Jonas Lindblom

Amanda Gustafsson

Värdering av fotbollsspelare

En kvalitativ studie om hur ett värde bestäms

på en fotbollsspelare i Allsvenskan och Superettan

Valuation of football players

A qualitative study of how the value of a football player is

determined in Allsvenskan and Superettan

Examensarbete Civilekonom

Termin: VT-17

Handledare: Johan Lorentzon

3

Förord

Vi vill tacka de fotbollsklubbar, agenter och revisorer som har deltagit i studien då de har givit oss riklig information, många skratt och varit öppna för alla typer av frågor vi ställt. Vi är även tacksamma för att ni har givit oss möjligheten att spela in våra samtal och komma med följdfrågor vid behov. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Johan Lorentzon för den hjälp och handledning vi fått under arbetets gång.

Karlstad, juni 2017

___________________________ ___________________________

Jonas Lindblom Amanda Gustafsson

4

Sammanfattning

Humankapitalets betydelse växer sig allt större och för fotbollsklubbar och andra kunskapsbaserade företag är personalen helt avgörande. Till skillnad från andra branscher existerar ett unikt regelverk inom fotbollen som ger fotbollsklubbar möjlighet att aktivera sina spelare i balansräkningen där anskaffningsvärdet ligger till grund för varje spelares värde. Anskaffningsvärdet, i fotbollssammanhang kallat övergångssumma, är därför helt beroende av den värdering som fotbollsklubbar gör vid spelarförvärv eller spelarförsäljning. Av den anledningen är det intressant att ta reda på mer om hur fotbollsklubbar fastställer värdet på en fotbollsspelare och vilka faktorer som påverkar det.

För att få ett annat perspektiv på värderingen har vi valt att inkludera revisorer i studien då vi avser att få en inblick i deras bedömning av värdet. Syftet med studien är därför att skapa en förståelse hur värdet bestäms på en fotbollsspelare i Allsvenskan och Superettan. Vidare är syftet att få en större inblick i hur en revisor granskar och bedömer rimligheten på värderingen som fotbollsklubbarna gör. För att besvara syftet har vi utfört 13 intervjuer där våra respondenter antingen var ansvariga för spelarrekrytering, fotbollsagenter eller revisorer.

I studiens slutsats konstaterar vi att det är en enkel process för fotbollsklubbar att komma fram till vad en fotbollsspelare är värd men att det däremot inte är helt lätt för utomstående att förstå hur fotbollsklubbarna går tillväga för att värdera fotbollsspelare. Värdet av en fotbollsspelare tycks vara influerat av ett utgångspris som senare en mängd olika faktorer påverkar. Det råder delade uppfattningar kring hur själva utgångspriset bestäms men där en del kopplingar till den relativa värderingsmetoden kan göras. Det framgår däremot tydligt att det finns en mängd olika faktorer som påverkar värdet där den köpande klubbens behov och ålder på spelaren utgör två nyckelfaktorer. Revisorerna bedömer att värdet som senare presenteras i balansräkningen ofta är rimligt eftersom det är anskaffningsvärdet som redovisas vilket bygger på en verklig transaktion.

Nyckelord: värdering, fotbollsspelare, humankapital

5

Abstract

The importance of human capital is growing, where this is crucial for both football clubs and other knowledge-based companies as well. Football organizations are different from other industries on the fact that these organizations allow football clubs to capitalize their players’ contracts in the balance sheet, where each football player is valued after the acquisition value. This makes the acquisition value, which is called transfer fee in football context, completely dependent on the valuation, which is made by the players’ transfer from one club to another. These facts make this an interesting topic, to find out more about how the value of a football players is determined and what types factors that affects as well.

In order to get a different perspective on the valuation, auditors have been included to participate as we intend to gain an insight into their assessment of a football player’s value. The purpose of this study is to understand how a football player's value is determined in Allsvenskan and Superettan, and how an auditor reviews and assesses the fairness of a player's’ valuation determined by the football clubs. We conducted 13 interviews with respondents who were either responsible for the transfers in a football club, football agents or auditors, to achieve the purpose of this study.

In the conclusion, we found out it’s a simple process for football clubs to determine a football player's value. What is hard, however, is to understand the procedure in how they determine a value. The value of a football player seems to be influenced by a starting price, which later is affected by variety of other factors. There are different perceptions on how the starting price is determined, but some links can be made to the relative valuation method. It is clear that there are a variety of factors in this variety of factors in this starting process that affect the value, where two of the key factors are the players’ age and the buying clubs needs of a player. The auditors estimate that the value presented in the balance sheet most often is reasonable for the simple reason that it reports the acquisition value, which is based on an actual transaction.

Keywords: valuation, football players, human capital

6

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................ 8

1.1. Bakgrund ............................................................................................................... 8 1.2. Problemdiskussion .............................................................................................. 9 1.3. Syfte ......................................................................................................................10 1.4. Frågeställningar ..................................................................................................10 1.5. Avgränsning ........................................................................................................10

2. Referensram för studien ....................................................................... 11

2.1. Tillgångar .............................................................................................................11

2.1.1. Immateriella tillgångar ...............................................................................12

2.2. Humankapital och anställda i balansräkningen ...........................................12

2.2.1. Gröjers modell – baserad på lön, utbildning och rekrytering ...........14 2.2.2. Flamholtz modell – nuvärdet av framtida förtjänster .........................15

2.3. Definition av värde ............................................................................................16

2.3.1. Värdebegrepp ..............................................................................................16

2.4. Att fastställa ett värde .......................................................................................17

2.4.1. Diskonterat kassaflöde ..............................................................................18 2.4.2. Relativ värdering .........................................................................................19 2.4.3. Real optionsvärdering ................................................................................20

2.5. Svenska Fotbollförbundets regelverk – Elitlicens ......................................21

3. Metod ................................................................................................... 23

3.1. Forskningsansats ................................................................................................23 3.2. Avgränsning och urval ......................................................................................23 3.3. Datainsamling .....................................................................................................24 3.4. Analysmodell ......................................................................................................27 3.5. Trovärdighet .......................................................................................................28 3.6. Metodkritik..........................................................................................................29

3.6.1. Källkritik .......................................................................................................29

3.7. Etiska principer ..................................................................................................30

4. Empiri .................................................................................................. 31

4.1. Presentation av respondenterna .....................................................................31 4.2. Värderingsprocessen – hur fotbollsspelare värderas ..................................32

4.2.1. Fastställa utgångspris .................................................................................33 4.2.2. Svårigheter under värderingsprocessen .................................................35

4.3. Faktorer som påverkar värderingen ...............................................................36 4.4. Revisorns perspektiv på fotbollsklubbars värdering ..................................41

5. Analys .................................................................................................. 45

5.1. Analys av värderingsprocessen .......................................................................45

7

5.2. Analys av faktorer som påverkar värderingen ............................................. 47 5.3. Analys av revisorns perspektiv på fotbollsklubbars värdering ................. 49

6. Slutsats ............................................................................................... 51

6.1. Vidare forskning ................................................................................................ 52

Referenslista ............................................................................................. 53 Bilagor ...................................................................................................... 57

Bilaga 1 – Intervjuguide klubbar ............................................................................ 57 Bilaga 2 – Intervjuguide fotbollsagenter............................................................... 58 Bilaga 3 – Intervjuguide revisorer .......................................................................... 59

8

1. Inledning

Arbetet introduceras genom en beskrivning av ämnets bakgrund och problem som ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar som senare presenteras i kapitlet. Slutligen redogörs den avgränsning som gjorts för att hålla studien specifik och relevant.

1.1. Bakgrund

Fotboll är världens största sport (Matheson 2003) och populariteten växer sig allt större varje år (Federation Internationale de Football Association [FIFA] 2007). Även om den sportsliga aspekten utgör den centrala utgångspunkten är numera ekonomiska framgångar alltmer viktiga för fotbollsklubbar då pengar idag är av betydelse för klubbarna ska få behålla sin elitlicens (Svenska Fotbollförbundet [SvFF] 2015). Pengar ger också goda förutsättningar för att lyckas inom det sportsliga då det krävs god ekonomi för att locka till sig samt behålla duktiga spelare då köpkraft och lön har stor påverkan på vilken klubb spelaren väljer att representera.

Likt kunskapsbaserade företag är den viktigaste och mest värdefulla tillgången för fotbollsklubbarna deras personal (spelarna) som utgör en immateriell tillgång för klubben (Yasar et al. 2015). Immateriella tillgångar är generellt svåra att klassificera och värdera och vanligtvis får humankapital inte redovisas i balansräkningen, men tack vare ett regelverk av Svenska Fotbollförbundet möjliggörs detta för fotbollsklubbar som spelar i Allsvenskan1 och Superettan2.

Tidigare forskning har bland annat gjorts av Amir & Livne (2005) som undersökte om en spelares kontrakt verkligen uppfyller kraven för att få aktiveras i balansräkningen medan Simmons (1977) utforskade hur regleringen av Bosman-övergångar3 påverkade fotbollsklubbar. Vidare studerade Oprean & Oprisor (2014) fotbollsklubbars värdering samt redovisning av fotbollsspelare där de även tog reda på hur olika redovisningsmetoder påverkar fotbollsklubbars finansiella prestationer. De avsåg genom studien att komma fram till vilken metod som skulle uppvisa den mest rättvisande bilden av fotbollsklubbars redovisning. Även Tunaru et al. (2004) studerade inom ämnet då de hade avsikten att ta fram ett generellt teoretiskt ramverk för att kunna

1 Högsta fotbollsligan i Sverige 2 Näst högsta fotbollsligan i Sverige 3 Spelare utan kontrakt kan byta klubb utan kostnad

9

besvara hur mycket en spelare var värd i dagsläget. Frick (2007) undersökte bland annat vilka faktorer som påverkar en spelares värde och lön vilket till viss del påminner om vår studie men eftersom vi tillämpar en annan metod samt fokuserar på övergångssumman inom Sverige kan det skilja sig en del från det som Frick (2007) kom fram till.

1.2. Problemdiskussion

Det är inte bara fotbollens popularitet som växt sig allt större genom åren, utan även den ekonomiska betydelsen för professionell fotboll (Frick 2007). Den växande ekonomiska betydelsen tillsammans med regelverket från Svenska Fotbollförbundet har bidragit till att kraven på klubbarnas redovisning har ökat. Redovisningen, i synnerhet balansräkningen, präglas mycket av den värdering som klubbarna gjort av respektive fotbollsspelare då de ofta utgör miljonbelopp (Frick 2007) vilket resulterar i en påverkan på klubbens ekonomi. I större ligor runt om i världen kan beloppen sträcka sig ännu högre och variera från flera hundratals miljoner till miljardbelopp (Transfermarkt 2017).

Värdet som representerar fotbollsspelaren i balansräkningen är alltså baserad på anskaffningsvärdet, hädanefter kallad övergångssumman, som uppstod vid förvärvstillfället (SvFF 2015). Vi har av den anledning valt att studera processen bakom värderingen för att ta reda på vilka faktorer och metoder som fotbollsklubbar tar hänsyn till för att komma fram till värdet av en fotbollsspelare. Vid spelarförvärv är det numera vanligt att fotbollsklubbar även beaktar vad en fotbollsspelare kan generera i kassaflöde i stället för enbart sportsliga motiv (Chan 2009). Amir & Livne (2005) delar Chans (2009) åsikt och förklarar att spelare kan generera kassaflöde genom exempelvis tröjförsäljningar, biljettintäkter och vidareförsäljningar vilket kan utgöra en väsentlig del när klubbar värderar sina spelare. Likt andra marknader utgår vi även från att inblandade fotbollsklubbar förhandlar angående övergångssumman men innan dess förutsätter vi att klubbarna värderar spelarna för att på så sätt veta om ett bud är tillräckligt bra eller inte.

Som en följd till att kraven på redovisningen inom fotbollsklubbar har ökat kräver Elitlicensens ekonomikriterier av SvFF (2015) att fotbollsklubbarna i Allsvenskan och Superettan ska ha en auktoriserad revisor. Revisorn har en betydande roll i sammanhanget då revisorn förväntas verifiera klubbens ekonomiska förhållanden på rätt sätt då en revisors uppgift är att oberoende granska och uttala sig om verksamhetens ekonomiska förhållanden (Revisorsnämnden [RN] 2017). Vi avser därför även genom studien att

10

undersöka och få en större insikt i hur en revisor granskar och bedömer rimligheten på det värde i balansräkningen som utgörs av spelarnas övergångssummor.

Sammanfattningsvis avser studien att bidra med kunskap kring hur ett värde på en fotbollsspelare bestäms samt vilka värderingsmetoder som möjligtvis används och vilka faktorer dessa i sådant fall tar hänsyn till. Eftersom värdena i balansräkningen blir allt större får de stor påverkan på fotbollsklubbarnas ekonomi vilket gör det viktigt att ta reda på hur värdena bestäms för att på så sätt ge rättvis information till klubbens intressenter. Vidare kommer studien också ta hänsyn till hur en revisor granskar och bedömer rimligheten i värdena i balansräkningen som utgörs av aktiverade fotbollsspelare.

1.3. Syfte

Syftet med studien är att skapa en förståelse hur värdet bestäms på en fotbollsspelare i Allsvenskan och Superettan. Vidare är syftet att få en större inblick i hur en revisor granskar och bedömer rimligheten på värderingen som fotbollsklubbarna gör.

1.4. Frågeställningar

Dessa frågeställningar har vi för avsikt att studera för att senare kunna förstå processen kring värdering av fotbollsspelare: 1. Hur bestäms en fotbollsspelares värde och vilka faktorer påverkar värdet? 2. Hur bedömer en revisor rimligheten på värdet av fotbollsspelare?

1.5. Avgränsning

Vi har valt att avgränsa studien till Sverige där fotbollsklubbar som spelar i Allsvenskan respektive Superettan är av intresse då dessa regleras av Elitlicensen som är utställd av Svenska Fotbollförbundet.

11

2. Referensram för studien

I följande avsnitt presenteras relevant teori, teoretiska modeller samt tidigare forskning kring ämnet som ska ge läsaren en större förståelse till studiens resultat och analys som visas i ett senare skede av uppsatsen. Till en början förklaras grundläggande teori om immateriella tillgångar och den beprövade problematiken kring humankapital i balansräkningen. Därefter definieras värde samt vissa utvalda värdebegrepp som hanteras i studien och efter det redogörs väsentliga teoretiska modeller kring hur ett värde kan fastställas. Avsnittet avslutas med en genomgång av Svenska Fotbollförbundets regelverk som har en betydande roll i studien.

2.1. Tillgångar

En tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget på grund av inträffade händelser och som ska ge nytta åt företaget i framtiden då den ska generera kassaflöde (Hermansson et al. 1998). För att klassificeras som en tillgång och för att få aktivera tillgången i balansräkningen måste alltså företaget kontrollera tillgången samt måste tillgången antas generera ekonomiska fördelar i framtiden. En tillgång kontrolleras vanligtvis genom att företaget står för äganderätten men kan även kontrolleras genom exempelvis avtal och unika kunskaper. Vidare förklarar Marton et al. (2016a) att en tillgång oftast skapar positivt kassaflöde genom en försäljning eller genom att anställda nyttjar den i verksamheten vilket kan innebära att det är svårt för företag att garantera att tillgången kommer ge ekonomiska fördelar i framtiden.

För att kunna inkluderas i balansräkningen förklarar Bokföringsnämnden [BFN] (2016) att det förutom kontrollerbarhet och ett positivt kassaflöde i framtiden även krävs att en tillgång ska kunna värderas med säkerhet och att sannolikheten för tillgångens framtida kassaflöde måste vara tillräckligt hög. Vad tillräckligt högt innebär skiljer sig i olika kontexter men betyder i det stora hela att tillgången bara får redovisas om ett positivt kassaflöde är sannolikt.

Enligt Johansson et al. (2013) delas tillgångar in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar delas i sin tur upp i materiella, finansiella och immateriella tillgångar medan omsättningstillgångar består av exempelvis varulager, kundfordringar och interimsfordringar (Johansson et al. 2013). Materiella och finansiella anläggningstillgångar medför ofta inga problem för redovisningen då de materiella har en fysisk substans vilket gör att de vanligtvis uppfyller kontrollkriteriet medan finansiella ofta kontrolleras genom avtal. Immateriella tillgångar däremot har egenskaper som skiljer sig mycket från

12

materiella tillgångar och där variationen gör att det är svårt att prata om dem i generella termer (Marton et al. 2016a).

2.1.1. Immateriella tillgångar

BFN (2016) hävdar att en immateriell tillgång definieras som en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form som används i produktionen eller för att förse varor och tjänster för uthyrning eller administrativt syfte. Kravet på identifierbarhet innebär att tillgången kan separeras eller skiljas från företaget i form av exempelvis försäljning, överföring eller uthyrning antingen enskilt eller tillsammans med hänförligt avtal (BFN 2016). Det andra alternativet för att uppfylla kravet på identifierbarhet är att tillgången uppkommer genom ett avtal eller annan juridisk rättighet. Kundregister är ett exempel på en avskiljbar tillgång medan varumärken och patent exemplifierar immateriella tillgångar som är baserade på juridiska rättigheter. Immateriella tillgångar måste även uppnå kraven på kontrollerbarhet samt generera positivt kassaflöde i framtiden och för att aktiveras i balansräkningen måste tillgångens ekonomiska fördelar vara sannolika och anskaffningsvärdet ska kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFN 2016).

Den kunskapsbaserade ekonomin har bidragit till att betydelsen av immateriella tillgångar har blivit allt viktigare då vissa företag inte längre använder sig av egen tillverkning utan bedriver verksamhet helt baserat på immateriella tillgångar. Numera är det vanligt att företag bygger framgång på exempelvis kunskap, varumärke och utveckling vilket gör att det blir allt viktigare att de immateriella tillgångarna blir representerade i redovisningen (Edvinsson & Malone 1997). Immateriella tillgångar kan dock innebära problem i redovisningen på grund av deras varierande natur men det är även svårt att garantera att framtida ekonomiska fördelar är sannolika och att företaget har kontroll över tillgången vilket är kravet för att få redovisas i balansräkningen. Vidare skapar värderingen ett problem då det kan vara komplicerat att klargöra hur tillgången ska värderas, både vid anskaffningstillfället och efterföljande värderingar (Marton et al. 2016b).

2.2. Humankapital och anställda i balansräkningen

Humankapital är en kombination av kunskap, skicklighet, innovativ förmåga och anställdas förmåga att utföra sina arbetsuppgifter (Edvinsson & Malone 1997). I humankapitalet ingår även företagets värderingar, kultur och filosofi och enligt Edvinsson och Malone (1977) kan inte humankapitalet ägas. Gröjer

13

och Johansson (1996) tillägger även att humankapital handlar om individens kunskap och skicklighet som senare resulterar i en framtida produktion av varor och tjänster där värderingen bör vara möjlig genom att basera den på framtida produktioner.

Kunskapsbaserade företag är företag vars överlevnad är beroende av immateriella tillgångar och humankapital. De senaste decennierna har fokus på kunskapsbaserade företag varit ett faktum där Edvinsson och Malone (1997) även poängterar att dessa företag finns i nästan alla branscher och lär fortsätta sin ökning under 2000-talet. I kunskapsekonomin utgörs en stor del av omfattande investeringar i humankapital vilket inte är berättigat att finnas med i traditionell redovisning som då resulterar i att företagens marknadsvärde inte representeras i balansräkningen (Edvinsson & Malone 1997). Eftersom företagets marknadsvärde inte synliggörs i balansräkningen anser Bounfour (2003) att företagets finansiella rapporter inte uppvisar en rättvisande bild eftersom marknadsvärdet och det redovisade värdet ofta skiljer sig mycket åt. Gröjer och Johansson (1996) instämmer då de anser att det är logiskt från ett ekonomiskt perspektiv att anställda aktiveras i balansräkningen. Den nya ekonomiska verkligheten i form av kunskapsbaserade företag utmanar därför den traditionella redovisningen i att beakta de immateriella transaktionerna såväl som de materiella (Amir & Livne 2005).

Fotbollsspelare utgör de viktigaste och mest väsentliga tillgångarna i en fotbollsklubb och av den anledningen är de mycket viktiga för klubben för att kunna lyckas (Yasar et al. 2015). För att spegla spelarnas betydelse i klubben har idag fotbollsklubbar möjlighet att aktivera sina spelare i balansräkningen där värderingen är baserad på anskaffningsvärdet som uppstod vid anskaffningstillfället (SvFF 2015). Värdering av personal kan även enligt Gröjer och Johansson (1996) göras genom att utgå från att en anställds värde är detsamma som nuvärdet av framtida fördelar samt göra en värdering av vad det skulle kosta att ersätta personalen.

Även om många företag skulle gynnas mycket av att aktivera anställda i balansräkningen har det mött en del kritik eftersom beräkningarna är komplicerade och där etiska principer spelar in då det kan uppfattas som fel att se människor som tillgångar och sätta ett värde på dem (Gröjer & Johansson 1996). Smith (2000) instämmer i problematiken kring humankapital i balansräkningen då han anser att anställningskontraktet inte uppfyller kontrollkriteriet och därför inte heller får aktiveras i balansräkningen. Vidare

14

nämner Smith (2000) att fenomenet är lättare i fotbollsklubbar eftersom spelarnas kontrakt gör att spelare inte kan byta klubb hur som helst.

I takt med att immateriella tillgångar och humankapital har fått större betydelse har även teoretiker ägnat sig åt att försöka utveckla modeller för att på ett bra sätt representera personalen i balansräkningen. Oprean och Oprisor (2014) nämner Gröjers och Flamholtz modeller som lämpliga när fotbollsklubbar ska värdera fotbollsspelare.

2.2.1. Gröjers modell – baserad på lön, utbildning och rekrytering

Gröjer och Johansson (1996) utvecklade en modell för att ta sig an problematiken med hur anställda, rent teoretiskt, ska kunna inkluderas i balansräkningen och hur de i sådant fall ska värderas. Författarna har byggt sin modell på etablerade redovisningsprinciper, personalresultaträkningens begreppsindelning samt skyldigheten som företaget har gentemot de anställda i form av löneskuld.

Modellen avser att lägga till poster i såväl balans- som resultaträkningen där den största skillnaden mot traditionell redovisning beror på hur personalintensivt det aktuella företaget är. Till en början redovisas en löneskuld som bygger på att företaget har en ekonomisk skyldighet till arbetstagaren och skulden är baserad på det senaste årets lönesumma inklusive sociala avgifter (Gröjer & Johansson 1996). För att balansera skulden används ett tillgångskonto som kallas arbetsfordran.

Rekryteringskapital är en annan ny aspekt i modellen av Gröjer och Johansson (1996) som syftar till att periodisera rekryteringsutgifter som har en varaktighet över tre år. Om tillgången aktiveras i balansräkningen skrivs kostnader hänförda till rekryteringen av på den aktuella arbetstagarens förväntade anställningstid som beräknas genom personalomsättningen vilket kan medföra problem i redovisningen. Alternativen är att företag väljer en konstant avskrivningsmetod eller använder sig av varierande avskrivningar för att representera den verkliga personalomsättningen likt maskiner och inventarier (Gröjer & Johansson 1996). Genom att aktivera rekryteringsutgifter uppkommer även en obeskattad reserv som behandlas likt redovisningen på koncernnivå vilket innebär att 22% går till skatt och 78% redovisas som bunden egen reserv. Aktiveringen av rekryteringsutgifter innebär alltså att balansräkningen utökas med posterna rekryteringskapital, rekryteringsskatteskuld och bundna reserver samtidigt som resultaträkningen får tillökning i form av rekryteringskostnader,

15

avskrivningar/nedskrivningar samt avvecklingskostnader (Gröjer & Johansson 1996).

Den tredje och sista punkten som Gröjer och Johansson (1996) nämner avser utbildningsutgifter och påminner mycket om tillvägagångssättet kring rekryteringskapital men där nyttjandeperioden ofta skiljer sig. Om utbildningen sträcker sig över tre år aktiveras utgifterna och vid kortare livslängd kostnadsförs dem där företag helt enkelt får anta en kortare alternativt längre livslängd för att avgöra vilken metod som passar sig bäst (Gröjer & Johansson 1996). Om företag väljer att aktivera utgifterna för utbildning ska inte avskrivningstiden överstiga fem år och vid personalminskning ska utgifterna skrivas ned på samma sätt som vid rekryteringsutgifterna. Genom denna metod uppkommer posterna utbildningskostnader och avskrivningar/nedskrivningar i resultaträkningen medan balansräkningen utökas med posterna utbildningskapital, utbildningsskatteskuld och bundna reserver för utbildning (Gröjer & Johansson 1996).

2.2.2. Flamholtz modell – nuvärdet av framtida förtjänster

Flamholtz (1999) modell bygger på att en anställds värde är detsamma som nuvärdet av framtida förtjänster som den anställde kan ge om den anställde väljer att stanna i företaget i x antal år. Nuvärdet av de framtida förtjänsterna är en kombination av produktivitet, överförbarhet och karriärmöjlighet som i sin tur är influerade av skicklighet och motivation (Flamholtz 1999).

De fördelar en anställd förväntas tillföra på nuvarande position i organisationen kallas produktivitet medan överförbarhet står för de fördelar individen förväntas förse organisationen med om och när han eller hon byter till en liknande tjänst. Karriärmöjlighet påminner om produktivitet och överförbarhet där den enda skillnaden är vilka fördelar den anställde ger högre upp i organisationen (Flamholtz 1999).

Produktivitet, överförbarhet och karriärmöjlighet är i sin tur beroende av skicklighet och motivation som innebär individens nuvarande potential och den mängd energi denne frigör på aktiviteter inom organisationen (Flamholtz 1999). De individuella aspekterna utgör tillsammans med organisatoriska faktorer, som hur väl företagets belöningssystem och den anställdes roll passar in på dennes skicklighet, grunden för nuvärdet som senare multipliceras ihop med sannolikheten att han eller hon stannar i x antal år. Flamholtz (1999) förklarar att samtliga ovan nämnda faktorer är viktiga eftersom individens tillfredsställelse

16

på jobbet är direkt relaterat till hur stor sannolikheten är att han eller hon stannar i företaget.

Modellen av Flamholtz utgår därför från att en individs värde är baserat på de sociala, psykiska och ekonomiska attributen hon eller han tillför den specifika organisationen och dess egenskaper (Flamholtz 1974). Oprean och Oprisor (2014) anser att Flamholtz modell är mer lämplig inom fotboll än Gröjers modell eftersom den är mer relevant i det hänseendet att den inkluderar kostnader för utveckling och förbättrade prestationer.

2.3. Definition av värde

Det finns en mängd olika teorier och definitioner om värde där Smith (1776) förklarar att ett värde är den ekonomiska nytta ett föremål ger eller den köpkraft ett visst föremål ger. Det förstnämnda kallas “value in use” medan det andra går under namnet “value in exchange” där förhållandet innebär att om ett föremål har sitt största värde i ekonomisk nytta har det vanligtvis mindre värde i köpkraft och vice versa (Smith 1776). Utifrån det företagsekonomiska perspektivet handlar värde om att avkastningen på investerat kapital ska vara större än alternativkostnaden för kapital där högre värde skapas genom att investeringar sker till högre avkastning än alternativa investeringar (Copeland et al. 2000). Oavsett vilken ekonomisk teori som används handlar värde enligt Flamholtz (1999) om att generera ekonomiska fördelar i framtiden där Fisher (1927) instämmer och hävdar att ett föremål inte har något värde om det inte kan generera framtida ekonomiska fördelar.

Trots att värde används mycket i ekonomiska kontexter anser Harrison och Wicks (2013) att värdebegreppet borde få en större roll och även användas i andra sammanhang för att nå fler komplexa perspektiv. Värdebegreppet kan även appliceras inom filosofin där teorier om värde kallas för axiologi. Värde inom axiologin handlar övergripande om etik och moral i form av godhet i hur en individ bestämmer att något är bättre eller sämre än andra saker (Biedenbach & Jacobsson 2016). Smith (1776) och Friedman (1970) tillägger även att det moraliska perspektivet ska inkluderas då individer själva har rätt att bestämma vad som passar dem bäst samt hur de ska leva och arbeta.

2.3.1. Värdebegrepp

Anskaffningsvärde är den mest grundläggande och vanligaste värderingsmetoden då den är enklast att bestämma eftersom den baseras på ett inköp som faktiskt redan skett. Enligt BFN (2016) innebär anskaffningsvärde

17

vad som betalats och fungerar som ett marknadsvärde av den betalningen som lämnats då den förvärvades eller producerades. BFN (2016) konstaterar att immateriella tillgångar initialt ska värderas till anskaffningsvärdet. Eftersom anskaffningsvärdet är det marknadsvärdet på det vederlag som ges i utbyte mot tillgången vid anskaffningstidpunkten är anskaffningsvärdet och marknadsvärde detsamma till en början.

Enligt regelverket av SvFF (2015) ska fotbollsspelare värderas till anskaffningsvärdet i redovisningen. Anskaffningsvärdet, benämns som övergångssumma i fotbollssammanhang, är i sin tur influerad av en mängd olika faktorer där bland annat spelarens ålder, spelade matcher, landskamper och köpkraft från köpande och säljande klubb har stor påverkan på hur högt spelarens värderas (Frick 2007).

Ett annat vanligt värdebegrepp är marknadsvärde som innebär det pris ett företag skulle kunna få om tillgången såldes mellan två oberoende marknadsaktörer under rådande marknadsförhållanden på balansdagen. Värdet är alltså baserat på marknadens mätningar och inte företagets (BFN 2016).

2.4. Att fastställa ett värde

Att värdera handlar om att sätta ett monetärt belopp och är detsamma som fastställandet av ett pris vilket alla modeller nedan avser att ta fram (French & Gabrielli 2005). Frick (2007) redogör att fotbollens allt större ekonomiska betydelse leder till att de finansiella rapporterna skärps där värdering av en fotbollsklubbs spelare har en betydande roll då de utgör stora summor i balansräkningen. Värderingen av fotbollsspelare är dock en komplicerad uppgift för fotbollsklubbar då två spelare aldrig är helt identiska på grund av faktumet att människor är helt individuella och aldrig helt lika varandra (Oprean & Oprisor 2014).

Enligt Frick (2007) fastställs en fotbollsspelares värde genom en förhandling mellan den säljande och köpande klubben där olika faktorer påverkar värdet. Chan (2009) beskriver att faktorer som spelarens ålder, position och truppstatus påverkar värdet på en fotbollsspelares medan Matheson (2003) och Frick (2007) nämner ålder samt spelade matcher och landskamper som avgörande. Vidare nämner Matheson (2003) att det inte bara är fotbollsspelarens attribut som påverkar värdet utan även vad den säljande och köpande klubben kännetecknas av. Värdet av en fotbollsspelare kan exempelvis influeras av den säljande och

18

köpande klubbens sportsliga och ekonomiska framgångar där större framgångar medför en högre övergångssummor (Matheson 2003).

Enligt Damodaran (2012) finns det tre huvudsakliga modeller för att fastställa ett marknadsvärde. De kallas diskonterat kassaflöde, relativ värdering och real optionsvärdering. Eftersom modellerna skiljer sig och ger olika resultat är det av betydelse att kunna urskilja vilken modell som lämpar sig bäst vid det aktuella tillfället.

2.4.1. Diskonterat kassaflöde

Värdering genom diskonterat kassaflöde (DCF) är den mest förekommande modellen i teorin och innebär ett slags marknadsvärde i form av ett nuvärde av framtida kassaflöde som tillgången förväntas förse organisationen med (FAR 2008; Gajek & Kucinski 2015). I fotbollssammanhang nämner Amir och Livne (2005) att det exempelvis är av betydelse att fotbollsspelare tillför kassaflöde i form av tröjförsäljningar, publikintäkter och vidareförsäljningar.

För att i teorin få fram det rätta värdet används nuvärdet tillsammans med en diskonteringsränta som är baserad på riskerna kring kassaflödet vilket innebär högre ränta för mer riskabla tillgångar och lägre ränta för tillgångar som inte är lika riskabla (Damodaran 2012). Enligt Uzma et al. (2010) lämpar sig modellen bäst för att bedöma risk och osäkerhet för projekt men kan även användas för att värdera immateriella tillgångar.

Diskontering av framtida kassaflöde är det mest accepterade tillvägagångssättet som företag använder sig av för att beräkna såväl företags nuvärde som tillgångars nuvärde (Uzma et al. 2010). Uzma et al. (2010) förklarar att det delvis beror på att värdet är baserat på marknadens förväntningar och en av få modeller som tar hänsyn till vad företag kan prestera i framtiden där modellen även kan användas för att värdera immateriella tillgångar för att få på sätt få dem representerade i balansräkningen. Vidare hävdar French och Gabrielli (2005) att diskonterat kassaflöde ger ett transparent värde som enligt Damodaran (2012) är relativt enkelt att implementera på tillgångar vars kassaflöde är positivt och där framtiden kan beräknas med viss tillförlitlighet där risken är relativt känd. I andra kontexter kan modellen vara svårare att tillämpa vilket är fallet inom fotbollen då Matheson (2003) beskriver att fotbollens transfermarknad är riskfull och osäker eftersom spelarens personlighet och moral inte går att mäta tillförlitligt.

19

Trots alla fördelar brister modellen i vissa sammanhang där diskonteringsräntan kan utgöra ett problem då det enligt Stegink et al. (2007) kan vara svårt att veta vilken ränta som ska användas och där Ling (1992) hävdar att diskonteringsräntan kan leda till missvisande resultat eftersom den antas vara konstant. Riskerna är en annan aspekt som medför komplexitet i modellen eftersom de är svåra att beräkna och kan bero på faktorer som företagets generella risk, tillvägagångssätt och där risken för immateriella tillgångar kan variera över tid (Stegink et al. 2007; Uzma et al. 2010). Slutligen så finns det även frågetecken kring modellen i det hänseendet att den inte tar hänsyn till alla intäkter och kostnader (Uzma et al. 2010) och där exakt nuvärde och varaktighet bygger på antaganden om framtiden vilket gör dem svåra att beräkna (Gajek & Kucinski 2015).

2.4.2. Relativ värdering

Relativ värdering innebär att en tillgångs värde bestäms baserat på vad identiska eller liknande tillgångar har värderats till och är den modell som används mest i verkligheten (Damodaran 2012). Första steget är att identifiera jämförbara tillgångar och deras marknadsvärde för att senare kunna omvandla dessa marknadsvärden till standardiserade värden som senare jämförs med företagets egen tillgång där företagen kontrollerar vad som skiljer dem åt för att säkerställa att den aktuella tillgången inte över- eller undervärderas (Damodaran 2012). I stället för standardiserade värden kan företag även välja att jämföra varandra med en specifik variabel där det är vanligt att använda sig av kassaflöde, fördelar, bokfört värde och intäkter men vid värdering av tillgångar är det vanligaste att använda sig av försäljningspriset (Sharma & Prashar 2013).

Att värdera genom modellen relativ värdering innebär att förlita sig på att marknadens värderingar och antagande vilket betyder att metoden återspeglar marknadens och investerares uppfattningar och känslor (Sharma & Prashar 2013). Den är även att föredra för många företag då modellen är lätt att relatera till och mycket användbar när det finns en bred marknad och många företag att jämföra med (Damodaran 2012). Vidare anser Sharma och Prashar (2013) att den till skillnad från diskontering av kassaflöden kräver mindre information och kan visa när det skett en under- eller övervärdering.

Att modellen bygger på marknadens antagande kan också anses vara en nackdel för metoden eftersom det kan innebära missvisande resultat (Sharma & Prashar 2013). Relativ värdering är också baserat på en hel del subjektivitet och företag kan i många fall manipulera värderingen vilket också i slutändan kan resultera

20

till att marknaden i sig uppvisar missledande resultat (Damodaran 2012). Sharma och Prashar (2013) anser också att det i många fall är svårt att hitta liknande företag och det är även fel att anta att två tillgångar är helt identiska eftersom deras natur ofta skiljer sig.

2.4.3. Real optionsvärdering

Reala optioner kännetecknas av sin icke-finansiella karaktär och är vanligtvis kopplade till materiella tillgångar men kan också användas till immateriella tillgångar (Vallejo-Alonso et al. 2013). Damodaran (2012) nämner att den riskfria räntan, nuvarande värde och variation av värdet i den underliggande tillgången samt lösenpriset och tidsramen för optionen är de faktorerna som avgör optionens pris. Vidare beskriver Damodaran (2012) att en option ger optionsinnehavaren rätten att köpa eller att sälja en eller flera underliggande tillgångar till ett redan bestämt pris inom en viss tidsram vilket innebär att optionsinnehavaren inte har något krav på sig att köpa eller sälja.

Real optionsvärdering fungerar bra för att värdera potentiella investeringsprojekt då den utvärderar vinstmöjligheterna vid investering i projekt med hög risk samtidigt som den tar hänsyn till den osäkerhet som finns i marknaden. Om metoden nyttjas på rätt sätt kan företag ha stor nytta av den i beslutsprocesser då beslutsfattare får större flexibilitet i sina val (Damodaran 2012). Trots dess fördelar präglas modellen även av nackdelar eftersom reala optioner är ett av de mest komplexa finansiella instrument som finns och för att lyckas beräkna dem krävs avancerade matematiska beräkningar, ett högt och detaljerat informationsbehov samt förmågan att kunna identifiera, klassificera och värdera (Dzyuma 2012; Vallejo-Alonso et al. 2013).

Tunaru et al. (2004) använde sig av en modell av reala optioner som kallas ”option pricing model” för att värdera fotbollsspelare där författarna ville utveckla en teoretisk finansiell modell för att värdera fotbollsspelare när det inte var i samband med en övergång. Modellen hade tidigare testats på amerikanska sporter och författarna ville av den anledningen även applicera och testa metoden på fotbollsspelare.

För att testa modellen använde författarna sig av statistik som avsåg Premier League4 och kom från ”Opta index” som är ett företag som ansvarar för den officiella statistiken i Premier League. ”Opta index” samlar in mycket information om hur spelarna presterar på planen där det bland annat finns 4 Högsta fotbollsligan i England

21

statistik på antal spelade minuter, antal skott, antal passningar och lyckade passningar för respektive spelare (Tunaru et al. 2004). Genom att beakta data från spelarens och lagets prestation från de sex senaste matcherna skapas ett “game score” som senare används i matematiska beräkningar för att ge ett värde på en spelare. Modellen tar även hänsyn till eventuella skador och liknande vilket gynnar modellen då den till viss del tar hänsyn till verklighetsbaserade händelser (Tunaru et al. 2004).

Som tidigare nämnt anses fotbollsspelare vara fotbollsklubbars viktigaste och största tillgångar och genom denna modell skulle fler spelare i form av internt uppfostrade talanger kunna värderas för att på så sätt ge ett mer rättvisande värde på vad en spelartrupp är värd. Modellen kräver dock mycket information vilket kan medföra höga kostnader i tid och pengar (Tunaru et al. 2004).

2.5. Svenska Fotbollförbundets regelverk – Elitlicens

Svenska Fotbollförbundet (2015) beslutade 1999 att skärpa de ekonomiska kraven för klubbar på elitnivå i Sverige på grund av UEFA:s uttalande om att medlemsförbunden ska ansvara för den ekonomiska utvecklingen i föreningar då en misskött ekonomi riskerar att mista fotbollens trovärdighet. Regelverket som Svenska Fotbollförbundet utvecklat kallas elitlicenskrav och gäller för klubbar i Allsvenskan respektive Superettan inom herrfotboll i såväl ideella föreningar som Idrotts-AB (SvFF 2015). Stadgarna innebär att fotbollsklubbarna ska bedriva verksamheten med god ekonomi och beakta god redovisningssed.

Licensen är baserad på två olika kriterier A- och B-kriterier som båda är obligatoriska. I A-kriterierna finns bestämmelser om att alla klubbar och föreningar ska ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor samt regler kring hur spelarförvärv ska redovisas (SvFF 2015).

Fotbollen är helt unik i den aspekt att redovisa personal (fotbollsspelare) vilket gör att det inte finns någon lag eller rekommendation för hur klubbarna ska gå tillväga. Enligt SvFF (2015) får klubbarna välja mellan två olika alternativ när det kommer till externa spelarförvärv, det ena är att kostnadsföra övergångssumman direkt och det andra alternativet är att redovisa summan som en immateriell tillgång i balansräkningen. Interna spelarförvärv och egna produkter från klubben får däremot inte aktiveras i balansräkningen (SvFF 2015).

22

Oavsett om klubbarna väljer att kostnadsföra eller aktivera tillgången i balansräkningen ska anskaffningsvärdet, motsvarande övergångssumman vid förvärvstillfället, användas (SvFF 2015). I anskaffningsvärdet ingår transferbeloppet, utbildningsersättning och solidaritetsersättning. Tilläggsköpeskilling som klubben får efter exempelvis ett visst antal spelade matcher och landskamper redovisas först i balansräkningen när denna är känd eller kan beräknas (SvFF 2015). Vidare förklarar SvFF (2015) att sign-on bonusen, som är en engångsersättning vid kontraktsskrivning, inte får aktiveras i balansräkningen utan redovisas direkt som en lönekostnad.

I svenska fotbollsklubbar är det vanligaste alternativet att aktivera sina fotbollsspelare (Sahlström 2015) vilket medför en avskrivning av anskaffningsvärdet (Oprean & Oprisor 2014; SvFF 2015). Enligt SvFF (2015) ska avskrivningen vara linjär samt motsvara ursprunglig överenskommen kontraktstid för gällande spelare. Varje år ska spelarförvärven som tagits upp i balansräkningen prövas för nedskrivningsbehov och om behov föreligger skrivas ned till återvinningsvärdet. På grund av försiktighetsprincipen är ingen uppskrivning av de balanserade spelarförvärven tillåten (Oprean & Oprisor 2014; SvFF 2015).

23

3. Metod

I följande kapitel redogörs för studiens forskningsansats, urval samt varför och hur vi gått tillväga för att samla in data för att ge läsaren en stor inblick i vår datainsamling. Vidare presenteras hur vi bearbetat vår data, studiens trovärdighet, metodkritik samt de etiska principer som vi genom studien har tagit hänsyn till.

3.1. Forskningsansats

Övergångssummor inom fotbollen har blivit allt större och genom vår studie avser vi att skapa en förståelse om hur värdet bestäms på en fotbollsspelare samt även hur revisorer granskar och bedömer rimligheten på värderingen som fotbollsklubbar gör. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi anser att den strategin är mest lämpad för att göra tolkningar och öka förståelsen av fenomenet vilket är i linje vad Nylén (2005) skriver. Enligt Nylén (2005) passar vissa metoder bättre till kvalitativ forskning där en av metoderna är intervjuer vilket vi även använt oss av eftersom det skulle ge oss möjlighet att få beskrivande och förklarande svar av respondenterna.

Vidare har fallstudie valts som forskningsdesign. Designen fungerar som ett ramverk till hur studiens undersökning ska bedömas och vilka kriterier som är av intresse för forskaren (Bryman & Bell 2013). Valet av fallstudie gjordes då den enligt Bryman och Bell (2013) kan hjälpa oss att nå en detaljerad och ingående analys i värderingsprocessen av fotbollsspelare men också för att den fungerar bra till en kvalitativ studie.

Arbetet är konstruerat utifrån en induktiv forskningsansats vilket handlar om relationen mellan teori och empiri och som övergripande förklaras av Bryman och Bell (2013) som att observationer/resultat skapar teori. Det passar bra då vi genom studien vill komma fram till ny teori inom ämnet.

3.2. Avgränsning och urval

Värderingen är ofta en vanligt förekommande problematik inom humankapital och av den anledningen vill vi undersöka hur fotbollsklubbar värderar sina fotbollsspelare då ämnet är relativt outforskat och specifikt nog för att kunna genomföra en väl utförd studie.

24

Avgränsningen till svenska fotbollsklubbar med elitlicens innebär att klubbar som spelar i Allsvenskan respektive Superettan valdes ut. Det är relevant att avgränsa oss till Allsvenskan och Superettan eftersom vi ville ha möjlighet att kunna utgå från regelverk och rekommendationer som gäller för samtliga klubbar i de nämnda ligorna.

För att få så mycket kunskap som möjligt inom ämnet identifierades tre potentiella målgrupper: fotbollsklubbar med elitlicens, fotbollsagenter samt revisorer med erfarenhet av att revidera fotbollsklubbar då de skulle kunna hjälpa oss utifrån deras erfarenheter och kunskaper. Genom att gå igenom tidigare årsredovisningar identifierade vi revisorer som hade reviderat fotbollsklubbars årsredovisningar föregående år vilka till en början kontaktades. Revisorer valdes att ta med i studien för att få en inblick i hur de bedömer och granskar fotbollsspelarnas värden när de hamnar i balansräkningen vilket vi ansåg vara av intresse eftersom humankapital vanligtvis inte får redovisas i balansräkningen.

Efter att revisorerna hade kontaktats så söktes sportchefer upp då de besitter den typ av information vi efterfrågar eftersom de är ansvariga för försäljning och inköp av spelare. I de klubbar som inte hade någon sportchef eller där sportchefen inte hade möjlighet att deltaga kontaktades klubbchefer för att se om de hade liknande information eller kunde ta oss vidare till personer som hade rätt erfarenhet och kunskap. En annan yrkesgrupp som är ofta är inblandad vid övergångar är fotbollsagenter där de ofta finns med som en tredje part. Agenter kan även anställas av fotbollsklubbar vilket tyder på att det i många fall är delaktiga i förhandlingar vilket gjorde att vi även ville inkludera deras perspektiv i studien. För att få så mycket relevant information som möjligt tog vi kontakt med kända agenter då de varit verksamma inom branschen länge och därför också kunde antas besitta stor erfarenhet av övergångar.

Eftersom specifika personer som är relevanta för vår studie har valts kan det ses som ett icke-sannolikhetsurval av typen målstyrt urval. Med det här urvalet är frågor om representativitet inte lika viktigt (Bryman & Bell 2013) vilket även är fallet i vår studie då vi sökte information som endast specifika individer kan upplysa oss om.

3.3. Datainsamling

Bryman och Bell (2013) rekommenderar att forskarna till en början göra en litteraturgenomgång vilket även vi gjorde för att se vilken information och

25

forskning som redan fanns tillgänglig inom ämnesområdet. Genom litteraturgenomgången fick vi också tips på metoder som använts tidigare och tycks passa väl till forskning inom det aktuella området vilket beaktades när metoden till studien valdes. Det finns många metoder som är kompatibla med kvalitativ forskning men efter att ha noggrant övervägt mellan ett par metoder kom vi fram till att kvalitativa intervjuer skulle passa bra för att besvara vårt syfte eftersom det ger forskarna större flexibilitet samt fylliga och detaljerade svar. Metoden ansågs även vara till vår fördel då vi kunde få en djupare förståelse genom att ställa allmänna frågor om branschen samt att vi kunde ta del av deras uttryck, formuleringar och känslor.

Intervjuerna var semi-strukturerade vilket gjorde att vi som forskare fick mer utrymme att ställa öppna frågor men där intervjuguiden alltid fanns som en grund att luta sig tillbaka mot. Genom våra semi-strukturerade intervjuer behövdes inte ett formulär följas rakt av utan vi fick möjlighet att ställa följdfrågor och stanna kvar längre vid intressanta ämnen vilket är anledningen till att semi-strukturerade intervjuer är vanligt inom kvalitativ forskning (Bryman & Bell 2013).

För få kontakt med potentiella respondenter användes mail och telefon. Till en början skickades mail ut till intressanta personer där vi beskrev studiens syfte och frågeställningar samt hur personen i fråga kunde bidra till studien. I mailet beskrevs också hur intervjuerna skulle gå till samt att våra intervjuer skulle följa de fyra huvudområden av etiska principer som Vetenskapsrådet (2002) presenterar. De personer som vi inte fick tag i via mail kontaktades senare med telefon och därefter skickades det beskrivna mailet till personen.

Till en början var tanken att träffa alla respondenter men eftersom de var utspridda i landet så valde vi i stället att göra telefonintervjuer. Genom att ha intervjuer över telefon miste vi bland annat chansen att ta del av respondenternas kroppsspråk men å andra sidan är telefonintervjuer mer kostnads- och tidseffektiva (Bryman & Bell 2013) vilket var en betydande faktor för studien. I positiv mening har intervjuaren över telefon också mindre fysisk påverkan på respondenten där annars exempelvis ålder, klass och etnisk bakgrund kan påverka (Bryman & Bell 2013). Det finns en tvetydighet kring telefonintervjuer att de genererar mindre öppna svar på känsliga frågor än personliga intervjuer (Bryman & Bell 2013), vilket kan ha betydelse för oss då respondenterna kanske dragit sig för att berätta exakt hur de värderar fotbollsspelare då det kan anses vara en företagshemlighet hos klubbarna. När datainsamlingen var klar hade 13 intervjuer genomförts varav tre var med

26

agenter, tre med revisorer och sju med klubbar som spelar i Allsvenskan eller Superettan. Genom våra intervjuer anser vi att det finns en tillfredsställande mättnad i våra svar.

Vid semi-strukturerade intervjuer används nästan alltid en intervjuguide som grund för intervjuer och eftersom tre olika respondentgrupper fanns valde vi att göra tre olika intervjuguider där de tips som presenteras av Bryman och Bell (2013) följdes för att i största möjliga mån anpassa guiderna till våra frågeställningar. Med våra frågeställningar som utgångspunkt diskuterade vi fram ett par grundteman som ansågs passa bra och därefter formulerades frågor som passade till våra valda teman. Eftersom vi inte ville ha korta och stängda svar på frågorna formulerades frågorna på ett öppet sätt för att på så sätt ta vara på den information respondenten delade med sig av. Bryman och Bell (2013) beskriver också vikten av att ha en bra ordning i sin guide så att intervjun får en röd tråd och av den anledningen inleddes alla guider med bakgrundsfrågor kring respondenten för att få en bra grund och därefter kom vi in på våra utvalda teman.

Innan vi använde guiden på respondenterna utfördes en pilotguide för att se hur frågorna fungerade i praktiken. Till en början testades guiden på varandra eftersom vi inte hade tillgång till personer som uppfyllde de specifika kvalifikationer som våra respondenter hade vilket resulterade i ett par korrigeringar för att förbättra guiden. Intervjuguiderna finns att hitta under bilaga 1–3.

När möjligheten har funnits har båda författarna deltagit i intervjuerna och fördelarna med det är att båda får förstahandsinformation och vid behov kan kommentera och be respondenten att utveckla resonemanget för att få en bättre förståelse. Vid de tillfällena båda författarna närvarade fanns möjligheten att ta olika roller vilket gjorde att en av författarna intog rollen som intervjuledare och den andra tog en mer sekundär och passiv roll. Intervjuledaren bestämde bland annat strukturen av intervjun med hjälp av intervjuguiden medan den passiva författaren var mer fokuserade på att ställa följdfrågor och att föra enklare anteckningar i det fall ljudinspelningen skulle misslyckas. Vid två intervjuer närvarade endast en författare som då tog då en kombinerad roll som intervjuledare som ställde följdfrågor. Eftersom dessa intervjuer ägde rum i slutskedet av datainsamlingen hade författaren lärt sig identifiera vilka följdfrågor som ofta uppkom vilket gjorde att den andra författarens frånvaro inte påverkade studien.

27

I början av varje intervju berättade vi igen om etiken kring intervjun och konfirmerade att respondenten var införstådd med de etiska principerna. Något som var viktigt för oss var att få spela in intervjuerna vilket inte utgjorde problem för någon av respondenterna. Ljudinspelningarna gav oss möjligheten att lyssna på intervjuerna flera gånger samt även att transkribera intervjuerna. Med ljudinspelningar behöver författarna inte komma ihåg allt som nämns under intervjun och tolkningar blir enklare att utföra med inspelningar (Bryman & Bell 2013). I slutet av intervjuerna erbjöd sig flera respondenter att ställa upp igen om vi hade ytterligare frågor vilket uppskattades men som inte har behövts.

3.4. Analysmodell

I kvalitativ forskning samlas det ofta in mycket data vilket kan göra det svårt att hitta det viktigaste i materialet (Bryman & Bell 2013). I vårt fall har vi valt att transkribera samtliga genomförda intervjuer för att kunna göra en noggrann analys av innehållet från intervjuerna vilket även Bryman och Bell (2013) nämner. Nackdelen med transkriberingen är att det är tidskrävande och skapar stora mängder data som forskarna måste gå igenom (Bryman & Bell 2013). När transkriberingarna utförts är det däremot enklare att ta tillvara på all information eftersom intervjuerna har transkriberats ordagrant vilket resulterade i att vi kunde sortera ut irrelevant data och dela upp relevant data i olika teman. Efter vår sammanställning av data kontrollerades det material som vi vid första tillfället ansåg vara irrelevant för att säkerställa att vi inte missat något som kunde vara av betydelse för studien.

För att identifiera användbara data finns det flera tillvägagångssätt där tematisk analys är bland det vanligaste inom kvalitativ forskning (Bryman & Bell 2013). Vi har valt att analysera vår data genom tematisk analys då vi anser att den gynnsamt belyser vår data. Tematisk analys innebär att empirin presenteras utifrån olika teman i stället för att redogöra för varje individ. Fördelen med tematisk analys är att det ger en bättre överblick över våra svar om vi kan koppla respondenternas svar till ett tema i stället för bara en individ. Empirin och analysen är uppdelade i tre olika teman för att skapa en tydlig struktur. De teman som används är: värderingsprocessen – hur fotbollsspelare värderas, faktorer som påverkar värderingen samt revisorns perspektiv på fotbollsklubbars värdering.

28

3.5. Trovärdighet

Frågan om hur relevant reliabilitet och validitet är för kvalitativ forskning har diskuterats och kritiseras och flera alternativa bedömningar har dykt upp. Inom kvalitativ forskning förespråkar bland annat Lincoln och Guba (1985) och Guba och Lincoln (1994) användandet av begreppet ”trovärdighet” i stället för de mer traditionella termerna reliabilitet och validitet. Vi anser att trovärdighet är en bättre term att bedöma vår studie då den är av kvalitativ karaktär. Trovärdighet kan delas upp i fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering/bekräftelse.

Tillförlitlighet För att öka tillförlitligheten på studien har transkriberingen av respektive intervju skickats till respondenten. Respondenten har då kunnat läsa igenom intervjun ordagrant för att bekräfta att informationen är korrekt samt för att ha möjlighet att rätta och ytterligare förklara sina formuleringar för att öka förståelsen för författarna. Tillvägagångssättet kallas respondentvalidering och innebär att forskaren återger resultatet till respondenterna som har deltagit i studien och att respondenterna bekräftar att den insamlade informationen är korrekt och har återgetts på ett korrekt sätt av forskarna (Bryman & Bell 2013).

Överförbarhet Kvalitativ forskning beskrivs ofta som problematisk att generalisera på grund av urvalet men också på grund av antal undersökningsobjekt (Bryman & Bell 2013), vilket även är fallet i vår studie. Studien kommer inte kunna skapa några generaliserande slutsatser för hur alla fotbollsklubbar värderar spelare utan är bara representativ för de intervjuade klubbarna och agenterna.

Pålitlighet Enligt Bryman och Bell (2013) är det tredje kriteriet pålitlighet där vi valt att stärka studien genom att beskriva forskningsprocessen på ett fullständigt sätt, i synnerhet kring valet av metod och urval för att få en respektabel pålitlighet och underlätta för andra forskare att replikera vår forskning. Vi har också under studiens gång vägt för- och nackdelar med alla val för att välja de metoder som passar bäst till vår studie.

Konfirmering/Bekräftelse Bekräftelse är ett fjärde kriterium för trovärdighet och jämställs med objektivitet. Vi har i största möjliga mån försökt att inte medvetet påverka studien genom personliga värderingar eller liknande utan vi har utfört arbetet på

29

ett så objektivt sätt som möjligt utifrån hur kvalitativa studier kan vara. Vi vill även belysa vår objektivitet genom vår noggranna redogörelse kring våra tillvägagångssätt och val under studiens gång.

3.6. Metodkritik

Valet av en kvalitativ studie har också sina nackdelar då resultaten inte kan generaliseras eftersom intervjuerna är relativt få och vårt urval inte är av representativ sort (Bryman & Bell 2013). Det är i princip omöjligt att eliminera subjektiviteten hos forskarna och även vår studie består av en viss grad subjektivitet eftersom det är vi författare som uppfattar och tolkar informationen för att senare ta beslut om vilken information som är väsentlig (Bryman & Bell 2013). Den påverkan som skett i studien har däremot tillkommit på ett omedvetet sätt då avsikten att påverka studien inte har funnits.

Bryman och Bell (2013) förklarar även att kvalitativa studier är svåra att replikera och i synnerhet undersökningsmomentet eftersom forskarna med all förmodan satt sin prägel på utformningen och valt ut den information som de anser vara relevant. I vår studie underlättas replikerbarheten eftersom intervjuerna spelats in och transkriberats men på grund av etiska principer kommer information kring respondenterna samt materialet från intervju och analyser inte vara tillgängliga för andra studier.

Bristande transparens är något som Bryman och Bell (2013) understryker som ett problem i kvalitativ forskning eftersom det sällan är tillräckligt tydligt hur en undersökning gått till eller hur dataanalysen genomförts. Vi har försökt att beskriva vårt tillvägagångssätt på ett konkret men relativt kort sätt för att öka transparensen i studien.

3.6.1. Källkritik

Genom att bland annat använda oss av de kriterier Booth et al. (2004) använder för att bedöma om en källa är tillförlitlig anser vi att de litterära källor som använts är tillförlitliga. Redovisningsreglerna och lagarna är skapade av bland annat staten och Bokföringsnämnden vilka i sig har en hög legitimitet medan regelverket från SvFF är ett annat officiellt regelverk som vi anser har en hög tillförlitlighet då det är utställt gemensamt med UEFA. Många av våra artiklar är granskade vilket bekräftar tillförlitlighet samtidigt som de böcker vi använt oss av är skrivna av välkända författare och forskare inom de specifika områdena. De flesta av de nämnda källorna är etablerade inom det studerade området och det finns ingen anledning till att misstro dem.

30

3.7. Etiska principer

För att våra respondenter skulle känna sig trygga med sitt deltagande i studien följdes de etiska principer som Bryman och Bell (2013) målar upp. Det är av betydelse att ta hand om och att skydda sina respondenter för att kunna samla in bästa möjliga data och därför valde vi att följa de fyra forskningsetiska huvudkrav som Vetenskapsrådet (2002) beskriver: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

I samband med inbjudan till respondenterna informerade vi om principerna och deras innebörd för att ge respondenterna anledningar till att vilja delta. För att uppfylla huvudkraven berättade vi om uppsatsens område och syfte, att deltagande i studien skulle vara helt frivilligt samt att alla personer och deras tillhörighet i form av klubb eller företag är konfidentiellt och inte kommer nämnas i uppsatsen. Vidare nämndes även att det insamlade materialet endast kommer att användas i forskningssyfte och att det senare kommer förstöras. Vid respektive intervju säkerställdes också att respondenterna var införstådda med de etiska principer vi tagit hänsyn till och om de fortfarande ville delta i studien.

För att ge läsaren en inblick i våra respondenters erfarenhet och kunskap ville vi presentera våra respondenter. Eftersom vi i studien beaktar anonymitets- och konfidentialitetskravet skickade vi alla presentationer till respektive respondent för att de skulle ha möjlighet att godkänna och ändra sin presentation om de tyckte den var för avslöjande. De flesta av våra respondenter har godkänt sina presentationer men dessvärre har vi inte lyckats få tag i tre av dom. De prestationer som ännu inte är godkända beaktas därför med försiktighet då vi inte vill utsätta våra respondenter för något som de inte har godkänt.

31

4. Empiri

Arbetets resultat presenteras genom att till en början ge läsaren en kort bakgrund till vilka våra respondenter är samt vilken yrkesgrupp de tillhör. Vidare följer en redogörelse kring hur fotbollsklubbars värderingsprocess ser ut för att senare mynna ut i de faktorer som påverkar värderingen och dess utfall. Slutligen skildras revisorernas tillvägagångssätt vid en revision av fotbollsklubbar samt hur de avgör huruvida värdet på en fotbollsspelare är rimligt eller inte.

4.1. Presentation av respondenterna

Inledningsvis presenteras våra respondenter för att ge information inför empirin och analysen. Vår avsikt är att låta läsarna få en djupare inblick i vilka våra respondenter är samt vilken erfarenhet de har av ämnet men på grund av att vi i studien beaktar anonymitetskravet kommer inte respondenternas namn, klubb eller företag avslöjas.

Respondent 1 (R1) är en manlig anställd i ett av Allsvenskans klubblag och innehar titeln sportchef. Han har även deltagit i SvFF:s och UEFA:s pro-utbildning.

Respondent 2 (R2) är en manlig anställd i ett av Allsvenskans klubblag med titeln VD/föreningschef sen tre till fyra år tillbaka. Respondenten har sedan innan bland annat en civilekonomexamen.

Respondent 3 (R3) är en manlig anställd i ett av Allsvenskans klubblag och innehar titeln sportchef. Han har befunnit sig på den posten i ungefär tio år och har en civilingenjörsexamen sedan tidigare.

Respondent 4 (R4) är en manlig sportchef i ett av Allsvenskans klubblag. Han har arbetat som sportchef i ungefär fyra år och har tidigare även arbetat en längre tid som tränare i elitklubbar, både i Sverige och utomlands. Respondenten har två högskoleutbildningar och SvFF:s och UEFA:s pro-utbildning.

Respondent 5 (R5) är en manlig anställd i ett av Allsvenskans klubblag och innehar titeln sportchef. Han har varit sportchef i sju år och har SvFF:s och UEFA:s pro-utbildning.

Respondent 6 (R6) är en manlig anställd i ett av Allsvenskans klubblag med titeln VD/Klubbchef. Han har jobbat som VD/klubbchef i ungefär tre år och har en civilekonomexamen sen tidigare.

32

Respondent 7 (R7) är en manlig anställd i ett av Superettans klubblag där han arbetar som sportchef.

Respondent 8 (R8) är en manlig anställd i en av landets största revisionsfirmor där han är auktoriserad revisor. Han har lång erfarenhet av revision och har reviderat fotbollsklubbar i två år men har också tidigare erfarenheter av revision och rådgivning i fotbollssammanhang.

Respondent 9 (R9) är en manlig anställd på en revisionsfirma och innehar titeln auktoriserad revisor. Han har jobbat som revisor under en längre tid och reviderat fotbollsklubbar i ungefär 15 år.

Respondent 10 (R10) är en manlig anställd i en av landets största revisionsfirmor med titeln auktoriserad revisor. Han har lång erfarenhet av revision och har reviderat fotbollsklubbar i ungefär fem år.

Respondent 11 (R11) är en manlig agent och VD för en av Sveriges största agenturer inom fotboll. Respondenten är en av de agenter som varit längst verksam i branschen och har mycket erfarenhet samt yrkeskunskap av övergångar.

Respondent 12 (R12) är en manlig agent som är delägare i en av Sveriges största agenturer inom fotboll. Han har varit agent i 18 år och har tidigare även licens utfärdat av SvFF.

Respondent 13 (R13) är en manlig agent inom ett av Sveriges största företag inom Sports Management. Respondenten har tidigare varit sportchef.

4.2. Värderingsprocessen – hur fotbollsspelare värderas

Respondenterna är eniga om att det inte finns några större svårigheter kring processen att värdera fotbollsspelare, trots att de ibland tycks använda tillvägagångssätt som skiljer sig något från varandra. Anledningen till att fotbollsklubbarna ofta kommer fram till ett värde som påminner om varandras tror respondenterna beror på att alla parter som arbetar med övergångar besitter tillräckligt mycket erfarenhet och yrkeskunskap för att veta hur mycket en spelare är värd. Erfarenheten nämns flitigt av samtliga respondenter där de också understryker att erfarenheten även finns hos de flesta som är nya på positionen då de i de flesta fall har förkunskap inom området. Det är bland annat vanligt att fotbollsspelare som slutat väljer att göra karriär som sportchef eller agent vilket är ett typiskt exempel på en individ som är ny inom området men som ändå innehar kunskap och erfarenhet från övergångar sedan tidigare.

33

På något vis utan att man har färdigskrivna tabeller så vet du, alla vet ju i princip vad prislappen blir, både köpare och säljare och agenter, så att någonstans blir att det att man enas om att detta är fair-play, att vi betalar till exempel en miljon kronor för denna spelare. (Intervju, R1)

Sammanfattningsvis så utgör inte värderingen ett problem då samtliga partner vanligtvis kommer fram till ett värde som liknar varandras eftersom de flesta i branschen har mycket erfarenhet och kunskap.

4.2.1. Fastställa utgångspris

Som ovan nämnt finns det olika perspektiv och tillvägagångssätt för hur fotbollsspelare värderas. Det finns en hel del faktorer som påverkar värderingen av spelaren, vilket vi återkommer till i nästa tema, men däremot råder det delade meningar om hur utgångspriset, som faktorerna påverkar, bestäms. Den mest förekommande förklaringen till hur klubbar kommer fram till ett utgångspris är att tidigare liknande övergångar utgör en grund som senare justeras baserat på de olika faktorerna som senare påverkar värdet. Det innebär i sin helhet att de ansvariga för värderingsprocessen sedan tidigare vet vad spelare med samma attribut har värderats till vilket fungerar som en slags prisnivå för respektive marknad. Det är dock värt att nämna att vissa respondenter tog avstånd från tillvägagångssättet då de ansåg att fotbollsspelare är för individuellt olika för att kunna jämföras med varandra.

Går en spelare inom Sverige så finns det ett visst värde vad svenska klubbar kan betala. […] jag menar vi är ju kollegor som pratas vid i branschen och andra kollegor har ju nämnt ungefär vad den spelaren i den motsvarande åldern som har kanske dom landskamperna och gått till den klubben då vet man det och utifrån det så bygger man på sig det helt enkelt. (Intervju, R3)

Och alla dom här marknaderna har olika nivåer, det finns inget skrivet i sten om det men om man säger såhär att en svensk spelare som lämnar för att gå till Europa som är av en riktigt bra kvalité så vågar jag påstå att grundpriset kanske är mellan 15–30 miljoner. Där är där Sverige står idag liksom, du får de flesta spelaren för de. Allting är uppbyggt av historiska försäljningar, vad svenska klubbar tycker är en bra försäljning generellt. (Intervju, R12)

[…] därför att så brukar spelare som går inom Sverige från andra divisionen till Allsvenskan kosta. (Intervju, R11)

Ett annat tillvägagångssätt som är vanligare för mindre fotbollsklubbar för att komma fram till utgångspriset är att beräkna spelarens värde så att det täcker framtida kostnader som exempelvis lön. Utgångspriset kan då vara beroende av

34

lönen då fotbollsklubbar i många fall är begränsade till en budget vilket gör att de beräknar spelarens årslön och sign-on bonus för att på så sätt veta hur mycket pengar som kan användas till en övergångssumma. En lönenivå kan även ge en indikation på hur mycket en spelare är värd då exempelvis fotbollsklubbar kan anse att nyckelspelare i klubben ska ha likvärdiga löner för att det är lika viktiga för klubbens verksamhet. Eftersom det finns olika lönenivåer i fotbollsklubbar så skulle det alltså innebära att en högre lön betingar ett högre värde på en spelare då de speglar spelarens betydelse i klubben.

[…] ska man plocka en spelare som bott i huvudstaden som måste flytta från huvudstaden till en annan ort så vet vi att vi måste utgå ifrån att han måste tjäna en viss summa för att klara av att leva […] […] då får man ju ett värde lite på spelaren vad kan han ge klubben i värde även på plan då. (Intervju, R7)

Det finns även en samstämmighet mellan många av respondenterna att fotbollsklubbar inte bestämmer värdet på en fotbollsspelare utan att det är en förhandling mellan två parter där utgångspris och faktorer inkluderas.

Man får inte fram ett pris... man förhandlar om ett pris. (Intervju, R3)

[…] övergångssumman är alltid en förhandling mellan den säljande och köpande klubben. Så säljaren kan ju säga såhär, vi ska ha en miljon för honom så går inte den köpande klubben med på det och då blir det ingen övergångssumma alls. (Intervju, R13)

Ett annat intressant perspektiv är det som två agenter nämnt som handlar om att det alltid är den köpande klubben som bestämmer vad spelaren är värd eftersom övergången inte blir av såvida inte den köpande klubben lägger ett bud.

Det bud som köparen lägger värderas av den säljande klubben om det är tillräckligt eller inte. Du kan alltid säga att en spelare inte är värd mer än vad en klubb vill betala. Min uppfattning är att det alltid är den köpande klubben som värderar spelaren i fråga. Sen finns det klubbar som har det bra ställt och säger men vi vill inte sälja spelaren för det här priset men det värde som någon annan är beredd att ge är ju alltid den köpande klubben som bestämmer. Det är värderingen för mig, alltid. (Intervju, R12)

För att summera avsnittet poängterar många av våra respondenter att värdet inte bestäms utan förhandlas fram mellan den säljande och köpande klubben. Det råder dock delade meningar om hur fotbollsklubbar går tillväga för att fastställa en fotbollsspelares utgångspris där den mest förekommande förklaringen är att tidigare liknande övergångar fungerar som en grundläggande

35

prisnivå. I mindre fotbollsklubbar kan även värdet vara baserat på respektive spelares lön.

4.2.2. Svårigheter under värderingsprocessen

Många av sportcheferna och agenterna poängterar att det inte existerar en erkänd fungerande värderingsmetod vilket kan utgöra ett problem inom fotbollen. Trots att det finns hemsidor som innehar modeller som värderar fotbollsspelare använder sig ingen av respondenterna dessa då samtliga tycker att det är baserat på gissningar och populistiska argument som sällan överensstämmer med verkligheten.

[…] vi har ingen klar värderingsmodell där vi kan stoppa in variabler och trycka på en knapp och sen få ut liksom en matematisk uträkning. (Intervju, R6)

Det finns liksom ingen formel som säger hur mycket en spelare kommer kosta utan det har ihop med behov, hur mycket behov man har av spelaren. (Intervju, R12)

På frågan huruvida respondenterna tar ställning till om de i framtiden tror att det kommer att utvecklas värderingsmodeller som kan komma till användning för att värdera fotbollsspelare svarar de flesta nej då de anser att människor inte ska värderas utifrån modeller och tabeller eftersom det är aldrig helt identiska. Däremot dras en parallell till filmen “Moneyball” där de ser möjlighet till att en fotbollsspelare kan värderas utifrån statistiska underlag som exempelvis antal mål och landskamper. Respondenterna påpekar dock att ett sådant värde inte tar hänsyn till avgörande faktorer som riktar sig mer mot fotbollsspelaren som individ vilket gör att de tvivlar på modellen.

Egentligen inte. Det är människor vi jobbar med och de passar sällan in i tabeller. (Intervju, R5)

[…] mer mot sån här att man kan värva mot statistik kanske. Det har varit lite poppis, det var väl baseball som började med det, om ni kommer ihåg den filmen Moneyball. (Intervju, R2)

Faktumet att det inte finns en börs för fotbollsspelare eftersom varje spelare är unik utgör en annan svårighet när fotbollsspelare ska värderas. Efterfrågan och utbud varierar då det finns för få transaktioner och därför inte heller ett perfekt värde som alltid är detsamma. Fotbollsklubbar kan värdera spelare olika beroende på exempelvis tidpunkt eller behov eftersom faktorerna påverkar klubbarna på olika sätt.

36

[…] en sak som är jätteviktig här, det är att värdet på spelaren, det är ingen börs där det alltid finns ett perfekt värde, det ska man komma ihåg. (Intervju, R2)

Ett tredje dilemma som orsakar svårigheter inom värderingsprocessen är att det i grund och botten är människor som värderas. Samtliga respondenterna har klargjort faktumet att det är människor och inte maskiner som värderas vilket gör det svårare då individer är helt unika och aldrig går att jämföra mellan olika kontexter. I många fall kan ett värde bestämmas baserat på statistik men det går aldrig att veta eller värdera huruvida en personlighetstyp passar in eller inte i den aktuella miljön. Det framkommer även i vissa intervjuer att respondenterna undviker att prata om en spelare och dennes värde på grund av etiska aspekter eftersom det i många fall kan anses som fel att värdera en individ högre än en annan.

Jag kan ge ju dig en excel-snurra så kan du räkna ut vad en 22-årig högerback från Superettan är värd, det är inget svårt. Men okej, det betyder inte att han kommer lyckas i vår miljö. Det är det som är det centrala, bedömningen av hans egenskaper till den miljön han ska till som är det viktigt. (Intervju, R5)

[…] det är ju människor liksom, det är inte en maskin man flyttar från punkt A till punkt B så även om du då har en femma på platsen Y så är det inte säkert att det blir en femma på plats X liksom. (Intervju, R1)

För att sammanfatta svårigheterna under värderingsprocessen är den främsta problematiken att det i själva verket är människor som värderas. Förutom att det kan anses vara etiskt fel är det också en svår värderingsprocess eftersom människor är helt unika samt att det inte går att värdera om en viss personlighetstyp passar in i truppen. Att det inte finns några erkända fungerande värderingsmodeller och faktumet att det inte alltid finns ett perfekt värde kan också utgöra problem när fotbollsspelare värderas.

4.3. Faktorer som påverkar värderingen

Samtliga respondenterna klargör betydelsen av de olika faktorerna som påverkar övergångssumman vid förhandlingen. Vissa respondenter hävdar dessutom att ett utgångspris inte existerar utan att övergångssumman härleds till en mängd olika faktorer som tillsammans utgör ett värde.

Så att man säger oftast inte ett utgångspris utan man tar hänsyn till olika faktorer. (Intervju, R4)

37

Under intervjuerna har det framkommit många faktorer att ta hänsyn till när en fotbollsspelare ska värderas. Vi har valt att redovisa de faktorer som är nämnda flest gånger under intervjuerna där vi även bad respondenterna nämna vilken faktor som de ansåg var viktigast. De flesta ansåg att behovet av spelaren var den viktigaste faktorn och nästan lika många gånger nämndes ålder på spelaren. Resterande faktorer är utan inbördes ordning eftersom vi endast bad dem rangordna den viktigaste och samtliga nämnde köpande klubbens behov eller ålder på spelaren.

Det är så väldigt många faktorer men nånstans så sitter det liksom i ryggmärgen när vi jobbar med detta dagligen och pratar med kollegor dagligen och så där, så det är väldigt många faktorer som väger in liksom. (Intervju, R1)

Behov Den variabel som anses ha störst påverkan på övergångssumman är behovet av en viss typ av spelare eftersom klubben måste värva en ny spelare om de anser att de saknar vissa egenskaper eller kvalifikationer i truppen. När ett större behov föreligger kan den säljande klubben använda den köpande klubbens behov som ett styrkeförhållande eftersom den köpande klubben är villig att betala mer. Behovet av ett komplett lag, både på fotbollsplanen och i omklädningsrummet, är det viktigaste för varje fotbollsklubb och därför det som har mest påverkan på övergångssumman.

[…] vi kanske är beredda att betala mer för en vänsterback än vad Y är till exempel. Vi sätter ett högre värde på den där vänsterbacken i X bara om vi har större behov än vad Y har, eller tvärtom. (Intervju, R2)

Ålder Ålder är en annan viktig faktor som har stor påverkan på övergångssumman. Respondenterna beskriver att ju yngre en spelare är desto högre värde betingar han eftersom en ung spelare anses vara en investering och har stor chans att ge en framtida avkastning medan en äldre spelare jämställs med en kostnad. Den framtida avkastningen på unga spelare beskrivs bestå av att spelaren fortfarande är under utveckling och kan i ett senare skede säljas och resultera i ekonomisk vinst. Det framkommer inte i intervjuerna hur mycket värdet ökar om en spelare är ung men det finns en samstämmighet i att yngre spelare generellt sett betingar ett högre värde.

[…] ålder har ju väldigt stor betydelse, ju tidigare du är i din utveckling desto större pris har du på dig, en ung spelare då som kommer upp på en väldigt hög nivå tidigt får ju ett pris på sig med

38

tanke på att då ser ju klubbar att den spelaren kan ju omsättas i försäljning ett antal gånger och kliva hela tiden[…] […] Så att en ung spelare har... som är väldigt framgångsrik betingar ett väldigt högt värde med tanke på att klubbarna ser att han kan bli ännu bättre under unga år och kan generera ytterligare någon försäljning för den köpande klubben. (Intervju, R1)

Finns ju ett jättebra exempel på det nu, Alexander Isak såldes från AIK för en enorm summa, och jag vågar påstå att det va en höjning av hans marknadsvärde med minst 50% på grund av att han va så ung. Hade det varit en annan spelare som gjort precis samma prestationer och varit 23 år, men Isak va 17 när han gjorde det här, då hade priset kanske varit en tredjedel. (Intervju, R12)

Position Vilken position en spelare har är också av betydelse när en spelares värde bestäms. Offensiva spelare värderas generellt sett högre än defensiva spelare på grund av att offensiva spelare har större möjlighet att göra mål. Att göra mål beskrivs som svårare än att försvara inom fotboll vilket innebär att offensiva spelare förväntas och behöver ha mer individuell talang. Till sist påpekas det att fotboll ofta kopplas ihop med underhållning där fansen förväntar sig många mål och målchanser vilket ställer högre krav på offensiva spelare.

Ja men, vi är ju i underhållningsbranschen och man vill ju se mål och sen är det alltid svårare att göra något konstruktivt, alla fotbollsspelare blir mer vältränade och lagen blir mer organiserade så det blir svårare o svårare att göra mål. (Intervju, R5)

Det är ju egentligen också beroende på position, en forward som presterar massa poäng är mer värde på pappret än vad en mittback är som håller nollan många matcher tillsammans med övriga försvarare. (Intervju, R7)

Liga Vilken liga samt vilket land som en fotbollsspelare säljs eller köps från är också av betydelse när värdet bestäms. Ligor och länder över hela världen har olika status och rykten på grund av olika rankingar och kapital vilket gör att spelare som spelar eller kommer spela i en liga som har högre status värderas högre än andra spelare i sämre ligor.

Går han inom Norden så finns det ett litet högre värde kanske, Danmark tänker jag på då. Skulle spelaren gå till någon av dom större ligorna i Europa så är ju självklart värdet mycket, mycket högre. (Intervju, R3)

39

Köpande klubbens köpkraft Precis som de olika ligorna har också fotbollsklubbar olika status och ekonomiska förutsättningar. Kända och stora fotbollsklubbar som exempelvis Real Madrid har större köpkraft än mindre klubbar vilket ger dem möjlighet till att betala ett högre pris. Vissa respondenter beskriver att det är anledningen till att fotbollsklubbar inte offentliggör ett bestäms pris eftersom det kan påverkas av om det är en stor eller liten klubb som är intresserad av spelaren. Däremot så dementeras den köpande klubbens köpkraft som en betydande faktor av vissa respondenter eftersom de ifrågasätter varför en klubb skulle vilja betala mer än en annan.

Den viktigaste parametern, det finns ju flera parametrar, det är ju liksom så simpelt som den köpande klubbens köpkraft. En säljande klubb säger sällan att priset är det här utan det skulle vara skillnad på priset om Real Madrid la ett bud eller om en svensk klubb la ett bud. Då skulle ju säkert den säljande klubben känna att ja men vi kan säkert få en miljon till om de säljer till Real Madrid då istället för den svenska klubben till exempel. (Intervju, R13)

[…] du har en viss status som klubb, och storlek på klubb har väldigt stor betydelse för vilken summa du får för spelaren också. (Intervju, R1)

Återstående kontraktslängd Återstående kontraktslängd är en annan faktor som influerar övergångssumman och är flitigt nämnd i intervjuerna, i synnerhet av agenterna. Eftersom värdet på en spelare är noll när kontraktet utgår anses en spelares värde sjunka ju närmare kontraktsslutet spelaren kommer. Orsaken till värdeminskningen är att fotbollsklubbar inte är villiga att betala för spelaren om de vet att de om några månader kan få spelaren gratis. En av agenterna beskriver att själva påverkan av kontraktslängden på övergångssumman bestäms genom att mäta hur många transferfönster som återstår innan spelaren blir gratis.

Och en annan viktig faktor när man bestämmer priset är ju kontraktslängd, hur lång tid kvar har spelaren på sitt kontrakt. När kontraktet har löpt ut är ju värdet noll […] Och det man mäter i då är hur många transferfönster finns det kvar innan spelaren blir gratis. (Intervju, R13)

Och sen har du ju tidsaspekten på avtal också som, sitter en spelare du köper på ett längre avtal så vet du att det är dyrare och du vet också vad kollegor som är ungefär likvärdiga har kostat och så där. (Intervju, R1)

40

Ekonomisk situation & budget

De flesta ansvariga i fotbollsklubbarna nämner att den ekonomiska situationen i klubben är avgörande för hur stor övergångssumman blir. Vid spelarförvärv har ofta klubbarna en budget som de förhåller sig till vilket har stor inverkan på värderingen och besluten då den sätter ett tak för hur mycket som kan spenderas på spelare och om tanken är att spendera allt på ett eller flera förvärv. Vid spelarförsäljningar kan det även förekomma att en övergångssumma blir lägre på grund av att den aktuella klubben helt enkelt inte har råd att säga nej till en försäljning då klubben är i stort behov av pengar vilket den köpande klubben kan dra nytta av.

Sen gör ju vi en bedömning för vi sitter ju med en budget för hela spelartruppen och för den sportsliga verksamheten under året och då ska ju vi försöka optimera vårt truppbygge och att det håller hus inom ramen för den budgeten. (Intervju, R6)

Och samma sak som jag sa förut, beror på vilken ekonomisk situation man har i stort, så behöver vi få in pengar, ja men då är ju vi beredda att sälja för 10 miljoner eller 5 miljoner för vi behöver dem pengarna nu. (Intervju, R2)

Transferfönster Transferfönster kallas de perioder när klubbar får registrera spelare vilket innebär att de är ofta under dessa fönster som övergångar äger rum. Det finns ett sommar- och vinterfönster där klubbar ofta är angelägna om att sälja eller köpa innan fönsterna stänger eftersom det är ett par månaders mellanrum mellan transferfönstrena. När transferfönstret precis har öppnat har fotbollsklubbar inte bråttom att värva spelare för de vet att de har tid på sig men när fönstret närmar sig stängning blir klubbar allt mer desperata vilket resulterar i stigande priser för att de säljande klubbarna utnyttjar sina styrkeförhållanden.

Aa men då blir man tvungen att värva en mittback och då kan det bli lite dyrare när man blir lite desperat liksom. Ju närmare man närmar sig stängningen av transferfönstret, där vill man helst inte hamna. (Intervju, R2)

Klausuler & lön Storleken på en övergångssumma påverkas också av hur hög lön en spelare vill ha och vilka klausuler som är inkluderade i kontraktet. Fotbollsklubbar tar hänsyn till alla delar som har påverkan på budgeten vilket innebär att om spelaren ska ha en hög lön eller exempelvis en sign-on bonus så minskas utrymmet för övergångssumman och blir således lägre. Även klausuler påverkar

41

övergångssumman då klubbar kan komma överens om en exempelvis vidareförsäljningsklausul där övergångssumman blir lägre om klausulen är hög.

[…] självklart också vad han har för löneanspråk för då handlar det också om den köpande klubben kan ju ha satt upp en budget på att vi tar hit den här spelaren, vi betalar 3 miljoner för att ta hit honom, men är det så att spelaren säger att jag ska ha en miljon i sign-on och sen ska jag ha 40 000 i månaden i två år då är man ju uppe i två miljoner och då kommer dom kanske säga ja men då kan vi inte lägga mer än en miljon i övergångssumma. (Intervju, R13)

Men tittar vi till en klubb när vi säljer eller köper av en annan klubb så är det ju ofta en ersättning här och nu, att man får en summa vid övergången. Sen är det ju inte helt ovanligt att det finns det vidareförsäljningsklausuler som innebär att om spelaren säljs vidare så får den tidigare klubben en procent på den övergångssumman. (Intervju, R6).

Som en sammanfattning finns det en mängd olika faktorer som påverkar övergångssumman där köpande klubbens behov och ålder på spelaren utgör de två viktigaste faktorerna enligt våra respondenter.

4.4. Revisorns perspektiv på fotbollsklubbars värdering

Revisorerna beskriver att de till en början i en revision av de immateriella tillgångarna kontrollerar att tillgången uppfyller de klassificeringskriterier som krävs för att aktiveras i balansräkningen. Det är tämligen logiskt för att om tillgången inte uppfyller kriterierna och det exempelvis inte finns en övergångssumma för spelaren så finns det ingen tillgång i balansräkningen att revidera.

[…] först och främst kollar man väl när, vid det tillfället som man aktiverar […] Utan du kan ju bara aktivera om du har köpt dom från en annan klubb. (Intervju, R8)

När tillgången anses höra hemma i balansräkningen kontrollerar revisorerna att det råder konsensus mellan övergångssumman som betalades och det värde som finns i balansräkningen. Liknande kontroll sker även på avskrivningstiden då denna ska vara densamma som spelarens kontraktslängd. Revisorerna säkerställer alltså att siffrorna som finns på kontrakten är i samstämmighet med de värden som finns i balansräkningen.

[…] normalt sett ingår att man kontrollerar ersättningen, att den är korrekt enligt avtal och att beloppet kommer in rätt i redovisningen, att anskaffningsvärdet är korrekt. (Intervju, R10)

42

Samtliga revisorer beskriver att själva bedömningen av värdet och dess rimlighet inte utgör några större svårigheter. Däremot nämner en av revisorerna ett undantagsfall då den initiala värderingen kan vara komplicerad vilket är i situationer när fotbollsklubbar köper äldre kända spelare som tidigare exempelvis spelat i landslaget och vill avsluta sin karriär i Sverige. Det kan då skapas diskussioner kring spelarens värde då den inte har något återförsäljningsvärde på grund av åldern och om spelaren verkligen kommer att generera ekonomiska fördelar. Enligt respondenten kan då frågan om det är försvarbart att ha spelaren i balansräkningen uppkomma.

[…] det ju oftast ganska enkelt och liksom identifiera anskaffningsvärdet för det är vad du betalar till den andra klubben. (Intervju, R8)

[…] köpte dom tillbaka gamla fotbollsspelare när… eller gamla svenska landslagsspelare när dom ville tillbaka till Sverige […] I en sån situation till exempel så finns det ju inget återförsäljningsvärde och man köper tillbaka en gammal högprofilspelare. (Intervju, R8)

Revisorerna poängterar sedan att de granskar vilka värden som det aktiverade värdet innehåller eftersom alla kostnader kring köpet inte får aktiveras där agentkostnader är ett vanligt exempel. Eftersom alla kostnader inte får aktiveras utesluter helt enkelt revisorerna att inga agentkostnader eller liknande har aktiverats tillsammans med övergångssumman.

Jag har ju sett också någon gång att dom försöker aktivera agentkostnader i köpekontraktssumman vilket man inte får civilrättsligt utan den ska tas på resultaträkningen. (Intervju, R9)

På frågan om revisorerna använder sig av något specifikt dokument för att bedöma värdet och har en parallell dragits till revisionen av ett bankkonto där ett engagemangsbesked används. De är överens om att det inte existerar ett sådant dokument för att värdera fotbollsspelare men att de däremot använder sig av bland annat spelarkontrakt och köpeavtal som underlag till revisionen. Det är kontrakten som ligger till grund för revisionen och normalt sett begärs inte att externa värderingar används, trots att det rent teoretiskt är möjligt. Externa värderingar är mer förekommande när det sker en bedömning av värden på exempelvis väsentliga maskiner men skulle även kunna användas på fotbollsspelare om spelaren anses uppfylla ett väsentligt belopp. Revisorn påpekar dock att det är ovanligt med externa värderingsutlåtanden inom fotbollen.

43

Nej alltså, förutom det jag har sagt då, spelarkontraktet, köpeavtalet, agentavtalet så då är man igång. (Intervju, R9)

Det kan man teoretiskt göra även på spelare, ta in ett externt värderingsutlåtande men jag tror att det är ganska ovanligt att man gör det. (Intervju, R10)

Revisorerna understryker även att det inte ingår i en revisors roll att göra en egen värdering av en spelare utan arbetet handlar om att ta ställning och bedöma rimligheten i värdet som klienten presenterar i redovisningen. Revisorerna gör alltså egentligen ingen egen värdering av vad en spelare är värd utan det är klubbens uppgift.

Nä, det är ju styrelsens sak att... Styrelsen jobbar normalt sett i en elitklubb och jobbar nog med att titta på värdet[...] (Intervju, R10)

Vi har ingen egen modell för det, ingen egen analys av det mer än att ta fram de här bevisen eller bevisningen om vi tycker att det känns konstigt. (Intervju, R9)

Om det finns indikationer på att värdet på en fotbollsspelare bör justeras beskriver en av revisorerna att de för en diskussion med klubben och styrelsen om värdet där styrelsen får motivera sin bedömning vilket leder till att revisorn samtycker eller inte. Om revisorn inte delar styrelsens uppfattning kring värderingen förmedlas det till styrelsen och de får chans att justera aktuella poster för att undvika en anmärkning i revisionsberättelsen vilket kan bli fallet om revisorn anser att det är lämpligt.

[...] om vi vid granskningen uppmärksammar några indikatorer på att det kan finnas nedskrivningsbehov så lyfter vi ju frågan till styrelsen[...] [...]till sist kan det ju bli en fråga att vi får anmärka revisionsberättelsen om de inte gör så som vi har rekommenderat då. (Intervju, R10)

Med andra ord är det vid den efterföljande värderingen som svårigheter kan uppstå vilket redan blir fallet ett år efter aktiveringen eftersom nedskrivningsbehovet av spelarens värde ska prövas varje år. Nedskrivning blir först aktuellt om det är en bestående värdeminskning av spelarens värde vilket exemplifieras genom svåra skador där det kan vara svårt att avgöra om värdeminskningen är bestående eller inte. Problematiken uppstår då det inte går att förutse framtiden när det handlar om individer och prestationer. Nedskrivningar är dock inte speciellt vanligt inom fotbollen då ingen av revisorerna har upplevt en nedskrivning av en spelares värde i praktiken.

44

Sen kommer ju svårigheter redan efter ett år, att bedöma om värdet är bestående eller vi behöver ha någon nedskrivning av värdet. (Intervju, R9)

Och det är också lite svårt att bedöma värde och tror man att det är en... Alltså rent teoretisk skulle man kunna hamna i situationen, är det en formsvacka för tillfället? (Intervju, R8)

Jag har som sagt aldrig varit i situationen där man till sist har tagit en nedskrivning[...] (Intervju, R8)

Sammanfattningsvis är samtliga revisorer överens om att bedömningen av det initiala värdet inte skapar några svårigheter då anskaffningsvärdet och avskrivningstiden kontrolleras genom respektive spelares övergångssumma och kontraktstid. Revisorerna nämner att svårigheter kan uppstå när efterföljande värderingar ska bedömas då nedskrivningsbehovet på spelarnas värde ska prövas. Det kan då vara svårt att avgöra om det handlar om en bestående värdeminskning eller inte.

45

5. Analys

I följande avsnitt är avsikten att bidra med ny kunskap med hjälp av att koppla ihop vårt teori- och empiri-avsnitt. Till en början analyseras värderingsprocessen där vi försöker koppla teoretiska värderingsmodeller med de tillvägagångssätt som fotbollsklubbar använder sig av. I avsnittets andra del analyseras de faktorer som beskrivs ha påverkan på övergångssumman. Avslutningsvis analyseras revisorns perspektiv på värderingen som i flera fall kopplas ihop med Svenska Fotbollförbundets regelverk.

5.1. Analys av värderingsprocessen

Immateriella tillgångar, i synnerhet humankapital, är för många företag av stor betydelse vilket även är fallet i fotbollsklubbar där Yasar et al. (2015) hävdar att fotbollsspelare är de viktigaste och mest väsentliga tillgångarna. Sedan Svenska Fotbollförbundet gav fotbollsklubbar med elitlicens möjlighet att aktivera sina fotbollsspelare i balansräkningen har de flesta klubbarna valt att använda sig av tillvägagångssättet i stället för att kostnadsföra sina spelare (Sahlström 2015). Eftersom det är övergångssumman som redovisas i balansräkningen bestäms värdet i den förhandling som uppstår mellan de inblandade parterna vilket nämns av Frick (2007) och bekräftas av våra respondenter. Värdet som parterna kommer fram till är senare baserat på ett utgångspris som faktorer påverkar.

Hur de ansvariga för spelarrekrytering kommer fram till ett utgångspris råder det delade uppfattningar om då många av våra respondenter nämner erfarenhet och yrkeskunskap som avgörande i intervjuerna. Trots att respondenterna förnekar användandet av en värderingsmodell är vår bedömning att erfarenheten de pratar om är baserad på vad spelare med liknande attribut vanligtvis kostar vilket påminner om värderingsmodellen relativ värdering. Relativ värdering fungerar bra när det finns många liknande objekt att jämföra med (Damodaran 2012) vilket är fallet inom fotbollen där det finns flera tidigare övergångar att relatera till och kan förklara anledningen till att de ansvariga ofta kommer fram till en övergångssumma som överensstämmer med varandras. Enligt Sharma och Prashar (2013) är det vanligtvis försäljningsvärdet som jämförs när relativ värdering används vilket fungerar likadant i fotbollen då de baserar sin erfarenhet på vad spelare med de specifika egenskaperna brukar kosta och har kostat i tidigare liknande sammanhang. Damodaran (2012) nämner att just relativ värdering är den modell som används mest i praktiken vilket gör det sannolikt att den även används i fotbollssammanhang men

46

modellen medför även viss problematik. Med relativ värdering kommer en mängd subjektiva bedömningar vilket i fotbollen kan innebära att den säljande eller köpande klubben manipulerar övergångssumman för att själva dra den största fördelen. Likt Oprean och Oprisor (2014) nämner även våra respondenter att trots liknande egenskaper så skiljer sig fotbollsspelares natur mycket och att det av den anledningen är fel att utgå från att de är identiska. Respondenterna tydliggör att det främst beror på faktumet att varje fotbollsspelare är en individ med unika egenskaper och kvalifikationer och att det inte är etiskt rätt att jämföra två individer på det sättet. Av samma anledning har de svårt att se människor passa in i värderingsmodeller eftersom det aldrig går att mäta en individs personlighet och värderingar.

Diskussionen angående värdering av humankapital som våra respondenter för är i linje med den kritik som rent generellt finns för humankapital som aktiveras i balansräkningen. De etiska principerna och den svåra värderingsfrågan är stora bidragande faktorer till att fler branscher ännu inte får redovisa sina anställda i balansräkningen (Gröjer & Johansson 1996). Vår bedömning är att fotbollsklubbar och deras ansvariga drabbas av att det i andra branscher ännu inte är accepterat att aktivera personal då de är mycket avvaktande i sina svar kring individer i värdetermer och poängterar ofta att det människor vi diskuterar. Hade det i dagens läge varit mer accepterat och förekommande med aktivering tror vi att fler uttömmande svar hade varit möjliga. Det kan också vara en av orsakerna till att respondenterna har svårt att se att en lämplig värderingsmetod kommer att bli aktuell i framtiden.

En modell som teoretiskt sett kan användas för att värdera humankapital är Gröjers modell (Oprean & Oprisor 2014) vilket även vi sett vissa indikationer på inom fotbollen där fotbollsklubben har en ekonomisk skyldighet till spelaren i form av lön. Somliga av de mindre klubbarna använde sig nämligen av ett tillvägagångssätt som påminner om Gröjers och Johanssons (1996) hantering av löner för att bedöma en anställds värde. Fotbollsklubbarna beräknar årslönen tillsammans med sign-on bonusen som då utgör en grund för hur mycket som är möjligt att spendera på övergångssumman vilket ger en indikation på hur mycket en spelare är värd. Däremot beaktas inte utbildnings- och rekryteringskostnaderna vilket visar att modellen endast tillämpas i en liten utsträckning.

Trots att det i vår studie tyder på att fotbollsklubbar är mer riktade mot Gröjers modell än till den modell som Flamholtz skapat så anser Oprean och Oprisor (2014) att Flamholtz modell passar sig bättre i fotbollskontexten. Eftersom

47

respondenterna klargör att fotbollsspelares psykiska och sociala egenskaper är minst lika avgörande som de tekniska och ekonomiska är också vår bedömning att Flamholtz modell kan ha en framtid i dessa sammanhang då den tar tillvara på alla dessa attribut. Modellen tar även hänsyn till hur många år den specifika individen antas vara kvar i organisationen (Flamholtz 1999) vilket i fotbollen kan beräknas relativt enkelt genom att använda en spelares kontraktstid. Avgörande för om spelaren fullföljer sitt kontrakt skulle då vara spelarens roll i laget samt kontraktsvillkoren då dessa ligger till grund för att spelaren är tillfredsställd vilket är i linje med det Flamholtz (1999) nämner.

5.2. Analys av faktorer som påverkar värderingen

Trots att det råder delade uppfattningar om hur ett utgångspris bestäms så är respondenterna i många fall eniga om att det finns en mängd olika faktorer som påverkar övergångssumman. Det är däremot svårt att avgöra i vilken uträckning den specifika faktorn påverkar där det exempelvis står klart att en ung ålder höjer övergångssumman men det är desto svårare att utläsa om hur mycket den höjer värdet eftersom det inte finns några riktlinjer som respondenterna utgår från. Enligt vår tolkning beror det på att det inte går att svara på hur mycket en specifik faktor påverkar värdet eftersom det är många faktorer som till slut influerar övergångssumman vilket gör att det blir en sammanvägd bedömning av samtliga faktorer.

Chan (2009), Matheson (2003) och Frick (2007) är alla eniga om att ålder är en betydande faktor som påverkar värdet på en fotbollsspelare vilket är i linje med våra respondenters svar. En ung spelare betingar ett högre värde än en äldre spelare eftersom han kan säljas flera gånger och därför anses vara en investering som kan bidra till ekonomisk vinst. Vidare beskriver våra respondenter samt Chan (2009) att position är en bidragande faktor då offensiva spelare medför ett högre värde då de har större möjlighet att göra mål. Det är inte bara den specifika fotbollsspelarens egenskaper som påverkar värdet utan även de inblandade fotbollsklubbarnas attribut där ekonomiska och sportsliga framgångar innebär ett högre värde (Matheson 2003). Vissa av våra respondenter argumenterar likt Matheson (2003) och anser att den köpande klubbens köpkraft har stor påverkan på värdet då den säljande klubben justerar värdet utifrån vilken den köpande klubben är eftersom deras avsikt är att sälja så dyrt som möjligt. Argumentet ifrågasätts dock av några av de andra respondenterna då de i stället utgår från köparens perspektiv som vill köpa så

48

billigt som möjligt och då förmodligen inte är villiga att betala mer än någon annan klubb bara för att de kan.

Eftersom vissa respondenter anser att övergångssumman är helt baserad på de faktorer som påverkar summan kan en viss koppling göras till den reala optionsvärdering som Tunarú et al. (2004) testade för spelare i Premier League. Modellen är helt baserad på prestationsbaserad statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till hur väl en fotbollsspelare passar in i truppen och liknande. Däremot så fångar modellen upp betydelsen av många av de andra faktorerna som våra respondenter nämner, bland annat ålder, position och liga vilka är mätbara och kan därför, tillsammans med lagets prestationer, utgöra ett så kallat game score som Tunarú et al. (2004) nämner. Det tydliga klargörandet kring faktorernas betydelse medför att vi tolkar respondenternas information som att de väger in faktorerna likt Tunarú et al. (2004) förklarar men där de matematiska beräkningarna utesluts. Eftersom de ansvariga för spelarrekrytering ofta inte besitter den typen av utbildning och kunskap som de matematiska beräkningarna kräver tror vi i stället att de avgör hur mycket den specifika faktorn påverkar baserat på sin erfarenhet. Det skulle då innebära att de utgår från hur mycket en faktor tidigare har påverkat en spelares värde.

Enligt Amir och Livne (2005) är det allt viktigare att väga in huruvida en fotbollsspelare genererar ett positivt kassaflöde i form av exempelvis tröjförsäljningar, vidareförsäljningar och biljettintäkter. Även fast ekonomin är av betydelse för fotbollsklubbar så framkommer det inte i våra respondenters svar att kassaflöde utgör en stor påverkan på värderingen som de gör av en spelare. En respondent argumenterade för att det i Sverige inte finns lika stora möjligheter att tjäna pengar på tröjförsäljningar och biljettintäkter som det gör i andra större ligor och att det därför inte hade någon påverkan på värderingen.

Vidareförsäljningar däremot förklaras av våra respondenter ha påverkan på en spelares värde då en hög vidareförsäljningsklausul resulterar i en lägre övergångssumma. En fotbollsklubbs kassaflöde kan då påverkas mycket av att ha skrivit en vidareförsäljningsklausul i ung spelares kontrakt eftersom den unga åldern möjliggör att spelaren kan säljas flera gånger och då generera positivt kassaflöde. Eftersom övergångssumman reduceras när en högre vidareförsäljningsklausul skrivs så är det däremot diskutabelt om klubben får mer pengar genom en vidareförsäljningklausul än vad de hade fått vid försäljningstillfället.

49

Stegink et al. (2007) nämner att det är svårt att avgöra vilken diskonteringsränta som ska användas då det är svårt att bedöma hur stor risken är. Samma problematik utspelar sig inom fotbollen då riskerna enligt Matheson (2003) utgörs av att det inte går att mäta en spelares personlighet och moral. Våra respondenter tillägger även att skador och formsvackor är risker som aldrig går att förutsäga. Eftersom dessa risker påverkar diskonteringsräntan kontinuerligt är det svårt att bestämma en specifik och konstant diskonteringsränta som senare ska tillämpas i modellen.

Det finns indikationer på att modellen delvis tillämpas i fotbollsklubbars värdering på grund av faktumet att faktorerna påverkar värdet även om det inte framkommer hur stor påverkan det är. På grund av riskerna med fotbollsspelare är det svårt att bestämma en acceptabel diskonteringsränta vilket gör modellen svår att använda i fotbollskontexten. Av den anledningen anser vi inte att diskonterat kassaflöde används i praktiken och inte heller kommer användas i framtiden.

5.3. Analys av revisorns perspektiv på fotbollsklubbars värdering

Enligt SvFF (2015) måste varje klubb ha minst en auktoriserad revisor. När revisorer granskar de värden som utgörs av fotbollsspelares kontrakt i balansräkningen innebär det inte att revisorerna ska värdera spelarna utan att bedöma om värdet är rimligt samt om det överensstämmer med det som står i respektive spelares kontrakt.

Till en början är revisorns uppgift att kontrollera att det är anskaffningsvärdet, motsvarande övergångssumman, som har aktiverats i balansräkningen då SvFF (2015) endast tillåter att anskaffningsvärdet aktiveras. Därefter granskar revisorerna vad klubbarna har inkluderat i varje spelares anskaffningsvärde då alla kostnader inte får hänföras dit. Enligt SvFF (2015) ska anskaffningsvärdet till en början bestå av transferbeloppet, utbildningsersättning och solidaritetsersättning vilket revisorer kontrollerar då klubbar ibland aktiverar agentkostnader och sign-on bonusar vilket inte är tillåtet och som då måste justeras.

Samtliga revisorer är eniga om att säkerställandet av anskaffningsvärdet inte utgör några större svårigheter vilket är i linje med det BFN (2016) skriver eftersom anskaffningsvärdet är den vanligaste och enklaste värderingsmetoden då det går att härleda till ett faktiskt inköp. Däremot finns det vissa undantagsfall då den initiala värderingen kan vara mer problematisk än vanligt. Utifrån Smiths

50

(1776) perspektiv om att värde handlar om ekonomisk nytta kan det i fotbollssammanhang härledas till vilken ekonomisk nytta en spelares kontrakt kan generera till klubben. När det gäller äldre spelare kan därför den initiala värderingen bli problematisk på grund av att de inte har ett återförsäljningsvärde vilket gör att värderingen kan ifrågasättas. Det ligger då i revisorns uppgift att ta ställning till om spelaren verkligen ska aktiveras eller inte vilket ofta leder till en diskussion som revisorn har med klubbens styrelse.

Efter varje år ska styrelsen i klubben bedöma om en justering av fotbollsspelarnas värden ska ske. Styrelsen ska då värdera spelarna på nytt i en efterföljande värdering, vilket handlar om att sätta ett nytt monetärt belopp på spelarna (French & Gabrielli 2004). Revisorerna gör inga egna värderingar vilket innebär att de inte använder sig av några av de modeller som Damodaran (2012) nämner men eftersom det i detta läge inte finns lika mycket information som vid initialskedet krävs det mer uppmärksamhet från dem. Revisorerna måste nämligen här ta ställning till ifall det finns indikationer på att värdena i balansräkningen har förändrats där de i sådana fall kollar på om det finns ett nedskrivningsbehov på någon av spelarna eftersom uppskrivning inte är tillåtet enligt SvFF (2015). Det är i praktiken ovanligt med nedskrivningar inom fotbollen och troligtvis beror det på att det är komplicerat att klassificera bestående värdeminskningar när det handlar om människor. Skulle en revisor dock anse att ett nedskrivningsbehov finns ska de rekommendera en justering till klubbens styrelse.

Om revisorn är osäker på om spelarens värde bör skrivas ned eller inte kan denne be om ett utlåtande från styrelsen där de får motivera besluten till sin värdering. Revisorn granskar då värdet igen med hänsyn till utlåtandet och skulle även rent teoretiskt kunna begära en extern bedömning som används när exempelvis fastigheter värderas. Att värdera fotbollsspelare är dock komplicerat, även för de som besitter mycket kunskap inom området (Oprean & Oprisor 2014), vilket kan vara anledningen till att ingen av våra revisorer varit med om externa värderingar eftersom processen lär vara ännu mer komplicerad för externa aktörer.

51

6. Slutsats

I det avslutande kapitlet redogörs de slutsatser som vi genom arbetet kommit fram till. Vidare ges förslag på vidare forskning som vi anser skulle vara intressanta och komplettera det aktuella ämnet.

Syftet med studien är att skapa en förståelse hur värdet bestäms på en fotbollsspelare i Allsvenskan och Superettan. Vidare är syftet att få en större inblick i hur en revisor granskar och bedömer rimligheten på värderingen som fotbollsklubbarna gör. Syftet uppfylls och presenteras genom följande frågeställningar:

Hur bestäms en fotbollsspelares värde och vilka faktorer påverkar värdet?

Genom studien har vi kommit fram till att de ansvariga för spelarrekrytering inte upplever några större problem med värderingen utan att det snarare är ett problem att få utomstående individer att förstå processen. Trots att det är svårt att förstå hur fotbollsklubbar går tillväga för att värdera fotbollsspelare så är vår slutsats att värdet av en fotbollsspelare är influerat av ett utgångspris som senare en mängd olika faktorer påverkar. Det råder delade uppfattningar kring hur själva utgångspriset bestäms men där en del kopplingar till den relativa värderingsmetoden kan göras eftersom de ansvariga för spelarrekrytering baserar värderingen på vad spelare med liknande attribut har kostat tidigare. De andra värderingsmodellerna som studien behandlar framkommer inte lika ofta i respondenternas svar men vår bedömning är att Flamholtz modell har en chans i framtiden. Flamholtz modell beaktar sociala, psykiska, tekniska och ekonomiska attribut vilket respondenterna nämner som viktigt då alla attribut är avgörande för att en spelare ska lyckas och värderas rättvist.

Trots att det råder olika uppfattningar kring hur utgångspriset bestäms så framgår det att det finns en mängd olika faktorer som påverkar värdet där den köpande klubbens behov och ålder på spelaren utgör två nyckelfaktorer. Faktorernas betydelse på en fotbollsspelares värde framgår tydligt och eftersom respondenterna poängterar att faktorerna höjer eller sänker övergångssumman kan vissa kopplingar göras till diskonterat kassaflöde. Många av faktorerna är även mätbara vilket gör att vi tror att real optionsvärdering kan användas i framtiden. Genom real optionsvärdering skulle även internt uppfostrade talanger kunna aktiveras i balansräkningen vilket skulle resultera i ett mer rättvisande värde på vad en spelartrupp är värd.

52

Hur granskar och bedömer en revisor rimligheten på värdet av fotbollsspelare?

Revisorernas bidragande har gett oss en förståelse till hur de bedömer och granskar de existerande värdena i balansräkningen som utgörs av fotbollsklubbarnas spelare. Vidare poängterar revisorerna att de inte gör någon egen värdering av spelarna utan enbart granskar värdet som fotbollsklubbarna har kommit fram till. Som svar på vår frågeställning, hur revisorerna granskar och bedömer att en spelares värde är rimligt, är svaret att det oftast anses vara rimligt eftersom det är anskaffningsvärdet som redovisas vilket bygger på en verklig transaktion med ett tillhörande kontrakt för spelaren. Kontraktet används därför av revisorerna för att kontrollera att avskrivningstiden är densamma som kontraktstiden och att övergångssumman är detsamma som anskaffningsvärdet som finns i balansräkningen. Avslutningsvis anser revisorerna att bedömandet av värdena är relativt enkelt där det snarare är den efterföljande värderingen som kan utgöra svårigheter eftersom värdena då ska prövas för nedskrivning vilket inte alltid är helt enkelt.

6.1. Vidare forskning

Genom studien har vi givit kunskap kring hur ett värde bestäms på en fotbollsspelare samt vilka faktorer som påverkar värdet i de svenska ligorna Allsvenskan och Superettan. För att få en större inblick och förståelse för hur fotbollsklubbar bestämmer värdet på fotbollsspelare anser vi att det skulle vara av betydelse att studera hur de större ligorna utomlands bestämmer värdet då de behandlar mycket större övergångssummor än de svenska ligorna. Med tanke på de stora summor som existerar utanför Sverige anar vi också att sannolikheten för att beprövade och kända värderingsmodeller används vilket vore intressant att studera för att komplettera vår studie.

Det har även framkommit under våra intervjuer med revisorerna att redovisningsdoktrinen och Svenska Fotbollförbundets regelverk i vissa fall förordar olika saker där sign-on bonusen är ett sådant exempel. Redovisningsdoktrinen förespråkar att alla kostnader som uppstår vid en försäljning ska aktiveras medan Svenska Fotbollförbundet säger att sign-on bonusen inte får aktiveras utan i stället ska kostnadsföras. Det vore därför intressant att se vilken påverkan dessa motstridande regler har på fotbollsklubbarna och om klubbarnas redovisning uppfyller kravet på rättvisande bild om de utgår från Svenska Fotbollförbundets regler.

53

Referenslista

Amir, E., & Livne, G. (2005). Accounting, Valuation and Duration of Football Player Contract. Journal of Business Finance & Accounting, 32 (3) & (4), 549-586. Biedenbach, T., & Jacobsson, M. (2016). The Open Secret of Values: The Roles of Values and Axiology in Project Research. Project Management Journal, 47 (3), 139-155. Bokföringsnämnden [BFN] (2016). Årsredovisning och koncernredovisning (K3). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL12-1-K3-kons.pdf (2017-05-15). Bokförings Booth, W.C., Colomb, G.G., & Williams, J.M. (2004). Forskning och skrivande: konsten att skriva enkelt och effektivt. Lund: Studentlitteratur. Bounfour, A. (2003). The management of intangible: The organisations most valuable assets. London: Routledge. Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber. Chan, M. (2009). 9 factors to determine a football players transfer value - Comparison to US sports. Arsenal review nr. 7. 20 juli. Copeland, T., Koller, T., & Murrin, J. (2000). Valuation, Measuring and managing the value of companies. New York: McKinsey & Company Inc. Damodaran, A. (2012). Investment valuation: tools and techniques for determining the value of any asset. New Jersey: Hoboken: John & Wiley Sons Inc Dzyuma, U. (2012). Real Options Compared to Traditional Company Valuation Methods: Possibilities and Constraints in Their Use. e-Finanse, 8 (2), 51-68. Edvinsson, L., & Malone, M.S. (1997). Det intellektuella kapitalet. Malmö: Liber ekonomi FAR - internationell redovisningsstandard. (2008). IFRS/IAS 2008. Stockholm: SRS förlag.

54

Federation Internationale de Football Association [FIFA] (2007). 265 million playing football. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/emaga_9384_10704.pdf [2017-03-02]. Fisher, I. (1927). The Nature of Capital and Income. London: Macmillian Flamholtz, E. (1999). Human Resource Accounting: Advances in concepts, methods, applications. Boston, London, Dordrecht: Academic: Kluwer Academic Publishers. Flamholtz, E. (1974). Human Resource Accounting: A review of Theory and Research. Journal of Management Studies, 11 (1), 44-61. French, N., & Gabrielli, L. (2005). Discounted cash flow: accounting for uncertainty. Journal of Property Investment & Finance, 23 (1), 75-89. Frick, B. (2007). The Football Players Labor Market: Empirical Evidence from the Major European Leagues. Scottish Journal of Political Economy, 54 (3), 422-446. Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. New York Times Magazine, September 13:32-33, 122-24 Gajek, L., & Kucinski, L. (2017). Complete Discounted Cash Flow Valuation. Insurance: Mathematics and Economics, 73, 1-19. Gröjer, J-E., & Johansson, U. (1996). Personalekonomisk redovisning och kalkylering. Stockholm: Arbetarskyddsnämnden. Guba, E.G., & Lincoln,Y.S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://steinhardtapps.es.its.nyu.edu/create/courses/3311/reading/10-guba_lincoln_94.pdf [2017-04-15]. Harrison, J.S., & Wicks, A.C. (2013). Stakeholder Theory, Value, and Firm Performance. Business Ethics Quarterly, 23, 97-124. Hermansson, R.H., Edwards, D.J., & Maher, M.W. (1998). Accounting a business perspective. USA: The McGraw-Hill. Johansson, C., Johansson, R., Marton, J., & Pautsch, G. (2013). Extern redovisning. Stockholm: Sanoma Utbildning Lincoln, Y.S., & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills: Sage

55

Ling, D. (1992). Implementing Discounted Cash Flow Valuation Models: What Is the Correct Discount Rate? Appraisal Journal, 60 (2), 267-274. Marton, J., Sundell, N., & Stockenstrand, A. (2016a). Redovisning - från bokföring till analys. Lund: Studentlitteratur AB. Marton, J., Lundqvist, P., & Petterson, A-K. (2016b). IFRS - i teori och praktik. Stockholm: Sanoma Utbildning. Matheson, V.A. (2003). European Football: A Survey of the Literature. Mimeo, Department of Economic, Williams College. Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning. Malmö: Liber. Oprean, V.B., & Oprisor, T. (2014). Accounting for soccer players: capitalization paradigm vs. expenditure. Procedia Economics and Finance, 15, 1647-1654. Revisorsnämnden [RN]. (2017). En revisors ansvar och uppgifter. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/ansvar_uppgifter.html [2017-03-18]. Sahlström, K. (2015). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2015. [Elektronisk}. Tillgänglig: http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_139204/scope_0/ImageVaultHandler.aspx160503140120-uq [2017-04-18]. Sharma, M., & Prashar, E. (2013). A Conceptual Framework for Relative Valuation. The Journal of Private Equity, 16 (3), 29-32. Simmons, R. (1977). Implications of the Bosman ruling for football transfer markets. Economic Affairs, 17 (3), 13-18. Smith, A. (1776). An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations. Chicago: The Chicago University Press. Smith, D. (2000). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur AB Svenska Fotbollförbundet [SvFF] (2015). Anvisningar till elitlicensens kriterier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_9869/ImageVaultHandler.aspx160218162451-uq [2017-03-02].

56

Stegink, R., Schauten, M., & de Graff, G. (2007). The Discount Rate for Discounted Cash Flow Valuations of Intangible Assets. Elektronisk. Tillgänglig: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=976350 [2017-04-13]. Transfermarkt (2017). Top Transfers 16/17. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.transfermarkt.co.uk/statistik/saisontransfers [2017-05-31]. Tunaru, R., Clark, E., & Viney, H. (2004). An option pricing framework for valuation of football players. Review of Financial Economics, 14, 281–295. Uzma, S.H., Singh, J.P., & Kumar, N. (2010). Discounted Cash Flow and its Implication on Intangible Valuation. Global Business Review, 11 (3), 365-377. Vallejo-Alonso, B., Arregui-Ayastuy, G., Rodriguez-Castellanos, A., & Garcia-Merino, D. (2013). Real Options in the Valuation of Intangibles: Managers’ Perception. The Electronic Journal of Knowledge Management, 11 (2), 168-182. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-05-07]. Yasar, N.N., Isik, M., & Calisir, F. (2015). Intellectual capital efficiency: the case of football clubs. Procedia - Social and Behavioral Sciences 207, 354-362.

57

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide klubbar

Bakgrund 1. Vilken klubb jobbar du för? 2. Vilka/vilken utbildning(ar) har du? 3. Vilka klubbar har du jobbat för? 4. Vilken titel har du i klubben? 5. Hur länge har du varit på den positionen? 6. Kan du lite kort beskriva din roll i klubben?

Allmänt om en övergång 1. Har ni en rekryteringsgrupp i klubben?

Om ja, Vilka i er klubb är med i den gruppen och vem gör vad? Om nej, vilka i klubben är inblandade vid en övergång?

2. Hur ser er beslutsprocess ut vid spelarförvärv? 3. Vilka motiv har ni vid köp av spelare? (spelmässigt, vinst etc.) 4. Hur ser er beslutsprocess ut vid försäljning av en spelare? 5. Kan ni beskriva hur en övergång vanligtvis går till? 6. Vilka delar består en övergångssumma av? (bonusar etc.)

Värderingsmetoder 1. Hur bestämmer ni värdet på en spelare? 2. Vilka faktorer tar ni hänsyn vid en värdering av en spelare? 3. Kan faktorerna rangordnas?

I så fall hur? 4. Är aspekterna kopplade till en värderingsmetod och hur fungerar den

kopplingen? 5. Använder ni någon slags värderingsmetod?

Varför/varför inte 6. Vad för problem kan uppstå vid en värdering av spelare och hur löser

ni dom? 7. Vilka svårigheter finns vid värdering?

Övrigt 1. Hur ser ni på att sign-on bonusen inte får aktiveras? 2. Hur påverkar det er? 3. Använder ni er av alternativa lösningar för att kunna aktivera så mycket

som möjligt?

1. Är det något övrigt ni tror kan vara intressant till vår uppsats?

58

Bilaga 2 – Intervjuguide fotbollsagenter

Bakgrund 1. Vilket företag jobbar du för? 2. Vilken titel har du i företaget? 3. Kan du nämna några fotbollsspelare som du är agent för? 4. Hur länge har du jobbat som agent? 5. Kan du beskriva kort vad en agent gör?

Allmänt om övergång

1. Vilken roll har en fotbollsagent under en övergång? 2. Kan ni beskriva hur en övergång går till inom fotbollsvärlden?

Värderingsmetoder

1. Hur bestämmer ni värdet på en spelare? Tar ni hänsyn till tidigare övergångar inom Sverige?

2. Vilka faktorer tar ni hänsyn vid en värdering av en spelare? 3. Kan faktorerna rangordnas?

I så fall hur? 4. Är aspekterna kopplade till en värderingsmetod och hur fungerar den

kopplingen? 5. Använder ni någon slags värderingsmetod?

Varför/varför inte 6. Vad för problem kan uppstå vid en värdering av spelare och hur löser

ni dom? 7. Vilka svårigheter finns vid värdering? 8. Vilka delar består en övergångssumma av?

Övrigt

1. Är det något övrigt ni tror kan vara intressant till vår uppsats?

59

Bilaga 3 – Intervjuguide revisorer

Bakgrund: 1. Vilken firma jobbar du på? 2. Vilken/vilka fotbollsklubbar har du reviderat? 3. Hur länge har du reviderat fotbollsklubbar? 4. Är det något speciellt man tänker på när man reviderar fotbollsklubbar?

Allmänt om immateriella tillgångar

1. Vilka krav finns det på tillgången för att den ska klassificeras som en immateriell tillgång?

2. Är det någon av klassificeringen eller värderingen för immateriella tillgångar som ofta är ett problem i praktiken? Vilken? Varför?

Fotbollsspelare som immateriella tillgångar

1. Varför får fotbollsspelare plats i balansräkningen när humankapital generellt sett inte får redovisas som en tillgång?

2. Vad är en revisors uppgift vid en revision av de immateriella tillgångarna i en fotbollsklubb?

3. Prata oss gärna igenom hur en revision av fotbollsspelarna går till? (tillvägagångssätt)

4. Hur bedöms och vilka underlag brukar finnas för att bedöma rimligheten på värdet?

Är det något speciellt dokument som behövs för att styrka värdet? (jämförelse med engagemangsbesked från bank)

Värdering 1. Gör ni någon egen värdering av en fotbollsspelares värde?

Används i såna fall någon värderingsmodell? 2. Vad krävs för att spelares värde ska skrivas ner? (om skada, hur lång?) 3. Är det ni revisorer som rekommenderar att en fotbollsspelare värde bör

skrivas ned? Isåfall, hur mycket? 4. Anser ni att värdet i BR visar det korrekta värdet på en spelare vid

köptillfället, med tanke på att det är övergångssumman? 5. Varför kan inte spelarna värderas till verkligt värde? 6. Finns det en aktiv marknad för handel av fotbollsspelare? med

marknad avses den finansiella ekonomins definition av marknad. 7. Hur fungerar det om en spelare förlänger sitt kontrakt?

Läggs den nya summan på tillgången och ny avskrivningstid blir nya kontraktslängden?

60

8. Vad är dina tankar kring diskrepansen mellan redovisningsdoktrinen och SvFF:s regelverk?

9. Tycker du det är korrekt att sign-on bonusen inte får aktiveras tillsammans med övergångssumman enligt SvFF?

Övrigt

1. Är det något övrigt ni tror kan vara intressant till vår uppsats?