Page 1
”Detta klarar du, din jävla sopa!”
En kvalitativ studie om svordomarnas funktion bland elever i Idrott och Hälsa
” You can do this, you goddamn loser!”: A qualitative study regarding the function
of swear words amongst students in physical education and health
Madeleine Nyberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/utbildningsprogram: Ämneslärarprogrammet, svenska
Avancerad nivå, 15 högskolepoäng
Handledarens namn: Susanne Schneider
Examinatorns namn: Björn Bihl
Datum: 2020-01-17
Page 2
Sammanfattning
Syftet med följande studie är att undersöka svordomarnas funktion bland elever i Idrott och
Hälsa. Utgångspunkten för studien är ur Anderssons (1985) uppdelning av svordomarnas
funktion och kategoriseras utifrån sociala, psykologiska samt språkliga motiv. Vidare
genomsyras studien av Hirdmans (1988) genuskontrakt i syfte att undersöka huruvida genus
påverkar svordomarnas funktion. Studien bygger på kvalitativa data där datainsamlingen
gjordes med hjälp av strukturerade observationer. Totalt observerade sex lektioner med sex
olika klasser och utgjordes sammanlagt av 85 gymnasieelever.
Vid analys av resultatet uppkom tre kategorier för hur svordomsfunktionen bland elever i Idrott
och Hälsa kan tolkas och förklaras utifrån Hirdmans genuskontrakt samt tidigare forskning.
Dessa kategorier är Språklig dikotomi, Skolans ansvar samt Mannen som normbärare: En
struktur i upplösning? Resultatet visar att den vanligaste svordomsfunktionen bland elever i
Idrott och Hälsa har ett socialt motiv där subkategorin för att ange grupptillhörighet är den
främst förekommande. Studien visar även att genuskontraktet delvis fortsätter att upprätthållas
genom att isärhållandet av vad som är manligt respektive kvinnligt fortsätter framställas. Det
sker med anledning av de förväntningar som skapats av samhället för hur en person ska tala
baserat på dennes (biologiska) kön. Slutligen skulle skolans värdegrundsuppdrag kunna ses ha
både en positiv och negativ påverkan på upprätthållandet av genuskontraktet; samtidigt som
skolans ansvar i att motverka kränkande behandling kan ses verka i rätt riktning tycks det likväl
finnas brister i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.
Nyckelord: Genus, gymnasieelever, Idrott och Hälsa, svordomsfunktion.
Page 3
Abstract
The aim of this study has been to examine the function of swear words amongst student´s in
physical education and health. The basis of the study lies on Andersson´s (1985) division for
the function of swear words and is categorized after social, psychological and linguistic
motives. Furthermore, the study is permeated by Hirdman´s (1988) gender contract, in order
to examine whether gender affects the function of the swear words. The study is based on a
qualitative method, where the empirical data was collected by structured observations. A total
of six observations were made with six different classes and consisted altogether 85 students.
During the analysis of the results three main categories aroused regarding the function of
swear words amongst student´s in physical education for how it can be interpreted and
explained from Hirdman´s gender contract but also past research. The categories are linguistic
dichotomy, school responsibility, The norm-carrying man: A structure in resolution? The
result shows that the most common function of swear words amongst student´s is from a
social motive where the subcategory to indicate group affiliation is the most prevalent. The
study also shows how the gender contract partially continues to be upheld by the separation of
what is male and what is female based on the expectations created by society for how a person
should speak based on their (biological) gender. Lastly, the maintenance of the gender
contract can be seen from the schools´ work regarding fundamental values, where the liability
to prevent and counteract all forms of discrimination and degrading treatment seems to be
heading in the right direction, but at the same time the work to prevent gender patterns is
perceived as lacking.
Keywords: Gender, High School students, physical education and health, swear words.
Page 4
Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................ 1
2 Syfte och frågeställningar ............................................................................................................. 3
3 Bakgrund ........................................................................................................................................... 4
3.1 Begreppsdefinition .................................................................................................................. 4
3.1.1 Svordomar .......................................................................................................................... 4
3.1.2 Svordomsfunktion ............................................................................................................ 5
3.1.3 Manligt och kvinnligt språk: två distinkta kategorier? ........................................... 5
3.2 Tillägnandet av svordomar ................................................................................................... 5
3.3 Varför svär vi? .......................................................................................................................... 6
3.4 Språk och kön ........................................................................................................................... 8
3.4.1 Svordomar hos flickor och pojkar ............................................................................... 9
3.4.2 Svordomar och genus i skolan ..................................................................................... 9
3.5 Teoretiskt ramverk ................................................................................................................. 10
3.5.1 Anderssons (1985) tre svordomsmotiv .................................................................... 11
3.5.2 Hirdmans (1988) genuskontrakt ................................................................................. 13
3.5.3 Konklusion ....................................................................................................................... 14
4 Metod ................................................................................................................................................ 15
4.1 Design ....................................................................................................................................... 15
4.2 Strukturerad observation ..................................................................................................... 15
4.3 Deltagare i studien ................................................................................................................. 16
4.4 Genomförandet ....................................................................................................................... 17
4.5 Databearbetning ..................................................................................................................... 18
4.6 Subjektivism ............................................................................................................................ 18
4.7 Validitet och reliabilitet ......................................................................................................... 19
4.8 Etiskt förhållningssätt .......................................................................................................... 21
4.9 Metodkritik ............................................................................................................................... 21
5 Resultat ............................................................................................................................................ 23
5.1 Statistiskt underlag ............................................................................................................... 23
5.2 Sociala motiv........................................................................................................................... 24
5.2.1 För att ange grupptillhörighet ..................................................................................... 24
5.2.3 För att visa sig tuff ......................................................................................................... 26
Page 5
5.2.4 För att smäda eller skälla på någon annan .............................................................. 27
5.2.5 För att visa vänskap ....................................................................................................... 27
5.3 Psykologiskt motiv ................................................................................................................ 28
6 Diskussion ...................................................................................................................................... 30
6.1 Genuskontraktet ..................................................................................................................... 30
6.1.1 Språklig dikotomi ........................................................................................................... 30
6.1.2 Mannen som normbärare: En struktur i upplösning? .......................................... 32
6.2 Skolans funktion .................................................................................................................... 32
6.3 Slutsatser ................................................................................................................................. 34
6.4 Vidare forskning ..................................................................................................................... 34
Referenser .......................................................................................................................................... 35
Bilagor
Page 6
1
1 Inledning
Idag har säkerligen flera av oss svårt att föreställa sig att det under 1800-talet i den
schartauanska miljön på västkusten ansågs som olämpligt att säga adjö till någon. Ordet, som
ursprungligen kommer från franskans à Dieu och betyder ’till Gud’, betraktades vara både fult
och förbjudet. Anledningen var att man ansåg att Guds namn missbrukades genom att man
anbefallde en person åt Gud utan att egentligen överväga det som sades (Andersson, 1985, s.
22). Nu, drygt 200 år senare, är det milt sagt en annan språklig vardag vi möts av. Tidigt i
barndomen får vi lära oss av omgivningen att det är fult att svära och det är inte allt för ovanligt
att föräldrarna har en så kallad swear jar, som innebär att vid varje yttrande av en svordom
måste personen lägga en slant i burken. På senare år har även det fula språket tagit sig in i arenor
som tidigare tydligt tagit avstånd till sådant språkbruk. Inom politiken hördes exempelvis
Filippinernas president Rodrigo Dutertes kalla Barack Obama för ”horunge” (Sveriges Radio
[SR], 2016) och under sommaren 2018 hördes Stefan Löfven svära i direktsändning när han
gav en kommentar om vad han ansåg om bilbränderna i Göteborg (Dagens Tidning, 2018).
Inom fotbollens värld minns säkerligen sportfanatikerna de tidningsrubriker som skrevs efter
att Mikael Lustigs yttrande ”jäkla fittor” fångats upp på direktsänd TV och som var riktat till
de italienska fans som buade under den svenska nationalsången (Sportbibeln, 2017).
Trots att vardera ovannämnda exempel innehåller en svordom kan samtliga yttranden likväl ses
ha olika innebörd. Om pappan med svordomsburken svär för att han klev på en legobit är det
med ett annat syfte än när Mikael Lustig svär åt italienarna. Andersson (1985, s. 110–112)
menar att svordomar kan ha olika funktioner och har klassificerat dem utifrån sociala,
psykologiska och språkliga motiv. I situationen med legobiten kan svordomen ses ha ett
psykologiskt motiv som innebär att pappan får utlopp för en känsla, i detta fall innebär det
exempelvis smärta av att kliva på legobiten. Lustigs svordom är däremot ämnad för italienarna
vilket innebär att svordomen har ett socialt motiv med syfte att bekräfta ilskan mot den eller de
personer som han är arg på (Andersson, 1985, s. 117). När slutligen Löfven förbannar sig över
bilbränderna är det möjligt att han använder en svordom i syfte att fylla ett språkligt tomrum
som han anser att andra uttryckssätt inte kan fylla och han kan därför ses göra det utifrån ett
språkligt motiv.
Svordomarna går även att höra innanför skolans väggar och i idrottshallen. Det kan urskiljas
när en elev missar (fan så dåligt!) eller träffar (jävlar så snyggt!) basketbollkorgen, när den
genomtänkta passen inte når hela vägen fram, när man inser att man sprungit till fel kontroll på
Page 7
2
orienteringen eller när någon tappar takten i buggen - ja, listan kan göras lång. Under de gångna
åren som vikarie har jag oräkneligt många gånger hört läraren be eleverna om att vårda sitt
språk men det tycks verka som om svordomarna hos vissa elever har fått en sådan naturlig plats
att de inte ens är medvetna om att de svär. Med bakgrund till svordomarnas varierande
funktioner i att kunna påverka och/eller förändra betydelsen i ett utlåtande har en önskan
uppstått i att undersöka svordomarnas funktion bland elever i Idrott och Hälsa. Undersökningen
sker med hjälp av Anderssons (1985) tre svordomsmotiv och i tillägg tillämpas även en
genusteori av Hirdman (1988) för att undersöka vilka skillnader och/eller likheter det finns
mellan flickors och pojkars svordomsfunktioner.
Page 8
3
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka svordomarnas funktion bland elever i Idrott och Hälsa.
Studiens teoretiska ramverk har ett genusperspektiv och ämnar därmed även undersöka
skillnader/likheter mellan flickors och pojkars svordomsfunktioner. För konkretisering av syftet
har tre frågeställningar utformats, dessa är:
• Vilka funktioner har svordomar bland elever i Idrott och Hälsa?
• Vilken är den mest förekommande svordomsfunktionen bland eleverna i Idrott och
Hälsa?
• Hur framträder eventuella skillnader och/eller likheter i svordomsanvändningens
funktion beroende på om eleven är en flicka eller pojke?
Page 9
4
3 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras tre begreppsdefinitioner som anses ha en central betydelse för
studien. Sedan redogörs tillägnandet av svordomar kopplat till arv och miljö och övergår sedan
till att ta upp tidigare forskning som rör svordomarnas funktioner. Därefter behandlas relationen
mellan språk och kön och hur läroplanen förhåller sig till att motverka kränkande behandling
och traditionella könsmönster. Avslutningsvis belyses studiens teoretiska ansatser.
3.1 Begreppsdefinition
3.1.1 Svordomar
Definitionen av en svordom kan ses variera beroende på dess kontext. Huruvida ett språk är fult
eller inte avgörs av bland annat kulturella föreställningsvärldar (Andersson, 1985, s. 15). Det
innebär att olika kulturer kan ha olika tabuord som tar avstamp ur skilda bakgrundsmotiv. Dessa
bakgrundsmotiv grundar sig i exempelvis religion, sexualitet, modergestalten eller i vilda djur
(Einarsson, 2009, s. 135). I den nordiska kulturen är det främst religiösa krafter som är
betydande vid tabueringar. Einarsson skriver att svenskan har fem grund-svordomar och som
alla härstammar ur den religiösa sfären (ibid). Dessa är helvete, fan, satan samt
djävulen/djävlarna. Ljung (2006,s . 44) redovisar även han orden fan och helvete som de
vanligaste utropssvordomarna och tillägger även att skit (också)! är en vanligt förekommande
svordom i Sverige. Även Kotsinas (2003, s. 169) skriver i enighet med Einarsson om de
traditionella svordomarna och anser även att förbannat bör ses som en av de vanligaste.
Ur ett bredare perspektiv kan definitionen även ses omfatta sex- och könsorden (Andersson,
1985, s. 93). Hur sexualitet som bakgrundsmotiv har kommit att bli allt vanligare i Sverige kan
ses förklaras genom att de traditionella svordomarna inte längre har samma slagkraft som
tidigare och att man därmed söker efter nya starkare ord att ersätta dem med (Kotsinas, 2003,
s. 153). Könsorden är ett tabubelagt område och är relaterade till sexuellt umgänge (till exempel
knulla) samt till de kvinnliga och manliga könsorganen, såsom fitta, kuk, hora och bög
(Einarsson, 2009, s. 129).
Svordomar kommer i denna studie anses vara både de traditionella svordomarna som tar
avstamp i den religiösa sfären (exempelvis fan, satan, helvete och jävla) men även de
tabubelagda sex- och könsorden (exempelvis fitta, kuk, hora och bög) definieras i denna studie
som svordomar.
Page 10
5
3.1.2 Svordomsfunktion
När begreppet svordomsfunktion benämns i studiens resultat och diskussion syftar begreppet
till Anderssons (1985) definition av varför människor svär. Han klassificerar svordomarna
utifrån sociala, psykologiska eller språkliga motiv. Svordomsfunktionerna beskrivs i sin helhet
i det teoretiska ramverket i avsnittet 4.1 Anderssons (1985) tre svordomsmotiv.
3.1.3 Manligt och kvinnligt språk: två distinkta kategorier?
I avsnitt 3.4 Språk och kön presenteras tidigare forskning som behandlar manligt respektive
kvinnligt språk. Genom att kalla det för manligt respektive kvinnligt språk skapas ett indirekt
påstående som hävdar att det finns språkliga skillnader mellan kvinnor och män och att de kan
delas in i två distinkta kategorier. Norrby och Håkansson (2010, s. 121) skriver dock att det ur
ett språkvetenskapligt perspektiv inte går att prata om ett manligt eller kvinnligt språk, eftersom
språksystemet är gemensamt för alla som växt upp med att tala svenska. Däremot menar de att
precis som man kan hitta skillnader i språkbruket utifrån exempelvis talarnas sociala bakgrund
eller ålder, kan även könstillhörighet anses ha betydelse för språkliga skillnader och det är av
den anledningen som kön ses som en viktig faktor i sociolingvistisk forskning (ibid). Likväl
bör språket inte ses utifrån en enskild grupp, utan flera faktorer såsom klasstillhörighet, ålder,
etnicitet och tid, kan vara orsaker till att en person talar som den gör.
3.2 Tillägnandet av svordomar
Andersson (1985, s. 29) skriver att det är genom språket som de vuxna förklarar för sina barn
vad som är rätt eller fel och hur man ska bete sig. Barnet ska lära sig allt vad det innebär att
vara en människa, till exempel att man inte slår andra barn, att man tvättar händerna när man
varit på toaletten och att man är snäll mot sina kompisar. Denna kunskap förmedlas till barnet
till största del via språket och innebär att språkinlärningen blir en del av socialisationen
(Andersson, 1985, s. 29). Andersson har pekat ut tre insatser som han anser har stor påverkan
på barnets inlärning. Som första insats listas föräldrar, familj och släkt som viktiga
representanter. Därefter kommer förskola, skola och arbete innan lekkamrater, kompisar och
vänner beskrivs som personer som är med och påverkar inlärningen (ibid).
Med de ovannämnda insatserna som bakgrund kan två faktorer uppmärksammas i relation till
språkinlärningen av fula ord. Dels leder insatserna till att barnet utvecklar olika typer av
Page 11
6
språkbruk. Det innebär att barnet lär sig att prata på olika sätt beroende på vem denne talar med
och i vilken situation hen befinner sig i. För förtydligande medför det att barnet exempelvis
pratar dialektalt med föräldrarna medan de använder mer slang eller svordomar när de umgås
med kompisarna. Dels kan insatserna också leda till olika attityder till olika språkbruk
(Andersson ,1985, s. 30ff). Det innebär att vi tillägnar oss åsikter om hur vårt modersmål bör
se ut och talas. Olika normer är därmed med och bidrar till språkinlärningen.
Hur en person lär sig en svordom består enligt Andersson (1985, s. 33) i en kombination av
”smitto-teorin” och ”plocka frukt-teorin”. Det vill säga att människor förmodligen blir
influerade av personer i deras omgivning (normer) samtidigt som man genom den fria viljan
också väljer de ord som man vill ha i sitt språkbruk samt ordförråd. Därmed kan de personer
som barnet umgås med i sin omgivning ses spela en stor roll för dennes framtida språkbruk.
Om umgängeskretsen använder svordomar är sannolikheten större att barnet så småningom
också kommer göra det.
3.3 Varför svär vi?
En tidig förespråkare inom språkvetenskaplig forskning anses vara Ashley Montague (2001)
som utvecklade det som idag kallas för den första svordomsteorin. Teorin innebär att en person
svär på grund av att en förväntad tillfredställelse går i spillror och som i sin tur resulterar i en
frustation. Han skriver:” Swearing is the verbal expression, or venting, of the aggressiveness
which follows upon frustration” (Montague, 2001, s. 196). En sådan frustation kan
exemplifieras genom att föreställa sig en person som ska åka på en efterlängtad resa med tåget
och hälsa på sin släkt i Norrland. Plötsligt blir tåget inställt, vilket gör att personens släktträff
inte längre blir genomförbar och därmed framkallas en frustation. Denna motgång innehåller
inte några inslag av fysisk smärta, vilket Montague (2001, s. 197) inte heller menar är ett
nödvändigt element för att en frustation ska framkallas. Vidare leder frustationen till en
förnimmelse av aggressivitet och måste få levas ut på grund av att den psykiska balansen måste
återställas och det kan enligt Montague ske genom en svordom (ibid).
Montagues definition kan även jämföras med Keith Allans och Kate Burridges (2006) syn på
svordomarnas funktion. De skriver att ”[…] most cursing is an emotive reaction to anger,
frustration, or something unexpected and usually, but not necessarily, undesirable” (Allan &
Burridge 2006, s. 78). Svordomar kan även fungera som en markör för en persons
grupptillhörighet inom en viss stil. Med stil menas att det finns olika typer av språkbruk som
Page 12
7
representeras, där exempelvis de ur en lägre stil i större utsträckning är öppna för en bred
svordomsanvändning. Om en svordom däremot används när en högre stil förväntas (där
svordomar utesluts) riskerar denne att förolämpa och skapa ett dåligt rykte hos den talare som
yttrade svordomen (Allan & Burridge, 2006, s. 77f). Det är inte bara grupptillhörigheten som
påverkar mottagarens uppfattning av svordomen utan även samtalsparternas relation gentemot
varandra. Detta förhållande grundar sig i två faktorer, där dels samtalspartnernas relation till
varandra spelar en viktig roll men dels även det sociala avståndet. Allan och Burridge (2006, s.
77ff) tar som exempel upp en läkare och en polis för att påvisa hur deras relation påverkar
språkbruket och hur samtalet inverkas av den miljö som de möts i. Beroende på om läkaren blir
stannad av polisen för fortkörning eller om polisen är hos läkaren för medicinsk hjälp, kommer
deras (språkliga) relation till varandra se annorlunda ut. Därmed kan även miljön ses som en
påverkansfaktor för hur en svordom tas emot.
Det sociala avståndet i ett samtal är även i beroendeförhållande till deras (icke) bekantskap,
ålder, kön och sociokulturella bakgrund. En person som anses ha högre status kan därmed, utan
att riskera förlora sin egen status, svära på någon med lägre status. När en person med hög status
svär till någon med lägre status görs det oftast i ett försök att nedvärdera och förringa personen
vilket i vissa fall, beroende på kontexten, till och med kan anses vara olagligt (exempelvis
mellan chef-anställd eller lärare-elev). När en person med lägre status svär till en med högre
status, sker det däremot oftast i syfte för att uppröra och chockera mottagaren och
konsekvenserna för yttrandet är större än om rollerna hade varit ombytta (Allan & Burridge,
2006, s. 77ff).
I likhet med Allan och Burridge skriver även Ulla-Britt Kotsinas (2003, s. 25–27) om
svordomarnas funktion utifrån att vilja markera en viss grupptillhörighet. Hon skriver att det
ibland finns situationer då talaren vill visa att hen har ett informellt språk för att på så sätt skapa
ett språkligt avstånd till mottagaren. Ett exempel på en sådan situation är när en elev väljer att
använda slang eller svordomar i en lektion trots att läraren visat sitt missnöje. Det eleven i fråga
gör är att visa på att hen inte vill tillhöra skolans krav på vad gott uppförande innebär. Därmed
binder språket ihop talaren med den grupp (i ovannämnda exempel skulle därmed klassen kunna
ses vara denna grupp) som hen tillhör/önskar tillhöra. Kotsinas skriver att denna markör
framförallt gäller ungdomar som oftare än vuxna vågar utmana och bryta mot de rådande
språkliga normerna och standardspråket (Kotsinas, 2003, s. 27).
Page 13
8
Även Magnus Ljung (2006, s. 84–85) har försökt beskriva svordomarnas funktion och skriver
att det är ett svårdefinierat begrepp där en enskild förklaring till dess användning möjligtvis inte
går att finna. Ljung lyfter dock en faktor som kan ses vara gemensam för alla svordomar och
innebär att svordomar används när det finns en önskan hos talaren att ge en avgörande och
betydelsefull tyngd åt det som sägs. Svordomarnas anknytning till tabubelagda ord gör att man
vid användningen av dem riskerar bryta mot en social och språklig norm och det är genom
denna normbrytning som svordomen får extra uttryckskraft. Ljung (2006, s. 85) menar vidare
att den som använder sig av svordomar, och framförallt de mest förbjudna (se Andersson, 1985,
s. 49), oftast är medveten om att hen bryter mot den språkliga normen och att denne riskerar att
använda svordomar på bekostnad av att framstå som ovårdad i sitt språkbruk.
3.4 Språk och kön
I tidigare studier beträffande hur kvinnor och män talar framkommer det att kvinnor har en
större benägenhet att i sitt uttal använda former som ligger nära standardspråket (Einarsson,
2009, s. 182). En av förklaringarna anser Trudgill (1983, se även Einarsson, 2009, s. 183) vara
att de har en större önskan om att vilja förhålla sig till det vårdade språket och att de har en
större medvetenhet kring språks sociala betydelse. Männen däremot, har en benägenhet att i sitt
uttal förhålla sig till arbetarklassens språk och uppfattas av samhället som det mer ”tuffa och
maskulina” språket (Einarsson, 2009, s. 183). Männens sätt att tala har fått en ”omvänd
prestige” vilket innebär att trots att arbetarklassens språk inte har det ”fina” och vårdade språket,
får språkdraget likväl en högt uppsatt prestige där även användningen av svordomar och slang
får en stabil plats i språkbruket.
Även Norrby och Håkansson skriver om språk och kön och att männen är de som dominerar i
ett samtal genom att ”[…] tala mer, ha längre och mer monologiska inlägg samt dessutom mer
komplicerad meningsbyggnad” (2010, s. 145). En förklaring anses enligt dem bero på
dominanshypotesen, som innebär att männens sätt att tala med andra speglar den (osynliga)
makt som män har (se även Hirdman, 1988). De menar att män i första hand bedöms utifrån
vad de gör och inte utifrån hur de uppträder. Därmed blir slang, dialekt och svordomar mer
accepterat hos männen eftersom ett sådant språkbruk associeras till maskulinitet (Norrby &
Håkansson, 2010, s. 132).
Page 14
9
3.4.1 Svordomar hos flickor och pojkar
Skolan är ett av de första möten barnen har med det offentliga språket. En del av denna
socialisering har under många år varit könsmärkt, vilket innebär att beroende på barnets
(biologiska) kön har samhället varit med och skapat normer för hur barnet bör vara och bete
sig. En av de främsta studier som gjorts inom språk och kön i skolan är Godmorgon pojkar och
fickor av Einarsson och G. Hultman (1984), vars syfte var att undersöka det offentliga samtalet
i klassrummet. Resultatet visade att talaktiviteten främst dominerades av läraren, därefter kom
pojkarna och med stor marginal hamnade flickorna sist i ledet. Flickornas roll associerades till
att vara välanpassade och duktiga, medan pojkarna relaterades till att vara upproriska och
stökiga. På så sätt fick/tog pojkarna en mer central roll i klassrummet medan flickorna hamnade
i en sekundär position. Vidare menar de att dessa elevroller som pojkarna och flickorna intar i
skolan även tycks hålla i sig in i vuxenlivet (Einarsson & Hultman, 1984, s. 212ff).
Sett ur ett internationellt perspektiv skriver Allan och Burridge (2006, s. 78) att både flickor
och pojkar använder svordomar redan i tidig ålder och att de kan höras redan från och med att
barnet är ett år. Dock skiljer det sig åt mellan könen beroende på hur frekvent en svordom
används. Pojkar svär upp till tre gånger oftare än vad flickor gör och pojkar använder även
svordomar som har mer tabubeläggning i sig. Medan pojkar använder svordomar som shit, fuck
och damn, använde flickor eufemismer som darn och shucks (Allan & Burridge, 2006, s. 78).
Även Kotsinas (2003, s. 169) tar upp skillnader och likheter i svordomsanvändningen mellan
flickor och pojkar. Hon nämner bland annat att ordet jävla och fan används lika frekvent av
flickor och pojkar som ett förstärkningsord i fraser (exempelvis du är så jävla dålig). Däremot
använder pojkar jävel tre gånger så ofta än flickorna och används främst i sammanhang där
ordet fungerar som ett suffix i en negativ ton, exempelvis bolljävel eller bögjävel. Kotsinas
skriver även att flickor är mer återhållsamma med användningen av könsord som fitta, kuk, bög
och hora. Anledningen menar hon skulle kunna ses vara att de normer som finns i samhället
inte förväntar sig att flickor ska använda fula ord i samma utsträckning som pojkar (ibid).
3.4.2 Svordomar och genus i skolan
Då studiens syfte är att undersöka svordomsfunktionen i skolämnet Idrott och Hälsa ses även
skolans styrdokument som en viktig del av helheten att belysa. I läroplanen för gymnasiet
(Lgy11) står det att alla som arbetar inom skolan aktivt ska ” uppmärksamma och vidta
nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering,
Page 15
10
trakasserier och kränkande behandling” (Skolverket, 2012, s. 12). Enligt skollagen (2010:800)
ska varje enskild skola upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska bidra med åtgärder för att förebygga och förhindra att elever och
barn råkar ut för en kränkande behandling. Skolverket (2019) skriver att en kränkande
behandling exempelvis kan vara ”[…] nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller
slag och sparkar”. Hit kan könsord anses tillhöra och alla som arbetar på skolan ska aktivt arbeta
för att motverka förekomsten av kränkningar i klassrummet eller inom skolans miljö.
Skolan ska även arbeta för att motverka traditionella könsmönster. I läroplanen (Lgy11) står
det att skolan har ett extra uppdrag i arbetet för lika villkor för båda könen och att:
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på
dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett
ansvar för att motverka traditionella könsmönster. (Skolverket, 2018, s. 42–43)
Det innebär att den svenska skolan ska se till att alla elever som går i skolan ska kunna utvecklas
utifrån sina egna förutsättningar, utan fördomar om vad som anses vara manligt respektive
kvinnligt. I tillägg har skolan ett ansvar i att förmedla de normer och värden som skolans
värdegrund vilar på (Skolverket, 2018, s. 11). Det innebär bland annat att skolan ska arbeta för
att eleverna är med och påverkar de gemensamma värderingar som samhället vilar på och att
de aktivt låter dessa tas i uttryck i deras vardag. Det ställer krav på skolan men även på den
enskilde läraren som är den aktör som står i direktkontakt till eleverna. I läroplanen står det att
läraren har ett särskilt ansvar i att ”tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för
arbetet och samvaron i gruppen (Skolverket, 2011, s. 12). Det innebär bland annat att sätta upp
ett ramverk för hur undervisningen ska bedrivas utifrån de riktlinjer som skolan arbetar utefter.
I idrottshallen kan dessa riktlinjer ses innehålla faktorer såsom vikten av en god hygien efter
träning, hålla tider, hur man förhåller sig till tävlingsmoment (bra vinnare/förlorare) vilket
språkbruk som är accepterat och inte.
3.5 Teoretiskt ramverk
Nedan belyses studiens teoretiska ramverk. Först beskrivs Anderssons (1985) tre
svordomsmotiv. Det sociala och psykologiska motivet redogörs djupgående då de anses vara
centrala i förhållande till studiens syfte. Även det språkliga motivet redogörs och kan ses ha en
övergripande funktion vid diskussion av resultaten. Studien har även genusteori som teoretisk
ansats och utgår från Hirdmans (1988) genuskontrakt.
Page 16
11
3.5.1 Anderssons (1985) tre svordomsmotiv
Lars-Gunnar Andersson (1985) har klassificerat svordomarnas funktioner utifrån tre motiv.
Dessa svordomsmotiv är (1) psykologiska motiv, (2) sociala motiv samt (3) språkliga motiv
(Andersson, 1985, s 110–112) . Det psykologiska motivet handlar om att få utlopp för de
(oförberedda) känslor som en person har. Dessa känslor kan exempelvis vara smärta (när fingret
kläms i bildörren), ilska (när motståndarna gör mål) eller besvikelse (klarade inte tentan).
Reaktionen av dessa känslor leder ofta till en svordom, vare sig vi vill det eller inte och
Andersson skriver att denna form av svordomar behövs för att avreagera sig.
Det sociala motivet förutsätter, till skillnad från det psykologiska, att mer än en person är
inblandad och är inte heller ett sätt att avreagera sina känslor på. Andersson (1985, s. 113ff) har
delat in de sociala motiven i sex subkategorier, dessa är (a) För att visa sig tuff, (b) För att
chockera, (c) För att ange grupptillhörighet, (d) För att smäda eller skälla på en annan, (e)
För att visa vänskap samt (f) För att lägga bort titlarna. Dessa bör inte ses som sex skilda
kategorier utan kan komplettera varandra.
Den första subkategorin (a) för att visa sig tuff, innebär att man genom användandet av
svordomar vill hävda sig. Andersson (1985, s. 113) tar som exempel upp när en pojke och hans
vänner skriker svordomar till en äldre dam. Syftet med pojkens agerande är att visa sin tuffhet
genom att svära, trots att han vet att det är fult att svära.
Den andra subkategorin (b) för att chockera, handlar om hur man genom en svordom kan väcka
uppmärksamhet i ett rum. När en elev benämner sin lärare för att vara en ”jävla hora” är
sannolikheten att hen chockar stor. Andersson skriver vidare att desto förbjudnare ordet är,
desto större bli effekten och därmed också chanserna för att mottagaren blir chockad
(Andersson, 1985, s. 114).
Den tredje subkategorin är (c) för att ange grupptillhörighet och innebär att man genom att föra
in en svordom i ett uttalande vill visa att man tillhör en särskild grupp. Andersson (1985, s. 115)
skriver att varje grupp har sitt eget språkbruk och ett exempel på detta språkbruk kan vara att
det innehåller svordomar. Särskilt vanligt är det att finna svordomar inom olika tonårsgrupper,
som i många situationer önskar visa att de sticker ut från samhällets normer.
Den fjärde subkategorin är (d) För att smäda eller skälla på någon annan och innebär att
svordomens funktion är att förstärka och bekräfta ilskan mot den person man är arg på. Ett
Page 17
12
exempel på hur man kan smäda någon med hjälp av svordomar kan exempelvis vara genom att
säga ”din satans jävel” eller ”din förbannade idiot” (Andersson, 1985, s. 117).
Den femte subkategorin är (e) För att visa vänskap och innebär att man med nära vänner
exempelvis kan hälsa på varandra med hjälp av att lägga till en svordom. Fraser som ”hej din
jävla idiot” eller ”tjena din jävel” är uttryck som symboliserar en vänskap som möjligtvis kan
uppfattas som rå men som i grunden är väldigt varm och hjärtlig (Andersson, 1985, s. 118).
Den sjätte och sista subkategorin är (f) för att lägga bort titlarna och innebär att man genom
svordomar kan sänka språkets formalitetsgrad (Andersson, 1985, s. 120). Det innebär att ett
samtal som egentligen skulle kunna ses innefatta en mer formell stil (det vill säga utan
svordomar) kan få en mer informell stil om de som samtalar indirekt kommer överens om att
svordomsanvändning är tillåtet. Denna underkategori anses dock vara daterad och kommer inte
tas upp vidare i studien.
Det sista motivet kallar Andersson (1985, s. 121) för det språkliga motivet och innebär att
svordomar kan ses fylla ett språkligt tomrum som alternativa uttryckssätt inte kan fylla.
Andersson (1985, s 121–125) har delat in de språkliga argumenten utifrån tre motiveringar: (a)
För att de är som allt annat språk, (b) För att vi har varierade stilnormer samt (c) För att de
är speciella och nödvändiga ord. Med (a) menas ett vanesvärande, det vill säga att svordomar
anses tillhöra det vanliga språket och att den som uttrycker svordomen inte förväntar sig att den
ska ha någon speciell effekt på mottagaren. Den som resonerar på följande vis är samtidigt
medveten om att hen i vissa situationer kommer att ses som en språklig avvikare.
Den språkliga motiveringen för (b) För att vi har varierande stilnormer innebär att människor
har olika inställningar till svordomar. Inställningarna kan skildras genom en imaginär linje med
olika gradskillnader där det på den ena sidan finns de som anser att svordomar är förbjudna i
alla sammanhang medan på den andra sidan finns de som anser att svordomar är accepterade i
alla situationstyper.
Den sista motiveringen är (c) För att de är speciella och nödvändiga ord och en person med
denna utgångspunkt kan med hjälp av svordomar uppnå ett högre mål med kommunikationen.
Det innebär att de ”vanliga” orden inte räcker till, istället behövs ett kraftuttryck för att
understryka allvaret i det som sägs. För exemplifiering tar Andersson (1985, s. 124) upp när
Palme sa ”satans mördare” och som visar på hur en politiker utnyttjade en situation där
svordomar inte är tillåtna för att på så sätt uppnå ett högre mål med kommunikationen.
Page 18
13
I denna studie kommer det språkliga motivet inte finnas som en kategori i observationsschemat
men ska likväl inte ses ha en mindre betydande roll i sammanhanget. Motivet bör istället ses
som ett stöd för att förstå och tolka de resultat som framkommit av svordomarnas funktion i
Idrott och Hälsa. De svordomsfunktioner som redovisas i resultatet kan därmed ses förklaras i
kombination med det språkliga motivet.
3.5.2 Hirdmans (1988) genuskontrakt
En av de främsta inom feministisk forskning är den svenska historikern Yvonne Hirdman
(1988) som utvecklat en genusteori som kallas för genuskontraktet, vars syfte är att synliggöra
de rådande könsförhållandena samt skapa förutsättningar för ett könsneutralt förhållningssätt.
För att förstå genuskontraktet bör först begreppen genus samt genussystem förtydligas.
Begreppet genus har enligt Hirdman (2003, s. 12) fått en ny innebörd sedan 1980-talet. Tidigare
syftade ordet främst till att inom lingvistiken beteckna att substantiv är av olika varianter (han,
hon, den samt det). Idag har begreppet övergått till att beteckna en mer symbolisk kategori, som
förklarar den komplicerade kunskap vi besitter om det som anses vara manligt respektive
kvinnligt och om hur denna konstruktion av man och kvinna skapas (Hirdman, 2003, s. 14).
Hirdman skriver att begreppet går att förstås ur ett helhetsperspektiv:
”[…] genus är något som häftar inte bara vid kroppar, utan vid allt: tankarna om manligt/kvinnligt,
man/kvinna genomsyrar världen omkring oss och fyller platser, situationer, tyg, mat, politik, arbete.
Det handlar om kvinnligt/manligt som överföra abstraktioner. Då blir begreppet genus tydligare och
klarare än `kön´ och lämnar inte utrymme för tvetydigheter”. (Hirdman, 2003, s. 16)
Det som anses vara manligt respektive kvinnligt kan ses upprätthållas genom ett genussystem
som innebär att samhället tillskriver honom och henne (manligt/kvinnligt) olika positioner och
det har i sin tur blivit basen för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna runtom i
världen. Genussystemet grundar sig i främst två huvudprinciper. Den första handlar om
isärhållandet mellan manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988, s. 51). Det innebär en dikotomi
mellan manligt och kvinnligt och har funnits i samhället sedan långt tillbaka. Hirdman (2003,
s. 66) skriver att mannen och kvinnan ses som varandras motsatspar och att dessa inte ”får”
blandas i samhället.
Den andra principen handlar om att mannen ses som normbärare och att det finns en manlig
överordning vilket gör att kvinnan hamnar i en sekundär position. Med mannen som normbärare
skriver Hirdman (2003, s. 59) att samhället ser mannen som människan med ”stort M”. Med
Page 19
14
det menas att prototypen av hur man bör vara, bete sig och agera, har mannen som preferens.
Det innebär att kvinnor jämförs mot en manlig norm och därmed kommer det alltid vara
kvinnan som avviker från det ”normala”. Hirdman tar som exempel upp att när en kvinna har
högt blodtryck anses det vara högt i förhållande till det normala – innebärande mannen (ibid).
Det är ur dessa två huvudprinciper som Hirdman (1988, s. 54) skriver att man kan se hur
samhället har skapat (osynliga och icke-jämställda) kontrakt mellan mannen och kvinnan.
Genuskontraktet är således ”[…] mycket konkreta föreställningar, uppspaltade på olika nivåer,
om hur män/man och kvinnor/kvinna ska vara mot varandra […] (Hirdman, 1988, s. 54). Dessa
föreställningar går att återse på flera nivåer: exempelvis i arbetet, talet, i skolan, i den språkliga
kommunikationen, hur man bör klä sig och vem som bär smink till vardags. Det är genom
människans syn på manligt och kvinnligt som detta ”kontrakt” fortsätter att upprätthållas i
samhället och hur det i sin tur förs vidare till nästkommande generationer.
3.5.3 Konklusion
Valet av teorier grundas i studiens syfte som i första hand undersöker svordomarnas funktion
bland elever i Idrott och Hälsa, varav Anderssons (1985) tre svordomsmotiv tillämpades som
ett teoretiskt ramverk. Då studien även ämnar undersöka huruvida det finns några
skillnader/likheter mellan flickors och pojkars svordomsanvändning valdes genusteorin för att
analysera och tolka de resultat som kommit fram under observationerna. Studiens teoretiska
ramverk som beskrivits ovan kommer vidare användas i diskussionskapitlet för att skapa en
djupare förståelse av resultaten.
Page 20
15
4 Metod
Först presenteras studiens kvalitativa ansats och övergår sedan till att redogöra för valet av
strukturerad observation som datainsamlingsmetod. Därefter beskrivs val av
undersökningsgrupp, studiens tillvägagångssätt samt databearbetningen. Avslutningsvis
redovisas studiens tillförlitlighet och studiens arbete i att motverka subjektivitet, samt hur
studien förhåller sig till de etiska principerna.
4.1 Design
Studien bygger på kvalitativa data. Bryman (2008, s. 371) skriver att forskare som ämnar sig åt
kvalitativ forskning konstruerar sin forskningsstrategi utifrån de uttalande orden där tolkning
och förståelse är två viktiga begrepp. Den kvalitativa forskningen har sitt ursprung ur de
humanistiska vetenskaperna och grundas ur ett holistiskt synsätt, som innebär att helheten
uppfattas viktigare än de enskilda delarna (Stukát, 2011, s. 36). Studien ämnar undersöka
svordomars funktion bland elever i Idrott och Hälsa och då syftet var att ta reda på vad eleverna
faktiskt (språkligt) gör och inte bara säger att de gör, skedde datainsamlingen genom en
kvalitativ observationsstudie. Studien har även kvantitativa inslag för att göra det enkelt för
läsaren att förstå resultatet. De kvantitativa inslagen illustreras med hjälp av cirkeldiagram.
4.2 Strukturerad observation
Stukát (2011, s. 55ff) skriver att observation som datainsamlingsmetod är gynnsamt vid
situationer då forskaren önskar få kunskap om antingen verbala eller icke-verbala beteenden
som är direkt hämtade från sitt sammanhang. Det innebär att forskaren kan studera skeenden i
dess naturliga miljö i samma stund som de inträffar. Då studien avser undersöka svordomarnas
funktioner bland elever i Idrott och Hälsa var det lämpligast att arbeta utifrån ett strukturerat
observationsschema. Anledningen beror på att studien på förhand visste vilka (språkliga)
beteenden som ämnades observeras. Patel och Davidson (2011, s. 90) skriver att den
strukturerade observationen förutsätter att problemformuleringen är specificerad så till vida att
det inte råder några tvivel om vilka beteenden som ska undersökas i observationen. Om det är
bestämt kan ett observationsschema skapas utifrån ett antal kategorier som redovisar det som
avses undersökas. Vidare skriver Patel och Davidson (2011, s. 89) men även Stukát (2011, s.
59) att den faktiska utformningen av schemat kan vara svår för att säkerhetsställa
tillförlitligheten i studien. Ett alternativ är därför att använda ett färdigutvecklat schema och
Page 21
16
studiens observationsschema (se bilaga 1) har därför inspirerats av Skolinspektionens (2018)
lektionsobservationer vid själva utformningen medan innehållet grundar sig på Anderssons
(1985) uppdelning av svordomsmotiv och är format specifikt för att svara upp till studiens syfte.
Forskarens förhållningssätt ses i denna studie tillhöra den deltagande observationen. Aspers
(2011, s. 118) skriver att det finns olika grader av deltagande observation. En hög grad av
deltagande innebär att observatören kan inta en aktiv position där hen ses som en deltagare i
den grupp som ska undersökas. En låg grad skulle däremot kunna innebära att observatören
befinner sig på det faktiska fältet och i viss utsträckning deltar men behåller stundvis även en
avvaktande position för att kunna göra noteringar i observationsschemat. Då samtliga
observationer visade sig ge en stor mängd material blev valet att jag som observatör ibland tog
ett steg tillbaka för möjligheten att hinna anteckna. Det fanns likväl återkommande situationer
där jag som forskare kunde delta aktivt i genomgångar och aktiviteter med eleverna. Därmed
kan mitt förhållningssätt ses tillhöra den deltagande observationen, även om det anses vara i en
låg utsträckning.
Slutligen var observatörens förhållningssätt känt i de grupper som observerades. I
observationsmetodiken innebär det att eleverna var medvetna om att jag som observatör var där
och att de accepterade min närvaro. För förtydligande innebär det att min forskarroll inte var
dold. Då forskaren är känd i gruppen är det viktigt att förhålla sig neutralt och objektivt för att
undvika att anses tillhöra en särskild social grupp (Patel & Davidson, 2011, s. 96). Under
fältarbetet har jag som forskare ständigt arbetat för att vara opartisk genom att variera de elever
som jag stött på under observationens gång för att undvika att betraktas ta ställning till en viss
grupp elever.
4.3 Deltagare i studien
Deltagarna i studien består av sammanlagt 85 elever och utgjordes av totalt 39 flickor och 46
pojkar. Totalt observerades sex lektioner med sex olika klasser. Fyra lektioner bestod av
heterogena grupper medan två grupper var nästintill homogena. Samtliga personer är över 15
år gamla och alla elever läser Idrott och Hälsa 1 med yrkesinriktning. Studien hade en önskan
om att observationerna skulle göras på elever som hade en gemensam lärare i Idrott och Hälsa
för att förutsättningarna skulle vara likadana på samtliga observationer.
Page 22
17
Tabell 1. Observationsstudien uppdelad på antalet flickor och pojkar.
LEKTION FLICKOR POJKAR TOTALT
1 6 10 16
2 14 0 14
3 2 14 16
4 7 10 17
5 7 9 16
6 3 3 6
TOTALT 39 46 85
Undersökningsgruppen har valts utifrån ett strategiskt urval, som innebär att forskaren tror att
vissa variabler kan påverka/påverkar hur man svarar eller agerar (Stukát, 2011, s. 69). Exempel
på olika variabler kan vara kön, ålder, yrke eller utbildningsnivå. I denna studie ses genus som
en möjlig påverkansfaktor och därför var det viktigt att flickor och pojkar antalsmässigt blev
tämligen jämnt representerade i studien. Personerna blev kontaktade via ett bekvämlighetsurval,
som innebär att forskaren tar de personer som är lättast att få tag på. Stukát (2011, s. 70) skriver
vidare att man vid observationer inte på förhand alltid har bestämt antalet
undersökningspersoner, utan att datainsamlingen pågår till dess att forskaren uppnått en så
kallad teoretisk mättnad. På grund av tidsbegränsning och arbetets omfång begränsades antalet
observationer slutligen till totalt sex men upplevdes samtidigt vara tillräckligt för att få en god
mängd data att analysera.
4.4 Genomförandet
Samtliga observationer pågick i 80 minuter vardera och skedde sammanlagt under fyra dagar.
Under de lektioner som observerades behandlades följande centrala innehållet i Idrott och Hälsa
1: ”Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning”
(Skolverket, 2011, s 84). Valet att observera lektioner som utgick från samma centrala innehåll
baserades på en önskan om att förutsättningarna skulle vara samma för samtliga klasser. Fastän
innehållet skiljer sig är likväl det eftersträvande syftet i lektionerna detsamma. Exempel på
aktiviteter som påträffades under de observerade lektionerna var basket, cirkelträning,
samarbetsövningar, stafetter, pulshöjande lekar och volleyboll. De observerade lektionerna
skedde i samma idrottshall och inom skolans ramar och är en välbekant miljö för eleverna. Det
var elevernas lärare i Idrott och Hälsa (1) som bestämt tiden för observationen och inföll under
Page 23
18
elevernas lektionstimmar i ämnet. Observationen påbörjades när läraren startade första
idrottsaktiviteten och avslutades när eleverna lämnade idrottshallen.
4.5 Databearbetning
Det insamlade materialet består av fältanteckningar från sex observationsstudier från ett på
förhand skrivet observationsschema samt noteringar från ett anteckningsblock.
Anteckningsblocket fungerade som ett extra skrivmedel för att notera sådant som vid
observationen kunde anses vara av värde för studiens syfte och som inte rymdes i schemat. Vid
bearbetningen av materialet har namn på lärare, elever och andra namn som kan hänföras
tillbaka till deltagarnas identitet ersatts med fiktiva namn. Fältanteckningarna har skrivits ut i
sin helhet samma dag som observationen gjordes.
Empirin har behandlats genom kodning, som innebär att det insamlade materialet bryts ner i en
mängd mindre delar. Vid observationsstudier ses kodning som en aktiv process och innebär att
redan vid valet av teorin, det vill säga tidigt i studien, har styrningen av kodningen påbörjats
(Aspers, 2011, s. 165). I denna studie har koderna skapats genom den deduktiva kodningen och
innebär att forskaren placerar eller sorterar in koderna i olika ”fack” som har uppkommit under
observationerna. Aspers förklarar det genom att ”Koden, och mer kodens mening, är således
en skapelse baserad på forskarens kunskap om fältet, hennes fråga, teori och i förlängningen
hennes kunskapsstock rotad i livsvärlden” (2011, s. 169). Utifrån koderna växer därefter ett så
kallat kodningsschema fram. I denna studie har marginalmetoden använts vilket innebär att
forskaren skrivit ut det empiriska materialet och därefter använt olika färger för att markera att
en viss kod representeras.
4.6 Subjektivism
En kritik kvalitativ forskning får utstå är att den utpekas för att innehålla för stora inslag av
subjektivitet (Bryman, 2008, s. 269). Ett av argumenten är att forskarens resultat baserar sig på
dennes personliga uppfattning av det som undersöks. Det har i denna studie ständigt strävats
efter att på ett objektivt och systematiskt sätt tolka de resultat som uppkommit från
fältanteckningarna. Med objektivitet menas i denna kontext att forskarens egna värderingar i en
sådan liten utsträckning som möjligt är med och påverkar kodningsarbetet.
De fältanteckningar som redovisas i resultatet syftar till att så utförligt som möjligt beskriva
och förklara en tydlig helhetsbild av de (språkliga) beteenden som skett i fältet. De utförliga
beskrivningarna kan ses vara grunden för förståelsen av hur jag som forskare har kommit fram
Page 24
19
till resultatet. Forskarens egna erfarenheter från fältet ses även som en integrerad del av det som
leder fram till en tolkning.
Observationsschemat som studien arbetar utifrån kan ses ha en del objektiva komponenter med
anledning av att schemat utgår från förbestämda kategorier (Anderssons tre svordomsmotiv,
1985) och där vissa variabler (kön och motiv) kan ses ha en särskild betydande roll för studiens
syfte. Samtidigt har observationsschemat inslag som innebär att forskarens subjektivitet riskerar
att inverka på resultatet. Det gäller i samband med kategoriseringen av vilket motiv och kategori
som svordomen tillhör; detta val måste förstås subjektivt av forskaren. Hur en svordom bedöms
tillhöra det psykologiska eller sociala motivet med dess tillhörande subkategorier har försökt
redovisas i resultatet efter bästa förmåga genom att belysa praktiska utdrag från
observationstillfällena. Yttrandena är citerade ordagrant och miljön är beskriven så detaljerat
som möjligt för att situationen ska bli så verklighetsnära för läsaren som möjligt.
4.7 Validitet och reliabilitet
Studien har ständigt eftersträvat att så detaljerat som möjligt beskriva hur det empiriska
materialet har samlats in i syfte att försäkra att ambitionen med studien är att hålla en hög
kvalité. För att ytterligare försäkra en hög kvalité har de tre forskningsmetodiska begreppen
reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet skapats och beskrivs nedan i förhållande till
studiens syfte.
Reliabiliteten innebär huruvida tillförlitligheten i studien kan anses vara hög eller låg. Trots att
begreppet ofta relateras till de kvantitativa studierna går det likväl att i viss mån att appliceras
på kvalitativa undersökningar. Stukát (2011, s. 133) skriver att feltolkningar av resultaten hos
forskaren kan leda till en reliabilitetsbrist och forskarens dagsform kan ses som en påverkande
faktor. Med observation som metod skulle därför de tolkningar av vad som avgör huruvida en
svordom anses tillhöra kategori kunna ses riskera reliabiliteten. Jag har dock ständigt försökt
att i största möjliga utsträckning försöka att så detaljerat som möjligt förklara, och med hjälp
av exempel (diagram och anteckningar), försöka beskriva varför en svordom tillhör en särskild
kategori. I avsnitt 4.6 Subjektivism finns även ett extra förtydligande för att försäkra att studien
eftersträvar en hög reliabilitet. Beträffande att forskarens dagsform kan påverka reliabiliteten
fördelades observationerna ut på flera dagar för att förvissa sig om att koncentrationen inte
skulle svikta efter en lång dag. Alla anteckningar har även renskrivits samma dag som
Page 25
20
observationen ägde rum för att utesluta att något skulle utelämnas. Något som även skulle kunna
ses påverka studiens reliabilitet är att jag som observatör inte lyckats fånga upp alla elevers
svordomar av den anledningen att jag inte kunde vara på alla platser samtidigt. Ett övervägande
gjordes innan studien start om eventuellt en till person skulle vara med under observationerna.
Det beslutades likväl att enbart jag utförde studien, med anledningen att det skulle innebära
ytterligare en subjektiv bedömning. Trots de ovannämnda faktorerna anses studien likväl ha en
hög reliabilitet genom att jag som forskare ständigt har stävat efter att så detaljerat som möjligt
försökt beskriva hur tillvägagångssättet.
Begreppet validitet innebär hur väl studien undersöker det som ämnas att undersökas (Stukát,
2011, s. 134). Då studiens syfte är att undersöka svordomarnas funktion bland elever i Idrott
och Hälsa anses observationsstudier som den mest lämpade metoden. Möjligen skulle en
kompletterande kvalitativ intervju kunnat lämpa sig i syfte att undersöka Anderssons (1985)
språkliga motiv på ett djupare plan men studien anses likväl ha en hög validitet trots
utelämnandes av en kompletterande intervju. Då syftet är att undersöka vad den faktiska
funktionen är och inte i vilken utsträckning eleverna uppfattar att den är, föll valet på en
observationsstudie. Stukát (2011, s. 135) skriver även att en felkälla som kan påverka
validiteten i kvalitativa studier är huruvida människorna är sanningsenliga eller inte. Det vill
säga om de svarar eller agerar ärligt i sammanhanget och om situationen hade skett även om
forskaren inte varit närvarande. Utifrån denna aspekt kan studien ses ha en hög validitet då
eleverna inte var medvetna om vad som specifikt undersöktes, det innebär att de inte i samma
utsträckning kunde rikta språkbruket åt en viss riktning då de inte visste det egentliga syftet.
Slutligen kan studien ses i förhållande till begreppet generaliserbarhet, som inom kvalitativ
forskning främst handlar om huruvida urvalet gjordes på ett adekvat sätt så att resultatet går att
tillämpa på populationen och inte enbart på den undersökta gruppen (Stukát, 2011, s. 136f). I
denna studie ses urvalet vara representativt i största möjliga utsträckning men skulle även
kunna, som i alla andra sammanhang, ses påverkas av yttre faktorer såsom socioekonomiska
förutsättningar. Då de studenter som observerades läser en yrkesförberedande utbildning skulle
detta kunna ses som en påverkansfaktor för generaliserbarheten. Om samma underökning
gjordes på elever som läser ett naturvetenskapligt program skulle möjligen resultatet inte bli
detsamma. Sammanfattningsvis anses dock studien, utifrån kvalitativa mått, vara
generaliserbara och skulle kunna göras igen och med olika bedömare.
Page 26
21
4.8 Etiskt förhållningssätt
För att forskning ska kunna användas på ett ansvarsfullt sätt och bidra med utveckling i
samhället spelar kvalitén en stor roll. Ett sätt att påverka kvalitén är genom de etiska
överväganden och riktlinjer som alla i forskningsprocessen ska förhålla sig till. I
Vetenskapsrådets rapport (2017, s. 40ff) beskrivs de fyra begreppen sekretess, tystnadsplikt,
anonymitet samt konfidentialitet.
Forskaren kan endast garantera att studien omfattas av sekretess om det finns angivet i
exempelvis offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att en forskare med andra ord inte
kan utlova sekretess för uppgifterna om fallet är så att den saknar stöd från lagen. Det finns
även vissa yrkesgrupper (exempelvis lärare) som har krav på tystnadsplikt. Om fallet däremot
skulle vara så att någon inom personalen uppenbarar information om något som bör anmälas
väger den lagstadgade anmälningsplikten tyngre och forskaren måste vidta åtgärder
(Vetenskapsrådet, 2017, s. 40). Det innebär att forskaren inte har tystnadsplikt bara för att den
som studeras har det. Med anonymitet menas att forskaren tar bort personuppgifter och andra
faktorer som kan hänföra ett visst svar/uttalande eller test till en särskild individ och det är
forskarens ansvar att informera de som deltar vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att
dessa personuppgifter röjs. Det sistnämnda begreppet, konfidentialitet, belyser forskarens
förpliktelse att inte sprida uppgifterna utanför ramen för studiens omfång och kan ses som ett
skydd för att obehöriga inte får ta del av uppgifterna (Vetenskapsrådet, 2017, s. 40).
Hänsyn har tagits till de etiska forskningsbegreppen under studiens förlopp. De elever som
observerades blev informerade om hur förhållandet mellan sekretess och tystnadsplikt verkar.
De observerade har även informerats om att medverkan är frivillig och om deras rätt att när som
helst avbryta sitt deltagande. Deras samtyckande till deltagandet bekräftades genom en skriftlig
medgivandeblankett och där samtliga tackade ja (se bilaga 2). Slutligen informerades de
observerade om att deras identitet hålls anonym och att det insamlade materialet endast kommer
att användas för att undersöka studiens syfte.
4.9 Metodkritik
Ett etiskt dilemma uppstod i samband med könsgrupperingen i observationsschemat (se bilaga
1). Dilemmat innebar att samtidigt som studien är genusbetonad, sker likväl en indelning av
flickor och pojkar baserat på deras normativa utseende och inte på deras sociala kön. Edlund et
al. (2007, s. 37) säger att en generalisering av kön i samband med språkforskning är komplext.
Page 27
22
De visade att flickors och pojkars skilda språkbruk är heterogena och att det, tillika andra
grupperingar i samhället, även finns skillnader inom de normerade grupperna. De skillnader
som påstås finnas mellan flickors och pojkars språk handlar istället om de förväntningar som
samhället har skapat om kvinnlighet/manlighet och beror inte på att det biologiska kön som en
person föds med (ibid).
Valet blev likväl att i det strukturerade schemat utgå från de två kategorierna flicka respektive
pojke. Anledningen är den att eftersom studien enbart utgick från observationer fanns det ingen
möjlighet att genom en enkät eller annan metod komplettera eventuella uppgifter om en elevs
könsidentitet. Huruvida en pojke eller flicka har bedömts tillhöra en kategori har därför gjorts
baserat på deras normativa utseende och skulle kunna ses som en svaghet i studien. Jag
upplevde dock ingen gång under studien att en elev presenterade ett genus på ett icke-normativt
sätt. Jag är även medveten om problematiken med att göra en bedömning som baserar sig på
visuella inslag. Jag vill därmed återigen uppmärksamma att språkliga skillnader inte bör ses
med kön som en slutgiltig eller som en enskild förklaring utan att även andra sociala faktorer
(exempelvis, kön och socioekonomisk bakgrund) och dess kontext är av stor vikt för att skapa
en helhetsförståelse som rör forskning mellan flickors och pojkars språkbruk.
En viktig fråga att ta ställning till i samband med valet av observation som metod är om de som
observeras i förväg ska få veta syftet med studien (Stukát, 2011, s. 59). Det grundar sig på att
en avvägning mellan etik och tillförlitlighet måste göras, vilket innebär att forskaren måste se
över om det finns någon risk att de som blir observerade känner sig lurade samt om det faktiska
syftet kommer fram kan påverka elevernas yttranden. Den observerade gruppen kan därmed
riskera äventyra forskningen om de vet föremålet för observationen på förhand (Stukát, 2011,
s. 57; Vetenskapsrådet, 2017, s. 28). I denna studie beskrevs syftet utifrån att den ämnade
undersöka elevers språkbruk, vilket innebär att frågefokuset inte var specificerat till att handla
om svordomsfunktionen. De elever som blev observerade i denna studie fick i slutet av
lektionen veta det fullständiga frågefokuset och samtliga godkände fortfarande sitt deltagande.
Det upplevdes inte heller som om eleverna kände att de hade blivit lurade i utelämnandet av det
fullständiga frågefokuset och kan möjligen ses med anledning av att det inte handlade om
information av känslig karaktär.
Page 28
23
5 Resultat
I följande avsnitt presenteras resultatet från fältobservationerna som grundar sig på kvalitativa
data men med kvantitativa inslag i form av cirkeldiagram. Resultatet redogör för vilka
svordomsfunktioner som förekommer, skillnader och likheter i svordomsanvändningens
funktion mellan flickor och pojkar i Idrott och Hälsa samt vilken den vanligaste funktionen är.
Resultatet redovisas utifrån Anderssons (1985) uppdelning av svordomarnas funktioner. De
exempel som redovisas från de utvecklade fältanteckningarna ses som representativa inom
denna studie. Följande transkriptionskonventioner används för att redovisa resultatet och är ett
utvecklat förslag av Silverman (2006, s. 228) om hur man redovisar fältanteckningar:
• Fetmarkering innebär att ordet är av betydelse för studiens syfte.
• ”Ord inom dubbla citeringsmarkeringar” innebär ordagrann citering av talaren.
• (ord inom parentes) innebär att forskaren har gjort en egen anmärkning.
• [ord inom hakklammer] innebär att en person bryter in i ett samtal.
• STORA BOKSTÄVER innebär att personen har förhöjt röstläge.
I citaten står F för att en flicka har gjort uttalandet och P står för pojke. Vid de tillfällen en lärare
har yttrat sig benämns denne med bokstaven L. Efterföljande siffra (exempelvis F1) ska endast
ses som ett hjälpmedel för att läsaren på ett enkelt sätt ska kunna särskilja olika talare åt.
5.1 Statistiskt underlag
Totalt användes 141 svordomar under de sex lektioner som observerades. Av dessa utgjordes
30 svordomar av flickor och resterande 111 yttrades av pojkar. Resultatet visar att den
vanligaste svordomsfunktionen bland flickor och pojkar i Idrott och Hälsa har ett socialt motiv.
Page 29
24
Figur 1. Svordomsfunktionen bland elever i Idrott och Hälsa.
Totalt användes 97 svordomar med ett socialt motiv och 44 utifrån ett psykologiskt motiv bland
flickor och pojkar. Av de 97 svordomar som hade ett socialt motiv utgjordes 72 av pojkar
respektive 25 av flickor. Av de sammanlagda 44 svordomarna med psykologiskt motiv bestod
39 av yttrandena av pojkar och resterande 5 av flickor.
5.2 Sociala motiv
Resultatet visar att totalt förekommer 4 av 5 subkategorier i studien. Dessa är: för att ange
grupptillhörighet, för att visa sig tuff, för att smäda eller skälla på en annan samt för att visa
vänskap. För att visa vänskap förekommer endast hos pojkar och användes 14 gånger
respektive 0 av flickor. Resultaten visar även att subkategorin för att chockera inte är
representerad som en svordomsfunktion bland vare sig flickor eller pojkar i denna studie. Nedan
presenteras en djupare redogörelse för de fyra subkategorierna som framkommer i studien.
5.2.1 För att ange grupptillhörighet
Gemensamt för både flickor och pojkar var att svordomsfunktionen främst skedde med ett
socialt motiv där subkategorin För att ange grupptillhörighet användes i störst utsträckning.
Yttrandet av svordomarna skedde genom samtalskombinationerna flicka-flicka, pojke-pojke,
flicka-pojke/pojke-flicka och i situationer där den sociala relationen (pojke-lärare samt flicka-
lärare) kan ses som avvikande.
97
44
Sociala motiv
Psykologiska
motiv
Page 30
25
Figur 1. Sociala svordomsmotiv hos flickor och pojkar i Idrott och Hälsa.
Studiens resultat visar att kategorin kan uttryckas ur flertalet perspektiv och kan ses vara ett
mångfacetterat begrepp.
Ett exempel från observationen belyser hur en pojke med sitt språkbruk av svordomar markerar
sin grupptillhörighet:
Eleverna står i en ring värmer upp inför huvudaktiviteten. Läraren har precis gått
igenom några övningar för att väcka kroppen och eleverna har imiterat dessa. De
informeras om att de ska rocka rockring för att mjuka upp kroppen och den
tidigare ringen upplöses till att istället forma (oavsiktliga) smågrupper. Fyra
pojkar har samlats och försöker sig på aktiviteten men en av pojkarna har problem
att få till rytmen och säger efter ett antal misslyckade försök:
P: ”Va fan, ni svennar har ju inte gjort något annat när ni växte upp än att leka
med en sån här jävla rockring medan jag när jag var liten kastade sten på hus”
Ett annat exempel illustreras i ett samtal mellan två flickor som ska utföra kullerbyttor:
Det är mitt under lektionen och eleverna håller på med en redskapsbana vars syfte
är att hålla igång med högt tempo utifrån egen förmåga. De två flickorna uppvisar
inget större intresse inför aktiviteten men gör likväl det som de blir tillsagda av
läraren. Läraren pekar på långt avstånd mot en röd tunnmatta och flickorna beger
sig i långsamt tempo dit. Väl där står det på instruktionerna att aktiviteten kräver
tre kullerbyttor på tunnmattan. Ena flickan (F1) påbörjar sina kullerbyttor och när
hon gjort den första startar den andra flickan (F2) att göra samma sak:
F1: ”Men oj det snurrar ju för fan som värsta jävla fyllan ju” [skrattar]
F2: ”Ååå ja helvete det har du rätt i”
De ovannämnda exemplen kan ses tillhöra Anderssons (1985) subkategori c) För att ange
grupptillhörighet. Genom att tillägga en svordom i ett uttalande visar eleverna att de vill tillhöra
en särskild grupp. Satserna hade uppnått samma syfte vare sig svordomarna hade varit med
18
0
56
9
14 a) För att visa sig tuff
b) För att chockera
c) För att ange
grupptillhörighet
d) För att smäda eller
skälla på en annan
e) För att visa
vänskap
Page 31
26
eller inte och därmed används de för att med sitt språkbruk markera att de använder ett mer
informellt språk som avviker från standardspråket.
5.2.3 För att visa sig tuff
Den näst vanligaste svordomsfunktionen utifrån sociala motiv var gemensamt hos pojkar och
flickor (för flickor var även för att smäda eller skälla den näst vanligaste) subkategorin för att
visa sig tuff. Hos flickorna förekom svordomsfunktionen 3 gånger medan hos pojkar användes
den i större utsträckning och förekom sammanlagt 15 gånger. När en flicka använde en svordom
i subkategorin skedde det i samtalskombinationen elev-lärare och samma sak gällde för
pojkarna men där kunde även svordomen ske genom att kommunikationen var ämnat för hela
klassen. De gånger svordomen skedde i samtal med läraren skedde det i syfte för att hävda sig
eller uppröra. Nedan presenteras två exempel med samtalskombinationen elev-lärare:
Eleverna håller på att ställa in materialet i förrådet som har använts under dagens lektion i
när läraren ropar att de ska sätta sig i mittcirkeln innan det är dags att avsluta. När alla
elever har satt sig ner och det har blivit tyst i salen informerar läraren (L) om att det inom
en snar framtid kommer en temadag där eleverna bland annat får möjlighet att vara i
idrottshallen och ha en volleybollturnering och att man måste skriva upp sig i tid om man
vill vara med.
P1: ”FYFAN VARENDA EN AV ER SKA ÅKA PÅ SÅ JÄVLA MYCKET STRYK!
[skratt] (tittar sig runtom i klassen)”
L: ”Men sluta inte säg så Markus det är väl inte det…”
P1: [”det är ju sant”]
L: ”Nej lägg av jag ska inte ens behöva förklara för dig att vi inte pratar så här”
P1: ”Men det är ju svårt att vara tyst när jag vet hur JÄVLA hårt jag kommer vinna”
Exempel 2, samtal mellan flicka och lärare :
Det är lektionen innan lunch och eleverna ska träna skivstångsteknik och har därför blivit
tilldelade varsin skivstång som ligger framför dem. Samtliga i klassen står formade i en
halvcirkel för att kunna ha god uppsikt över det läraren visar. Två flickor (F1 och F2) står
längst bak i halvcirkeln och har flyttat sig lite avskilt från de övriga i gruppen. Läraren
(L) ger instruktioner som de två flickorna inte tycks höra eftersom samtliga i klassen tar
upp skivstången på axlarna förutom flickorna. Läraren ställer sig framför den ena flickan.
L1: ”Kom igen nu tjejer (tittar på F1 och F2) lägg stången vilandes på axlarna som alla
andra nu”
F1: ”Nej fan aldrig jag vägrar röra den det är äckligt ju”
L1: ”Den är väl inte äcklig den är ju gjord i stål”
Page 32
27
F1: ”Fan jag tänker inte ligga hemma och spy för att någon äcklig människa har tagit på
den innan”
F2: [skratt]
De ovannämnda exemplen är representativa inom denna studie för hur kategorin tas i uttryck i
idrottshallen bland elever i Idrott och Hälsa.
5.2.4 För att smäda eller skälla på någon annan
Resultatet visar att kategorin för att smäda eller skälla på någon annan förkommer i liten
utsträckning (sammanlagt 9 gånger) hos både flickor och pojkar. När en utskällning är det i
kommunikation mellan antingen flicka-flicka eller pojke-pojke. Denna svordomsfunktion
användes främst under tävlingsmoment och vid en oförutsedd händelse, exempelvis när två
personer krockade under en stafett eller när ett felpass råkade träffa en annan person.
Läraren har precis startat en uppvärmningslek som kallas för dopp-boll och innebär att
laget måste passa bollen till samtliga innan man därefter får göra mål. Två storvuxna killar
har hamnat i motsatta lag och går in hårdare i närkontakt än de övriga i lagen. Vid ett
tillfälle blockerar ena pojken (P1) en passning och råkar av misstag landa på den andra
pojkens fot (P2). Pojken ger ifrån sig ett vrål och säger därefter:
P2: ”Aj vad gör du för något JÄVLA IDIOT!” [blänger argt]
P1: ”Sorry det var inte meningen”
P2: [reser sig och går därifrån] Jävla idiot
5.2.5 För att visa vänskap
Resultaten visar att den största skillnaden i svordomsfunktionen mellan flickor och pojkar är
för att visa vänskap. Av pojkar yttrades en svordom i syfte att visa vänskap sammanlagt 14
gånger, medan hos flickorna användes subkategorin 0 gånger.
Page 33
28
Figur 2. Sociala svordomsmotiv hos pojkar (t.v.) respektive flickor (t.h.).
När pojkarna använde svordomsmotivet skedde det i samtalkommunikation mellan pojke-
pojke. Av de resultat som framkom i studien användes svordomsfunktionen främst för att
motivera mottagaren att utföra en uppgift, exempelvis för att klara ett högt hopp, lyfta tunga
vikter på skivstången eller vid uppmuntring när konditionen sviktade. Nedan visas ett exempel
på hur kategorin tas i uttryck i idrottshallen bland pojkar:
Det är tio minuter kvar av lektionen och eleverna ska medverka i en aktivitet som heter
skidskyttestafett som är en konditionslek. I ena laget har två pojkar som är nära vänner
blivit indelade i samma lag (tillsammans med två andra) och den ena pojken (P1) börjar
springa när läraren blåser i visselpipan.
P1: ”Jag pallar egentligen inte löpa mer idag är helt slut” (pratar högt samtidigt som han
börjar springa)
P2: ”Kom igen och spring nu då din JÄVLA IDIOT! ” [skratt]
P1: [skratt]
P2: ”Detta klarar du din JÄVLA SOPA!”
Exemplet ovan är representativt inom denna studie för hur pojkarnas användning för hur för att
visa vänskap uttrycks.
5.3 Psykologiskt motiv
När svordomsfunktionen hade ett psykologiskt motiv skedde det antingen i syfte att få utlopp
för ilska eller smärta. I denna studie var ilska mest förkommande och skedde främst i samband
med de aktiviteter som hade tävlingsmoment. Svordomarna som yttrades med ett psykologiskt
motiv var fan eller jävlar hos både flickor och pojkar. De svordomar som tillhör sex- och
3
0
19
3 0a) För att visa sig
tuff
b) För att chockera
c) För att ange
grupptillhörighet
d) För att smäda eller
skälla på en annan
e) För att visa
vänskap
15
0
37
6
14a) För att visa sig tuff
b) För att chockera
c) För att ange
grupptillhörighet
d) För att smäda eller
skälla på en annan
e) För att visa
vänskap
Page 34
29
könsorden yttrades totalt 3 gånger och samtliga yttranden utgjordes av pojkar och var hora.
Könsorden användes enbart med ett psykologiskt motiv för att uttrycka ilska i samband med ett
tävlingsmoment. Följande exempel redovisar en svordom med ett psykologiskt motiv:
Eleverna har blivit indelade i par för att utföra en konditionslek som läraren kallar
för bingobanan. Läraren förklarar hur leken går till och att det par som först har fyllt
sin bingobricka med konditionshöjande aktiviteter vinner. Väl under aktiviteten
säger pojkarna inget till varandra utan verkar fokuserade på aktiviteten. När de två
pojkarna kommer till en aktivitet som innebär att de ska hoppa hopprep har den ena
pojken (P1) problem att få in en kontinuitet i tempot. Pojken missar, försöker igen
och återigen missar:
P2: ”FAN!” (missar hoppet)
P1:[”Går det bra eller?] (nästan ohörbart)
P2: ”Men HORA!”
Exemplet ovan är representativt inom denna studie för hur det psykologiska motivet uttrycks i
idrottshallen.
Page 35
30
6 Diskussion
Studiens syfte var att undersöka svordomsanvändningens funktion bland elever i Idrott och
Hälsa. Studien har även ett genusperspektiv och ämnade således undersöka skillnader
och/eller likheter i svordomsanvändningen mellan flickor och pojkar. Diskussionen redogörs
först utifrån de tre kategorierna Språklig dikotomi, Mannen som normbärare: En struktur i
upplösning? Samt Skolans ansvar. Samtliga begrepp har uppkommit under analysen varav de
två förstnämnda kan ses användas för att ge en förståelse för hur svordomsfunktionen bland
elever i Idrott och Hälsa kan tolkas och förklaras utifrån Hirdmans genusteori (1988) samt
tidigare forskning. Begreppet Skolans funktion belyser hur skolan kan ses som en viktig faktor
för både bibehållandet och uppluckrandet av genuskontraktet. Diskussionskapitlet avslutas
därefter med en sammanfattande konklusion innan förslag på vidare forskning belyses.
6.1 Genuskontraktet
I följande avsnitt redogörs hur studiens resultat kan tolkas genom det teoretiska ramverket.
Först beskrivs hur svordomsfunktionen bland pojkar och flickor i Idrott och Hälsa kan ses
medföra en språklig dikotomi och därefter diskuteras hur mannen som normbärare kan ses
vara en struktur i upplösning.
6.1.1 Språklig dikotomi
Av resultatet kan vissa komponenter utläsas som kan tyda på att en språklig dikotomi
fortsätter att bibehållas inom skolans ramar. Resultatet visar att pojkarna svär i betydligt större
utsträckning än flickorna (111 respektive 30 svordomar). Att pojkar svär i högre utsträckning
än flickor styrks i såväl denna som andra studier. Exempelvis skriver Allan och Burridge
(2006, s. 78) om svordomsanvändningen och menar att pojkar svär upp till tre gånger oftare
än flickor. Ett sätt att förstå resultaten kan ses vara genom Hirdmans (2003, s. 66)
genuskontrakt som skriver att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt. I denna
studie skulle en dikotomi kunna ses upprätthållas genom pojkarnas benägenhet att hålla sig till
arbetarklassens språk medan flickornas förhåller sig till det mer vårdade standardspråket
(Einarsson, 2009, s. 183). Då arbetarklassens språk anses vara mer maskulint tillges även
svordomarna en mer naturlig plats i det språkbruket vilket kan ses vara anledningen till att
pojkar svär i större utsträckning än flickorna (ibid).
Page 36
31
Resultatet visade även att den största skillnaden mellan flickors och pojkars
svordomsanvändning var i subkategorin för att visa vänskap ̧där en svordom yttrades 14
gånger av pojkarna respektive 0 av flickorna. Enligt Anderssons (1985, s. 118) klassifikation
innebär kategorin att man genom att lägga till en svordom i en fras markerar sin vänskap
gentemot den man talar med. Trots att frasen för en utomstående vid första gången kan
upplevas som fräck eller okänslig har syftet likväl en god avsikt. Detta resultat kan ses visa
tendenser på det som Einarsson och Hultman (1984, s. 212) skriver som innebär att elevers
socialisering in i samhället till viss del fortfarande är könsmärkt. Det innebär att samhället är
med och skapar normer för hur en flicka eller pojke utifrån dennes (biologiska) kön ska bete
sig och prata. Dessa normer som påverkar språkinlärningen kan därefter kopplas till manligt
respektive kvinnligt språk. Då det i samhället finns vissa förväntningar på hur en pojke/flicka
ska tala kan det innebära att en person medvetet väljer (plocka frukt-teorin) det språkbruk som
är associerat till hens könstillhörighet. I detta fall betyder det att en pojke använder svordomar
i större utsträckning än flickorna eftersom det förknippas till maskulinitet. Flickorna som
däremot förknippas med det vårdade språket och vars språkbruk inte är associerat till
svordomar, kan därmed medvetet avstå från att använda dem. Det är med denna bakgrund
som resultatet kan ses visa på tendenser om att isärhållandet mellan flickor och pojkar
fortsätter att bibehållas genom en språklig dikotomi.
Samtidigt kan svordomarnas associationer till maskulinitet till viss del håller på att minskas. I
resultatet framkom att det vanligaste svordomsmotivet hos både pojkar och flickor utifrån ett
socialt motiv med subkategorin för att ange grupptillhörighet. Sett utifrån Anderssons (1985,
s. 124) språkliga motiv (b) för att vi har varierade stilnormer kan följande studie ses visa en
tendens på att det inom elevernas vänkretsar finns en inställning gentemot svordomar som
innebär att svordomarna är accepterade i många talsituationer. Då subkategorin för att ange
grupptillhörighet var den främst förekommande kan det ses visa på att fastän det handlade om
olika grupptillhörigheter och skedde i alla samtalskombinationer (flicka-flicka, pojke-pojke,
flicka-pojke, pojke-lärare samt flicka-lärare) var svordomarna likväl accepterade hos både
pojkar och flickor. Med Anderssons språkliga motiv kan resultatet ses visa på en benägenhet
att svordomar blir allt mer accepterade i talsituationer bland både flickor och pojkar i Idrott
och Hälsa. Därmed kan föreställningen om att svordomar främst är accepterat hos männen på
grund av dess associationer till maskulinitet (Norrby & Håkansson, 2010, s. 132) ses vara på
väg att till viss del luckras upp och istället innefatta både flickor och pojkar.
Page 37
32
6.1.2 Mannen som normbärare: En struktur i upplösning?
I genuskontraktet beskriver Hirdman (1988) hur mannen ses som normbärare i samhället. Då
pojkarnas svordomsanvändning skedde i mycket större utsträckning än flickornas skulle det
kunna visa tendenser på det som Einarsson och Hultman (1984, s. 227) skriver om och som
innebär att talaktiviteten i klassrummet domineras av pojkarna. Det kan i sin tur liknas med
Hirdmans (2003, s. 59) argument för att kvinnan står i en sekundär position i förhållande till
mannen. I denna studie har dock inte talaktiviteten undersökts utan fokus har ständigt varit att
undersöka svordomarnas funktioner. Resultatet visar därmed endast att flickorna svär i mindre
utsträckning och inte nödvändigtvis att de har mindre talaktivitet än pojkarna. Det innebär att
flickorna och pojkarna kan ha samma talaktivitet, fastän flickorna har utelämnat användandet
av svordomar. Studien kan dock ses visa på att vissa strukturer i samhället fortsätter att
produceras. Trots att det är 35 år sedan som Einarssons och Hultmans (1984) undersökning
gjordes är deras forskning ur vissa avseenden fortfarande aktuell. I samband med att pojkarna
svär i mycket större utsträckning än flickorna skulle det därmed vara intressant att undersöka
om det finns något samband till pojkarnas talaktivitet. I denna studie har det likväl inte visats
några tendenser till att mannen ses som normbärare i samhället där svordomsanvändningen är
en påverkansfaktor.
6.2 Skolans funktion
I studien framkom det även att av samtliga svordomsfunktioner användes svordomar i låg
utsträckning med syfte att nedvärdera en annan elev. De gånger en svordom användes med ett
nedvärderande syfte skedde det i samband med subkategorin för att smäda eller skälla på en
annan och var i de situationer då en elev blev utsatt för en oväntad händelse (exempelvis i en
kollision med en annan elev). Huruvida svordomen anses vara riktad åt den oväntade
händelsen eller personligt ämnad mot den elev som utförde händelsen är svårt att avgöra.
De svordomar som bestod av könsord skedde även de i liten utsträckning och hade aldrig som
funktion att den var riktad mot en person med syfte att nedvärdera denne. Tillika visar studien
inte några resultat som tillhör subkategorin för att chockera. De ovannämnda resultaten skulle
kunna förstås genom den svenska skolans arbete i att motverka, förebygga och förhindra alla
former av kränkande behandling (Skolverket, 2012, s. 12). Det kan ses ge uttryck för att de
insatser som görs inom skolans miljö för att förmedla goda värden och uppgifter går i rätt
riktning. Att subkategorin för att chockera inte heller är representerat kan tolkas som att
Page 38
33
skolmiljön tillåter ett öppet klimat där behovet av att hävda sig eller uppröra inte behöver
fyllas. Även lärarens enskilda arbete för att motverka olämpligt språkbruk i idrottshallen
skulle kunna vara en påverkande faktor för i vilken utsträckning en elev uttrycker en svordom
eller inte. Det kan liknas med lärarens ansvar att ”tillsammans med eleverna diskutera och
utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen (Skolverket, 2011, s. 12). I denna studie
skulle möjligen det lärandeklimat som läraren skapat kunna påverka det språkbruk som
förekommer i idrottshallen. Lärandeklimatet skulle kunna ses innebära att eleverna är
medvetna om att en viss typ av språkbruk inte är accepterat innanför skolans ramar eller av
den rådande läraren i Idrott och Hälsa och förhåller sig till det. Samtidigt skulle lärarens
faktiska närvaro kunna ses påverka elevernas språkbruk genom att det sociala avstånd som
finns i en elev- och lärarrelation kan ses påverka svordomarnas förekomst. I denna språkliga
relation har eleven en låg status medan läraren har en hög. Det kan innebära att en elev väljer
att vårda sitt språk vid de tillfällen som läraren finns i närheten. Eftersom läraren har en
maktposition kan eleverna undvika svordomar för att det inte ska uppstå några konsekvenser
(till exempel en rädsla för att det ska påverka omdömet) vid ett eventuellt yttrande (Allan &
Burridge, 2006, s. 77).
Skolans arbete i att motverka kränkande behandling i samband med lärarens ansvar i att
förmedla regler som ska bidra till en bättre skolmiljö kan ses verka i rätt riktning. Dock visar
resultatet likväl brister i avseendet att motverka traditionella könsmönster och kan ses i
samband med den språkliga dikotomi som diskuterats tidigare. Skolan har ett ansvar i att
upphäva traditionella könsmönster, vilket innebär att eleverna ska kunna utvecklas utan
fördomar för vad som anses vara manligt eller kvinnligt (Skolverket, 2018). Hur en person
talar eller uppträder i skolan ska aldrig vara i beroendeförhållande till elevens kön. Resultaten
visar att pojkarna fortfarande till stor del förhåller sig gentemot arbetarklassens språk där
svordomar är mer accepterat, medan flickornas språk kan relateras till det finare
standardspråket som avviker från svordomar och andra tabubelagda ord. Denna dikotomi kan
ses befästa de traditionella könsmönster som fortsätter att skapa uppfattningar om vad som är
manligt respektive kvinnligt. Isärhållandet kan även tolkas genom pojkarnas användande av
svordomar i samband med för att visa vänskap. Det styrks av såväl Kotsinas (2003, s. 169)
som Einarsson och Hultman (1984, s. 227) som menar att det finns vissa mönster i samhället
som skapar förväntningar på att pojkar ska vara upproriska och stökiga, medan flickorna ska
vara välanpassade och duktiga. Trots att det ur ett språkvetenskapligt inte går att prata om ett
manligt eller kvinnligt språk (se Norrby & Håkansson, 2010, s. 121) går det likväl att hitta
Page 39
34
språkliga skillnader där förutfattade meningar, som exempelvis språkliga attribut, associeras
till en persons biologiska kön och kan ses vara med och bidra till att traditionella könsmönster
fortsätter befästas.
6.3 Slutsatser
Studiens syfte har således varit att undersöka svordomars funktion bland elever i Idrott och
Hälsa samt studera om elevernas könstillhörighet har en påverkan på svordomsanvändningens
funktion. Studiens slutsats är att både sociala och psykologiska svordomsmotiv förekom bland
elever i Idrott och Hälsa varav den vanligaste svordomsfunktionen är ur ett socialt motiv där
subkategorin för att ange grupptillhörighet är den främst förekommande. Skolans ansvar i att
motverka kränkande behandling kan ses verka i rätt riktning samtidigt som arbetet i att
motverka traditionella könsmönster kan ses som bristande. Studien visar även att
genuskontraktet fortsätter att upprätthållas genom att isärhållandet av vad som är manligt
respektive kvinnligt fortsätter att framställas utifrån de förväntningar som skapats av
samhället för hur en person ska tala baserat på dennes (biologiska) kön. Samtidigt finns det
vissa tendenser som tyder på att svordomarnas associationer till maskulinitet är på väg att
suddas ut. Avslutningsvis visar denna studie inga resultat som beträffas att elevers
svordomsfunktioner påverkar eller bekräftar den manliga överordningen.
6.4 Vidare forskning
Under studiens gång har flera intressanta funderingar uppkommit. I denna studie framkom det
bland annat att pojkarna svär i större utsträckning än vad flickor gör och det skulle därmed
vara intressant att undersöka hur talaktiviteten bland flickor och pojkar i Idrott och Hälsa ser
ut och om även det skiljer sig åt. Ett lämpligt sätt att undersöka talaktiviteten är genom en
kvalitativ observation som utgår efter ett särskilt registreringschema. Genom att notera
frekvensen och/eller arten av ett yttrande kan talaktiviteten undersökas. Genom en sådan
undersökning skulle även Hirdmans (1988) kategori mannen som normbärare kunna
undersökas mer djupgående.
Page 40
35
Referenser
Andersson, Lars-Gunnar (1985). Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm:
Carlsson.
Allan, K. & Burridge, K. (2006). Forbidden words: taboo and the censoring of language.
Cambridge: Cambridge University Press.
Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade
och utökade] uppl. Malmö: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag.
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i
skolan. 1. uppl. Malmö: Liber Förlag.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö:
Liber.
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning. Uppsala: Maktutredningen.
Kotsinas, Ulla-Britt (2003). En bok om slang, typ. Stockholm: Norstedts ordbok.
Ljung, Magnus (2006). Svordomsboken: [om svärande och svordomar på svenska, engelska
och 23 andra språk]. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela (2010). Introduktion till sociolingvistik. 1. uppl.
Stockholm: Norstedt.
Montague, Ashley (2001) The Anatomy of Swearing. Philadelphia: University of
Pennsylvania Press.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Silverman, David (2006). Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text and
interaction. 3., [updated.] ed. London: SAGE.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Page 41
36
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Elektroniska resurser
Dagens Tidning (2018). Fel av Stefan Löfven att svära om bilbränderna. Hämtad 2020-01-07
från: https://www.dt.se/artikel/debatt-fel-av-stefan-lofven-att-svara-om-bilbranderna-
var-samhallskris-beror-pa-bristande-etik.
Sportbibeln (2017). Mikael Lustig ber nu om ursäkt till hela svenska folket i känslosamt inlägg.
Hämtad 2020-01-05 från: https://www.sportbibeln.se/fotboll/mikael-lustig-ber-nu-om-
ursakt-till-hela-svenska-folket-kanslosamt-inlagg/.
Skolinspektionen (2018). Lektionsobservationer. Hämtad från: skolinspektionen.se/sv/Rad-
och-vagledning/undervisning/verktyg-om-undervisning/Lektionsobservationer/ (2019-
11-21).
Skolverket (2019) Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Hämtad 2020-01-04
från:https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-
behandling-mobbning-och-diskriminering.
Sveriges Radio (2016) Duterte backar om ”horunge”-uttalande. Hämtad 2020-01-07 från:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6511016.
Page 43
Hej! (BILAGA 2)
Efter samtal med din lärare i Idrott och Hälsa har jag fått möjlighet att komma till din skola för
att fullföra min C-uppsats i ämnet svenska och som handlar om språkbruket bland elever i Idrott
och Hälsa.
Studien grundar sig i tidigare forskning och litteratur kring det rådande ämnet men kompletteras
även av en observation. En observation är en form av forskningsmetod som innebär att en
observatör registrerar (språkliga) beteenden som är relaterat till studiens syfte. Det kan handla
om allt från enstaka ord till konversationer men även stämningar och förnimmelser.
Observationen kommer ske under Din lektion i Idrott och Hälsa och håller på från lektionens
start till dess att den slutar (cirka 80 minuter).
För att jag som observatör ska veta att du kan tänka dig att observeras önskar jag att du skriver
på en medgivandeblankett. Vid studier som denna är det viktigt att jag som observatör förhåller
mig till något som kallas för Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär bland
annat att du som observeras ska veta att du när som helst under undersökningen kan avbryta
ditt deltagande. Det är helt frivilligt att delta och det resultat som redovisas i studien kommer
vara konfidentiellt, det betyder att det inte framgår vem som säger vad, vilken skola Du tillhör
eller vad Du heter. Resultaten kommer i tillägg enbart och endast användas för studiens
forskningsändamål.
Samtycker Du till att delta i en deltagande observation som handlar om språkbruket bland
elever i Idrott och Hälsa?
Vänligen markera ja eller nej.
Ja
Nej
Hoppas Du kan tänka dig att ställa upp!
Med Vänliga Hälsningar,
Madeleine Nyberg
![Sopa de letras casos[1]](https://static.documents.pub/doc/80x56/54829029b47959ce0c8b47cc/sopa-de-letras-casos1.jpg)
