Uppsala universitet

Inst. för informatik och media

Kurs: Examensarbete

Nivå: C

Termin: VT-17

Datum: 280517

Det nya betaltjänstdirektivet PSD2

Kommande möjligheter och utmaningar

för banker och tredjepartsaktörer inom den svenska

finansiella marknaden

Linn Holm & Lina Persson

Abstract

In January 2018, the current EU directive PSD will be replaced by the new Payment Services

Directive 2 (PSD2). The motives behind the implementation of the directive are, inter alia, to

help simplify third party providers entering the payment service market and increasing

consumer choice. Today, the payment service market is uppermost dominated by banks,

something that the directive is designed to counteract. The purpose of this study is to

investigate how well some of the motives of the directive are in line with the actors'

perception of the impact of the directive, as well as investigate what opportunities and

challenges banks and third party providers see that the new directive implies for them and the

market. The essay was conducted as a case study, where semistructured interviews with banks

and third party players were the primary data collection methodology. The case study showed

that the actors' perception of the directive largely complies with the motives for the directive.

All actors have a relatively positive view of the directive and see a wide range of possibilities

with the directive. Cooperation between banks and third parties is seen as one of the major

opportunities. The challenges that the stakeholders face are varied depending on the type of

actor they represent. The study showed that there are some challenges that may limit the

number of new players in the market. All possibilities and challenges are presented in the

sixth section of the case study.

Keywords

Payment Services Directive 2, PSD2, payment services, payment service market, third party

provider, TPP

Sammanfattning

I januari 2018 kommer det nuvarande EU-direktivet PSD att ersättas av det nya

betaltjänstdirektivet Payment Services Directive 2 (PSD2). Motiven bakom direktivets

införande är bland andra att bidra till en förenkling för tredjepartsaktörer att inträda

betaltjänstmarknaden samt öka valmöjligheten för konsumenten. Idag domineras

betaltjänstmarknaden främst av banker, något som direktivet utformats för att motverka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl några av direktivets motiv stämmer överens

med aktörernas uppfattning av direktivets påverkan samt även undersöka vilka möjligheter

och utmaningar banker och tredjepartsaktörer ser att det nya direktivet innebär för dem och

marknaden. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie där semistrukturerade intervjuer med

banker och tredjepartsaktörer varit den främsta datainsamlingsmetodiken. Fallstudien visade

att aktörernas uppfattning av direktivet till stora delar stämmer bra överens med motiven för

direktivet. Samtliga aktörer har en förhållandevis positiv bild av direktivet och ser en mängd

olika möjligheter med direktivet. Samarbetet mellan banker och tredjepartsaktörer ses som en

av de större möjligheterna. Utmaningarna som aktörerna står inför är varierande beroende på

typ av aktör. Studien visade att det finns en del utmaningar som kan komma att begränsa

antalet nya aktörer på marknaden. Samtliga möjligheter och utmaningar presenteras i

fallstudiens sjätte avsnitt.

Nyckelord

Payment Services Directive 2, PSD2, betaltjänster, betaltjänstmarknaden,

tredjepartsleverantörer, TPP

Innehållsförteckning

1 Inledning och Bakgrund ................................................................................................................... 1

1.1 Digitaliseringen av banker ......................................................................................................... 1

1.2 Problembeskrivning ................................................................................................................... 2

1.3 Syfte och forskningsfrågor ........................................................................................................ 3

1.4 Kunskapskaraktärisering ........................................................................................................... 4

1.5 Avgränsning .............................................................................................................................. 4

2 Metod ............................................................................................................................................... 5

2.1 Formulering av forskningsstrategi ............................................................................................. 5

2.2 Datainsamlingsmetodik ............................................................................................................. 5

2.3 Metodik for dataanalys .............................................................................................................. 7

3 Teori ................................................................................................................................................. 8

3.1 Bakgrund - Payment Services Directive 1 ................................................................................. 8

3.2 Payment Services Directive 2 .................................................................................................... 8

3.3 Tredjepartsleverantörer (TPP) ................................................................................................... 9

3.5 UX ........................................................................................................................................... 12

4 Empiri ............................................................................................................................................. 13

4.1 Sammanfattning av respondenternas nulägesstatus ................................................................. 13

4.2 Banken ..................................................................................................................................... 14

4.3 Barnspartjänsten ...................................................................................................................... 16

4.4 Budgettjänsten ......................................................................................................................... 19

4.5 Konsulten ................................................................................................................................. 21

4.6 Sammanfattning ....................................................................................................................... 24

5 Analys ............................................................................................................................................. 26

5.1 Motiven till PSD2 .................................................................................................................... 26

5.2 FinTech och TPP ..................................................................................................................... 27

5.3 Samarbete ................................................................................................................................ 28

5.4 UX ........................................................................................................................................... 29

6 Slutsats ........................................................................................................................................... 31

7 Diskussion ...................................................................................................................................... 33

7.1 Fallstudiens kredibilitet ........................................................................................................... 33

7.2 En potentiell motgång för PSD2 .............................................................................................. 34

7.3 Den etiska aspekten ................................................................................................................. 34

8 Källförteckning ............................................................................................................................... 35

9 Bilagor ............................................................................................................................................ 37

9.1 Bilaga 1.................................................................................................................................... 37

9.2 Bilaga 2.................................................................................................................................... 38

1

1 Inledning och Bakgrund

2018 kommer bli ett omtumlande år för banksektorn. I januari 2018 kommer det nya

betaltjänstdirektivet Payment Services Directive 2 (PSD2) från EU att implementeras och

innebära stora förändringar på den finansiella marknaden. Det kommer inte längre enbart vara

bankerna som erbjuder betaltjänster, utan snart kommer även andra aktörer att kunna använda

sig av bankers information och infrastruktur för att själva leverera betaltjänstlösningar.

Bankkunder kommer att kunna tillåta tredjepartsleverantörer utföra finansiella tjänster åt dem.

Finansiella tjänster innefattar köp och sälj av produkter och tjänster eller överföring av

pengar, vilket interagerar med bland annat lån, försäkringar, krediter och investeringar

(Cortet, Rijks & Nijland, 2016. s 13). Banker kommer att bli skyldiga att ge

tredjepartsleverantörer som PayPal och Tink, tillgång till sina kunders konton genom bland

annat öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt, också kallade API:er. Detta gör att

tredjepartsleverantörer kan använda bankernas data och infrastruktur som plattform för sina

finansiella tjänster (EVRY, 2017).

Genom att nyttja bankernas infrastruktur och kundinformation kan nya aktörer inträda

finansmarknaden utan den omfattande efterlevnadskontroll samt tunga infrastruktur som krävs

för att driva en bank. Detta kommer att leda till att fler aktörer kommer att konkurrera om hur

framtida bankupplevelsen kan komma att se ut (EVRY, 2017).

1.1 Digitaliseringen av banker

Banker satsar alltmer på att bli digitala och försöker jobba sig från den traditionella banken till

att bli mer digitaliserade. Lindström (2017) tar i sin artikel upp att i årsredovisningen från

2016 för en stor svensk bank nämns begreppet “digitalisering” hela elva gånger, vilket inte

funnits med tidigare år. Vidare beskriver artikeln att banken även har en nytillträdd digitalchef

sedan september 2016, vilket också är ett tydligt tecken på att digitaliseringen står högt på

bankens agenda. Banken gör även en ökad investering inom digitalisering och i år tros den

öka med hela 200 miljoner kronor jämfört med förra året. Digitalisering motiveras av att

banker måste anpassa sig till den kraftiga förändringen av kundbeteendet. Bankärenden utförs

idag i allt större utsträckning via digitala tjänster (Lindström, 2017). Lindström (2016)

nämner även att enligt bankens presschef har digitaliseringen av bankärenden inneburit ett

minskat behov av de traditionella bankkontoren och därför räknar banken med att cirka 50-60

kontor avvecklas under 2017. Samtidigt som konsumenten numera sköter bankärenden på

egen hand genom olika mobila enheter ökar efterfrågan på meriterad rådgivning. Därför

menar banken att strategin att fortsätta erbjuda personlig kundservice i form av lokala

bankkontor är vinnande, det är styrkan hos banken (Lindström, 2016).

2

1.2 Problembeskrivning

EVRYs (2017) artikel beskriver hur PSD2-direktivet innebär att bankerna inte längre kommer

att ha monopol på sina kunders kontoinformation och betaltjänster. Konkurrensen i

finanssektorn kommer att öka rejält. Varför det varit svårt för andra aktörer att inträda

marknaden är delvis på grund av att kravet på banktillstånd inneburit svårigheter och även att

konsumenternas förtroende för tredjepartsleverantörer varit lågt. Banker kommer i och med

direktivet inte längre att enbart konkurrera mot varandra, utan även mot alla andra parter som

kommer att kunna erbjuda finansiella tjänster. Direktivet innebär en stor ekonomisk utmaning

för bankerna då nya säkerhetskrav kommer att krävas (EVRY, 2017). Å andra sidan innebär

direktivet också en hel del möjligheter för samtliga aktörer. Bankerna kommer att behöva

öppna upp sin verksamhet, men samtidigt kommer de även att kunna ta del av andra aktörers

information. Detta innebär en spännande utveckling för samtliga parter (Cortet, Rijks &

Nijland, 2016. s 13).

Europeiska kommissionens mål med direktivet är bland annat att stärka konsumentskyddet

och öka säkerheten för internetbetalningar och kontoåtkomst inom EU och EES. Direktivet

gör det möjligt för leverantörer av finansiella tjänster att verka i hela EU om de har tillstånd

från finansinspektionen i det egna landet. Medan bankerna fortfarande måste ha separata

tillstånd i alla verksamhetsländer, behöver tredjepartsleverantörer bara ha tillstånd från ett

enda (EVRY, 2017).

1.2.1 Andra aktörer

PSD2-direktivet är intressant att undersöka då det kommer att förändra pengaflödet mellan

fler parter. PayPal som är en betallösning online, har funnits i nästan 15 år trots att de saknar

banktillstånd. Trots det har PayPal idag mer än 100 miljoner aktiva användare och omsätter

genomsnittligt 315 miljoner dollar i betalningar varje dag (Paypal Company Statistics, 2016).

Svenska Tink är en samlingtjänst av bankkonton som kommer att få större möjligheter i och

med direktivet. Det är aktörer utan banktillstånd som exempelvis PayPal och Tink som

kommer att kunna utöka sina tjänster och erbjuda konsumenten mer. Aktörerna slipper

utveckla den komplexa infrastruktur som annars krävs för att erbjuda finansiella tjänster och

kan istället utnyttja bankernas. I framtiden kommer kanske räkningar att betalas eller

överföringar göras via Facebook, Google eller annat, samtidigt som våra pengar ligger tryggt

hos banken (Hussey, 2016).

1.2.2 Etisk aspekt

En intressant aspekt är hur konsumenten kommer att agera. Eftersom pengar är ett känsligt

och viktigt område för många, kan bara framtiden visa hur konsumenterna kommer att

utnyttja de ökade alternativen för finansiella tjänster. Den etiska aspekten blir viktigt - hur

känner konsumenten inför att dennes kontoinformation kan delas med fler aktörer än banken?

3

Det kan leda till att konsumenter väljer att inte tillåta andra aktörer att ta del av

kundinformation från bankerna och det innebär att en stor del av direktivets syfte faller platt.

1.2.3 Möta kunden där kunden vill

Den globala tekniska utvecklingen har gått snabbt och detta betyder självklart att även

bankerna måste hålla jämna steg med förändringarna. Många banker tvekar ofta att använda

ny teknologi fullt ut, då det kan vara riskabelt rent säkerhetsmässigt och håller sig därför

gärna till traditionell användning så långt det går. De vill ofta inte vara först med tekniska

nyheter. Denna strategi är riskabel då 37% av konsumenterna i Europa säger att de skulle byta

bank ifall deras bank inte följde med i den tekniska utvecklingen (EVRY, 2017). I samband

med genomförandet av PSD2 är 68% av Europas ledande banker oroliga över att inte nå upp

till de digitala förväntningar som konsumenterna besitter (Denecker, Gulati & Niederkorn,

2014).

I och med direktivet blir det ännu viktigare för bankerna att hänga med i utvecklingen och

erbjuda tjänster på de plattformar på de sätt som kunderna önskar. De nya aktörerna på

marknaden kommer troligtvis inte att erbjuda ett helt banktjänstepaket, utan fokusera på en

eller ett fåtal specifika tjänster. Aktörerna kommer att satsa mer tid och fokusera mer på att

leverera just en tjänst och då troligtvis erbjuda en modernare och bättre lösning av den

tjänsten än vad bankerna gör. Teknikvana konsumenter vill gärna ha snabba, lättillgängliga

och billiga finansiella tjänster. Banksektorn har inte alltid lyckats med att ta sig från det

traditionella tänket till att möta de nya kraven från konsumenterna lika starkt som andra

aktörer på marknaden har. Detta kommer att förbli en utmaning för bankerna (Cortet, Rijks &

Nijland, 2016. s 14-15).

I en rapport från banken BBVA (2015) skriven av bankens VD och styrelseordförande

framför de att de tror att upp till hälften av världens banker kommer att upplösas på grund av

den stora digitala efterfrågan i branschen. Konsumenterna ser nödvändigtvis inte längre

bankerna som sina standardleverantör av betaltjänster. De tjänster marknaden erbjuder är mer

spännande.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för läsaren vilka konsekvenser

PSD2-direktivet innebär för banker och tredjepartsaktörer på den svenska finansiella

marknaden. Uppsatsen kommer att främst fokusera på att ta fram en potentiell framtidsutsikt

för vilka möjligheter och utmaningar banker och tredjepartsaktörer ser att de står inför i och

med direktivets införande.

4

1.3.1 Kunskapsbidrag

Då direktivet ännu inte implementerats, kommer uppsatsen att innehålla en sammanställning

av de framtidsutsikter och analyser som idag finns hos berörda aktörer. Idag finns det inte

mycket forskning kring direktivet vilket även är en anledning till varför en sammanställning

av direktivets påverkan för olika aktörer blir intressant. En sammanställning kan även bli

användbar för berörda aktörer.

1.3.2 Forskningsfrågor

1. Hur väl motsvarar motiven bakom direktivet de finansiella aktörernas uppfattning av

direktivets påverkan?

2. Vilka möjligheter och utmaningar ser banker och tredjepartsaktörer inom den svenska

finansiella marknaden att direktivet innebär?

1.4 Kunskapskaraktärisering

Uppsatsen syftar till att bidra med ökad förståelse av PSD2-direktivets påverkan hos banker

och tredjepartsaktörer genom de intervjuer som genomförts. Uppsatsen kan komma att

användas som vägledande material för berörda aktörer som vill ta del av sammanställningen.

Det finns många som inte känner till direktivet som snart är på plats och vilka konsekvenser

det kommer att leda till. Är individer tillräckligt intresserade av nya betaltjänstlösningar

kommer direktivet att ha stor påverkan även på individnivå. En sammanställning kan alltså bli

användbar för många intressenter.

1.5 Avgränsning

PSD2-direktivet är ett EU-direktiv, vilket innebär att det kommer att påverka alla länder som

ingår i Europeiska Unionen. Uppsatsen kommer inte att beröra EUs påverkan av direktivet

trots att det till stor del är därför direktivet har utformats. Istället berör uppsatsen enbart

svenska förhållanden, då direktivet kommer att innebära en tillräckligt stor förändring i

Sverige för att genomföra en fallstudie kring det. Uppsatsen är även avgränsad till att

undersöka hur framtiden för aktörer på den svenska finansiella marknaden kan komma att se

ut. Frågor om hur arbetet ser ut i nuläget har prioriterats sekundärt. Detta då företagsstrategier

kan vara konfidentiella.

5

2 Metod

I detta avsnitt presenteras den forskningsstrategi som valts för att genomföra studien följt av

en motivering till den valda metoden. Därefter följer en kort sammanfattning av

genomförandet av intervjuerna och även metodiken för dataanalysen.

2.1 Formulering av forskningsstrategi

Uppsatsen bygger på en fallsstudie. Fallstudier används för att ge djupare kunskap om ett

specifikt fenomen och fenomenet undersöks i sitt verkliga sammanhang. Målet har varit att

uppnå en innehållsrik insikt om fallet och dess komplexa relationer och processer. Ofta

används fallstudier för att svara på frågor som hur eller varför (Oates, 2006. s 141). Fallet

kring PSD2-direktivet har granskats i sitt naturliga tillstånd och inte genom iscensatta

situationer, som i en experimentell studie. Fallstudien har undersökt hur PSD2-direktivet

påverkar bankerna och tredjepartsaktörer och den svenska finansiella marknaden i stort.

Fallstudien har genomförts genom att undersöka artiklar, vetenskaplig litteratur och

huvudsakligen genom kvalitativa intervjuer. Angreppssättet har varit att använda olika källor

för att undvika en partisk bild av vad direktivet kommer att innebära. Intervjuer har

genomförts med olika parter som är berörda av direktivet - banker så väl som andra aktörer.

Detta stödjer valet av strategi då en fallstudie är lämplig för att besvara de forskningsfrågor

som formulerats.

Det finns olika typer av fallstudier. Resultatet av uppsatsen är en deskriptiv fallstudie.

Deskriptiva fallstudier utgor en detaljerad beskrivning av ett valt fall och dess sammanhang.

Uppsatsen innehåller en detaljerad analys av direktivets paverkan utifrån den valda teoriramen

för fallstudien. Resultatet innehåller diskussioner om vad som sker infor PSD2-direktivets

implementation samt hur olika parter uppfattar och paverkas av det.

2.2 Datainsamlingsmetodik

Vid en fallstudie används ofta många olika typer av källor för att få en djup förståelse om

fallet. Den primära datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har

genomförts med bank och tredjepartsaktörer för att få en stor spridning av data. Därför har

intervjupersoner noga valts ut från relevanta aktörer. De parter som intervjuats, har alla

haft olika synvinklar på direktivet och därför har intervjuerna varit strukturerade på ett sådant

sätt att data som utvinns är av relevans för uppsatsens innehåll. Viktigt att poängtera är att

många av de aktörer som påverkas av direktivet är mycket insatta i dess påverkan och kan

bidra med en bredare bild, nya idéer och synvinklar om de får tala och svara fritt på

intervjufrågor eller vid diskussioner kring ämnet. Detta har nyttjats för att få olika aktörers

perspektiv och synvinklar på PSD2-direktivet, vilket lett till en allomfattande slutsats.

6

En begränsning kring uppsatsens utformande är att ämnet är nytt då PSD2-direktivet är direkt

aktivt. Därför har det tidigare inte gjorts mycket forskning kring området, varför det varit

svårt att hitta vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur kring just det fallstudien undersökt.

Litteratur har använts för att stötta val av metod, teori och även använts för att kunna stötta

analys och resultat. Val av litteratur har baserats på liknande fenomen och händelser, som har

applicerats på uppsatsen.

2.2.1 Angreppssätt av intervjuer

Kvalitativa studier utgår enligt Oates (2006) från att det inte finns en absolut sanning och att

verkligheten kan uppfattas på många olika sätt. Därför är det viktigt att intervjuerna inte är för

kontrollerande. Intervjupersonen ska vägledas till att hålla sig till ämnet, men får gärna

diskutera kring egna reflektioner och tankar. Något som stärker detta resonemang är att

kvalitativa studier används explorativt. Alltså, när vi i förväg vet lite om ett fenomen och vill

få en djupare bild av experter.

Denna fallstudie har tillämpat semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer

innebär att intervjuerna baseras på olika teman eller områden. Flödet av intervjuerna har

tillåtelse att ändra riktning och tillägg av intervjufrågor kan tillkomma baserat på hur

intervjupersonen svarar. Intervjupersonerna kan även introducera nya relevanta ämnen och

synpunkter som kan kopplas till ämnet (Oates, 2006. s 188).

2.2.2 Genomförande av intervju

Intervjuer har genomförts med 4 aktörer. Strategin har varit att intervjua aktörer från olika

positioner på marknaden för att täcka en så bred marknad som möjligt. Aktörerna utgör bank,

potentiella tredjepartsaktörer samt annan kunnig aktör. De tredjepartsaktörer som intervjuats

har haft olika etableringsgrad på marknaden och haft skiftande storlek av kundbas. Detta urval

har varit ett medvetet val då utgångsläget för aktörerna kan se annorlunda ut och det även kan

påverka hur uppfattningen av direktivet ser ut. Intervjuerna med bank och tredjepartsaktörer

för denna fallstudie har genomförts personligen och följts upp med eventuella följdfrågor via

mail. Kompletterande intervjuer med mindre aktörer har skett via mail där vi skickat med

intervjufrågorna och respondenterna har fått svara hur utförligt de önskat.

Ungefärlig tidsåtgång per intervju har varit drygt en timme. Intervjuerna har varit

semistrukturerade, därav många stora generella frågor i intervjuguiden. Intervjufrågorna har

skiljts sig något åt mellan tredjepartsaktörer och banker då antagandet att de har olika

utgångslägen och därför har annat förhållningssätt till PSD2-direktivet gjorts.

De företag som deltagit i fallstudien har behandlats anonymt, då detta efterfrågats av vissa

respondenter och då det även anses mindre viktigt vilket företag det handlar om.

7

Vem Marknadsposition Tidsåtgång

Bank Bland de 4 största i Sverige 1h

Barnspartjänst > 200 000 användare 1.5h

Budgettjänst < 200 000 användare Mailintervju

Kunnig konsult Arbetat i många bankrelaterade projekt 1.5h

Tabell 1. Sammanfattning av intervjupersoner

2.3 Metodik for dataanalys

Intervjuer är en kvalitativ datainsamlingsmetod och bidrar med en bred och fördjupad

kunskap kring ämnet. Kvalitativ datainsamling kräver ofta mer bearbetning av data för att den

ska kunna analyseras, till skillnad från kvantitativ data. Intervjuerna har transkriberats och

därefter, för att få ut relevant information från intervjuerna, har intervjuerna kodats. Det vill

säga; nyckelord och teman har tagits ut. När nyckelord och teman valdes ut blev det enklare

att bearbeta intervjuerna och få ut meningsfullt värde för fallstudien. Det bidrog även till att

forskningsfrågorna kunde besvaras. Analysen kring data fokuserade främst på den induktiva

tekniken. Detta innebär att data behandlats objektivt, utan förutfattade meningar eller baserat

på tidigare kunskap. Det kan däremot i praktiken vara svårt att helt och hållet tömma sina

egna tankar på tidigare kunskap, erfarenheter och fördomar. Det blir därför extra viktigt i

analysdelen att vara medveten om att skilja på egna reflektioner och den faktiska data som ska

analyseras (Oates, 2006. s 269).

8

3 Teori

I detta avsnitt presenteras de centrala begrepp som berörs i uppsatsen.Teorin som presenteras i

detta avsnitt ligger senare till grund för analysen i avsnitt fem.

3.1 Bakgrund - Payment Services Directive 1

Det första betaltjänstdirektivet Payment Service Directive infördes 2007. Kortfattat har det

som syfte att göra marknaden för betaltjänster inom EU lika enkla, säkra och effektiva som de

nationella betaltjänsterna. Sedan dess har nya tekniska innovationer inträtt på marknaden och

anses idag vara självklara för konsumenten. Detta har lett till att konsumentens betalvanor

förändrats (SEPA, 2015). Med förändrade betalvanor har efterfrågan på fler tjänster och

lösningar för betalningar vuxit fram. Dessa innovationer utmanar det nuvarande direktivet

PSD då det inte är utformat för att reglera dessa nya tjänster och är ett av motiven till att en

vidareutveckling av det första direktivet är nödvändigt (Regeringen, 2016. s 36).

3.2 Payment Services Directive 2

PSD2 står för Payment Services Directive 2 och är ett direktiv som EU kommissionen tagit

fram. Direktiv består av ett antal olika mål som måste uppnås av alla länder inom EU. Hur

dessa mål ska uppnås är inget direktivet definierat, utan det är upp till varje land att bestämma

hur de ska implementeras (European Commission, 2015).

Förslaget om direktivet lades fram i Juli 2013 av den Europeiska kommissionen. Direktivet

kommer att träda i kraft 2018 och väntas ha stor påverkan på den finansiella marknaden

(Cortet, Rijks & Nijland, 2016. s 13).

Några av de huvudsakliga motiven med PDS2-direktivet enligt EU kommissionen är:

• Bidra till ekonomisk fördel för konsument och fler val på marknaden.

• Skydda konsumenten med säkra betaltjänstlösningar.

• Förenkla för tredjepartsaktörer att inträda marknaden med innovativa och säkra

lösningar.

(European Commission, 2015)

Detta kan sammanfattas med att direktivet har som mål att skapa säkrare betalningar för

konsumenter och även erbjuda dem fler valmöjligheter av leverantörer. Den största förändring

med direktivet är att bankerna måste ge tredjepartsleverantörer öppen tillgång till information

om kundernas bankkonton och deras transaktionsdata, dock enbart då konsumenten uttryckt

samtycke till det. Detta möjliggör för ny innovation och nya konkurrenter på marknaden

(Cortet, Rijks & Nijland, 2016. s 20).

9

3.2.1 Motiv till PSD2

Det finns ett antal motiv till direktivet. Dessa motiv handlar bland annat om säkerhetsfrågor

och fördelar för konsumenten samt för potentiella marknadsaktörer.

En ekonomisk fördel för konsumenten är att direktivet kommer, som tidigare nämnt att öka

konkurrensen på den elektroniska betaltjänstmarknaden. Det i sin tur bidrar till att

konsumenterna kommer att ha fler och bättre betaltjänster att välja mellan. De kan då göra

medvetna val om vilken tjänst som passar dem bäst (PSD2, s. 46, p.67).

Ett annat motiv är ökad säkerhet. Under de senaste åren har nya betaltjänstlösningar

tillkommit på marknaden, exempelvis onlinebetalningstjänster som PayPal (Cortet, Rijks &

Nijland 2016, s 20). Sådana typer av tjänster har tidigare varit oreglerade på EU-nivå men

med det nya direktivet kommer nu dessa vara reglerade för att försäkra att tjänsten är säker

(Salmony, 2014. s 11). Med nya regler kring säkerhet kommer även konsumenten att skyddas

mot bedrägerier och andra incidenter där de sker transaktioner av obehöriga. För att

säkerställa säkerheten hos tjänsterna kommer banker och tredjepartsleverantörer att vara

tvungna att uppnå de krav som ställs för att de ska ha möjlighet att leverera sin tjänst på

marknaden. Det kommer även vara uppföljningar på detta årligen av ansvarig myndighet för

att upprätthålla en god säkerhet av betaltjänsterna (PSD2, sid 38, p.19).

Den ökade konkurrensen på marknaden i och med PSD2 ska uppnås genom att göra det

enklare för tredjepartsleverantörer att inträda marknaden och leverera innovativa säkra

lösningar (European Commission, 2015). Idag är detta komplicerat och det finns många

hinder för tredjepartsleverantörer. Direktivet syftar till att ta bort dessa hinder vilket leder till

att marknaden kan erbjuda flera och billigare alternativ för konsumenterna .

3.3 Tredjepartsleverantörer (TPP)

Direktivet kommer att innebära att nya företag kommer in på marknaden för att leverera

betaltjänster och konkurrera mot dagens banker. Sedan 2007 då PSD infördes har det dykt upp

nya tjänster på marknaden. Tredjepartsleverantörer (“Third Party Providers”, hädanefter TPP)

erbjuder nu specifika betallösningar till konsumenten. Nya betaltjänster som

betalningsinitieringstjänster har utvecklats de senaste åren. En betalinitieringstjänst som blivit

allt större är E-handel. E-handel initierar en betalning genom att skapa en länk mellan

webbplatsen och konsumentens internetbank. Dessa betalinitieringstjänster är inte reglerade

och det skapar en viss osäkerhet eftersom de inte bevakas av någon specifik myndighet. Med

nya direktivet ska dessa tjänster regleras och övervakas för att säkerställa de rättsliga frågorna

(PSD2, sid 39, p.27). En annan typ av tjänst som introducerats på marknaden de senaste åren

är kontoinformationstjänster. Dessa tjänster syftar till att ge användaren en helhetssyn över sin

bankinformation. Denna information ges till användaren genom tjänstens gränssnitt och gör

att användaren snabbt kan se sin nuvarande ekonomiska situation. Dessa tjänster är ej

10

reglerade i dag och kommer därför falla in under PSD2-direktivets regulation när det

implementeras (PSD2, sid 39, p.28).

Det har hittills varit svårt för TPP att komma in på betaltjänstmarknaden då det funnits många

lagliga hinder för dem att erbjuda sina lösningar i en större skala till olika medlemsstater i EU.

Men i och med direktivet kommer nu många hinder att elimineras. Nya TPP kommer nu att

kunna erbjuda fler och billigare lösningar till fler konsumenter i hela EU. TPP måste precis

som dagens betaltjänstleverantörer följa de lagar och regler som gäller för dem (European

Commission, 2015).

Direktivet möjliggör även att TPP inte själva måste stå för den traditionella infrastrukturen,

prestandan och kapaciteten som krävs för att driva betaltjänster som är essentiella för

bankernas verksamhet. När TPP utvecklar sina betaltjänster via bankernas infrastruktur,

kommer de sannolikt att utnyttja sin marknadsposition och närhet till kunden för att gradvis

utöka sina produkter och tjänster till fler angränsande betaltjänster, som utlåning,

kredithantering och förmögenhetshantering (Cortet, Rijks & Nijland, 2016. s 20).

Tabell 2. Illustration av dagens läge på betaltjänstmarknaden kontra efter PSD2 införande

3.3.1 FinTech

Finansteknologi (hädanefter FinTech) menar Warren Mead (2016) är en av de mest lovande

industrierna. Begreppet FinTech syftar till den pågående sammanslagningen av IT, banker och

andra finansrelaterade tjänster. Det finns en stark tro på investeringsmarknaden att FinTech-

bolag kommer spela en viktig roll i framtidens finansiella landskap. Vågen av nya FinTech-

bolag har drivits av den stora mängden startups med nya innovativa tjänster och produkter.

FinTech-bolagen erbjuder idag en omfattande mängd av finansiella tjänster som tidigare

nästan enbart erbjöds av banker. Den största risken för etablerade banker är att de kommer

agera verktyg för TPP och bistå med infrastukturen som krävs. TPP kommer även att ta äran

11

för sina innovativa och användbara tjänster och äga relationen till kunden. Det kan slå hårt

mot bankerna. Till skillnad mot TPP är bankerna ofta begränsade av förlegad och tung

infrastruktur. TPP har fördelen att utveckla sina tjänster från grunden efter konsumentens

behov. FinTech-bolag kan både arbeta agilt och helt fokusera på positiva kundupplevelser

(Warren Mead, 2016. s 8).

Banksektorn är sårbar för misstro från konsumenter, delvis på grund av historiska skäl efter

finanskrisen. Banksektorns förtroende har inte eliminerats, men den har urholkats. Enligt

Millennial Disruption Index (2015) rapport är 73% av alla millennials (tonåringar till 35 år)

mer intresserade av nya tjänster levererade av Google eller Apple, än från någon av de

traditionella bankerna och 33% anser att de inte kommer behöva bankerna överhuvudtaget

inom 5 år.

Samtidigt har bankerna en annan stark position. Med deras stora kundbas och erfarenhet inom

säker hantering av data, har de en idealisk position att erbjuda helhetslösningar till

konsumenten som kombinerar flera finansiella tjänster med ett bredare utbud av digitala

erbjudanden. Det kan bli en nyckelstrategi för deras framtida välstånd (Warren Mead, 2016. s

9).

3.3.2 Samarbete

Konsekvenserna av PDS2-direktivet för den traditionella banksektorn är betydande. Den stora

utvecklingen av FinTech-bolag har potential att ta över befintliga aktörers marknadsandelar.

Men banker har också möjligheten att omvärdera FinTech-bolagens framfart och istället

samarbeta med dessa för att erbjuda sina kunder nya och bättre lösningar (Warren Mead,

2016. s 6).

Etablerade banker på marknaden kommer i framtiden inte att kunna möta den hastighet som

de bästa TPP levererar innovativa tjänster till marknaden. Därför kommer normen bli ett

samarbete mellan aktörerna. Istället för att uppfinna hjulet på nytt genom att

bankerna utvecklar egna lösningar, så måste de samarbeta med innovatörer för att erbjuda

sina konsumenter nya tjänster (Warren Mead, 2016. s 8).

Både banker och FinTech-bolag kan tjäna på att arbeta tillsammans. FinTech-bolag kan ta

lärdom av bankernas erfarenheter och infrastruktur. Bankerna är en viktig pusselbit eftersom

de bistår med de finansiella instrumenten som krävs. Genom att bankerna bidrar med API:er

kan de själva expandera sin verksamhet och reducera kostnader för utveckling genom att låta

FinTech-bolag utveckla arkitekturen (Rachel Nienaber, 2016. s 21).

12

3.5 UX

Design var tidigare en lågt prioriterad del av utvecklingen. Detta har nu drastiskt ändrats, och

blivit en av de viktigare delarna hos en tjänst. Konsumentens åsikt av tjänsten kan idag

baseras mycket på första intrycket. Därför är User Experience (hädanefter UX) viktigt vid

utveckling. Idag handlar nya produkter mindre om själva tjänsten och mer om

kundupplevelsen och värdet den skapar för kunden. Målet med UX är att tillgodose

användarens behov genom att erbjuda användbara och tillgängliga produkter (Cordeiro &

Weevers, 2016. s 34).

Idag är innovation på finansmarknaden inte längre ett alternativ, utan absolut nödvändigt för

överlevnad och fortsatt stark marknadsposition. För att bankerna ska upprätthålla sin position

på längre sikt måste de ändra strategi. En fortsättning med dagens affärsmodeller och

arbetssätt kommer inte uppnå det. Dagens banker står inför ett stort val mellan att göra radikal

förändring och innovation, eller att glida mot irrelevans (Ernest & Young, 2016).

Den snabba innovativa utvecklingen är svår att hänga med i. Extra svårt blir det för de stora

traditionella bankerna då de rent strukturellt är känsliga för snabb förändring och utveckling.

Det är svårt att kontrollera det som ständigt är i förändring och utveckling (Restructuring and

Innovation in Banking, 2016. s 28).

13

4 Empiri

I detta avsnitt presenteras resultatet av fallstudien. Datainsamlingen från varje intervju

sammanfattas under respektive rubrik. Som nämnts tidigare, kommer de företag som deltagit i

fallstudien att behandlas anonymt. Istället presenteras företagets verksamhet och respondenten

anonymt som inledande stycke för att ge en grundläggande förståelse för vilken typ av aktör

fallet behandlar då det har betydelse för hur data bör analyseras i kommande kapitel. Hela

avsnittet är fullständigt baserat på respondenternas svar. Inledningsvis sammanfattas nuläget

för de fyra respondenterna kring arbetet med PSD2. I slutet av kapitlet återfinns en

sammanfattning av avsnittet.

4.1 Sammanfattning av respondenternas nulägesstatus

Banken förklarar att de ofta har sammanträden med bankföreningen. Där diskuteras olika

oklarheter kring PSD2 som bankerna upplever behöver besvaras. Banken menar att det är

viktigt att alla parter tolkar och ser på direktivet, åtminstone i Sverige, på samma sätt. På

bankföreningen arbetar man kring den lokala lagstiftningen i betaltjänstlagen, som PSD2

kommer infalla i. Det förs diskussioner kring det som är oklart eller kring det som till och

med kan ha skrivits felaktigt i lagstiftningen. Detta görs tillsammans med finansdepartementet

där bankföreningen ifrågasätter olika tankesätt och formuleringar. Finansdepartementet har

själva inget intresse av att det ska finnas otydligheter i lagstiftningen och därför är de

tillmötesgående. I nuläget finns det många oklarheter kring hanteringen av den mellanperiod

som råder tills direktivet införs i januari 2018. Banken menar att det kommer bli enklare att

förhålla sig till regelverket när direktivet väl trätt i kraft. Därför ligger fokus idag på att bli

kompatibel och följa reglerna i första hand. Detta för att undvika utveckling av kortvariga

lösningar. Även Budgettjänsten är restriktiv till nyutveckling som kan komma att bli

obrukbar. Däremot har en del förberedelser inför PSD2 gjorts för att kunna nyttja de

möjligheterna som följer PSD2-direktivet så tidigt som möjligt. Barnspartjänsten har en

avvaktande inställning till direktivet och väntar med utveckling tills det PSD2-direktivet trätt i

kraft. De har däremot utvecklat sin framtida affärsmodell delvis baserat på just PSD2.

Konsulten menar även dem att det i dagsläget handlar mycket om att förstå och tolka

direktivet. Även att ta fram strategier för att kunna tackla direktivet på bästa sätt och ta reda

på alla möjligheter som finns med direktivet. Däremot menar Konsulten att Sveriges tolkning

av direktivet inte kommer vara klart förrän i höst, då via finansinspektionen. Vidare är inte

heller olika standarder klara vilket gör det svårt för aktörer att veta hur de bör utveckla.

14

4.2 Banken

Om företaget

Banken är en stor universell svensk bank som täcker hela bankområdet med företagsaffärer,

investment banking, trading, privata affärer samt livförsäkring. De är verksamma i fler än 20

länder världen över och har ett stort fokus på det lokala bankkontoret. I Sverige har de över

400 kontor. Grundidén är att organisationen ska utgå från respektive kontors ansvar för sina

kunder - centrala enheter ansvarar inte över de lokala bankkontorens beslut.

Rollen som respondenten besitter är beställare till projektet för PSD2 på banken.

Respondenten ansvarar för “TPP servicing”, alltså den tredjepartslösning som de måste

framställa. Eftersom det än inte är många som arbetar med PSD2 på banken, är beställaren en

operativ och en delaktig beställare. Det följer en hel del frågetecken med PSD2 och därför

anser respondenten att det är det bra att vara operativ som beställare.

4.2.1 Datainsamling

Arbetet kring PSD2

Idag är det cirka 20 anställda som arbetar med PSD2 på banken och det planeras ytterligare

personalresurser till området. Utvecklingen kommer ske i 60 olika system och därför kommer

anställda involveras från en mängd olika arbetsområden.

Möjligheter

Digital utveckling

Respondenten förklarar att banken idag förflyttar sig från ett äldre sätt att utveckla till ett nytt.

De har ändrat sitt arbetssätt inom digital utveckling. Det är en process som pågått länge och

som gynnar banken nu när PSD2 är på framfart. Banken undviker gärna stora förändringar i

deras tunga affärssystem, som ofta är gamla när det handlar om bank. Företaget fokuserar på

att det ska bli enklare att vidareutveckla existerande infrastruktur. För närvarande fokuserar

företaget i första hand på att bli förenligt med direktivets krav.

Företaget ser även möjligheterna i att själva agera TPP. Med det dyker nya möjligheter upp

som exempelvis att företaget då kan aggregera information till sina kunder på en helt nytt sätt.

Respondenten tror även att alla andra banker förmodligen själva kommer vilja agera TPP.

Redan idag finns det samarbeten mellan bankerna. Interaktionen mellan aktörerna är inte helt

ny men sker inte på det viset med API:er som direktivet kommer att innebära.

Utmaningar

Oklarheter med direktivet

Det finns många oklarheter med direktivet och för tillfället pågår många diskussioner. När

direktivet och allt som medföljer det trätt i kraft kommer det bli enklare att förhålla sig till

15

regelverket menar respondenten. Det gör att direktivet blir komplicerat att implementera till

en början. Det kommer råda en mellanperiod då aktörerna väntar på klartecken för hur de ska

följa regelverket och det gör att slutlösningar bli svåra att utveckla dessförinnan.

Respondenten arbetade även med det första betaltjänstdirektivet (PSD) när det infördes och

med det dök det upp många frågetecken och det var mycket som var vagt beskrivet. Däremot

är denna omgång besvärligare på alla områden anser respondenten.

Bankföreningen träffas ofta och diskuterar oklarheter med PSD2. Bankerna måste tolka

regelverket och det är viktigt att bankerna ser på direktivet på samma sätt. Oklarheter tas upp

med finansdepartementet och då inga aktörer vill att oklarheter ska finnas samarbetar de för

att tydliggöra regelverket. Företaget använder egna jurister för att tolka direktivet och har

många arbetsgrupper som diskuterar direktivet. På grund av alla oklarheter finns det ingen

extern hjälp att hämta. Respondenten menar också att det även finns oklarheter kring hur och

vem som kan bli TPP.

Säkerhetsrisker

Respondenten anser att det inte finns säkerhetsrisker med PSD2 eftersom bankens egna

säkerhetssystem kommer att användas. En tolkning av direktivet är att även TPP kan vara

aktören som levererar säkerhetslösningen vilket innebär att banken ska förlita sig på den.

Respondenten anser att det skulle bli ohållbart för företaget som bank, då det blir dem som

står för risken och självklart ska kunna verifiera och ha kontroll över säkerheten.

Marknaden

Fördelen med det lokala

Företaget har strategin att arbeta lokalt. Respondenten ser att de har en konkurrensfördel i

detta. Respondenten menar att när andra aktörer lägger mycket fokus på utveckling och

innovation på digitala tjänster skapas det en hysteri av nyutveckling. Dessa nya tjänster

kommer konkurrera mot liknande tjänster och produkter på marknaden. Samtidigt kommer

företaget själva, som satsar på lokal närvaro och den fysiska kundkontakten, dra fördel av

deras unika tillvägagångssätt. I den stora konkurrensen som kommer kan det bli avgörande att

unikt urskilja sig som bank anser respondenten. Trots att konsumenter inte besöker

bankkontoren ofta kan de stora momenten i livet, som att köpa sin första bostad, vara tillfälle

för konsumenten att få extra service i form av samtal med en kontaktperson på banken.

Konsumenten

Konsumentbeteendet har förändrats från förr. Tidigare hade konsumenten en bank, idag kan

konsumenten ha flera. Ur ett konsumentperspektiv ser företaget ingen anledning till att

konsumenten skulle hålla sig till en bank. Idag kan bankerna aggregera information mellan

varandra och då är behovet för en bank ännu mindre. Bankerna måste komma att acceptera att

konsumenten idag vill vara kund hos fler banker. Det kommer även dyka upp nya innovativa

tjänster som gynnar kundens valmöjligheter. Respondenten ser inte detta som en nackdel,

företaget har ambitionen att hänga med i utvecklingen och leverera bra tjänster, precis som de

gör idag.

16

Priset att betala

Utvecklingen av PSD2 kommer kosta mycket pengar för företaget. Företaget kommer följa

utvecklingen på marknaden för att leverera lika bra digitala tjänster som dess konkurrenter.

PSD2 kommer leda till ett tryck på innovation och utveckling av digitala tjänster. Banken

måste leverera bra tjänster och se till att utvecklingen går framåt så att kunderna vill fortsätta

vara kund hos företaget. PSD2 innebär en stor utvecklingsprocess hos bankerna och de har

även många andra regelverk att arbeta med och förhålla sig till. Då företaget inte kan anställa

hur mycket resurser som helst för att klara av utvecklingen, leder det till att annan utveckling

måste avvecklas eller pausas för att prioritera PSD2. Det är inte unikt för företaget, utan

respondenten menar att det gäller alla banker. När implementationen av PSD2 skett, tror

respondenten att utvecklingen bara kommer fortsätta. Utvecklingen stannar inte för att alla

krav är uppnådda. PSD2 kommer leda till en ny nivå av utveckling hos företaget och ständigt

ställa högre krav.

4.3 Barnspartjänsten

Om företaget

Barnspartjänsten levererar en applikation riktad mot barn och ungdomar. Applikationen riktar

sig till föräldrar och deras barn att gemensamt spara pengar till barnen veckovis. Deras

huvudsakliga mål är att utbilda barn om pengar och lära barn att hantera pengar redan i tidig

ålder. Företaget önskar att allt som har med barnens pengar att göra ska ske genom deras

plattform. Applikationen lanserades 2015 och har idag över 200 000 användare, främst i

Norden. Det finns inga direkta konkurrenter men ett par liknande tjänster världen över.

Respondenten är grundare och idag VD för företaget. Respondenten är även produktchef och

ansvarar för vad som utvecklas på företagets plattform. Respondenten hanterar även

samarbeten som bör genomföras för att göra plattformen bättre. Samarbeten är viktiga för

företaget då de vill utveckla sin familjeplattform genom att addera en mängd andra tjänster.

4.3.1 Datainsamling

Arbetet kring PSD2

Företaget har på sex månader fördubblat sin personal och inom ett år planerar de ytterligare

fördubbling av personalen. Trots det är det enbart respondenten, VDn för företaget som

arbetar med PSD2. Respondenten arbetar med att se till att tjänsten kopplar till andra tjänster,

och det är där PSD2 kommer in.

Möjligheter

Företaget har en del framtidsplaner. Idag är alla transaktioner genom applikationen fiktiva. Ett

försök gjordes vid uppstartandet av tjänsten att samarbeta med banken för att transaktionerna

17

skulle ske på riktigt. Trots att samarbetet aldrig skedde har konceptet fungerat. Företaget

bygger sin tjänst på ett beteende istället för de faktiska lösningarna.

Praktisk möjligt - men ineffektivt

Respondentens uppfattning av direktivets implementation är att det i januari 2018 inte

kommer ske någon förändring. Respondenten tror att bankerna kommer göra det möjligt för

TPP att koppla sig till banken genom API:er. Respondenten menar att det kommer bli

praktiskt möjligt men att kopplingen kommer ske på ett ineffektivt sätt och i princip bli

verkningslös. De första TPP kommer att få svårt att koppla upp sig mot API:erna.

Respondenten poängterar att det är dennes uppfattning, att bankerna har en tung teknisk

bakgrund vilket gör att möjligheten för koppling till bankens infrastruktur kommer att bli

komplicerad. Respondenten erkänner att det är först när API:erna och informationsutbytet

mellan aktörerna fungerar effektivt som TPP kommer gagnas av PSD2. Företaget skulle idag

gagnas av en tredjepartsuppkoppling men tills dess att det kan ske på ett effektivt sätt kommer

företaget inte arbeta för att satsa på det då deras applikation är funktionsduglig utan

kopplingen.

Om kopplingen utvecklas till en enkel och effektiv process skulle det gynna företaget mycket.

De är beroende av tredjepartslösningar som följer med direktivet. Företaget kan inte själva

utveckla infrastrukturen som krävs. Förhoppningen är att bygga vidare på deras tjänst och

sakta men säkert skapa ett skalbart sätt att koppla ihop sig med bankerna.

Utmaningar

Erbjuda den bästa upplevelsen

Respondenten anser att om de ska vinna kampen om deras plattform måste de på bättre sätt än

alla sina konkurrenter göra användarupplevelsen så bra som möjligt. Det är det företaget

arbetar med varje dag, att förbättra användarupplevelsen för barn och föräldrar. Om de kan

göra det tillräckligt bra kommer deras kundbas bli åtråvärd. Detta leder till att andra aktörer

kommer intressera sig av samarbete med dem.

Oklarheter

Bristande information är något respondenten bekymras av. Exakt vad som gäller kring

direktivet är inget respondenten exakt kan svara på. Respondenten önskar att denne var mer

informerad om direktivet men anser att informationen är bristfällig från andra håll.

Marknaden

Vid uppstartandet av företaget fanns oron att bankerna skulle leverera en liknande tjänst och i

och med det köra över dem på marknaden. Idag anser respondenten att det inte är möjligt att

något sådant skulle kunna ske. Bankerna är enligt respondenten långsamma i utvecklingen

och de kommer inte kunna bygga bra upplevelselösningar. Känslan hos företaget är att

18

bankerna inte kommer att kunna konkurrera mot företagets specifika tjänst. Bankerna kommer

möjligtvis att vilja samarbeta eller köpa upp företaget. Men det är inte aktuellt för företaget.

Fokus på bankerna

PSD2 gäller inte bara bankerna. Det gäller även respondentens företag. Även de måste ta fram

API:erna för att tillåta andra aktörer nyttja deras plattform. Det gäller även alla andra företag

som har en teknisk plattform och det är enormt många företag det berör. Respondenten tror

inte att någon kommer ha intresse i dem eller andra mindre aktörer, utan det är bankerna som

kommer att få fullt fokus när PSD2 implementeras. Med storlek växer även kraven och

respondenten tror inte att dennes företag kommer bli granskad på samma sätt som bankerna.

Effekten av detta tror respondenten blir att det kommer att skapas en mängd med startups som

ser sin möjlighet i att leverera en nyttig tjänst med hjälp av kopplingen till bankerna.

Respondenten tror att det kommer att finnas en överskattning av behovet av innovativa

lösningar. Det kommer leda till ett missbruk av direktivet. Aktörer kan komma att missköta

denna möjlighet och extra riskabelt blir det då betallösningar är ett känsligt område i och med

hanteringen av individers betalmedel. Det kan handla om att bankernas infrastruktur utsätts

för attacker och fallerar eller att pengar försvinner. Respondenten tror då att förstoringsglaset

kommer att flyttas från bankerna till de som missbrukar direktivet. Det kan komma att

missgynna företaget då de har en större konsumentplattform och därför når en större och

potentiellt, kritisk massa. Det är aktörer med större marknadsandelar som användare känner

till som kommer att utsättas för kritik. De mindre TPP kommer komma undan. Fallerar en

startup, startar en misstro mot samtliga. Det är därför företaget försöker att differentiera sig så

att de inte associeras med startup strukturen under en sådan period. Respondenten känner sig

inte orolig för att de själva ska missbruka direktivet. Respondenten är bekymrad över att

användare som idag använder dessa typer av tjänster idag kan tappa förtroendet.

Konkurrensfördelar

En annan bra marknadsfördel för TPP är att bankerna är konkurrenter. I samband med PSD2

kommer företaget framstå mer som en partner. En konkurrent som får mer att göra, vilket

bankerna kommer att få i och med PSD2, är inte att ses som något negativt för företaget -

snarare tvärtom. Bankerna kommer inte heller att kunna konkurrera mot alla nya digitala

lösningar. De kommer inte att bygga applikationer som konkurrerar mot företagets. Delvis på

grund av att de inte har tiden för det och även för att bankerna redan ser att lösningen finns

etablerad på marknaden. Det blir svårt att konkurrera mot företagets nischade tjänst.

Respondenten anser att det varumärkesmässigt finns en skepticism mot banker idag. Det är en

tuff stämpel att hantera. När det kommer nya och innovativa lösningar som är bankutmanande

tas de emot med öppna armar. Aktörer som företaget själva får lite gratis på det sättet menar

respondenten. På det sättet har bankerna en uppförsbacke.

Respondenten anser att bankerna kommer att tappa konkurrenskraft på marknaden. Bankerna

kommer att utmanas av nya innovativa lösningar. Alla lösningar blir mer och mer digitala och

då är det dem som gör de bästa digitala lösningarna som kunderna kommer att befinna sig på.

19

Bankerna kommer att konkurrera mot många fler och bättre lösningar. Bankerna kommer då

att utmana varandra istället - hur blir de den bästa digitala banken? Svaren kommer vara att

samarbeta kring de bästa digitala lösningarna. Bankerna kommer att höra av sig till aktörer

liknande företaget själva men för företaget existerar inte intresset för samarbete idag. Trots att

direktivet även innebär att företaget måste släppa in bankerna genom egna API:er kommer

bankerna inte att kunna använda dem på samma sätt som företaget kan nyttja bankerna, menar

respondenten. Bankerna kan få tillgång till företagets backend och databas, men i den sker det

idag inte mycket. Bankerna kommer inte att kunna stjäla plattformen eller upplevelsen

företaget levererar. I bankernas infrastruktur sker däremot mycket som kan vara användbart

för företaget. Utbytet kommer att vara i form av information, inte upplevelser, vilket blir mer

fördelaktigt för företaget än bankerna.

Respondenten anser att bankerna har legat efter när det kommer till digitala lösningar. Idag

förväntar sig konsumenten att betallösningar ska vara snabba och effektiva.

Beteendeförändring är gjord i alla branscher förutom bankbranschen. Ett tecken på att

samhället blir mer digitalt är att bankerna stänger ner sina kontor. Respondenten tror att

bankkontoren kommer att avvecklas helt och bankerna bli mer digitala. Bankkontoren är det

som tidigare gjort bankerna starka genom tiden. När förändringen från fysiskt till digitalt sker,

halkar bankerna efter då det inte är deras kärnkompetens. Respondenten tror att 30% av de

svenska bankerna kommer att vara upplösta om 10 år på grund av den digitala utvecklingen.

Respondenten menar dock även att företagen behöver bankerna. Det är ofördelaktigt för

Sverige om det går dåligt för bankerna. Företagen mår bra när de svenska bankerna gör likaså.

När det tidigare i historien gått dåligt för Sverige, har det berott på hur bankernas situation sett

ut.

4.4 Budgettjänsten

Om företaget

Budgettjänsten levererar en applikationstjänst där användaren kan hantera sin hushållsbudget,

antingen enskilt eller delat tillsammans med sin partner, rumskamrat eller liknande.

Applikationen utvecklades av respondenten själv för två år sedan då denne ansåg att

konkurrenterna som toppade AppStore-listorna hade bristande kvalité och saknade

funktionalitet som respondenten själv efterfrågade.

4.4.1 Datainsamling

Arbetet kring PSD2

Respondenten som ensam på företaget har genomfört de tekniska förberedelserna som krävs

för att utnyttja PSD2 snarast möjligast. Respondenten har byggt om servrarna hos företaget

20

för att själv äga databaser och kod så att problem inte uppstår om respondenten vill lagra

användardata. Applikationen utvecklas ständigt för att erbjuda den bästa möjliga

användarupplevelsen för att skapa en tydlig och attraktiv position på marknaden när PSD2

träder i kraft.

Möjligheter

Jämnar ut orättvisan

Idag anser respondenten att det inte är möjligt för företaget att skapa partnerskap med banker

då respondenten arbetar ensam på företaget. Det leder idag till att andra företag får en fördel i

form av större möjlighet till partnerskap på grund av volym. Med PSD2 hoppas respondenten

att missförhållandet kan jämnas ut och skapa en mer rättvis marknad där även respondentens

företag kan nyttja bankernas resurser.

Påverkan på nuvarande tjänst

Applikationen ska i framtiden kunna importera användarnas transaktionsdata då det idag sköts

manuellt. Planen är sedan att nischa in sig ytterligare mot hushållsbudget för sambos. Målet

med tjänsten är att erbjuda det absolut bästa hjälpmedlet för ett par att sköta en gemensam

ekonomi. Med möjligheten för automatisk importering av utgifter blir det mycket enklare och

mindre tidskrävande att hålla applikationen uppdaterad.

Utmaningar

Respondenten anser att importera data från flera olika ändpunkter, alltså olika banker,

kommer att bli tidskrävande. Förhoppningen är att ett annat företag kommer att fokusera på

problematiken med kopplingen och tillgodose företag som respondentens egna med en enkel

lösning för att hämta data från samtliga banker. Om tjänsten inte erbjuds kommer

respondenten behöva bygga en plattform som lätt kan koppla på nya banker med minsta

möjliga arbete per integration.

“Det har jag inte tyvärr, jag kommer få gå försiktigt fram och inte investera tid i något som

kan behövas tas bort vid konflikter.”

- Grundaren av applikationen, angående huruvida respondenten har påbörjat

förberedelserna inför PSD2.

Respondenten har inte lagt ner större resurser för att tolka regelverket på en grundlig nivå, då

denne hellre vill avvakta och påbörja utvecklingen när alla frågetecken har besvarats. Detta

för att minska risken för att utveckling skett i onödan.

21

Säkerhet

Respondenten tror att särskilda standards kommer sättas för hur data får och bör hanteras.

Företaget kommer att följa riktlinjerna så precist det går och kommunicera hanteringen av

data till företagets användare.

Marknaden

Respondenten anser att det idag inte är många av dennes nuvarande konkurrenter som aktivt

uppdaterar sina applikationer och tror därför inte att de kommer göra det när PSD2

implementeras. Däremot tror respondenten att en mängd nya startups kommer etableras på

marknaden i och med de nya möjligheterna och potentiellt även vara sponsrade av bankerna

själva.

Respondenten tror även att det kommer att dyka upp flera spännande tjänster och företag som

byggs runt de nya möjligheterna med PSD2. Något som redan märkts av på marknaden är att

sådana aktörer, om de slår igenom, kommer att påverka samhället och individen.

4.5 Konsulten

Om företaget

Respondenten arbetar som affärskonsult för ett stort IT-konsultföretag. Företaget arbetar

främst inom bank- och finanssektorn, telekom, hälso- och sjukvård samt skola och

skogsindustri. Det finns banker som outsourcar hela sitt banksystem till företaget och

respondenten gör många uppdrag åt banker inom exempelvis PSD2. Till en början arbetade

respondenten som datatekniker och har sedan arbetat som affärskonsult med specialitet inom

betalningar. Respondenten menar att det har skapats en stor hype kring betalningar på sistone

och får därför mer spännande uppdrag att arbeta med.

4.5.1 Datainsamling

Arbetet kring PSD2

Respondenten representerar en avdelning av affärskonsulter som genomför många uppdrag åt

banker inom PSD2. Uppdragen handlar om att ta fram strategier kring PSD2 för bankerna,

visa vilka möjligheter som finns med regelverket och inte endast titta på det utifrån ett

“compliance” perspektiv. Respondenten som själv arbetat inom bank tycker att bankerna har

börjat arbeta med direktivet alldeles för sent i och med att regelverket ska slå in januari 2018.

Respondenten hjälper även banker med informationsmaterial om direktivet, workshops med

ledningsgrupper samt strategier om hur banker ska tackla PSD2 till deras fördel.

Respondenten menar att det är många som är oupplysta kring ämnet och att de arbetat

intensivt med dessa frågor. Respondenten har lagt märke till att de får fler förfrågningar från

22

just större banker med en global närvaro som vill utveckla en lösning som fungerar i flera

länder.

Möjligheter

Möjligheten att samarbeta

Respondenten förklarar att samarbeten är en stor möjlighet för både TPP och bank. I

nuläget samarbetar exempelvis en större bank med en TPP för att kunna ge kunden en

konsoliderad bild av sina bankkonton. Allt flera sådana samarbeten tror respondenten kommer

visa sig på marknaden framöver. Idag är det tekniskt svårt för banker att leverera

kontouppgifter i realtid, speciellt om du ska ge en konsoliderad bild för kunden då du kan

behöva gå in i 20 olika system som bank. Dessa svårigheter tror respondenten att banker kan

lösa genom att investera i FinTech-bolag. Samarbeten har redan börjat öka på marknaden och

PSD2 kommer underlätta för det ytterligare.

Data aggregering

Data aggregering är en annan möjlighet som kommer med PSD2. Genom att kombinera

kortdata från olika håll kan aktörer ge riktade erbjudanden vilket gör dem mer relevanta för

konsumenten. Det blir möjligt då aktörer kommer kunna inhämta data från flera parter och

inte bara från sig själva. Det bidrar både till bättre kvalitet av data och möjligheten att sälja

data till andra aktörer. Respondenten menar att bankerna förmodligen kommer att ha

möjligheten att sälja sitt data mycket dyrare i framtiden. Detta kommer även att ske omvänt,

TPP aktörer kommer sälja sitt data till banker. Respondenten förklara att detta redan sker till

viss del idag. Banker köper data av andra relevanta företag för att få information om sina

kunder och på så vis ha möjligheten att skicka ut relevanta erbjudanden till sina kunder.

Utmaningar

“Alla tror att det är en guldgruva, men sedan har man en massa krav att leva upp till som

kostar massor av pengar”

- Respondenten, angående utmaningar för nya aktörer.

Det kommer att dyka upp fler nischade produkter och tjänster på marknaden och det menar

respondenten blir en stor utmaning för de större bankerna. Bankerna kommer att ha det svårt

att nischa sig med en produkt vilket gör att de kommer få det svårare i den här konkurrensen

när det blir mer och mer ”cherry picking”. Dock kan bankerna fortfarande ge väldigt bra

erbjudanden till sina kunder som gör att de kan fortsätta konkurrera. Många konsumenter

stannar gärna hos sin bank då det är jobbigt att byta allt för mycket, förklarar respondenten.

Tolkning av direktivet

Tolkningen av regelverket i Sverige ser respondenten som en stor utmaning. Den är tänkt att

vara klar senare under året 2017, vilket ger aktörerna kort tid att utveckla och implementera

PSD2. Samtidigt är det väldigt få som har kompetens inom PSD2. Även finansinspektionen

23

som ansvarar för tillsynen på den finansiella marknaden har oansenlig kompetens om

direktivet. Detta medför att många aktörer kommer att få chansa och implementera lösningar

som sedan måste ändras.

Konsumentens medgivande

Att administrera och hantera medgivanden menar respondenten blir en stor utmaning.

Konsumenter ska kunna få tillgång till information om till vilka aktörer konsumenten gett sitt

medgivande till och hur länge medgivandet gäller. Respondenten tror att det blir en svår

teknisk utmaning för bankerna.

Säkerhet

En utmaning för de nya aktörerna är att de måste bygga upp stora processer för att hantera

bland annat penningtvätt och bedrägerier, vilket kostar mycket pengar för ett nystartat

FinTech-bolag. Att få konsumenten att känna sig säker kommer även att vara en utmaning i

och med regelverket. Många startups kommer att försöka etablera sig på marknaden vilket

kan få konsumenten att känna sig osäker bland alla dessa tjänster. Dock menar respondenten

att direktivet innebär att dessa tjänster blir reglerade och övervakade vilket skapar en bättre

säkerhet kring tjänsterna. Dagens FinTech-bolag som samarbetar med bank skapar större

trovärdighet menar respondenten.

Digitalisering

Alla banker har kommit olika långt i digitaliseringen. De större bankerna är mer

pappersorientera de än de mindre vilket gör det tuffare för dem i och med PSD2.

Respondenten förklarar att större banker med tung infrastruktur har en viss teknisk

begränsning när det gäller att bli digitaliserade vilket är en stor utmaning för de svenska

bankerna. Respondenten tror att bankkontoren kommer avvecklas mer och mer och att

konsumenterna blir allt mindre intresserade av att besöka ett bankkontor när det nu erbjuds

möten över internet och telefon.

Marknaden

Respondenten tror inte att det kommer att ske en explosion på marknaden januari 2018.

Däremot förklarar respondenten att det förmodligen kommer att ske en katt-och råttalek.

Banker kommer att vara förberedda med rätt infrastruktur men de vill gärna vänta in någon

annan som tar första klivet, vilket kommer att fördröja utvecklingen på marknaden.

En del aktörer anser att den avgörande faktorn om hur väl de kan konkurrera med andra

aktörer är hur bra deras användargränssnitt av tjänsten är. Respondenten tror dock snarare att

det är funktionalitet och pris som kommer vara viktigare faktorer. Ofta skiljer det sig väldigt

lite mellan olika användargränssnitt och respondenten menar att det är viktigare för en

användare att det är lätt och enkelt än hur det ser ut.

24

4.6 Sammanfattning

Banken Barnspartjänsten Budgettjänsten Konsulten

Om företaget En stor universell

svensk bank där

respondenten är

beställare av

projektet för PSD2.

Respondenten

ansvarar för den

tredjepartslösning

banken ska leverera.

Barnspartjänsten

erbjuder sina

användare en tjänst

som hjälper föräldrar

och barn att hålla

koll på barnets

sparande. Syftet med

tjänsten är att utbilda

barn om

privatekonomi.

En budgettjänst

som låter

användaren hantera

sin hushållsbudget,

antingen enskilt

eller tillsammans

med partner.

Affärskonsult för ett stort

IT-konsultbolag. Arbetat

mycket med betalningar

och har det som sin

specialitet.

Möjligheter

med PSD2

Banken ser

möjligheten att

samarbeta med

andra aktörer och

själva agera TPP för

att kunna aggregera

information till sina

kunder. Banken ser

även en möjlighet att

digitalisera sig mer

för att hänga med i

utvecklingen på

marknaden.

Respondenten ser en

stor möjlighet i att

kunna samarbeta

med bank, däremot

endast om

kopplingen fungerar

effektivt - något

respondenten inte

tror kommer ske till

en början. En annan

möjlighet är att

kunna utveckla den

nuvarande tjänsten.

På grund av

företagets storlek

finns idag ingen

möjlighet för

samarbete med

bank, men

respondenten

menar att direktivet

kan ändra på detta

och jämna ut

orättvisan mellan

mindre och större

företag.

Respondenten ser

även en möjlighet

till automatisk

inhämtning av data

vilket skulle

underlätta för

utvecklingen av

tjänsten.

Respondenten ser att en

stor möjlighet för både

bank och TPP är

samarbeten. Respondenten

menar att det kan

möjliggöra för att till

exempel ge konsulterade

bilder till kunder i form av

fler jämförelsetjänster, data

aggregering och riktade

erbjudanden till kunder.

Utmaningar

med PSD2

Tolkningen av

direktivet ser

respondenten som en

stor utmaning.

Regelverket är inte

helt tydligt vilket

gör det svårt att

utveckla en lösning.

En annan utmaning

är att kravet för

En utmaning

respondenten ser är

att informationen

kring det nya

direktivet är mycket

bristfälligt.

Respondenten ser

även konkurrensen

som en utmaning, att

kunna leverera en

Respondenten tror

att en utmaning

som kan bli mycket

tidskrävande är

inhämtningen av

data från olika

banker.

Respondenten menar att en

stor utmaning för bankerna

blir att konkurrera mot nya

innovativa lösningar

samtidigt som de nya TPP

kommer ha utmaningen att

leva upp till kraven som

ställs. Vidare är tolkningen

25

utveckling hos

bankerna kommer

att kosta väldigt

mycket pengar.

bättre tjänst än alla

sina konkurrenter.

av direktivet en stor

utmaning för alla parter.

Vad

respondenterna

ansåg om

marknaden i

och med PSD2

Nya aktörer på

marknaden ökar

konkurrensen och

respondenten menar

att dessa kommer

konkurrera med

innovativa och

digitala lösningar.

Banken ser då en

fördel med att

behålla det lokala i

form av bankkontor

som kunden kan

besöka.

Effekten av att det

kommer många nya

aktörer på

marknaden tror

respondenten kan

bidra till att det

kommer dyka upp

fler som kommer

missbruka/missköta

regelverket. Detta

menar respondenten

kan skapa en misstro

mot TPP och nya

aktörer.

Respondenten tror

att det kommer

dyka upp många

fler spännande

företag och tjänster

som kan komma att

påverka både

samhället och

individen.

En avgörande faktor för

hur bra banker ska kunna

konkurrera med nya aktörer

menar respondenten är

erbjudandet till kund och

funktionalitet. Däremot

anser många banker att det

är gränssnittet som är

avgörande. Det kommer

heller inte ske någon vidare

explosion på marknaden i

januari med nya aktörer,

utan det kommer sakta

utvecklas.

Vad

respondenterna

ansåg om

säkerheten

kring PSD2

Respondenten anser

att det inte finns

några

säkerhetsrisker då

bankernas egna

säkerhetslösningar

är väldigt säkra.

Däremot poängterar

respondenten att det

finns en tolkning om

att TPP ska stå för

säkerhetslösningen,

vilket inte är hållbart

för banken.

Respondenten anser

att ett missbruk mot

direktivet kan göra

att konsumenten inte

känner sig säker.

Även att bank ska

öppna upp mot andra

aktörer anser

respondenten kan

öka risken till

attacker mot bank.

Särskilda

standarder för hur

säkerheten ska

skötas tror

respondenten

kommer att dyka

upp. Vidare tror

respondenten inte

att det kommer att

finnas

säkerhetsrisker.

Respondenten säger att

dagens TPP som är

oreglerade kommer bli

mycket säkrare i och med

direktivet då alla TPP

kommer bli reglerade och

övervakade. Det betyder en

ökad säkerhet för kund.

26

5 Analys

Följande avsnitt redovisar en analys av den datainsamling som presenterats i föregående

avsnitt. Resultatet från datainsamlingen analyseras med hjälp av den sammanfattning som

presenteras i föregående kapitel och vald teori från teoriavsnittet. Delarna i analysen

innehåller en jämförande analys från de olika datainsamlingarna som genomförts utifrån

respektive del från teoriavsnittet. Detta avsnitt lägger grund till kommande kapitel där

slutsatser och diskussion presenteras.

5.1 Motiven till PSD2

Ett av EU:s motiv med direktivet är att öka valmöjligheten för konsumenten och därmed öka

konkurrensen för betaltjänster. Samtliga företag som intervjuats är eniga om att många nya

tjänster kommer att inträda på marknaden. Som EU (PSD2, s. 46, p.67) beskriver så får

konsumenten fler valmöjligheter vilket sätter tryck på företagen att leverera bästa möjliga

tjänst. Detta faktum är alla företag överens om. De anser alla att det kommer att dyka upp en

mängd nya aktörer på marknaden vilket betyder ökad konkurrens bland dem. Samtliga

respondenter delar uppfattningen som Cortet, Rijks & Nijland (2016) beskriver, att TPP

kommer nyttja bankernas resurser till att förbättra sina egna marknadspositioner. De kommer

även att ha möjligheten att utöka sina produkter till angränsande tjänster och på sätt ytterligare

öka valmöjligheten för konsumenten.

Ökad säkerhet är även ett av motiven till direktivet och som EU (European Commission,

2015) förklarar så blir TPP tjänster nu reglerade. Reglerade tjänster ska öka säkerheten för

konsumenten och detta är något Konsulten även håller med om. Konsulten menar att

konsumenten blir skyddad i och med direktivet, till skillnad från idag då FinTech-bolag är

oreglerade. Aktörer som vill bli TPP måste uppnå höga säkerhetskrav för att bli godkända och

kommer även bli övervakade. Det gör att tjänsterna blir säkra för konsumenterna som vill

använda tjänsterna. Idag är inte konsumenten skyddad om någonting skulle gå fel vilket gör

dagens oreglerade FinTech-bolag osäkra.

Barnspartjänsten har däremot uppfattningen att direktivet kan missbrukas och misskötas av

nya aktörer på marknaden vilket kan innebära stora säkerhetsrisker för konsumenten. De

menar att i och med att det handlar om konsumenters kontoinformation innebär det stora

risker. Om det blir enklare att koppla sig mot bank kan detta också misskötas i form av till

exempel attacker mot bank. Om TPP missbrukar direktivet skapas inte bara en misstro mot

den tjänst som misskött sig utan till alla TPP på marknaden, vilket blir en utmaning för nya

aktörer.

Konsulten menar å andra sidan att det inte kommer vara möjligt att undvika regleringen som

TPP och att ett samarbete med bank ökar förtroendet för en viss tjänst. Idag finns redan ett

27

antal samarbeten som har gott förtroende på marknaden. Det finns ett större förtroende för

större banker och deras säkerhet än fristående mindre FinTech-bolag.

Banken och Budgettjänsten tror dock snarare att det inte kommer att finnas några direkta

säkerhetsrisker med PSD2. Samtliga företag är överens om att direktivet är svårtolkat. Banken

anser att en av alla tolkningar som kan göras på direktivet är att TPP skulle kunna stå för

säkerhetslösningen, vilket gör ett samarbete med banken svårt. En bank med så mycket

känslig information behöver en tung infrastruktur och säkra lösningar, att de ska lita på en

TPP:s säkerhetslösning är inte rimligt.

EU (PSD2, sid 38, p.19) beskriver vidare att TPP måste uppfylla ett visst antal krav för att bli

godkända som TPP, detta är något Konsulten menar blir en stor utmaning för nya aktörer på

marknaden. För att upfylla kraven måste TPP utveckla nya processer för säkerhet vilket kostar

väldigt mycket pengar för ett nystartat FinTech-bolag. Det kommer att begränsa antalet TPP

som kan träda in på marknaden vilket går emot direktivets motiv (PSD2 sid 36 p.4) att

förenkla för nya innovativa lösningar på marknaden. Även Barnspartjänsten ser

problematiken i detta och menar att de inte i första taget kommer välja att bli en TPP. Även

Budgettjänsten hoppas på en utomstående tjänst som gör kopplingen enkel för aktörerna. En

anledning är utmaningen att uppnå de krav som finns för att bli en TPP och att det inte har

möjlighet till att själva utveckla den infrastruktur som krävs.

5.2 FinTech och TPP

Barnspartjänsten och Konsulten tror inte på någon större förändring i januari 2018.

Barnspartjänsten tror inte att direktivet kommer att innebära stor förändring för dem och anser

att deras tjänst idag är användbar utan möjligheterna som följer PSD2. Det kommer till en

början att vara en så pass ineffektiv koppling mot banken att Barnspartjänsten inte anser att

det är värt att investera tid och utveckling i det. Även Banken erkänner att kopplingen

förmodligen inte kommer vara tillräckligt enkel till en början. Om kopplingen däremot blir

effektiv och enkel, skulle Barnspartjänsten gagnas mycket. Eftersom varken Barnspartjänsten

eller Budgettjänsten har resurserna för att själva utveckla den infrastruktur som krävs för att

leverera betaltjänster kan möjligheterna med PSD2 gynna företagens tjänster och produkter.

Barnspartjänsten anser också att bankerna inte kommer kunna konkurrera mot företagets

tjänst. Bankerna är idag känsliga för förändring och utvecklingen sker för långsamt för att de

skulle agera konkurrent. Även Konsulten anser att många nischade tjänster på marknaden

kommer att göra det svårt för bankerna att matcha dessa tjänster. Detta stödjs av Warren

Meads (2016) teori om att bankerna ofta är begränsade av förlegad och tung infrastruktur

medans TPP har fördelen att helt fokusera på positiva kundupplevelser. Precis som Warren

Mead menar, kommer TPP ha mer tid och rätt resurser för att erbjuda innovativa och

användbara tjänster vilket gör att konsumenten vänder sig till dem. Bankerna kommer bistå

med verktygen, vilket kan slå hårt mot bankerna.

28

Konsulten tror även att när digitaliseringen är på framfart är bankerna begränsade just på

grund av den förlegade infrastrukturen som gör det svårt för nyutveckling. Konsulten tror att

bankkontoren kommer att avvecklas allt mer på grund av digitaliseringen och att intresset från

konsumenten att besöka ett bankkontor blir allt mindre.

Millennial Disruption Index (2015) rapport antyder också att bankerna är mindre attraktiva

bland “millennials” och det stärker uppfattningen att bankerna kommer att tappa

konkurrenskraft på marknaden gentemot andra aktörer.

Banken delar uppfattningen att de har en tung infrastruktur vilket försvårar snabb utveckling.

Banken tror däremot inte på förlust, de är redo och villiga att hänga med i utvecklingen för att

vara fortsatt konkurrenskraftiga. De erkänner dock att de tappar hastighet gentemot sina

konkurrenter på grund av att de har andra regelverk att följa. Banken menar också att PSD2

medför stora utvecklingskrav för banken. Detta leder till att annan utveckling trappas ner eller

pausas för att prioritera kraven från PSD2, vilket också gör att de tappar konkurrenskraft.

Precis som Warren Mead (2016) menar, anser Barnspartjänsten att det idag finns en viss

skepticism mot banker. Förtroendet för bankerna försvagas allt mer och det leder till att

aktörer som Barnspartjänsten själva kan inträda marknaden med bankutmanande tjänster.

Konsulten trycker på utmaningen för TPP att inträda på marknaden och konkurrera mot

bankerna. Svårigheten ligger i att locka kunder till dessa aktörer. Aktörer som inte redan har

en etablerad kundbas får svårare att konkurrera mot andra TPP om konsumenterna.

Barnspartjänsten ser här sin fördel i att de redan har en etablerad kundbas och kommer nyttja

den. Budgettjänsten hamnar då istället i en svårare situation då de inte besitter en lika stor

kundbas.

5.3 Samarbete

Barnspartjänsten menar att bankerna kommer att utmanas av nya innovativa lösningar. Det är

de som erbjuder de bästa digitala lösningarna som konsumenten kommer att använda sig av.

Konkurrensen kommer öka bland banker och aktörer. Fokus hamnar då på hur bankerna kan

bli den bästa digitala banken. Barnspartjänsten tror att bankerna då måste samarbeta med de

bästa digitala lösningarna, vilket stämmer överens med Warren Meads (2016) teori om att

bankerna bör samarbeta och nyttja FinTech-bolagens innovativa lösningar för att erbjuda

bästa tjänst till konsumenten. Även Konsulten anser att samarbeten är en stor möjlighet för

TPP och banker. Banken, Budgettjänsten och Konsulten anser alla att flera typer av

samarbeten kommer synas på marknaden framöver. Även Rachel Nienabers (2016) teori

stöttar antagandet att samarbete innebär en ömsesidig vinst för banker och tredjepartsaktörer.

Bankerna kommer nå ut till aktörer som Barnspartjänsten och Budgettjänsten för möjligheter

till samarbete. För Barnspartjänsten är samarbete dock inte aktuellt. Detta för de anser att

företaget levererar en nischad tjänst som bankerna inte själva kan utveckla och konkurrera

mot och därför vinner på att stå på egna ben men att i framtiden kanske de bör använda sig av

direktivets möjligheter. Budgettjänsten tror däremot att de skulle gynnas av en

29

tredjepartskoppling till banken. De skulle nyttja bankernas kundinformation, infrastruktur och

framför allt nå ut till fler konsumenter än de gör idag. Budgettjänsten hoppas att samarbetet

mellan TPP och bankerna kommer bli enklare med direktivet. Idag anser Budgettjänsten att

med tanke på deras ringa storlek är mycket svårt att bygga upp ett partnerskap med banker.

Som litet företag har de svårt att bygga relationer till de enorma bankerna. Budgettjänsten ser

en stor konkurrensfördel i samarbete med aktörer med större volym. Förhoppningen är att

missförhållandet kan jämnas ut och ge även små aktörer som de själva möjligheten till ett

större samarbete med bankerna.

Barnspartjänsten påpekar trots sin skepticism till bankernas framtid att aktörerna behöver

bankerna. Bankerna påverkar en stor del av marknaden vilket betyder att när bankerna mår

bra, mår resten av företags-Sverige bra. Barnspartjänsten delar Warren Meads (2016) teori om

att bankerna sitter på en stor kundbas och besitter en mängd erfarenheter inom betaltjänster

vilket leder till att ett samarbete mellan aktörer som Barnspartjänsten och Budgettjänsten och

bankerna kan göra avsevärd skillnad för tredjepartsaktörerna.

Kundinformation är något bankerna hanterar mycket av och för Barnspartjänsten och

Budgettjänsten är det fördelaktigt att ta del av bankernas information. Konsulten anser att

både TPP och banker kan komma att nyttja varandras kundinformation och att det främjar

relevansen till konsumenterna. Ju mer data som delas och aktörerna besitter om sina

konsumenter, desto bättre erbjudanden och tjänster kan aktörerna erbjuda konsumenten. Å

andra sidan ser Barnspartjänsten inte fördelen med att bankerna skulle få samarbeta med dem

genom att äga deras tjänst och kunder. Banken ser även de möjligheten att agera TPP och det

stärker både Barnspartjänsten, Budgettjänsten, Konsulten och Warren Meads (2016) tro att det

kommer skapas en större efterfrågan på samarbeten.

5.4 UX

Barnspartjänsten och Budgettjänsten, som båda representerar potentiella TPP, anser att

användarupplevelsen är vad de kommer att konkurrera med. För att de ska vinna slaget om

just deras plattform och tjänst måste de leverera en bättre kundupplevelse än alla sina

konkurrenter. Detta går i linje med vad Cordeiro & Weevers (2016) beskriver om tyngden av

en bra användarupplevelse. Ernest & Young (2016) menar även de att det är innovationen

som blir bankernas stora utmaning. Om bankerna inte hänger med i den digitala utvecklingen,

kommer andra aktörer att inta en större marknadsposition.

I tidigare nämnd artikel av Lindström (2017) bekräftas vikten av digitaliseringen hos

bankerna genom att större investeringar görs inom området. Detta är Banken,

Barnspartjänsten och Budgettjänsten ense om. De aktörer som kan erbjuda den absolut bästa

lösningen på marknaden kommer att införskaffa sig en attraktiv användargrupp vilket

Barnspartjänsten anser blir ett användbart sätt att få andra aktörer att intressera sig av

samarbete med dem. Konsulten menar att många aktörer tror att den avgörande faktorn är hur

väl de kan konkurrera med sitt användargränssnitt. Konsulten anser att det snarare är

30

funktionalitet och pris som är de viktigaste faktorerna för konsumenten. Konsulten anser att

det idag skiljer sig väldigt lite mellan olika aktörers användargränssnitt och det blir därför

viktigare för en konsument hur enkelt och effektivt det är än hur det ser ut.

Restructuring and Innovation in Banking (2016) menar också att bankerna har svårt att hänga

med i den snabba utvecklingen. Banker är känsliga för förändring och det är svårt att

kontrollera det som är i ständig utveckling, något som digitaliseringen är. Banken arbetar

aktivt med för att förändra och förenkla. Det ska bli lättare att utveckla redan existerande och

nya produkter och tjänster än vad det är idag. Samtidigt menar banken att de har andra

styrkor. Lindström (2016) nämner att banken planerar att avveckla mellan 50 och 60 kontor,

vilket beror på den ökade digitaliseringen av banktjänster. Banken erkänner att det finns stor

efterfrågan bland konsumenter att sköta sina bankärenden på egen hand genom mobila

enheter. Däremot anser Banken att deras strategi om att fortsätta erbjuda personlig rådgivning

och service är deras konkurrensfördel och styrka, vilket överensstämmer med uttalanden i

artikeln.

31

6 Slutsats

Syftet med denna fallstudie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar banker och

tredjepartsaktörer inom den svenska finansiella marknaden ser att PSD2-direktivet innebär,

samt även hur väl några av direktivets motiv motsvarar de finansiella aktörernas bild på

direktivets påverkan. Fallstudien är dock alldeles för begränsad för att några generella

slutsatser kan dras. Däremot förstärks trovärdigheten av fallstudiens slutsats av att det resultat

som samlats in till stora delar återspeglar EU:s motiv till direktivet. Detta kan således tolkas

som att aktörerna fått en skälig bild av vad direktivet kommer att innebära för dem.

Samtliga aktörer var eniga om att fler aktörer kommer att inträda den svenska finansiella

marknaden, vilket ska bidra till fler valmöjligheter för konsumenterna. Däremot visade

studien att det även finns utmaningar som kan begränsa antalet nya aktörer. Vi drar slutsatsen

att fler aktörer kommer att inträda marknaden. Det kommer dock att bli svårt för små nya

startups att bli TPP och konkurrera mot andra betaltjänster. Fallstudien visade även att

direktivet tros uppnå sitt syfte med en ökad säkerhet på marknaden. Däremot finns några

motsägelser som tyder på att även om säkerheten för konsumenterna är hög kan det uppstå en

misstro mot nya aktörer på marknaden när det dyker upp allt fler tjänster.

Fallstudien visar att samtliga aktörer hade en förhållandevis positiv bild av direktivet och såg

många möjligheter med det nya regelverket. Det resultatet visar är att den mest betydelsefulla

möjligheten är att direktivet kommer att bidra till nya viktiga samarbeten mellan TPP och

bank. Trots en viss mån av skepticism om hur effektivt samarbetet kommer att fungera i

början har de ändå en positiv inställning till framtida samarbeten. Studien visade även en del

utmaningar som kommer med direktivet. Utmaningarna varierar en del mellan de olika

aktörerna, beroende på om det är bank eller en TPP. Vi kan dra slutsatsen om att den största

utmaningen hos bank är idag tolkningen av direktivet och oklarheterna kring det. Även TPP-

aktörer står inför samma utmaning. Vidare visade fallstudien att vikten av en etablerad

kundbas är en stor utmaning för nya aktörer samt att den ökade konkurrensen på den svenska

finansiella marknaden kan komma att bli en utmaning för både banker och tredjepartsaktörer.

Aktörernas syn på möjligheter och utmaningar med PSD2 presenteras i tabellerna nedan. Ej

ikryssade rutor betyder att aktören inte nämnt möjligheten eller utmaningen eller menat

det motsatta.

32

Möjligheter med PSD2 Banken Barnspartjänsten Budgettjänsten Konsulten

Flera TPP på marknaden × ×

Samarbeten mellan TPP och bank × × × ×

Att bli en TPP × × ×

Data aggregering ×

×

Utveckla nuvarande tjänst

× ×

Konkurrera om användarupplevelsen × × ×

Fler valmöjligheter för konsument × × × ×

Tabell 3 Möjligheter med PSD2

Utmaningar med PSD2 Banken Barnspartjänsten Budgettjänsten Konsulten Utveckling- och säkerhetskrav × ×

×

Vikten av kundbas × ×

× Kostsam utveckling ×

× Tolkning av direktivet × ×

×

Nya aktörer möts av misstro

×

× Ökad konkurrens mellan aktörer × × × ×

Tabell 4 Utmaningar med PSD2

33

7 Diskussion

I detta avsnitt förs diskussion kring olika delar av fallstudiens genomförande. Inledningsvis

diskuteras underlaget för fallstudien och fallstudiens trovärdighet. Därefter valet av

datainsamlingsmetod samt lärdomar. Avslutningsvis förs en diskussion kring den etiska

utmaningen aktörerna står inför.

7.1 Fallstudiens kredibilitet

Det tål att diskuteras huruvida fyra intervjuer är tillräckligt grund för fallstudien.

Finansmarknaden är en synnerligen stor och komplex bransch vilket gör det svårt att täcka in

alla typer av aktörer och synvinklar i uppsatsen. Vi har strävat efter en bredd hos vårt resultat

och därför gjordes det ett medvetet val när intervjupersoner utsågs. De skulle vara

representativa för de aktörer som anses vara inblandade i PSD2s implementation. Vi anser det

målet vara uppnått då resultat har samlats in från både bank såväl som tredjepartsaktörer. En

extern aktör som arbetat med bank och finans under lång tid har även gett ytterligare mättnad

till resultatet.

Givetvis hade ytterligare intervjuer från de fyra som genomförts, bidragit till en starkare

argumentation för slutsatsen men vi anser att behovet av ytterligare intervjuer begränsades på

grund av strategin att från början välja ut representativa intervjupersoner. Bland de företag

som kontaktats har det varit en mycket hög responsgrad av intresserade intervjupersoner. Vi

anser att detta, tillsammans med det resultat som samlats in, kan tyda på ett stort intresse och

nyfikenhet kring direktivets påverkan. Det kan även tyda på att de oklarheter som

respondenterna talat om är rättfärdig då intresset till uppsatsens syfte varit stort. Samtliga

respondenter har även meddelat att de vill ta del av studien när den är färdigställd, vilket

också stärker detta argument.

Det tål också att diskuteras huruvida de semistrukturerade intervjuerna kan ha påverkat

resultatet. Samtliga intervjupersoner ansåg att direktivet är något svårtolkat och att det finns

en rad oklarheter som bör redas ut inom snar framtid. Vi menar att detta kan indikera på att

respondenterna inte besitter regelrätt fakta, vilket kan antas leda till att respondenternas

kunskap och åsikter om direktivet inte behöver återspegla verkligheten. Möjligheten för

respondenterna att även själva till viss del styra samtalet på grund av semistrukturerade

intervjuer kan ha lett till att de talat om just sådant som berör dem och som de anser vara

intressant. Däremot är syftet av uppsatsen att undersöka hur aktörerna ser och tolkar

direktivet. På grund av detta anser vi det valda angreppssättet trots allt vara det bäst lämpade

för att göra just detta.

Vi har även utvecklat lärdomar från varje intervju. Ytterligare fördel med tillämpningen av

semistrukturerade intervjuer var att det vid varje intervju presenterades nya synvinklar och

ämnen som var värda att diskutera vidare med kommande intervjupersoner. Första intervjun

gav särskild information som gjorde att efterfäljande intervjuer kunde förbättras och mer

innehållsrik information kunde hämtas.

34

7.2 En potentiell motgång för PSD2

En annan iakttagelse från det resultat som samlats in är att beroende på företagens storlek

skiftar förberedelserna inför implementationen av PSD2. Banken har arbetat aktivt med

direktivet sedan det offentliggjordes. Detta må vara självklart, då ett större företag ofta

innebär en större infrastruktur som måste tas hänsyn till och därmed fördröjer utvecklingen.

Barnspartjänsten och Budgettjänsten har en mer avvaktande inställning till direktivet. De

menar att det krävs en viss typ av utveckling för att bli kompatibel med möjligheterna från

PSD2. De vill inte riskera att utveckla något i dagsläget som skulle visa sig inte stämma

överens med kraven från PSD2. Detta på grund av att utveckling kostar mycket pengar. Detta

faktum strider mot ett av direktivets motiv som innebär att släppa in ytterligare aktörer på

marknaden för att öka konkurrensen och valmöjligheten för konsumenten. Är utvecklingen

för dyr tror vi att det kommer att innebära att nya aktörer inte kan tillträda marknaden på

grund av för höga utvecklingskostnader. Vi ser det som ett möjligt utfall av direktivet.

7.3 Den etiska aspekten

En utmaning till flera av EU:s motiv bakom direktivet är att det är konsumenten som styr

marknaden då aktörerna alltid kommer att vara beroende av sina kunder. Vi menar att pengar

är ett känsligt område, vilket skapar en stor utmaning för nya aktörer att bygga upp ett

förtroende på marknaden. Konsumenten måste känna sig trygg med att ytterligare aktörer kan

få tillgång till deras kontoinformation och det kan komma att bli en svår uppgift. Vi bedömer

att en möjlig utgång för direktivets implementation är att syftet med PSD2 faktiskt fallerar då

konsumenterna inte är redo för denna nya typ av aktör. Barnspartjänsten tror så långt att det

kan skapas en misstro gentemot tredjepartsaktörer just på grund av den förväntade

expansionen av nya TPP. De menar att PSD2 kan komma att missbrukas av allt för många,

vilket kan leda till misstag. Eftersom misstagen till största sannolikhet kommer att påverka

konsumenten kan det leda till att alla TPP, även de som inte missbrukar direktivet, faller

under radarn för vilken typ av tjänster man bör hålla sig ifrån. Vi anser att eftertänksamhet

gentemot konsumenten blir en vinnande strategi för TPP då konsumenten som tidigare

nämnts, är huvudingrediensen för framgång. Detta menar vi även indikerar på att den

certifiering som TPP måste genomföra och godkännas av måste vara så pass ogenomtränglig

att inga misstag som påverkar konsumenten kan ske. Konsumentens pengar måste alltid ligga

tryggt hos banken.

35

8 Källförteckning

Bedford, D. & Gulamhuseinwala, I. 2016. Capital Markets: innovation and the FinTech

landscape. Ernest & Young. Tillgänlig: http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EY-

capital-markets-innovation-and-the-finTech-landscape/$FILE/EY-capital-markets-innovation-

and-the-fintech-landscape.pdf Hämtad [2017-05-12]

Chishti, S. & Barberis, J. (red.). 2016. TheFINTECHBook. West Sussex: Wiley & Sons Ltd.

Tillgänlig:https://wordered.com/book/524FB3220647E265CC80?a_aid=dude&chan=newdesi

gn_v2_redir_d3004_3&search=The+FINTECH+Book%3A+The+Financial+Technology+Ha

ndbook+for+Investors%2C+Entrepreneurs+and+Visionaries Hämtad [2016-05-18]

Cortet, M., Rijks, T., Nijland, S. (2016). PSD2: The digital transformation accelerator for

banks. Journal of Payments Strategy & Systems 10 (1): ss 13-27

Denecker, O., Gulati, S. & Niederkorn, M. 2014. The digital battle that banks must win.

McKinsey. Augusti. Tillgänlig: http://www.mckinsey.com/industries/financial-services/our-

insights/the-digital-battle-that-banks-must-win Hämtad [2017-05-02]

European Commission. 2015. DIRECTIVE 2015/2366 OF THE EUROPEAN PARLIMENT

AND OF THE COUNCIL on payment services in the internal market.

Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/legal-

content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015L2366&from=SV

Hämtad [2017-02-12].

European Commission. 2015. Frequently asked questions. European Commission.

Tillgänglig: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-15-5793_en.htm?locale=en Hämtad

[2017-04-26]

EVRY. PSD2 - direktivet som ritar om spelplanen i banksektorn. [Elektronisk] Rapport.

Stockholm, EVRY. Tillgänglig: https://www.evry.com/sv/media/artiklar/psd2-the-directive-

that-will-change-banking-as-we-know-it/ Hämtad [2017-02-14]

Half of the world’s banks set to fall by the digital wayside - BBVA. (2015) Finextra. 4

februari. Tillgänlig: https://www.finextra.com/news/fullstory.aspx?newsitemid=26965

Hämtad [2017-04-20]

Hussey, M. 2016. The banks of Google, Facebook and Amazon. Thenextweb.

https://thenextweb.com/facebook/2016/05/05/banks-google-facebook-amazon/ (Hämtad

2017-02-20).

Lindström, Karin. (2017). Handelbankens digitalboss: fintech-bolagen inget hot mot

storbankerna. Computer Sweden. 10 maj. Tillgänlig:

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.682161/handelsbanken-fintech Hämtad [2017-05-11]

Lindström, Karin. (2016). Digitaliseringen får Handelbanken att minska sina kontor.

Computer Sweden. 20 april. Tillgänglig:

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.656014/handelsbanken-digitalisering Hämtad [2017-

05-11]

36

Oates, Briony, J. (2006). Researching Information Systems and Computing. London: SAGE

Publications.

Salmony, M. 2014. Access to account - why banks should embrace an open future. Journal of

Payments Strategy & Systems 8 (2): ss 157-171

Scardovi, Claudio. 2016. Restructuring and Innovation in Banking. London: Springer

scratch. 2014. Millenials Report Index. Tillgänlig: http://www.millennialdisruptionindex.com

Hämtad [2017-04-22]

SEPA for Corporates. 2015. 5 things you need to know about PSD2 - Payment Services

Directive. Tillgänlig: http://www.sepaforcorporates.com/single-euro-payments-area/5-things-

need-know-psd2-payment-services-directive/ Hämtad [2017-04-26]

SOU 2016:53 Betänkande av 2015 års betaltjänstutredning. Betaltjänster, förmedlingsavgifter

och grundläggande betalkonton. Tillgänlig:

http://www.regeringen.se/4a56ce/contentassets/ec540bf5399b4914a6a53fc0b987b4c9/betaltja

nster-formedlingsavgifter-och-grundlaggande-betalkonton-hela-dokumentet-sou-201653

Hämtad [2016-12-23]

Statistic Brain Research Institute. 2016. Paypal Company Statistics. Tillgänlig:

http://www.statisticbrain.com/paypal-statistics/ Hämtad [2017-05-12]

37

9 Bilagor

9.1 Bilaga 1

Intervjuguide för tredjepartsaktörer

1. Intro - Om intervjupersonen och företaget

• Berätta om din roll på företaget och vad företaget sysslar med?

• Hur har du hamnat där du är idag?

2. Arbetet och utmaningar/möjligheter

• Hur arbetar ni kring PSD2?

• Vad ser du för möjligheter eller fördelar för ert företag med PSD2?

• Hur kommer direktivet att påverka era nuvarande produkter/tjänster och visa sig i era

framtida?

• Hur tror ni marknaden (med era konkurrenter och banker) kommer att förändras?

• Vilka svårigheter ser ni att ni står inför?

• Hur ska konsumenten känna sig säker att använda era nya tjänster?

• Vad ser ni för utmaningar kring säkerheten kring PSD2?

• Hur tror ni att konsumentbeteendet kommer att förändras?

• Kommunicerar ni med bankerna kring direktivet?

• Hur gör ni för att anställda ska vara informerade?

• Lagtolkning är vanligtvis något som är problematiskt, hur har ni hanterat detta?/Har extern

hjälp behövts för att förstå direktivet?

3. Samhällspåverkan

• Tror ni PSD2 kommer att ha en tydlig inverkan på samhället? För individer/företag/EU

38

9.2 Bilaga 2

Intervjuguide för banker

1. Intro - Om intervjupersonen och företaget

• Berätta om din roll på företaget och vad företaget sysslar med?

• Hur arbetar ni kring PSD2?

2. Arbetet och utmaningar/möjligheter

• Vad ser du för möjligheter för ert företag när PSD2 implementeras?

• Vilka svårigheter ser ni att ni står inför?

• Hur ska ni konkurrera mot de kommande digitala lösningarna som kommer?

• Hur tror ni marknaden (med era konkurrenter och banker) kommer att förändras?

• Har ni tankar kring hur konsumentens beteende kommer att förändras?

• Vad ser ni för utmaningar kring säkerheten kring PSD2?

• Kommunicerar ni med tredjepartsleverantörer?

• Ser ni att PSD2 kan vara en fördel/nackdel för er när det gäller att bli mer digitaliserade?

3. Samhällspåverkan

• Tror ni PSD2 kommer att ha en tydlig inverkan på samhället? För individer/företag/EU