FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingSommaren 2009 förbereder sig den svenske dokumentär-filmaren Fredrik Gertten för premiärvisningen av sin film"Bananas!*" som blivit antagen till tävlingssektionen vidLos Angeles Film Festival. En film som skildrar en rätts-process 2007 där en grupp nicaraguanska plantagearbe-tare som via kändisadvokaten Juan Dominguez åtalar detmultinationella fruktbolaget Dole för att medvetet ha ris-kerat deras liv och hälsa. Bland annat för att ha orsakatsterilitet genom att fortsätta att använda det sedan 70-talet förbjudna bekämpningsmedlet DBCP. Efter förhörmed VD:n David Delorenzo fann juryn Dole skyldiga tillatt uppsåtligen ha negligerat säkerheten och sex av de

tolv arbetarna tilldömdes ett skadestånd på 3,2 miljonerdollar. De andra sex blev efter att ha kallats lögnare heltutan ersättning.

Filmen beskrev de medellösa arbetarnas närmast omöj-liga kamp mot ett mäktigt och skrupellöst företag. Avslut-ningsvis talar Dominguez med oförtruten entusiasm införarbetarna om hur kampen fortsätter. "Nästa machetekommer att vara ännu vassare… Det här är ett krig, ettlångt krig".

När Dole blir varse att filmen skall visas på festivalen iLos Angeles låter de sin advokatfirma skicka ett 200sidors fett dokument med hot om stämning till Gerttenom han inte omedelbart drar tillbaka sin film. Tillikahotade de festivalarrangörerna med stämning om de intelovar att dra bort denna produkt av “förtal och förfalsk-ning”. De uppmanade också festivalens sponsorer (storarenommerade företag, exempelvis huvudsponsorn L.A.Times) att ta sin hand från festivalen. Vid detta tillfällehade de ansvariga på Dole inte ens sett filmen.

Och hotet får effekt. När Gertten anländer till festivalenlyfts hans film ur tävlan och visningen förpassas till enmindre salong. Den första visningen inleds dessutom meden för regissören förnedrande brasklapp där man påpekaratt sanningshalten i filmen kraftigt har ifrågasatts (avDole) och att filmens advokat är en bedragare, liksom attvittnena burit falsk vittnesbörd. Doles vice presidentMichael Carter ser nu filmen och är fast besluten om attden ska stoppas.

Hemma i Sverige får Gertten, producenten MargareteJangård och produktionsbolaget WG Film, varsin stäm-

Big Boys Gone Bananas*

“Big Boys Gone Bananas*” är en dokumentärfilm som

skildrar efterspelet till Fredrik Gerttens uppmärksam-

made dokumentär “Bananas!*” där han följde en grupp

nicaraguanska plantagearbetares rättsliga process

gentemot fruktbolaget Dole Food Company. Den mäk-

tiga jätten blev missnöjd med porträtteringen och ville

statuera exempel genom att stämma Gertten och hans

filmbolag. Inför Doles fortsatta maktspråk lät Gertten

kameran rulla i en ny kamp, där frågor kring yttrandefri-

het och mediastrategier ställs på sin spets.

Rekommenderad för gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM & ANDREAS HOFFSTEN

skadestånd för att ha kränkt den svenske filmarens yttran-defrihet. "The big boys lost" säger Gertten och ler. Nu ärfilmen fri också i USA, tror och hoppas han. Och nästasamtal från Dole visar sig befriande nog vara från löne-kontoret som bara undrar vart de ska skicka checken.

Avslutningsvis återvänder Gertten till Nicaragua för attvisa “Bananas!*” för plantagearbetarna. Deras historia. Enhistoria som pågår på många ställen och som förtjänar attberättas om och om igen.

David mot Goliat - rond IIDe fattiga och resurssvaga plantagearbetarnas kamp i rät-tegången mot Dole blir i sin filmiska uppföljare filmskapa-rens egen kamp för rätten att yttra sig.

Dole är världens mäktigaste fruktbolag med över sjut-tiofemtusen anställda i nittio länder världen över. Mantjänar sju miljarder dollar om året men lever varken efterSpindelmannen eller Pippi Långstrumps devis - Den somär väldigt stark måste också vara väldigt snäll. Tvärtom!

Doles agerande blir en uppvisning i att den som har“more money than God” också har makten. Och att detkan vara värt att ge sig på en liten aktör för att räddaansiktet. Skrämsel och hot är deras främsta vapen när demobiliserar advokater och PR-byråer för att krossa Gert-tens motstånd. De tycks enkelt att få medierna i USA medpå tåget, man pressar svenska journalister och filmfestiva-len i Los Angeles. De köper till och med Gerttens namn påInternet så att varje sökning på honom eller filmen auto-matiskt också blir indirekt reklam för Dole.

Gertten blir uppriktigt förvånad och chockad då detförsta hotet om stämning dimper ner mot hans lilla bolagbestående av fyra personer. Medan en amerikansk analy-tiker krasst konstaterar att om man ger sig på ett multina-tionellt företag och i stort sett sänker deras varumärke,vad hade han väntat sig skulle hända? Vi i Sverige må haen grundmurad tro på jämlikhet oavsett ekonomiskamedel. Men vår egen historia har också exempel på attklass och bakgrund styr hur vi behandlas inför lagen. Densvenske diktaren Verner von Heidenstam myntade denkända frasen apropå motståndet mot en verklig allmän

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

ning från Dole som med förtäckta hot nu också börjar slålovarna kring varenda journalist i Sverige som på någotsätt rapporterar om filmen. I USA pågår en veritabelsmutskastningskampanj som framför allt framställer fil-mens kontroversielle advokat Dominquez som en bluff,heroiserad av den naive “konstnären” Gertten.

Filmaren låter sig dock inte skrämmas och anlitar denrutinerade amerikanske advokaten Lincoln Bandlow ochtillsammans försöker de förstå och bemöta Doles taktik. ISverige uppmärksammas det lilla filmbolagets Davids-kamp mot Goliat när allt fler journalister får påringningarfrån Doles PR-armé och advokater.

Efter ännu fler otrevliga brev bestämmer sig regissörenför att stämma Dole tillbaka med hänvisning till att deförsöker strypa yttrandefriheten och sabotera distributio-nen av hans film. Michael Carter svarar med att besökaSverige, men bara för att bekräfta att Gertten kan göravad han vill, "han kommer att förlora!"

Svenska politiker av olika kulörer börjar nu intresserasig för filmen och den märkliga tvisten, och Gertten visar“Bananas!*” för en grupp riksdagsmän. Ska andra länderintervenera i vår yttrandefrihet? Frågan blir brännandeoch ett upprop med vädjan om att stämningen ska åter-kallas undertecknas av engagerade riksdagsledamöter förvidare leverans till Dole. De å sin sida fortsätter med sinaaggressiva brev till alla som rör sig runt Gertten och fil-men.

Den svenska premiären i september får stor uppmärk-samhet liksom hela affären runt omkring. Stora svenskabutikskedjor börjar känna av kundernas missnöje och krä-ver en förklaring av den europeiska delen av bolaget.Detta får till slut Dole att dra tillbaka sin stämning.

"Bananas!*" röner stor uppmärksamhet på en rad inter-nationella filmfestivaler. Men den komplicerade juridiskaprocessen förhalar den amerikanska distributionen. Efterytterligare förhalningar - dokumentationen av fallet fyllernu en hel bokhylla hos advokaten - skall till sist rätte-gången äga rum.

Domaren gör plötsligt processen kort och efter att hasett filmen, dömer han Dole att betala 200 000 dollar i

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

rösträtt - "Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, attmedborgarrätt heter pengar". Eller som man säger overthere: Money talks!

• I USA är pengar en väsentlig kraft i rättsväsendet liksomi politiken. En presidentkandidat gör sig icke besvär utanrejäla ekonomiska bidrag från näringslivet. Dole agerar ien amerikansk storbolagstradition av så kallad StrategicLawsuit Against Public Participation, SLAPP. Genom hotom stämning och de enorma kostnader det skulle inne-bära för motståndarna motar man Olle i grind och tystarobehagliga kritiker med mindre resurser att ens våga gesig in i processen. Hur ser ni på de samhälleliga konse-kvenserna av detta lagstödda förfarande?

• Smutskasta hårt och snabbt och du har i normala fallskapat den mediebild som kommer att vara den förhärs-kande. Inte sällan ser receptet ut så i politiken som på entuff konkurrensmarknad. Och det kostar pengar. Men hurser ett demokratiskt perspektiv på fenomenet ut?

• Hur ser situationen ut i Sverige? Skulle detta scenarioockså kunna utspela sig i våra rättssalar? Är vi lika införlagen? I Sverige är situationen på många sätt den omvän-da eftersom vi sällan kan nå ens i närheten av de ofta ast-ronomiska skadeståndskrav som råder i USA. En mindrerisk för den enskilde men det innebär också att stora bo-lag inte alls riskerar samma typ av skadestånd här. Pro-duktansvaret är m a o större i USA. Läs mer om och disku-tera det amerikanska respektive det svenska systemet idetta avseende.

En vanlig strategi i USA är också att man försöker upp-skatta hur väl rustad motståndaren står inför stridengenom att kolla upp ekonomisk förmåga. Ännu obehagli-gare är kanske de mer individinriktade strategierna för atthitta motpartens svagheter. Psykisk och social status. Ärman gift eller har barn? Har man alkoholproblem ellernågra andra lik i garderoben?

• På vilket sätt utövar Dole sin makt genom sitt ekono-miska övertag över Gertten och WG Film? Hur ser derasmaktspråk ut i ord och i handling?

Myten om Davids kamp mot Goliat är förvisso ständigtaktuell. Sydamerikanska plantagearbetares kamp motkapitalistiska exploatörer, indiska bönders strider motmultinationella bekämpningsmedelstillverkare som äventar patent på grödor, eller internationella oljebolag i jaktpå källor som tränger undan den afrikanska lokalbefolk-ningen från sina marker. Listan på de små människornastillkortakommanden kan göras oändlig och kännas tröst-lös. Men "Big Boys Gone Bananas*" blir liksom sin före-gångare "Bananas!*'" ett bevis för att man kan segra övertill synes oövervinnerliga jättar.

I filmen blir en bloggare blåslampan som lyckas få ensvensk hamburgerkedja att sluta sälja Doles fruktsallad.De stora affärskedjorna börjar ta intryck av konsumenter-nas ilska och inte minst ger svenska politiker en hjälpandehand till Gertten och hans medarbetare. När buzzet kringfilmen lyftes från kultur till affärssidorna började det

hända saker, eftersom makten i högre grad ligger där.Gertten slår ur underläge och kontrar med att stämma

Dole för att de hindrat yttrandefriheten och saboterat lan-seringen av filmen genom sin stämning. Det i sig blir ettsätt att vägra visa sig besegrad. Men jämte det fria ordetpå nätet, konsumentmakt och engagerade politikers upp-rop är det kanske också själva filmen "Bananas!*" somvisar vilken sprängkraft det kan finnas i konst av olikaslag. Det är ju dess budskap som utgör hotet mot Dolesimage. Konsten har i alla tider utmanat makten och idea-len. Ibland kan den vara så fylld av sprängkraft att manmåste stoppa konstnären till varje pris.

• Ett annat aktuellt exempel är den regimkritiske kine-siske konstnären, skulptören och arkitekten Ai Weiwei.Efter att ha suttit arresterad och blivit ålagd att betala enskatteskuld sitter han i husarrest i hemlandet medan hanskonst far jorden runt på stora konstmuseer, även i Sve-rige, medan han själv endast kan närvara via Skype. Fun-dera över kraften och makten i konst. Vad är det medkonst, film eller andra kulturyttringar som ger sådan kraftatt överheten darrar?

• De sociala medierna är båda sidors vapen. Hur använ-der Dole, Gertten och enskilda bloggare internet: Hur serni på nätets roll som ett fritt forum, respektive ett medelför att manipulera en opinion?

Mediestrategier och varumärksbyggeDoles hemsida visar att detta är ett företag som vill för-knippas med solsken och sång, sundhet, hälsa och obe-gränsad tillgång på frukt och grönt i alla livets dagar. För-utom nyttiga recept och tips om hur man bäst tar med enbanan till lunch finns punkter kring hållbar odling ochansvarsfullt arbetsgivaransvar med idel glada ansikten föratt bekräfta detta. Man förstår att bolaget inte välkom-nade vare sig Juan Domingues stämning eller Gerttensfilm.

I dagens globaliserade och konkurrensutsatta värld ärvarumärkesbyggande allt. Varumärkeskonsulten Tim Burtsäger i filmen att dagens bolag präglas av en närmastextrem "reputation anxiety". Ett rykte kan sätta ett varu-märke i gungning och när man får det besudlat gäller detatt ha strategier, vilket Dole uppenbarligen har. "Bana-nas!*", eller blotta hotet om dess existens sätter igånghela Doles PR-offensiv. Man anlitar toppadvokater menframför allt bedriver man en massiv smutskastning.

Strategin är att antingen försöka dra uppmärksamhetenfrån sig själva, lägga ut rökridåer eller det främsta vapnet,att misskreditera sin fiende. I detta fall, när man intekommer åt “bedragaren” Dominguez själv, gör man alltför att komma åt filmaren Gertten som förmedlare av ennegativ bild av Dole. En väl beprövad metod som i filmenrepresenteras av PR-byrån Gibraltar och John Procter,expert på imagebyggande av företag.

Hans erfarenheter från Irakkriget då han arbetade medatt misstänkliggöra krigsmotståndare kommer här väl tillpass. Han ligger bakom ansenliga mängder brev, e-postoch telefonsamtal till framför allt de journalister sombevakar frågan. Han drar sig självfallet inte ens för attkontakta de riksdagspolitiker som engagerar sig.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Filmens mediaexperter nämner så kallade "up-ads", somden som L A Business Journal publicerar och som tar partiför Dole innan storyn riktigt fått fart. Det gäller att varaute först med sin version, sin berättelse, gärna en som fäs-ter hos allmänheten. Man arbetar med plantering av åsik-ter i media och på sociala medier. Inte sällan rekryterasnågon namnkunnig akademiker som gärna skriver undermed sitt namn. I filmen gör UCLA-professorn David Gins-burg en jämförelse mellan Gertten och nazistiska propa-gandafilmer.

"It's easier to cope with a bad conscience than a badreputation." (i grunden ett Nietzsche-citat som PR-folketpå Dole har som sin devis) Att ge sig på Gerttens film ärbara en liten del av en större investering i sitt varumärkeeller snarare i bekämpandet av varje hot mot detsamma.Ekonomiskt är det sålunda en väl vald strategi för Dole.Deras anseende är så mycket värt att dåligt samvete intekan få komma emellan.

• I det här fallet handlar det om ett multinationellt företagmed stora resurser. Men vi har även i Sverige sett mindreskandaler som Ikeas grundare Ingvar Kamprads påståddanazistsympatier och skatteplanering, eller vittnesbörd omMcDonalds tveksamma arbetsförhållanden. Hur har dessakriser hanterats? Hur fungerar vi som konsumenter? Änd-rar vi våra köpvanor på grund av företags “bad will”? Ellerblåser sådant över och glöms bort?

Dole lobbade bland annat genom så kallat gräsrotsmiss-nöje på nätet där man lät anonyma röster uttala sig nega-tivt om Gertten och hans film. Detta framstår i filmen somen rent riggad kampanj. I Sverige gjorde McDonalds nyli-gen ett försök till positivt varumärkesbyggande genom attlåta folk twittra om sina upplevelser av hamburgerkedjan.Det hela blev en flopp då engagerade personer på nätetberättade om sina värsta minnen från den stora kedjanmed det gula M:et.

• Fundera kring vad som är ett varumärke och hur detpåverkar oss. Både ur företagens och konsumenternas syn-punkt. Är vi medvetna om vad som är goda råd, tips ellerhelt enkelt förtäckt reklam?

• Ett bolags image är idag avgörande för dess framgång.Om den serverade bilden sedan stämmer överens medverkligheten är en annan fråga. Gå gärna in på Doles hem-sida http://www.dole.com/ och funder över hur derasframtoning står i kontrast med hur Gerttens film skildrarvissa delar av deras företag. Vilken bild vill de ge av sigsjälva?

Journalistiken och det fria ordet"Som svensk filmare och journalist har jag alltid tagit ytt-randefriheten för givet. Men jag har lärt mig att det hand-lar om vilken historia jag vill berätta", säger Gertten. I fil-men diskuteras frågor kring den lagstadgade yttrandefri-heten. Något som finns i den amerikanska konstitutionenoch som lagfästes i Sverige 1766 med Tryckfrihetsförord-ningen som senare skrevs om 1949. Och som fick ett kom-plement med Yttrandefrihetslagen från 1992. Vad upple-ver ni att den är värd idag?

Amerikanske journalisten Dan Koeppel beskyller deamerikanska medierna för att vara slöa, sakna nyfikenhetoch skeptisk analys i allmänhet och i "Bananas!*" fall isynnerhet. Ingen brydde sig om att faktakolla utan fördeokritiskt pressmeddelanden från Dole rakt ut som bras-kande tidningsartiklar.

Steve Rendall (senior analyst fairness and accurancy inreporting) går ännu längre: "Våra medier har korrumpe-rats av makten". Han förklarar hur dessa i grunden styrsav stora koncerner som i sin tur låter annonsbolag sättaagendan. I förlängningen blir det redaktionella innehålletberoende av vissa företag. Om det skrivs något som deinte gillar, drar de tillbaka den annonsering tidningarna ärså beroende av. Den krassa verkligheten är att mäktigabolag censurerar det fria journalistiska arbetet. Vi får höraom ett fall liknande Gerttens, då den andra bananjättenChiquita 1998 fick några grävande journalister på TheCincinnati Enquirer avskedade efter en mycket kritisk arti-kel om usla arbetsförhållanden och skumraskaffärer. Enartikel som mer eller mindre tycks ha raderats ur allaoffentliga arkiv. Chiquita fick därtill skadestånd på 15 mil-joner dollar och en ursäkt från tidningen och vidare ettpåtagligt inflytande över dess innehåll.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

I ett större perspektiv är detta en diskussion om denenskilde journalistens roll i en ny medievärld. Hur detförutom en mer räddhågsen och vingklippt journalistkårgör att journalisterna till slut överger sitt granskande upp-drag och föredrar att arbeta inom PR och kommunika-tion.

“Poucher turned gamekeeper” är ett uttryck för hurjournalister byter sida och istället för att vara det grans-kande ögat gentemot makten blir man en del av den. Enbrittisk journalist berättar hur han efter sexton år förFinancial Times “förfördes” över till public relations. Detvill säga att han hjälper företag med deras kommunika-tion och image gentemot allmänheten.

• "Journalism itself is under threat". Många skribenteröverger det kritiska perspektivet för att det finns fler jobbinom ovan nämnda nischer, de lönar sig bättre, är tryg-gare och kräver mindre undersökande arbetsinsatser. Hurser ni på dagens journalistik? Är den hotad? Vad betyderInternet, bloggar, twitter och facebook för det skrivnaordet och journalistiken? Är ordet mer eller mindre frittän förut? Vilka nackdelar respektive fördelar har Internetinneburit när det gäller journalistiken?

• I Sverige ser vi en liknande trend. Journalister somförut strängt stod utanför lojaliteter med ett så objektivtperspektiv som möjligt, går över gränser genom att skrivamaterial för kommersiella eller intresseorganisationermed egna agendor. Också före detta politiker arbetar förnäringsliv, inom pr eller information. I England talar manom att journalister och politiker “are going to the darkside” - I Sverige kallas denna rörlighet mellan de olikavärldarna för “svängdörrar”. Hur tänker ni kring dessafrågor? Vad händer med en persons integritet, lojalitetoch kritiska tänkande när det inte längre finns rågångarmellan makten och de som ska bevaka den? Vilka källorkänner ni själva är tillförlitliga? Jämför ni olika medier?

• Antal PR anställda i Sverige växer lavinartat och ärenligt vissa källor redan större än antalet verksammajournalister. PR-byråer skriver debattartiklar på uppdrag -och kan sen låta kända personer skriva under. Vem är dåavsändare? Är detta något vi bör vara bekymrade översom samhällsmedborgare? Är det ett demokratiskt pro-

blem? Hur noga funderar vi över vem avsändaren av olikabudskap är? Hur är det ställt med själva yttrandefriheten?Är den i allmänhetens tjänst eller i någon annans? Hur vik-tiga är dessa frågor?

En dokumentär om en dokumentärDet mediakritiska perspektivet bör självklart också anläggasi analysen av Gerttens egen film. Den sticker inte under stolmed att vara en partsinlaga och en subjektiv beskrivning avett storbolags övergrepp på en kulturskapare.

"Nu är vi en del av vår egen film", konstaterar FredrikGertten. Samma krafter som han dokumenterade när detrampade ner andra, är nu ute efter honom. Hans doku-mentation av efterspelet som följde "Bananas!*" har bliviten bisarr fortsättning som han knappast hade kunnatförutse. För i det mikrokosmos som är själva filmskapandetär det Gertten som har makten. Den bild som han vill för-medla, den dramaturgi som byggs upp, den retorik somskapar argumentationen är det han som styr.

"Big Boys Gone Bananas*" är en både journalistisk pro-duktion och en dokumentär i traditionell mening. Filmensmaterial bygger på åtskilliga intervjuer, så kallade talkingheads, i längre och kortare format. Den utspelar sig i Skånei Sverige och delvis i USA. Vissa partier fångar händelser irealtid, annat handlar om uppvisande av dokument, citat urbrev eller inslag från andra medier. Många samtal sker viaSkype mellan USA och Sverige. Flera experter uttalar sigframför allt om journalistik, etik och mediastrategier. Vimöter också flera som vittnar om hur de personligen hotatsav Dole.

Alla filmer, om aldrig så förankrade i verkligheten, har endramaturgi och i Gerttens fall precis som för de flesta doku-mentärfilmare tar man avstamp i en idé som formas underfilmandets gång.

Spänningen byggs utifrån stämningshotet från Dole ochden långa process som följer. Och det blir onekligen enhistoria som pendlar mellan hopp och förtvivlan. Vissa sce-ner som vid premiärvisningen i Los Angeles då Gertten fårsyn på Doles Michael Carter, och den plågsamma visningenför både regissör och publik, andas autenticitet och dramasom skulle varit svårt att ha iscensatt. I andra partier är detgenom citat och de intervjuades övertygande utsagor somfilmen bygger upp sin hotfulla stämning.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• Fundera över hur filmen arbetar med olika format ochgrepp. Hur bygger man upp en spänningskurva mot sinslutliga upplösning? Vilka röster har lyfts fram? Hur fram-ställer Gertten sig själv? Vilka problem kan uppstå genomatt han själv befinner sig i stormens öga och samtidigt gören film? Kan infalls-/anfallsvinklarna te sig för snäva inågot sammanhang?

• Vi engageras alla av den lilla människans kamp motmakten och överheten. Hur bygger filmen upp dennaojämna kamp och vad i själva underdogperspektivet fin-ner vi så attraktivt?

• Dole är ett stort företag när de ger sig in i denna tvist.Men Doles vicepresident, Michael Carter, är den som per-sonligen utgör filmens nemesis. Förutom att han läggerned en ansenlig energi på att tala med journalister, kom-mer han dessutom till Sverige bara för att kungöra attGertten är chanslös. Vad förmodas vi tro driver denneman? Vilken taktik väljer han för att få sina motståndareskrämda? Hur framställer man honom i filmen?

• Enligt filmen misstog sig Dole på den svenska mentali-teten och den svenska skepsisen påstås i filmen. Hurframstår USA i förhållande till Sverige när det gäller före-tagarmakt, mediahantering eller politiskt inflytande? BlirSverigebilden idealiserad?

Några länkar För mer information kring filmerna “Bananas!*” och “BigBoys Gone Bananas*”

http://www.bananasthemovie.com/big-boys-gone-bananas eller

http://www.bananasthemovie.com/

Sverige 2011

Producent: Margarete Jangård

Manus & regi: Fredrik Gertten

Foto: Frank Pineda, Gabriel Noguez, Jason Wawro, Joakim Dem

mer, Joseph Aguirre, Kiki Allgeiler, Malin Korkeasalo,

Sasha Snow, Stefan Berg mfl.

Klippning: Jesper Osmund & Benjamin Binderup

Musik: Conny Malmqvist, Dan 'Gisen' Malmquist

Medverkande

Alex Rivera, Alfonso Allende, Arvid Jurjaks, Bart Simpson, Bernt

Hermele, Charlotte Lundgren, Dan Koeppel, David Magdael, Dawn

Hudson, Fredrik Gertten, Luciano Astudillo, Margarete Jangård

m. fl.

Tekniska uppgifter

Längd: 87 min

Format: I HD: DCP, Tvix, Blueray. Och i SD: DigiBeta, DVD

Ljud: Stereo

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 24 februari 2012

Distribution

WG Film AB, Västergatan 23, 211 21 Malmö, Tel: +46 (0)40 23 20 98

E-mail: film@wgfilm.com, www.wgfilm.com

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter

den har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och

bokar film.

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film & samhälle, Svenska Filminsti-

tutet, februari 2012

Produktionsuppgifter