Disposition i AT-material

AT bildbank april 2013

Disposition i AT-material• Vad är försäkringsmedicin?

• Försäkringar och Försäkringskassans organisation

• Bakgrund: Försäkringskassan och omvärlden

• Grundläggande termer, ersättning, omfattning och om Fk:s arbetssätt

• Avstämningsmöte, en del i Fk:s utredningsarbete

• Regler: Läkaren är inte skyldig sjukskiva om han inte anser det befogat, PDL §16

• Vilka omfattats av sjukförsäkringen?

• DFA-kedjan, ICF och om observerbar funktionsnedsättning

• Försäkringskassans handläggare beslutar om ersättning

• Sjukdom som begrepp i lagen

• Om avslag, indragning och överklagan

• FMR:s roll och om FMR-handledning


Fortsättning disposition av AT-material

• Rehabkedja, sjukpenning på fortsättningsnivå och normalnivå samt fler dagar med sjukpenning på respektive nivå

• Arbetslivsintroduktion, vad ingår och hur gick det

• Arbetsgivarens ansvar

• Rehabilitering, samordnad rehabilitering och olika aktörers ansvar

• Förstadagsintyg, df:s skyldigheter och om sjukskrivningsproblem

• Förebyggande sjukpenning

• Sjukersättning

• Beslutsstödet (separat fil)

• DFA specialbilder (separat fil)

• Övriga försäkringar (separat fil)

• Lagregler överkurs (separat fil)


Välkommen till

utbildning i försäkringsmedicin för AT-läkare


Samverkan andra samhällsaktörer

Samverkan andra samhällsaktörer

Vad är försäkringsmedicin?

LIV och HÄLSA i SAMHÄLLET

LIV och HÄLSA i SAMHÄLLET

Patient – LäkareMÖTE

Patient – LäkareMÖTE

Läkarensarbetsvillkor

Läkarensarbetsvillkor

INTYGINTYG REHABILITERINGREHABILITERING

Kontakt med vården när något känns tungt, oroande eller smärtsamt. Det kan vara en normal, naturlig reaktion och behöver inte vara ett medicinskt problem.

Kontakt med vården när något känns tungt, oroande eller smärtsamt. Det kan vara en normal, naturlig reaktion och behöver inte vara ett medicinskt problem.

Medicinskt adekvata åtgärder

Ibland fattar läkare beslut om att ”sjukskriva” som del av vård och behandling.

Medicinskt adekvata åtgärder

Ibland fattar läkare beslut om att ”sjukskriva” som del av vård och behandling.

Försäkrings-juridiskt beslut om

Rätt till ersättning

Behov av rehabilitering

Försäkrings-juridiskt beslut om

Rätt till ersättning

Behov av rehabilitering

Syftar till att återupprätta passformen mellan arbetets krav och individens, på grund av sjukdom, begränsande förmåga

Syftar till att återupprätta passformen mellan arbetets krav och individens, på grund av sjukdom, begränsande förmåga


Försäkringsmedicinsk definition

”Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.”

Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2008Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2008


SverigeSverige NL NL

NorgeNorge

Sjukfrånvaro i olika länder i % av Sjukfrånvaro i olika länder i % av alla anställda som har varit alla anställda som har varit frånvarande från arbetet på grund frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i en vecka eller mer.av sjukdom i en vecka eller mer.


Ersättningsdagar i Ersättningsdagar i mars 2013mars 2013


Ersättningsdagar i Ersättningsdagar i mars 2013mars 2013

På 60-talet var ännu På 60-talet var ännu norrlänningarna norrlänningarna friskast i Sverige.friskast i Sverige. - - De var nog folk "av hårdare virke", De var nog folk "av hårdare virke",

förklarade DN då.förklarade DN då.


Diagnoser och sjukskrivning


Försörjda i olika ersättningssystemHelårsekvivalenter i olika ersättningssystem 1970-2010 Tusentals personer Källa: A-dep

Utfall tom 2006

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

SocialbidragArbetsmarknadsåtgärderArbetslöshetAktivitets - och sjukersättningSjukpenning

Källa: SCB, Försäkringskassan, AMS, Socialförsäkringsutredningen, Finansdepartementet


Begrepp

• Karensdag sjukfallets första dag utan ersättning

• Sjuklön från arbetsgivaren

• Sjukpenning från Försäkringskassan

• Rehabiliteringsersättning för rehabilitering

• Aktivitetsersättning långtidssjuka yngre i 19 - 30 års ålder

• Sjukersättning >30 år, före detta ”förtidspension”


Regler …

• Dag 1: Karensdag

• Dag 2-14: Sjuklön för anställdaSjukpenning om arbetslös

• Dag 8: Läkarintyg till arbetsgivaren, om arbetslös till Försäkringskassan

• Dag 15: Sjukpenning från Försäkringskassan Läkarintyg till Försäkringskassan

• Vid behov: Fördjupad utredning- SLU, TMU


Ersättning och omfattning

• Ingen ersättning under karensdagen

• 80 procent utbetalt av lönen under sjuklöneperioden

• 80 procent utbetalt efter 2 v och under första året av inkomsten men max beräknat på 27 800 kr/mån (7,5 x basbeloppet Från 130101 )

• Kvartsstegs nivåer för ersättning härefter


Tid 151 2

Sjukanmälan från a.g till Fk för sjukpenning

Sjuklön

Tidigbedömning

Avslag

Beviljad ersättning

Karens

Tidsförlopp vid sjukskrivning

Om tveksamt informeras pat inom 3 dagar. Brev om komplettering till läkare.

Beslut inom 30 dagar.

Kompetensforum 2009-02

Telefonutredning

FörnyadUtredning SE

Oklarhet-ytterligare utredning krävs, ex SLU/TMU

Resultat:Plan för återgång i arbete/•Planering för fortsatt hand- läggning

Personligt möte- SASSAM-kartläggning

Tidig bedömning

A

R

B

E

T

S

F

Ö

R

Avstämningsmöte

Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen

Fortsatt bedömning

Arb.givarutlåtande

SA-prövning

Ansökan SA


Avstämningsmöte

• Efter förslag från Läkarförbundet 2002

• Utgör del i Försäkringskassans utredningsarbete

• Klarlägga förutsättningar fördeltids/heltidsarbete

• Lägga grund för plan för återgång i arbete

• Försäkringskassan beslutar om avstämningsmöte– Patienten är skyldig att delta…

• Minst tre parter; patient, Försäkringskassa, arbetsgivare och behandlande läkare


Att skilja på intyg och utlåtande- en praktisk indelning (SOU 1994:71)

Beskrivning av sakförhållanden, såsom status, vård och behandling.

Bedömning av sakförhållandens inverkan på viss situation - såsom arbetsoförmåga.

• Utlåtande

• Intyg


Patientdatalagen (PDL 2008:355)- har ersatt patientjournallagen 2008 07 01

• 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården. (Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.)

• Man är alltså skyldig att yttra sig om vård och behandling, men inte att göra några bedömningar…


Patientdatalagen (PDL 2008:355) - har ersatt patientjournallagen 2008 07 01

• 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården.(Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.)

• Man är alltså skyldig att yttra sig om vård o behandling, men inte att göra några bedömningar…

Läkaren är inte skyldig att sjukskriva om han/hon inte anser det befogat…


Vad krävs för att få sjukpenning? • Man behöver en försäkringstillhörighet

(FTH)...

• Sjukpenning förutsätter en ”SGI” SjukpenningGrundande Inkomst om: - Grundregel: Skall ha påbörjat ett arbete med varaktighet på minst 6 mån i Sverige - Skall ha en inkomst om minst 24 procent av basbeloppet (ca 10.000 kr/år)

• I vissa situationer kan man bli av med sin SGI, det vill säga att man kan bli ”nollklassad”.


Sjukdom

Funktionsnedsättning

på ”organnivå”

Aktivitetsbegränsning och resurser på ”individnivå”

Läkarens bedömning

Bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom

Försäkringskassan

Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition…

Sedan behövs en sjukdom vars konsekvens gör att man inte kan arbeta


DFA-kedjan - Beskrivning av Individen

Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning

Diagnos(Fält 2 i LI)

Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.(Fält 4 i LI)

Beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå.(Fält 5 i LI)

Exempel:

Depression

Observerade undersökningsfynd.

Koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, trötthet,

nedsatt uthållighet.

En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara

uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja,

genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra

psykologiska krav.

Ge praktiska exempel.

Akut lumbago

Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande

rörlighet i ländryggen.

Vid akut lumbago kan det vara att ändra kroppsställning, att behålla

en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta.


Sättet att beskriva kommer ur WHO:s klassifikation ”ICF”

Funktionshinder och funktionstillståndFör ”sjukskrivning”

För ”restarbetsförmåga”


Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning blir i medicinsk praktik jämförbart med observerat:

• Status

• Röntgen, CT, MR fynd

• Fynd i lab och kliniskt fysiologiska undersökningar

• Testresultat (reliabla och validerade men…)


Definitioner av ICF-hindersida• Aktivitetsbegränsning är svårigheter som en

person kan ha vid genomförande av en handling eller aktivitet.

• Delaktighetsinskränkningar är problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer.


Vad/vem styr normeringen?

• En bedömning av arbetsförmågan kräver ofta tolkningar som inrymmer värderingar om var gränsen går för vilka påfrestningar man normalt bör tåla för att kunna försörja sig - trots sjukdom!


Sjukpenning och Försäkringskassan

• Det krävs att en handläggare på Försäkringskassan beslutar om rätt till sjukpenning…

…som lagens uttolkareav vad man normalt bör tåla för att kunna avkrävas att arbeta, trots besvär.


Sjukdom som begrepp i lagen?


Vad brister i lagen om begreppet sjukdom?

Men väl förarbetena i Socialvårdskommittens betänkande 1944 (SOU 1944:15)

Varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhängde med den normala livsprocessen

Vaddå?

Det finns ju ingen definition av sjukdom i

Socialförsäkringsbalken…


”Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.”(27 kap 3§ SFB)

Vad är inte medicinsk grund?


1995

” Sjukdomstillstånd som utlösts av arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden ska dock kunna ge rätt till sjukpenning.”

(Ur Vägledning 2004:2, ver 14, sid 24)

Men…


Socialstyrelsens beslutsstöd – övergripande principer

”Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har ett ansvar för att inte bidra till en glidning och vidgning av sjukdomsbegreppet”


2009: ca 2,5 procent




Avslag


Beslut om att inte längre betala ut sjukpenning

– cirka 2 procent före 2008 07 01 1,6 procent i augusti 2012

• 40 procent återgår i tidigare jobb

• 20 procent byter arbete

• Resterande är fortsatt utan ersättning eller övergår i annat försörjningsstöd


Överklagan av beslut

• Omprövning av annan tjänsteman Omprövningsenheten

• Förvaltingsrätt – omvänd bevisföring!Begära ”muntlig förhandling”?

• Kammarrätt – prövningstillstånd

• Högsta Förvaltnings Domstolen (f.d. Regeringsrätten)- prövningstillstånd

Alltid 2 mån på sig att överklaga efter beslut!

Fk:s tjänsteman skyldig hjälpa till med ”besvärshänvisning”


Försäkringsmedicinsk rådgivareInternt arbete på försäkringskassan 60 procent

• Översätter medicinska uppgifter till juridisk användbar information

• Har en rådgivande roll

• Fattar inga beslut om ersättning

• Arbetar med grupphandledning av Försäkringskassans tjänstemän

• Kan yttra sig skriftligt om befintliga medicinska underlag

• Undersöker inte patienten/den försäkrade

Externt utbildningsarbete 40 procent

• Universitet, AT/ST, specialistläkare med flera


Den svenska sjukförsäkringen

Sjukpenning på normalnivåMax 1 år 80 procent ersättning.

En”omställningsförsäkring”

Sjukersättning = ”permanent förtidspension” 64 procent

Sjukpenning på fortsättningsnivå 1,5 år till med 75 procent

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå vid allvarlig sjukdomIngen tidsgräns 80 procent


Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.*

Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.**

Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.***

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader ***

Rehabiliteringskedjan - anger fasta tider för vilken bedömningsgrund

arbetsförmågan ska prövas mot.

• 80% anses ej klara normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden• 13% har fortsatt sjp för särskilda skäl• 7% får ingen sjukpenning efter 180 dgr


Rehabiliteringskedjan - anger fasta tider för vilken bedömningsgrund arbetsförmågan ska prövas mot

1.Finns risk att den sjuke inte kan återgå i jobb hos sin vanliga arbetsgivare före dag 181 så erbjuder Försäkringskassan kontakt med Arbetsförmedlingen direkt.

2.Kan omplacering till annat arbete göras av arbetsgivaren mån 4-6?

Dag 91-180: Rätt till sjukpenning om man inte kan sköta något jobb hos sin arbetsgivare.

Två frågor?


Rehabiliteringskedjan

• Dag 181-365: - Bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.

- Eller om man med stor sannolikhet kan återgå till arbete hos arbetsgivaren före dag 365


Om Rehabkedjan

Särskilda skäl dag 180-364Endast vid stor sannolikhet för återgång i arbete:

• Väldefinierade diagnoser

• Välgrundad bedömning för att behandling med stor sannolikhet, enl. vetenskap eller beprövad erfarenhet, leder till arbetsåtergång

• Tidsplan


Två tidsmaskiner är igång…1. Tidsbegränsning:•Sjukpenning på normalnivå 364 dagar inom ramtiden 450 dagar

•Därefter får sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut för ytterligare 550 dagar

2. Rehabiliteringskedjan:• Anger vad arbetsförmågan skall prövas

mot.

• Innebär att tidigare sjukskrivningsperioder kan läggas ihop. Man börjar då nästa gång direkt en bit in i rehabiliteringskedjan.


Sjukpenning på fortsättningsnivå

Efter 1 år med sjukpenning max 1½ år (550 dagar) till.

• För de som inte klarar att ta ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden

• Sänkt ersättning till 75 procent

• Efter ansökanFler dagar på fortsättningsnivå efter 550 dagar i

undantagsfall.


Fler dagar med sjukpenning på normalnivå

Ingen maximal tid… • Bibehållen ersättning på 80 procent• Om allvarlig sjukdom – definierat enligt Socialstyrelsen


Fler dagar med sjukpenning på normalnivå- vid allvarlig sjukdom

Huvudkriterium:

1.Ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller en skada, baserat på verifierbara undersökningsfynd eller definitioner. Tillståndet ska ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser gjorts.


Härutöver ska något av följande villkor gälla:

2. Mycket omfattande funktionsnedsättning.

3. Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmsta året.

4. Efter lång tids sjukdom/skada, fortsatt behov av omfattande och krävande behandling.

5. Betydande risk för död inom 5 år.


• Försäkringskassan

– Arbetsförmåga för sjukpenning, bedöms mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.

• Arbetsförmedlingen

– Anställningsbarhet, beroende av utbildning, kunskap, språk, ålder, ort m.m.

Se upp – olika begrepp


Hos Arbetsförmedlingen när sjukpenningdagarna tagit slutHos Arbetsförmedlingen när sjukpenningdagarna tagit slut

- Intensifierat stöd

- Effektivt mottagande

- Koncentrerad utredning och kartläggning

- Aktiviteterna utgår från individens behov och förutsättningar

- Som längst under tre månader

- Därefter finns Arbetsförmedlingens övriga insatser

Arbetslivsintroduktionens innehåll


Arbetsgivarens ansvar• Att betala sjuklön - om befogat enligt sjuklönelagen.

• Arbetsgivaren har sedan 1992 ett ansvar för arbetsmiljön och rehabilitering för sjuka anställda.

• Det berör i första hand stöd för att personen skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren, dvs arbetsplatsinriktad rehabilitering, såsom anpassning och omplacering.

• För detta krävs att arbetsgivaren utreder förhållandena runt den sjuke anställde.


RehabiliteringSamlingsbegrepp för alla åtgärder av:

• medicinsk

• psykologisk

• social

• arbetslivsinriktat

• arbetsplatsinriktad


När kan läkarintygbegäras redan från första dagen?

• Försäkringskassan har en grundläggande rätt att besluta om läkarintyg från första sjukdagen.

• Kan bli aktuellt vid upprepad kortidsfrånvaro (minst sex tillfällen under ett år)

• Arbetsgivare kan begära läkarintyg från första sjukdagen i enskilt rehabiliterings- eller kontrollsyfte.

• Arbetsgivaren har möjlighet att föreslå att Försäkringskassan ska begära förstadagsintyg.

• Ska beslutas skriftligt och gäller i högst 1 år i taget.


Högriskskydd – allmäntHögst 10 karensdagar/år

Högriskskydd – särskilt1. Ingen karensdag vid väldokumenterad sjukdom med

prognos för fler än 10 korta sjukfall/år. Arbetsgivare kan kompenseras för utbetald sjuklön.

2.Om det finns risk för en eller flera längre sjukperioder/år (minst 28 dagar i följd) kan arbetsgivare kompenseras för utbetald sjuklön.


Försäkringskassan utreder också!

• Därför att fler faktorer än medicinska förhållanden påverkar personers förmåga att tillfriskna.


Försäkringskassans ansvar är att samordna rehabiliteringen

Individen

Sjukvården

Kommunerna

Arbetsgivare

ArbetsförmedlingenFörsäkringskassan

Fack

FHV


Vi lever alla i samma värld – men horisonten kan se olika ut

• Den enskilde – hur betala hyran?

• Sjukvården – botbar o/e intygsbar?

• Arbetsgivarens – någon måste göra jobbet.

• Försäkringskassans – en omställningsförsäkring. -Var går gränsen och hur blir det lika för alla?

• Arbetsförmedlingens – förmedla, men inte uppfinna jobb.

• Socialtjänsten – yttersta skyddsnätet?


Illabefinnade

Frisk

Sjukdom

Välbefinnande

- ökad förmåga

Sjuk-försäkrad

Rehabilitering

Behandling

Rehabilitering

Behandling eller rehabilitering?

?


Arbetsträning för successiv upptrappning i arbete

• Om inte den sjuke klarar återgå successivt till arbetet genom deltidssjukskrivning kan arbetsträning vara lämpligt. Det innebär att träna på vissa arbetsuppgifter och få hjälp med de moment man inte klarar.

• Målet är att personen ska bli arbetsför och så snart det är möjligt återgå i arbete.

• Utförs där personen har sin anställning (max 3 mån om till tidigare arbete) eller där den har möjlighet att få anställning.

Vägl 2004:2 ver 18


• Då någon behöver personliga arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta arbeta trots funktionshinder. Det kan också ges i rehabiliterande eller förebyggande syfte.

• Bidrag beviljas inte till sådant som kan betraktas som normal utrustning på arbetsplatsen. Enligt arbetsmiljölagen (AML) är det arbetsgivaren som har det grundläggande ansvaret för att arbetsmiljön är bra och lämpligt utformad.

• Även Arbetsförmedlingen kan bevilja olika arbetshjälpmedel.

Arbetshjälpmedel- från Försäkringskassan


Rehabiliteringsmöjlighet- över tid

6 9 12 mån3

100 %


Den försäkrades skyldigheter?

• Har en skyldighet att bidra till sitt egna tillfriskande och då finnas till förfogande.

• Den sjukskrivne är skyldig att bistå med riktiga uppgifter.

• Att försörja sig genom arbete om han kan - trots sjukdom.


• Under semester:Sjukskriv som om personen hade arbetat.Obs! Semesterersättning är en inbesparad del av lönen från resten av året.

• Resor till och från arbete:Det är inget medicinskt problem om arbetstiderna inte överensstämmer med busstidtabellen.

Sjukskrivningsproblem


• Retroaktiv sjukskrivning - accepteras som regel inte.

• Kan accepteras om befogat från den datum patienten bokade tid till läkarbesöket.

• Kan användas ibland vid missbruk, då sjukintyget istället utfärdas vid återbesöket.

Mera Sjukskrivningsproblem


• Sjukpenning under semesterresa – accepteras om patienten inte undandrar sig behandling.

• Om utlandsresa inte möter några medicinska hinder - skriv det på läkarintyget.Kräver medgivande av Försäkringskassan innan resan!

• Patienten har en skyldighet att bidra till sitt egna tillfriskande.

Ännu mera Sjukskrivningsproblem


Återinsjuknande

• Återinsjuknande inom 5 dagar leder inte till ny karensdag eller sjuklöneperiod

• Kan även vara i annan sjukdom

• Läkarintyg behövs direkt


LäkarintygetSe separat bildspel


Förebyggande sjukpenning

• Sjukpenning kan betalas vid medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstid eller att minska nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

• Behandlingen/rehabiliteringen ska ha ordinerats av läkare och ingå i en av Försäkringskassan godkänd plan. Enstaka besök berättigar inte till ersättning.


Förebyggande sjukpenningfortsättning

• Om man pga. pågående behandling eller rehabilitering är förhindrad att arbeta eller ta ett arbete.

• Vid förebyggande medicinsk behandling ska läkare ha konstaterat att det föreligger förhöjd sjukdomsrisk och att sjukdomen som befaras uppkomma kan leda till nedsättning av arbetsförmågan.


Aktivitetsersättningvid nedsatt arbetsförmågaGrund för rätt till ersättning:

•Unga mellan 19-29 år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning

•Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden

•Ansökan kan beviljas för minst 1 år och som längst för en period om 3 år

Under tid med ersättning:

•Plan för medicinska och/eller aktiva insattser

•Erbjudande om att delta i aktiviteter där särskild ersättning kan betalas ut för de kostnader som uppstår


Aktivitetsersättningvid förlängd skolgångGrund för rätt till ersättning på grund av förlängd skolgång

•En ersättning för unga mellan 19-29 år som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet.

•Ingen prövning av arbetsförmågan

•Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen.

Under tid med ersättning:

•Erbjudande om att delta i aktiviteter där särskild ersättning kan betalas ut för de kostnader som uppstår


Sjukersättning

• Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga

• Avser hela arbetsmarknaden

• Rehabiliteringsmöjligheter uttömda

• Kan ges i kvartsnivåer

Date post:	01-Jan-2016
Category:	Documents
Upload:	aquila-calhoun
View:	57 times
Download:	0 times

Disposition i AT-material

Documents