Minnet – grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6)

Post on 05-Jan-2016

82 views 0 download

description

Minnet – grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6). Tobias.Johansson@hkr.se. Vad är minne?. Inkodning, lagring, återhämtning, och användning av information. Minnet är inte en process, utan många. Information kodas in och lagras. - PowerPoint PPT Presentation

transcript

Minnet – grundläggande principerMinnet – grundläggande principerSensory memorySensory memory

Short-term memoryShort-term memoryLong-term memoryLong-term memory

(kap 5-6)(kap 5-6)

Tobias.Johansson@hkr.seTobias.Johansson@hkr.se

Vad är minne?Vad är minne?

Inkodning, lagring, återhämtning, och Inkodning, lagring, återhämtning, och användning av information. användning av information. Minnet är inte Minnet är inte enen process, utan många. process, utan många.

Information kodas in och lagras. Information kodas in och lagras.

Informationen som kodas in kan Informationen som kodas in kan representera föremål, tankar, händelser, representera föremål, tankar, händelser, förmågor, o s v. förmågor, o s v.

Vikten av minneVikten av minne

Minnet är centralt för att vi ska kunna fungera Minnet är centralt för att vi ska kunna fungera överhuvudtaget. överhuvudtaget.

På vilka sätt har ni använt minnet idag?På vilka sätt har ni använt minnet idag?

Minnet kan brytas ner på många olika sätt. Minnet kan brytas ner på många olika sätt. T ex Clive Wearing. T ex Clive Wearing. Kan ej minnas nya händelser.Kan ej minnas nya händelser. Upplevs som att han återfår medvetandet om och om Upplevs som att han återfår medvetandet om och om

igen.igen.

Modal model of memory Modal model of memory (Atkinson & Shiffrin, 1968)(Atkinson & Shiffrin, 1968)

Sensory memorySensory memory

Kort minne (< 1 s) för sensorisk information.Kort minne (< 1 s) för sensorisk information. Tomtebloss-effekten.Tomtebloss-effekten. Film.Film.

Sperling (1960)Sperling (1960) Genialt experiment för att studera visuellt sensory Genialt experiment för att studera visuellt sensory

memory (the visual icon).memory (the visual icon).

82 % korrekt vid partial report, immediate tone. Alltså, 12 x 0.82 = ca 10 bokstäver fanns tillgängliga, trots att whole report bara gav ca 4-5 bokstäver.

Sensory memory är troligtvis viktigt för att:Sensory memory är troligtvis viktigt för att:

Ta in information som ska processas (väldigt Ta in information som ska processas (väldigt mycket registreras i sensory memory)mycket registreras i sensory memory)

Hålla information kort tid innan processandet börjarHålla information kort tid innan processandet börjar

Skapa kontinuitet, fylla i när stimulans avbryts.Skapa kontinuitet, fylla i när stimulans avbryts.

Hur kan man demonstrera Hur kan man demonstrera skillnad mellan STM och LTM?skillnad mellan STM och LTM?

Genom att visa att olika manipulationer påverkar Genom att visa att olika manipulationer påverkar de båda systemen olika (jmfr. dissociering).de båda systemen olika (jmfr. dissociering). Det räcker inte att säga:Det räcker inte att säga:

””STM är minne över kort tid och LTM är minne över STM är minne över kort tid och LTM är minne över lång tid”lång tid”

Det skulle kunna vara en effekt av ett och samma Det skulle kunna vara en effekt av ett och samma system (vi återkommer till detta).system (vi återkommer till detta).

Seriepositionskurvan .Seriepositionskurvan .Olika typer av kodning.Olika typer av kodning.Neuropsykologiska skillnader.Neuropsykologiska skillnader.

Primacy beror på LTMPrimacy beror på LTM

Recency beror på STMRecency beror på STM

De båda påverkas olika av olika manipulationer (dubbel De båda påverkas olika av olika manipulationer (dubbel dissociering).dissociering).

Olika typer av kodningOlika typer av kodning

Information kan representeras på olika sätt. Information kan representeras på olika sätt. Fonologiskt.Fonologiskt. Visuellt. Visuellt. Semantiskt.Semantiskt.

I STM sker kodning primärt fonologiskt (Conrad, I STM sker kodning primärt fonologiskt (Conrad, 1964), men kan också ske visuellt och semantiskt 1964), men kan också ske visuellt och semantiskt (Wickens et al., 1976).(Wickens et al., 1976).

I LTM sker kodning primärt semantiskt (Sachs, I LTM sker kodning primärt semantiskt (Sachs, 1974).1974).

Neuropsykologiska skillnaderNeuropsykologiska skillnader

Dubbel dissociering mellan STM och LTM.Dubbel dissociering mellan STM och LTM.

STM LTM

H.M. Ok Ej ok

K.F. Ej ok Ok

Egenskaper STMEgenskaper STM

Normalt fungerande STM är väldigt Normalt fungerande STM är väldigt viktigt.viktigt.

KapacitetKapacitet – 5-9 items (t ex digit span). – 5-9 items (t ex digit span).Kan utökas genom Kan utökas genom chunkingchunking..Chase and Simon (1973)Chase and Simon (1973)

VaraktighetVaraktighet – 20 s. – 20 s.Brown-Peterson task.Brown-Peterson task.Decay vs. Interference.Decay vs. Interference.

Problem med modal modelProblem med modal model

Hur kan information hamna i LTM utan ett fungerande STM?Hur kan information hamna i LTM utan ett fungerande STM? Hur sker olika typer av bearbetning i STM?Hur sker olika typer av bearbetning i STM? Vilken effekt har olika typer av bearbetning för Vilken effekt har olika typer av bearbetning för

minnesprestation?minnesprestation?

Working memoryWorking memory Ett begränsat system för tillfällig lagring och aktiv Ett begränsat system för tillfällig lagring och aktiv

bearbetning av information till stöd för olika bearbetning av information till stöd för olika komplexa uppgifter.komplexa uppgifter.

Working memory består av flera delar.Working memory består av flera delar. Ej bara lagring, utan även bearbetning och manipulation.Ej bara lagring, utan även bearbetning och manipulation.

KomponenterKomponenter

Phonological loopPhonological loop Håller fonologisk information aktiv.Håller fonologisk information aktiv. Viktig för att hålla reda på t ex talad information. Även Viktig för att hålla reda på t ex talad information. Även

viktig vid språkinlärning.viktig vid språkinlärning. Visuospatial sketchpadVisuospatial sketchpad

Håller visuell och spatial information aktiv.Håller visuell och spatial information aktiv. Viktig när vi tänker i bilder eller utför spatiala uppgifter, Viktig när vi tänker i bilder eller utför spatiala uppgifter,

t ex att läsa en karta.t ex att läsa en karta. Central executiveCentral executive

Koordinerar de övriga systemen. Hämtar info från LTM.Koordinerar de övriga systemen. Hämtar info från LTM. Dirigerar uppmärksamhet, planering etc. Dirigerar uppmärksamhet, planering etc.

Stöd för phonological loopStöd för phonological loop

Phonological similarity effectPhonological similarity effect Sämre minne för ord som låter likadant.Sämre minne för ord som låter likadant.

Word-length effectWord-length effect Bättre minne för korta än längre ord.Bättre minne för korta än längre ord.

Articulatory suppressionArticulatory suppression Att upprepa ett ord när man kodar in andra ord Att upprepa ett ord när man kodar in andra ord

tar upp resurser och ger sämre tar upp resurser och ger sämre minnesprestation.minnesprestation.

Articulatory suppression (AS)Articulatory suppression (AS) AS eliminerar word-length-effekten.AS eliminerar word-length-effekten.

Orsak: korta ord kan ej längre upprepas mer än långa ord.Orsak: korta ord kan ej längre upprepas mer än långa ord.

AS eliminerar även phonological similarity-AS eliminerar även phonological similarity-effekten…effekten… ……omom man läser orden själv, men man läser orden själv, men inteinte om man får orden om man får orden

upplästa.upplästa.

Visuospatial sketchpadVisuospatial sketchpad

Brandimonte et al. (1992).Brandimonte et al. (1992).Hur påverkas uppgifter som kräver Hur påverkas uppgifter som kräver

visuella resurser av visuella resurser av inkodningsmanipulationer av inkodningsmanipulationer av phonological loop?phonological loop?

11) inte alls eftersom det rör sig om olika ) inte alls eftersom det rör sig om olika system.system.

22) uppgiften görs bättre, om manipulationen ) uppgiften görs bättre, om manipulationen gör att inkodningen blir mer visuell.gör att inkodningen blir mer visuell.

Uppgift, säg vad bilden blir när den högra figuren tas bort? (den vänstra ej synlig när uppgiften görs).

1) Working memory-uppgift.

2, 3, 4) Long term memory-uppgift. 4 även med articulatory suppression (la, la, la).

”La, la, la” gör att man kodar in mer visuellt, och därför kan utföra uppgiften lättare sedan. Stöd för visuospatial sketchpad.

Working memory och hjärnanWorking memory och hjärnan Working memory är framför allt relaterat till Working memory är framför allt relaterat till

prefrontal cortex. Får input från många olika håll, prefrontal cortex. Får input från många olika håll, syn, hörsel, rörelser etc, som sedan kan föras syn, hörsel, rörelser etc, som sedan kan föras vidare till långtidsminnet via temporala cortex.vidare till långtidsminnet via temporala cortex.

T ex spatial information i delayed-response task.

Apor utan prefrontal cortex kan inte välja korrekt över slumpnivå.

Observation

Delay

Response

Neuron hos apor i delayed-response Neuron hos apor i delayed-response tasktask

Neuron i prefrontal cortex. Svarar även över delay-perioden. Informationen hålls kvar över tid. Andra neuron kodar för andra platser.

Hur upplever man minnesproblem? Hur upplever man minnesproblem? Patient med frontallobskada Patient med frontallobskada

– direkt vs. reflekterande medvetande.– direkt vs. reflekterande medvetande.

- Hur är ditt minne? - Bra. - Hur tror du att andra bedömer ditt minne? - Dåligt. - Tror du dom har rätt eller fel? - Rätt. - Varför? - Därför att dom inser det jag inte inser. Ja, precis så. Jag inser

inte vad dom inser. Dom inser ett problem som jag inte inser. - Så på samma gång är du medveten om att ditt minne är bra

och dåligt. Är inte det ganska bisarrt? - Jo, men det är precis så. När jag tänker på mitt minne, eller

min förmåga att göra saker, så tycker jag att jag är helt normal. Men när jag ser hur min fru eller mitt barn ser på mig och reagerar, så förstår jag att jag det finns nåt i mitt beteende som dom, men inte jag, är medveten om, något som dom inser men inte jag.

- Och du tror att dom har rätt? - Ja, dom har rätt.- Hur kan du vara säker? Dom kan ha fel. - Tja, det är jag som har en skada i huvudet, inte dom.

Långtidsminne (LTM)Långtidsminne (LTM)

Lagring av information över lång tid.Lagring av information över lång tid.

Inkluderar dom tidigaste minnen såväl som Inkluderar dom tidigaste minnen såväl som saker som hände för 1 minut sedan.saker som hände för 1 minut sedan.

Tidigare minnen oftast mindre detaljerade.Tidigare minnen oftast mindre detaljerade.

Samverkar med working memory för att Samverkar med working memory för att skapa mening. LTM bidrar med skapa mening. LTM bidrar med bakgrundsinformation som vi inte tänker på bakgrundsinformation som vi inte tänker på medvetet. medvetet.

Alla vardagliga konversationer förutsätter enorma mängder bakgrundsinformation.

(Vilket är en anledning till att klassisk AI inte är lika populärt längre.)

Olika typer av LTM Olika typer av LTM (Squire, 2004)(Squire, 2004)

Episodiskt minnessystem Episodiskt minnessystem (Tulving)(Tulving)

Exempel på evidensExempel på evidensK.C.K.C. – minns inte en enda händelse! Bevarat – minns inte en enda händelse! Bevarat

semantiskt minne, i viss utsträckning.semantiskt minne, i viss utsträckning.

HjärnavbildningHjärnavbildning HERA (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry).HERA (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry). Vänstra prefrontala cortex – episodisk inkodning/semantisk Vänstra prefrontala cortex – episodisk inkodning/semantisk

återhämtning.återhämtning. Högra prefrontala cortex – episodisk återhämtning.Högra prefrontala cortex – episodisk återhämtning. Frontalloben – sen evolutionär struktur. ”Mental time Frontalloben – sen evolutionär struktur. ”Mental time

travel”.travel”.

Problem med dissocieringProblem med dissociering

Ett fundamentalt problem:Ett fundamentalt problem: Dissociering (enkel och dubbel) implicerarDissociering (enkel och dubbel) implicerar inte inte

olika system (Dunn & Kirsner, 1988).olika system (Dunn & Kirsner, 1988).

Kinder & Shanks (2003) – single system model.Kinder & Shanks (2003) – single system model. Reproducerar dissociering mellan priming och Reproducerar dissociering mellan priming och

igenkänning.igenkänning.

Ratcliff et al. (1995). Ratcliff et al. (1995). Genererade data utifrån en process. Genererade data utifrån en process. Dissocieringsmetoder (PDP) indikerar felaktigt att de Dissocieringsmetoder (PDP) indikerar felaktigt att de

skapats från två processer. skapats från två processer.

Evidens för distinktion mellan Evidens för distinktion mellan episodiskt och semantiskt minneepisodiskt och semantiskt minne T ex fallstudier där de båda typerna av T ex fallstudier där de båda typerna av

minne är dissocierade. minne är dissocierade.

Schacter (1996) – Schacter (1996) – Frederick Frederick (Alzheimers). (Alzheimers). De Renzi et al. (1987) – De Renzi et al. (1987) – italiensk kvinnaitaliensk kvinna

(Encephalitis).(Encephalitis).

Episodiskt och semantiskt minne Episodiskt och semantiskt minne interagerarinteragerar

Även semantiska minnen startar som Även semantiska minnen startar som episodiska minnen.episodiska minnen.

Semantisk information kan slutledas Semantisk information kan slutledas från episodiska minnen.från episodiska minnen.

Semantisk kunskap kan påverka Semantisk kunskap kan påverka episodiska minnen. episodiska minnen.

Implicit minneImplicit minne- När tidigare upplevelser har en När tidigare upplevelser har en

omedveten påverkan.omedveten påverkan. - T ex H.M. och T ex H.M. och mirror drawingmirror drawing..

Picture identification Picture identification (Warrington & Weiskrantz, 1968)(Warrington & Weiskrantz, 1968)

Uppgift: identifera bilden.Uppgift: identifera bilden. Ju mer träning desto bättre Ju mer träning desto bättre

prestation.prestation. Amnesi - inget minne av att ha sett Amnesi - inget minne av att ha sett

bilderna innan – bilderna innan – intakt repetition intakt repetition priming.priming.

Implicit effects on subjective Implicit effects on subjective experienceexperience

(Jacoby et al., 1988)(Jacoby et al., 1988) 1) Lyssna på meningar. 1) Lyssna på meningar. 2) Lyssna på meningar inbäddade i brus. Hälften nya, 2) Lyssna på meningar inbäddade i brus. Hälften nya,

hälften gamla. Ange hur starkt bruset är.hälften gamla. Ange hur starkt bruset är.

Bruset upplevs som Bruset upplevs som lägrelägre för för

gamlagamla meningar än för nya meningar än för nya

meningar, eftersom de gamla meningar, eftersom de gamla

meningarna är lättare att meningarna är lättare att

identifiera (man har hört dom identifiera (man har hört dom

innan). Deltagarna kan dock innan). Deltagarna kan dock

inte bortse från den influensen.inte bortse från den influensen.

Varför implicit minne?Varför implicit minne?

Hur vet man att effekterna är Hur vet man att effekterna är implicita? implicita?

Amnesipatienter har inget minne av att Amnesipatienter har inget minne av att ha sett stimulusmaterialet innan. ha sett stimulusmaterialet innan.

Med vanliga deltagare kan man t ex:Med vanliga deltagare kan man t ex:Använda indirekta test. Använda indirekta test. Konstruera uppgifter som utförs snabbt Konstruera uppgifter som utförs snabbt

(identifiering t ex). (identifiering t ex). Använda Process dissociation procedure.Använda Process dissociation procedure.

Olika influenser på minneOlika influenser på minne

• RecollectionRecollection – att minnas kontextuella detaljer. – att minnas kontextuella detaljer.• ” ”Hmm, jag känner igen honom…aha, det var han jag Hmm, jag känner igen honom…aha, det var han jag pratade med på festen förra veckan. Han var otrevlig, jag pratade med på festen förra veckan. Han var otrevlig, jag undviker honom.”undviker honom.”

• FamiliarityFamiliarity – känsla av bekantskap. – känsla av bekantskap.

• ” ”Hmm, jag känner igen honom…*går fram*…Har inte vi Hmm, jag känner igen honom…*går fram*…Har inte vi setts förut?”setts förut?”

I många situationer ger recollection oss förmånen av diskriminativ kontroll över vårt beteende på ett annat sätt än familiarity.

Process dissociation procedure Process dissociation procedure (PDP)(PDP)(Jacoby)(Jacoby)

Opposition logic: Ställ medvetna och omedvetna Opposition logic: Ställ medvetna och omedvetna influenser influenser mot mot varandra. T ex: varandra. T ex:

1) Studera ord (t ex trädgård).1) Studera ord (t ex trädgård). 2) Testuppgift, ordkomplettering (t ex trä____) .2) Testuppgift, ordkomplettering (t ex trä____) .

Grupp AGrupp A: komplettera med gammalt ord, eller vad som : komplettera med gammalt ord, eller vad som helst (inclusion).helst (inclusion).

Grupp BGrupp B: komplettera ej med gamla ord (exclusion).: komplettera ej med gamla ord (exclusion). Grupp CGrupp C: komplettera med vad som helst (ingen : komplettera med vad som helst (ingen

instuderingsfas, baseline).instuderingsfas, baseline).

Beroende variabel: komplettering av gamla ord.

B < A = medveten kontroll.

B > C = omedvetna influenser.

Proceduren tillåter både medvetna och omedvetna influenser.

Jacoby et al. (1993)Jacoby et al. (1993)

Studera ord.Studera ord. Kompletteringstest.Kompletteringstest. Inclusion, exclusion, Inclusion, exclusion,

full vs. divided full vs. divided attention (i attention (i träningsfasen).träningsfasen).

Medvetna influenser Medvetna influenser försvinner vid divided försvinner vid divided attention (I vs. E).attention (I vs. E).

Omedvetna influenser Omedvetna influenser försvinner ej vid försvinner ej vid divided attention (E divided attention (E vs. B).vs. B).

Beräkning av medvetna och Beräkning av medvetna och omedvetna influenseromedvetna influenser

Jacoby et al. (1993) – ordkomplettering.Jacoby et al. (1993) – ordkomplettering. Uppskattning av medvetna och omedvetna influenser.Uppskattning av medvetna och omedvetna influenser.

Remember-knowRemember-know

Jacobys studier pekar på Jacobys studier pekar på två komponenter vid två komponenter vid igenkänning: igenkänning: RecollectionRecollection (Remember) (Remember) FamiliarityFamiliarity (Know) (Know)

Remember-know-proceduren Remember-know-proceduren (Tulving) innebär att direkt (Tulving) innebär att direkt fråga om detta. Ger upphov fråga om detta. Ger upphov till liknande resultat som till liknande resultat som Process dissociation Process dissociation procedure.procedure.

Propaganda effectPropaganda effect ””Bekanta påståenden är nog Bekanta påståenden är nog

sanna.”sanna.” Begg et al. (1992).Begg et al. (1992).

11) inlärning av namn.) inlärning av namn. 22) påståenden paras med ) påståenden paras med

namn, vissa namn från del 1, namn, vissa namn från del 1, de med namn från del 1 är de med namn från del 1 är sanna, de andra är falska.sanna, de andra är falska.

33) Test: ange om påståendet ) Test: ange om påståendet är sant eller falskt (utan är sant eller falskt (utan namn). namn).

Deltagarna ger Deltagarna ger högrehögre bedömningar till bedömningar till False oldFalse old än än till till NewNew. De borde ge låga . De borde ge låga bedömningar om de minns bedömningar om de minns vilken källa som parades med vilken källa som parades med påståendet innan. Men påståendet innan. Men eftersom påståenden är eftersom påståenden är gamla, så processas de gamla, så processas de lättare, vilket attribueras till lättare, vilket attribueras till sanning. sanning.

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

True old False old NewSanningsbedöm

ning

[Propagandaeffekt kan också fås genom att direkt manipulera fluency (Reber et al., 1999).]

Procedural memoryProcedural memory Implicit i bemärkelsen att vi ofta inte kan redogöra för hur Implicit i bemärkelsen att vi ofta inte kan redogöra för hur

vi gör vissa saker. Ofta bevarat vid amnesi.vi gör vissa saker. Ofta bevarat vid amnesi.

Inkodning och minneInkodning och minne

Minnesprocesser delas ofta upp i 3 Minnesprocesser delas ofta upp i 3 steg:steg:Inkodning Inkodning (encoding)(encoding)Lagring Lagring (storage)(storage)Återhämtning Återhämtning (retrieval)(retrieval)

Minnet är inte en process, utan är beroende av Minnet är inte en process, utan är beroende av olika processer i alla 3 stegen.olika processer i alla 3 stegen.

Levels of processingLevels of processing(Craik & Lockhart, 1972)(Craik & Lockhart, 1972)

Minnesprestation är beroende av inkodning.Minnesprestation är beroende av inkodning. Djup bearbetningDjup bearbetning – bra minnesprestation. – bra minnesprestation. Ytlig bearbetningYtlig bearbetning – dålig minnesprestation. – dålig minnesprestation.

Craik och Tulving (1975).Craik och Tulving (1975).Deltagarna svarar på frågor om ord. Deltagarna svarar på frågor om ord.

VisuelltVisuellt, , auditivtauditivt, , semantisktsemantiskt. . DjupareDjupare

Problem med levels of processingProblem med levels of processing

Svårt att definiera ”djup” utan att det blir Svårt att definiera ”djup” utan att det blir cirkulärt. cirkulärt.

Djupt processande tar inte alltid längre tid.Djupt processande tar inte alltid längre tid.

Ytligt processande kan ge bättre Ytligt processande kan ge bättre minnesprestation. minnesprestation. Återhämtningsförhållanden (retrieval Återhämtningsförhållanden (retrieval conditions) spelar stor roll.conditions) spelar stor roll.

Levels of processing kan öka antalet Levels of processing kan öka antalet fel: fel: Whittlesea och Kronlund (2005)Whittlesea och Kronlund (2005)

Uppgift: processa ord djupt eller ytligt, vissa ord en gång, andra två gånger. Test: säg om ordet har visats en eller två gånger tidigare.

Ytterligare inkodningsfaktorerYtterligare inkodningsfaktorer

Skapa associationer med befintlig Skapa associationer med befintlig information.information. Tidigare kunskap och händelser.Tidigare kunskap och händelser. Bilder.Bilder. Självreferens.Självreferens.

Organisering av information.Organisering av information.

Bransford och Johnson Bransford och Johnson (1972).(1972).

Se bild, läs text, försök minnas text. Se bild, läs text, försök minnas text. If the balloons popped the sound wouldn't be able to carry since everything would be too far away from the correct floor. A closed window would also prevent the sound from carrying, since most buildings tend to be well insulated. Since the whole operation depends upon a steady flow of electricity, a break in the middle of the wire would also cause problems. Of course, the fellow could shout, but the human voice is not loud enough to carry that far. An additional problem is that a string could break on the instrument. Then there could be no accompaniment to the message. It is clear that the best situation would involve less distance. Then there would be fewer potential problems. With face to face contact, the least number of things could go wrong.

Bra minne Dåligt minne

Hur lagras information i hjärnan?Hur lagras information i hjärnan?

Tidig forskning – engram (Lashley).Tidig forskning – engram (Lashley).

Minnen verkar inte lagras på ett särskilt ställe i hjärnan.

Long-term potentiation (LTP)Long-term potentiation (LTP)

Strukturella förändringar i synapser som gör att Strukturella förändringar i synapser som gör att celler eller grupper av celler lättare avfyrar till ett celler eller grupper av celler lättare avfyrar till ett stimulus efter upprepad presentation. Kan vara stimulus efter upprepad presentation. Kan vara långvariga effekter.långvariga effekter.

Iden lades fram först av Hebb, och är dessutom en ganska vanlig inlärnings-mekanism för konnektio-nistiska modeller.

Neuralt nätverk Neuralt nätverk (förenklat)(förenklat)

Hebbian learning rule: Δwij = xixj

= 0.5, threshold = 1.

Paired presentation: smoke (1100) - sun (1010)door (0111) - bicycle (1001).

Exempel på att lära ett neuralt nätverk två st ordpar.

SunSmoke

1 0 1 0

1 0.5 0 0.5 0

1 0.5 0 0.5 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

BicycleDoor

1 0 0 1

0 0.5 0 0.5 0

1 1 0 0.5 0.5

1 0.5 0 0 0.5

1 0.5 0 0 0.5

The network can now produce sun in response to smoke, and bicycle in response to door.

Output activation pattern when presenting smoke at input: 1010 (sun).

Ex: Node 1 = (1*0.5) + (1*1) + (0*0.5) + (0*0.5) = 1.5. Greater than 1 = activation.

AmnesiAmnesi

• Minnesnedsättning p g a hjärnskada eller sjukdom.

Vanliga orsaker: olyckor, operationer, virus, syrebrist i hjärnan, ECT, Alzheimers.

Retrograd amnesi

Tid

Anterograd amnesi

Skada

• Olika delar av temporala cortex är kritiska för input av information som kan integreras i andra strukturer och forma basen för explicita minnen.

• Viktiga strukturer vid amnesi: Hippocampus, amygdala, olika områden av temporala cortex.

H.M.H.M.

Hippocampus (plus en del andra strukturer) bortopererade p g a epilepsi.

-Resulterade i allvarlig anterograd amnesi. - Bevarad IQ. - Bevarat implicit minne. - Bevarat STM. - I princip inget episodiskt minne för händelser efter operationen.

- Andra studier visar att aktivering i temporalloben vid inkodning är relaterat till bättre minnesprestation (Brewer et al., 1998).

Återhämtning av information i Återhämtning av information i LTMLTM

Hur kommer det sig att vi glömmer? Hur kommer det sig att vi glömmer? Decay Decay – – informationen bleknar.informationen bleknar.

InterferenceInterference – – ny information ersätter gammal.ny information ersätter gammal.

Retrieval failureRetrieval failure – – information är inte tillgänglig för information är inte tillgänglig för tillfället.tillfället.

DecayDecay är svårt att demonstrera. är svårt att demonstrera. InterferenceInterference förekommer troligtvis inte på det sätt och förekommer troligtvis inte på det sätt och

i den utsträckning man tänkte sig förr. i den utsträckning man tänkte sig förr. Mycket talar för Mycket talar för Retrieval failureRetrieval failure och vikten av och vikten av

”retrieval cues”.”retrieval cues”.

Tulving och Pearlstone (1966)Tulving och Pearlstone (1966)

Två grupper med samma inlärningsfas, men olika minnestest.

Availaibility/Accessibility

Retrieval cues

Mäntylä (1986)Mäntylä (1986) Generera associationer till ord. Generera associationer till ord. Minnestest. Minnestest.

Transfer-appropriate processingTransfer-appropriate processing Om processande under inkodning matchar det Om processande under inkodning matchar det

under återhämtning, så ökar minnesprestation.under återhämtning, så ökar minnesprestation.

Encoding specifityEncoding specifity Minnesrepresentationer inkluderar även kontext, Minnesrepresentationer inkluderar även kontext,

inte bara isolerade händelser. Därmed kan inte bara isolerade händelser. Därmed kan kontexten utgöra retrieval cues senare.kontexten utgöra retrieval cues senare. Miljö.Miljö. Språk.Språk. Stämningsläge.Stämningsläge. Dofter.Dofter. Ljud….. o s vLjud….. o s v Igenkänning vs. Recall.Igenkänning vs. Recall.

Godden och Baddeley (1975)Godden och Baddeley (1975)

Studera ord under vatten eller på land.Studera ord under vatten eller på land.

Recall-test under vatten eller på land.Recall-test under vatten eller på land.

Vad har vi gått igenom Vad har vi gått igenom dag?dag?

Sensory memorySensory memory

Working memoryWorking memory

Long-term memoryLong-term memory Framför allt episodiskt minne, implicit minne, inkodning, Framför allt episodiskt minne, implicit minne, inkodning,

lagring, och återhämtning av information.lagring, och återhämtning av information.

Att tillämpaAtt tillämpa

ElaboreraElaborera

OrganiseraOrganisera

AssocieraAssociera

PausaPausa

Variera inkodningsmiljöVariera inkodningsmiljö (fast ur koncentrationssynpunkt kan det vara bättre att ha en fast (fast ur koncentrationssynpunkt kan det vara bättre att ha en fast plats).plats).