Post on 05-Aug-2020
transcript
Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete 15 högskolepoäng
Hur utvecklas ämneskompetensen bland lärare i företagsekonomi?
How does the teachers of business economics
develop their competence?
Mats Einerth
Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp Slutseminarium: 2009-11-10
Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag
2
Sammanfattning
Einerth, Mats (2009) Hur utvecklas ämneskompetensen bland lärare i företagsekono-mi? (How does the teachers of business economics develop their competence?). 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur
dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid
över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning
ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan
utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-
tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I
vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar
att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser
för att delta i kompetensutveckling. Lärarna vid de kommunala gymnasieskolorna var
mer pressade av begränsade resurser i tid och pengar, samtidigt som de uppgav att om
de önskade kompetensutveckling var det ofta svårt att genomföra, då problemet var
vem som skulle ersätta dem eftersom det saknades vikarier. Flera av respondenterna
yrkar på att mer resurser avsätts för kompetensutveckling, och det finns en stor skillnad
mellan gymnasieskolorna. Resultatet visade också att intern kompetensutveckling som
genomförs för lärare i grupp på skolan, kan vara framgångsrik. Kunskapen finns ofta
att hämta inom gymnasieskolans väggar, i form av andra lärares kompetens, som kan
bidra till kollegornas kompetensutveckling.
Nyckelkord: Kompetensutveckling, Gymnasielärare, Företagsekonomi, Fortbildning.
3
4
Förord
Ett tack till min handledare Lisbeth Amhag för hennes uppmuntran. Vi har haft kon-
struktiva möten som jag uppskattat, då de lett uppsatsarbetet framåt och medfört att
kvaliteten blivit allt bättre ju längre tid som förflutit.
Jag vill framföra ett stort tack till familjen för fint stöd och uppmuntran.
5
6
Innehållsförteckning
1. Inledning………………………………………………………. 9 1.1 Syfte och frågeställningar………………………….. 10 2. Litteraturöversikt…………………………………..................... 10 2.1 Bakgrund…………………………………………… 11 2.2 Delkurser inom ämnet företagsekonomi 12 2.3 Kunskapssamhällets krav…………………………... 15 2.4 Entreprenörsskap…………………………………… 17 2.5 Den formella och reella kompetensen ……………… 18 2.6 Hur kan arbetslaget bidra …………………………… 18 2.7 Motivationens betydelse ……………………………. 19 2.8 Tidens betydelse ……………………………………. 20 2.9 Statliga initiativ …………………………………….. 21 2.10 Lärgemenskaper …………………………………... 22 3. Metod …………………………………………………………... 23 3.1 Kvalitativ undersökning ……………………………. 24 3.2 Avgränsning ……………………………………….. 24 3.3 Urval ………………………………………………. 24 3.4 Fallstudie …………………………………………… 25 3.5 Analys ……………………………………………… 26 3.6 Validitet och reliabilitet ……………………………. 26 4. Resultat ……………………………………………………….... 27 4.1 Möjlighet till kompetensutveckling ………………... 27 4.2 Resursernas betydelse ……………………………… 28 4.3 Uppföljning ………………………………………… 30 4.4 Lärarnas syn på kompetensutveckling ……………... 30 4.5 Formell eller reell kompetens ……………………… 34 5. Diskussion ……………………………………………………… 34 5.1 Lärarnas syn på kompetensutveckling ……………… 35 5.2 Utveckling av yrkeskompetens ……………………… 36 5.3 För lite resurser begränsar kompetensutvecklingen … 37 5.4 Påverkan på elevernas kursmål ……………………… 37 5.5 Goda exempel från Singapore ………………………. 37 5.6 IT-baserade verktyg för lärgemenskaper ……………. 38 5.7 Slutsats ………………………………………………. 39 Källförteckning ……………………………………………………… 40-41 Bilaga: frågeställningar inför den empiriska undersökningen……….. 42
7
8
1. Inledning
Sedan 1990 har accelerationstakten avseende förändringar på makronivå i samhälle och
näringsliv ökat dramatiskt, vilket fått till följd att kunskaper snabbt blir oanvändbara.
Förändringarna har ofta globala inslag och påverkar länder och deras ekonomier direkt
eller indirekt och det är ofta svårt att överblicka förändringarna och framförallt se vad
som är orsak och verkan. Ett exempel är den amerikanska finanskrisen som påverkade så
många länder, inklusive Sverige. Detta innebär att företagsekonomi som ämne är
komplext och kräver lärare som ständigt måste uppdatera sina kunskaper. Den ökade
takten avseende ekonomiska förändringar i omvärlden påverkar undervisningen för de
elever som valt att studera företagsekonomi i gymnasiet. Under det senaste decenniet har
lärare i ekonomi fått allt mindre resurser för sin kompetensutveckling, vilket försvårar
lärarens arbete. Kraven från dagens kunskapssamhälle på ungdomarna ökar.
Ungdomarna ska helst vara väl utbildade och kunna hantera frekventa förändringar i
yrkeslivet. Vikten av kompetensutveckling måste därför uppmärksammas av skolledning
och kommunledning. Jag observerade att kompetensutveckling för lärare och skol-
ledning, kunde ha varit en framkomlig väg för att lösa skolans problem i en tidigare
genomförd uppgift om skolutveckling vid en kommunal gymnasieskola vid Lärar-
högskolan. Det viktiga var här att skapa en gemensam vision för att förbättra styrningen
i skolan och underlätta mentorernas arbete. Med denna modell vill jag visa hur
kompetensutvecklingen spelade en avgörande roll för att förbättra lärarnas arbete.
Bild 1: Utvecklingsområden som jag observerat på en kommunal gymnasieskola i Skåne,
april 2009. (egen bild)
Kompetens utveckling
Marknads-föring av skolan
Arbete i arbetslag
Mentor behöver delegera mer uppg
9
Jag kom fram till att kompetensutveckling kunde ha löst skolans problem, bestående av
mentorer med svårigheter att fullgöra sina uppgifter, samt en bristande marknadsföring
och mindre effektiva arbetslag. Dagens konjunkturkänsliga ekonomi, som är marknadsbe-
roende, gör det svårt att förutse vilken kompetensutveckling som är mest relevant för
lärare i företagsekonomi.
I detta arbete har jag valt att problematisera hur lärare i företagsekonomi ska utveckla och
behålla sin kompetens, då medel för kompetensutveckling är begränsade. Problemet är
väsentligt att utforska då förändringstakten i samhället innebär att nya kunskaper måste
tillföras. Hur ska lärare, vars arbetstid fylls av alltmer uppgifter som inte berör den direkta
undervisningen, kunna bedriva kompetensutveckling inom ämnet företagsekonomi? Vilka
metoder och hjälpmedel kan stimulera kompetensutvecklingen?
Sedan jag läste till civilekonom för arton år sen, har jag funderat på hur jag ska bibehålla
mina kunskaper mot bakgrund av att ämnet är så brett och innehåller många delämnen.
Frågan om kompetensutveckling, har nu ställts på sin spets, eftersom jag snart kommer att
arbeta som lärare i företagsekonomi och inser att min kompetens påverkar kvaliteten på
undervisningen. Mina arton år i näringslivet har gett mig en förståelse för komplexiteten i
ämnet och styrkt mina tankar om hur viktig en väl fungerande kompetensutveckling är.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i
företagsekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen.
� I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i?
� Hur uppfattar lärarna sin kompetensutveckling i ämnet företagsekonomi
2. Litteraturöversikt
I min litteraturöversikt har jag valt att beskriva vad som underlättar respektive motverkar
en god kompetensutveckling, med att ta stöd i en rad författares syn på lärares kompetens-
utveckling. Flera författare, bland annat Hargreaves1 och Madsén2, delar synen på att
1 Hargreaves, sid 28 2 Madsén, Torsten, sid 21
10
kraven på kompetensutveckling bland lärare ökar. Madsén 3 anser det nödvändigt med
fortbildning och ständig träning för att kunna genomföra förändringar i skolan, något som
konstaterades redan 1982 av OECD. En trend i samhället innebär att antalet arbeten som
inte kräver någon utbildning snabbt minskar. Konsekvensen blir att lärarens betydelse
ökar, när det gäller kunskapsöverföringen. Författarna slår vidare fast vikten av att skolans
huvudmän, kommuner och styrelser för fristående skolor samt landsting har ett ansvar för
att deras anställda, får den kompetens, som innebär att de på bästa sätt, kan genomföra
sina olika uppdrag. 4 Jag delar Madséns åsikt att fortbildning bör leda till att elevernas
utbildning förbättras. Därför måste målet för lärarnas kompetensutveckling vara kopplat
till kursmålen och arbetsformerna för eleverna, en slutsats som inte är självklar då många
lärare hävdar att kompetensutvecklingen är till för lärarnas egen skull. En kompetensut-
veckling som ska vara konstruktiv, måste bygga på en analys av lärarnas behov, för att
lösa de svåra uppgifterna. Analys av behoven kan sällan göras av den enskilde läraren utan
måste ofta ske i grupp, då det handlar om att inventera problemen och analysera vilka
behov de synliggjorda problemen leder till. Klassiska problem, enligt Madsén5 är att ingen
uppföljning av en kurs görs, och tid för reflektion av kursinnehållet ges sällan. Vidare har
lärarna sällan hunnit diskutera kursinnehållet med skolledningen och lärarna har heller inte
haft med sig något problem till kursen.
2.1 Bakgrund
Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur fyra lärare, två vid kommunal
gymnasieskola och två vid fristående gymnasieskola, ser på kompetensutveckling i ämnet
företagsekonomi. En förförståelse krävs av läsaren, avseende de ingredienser som ingår i
själva ämnet företagsekonomi. Motivet är att ämnet företagsekonomi innehåller så många
underämnen vilket ökar komplexiteten i att undervisa. Lärare i företagsekonomi kan un-
dervisa i företagsekonomiska ämnen på handels- och administrationsprogrammet eller det
samhällsvetenskapliga programmet.
3 Ibid (Madsen), sid 21 4 Ibid, (Madsen), sid 122f 5 Ibid, (Madsen), sid 191
11
2.2 Delkurser inom ämnet företagsekonomi
Företagsekonomi som ämne inom gymnasieskolan, är mångfacetterat och innehåller en rad
delkurser. Företagsekonomi A är en grundkurs och behandlar företagens roll och villkor i
vårt samhälle samt övar grundläggande företagsekonomiska begrepp. Företagsekonomi B,
som bygger på Företagsekonomi A, är en kurs där hela det företagsekonomiska
ämnesområdet behandlas, för att ge en helhetsbild av företagens verksamhet. Olika meto-
der och tekniker används inom marknadsföring, organisation, redovisning och kalkylering.
Marknadsföring, som bygger på Företagsekonomi B, är en fördjupningskurs syftande till
att utveckla förmågan att definiera problem och att analysera information för att kunna
föreslå lösningar på marknadsföringsproblem. Eftersom informationstekniken (IT) har
påverkat marknadsföringens utformning är detta viktiga inslag i kursen. I kursen
Finansiering och kalkylering, som bygger på Företagsekonomi B, utvecklas förmågan att
skapa ett ekonomiskt beslutsunderlag i form av kalkyler och lönsamhetsbedömningar.
Kursen Organisation och ledarskap syftar till att presentera hur olika modeller, teorier och
påverkar organisation och ledarskapet. Redovisning och beskattning, som bygger på
Företagsekonomi B, ger fördjupade kunskaper i redovisningsarbetets alla delar, det vill
säga registrering och analys av resultat och ekonomisk ställning. Samhällets styrning
genom utvecklade normer, regler och lagar diskuteras. Småföretagande A behandlar de
mindre företagens roll och funktion. Kursen syftar till att utveckla förmågan att använda
metoder och tekniker, som de mindre företagen inom verksamhetsområdet använder inom
marknadsföring, redovisning och kalkylering. Småföretagande B, som bygger på
Småföretagande A eller Företagsekonomi B, syftar till att ge eleverna en helhetsbild av
företagande från affärsidé till etablerad verksamhet i mindre företag men behandlar även
entreprenörens roll i samhällets utveckling. Kursen Internationell ekonomi behandlar
orsaker till och konsekvenser av den ökade globaliseringen. Internationell ekonomi är
gemensam kurs inom den ekonomiska inriktningen på samhällsvetenskapsprogrammet.
Kursen Export och import, som bygger på Företagsekonomi A eller Småföretagande A,
behandlar utrikeshandelns betydelse för svenskt näringsliv. Lärare i företagsekonomi kan
även bedriva undervisning inom bland annat rättskunskap, affärsjuridik, aktiekunskap.
Ovan presenterade kurser bildar en plattform och introduktion för fördjupade studier inom
ekonomi på högskola eller universitet.
12
Lärararbetet är många gånger slitsamt vilket medför att lärarna känner behov av inspira-
tion, att lyssna till något nytt och fräscht. Detta leder enligt Madsén 6, till en målkonflikt
mellan vilken utbildning lärarna önskar och vad kompetensutvecklingen egentligen borde
syfta till. Fortbildningen bör ju syfta till att elevernas utbildning förbättras. Det är ju inte
säkert att de roligaste kurserna leder till den största förändringen. I och med att uppfölj-
ningen av kursen ofta ej hinns med blir effekten kortvarig. Det finns situationer när kom-
petensutveckling fungerar mindre bra, vilket belyses i nedan citat av Day, Christopher och
Sachs, Judyth 7
Some see it as everything that a learning experience should not be. It is brief and rarely
sustained, deficit oriented, radically under-resourced, politically imposed rather than pro-
fessionally owned , lacking in intellectual rigour or coherence, treated as an add-on rather
than as part of a natural process and trapped in the constraints of a bureaucratic system
that poses barriers to even modest levels of success.
Kompetensutvecklingen uppfattas då som en belastning för lärarna, då de inte upplever
någon fördel med en studiedag, där kompetensutveckling ska bedrivas, och den leder då ej
till avsedda resultat. Det väsentliga är att lärarna upplever det meningsfullt att deltaga, till
exempel att de vet att deras undervisning blir ännu bättre. Kompetensutveckling riskerar
att misslyckas om den genomförs utan att ha förankrats bland lärarna i företagsekonomi
före kurstillfället. Orsaken till misslyckandet är ofta att kursen betraktas som en ”tidstjuv”,
som försvårar lärarnas planering av veckans undervisning. Den centrala frågan, enligt
Madsén är vilka effekter fortbildning får.
Jag menar effekter och inte kursdeltagarnas uppskattning av fortbildningsinsatser.
Sambandet mellan uppskattning och förändringseffekt är nämligen inte givet. Så
mycket resurser satsas på fortbildning och så lite satsas på att ta reda på vad som sedan
verkligen händer.[…] Utvärdering har blivit ett modeord. 8
Madsén 9 hävdar att det går slentrian i alla utvärderingar. Däremot borde mer tid ges åt
lärarens egen reflektion över sin kompetensutveckling. Lösningen är kanske ett mer
gruppinriktat arbetssätt. Om skolan verkligen ska vara en kunskapsorganisation med
6 Madsén, Torsten, sid189ff 7 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004), sida 10 (förord) 8 Madsén, Torsten, sid 205f 9 Madsén, Torsten sid 206.
13
kapacitet att förändra utbildningen utifrån omvärldens förändringar, krävs att
personalutbildningen får högsta prioritet från skolledningen. Madsén avslutar lite
provokativt; att det sannolikt inte är möjligt att utveckla planeringen av fortbildningen
utan att utveckla skolledningens förmåga att hantera det pedagogiska ledarskapet. Vissa
lärare har observerats uppträda ganska barnsligt i fortbildningssammanhang. Orsaken till
detta kan vara statens detaljerade normativa styrning, som resulterat i att om människor
behandlas som mindre vetande och illojala, så kommer de också att bete sig så 10. Men de
kan bli professionellt starkare genom att agera mer proaktivt än reaktivt och istället för att
gå i försvarsställning kan det vara bättre att observera verkligheten och försöka anta pa-
radoxen, att bli professionellt starkare genom att bli mer sårbar och tillgänglig, föreslår
Day.11
Moxnes 12 menar att det är vanligt att de vuxna betraktar lärande som något som inte angår
dem särskilt mycket. Det är främst de unga, barn och ungdomar, som lär sig – inte de
vuxna, hävdar Moxnes som även menar att detta perspektiv är väl etablerat i hela samhäl-
let. Att vuxna har denna syn på sig själva innebär ett hinder för kompetensutveckling. Att
lära sig mer om sig själv kan rubba ens självbild, vilket kan vara ångestskapande, något
som Moxnes menar försvårar inlärningen. Men detta kan ändras om individen har blivit
trygg i sig själv, då kan hon tolerera och bemästra sin ångest, vilket gör det lättare att
inhämta ny kunskap. Ångest kan både hindra och främja inlärning. En viss ångest främjar
inlärningen och kan sägas vara en förutsättning för framgångsrik inlärning, men ångesten
kan hämma inlärningen om situationen blir alltför hotande. Som Moxnes 13 menar; att lära
sig något om sig själv är alltid i viss mån smärtsamt, eftersom det kräver att ens livsrum
utvidgas. Det Moxnes lyfter fram leder oss vidare till studiet av två mänskliga behov,
sinsemellan motsatta, som påverkar förmågan att lära nytt, nämligen behovet av stabilitet
contra självförverkligande, särskilt utforskat av Maslow 14. Vi söker växt men det sker ofta
på bekostnad av stabiliteten. Vi önskar stabilitet men det sker på bekostnad av reducerad
växt. I en stabil miljö dominerar ordning, regelbundenhet och struktur medan växtmiljön
kännetecknas utav experimenterande, uppfinningsrikedom och självständighet. Människor
som har behov av att utvecklas (växtmiljön) anser den stabila miljön hotande och vice
10 Ibid (Madsén) sid 24 11 Day, Christopher, sid 72 12 Moxnes, sid 136f 13 Ibid (Moxnes), sid139f 14 Maslow, A H (1968) Toward a psychology of being. New York
14
versa, det vill säga för de människor där stabiliteten är viktigast, upplever växtmiljön
hotande. Den ansträngning och kamp människor med behov av att utvecklas upplever som
bra och lärorik, upplevs i en stabilitetsmiljö som ödeläggande och oönskad.
Samtidigt är det i stort sett en förutsättning att lärarna har en positiv inställning till sin
egen kompetensutveckling, både inom sitt ämne och sin pedagogiska metod, då de inte bör
utsätta eleverna för försök, som ej är grundade på fakta. Skolan bör förändras, så att den
blir mer professionell, när det gäller att ta in och undervisa i nya rön och metoder, något
som kräver ett stort engagemang av både skolchefer och lärarkår. Om inte engagemanget
finns, kan följden bli:
Lärare som inte lär sig på annat sätt än trial-and-error är en belastning för sina elever.
Yrkesmässigt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en
institutionell rättighet. 15
Slumpen får ju inte styra hur lektionerna planeras, utan eleverna ska känna att deras lärare
har en god kompetens, i sitt ämne och i sin pedagogik. Då läraren kontinuerligt måste följa
nya rön i ämnet företagsekonomi och samtidigt bedriva en professionell undervisning,
krävs en miljö som stimulerar till ständig tillväxt i ämneskunnande och pedagogisk
förmåga. Gary Hoban 16 påpekar att skolor måste bli professionella lärosystem som upp-
muntrar lärarnas professionella lärande, i den grad att det blir en naturlig del i deras arbete.
Lärare måste enligt Hargreaves 17 vara villiga att ta risker och beredda att misslyckas. De
får inte vara överdrivet känsliga för kritik, för att kunna uppnå en högre kreativ förmåga.
Jag anser att det är här problemet finns för hur läraren ska våga prova nya vägar i
undervisningen. För att prova nya vägar i undervisningen måste det till en risktagande
inställning för att få en förbättring.
2.3 Kunskapssamhällets krav
Enligt Hargreaves var Daniel Bell, den amerikanske sociologen, en av de första som
förutsåg kunskapssamhällets framväxt, 1976. Bell menade att samhällets grundläggande
ekonomiska resurs inte är kapital och arbete utan är istället kunskap. Kunskap som bland
annat konsumenterna använder via den nya informationsteknologin, har medfört en värld
15 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället.s.50 16 Ibid, s 50f 17 Ibid sid 42.
15
där konsumenternas val blir alltfler och nyckfulla, vilket företagen måste anpassa sig till
genom att uppfinna nya produkter och tjänster snabbare än sina
konkurrenter. 18
För att lära elever leva och arbeta i ett framtida kunskapssamhälle måste lärare därför
bygga upp ett nytt slags professionalism, baserat på förmågan att arbeta och lära i arbets-
lag, engagera sig för att ständigt lära sig mer i sitt yrke, samt att bygga upp en kapacitet
runt förändring och risk. 19 Det är även viktigt med att utveckla den emotionella intelligen-
sen, som tillför ett viktigt värde till den kognitiva intelligensen. Detta handlar om att ha
empati med andras känslor, veta hur egna känslor uttrycks och kunna uttrycka dem 20.
Lärararbetet är ofta ett lagarbete, som bygger på att lära sig av människor som är annor-
lunda och prestigelöst kunna dela information, vilket leder till en sårbarhet och risk, som
kanske inte fanns tidigare. Att vara prestigelös och generös underlättar lagarbetet, men
risken kan vara att läraren kanske inte anses som en fullvärdig medlem i laget, beroende
på förväntningar och problem i kommunikationen. Ett kunskapssamhälle med en mänsklig
ambition, kräver att lärare kan arbeta tillsammans i långsiktiga samarbetsgrupper, exem-
pelvis arbetslag och vågar utmana och ifrågasätta för att skapa en inspirerande
lärmiljö.
Standardisering av arbetsmetoder som begränsar lärarens handlingsfrihet bör undvikas,
utan istället ska lärarnas omdömesförmåga och möjlighet att lära främjas. 21 Lärarnas
förmåga att bilda egna olika nätverk i yrket är av central betydelse, då nätverken syftar till
att stimulera lärandet och ge fler infallsvinklar på hur undervisning kan bedrivas.
Hargreaves 22 poängterar att lärarna måste lära eleverna hantera konsekvenserna av kun-
skapssamhället, exempelvis utanförskap genom att se till att agendan även innefattar
värden som bygger upp gemenskap och utvecklar elevernas sociala förmåga. Kunskaps-
samhället ställer således helt andra krav på individers förmåga att lära och lära av var-
andra. Motkrafter finns som innebär att kunskapssamhället har svårt att göra
undervisningen till ett sant lärande yrke. Hargreaves 23 beskriver att kunskapssamhället
fordrar högre standarder på lärande och undervisning, men samhället har samtidigt utsatt 18 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället.sid 35f 19 Ibid sid 48 20 Ibid sid 52 21 Ibid sid 214 22 Ibid sid 249 23 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället sid 28,49
16
lärarna för offentliga angrepp, urholkat deras självständiga bedömningsförmåga och ar-
betsvillkor. Detta har skett samtidigt som undervisningen i dagens kunskapssamhälle blivit
mer omfattande än den tidigare varit. Undervisningen av idag utgår från en bas av forsk-
ning om effektiv undervisning, som ständigt förnyas. I och med att undervisningen hela
tiden måste anpassas utifrån nya rön, så underlättar det om lärarna har ett forum, dels för
utbyte av erfarenheter, men även möjlighet att få information via regelbundet utgivna
tidskrifter. Denna möjlighet erbjuder Föreningen Lärare i Ekonomiska Ämnen (FLE), som
är en politiskt neutral förening för lärare som undervisar i ekonomi, handel och administ-
ration på gymnasiet. FLE arrangerar kurser och seminarier samt ger ut tidningen Handel &
Ekonomi.
2.4 Entreprenörsskap
Entreprenörskap är ett område som behandlas allt oftare i dagens gymnasieskolor. Detta
visas i Nuteks rapport 24 , där majoriteten anger att intresset för entreprenörskap ökat i
skolan under de senaste 10 åren. Följden är att antalet kontakter mellan skola och närings-
liv upplevs ha blivit fler. Ett exempel är programmet Ung Företagssamhet (UF). En positiv
syn på risktagande och experimenterande anges som kännetecken på en entreprenörsanda
och entreprenören är den som konkret skapar ny affärsverksamhet. Eleverna som läser
företagsekonomi, kan välja att gå UF-utbildning25, något som flera klasser valt där mina
respondenter är lärare. I och med att elever som studerar
företagsekonomi, valt att delta i UF, erbjuds lärarna i respektive klass viss kompetensut-
veckling. UF ger t.ex lärarna en kort utbildning i coaching, ett verktyg för att coacha ele-
vernas UF-företag, med möjlighet till erfarenhetsutbyten med kollegor. Utbildningen i
Ung Företagsamhet innebär att eleverna får möjlighet att utveckla sin
kreativitet och entreprenörskap, då de under ett år driver egna företag och säljer verkliga
varor och tjänster. Under året går de igenom hela livscykeln i ett företag, från start till drift
och avveckling, och får därmed en god kunskap och erfarenhet av företagande. Eleverna
tar själva tar fram affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital.
Varje UF-företag får en rådgivare från näringslivet.
24 VA-rapport 2005:2 Nutek Lärare om företagsamhet 25 Ung Företagsamhet webbplats: http://www.ungforetagsamhet.se/templates/Page.aspx?id=59
17
2.5 Den formella och reella kompetensen
Kompetens är ett vitt begrepp och som kan struktureras i två olika delar, formell och reell
kompetens. En distinktion mellan dessa begrepp, gjordes av Kelly Olsson 26 i
examensarbetet Kompetensutveckling bland ekonomilärare;
med formell kompetens menas till exempel avlagda examina eller genomgångna ut-
bildningar, oavsett resultat. Reell kompetens handlar däremot om individens förmåga
att klara de krav som en verksamhet ställer, oavsett formell behörighet, utbildning el-
ler examina. Kompetens är en färskvara som måste användas för att inte tvina bort.
Individen behöver därför vara medveten om hur kompetensen kan utvecklas och in-
tegreras i en arbetssituation.
Denna skillnad är väsentlig för att särskilja kompetensutveckling som handlar om formell
kompetens, till exempel universitetsstudier, till skillnad från den reella kompetensen som
eleverna märker av då de lyssnar till en lärare som uppdaterat sin undervisning med senas-
te nytt från till exempel finanskrisen.
2.6 Hur kan arbetslaget bidra?
Om arbetslaget är väl fungerande, torde detta fungera som en ”stötdämpare”, ifall något
går fel vid prövning av nya metoder. Jag menar att arbetslagets medlemmar i ett sådant
läge, bör stötta och uppmuntra varandra. Det är väsentligt att kontinuerligt fråga sig själv;
hur kan jag göra detta ännu bättre? Detta underlättas i hög grad av om lärarkåren har en
emotionell intelligens. Den kvalitet som lärare upplever relationerna kollegor emellan,
samt deras samarbete på skolan, är kraftfulla determinanter när det gäller skolutveckling,
arbetstillfredsställelse. 27 Detta samband har jag även sett under mina intervjuer av lärare i
företagsekonomi (lärare L2). Day redovisar ett försök genomfört i Singapore, the
Teachers´ Network, som syftat till professionell utveckling av lärare, bland annat via
nätverk, där betoningen legat på bland annat reflektion 28. Vidare är en väl fungerande
feedback, ett viktigt verktyg för att arbetslaget ska kunna fungera som en kompetensför-
stärkare för alla medlemmar i arbetslaget. Feedback förutsätter ett gott förtroende mellan
gruppmedlemmarna. Moxnes 29 hävdar att feedback, i form av konstruktiv information till
26 Kelly Olsson (2007) i examensarbetet Kompetensutveckling bland ekonomilärare, sid 15 27 Day, Christopher och Sachs, Judyth, sid 222 28 Day, sid 193ff 29 Moxnes, sid 151
18
enskilda gruppmedlemmar, gör att dessa gör ett bättre jobb. Särskilt när det handlar om
svåra arbetsuppgifter. I kunskapssamhället är det nästan en förutsättning att ha en väl
utvecklad emotionell intelligens, då det handlar om att i gruppformer
(arbetslag och klasser) kommunicera och förmedla kunskaper, där frågor ställs och besva-
ras inte bara av läraren, utan främst av eleverna. Att ställa frågor och ge svar kan med
fördel överlåtas på elever, om uppgiften är lämplig och handledning erbjuds. Om läraren
ska bidra till att eleverna utvecklas optimalt, så är den emotionella intelligensen av stor
betydelse. Moxnes 30 menar att det är själva förmågan vi är ute efter då vi vill inhämta nya
kunskaper, som efter en period tenderar att bli gammal, och måste ersättas av ny kunskap
medan målen förblir i stort oförändrade. En god kompetensutveckling bygger på förståel-
sen, för att ny kunskap måste ”fyllas på” fortlöpande.
I och med den snabba förändringstakten i samhället, finns det flera fördelar med att nyttja
digitala hjälpmedel vid kompetensutveckling för lärare. Jan Hylén 31 nämner några förde-
lar i publikationen (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, på
uppdrag för Myndigheten för skolutveckling, det digitala materialet är lättare att uppdate-
ra, nya fakta kan snabbt adderas. Hänsyn kan tas till olika lärstilar genom att text, bild och
rörliga bilder kan kombineras. De digitala lärresurserna ger större möjlighet till
interaktivitet genom att en återkoppling på elevens bidrag kan lämnas. Svåra samband vid
undervisning i exempelvis internationell ekonomi kan lättare förklaras med hjälp av bilder
med kommenterande speakerröst. Just kombinationen av rörliga bilder, röst och diagram
gör att undervisningen blir mer levande och kan ge lärare (i rollen som elever) med olika
lärstilar, en högre kvalitet på inlärningen.
2.7 Motivationens betydelse
Utan att vara motiverad är det svårt att utveckla sin kompetens menar Alan Loy McGinnis 32 som hävdar att goda lärare inte slösar bort tid på att diagnosticera folks brister, utan
söker efter elevers resurser som andra förbisett. De uppmuntrar de begåvningar som finns i
gruppen. Vi har genom våra förväntningar, möjlighet att locka fram det sämsta eller det
bästa hos människor. Det handlar om att skapa en miljö, där lärarna både upptäcker sina
gåvor och utvecklar dem. Motivation är även att tänja ut sina resurser och förstå att ofta
30 Moxnes sid 42 31 Hylén, Jan (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, sid 23-24 32 Loy McGinnis, Alan, sid 22.
19
använder människan endast en bråkdel av sina tillgängliga resurser, en utmaning för
ledaren som ibland måste vara lite hård för att få adepten att nyttja sina resurser, att ställa
krav på duglighet.33 Moxnes 34 uttrycker liknande tankegångar om motivationens betydel-
se, där han menar att lärande och utbildning inte kan tvingas på människan utan måste
emanera från den enskilde lärarens behov av lärande och utveckling. Saknas behovet och
viljan, försvåras inlärning av nya beteenden. Av läraren fordras därför att ett behov identi-
fieras, för att en inlärningsprocess ska komma till stånd.
Day, Christopher och Sachs, Judyth 35, identifierar sju olika teman för en framgångsrik
professionell utveckling som lärare, nedan:
Relevance (to teacher-identified need); control (by participants);access (to expertise of
facilitation by others); collegiality; active learning; longer time frames for cycles of
action and reflection; and acknowledgement of the need for school reform and
restructuring as as a basis of improvement alongside professional development and
change.
Days teman ovan, kan tjäna som en checklista för hur kompetensutveckling kan läggas
upp, där tiden är en viktig faktor. Mellan aktion och reflektion krävs tid för att smälta
intryck, bearbeta och bestämma vad jag som lärare konkret kan använda i min undervis-
ning.
2.8 Tidens betydelse
Tiden är subjektiv, hävdar Hargreaves36 och förklarar att tiden upplevs olika av
administrationen respektive läraren. En bristande förståelse mellan dessa försvårar
ytterligare, då administrationen inte är informerade om lärarens alla uppgifter och
åtaganden. En stor del av reformerna tvingas mer eller mindre på lärarna. Hargreaves
presenterar den monokrona tidsuppfattningen, kännetecknad av en sak i taget, manligt
ideal och en låg kontextmedvetenhet. I den polykrona tidsuppfattningen kan flera saker
samtidigt utföras och transaktionerna slutförs oavsett den tid det tar. Det monokrona tids-
perspektivet genomsyras av en vilja att öka produktiviteten, kontrollen och styrningen,
33 Ibid, sid 28. (McGinnis) 34 Moxnes sid 143 35 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004), sid 19 36 Hargreaves, Andy (1998): Läraren i det postmoderna samhället.sid127
20
medan det polykrona tidsperspektivet betonar personliga relationer och på en flexibel
behandling av många elevers olika krav. Detta medför att skolans administration kan ha ett
synsätt, det monokrona perspektivet medan lärarna ofta har ett helt annat synsätt, nämligen
det polykrona tidsperspektivet. Det kan resultera i att skolans ledning kommer med flera
olika administrativa krav som ökar förväntningarna på en ökad förändringstakt hos lärar-
na. Effekten blir ett ökat motstånd hos lärarkåren mot förändringarna. En lösning som
Hargreaves föreslår är att administrationen intar en större lyhördhet för den situation,
lärarna befinner sig i. Hargreaves presenterar även den fenomenologiska dimensionen, där
tiden upplevs olika mellan olika individer. En persons tidsuppfattning kan innebära att
”tiden rusar iväg” medan en annan person anser att tiden ”står stilla”. Att tiden uppfattas
så olika, beror på våra intressen och roller i livet, som binder samman olika aktiviteter och
projekt på olika sätt för olika personer.
Vad som händer framöver inom området kompetensutveckling, kan kanske delvis spåras
via några trender, enligt Day, Christopher37, exempelvis trenden; från individuell
utveckling till utveckling av organisationer, där ett belysande exempel är utvecklingen av
arbetslaget. Att flytta fokus från läraren till elevens behov och resultat, är en annan trend,
när det gäller kompetensutveckling. En strävan är då att kompetensutvecklingen ska utgå
från elevernas kursmål och arbetsformer. Värdet av öppna kurser i relation till träning
integrerad i arbetet, diskuteras. Många lärare inte kan åka iväg på kurser, då resurser sak-
nas och det är svårt att ersätta läraren med vikarier och ibland får kollegan från arbetslaget
därför rycka in. En väg framåt kan vara att skapa lärande gemenskaper (learning commu-
nities), innehållande lärare, rektorer och elever, där alla testar rollerna lärare och elev, och
får en som de upplever värdefull feedback.
2.9 Statliga initiativ
Högskoleverket38 gjorde år 2005 en utvärdering av hur verksamheten vid ett antal regiona-
la utvecklingscentrum och nationella resurscentrum fungerat ur ett skolutvecklingsper-
spektiv. Ämnesmässig kompetensutveckling framstår i intervjusvaren inte som ett viktigt
område. Önskemål om ökad lärarkompetens verkar dessutom ofta aktualiseras av yttre
krafter, som reformering av behörighetsregler eller en eventuell framtida lärarlegitimation.
37 Day, Christopher och Sachs, Judyth, sid 40 38 Högskoleverket (2005), rapport. sid 29
21
Skolverket genomför på uppdrag av regeringen lärarfortbildningen, en del av
Lärarlyftet. Syftet är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers
måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och
ämnesdidaktik. Ny statistik från Skolverket39 visar att fler lärare från kommunala skolor
deltar i lärarfortbildningen jämfört med lärare från fristående skolor. Sedan starten 2007
har deltagandet ökat successivt och vid årsskiftet beräknas totalt 10 000 lärare ha fått del
av lärarfortbildningen. 1137 av dessa är lärare på gymnasienivå.
2.10 Lärgemenskaper
Begreppet lärgemenskaper översatt till engelska blir Learning Communities, där begreppet
community är ett alltmer välanvänt begrepp för att beskriva olika gemensamma grupper
och deras inbördes kommunikation på Internet. Haytornthwaite40 hävdar att ju starkare
sociala relationer som finns mellan människor, desto fler kommunikativa verktyg använ-
der de för att bibehålla sin kontakt. Internet är idag ett effektivt verktyg för kommunika-
tion där individer befinner sig långt från varandra. Om vi antar att lärare i en region skulle
vara intresserade att samverka, efter att ha deltagit i en konferens syftande till att utveckla
sin yrkeskompetens, skulle Internet kunna vara ett relevant verktyg, för att följa upp frågor
från lärare i en kurs, skapa gemensamma intresseområden och diskussionsgrupper.
Säljö menar att en viktig fråga att ställa är hur utvecklas kunskaper på en kollektiv nivå?
Ovan fråga förutsätter att individerna tillfrågats; hur de tillägnar sig kunskaper och färdig-
heter? 41 Jag tolkar Säljös text, så att internet är en källa för mediering och möjliggör en
dialog mellan lärare från olika regioner.
39 Skolverket (2009) Statistik om lärarfortbildningssatsningen 2007-våren 2009 40 Jobring, Ove (2006) m.fl. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Sid 31 41 Ibid (Jobring) sid 21
22
Bild 2: Bilden beskriver processen bakom kompetensutveckling, ett behov uppstår,
kompetensutveckling genomförs och följs av en utvärdering. Med utgångspunkt från utvärdering-
en, uppkommer nya behov etc.(egen tolkning)
Vad jag vill visa är att utvärderingen är viktig och styr behovet av ny kompetensutveckling. En
utvärdering bör genomföras efter genomgången kompetensutveckling, och följs ofta av att
läraren blir medveten om nya behov av kunskap och förändring, vilka i sin tur styr ut-
formningen och målformuleringen beträffande kompetensutvecklingen.
3. Metod
Detta är en kvalitativ studie om kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi.
Studien är en undersökning som bygger på intervjuer av lärare i ekonomi utifrån
fallstudiemetoden. Enligt Merriam är en kvalitativ fallstudie en intensiv metod, som ger en
holistisk (helhetsinriktad) beskrivning och analys av ett begränsat fenomen. Det kan vara
en enhet eller företeelse, till exempel ett utbildningsprogram, en institution, en person, ett
skeende eller social enhet. Forskaren inriktar sig snarare på insikt, upptäckt och tolkning
än hypotesprövning. Den kvalitativa intervjun i min undersökning är riktad mot ett induk-
tivt arbetssätt i och med att jag avser att upptäcka eller identifiera detaljer och dra slutsat-
ser som kan bilda en helhet, en övergripande modell, som förklarar kompetensutveckling.
Författarna Ejvegård och Patel, Runa och Davidson, Bo beskriver nedan sina tankar om
fallstudien med avseende på standardisering. Den kvalitativa intervju jag genomför kom-
mer att ha en låg grad av standardisering, exemplifierat av att det saknas detaljerade frågor
med i förväg bestämda svarsalternativ. Orsaken till detta är att jag som forskare aldrig i
förväg kan förutsäga vilka frågor som ska ställas, då det kan handla om att fånga
respondentens livsvärld med dess tankar. 42 Den kritik som möjligen kan riktas mot
23
dentens livsvärld med dess tankar. 42 Den kritik som möjligen kan riktas mot fallstudien
som metod, menar Ejvegård 43, är att ett verk aldrig fullt ut kan representera verkligheten,
vilket innebär att jag som författare, får vara försiktig med de slutsatser jag drar och kan-
ske endast betrakta dem som preliminära resultat som måste bestyrkas via andra forsk-
ningsmetoder innan jag kan hävda att resultaten är relativt säkra. Jag kommer att använda
ett selektivt urval, då det endast finns två lärare i företagsekonomi vid den aktuella gymna-
sieskolan i en mindre ort i Skåne.
3.1 Kvalitativ undersökning
Som metod har jag valt en kvalitativ undersökning genom att göra fyra intervjuer med
lärare i ekonomi. Strävan är att försöka uppnå en objektiv kunskap, ej påverkad av person-
liga fördomar. Kvale nämner att forskningsintervjun som metod i princip kan vara en
objektiv forskningsmetod, i och med att den är fri från bias. 44 Jag undersöker hur kompe-
tensutvecklingen ser ut idag i fyra skolor (det som är) men försöker samtidigt dra slutsat-
ser om hur kompetensutvecklingen kommer att se ut framöver baserat på kraven från ett
modernt kunskapssamhälle. Frågan är om det är forskaren eller läsaren som ska göra
generaliseringen. Jag anser att jag i mitt arbete måste presentera, så utförliga redovisningar
av intervjuresultaten och analys av dessa, så att läsaren själv kan bedöma hur generella
resultaten verkligen är. 45 Jag har inledningsvis gjort en deskriptiv studie av ämnet, där den
empiriska delen (diskussionen) innehåller moment av mer normativ karaktär.
3.2 Avgränsning
Examensarbetet utgångspunkt är ett individperspektiv och inte ett organisationsperspektiv
eller samhällsperspektiv. Jag avgränsar mig till endast avhandla kompetensutveckling för
lärare i ämnet företagsekonomi på gymnasienivå. I den empiriska delen väljer jag att
endast intervjua lärare vid några gymnasieskolor i Skåne.
3.3 Urval
Urvalet av informanter var selektivt eftersom det inte är lätt att med stickprov finna till-
räcklig antal lärare i ekonomi, inom rimligt geografiskt avstånd. Vidare strävade jag efter
att intervjua lärare med olika kön, ålder och erfarenhet, för att få en mer nyanserad kun-
42 Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Sid 78 43 Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, sid 33 44 Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun sid 65 45 Ibid, (Kvale), sid 211
24
skap i ämnet. När det gäller skolor undersöker jag en kommunal gymnasieskola och en
privat. Jag har valt att intervjua två manliga lärare (i åldern 40 respektive 50 år) och två
kvinnliga lärare (i åldern 35 och 40 år), samtliga lärare i ämnet företagsekonomi. Samtliga
respondenter har en högskoleutbildning i ekonomi, och två av de fyra intervjuade är civil-
ekonomer. Intervjuerna har genomförts vid två kommunala gymnasieskolor samt två
fristående gymnasieskolor (drivna av företag) i Skåne. Kommunala gymnasieskolor för-
kortas i fortsättningen med k och fristående (privatägda) gymnasieskolor förkortas i fort-
sättningen med ett p. Män förkortas i fortsättningen med ett M och kvinnor med ett K.
Detta förklaras för tydlighetens skull i tabellform nedan.
Rubrik Kommunal gymnasieskola Fristående (privatägd) gymnasieskola
Man M1:k = man vid kommunal gymnasieskola)
M2:p = man vid fristående gymnasieskola
Kvinna K1:k = kvinna vid kommunal gymnasieskola)
K2:p = kvinna vid fristående gymnasieskola
Tabell l: fördelning av respondenter mellan fristående och privat gymnasieskola
3.4 Fallstudie
I mitt examensarbete vill jag belysa hur lärare i företagsekonomi ser på sin
kompetensutveckling. Här ingår inte kompetensutveckling av elever eller andra yrkes-
grupper. Som Merriam skriver är fallstudien lämplig om situationen är unik samt;
Det önskade resultatet syftet med en pedagogisk insats är inriktat på humanistiska resultat
eller kulturella skillnader.[..]Syftet med en fallstudie är i själva verket inte att komma fram
till den ”korrekta” eller ”sanna” tolkningen av de fakta man har tillgång till utan snarare att
undanröja felaktiga slutsatser så att man till slut har fått fram den bästa och mest
övertygande tolkningen.46
Jag är främst intresserad av att få en kunskap om hur ett fåtal erfarna lärare uppfattar
behovet av kompetensutveckling och är inte efter att göra en stor tvärsnittstudie av en
mängd olika lärares uppfattning, varvid en kvantitativ metod som till exempel enkät kan-
ske hade varit mer relevant. Kritiken mot min valda metod, fallstudie, är möjligen att jag
inte uppnår en generaliserbar kunskap, som kan appliceras på en mängd gymnasieskolor.
46 Merriam, s 44
25
3.5 Analys
Analysen av fallstudien handlar enligt Merriam47 om att kunna skapa mening i den infor-
mation som kommer fram i en fallstudie, notera ett hållbart stöd för det aktuella mönstret
och kritiskt granska det. Detta följs av arbetet med att gruppera ting som liknar varandra i
samma kategori och att skapa koncept av sådant som uppvisar likartade mönster.
Jag läste varje intervju för sig efter transkriberingen och en rad teman växte fram; möjlig-
het till kompetensutveckling, resursernas betydelse, uppföljning och lärarnas syn på kom-
petensutveckling och formell eller reell kompetens. Efter att ha sorterat respektive lärares
svar inom varje tema, kunde jag se tydliga mönster i svaren.
3.6 Validitet och reliabilitet
Bandspelare nyttjades, vilket medfört att nyanser och detaljer kunnat inkluderas i intervju-
svaren. Jag har gett respondenterna gott om tid att besvara frågorna och strävat efter att
skapa en lugn miljö för intervjuerna. Härvid har intervjupersonerna kunnat komplettera
sina svar, i lugn och ro.
Validering bygger på osäkerhetens och den kvalitativa sannolikhetens logik, där det
alltid är möjligt att argumentera för eller mot en tolkning, att konfrontera tolkningar
och döma mellan dem. 48
En så kallad tolkande validitet avser hur väl observatörens tolkning stämmer överens med
den observerades enligt Svensson, Per-Gunnar och Starrin49. Redovisningen bör enligt
dem vara verklighetsnära och rätt förmedla respondenternas personliga upplevelser. Jag
har bland annat nyttjat bandspelare vid intervjuerna, samt transkriberat dessa efteråt. I och
med denna metod, har jag försökt fånga intervjupersonernas erfarenheter, så bokstavligt
och faktatroget som möjligt. Enligt Svensson, Per-Gunnar och Starrin50, är validiteten
överordnad reliabiliteten,
dvs om validiteten är god är reliabiliteten också det. Men om reliabiliteten är god är
det inte en garanti för att validiteten också är det.
47 Ibid (Merriam) 48 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid 221. 49 Svensson, Per-Gunnar, Kvalitativa studier i teori och praktik, sid 214 50 Svensson, Per-Gunnar, sid 209
26
Ett problem är ju om frågorna inte mäter det som avsågs, är resultaten trots en hög
reliabilitet inte valida. Vid kvalitativa studier går det inte lika lätt i som i kvantitativt
inriktade studier, att beskriva reliabilitet och validitet på ett logiskt och sammanhängande
sätt. Reliabiliteten tenderar att sammanflätas med validiteten i den kvalitativa studien.
Svårigheten är att reliabiliteten inte kan bedömas utan att frågans validitet bedömts i minst
två situationer, där intervjupersonen tillfrågats och just därför är reliabilitetsbegreppet mer
sammanflätat med validitetsbegreppet i den kvalitativa studien och kan ej studeras fristå-
ende som ofta sker i kvantitativa studier. 51
4. Resultat
Jag redovisar studiens resultat efter de teman som växte fram under analysen av de fyra
intervjuerna. Dessa är möjlighet till kompetensutveckling, resursernas betydelse, uppfölj-
ning och lärarnas syn på kompetensutveckling samt formell eller reell kompetens.
4.1 Möjlighet till kompetensutveckling
Samtliga fyra respondenter (M1:k, K1:k, M2:p och K2:p)uppger att de har möjlighet att
utveckla sin yrkeskompetens inom företagsekonomi via externa kurser. Det råder stor
skillnad i hur mycket resurser som finns tillgängliga för kompetensutvecklingen. De två
respondenterna (M1:k och K1:k) som arbetar vid kommunala gymnasieskolor menar att de
får mindre resurser, än respondenterna vid fristående gymnasieskolor (M2:p och K2:p). En
skillnad finns mellan intervjusvaren från M1:k och K1:k, där K1:k berättar att det finns
möjlighet att åka på extern kompetensutveckling, men att problemet blir vem som ska
ersätta K1:k, för de lektioner som hon inte kan genomföra. M1:k menar att möjligheterna
är begränsade när det gäller extern kompetensutveckling. Lärarna vid fristående gymnasie-
skolor (M2:p och K2:p) uppger att de har goda möjligheter till kompetensutveckling inom
företagsekonomi. Samtliga lärare anger att det är betydelsefullt att vara uppdaterad. K1:k,
menar att hon måste vara påläst och hålla sina kunskaper vid liv.
51 Ibid (Svensson, Per-Gunnar), sid 209
27
Målet med min individuella kompetensutveckling är att hänga med i mina ämnen att
känna att man är uppdaterad, inom ekonomi är det ju skatter och lagar, det händer saker
inom juridiken.
M1:k, medger att han behöver utbildning i internationell ekonomi, organisation och ledar-
skap, men önskar att få denna utan att det läggs på den arbetsbelastning han har idag och
skulle vilja gå någon distansutbildning, eftersom denna flexibla form, skulle möjliggöra
kompetensutvecklingen, utan att inkräkta för mycket på det ordinarie arbetet. M2:p menar
att det är viktigt att kunna knyta an till verkligheten som lärare och hela tiden kunna ge
exempel. Det blir viktigt att bibehålla den reella kompetensen . M2:p anser att det främst
är vid större förändringar i t.ex. lagstiftningen, avseende redovisningen, eller skattelag-
stiftningen som han behöver kompetensutveckling. K2:p uppger att hon får kompetensut-
veckla sig på egen hand och hålla sin kunskap aktuell via tidningar, facktidskrifter,
branschtidningar och ny litteratur. Föreningen för lärare i ekonomi (FLE) erbjuder kurser
och ger ut en tidning (6 gånger/år). FLE har även en webbplats. K2:p påpekar att eftersom
företagsekonomi är ett så brett ämne, är det nödvändigt att vara så uppdaterad som möjligt.
I och med att läraren K2:p, inte bara är fokuserad på marknadsföring eller ledarskap, utan
många andra ämnen inom företagsekonomin, gäller det att fräscha upp sina kunskaper hela
tiden inom dessa ämnen. K2:p menar att det egna kontaktnätet med information är viktigt.
Tidningar, media och kontaktsfären med människor i olika branscher, med möten både
professionellt och på fritiden, är värdefull. Inte minst internet som enligt K2:p är ett fan-
tastiskt verktyg, har underlättat arbetet. Det är viktigt påpekar K2:p att vi som lärare kan
eleverna den senaste kunskapen. Det är viktigt att vara i framkant som företag (fristående
skola). Då många elever ställer frågor, blir det mycket information att ta fram för mig som
lärare (K2:p).
4.2 Resursernas betydelse
K1:k anger att tiden är ett av hindren för kompetensutvecklingen och för lite pengar är det
andra hindret, menar hon. Det är viktigt att uppdatera sina kunskaper (den reella kompe-
tensen) i ämnet företagsekonomi, hävdar K1:k, men denna tid är svår att skriva ned och
uppskatta. M1:k menar att konflikten ligger i att hinna med allt. När det gäller att få tid att
söka efter en intressant utbildning, är begränsningen tiden, påpekar M1:k. M2:k menar att
om kompetensutveckling ska ske, blir ju ytterligare en kurs som läggs på det ska göras
28
plus utvecklingsarbetet som görs av egen fri vilja. M2:k fortsätter:
Ändå får vi mer undervisningstid för att det är ont om pengar, och arbetsuppgifter,
förra året var jag mentor för 28 elever. Snacka om att få nästan hjärtbesvär, i år har
jag 22 elever, egentligen hade räckt med 10 elever. En svensklärare har gått in och
tagit några av eleverna. Detta tar så mycket tid och energi, det var nära att man föll.
Mycket av kunskapen finns inom skolan. Mer tid för reflektioner o diskussioner, internt
och metodik och pedagogik skulle jag önska. Det är kanske den bästa utbildning som vi
kan få. Även M2:p anger tiden som en begränsande faktor för kompetensutveckling. Han
säger att det finns så mycket som skulle kunna nyttjas inom skolan. Dator och engelska
skulle M2:p vilja kunna mer om. Ta vara på detta. Det behöver inte kosta så mycket,
däremot kostar det lite tid, som vi har ont om, betonar M2:p. K2:p menar att ibland är det
tiden som utgör ett hinder vilket kan vara lite svårt att hantera. Om läraren fysiskt ska
förflytta sig (till en extern utbildning), ska denne ju ersättas, med en vikarie eller någon
från arbetslaget. När jag frågar om resurser för kompetensutveckling påpekar K1:k att det
finns ofta ej pengar, man får leta efter gratisföreläsningar, se vad litteraturförlagen har för
kvällsutbildningar. Sen kan man kanske åka någon gång vartannat år. En mer kostsam
utbildning, kan jag först gå till arbetslaget och se om det finns tillräcklig med pengar, till
exempel en lärare i arbetslaget kan välja att åka på någon billigare kurs och då blir det utrymme för
någon att åka på någon dyrare kompetensutveckling.
M1:k har samma syn på resurserna och menar att mycket kan man lära av kollegor internt
på skolan istället för att på kurs. Budgetmedel påverkar ej kompetensutvecklingen för de
två lärare jag intervjuade vid fristående gymnasieskolor. M2:p säger att:
Responsen från cheferna är att jag har väldigt fria händer och uppmuntran till både
det ena och det andra med kurser eller vad jag vill göra, här har jag stor frihet, fram-
förallt att få nya elever inom företagsekonomi.
K2:p hävdar att hon tror att det finns goda möjligheter att få den kompetensutveckling hon
önskar vid den fristående gymnasieskola hon arbetar vid. I de kommunala skolorna där jag
intervjuat respondenter fattas beslut om kompetensutveckling av respektive skolledning.
K1:k anger att all utbildning hon önskar delta i fattar skolledningen beslut om gemensamt.
När det gäller den andra kommunala gymnasieskolan, bestyrker M1:k att lärarna själva
29
bestämmer när kompetensutveckling måste ske, där de i lärarkollegiet har bestämt att nu
måste vi göra någonting.(M1:k) M2:p har fria händer att besluta vilken kompetensutveck-
ling han behöver och kan få gå den kurs han önskar. K2:p uttalar att det brukar vara rektor
som beslutar om utbildning. Här finns således ingen gemensam nämnare som säger att
skolledningen är den som bestämmer om kompetensutvecklingen ska ske.
4.3 Uppföljning
Att uppföljningen av en kurs brister visar svaren från tre av fyra lärare i studien. K1:k
menar att inte särskilt mycket uppföljning förekommit. M1:k menar tvärtom att faran är att
det blir för mycket utvärderingar och annat som tar tid från den rena undervisningen.
M1:k uppger med uppgivet ansiktsuttryck:
Jag nästan drunknar och det känns snart att det inte finns plats för mer.
Enligt K2:p kan uppföljning vara att resten av arbetslaget ska delges information från en
kurs man deltagit i, skriftligt eller muntligt, där diskussionsforum är det vanligaste. Det är
angeläget att förmedla det man fått lära sig, menar K2:p och denna tid har skapats för att
förmedla till kollegorna i arbetslaget. Vi har möten varje vecka i arbetslaget (K2:p) och
där finns möjligheten att sprida erfarenheter till kollegorna.
4.4 Lärarnas syn på kompetensutveckling
Vi inleder med den ena läraren från den ena kommunala gymnasieskolan. K1:k motiverar
sin kompetensutveckling med hon behöver denna för att vara påläst och uppdaterad och
hålla sina kunskaper vid liv. Att bredda sig och finna nya infallsvinklar, är väsentligt
menar K1:k. I den andra kommunala gymnasieskolan är motivet ett helt annat. M1:k
bestyrker att:
Först och främst att vi ekonomer är vana vid konkurrens och vill vara bäst, vi är lite
säljare och vill vara entreprenörer, och vill inte göra det enkelt för oss vi vill ligga
långt framme. Vi har lite entreprenörskänsla i oss själva.
Bakgrunden är att denna skola konkurrerar intensivt med en privat gymnasieskola. Moti-
vet låter lite annorlunda, då jag lyssnar till läraren från den ena fristående gymnasieskolan,
30
M2:p, som motiverar sitt behov av kompetensutvecklingen med:
Vi är ju en friskola och ett företag som alla andra och det gäller att attrahera elever,
med utgångspunkt från flera olika ämnen som vi undervisar i. Det är både skolche-
fens och min vilja att bygga upp det här så att det blir attraktivt, och då får man
skärpa till sig, som lärare.
Vid intervjun med den andra läraren från en fristående gymnasieskola, betonar K2:p att
det är viktigt att vi som lärare kan ge eleverna den senaste kunskapen. Det är viktigt att
vara i framkant som företag/skola. När K1:k reflekterar över målet med sin kompetensut-
veckling, växer övertygelsen om att hon som lärare, vill möjliggöra för eleverna att uppnå
kursens mål. För hennes individuella del handlar det om att hon söker sig till kompetens-
utveckling där brister finns, och för att kanske kunna genomföra undervisningen på ett
annat sätt. Den kvinnliga lärare i en kommunal gymnasieskola (K1:k), bemöter frågan på
följande sätt:
Ja det tycker jag är viktigt och jag tror att vi skulle kunna bli ännu bättre på det. Så har
jag inte ansett tidigare, utan jag har ansett att jag ska se till att kunna innehållet i kur-
serna och kunna genomföra det på bästa möjliga sätt och då får jag försöka skaffa mig
utbildning inom det. Och därmed kanske man uppnår målet för eleverna. Så det anser
jag är jätteviktigt.
M1:k menar att kursplan, ämnesmål och programmål, är viktiga då lärarna i hans arbetslag
diskuterar kompetensutveckling. M2:p hävdar att Skolverkets målsättningar måste kunna
täckas, vilket ofta går bra med den formella kompetensen, den finns där, sen för att kunna
ge inspiration och mer liv åt det här, måste läraren kunna visa exempel från vardagen. Vad
gäller målen för eleverna tror jag att man klarar det på en basnivå också. Enligt K2:p följer
hon upp kursmålen gentemot eleverna hela tiden, så finns det brister för att nå ett mål,
finns det möjlighet att läsa in detta helt enkelt. Stöd från skolledning och arbetslag finns
absolut för detta. K1:k hävdar att inventeringen av behovet avseende kompetensutveckling
görs av den enskilde läraren och sen förs det vidare till respektive programrektor, som
ibland går vidare till gymnasiechefen. På vår skola jobbar de mycket tillsammans i skol-
ledningen K2:p menar att inventering har gjorts kontinuerligt av rektor och arbetslag, med
31
hjälp av enkät och efterföljande diskussion. Övriga två respondenter (M1:k och M1:p) har
inte besvarat frågan.
M1:k anser att mer tid för reflektioner o diskussioner, internt och metodik och pedagogik
skulle vara värdefullt. Det är kanske den bästa utbildning som vi kan få.
M1:k säger att:
Jag tror på det här med kompetensutveckling internt, då mycket av kompetens finns
i skolan. Vi har mycket att ge varandra. Vi har högt i tak.
M2:p ser en nackdel med projekt där lärande gemenskaper ingår, och det är att beroendet
lärare emellan ökar, då någon slutar i projektet. I vårt (M2:p) specifika fall, är vi en relativt
liten skola så vi har ganska tighta förbindelser allihopa, det kanske fungerar på de större
skolorna att samköra kurser, och klasser på annat sätt, men jag ser inte någon större finess
med det. K2:p infogar att det kan vara bra att få en förståelse för varandras roller i learning
communities, där situationer kan vinklas från olika håll, rektor och lärare, och diskutera
utifrån de synvinklarna. K1:k beskriver nedan hinder för kompetensutvecklingen och
kommenterar att kompetensutvecklingen kanske skulle värderas mer:
Jag tycker det är viktigt att vi försöker fortsätta gemensamt som vi gör på skolan, det är
bra att ha en gemensam struktur, ett gemensamt mål, med den kompetensutveckling
man bedriver på hela skolan, att verka för den samsynen det samarbetet det har innebu-
rit att fler kanske diskuterat saker med varandra, att vi möts lite mer i arbetslagen men
även andra grupperingar, det har väckt mycket diskussioner, det är ett bra sätt att kom-
petensutveckla hela arbetsplatsen. Sen tror jag att det skulle göra kompetensutveckling-
en bättre för många lärare är ju tid och pengar […] det är hinder som jag skulle vilja ta
bort. Vi kan ofta inte vara iväg från undervisningen en helt dag, eftersom det har redan
varit mycket klagomål, från föräldrar att det bedrivs för lite undervisning. Vi får inte
pengar för vikarier och har därför svårt att åka iväg på kompetensutveckling. Problemet
som jag ser är att man vill att lärarna ska hålla en hög kvalitet i sin undervisning och då
behöver vi kunna kompetensutveckla oss och åka ivåg en hel eller halvdag mitt i veck-
an.
M1:k tror på kompetensutveckling internt, då mycket av kompetens finns i skolan och
fortsätter: Vi har mycket att ge varandra. Vi har högt i tak. Helt klart skulle jag vilja slippa
32
åka iväg på extern utbildning. Min högsta önskan (M1:k)hade varit att jobba i annat
europeiskt land, och utveckla språklig kompetens, tillsammans med min familj. I övrigt
tror jag på distansutbildning för mig själv. Mer tid för programarbetslagen att sitta ned och
göra mycket mer tillsammans när det gäller skrivandet, ekonomi, språk. Det finns så
mycket man skulle kunna nyttja inom skolan. Dator och engelska skulle jag vilja kunna
mer om. Ta vara på detta. Det behöver inte kosta så mycket, däremot kostar det lite tid,
som vi har ont om.
Hittills har jag inte känt något behov av kompetensutveckling, uppger M2:p, men för min
del önskar jag att kunna åka på intressanta uppdrag tillsammans med mina elever och
besöka företag i olika branscher. Det är ju också en form av kompetensutveckling att lära
känna personer i näringslivet. Rent kursmässigt och sånt, ser jag inga större behov, för att
så mycket kunskap har man att man kan bedriva den här verksamheten, avrundar M2:p.
Driva eget företag, i en så ringa omfattning att man hinner med det, är en väg för kompe-
tensutveckling reflekterar K2:p. Och att ha möjlighet att träffas och gå på kurs, och att
delta i kursverksamhet, gå kurs på högskola eller liknande, kan vara möten eller distans,
det beror på. Det är ju också en mycket bra kompetensutveckling. K2:p tror att man måste
se vikten av att det avsätts medel för kompetensutveckling, det är definitivt stor skillnad
mellan gymnasieskolorna här, och min ringa erfarenhet, av både kommunala och privata
skolor, är det också skillnad här. För läraren måste ju kompetensutvecklas. Det är ju en
stor skillnad mot näringslivet som ju har mycket mer resurser per person för kompetensut-
veckling. Medel kan ju vara pengar tid, nedsättning i tjänst, och det är ju jätteviktigt att
läraren uppmuntras att göra det. Det känns spännande här, där jag är nu med de möjlighe-
terna.
K1:k anser att det finns ingen motsättning mellan att nå elevernas kursmål respektive
uppfylla egna behov när det gäller kompetensutvecklingen. M1:k . tycker att konflikten
ligger i att hinna med det som önskas, för att få lite mer tid för att hinna söka och lämplig
utbildning. M2:k uppger att han inte har så mycket belägg för att kunna svara på den
frågan, utan menar att han har stort stöd från arbetsledningen, när det gäller att göra vad
han önskar. K2:p anser att det är nödvändigt att ”lyftas” ibland som lärare, både individu-
ellt och tillsammans med övrig personal. Det är ju inte någon motsättning, ibland behövs
denna ”lyftning” kombinerat med utbildning, utifrån elevernas mål.
33
4.5 Formell eller reell kompetens
K1:k påpekar att den formella kompetensen åldras, ju längre yrkeserfarenhet som lärare
desto mindre tillgång till den senaste formella utbildningen. Det sker ju en utveckling på
högskolor och universitet av utbildningen. Grundutbildningen har ett värde som läraren
håller vid liv genom att läsa litteratur och liknande. Den reella kompetensen uppdateras
via program, tidningsartiklar och dylikt. Nya uppslag dyker upp, och som lärare gräver jag
då vidare, säger K1:k. När jag får frågor om finanskrisens uppkomst handlar det om att
leta efter bra material för att kunna ta upp ämnet i undervisningen. K1:k betonar att det är
viktigt att hon som lärare i ekonomi, har arbetat som ekonom på något sätt och det är
viktigt innan lärarbanan inleds, för att kunna förankra undervisningen i exempel. Jag har
inte några idéer menar M2:p. Det är viktigt hålla sig up to date, för att inte gå ”och mossa
in sig”. K2:p beskriv sin formella kompetens, och säger att hon är civilekonom samt gym-
nasielärare i ekonomiska ämnen, med bakgrund från näringslivet, inom detaljhandel och
försäljning. Bakgrunden som civilekonom är viktig som bas. Sen är det väsentligt att man
som person, både får möjlighet och vill ta till sig den här reella kompetensutvecklingen, i
och med att det är ett sådant ämne som det är, som är föränderligt hela tiden. Det är ju lite
skillnad mot andra ämnen som historia.
5. Diskussion och slutsatser
Syftet med min uppsats är att få en förståelse för hur lärare i ekonomi kan utveckla sin
ämneskompetens i undervisningssituationen. Min huvudfråga är ”hur ser lärare på sin
kompetensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle stäl-
ler?” Jag kommer i detta kapitel att sammanfoga undersökningens resultat med relevant
litteratur med avseende på uppsatsens syfte. I vilken form vill läraren kompetensutveckla
sig i? Hur kan lärarna i företagsekonomi utveckla och behålla sin yrkeskompetens inom
företagsekonomi med hänsyn till den dynamiska omvärlden.
Övergripande kan jag inte se någon könsbunden variation i ovan svar, men det beror på att
materialet innehåller för få respondenter, för att ge en mer generell bild av möjligheterna
34
till kompetensutveckling. Om möjlighet hade funnits att intervjua etthundra lärare vid
etthundra slumpvis valda gymnasieskolor, kunde mer generella slutsatser dras med hänsyn
till eventuella skillnader mellan kön, skolform och region.
5.1 Lärarnas syn på kompetensutveckling
K1:k motiverar sin kompetensutveckling med hon behöver denna för att vara påläst och
uppdaterad och hålla sina kunskaper vid liv. Att bredda sig och finna nya infallsvinklar, är
väsentligt menar K1:k. Denna syn stämmer väl överens med värdet av den reella kompe-
tensutvecklingen, som innebär att fortlöpande uppdatera sina kunskaper och ta del av
centrala händelser inom företagsekonomi. Det intressanta är att lärararen vid den andra
kommunala gymnasieskolan (M1:p), anser att ekonomer är vana vid konkurrens och vill
vara bäst, som lärare eftersträvas entreprenörskap, och strävan är att ligga långt framme.
Bakgrunden är att denna skola konkurrerar intensivt med en privat gymnasieskola. Skill-
naden mellan dessa två lärares syn, kan delas in ett inre och ett yttre motiv. Det inre består
i en uppfattning att behöva vara påläst och kunnig, för att hjälpa eleverna nå sina kursmål
och det yttre består av en ambition, att som lärare eller skola, vara i framkant, dels för att
få en positiv stämpel att ligga långt framme. En av lärarna (K1:k) jag intervjuade, vid en
kommunal gymnasieskola, hävdar att det är en fördel om kompetensutvecklingen kan ske
gemensamt för ett antal lärare, i ett antal arbetslag. Lärarna får då en gemensam referens-
ram och kan arbeta utifrån gemensamma mål. Detta kan leda till fruktsamma diskussioner
både i arbetslagen men även andra grupperingar. Hargreaves52 samt Madsén53 är eniga om
betydelsen av att lära i grupp. Hargreaves menar att en ny slags professionalism måste
byggas baserat på baserat på förmågan att arbeta och lära i arbetslag. Madsén påpekar att
om läraren i dialog med andra ifrågasätter den egna undervisningspraktiken, så kan erfa-
renheter dras, om orsaken till att praktiken framträder på olika sätt i olika sammanhang.
Jag ser att alla lärare jag intervjuat, anser att samarbetet med kollegor, ofta i arbetslag är
något som värdesätts och leder till en kompetensutveckling, eftersom olika lärare har olika
specialiteter och kunskap därmed överförs mellan lärarna. I ett fall visades fördelen kon-
kret, då den kvinnliga läraren vid en fristående gymnasieskola, berättar att hon och hennes
kollegor kunde gå in i varandras klasser och ta lektioner, om detta ledde till en bättre
kvalitet på undervisningen. Jag har dock noterat en författare som är kritisk avseende
52 Hargreaves (2004) Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. sid 48ff 53 Madsén, sid 159
35
förmågan att lära i grupp. Moxnes 54 menar att ett motstånd mot förändringar kan finnas i
mindre grupper, vilka kan bero på gruppmedlemmarnas ofullständiga förståelse av mel-
lanmänskliga processer i sin egen grupp. Motståndet kan vara extra stort i situationer med
brådskande och regelbundet uppdykande åtgärder, som måste utföras. En ytterligare kom-
plikation avseende lärande i grupp är de krav som ställs på en empatisk förmåga att lyssna
till kollegor och kunna ge feedback, som är konstruktiv. Hargreaves 55 påpekar att det är
viktigt att utveckla den emotionella intelligensen, innebärande att ha empati med andras
känslor, och känna sig själv, så att egna känslor kan uttryckas på ett sätt som gynnar grup-
pen. Det handlar om att kunna samarbeta och dela information under en prestigelös atmo-
sfär.
5.2 Utveckling av yrkeskompetens
Jag kan se gemensamma nämnare i mina respondenters svar, där många anser att tiden är
en begränsande faktor, när det gäller att få tid över för kompetensutveckling. Läraren
M1:k betonar att mycket resurser är outnyttjade och finns inom skolans väggar. Fördelen
är att resurserna inte kostar så mycket att använda.
Om den undervisningsfria tiden skriver Hargreaves56, att fördelen med den
undervisningsfria tiden är att stressen blir mindre på lärarna som dessutom gör ett
bättre jobb. De blir mer strukturerade och förberedda. Allt sammantaget förbättras
kvaliteten om lärarna får disponera sin undervisningsfria tid själva, utan krav på
deltagande i för dem perfiera möten och betungande administration. Om det korrekta
i ovan, vittnar den manliga lärare från den kommunala gymnasieskolan, M2:k, som
menar att det finns ej mycket tid att hinna söka efter relevanta utbildningar. M2:k
fortsätter att berätta att i år, fick lärarna 10% påslag på arbetstiden för att kommunen
hade dåligt med pengar.
Mer tid för reflektioner o diskussioner, internt om metodik och pedagogik skulle M2:k
önska. Det är kanske den bästa utbildning som vi kan få. Arbetsmässigt är det tyngre än
någonsin tyvärr, avrundar M2:k. Tiden är det stora problemet, när det gäller att finna en
54 Moxnes, sid147 55 Hargreaves, Andy (2004): Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Sid 52 56 Hargreaves, (1998) Läraren i det postmoderna samhället, sid142f
36
framkomlig väg för en god kompetensutveckling, enligt de flesta av mina intervjuperso-
ner.
5.3 För lite resurser begränsar kompetensutvecklingen
En god kompetensutveckling är beroende av både tillräckligt med tid för genomförande,
men dessutom måste resurser i form av budgetmedel, avsättas. K1:k bekräftar detta (ned-
an) och menar att hon och kollegorna ofta får söka efter billiga lösningar.
I valet mellan en billig utbildning och en dyrare som kanske är kvalitativt sett bättre, så
tvingas flera av de lärare intervjuat att välja den billigare varianten. Den finansiella krisen
som i slutändan påverkat kommunernas ekonomi i Sverige, har fått till följd, att resurserna
för kompetensutveckling är mindre nu än för bara något år sen.
5.4 Påverkan på elevernas kursmål
Madsén 57 verifierar uppfattningen att fortbildning bör leda till att elevernas utbildning
förbättras. Därför bör målet för lärarnas fortbildning, vara kopplad till målet för eleverna.
Lärarna vid de båda kommunala gymnasieskolorna, som jag intervjuat, instämmer att
kursmålen för eleverna borde styra vilken kompetensutveckling som väljs av lärarna. Den
manliga lärarens (M1:k) svar är lite mer svårtolkade, då han inledningsvis menar att de är
dåliga på att utifrån elevernas kursmål välja relevant kompetensutveckling. I kontrast till
detta säger han senare att kursplan, ämnesmål och programmål är viktiga;
M2:k ansåg vid intervjun, att det är viktigt att täcka målen enligt Skolverket, vilket man
ofta gör med den formella kompetensen. När det gäller målen för eleverna ansåg han att
dessa mål klarades av på en basnivå. K2:p påpekar att hon följer upp kursmålen gentemot
eleverna hela tiden, skulle det brista i nåt mål, får detta läsas in detta helt enkelt. Stöd
från skolledning och arbetslag finns absolut för detta.
5.5 Goda exempel från Singapore
En intressant infallsvinkel på kompetensutveckling ur ett makroperspektiv, beskrivs ned-
an. I Singapore, har ledande politiker och skolchefer initierat ett stort projekt för fortbild-
ning. Denna form av kompetensutveckling är finns bland annat beskriven i materialet the
Teachers´ Network, (TN) som är ett av initiativen från ministeriet för utbildning i skolor-
57 Madsén, Torsten (1994) Lärares lärande, sid 189
37
na. TN innehåller arbetsgrupper med lärare och speciella coacher, som träffas regelbundet.
I projektet ingår också studiecirklar där endast lärare deltar och utbyter erfarenheter, samt
till sist en webbplats. Bakgrunden till satsningen på the Teachers´ Network, var att utbild-
ningssystemet behövde reformeras för att möta kunskapssamhällets krav, utifrån Day
(2004). 58
En av hörnstenarna vid utveckling av lärare, är reflektion, som förändrar lärarnas hjärta
och hjärna och underlättar tillväxt. Det är väsentligt att lärarnas kunskap erkänns av kolle-
gorna och att lärarnas egen pedagogiska förmåga stärks om de får lära av sina kollegor,
menar Day.59 TN:s workshops genomförs av lärare för lärare, vilket blir betydelsefullt för
inlärningen av ett nytt beteende, då lärarna får möjlighet att i en ickehotande miljö, utbyta
idéer om lärande, utan risk för att bli kritiserade i onödan. TN har även en webbplats, med
ett forum för chat. I webbplatsen finns ”successful practices” och strategier för inlärning,
lektionsplaner, samt noteringar från workshops och studiecirklar. TN:s webbplats skapa-
des för att hjälpa till att utveckla självständiga och motiverade lärare. Walking the talk, är
en benämning för hur lärare kan ledas, dvs. skolchefer ska samarbeta med lärare och inte i
onödan, styra och kontrollera.60 Lärare måste vara beredda att utsätta sig själva för kritik,
om målsättningen är att utveckla den högsta formen av professionalism. 61 Ett uttalande
som görs av vissa lärare är att ingen fortbildning i ämnet skall ges utan anknytning till den
professionella yrkesutövningen i klassrummet. 62
5.6 IT-baserade verktyg för lärgemenskaper
Med hjälp av IT-baserade verktyg går det att skapa förutsättningar för diskussioner inför
en utbildning, seminarie eller efter densamma. 63 Fördelen är här att kommunikation kan
igångsättas mellan olika lärarlag vid olika skolor. Om så sker, kan ett värdefullt erfaren-
hetsutbyte initieras, som kanske leder fram till konkreta resultatförbättringar av undervis-
ningen i företagsekonomi. En kommunikation mellan skolors lärarlag, tror jag på, i och
med att lärarna vid olika skolor, ofta ser varandra som konkurrerande skolor. Detta märks
framförallt när det gäller att få ett tillräckligt antal elever att söka till respektive skola. Kan
58 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004): International Handbook on the Continuing professional Development of Teachers, sid 191 59 Ibid, (Day), sid 194ff 60 Ibid, (Day), sid 206 61 Ibid, (Day), sid 211 62 Madsén, Torsten sid 210 63 Jobring, Ove (2006) m.fl. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet sid 174f
38
en tvärkommunikation uppnås mellan olika skolors lärare i företagsekonomi, är mycket
vunnet. Denna form av kommunikation, kan innebära att lärare utan prestige, utbyter
lektionsplaner och tankar inför undervisningen i företagsekonomi, vilket i sig kan innebära
att lärarna får möjlighet att samspela med våra kollegor vid andra skolor på ett nytt sätt.
Ett relativt nytt redskap för mediering har tagits i bruk.64
5.7 Slutsats
Jag har kommit fram till att resurser för kompetensutvecklingen bland kommunala och
fristående gymnasieskolor skiljer sig åt. De kommunala gymnasieskolorna har betydligt
snävare budgetar för kompetensutveckling, som de kan kompensera för, genom att sprida
kunskaper mellan kollegorna, och att ge tid för reflektion. Nyttan med mitt arbete är att jag
identifierat samarbete och reflektion som två effektiva metoder att nå en god kompetens-
utveckling trots begränsade resurser. Den konkurrenssituation om antal sökande elever,
gör att lärarna gör sitt bästa för att marknadsföra sin skola, via olika projekt som t.ex Ung
Företagssamhet (UF). Tiden är en annan väsentlig faktor, som är begränsad på i stort
samtliga skolor där jag intervjuat lärare, och för lite tid, är en vanlig orsak till att kompe-
tensutveckling inte hinns med. Jag gör antagandet: om den administrativa delen i lärarnas
arbete skulle kunna minskas, så frigörs potential för kompetensutveckling. Jag ser skillna-
der mellan de skolor där lärare i företagsekonomi inte har några kollegor, och där fler
kollegor finns. Skillnaden är att skolor med fler kollegor undervisande i samma ämne, kan
avlasta varandra med nya infallsvinklar och bidra till att undervisningen ej stagnerar. Jag
fann ett exempel på hur skolmyndigheten i Singapore, driver frågan om kompetensutveck-
ling, och såg fördelar i att lärarna vid många skolor, kunde delta tillsammans och samver-
ka i olika program för kompetensutveckling. För vidare forskning föreslår jag att utreda
om en ny form för kompetensutveckling skulle kunna skapas, bestående av seminarier för
lärare i företagsekonomi, och coacher som hade uppgiften att träna och förfina lärarnas
kompetens. Detta skulle kompletteras med en ny webbplats, som byggs upp för att hantera
kommunikationen mellan olika lärare och skolor.
64 Säljö (2000) sid 82
39
Källförteckning
Ahrenfeldt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Day, Christopher & Sachs, Judyth (2004).International Handbook on the Continuing
Professional Development of Teachers. Open University Press, Maidenhead,
Berkshire.
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur.
Hargreaves, Andy (2004)..Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv.
Lund, Studentlitteratur.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund, Studentlittera-
tur.
Hylén, Jan (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, Myn-digheten för skolutveckling, Stockholm, Liber distribution Jobring, Ove (2006) Carlén, Urban, Bergenholtz, Josefin. Att skapa lärgemenskaper
och mötesplatser på nätet. Danmark, Studentlitteratur Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur, Loy McGinnis, Alan (1992). Motivera utan att manipulera. Örebro. Bokförlaget Lib-
ris,
Madsén, Torsten (1994). Lärares lärande, Lund, Studentlitteratur.
Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Moxnes, Paul (1997). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Stockholm, Natur och
Kultur,
Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund,
Studentlitteratur.
40
Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik,
Lund, Studentlitteratur
Rapporter
VA-rapport 2005:2 Nutek infonr. 060-2005, Lärare om företagsamhet.
Dialogen forskare – allmänhet.
<http://publikationer.nutek.se/content/1/c4/07/20/lararenkat_060_2005.pdf>
hämtad 2009-09-29
Examensarbete
Olsson, Kelly (2007) Kompetensutveckling bland ekonomilärare. Skolutveckling och
ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Webbplatser
Högskoleverkets rapport <http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/60/51/0901R.pdf>
hämtad 2009-09-16
Skolverket (2009) Statistik om lärarfortbildningssatsningen 2007-våren 2009
<http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/77/16/PM_LararfortbildnStatistik_091013.
pdf> hämtad 2009-10-20
The Teachers´ Network <http://sam11.moe.gov.sg/tn/index.htm> hämtad 2009-09-24
Ung Företagsamhets webbplats
<http://www.ungforetagsamhet.se/templates/Page.aspx?id=59>
hämtad 2009-10-15
41
Bilaga 1: Frågeställningar inför den empiriska undersökningen
1. I vilken omfattning har ni haft kompetensutveckling under de senaste fem
åren?
1.1 Hur stor del utbildning sker individuellt respektive i grupp?
1.2 Har ni haft specifik utbildning för ert arbetslag?
1.3 Har utbildningen varit ämnesorienterad eller inriktad mot pedagogiken i
klassrummet?
1.4 Vem har beslutat att utbildningen skulle genomföras? (befattning)
1.5. Vilka hinder för din egen kompetensutveckling, har du identifierat?
1.6 Vilka mål har funnits för kompetensutvecklingen?
1.7 Vilken typ av uppföljning har förekommit?
1.8 Varför bedriver ni denna form av kompetensutveckling?
Mål för kompetensutveckling
2. Är det den formella eller reella kompetensen som är viktigast att utveckla?
2.1 I vilken grad är målet för lärarnas kompetensutveckling kopplat
till målet för eleverna?
2.2 Anser du att lärarnas kompetensutveckling ska vara kopplad till målet för
eleverna?
2.3 Har en inventering av problemen och de behov du noterat i undervisningen
genomförts vid din skola?
2.4 Hur genomfördes denna inventering och av vilka befattningshavare?
2.5 Anser du att det finns en motsättning mellan vilken utbildning du önskar och vad
kompetensutvecklingen egentligen borde syfta till?
2.6 Finns det något sätt att minska ovan motsättning?
Kompetensutvecklingen framöver
3. Hur skulle du vilja att kompetensutvecklingen framöver ser ut för din del?
3.1 Vilken effekt tror du att lärande gemenskaper (learning communities) skulle ha för
din kompetensutveckling? (träning i gruppform, där lärare och t.ex
rektorer ingår i samma grupp)
3.2 I vilken form skulle du vilja kompetensutveckla dig? (exempelvis: öppen
kurs, distansundervisning via internet, skolanpassad kurs, läsa
facklitteratur, bedriva eget företag, Ung Företagssamhet)
3.3 Har du några idéer över hur kompetensutvecklingen för lärare skulle kunna bli
ännu bättre?