BMI i arbetslivet.
- Om relationer mellan manlig kroppsvikt, inkomst och psykosomatiska
symptom.
Institutionen för pedagogik, psykologi Anna Lövgren
och idrottsvetenskap Ht 2011
2PS600 G3-uppsats Handledare:
Arbetspsykologisk inriktning Yvonne Terjestam
Examinator:
Siegbert Warkentin
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
2
ABSTRACT
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik,
psykologi och idrottsvetenskap
Titel: BMI i arbetslivet. – Om relationer mellan manlig kroppsvikt,
inkomst och psykosomatiska symptom.
English title: BMI in the workplace. – About the relationship between male
body weight, income and psychosomatic symptoms.
Nivå: G3-uppsats i psykologi III, arbetspsykologisk inriktning, 2PS600
Författare: Anna Lövgren
Handledare: Yvonne Terjestam
Examinator: Siegbert Warkentin
Datum: Ht 2011
Sammanfattning: Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i
arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och
psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som
blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det
villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare
relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1
Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det
finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och
yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska
symptom beroende på inkomstnivå och BMI. Material samlades in
via enkäter och analyserades statistiskt med hjälp av både
parametrisk och icke-parametrisk variansanalys samt multipel
regressionsanalys (MRA). Resultatet visar att det inte finns något
signifikant samband mellan BMI och inkomst, att det finns ett
signifikant samband mellan BMI och yrkeserfarenhet samt att det
finns en signifikant huvudeffekt för psykosomatiska symptom och
BMI. Slutsatsen är att det signifikanta sambandet mellan BMI och
yrkeserfarenhet är intressant, men att det är troligt att något annat
påverkar då det inte är rimligt att längre yrkeserfarenhet genererar
högre BMI. Den signifikanta huvudeffekten för psykosomatiska
symptom och BMI kopplas till socialt sammanhang och inlärda
beteenden.
Summary: The purpose of this study is to investigate whether factors in
employment and income are part of the condition for BMI and
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
3
psychosomatic symptoms. We see a growing fat contempt that has
become the norm in Western society, but does it alter the terms of
the labor market? After studying previous relevant research on the
topic three hypotheses were formulated: Hypothesis 1 There is a
correlation between BMI and income level. Hypothesis 2 There
are correlations between BMI and managerial responsibilities,
level of education and work experience. Hypothesis 3 There are
differences in psychosomatic symptoms, depending on income
level and BMI. Material was collected through questionnaires and
were statistically analyzed using both parametric and non-
parametric analysis of variance and multiple regression analysis
(MRA). The results show that there is no significant correlation
between BMI and income, there is a significant correlation
between BMI and work experience, and that there is a significant
main effect for psychosomatic symptoms and BMI. The
conclusion is that the significant correlation between BMI and
work experience is interesting, but it is likely that some other
influence when it is not reasonable that longer experience
generates higher BMI. The significant main effect for
psychosomatic symptoms and BMI is likely linked to social
context and learned behaviors.
Nyckelord: BMI, inkomst, hälsa, övervikt, samhälle, arbetsliv
Keywords: BMI, income, health, overweight, society, workplace
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION 5
1.1 Body Mass Index 6
1.2 Tidigare forskning om BMI och inkomst 6
1.3 Mat och kontroll i forskning
och ur ett historiskt perspektiv 9
1.4 BMI, inkomst och hälsa i Sverige idag 12
1.5 Syfte och problemformulering 13
1.6 Hypoteser 14
2. METOD 14
2.1 Deltagare 14
2.2 Material 15
2.3 Procedur 16
3. RESULTAT 17
4. DISKUSSION 18
4.1 Resultatdiskussion 18
4.2 Metoddiskussion 20
5. REFERENSER 22
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
5
1. INTRODUKTION
Det senaste decenniet har vi kunnat se en spirande hälso- och skönhetstrend i det
informationssamhälle som omger oss. Kroppsfixeringen och det smala idealet har blivit norm
i det västerländska samhället (Bordo, 1993). Tidningar och digitala medier, som är en central
del av informationssamhället, publicerar dagligen artiklar med tips och råd om hur man
snabbt kan komma i form efter julen, semestern, graviditeten och så vidare. En problematik
som frekvent uppkommer i samband med detta är att begreppet hälsa felaktigt kopplas
samman med och associeras med skönhet. Tyvärr bygger tipsen sällan på sunt förnuft och ett
hälsosamt leverne, utan förser läsaren med diverse genvägar och dieter till den ”perfekta
kroppen”, ett ideal och behov som skapats åt samhället. Problematiken ligger bland annat i att
kroppen allt för ofta misstas att vara en egenskap (Bordo, 1993), men förhållandet mellan
synen på kropp, hälsa och mat har djupa psykologiska rötter (Belotti 1977; Erikson, 1993).
Vi kan historiskt se hur till exempel barnuppfostran skiljer sig mellan olika samhällen och
kulturer och hur föräldrar fostrar sina barn till att bli medborgare av den tid de aktivt lever i,
fullt rustade och anpassade till samhället och den rådande kulturen (Erikson, 1993).
Exempelvis har barn födda in i krigiska samhällen fått en krigisk uppfostran för att de behöver
kunskaper och egenskaper som barnet i det fredliga samhället inte behöver för att överleva. På
så sätt fostras och formas barn in i samhälle och kultur och får därtill del av det specifika
samhällets och kulturens sociala koder samt ett facit för att de ska kunna tyda dessa koder och
passa in i ramen för samhället och kulturen. Ytterst handlar denna fostran om överlevnad, då
det är av vikt att hålla sig innanför ramen om man inte vill bli uppfattad som ”fredsstörare”
och bli utesluten ur det normerande samhället. Kroppen är en stor del i denna anpassning och
spelar i många samhällen och kulturer en viktig roll som stum kommunikator och indikator
för olika tillstånd (Bordo, 1993). Två individer som inte delar det talade språket kan ändå
avläsa olika sinnesstämningar hos varandra och exempelvis upptäcka potentiella hot som
riktas mot den egna personen eller signalera en ordlös begäran om hjälp. Det sätt som kroppen
förs fram på och framställs kan även användas som ett verktyg för att sända kraftfulla signaler
och budskap till andra samhällsmedborgare (Bordo, 1993). Formen på kroppen spelar också
roll i den ordlösa kommunikationen och vad andra tolkar in i denna. Det kan handla om
hälsotillstånd och sinnesstämningar, men också om att markera status, samhällsklass, religiös
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
6
eller politisk tillhörighet beroende på hur den smyckas med kläder, bläck, accessoarer eller
andra attribut.
Flera undersökningar har visat att sambanden inte är enkla och att kroppen har en mycket
speciell betydelse för många samhällen och kulturer (Cawley 2004; Brunello & D’Hombres
2007). Vår västerländska kultur premierar slankhet och sätter denna i starkt samband med
hälsa och välgång (Bordo, 1993).
1.1 Body Mass Index
Body Mass Index (BMI) är ett mått av en persons kroppsfett, oberoende av så väl kön som
ålder, och klassificeras i grupperna undervikt (BMI <18,5), normalvikt (BMI18,5-24,99),
övervikt (BMI 25-29,99) och fetma (BMI >30) (Världshälsoorganisationen, 2012). BMI
räknas ut med hjälp av följande formel:
BMI = (kroppsvikten i kilogram) / (längden i meter x längden i meter).
För närvarande förs diskussioner om att det kan finnas behov av att omarbeta
tolkningsgraderna, då det finns bevis för att sambanden mellan BMI, andel kroppsfett och
fördelning av kroppsfett skiljer sig åt mellan populationer och olika etniska grupper
(Världshälsoorganisationen, 2012). Detta innebär också att hälsoriskerna inom
tolkningsgraderna kan skilja sig åt mellan olika populationer.
1.2 Tidigare forskning om BMI och inkomst
Forskning visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan kvinnors kroppsvikt och
deras inkomst och ett signifikant positivt samband mellan mäns kroppsvikt och deras inkomst
(Judge & Cable, 2010). Det vill säga, resultat visar att ”slanka” kvinnor och ”tjocka” män har
högre lön än övriga samhällsmedborgare. Det amerikanska projekt som studien baserats på
inleddes 1984 och avslutades 2002 och bestod av nationellt insamlad data, genom både
personliga och datoriserade intervjuer. Totalt omfattade studien 11 253 individer varav 57.6%
var män. Resultatet visar att det föreligger ett samband mellan kroppsvikt och inkomst till
fördel för överviktiga män (BMI >25) och underviktiga kvinnor (BMI <18.5). Forskarduon
har i en tidigare studie visat att kroppslängd hänger ihop med självförtroende och pondus
(Judge & Cable, 2004). Denna studie baserades på samma grundmaterial som studien om
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
7
inkomst och BMI, och visar att en lång människa får ett naturligt fysiskt övertag tack vare av
sin längd. Resultatet tolkas som att de blir mer övertygande i förhandlingssituationer som i sin
tur har en gynnande effekt på karriären och därmed även inkomstnivån. De menar att
sambandet mellan inkomst och BMI går att förklara på ett liknande sätt, att män med övervikt
signalerar pondus på samma sätt som längd gör det, men att det också skulle kunna ha en
djupare psykologisk betydelse där förklaringen finns i inlärda genusbeteenden (Judge &
Cable, 2010).
Cawley (2004) visar signifikanta samband mellan självförtroende och BMI samt inkomst och
BMI. Sambanden gäller könstillhörighet och etnisk tillhörighet. Resultatet visar att vita
överviktiga kvinnors självförtroende påverkas mer negativt av övervikt än afroamerikanska
kvinnors självförtroende samt att den mansgrupp som tjänade mest var överviktiga
afroamerikanska män, detta samband förklarades dock med att denna grupp även var högst
utbildad. Cawleys (2004) studie baserades på data från en nationell amerikansk undersökning
av unga (NLSY). Deltagarna fick frågor om arbetsstatus, inkomst, karaktärsdrag samt BMI
och var mellan 14 och 21 år när undersökningen inleddes 1979 och mellan 33 och 40 när den
avslutades 1998. Totalt ingick 12 686 deltagare (varav 6 283 var kvinnor) i studien. Baum och
Ford (2004) och Jolliffe (2011) visar i sina respektive studier samband mellan ekonomiskt
missgynnande (lägre inkomst) och BMI. Baum och Fords (2004) studie baserades även den på
data hämtat från NLSY mellan åren 1981-1998 och totalt undersöktes 26 611 män och 24 889
kvinnor, samtliga under 18 år exkluderades. Resultatet visar en utveckling där överviktiga
arbetare, oavsett arbetssituation och individuella kriterier, tjänar mindre och att de största
förlorarna är feta kvinnor (BMI >30) som tjänar 5.8% under snittet (feta män 3.2%). Jolliffe
(2011) visar, förutom samband mellan övervikt (BMI >25) och lägre inkomst, att det finns
samband mellan ökad inkomst, hälsosamma BMI-värderingar och lägre BMI (BMI <25).
Studien tar inte hänsyn till kön utan fokuserar på förhållandet till BMI inom amerikanska hög-
och låginkomsttagargrupper i åldrarna 20-75 år och bygger på ett omfattande nationellt
material som samlats in mellan 1971-2006. Som mest ingick 12 901 personer i studien och
som minst 7 592.
En europeisk studie om viktdiskriminering gjord av Atella, Pace och Vuri (2008) visar att det
finns ett negativt samband mellan inkomst och fetma, där människor som lider av fetma (BMI
>30) tjänar mindre än övriga BMI-grupper (BMI <18.5, BMI >18.5 - <24.99, BMI >25).
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
8
Studien baserades på ett omfattande material av standardiserade frågeformulär i kombination
med årliga intervjuer, insamlat 1998-2001, från personer hemmahörande i sammanlagt nio
europeiska länder (Danmark, Belgien, Irland, Italien, Grekland, Spanien, Portugal, Österrike
och Finland), samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen (EU), med BMI mellan 15-50 i
åldrarna 25-64 år. Då det negativa sambandet kvarstår även efter kontroll för nedsatt
arbetsförmåga på grund av vikt, träning och sjukvårdskostnader för arbetsgivaren indikerar
detta att inkomstskillnaden kan bero på diskriminering från arbetsgivaren (Atella, Pace &
Vuri, 2008). En liknande studie som kontrollerat för kön visar att det finns ett signifikant
negativt samband mellan BMI och inkomst för kvinnor; överviktiga kvinnor tjänar alltså
mindre (Villar & Quintana-Domeque, 2009). Om detta samband beror på att de diskrimineras
för sin övervikt eller lider nedsatt arbetsförmåga framgår dock inte av studien. För män
hittades inget signifikant samband mellan BMI och inkomst. I Villar och Quintana-Domeques
(2009) studie användes samma underlag som i Atella, Pace och Vuris (2008) studie, men med
ett bredare åldersurval. Totalt ingick 57 879 personer (28 163 män och 29 716 kvinnor) i
åldrarna 21-75 år från samma nio EU-länder.
Brunello och D’Hombres (2007) visar signifikanta samband mellan inkomst och BMI för
båda könen. En tioprocentlig ökning av genomsnittligt BMI innebär en inkomstminskning per
timme med 1.86% för män (3.27% för kvinnor). För en 165 cm lång kvinna och en 176 cm
lång man beräknas en viktökning på 6.34 respektive 7.89 kilo generera i en inkomstminskning
på 0.143 och 0.281 euro i timmen. De negativa effekterna av BMI skiljer sig mellan norra och
södra Europa så till vida att skillnaderna är mer markant framträdande och statistiskt
signifikanta i den senare regionen. Av detta konkluderas att det sociala klimatet spelar roll för
hur stor effekten av BMI på inkomsten blir och att effekterna kan väntas bli mindre i den
norra regionen, som Sverige får räknas till, när och om man väljer att genomföra fler studier
där (Brunello & D’Hombres, 2007). Ingen sådan studie har ännu gjorts, varför detta än så
länge får ses som outforskat område. Totalt omfattade studien 17 767 kvinnor och 34 679 män
från 9 europeiska länder mellan åren 1998-2001.
Neuman (2011) är en av få som istället för negativa samband mellan inkomst och BMI visar
ett signifikant positivt samband för socioekonomisk status (SES) och övervikt. Studien är
baserad på data insamlad vid två tillfällen, 1991-2003 och 1998-2008, och jämför
socioekonomisk status och BMI mellan totalt 547 056 ogifta, icke-gravida kvinnor i åldern
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
9
15-49 år i 37 låg- och medelinkomstländer (LMIC). Resultatet visar att övervikt konsekvent
och över tid är mer utbredd bland kvinnor med hög SES i LMIC-länder då 45 % av kvinnorna
med högre SES var överviktiga jämfört med 18 % av kvinnorna med lägre SES.
I publicerad forskning om BMI och inkomst finns två tydliga trender kring sociala och
ekonomiska huvudeffekter av övervikt och fetma. Studier om samband mellan undervikt och
inkomst är mycket få. De studier som finns publicerade om kroppsvikt och inkomst och som
används som teoretiskt underlag för denna studie har bedrivits mellan 2004-2011, även om
flertalet av studierna baserats på data insamlad före 2004. Ämnesområdet är således relativt
nytt och än så länge finns endast ett fåtal publicerade studier att tillgå.
1.3 Mat och kontroll i forskning och ur ett historiskt perspektiv
För att helt förstå komplexiteten kring BMI, inkomst och hälsa är det relevant att även
diskutera samhälle och normer. För att tydliggöra kopplingarna är det nödvändigt att väva in
andra, kanske mindre uppenbara, men än dock i sammanhanget relevanta forskningsområden
samt göra en historisk tillbakablick.
Bordo (1993) menar att den upphöjda position som den slanka, disciplinerade kroppen fått i
det moderna samhället har drivits fram av en kultur som präglas av konsumtion. Ett slankt
kroppsideal signalerar den ”rätta” inställningen som belönas med såväl framgång som social
status. Vidare ges fenomenet ett historiskt perspektiv då Bordo (1993) menar att kroppen före
1800-talets slut sågs som en markör för social ställning och att svällande magar var ett tecken
på välstånd. Nu ger kropp och vikt en indikation på karaktärsdrag, där övervikt signalerar
dålig karaktär och bristande disciplin. Det slanka kvinnliga kroppsidealet har blivit en stor del
av den västerländska kulturen och vuxit in i ramarna för samhället och dess normer. Kroppen
misstas ofta för att vara en egenskap och ett sådant synsätt får konsekvenser för individen ur
ett genusperspektiv (Bordo, 1993). Då samhället generellt är mer förlåtande och överseende
med manlig övervikt än kvinnlig belönas eller bestraffas könen därefter. Cramer och
Steinwert (1998) har undersökt kroppsstigmatisering hos barn och visar att barn har en större
benägenhet att ange ett knubbigt barn som den elaka i en berättelse, vilket indikerar att redan
så små barn som tre- och fyraåringar har lärt sig att ”smalt är bra och tjockt är fult”. Totalt
ingick 30 barn (13 flickor och 17 pojkar) i åldrarna 41 till 71 månader, det vill säga lite drygt
3,5-6 år, från tre förskolor i studien. Barnen fick ett scenario presenterat för sig och fick efter
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
10
det se en bild på ett knubbigt barn och ett smalt barn samtidigt som de ombads att peka ut den
elaka i berättelsen.
Forskning påvisar starka psykodynamiska samband mellan kontroll och mat. Lewinsohn mfl
(2005) har studerat matbeteende hos barn och visar att det är möjligt att ett osunt matbeteende
och en osund relation till mat grundläggs så tidigt som i treårsåldern. 93 mödrar till lika
många barn (59.1% flickor och 40.9% pojkar) ombads att utvärdera sitt barns matbeteende
och uppförande vid matsituationerna samt sina egna reaktioner på barnets agerande. Mödrar
till överviktiga barn, främst flickor, utövar mer kontroll över matsituationer genom bland
annat bestraffning och matrestriktioner vilket gör att barnen tidigt lär sig utöva disciplin. De
har också hittat indikationer på att mödrar som själva lidit av någon slags ätstörning är mindre
benägna än mödrar som inte lidit av ätstörningar att reagera på när barnet uppvisar tecken på
kräsenhet eller matvägran, vilket indirekt signalerar till barnet att ett restriktivt födointag är
förknippat med något positivt. Cantrell och Ellis (1991) studie visar att matbeteende skiljer
sig åt beroende på könsroll och kön. De undersökte vilka egenskaper som förknippas med
ätstörningar bland 206 studenter (103 kvinnor och 103 män) och fann att det finns en
överrepresentation av kvinnliga egenskaper associerade med ätstörningar i förhållande till
manliga egenskaper. Överrepresentationen av kvinnliga egenskaper associerade med
ätstörning behöver dock inte bero på att sjukdomen är medfödd eller biologiskt betingad utan
är helt enkelt en reaktion på en komplex kulturell övergång av kvinnorollen, det vill säga en
kombination av ett inlärt beteende och yttre påverkan och påtryckningar från samhället
(Cantrell & Ellis, 1991).
Utvecklingspsykologen Erikson (1993) argumenterar för att förhållandet till kroppen, och
därigenom även vår hälsa, är djupt rotad till psyket och starkt förankrad i samhällsstrukturen.
Han delade in livet i åtta olika faser där de tre första - kallade orala fasen, anala fasen och
oidipala fasen - handlar om barnets fem första år. Från födseln upp till ett och ett halvt års
ålder upptäcker barnet världen med munnen (orala fasen). Allt de kommer över ska in i
munnen för att upptäckas och värderas. Kärlek och omtanke är avgörande i den här fasen
menar Erikson (1993) för att barnen ska utveckla tillit till omvärlden. Den orala fasen övergår
i den anala fasen och pågår fram till att barnet är cirka tre år. Den anala fasen karaktäriseras
av ökad självständighet. Barnet börjar bland annat få kontroll över ändtarmsfunktionen samt
lär sig att äta och ta sig fram själv. Den tredje, så kallat oidipala fasen, går ut på att barnets
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
11
könsidentitet och samvete växer fram samt förmåga att skilja rätt från fel. Om barnet ofta
drabbas av mycket skuldkänslor kan det verka hämmande senare i livet i motsats till att barnet
vågar ta initiativ. Den psykosociala resa som barnet gör under de fem-sex första levnadsåren
är känslig och de tre faserna överlappar varandra på ett sådant sätt att om en störning, som
exempelvis en förälders önskan att kontrollera ett födointag åt ena eller andra hållet, uppstår i
en fas kan denna följa med in i nästa, vilket kan leda till rubbningar i den psykosociala
utvecklingen. Detta skulle innebära att den kontroll över matsituationen som Lewinsohns mfl
(2005) beskriver i sin studie kan bli mycket problematisk för barnet senare i livet, en
stigmatisering som det är möjligt att Cramer och Steinwert (1998) sett förgrunden till i sin
studie där barnen tydligt visade misstänksamhet mot den kraftigare figuren. Lyckas
utvecklingen i samtliga tre faser formas barnet till en självständig individ som är förmögen att
ta initiativ och känna tillit till sin omvärld. Resultatet av en misslyckad psykosocial utveckling
blir istället en hämmad individ som tvivlar på sin egen förmåga och känner misstro till såväl
liv som omvärld.
Historiskt sett har en disciplinerad livsföring förväntats av kvinnor och varit underordnad den
manliga pondusen och glupskheten (Belotti, 1977). Belotti (1977) har genom observationer
identifierat hur samhället med sina förväntningar format pojkar till progressiva varelser, vana
att ta för sig, och flickor till återhållsamma disciplinerade varelser, vana att hålla sig i
bakgrunden. Könsrollerna har växt fram genom århundraden av förfördelning av det manliga
könet. De förväntade beteendena har grundlagts så fort barnet fötts bland annat genom att små
flickors tid vid bröstet begränsats eller rent av avbrutits om de visat upp tecken på glupskhet
och därmed bristande disciplin. Över lag har mödrar varit mer överseende med sönerna och
mer benägna att ge en gråtande pojke bröstet än en flicka (Belotti, 1977). Det har alltså varit
möjligt att girigt skrika sig till det man velat ha, om man varit pojke. Belotti (1977) menar
vidare att eftersom pojkar alltid styrts mot aktivitet och aggressivitet och flickor mot passivitet
och undergivenhet är det lätt att inbilla sig att deras respektive beteende är naturligt, till och
med biologiskt, men att det i själva verket handlar om projektion och inlärda beteenden.
Eriksons (1993) psykodynamiska teori bygger på förhållandet mellan individ och samhälle
och dess djupa psykosociala rötter. Även han har observerat ett starkt föreliggande samband
mellan barnuppfostran och, framförallt aggressiva, samhällen. Erikson (1993) har genom
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
12
observation dokumenterat två olika indianstammars barnuppfostran med bland annat fokus på
deras respektive syn på barn och samhälle och drar därifrån slutsatser om att uppväxtsamhälle
och rådande normer spelar en avgörande roll för barnets tillit till sin omvärld. Han kom fram
till att den ena indianstammen hade en oerhört generös syn på amning. Så fort barnet gav
tecken på att det ville ha bröstet gjorde modern det till lags och lät det sedan äta obehindrat.
Systematisk avvänjning förekom inte alls utan barnet fick amma tills mjölken sinade. Den
andra stammen inledde även de sin amningstid generöst med skillnaden att de kring barnets
sjätte levnadsmånad inledde en bestämd avvänjningsperiod. Barnet fick sedan lära sig att äta
själv på ett disciplinerat och långsamt sätt under tystnad. Den första stammen är generellt
tillgängligare och progressivare medan den andra är mer återhållsam och över lag mer
misstänksamma i jämförelse. Erikson (1993) menar att skillnaderna är en produkt av inlärda
beteenden om generositet och disciplin. Konklusionen överensstämmer med Belotti (1977)
samtidigt som det talar för hur barnet redan med modersmjölken, bokstavligt talat, kan
indoktrineras till att tillhöra ett genus och lägga grund för önskvärda egenskaper. Det ger
också stöd åt Judge och Cable (2010) som menar att förklaringen till sambandet mellan BMI,
inkomst och kön skulle kunna finnas i inlärda genusbeteenden.
1.4 BMI, inkomst och hälsa i Sverige idag
Andelen överviktiga (BMI >25) svenskar (16-64 år) bosatta i större städer är enligt Statistiska
Centralbyråns (2012) senaste mätning 41.8 procent (bilaga 1). Det innebär en ökning med
totalt 14 procent på 25 års tid mellan mätperioden 1980-1981 och mätperioden 2004-2005.
För män (BMI >25) mellan 16-64 år och kvinnor (BMI >25) mellan 16-64 år handlar det om
en procentuell ökning på 16.8 procent respektive 11.1 procent. För samma grupper kan man
under samma period även se en total ökning av sömnstörningar på 11.1 procent (9.7 procent
för män och 12.5 procent för kvinnor).
Det nuvarande löneläget mellan män och kvinnor i Sverige med hänsyn tagen till samma yrke,
ålder, arbetsgivare, utbildning och arbetstid är ojämn. Skillnaden är runt 5-6 procent till
männens fördel (Medlingsinstitutet, 2009). Möjligen kan det finnas outforskade samband
mellan BMI och inkomst även i Sverige som skulle kunna bidra till att förklara denna
ojämnhet i lönefördelningen. Resultatet skulle då kunna användas som ett viktigt
självrannsakande verktyg för arbetsgivaren att begrunda och använda vid situationer som
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
13
potentiellt skulle kunna vara extra utsatta som exempelvis rekrytering och löneförhandling,
men även i det dagliga mötet med den enskilde medarbetaren.
Statens Folkhälsoinstitut ska på uppdrag av regeringen följa upp folkhälsopolitiken och lämna
regelbundna rapporter om denna tillbaka till uppdragsgivaren. I 2010 års rapport förordar de
bland annat att ökad kroppsvikt och ökat BMI medför en rad negativa hälsoaspekter (Statens
folkhälsoinstitut, 2010). Hälsa, både fysisk och psykosomatisk, är en faktor som naturligt
dyker upp i samband med kroppsvikt. Psykosomatiska symptom definieras av besvär som oro
och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk, ofta relaterade till stress (Statens
folkhälsoinstitut, 2010). Människor som lider av övervikt eller fetma löper ökad risk att
drabbas av någon eller flera av följande hälsokomplikationer: hjärt- och kärlsjukdomar,
diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen och vissa former av cancer (Statens
folkhälsoinstitut, 2010). Rapporten framhåller att samtliga hälsorisker och symptom skulle
relativt enkelt kunna motverkas med goda matvanor och fysisk aktivitet samtidigt som man
pekar på att kvaliteten på svenska matvanor varierar stort beroende på faktorerna ålder, kön,
social och ekonomisk situation samt bostadssituation. Ohälsosamma matvanor, följt av högre
hälsorisker, är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och en bidragande
orsak till psykisk ohälsa och stress (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Fetma, och allmän
övervikt, följer ett tydligt socialt mönster där socialt utsatta människor drabbas hårdast. Detta
leder till ojämlikhet i hälsa och påverkar såväl individens självkänsla som inskränker dennes
arbetsmöjligheter, vilket också är förenligt med forskning inom BMI och inkomst (Cawley
2004; Atella, Pace & Vuri 2008). Man pekar på att matvanor är ett komplext begrepp där
många faktorer exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud av olika livsmedel, pris
och marknadsföring spelar in vid val av mat (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
1.5 Syfte och problemformulering
Övervikt och fetma, som kan ses som vackert och avundsvärt i en annan kultur, är i det
västerländska samhället inte socialt accepterat utan ses av många som ett tecken på slapphet
och likgiltighet (Bordo, 1993). Utifrån detta och slutsatser från tidigare forskning på området
går det till och med att detektera en antydan till att övervikt skulle kunna betraktas som ett
slags funktionsnedsättning (Atella, Pace & Vuri, 2008; Villar & Quintana-Domeque, 2009).
Kan förklaringen till denna uppfattning finnas i fostran och anpassningen till samhället? Den
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
14
viktigaste frågan att ställa är dock om och hur detta fettförakt ytterst påverkar
samhällsstrukturen och om det ändrar villkoren på arbetsmarknaden.
Syftet med den här studien är att undersöka om det finns faktorer i arbetslivet som utgör
villkor för BMI och hälsa.
1.6 Hypoteser
Utifrån det presenterade teoretiska underlaget undersöks följande tre hypoteser:
Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå.
Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och
yrkeserfarenhet.
Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och
BMI.
2. METOD
Föreliggande studie designades ursprungligen för två större privata samt internationellt knutna
organisationer inom kemisk/teknisk industri med kontor bland annat i Skåne. Företagen hade
både administrativa enheter och produktionsverksamhet som ämnades undersökas.
Oförutsedda problem skapade åtkomstproblem i ett sent skede och studien fick i sista stund
konstrueras om till att passa privata teknikföretag som öppnade upp för snabbt tillträde.
Studien genomfördes slutligen på tre teknikföretag. Avsikten var initialt att undersöka
könsskillnader, men på grund av en stor manlig överrepresentation inom de undersökta
grupperna fick studien en något annan vinkel. En hypotes som behandlade skillnader mellan
män och kvinnor avseende kroppsvikt och inkomst fick utgå, då inte tillräckligt många
kvinnliga svaranden fanns att tillgå.
2.1 Deltagare
Enkäten distribuerades till teknikföretag A, B och C i en medelstor stad i södra Sverige. Två
av företagen bedriver rikstäckande verksamheter med kontor runt om i Sverige. I studien
ingick total 74 personer, samtliga män. Av dessa kommer 31 personer från företag A, 19
personer från företag B och 24 personer från företag C. I tabell 1 presenteras en beskrivning
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
15
av olika fördelningar mellan deltagarna grupperade efter icke övervikt (BMI <24.99) och
övervikt (BMI >25) samt totalt, det vill säga båda grupperna tillsammans.
Tabell 1
Fördelningar för grupperna icke övervikt, övervikt och totalt.
Icke övervikt
(N = 45)
Övervikt
(N = 29)
Totalt
(N = 74)
Min-max m Sd Min-max m Sd Min-max M Sd
BMI (kg/m²)
18-24
21.2
1.8
25-33
27.1
1.8
18-33
23.5
3.4
Ålder (antal år)
22-64
35.6
9.1
23-62
44.1
10.5
22-64
39.0
10.5
Utbildning (antal år)
9-17
12.9
1.7
7-15
12.1
2.1
7-17
12.6
1.9
Erfarenhet (antal år)
2-41
13.7
8.9
2-43
21.1
11.4
2-43
16.6
10.5
Inkomst (1-6)
1-4
2.3
.9
1-5
2.4
1.0
1-5
2.4
.9
Psykosomatiska symptom
(2-8) 3-8 6.1 1.3 3-8 5.3 1.5 3-8 5.7 1.4
2.2 Material
Efter att ha studerat liknande studier konstruerades en enkät bestående av totalt 12 frågor
varav två frågor om lön, en fråga vardera om kroppsvikt, längd, ålder, kön, utbildning samt
erfarenhet inom yrket och två frågor om arbetets karaktär (bilaga 2). Formuläret innehöll
också två frågor om psykosomatiska symptom, dels för att detta visat sig ha relevans i frågor
om högt eller lågt BMI och dels för att maskera de känsliga frågorna om längd och vikt samt
öka svarsfrekvensen på dessa viktiga frågor. Föreliggande studie efterfrågar två vanligt
förekommande symptom, nämligen sömnstörningar och förekomst av huvudvärk, som
används för att indikera förekomst av stress och ohälsa i relation till bland annat BMI. De två
frågorna om längd och vikt möjliggjorde uträknandet av BMI som utgjorde enheten för
kroppsvikt. Valet att mäta kroppsvikt i BMI grundades på att kroppsvikt mätt endast i
kilogram inte kan anses vara en tillförlitlig enhet då vikten varierar i proportion beroende på
en individs längd.
Svarsalternativen (bilaga 2) var konstruerade på två olika sätt. I fyra frågor efterfrågades
specifik information om ålder, yrkeserfarenhet, längd och vikt som den svarande själv fyllde i.
I en fråga om könstillhörighet ombads man kryssa för om man var 1 man eller 2 kvinna.
Svarsalternativen till en fråga om lönetillfredsställelse var 1 instämmer helt – 2 instämmer
delvis – 3 instämmer inte alls. Svarsalternativen till en fråga om chefsansvar och två frågor
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
16
om psykosomatiska symptom var 1 ofta – 2 ibland – 3 sällan – 4 aldrig. Den totala
poängskalan för psykosomatiska symptom blev således 2-8 där lågt poäng innebär frekvent
förekommande symptom. En fråga gällde inkomst per månad. Sex svarsalternativ varierade
från <20 tusen kronor till >40 tusen kronor med intervall på fem tusen kronor. Anledningen
till att inkomstalternativen konstruerades på detta sätt var för att det förväntades öka
svarsfrekvensen på denna känsliga fråga. I frågan om utbildningsnivå och antal utbildningsår
användes följande svarsalternativ; Folkskola – Realskola – Grundskola – Gymnasium –
Högskola/universitet – Annan eftergymnasial utbildning med kompletterande ifyllnadssvar
om antal år. Där den svarande utelämnat att fylla i antal utbildningsår, men angett att man
fullgjort en viss utbildningsnivå användes schablonsvar, vilket också var motivet till de
kombinerade svarsalternativen. Schablonen som användes var 7 år för folkskola, 3 år för
realskola, 9 år för grundskola, 3 år för gymnasium och 3 år för högskola/universitet. De
svarande delades sedan in i utbildningsgrupperna 1 Grundskolekompetens - 2
Gymnasiekompetens – 3 Eftergymnasial kompetens baserat på antalet skolår.
2.3 Procedur
Etthundrafemtio enkäter distribuerades totalt – femtio till företag A, femtio till företag B och
femtio till företag C. Av totalt 150 utdelade enkäter fylldes 74 stycken i. Detta ger ett externt
bortfall på 50.6 %. Två större internationellt knutna företag kontaktades initialt i studien och
samarbete påbörjades, men avslutades när specifika löneuppgifter inte kunde lämnas. Först
därefter kontaktades de tre teknikföretagen.
Enkäten distribuerades både personligen och via mejl, detta på grund av respondenternas
geografiska spridning. I samband med detta presenterades studien kort för arbetsledarna där
studiens syfte och mål förklarades explicit samt varför det är intressant att undersöka just
detta. Även konfidentialiteten förtydligades samt att deltagandet är högst frivilligt. Data
samlades in från flera företag då det förväntades öka tryggheten för de svarande, i syfte att
omöjliggöra identifiering av enskilda individer. Samtidigt fanns det även en förväntan om att
detta skulle bidra till att neutralisera eventuell påverkan från intern lönepolicy från respektive
företag och därmed ge större validitet åt resultaten.
Samtliga svarande informerades i ett bifogat följebrev om frivilligheten att delta, att
formulären skulle komma att behandlas anonymt och att en enda person skulle komma att ta
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
17
del av innehållet i formulären vid analysen (bilaga 3). Man informerades även om att svaren
omöjligt kunde kopplas till enskilda individer samt att innehållet inte skulle spridas vidare.
Syftet med denna korta information var att få de svarande att förstå att det inte fanns något
intresse av att identifiera enskilda svarande (bilaga 3).
3. RESULTAT
Utifrån hypoteserna kom analysen att ske i flera steg där varje hypotes prövades statistiskt var
för sig. För att undersöka Hypotes 1, samband mellan BMI och inkomst, användes det icke-
parametriska alternativet till variansanalys Kruskal-Wallis då den oberoende variabeln hade
fler än två nivåer och kravet för lika varians, vilket kontrollerats genom Levene’s test p =
.003, inte uppfylls. BMI användes som beroende variabel och inkomst som oberoende
variabel. För BMI hittades ingen signifikant effekt av inkomst: χ²(4, N = 74) = 1.6, p = .81.
Hypotes 2 prövades med Multipel Regressionsanalys (MRA) då hypotesen fokuserade på att
predicera möjliga samband mellan flera olika variabler på skalnivå. I modellen användes BMI
som beroende variabel och utbildning, yrkeserfarenhet och chefsansvar som oberoende
variabler eller prediktorer. Metoden Standard (Enter) användes och resulterade i en signifikant
modell: F = (3,70) = 4.6 , p = .005. Modellen förklarar 12.9% av variansen (Justerad R² =
.129). Tabell 2.1 ger information om de prediktorer som använts i modellen. Chefsansvar och
utbildning var inte signifikanta prediktorer, men yrkeserfarenhet var en signifikant prediktor.
För BMI och yrkeserfarenhet finns det ett signifikant positivt samband. Tabell 2.2 visar
regressionens samtliga variabler i en korrelationstabell.
Tabell 2.1
Ostandardiserade och standardiserade regressions koefficienter för de prediktorer som använts
i modellen.
Prediktor B SE B Beta
Chefsansvar .43 .77 .062
Utbildning .089 .64 .015
Yrkeserfarenhet 1.25 .36 .39*
*p = .001
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
18
Tabell 2.2
Pearsons r för samtliga variabler som inkluderats i regressionen.
BMI Chefsansvar Utbildning Yrkeserfarenhet
BMI 1.000 .138 -055 .402
Chefsansvar .138 1.000 -.127 .198
Utbildning -.055 -.127 1.000 -.160
Yrkeserfarenhet .402 .198 -.160 1.000
I Hypotes 3 undersöktes skillnader för den beroende variabeln psykosomatiska symptom
utifrån effekten av två oberoende variabler nämligen inkomstnivå och BMI uppdelat på
grupperna icke övervikt och övervikt. Hypotesen prövades med hjälp av parametrisk
variansanalys tvåvägs-ANOVA då kraven för normalfördelning med rankad beroende
variabel och lika varians, vilket kontrollerats genom Levene’s test p = .088, uppfylls. För BMI
finns en signifikant huvudeffekt: (F(1,65) = 5.2 , p = .025 , partial eta² = .075. För
inkomstnivå finns ingen signifikant huvudeffekt: (F(4,65) = 2.1, p = .093 , partial eta² = .114.
Det finns ingen signifikant interaktionseffekt mellan inkomstnivå och psykosomatiska
symptom: (F(3,65) = .83 , p = .49 , partial eta² = .037.
Sammanfattningsvis visar resultaten att det inte finns någon signifikant effekt av inkomst på
BMI. Däremot finns ett signifikant positivt samband mellan stigande BMI och stigande
yrkeserfarenhet. Det finns också en signifikant huvudeffekt mellan psykosomatiska symptom
och BMI, dock kunde inte post hoc testning genomföras för att ta reda på var skillnaderna
finns då variabeln BMI endast har två nivåer (icke övervikt / övervikt).
4. DISKUSSION
4.1 Resultatdiskussion
I föreliggande studie kunde inget samband mellan BMI och inkomst hittas, vilket troligtvis
har sin förklaring i att undersökningsgruppen var för liten. Samband mellan BMI och inkomst
har dock visats i tidigare forskning (Brunello & D’Hombres 2007; Judge & Cable 2010;
Neuman 2011). Det signifikant positiva sambandet mellan övervikt och stigande
yrkeserfarenhet är intressant då ingen forskning hittats som undersökt denna relation tidigare,
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
19
men det är inte rimligt att dra slutsatsen att längre yrkeserfarenhet genererar högre BMI. Det
dagliga arbete som undersökningsgruppen utför bygger på en tydligt hierarkisk struktur, där
erfarenhet och antal år inom yrket genererar mer ansvar över tid, vilket indikerar att ålder är
relevant och kan bidra till att förklara varför erfarenhet korrelerar starkare med BMI än
utbildning. Bland andra så har Judge och Cable (2010) visat att ålder korrelerar med BMI och
då det mot denna bakgrund är rimligt att anta att stigande ålder genererar mer erfarenhet är det
också rimligt att anta att sambandet mellan erfarenhet och BMI påverkas av kronologiskt
stigande ålder. Den homogent maskulina undersökningsgruppen stärker misstankarna om
ålder, då manligt BMI ökar mer med åldern än kvinnligt BMI (Judge & Cable, 2010) samt att
manlig övervikt är mer acceptabel än kvinnlig övervikt (Belotti 1977; Bordo 1993). Att
erfarenhet visade sig vara en signifikant starkare prediktor än utbildning är särskilt intressant
då forskningsresultat tidigare visat samband mellan utbildning och BMI (Cawley, 2004), och
att övervikt i Sverige förklaras med låg utbildning (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Det signifikanta sambandet för övervikt stödjer tidigare forskning som visat signifikanta
samband mellan inkomst och övervikt/fetma (Brunello & D’Hombres 2007; Atella, Pace &
Vuri 2008; Villar & Quintana-Domeque 2009; Judge & Cable 2010), självförtroende och
övervikt (Cawley, 2004), ekonomiskt missgynnande och övervikt (Baum & Ford 2004;
Jolliffe, 2011) samt socioekonomisk status (SES) och övervikt (Neuman, 2011). Det är också
förenligt med den överviktstrend som stadigt ökat i Sverige de senaste 25 åren (Statistiska
centralbyrån 2012; Folkhälsoinstitutet 2010) samt bekräftar Belottis (1977) och Bordos
(1993) påståenden.
Huvudeffekten mellan psykosomatiska symptom och BMI indikerar att det finns en relation
mellan hälsa och BMI, vilket är förenligt med tidigare forskning i ämnet (Cawley 2004;
Atella, Pace & Vuri 2008; Jolliffe 2011). Synen på vikt och hälsa har historiskt förklarats som
en produkt av projektion, miljö och samhälle (Belotti, 1977; Erikson, 1993). Studier visar att
det finns kopplingar till bland annat socialt sammanhang och kultur (Brunello & D’Hombres,
2007) och inlärda beteenden präglade av samhällets normer som bland annat lägger grunden
för matbeteende och synen på kroppen tidigt i livet (Cantrell & Ellis 1991; Cramer &
Steinwert 1998; Lewinsohn mfl 2005) och det är rimligt att anta att detta har betydelse för
relationen mellan hälsa och BMI.
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
20
4.2 Metoddiskussion
Generellt så har valet av forskningsmetod visat sig vara tillfredsställande för att besvara
hypoteserna, men en komplementär kvalitativ ansats genom intervjuer hade kunnat få fram
ytterligare relevant information som kan vara svår att få fram i en enkät som exempelvis
levnadsvanor, faktisk arbetssituation, syn på hälsa och socioekonomisk status. Det kan
förekomma mätfel som kan påverka reliabiliteten, då studien förlitar sig på egenlämnade
uppgifter om ålder samt längd och vikt, varefter BMI har beräknats. Arbetsgrenens
hierarkiska struktur lämpar sig väl för denna sortens studie med undantag för bristen på
könsspridning.
Forskningsämnet visade sig vara mycket känsligt, vilket orsakade en rad oförutsedda problem
och svårigheter. Ledningen på det stora internationella företag som inledningsvis tillfrågades
om och godkände medverkan i studien var välvilligt inställda tills de blev insatta i att det
delvis handlade om att faktiska uppgifter om inkomst skulle lämnas. Då avböjde de med
motiveringen att det inte var lämpligt. Exakt samma fenomen upprepades med ett annat större
internationellt företag. Ovilligheten från båda parter gällde framförallt utlämnande av
nuvarande lön. Forskningsämnet orsakade alltså stora svårigheter i att få tillgång till en
arbetsplats som var villig att delta. Samtliga företag som tillfrågades att medverka i studien
medgav att ämnet var intressant, men avböjde med samma motivering – rädsla att en studie av
det här slaget skulle kunna skada kommande eller pågående lönerevision på företagen. Då
samtliga företag avböjde med snarlika argument verkar det föga troligt att alla skulle vara
inne i ett känsligt läge i respektive lönerevisionsprocess, vilket leder till en annan slutsats - att
de avböjde medverkan på grund av ämnets kontroversialitet. Detta resulterade i ett stort
bortfall, då enkäterna delades ut väldigt hastigt eftersom åtkomsten till de arbetsplatser som
slutligen ingår i studien skedde väldigt plötsligt. Det stora bortfallet på 50.6 procent har med
största sannolikhet påverkat studiens generaliserbarhet och även om tillräcklig power har
uppnåtts i samtliga analyser är det med knappa marginaler, varför resultatet inte kan anses
vara generaliserbart eller representativt för större populationer. Om undersökningsgruppen
varit större och material samlats in från flera arbetsplatser och arbetslivssektorer hade detta
sannolikt bidragit till ökad reliabilitet och validitet samt möjlighet att dra generaliserande
slutsatser från resultaten. Det som nu skedde var att enkäterna endast gick ut till tre olika
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
21
arbetsplatser inom samma arbetsgren, vilket kan ha varit begränsande även om försök gjordes
för att öka validiteten och kontrollera yttre faktorer såsom intern lönepolicy. Då hypotesen om
könsskillnader fick utgå ersattes denna med en hypotes om skillnader i psykosomatiska
symptom. I efterhand hade det varit bättre att mäta psykosomatiska symptom efter ett
befintligt instrument än efter egen skala, men då tillträdet skedde plötsligt och det kvinnliga
bortfallet upptäcktes sent fanns inte möjlighet att korrigera detta. Även detta får anses påverka
både resultatets reliabilitet och generaliserbarhet.
Insamlingsmaterialet omfattade fler variabler än de som använts i analyserna och som av olika
skäl tagits bort. Lönetillfredsställelse skulle ingått som prediktor i regressionen för att mäta
och inkludera personlig värdering av hur den ekonomiska situationen upplevs som
komplement till den faktiska ekonomiska situationen som mätts i inkomst. Efter att kritiskt ha
granskat det insamlade materialet fattades beslut att detta får lämnas åt kommande studier att
undersöka, då mätskalan i efterhand ansågs vara för snävt konstruerad för att några
generaliserande slutsatser skulle kunna göras utifrån ett eventuellt resultat. Dessutom var
undersökningsgruppen, på grund av det stora bortfallet tyvärr för liten för att en multipel
regressionsanalys skulle klara av att hantera fler än tre prediktorer för att tillräcklig power
skulle uppnås (Heinzen & Nolan, 2007), varför de prediktorer som ansågs mest intressanta
valdes ut till modellen. Mot denna bakgrund sållades även ålder bort som prediktor, dels då
det finns befintliga studier som bevisar detta samband (Judge & Cable, 2010) samt att
erfarenhet också kan betraktas som en åldersvariabel, varför det vore onödigt att mäta samma
sak två gånger. Dessutom finns det en tydlig röd tråd mellan utbildningsnivå, yrkeserfarenhet
och chefsansvar som gör dem intressanta som prediktorer. Om det vore ett riktigt
forskningsprojekt hade fler prediktorer använts, men för denna undersökning fick det räcka.
I ett vidare perspektiv hade det också varit intressant att gå vidare med den jämförelsestudie
mellan män och kvinnor som var tänkt som en del av denna studie för att undersöka
eventuella skillnader mellan BMI, kön och inkomst i Sverige då forskning tidigare visat
signifikanta samband mellan dessa variabler både i USA (Baum & Ford 2004; Judge & Cable
2010) och i Europa (Brunello & D’Hombres 2007; Villar & Quintana-Domeque 2009).
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
22
5. REFERENSER
Atella, V., Pace N. & Vuri, D. (2008). Are employers discriminating with respect to weight?
European Evidence using Quantile Regression. Economics and Human Biology, 6,
305–329.
Baum, C. L., III, & Ford, W. F. (2004). The wage effects of obesity: A longitudinal study.
Health Economics, 13, 885–899.
Belotti, E. G. (1977). Vad händer med små flickor? Lund: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Bordo, S. (1993). Den slanka kroppens budskap. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2, 3-18.
Brunello, G. & D’Hombres, B. (2007). Does body weight affect wages? Evidence from
Europe. Economics and Human Biology, 5, 1–19.
Cantrell, P. J. & Ellis, J. B. (1991). Gender role and risk patterns for eating disorders in men
and women. Journal of Clinical Psychology, 1, np.
Cawley, J. (2004). The impact of obesity on wages. Journal of Human Resources, 39, 451–
474.
Cramer, P. & Steinwert, T. (1998) Thin is Good, Fat is Bad: How Early Does it Begin?
Journal of Developmental Psychology, 3, 429-451.
Erikson, E. H. (1993). Barnet och samhället. Stockholm: Natur & Kultur.
Heinzen, T.A. & Nolan, S.A. (2007). Statistics for the Behavioral Sciences. Worth Publishers:
New York.
Jolliffe, D. (2011). Overweight and poor? On the relationship between income and
the body mass index. Economics and Human Biology, 9, 342–355.
Anna Lövgren
2PS600 G3-uppsats
Ht 2011
23
Judge, T. A. & Cable, D. M. (2004). The effect of physical height on workplace success and
income. Journal of Applied Psychology, 89, 428–441.
Judge, T.A. & Cable D.M. (2010). When It Comes to Pay, Do the Thin Win? The
Effect of Weight on Pay for Men and Women. Journal of Applied Psychology, 2, np.
Lewinsohn, P. M. mfl (2005). Problematic Eating and Feeding Behaviors of 36-Month-Old
Children. International Journal of Eating Disorders, 3, 208–219.
Medlingsinstitutet (2009). Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan
män och kvinnor 2009? http://www.mi.se/pdfs/pdfs_2010/Rapp_loneskllnd_2009.pdf
Tillgänglig: 2010-12-01
Neuman, M. (2011). The poor stay thinner: stable socioeconomic gradients in BMI among
women in lower- and middle-income countries. The American journal of Clinical
nutrition, 5, 1348 -1357.
Statistiska Centralbyrån (2012). www.scb.se Hitta statistik Statistikdatabasen
Ämnesområde: Levnadsförhållanden Tabell: Levnadsnivåindikatorer i ULF efter
H-region, kön, ålder och indikator.
Tillgänglig: 2012-01-28
Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas
ansvar. http://www.fhi.se/PageFiles/10555/R2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-
2010.pdf
Tillgänglig: 2011-10-15
Världshälsoorganisationen (2012). http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html
Tillgänglig: 2012-01-19
Villar, J. G. & Quintana-Domeque, C. (2009). Income and body mass index in Europe.
Economics and Human Biology, 7, 73–83.
