Att finna motivation genom delmål
Ett utvecklingsarbete med kunskapsmålsmatriser
Finding motivation through milestones Developing objective matrices
Vesa Kenttäkumpu
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Lärarprogrammet
Grundnivå, 15hp
Handledare: Åsa Olsson
Examinator: Ann-Britt Enochsson
2014-06-24
Abstract
Writing goals and breaking them into smaller sub-goals and then take small steps forward has
a significant role in a person's drive. Power to act is evidenced by both internal and external
motivation where the inner affects the personal benefit and use of knowledge in the future.
The exterior motivation is manifested by the physical environment; for example reward and
performance. The background to the development process was to improve Kreativa
Gymnasiet LBS 's own objective matrices, which are associated with the external motivation
and goal setting theory. In a way to anchor motivation to student’s objective knowledge
within the matrices the following questions have been used: Where am I? What is my goal?
What are the next steps? The aim of the development was to highlight the student's
knowledge and to demonstrate that clear objectives promote student achievements. The
method used was objective matrices and break down goals into smaller achievable goals and
make them visible for the student. The result of the development indicates that motivation has
increased by clearly showing the student´s progress, it also discusses how to achieve the goals
and describes what the next step should be.
Keywords
Motivation, Goals, Goal Theory, Knowledge matrix, Objective matrices.
Sammanfattning
Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en
betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre
motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i
framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat.
Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet
LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och
målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor
använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp
av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på
väg och därigenom öka deras motivation. Metoden var att använda en kunskapsmålmatris och
bryta ner målen till mindre delmål och synliggöra elevens utveckling med hjälp av formativa
återkopplingsfrågor. Diskussion och att tydligt beskriva vad elevens nästa steg skall vara, har
varit central. Resultatet i utvecklingsarbetet påvisar att motivationen till övervägande del har
ökat genom att visa vart eleven befinner sig, diskutera kring hur eleven ska nå målen och
beskriva vad nästa steg ska vara.
Nyckelord
Motivation, Mål, Delmål, Målsättningsteori, Matris, Kunskapsmålmatris, Målmatris.
Innehållsförteckning
Bakgrund ........................................................................................................................... 1
Syfte .................................................................................................................................. 2
Frågeställningar ............................................................................................................................................. 2
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ..................................................................... 2
Historisk bakgrund om motivation ................................................................................................................ 3 Målsättningsteorin ........................................................................................................................................ 4
Målsättningsteori från ett coachingperspektiv ........................................................................................ 4 Formativa återkopplingsfrågor ...................................................................................................................... 5
Beröm eller återkoppling .......................................................................................................................... 5 Förberedelsefasen .................................................................................................................................... 6 De tre återkopplingsfrågorna ................................................................................................................... 6 Vad säger styrdokumenten om återkopplingsfrågor? .............................................................................. 7
Att arbeta med bedömningsmatriser ............................................................................................................ 7 Att konkretisera mål, syfte och kunskapsmålen ....................................................................................... 8 Matrisstrukturen ...................................................................................................................................... 8
Utvecklingsarbetet i praktiken ........................................................................................... 9
Beskrivning av arbetet ................................................................................................................................... 9 Den lokala arbetsplanen ........................................................................................................................... 9
Genomförande ............................................................................................................................................ 10 Konkretisering av kunskapsmålen .......................................................................................................... 10 Användandet av återkopplingsfrågor ..................................................................................................... 10 Arbetet i klassrummet ............................................................................................................................ 10
Design av utvärderingen ............................................................................................................................. 11 Insamlingsmetoden ................................................................................................................................ 11 Grundläggande intervjuprinciper ........................................................................................................... 11 Spegling och följdfrågor .......................................................................................................................... 11 Observationsteknik ................................................................................................................................. 12 Målgrupp ................................................................................................................................................ 12 Etiskt förhållningssätt ............................................................................................................................. 12
Utvärderingens tillvägagångssätt ................................................................................................................ 13
Resultat ........................................................................................................................... 14
Matrisen ...................................................................................................................................................... 14 Intervjuerna ................................................................................................................................................. 14 Observationerna .......................................................................................................................................... 14 Avstämning .................................................................................................................................................. 15
Diskussion ........................................................................................................................ 16
Kritisk granskning av det egna arbetet ............................................................................. 18
Slutdiskussion .................................................................................................................. 18
Referenser ........................................................................................................................ 20
Bilagor
1
Bakgrund
I en lärarroll är det viktigt att sätta sig in i och problematisera elevens lärande. Vad är det som
driver eleven framåt? Vilka krafter styr det inre tänkandet? Hur skapar man mer motivation
hos en individ? Motivation har en betydande del i hur en människa rör sig framåt och ämnet
är stort och brett. Därför är det viktigt att fokusera och fördjupa sig i ämnet och dess olika
delar. Motivation är en psykologisk term som får oss individer till att forma eller rikta
beteendet mot olika mål. Det finns två former av motivation som man vanligen skiljer mellan
och den ena är den primära som är biologiskt betingad där behovet måste tillfredsställas för
artens fortlevnad t.ex. hunger och smärtundvikande. Sedan har vi den sekundära som är
formad av en social och kulturell inlärningshistoria (Toates, 1986).
Motivation har en central roll i skolans styrdokument där skolans mål är att utveckla eleverna
till ett kritisk tänkande och låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom
utveckla sin förmåga att vilja ta ett personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Genom
studierna skall eleverna skaffa sig en grund till det livslånga lärandet och utveckla sig i att ta
initiativ och kunna lösa problem både självständigt och med andra. Skolans uppdrag är också
att låta eleverna bli medvetna om nya kunskaper och insikter i personlig utveckling och att
stärka elevens egen tro på sig själv och framtid (Skolverket, 1994). I skolverkets läroplan står
det också att skolan skall stimulera elevernas nyfikenhet samt viljan att pröva nya idéer.
Eleverna skall utveckla kunskaper som främjar entreprenörskap, företagande och
innovationstänkande (Skolverket, 2011a). I målen för det estetiska programmet står det att
kreativitet, nyfikenhet och att ta ansvar samt förmåga till eget skapande och framförande ska
vara centralt i utbildningen (Skolverket, 2011b). Under ämnet musik står det att
”Undervisningen ska ta fasta på att stärka elevernas motivation och självförtroende i
musikutövandet” (Skolverket, 2011c).
Att jobba med motivation med hjälp av mål och mindre delmål är ett bra och ett effektivt sätt
att arbeta på utifrån min personliga erfarenhet i mitt privatliv. Utgångspunkten för detta arbete
är John Hatties ”feed-forward” teori vilken innebär att man kan ställa frågor som; Vart är jag
2
på väg? Hur skall jag komma dit? Vad är nästa steg? I Hatties undersökning såg han stora
effekter i strategier som återkopplade framåt där målformulering och planering har en
betydande roll i elevens motivation. Att sätta upp mål är kraftfulla metoder och strategier för
självutvärdering gör det möjlig för eleven att själv reflektera över prestationen i förhållande
till sina uppsatta mål (Hattie, 2012).
Syfte
Syftet med detta arbete är att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de
befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka elevernas motivation. Jag vill
med detta arbete undersöka om tydliga målsättningar gynnar motivationen hos eleven.
Frågeställningar
• Kan jag utveckla en arbetsmetod som bygger på matriser som omfattar kunskapsmå-
len?
• Kan en målstyrd arbetsmetodik bidra till att skapa en ökad motivation hos eleverna?
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen
Motivation kommer från det latinska ordet ”movere” och betyder att förflytta. Motivation är
något som tar människan framåt till en handling. Den här typen av frågor har utforskats inom
psykologin, vad som får oss människor till att handla på olika sätt, varför vi väljer något före
det andra och vad som styr vår ansträngning, intensitet och uthållighet.
3
Motivationsforskningens huvudfråga kan omformuleras till ”Vad är det som får människor att
röra sig?”. För att det skall ske en förändring hos en individ så är det viktigt att motivationen
kommer inifrån, s.k. inre motivation. Om vi upplever att vi har ett eget val så ökar vår
motivation, om vi blir påtvingade något så blir effekten motsatt. Om valmöjligheter tas ifrån
en person kan det ske att personen gör det motsatta för att demonstrera individens frihet. Detta
kallas för psykologisk ”reaktans” (Jenner, 2004).
När jag vill göra något, presterar jag bättre än när jag måste göra något.
Jag vill för mig, jag måste för dig (Gjerde, 2004, s. 154).
Historisk bakgrund om motivation
Många teorier om motivation kommer ifrån principen om hedonism. Principen om hedonism
går ut på att människan strävar efter njutning och försöker undvika smärta. Enligt Jenner
(2004) kom tanken redan från de gamla grekerna men på 1700- och 1800-talet började
filosofer som t.ex. Locke och Bentham att utveckla sina idéer om målsättningsteorier.
Abraham Maslow är en teoretiker som Gjerde (2004) tar upp inom den humanistiska
psykologin. Maslow menade att människan har en inre kraft där den vill åstadkomma
utveckling och självrealisering. För att uppnå detta så måste man först tillfredsställa de lägre
behoven vilket är fysiska förnödenheter som en människa måste uppfylla innan man kan gå
vidare till nästa behov, detta kallas för Maslows behovshierarki.
Teorierna ovan nämnt är en liten kort beskrivning av motivationens historia vilket kan
förankras till skolans värld där vi som lärare har i uppdrag att se till att det finns möjligheter
för eleven att utvecklas. Både när det gäller med de fysiska behoven som exempelvis lokaler
att vistas i eller instrument att spela på vilket kan förankras med Maslows behovshierarki
(Gjerde, 2004) och att lärare använder olika målsättningsteorier som härstammar från Locke
och Bentham för att lotsa elever framåt i sin utveckling (Jenner, 2004).
Vygoskij menade att "Lärarens uppgift blir att lägga till så att stoffet är anpassat till elevens
kognitiva förutsättningar" (Forsell, 2011, s. 165). Han menar att om kunskaperna ligger på en
4
för hög nivå i relation till elevens egen utvecklingsnivå så kommer eleven inte att lära sig
något och därför är det viktigt att läraren känner till elevens kunskapsnivå. Ett av Vygotskij
kända begrepp kallas för ”utvecklingszonen”, exempelvis ett barn som ska lära sig att läsa och
stavar sig igenom texten. När barnet då stakar och hakar upp sig i texten och kanske inte
känner igen bokstavskombinationen så griper den vuxne in och stöttar barnet med frågor.
Frågorna kan bestå av: Vad är det för bokstav? Har du sett den förut? Då kommer barnet att
inse själv vad det står och den fortsätter på egen hand. Vygoskijs tankar och teorier är starkt
sammankopplade med inre drivkraften som motivation, nyfikenhet och handlingskraft
(Forsell, 2011).
Sammanfattningsvis så kan ovanstående teorier delas in i två områden, som berör inre
respektive yttre motivation. Inre motivation kan exempelvis innebära att det sker en positiv
förstärkning då individen ser en nytta av sitt lärande, medan yttre motivation kan vara
feedback eller belöning utifrån.
Målsättningsteorin
Locke och Latham är grundarna till ”målsättningsteorin”, vilken beskriver att vi anstränger
oss mer när vi ställt upp mål. Dessutom är det enklare att välja när vi har mål att navigera mot.
De beskriver vidare att om målen är specifika, klara och utmanande, gynnar detta prestationen
bättre än generella mål som ”att vara god” eller ”att bli bättre” (Harkins & Lowe, 2000).
Målsättningsteori från ett coachingperspektiv
Syftet med coaching är att "Koppla ihop individens inneboende kunskap, värderingar,
motivation och mål och knyta detta till handling" (Gjerde, 2004. s. 55).
I coachingsteorin finns det redskap man kan använda för att få mer inriktning på handling och
inlärning. Ett av redskapen är att ställa upp mål och varje process bör inledas med att definiera
mål för individen. När man sätter upp mål är det viktigt att individen vet om när den nått sitt
resultat eller mål. Gjerde (2004) har tagit fram ett verktyg som heter SMARTE. Detta är en
förkortning av specifika, motiverande, ambitiösa, relevanta, tidsbestämda och enkla mål.
5
Specifika: Målen bör vara så exakta som möjligt och man ska kunna mäta sitt resultat som
t.ex. få tio nya kunder eller gå ner 20 kg i vikt.
Motiverande: När man själv har bestämt mål och syfte så blir målsättningen mer motiverande.
Ambitiösa: Svåra och mer utmanande mål är mer motiverande än lätta mål så länge inte de
svåra är helt ouppnåeliga.
Relevanta: Det måste finnas relevans i målsättningen och till den riktning som individen har
valt. Med andra ord så måste detta föra personen närmare sin egen vision.
Tidsbestämda: Målen kan vara både kortsiktiga och långsiktiga men bör vara tidsbestämda så
att individen vet när den har nått sitt mål.
Enkla: Målen ska vara så enkla som möjligt så att individen förstår dem.
Formativa återkopplingsfrågor
Hattie (2012) beskriver att vid planeringsstadiet bör man se var eleven befinner sig i sin
kunskap, följa upp elevens framsteg kontinuerligt och sätta upp mål på vilka framsteg
eleverna skall nå. När målen presenteras tydligt från början av lektionen känner eleverna sig
mer säkra på att de kan nå dem. Hattie beskriver vidare att lärande kräver två viktiga
förmågor, målmedveten övning och koncentration och det är genom övning och koncentration
som lärandet utvecklas. Kvalitet framför kvantitet är det som räknas där elever presterar
samma eller bättre betyg med mindre studietid (Hattie, 2012).
Beröm eller återkoppling
Att följa upp och ge återkoppling är viktigt och det bör göras på rätt sätt. ”Du är en jättebra
elev” eller ”bra gjort” har ingenting med återkoppling till inlärning att göra. Beröm används
oftast för att trösta och stödja och då det är viktigt att hålla isär beröm och återkoppling om
6
inlärningen. Att ge återkoppling utan beröm har större effekt på prestationen än återkoppling
med beröm (Hattie, 2012).
Förberedelsefasen
Förberedelsefasen i lärandet har stor betydelse. Hattie (2012) beskriver att Lavery (2008) såg
stora effekter i strategier som syftade till "förberedelsefasen" i lärandet, t.ex. målformulering
och planering, självundervisning och självutvärdering.
• Målformulering är kraftfulla inlärningsmetoder.
• Självundervisning (d.v.s. självverbalisering och självutfrågning); är ett bra verktyg för
eleven att kontrollera ifall deras strategi håller.
• Strategi för självutvärdering; gör det möjlig för eleven att själv reflektera och analy-
sera över prestationen i förhållande till uppsatta mål.
De tre återkopplingsfrågorna
Vart är jag på väg?
Läraren måste tydligt beskriva vad målet är för lektionen, momentet eller kunskapsmålen. Det
viktigaste är att eleverna förstår syftet med sitt lärande och att det blir tydligt och utmanande.
Elever som förstår detta har kommit långt i utvecklingen av att ”reglera sitt eget lärande” och
är mer villiga att söka återkoppling (Hattie, 2012).
Hur skall jag komma dit?
Enligt Hattie (2012) har Wiliam m.fl. (Wiliam & Thompson, 2008; Wiliam, Lee, Harrison &
Black, 2004; Black, Harrison, Lee, Marshall & Wiliam, 2003) kommit fram till fem viktiga
strategier som en lärare kan använda sig av.
• Klargöra lärandemål och kriterier för måluppfyllelse.
• Att föra effektiva klassrumsdiskussioner.
• Erbjuda återkoppling som hjälper elever att komma framåt.
• Uppmuntra elever till att se sig själva som ägare till sin egen läroprocess.
• Använda elever som undervisningsresurser för varandra.
7
Vad är nästa steg?
Läraren hjälper eleven att ta sig framåt med nästa utmaning. Viktigt är att inte ge eleven svar
på frågan ”Vad är nästa steg?” utan syftet är också att lära eleven att ha egna svar på denna
fråga. Detta utvecklar elevens självreglering och förmåga att ta eget ansvar (Hattie, 2012).
Vad säger styrdokumenten om återkopplingsfrågor?
Skolverkets stödmaterial (2011d) beskriver att en återkoppling som stödjer elevens lärande
utmärks av att den är framåtblickande och att bedömningen har gjorts av elevens prestation
eller förståelse. En formativ bedömning börjar redan vid planeringen av undervisningen. Med
hjälp av öppna frågor och uppgifter ges möjlighet till att elev och lärare tillsammans kan
bedöma och därmed ges det goda möjligheter till utvecklad och framåtriktad återkoppling.
En formativ bedömningsprocess kännetecknas av tre huvudfrågor:
1. Vad är målet?
2. Hur ligger jag/eleven till?
3. Hur skall jag/eleven gå vidare?
Med dessa frågor som grund kan man jobba med fem nyckelstrategier som används för
formativ bedömning. Dessa strategier/frågor är:
1. Vad skall eleven lära sig?
2. Vad kan de redan?
3. Hur skall eleven göra för att komma vidare?
4. Hur kan eleven stödja varandras lärande?
5. Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?
(Skolverket, 2011d).
Att arbeta med bedömningsmatriser
En bedömningsmatris är att kunskapsmålen har indelats i tabeller för att bryta ner kursen till
mindre delmål. Lundahl skriver att syftet med att arbeta med matriser är att ge läraren ett
enkelt verktyg när man sätter kunskapskraven. Matriserna ger en klar bild för eleverna över
relationen mellan lärandemål, undervisning och bedömning. Det blir mer tydligt för eleven
vad den ska arbeta med och på vilket sätt. Det blir även enklare för eleven att se hur de olika
8
målen ska bedömas. (Lundahl, 2011).
Att konkretisera mål, syfte och kunskapsmålen
För att eleverna skall förstå syftet med ämnet så måste kunskapsmålen konkretiseras.
Formativa bedömningar kan hjälpa eleven att se syftet med uppgiften och att förstå hur man
gör. Inlärningsmål leder till en djupare förståelse än prestationsmål, menar Lundahl (2011)
och refererar till en studie av Dweck (1999). Elever som har inlärningsmål har också mycket
lättare att ta en motgång än elever med prestationsmål. Därför bör eleven ha en klar bild över
vad de skall prestera för att kunna ta ett ansvar i sitt lärande.
Kahneman (2011) beskriver att det finns en allmän ”lag om minsta ansträngning” som gäller
både kognitiva och fysiska prestationer. Lagen säger att om ett mål kan nås på flera sätt
kommer vi förr eller senare att välja det minst ansträngande sättet. Lättjan är djupt inbäddad i
människans natur (Kahneman, 2011). Därför är det viktigt att gemensamt arbeta fram och
göra en genomgripande tolkning av vad målen betyder så att eleven på ett enkelt sätt kan se
vad som krävs för att uppnå ett visst kunskapsmål.
Matrisstrukturen
Lundahl (2011) redogör för att det första man skall göra när man arbetar med
bedömningsmatriser är att strukturera upp vilka kunskapskrav som hör till ämnets olika syften
på ett enkelt sätt. Strukturen hjälper både lärare och elev att se vilka mål som krävs under
varje centralt innehåll (Bilaga 1).
9
Utvecklingsarbetet i praktiken
Beskrivning av arbetet
Vid LBS Kreativa Gymnasium i Borås arbetar vi sedan tidigare med matriser men
problematiken ligger i hur vi skall arbeta med dem. Detta utvecklingsarbete avser att pröva ett
arbetssätt där eleverna får jobba mot klara och tydliga mål med utgångspunkt från skolverkets
formativa återkopplingsfrågor: Vad är mitt mål? Hur ligger jag till? Hur skall jag gå vidare?
Arbetet varar i fyra veckor med start den 6 mars 2014.
Den lokala arbetsplanen
Intresset för utvecklingsarbete har sitt ursprung i vår lokala arbetsplan där vi åläggs att arbeta
med fokusområde ”bedömning för lärande” och använda oss av bedömningsmatriser. Enligt
den lokala arbetsplanen för 2013-14 behöver vi under läsåret förstärka och arbeta med en
kommunikationsplattform för elevernas kunskapsutveckling med fokus på bedömning för
lärande. Detta arbete innebär bland annat att:
…arbeta fram en gemensam matris där kunskapsmål i samtliga ämnen finns tillgänglig
för eleverna. Genom detta vill vi förstärka kommunikationen och inflytandet i arbetet
mellan pedagoger och elever för elevernas ökade måluppfyllelse./---/Kommunikation
för ökad måluppfyllelse med elever skall baseras utifrån förmågor och kunskapsnivå
hos respektive individ, där betyg eller prognos inte används i samtal med eleverna.
Arbetslagen skall också genomföra pedagogiska diskussioner som grundar sin ideologi
i bedömning för lärande. Syftet är att få en ökad kommunikation mellan lärare och
elev och elev lärare. Det är också ett sätt att öka förståelsen inom kollegiet för
varandras ämnen och vikten av att vi jobbar gemensamt för elevernas totala
måluppfyllelse (LBS Lokala arbetsplan 2013-14).
10
Genomförande
Konkretisering av kunskapsmålen
För att få en klar bild på vad kunskapsmålen är och vad de betyder så har jag och min kollega
konkretiserat målen tillsammans. Vi förde en diskussion och kom överens tillsammans om
vad som är minimum för varje kunskapsmål. Matrisen finns i bilaga 4.
Användandet av återkopplingsfrågor
Elevernas matriser finns online på Google drive. Dokumentet ägs av mig och eleverna har
bara tillgång till att läsa. När eleven når ett kunskapsmål så markerar jag texten grön i
matrisen. På detta vis vet eleven var den befinner sig i sin kurs. Den grönmarkerade texten är
kopplad till frågan ”Hur ligger jag till?”. Under varje kunskapsmål finns en förenklad och
konkretiserad text där eleven kan se och förstå vad nästa mål är. Detta är kopplat till frågan
”Vad är mitt mål?”. Den tredje och sista frågan lyder ”Hur skall jag gå vidare?” eller ”Vad är
nästa steg?” vilket kommer att stå i kommentarsfältet som finns i matrisen. I kommentarsfältet
skriver jag tillsammans med elev om vad nästa steg är. Genom arbetet med matrisen och med
hjälp av de formativa återkopplingsfrågorna sammankopplas detta till motivation med hjälp
av delmål.
Arbetet i klassrummet
Eleverna jobbar med sina matriser två lektioner per vecka där en lektion varar i tre timmar.
Syftet med första lektionen är att eleverna skall få besvara på frågor, ”Hur ligger jag till?”,
”Vad är mitt mål?” och ”Vad är nästa steg?”. Läraren har sedan ett samtal med varje elev där
de tillsammans kommer överens om vad som skall göras. Läraren skriver i kommentarsfältet
vad nästa steg är och hur eleven kan gå vidare med sitt arbete. På detta sätt blir det klart och
tydligt vad eleven skall göra. Individanpassning är central vid diskussionen där eleven själv
får välja på vilket sätt eleven skall uppnå sitt kunskapsmål. Redovisningarna sker genom
loggböcker och videodagböcker där eleverna reflekterar och analyserar sitt arbete.
Videodagboken står för den praktiska delen exempelvis uppspelning av en låt.
11
Design av utvärderingen
Insamlingsmetoden
Utvärderingsarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer.
Observationerna sker genom loggboksskrivning och de kvalitativa intervjuerna spelas in med
diktafon (Dimenäs, 2007). Intervjuerna (Bilaga 2) sker med två slumpmässigt valda personer
och observationerna (Bilaga 3) sker genom loggboksskrivning.
Grundläggande intervjuprinciper
Det viktiga i en intervju är att få uttömmande svar så nära verkligheten och personens
erfarenhet som det bara går. Tystnad är bra som frågemetod, det gör man genom att föra
anteckningar under intervjun och då blir det naturliga pauser och den intervjuade får tid till
tankar (Johansson & Svedner, 2010). Enligt Johansson och Svedner (2010) kan en intervju gå
fel på två sätt. Det första är att den intervjuade inte riktigt är sanningsenlig och den andra är
att intervjuaren pressar sina egna åsikter och vinklar frågorna så att det blir färgade. Johansson
och Svedner (2010) beskriver vidare att ett vanligt fel vid kvalitativa intervjuer är att
intervjuaren inte lyssnar ordentligt på vad den intervjuade säger utan att den tänker på nästa
fråga som skall ställas, därför kommer en diktafon användas vid intervjuerna för att kunna gå
tillbaka till originalet.
Spegling och följdfrågor
Vid intervjuerna används spegling och följdfrågor. Spegling innebär att man som intervjuare
sammanfattar vad den intervjuade har sagt, exempelvis som "Du menar alltså att..." eller ”Du
säger att…” som man sedan sammanfattar det viktigaste som sagts. Under intervjun kommer
följdfrågor att ställas som "När?", "Var?", "Hur?", "Hur ofta?", "Ge exempel?" och frågor där
man vill att den intervjuade skall förtydliga eller utveckla sitt svar. Exempelvis, "Kan du
förtydliga det du menar?" eller "Skulle du kunna utveckla det du sade?" (Johansson &
Svedner, 2010).
12
Observationsteknik
Vid observationerna kommer en loggbok att användas där det beskrivs vad som har hänt i
klassrummet. I loggboken reflekteras det över frågor som exempelvis, hur har eleverna
jobbat? Har de varit motiverade? Anteckningarna kommer att användas som underlag vid en
eventuell intervju (Dimenäs, 2007).
Målgrupp
Målgruppen är en årskurs etta i musikproduktion Borås. Klassen heter MUB13 som består av
14 stycken elever där 2 är tjejer och 12 är killar. Klassen läser ämnet musik och kursen
”Instrument eller sång 1” inom det estetiska programmet.
Etiskt förhållningssätt
Även om detta arbete inte är ett forskningsarbete bör man följa Vetenskapsrådet etiska
riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2011). Dessa riktlinjer och krav är till för att skydda individen och
de regler som finns framtagna är, informationskrav, samtyckekrav, konfidentialitetskrav och
nyttjandekrav.
De fyra huvudkraven
Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckekravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över
sin medverkan.
Konfidentialitetskravet: Uppgifterna i en undersökning ingående personer ska
ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett
sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om en person får endast användas för
forskningsändamål (Dimenäs, 2007).
Jag har informerat min klass om mitt utvecklingsarbete muntligt och jag har även förklarat
syftet med arbetet och att det är frivilligt att vara med.
13
Utvärderingens tillvägagångssätt
De kvalitativa intervjuerna gjordes genom att slumpmässigt ta ut två deltagare från klassen.
Namnen lades i en kartongbox där en elev fick ta upp två stycken lappar med namn på. Dessa
två fick genomgå intervjun. Intervjuerna genomfördes den 4 april 2014 i ett grupprum på
skolan under ordinarie lektionstid. Intervjuerna spelades även in med diktafon för att
säkerhetsställa samtalen. Varje intervju varade 10-20 min och en förberedd intervjumall
användes som stöd. Frågorna ställdes i följd med utgångspunkt från intervjumallen, varpå
elevens svar antecknades i datorn. Under intervjun fokuserades det på tre saker. Den första
var att ge intervjun pauser medan anteckningar fördes in i datorn. Syftet var för att få mer
uttömmande svar under intervjun. Det andra var att inte försöka färga eller leda svaren utan
att vara så neutral som möjligt under hela intervjun. Och den tredje var att ställa följdfrågor
till huvudfrågorna för att få en bredare bild av händelserna. Eleverna fick också svara fritt och
tala till punkt under samtalet. Intervjusvaren kan man läsa i bilaga 5.
Observationerna gjordes i form av en loggbok som skrevs efter varje lektion. Vid
observationerna låg fokus på övergripande händelser, stämningen i klassrummet och
elevernas arbetsprestation. Loggboken finns i bilaga 3.
14
Resultat
Matrisen
Utvecklingsarbetet med matrisen har haft grund i målsättningsteorin där Harkins och Lowe
(2000) beskriver om hur man sätter mål. När målen är specifika, klara och även utmanande så
gynnar detta prestationen hos människan. Matrisens utformning är hämtad från Lundahl
(2011) där han beskriver i hur man kan använda strukturen på ett pedagogiskt sätt. Matriserna
ger en klar bild över relationen mellan undervisning och bedömning. Matrisarbetet är även
förankrats kring LBS lokala arbetsplan (2013-14) där den också ligger som ett fokusområde
2013-2014. I min frågeställning: ”Hur kan jag utveckla en arbetsmetod som bygger på
matriser som omfattar kunskapsmålen?”, valde jag att utgå ifrån Lundahls (2011) matris och
koppla samman den med till skolverkets och Hatties (2012) formativa frågeställningar.
Intervjuerna
En av de frågeställningar denna undersökning utgått från var: ”Kan en målstyrd arbetsmetodik
bidra till att skapa en ökad motivation hos eleverna?”. Av mina observationer och intervjuer
kan jag dra slutsatsen att motivationen ökar när eleven vet vad den skall göra, särskilt när man
diskuterar och skriver ner vad elevens nästa steg är. Vid intervjun med Kalle berättar han att
hans motivation har ökat på grund av arbetssättet med matriserna: ”Det är bra att man vet hur
man ligger till i kursen, veta vilket betyg man kan nå och vad man behöver göra för att höja
sig”. Detta kan tolkas som att den målstyrda arbetsmetodiken gynnar motivationen. Om man
sammanfattar intervjuerna så är det tydligheten i matrisen som ger mer handlingskraft.
Eleverna menar att de ser hur de ligger till i kursen och hur de ska ta sig vidare med nästa
steg.
Observationerna
Observationerna tyder på samma sak, aktiviteten var hög hos eleverna och tydligt blir det när
jag har pratat och diskuterat med eleven, vad nästa steg är. Den förhöjda motivationen
märktes genom att det var några elever i klassen som fortsatte med sina arbeten hemma och
15
sedan tog med sig den färdiga uppgiften till skolan. Följande är ett utdrag från min loggbok:
”En tjej i klassen hade redan tagit ut en cover med sitt gehör hemma. Hon hade spelat in en
video till mig och hon förklarade även hur hon hade jobbat med låten”. Utifrån min egen
erfarenhet brukar det inte hända att elever fortsätter med uppgifter efter skoltid. Det tycks som
att ju klarare eleven ser sitt mål och att målet är lite utmanande, desto mer motiverad blir
eleven.
Avstämning
En avstämning med klassen gjordes när halva tiden hade gått där jag delade det ut en digital
enkät med frågor om hur det har gått med matrisarbetet. Resultatet i enkäten var övervägande
positivt. Det var enbart två negativa svar under frågan ”Vad är dåligt med matrisarbetet?
Förklara?”. Den ena var ”Ganska tråkigt ibland” och den andre var ”Det blir för stor press”.
Svaren finns i bilaga 6 och frågorna som ställdes var:
1. Känner du att du vet vad du skall göra på lektionerna?
2. På vilket sätt vet du det?
3. Vad är bra med matrisarbetet? Förklara?
4. Vad är dåligt med matrisarbetet? Förklara?
Sammanfattningsvis har resultatet från intervjuerna och observationerna visat att motivationen
höjts i klassrummet. Syftet var att synliggöra elevens lärande med hjälp av matriser vilket
gjorde att drivkraften ökade genom tydligt formulerande delmål. Genom diskussion och
målsättning med varje individ har motivationen gynnat eleven och därmed skapat mer
arbetslust.
16
Diskussion
Inledningsvis vill jag ta upp varför jag valde att göra ett utvecklingsarbete om motivation med
hjälp av delmål. I mitt privata liv skriver jag och använder målsättningar och jag tycker att det
är ett bra sätt att motivera sig själv på. Därför kände jag att det fanns fördjupad kunskap att
hämta och att jag kunde använda detta i något annat utöver min roll som lärare på Ljud &
Bildskolan.
Nyttan fanns också i att utveckla arbetet med våra matriser och att koppla detta till motivation
och de centrala frågorna jag använt är: Vart befinner jag mig? Vilket är mitt mål? och Vad är
nästa steg? Dessa frågor har en förankring till både Skolverkets styrdokument (2011) och
Hatties (2012) metakognitiva forskning. Jag tycker att arbetet med matriserna och
förankringen kring frågorna har fungerat mycket bra. Eleverna får en tydlig och klar bild i vad
de skall jobba med och som Hattie (2012) beskriver: Att sätta upp mål är kraftfulla metoder
och strategier för självutvärdering gör det möjlig för eleven att själv reflektera över
prestationen i förhållande till sina uppsatta mål.
Litteraturen kring motivation har gett mig en bra grund att stå på. Jag har även tagit fasta på
att motivation kan bestå av flera olika saker som yttre och inre motivation som Jenner (2004)
beskriver. Den yttre motivationen kan vara kopplad till betygen som eleven strävar efter och
den inre motivationen är något som eleven själv känner att den kan ha nytta av i framtiden.
Om man kopplar teorin till mitt utvecklingsarbete så har det fungerat på så vis att eleverna har
fått en yttre påverkan av tydligt uppsatta mål och kommentarer i matrisen. Men också en inre
påverkan där eleven ser sin egen utveckling genom att matrisen och kunskapsmålen fylls på
med grön text och därmed agerar mer motiverat. Detta har även visats genom att en av
eleverna har tagit med sina projekt och jobbat med dem hemma.
En annan teori som Gjerde (2004) beskriver är Abraham Masolws behovshierarki, att det
finns fysiska förnödenheter som måste uppfyllas innan de inre självförverkligande behoven
17
kan uppfyllas. Detta kan man med enkelhet koppla till skolan där vi som lärare har i uppdrag
att se till att det finns möjligheter för eleven att utveckla sig i det ämne de läser. I mitt arbete
har jag genom diskussion med eleven om vad deras nästa steg skall vara och på vilket sätt de
skall göra, hjälp dem att uppfylla deras behov för att gå framåt i utvecklingen. De praktiska
behoven i detta fall kan ha varit exempelvis på vilket sätt de skall presentera sin låt eller vilket
rum de skall sitta och öva i och även vilket instrument de skall jobba med.
För att eleven skall få en tydlig bild av sin egen utveckling har jag använt matrisen till hjälp
för att sätta specifika och klara mål. Arbetet med matriserna har fungerat mycket bra och
eleverna ser sina mål och därmed presterar bättre som Harkins och Lowe (2000) presenterar i
sin målsättningsteori. Genom användandet av Lundahls (2011) matris där jag färgat texten
grön när ett kunskapsmål har uppnåtts har eleven sett sin egen process klarare. Motivationen
stärks också genom att använda kommentarsfälten där jag har beskrivit på ett enkelt sätt vad
eleven skall göra som nästa steg. Som helhet blir detta ett mycket överskådligt sätt att se vart
man är på väg i sin kunskapsutveckling vilket är kopplat till den formativa arbetsprocessen
som både Skolverket (2011) och Hattie (2012) har förankringar till.
Utvärderingen är baserat på Dimenäs (2007) och Johansson och Svedner (2010) teorier inom
klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer. Observationstekniken jag använt är en
loggbok där jag har skrivit mina tankar om vad som har hänt i klassrummet. I loggboken har
jag reflekterat över frågor som: Hur har eleverna jobbat? Har de varit motiverade? Dimenäs
(2007). I de kvalitativa intervjuerna har jag använt Johansson och Svedner (2010)
grundläggande intervjuprinciper vilket menas med att låta den intervjuade bli ledande vid
samtalet och där jag har använt tystnad som en metod för att få uttömmande svar och efteråt
använt spegling och följdfrågor. Intervjudeltagarna tog jag ut godtyckligt och varför jag valde
detta var för att inte lägga några personliga värderingar i mina val.
18
Kritisk granskning av det egna arbetet
Jag är övertygad om att motivationen hos eleverna hade blivit ännu bättre om jag hade haft
mer tid till diskussion med varje elev. Utmaningen har varit att hinna prata med varje elev och
komma överens om vad deras nästa steg är. Det är också svårt att spekulera om detta
utvecklingsarbete kan användas på alla klasser, jag kan tänka mig att det kan bli ganska
problematiskt att jobba med en större klass och hinna med att prata med varje individ.
Vid intervjutillfället var min tanke att inte försöka leda intervjuaren på något sätt. Jag försökte
att vara så objektiv som möjligt när jag ställde mina frågor. Svårigheterna var att hålla sig till
frågan i sig och ibland ville jag ställa följdfrågor som inte hörde till den aktuella frågan. Detta
hade jag kunnat undvika genom att jobba mer med frågorna tillsammans med exempelvis en
kollega, bollat frågeställningarna för att få andra vinklar och tankar. Under intervjun kände
jag också att några utav frågorna fick samma svar och jag borde ha tänkt till en extra vända.
Man kan också tycka att intervjua två personer i en klass är väldigt lite men jag vill påstå att
eftersom jag har använt flera metoder i min utvärdering så har jag ändå fått ett stoff som tyder
på att finna motivation genom delmål kan vara ett alternativ till att eleven blir mer motiverad.
När man skriver sin loggbok så är det viktigt att skriva direkt efter lektionen när minnet är
som bäst. Det var några tillfällen där jag glömde av att skriva efter lektionen och då var jag
tvungen att göra detta efter någon dag och då är inte minnet lika färskt.
Slutdiskussion
En lärdom jag fått under resans gång är att tydlighet har en betydande roll för att man ska nå
sina mål och den skall finnas med i hela ledet. Jag har också genom mina studier fått en större
inblick i den pedagogiska verkligheten där vi som lärare har en otroligt stor påverkan på
elevernas resultat och måluppfyllelse. I vår lärarroll är det viktigt att sätta sig in i elevens
19
process och enligt skolverket så är lärarens uppdrag att låta eleverna bli medvetna om nya
kunskaper och insikter i personlig utveckling och att stärka elevens egen tro på sig själv och
framtid. Jag har även en uppgift som musiklärare att motivera eleverna till kreativitet,
nyfikenhet och ansvar vilket är målen för det estetiska programmet.
20
Referenser
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning: putting it into
practice. Maidenhead: Open University Press.
Dimenäs J. (red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Dweck, C.S. (1999). Self-Theories: Their Role in Motivation, Personality, and Development. Philadelphia:
Psychology Press.
Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna (Red. 6 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Gjerde, S. (2004). Coaching. vad-varför-hur. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm, Natur och kultur.
Harkins, S.G. & Lowe, M.D. (2000). The Effects of Self-Set Goals on Task Performance. Journal of
Applied Social Psychology, 30, 1, pp. 1-40.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling Forskning i fokus, nr 19.
Stockholm: Liber AB.
Johansson, B. & Svedner, P.-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kahneman, D. (2011). Tänka, snabbt och långsamt; (Översättning: Pär Svensson). Stockholm: Volante.
Lavery, L. (2008). Self-regulated learning for academic success: an evaluation of instructional techniques.
Unpublished Ph.D., Aukland, University of Aukland.
LBS Lokala Arbetsplan, (2013-14). Ljud & Bildskolans lokala arbetsplan. Borås, LBS Kreativa Gymnasiet
i Borås.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm. Nordstedts: Nordstedts Förlagsgruppen AB.
21
Skolverket (1994). Läroplan för den frivilliga skolan Lpf94. (Rev. uppl. 2009:18). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Estetiska programmet. Hämtad från.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/estetiska-
programmet
Skolverket (2011c). Ämne – Musik. Hämtad från.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-
amnen-kurser-och-program/subject.htm?subjectCode=MUS&lang=sv&tos=gy
Skolverket (2011d). Stödmaterial. Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Toates, F.M. (1986). Motivation. I Nationalencyklopedin. Hämtad från http://www.ne.se/lang/motivation,
Nationalencyklopedin, hämtad 2014-01-30.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Wiliam, D., Lee, C., Harrison, C. & Black, P. (2004). Teachers developing assessment for learning: impact
on student achievement. Assessment in Education: Principles, Policy, and Practice, 11(I), 49-
65.
Wiliam,D. & Thompson, M. (2008). Integrating assessment with instruction: what will it take to make it
work? I: C.A. Dwyer (red.), The future of assessment: shaping teaching and learning (s. 53-
92). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Assosiates.
22
Bilagor
Bilaga 1 - Lundahls Matris.
23
Bilaga 2 – Intervjufrågor
1. Kan du förklara vad är syftet med matriserna är?
2. Hur upplevde du din motivation när vi arbetade med matriserna?
3. Beskriv kring dina uppgifter hur du gjort hittills?
4. Kan du förklara på vilket sätt du har haft hjälp av matriserna?
5. Hur har ditt arbetssätt blivit?
6. Vad var det som var bra med matrisarbetet?
7. Vad var det sämsta med matrisarbetet?
24
Bilaga 3 – Observationerna, loggboken
Datum 140306
Jag började presentera hela upplägget om hur vi skall jobba några veckor framöver. Eleverna
fick frågor av mig som de själva fick sitta och reflektera över var de befinner sig i deras
matris. Frågorna var: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa stag? I kursen
Instrument eller sång 1.
De fick skriva i deras loggböcker som det har på Google Drive där jag är ägare till alla
dokumenten. Detta är för att jag skall ha tillgång till deras texter.
Nästa steg var att prata med alla elever om deras svar och hur de tänkt kring frågorna och
även att titta på deras matriser.
Mitt mål för dagen var att alla skulle ha en klar och tydlig bild i vad deras ”nästa steg” var i
kunskapsmålen där jag även skrivit in detta i kommentarsfältet i matrisen. Eleverna har
tillgång till deras matris genom Google Drive.
Datum 140307
Innan vi körde igång lektionen så repeterade jag för eleverna i vad de skulle jobba med och
vad de skulle tänka på.
Arbetet gick väldigt bra, alla elever jobbade individuellt med sina mål. Vissa elever blev klara
med deras mål och jag kunde både se och höra vad det gjort, en lite uppspelning.
Tre utav eleverna har övat på gehör och kommer att testa av Prima Vista nästa fredag.
Överlag så känns det som att eleverna är motiverade i sina uppgifter de skall göra.
En tjej i klassen hade redan tagit ut en cover med sitt gehör hemma. Hon hade spelat in en
video till mig och hon förklarade även hur hon hade jobbat med låten.
Datum 140313
Idag var det några elever som var klara med sina låtar och ville visa dem för mig. Vissa
spelade upp för mig direkt som jag sedan noterade ner och tittade även i matrisen om det
täckte ett kunskapsmål. Ifall det gjorde det så var jag tydlig att berätta detta till eleven.
Generellt sett så var det positiv stämning och alla jobbade bra.
Datum 140314
25
Idag var det 5 st elever som ville testa att nå kunskapsmålet ”A Prima Vista”. Kunskapsmålet
ligger på A nivå. Eleven får en låt av mig som den inte har spelat förut. Eleven får sitta och
lyssna och ta ut låten med sitt gehör i ca 15 min. När tiden är slut så spelas låten upp för mig
och det skall vara felfritt.
Det var två elever som klarade av testet och de blev jätte glada när de lyckades nå
kunskapsmålet A. Resten kommer att testa av nästa vecka igen.
Överlag så jobba alla i klassen mycket effektivt. Känslan är att när eleven vet vad den skall
göra och även får feedback att den klarat av sitt mål så ökar prestationen.
Datum 140320
Eleverna fortsatte som vanligt med sina arbeten. Alla visste vad det skulle göra. Generellt så
var aktiviteten och motivation hög. Det var en elev som kom in en timma försent och han kom
inte igång med sitt arbete.
Jag gjorde även en lite utvärdering med hjälp av hemsidan ”socrative.com” för att känna av
tempen av matrisarbetet. Socrative är ett enkelt verktyg där man kan göra frågor/enkäter av
olika slag och man kan även välja anonymitet. Frågorna som jag använde mig av var:
5. Känner du att du vet vad du skall göra på lektionerna?
6. På vilket sätt vet du det?
7. Vad är bra med matrisarbetet? Förklara?
8. Vad är dåligt med matrisarbetet? Förklara?
Datum 140321
Vi började lektionen med att prata kring frågorna, jag ville presentera och belysa vad eleverna
hade svarat. Överlag så var svaren mycket positiva till arbetssättet, dock fanns det två
negativa svar som ”Att det blir för stor press” och ”Att det är ganska tråkigt ibland” under
frågan: Vad är dåligt med matrisarbetet, förklara?
Generellt så kändes lektionen väldigt bra och alla jobbade med sina arbeten. Fyra elever
testade ”Prima vista” och de klarade det.
Datum 140327
Jag var sjukskriven
26
Datum 140328
Jag var sjukskriven
Datum 140403
Jag hade möten mestadels av lektionen. Mötet hade jag med 5 av eleverna i klassen eftersom
de ligger efter i vissa av kärnämneskurser. Resten av klassen jobbade med sina matriser men
jag hade ingen översyn av lektionen.
Datum 140404
Intervjudagen.
Jag hade lagt alla namnen i en burk och innan lektions början så fick två elever ta var sin lapp
där det stod ett namn på. Dessa fick göra en intervju med mig. Resten av klassen fick jobba
med sina matriser. Generellt sätt kändes motivationen bra i klassrummet, alla jobbade på med
sina egna projekt.
27
Bilaga 4 – Matris, Instrument eller sång 1
28
29
Bilaga 5 – Intervjusvaren
Intervju med Kalle
Datum 140404, tid ca 13 min
Frågor
1. Kan du förklara vad är syftet med matriserna är?
Svar: Det är bra att man vet hur man ligger till i kursen, veta vilket betyg man kan nå och vad
man behöver göra för att höja sig.
2. Hur upplevde du din motivation när vi arbetade med matriserna?
Svar: Bra, eftersom jag vet exakt vad som måste göras. Man blir peppad och att även lärarna
säger att man gör ett bra arbete.
3. Beskriv kring dina uppgifter hur du gjort hittills?
Svar: Spelat instrument och sjungit egna låtar och covers. Jag har spelat in det mesta i
”photobooth” och jag har också spelat in i Reason och Garageband. Covers och egna låtar.
4. Kan du förklara på vilket sätt du har haft hjälp av matriserna?
Svar: Man vet vad man skall göra och man vet var man ligger i kursplanen.
5. Hur har ditt arbetssätt blivit?
30
Svar: Bra, kul att jobba med det. Jag har varit motiverad och har jobbat effektivare. Mindre
Facebook under lektionen.
6. Vad var det som var bra med matrisarbetet?
Svar: Man vet vad man ska göra. Kan också gå tillbaka och se vad man behöver uppnå för
mål. Man kan se och titta i matrisen på google drive, det har varit bra.
7. Vad var det sämsta med matrisarbetet?
Svar: Finns inget dåligt.
Intervju med Fredrik
Datum 140404, tid ca 20 min
Frågor
1. Kan du förklara vad är syftet med matriserna är?
Svar: Lättare att se vart man ligger till. Indelat i små delar. Dela upp ett stort mål till flera
mindre mål. Känns lättare se vad man ska göra.
2. Hur upplevde du din motivation när vi arbetade med matriserna?
Svar: Har man mer fokus på en grej så lägger man mer energi på det. Mer motivation genom
att man checkar av olika delar. Man är säker på vart man ligger i målen. Respons genom
lärare och matris. Det är bra att både läraren och eleven kan se matrisen genom google drive.
31
3. Beskriv kring dina uppgifter hur du gjort hittills?
Svar: Det är fritt och man kan ta eget ansvar. Det är bra att ha eget ansvar. Man lär sig mycket
av att samarbeta, spela tillsammans. Jag har spelat covers och gjort uppspelningar för lärare.
4. Kan du förklara på vilket sätt du har haft hjälp av matriserna?
Svar: Att man vet vad man skall göra. Kollar inte på matrisen så ofta. Det blir rörigt att läsa
hela matrisen. Har inte läst mina kommentarer men har lyssnat på vad läraren har sagt.
5. Hur har ditt arbetssätt blivit?
Svar: Har inte förändrats så mycket. Jag har gått på en annan friskola och där var det också
mycket självständigt arbete. Tar det mer seriöst nu när han går på gymnasiet.
6. Vad var det som var bra med matrisarbetet?
Svar: Att man har koll utan att behöva söka upp en lärare hela tiden. Man kan göra upp en
egen plan men jag har aldrig gjort det. Jag gillar inte att göra planer.
7. Vad var det sämsta med matrisarbetet?
Svar: Om man inte kan ta ett eget ansvar kan det vara svårt. Jag har inte haft svårt med eget
ansvar under matrisarbeterna.
32
Bilaga 6 – Digitalenkät
33
