BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNINGmedia.brandfacket.se/docs/SFF_1601.pdftill utredningar och...

N1 · 16

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNING

Proud member of the European and the International Firefi ghters Union Alliance

RYKANDE FÄRSK

medlemsförmånSLÄCKGRANATER

som räddar livSTORSTOCKHOLMS RÄDDNINGSCENTRAL Sveriges största larm- och lednings central

Vi välkomnarAmbulansförbundettill tidningen!

SWEDISH FIREFIGHTERSANSVARIG UTGIVARETobias Rådenfjord

CHEFREDAKTÖRTobias Rådenfjordchefredaktor@� re� ghters.se Tel: 0722-33 44 42

Tryckt upplaga: 13 000 ex

REDAKTIONSwedish Fire� ghtersPalmfeltsvägen 19SE-121 62 Johanneshov

Tel 08-722 34 80

E-mail: [email protected]: www.� re� ghters.sewww.brandfacket.se

SKRIBENTERPeter Bergh, Tobias Rådenfjord, Mikael Strand, Olle Anderstam, Ola Morin och Inger Wiklund.

TRYCKADV Print

ANNONSERING Irmér Media ABTel 08-742 10 08patrik.irmer@� re� ghters.se

PRODUKTION & LAYOUTIrmér Media ABAntennvägen 10, 135 48 TyresöTel 08-742 10 08www.irmermedia.com

KONTAKTINFORMATION

INNEHÅLL

LEDARE – Peter Bergh

Chefredaktören har ordet

MSB: SMO-utbildningen inspirerar i Skottland

Juridisk rådgivning för BRF:s medlemmar

DEBATT: Vem äger rätten att driva frågor?

SSRC – Sveriges största larm- och ledningscentral

Brandmannen som fi ck nytt ansikte

Klankulturer och kriminalitet som skrämmer till tystnad

Påträngande fotografering och fi lmning

Vänner av stjärnan

Då delar av världen står i lågor bantas räddningstjänsten

Pseudotester i en rasande riskblindhet

Serie & Sudoku

4

6

7

10

13

18

24

28

29

30

30

31

34

8121432

OLAS SPALT:Fiaskot i Västmanland, del 2

SMITTAD OCH SJUK I ARBETETspecialistsjuksköterskan Tommy Johansson

RYKANDE FÄRSKmedlemsförmån

SLÄCKGRANATERsom räddar liv

UPPLAGA:10 100 ex

FOTO: PATRICK PERSSON

Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka 9 000 medlem-mar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organi-sation, ingår i paraplyorganisationen The International Fire� ghter Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än 600 000 brandmän.

BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Fire� ghters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör bran-schen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som ny teknik, forskning och lagstiftning inom området.

NORDIC ECOLABEL

341904Printing company

OMSL AGSBILD: PATRICK PERSSON

www.allgotech.com

Hose Master TM

Världens första helautomatiska slangvårdsmaskin

Hose MasterTM är världens första helautomatiska slangvårdsmaskin för brandslangar. Tvättning, provtryckning, torkning, märkning och upprullning sker samtidigt och med full automatik.

Wennergren Maskin ABSkatelövsvägen 37340 32 GrimslövTel 0470-75 01 10Fax 0470-75 00 58

4 Swedish Firefighters 1 • 2016Swedish Firefighters 1 • 2016 5

LEDARE

Det gör ont!BRF FÅR OFTA FRÅGAN om de som skulle – eller borde – kunna göra skillnad i rekryteringsproblematiken vad gäller deltidsanställda brandmän känner till att detta just är en problematik. Svaret är enkelt och kort, ja! Frågan som borde ställas är: ”varför gör de ingenting när de vet?”

Jag tror att de tror att de gör något, men hela frågan är ett slags offer för den svenska modellen av politik och byråkrati, där den ene helt enkelt inte förstår vad den andra gör – eller dessvärre – vad man ställer till. Man satte hoppet till utredningar och de ”nymodigheter” som var på väg, såsom Lagen om skydd mot olyckor (LSO), som såg dagens ljus år 2004, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), vilken inrättades år 2009. Innan detta hänvisades det till det nya och efteråt till att det nya måste få tid att sätta sig och verka. Nog har det värkt – och värker fortfarande – men det är väldigt liten verk-stad.

Vidare tror jag att de tror att det har skett – och fortfarande sker – något. Vår inrikesminister svarade så här på dessa frågor, i början av förra året: ”I pipeline ligger att MSB avser att tillsammans med SKL i april 2015 inrätta ett forum med fokus på rekrytering av deltidsanställda brandmän. Vi ska från statens sida naturligtvis stödja kommunerna i deras arbete med att organisera sin räddningstjänst med deltidsanställda brandmän. Det viktiga är att det är kommunerna själva som bestämmer och är aktiva. Det är där arbetsgivaransvaret ligger, och det är där rekryteringsåtgärderna behöver vidtas. Statens roll kan endast vara att stödja kommunerna i detta viktiga arbete. De faktorer jag tror är viktigast är utbildningen, ersättningen och arbetsvillkoren. Ju attraktivare det är att vara deltidsbrandman, desto lättare kommer det att vara att rekrytera. Ju svårare det är att utbilda sig, ju lägre ersättning och ju sämre arbetsvillkor man har desto svårare kommer rekryteringen att bli.”

Vad hände med pipelinen, MSB och SKL:s forum, med stödet och med det viktigaste enligt inrikesministern: utbildning, ersättning och arbetsvillkoren? I praktiken inget ännu – återigen! Vems är ansvaret för att ”inget har skett”, och vet inrikesministern om att politikens, hans och

då regeringens intentioner stoppats, fördröjs eller görs om till oigenkännlighet av tjänstemän vid myndigheter och organisationer? Jag tror inte det. Oskar Taxén, jurist på Kommunal, för fram liknade tankar i en debattartikel: ”Politikerna har avsagt sig vissa uppgifter medan svenska jurister och tjänstemän ofta gör motstånd mot politik de ogillar och tar egna initiativ. Justitieministern bör tillsätta en kommission för att reda ut hur makten är och ska vara delad.”

Jag håller med Oskar och jag antar att mycket avseende rekryteringsproblemen faktiskt grundar sig i ”någon-annan-ismen”. Vem har makten och ansvaret – och hur ser man till att det som beslutats faktiskt också utförs? Ja, uppenbarligen inte de organisationer och tjänstemän som inte delar insikten som vår högsta chef, Sveriges inrikesminister, nått: ”Prioritera utbildningen, ersättningen, arbetsvillkoren och kommunerna bestämmer”. Det är inte rimligt och det är uppenbart inte bra – utan faktiskt i delar helt obegripligt – att några enskilda intresseorganisationers tjänstemän centralt i Stockholm kan agera tvärt om.

Återigen kontaktar vi nu alla som borde och skulle kunna göra skillnad, och ger dem vår syn på svensk räddningstjänst. Utvecklingen är milt sagt högst oroande och ger konsekvenser inte bara lokalt utan även för räddningstjänstens totala förmåga. Att det handlar om medborgarnas liv och hälsa borde förtjäna hög prioritering oavsett vem man är eller vad man företräder. Värkande måste bli verkande, så: Gott nytt 2016 på er och... på´t igen.

Peter BerghFÖRBUNDSORDFÖRANDE

medborgarnas liv och hälsa borde förtjäna hög prioritering oavsett vem man är eller vad man företräder. Värkande

Gott nytt 2016 på er och...

Tel kundservice 0200 811 000www.procurator.se

Räddningshjälm Pacific R6 Dominator

NYHET!

• Kevlar®/glasfiberaramid • Vikt: 750 g• Försedd med infällbart ögonvisir EN 166

och förbredd för montering av hörselkåpor med P3E fäste

• 3-punkts hakband med snabblås• Färger: svart, vit, gul och röd

BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERSSTEGAR SOM RÄDDAR LIV

wibeladders.se/norbas

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1 8/21/2014 2:01:48 PM

Swedish Firefi ghtersPatrik Irmér, AnnonschefTel: +46(0)8 742 10 08Epost: patrik.irmer@fi refi ghters.se


Chefredaktören HAR ORDET!Politisk oförmåga?DET GÅNGNA ÅRET BJÖD PÅ MYCKET som kommer att hålla statsvetare sysselsatta under lång tid framöver. Terrorism, IS framfart i Mellanöstern, samt stora mig-rationsströmmar, bara för att nämna några händelser. Sällan har Sverige haft en svagare regering eller op-position. Handlingskraften och ansvarsförmågan lyser med sin frånvaro. Det stora problemet med Svenska politiker är deras oförmåga att analysera och planera inför framtiden och eventuella tänkbara kommande scenarier. Politiker utan mål går alltid den närmsta vägen men som vi alla känner till så blir lätt en gen-väg till en ganska dyr och kostsam senväg. Regeringen och oppositionen måste nu se till att sitt ansvar så att landet kan styras på allra bästa tänkbara sätt för alla människor i detta avlånga land. För första gången i SFFs historia kan vi stolt presentera en annan blå-ljusaktör som skribent i vår tidning, med öppna armar och varmt hjärta välkomnar vi ambulansförbundet ALARM. Vi tittar också närmare på Storstockholms

brandförsvar och deras larmcentral SSRC, släck-granater och mycket annat. Har ni tips på artiklar eller reportage ute i landet så tveka inte på att höra av er till mig, vi tar tacksamt emot alla förslag. Har ni trevliga bilder på lite udda händelser så maila gärna in så kommer vi att utse en vinnare under året vilken kommer att belönas med ett hemligt pris.Vi på redaktionen vill önska er en trevlig läsning och ett fantastiskt 2016!

”CHEFREDAKTÖREN”Tobias Rådenfjord chefredaktor@fi refi ghters.se

Kalendariet 2016SEVESODAGEN3 feb, Malmö.................................(www.seveso3.se)

KEM 20169–10 mars, Helsingborg .............(www.kem2016.se)

VATTENSÄKERHET20–21 april, Helsingborg ..........(www.sakerhets.se)

KRISBEREDSKAP 201619–20 maj, Helsingborg (www.krisberedskap2016.se)

BRAND 201624–26 maj, Karlstad ... (www.brandkonferensen.se)

NÖDHAMN14–15 sept, Helsingborg ........ ...(www.nkh2016.se)

SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG 15 sept, Revinge ..........................................(msb.se)

SKADEPLATS 27–29 sept, Helsingborg ...(brandskyddsforeningen.se)

BRANN GARDEMOEN29–30 sept, Oslo ............... (www.brannmannen.no)

SKYDD25–27 okt, Stockholmsmässan ............. (skydd.net)

BRANDFARLIG VARA2–3 nov, Malmö ................ (www.brandfarligvara.se

BRANDSKYDD 201623–34 nov, Upplands Väsby ..(www.brandskydd2016.se)

.............................................................................................

Har du ett evenemang som du vill ska synas i kalendariet?Kontakta oss på chefredaktor@fi refi ghters.se

Han BerÄttar att räddningstjänsten i Skottland vill bredda sin roll och sitt uppdrag för att kunna möta befolkningens behov. ”Vi vill utveckla vår kompetens och arbeta med trygghet och säkerhet i ett bredare perspektiv. Idag arbetar vi mycket med brand och trafi kolyckor men inte så mycket med säg information kring hur man själv kan förebygga olyckor. Vi arbetar inte heller med sjukvård eller första hjälpen.”

Minskade anslag och offentlig rapport driver omorganiseringMinskade anslag till räddningstjänsten och en offentlig rapport kring hur offentlig sektor bäst kan möta befolkningens behov ligger bakom framtagandet av den nya utbildningen. ”Rapporten lyfter fram vikten av aktörsgemensamt arbete”, säger Peter Murray. ”Inriktningen är att olika aktörer som räddningstjänst, socialtjänst, sjukvård etc. ska samarbeta kring att erbjuda en mer sammanhållen service till befolkningen.”

”Ambitionen är att säg räddningstjänst ska kunna bistå både med information kring att förebygga bränder samt information kring hur exempelvis äldre kan förebygga fallolyckor. Vi vill undvika att olika aktörer gör samma arbete.”

Han berättar att räddningstjänstens roll i detta arbete är viktig. ”Vi når ut till boende i glesbygden eftersom vi har stationer över hela landet. Vi är ofta först på plats om något händer i dessa områden.”

Utbildning riktar sig till olika aktörer inom offentlig sektorTanken är att utbildningen ska rikta sig till andra aktörer utöver räddningstjänst. Den ska gå i två spår och ska dels vidareutbilda befi ntlig personal och dels utbilda ny personal inom områden som räddningstjänst, sjukvård, lokal förvaltning etc. ”Eftersom vi har fått en inriktning om att öka samarbetet mellan olika aktörer för att förbättra servicen till befolkningen har vi tagit fram en utbildning som ska innehålla olika moduler”, säger Peter Murray. ”Tanken är att de som går utbildningen kan välja olika inriktningar inom offentlig sektor.”

”I detta arbete har vi tagit stort intryck av hur MSB har byggt upp SMO-utbildningen: vilka förmågor ska stärkas; hur utbildar myndigheten inom risk- och förebyggande? Vår ambition är att utbilda personal som kan dels hantera olika typer av olyckor och dels bidra till att stärka lokalbefolkningens egen förmåga att förebygga olyckor genom utbildning och andra typer av insatser.”

Representanter från MSB besökte SkottlandPeter Murray berättar att de under besöket blev så imponerade av hur MSB utbildar inom risk- och förebyggande på SMO att de ombad representanter från MSB Revinge att presentera sitt arbetssätt för en grupp högre chefer inom den skotska räddningstjänsten. ”Vi ville att fl er personer inom organisationen skulle få ta del av SMO-utbildningens fokus på risk- och förebyggande arbete.

Elna Johansson, enhetschef för grundutbildningsenheten, och Gabriella Westheim, lärare inom risk- och förebyggande på SMO, representerade MSB i Skottland. Gabriella Westheim säger att besöket i Skottland visar på att andra länder är intresserade av hur MSB utbildar inom risk- och förebyggandeområdet.

”I Sverige ligger vi på framkant eftersom vi har arbetat med dessa frågor i mer än tio år. Vi ser också att vi har mycket att erbjuda vad gäller kunskap och erfarenheter, speciellt eftersom Skottland står inför liknande utmaningar som vi gör vad gäller exempelvis en förändrad riskbild i samhället såväl som demografi ska och naturrelaterade förändringar.”

Samarbete gynnar även MSBElna Johansson framhäver att samarbetet med Skottland även gynnar MSB:s utbildningsverksamhet: ”Genom att besöka andra länders räddningstjänstorganisationer kan vi inom MSB inhämta kunskap och erfarenheter som vi kan dra nytta av i våra egna utbildningar. Det blir ett tillfälle för både oss och dem att lära sig mer om utbildning av räddningstjänst samt att diskutera utmaningar och möjligheter.”

SMO-UTBILDNINGENS FOKUS PÅ RISK- OCH FÖREBYGGANDE ARBETE

inspirerar Skotsk räddningstjänst ”SMO-utbildningens fokus på risk- och förebyggande arbete är imponerande.” Det säger Peter Murray från Skottlands nationella räddningstjänst. Han har fått i uppdrag att ta fram en ny utbildning för den skotska räddningstjänsten och besökte under hösten MSB Revinge för att inhämta kunskap kring hur MSB utbildar inom ämnesområdet risk- och förebyggande på SMO-utbildningen.

msb

Vi på redaktionen vill önska er


strax innan årsskiftet blev det klart att BRF och Kriström Advokatbyrå ingått ett samarbetsavtal gällande juridisk rådgivning till förbundets medlemmar. SFF träffar Filip Rydin, advokat och delägare på Kriström Advokatbyrå, på kontoret, beläget på våning 16 i ett av Hötorgshusen, med en hänförande, milsvid utsikt över Stockholm. Läsare av denna tidning har kanske i minne att det var Kriström Advokatbyrå som hjälpte BRF att driva ärendet avseende Bengt-Åke Johanssons avtalspension, vilket blev en storseger över ar-betsgivaren. (Läs om detta på http://firefighters.se/artiklar/bengt-ake-johanssons-och-brfs-samordningsseger/).

– Det var BRF:s ordförande, Peter Bergh, som tog upp detta att BRF företräder ett så stort antal människor, och att det är mer än troligt att många av dem någon gång kommer att behöva juridisk hjälp. Först tänkte jag ”oj, vi företräder ju förbundet självt, går det ihop?”. Men, det blir ingen krock – däremot om det mot förmodan skulle inträffa att någon medlem vill ha en juridisk företrädare i ett mål mot BRF måste vi hänvisa den personen någon annanstans. Kriström har goda erfarenheter av liknande avtal med an-dra organisationer och även enskilda företag, men det är faktiskt med extra stolthet vi företräder brandmännen både som organisation och som enskilda personer. De har ett välförtjänt gott rykte och är en yrkeskår i landet som jag verkligen ser upp till, framhåller Filip Rydin.

Alltid klientens intresseFilip Rydin titulerar sig advokat, men vad är då skillnaden mellan en sådan och en jurist?

– Den som har tagit juristexamen vid universitet och ar-betat i minst tre år med juridisk rådgivning kan gå en sär-skild utbildning och ta examen. Alla advokater står under tillsyn av Advokatsamfundet och reglerna är hårda beträf-fande den som använder denna titel – den som anlitar en advokat ska kunna känna sig helt säker på att advokaten alltid ser till klientens intressen och inte tar några andra hänsyn i arbetet, förklarar han.

Vi diskuterar skillnaden mellan tvistemål och brottmål – i det senare fallet anser staten, via en åklagare, att en person har gjort något olagligt som ska ge en straffrättslig påföljd, såsom fängelse. Medan tvistemål uppkommer när

enskilda parter inte kan komma överens om något. – Det kan handla om tolkning av någons avtalspension,

till exempel vilka förmåner ett avtal ska innebära, men även till och med vilket datum dokumentet har skrivits un-der, vilket ju var en viktig punkt i BRF:s ärende gällande Bengt-Åke Johansson, för att ta ett aktuellt exempel. Eller ett köp av en fastighet som en köpare anser ha något fel som säljaren ska svara för, som är ett typiskt civilrättsmål.

Kriström Advokatbyrå arbetar i stor utsträckning både med tvistemål och brottmål. För egen del tillbringar Filip Rydin ungefär tre av veckans arbetsdagar med att föra kli-enternas talan i domstol.

– Då lever juridiken som mest tycker jag, och att få be-lysa klientens intressen i en skarp rättegång är tjusningen med arbetet, berättar han.

RYKANDE FÄRSK

medlemsförmån! Nu får alla som är med i BRF ytterligare en medlemsförmån – ett samarbetsavtal har tecknats med Kriström Advokatbyrå KB. Detta garanterar BRF:s medlemmar en timmes gratis inledande rådgivning, och därefter juridisk rådgivning eller hjälp med juridiskt biträde, till ett förmånligt arvode. Filip Rydin, advokat och delägare på Kriström Advokatbyrå, vill slå ett slag för den preventiva juridiken; och det finns några särskilda tillfällen i de flesta människors liv när det är tillrådligt att ta juridisk hjälp.

juridisk rådgivning

Fri konsultationAvtalet med BRF innebär att den medlem som behöver juri-disk hjälp får möjlighet till en timmes kostnadsfri rådgiv-ning, per telefon, med en advokat eller jurist. Sammanlagt arbetar 15 sådana på Kriström. Filip Rydin samt ytterligare fyra av dessa – samtliga erfarna advokater respektive jurister – kommer att bistå BRF:s medlemmar.

– För att pröva det här kör vi en tre månader lång test-period, och den börjar gälla i samband med publiceringen av denna artikel i SFF. Sedan ska vi göra en utvärdering med BRF för att se hur samarbetet förlöper och hur vi kan utveckla det vidare.

Efter det inledande samtalet får medlemmen juridisk rådgivning eller hjälp med juridiskt biträde till ett mer förmånligt arvode än vad advokatbyrån normalt tillämpar: 1 875 kronor i timmen. Detta ska jämföras med att de flesta advokatbyråer i Stockholm med motsvarande storlek, kun-nande och kapacitet tar minst 2 500 kronor i timmen. I vissa ärenden gällande BRF:s medlemmar kommer en extra förmån att ges BRF:s medlemmar genom fasta arvoden; exempelvis för upprättandet av äktenskapsförord eller samboavtal, vilket kostar 3 000 kronor. Medan arvodet för att upprätta ett testamente är 5 000 kronor. (Samtliga priser inkluderar mervärdesskatt).

Stanna upp i livets portarFilip Rydin vill slå ett slag för den preventiva juridiken; och det finns några särskilda tillfällen i de flesta människors liv när det är tillrådligt att ta juridisk hjälp, såsom inför äkten-skap eller samboende, vid köp av ett hus och anlitande av hantverkare. Samt är det en god idé att planera inför den dag då livet flyr.

– Detta är vardagsjuridik; juridik som de flesta behöver bli upplysta om. Det handlar om att stanna upp i livets portar, och fundera. Det finns gott om jurister som försörjer sig på tvister, men det är mycket billigare och bättre att göra rätt från början. Många rättstyper glöms bort, såsom sambo-avtal, men de som senare väljer att gå åt varsitt håll, och har avtalat villkoren från början, slipper bråka om det. De flesta vet att det kostar mycket pengar att ligga i en tvist rörande ett husköp, men alla tänker inte på att det också är psykiskt påfrestande.

Sätta bo ingen bagatellInför upprättandet av samarbetsavtalet diskuterade BRF och Kriström Advokatbyrå huruvida det går att urskilja en ”urtyp” för en svensk brandman.

– Vi kom fram till att det är en person med relativt god inkomst, som börjar förvärvsarbeta någon gång i 20-års-åldern, och inom ett antal år sätter bo ihop med någon, säger Filip Rydin och poängterar att äktenskapet är ett mycket gammalt standardavtal, men fortfarande Sveriges mest använda.

– Äktenskapet täcker arvsrätten för den som blir änka eller änkling, men en sambo ärver inte partnern, vilket många svävar i ovetskap om. Den som väljer den formen bör upp-rätta testamente. Här kommer även detta med särkullbarn in – barn till en make som inte den andra maken också är förälder till. Enligt ärvdabalken har dessa alltid rätt att få ut sin arvslott så snart föräldern har avlidit.


Luftiga regler När formen för samlevnaden väl har bestämts är det må-hända dags att införskaffa ett hus, och här finns det mycket att tänka på, i juridiska termer – civilrättsmål inom detta område hör till vanligheterna i de svenska domstolarna.

– Ett husköp är i de flesta människors liv den största investeringen man gör, oavsett bostadsort. Av den anled-ningen är det en god idé att satsa en slant på en juridisk granskning av avtalet; i annat fall kan det bli ofantligt dyrt. Detta kan likställas med att köpa en försäkring, säger Filip Rydin och konstaterar att många brandmän är duktiga hantverkare, som väljer att själva bygga sina hus.

– Men möjligen behöver hjälp ändå tas av en elektriker till exempel, och då kan vi vara behjälpliga med upprät-tande av ett entreprenadavtal för att undvika tvist med hantverkaren.

I vissa fall kan de ekonomiska förutsättningarna skilja sig åt; den ena parten bidrar till husköpet med två miljoner t ex, och den andre med en miljon.

– Om man sedan går skilda vägar är det bra att ha det uppgjort från början hur pengarna ska fördelas om huset säljs, eller vem som har rätt att bo kvar där, säger Filip Rydin och riktar viss försiktig kritik mot vissa fastighetsmäklare.

– De ska ju företräda såväl köpare som säljare, men ofta är de av naturliga skäl säljarvänliga – de vill sälja snabbt; så snart parterna är överens om priset. Om någon har för av-sikt att köpa en villa är det i sammanhanget en liten kost-nad att betala 5 000 kronor för att en jurist ska kontrollera villkoren i köpeavtalet, till exempel vad gäller friskrivning. Reglerna är minst sagt luftiga, och besiktningsklausulerna är en enda djungel; där skrivningar som ”väsentligt fel” kan innebära att köparen själv måste stå för höga kostnader. Köparen kanske vill återkalla köpet även om det gäller min-dre kostnader; att bo i ett hus samtidigt som golvet bryts upp är minst sagt besvärligt.

Undvik kompanjonstvister!Många brandmän är också egna företagare, och om tanken är att bilda ett aktiebolag tillsammans med en annan person, är det en god idé att skriva ett aktieägaravtal, framhåller Filip Rydin.

– Kompanjonstvister är dessvärre mycket vanliga; lagpa-ragraferna är så generellt skrivna att de är möjliga att tolka på en mängd sätt. Att lägga en liten del av startkapitalet på att få det korrekt skrivet kan därför löna sig.

Egna företagare kan också råka ut för en hel del, såsom att Ekobrottsmyndigheten ringer upp och informerar om att de anser att bokföringen inte har skötts som den ska.

– Företagaren kan ha slarvat omedvetet, men det kan ändå leda till ett brottmål, vilket i sin tur kan påverka an-ställningen på räddningstjänsten. Och den som hamnar i ett brottmål ska på inga villkor trava iväg till polisen på egen hand. En advokat bör följa med för att guida klienten, oav-sett om denne kan vara skyldig eller inte. Därtill kan brand-män i sin tjänsteutövning bli utsatta för brott, som om det har en viss dignitet – till exempel av våld – kan leda till åtal. Då är vi behjälpliga med att biträda målsägaren i domstols-förhandlingarna, avslutar Filip Rydin.

TEXT: INGER WIKLUND

Filip Rydin är advokat och del-ägare på Kriström Advokatbyrå KB, som nu utökar samarbetet med BRF så att medlemmarna kan få juridisk hjälp.


brf ser det givet v is som mycket viktigt att våra medlem-mar erhåller juridisk rådgivning av högsta kvalitet, och gläds därför mycket över att kunna presentera vårt nya samarbete med Kriström Advokatbyrå i Stockholm ¬– vilken är en av BRF flitigt anlitad rådgivare.

enligt ingånget av tal mellan Brandmännens Riksförbund och Kriström Advokatbyrå tillhandahåller advokatbyrån råd-givning till våra medlemmar inom följande rättsområden:

• Juridisk rådgivning vid köp och försäljning av bostads-rätt/fastighet, exempelvis granskning av ett köpeavtal. Även juridiskt biträde om medlemmen i egenskap av köpare eller säljare till en bostadsrätt eller en fastighet hamnar i tvist.

• Upprättande av äktenskapsförord, samboavtal och testa-menten till ett fast pris.

• Juridisk rådgivning i samband med att ett äktenskap eller samboförhållande upphör. Även juridiskt biträde i bodelningstvister.

• Juridisk rådgivning avseende entreprenadrättsliga spörs-mål, exempelvis granskning av ett entreprenadavtal vid småhusentreprenader och vid om- och tillbyggnads-entreprenader. Även juridiskt biträde vid entreprenad-rättsliga tvister.

• Juridisk rådgivning i bolagsrättsliga spörsmål. Även juri-diskt biträde i bolagsrättsliga tvister.

• Biträde i brottmål, antingen som försvarare eller som målsägandebiträde.

• Biträde eller rådgivning i arvsfrågor och arvstvister.

• Juridisk rådgivning och biträde i övriga köprättsliga tvister.

• Juridisk rådgivning och biträde i arbetsrättsliga tvister.

vår a medlemmar har, tack vare samarbetet, rätt till en timmes inledande kostnadsfri konsultation inom samtliga dessa områden. Vidare har våra medlemmar rätt till att få vissa handlingar, som till exempel äktenskapsförord, sambo-avtal och testamenten, upprättade av advokatbyrån till ett förmånligt fast pris.

om advok atbyråns biträde påkallas går det bra att ringa 08-545 030 70. Uppge redan i det inledande samtalet att du är medlem i Brandmännens Riksförbund och uppge även alltid ditt medlemsnummer. Därefter kommer du att bli kopplad till en av advokatbyråns jurister för en inledande konsultation.

Juridisk rådgivning FÖR BRF:S MEDLEMMAR Brandmännens Riksförbund växer sig allt större – vi organiserar i dag cirka 9 000 av Sveriges totalt cirka 14 000 brandmän. Samtliga medlemmar har givetvis även ett liv utanför rollen som brandman, och kan under livets olika perioder komma att behöva juridisk rådgivning eller hjälp i varierande grad och utsträckning.


INTERSPIRO

Boka nu!

NORDENSSTÖRSTA

MÄSSA INOM BRAND &

RÄDDNING!

25 – 27 oktober 2016

Säkerhet / Brand & Räddning

Det är här du möter dina kunder!SKYDD i Stockholm samlar branschens viktigaste aktörer. Senast kom över 12.000 besökare. De kommer för att se nyheter, hitta nya leverantörer och för att göra affärer.

Som utställare möter du • Ledande beslutsfattare inom brand och räddningstjänsten samt berörda myndigheter • Fastighetsägare • Säkerhetskonsulter • Inköpare och många andra.

Läs mer på skydd.net

SKYDD 2016 är fylld med aktiviteter, öppna seminarier arrangerade av Brandskyddsföreningen, branschfest och inspirerande möten. Här läggs grunden till nya innovativa lösningar, nya samarbeten och en spännande framtid. Du är välkommen att vara med!

83% 85%83 % hade någon form av inflytande vid inköp.

85 % hade aktuellt köpintresse.


OLAS SPALT

OLA MORIN

Ola Morin började arbeta vid Helsingborgs brandförsvar år 1982, och tjänstgör nu som insatsledare och kompetensutvecklare där. Han är medlem i BRF sedan år 2010.

i min förra spalt skrev Jag med anledning av den utredning som gjorts av skogsbranden i Västmanland och de debattartiklar som följde i DN där utredaren kallade räddningstjänstens insats för ett fi asko. Jag anser att om något är att beteckna som fi asko i samman hanget är det den sedan många år förda poli-tiken som syftat till att banta och nedmontera den operativa räddningstjänsten. Givetvis påverkade det insatserna i Västmanland negativt. Jag beskrev förra gången hur den operativa beredskapen har försäm-rats genom åren. Jag ska nu beskriva hur utbildningen inom operativ räddningstjänst kom att försämras från slutet av 90-talet och framåt.

i takt med at t stora besparingar gjordes och ope-rativ räddningstjänst började framställas som något fult försämrades också utbildningen och möjligheter till operativ utbildning. Bland det första som blev före mål för försämring var befälsutbildningarna. Dessa kortades rejält i tid. Det märktes även en klar skillnad mot förr på kursmaterial och möjligheter till praktiska övningar. Över lag utbildades befälen också till en betydligt defensivare hållning på olycksplatsen mot förr. Den så kallade LSB-metoden (”Låt skiten brinna”) blev mer regel än undantag, den passade bättre in på nerdragningspolitiken. De ökande brand-skadekostnaderna kom som en logisk följd av detta.

br andmannen skulle omskol as till informatör och en stor del av utbildningsbudgeten och utbild-ningstiden gick till det. Mycket av brandmannens tid gick också åt till s.k. breddande uppdrag där det inte verkade vara någon hejd på olika uppgifter som skulle utföras, bara man inte sysslade med operativ räddningstjänst. Blev det bra brandmän av det?

de få sl antar som fanns k var i budgeten för utbildning skulle nästan uteslutande gå till politiskt korrekt utbildning. Jag blev själv satt på genusutbild-ning i tre hela utbildningsdagar. Inget fel i genus-utbildning, men att begära liknande anslag och tid för operativ utbildning hade varit en utopi. Så istället för att lära taktik och teknik för t.ex. tågolyckor, fartygs-brand eller, rent av skogsbrand, kom det att handla om genusfrågor som t.ex. rosa och blå väskor.

det var därför en gansk a ”undernärd” och söndersparad svensk operativ räddningstjänst som torsdagen 31/7 2014 skulle möta den största skogs-branden i svensk historia. Jag tror man skulle kunna råka ut för samma sak var som helst i landet. Sett till de berättelser som nu börjar komma fram om händelseförloppen de första dagarna är det snarare frågan om man inte töjde sig långt över sin förmåga.

så för at t sammanfat ta det jag skrivit om detta; Det känns som en alldeles för enkel förklaring att ge räddningstjänsten skulden för skogsbrandens ut-veckling. Av fl ygets haveriutredare har jag hört att man ska undvika att se ”pilotfel” som en förklaring till ett haveri. Det lättaste är att avskriva de fl esta ha-verier med ”pilotfel”, men det fi nns alltid en bakom-liggande anledning till att piloten gjorde fel. Piloten handlar nästan alltid efter bästa förmåga och gör det som verkar mest logiskt efter de möjligheter som fi nns och utifrån den information piloten har i den aktuella tiden. Tyvärr tycker jag att denna utredning stannat vid ”pilotfel”, åtminstone sett till de debatt-artiklar som följde av utredaren. Det hade varit bra om man vågat rikta in sig på huvudproblemen för svensk operativ räddningstjänst istället.

FIASKOT I VÄSTMANLAND DEL 2

FO

TO

: K

AR

L-J

OH

AN

SV

EN

SS

ON

debatt

Det Har UPPDaGats att det – av utomstående – fortfarande tvistas om huruvida BRF faktiskt är ett fackförbund eller inte. Detta ser jag som en i många avseenden märklig attityd/bedömning. Om vi börjar med det uppenbara problemet, historiskt sett, var inte många sammanslutningar lagliga som organiserade arbetare under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Detta ledde till industriförbund som började organisera arbetare i industrialiseringens Sverige – en idé under denna tid som var behövlig men inte uppskattad från alla ägare.

Att dagens yrkes- och branschförbund bemöts med en form av illegitimitet när dessa detaljer under industrialiseringen glöms bort, förpassar man samtidigt till demokratiseringsprocessen (när Saltsjöbads-avtalet upprättades) bakom skynket. Minnet verkar vara väldigt kort i detta fall, så under 2016 lär väl diskussionen fortsätta beträffande vad ett ”riktigt” fackförbund gör. Att slå upp det i nationalencyklopedin verkar inte vara ett alternativ, vilket är synd eftersom ämnet belyses väldigt tydligt i uppslagsverk.

En annan intressant aspekt är just det politiska beroende som fanns i framväxten av fackförbund – socialismen var en nära bundsförvant. Hur är det nu? Äger socialismen (eller andra vänsterideologier) en större rätt att driva arbetsrättsliga frågor än andra ideologier? Vissa frågor som drivs och berörs är dessutom mer känsliga beroende på just ideologi och blir därför snarare politiska argument än praktisk arbetsmiljö; en sådan fråga är just frågan om jämställdhet på våra arbetsplatser. Jämställdhet betyder för mig innovationskraft, påhittighet och i praktisk mening är den lösningsorienterad när den ställs mot problem.

Rekryteringsprocessen i Södertörns brandförsvarsförbund synas i en fi lm, som lades ut på nätet i december. Filmen, som är producerad av Samhällsmagasinet, togs inte väl emot av alla – den påstås lyfta upp värderingar som i debatten kallas för ”bruna”, samt sägs den utmåla kvinnor som olämpliga inom hela brandmannayrket. Dessa slutsatser har dragits i fl era omgångar, och med en viss förståelse för

dessa antydningar uppstår ändå frågan: vem har rätten att kategorisera andra? Och varför drogs dessa slutsatser av individer när fi lmen enbart behandlade SBFF?

Och visst, fi lmen i sig har en del brister: Att gå uppför trappor med enbart friskluftsluckan öppen tycker jag verkar galet och jämförelsen av referenspersonerna saknar vetenskaplig grund. Den skrala redovisningen gällande avsändaren, alltså vem eller vilka som döljer sig under namnet ”Samhällsmagasinet”, ger också upphov till frågor.

Däremot är det lätt att avfärda eller glömma bort sakinnehållet och hänvisa till att en granskning är omoralisk – något jag tolkar som att det måste innebära att material har hittats på med ont uppsåt. I fi lmen fi nns ingen grund för att ställa frågor angående detta – materialet kommer ju från SBFF. Att det har uppstått situationer på insatser med andra närliggande förbund illustrerar vad ”ojämlika” (sett till LSO) resurser innebär – nämligen problem. Med olika ingångsvärden löses uppgiften på olika sätt, vilket i sig inte behöver vara fel, men defi nitivt kan påverka riskbedömningar som görs inför och under insatser.

Sakinnehållet i fi lmen då – rapporter och dokument som beskriver tveksamheter i rekryteringsprocessen – vad säger detta oss? Är frågan om fysisk förmåga något som behöver diskuteras? Det framgår att det skiljer sig i erfarenhet och skicklighet gällande dem som har utbildats internt på SBFF, och brandmän i angränsande förbund. Vad beror det på? Här behövs en nykter diskussion, inte bara om jämställdhet utan även vad gäller andra frågor där prestige måste läggas åt sidan, där vi måste sluta nedvärdera andra som försöker göra gott. Framför allt behöver vi belägga våra ståndpunkter så väl det bara är möjligt. Det fungerar alldeles ypperligt att kombinera yrkesförbund och industriförbund, det går att diskutera respektfullt om olika frågor som berör samverkan, jämställdhet och fysisk förmåga. För alla oss som faktiskt jobbar inom räddningstjänsten vore detta en stor vinst – och jag hoppas av hela mitt hjärta att 2016 blir det år när denna dröm besannas!

Vem äger rättenATT DRIVA FRÅGOR? Under 2015 har mycket hänt, stötts och blötts, samt har det getts tid till refl ektion. För min del refl ekterar jag över vad som kan ha väckt känslor under det gångna året, och landar i den retoriska frågan om vem/vilka i samhället som äger rätten att driva frågor? Och då handlar det om såväl arbetsrättsliga som andra samhällsbundna frågor. Det enkla svaret är att binda rätten att driva frågor till dem som faktiskt berörs av frågan eller ämnet.

tekniknyHettekniknyHet

Aerosolbaserade släckmedel har en historia som går längre tillbaka i tiden, men först på 1990-talet lycka-des forskare på Rysslands Soyuz rymdraketprogram att utveckla den med målsättning att kunna använda den i rymdfarkoster. Vid Sovjetunionen upplösning erbjöds licenser för användning av tekniken till intressenter utomlands.

Aerosolbaserade släckmedelSedan ett antal år tillbaka säljs aerosolbaserade släckme-del på den svenska marknaden. Det fi nns både väggfasta system som aktiveras termiskt eller elektriskt och det fi nns så kallade släckgranater som kan användas som en första insats vid en konstaterad brand. Det sistnämnda innebär en stor skillnad för räddningstjänsten och andra personer som är först på plats vid en brand. Genom att kasta in en släck-granat i en lokal där det brinner, så kan branden släckas, eller minskas dramatiskt tills räddningstjänsten är på plats. Aerosol påverkar inte syret i luften och är därför ofarlig för både människor och djur.

Brandbekämpning med vatten, kvävning eller andra meto-der fungerar genom att man antingen kyler branden, stryper syretillförseln eller tar bort och reducerar bränslet t ex vid upprättande av brandgator vid en skogsbrand. De aeroseol-baseade släckmedlen använder en fjärde metod genom att bryta den kemiska process som sker vid en brand där syre, bränsle och värme samverkar.

I behållaren fi nns Magnesium som driver Kaliumkarbonat genom olika fi lter där den övergår till en nedkyld gasform som strömmar ut i lokalen som karliumnitrat. Denna fung-erar både genom att den kyler branden på molekylnivå ge-nom att den absorberar hetta men också att vätska i form av vatten bildas som en biprodukt. De fria radikalerna i branden stabiliseras med kaliumnitratblandningen i gasen och bryter den kemiska processen och stabiliserar moleky-lerna. Aerosolgasen förhindrar återantändning i 30 minu-ter. Släckgranaten blir het när den löser ut och kan därmed ge brännskador till den som kommer i kontakt med den. Aerosolbaserad släckmedel är jämfört med andra släckme-del, miljövänlig och saneringen i efterhand är minimal.

DSPA:s släckgranat. Denna pro-dukt är utvecklad i Holland där de

har valt en diskusformad design med tanke på att den ska vara lätthanterlig när

man har en grova handskar på sig. Istället för att dra ut en sprint, som med de andra släckgrana-

terna, ska man skruva in en pigg för att utlösa den. En annan väsentlig skillnad är storleken då den har en to-

talvikt på 4,6 kg, varav 3,25 kg består av Aerosol. DSPA:s släckgranat kan släcka en yta upp till 150 m3. ”Detta har

som fördel att då man i förväg inte vet hur stor lokalen är där det brinner, har man med vår släckgranat nästan en garanti att det räcker med endast en släckgranat.”, säger Tobias Chevalier.

Firepro och Stat-X släckgranater är förmodligen lättare att kasta än DSPA:s släckgranat, men designen på DSPA:s släckgranat kan, trots sin vikt, underlätta att kasta iväg. ”När det gäller en brand i ett mindre utrymme så passar det bättre att använda sig av en pulversläckare”, menar Tobias Chevalier.

Försäljningen av släckgranater i Sverige har ökat drama-tiskt de senaste åren. Inte bara räddningstjänster använder sig av dem, men även receptionpersonal och väktare är ex-empel på personer som tack vare en släckgranat kan göra en första insats vid en konstaterad brand.

Hittills har företaget X-Fire som säljer FirePro syns mest, med annonsering både i tidningar och på nätet. Något som har gett bra resultat. ”Vi har sålt över 700 släckgranater runtom i Sverige.”, berättar Richard Qvarfell.

Den svenska marknadenDe tre varumärken som säljs i Sverige är DSPA, Stat-X och FirePro. Störst på den svenska marknaden är FirePro som är produkt utvecklad på Cypern. Richard Qvarfell är distributör i Sverige. FirePro säljs i 110 länder.

Stat-X är internationellt det varumärket som kan mäta sig med FirePro då den säljs i närmare 100 länder. Den har samma utformning som Firepro, vilket är cilinderformad be-hållare med en ring överst som likt en granat kan dras ut för att utlösas. Utformningen är tänkt så att den även är lätthanterlig när man har grova handskar på sig. Kenneth Kennberg är återförsäljare för Stat-X.

Samma funktion, men med en annan utformning har

SläckgranaterSOM RÄDDAR LIVInom räddningstjänsten kan utveckling av nya produkter betyda att fl er liv räddas. En av produketerna som har bevisat att den gör stor skillnad både när det gäller att rädda liv och egendom, är släckgranater. Allt fl er räddningstjänster runtom i landet använder sig av så kallade släckgranater som innehåller Aerosol. Swedish Firefi ghters har pratat med återförsäljare av de tre varumärkena som fi nns på den svenska marknaden.

15Swedish Firefighters 1 • 2016Swedish Firefighters 1 • 201614


tekniknyHettekniknyHet

släckgranater3ALLA FAKTA PÅ RAD:

Totalvikt: 1,8 kg.

Aerosol: 1 kg

Släckyta: 27,5 m3

Hållbarhet: 15 år..

Pris: 7 000:- sek.

FireProTotalvikt: 4,6 kg.

Aerosol: 3,25 kg

Släckyta: 150 m3

Hållbarhet: 10 år utan åtgärd.

Pris: 6 300:- sek.

DSPA

Stat-X har hittills mest riktat in sig mot försäljning av fasta släcksystem till industrier, och först nu genomförs en satsning på släckgranater. Kenneth Kennberg som driver Wolles i Wittsjö, är återförsäljare av Stat-X produkter. ”Jag har jobbat i denna bransch i över 35 år, och vårt företag är certifi erad av Lloyds Register. Vi väljer endast seriösa pro-dukter som vi tror på för återförsäljning,” förklarar han och fortsätter: ”Aerosolbaserade släckmedel har genom åren er-satt Halonbaserade släckmedel och har många fördelar. För vissa känsliga utrymmen, såsom datarum eller arkiv passar detta utmärkt då det inte skadar föremålen.”

DSPA har sålts i Sverige sedan 2011 och deras släckgranat fi nns på ett 40-tal räddningstjänster runtom i landet.

Länsförsäkringar har vid ett fl ertal tillfällen skänkt släck-granater till kommuner. För försäkringbolag fi nns det en klar fördel med att brandskadorna minskas.

Richard Qvarfell är distributör för FirePro och är en stor

förespråkare av aerosol släckmedelsprodukter. ”Viktigare än att jämföra de olika släckgranaterna som fi nns på markna-den är att få fl er att använda släckgranater, för de räddar liv”, menar han. Samtidigt är han aktiv när det gäller att hjälpa studenter och forskare att testa hans produkter. En studie som har gjorts vid Lunds Universitet 2011 jämför Stat-X och Firepro och kommer fram till att släckeffekten är lika bra, men att Firepro är renare.

I år fi ck FirePro en utmärkelse som årets innovation vid Security Awards. ”Detta betyder mycket för oss som företag, en bekräftelse att vi är på rätt väg”, säger Richard Qvarfell.

Alla tre släckgranater är godkända och certifi erade av en lång rad instutitioner och myndigheter världen över. Regelbundet görs tester och det rapporteras när släckgra-nater har används i praktiken. Ett test som sticker ut är ut-förd av NASA den 1 februari i år med bränder i samband med lithium-ion batterier. Dessa batterier används av NASA

i rymddräkter, rymdfarkoster och fordon. Testerna hade goda resultat, meddelade NASA till Stat-X.

På Utkiken.nu fi nns följande historia att läsa: Vid arbetet med mitt / vårt ”examensarbete” vid brandingen-jörsutbildningen 85/87, som handlade om brandmaterielens utveckling, läste jag mig till att man på 1600/1700-talet hade haft besök i Stockholm av en holländare som hade en fantastisk eldsläckningsapparat. För demonstrationen bygg-de man ett mindre hus typ dass i Hagaparken. Huset tändes på och holländaren gick fram och slängde in en behållare med ett pulver i. Branden slocknade, men reaktionen från åskådarna blev att det var någon slags magi och Holländaren jagades under slag och spott ut ur parken, staden och landet.

Detta var troligen den första pulversläckningen i Sverige. Efter detta tog man under 1700/1800-talet fram så kallade eldsläckningsgranater vilka fästes på en lång käpp och stacks in i brandrummet där pulvret reagerade och släckte branden likt dagens pulversläckare. (Roger Landelius, Västervik)Ovanstående historia upprepade sig när Tobias Chevalier gjorde ett jobb i just Hagaparken och träffade en Holländare med ett mycket speciellt släckmedel. ”Detta var för fl era år sedan, och Holländaren var representant för DSPA. Det var så jag blev distributör i Sverige”, berättar Tobias Chevelier. Som tur är blev den sistnämnde Holländaren inte jagad ut ur parken.

TEXT: MARLOES ÖHRNELL

Totalvikt: 1,22 kg.

Aerosol: 500 g

Släckyta: 20-30 m3

Hållbarhet: minst 10 år med minimal underhåll.

Pris: 6 000:- sek.

Stat-X


storstockHolms rÄddningscentral storstockHolms rÄddningscentral

Ingen annan räddningscentral i Sverige har utökat verksamheten i så hög grad som Storstockholms räddningscentral (SSRC). I och med de nya samverkansparterna Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten Sala-Heby hanterar SSRC larm och ledning för 25 kommuner, där det sammanlagt bor ungefär 2,1 miljoner människor. Anslutningsprocessen för en ny räddningstjänstorganisation följer ett visst mönster, vilket vanligtvis tar mellan sex och nio månader, men för Attundas del har detta fått påskyndas. Tack vare engagerade och kompetenta medarbetare – samt redundans i systemen – har allt som förväntat gått bra.

SSRC – Sveriges störstaLARM- OCH LEDNINGSCENTRAL FÖR KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNST

nÄr sFF besÖKer Storstockholms räddningscentral (SSRC) den 14 december är det bara timmar innan räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda ansluts hit. SSRC är lokaliserade till Täby brandstation, och en remarkabelt lugn Johanna Björnfot tar emot i konferensrummet, där ett sista avstämningsmöte just avslutats. Tidigare tjänstgjorde hon som enhetschef på SSRC men har nu en halvtidstjänst som samordnare och operativ chef (OC). Detta på grund av fl ytten till Göteborg – den andra halvtiden tjänstgör hon som brandingenjör på Räddningstjänsten Storgöteborg.

– Jag är väldigt glad över den här lösningen; få arbetsplatser är så bra som denna, säger Johanna Björnfot och förklarar att det hör till vanligheterna med studiebesök här, främst från samverkansparterna men även andra – såväl nationella som internationella – organisationer är intresserade av SSRC:s sätt att larma och leda.

– Inför Attundas anslutning har vi dock varit restriktiva med besöken eftersom vi har behövt koncentrera oss på förberedelserna.

Det var i slutet av september som det glädjande beskedet kom att SSRC vunnit upphandlingen vad gäller Attunda, som tidigare var anslutna till Räddningscentralen Stockholms läns (RCSL), vilken drivs av Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF).

– Sedan dess har vi jobbat med anslutnings-processen för dem, samt även för Räddningstjänsten Sala-Heby, som kopplas hit den 8 mars 2016.

Redundans ett måste

Kent Lundqvist, även han OC, samt projektledare för såväl Attundas som Sala-Hebys anslutning, dröjer sig kvar för att ordna med de sista praktiska förberedel-serna inför morgondagen, såsom att göra kopior av det nya kartbladet – där Attundas insatsområden fi nns med – som ledningsoperatörerna ska arbeta utifrån.

– Vi ställer höga krav på den anslutande parten; till exempel får de plocka fram en mängd underlag. När vi spaltade materialet för Sala-Heby blev det först tyst en stund och så sa de ”bra, då får vi göra en översyn av organisationen samtidigt”, berättar han och visar resultatet av Attundas arbete – en fullmatad A4 pärm.

– Ettor och nollor kan fallera och vi måste ha redundans här. Pärmen är en snabbguide som ligger framme vid samtliga ledningsoperatörers bord; om datasystemet saknar en uppgift fi nns den här.

Ett visst mönster följer – vilket vanligtvis tar mel-lan sex och nio månader – när en ny organisation ansluter sig. Arbetet har delats upp i olika projekt-grupper, såsom ledning/ledningssystem, teknik, driftsfrågor och utbildning/övning. Många personer är inblandade i detta, tre till fyra i varje grupp, och alla gör detta parallellt med sina ordinarie tjänster.

– För Attundas del tog processen alltså bara tre månader. Att deras avtal med RCSL löper ut redan

I trafi krummet, som är SSRC:s ”hjärta”, fi nns möjligheten att gruppera om skärmar och även koppla upp till trafi kvideon, om det gäller en trafi kolycka. Trafi k Stockholms kameror kan, på begäran, också riktas om t ex till en brinnande byggnad, eller vid ett hot om hopp från en hög byggnad. Fotograf: Kent Lundqvist

Johanna Björfot tjänstgör som samordnare och operativ chef på SSRC. Hon framhåller hur viktig SSRC:s inriktning är på att vara en räddningscentral med hög kvalitet på alarmering och ledning – alltså att inga andra uppdrag hanteras på bekostnad av räddningstjänstuppdragen. Fotograf: Inger Wiklund

Vi inleder NEDSLAG STORSTOCKHOLM med denna artikel, och bjuder i SFF #2 på en fortsättning i form av DUBBELPORTRÄTTET, där förbundschefen, Svante Borg, och räddningschefen, Tom Setterwall, presenterar sig själva samt förbundet. Bland annat.


storstockHolms rÄddningscentral storstockHolms rÄddningscentral

vid årsskiftet har inneburit en smula press, men vi har gjort ett bra jobb, framhåller Johanna Björnfot.

– Flera personer har haft tankarna fulla med detta dygnet runt, men förhoppningsvis får alla koppla av i morgon, när allt är på banan. SOS Alarm ska skifta hit från RCSL klockan tio på förmiddagen, men om det skulle inträffa en större händelse någonstans kan klockslaget skjutas upp, säger Kent Lundqvist och för-klarar att omfallsplaner fi nns om något ”går åt sko-gen”, till exempel att det uppstår en teknisk kollaps.

– Det hade varit opraktiskt att styra om på nyårsafton eller under mellandagarna, eftersom många är lediga då, och det hade inte varit så bra för tredje man. Tisdagen den 15 blir bra eftersom vi då har några arbetsdagar att korrigera eventuella brister. Nyckelpersoner från Attunda kommer endera att vara på plats här, eller garanterat fi nnas på plats vid telefonen, förklarar Kent Lundqvist.

Största utökningen

Detta är nu inte första gången verksamheten utökas på SSRC: Räddningstjänsten Gotland anslöt sig hit redan år 2009, och Räddningstjänsten Norrtälje år 2011. Våren 2014 var det dags för Räddningstjänsten Enköping-Håbo respektive Uppsala brandförsvar.

I och med detta skötte SSRC larm och ledning åt sammanlagt 17 kommuner med cirka 1,6 miljoner in-vånare, och hanterade cirka 16 000 räddningsinsatser.

När så Attunda samt Sala-Heby kliver in här utö-kas verksamheten till 25 kommuner, helt eller delvis inom 4 län – ett område där sammanlagt cirka 2,1 miljoner människor bor. Antalet räddningstjänster blir 7, som förfogar över sammanlagt 36 heltidssta-tioner, 38 deltidsstationer, 17 brandvärn och 12 led-ningsfunktioner. SSRC kommer därmed att hantera så många som 19 000 händelser per år, ungefär.

– Ingen annan räddningscentral i Sverige har utökat så mycket. Att vara en så stor organisation är fördelaktigt på många sätt, poängterar Johanna Björnfot, som ger en stor eloge till medarbetarna för att SSRC har ett så gott rykte.

– Alla har stor kompetens och ett fantastiskt engagemang; de gör ett otroligt bra jobb. Eftersom vi vill höja kvaliteten ytterligare har vi valt att utveckla verksamheten genom att satsa på medarbetarna – alla får ta ansvar för någon del här. Vi chefer är ansvariga vad gäller att fatta besluten, men det är medarbetarna som har kommit fram till det arbetssätt vi använder oss av, säger hon och framhåller att man är måna om att driva utvecklingen tillsammans med samverkansparterna, och att kvaliteteten följs upp på gemensamma möten.

– Det här är en så spännande region; det enda som inte ingår i risktopografi n är tung tillverknings-industri, men å andra sidan sker en förtätning i re-gionen som medför att sårbara verksamheter kommer närmare industrierna. Sedan tidigare hanterar SSRC Bromma fl ygplats och nu har Arlanda tillkommit.

Rent geografi skt blir det nu en bättre helhet, konsta-terar Johanna Björnfot.

Larmar varandras styrkor

All personal på SSRC har fått genomgå teoretisk utbildning och övning gällande Attunda. Dessutom har rundresor i Attundas geografi ska område genomförts för att personalen ska få orientera sig på sådant som lokaliseringen av brandstationer, riskobjekt, transportleder och avstånd. För befälens del har också särskild utbildning om Arlanda genomförts. Sammanlagt rör det sig om tre dagars utbildning för varje person. Efter nyår görs samma sak i Sala-Heby, som sträcker sig över två län.

– En stor del av personalen är sedan tidigare bekanta med Attunda, men riktigt så är det inte med Sala-Heby. SSRC har larmat ut Attunda under det senaste året; Järfälla är en gränsstation och den har vi larmat ut en gång om dagen i snitt.

Anledningen till detta är det projekt vilket genomfördes under år 2014, där syftet var att titta på förslaget avseende en gemensam funktion för alarmering och ledning i Stockholms län. Planerna på en gemensam funktion lades ner men projektet ledde till ett utökat samarbete mellan räddningscentralerna, exempelvis genom att utveckla direktalarmering mellan demsamma.

– Ibland skickar SOS Alarm larm till fel räddnings-central och tidigare hände det att utlarmningar förse-nades eftersom det uppstod missförstånd mellan SOS Alarm, SSRC och RCSL. Nu larmar vi ut varandras resurser direkt, vilket är väldigt bra. Ett samver-kansavtal fi nns också mellan SSBF och SBFF vad gäller att hjälpa varandra med allt från brandsläck-ning till att skicka en befälsbil.

Samverkan vid störningar, olyckor och kriser

I detta sammanhang kan också nämnas det av Länsstyrelsen Stockholm initierade projektet Sam-verkans funktion Stockholmsregionen. Länsstyrelsens roll är att innan, under och efter kriser vara en sam-manhållande funktion, och det långsiktiga projektet ska ge en effektiv samverkan för att kunna hantera störningar, olyckor och kriser effektivt. För närva-rande ingår SSBF, SBFF, Storstockholms Lokaltrafi k (SL), Polismyndigheten i Stockholms län, SOS Alarm, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Trafi k Stockholm, Trafi kverket samt representanter för cirka 25 kommuner.

– Vi konfererar en gång i veckan via telefon eller på länsstyrelsen, samt när något sker akut, säger Johanna Björnfot.

Renodlad räddningscentral

För att ledningsoperatörerna ska vara förberedda till exempel på dåligt väder och olika skeenden som kan inverka på verksamheten, är omvärldsbevakning ett viktigt inslag i det dagliga arbetet på SSRC.

– Tack vare vår stora och fl exibla lednings kapacitet har vi goda möjligheter att utifrån omvärldsbevak-ningen förbereda våra räddningstjänstorganisa tioner och samtidigt hjälpa kommunerna med information om vädervarningar, störningar i infrastrukturen och det allmänna nyhetsfl ödet, poängterar Johanna Björnfot.

Vidare framhåller hon hur viktig SSRC:s in-riktning är på att vara en räddningscentral med hög kvalitet på alarmering och ledning – alltså att inga andra uppdrag hanteras på be kostnad av räddningstjänstuppdragen.

– Ledningsoperatörerna är duktiga och vi vill ge dem en ärlig chans att klara av jobbet – få möjlighet att känna yrkesstolthet och ha en god arbetsmiljö.

Organisation och bemanning

Organisatoriskt sorterar SSRC under SSBF:s avdel-ning Ledning och samverkan, och Lena Drakenberg är avdelningschef. En OC är i tjänst på SSRC dyg-net runt. Avsikten är att det ska fi nnas tio sådana tjänster varav fem ska utgöras av inhyrd personal från samverkansparterna – redan nu är två inhyrda härifrån.

– Det är viktigt eftersom de kan bidra med viktig kompetens från sina respektive organisationer, framhåller Johanna Björnfot.

5 olika ledningsfunktioner begagnas inom SSBF/SSRC och OC benämns L4. Funktionen räddningschef i beredskap (RCB) är L5, och den alterneras av personal från SSBF, Norrtälje, Uppsala och nu även Attunda. Tillsammans utgör RCB och OC den högsta operativa ledningsnivån inom SSRC:s region.

Vidare är fyra ledningsförmän och 29 lednings-operatörer anställda av SSBF. Samt hyrs ytterligare två ledningsoperatörer in från samverkansparterna – även detta för att utöka kompetensen här. Dygnet

runt tjänstgör alltid minst 6 ledningsoperatörer. Beroende på en händelses omfattning och kompli-

kationsgrad används inom SSBF olika yttre lednings-funktioner på en skadeplats: L1 som utgörs av styrke-ledare eller brandmästare, och som fi nns på samtliga brandstationer, samt L2 som utgörs av yttre befäl/insatsledare. Inom SSBF och Uppsala fi nns även L3 – vakthavande brandingenjör (VBI). Samtliga ni-våer kan alltså ha rollen som räddningsledare, eller möjligen skadeplatschef eller sektorchef. Därför har ryggen på befälens larmställ inom SSBF försetts med kardborrband, så att texten där de olika funktionerna anges enkelt kan bytas ut om en högre ledningsfunk-tion larmas ut.

– Alla ledningsoperatörer på SSRC tjänstgör såväl i räddningscentralen som i yttre tjänst på ledningsbil. Av 14 arbetspass per månad gäller ett par yttre tjänst, och då är respektive person stationerad på Johannes. Uppgifterna består bland annat av att köra ledningsbilen (1180) och sedan ta plats i bilens bakre del och därifrån utgöra ledningsstöd till befälet. Det fi nns också en extra ledningsbil här, vilken vi kan skicka ut som extra ledningsstöd när så behövs, säger Johanna Björnfot och förklarar att SSRC tillämpar samma skiftgång som SSBF:s brandstationer.

– Det fi nns fl era fördelar med detta, såsom att folk lär känna varandra när de jobbar med samma befäl.

Utöver alarmering och ledning jobbar all personal på SSCR även med andra verksamhetsanknytna arbetsuppgifter såsom utbildning på olika nivåer, drifts- och kvalitetsarbete, beredskapsplanering, teknik och schemaläggning.

Utökar ledningsoperatörerna

Nu i mars kommer antalet ledningsoperatörer att utökas med en handfull. Meningen är att samtliga

Tillsammans utgör räddningschef i beredskap (RCB) och operativ chef (OC) den högsta operativa ledningsnivån inom SSRC:s region. En OC är i tjänst på SSRC dygnet runt – här Staffan Ljung. Fotograf: Kent Lundqvist

Att primär- och sekundärgränserna mellan Attunda och SSBF suddats ut innebär en geografi skt bättre helhet, vilket gagnar medborgarna. Siffran 2 står för räddningstjänst, medan åtföljande siffror talar om vilken Rakelzon som gäller: 31 för SSBF och 35 för Attunda. De fyrsiffriga numren anger vilket fordon det handlar om. Fotograf: Kent Lundqvist


så småningom ska ingå i yttre tjänst, varför körkort med behörighet C är ett krav. Nyanställda som saknar C-behörighet får provanställningens tid, sex månader, på sig att ordna detta. För att komma ifråga för en tjänst krävs vidare högskolebehörighet, samt förmåga att uttrycka sig väl på svenska och helst även på engelska. För att klara jobbet bör man ha visst logiskt tänkande, personlig mognad, vara fl exibel och kunna fatta snabba beslut. Att ha erfarenhet som brandman är meriterande, likväl som att ha jobbat som operatör någon annanstans. En stor del av de anställda på SSRC har någon form av räddningsbakgrund.

– Ledningsoperatörens arbete är kvalifi cerat, och eftersom det handlar om ett sammansvetsat lag är det bra med olika kompetenser, från andra blåljusyrken till exempel. En av de senast anställda, Tove Isander, kommer senast från SL:s trygghetscentral, där hon jobbade som operatör i fyra och ett halvt år, berättar Johanna Björnfot.

Annonserna placeras alltid dels på SSBF:s egen hem-sida och dels på samverkansparternas sidor. Samt på sociala medier och i branschtidningar – och nu senast även i Metro.

– Det brukar vara mellan 40 och 50 sökande, från hela landet, per annons och nu senast gick vi vidare med ett 30-tal i rekryteringsprocessen.

Internt avlyssningssystem

I trafi krummet, som är SSRC:s ”hjärta” är det av naturliga orsaker en smula rörigt just i dag; antalet larmbord ska utökats från fem till sex. Minst fyra av dessa bemannas under dagtid på vardagar, och minst tre eller två övrig tid. De övriga operatörerna, som sysselsätter sig med andra uppgifter, gör detta på samma villkor som heltidsbrandmännen – de ska

infi nna sig vid larmborden inom 90 sekunder när ledningsoperatörerna vid larmborden behöver hjälp och larmar de övriga operatörerna.

– Det kan vara lugnt och så plötsligt händer fl era saker samtidigt så att stresspåslaget blir stort, betonar Johanna Björnfot.

De nyanställda ledningsoperatörerna får en grund-läggande utbildning på heltid, under cirka åtta veckor. Det handlar både om teori och praktiska övningar, liksom simultankapacitetsövningar här i trafi krummet, samt studiebesök. En bedömning görs när respektive person är mogen att jobba skarpt och inledningsvis arbetar man dubbelt.

– Alla fyra som anställdes i september klarar av att sitta själva nu, men vi försöker alltid att jobba två operatörer tillsammans eftersom detta är både snabbare och kvaliteten blir högre. Vi har ett eget avlyssningssystem så att fl era ledningsoperatörer kan lyssna på larmsamtalet och hjälpas åt. Den ena kan till exempel larma räddningsresurser medan den andra fortsätter att lyssna på intervjun.

Bästa utlarmningen

Rent praktiskt fungerar det så att när ett relaterat larm, till exempel ”Brand i byggnad” med en position i någon av de anslutna kommunerna, kommer in till SOS Alarm medlyssnar SSRC:s ledningsoperatör samtalet – men dolt – medan operatören på SOS Alarm intervjuar uppringaren.

– Men om det behövs stöttar vi deras operatör med sådant som kartpositioner, och vi kan ta över intervjun om så krävs. SOS-operatörerna följer ett intervju-index, men alla är inte utbildade på brand och därför kan det vara bra att höra med någon som är det, be-rättar Johanna Björnfot.

SSRC:s ledningsoperatörer arbetar med den

Antalet larmbord har nu utökats från fem till sex, varav minst fyra bemannas under dagtid på vardagar, och minst tre eller två övrig tid. De övriga operatörerna, som sysselsätter sig med andra uppgifter, ska infi nna sig vid larmborden inom 90 sekunder när ledningsoperatörerna vid larmborden behöver hjälp och larmar kollegerna. Fr v Roger Sverndal och Jonas Fröjmark. Fotograf: Kent Lundqvist

storstockHolms rÄddningscentral

operativa teknikplattformen Zenit, precis som kolle-gerna på SOS Alarm.

I SSRC:s larmplaner får ledningsoperatörerna förslag på vilka stationer och/eller enheter som kan larmas ut, men det är ärendets specifi ka information och ledningsoperatörens kompetens som avgör detta från fall till fall.

– Det är ju därför vi har en räddningscentral, för att få den bästa möjliga utlarmningen. Här inne leder vi systemet; dirigerar och leder ut styrkorna. Vi frå-gar oss hur den aktuella regionen drabbas – behöver någon styrka omplaceras? Vi kan larma hur mycket resurser som helst, men ibland handlar det om att pri-oritera resurserna. Vid översvämningar till exempel, är frågan om det handlar om ett räddningstjänstupp-drag att hjälpa fastighetsägare pumpa ur vattenfyllda källare. Det är endera räddningschefen i beredskap eller den operative chefen som fattar det beslutet. Men det görs i samråd med ledningsoperatörerna som ju har all aktuell information.

Kameror stor hjälp

Grundinformationen som visas på huvudskärmarna, i mitten på varje larmbord, är lika för alla. Men varje ledningsoperatör kan själv välja detaljer – såsom stationsöversikt eller samtliga brandbilar i området – närmast ärendet. På sidodatorerna kan de välja sådant som omvärldsbevakning. Googlemaps är till stor hjälp vid ”Brand i byggnad” eftersom byggnaden kan identifi eras innan styrkornas ankomst.

– Möjligheten fi nns också att gruppera om skärmar och även koppla upp till trafi kvideon, om det gäller en trafi kolycka. Trafi k Stockholm styr kamerorna, men ledningsoperatörerna kan ringa och be dem rikta kameror mot något speciellt. Deras kameror kan också riktas om från trafi kfl ödet mot en brinnande byggnad, eller vid ett hot om hopp från en hög byggnad, berättar Johanna Björnfot.

Olika rutiner

På Attunda har rutinen med automatiska förlarm in-förts, vilket Attundas stationer kommer att fortsätta med. Till stationerna inom SSBF dras inga automatis-ka förlarm, men däremot manuella sådana vid behov.

– Det är ledningsoperatörerna som fattar det beslutet, och förlarmet följs sedan av motbud eller huvudlarm. Självklart vill vi jobba så lika som möjligt med de olika organisationerna; avvikande rutiner innebär ju risker för avvikelser eftersom den mänskliga faktorn blir större. Men, att just detta görs både och utgör ingen stor skillnad – våra medarbetare är dynamiskt tänkande personer, säger Johanna Björnfot, som dagen därpå konstaterar att allt, på det stora hela, har gått som förväntat – det vill säga bra.

TEXT: INGER WIKLUND

Bauer – professionell partnertill Granzow sedan 1993Vi på Granzow är en av Sveriges största leverantörer av kompressorer och luftbehandlingsutrustning med mer än 40 års erfarenhet och med en rikstäckande serviceorganisation.

Kvalitet och kunskap räddar livGenom ett nära samarbete med svenskabrandförsvaret kan vi ge dig en rad exempelpå olika lösningar anpassade för ditt behov.Kontakta oss så berättar vi mer!

www.granzow.se • Tel 0171-478 000‘Granzow®’ reg. varumärke Granzow AB. © 2008

Sverige-ledande på högtrycks-

kompressorer

Möt oss på

Teknikdagar 2012


brandmannen som fick nytt ansikte brandmannen som fick nytt ansikte

på de otrol iga b i lderna kan du se den 41-årige brandmannen Pat Hardison som fick ett helt nytt an-sikte. Transplantationen var världens hittills mest om-fattande sedan den allra första genomfördes för tio år sedan. Det här var också första gången en räddnings-arbetare fick ett nytt ansikte.

De mycket svåra brännskadorna fick Pat Hardison den 5 september 2001. Han och kollegorna i Senatobia, 6 mil söder om Memphis, ryckte ut till en villabrand.

– Det var en helt vanlig dag och det var precis som vilken annan brand, säger Pat Hardison till tv-kanalen ABC. Tillsammans med tre kollegor gick Pat in för att söka efter en kvinna. Plötsligt rasade taket

in över Pat och han kunde inte komma loss.– Masken smälte i mitt ansikte.Instinktivt slet han av sig masken samt höll an-

dan och blundade, det räddade både hans lungor och ögon. Men han fick tredje gradens brännskador på överkroppen och framför allt huvud och nacke. Både öronen, näsan, ögonbrynen, ögonlocken och stora delar av skalpen förstördes.

Under två månader på en brännskadeavdelning på sjukhus i Memphis tvingades läkarna använda hud från benen för att ersätta skadorna i ansiktet. De tvingades även sy ihop ögonlocken till en springa. De följande åren har Pat Hardison genomgått mer än

När Pat Hardison gick in i ett hus för att söka efter överlevande rasade taket över honom.Han blev så svårt brandskadad att hans egna barn var rädda för honom.Nu har han fått ett nytt ansikte i den mest avancerade transplantationen någonsin.

HÄR ÄR BRANDMANNEN SOM

fick nytt ansikte

Pat Hardison tillsammans med kirurgen Eduardo Rodriguez vid Hansjörg Wyss Department of Plastic Surgery vid NYU Langone- sjukhuset i New York.


brandmannen som fick nytt ansikte

70 operationer.Tack vare tips från en vän fi ck Pat Hardison kon-

takt med en kirurg som specialiserat sig på trans-plantationer av ansikten, Eduardo Rodriguez vid Hansjörg Wyss Department of Plastic Surgery vid NYU Langone- sjukhuset i New York. Arbetet med att hitta en lämplig donator började 2012 men var svårt eftersom så mycket måste stämma; blodtyp, längd, vikt, hudfärg och hårfärg.

Men i juli fanns en lämplig donator: 26-årige cy-kelproffset David Rodebauth i Brooklyn. David hade skadats så svårt efter en cykelolycka att han förkla-rades som hjärndöd. Hans mamma godkände den här känsliga donationen eftersom sonen alltid hade

drömt om att bli brandman.Den riskfyllda operationen genomfördes i augusti

och tog hela 26 timmar med fl er än 100 personer i två olika team. Chansen var bara 50/50 att Pat Harrison skulle överleva det omfattande ingreppet.

Under operationen skar man först bort Pat Hardisons ansikte och ersatte det sedan med dona-torns skalp, delar av käkben, näsa, läppar och öron. Området som transplanterades sträckte sig från nyckelbenet på framsidan, över huvudet och till nacken. Man fl yttade så mycket hud att Pat Hardison knappt har några synliga ärr efter operationen.

Den mest komplicerade delen av operationen var

Operationen

Pat Hardison

Plats: NUY Langone Medical Center i New York, USA

Tidpunkt: 26 timmar den 14-15 augusti 2015.

Kirurg: Eduardo Rodriguez.

Personal: Mer än 100 personer arbetade med operationen, bland annat sköterskor, plastikkirurger och akutläkare.

Namn: Patrick Hardison.

Ålder: 41 år.

Bor: Senatobia, Mississippi, USA.

Familj: 5 barn

Karriär: Började arbeta som brandman 1994. Kan inte återvända i tjänst på grund av för dyra försäkringar. Kommer nu att satsa på en karriär som föreläsare.

ögonlocken och de muskler som styr blinkning. Det här var allra första gången det här gjordes vid en ansiktstransplantation.

Att operationen var lyckad märkte man nästan direkt eftersom både hår och skägg började växa. Redan efter en vecka kunde Hardison sitta upp. Om några månader kommer han att kunna använda sina nya läppar och äta vanlig mat och kunna tala bättre.

Den mest lyckade delen av transplantationen för Pat Hardison är de nya ögonlocken som gör att han snart kommer att få en normal syn – det gör att han snart kan köra bil igen.

TEXT: MIKAEL JÄGERBRAND

Pat Hardison innan olyckan. David Rodebauth

www.eljisport.com

SVENSKTILLVERKADE

RÄDDNINGSDOCKOR, BRANDDOCKOR, VÄSKOR M.M

Gesällgatan 1, 266 32 Munka LjungbyTel. +46 (0)431-43 13 20 E-post; [email protected]

RÄDDNINGSDOCKA I SKINN, FINNS I STORLEK VUXEN OCH BARN, VIKT ENLIGT ÖNSKEMÅL

BRANDDOCKA 180 CM I MYCKET HÖG KVALITÉ

Glæd dig – vi har lagt os i selen for at lave et spæn-dende program med solide udfordringer for alle. Vi arbejder praktisk med cirkeløvelser i hovedparten af tiden fredag og lørdag på nye køretøjer, lastbiler, landbrugsmaskiner, fly med videre. Derudover vil der blive et par spændende teoretiske oplæg som start på Rescuedays (fredag).

Vi kan endnu ikke præsentere det færdige program, men åbner op for tilmeldinger allerede nu –mange vil gerne have muligheden for at sikre sig en plads på Rescuedays i god tid. Se mere eller tilmeld dig på www.rescuecenter.dk/rescuedays

Tid: Vi begynder fredag den 26. august kl. 09.00 og slutter lørdag den 27. august kl. 15.30

Kursussted: Flyvestation Skrydstrup, Fighter Wing Skrydstrup, Lilholtvej 2, DK 6500 Vojens

Pris: Kr. 3.995,- ekskl. moms inkl. forplejning

Yderligere oplysninger fås hos: Salgs- og uddannelsesleder John Møller Jensen +45 3046 4880 eller [email protected]

Rescue Center DenmarkStorstrømsvej 396715 Esbjerg NTelefon 7913 4555www.rescuecenter.dk

Rescuedays 2016

Kom til Rescuedays og vær med til redning og frigøring på højt niveau. Rescuedays er en tradition og tilbagevendende begivenhed med deltagere fra brand og redningsberedskaber fra hele Norden.


personal inom vård , räddningstjänst och polis behöver och förtjänar speciellt skydd och särskilt erkännande i svensk lag. Det är fullkomligt uppenbart att nuvarande lagstiftning måste förstärkas för att möta de ökade riskerna som personalen dagligen möter. Problemet är inte unikt för Sverige, utan syns på olika håll i Europa. Därför lyfter nu fl era branschorganisationer frågan såväl nationellt som i den europeiska unionen.

Vård och utryckningspersonal som attackeras med stenkastning, beskjuts, jagas med yxa och hotas till livet, vittnar om behovet av en ny lag som värnar personer som i sin yrkesutövning hjälper människor i nöd. Brott begångna mot personer som arbetar inom vård och utryckningsverksamhet måste samhället tydligt markera mot.

Brott mot de som ska hjälpa är allvarliga angrepp mot enskilda individer och ett hårt slag mot rättsstaten, vilket rimligen måste rendera strängare straff. Förbundet föreslår ett straffminimum motsvarande 5 års fängelse för personer som döms för övergrepp eller hotar vård och utryckningspersonal.

Samhället måste med tydlighet signalera att det är helt oacceptabelt och förenat med kännbara konsekvenser att angripa personal i tjänst för att hjälpa. Tystnaden och passiviteten från vissa landsting och kommuner är skamlig och ett hårt slag mot en redan utsatt verksamhet. Vad som får anses som särskilt allvarligt är att kollegor inte vill bli

inblandade vid vittnesmål i vissa händelser när kollegor råkat illa ut. Det kan vara så att personalen bor i eller närheten av områden där kriminella strukturer styr och ställer. En annan orsak kan vara att personerna känner sig skyddslösa efter det att en rättslig process skett. Det fi nns också en paradoxal nimbus av hårdföra fi gurer i förening med en vämjelig brottsromantik.

Inom ambulanssjukvården vårdar vi grovt sönderslagna, knivhuggna och skottskadade personer. När jag för en tid sedan samtalade med personal från en av förorterna till Stockholm, får deras berättelser om att försöka rädda livet på en kvinna som fått halsen avskuren, en ung man som slagits sönder och samman och personer blivit skjutna och fått frätande syra hällt över sig, en mycket tydlig innebörd. Samhället har förändrats och hårdnat. När jag träffar patienter som lever i skräck utan en möjlighet att få en annan bostad, visar detta hur samhällsklyftor cementerats in. Ambulanspersonal som bär livets stjärna och kommer i nödens stund ska aldrig behöva möta mordhot och våld. För den som nu tänker ”men samhället blivit säkrare”, stämmer inte den bilden för beskjutna kollegor, vettskrämd vårdpersonal som jagas av personer utrustade med yxa, kniv eller manschetter.

Den som möter blåljuspersonal med hot och våld (inkluderar stenkastning, handgranatsattacker och upplopp) måste möta tydlighet och kännbara straff.

alarm

Klankulturer och kriminalitet SOM SKRÄMMER PERSONAL TILL TYSTNAD

29

PÅTRÄNGANDEFOTOGRAFERINGOCH FILMNING SOM SKER MED HUVUDMÄNNENS GODA MINNE

ALARM-Ambulansförbundet drev tillsammans med andra aktörer frågan om att stoppa oskicket med att göra underhållning av blåljus och akutvårdsarbete. Den Merkantaliseringen av akutsjukvård, räddningsinsatser och polisingripanden synes vara uppenbar. Till skillnad från musik och fi lmindustrin får dock kameraförsedd räddningspersonal nöja sig ned några minuter i tv-rutan. Det förekommer att landsting, vårdgivare, kommunal räddningstjänst och Polismyndigheten sluter avtal med kommersiella TV-bolag som ger dessa rätt att i rörligt bildmedium dokumentera svårt sjuka patienter, skadedrabbade och omhändertagna. Det fi nns en klar skiljelinje mellan mellan underhållningsproduktion och när personer tillfrågas om att ingå i undervisningssammanhang eller i forskningsprojekt. Det autonoma samtycket är av yttersta vikt och en grundprincip i det sistnämnda fallet.

Det solidariska samhällsåtagandet står i uppenbar konfl ikt till kommersialiseringen av skattefi nansierad verksamhet. Personer som drabbas av sjukdomar eller olyckor ska i alla lägen försäkras ett humanitärt omhändertagande. ALARM-Ambulansförbundet välkomnade Svea hovrätts dom den 26 november 2014, som prövade frågan kring en kommersiell serie där Akademiska sjukhusets öppnade upp för fi lmning i för patienter och anhöriga svåra stunder. Förbundet noterade vid tidpunkten att det fanns ett intresse från personalen att exponeras i TV-rutan. Däremot hörde många patienter och anhöriga av sig i djup oro.

Räddnings- och ambulanspersonal löper risk att frångå yrkesetiska koder och sekretessregler genom att låta sig utrustas med kameror mm. Vad förbundet sett renderar deltagandet inte heller arvode för personalen. ALARM-Ambulansförbundet avråder därför sina medlemmar att delta i TV-program som spelar in svårt sjuka patienter i den prehospitala vården. Frågan står förstås också i samband med förbundets arbete att beivra påträngande fotografering. Vårt budskap till kommuner, landsting, myndigheter och vårdgivare som ägnar sig åt denna typ av verksamhet är att inte göra personalen till alibi för viljan att exponera verksamheten på bekostnad av människor i nöd.

Vi har ännu inte funnit att produktionsbolagen som hänger på blåljuspersonal kameror och mikrofoner tillnärmelsevis ersätter personalen för deras tid som reklambärare och alibin.

ALARM-Ambulansförbundet har av nödvändighet tagit debatten om oskicket med påträngande fotografering och kommer under 2016 fortsätta att belysa frågorna om såväl

Du når beslutsfattare och inköpare inom brand och ambulans.

ALARM + SWEDISH FIREFIGHTERSAMBULANS- & BRANDSVERIGES STARKASTE ANNONSORGAN.=



VÄNNER AV

stjärnanr ike t s ambul ans- oCh r äddningsberedsk ap, dess operationsduglighet och förmåga måste ges en avsevärt högre prioritet. Det är utan tvekan bråttom och omsluter en rad nödvändiga åtgärder för att säkerställa förmågan att värna liv och hälsa. Vi kan inte vänta på spretiga kommuner, kommunförbund, landsting, regioner och ambulans- och servicebolag för att återta beredskapen i samhället. Vi måste sluta oss samman och bilda opinion för framtidens ambulans- och räddningstjänst. Arbetsgivarna svävar en hit och en dit som drakar utan lina. De få aktörer som verkligen hedrar föreskrifter, arbetstids- och arbetsmiljölagar är enkla att räkna. Personalen är i många avseenden dessvärre splittrad och fi nner sig i den ena tokigheten efter den andra. Ibland på grund av rädsla och behovet av dagligt bröd på bordet.

På vissa områden har fackförbund blivit alibin till nedrustning av beredskap. Ambulansbolag och landsting trängs frenetiskt likt griskultingar som kämpar för att nå suggans spenar, för att få bedriva verksamhet på bekostnad av vettiga arbetsvillkor och nedmonterad beredskap. Vi möter verksamheter som vare sig övar eller lever upp till grundtonen i ett avtalsförhållande. Det hela sker med arbetsgivar- och alarmeringsorganisationernas goda minne,

bl and vår a yrkesprofess ioner råder en rad viktiga principer om att ta lika stort ansvar för allas behov av akutsjukvård och räddning, detta helt oavsett om den vårdbehövande är landsman eller inte. I en tid då befolkningen kraftigt ökar till följd av fl yktingströmmar från delar av världen där illdåd begås, sätter den många samhälls-faktorer på prov, däribland rikets ambulans- och räddningstjänst. Sveriges landsting och regioner fl aggar despotiskt och riskblint för nedskärningar, uppsägningar och sänkta krav när de borda rusta upp en på sina håll redan åderlåten verksamhet.

För anställda inom blåljusorganisationerna fi nns en stor oro som måste tas på allvar. En oro som riskerar att skapa motsättningar och konfl ikter i samhället. Detta förhållande är problematiskt.

Sammantaget skapar en underbemannad och illa övad blåljusverksamhet spänningar som leder till vanmakt hos de som förväntas utgöra alibi till verksamheten.

I EN TID DÅ DELAR AV VÅR VÄRLD STÅR I LÅGOR BANTAR MAN NED PÅ SÅVÄL AMBULANS OCH RÄDDNINGSTJÄNST.

och sker nästan uteslutande helt utan efterverkningar. Priset för detta ohederliga sätt att hantera skattepengar får betalas av de som allra mest behöver ambulans och räddningstjänst, det vill säga sjuka och skadade personer.

alarmalarm

En grundläggande förutsättning för alla former av tester eller yrkesprov är förstås att de är konstruerade på ett vettigt sätt, men framförallt att de mäter rätt förmågor.

ALARM-Ambulansförbundet driver sedan fl era år frågan om kunskaps- och fystester inom ambulanssjukvården och har med stort intresse följt debatten om testförfarandet inom blåljusbranschen. Inte sällan infi nner sig politiska frågor om intentioner kring genus och integrationspolitik (mångfaldssatsningar) i resonemanget. Detta blir uppenbart när grundläggande tester individanpassas, vilket föder tvivel och devalvering för en hel verksamhet. Allvarligast är att avsteg från tester medför betydande risker för såväl tredje man och kollegor. Det är vare sig schysst mot patienter eller kollegor att blunda för underkända testresultat. För personer som trots att de inte klarar ett test, men ändå godkänns, kan följderna bli påtagligt kännbara. För det första kommer kollegor bli varse en persons verkliga status när det väl gäller och vid ett allvarligt tillbud kan samvetet prövas hårt hos den som vet med sig att personen faktiskt inte klarade testet. På det hela taget liknar testförfarandet inom ambulanssjukvården, i den mån de alls sker, mest ett hasardspel.

Arbetsplatser ska förstås främja inkludering, jämlikhet och likabehandling. Inom utryckningsyrken krävs en stark och fast ordning, för att inte verksamheten ska försvagas. Det gagnar i längden lika lite sökande individer som verksamheten i sin helhet att frångå tester och likabehandling.

PseudotesterI EN RASANDE RISKBLINDHET

inom den faCkliga verksamheten talas det titt som tätt om enhetskamp för att vinna gehör i en viss fråga. Det kan gälla löner, pensionsålder eller vad som ska krävas för att antas till vissa yrken. Inom ambulansen är tester i anslutning till en eventuell anställning en sällsynt företeelse som rationaliserats bort i sällskap med övning. Det fi nns förvisso välgörande undantag, men trenden är den motsatta. Tester tar tid, kostar pengar och riskerar att kränka någon. Tester medför också ur arbetsgivarperspektiv en rad besvärligheter. 1. Urvalet blir mindre. 2. Lönekraven kan öka. 3. en anda av esprit de corps. Men tester fi nns av en logisk anledning och ska gälla lika för alla och envar. Tester går att likna med ett auditorie vid ett universitet, exempelvis en disputation. Teorier som presenteras kan stödjas eller avvisas, i båda fallen krävs klok argumentation med sökandet efter det riktiga, eller åtminstone att man framlägger synnerligen goda skäl att anta som riktiga. Den som idag talar om exempelvis anställningsbeslut blir inte sällan belagd med munkavel eller fl yttas till annan station. Den som tiger hyllas.

Det handlar bland annat om att i ett avgränsat forum (anställninstest) kvalifi cera sig genom en törnestig med fallgropar, för att efter godkänt test blomstra upp. I den händelse man inte klarar ett test väntar trimmad träning och bättre förberedelser.


En decemberdag stämmer jag träff med specialistsjuksköterskan Tommy Johansson som tjä-nat ambulanssjukvården i 25 år, ett halvt yrkesliv. En tid med mycket glädje, god kamratskap och meningsfulla arbetsuppgifter. Men också ett år av biverkningar från helvetet, en djup de-pression och arbetsgivare som från en dag till en annan vände en trogen kollega ryggen när han behövde ansvarsfull uppbackning som mest.

tommy blev 2004 varse att han i ambulansen blivit smittad av sjukdomen Tuberkulos (TBC), vilket klassas som en allmänfarlig sjukdom. Tuberkulos orsakas av en bakterier inom Mycobacterium tuberculosis kom-plexet, inklusive M. bovis. Den sprids oftast genom att man andas in bakterierna som kommer ut i luften när en person med smittsam lungtuberkulos hostar. Tiden från smittotillfället till insjuknandet kan vara mycket lång.

För tommy innebar det att en medicinering sattes in, vilken medförde en rad obehagliga biverkningar. Tommy blev sjukskriven under ett års tid med en rad restriktioner.

”Det här med att bli svårt sjuk och underkasta sig en medicinering som ger en rad smärtsamma biverkningar och dessutom med en djup depression som följd tär på familjen. Jag hade smittats i tjäns-ten, men smittade även en nära släkting med TBC. Livet vändes upp och ned, och plötsligt var telefonen helt tyst. Det som hände mig kan hända fler och ar-betsgivarna måste ta ett långt större ansvar för den som blir sjuk i tjänsten. Jag vill berätta om mitt år i smärtsam karantän för att förbättra skyddet för mina arbetskamrater, som regelbundet löper risk att bli smittade av en rad olika sjukdomar”.

SMITTAD OCH SJUK I ARBETET - en berättelse om specialistsjuksköterskan Tommy som blev lämnad ensam.

alarmalarm

Berätta lite om Dig själv– Jag började min yrkeskarriär som mentalskötare vid Beckomberga sjukhus, intaget för den centrala staden. Jag arbetade på Beckomberga i sex år inn-an jag blev anställd som ambulanssjukvårdare vid ambulanssjukvården i Stockholms län. På den tiden drevs ambulanssjukvården av landstinget. Mellan 2007 och 2010 läste jag till sjuksköterska och under tiden arbetade jag heltid vid ambulansen. Det var en tuff period, men jag ville inte samla på mig studie-skulder utan gnetade på. 2012 läste jag specialist-utbildningen i intensivvård vid sidan om arbete vid ambulansen. Jag arbetade även extra inom rätts-psykiatrin. Jag är nog en ganska okomplicerad person som uppskattar att umgås med familjen och vänner. Jag gillar att resa och åker varje år på Sweden Rock.

Hur gick det till när du smittades i tjänsten? – Jag vårdade utan vetskap en TBC-bärande patient. I ambulansyrket ingår närkontakt, det vill säga genom att känna, klämma och lyssna. Inte sällan i trånga vårdutrymmen med sparsam ventilation. Jag blev smittad och insjuknade senare. En tid av medicinering följde. Jag minns hur jag dagligen tittade på tablet-ten med vetskapen om det helvete som väntade. En biverkning jag drabbades av var neurologisk smärta. Jag kunder inte bära en tröja med mindre än att det kändes som jag hade en spikmatta på mig. Det var otänkbart att dela säng med min fästmö och värken följde mig dygnet om tillsammans med oron för sjuk-domen och ekonomin. AFA fastställde att jag smit-tats av TBC i min yrkesutövning och jag erhöll totalt några tusenlappar från den kollektiva försäkringen. Dessa pengar täckte inte på långa vägar kostnader för sjukhusbesök och läkemedel. Efter en tid blev jag djupt deprimerad och kände mig oerhört övergiven, framförallt av arbetsgivaren som vare sig ringde el-ler skickade en hälsning. Jag kände mig reducerad till en smittad och mindre önskvärd person som inte dög något till. Min räddning var en förstående familj och några kompisar som hörde av sig.

Kunde du gjort något annorlunda för att undvika smitta?– Nej, inte alls. I ambulansyrket arbetar vi med små tidsmarginaler. En patientundersökning kräver att vi genomför flera moment där vi är nära patienten. Inte heller utarmningen från SOS Alarm varslade om smittorisk, vilket fortfarande är ett stort problem. Det som hände mig kan hända vem som helst, och det finns en hel del smittorisker att vara på sin vakt för.

Hur kan ambulanssjukvården bli bättre på att skydda sina anställda mot smitta och vad bör arbetsgivarna göra när någon blir smittad och sjuk? – För det första måste riskerna i yrket kraftigt upp-värderas så det kompenseras i form av lön och an-svar för rehabilitering. Det är inte rimligt att jag

som anställd ska svara för konsekvenser av sjuk-domar eller skador jag omöjligt kunnat freda mig mot. Arbetsgivarna behöver generellt sett bli avse-värt bättre på att regelbundet bedriva utbildningar i smittskydd. När en anställd insjuknar tillföljd av sitt arbete är stödet från arbetsgivaren direkt avgörande. Jag önskar ingen den ensamhet som jag upplevde under min sjukskrivning. Det statliga skyddsnätet och kollektiva försäkringar måste förstärkas för att människor ska kunna känna att det finns ett rejält skyddsnät om man insjuknar.

Har du något råd till kollegorna ute i landet? – Mitt råd är att kolla upp vilket skydd en arbetsgi-vare erbjuder redan vid en anställningsintervju, så personen vet vad den ger sig in i. Det är också viktigt att all personal får möjlighet att öva sig i hantering-en. På min önskelista finns även en närmre dialog med alarmeringsfunktionen, så även den får kun-skap om riskerna med smitta.

OM DU SMITTAS I TJÄNSTEN

om du drabbats av smitta i tjänsten är det viktigt att du skyndsamt kontaktar arbetsgivaren, företagshälsovården och Försäkringskassan. Ditt fackförbund kan ofta vara till stöd och hjälp i denna process.

risker för smitta ska alltid anmälas till arbetsgivaren med kopia till lokalt skyddsombud och i vissa fall till Arbetsmiljöverket. Försäkrings-skyddet är i regel betydligt fattigare vid arbets-sjukdomar än vid olycksfall i arbetet.

avtalsförsäkringarna är en del av det svenska trygghetssystemet och bygger på kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Tanken är att försäkringarna ska vara en kompletterande trygghet för anställda. Dessa försäkringar ligger utanför det grundskydd som samhället ger i form av lagstadgade försäkringar så som sjukpenning, föräldraförsäkring och den allmänna pensionen samt eventuella privata försäkringar.

det går genom dna-tester att spåra TBC i patientflöden och vid en utredning ör en bra läkarkontakt och en gedigen journalföring av stor betydelse.

tuberkulos är en av de mest spridda infek-tionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien.


NR 2 • 2016I brevlådan 7:e april

serie & sudoku

Lösning för nr 6 2015:

Lösningen hittar du i nästa nummer.

Lätt Medium

4 6 3 9 83 8 2 1

1 7 4

6 48 7 6 2 17 9 3 2 8 6

9 1 8 74 9 3

4 6 1© Bulls

7 8 4 2 3 66 8 1

3 9

1 2 8 37

9 6 8 7

2 4 3 96 4 8

9 7 2© Bulls

9 3 7 4 8 2 1 6 54 2 5 6 7 1 9 3 86 1 8 9 5 3 7 2 4

1 6 4 7 9 8 2 5 37 5 2 3 4 6 8 9 18 9 3 2 1 5 6 4 7

3 8 9 5 6 7 4 1 25 7 6 1 2 4 3 8 92 4 1 8 3 9 5 7 6

© Bulls

1 6 7 5 3 8 2 9 49 5 2 7 4 1 8 6 38 3 4 9 2 6 5 1 7

4 2 8 3 7 9 6 5 15 1 3 6 8 4 7 2 96 7 9 2 1 5 4 3 8

2 8 1 4 5 3 9 7 63 9 5 8 6 7 1 4 27 4 6 1 9 2 3 8 5

© Bulls


Ev retur till:Swedish FirefightersPalmfeltsvägen 19SE-121 62 Johanneshov

Date post:	02-Aug-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	2 times
Download:	0 times

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNINGmedia.brandfacket.se/docs/SFF_1601.pdftill utredningar och...

Documents