+ All Categories
Home > Documents > BIS-CD.1I03 STEREO - eclassical.com · BIS-CD.1I03 STEREO Royal Music for a Royal Instrument nUgEN,...

BIS-CD.1I03 STEREO - eclassical.com · BIS-CD.1I03 STEREO Royal Music for a Royal Instrument nUgEN,...

Date post: 29-Jul-2019
Category:
Upload: vuongthien
View: 240 times
Download: 0 times
Share this document with a friend
32
Transcript

BIS-CD.1I03 STEREO

Royal Music for a Royal Instrument

nUgEN, Andreas (ca. 1597 -1662)

Prreludium Pedaliter (RunaNototext)

Wo Gott der Herr nicht bei uns hilt (Runa Nototext)

F p o l Total pf aying time| 62'26

3',125 5 /

trtr

trtrtrtr

SCHILDT, Melchior (r592193-1667)Gleichwie das Feuer @ns{$m & sodrtns ats)

Gleichwie das FeuerVariation IIVariation Ill

Paduana Lachfymre @nsilNn & sodins als)

4'061'26I'I]r '23

6',27

trtrtr@

DUBEN, GustavlSuite in D minorlPraeludiumAllemandeCouranteSarabande

(ca.1629-1690)

5'190'311'41t'25r'42

E@@

DUBEN, Andreas (ca.1597-t662) / DUBEN, MartinAllein Gott in der Hiih sei Ehr (RilnaNototen)

Allein Gott in der Hcih sei EhrVariation IIChoral in Basso

(1598199-ca.1649)4'33l',14r'42l ' 31

3:i'11il"#'lr:tJ,::i"'ru5]Jth? ^1, l*l:,Yul'"i r:6n spandau'-Den oreert'rkoridet iSta. Gertruds tyska torsamrrng"ii;;il;"d1de trade 21 stimmor f.rdelade p[ huvudverk'

*.'J;TIT:f:l* 0". byggdes orgeln om sa au.den 1651 hade 35 stiimmor f.rdelade pi tre

manualer och pedai. p" ".

3i "a,rig

o.g"r. Naun hade anlitat Stockholms sannolikt fdmiimsta

trasnidare, Mflrten Redtmer, io' att sily&a orgeln' Det var samme Redtmer som var ansvarlg

io, o"n "no.rnu

utsmyckningen pi regalskeppet Wasa' .

1625 anst[rldes Andreas ffi;;;; o.g-irt r ryska kyrkan. Han var utbildad i Amsterdam

och hade diir skaffat sig erfarenheter av goda instrument' Man kan enkelt fbrestlilla sig att

Diiben drev pa utbvggnaden;;;;;;l; io'iu ra ett' enligt nordeuropeiska mett matt' fullodigt

t"t,il;;?i;, samtida vitrnesbijrd om au musiklivet i ryska kyrkan var mycker rikt och au

Di.iben sjiilv var en mastare vid orgeln' lan gjorde siE,ocksA makiiS inom stadens musikliv' FrAn

1650 innehade Andreas Diiben dJtre viktigaste musikertjiinsternai staden. Han var hovkapell-

-aor".", organist i Tyska kyrkan samt organist i Storkyrkan'

Andreas Diiben dog fOJl.h.f,"r""iiddes dl av sin,son Gustav. Gustav tog 6ver tve av

fadems positioner, som hovkapellmiistare och som organist i Tyska kyrkan' Under de knappa

rrettio er som nu fdljde "".;J;'l;;;;;sikaliska

akiiviteren hdg med ti'tagande anslag och

ocks6 relativt omfattande inr*rn"i i*op. orgeln befann sig i goit skick o.ch underhdlls regel-

miissigt. Nigra mer ingAende reparationei ellei ombyggnationer iigde egentligen inte rum under

a"nnu"p..ioi, en period man noit kut' kullu "n

kyrkomusikalisk storhetstid'

Efter Gustav otitens atid"io'9d.i"rt"a" int "ss"t

fii'r orgeln, liksom fdr musik ijver huvud

*g".i"". it"tttetsarna i Srockholm Orgeln i Tyska kyrkan bOriade bli omodem' aven om man

fdrsdkte h&lla den i ,'u"d;;t;;;repaie repaiutioner som framfdr allt rdrde luftkanaler och

balgar. 1748 besiktigades "tg"ft"i-

iit" Saneen 1{1-Oess tid i Stockholm' Det var orgel-

byggaren Oiof Hedlund ,o"-'"tittade 6ver oigeln men han ville inte Ata sig att reparera orgeln

eftersom han ,,inte t"il"j eo.-"'g" io.ru.litri"" stora kostnader f6r en reparation som ocksa

skulle vara honom sj?ilv till evig vandra"'

1777 monterade, o.g"tn n"? o.t ,ra a. senare bokfdrdes en inkomst p[ 250 riksdaler banco

fdr den gamla o.g"tn. Otg"tn'tl"J" topit av Overtomei ftirsamling' bellgen i Tornedalen vid

grdnsen mot Finiand, g"no'n at" kom^inister Nils Wiklund di han' suspenderad frln sin tianst'

var i Stockholm tr.,, utt utu"riu nad hos konungen. wiklund var beskylld f6r att fara med irrliiror

l 2

samt f(ir bristande vilja att ta itu med den predikosjuka som hade fatt en stor utbredning i rome_

En praktfull guldskimrande orgel fick wiklund med sig tillbaka till sitt nordligt beliignaTomedalen. 1780 sanes huvudveGt.och ti".*..i.t ufp i overtome, kyrka av orgerbyggarenMatthias Swahlberg. U,, u,T:._::T.kostade fdrsamlirfo'en.ungefiir tre gAnger mer iin atr k6paorgeln. Av den furstliga medeltonsst?imda orgeln med en'subsemiton taiisreJsl nc[ swarrruerg iuppdrag att astadkomma en orgel som.i fd'nta rrandfassade fcir psalmsang. orgeln fick nymekanik, fcirsags med bihangspedal och fick fullt kr#atiskt omfang. omfangsfcirilndringen(fian den brutna oktaven och en subsemiton till fulii ilo-atiskt omf6ng) var naturligtvis ettproblem, men Swahlberg l6sre det genom atr utonau oJ nytiu;il;;;:ffi;" 'il,n,"r".,^n,sa att de,olika.sldmmomas pipor till slut befanns vara fcirdelade i orgeln som korten r en v6lkuperad kortrek' Vidare var Swah.lberg rvungen arr bygga en ny sockel till orgel da det iir be-tydligt liigre i tak i Ovenornen kyrka iin det hide uu.ir i ?l,rm tyrtun.Ryggpositivet blev till en sjiilvstindig liten orget i tapetttyitan i Overromeas grannfcirsam-ling Hietaniemi dar det senare har blivit ornuliggt n.'ru gang"r. pedalverket ,1,n", r,"r, nufcirsvunnit.

, Efter.ett par

-smdrre reparationer togs orgern ur bruk 1 934, da man byggde en ny orgel bakomden gamla. 1969-1971sattes emellertid de-n gamla o.g"h a,". r stano!!iom cr6nr"'na, org.r-byggeri och 1934 Ars orgel revs.under 6ren l99i-99 har orgern i ovenome, iterigen restaurerats och den befinner srg nu rett mycket gott skick. Den har inte aterstallts till ett 1600-talsskick utan snarare till det skicksom,den ick dA den sattes upp i Ovenornea 1780. Det som kratiigast avviker fran 17g0-taletsorgel iir det nya pedalverket rgl^byggtr utifrin hur man genom lbrskning har kommit fram titlatt det sannolikt tedde sig vid 16g0+alet.

Orgeln i Norrfjiirdens kyrkaDen.rekonstruerade orgeln i Norrfjiirdens kyrka uranfcir Pitea vid Sveriges nordligaste ostkust, arresultatet av ert srorr forskningsprojekt knutet till Musikhtigskolan I pitee un"der ledning avprofessor Hans-ola Ericsson kring orglama i ovenome6 och Aietaniemi. projektet u."tJ uu r."delar:

* Dokumentation av de befintliga orglarna i OvertorneA och Hietaniemi. Denna dokumenta-tior gjordes med tva utgingspunkter, deis hur orgeln kunde ha tert sig niir den stod i stockholmoch som alltsA var en dokumentation som lig till grund fiir rekonstruktionen, dels hur den ter sis

l 3

idag vilkel blev utgengspunkten fdr restaureringen av orgeln i Overlornel

] Rekonstruktion u" ryrr.u'ty.tu* ".ga

si som den tedde sig vid 1680. Till grund f6r detta

bygge169allauppgitterSomsamlatsinunderdokumentationsfasensamtforskningocherfaren.heter frtn de personer r". ,rfiit i o"i vetenstapliga radet kringprojektet..orgeln, som tillhtir

Musikhdgskolan i Pitea, tygg'des upp i.Nonfjiirdens,kyrka utanfbr PiteA diir den nu tungerar

som gudstiiinstinstrument, unJervisningsinstrument och konsertinsffument'

*-Restaurering av orgeln i Overtomee Se ovan'

ffitJ::,il:::a pi skivan kan tiil dverviigande delen hiinf.ras tiil den nordtvska orgeltradi-

tionen och till tre av O. .n"r, uunfigu g"n ".,iu

- f.iu uerk, koralfantasior och variationsverk 6ver

en klnd melodiTill gruppen fria verk hor tre korta verk' ett preludium vardera av Andreas Diiben (1597/98-

1662) och av Andreas o-. ruu.in Dijben (15i8/99-ca. 1649), och ett preambulum, ocksi av

Mart in.Debidapreludrerna: i r t i l is inka,aktarvarandrasmotsatser.DirAndreasutnyt t iardetg.""* , f tUarUa.t inme., i ' t igoct 'ut forskarkromat ikenmedstork i ins l ighet 'nagotsomfram-havs av medelton.,..p".u,ur"ri. irots skiltnaderna i karaktlir anvdnder sig de bada brddema av

samma grundlllgguno" to.io.iti,cnsteknik med kedjor av fiirhillningar och uppldsningar. Det

tredje stycket PreantbuLum Pedaliter av Martin Dtiben iir' pt"ti'..:?T,An1i:"::{":"' t*

gravi tet iskt t i l ls inkarakt i i rSamtid igtsomhandr ivel tgknikenmedfdrhl l ln ingarSomrSlnupp.

iiisning blir till en ny fdrhillning mycket llngre.iin sin bror'

Den andra genren som .;G;;;*. pa skivan tir,koralfantasin, en kompositionsform som

gick ut p& att koralen U"u.U"t'ua", avsnitt fijr avsnitt. Koralfantasin wo Gott der Herr nicht bei

uns hrilt av Andreas OUUen ar den mest omfingsrika kompositionen fdr orgel l^1,n::Ot"t

uu

fami l jenDi iben.Var jer .o,urr .u,p," ' "nt" 'u,o- .hb.earbetasisAv[ lmanualersomipedal . In-fluensema frin Scheidemann at tyiligu, s& pass tydliga-att kodan iir identisk med kodan i Hetn

rich scheidemanns koraltantasi in dirn hai' ich-gehoffet, Herr, etr fdrfaringssltt som i och fdr

sig inte var n&got ovanligt.Koral fantasindverNt l l t lob 'meinSeel ,denHerren,sannol lk tavGustavDi iben(ca.1629-

1690), lir en mycket strikt genomfbrd komposition' Varje stiimma har i varje fras sin klart av-

griinsade funktion' ,o. .un,-u' firmus, koloriring eller harmonisk uppbyggnad'

Enpopullirkompositionsform.uu.'uu.iution,-u"rket.Melodinmanvaldevaroftaenkiindvisaeller en vlilkhnd korai. populariteten hos denna genre byggde p[ just detta, igenkiinnandet, vilket

't4

gorde att fler kiinde sig delaktiga i de iidla konstema.Gleichwie das Feuer av Melchior s.r,iiJiiJiiZq: _1667) tir ert variationsstycke over en

t::lit;',\ri?i":tff:jil Engrand *r' "" i"'"'ii'"'ri"g l'a' ;; i;;.';;,"ii.;li,'.roorndil:';;ffi ffi '"#lJl_':'":'#ff

i,ll\:lTlil::'#il:iJ*.i,.,":1r:r.#An mer k?ind var den melodi som schildt anvande sig av i det andra variationsstycket han arrepresenterad med i voietrainderraburaturen. Det iir Jo-hn o"*i^-i" pfrr"i"'i;lr;;n.*,

""riktig 1600-talsschlager. Slhildt uu.i".u. -.ioai*'riur.iru"..rrrut, till skillnad friln i dkichwiedasFeuer diir_han fdrst presenterar hela melodin r,;, utt ,.oun bearbeta den i tv6 variationer.Frantzt)sches Liederein Ex. G. a..t, unonfn., uu.iu,i.nr""rt civer en mycket spridd och klindfransk balladmeiodi - Air de tomponr. Der:i;;;;;;;.d olika texter t'l melodin med dergenomgaende temat satir eller dryikenskap. Au*o. o"-r tiir rty"t"t ocksi ,terfinns i err ma_nuskript i Wien har upphovsman ej kunnat iaststallas.

Engeltischer Mascharada & g ."r.J:hlil nra"fpl Radeck (ca. 1610-1663) och EngtischeMascarada oder Jutlentanz av Heinrich S.h.il;;;;;enserska.merodi siv.r.'" pa','nner srarkr ;';;;il';$i #tf.tJ"T'rltfffiiHrT,1avsluta sin torkning fcirmedlar Scheidemann yu..iigu.. "n "-iation

med en uppfriskande bland_ning av virtuositet och tyngd.

-^ ,!:::f^:!:, ,t: der heilig Christ av Manin Diiben har en koral som grundlZiggande melodi. ren Koralsars med tre variationer 96r sig Sweelinck arer ofrankomligen pamind. Trots detta fram_st6r Martin Dtiben som en klangligt ocl formmassigi,.,iuuun.".uO tonsAttare.Samma typ av komposition ar de ,.e variation-ema tiu". a"n lutherska gloriakoralen AileinGott in der Hdh sei Eh;. Andakan d"..u uu.iuiio*;;."kili gen i^ en,,* " g"r

"- E ution u u.i uti on.r. s unno l ik; u;.;i;'#"'::tfg*ili,o;;.:iriff :i-beten fran en tid d& de bada brcidema Andreas o.rrvur,inbtiuen studerade hos JaniieterszoonSweelinck i Amsterdam. cvkeln inleds i ourr"tr*",n"Jfyra variationer av mastaren swee_linck sjiilv och sedan fiilier olika "t.u.^

to,nfo.tr"".i,i",tig" i Sweerincks stil men enkrare.De tvi inledande variationema av de h?ir inspelade ar av ,indreas hand medan Manin skrev dentredje.utanfdr den nordtyska ramen faller den l'la fyrsatsiga Svtt i d-morsom hittills antagirs varaav Gustav Diiben (ca. 1629-16gu. Den lir st'ven i J."?r-rt" stil som blev vanlig vidivenskahovet kring r650 da en rrupp franska musiker t"-n-'ii ',,rr 0"";t;;;;;;"?;;;""_,

l 5

Kristinas hov. De tvA inledande satserna bAr Gustav Diibens signatur och man har dA tagit f6r

givet att de tvA fbljande i 'u"i*uicln"n ocksfl var au ho"om' S"enare forskning har visat att de

satsema kan varu torrrponttudi'ui Jtt ft"ttt" t*dttaren Henri DuMont (1610-1684)'

Franskinspirerad lit uu"n O"ti "f"guniu

aun'*t"n Courant'saraband Ex A" Satsens huvud-

karakthr iir den franska '"'J;;l;;: med regelbundna- perioder om 4 takter' Upphovsman till

i"iil'tiv.r." * oen dansk-tyske organisten Johann Rudolph *uo"E rrnoWeman Ericsson 2000

Hans-Ola Ericsson fdddes i Stockholm 1958' Han studerade vid musikhdgskolorna i Stock-

holm och Freiburg o.tt to"'utt"""iJn-t 'inu 'tuai"' i USA och Venedig' De ldrare som har haft

stdrst inflytande var Torsten in;;;;' Klaus Huber' Brian Temevhoutn: l11tl'.1]*Axenfeld'Zsigmond Szathmiiry *h L;i^il;;;' nunt-otu Bti"tson har givit konserter runt om i Buropa'

Japan och USA' Hans "t'oki;'i;;;;;t;;ution'tton't

er doktirenterad pl talrika fonogram'

ndmnas kan bi.a. den t"'0""0*J t"'otffi;;;:;;-;il1 av olivier Messiaens samtiiga verk 1989

uhamndes Hans-ola err.rroiiill.fesir i solistisk orgel vid Musikhdgskolan i Pite&/Lulei

Tekniska Universitet. Ericsson ilJt;;;;*;ions- och.iomponistkurser i Europa och i USA'

Sommaren 1990 var rtun ra'u'" iiO Ot tfui'i'tu so'nma'kuts"ma f6r ny musik i Darmstadt och

bel6nades di med det pt""lg"iyiiJu f*ni"h't"in"t Musikpreis Hans-OIa Ericsson samarbetade

direkt med Olivier Messraet ' i ' i* t t "*t t t '

John Cage'och Arvo Peirt kr ing interpretat ions-

frAgor av dessa tonsattare'.otg"iutil Ericsson lir oc.ks&-efterfrAgad som sakkunnig i restau-

reringsprojekt - ara" o'gtLl;;;;'t;;;;'imndes Hans-oli Ericsson till stadigvarande

gastpiofesior vid Musikh6gskolan i Bremen'

l 6

L'orgue de l'6glise allemande h Stockholm

L orgue original fut biti en ,6, ;il'""a, Miiller,de spandau. L'orgue que la paroisse alle-

mandedeste-Geft rudeu".o" thot .avai tcommanddsecomposai tde2l jeuxr6part issurdeuxclaviers manuels et P6dale'

Au cours des ann6es suivantes, l'orgue fut 61argi de sorte qu'en 1651, il comprenait 35 leux

r6partis sur trois cravrers .^rr"r, ",

ieaut". c'etuit un orgu. imposant. on avait engag6 le

,"ulpt"u, en bois probabl"-""ti" pl"i tOput6 de Stockholm' Marten Redtmer'-pour enioliver

l'orsue. C'est 1e mdme n"a-L' qii t"t t'espot'sable des 6normes ornements du bateau royal

wai.En 1625, Andreas Diiben fut engag6 comme organiste d l'6glise allem-ande ll avait fait ses

6tudes a Amsterdam et il avaii l,exp?ri""nce de bons instrument.. on p"ut facilement s'imaginer

que Diiben activa la .o.,outt""n'i" i;"tg'" o" manidre i obtenir' d'aprds 1es mesures nord-

europ6ennes, un instrument complet'

Des t6moins d'alors ont ;;; que la vie musicale.i l '681ise allemande.:tilt.::'-tt"nt "

que Diiben lui-m6me 6tart un maitre e l'orgu". I1 se rendit uurii i.pottunt pour la vie musicale

de 1a ville. A partir de 1650, ;;;;;"; Diib-en occupa 1es trois postes musicaux les plus impor-

tantsdelavi l le . I l6ta i tkapel lmestarelL lacour,organistedl '6gt iseal lemandeetorganistedlacathddrale.

Andreas Diiben mourut en 1662 et fut alors remplac6 nar son fils Gustav. Gustav occupa

deux des postes de ,on pO'", "tfui

a" mait'" d" la chapelle ioyale et celui d'organiste U l.:ql1::

allemande. Au cours a.. o"na "nr

ir peine qui suivirent, le niveau des activit6s.en muslque

sacrde fut 6lev6 avec un uuog", u...u ",

dei achats_relativement imposants d'instruments'

Uorgue 6tait en bon 6tat " ""i'"t"t"

rdgulidrement ll.n'eut pas besoin de r6parations impor-

rantes ou de reconsrucrlo".-;;;;;; "eite perioo" qo'on p"ut facilement appeler une dre de

grandeur en muslque sacree'.';;rl;;;d" Gu.tu, Diiben en 1690, I'int6rot pour I'orgue diminua, comme d'ailleurs

p*.'i" ,,,"rrq". en g6nd*1 d;;;;, cercles de la coui ), Stockholm. L'orgue de l'6glise alle-

mande commenEait a ne pru' eii" rnoO"rne mOme si on essayait de le garder en b9: *" 1]::*:

r6parat ionsr6p6t6esqurtouchaientSurtout lesgfavureset lessouff lets.EnlT48'onexamlnal'orgue une demibre f",t ;;l;;;;; temps ir Stockhoim' C'est le facteur d'orgues olof Hed-

lund qui fut charg6 de la tiche mais il refuia de le r6parer parce qu'il ne voulait pas "causer d la

paroisse des coits 6teves pour une rdparation qui ferait.son d6shonneur d jamais "

L'orgue fut d6monte "n

l'7'/7 fg.,itu^ un* ilu' tard' on enregistra un revenu de 250 rixdales

pour le vieil orgue' Il avait 6te achet6 par la paroisse d'Overtomea situde i rornedalen i ta fion-tidre de la Finrande, grdce i son_vicaire, Nrts wittund, alors suspendu de ses fonctions, qui 6taitd Stockholm pour demander grdce au roi. wikrund 6tait accus6 d,h6r6sie et de manque de vo-lont6 i_ combattre I'hyst6rie des sermons qui s,6tait .efunau. dans le Tomedalen_wiklund rapporra un magnifique orgue dor6 a ,on ro.neaaten dans le nora. En 17g0, regrand-orgue et le r6cit furent instalr6s ) l'egtise d'overtomea par le facreur ;;;il; MafthiasSwahlberg, un travail qui coOta i ra paroissi trois roisplus que l,acquisition m6me de .orgue.De I'orgue princier ) l 'accord de "medelton" uu". un ,o'u, d.-i-ton (re ararv-i tl,o"ir, swahl_berg dut faire un orgue qui convenait en premier lieu au chant a.

"un,rqu"r. iorgu""'."g* unnouveau m6canisme, un pddalier suspendu et une 6tendue chromatique.ornptat".-i"

"rrung"-menr d'6rendue (de l'octave brisde et du sous demi-ton d.r'dtendue;..;ii;;;;.";ldre) futnaturellement source de probrdmes mais Swahlberg les r.sorut en m6rangeant et en changeanrles tuyaux de place de sorte que les tuyaux des di-fferents jeux furent n.r.-.ri .ep*i, aun,l'orgue comme les cartes d'unjeu bien coup-6. Swahlberg dut aussi bdtir un nouvel embasementcar le toit est beaucoup plus bas h l'6glise d;OvertomeA q"r,e t,egtr" allemande.Le positif de dos devint un petit orgue ind6pendant e ia crrapeile de la paroisse voisine Hieta-niemi oi il fut rebdti plusieurs fois. L+6dalie; semble avorr comprdrement disparu.Aprds quelques petites rdparations, I'orgue fut mis au rancart en 1934 alors qu,on batit unnouvel orgue denidre le vieux.-Le_facteu. d'o.gu"s Grcinrund remit pourtant le vieil orgue en€tat en 1969-1 1 et l,orgue de I 934 fut d6moli.Au cours des ann6es 1997-99, I'orgue d'overtorne, fut de nouveau restaur6 et il se rouvemarntenant en trds bon 6tat. Ir n'a pas 6t6 remis d son 6tat du 17" sidcle mais prut6i a cetui aeson installation i overtomea en 17g0. ce qui se distingue le plus de l,orgue de 17g0 est-le nou_veau p6dalier qui a 6t6 bati i patir des rechtrches sur sln exrstence vers 16g0.

L'orgue i l '69lise de NorrfjdrdenL',orgue-reconstruit i 1'6glise de Nonfjiirden prds de pitea sur la c6te la prus septentrionare deI'est de la Sudde, est le r6sultat d'un grand projet de recherche reli6 au conservatoire national dePitea.sous la direction du professeur Hunr-bru Eri.rron sur les orgues a'ou".to-"a

"ialHi",u-niemi. Le projet comprenair lrois parlies:x La documentation des orgues actuelles ir OvenomeA et i Hietaniemi. Cette documentation

fut faite d partir de deux points de d6part, soit d'une part l'orgue tel qu'il 6rait d stockhotm etqui 6tait ainsi une documentation i lisource de la reconstruction, d'autre pan t'orgue [t qu,it

25

est aujourd'hui, ce qui fut d la source de la restauration de I'orgue ir Overtornel'

* La reconsrructlon a. r.o.giri'a" i;6gtir. ult"-unde tel qu'i1 6tait vers 1680. A Ia source de

cat teconstruct ionSetrouvaient tousles-renseignementsrassembl6saucoursdeiadocumenta-t ionainsiquelarechercheet] ,exp6r iencedespersonnesquiont fa i tpart ieduconsei lsc ient i -fi.que autour du projet. L'orgue, qui appartient.au conseivatoire national d PiteA' fut bati it

ii;ru;;n""fjira"n pra, a'" pit"a "uiir"rt

mainrenant d'instrument des services, d'enseigne-

ment et de concgrt.* Restauration de l'orgue d Overtomefi' Voir ci-dessus'

Musique roYaleLescomposi t ionssur ledtsquesontenmajeurepart ier€l i6esdlatradi t iond'orguenord-al le.mande et d trois des genres les plus communs: ceuvres libres' fantaisies sur un choral et Guvres

de variations sur une m6lodie connue'

Trois courtes pidces appartiennent au groupe d'ayg-es libres' un pr6lude d'Andreas Diiben

(t5g.7lg8_1662)er un de son ira." fr4""1n iitUen (tS98/99-ca 1649), et un preeambulum, aussi de

Martin. Les deux pr6ludes ,ont, Jopoint de vue caractdre,.l'antithdse l'un de I'autre. Oi Andreas

ut i l iselagravi t6,Mart in. r tptu 'g*t i t t ' *etexplo i te le,chromat ismeavecgrandesensibi l i t6 'ce

;;i;;,;;li;r, pu. t. t..pe.u.""nt de ,.medelton". Ma1gr6 les diff6rences de caractbre, les deux

frdres se servent de La meme technique fondamentale de composition avec des chaines de retards

e tae rdso tu t i ons .Le t ro i s i dme , , ' o , " . uu ,P re r lmbu lumPeda l i t e rdeMar t i nD i i benes t . t ou tcomme 1a pidce d,Andreas, i. .u.u.tb." assez grave; Martin va en meme temps beaucoup plus

Ioinquesonfrbreaveclatechniquederetaldsqui ,dun' leurrdsolut ion 'deviennentdenouveauxretards.'-'

i uuo" genre repr6sent6 sur le disque est 1a fantaisie-choral, une forme de composltron qul

consistedtravai l ler lectroralsect ionpursect ion.Lafantais ie-choralWoGottderHerrni r :htbeiuns hciltd'Andreas Oiiue,, esiia composition pour orgue la plus 6tendue d'un membre de la fa-

mille Diiben. chaque phrase du choral est pr6ientde et travaill6e aux claviers manuels comme a

i" pJOl". Les influences de Scheidemann sont claires' d ce point m6me que la coda e^st identique

a celle ae la fantaisie-choral In dich hab' ich gehoffet, Herr de Scheidemann' une pratlque assez

commune en soi. La fantaisie-choral Nun loi, miin seel, den Herren, probablement de Gustav

D i i ben (ca |62g -16go ) ,ae t6compos6eavecbeaucoupdes t r i c t .Chaquevo i xades fonc t i onsclairement marqu6es dans chaque phrase, comme cantus flrmus' enluminure ou construction

harmonique.

26

une forme populaire de composition 6tait l 'cuvre de variations. La m6lodie choisie 6tairsouvent une chanson courante ou un choral bien connu. L;;;;;;;;;:"..::::':^:Tment sur Ia reconnaissancenobres arrs. , ce qui eut pour rdsurtar ,".'l,iltJil:t::iffi,::ffiffi1[#::;

Gleichwie das Feuer de Melchior Schildr ( 1 592193_ I 667) est une @uvre d variarions sur unem6lodie qui vienr de l'Angletene, a'un..ott..ti#-io". rr,r, d,environ ror:. la -eioaie s,yappelle Grays Inn Maske. Elre 6tait populaire ., ,. ,iou* avec un texte sacr6 et un prof.ane enAngleterre, Hollande et uu Dane-a.k u, "ou.r-au'iii

sidcle. La m6rodie se trouve encoreaujourd'hui dans le livre de cantiques danois.Encore plus connue 6tait la m6lodie que Schildt utilisa pour la seconde ceuvre h variationsavec laquelle il est repr6sent6 rrans la,tabiature v"l4rarao Il s,agit de paduana tacnryme aeJohn Dowland, une vraie chanson d la mode uu i7" ,id.l". Schildt varie successivement resphrases de la m6rodie, conrrairement it Gteithvieio, i"r", oD il pr6sente d,abord la melodiepour la travailler ensuite en deux variations.Frantztisches Liederein E-r. G. est une ceuvre i variatrons anonyme sur une m6lodie deballade frangaise trds r6pandue et bien connue: Air ete Lnmpons. 'existe prusieurs textes diff6rents sur la m.lodie au thdme commun de la satire ou de la beuverie. M6me si ce morceau seffouve aussi dans un manuscrit ir Vienne, l.auteur n.a pas pu Otre pr6cis6.Enge',ischer Mascharada Er.. G._de Johann n"alirr Radeck (1610-1663) et EngrischeMascarada oder Judentanz de Heinrich scrreiaema.rnicitsr)a-rcel) reposent sur la m6me m€_lodie anglaise. Les morceaux se ressembrent fort l'un l

jautre mars, au moment oi Radeck choisitde,terminer son interpr6tation, Scheidemann nout orr* un" variation suppl6mentaire avec unm6lange rafraichissant de vinuositd et de poids.

- Erstanden est der heitig Christ de Manin Driben a un choral comme m6lodie fondamentare.Dans une composirion-chorar d trois variations, s;;i;.k se fait i nouveau crairement sennr.

lo4*ger'{5 cela' Martin Diiben parait 6tre rn.o,npoti,.r.'uuun.e 0". points de uu. rono.rte

"tLes trois variations sur le choral de gloria luth6rien Altein Gott in der Hdh sei Ehr est lemOme type de composition. tlt._.^l:I

":;ltt purti" d;un gland cycte de 17 variations. le cycre6tait probablement une combinaison de travaux d'6ldvis d,une 6poque oi res deux frdresAndreas et Martin Diiben 6tudiaienr avec Jan pi"tervoon Sweelin& i en-,rt.rau,n. i" .y.t"commence en tablature avec quatre variations du maitre Sweelinck lui-m6me, ,urura, aaaun-,po-sitions de diffdrents 6ldves, toutes dans le style de Sweelinck mais plus simples. Les deux pre-

27

The Organ of Norrfiiirden Church / Orgeln i Norrfjdrdens kyrkaBuilt 1997 by Gninlunds orgelbyggeri, Gammelsrad.

The organ is a reconstruction of the instrument from 1684. originally in the Geman Church, Stockholm

Byggd 1997 av Grrinlunds orgelbyggeri, Gammelsrad.Orgeln iir en rekonstruktion av 1684 irs orgel i Tyska kyrkan i Stockholm

HauptwerckPrincipal 8' (P8)

Quintadena l6'(Ql6)Grosse Spiel f ldte 8'(GSf8)Gedackt flittt 8' (Gf8)Octava 4' (04)Spitz flittt 4' (Sf4)

Quinta 3', 2 chor frin c' (Q3)Super Octava 2' (S02)Mixtur 6 fach (Mix)Dussanen 16' (Dl6)Trommeten 8' (T8)Oberwerck

Quintadena 8'(Q8)Zap: fldrte 4' (Zf1)Nassat 3' (N3)Octava 2' (O2)Spitzquinten 1 l l2'(Spql l l2)Zimball2fach (Zim)Schallmeijen 8' (S8)

Brustwerk (spelbart frin Hauptwerksmanualen)Rega l 8 ' (R8)

RiickpositiefPrincipal 4' (P4)Fldtt 8' (F8)Flrju 4' (F4)Super Octave 2' (SO2)

Walt f ldtt 2'(Wf2)Sexquealtra 2 chor (Sq)Cimball 3 fach (Cim)Du lc ian l6 ' (D l6 )Krumb Hom 8'(KH8)Geigen Regall 4' (GR4)

PedahlUnder Bass l6' (UB16)Gedackter Bass 8' (GB8)Octava Bass 4' (OB4)Posaunen Bass l6' (PB16)Trommeten bass 8' (TB8)Dulsian Bass 8' (DB8)Cometen Bass 4' (CB4)Tremulandt (Trem)Vogelgesang (Vogel)Stem (Stem)

Koppel:OW/HW HWiP och RP/PMedeltonsstiimd, 1/4 komma

A'=467 Hz

Omfing:Manual C, D, E, F - c"'+ diss, diss'och diss";pedal: C, D, E, F - d' + diss"

Andreas Dtben:Preludium PedaliterOW:HW:RP:

Q8, Zf4, N3, 02P8, Ql6, 04, Q3, SO2, Mix, D16, T8P4, F8, D16

Ped: UB16, GB8, OB4, PB16, TB8Koppel: OWfFtW RP/P

Andreas Diiben:Wo Gott der Herr nicht bei uns hiilt

OW: Zf4, N3, 58HW: Gf8, Sf,lRP: F8, F4, KH8Ped: UB16, GB8, +/-DB8Koppel: HWP

Melchior Schildt:Gleichwie das FeuerAria: OW: Q8Van 1: RP: P4, FEYr.2: HW: P8, Gt8, 04, Q3, SO2

Melchior Schildt:Paduana LachrymaOW: Q8HW: P8RP: F8, Trem

Takt l-16 Hw' T17-32 RP, T33-48HW T49-64 OW T65-81 RP,T82-98 HW T98 +UB16

30

Registrations / RegistreringarGustav Diiben:lSuite in D minorlPreludium: HW: GSfSAllemande: OW:Zf4Courante: HW: Sf4, BW R8Sarabande: RP: F8 vlixelvis med HW: Gf8

Andreas Diiben/Martin Diiben:Allein Gott in der Hiih sei EhrVan 1: HW: 04, Q3, T8

Ya'r.2l

Yan 3:

RP: P4, F8OW: Q8, Sf4, N3, 02Ped: TB8HW: P8, Ql6, 04, Q3, SO2, Mix, T8RP: P4, Dl6. Kh8Ped: PBl6 , TB8, DBSKoppel: RP/P

Martin Diiben:PrEludiumHW: Pll, TremPed: UBt6Koppel: HWiP

Martin Diiben:Erstanden ist der heilig ChristKoral: RP: P4, F8, SO2, Sq, Cim, Dl6, KH8Yan l: OW: Q8, Zf4; 02, Zim

HW: P8, 04RP: P4, F8, SO2, SqPed: UB16, OB4, DB8

Yar.2: Vanster hand OW: Zf4Hiiger hand RP: P4

Var.3: Vdnster hand HW: P8, O,+. Q3, SO2,M i x . D l 6 . T 8Hciger hand RP: P4, F8, SO2. Sq,C im. D16Ped: UBt6 , OB4, PB16. TB8, CB4

Anonymous:Frantz0sches Liedelein Ex. G.Air: RP: GR,l. KHSVan l: OW: Q8, 02Yar,2: Viinster hand HW: O,1, SO2, T8

Hcjger hand RP: P4, F8, SO2, SqVogel

Yan 3: BW: R8OW: Q8, 02 . Spq l l /2 . 58Hw: O,1, Q3. SO2, D16, T8Koppel: OWF{W

Johann Rudolph Radeck:Engell ischer Mascharada Ex. G.BW: R8HW: Gf8

Johann Rudolph Radeck:Courant,Saraband Ex. A.Air: RP: F4Var. l: HW: Sf4Yar,2: OW:Zf4Var.3: RP: F4. trem

Heinrich Scheidemann:Englische Mascarada oder JudentanzDel l: RP: WfZ, KhSDel 2: HW: 04, Q3. Tli

((iustav?) Diiben:\lun lob, mein Seel, den HerrenHW: P8, Gfs, 04, SO2RP: P4. F8, SO2, Sq, CimPed: UB16, OB4, PB16, DB8

Martin Diiben:Praambulum PedaliterRP: P,1. F8, SO2, Sq, Cim, D16,

KH8. GR4Ped: UBl6 , GB8, OB4Koppel: RP,/P

3 l

Hans-Ola Ericssonplays

Royal Music for aRoval Instrument

The organ ofNorrfjdrden Church,

Sweden


Recommended