Informationstjuvar

Maria Bjerregaard

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Ett klipp ur föreläsningen ”Framgångsrika läsare i alla ämnen”

Informationstjuvar

Title

Headings

Introduction

Everything I know

Visuals

End of chapter material

So what?

Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

Illustr: Moa Sandblad

DJUR

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Nässeldjur förlamar sina byten

Maneter har långa bränntrådar

Koralldjur bygger jättekolonier

Havsanemoner liknar blommor

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur.

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Vad vet jag? Vad tror jag?

Everything I know

Bergman, Pirkko (red.) (2001).

En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan.

När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte.

På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller.

En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger.

Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.

Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

So what?

T • Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om

genren?

H • Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger

svar på.

I • Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får

du veta något mer?

E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet.

V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det

nyckelord? Vad får du veta av dessa?

E • Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du

verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.

S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon

nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?

Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

Referenser

● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl.

Stockholm: Liber

● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching

readers to become THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435.

● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-

12: A toolkit of classroom activities. International Reading

Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139,

Newark.