Effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation
och oro hos patienter med demenssjukdom.
The effect of nursing interventions for
agitation and anxiety in patients with
dementia.
Examensarbete i omvårdnad
15 högskolepoäng
Grundnivå
Vårterminen 2017
Författare: Lycke, Rebecca
Meunier, Richard
SAMMANFATTNING
Titel: Effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos patienter med
demenssjukdom
Författare: Lycke, Rebecca; Meunier, Richard
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp
Handledare: Obermüller Karlsson, Anna-Karin
Examinator: Svanström, Rune
Sidor: 21
Nyckelord: Agitation, demens, effekt, omvårdnadsåtgärder, oro
___________________________________________________________________________
Syfte: Syftet var att undersöka effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos
personer med demenssjukdom.
Bakgrund: Demens är en sjukdom som innebär en kognitiv svikt av olika grad som
försämrar den kognitiva förmågan hos den drabbade. Hos personer med demenssjukdom
kan beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) som agitation och oro
uppstå. Dessa typer av BPSD kan vara uttryck för exempelvis bristande
kommunikationsförmåga och orsaka lidande.
Metod: Detta examensarbete är en litteraturbaserad översikt baserat på nitton
vetenskapliga artiklar.
Resultat: Visar fyra huvudteman, dessa teman är: omvårdnadsåtgärder med grund i; -
bemötande och behov, -miljö, -aktivitet samt -fysisk aktivitet. Valda omvårdnadsåtgärder
visade sig i majoritet ha en positiv effekt på agitation och oro.
Diskussion: I diskussionen diskuteras effekten av omvårdnadsåtgärderna och möjliga
orsaker till resultatet samt hur dessa kan behöva anpassas till personcentrerad nivå.
Konklusion: Åtgärderna kunde ha olika effekt och påverkas av personens intresse och
tidigare upplevelser i livet. Flera åtgärder kunde bidra till att personalen lärde känna
personen på ett annat sätt vilket kunde underlätta tillämpningen av omvårdnadsåtgärder
och öka förståelse för personens beteende.
ABSTRACT
Title: The effect of nursing interventions for agitation and anxiety in patients
with dementia
Author: Lycke, Rebecca; Meunier, Richard
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15
ECTS
Supervisor: Obemüller Karlsson, Anna-Karin
Examiner: Svanström, Rune
Pages: 21
Keywords: Agitation, anxiety, dementia, effect, nursing intervention
___________________________________________________________________________
Objective: The objective was to investigate the effect of nursing interventions for agitation
and anxiety in people with dementia.
Background: Dementia is a disease in which the cognitive impairment of varying degrees
that impairs the cognitive ability of the affected. In people with dementia behavioral and
psychological symptoms in dementia (BPSD) can occur as agitation and anxiety. These
types of BPSD can be expressed, for example, in lack of communication skills and cause
suffering.
Method: This thesis is a literature-based study based on nineteen scientific articles.
Results: The result displays four main themes, these themes are nursing actions based on; -
treatment and needs, -environment, -activity and -physical activity. Selected nursing
interventions showed that the majority had a positive effect on agitation and anxiety.
Discussion: The effect of nursing interventions and the possible reasons for the results are
discussed and how these can be adapted to a person-centered level.
Conclusion: Interventions could have a different effect on people but also be affected by
the person's interests and past experiences in life. Several interventions could help the staff
to get to know the person in a way which could facilitate the implementation of nursing
interventions and increase understanding of the person's behavior.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................................ 1 BAKGRUND ........................................................................................................................ 1
Demenssjukdom ................................................................................................................. 1 Människan och personcentrerad omvårdnad ..................................................................... 2
Lidande .............................................................................................................................. 3 Åtgärder för omvårdnad av agitation och oro vid demenssjukdom ................................... 4
Miljö som åtgärd ...................................................................................................................................... 4 Aktivitet som åtgärd ................................................................................................................................. 5 Fysisk aktivitet som åtgärd ....................................................................................................................... 6
Problemformulering ........................................................................................................... 6
Syfte ................................................................................................................................... 6
METOD ................................................................................................................................ 7 Datainsamling .................................................................................................................... 7
Urval .................................................................................................................................. 7 Analys ................................................................................................................................ 7 Etiska överväganden .......................................................................................................... 8
RESULTAT .......................................................................................................................... 9 Omvårdnadsåtgärder med grund i bemötande och behov.................................................. 9
Omvårdnadsåtgärder med grund i miljö .......................................................................... 11 Omvårdnadsåtgärder med grund i aktivitet ..................................................................... 12 Omvårdnadsåtgärder med grund i fysisk aktivitet ........................................................... 14 Resultatsammanfattning ................................................................................................... 14
DISKUSSION ..................................................................................................................... 16 Metoddiskussion .............................................................................................................. 16 Resultatdiskussion ........................................................................................................... 17
Konklusion ....................................................................................................................... 21
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ............................................ 21
REFERENSER ................................................................................................................... 22
BILAGOR
1. Översikt av analyserad litteratur
2. Granskningsmall av sökprocessen
1
INLEDNING
Demens är en grupp kognitivt nedsättande sjukdomar som kräver att vården ges på ett sätt
som är anpassat för den drabbade. Författarna till uppsatsen skapar en frågeställning kring
vad omvårdnadsåtgärder har för effekt på agitation och oro vid behandling av patienter med
demenssjukdom. Det är av vikt att belysa de effekter hos utvalda omvårdnadsåtgärder för att
öka förståelsen kring vikten av tillämpning vid agitation och oro hos patienter med
demenssjukdom. Ämnet är angeläget att studeras då kunskapen kan utnyttjas på alla
vårdnivåer och bidra till reduktion av onödigt lidande för personer med demenssjukdom.
BAKGRUND
Demenssjukdom
Människor kan drabbas av kognitiv svikt, där den vanligaste orsaken beror på
demenssjukdomar. Den kognitiva svikten är en nedsättning skiljt från normalt åldrande.
Demens, eller “de mens” härstammar från latin och betyder “utan själ”, vilket är missvisande
och med ökad kunskap ser vi idag istället en person med en sjukdom istället för enbart en
diagnos (Wijk, 2014). Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för ett flertal kognitivt
nedsättande sjukdomar som orsakar hjärnskador. Vilka symtom som uppkommer beror på
vilka delar av hjärnan som skadas. Skadan orsakas av att hjärnans celler bryts ned successivt
(Edberg, 2014; Wijk, 2014). Med kognitiv förmåga innebär individens kapacitet att koppla
till sitt intellekt och logiska tänkande, såsom minne, orientering och språk (Svenskt
demenscentrum, 2016a). Demens är ett omfattande samt tilltagande folkhälsoproblem i
synnerhet hos den äldre populationen. Demens är den fjärde största folksjukdomen i Sverige
(Wijk, 2014; Skog, 2010). Cirka 160 000 människor är drabbade av en demenssjukdom och
år 2030 beräknas antalet drabbade ha ökat till 250 000 (Socialstyrelsen, 2014). I världen
finns det 47,5 miljoner människor som är drabbade av demenssjukdom (WHO, 2016).
Demenssjukdomar delas upp i framförallt tre kategorier, blanddemens exkluderat. Första
kategorin är primärdegenerativa sjukdomar som innebär att hjärncellerna dör successivt i
onaturlig takt och utsträckning. Kategorin delas in i tre undergrupper; Alzheimers (hjäss-
och tinningsloberna skadas), frontotemporal (pann- och tinningloberna skadas) samt Lewy
Body och Parkinson (skada i hjärnans vita substans). Gemensamt för primärgenerativa
sjukdomar är att de kommer smygande och förvärrar den kognitiva förmågan successivt allt
eftersom skadorna på hjärnan ökar (Svenskt demenscentrum, 2016a). Värt att nämna vid
Alzheimers sjukdom är att det finns en utmärkande anosognosi (förnekelse av sjukdom). I
början av sjukdomsförloppet kan en eventuell insikt finnas, men försvinner gradvis allt
eftersom den drabbade försämras i sin sjukdom (Mak, Chin, Ng, Yeo & Hameed, 2015).
Den andra kategorin i demenssjukdomar är vaskulära demenssjukdomar även kallad
blodkärlsdemens som innebär en cirkulatorisk påverkan som orsakar hjärnskador på grund
av syrebrist. Den orsakas framförallt av blodproppar och blödningar som orsakar en ischemi
2
i hjärnan. Vaskulär demens orsakas vanligast av stroke, men kan även orsakas av att små
blodproppar täpper till blodkärlen i hjärnans vita substans (Allgulander, 2014; Svenskt
demenscentrum, 2016a). Tredje och sista kategorin, sekundära demenssjukdomar, är olika
tillstånd som till exempel tumörer, som ger liknande symtom som vid demens. Dessa
tillstånd kan leda till utveckling av faktisk demens. Blanddemens ingår inte i de tre
kategorierna men är dock vanligt förekommande hos personer med en demenssjukdom. Vid
en blanddemens är det komplicerat att avgöra om det är vaskulära förändringar eller
primärgenerativa som ligger bakom demenssymtomen (Edberg, 2014; Svenskt
demenscentrum, 2016a).
Förutom påverkan på minnesförmågan kan symtomen delas upp i fyra generella symtom.
Vid agnosi har den demenssjuke besvär att tolka intryck trots god sinnesförmåga. Den
drabbade kan vara törstig och ha ett glas mjölk framför sig, men inte koppla att det är dryck
som kan släcka törsten (Skog, 2010). Anomi är ett tidigt symtom vid en demenssjukdom i
form av ordglömska som visar sig genom att personen tappar ord på vardagliga föremål.
Afasi delas upp i expressiv och impressiv afasi. Expressiv afasi innebär att personen har
svårigheter att uttrycka sig i ord, medan impressiv afasi innebär att personen har svårigheter
att förstå det som sägs. Apraxi betyder att personen har en nedsatt förmåga att utföra
vardagliga sysslor som att klä på sig. Trots att personen har tillräcklig rörelseförmåga för att
klara av uppgiften (Skog, 2010).
Människan och personcentrerad omvårdnad
För att möjliggöra en personcentrerad vård behöver vårdaren reflektera över sin
människosyn eftersom denne har betydelse i utförandet av vård. För att tydliggöra detta kan
en vårdare med mer fokus på biologisk människosyn lägga större värde och vikt i den
fysiologiska sjukdomen. Patientens självbestämmande rätt, upplevelse och livshistoria kan
bli bortprioriterad när vårdaren inte intresserar sig eller möter patientens egen uppfattning
av livssituationen tillsammans med hälsa och sjukdom (Stryhn, 2007). Förutom den
biologiska människosynen som fokuserar på människan som naturväsen finns även
existentiell och social människosyn. Den existentiella människosynen beskriver människan
som ett subjekt samt som en meningssökande och upplevande individ. Den sociala
människosynen beskriver människan som en produkt av omgivningen och den fria
människan, bort från en förtryckande omgivning (Stryhn, 2007). Vidare påstås att vårdaren
måste behärska var och en av de tre människosynerna för att kunna leva upp till ansvaret
som professionell vårdare. Detta för att det ska vara den givna situationen och patientens
individualitet som avgörande faktor i valet av var den huvudsakliga vikten ska läggas i
handlandet. Oavsett är det av vikt att vårdaren bemöter individen som ett subjekt där
vårdaren handlar överensstämmande med argument och bedömningar grundat på teoretisk
kunskap samt yrkeserfarenhet för att undvika förtryckning (Stryhn, 2007). Den individuella
människan går inte att generalisera genom att endast betrakta den fysiologiska delen, utan
individen måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Individen ska därför bemötas efter sina
individuella behov och förutsättningar (Willman, 2014).
Med personcentrerad vård menas att patientens individuella behov och vilja till delaktighet
tas i åtanke i planeringen av vården, framför enbart medicinsk inriktning. I den
personcentrerade vården har delaktigheten blivit en stor aspekt i denna typ av vård. Patienten
3
ses som en unik och respekterad person med individuella behov som bildar grunden till den
personcentrerade vården. Om vårdaren har kompetens att utföra personcentrerad vård skapar
detta en förutsättning för att vårdandet ska lyckas (Eldh, 2014). För att utföra en
personcentrerad vård hos personer med demenssjukdom krävs att vårdaren ser till hela
patienten och möter personen med respekt och tålamod på ett icke dömande sätt. Vårdaren
behöver aktivt skapa möjlighet till kommunikation och lyssna in patientens vilja och
önskemål (Smythe, Bentham, Jenkins & Oyebode, 2015). I Travelbee’s omvårdnadsteori
hävdas att för att vårdaren ska kunna förstå vad omvårdnad innebär och hur den bör vara
behöver kommunikationen samt interaktionen patient och vårdare emellan begripas.
Människan är enligt teorins utgångspunkt en unik individ som inte går att ersätta med dennes
individuella erfarenheter och upplevelse. Dessutom tar teorin ett tydligt avstånd från
generaliseringen av människor men påpekar också att lidande är ofrånkomligt och är en del
av livet (Kirkevold, 2000).
Lidande
Lidande beskrivs som en upplevelse av att möta något som är ofrånkomligt eller oönskat i
livet. Lidandet upplevs inom personen på flera olika plan. Lidandet kan orsakas av
oräkneliga anledningar, dock är det inte orsaken i sig som är det egentliga lidandet eller
bestämmer lidandets längd eller styrka (Arman & Rehnsfeldt, 2006). Lidandet påpekas även
vara en enskild upplevelse genom emotionell, fysisk eller andlig smärta. Lidandet i sig kan
förutom förluster även bero på minskad upplevelse av egenvärde samt separation ifrån sitt
tidigare jag (Kirkevold, 2000). Tidigare jag kan benämnas som de roller individen har haft i
livet så som förälder, kollega, make etc. Förlusten av rollerna gör att individen uppfattas
tappa kontrollen över sig själv och sitt liv (Gruetzner, Ellor & Back, 2012). För att bemöta
lidande krävs att vårdaren kan öppna sig för lidandet och nå en inre livsförståelse för
patienten. Med livsförståelse menas människans förståelse och helhetssyn på ”livet” med en
slags djupare mening av vad livet innebär. Vårdaren måste själv kunna leva i sitt eget lidande
för att kunna möta patientens. Ordet lidande väcker en slags existentialitet hos många, även
hos vårdare, som kan skapa en oro och skrämmande känsla som kan förhindra vårdandet
(Arman & Rehnsfeldt, 2006).
Lidande kan av flera anledningar vara oåtkomligt, gömt eller blockerat och förhindra
lindring av lidandet. Det är därför av vikt att vara uppmärksam på ett eventuellt avstängt
eller dolt lidande. Denna typ av lidande kan ha hög närvaro hos personer med demens.
Personer med en demenssjukdom kan ha svårigheter att kommunicera sina obehag och är
därför en utmaning för vårdarna att tolka orsaken till individens lidande, som kan
manifestera sig i agitation och oro (Brorson, Plymoth, Örmon & Bolmsjö, 2012). Personer
med en kronisk sjukdom, som demens, kan många gånger uppfatta känsla av ensamhet.
Ensamheten kan förstärka andra känslor så som otrygghet och osäkerhet som bottnar i
rädslan att bli försämrad i sin sjukdom. Förutom tanken på att försämring kan ske, kan
patienten också känna en oro över att hastigt försämras i sin sjukdom och att hamna i
situationer som individen ensam inte klarar av (Öhman, 2014). En person med demens
uttrycker att denne inte är rädd för när det ska ta slut, utan var det ska ta slut. Med detta
syftar personen på att vara oduglig, inte till sitt fulla bruk och att det inte ska finnas något
kvar av den som personen en gång var. Detta orsakade mycket sorg och ett stort lidande för
personen (Watkins, Cheston, Jones & Gilliard, 2006).
4
Åtgärder för omvårdnad av agitation och oro vid demenssjukdom
Personer med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att hantera stress. När människan
inte förstår situationen eller har kapacitet att hantera de krav som ställs kan en ökad stress
uppstå. På grund av den nedsatta stresshanteringen kan agitation och oro/ångest uppvisa sig.
Agitation och oro kan bero på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)
eller överstimulans hos de drabbade. Beteendeförändringar beskrivs som i relation med
sjukdomsförloppet, ju längre in i sjukdomsprocessen människan är, desto mer
beteendeförändringar kan märkas. Beteendeförändringarna kan även förklaras som
pusselbitar där bitarna tappas bort eller ändrar form (Cars & Zander, 2006; Hallberg, 1997).
Reaktionerna hos människor med demens bör av vårdpersonal tolkas och förstås hellre än
att reagera på icke önskvärda beteenden. Detta genom att försöka tolka vad i situationen som
kan ha orsakat människans känslor och beteenden. Det bör ifrågasättas om personen kan
vara arg på grund av sömnbrist, överstimulans, smärta, läkemedelsbiverkan eller dylikt
(Svenskt demenscentrum, 2016b). En nedsatt kommunikationsförmåga kan göra det svårt
för vårdaren att försöka tolka vad som kan ha orsakat reaktionen hos patienten. En icke-
verbal kommunikation genom värme, lugn och icke stressat kroppsspråk kan vara tillräckligt
för att kommunicera med den agiterade eller oroliga människan (Oddy, 2011; Hallberg,
1997).
Agitation kan visa sig genom aggressivt beteende, exempelvis slag. Aggressiviteten kan
grunda sig i frustrationen över att inte kunna uttrycka sig verbalt (Duxbury, Pulsford, Hadi
& Sykes, 2012). Det är av vikt att vårdaren inte på ett argt utan ledset vis verbalt uttrycker
att det gjorde ont, många gånger ångrar sig den demenssjuke och upphör med sitt beteende.
Tydliga känslor kan vara lättare att förstå än ord och att därför se ledsen ut kan vara ett
effektivare uttryck än en arg utbristning “så gör man inte!”. Vid aggressivitet hos en person
med demens bör vårdaren långsamt närma sig den demenssjuke, även låtsas vara
underlägsen samt undvika att säga “inte” och “nej” (Polmé, 2008; Svenskt demenscentrum,
2016b). En studie berättar att det är viktigt som vårdpersonal att vara observant på
beteendeförändringar hos personer med demenssjukdom, då detta kan vara ett tecken på
smärta. Det anses också vara viktigt att ha ett gott samarbete mellan olika yrkeskategorier
för att kunna ge en adekvat smärtlindring till personer med demenssjukdom (Brorson,
Plymoth, Örmon & Bolmsjö, 2014). Lugn och avslappnad arbetstakt vid omvårdnad och
aktiviteter kan minska stressfaktorer som kan utlösa agitation och oro hos den demenssjuke
(Hallberg, 1997). Oro kan även visa sig genom skrikbeteende där den demenssjuke får
bekräftelse om den egna existensen när minnet sviktar gravt (Polmé, 2008).
Miljö som åtgärd
I många sammanhang är miljö en viktig faktor och är inte ett undantag i omvårdnaden av
personer med demenssjukdom. Genom att skapa en anpassad miljö för den drabbade kan
symtom av BPSD minskas, exempelvis agitation och oro, samt sänka kraven till en lagom
nivå för den enskilde då överstimulans är en vanlig orsak till bland annat agitation (Duxbury
et al., 2012; Dewing, 2010). Miljön på ett demensboende bör vara teckentydligt. Detta avser
social och fysisk information som därefter underlättar orienteringen i varandet hos den
demenssjuke. Genom att förebygga konfusion hos personer med demens minskas risken för
agitation och oro. Stabilitet bör även finnas, som avser anpassning av miljön såväl socialt
5
som fysiskt till den drabbades fysiska, sociala och sensoriska funktionsnivå. Att skapa miljön
mer hemlik underlättar för personer med demens, men ger även en känsla av normalisering
(Hallberg, 1997).
Det är av vikt att vid anpassning av miljön för personer med demenssjukdom att
uppmärksamma betydelsen av färger. Mörka och ljusa färger på exempelvis golv bör
undvikas då de ofta tolkas som nivåskillnader hos personen med demenssjukdom. Tron om
att det är ett hål framför dem när det i själva verket är en matta skapar onödig agitation och
oro (Aremyr & Hallin, 2005). Det är även lättare för personer med demenssjukdomar att
skilja färger som gult och rött framför färger som grönt och blått. Personer med
demenssjukdomar kan glömma bort ett nytt gånghjälpmedel som rollator, och därför stöttar
sig på möbler istället. För att underlätta förflyttning och minska oro bör möblerna placeras
så att de blir naturligt att stötta sig på. Möbler bör ha en helt annan färg än omgivningen för
att skapa en tydlig kontrast mot bakgrunden. Toalettdörrar kan med fördel ha en annan färg
än bakgrunden medan andra dörrar som personer med demenssjukdomar inte ska använda
med fördel kan målas med samma färg som omgivningen (Aremyr & Hallin, 2005). Detta
hänvisar patienten lättare i sökandet efter toalett och minskar risken för att olyckor ska ske.
Plockbeteende hos personer med demens kan vara stressande för den enskilde men också
vara något positivt för den som plockar genom att de känner att de har en värdefull uppgift.
För andra demenssjuka på boendet kan plockandet skapa oroligheter över att se någon gå
runt och plocka med högt ljud från flyttandet av möbler (Ragneskog, 2013).
Aktivitet som åtgärd
Trots kognitiv nedsättning så finns det kvar minnen från tidigare livet som kan inge trygghet
och minska oro (Wijk, 2014). Reminiscens är en omvårdnadsåtgärd genom aktivitet som
används för att stimulera personer med demenssjukdom att minnas tidigare händelser i livet,
en slags inventering av livet (Isacs & Wallskär, 2004; Aremyr & Hallin, 2005). På så sätt
kan metoden stärka självkänsla, identitet och hålla ihop livet för de drabbade (Isacs &
Wallskär, 2004). Istället för att fokusera på det som gått förlorat och hamna i sorg, lidande
eller bitterhet, bjuder reminiscensen in personer att acceptera sig själva som individuella
personer med helt unika livserfarenheter och historier. Målet med reminiscensen blir att
acceptera det som har varit med det positiva och det negativa som hänt, men även att livet
förr eller senare måste ta slut (Aremyr & Hallin, 2005). Både med reminiscens i grupp och
individuellt är det av vikt att ha riklig kunskap om individens tidigare och nuvarande liv.
Även att aktivt lyssna utan att avbryta individen genom att försöka gissa sig till vad denne
ska säga, vilket kan resultera i en bruten tankebana (Ragneskog, 2013). En studie förklarar
att om personal får höra mer om och lära känna sina patienter från skeden tidigare i livet gör
detta att personalen enklare kan se ur patientens perspektiv samt förstå varför denne agerar
som den gör (Cooney et al., 2014).
Att ha en minnesbox eller ett minns-du album kan underlätta för den demenssjuke att minnas
eller känna glädje över händelser som denne varit med om, även om denne inte minns detta
själv. På vissa bibliotek finns reminiscenslådor med bilder, dofter och saker från förr som
kan skapa möjlighet till samtal utefter dessa. Enstaka äldreboenden har minnesrum som är
ett rum inrett som förr i tiden där äldre kan titta, känna och uppleva för att väcka minnen
(Aremyr & Hallin, 2005; Ragneskog, 2013). Många är rädda för döden för att de vet att de
inte får leva om livet eller vad som sker efter döden. Förhoppningsvis blir en person som får
6
uppleva reminiscens mer nöjd med sitt liv och accepterar sitt åldrande utan den bitterheten
och ångern som kan hemsöka personen (Aremyr & Hallin, 2005).
Fysisk aktivitet som åtgärd
Det är väl känt att fysisk träning och aktivitet är betydelsefullt för både den fysiska och
psykiska hälsan (Oddy, 2011). Att bibehålla den fysiska aktiviteten när någon drabbas av en
kroniskt nedsättande sjukdom kan vara oerhört utmanande. Progressen av demenssjukdomen
kan komma att förhindra den drabbades förmåga att delta i fysisk aktivitet på demensboende,
men även vårdpersonalens engagemang kan påverka. Demenssjuka på boende kan uppleva
medverkan i fysisk aktivitet som tvång och därför få en känsla av frihetsberövning som
resulterar i utebliven medverkan av fysisk aktivitet (van Alphen, Hortobágyi & van
Heuvelen, 2016). Fysisk aktivitet i grupp kan förbättra den kognitiva funktionen,
sinnesstämningen samt minska vandring hos personer med demenssjukdom. Fysisk aktivitet
motverkar nedstämdhet och ökar positiva känslor hos deltagarna. Den förbättrade fysiska
förmågan möjliggjorde att personer med demenssjukdom får en förbättrad förmåga att utföra
vardagliga sysslor som i sin tur har en positiv effekt på den kognitiva förmågan (Ragneskog,
2013).
Fysisk aktivitet kan utföras genom vardagsbestyr eller dans. Med vardagsbestyr menas att
t.ex. gå i trappor och lyfta in handdukar i det översta skåpet, vilket förskjuter problem
relaterad till minskad fysisk aktivitet. Dans kan förutom rent motoriskt med styrka, rörlighet,
koordination samt balansträning stärka och förbättra andra sinnen som känsel, syn och
luktsinne som kan väcka minnen och känslor. Även de personer som inte orkar delta i dansen
sitter gärna och tittar vilket skapar en gemenskap och väcker positiva känslor (Aremyr &
Hallin, 2005). Musik kan vara ett bra sätt för att skapa engagemang, njutning och minska
oro hos personer med demenssjukdomar, dock bör personalen vara uppmärksam så att
musiken inte väcker obehag (Wijk, 2014).
Problemformulering
Agitation och oro är två utav de vanligaste symtomen som drabbar majoriteten av personer
med en demenssjukdom. Agitation och oro är också något av de mest inskränkande
beteendemässiga och psykiska symtom, som uppvisar ett illabefinnande hos personen med
demenssjukdom. Eftersom varje patient påverkas annorlunda är omvårdnaden av personer
med demens en svår utmaning både för personal och anhöriga, då anledningen till symtomen
kan vara svåra att tolka och förstå. Tydliggörande av omvårdnadsåtgärder och dess effekt av
agitation och oro hos personer med demenssjukdom är av högt värde hos
sjuksköterskor. Studien kan därför gynna sjuksköterskors arbete hos personer med en
demenssjukdom. Författarna vill därför belysa effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation
och oro hos personer med demenssjukdom.
Syfte
Syftet var att undersöka effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos patienter
med demenssjukdom.
7
METOD
Studien har utförts med en litteraturöversikt (Friberg, 2012) för att undersöka om
omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom har en effekt på agitation och oro.
Genom en litteraturöversikt kan omvårdnadsrelaterade områden och kunskaper identifieras
och kritisk granskas utifrån redan genomförd forskning och studier. Författarna har valt att
använda sig av tillförlitliga kvalitativa och kvantitativa artiklar som har granskats med hjälp
av en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa artiklar (Friberg, 2012).
Datainsamling
Databaser som används i denna litteraturöversikt är CINAHL och MEDLINE (EBSCO) för
att inhämta vetenskapliga artiklar. Då dessa databaser är specialiserade inom omvårdnad.
MEDLINE (EBSCO) har använts som en kontroll gentemot CINAHL för att kontrollera att
optimal sökvidd uppnåtts. För att hitta artiklar som besvarade syftet användes dessa sökord:
dementia, agitation, anxiety, therapy, impact, effect och reminiscence. Boolesk sökteknik
användes vid datainsamlingen för att skapa samband mellan orden. MeSH headings
“dementia” valdes tillsammans med “explore” för att fånga upp huvudämnet. Trunkering
användes vid flertal ord för att möjliggöra träffar på sökordens olika böjelser (Östlund,
2012), se bilaga 2. Av sökningarna framkom slutligtvis nitton resultatsartiklar, se bilaga 1.
Urval
Kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats i studien eftersom det anses bidra till ett
mer utforskat resultat. Artiklarna som valts till studien har granskats enligt Friberg (2012)
kvalitetsgranskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar lästes,
analyserades och kvalitetsgranskades för att sedan användas i studien eller förkastas.
Inklusionskriterier var att artikeln bland annat skulle vara peer-reviewed, ha relevans till
ämnet, ett etiskt godkännande, vara skrivna på engelska samt tryckta inom en femton-års
period. Artiklar som inte uppnådde inklusionskriterierna exkluderades.
Analys
Analysen har utförts enligt Friberg (2012) kvalitetsgranskningsmall och dess riktlinjer som
följer till Friberg (2012) analysmetod enligt ovan. Allra först lästes artiklarna av båda
författarna åtskilliga gånger för att granska dem på djupet. Artiklarna kategoriserades till
eller bort från studien och sedan till relevant område eller huvudtema där den specifika
artikeln berörde. En schematisk översikt skapades av resultatsartiklarna för att sammanställa
artiklarnas resultat och tydliggöra analysprocessen, se bilaga 1. Vid den schematiska
översikten blev skillnader och likheter tydliggjorda. Efter upprepade granskningar, analyser
och diskussioner har således endast relevant innehåll inkluderats i studien.
8
Etiska överväganden
Författarna till uppsatsen hade för avsikt att ha en objektiv syn och hållning för att inte
förvanska andra studiers resultat. Det etiska perspektivet finns i åtanke vid granskning av
artiklarna. Författarna fann det nödvändigt att artiklarna skulle ha ett etiskt godkännande
eller ett tydlig etiskt resonemang med i studien. Kjellström (2012) menar att grunden inom
forskningsetik ska värna om människors självbestämmande, integritet och lika värde.
Eftersom studentarbete under grundutbildning inte anses som forskning behövs inget
tillstånd från en av Sveriges etikprövningsnämnder som humanforskning kräver.
9
RESULTAT
I resultatet framkom efter analys av artiklarna fyra huvudteman med omvårdnadsåtgärder
med grund i; (1) -bemötande och behov, (2) -miljö, (3) -aktivitet samt (4) -fysisk aktivitet.
Till dessa huvudteman framkom nyckelord såsom demens, agitation, oro, omvårdnadsåtgärd
och effekt.
Omvårdnadsåtgärder med grund i bemötande och behov
Studier visar att personalens bemötande vid omvårdnad har betydelse för uppkomst och
duration av agitation och oro (Deudon et al., 2009; Oppikofer & Geschwindner, 2012). En
omfattande studie gjordes under ett flertal veckors tid för att mäta om ytterligare utbildad
personal kunde påverka uppkomst och varaktighet av agitation och oro. Utbildning innebar
att personalen fick en åtta veckors utbildning med stödkort att använda vid omvårdnad av
personer med demenssjukdom och tendens till agitation. Stödkorten som var små kunde
bäras med och blev därför även praktiska. Korten delades in i fyra teman varav det första
kortet gav generella riktlinjer på vad personalen bör göra i bemötandet av agitation och oro.
Exempelvis ska inte personalen insistera på att den demenssjuke ska sätta sig ner, eller
blockera vägen för personen då detta kan ge upphov till agitation. Andra kortet gav riktlinjer
över hur personalen bör bete sig under omvårdnadsåtgärder gentemot personer med agitation
för att undvika uppkomst av agitation och oro. Förslagsvis ska personalen respektera
autonomi och integritet genom att bland annat be om lov vid exempelvis badning. Om
personen med demenssjukdom vägrar en åtgärd ska personalen lugnt resonera med personen
och om möjligt skjuta på åtgärden så länge det går. Tredje och fjärde kortet gav
rekommendationer på icke-farmakologiska åtgärder som personalen kan utföra vid särskilda
utfall av agitation och oro (Deudon et al., 2009). Sådana åtgärder kan vara att distrahera
personen från att bli fortsatt agiterad genom att tala om intressen och minnen. Agitationen
mättes under och efter studien i både en interventionsgrupp och en kontrollgrupp för att
observera en eventuell skillnad relaterad till korten. Kortens effekt vid omvårdnadsåtgärder
vid agitation och oro visar sig ha signifikant positiv effekt på flera typer av agitation i
interventionsgruppen, såsom icke aggressiv och aggressiv verbal samt fysisk agitation. I
kontrollgruppen fanns ingen signifikant reducering. Vid mätning tre månader efter avslutad
utbildning fanns fortfarande reduceringen kvar i interventionsgruppen. Effekten av detta
vidhålls i några veckor men avtar allt eftersom åtgärderna inte utnyttjas vid det dagliga
omvårdnadsarbetet (Deudon et al., 2009).
Otillfredsställda behov hos personer med demenssjukdom anses vara en stor faktor för
uppkomst av agitation. Agitation har setts minska genom implementering av fem
framstående åtgärder. Dessa åtgärder var kommunikation, hjälp med toalettbesök, fysisk
aktivitet, vätskepåfyllning samt undvika oväsen. Andra åtgärder som användes var musik,
sång, dans, belysning, gruppaktiviteter och nivåanpassning efter individuell förmåga. När
åtgärder fick ett positivt resultat dokumenterades detta av vårdpersonalen, varav de fem
främsta åtgärderna identifierades. Det framkommer att vårdpersonalen inte implementerade
musik, gruppaktiviteter och dylikt i den mängd som exempelvis kommunikation och att
endast framgångsrika interventioner registrerades. Två av tre boenden som mättes hade en
måttlig reducering i agitation men ingen signifikant skillnad. Trots reducering ansågs inte
10
det tredje boendet ha en signifikant tendens till fortsatt reducering (Oppikofer &
Geschwindner, 2014). Värt att notera var att majoriteten uppkomst av agitation inte uppkom
i samband med omvårdnadsåtgärder utan agitation uppkom när personer med
demenssjukdom blev lämnade ensamma (Oppikofer & Geschwindner, 2014; Bédard,
Landreville, Voyer, Verreault & Vézina, 2011). Följt av att vara ensam kom ihållande
agitation och gruppaktiviteter som orsak, vilket påverkar effekten av omvårdnadsåtgärd
(Oppikofer & Geschwindner, 2014).
Som tidigare fastställt är otillfredsställda behov en stor anledning till agitation (Bédard et al.,
2011). Genom att försöka eliminera de vanligaste orsakerna till agitation ville författarna se
om sensorisk stimulation som åtgärd hade större påverkan än tidigare visat. Men sensorisk
stimulation menas lyssna på musik, läsa tidning, lukta på kryddor etc. Åtgärden visade sig
ha olika effekt på deltagarna beroende på kön och diagnos. Män svarade bättre på åtgärden
än kvinnor. De som hade en annan demensdiagnos än Alzheimers eller hade en högre
kognitiv förmåga svarade också bättre på åtgärden. I början av studien påverkades
varaktigheten av agitation mer än antalet uppkomster av agitation. När åtgärden tillämpats
ett par veckor hade både uppkomst och varaktighet i verbal agitation signifikant förbättrats
och åtgärden ses därför ha en god effekt. En tredjedel tolkades fortfarande ha god effekt av
interventionen vid uppföljningen en månad senare. Dock som tidigare nämnt i andra studier
avtar effekten snart efter åtgärderna slutat tillämpas (Bédard et al., 2011).
För att åtgärda agitation och oro behöver otillfredsställda behov och
kommunikationsproblem identifieras. Personal uttrycker att agitation är påfrestande och att
de ofta befinner sig i situationer där de inte vet hur de ska hantera eller avvärja beteendet.
Detta gör att vårdaren gör olika åtgärder vid varje händelse beroende på situation och inte
efter beprövad erfarenhet. Personalen hade identifierat de olika utlösande faktorerna för de
olika deltagarna men visste inte hur de skulle åtgärda agitation och oro hos den enskilde
individen. Detta gav en känsla av en ökad arbetsbelastning (Janzen, Zecevic, Kloseck &
Orange, 2013). För att försöka åtgärda den sortens problem har en annan studie skapat ett
program med personliga profiler, som en typ av personcentrerad vård, som är baserat på
deltagarnas intressen, favoritsaker och tidigare livserfarenheter. Poängen med profilerna var
att lära känna deltagarna och skapa en åtgärdsplan för att se effekten på agitation och oro.
Åtgärdsplanen kunde innebära olika typer av reminiscens och användning av dvd:er. Genom
att sysselsätta deltagarna motverkas uttråkning och vandrande som identifierades vara en
stor orsak till uppkomst av agitation. Programmet i studien ansågs ha orsakat en klar
förbättring och haft god effekt i agitationsnivåerna hos deltagarna utan att påverka
arbetsbelastning och kostnad negativt (Bharwani, Parikh, Lawhorne, Van Vlymen &
Bharwani, 2012). En studie skapade en intervention där all personal fick en utbildning i ett
fem-stegs program för att åtgärda och undvika uppkomst av negativt beteende som agitation
och oro. Fem-stegs planens syfte var att identifiera otillfredsställda behov som kunde ligga
till grund för det negativa beteendet. Först kontrollerade personalen basala behov som
hunger och törst för att sedan gå djupare in på orsaker så som miljö, smärta etc., genom att
undersöka kroppsliga uttryck som exempelvis grimaser. Interventionen visade sig ha en
generell positiv effekt på agitation (Pieper et al., 2016).
11
Omvårdnadsåtgärder med grund i miljö
Personal kan uppleva att agitation försvårar arbetet och beteendet kopplat till agitation blir
en börda. Genom att anpassa miljön kan agitation reduceras. En åtgärd som visade sig ha
effekt var att skapa den boendes rum likt hemmamiljön för att minska agitation, gärna med
möbler hemifrån. Att skapa en generell hemtrevlig miljö, som att ha en dvd-brasa påslagen,
visade sig ha en positiv effekt på personer med demensorsakad agitation. Placering av
möblemang hade betydelse för att minska agitation, exempelvis kan en person med
demenssjukdom bli mindre agiterad av att ha sängen ståendes på ett sådant vis att denne har
uppsyn av dörren från sin säng. Ett annat exempel var att om en person som har gått upp på
vänster sida av sängen i hela sitt liv nu har fått sängen placerad på så vis att denna måste
stiga upp på höger sida räcker detta för att skapa agitation hos personen (Van Vracem,
Spruytte, Declercq & Van Audenhove, 2015).
Färgkontraster visade sig ha positiv effekt på förhindrande i uppkomsten av agitation. För
att färgkontrasterna skulle vara en kontrast bör väggar och golv vara av neutrala färg. Dörrar
till rum där endast personal ska vistas i kan vara rödfärgade, vilket förhindrade att en person
med demenssjukdom använder dörren. Ett kök i rostfritt stål och speglar hade en negativ
effekt på agitationen hos personer med demenssjukdom, exempelvis kan personen bli
skrämd av sin egen spegelbild. Däremot fann personalen nytta av speglar på dörrar för att
förhindra att personen lämnade rummet. Förutom stora färgkontraster kan små saker som en
omönstrad duk vara en källa till undvikande av agitation (Van Vracem et al., 2015). Utöver
ovanstående visade sig även ljud, ljus och temperatur ha effekt på agitation och oro. Genom
att personalen höll en lagom ljudnivå på tv, vid matbordet och låg samtalston på kvällen
visade sig detta ha positiv effekt på reduceringen av uppkomst av agitation och oro. Dagsljus
ansågs ha stor betydelse för agitation, genom att ha en lampa med sakta ökande ljusstyrka
eller släppa in ljus från fönstret på morgonen kunde göra att personen var mindre agiterad
eftersom denne var orienterad i dygnet. Det är av vikt att ha som åtgärd att anpassa ljuset
efter personens preferens eftersom en person som sovit hela sitt liv med gatuljusen skinande
in genom sovrumsfönstret önskar ha det ljusare än någon som sovit i totalt mörker (Van
Vracem et al., 2015). Temperaturen visar sig påverka sömnen hos personer med demens. För
stora avvikelser eller skillnader i temperatur kunde provocera fram agitation främst nattetid.
Likt ljuset kan en person som är van vid att sova med fönstret öppet uppfatta rummet som
alldeles för varmt och provocera agitation. Med detta i åtanke är det av vikt att ha som åtgärd
att anpassa miljön utefter personens preferens i möjliga mån. Ännu en faktor som hade effekt
på agitation var lukt. Genom att lägga in samma tvål som personen använt sig av tidigare
samt att försöka återskapa lukter från hemmet så som kaffelukt, matlukt etc kunde agitation
reduceras genom dessa åtgärder, som även gav en mer hemlik effekt (Van Vracem et al.,
2015).
Att ha naturen runt om sig visade sig ha en reducerande effekt på agitation. Med naturen
omkring sig menas bilder på natur, blommor på bordet etc som även ingav en hemtrevlig
känsla som i sig är agitationsreducerande. Ett vandrande beteende hos personer med demens
är en typ av agitation och oro. Vandrandet är inte mållöst utan personen försöker ofta hitta
ut, hem, till sitt föräldrahem eller dylikt (Van Vracem et al., 2015). För att undersöka om
agitation och oro kunde minskas genom att inte ha låsta dörrar och möjlighet till att gå ut
skapades en vandringsträdgård. Trädgården var anpassad till personer med demenssjukdom
12
och den inneboende kunde när som helst utnyttja denna. Effekten på denna åtgärd blev att
en generell reducering av agitation mättes, men även att de som utnyttjade trädgården oftare
visade sig ha högre reduktion av agitation och oro. Under vintertid när dörrarna till
trädgården var stängda höll sig agitationsnivån på en platå för de som besökt trädgården ofta
medan de som besökt trädgården mindre ofta ökade i sin agitation. Majoriteten av personal
samt alla tillfrågade anhöriga var överens om att trädgården som åtgärd i miljö hade mycket
god effekt på deltagarna (Detweiler, Murphy, Myers & Kim, 2008). De personer som hade
förmågan att ta sig ut på egen hand hade lägre agitation än de som behövde assistans, trots
att de spenderat lika mycket tid i trädgården. Studien tolkar detta som att den fria viljan hade
stor betydelse i reducering av agitation i jämförelse med en planerad utgång för de som
behövde assistans. Agitationsreduceringen och effekten från trädgården troddes även bero
på individualitet (Ford Murphy, Miyazaki, Detweiler & Kim, 2010). Att ha möjligheten att
gå ut på en promenad eller trädgårdsarbeta gav inte bara en reducerad agitation och oro utan
även en känsla av att ha ett syfte. Även om personen inte har den fysiska förmågan att utföra
trädgårdsarbete är det upplevelsen av processen som skapar mening (Van Vracem et al.,
2015; Edwards, McDonnell & Merl, 2012). Vidare tros deltagarna uppskatta känslan av att
vara de som ser efter växter och fåglar istället för att vara de som ständigt blir eftersedda,
eftersom majoriteten någon gång i sitt liv varit den som tagit hand om andra (Edwards et al.,
2012).
Omvårdnadsåtgärder med grund i aktivitet
Effekten av individuell musikterapi på agitation har undersökts i en studie som delades upp
i två perioder på sex veckor för två olika grupper, när den ena gruppen hade musikterapi
fortsatte den andra gruppen som vanligt. När första perioden på sex veckor var slut så bytte
grupperna till nästa period. Sessionerna varade i genomsnitt trettiotre minuter. Under
musikterapin var deltagaren ensam med musikterapeuten, stunden kunde innebära aktiviteter
som sång och dans (Ridder, Stige, Qvale & Gold, 2013). Författarna beskriver att en
deltagare först varit förvirrad över vad som förväntades av denna, men när deltagaren förstod
att inga krav ställdes kunde denne börja lyssna på musiken och sjunga med. Allt eftersom
sessionerna fortsatte började deltagaren att dela med sig av sin dag, trots att det var svårt
tolka innebörden kunde det urskiljas vara negativt. Musikterapeuten svarar med musik för
att visa sitt förstående, varav deltagaren blir mer och mer självsäker och började le mer. Till
slut började deltagaren visa initiativ till att vilja använda instrument och visar en viss stolthet
över det (Ridder et al., 2013). När de sex veckorna är över tyckte omgivningen att deltagaren
hade blivit mindre agiterad och gladare. Personalen efterfrågar en cd-skiva med musiken
som spelats för att kunna använda denna när deltagaren blir agiterad eftersom den har en
lugnande effekt på agitationen. Studien har ingen signifikant skillnad på uppkomsten av
agitation dock visar det sig ha en signifikant effekt på graden av agitation då de visar ett
minskat störande beteende när de redan är agiterade. Trots skillnad i signifikans visar både
uppkomst och grad av agitation öka vid vanlig vård och minska vid individuell musikterapi
(Ridder et al., 2013).
Vidare har musik med interaktion studerats utöver att enbart lyssna. Deltagare i studien har
fått delta i musiken med bland annat slagverk och tamburin. Musiksessionerna varade i
trettio minuter två gånger i veckan i sex veckor. Musiksessionen delades upp i fem minuters
uppvärmning av stora muskelgrupper och andning. Tjugo minuter var aktivt deltagande och
13
de sista fem minuterna användes till avslappning med ytterligare stretchning och lugn musik.
Musikgenre valdes av deltagarna och var musik som var väl kända av deltagarna. För att få
delta i studien behövde deltagarna kunna följa lätta instruktioner för att kunna delta i
aktiviteten. För att kunna jämföra effekten av aktiviteten användes en kontrollgrupp.
Agitation och oro mättes före start av studien, vecka fyra och vecka sex för att mäta effekt
av aktivitet. Redan i vecka fyra så kunde en signifikant skillnad synas i oro och en stor men
inte signifikant skillnad i agitation. Skillnaden i agitation var signifikant i sig men relaterat
till kontrollgruppen var det inte signifikant. Studien visade att musikaktiviteter minskade
uppkomst av agiterat beteende hos deltagarna (Sung, Lee, Li & Watson, 2012). Familjär
musik reducerar agitation och oro hos personer med demenssjukdom eftersom det för
tillbaka positiva minnen från förr (Lin et al., 2011; Sung et al., 2012). Att medverka i
gruppsession även utan aktiv interaktion ger en signifikant skillnad i effekt av reducering av
agitation. Den reducerade effekten kunde ses i flertal former av agitation såsom verbal och
fysisk aggressivitet samt icke-aggressivitet. Den verbala aggressiviteten påvisade endast en
signifikant reducerande effekt vid sjätte sessionen men inte senare under studien (Lin et al.,
2011). Ovanstående studier visar att musik som åtgärd har en positiv effekt för att reducera
agitation och oro hos personer med demenssjukdom (Ridder et al., 2013; Lin et al., 2011;
Sung et al., 2012). Musikterapi i jämförelse med andra aktiviteter så som handarbete och
pyssel har inte någon signifikant skillnad i effekten på agitation och oro (Vink, Zuidersma,
Boersma, de Jonge, Zuidema & Slaets, (2012).
Reminiscence som aktivitet kan utföras på olika sätt, ett sätt är att använda sig av minneslåda.
En studie har undersökt hur en elektronisk minneslåda påverkar agitation och oro hos
personer med demenssjukdom. Den elektroniska minneslådan hade touchfunktion med fyra
olika kategorier musik, filmer, bilder och meddelanden. Deltagarna fick fyra individuella
sessioner som höll på i trettio minuter för att lära sig hur minneslådan fungerade. Deltagarna
fick ha minneslådan inne på sina rum och var monterad på en stadig metallram,
internetåtkomst saknades på grund av säkerhetsskäl. Studien visade att den elektroniska
minneslådan hade signifikant reducering av både agitation och oro. Den positiva effekten
uttrycktes både från personal och deltagare. Även anhöriga ansåg att minneslådan hade en
god effekt på deltagarnas agitation och oro. Anhöriga och personal ansåg att minneslådan
kunde bjuda in till konversation och även avleda deltagarna när de började bli agiterade
(Davison et al, 2015). Ännu en studie har visat att minneslådor har positiv effekt enligt
personal, deltagare och närstående. Personalen uppgav att de lärde känna deltagarna och
kunde använda sig utav detta för att hantera beteendeförändringar så som agitation och oro.
Minneslådan kunde avvärja ett påbörjat agiterat eller oroligt tillstånd genom att
implementeras av personalen (Hagens, Beaman & Bouchard Ryan, 2003). En minneslåda
ansågs kunna starta konversationer och deltagarna berättade om minnen från sitt liv
(Edwards et al., 2012; Hagens et al., 2003). Berättelserna från minneslådan gav kunskap till
personalen men gav även deltagarna en viss stolthet samt glädje över sitt liv (Hagens et al.,
2003). Däremot uttrycker annan studie att reminiscence har en reducerande effekt på
agitation och oro men att skillnaden inte var tillräcklig för att vara signifikant (O’Shea et al.,
2014).
14
Omvårdnadsåtgärder med grund i fysisk aktivitet
För att se hur fysisk aktivitet påverkade agitation hos personer med demenssjukdom
utvecklade en studie ett träningsprogram på trettio minuter. Träningsprogrammet delades
upp i två stycken femton minuters perioder, femton minuter aerobic och femton minuter
balans- och motståndsövningar. De femton minuter som klassades som aerobic innebar en
promenad i dagsljus, balans- och motståndsövningar innebar fem minuter styrketräning med
vikter, fem minuter sitt- och ståövningar och fem minuter att stående kasta en uppblåsbar
boll. Repetitionerna anpassades efter varje deltagares individuella styrka och förmåga.
Träningsprogrammet fortgick i tre veckor, med totalt nio sessioner. Denna typen av
träningsprogram visade sig ha en signifikant effekt på agitationreducering. Den agitation
som reducerades mest visade sig vara störande beteende hos personer med demenssjukdom.
Ett träningsprogram likt ovan ger således en positiv effekt på agitation hos personer med
demenssjukdom (Aman & Thomas, 2009). Fysisk aktivitet bland andra aktiviteter kunde
användas för att förebygga agitation genom att fokusera individens energi i en annan riktning
och inge en känsla av mening i vardagen (Janzen et al., 2013).
Som tidigare nämnt kan fysisk aktivitet kombineras med musik. En studie har undersökt vad
den faktiska effekten av kombinationen har på agitation. Studien pågick i fyra veckor och
hade två sessioner i veckan varav trettio minuter. Deltagarna till studien delades upp i en
experimentell- och en kontrollgrupp. Kontrollgruppen mottog sedvanlig vård medan
experimentellgruppen fick delta i musik- och rörelseaktiviteten (Sung, Chang, Lee & Lee,
2006). Flera studier påpekar att familjär musik har en positiv inverkan på deltagarnas humör
och engagemang. Det kunde visa sig genom att deltagarna klappade händerna, rörde sig till
musiken, stampade med foten och sjöng (Ridder et al., 2013; Sung et al., 2006; Lin et al.,
2011). Studien visar att redan vid vecka två så hade uppkomsten av agitation reducerats
signifikant. Vidare i slutet av studien hade agitation reducerats ytterligare i jämförelse med
kontrollgruppen. Detta menar författarna till studien tyder på att rörelser till musik har en
signifikant positiv effekt på uppkomsten av agitation hos personer med demenssjukdom
(Sung et al., 2006).
Resultatsammanfattning
Resultatet framhäver fyra åtgärdsområden varav omvårdnadsåtgärder med grund i;
bemötande och behov, miljö, aktivitet samt fysisk träning. Dessa åtgärdsområden
representerar resultatets huvudsakliga samt generella framkomst. Huvudområdena har
framkommit utefter de nitton artiklar som söktes fram, lästes, granskades samt analyserades
bidra till resultatet. Gällande agitation och oro framkom att bemötande, kunskap samt
utbildning hos personal hade betydelse i effekten i hantering av agitation och oro. Vidare
framkommer det att otillfredsställda behov bör ses över för att minska risken för agitation
och oro och vidta åtgärder som åtgärdar detta. Personcentrerad vård och sysselsättning
visade sig ha en positiv effekt i reduceringen av uppkomst av agitation och oro hos personer
med demenssjukdom. Miljö visade sig ha betydande effekt i vårdandet av personer med
demenssjukdom. Att skapa en anpassad hemlik och hemtrevlig miljö samt använda sig av
färgkontraster visade sig ha en positiv effekt på agitation och oro. På både miljö och aktivitet
visade sig naturen ha en positiv effekt på agitation och oro genom att ha växter inomhus
15
samt tillgång till en trädgård där personen med demens kunde i lugn och ro promenera eller
sysselsätta sig med trädgårdsarbete. Vidare visade det sig musik som aktivitet både
individuellt och i grupp, med och utan interaktion ha en positiv effekt. Även reminiscence i
form av exempelvis minnesboxar visade sig till stor del ha effekt på agitation och oro hos
personer med demenssjukdom. Däremot visade enstaka studier att aktiviteterna hade effekt
men inte en signifikant sådan. Gällande fysisk aktivitet ansågs att rikta energin åt något annat
håll än agitation ha effekt i reducering av uppkomst av agitation. Fysisk aktivitet kunde
kombineras med musik då rörelser till musik var en aktivitet som signifikant reducerande
effekt på agitation.
16
DISKUSSION
Metoddiskussion
Uppsatsen har baserats på en litteraturstudie för att få en överblick över valt område men
även för att utföra en kritisk granskning av området (Friberg, 2012). Litteraturstudien har
utförts med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Båda typerna av artiklar har använts
för att få ut ett brett och mer trovärdigt resultat. Eftersom resultatet utvunnits av både statistik
och egna upplevelser kan ett så trovärdigt resultat som möjligt uppnås, detta eftersom
statistiken och upplevelserna kan jämföras och skiljas mellan varandra för att få ett slutligt
mer genomarbetat och väl analyserat resultat. I och med att effekten av omvårdnadsåtgärder
undersöktes ledde detta till att både kvantitativa och kvalitativa artiklar kunde användas.
Detta eftersom inte endast statistik eller endast upplevelse eftersöktes, utan den faktiska
effekten av åtgärden oavsett om detta visar sig statistiskt signifikant eller som en upplevelse.
Författarna är medvetna om att inte ha följt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av
systematiska översikter och att detta kan vara en svaghet i uppsatsen. Att följa mallen kunde
ha varit en ytterligare kvalitetsaspekt som stärkt kvalitén på arbetet (SBU, 2014).
Datainsamlingen utfördes genom sökning på databaser som berör ämnet omvårdnad.
Databaserna som användes var CINAHL och EBSCO (MedLine), där CINAHL i huvudsak
användes för att få fram data medan EBSCO (MedLine) användes som kontrollsökning för
att kontrollera att ämnesområdet var fullt utforskat. Kontrollsökning gjordes även för att
kontrollera att ingen data av användbarhet till uppsatsen förbisågs. Förutom
kontrollsökningen tog författarna hjälp av personal vid biblioteket på Högskolan i Skövde
för att styrka att ämnesområdet var fullt utforskat. Samarbetet med biblioteket ansågs även
vara en kvalitetssäkring.
För att hitta relevant data till uppsatsen har ett urval gjorts. Urvalet innebar att artiklarna
skulle inkludera ett etiskt godkännande, vara skrivna på engelska, vara peer-reviewed, ha
relevans till valt ämne samt passera och graderas efter Friberg (2012)
kvalitetsgranskningsmall. Språkbegränsningen sattes till endast engelska för att inte
användning av olika uttryck eller ord ska skapa en missuppfattning eller feltolkning. Artiklar
som inte innehöll ovanstående inklusionskriterier eller var tryckta innan år 2002
exkluderades. Årtalet 2002 valdes som gräns för att finna artiklar inom en femton-års period
för att inte få föråldrat material. Inga exklusioner har gjorts för ursprung, kön eller ålder
eftersom valt ämnesområde inte anses påverkas av kulturella aspekter. Hade
exklusionskriterier gjort av ursprung, ålder eller kön hade resultatet blivit betydligt smalare
och endast gällt en viss patientgrupp som även påverkat eventuell överförbarhet.
Överförbarhet beskrivs som en möjlighet till att resultatet ska kunna tillämpas till andra
grupper samt att studien ska innehålla trovärdighet, bekräftelsebarhet och pålitlighet
(Wallengren & Henricsson, 2014), medan generaliserbarhet beskrivs som resultat som ska
vara giltigt även utanför studien, vars innehåll ska fungera för alla tider, människor och
situationer (Priebe & Landström, 2014). Författarna till uppsatsen är väl medvetna om att
resultatet inte kommer kunna vara generaliserbart i och med storleken och omfattningen av
arbetet inte är tillräckligt. Däremot diskuteras om eventuell överförbarhet skulle kunna vara
17
möjlig trots studiens storlek, då studien anses innehålla bekräftelsebarhet, trovärdighet och
pålitlighet.
Analysprocessen utfördes med Friberg (2012) kvalitetsgranskningsmall. Artiklarna
granskades med den mall som framtagits för specifikt kvantitativ samt specifikt för kvalitativ
granskning. Alltså har artiklarna granskats med korrekt mall utefter de kriterier som ingår
för respektive artikeltyp. Artiklarna lästes multipla gånger för att uppfatta helheten och
granska dessa på djupet. Artiklarna kategoriserades sedan till eller ifrån studien beroende på
innehåll, kvalite och kriterier. Artiklarna placerades till relevant område eller huvudtema där
den specifika artikeln berörde. Efter upprepade kritiska granskningar, analyser och
diskussioner har således endast relevant innehåll inkluderats i studien. De olika artiklarna
har placerats i tabeller som presenterar dem på ett korrekt och relevant sätt.
Författarna valde de artiklar som förde ett noggrant etiskt resonemang eller var etiskt
godkända av en etisk kommitté. Författarna har haft etik i åtanke genom att kritiskt granska
artiklarna och föra ett resonemang kring data som insamlats. Författarna hade för avsikt att
ha en objektiv syn och hållning för att inte förvanska andra studiers resultat för ett så
trovärdigt resultat som möjligt.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att omvårdnadsåtgärder har effekt på agitation och oro hos personer med
demenssjukdom. Effekten på åtgärderna skiljer sig åt och kan variera beroende på vem
åtgärden tillämpas på. Bemötande visar sig ha betydelse för uppkomst och duration av
agitation och oro (Deudon et al., 2009; Oppikofer & Geschwindner, 2014). Att bemötande
påverkar personer med demenssjukdom är inte förvånande i sig för författarna eftersom
bemötande upplevs som en åtgärd av vikt oavsett hälsa eller status. Resultatet påvisar att om
personal får ytterligare utbildning samt praktiska stödkort med riktlinjer kan detta avvärja
situationer som kunde lett till agitation och oro. Författarna upplever den positiva effekten
av åtgärden som logisk eftersom mer utbildning kan öka förståelsen för situationer och
beteenden som kan generera ett bättre bemötande och hantering. Riktlinjerna på stödkorten
föreslog bland annat att personalen skulle respektera personens integritet och autonomi samt
be om lov att genomföra vissa åtgärder (Deudon et al., 2009). Även detta anses logiskt av
författarna eftersom oavsett hälsa eller situation kan vem som helst bli agiterad om någon
skulle exempelvis röra vid sin egen person när denne inte önskar det. Författarna diskuterar
kring vilken av åtgärderna som bidrog till den positiva effekten av agitation oro;
personalutbildningen, stödkorten eller kombinationen utav dessa. En slutsats dras av att
kombinationen av dessa mest bidrog till att effektivt hantera och åtgärda agitation som sedan
ledde till en signifikant reducering.
En studie från resultatet påpekar att otillfredsställda behov var en stor faktor för uppkomst
av agitation. Studien påpekade även att fem grundläggande åtgärder ansågs minska
agitationen. Dessa åtgärder var kommunikation, hjälp med toalettbesök, fysisk aktivitet,
vätskepåfyllning samt undvika oväsen (Oppikofer & Geschwindner, 2014). Författarna till
uppsatsen reflekterar över att bristande kommunikationsförmåga försvårar för personen att
kunna be om assistans eller hjälp med grundläggande behov som att besöka toaletten, släcka
törsten eller mätta hungern. En annan studie styrker att bristande kommunikationsförmåga
18
var en betydande faktor i uppkomst av agitation (Duxbury et al., 2012). Slutsats dras av
författarna att försöka tillfredsställa grundläggande behov därför kan minska agitation och
oro, både i uppkomst och duration. Studier mätte att agitation uppkom oftare när personen
med demenssjukdom blev lämnad ensam och inte vid specifik åtgärd (Oppikofer &
Geschwindner, 2014; Bédard et al., 2011). Författarna till uppsatsen uppfattade detta resultat
som oväntat och diskuterade om orsaken till detta var att personen inte var trygg eller
bekväm i situationen. Vidare diskuteras om personer med demenssjukdom finner en trygghet
i gemenskap och om agitation vid ensamhet kan bero på att grundläggande behov inte är
tillfredsställda. Personen med demenssjukdom kan ha svårighet att bedöma vad känslan
beror på och hur denne åtgärdar detta, som sedan skapar en oro och agitation.
Även om personal hade identifierat olika utlösande faktorer visste de inte hur de skulle
åtgärda agitation och oro som sedan upplevdes som en ökad arbetsbelastning (Janzen et al.,
2013). En studie hävdar lidande kan vara dolt eller avstängt och därför vara svårt för
vårdpersonal att identifiera eller tolka, samt att kommunikation kan vara en orsak till det
dolda lidandet eftersom personen med demenssjukdom inte kan uttrycka sig (Brorson et al.,
2012). Ett lidande som kan vara dolt är personer med demenssjukdoms tidigare roller i livet.
Förlusten av rollen kan skapa en ovisshet av den enskilde individens syfte och mening. En
studie påpekar att förlusten av rollen uppfattas som en kontrollförlust i livet som orsakar
lidande (Gruetzner et al., 2012). För att minska lidande och tillgodose behov uttrycker en
annan studie att personcentrerad vård behövs för att aktivt kunna skapa möjlighet till
kommunikation och lyssna in den enskilde patientens behov i reducering av agitation och
oro (Smythe et al., 2015). Att få dela med sig och berätta sin livshistoria kan göra det möjligt
för personer med demenssjukdom att få underhålla sin värdighet genom att personalen
respekterar deras tidigare liv (Heggestad & Slettebö, 2015). En studie använde sig av
personliga profiler för att personalen skulle lära känna personen med demenssjukdom för att
skapa och använda en åtgärdsplan i målet om att reducera agitation och oro (Bharwani et al.,
2012). Författarna till uppsatsen diskuterar kring att om personalen känner personen med
demenssjukdom och hur denne reagerar kring åtgärder kan personalen lättare undvika
uppkomst och duration av agitation. Genom att anpassa tillvägagångssättet samt att i stunden
veta vad denne ska göra för att reducera agitationen.
Uttråkning och vandrande visade sig vara en faktor för uppkomst av agitation som kunde
reduceras om personer med demenssjukdom sysselsattes (Bharwani et al., 2012).
Sysselsättning kan göras i form av musikterapi, med eller utan interaktion. Författarna ansåg
resultatet intressant i och med att när deltagare endast lyssnade på musiken var det ingen
statistisk signifikans utan en upplevd positiv effekt (Ridder et al., 2013; Lin et al., 2011)
medan interaktion inkluderat framkom en statistisk signifikans i reduceringen av agitation
(Sung et al., 2012). Författarna till uppsatsen valde artiklar inom musik med liknande
genomförande gällande exempelvis längd och varaktighet på sessioner för att kunna göra en
så rättvis och trovärdig jämförelse som möjligt. Wijk (2014) menar att musik kan vara ett
bra sätt att minska oro hos personer med demenssjukdomar, men att personalen behöver vara
uppmärksam så att musiken inte väcker obehag. I relation till Wijk (2014) påstående
framkom det i resultatet att familjär musik hade mer positiv effekt än annan musik. Detta
diskuteras kunna bero på att det påminde om positiva minnen och tider i livet samt gav en
återupplevelse av nostalgiska känslor. Författarna reflekterar även kring om interaktion
tillsammans med musik kunde inge en känsla av syfte, mening och sammanhang. Vidare
19
diskuterades om det var musiken i sig istället för exempelvis handarbete som hade effekt
eller om det var den extra uppmärksamheten samt sysselsättningen som hade positiv effekt.
Detta reflekteras över eftersom flera studier som använder kontrollgrupper erhöll sedvanlig
vård och fick ingen aktivitet alls som kan jämföra effekten mellan olika åtgärder. En studie
hävdar dock att musikterapi i jämförelse med andra typer av handarbeten och pyssel inte har
någon signifikant skillnad i effekten på agitation och oro (Vink et al., 2012). Författarna till
uppsatsen drar en slutsats kring att det kan innebära att det är den extra uppmärksamheten
eller sysselsättningen som orsakar den positiva effekten hellre än musiken i sig.
Det har gjorts ett flertal studier om reminiscens för att hitta betydande effekt men få av dem
har tillräckligt hög validitet och mer forskning behöver bedrivas kring området (SBU, 2008).
Författarna till uppsatsen medhåller om bristande kunskap kring reminiscensens påverkan
på agitation och oro. Resultatet påvisar däremot att fler studier presenterar en positiv effekt
av minneslådor som reminiscens (Davison et al., 2015; Hagens et al., 2003) än de som
presenterar ett icke signifikant resultat (O’Shea et al., 2014). Förutom som sysselsättning
kunde minneslådorna användas till att avleda ett agiterat tillstånd (Hagens et al., 2003).
Personerna med demenssjukdom fick tillfälle att berätta om sitt liv och fungerade förutom
som en nostalgisk återblick även som en konversationsstartare (Edwards et al., 2012; Hagens
et al., 2003). När personerna med demenssjukdom fick tillfälle att berätta om sitt liv gav det
kunskap till personalen men ingav även en stolthet samt glädje över sitt liv hos personerna
(Hagens et al., 2003). Detta kan sättas i relation till Cooney (2014) som menar att om
personalen får höra mer om personens livsberättelser skapas förutsättningar för personalen
att lära känna personer med demenssjukdomar. Detta ger personalen mer förståelse kring
agerande och perspektiv. Författarna till uppsatsen reflekterar över om att få berätta om sitt
liv återger personen med demenssjukdom sin roll och mening i livet, om så för en liten stund.
Detta diskuteras vidare kunna inge en känsla av mening och syfte tillbaka eller tvärtom
kunna skapa en sorg till det som har passerat. Vidare diskuterades om den positiva effekten
gör skillnad på om minneslådan är elektronisk eller fysisk eftersom båda visade sig ha en
positiv effekt. Författarna reflekterade över om fysiska nostalgiska ting har ett högre värde
hos personer med demenssjukdom än exempelvis en elektronisk bild. Författarna drar
slutsatsen att ett fysiskt föremål ger en annan upplevelse än ett foto på samma föremål.
Reminiscens kan jämföras med Snoezelen som också är en typ av aktivitet för att stimulera
sensoriska sinnen genom exempelvis lukt, känsel och hörsel. En studie jämförde de två olika
metoderna för att mäta effekten i reducering av agitation mellan dessa två aktiviteter. Det
visade sig att båda metoderna påvisade en positiv effekt var för sig som dock inte uppnådde
signifikans. Effekten mellan metoderna i sig utmätte ingen egentlig skillnad (Baillon, Van
Diepen, Prettyman, Redman, Rooke & Campbell, 2004). Författarna till uppsatsen
diskuterade om reduceringen av agitation inte alltid har med vad för aktivitet som genomförs
utan att någon aktivitet genomförs överhuvudtaget. Studien uppfattades som annorlunda från
övriga studier eftersom denna jämförde två aktiviteter mot varandra istället för att endast
jämföra en aktivitet gentemot ingen. Vidare jämfördes reminiscens med aroma massage och
kognitiv stimulans där aroma massagen visade sig ha större effekt än både kognitiv stimulans
och reminiscens (Yang, Lee, Chao, Hsu, Wang, 2016).
Musik användes tillsammans med fysisk aktivitet och mättes ha en signifikant effekt ganska
omgående (Sung et al., 2006). Resultatet visar att fysisk aktivitet även utan musik visade sig
20
ha en signifikant effekt på agitation (Aman & Thomas, 2009). Författarna tolkar den positiva
effekten av reduktionen av agitation som ett sätt att fokusera individens energi i en annan
riktning (Janzen et al., 2013). Vidare tolkas den fysiska aktiviteten av författarna vara ännu
en sysselsättning men även reduktion av uttråkning samt vandring som kan leda till agitation
och oro. Den fysiska aktiviteten anpassades dessutom till den enskilde individen och blir på
så vis personcentrerad. En studie menar att om fysisk aktivitet blir ett måste upplever
personer med demenssjukdom träningen som ett tvång och frihetsberövande (Van Alphen et
al., 2016). Författarna till uppsatsen diskuterar vikten av att fysisk aktivitet är frivillig med
en personcentrerad utgångspunkt. Vidare påstår studien att påtvingad fysisk aktivitet
resulterar i uteblivet deltagande (Van Alphen et al., 2016). Författarna anser att vikten av
personcentrerad utgångspunkt styrks av studien och bör finnas i åtanke vid åtgärder kring
agitation och oro hos personer med demenssjukdom.
Fysisk aktivitet behöver inte endast ske genom träningsprogram utan kan även ske genom
vardagliga promenader. Resultatet visar att ha tillgång till en vandringsträdgård reducerar
agitation och oro signifikant. Författarna diskuterar kring om den höga effekten beror på att
personerna upplever en viss frihet i att kunna förflytta sig mellan inomhus- och
utomhusmiljö istället för att mötas av en låst dörr. En studie visade att personer som själva
kunde ta sig ut till trädgården när de ville hade en högre reducering än de som behövde
assisterade besök som ofta även var planerade (Ford Murphy et al., 2010). Författarna till
uppsatsen diskuterar om detta kan bero på just frihetskänslan av fri förflyttning. Trädgården
kunde förutom att ge möjlighet till promenad även ha effekt på känslan av att ha ett syfte
som reducerade agitation och oro (Van Vracem et al., 2015; Edwards et al., 2012). En studie
påpekar att personerna med demenssjukdom uppskattade känslan av att vara dem som tar
hand om växter och fåglar än att ständigt själva vara de som behöver vara eftersedda
(Edwards et al., 2012). Författarna till uppsatsen kopplar känslan av att få ta hand om hellre
än att bli omhändertagen till de tidigare rollerna i livet där personerna ofta haft en roll som
den som tagit hand om någon annan, exempelvis en förälder. Författarna fann en studie som
styrker att trädgårdsarbetet i sig är agitationsreducerande även om aktiviteten genomförs
inomhus (Lee & Kim, 2007). Det diskuterades om detta åter igen kunde bero på känslan av
att få ta hand om och dra fokus från sig själv. Det reflekterades över att en del boenden inte
har möjlighet till utevistelse eller vandringsträdgård men påpekar med denna studie att den
agitationsreducerande effekten ändock kan uppnås av aktiviteten inomhus.
Resultatet visar att skapa den boendes rum likt hemmamiljön har en reducerande effekt på
agitation och oro. Resultatet styrks av Hallberg (1997) som menar att hemlik miljö
underlättar för personer med demenssjukdom. Författarna till uppsatsen diskuterar om detta
kan bero på att personen med demenssjukdom känner igen sitt hem som skapar en trygghet.
Vidare diskuteras det om en välkänd miljö inte överstimulerar en person med
demenssjukdom med för många intryck. Två studier styrker ovanstående att genom att skapa
en anpassad miljö kan symtomen på BPSD, som agitation och oro, reduceras (Dewing, 2010;
Duxbury et al., 2012). I resultatet framkom att om en person med demenssjukdom hade gått
upp på vänster sida av sin säng hela sitt liv nu fått sängen placerad på så vis att denna måste
gå upp på höger sida räcker detta för att skapa agitation hos personen (Van Vracem et al.,
2015). Författarna till uppsatsen reflekterar över om agitationen beror på en förvirring och
otrygghet som uppstår när hemmamiljön inte stämmer överens med vad personen med
demenssjukdom är van vid.
21
Författarna till uppsatsen har dragit en slutsats från resultatet att överstimulans ökar agitation
hos personer med demenssjukdom. Överstimulans kan lätt uppkomma från miljö så som
höga ljud, mycket mönster, starkt ljus och för stor temperaturskillnad. Aremyr och Hallin
(2005) menar att färgkontrastering på exempelvis dörrar som endast personal ska använda
bör vara färgneutrala mot väggen. Van Vracem et al. (2015) menar däremot att dörrarna ska
vara röda som kontrast till väggen för att avskräcka. Författarna till uppsatsen diskuterar
kring om effekten av färgkontrasterna kan påverkas beroende på i vilket stadium personen
befinner sig i sin sjukdom. En reflektion gjordes även över om skillnaden i färgkontrast beror
på årsskillnaden mellan studierna och att rött har visat sig fungera bättre än neutralt som
tidigare trott. Gällande miljö drar författarna slutsatsen att den behöver anpassas så långt det
är möjligt efter de enskilda personerna för att reducera agitation och oro med miljö som
åtgärd.
Resultatet kan ge en inblick i vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha effekt och hur dessa
påverkar agitation och oro hos personer med demenssjukdom. Den nyvunna kunskapen kan
ge en inblick i vilka omvårdnadsåtgärder som har mer effekt än andra. Resultatet är därför
användbar för sjuksköterskan och den vårdande professionen vid mötet och vården av
personer med demenssjukdom. Genom att tillämpa resultatet kan vårdpersonal öka
förståelsen för vikten av tillämpning och genomförande av omvårdnadsåtgärder hos personer
med demenssjukdom som utagerar agitation och oro.
Konklusion
Omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos personer med demenssjukdom visar sig ha en
varierande effekt. Majoriteten effekt har uppfattats vara positiv. Agitation och oro visade sig
vara ett vanligt förekommande fenomen som blev ett lidande för inte bara patienten själv
utan även påfrestande för anhöriga och vårdpersonal. Med detta i åtanke är det av vikt att
notera effekter av olika omvårdnadsåtgärder. Dessa åtgärder uppfattades tillämpas så bra
som möjligt när åtgärderna anpassades till den enskilde patienten, så kallad personcentrerad
vård. Omvårdnadsåtgärderna kunde ha olika effekt beroende på personen. Åtgärderna kunde
även påverkas av personens intresse och tidigare upplevelser i livet. Flera åtgärder kunde
bidra till att personalen lärde känna personen på ett annat sätt vilket kunde underlätta
tillämpningen av omvårdnadsåtgärder och öka förståelse för personens reaktion eller
beteende. Resultatet kan bidra till ett outforskat område men mer forskning behöver bedrivas
för att vidare studera ämnet för att säkerställa en evidens.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Resultatet är användbart i den vårdande professionen vid bemötande och vårdande av
personer med demenssjukdom för att undvika eller reducera uppkomst samt duration av
agitation och oro. Resultatet kan även ge en inblick i vilka omvårdnadsåtgärder som visar
sig ha mer effekt än andra. Kunskapen kan utnyttjas på alla vårdnivåer och bidra till
reduktion av onödigt lidande för personer med demenssjukdom. Mer forskning krävs för att
få ett mer trovärdigt och evidensbaserat resultat gällande effekten av omvårdnadsåtgärder
vid vårdande av personer med demenssjukdom.
22
REFERENSER
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur
*Aman, E. & Thomas, D. R. (2009). Supervised Exercise to Reduce Agitation in Severely
Cognitively Impaired Persons. Journal of American Medical Directors Association, 10(4),
271-276. doi: 10.1016/j.jamda.2008.12.053
Aremyr, G. & Hallin, S. (2005). Asta i inre och yttre balans - att stödja en person med
demens. Stockholm: Liber AB.
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande. Stockholm: Liber AB.
Baillon, S., Van Diepen, E., Prettyman, R., Redman, J., Rooke, N. & Campbell, R. (2004).
A comparison of the effects of Snoezelen and reminiscence therapy on the agitated
behaviour of patients with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry, 19,
1047-1052. doi: 10.1002/gps.1208
*Bédard, A., Landreville, P., Voyer, P., Verreault, R. & Vézina, J. (2011). Reducing verbal
agitation in people with dementia: Evaluation of an intervention based on the satisfaction
of basic needs. Aging & Mental Health, 15(7), 855-865. doi:
10.1080/13607863.2011.569480
*Bharwani, G., Parikh, P. J., Lawhorne, L. W., Van Vlymen, E. & Bharwani, M. (2012).
Individualized Behavior Management Program for Alzheimer’s/Dementia Residents Using
Behavior-Based Ergonomic Therapies. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other
Dementias, 27(3), 188-195. doi: 10.1177/1533317512443869
Brorson, H., Plymoth, H., Örmon, K. & Bolmsjö, I. (2014). Pain Relief at the End of Life:
Nurses’ Experiences Regarding End-of-Life Pain Relief in Patients with Dementia. Pain
Management Nursing, 15, 315-323. doi: 10.1016/j.pmn.2012.10.005
Cars, J. & Zander, B. (2006). Samvaro med personer med demenssjukdom - råd till
anhöriga och personal om bemötande. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Cooney, A., Hunter, A., Murphy, K., Casey, D., Devane, D., Smyth, S., Dempsey, L.,
Murphy, E., Jordan, F. & O’Shea, E. (2014). ‘Seeing me through my memories’ a
grounded theory study on using reminiscence with people with dementia living in long-
term care. Journal of Clinical Nursing, 23, 3564-3574. doi: 10.1111/jocn.12645
*Davison, T. E., Nayer, K., Coxon, S., de Bono, A., Eppingstall, B., Jeon, Y-H., van der
Ploeg, E. S. & O’Connor, W. (2015). A personalized multimedia device to treat agitated
behavior and improve mood in people with dementia: A pilot study. Geriatric Nursing, 37,
25-29. doi: 10.1016/j.gerinurse.2015.08.013
23
*Detweiler, M. B., Murphy, P. F., Myers, L. C. & Kim, K. Y. (2008). Does a Wander
Garden Influence Inappropriate Behaviors in Dementia residents?. American Journal of
Alzheimer’s Disease & Other Dementias, 23(1), 31-45. doi: 10.1177/1533317507309799
*Deudon, A., Maubiurget, N., Gervais, X., Leone, E., Brocker, P., Carcaillon, L., Riff, S.,
Lavallart, B. & Robert, P. H. (2009). Non-pharmacological management of behavioural
symptoms in nursing homes. International Journal of Geriatric Psychiatry, 24, 1386-1395.
doi: 10.1002/gps.2275
Dewing, J. (2010). Responding to agitation in people with dementia. Nursing Older
People, 22, 18-25.
Duxbury, J., Pulsford, D., Hadi, M. & Sykes, S. (2012). Staff and relatives’ perspectives on
the aggressive behaviour of older people with dementia in residential care: a qualitative
study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 792-800. doi:
10.1111/jpm.12018
Edberg, A-K. (2014). Kognitiv svikt. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder - hälsa och ohälsa (2:a uppl., s. 645-685). Lund: Studentlitteratur AB.
*Edwards, C. A., McDonnell, C. & Merl, H. (2012). An evaluation of a therapeutic
garden’s influence on the quality of life of aged care residents with dementia. Dementia,
12(4), 494-510. doi: 10.1177/1471301211435188
Eldh, A-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (2:a uppl., s. 485-504). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Ford Murphy, P., Miyazaki, Y., Detweiler, M. B. & Kim, K. Y. (2010). Longitudinal
analysis of differential effects on agitation of a therapeutic wander garden for dementia
patients based on ambulation ability. Dementia, 9(3), 355-373. doi:
10.1177/1471301210375336
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:a uppl., s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur AB.
Gruetzner, H., Ellor, J. W. & Back, N. (2012). Identifiable grief responses in persons with
Alzheimer’s disease. Journal of Social Work in End-of-Life & Palliative Care, 8(2), 151-
164. doi: 10.1080/15524256.2012.686439
*Hagens, C., Beaman, A. & Bouchard Ryan, E. (2003). Reminiscing, Poetry Writing, and
Remembering Boxes. Activities, Adaptation & Aging, 27, 97-112. doi:
10.1300/J016v27n03_07
Hallberg, I. R. (1997). Problematiska beteenden hos demensdrabbade. Stockholm: Liber
AB.
24
Heggestad, A. K. T. & Slettebö, Å. (2015). How individuals with dementia in nursing
homes maintain their dignity through life-storytelling - a case study. Journal of Clinical
Nursing, 24, 2323-2330. doi: 10.1111/jocn.12837
Isacs, L. & Wallskär, H. (2004). Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden.
Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
*Janzen, S., Zecevic, A. A., Kloseck, M. & Orange, J. B. (2013). Managing Agitation
Using Nonpharmacological Interventions for Senior With Dementia. American Journal of
Alzheimer’s Disease & Other Dementias, 28(5), 524-532. doi:
10.1177/1533317513494444
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund:
Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod
– från idé till examination inom omvårdnad (1:a uppl., s. 69-92). Lund: Studentlitteratur
AB.
Lee, Y. & Kim, S. (2007). Effects of indoor gardening on sleep, agitation, and cognition in
dementia patients - a pilot study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 23, 485-
489. doi. 10.1002/gps.1920
*Lin, Y., Chu, H., Yang, C-Y., Chen, C-H., Chen, S-G., Chang, H-J., Hsieh, C-J. & Chou,
K-R. (2011). Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly
persons with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry, 26, 670-678. doi:
10.1002/gps.2580
Mak, E., Chin, R., Ng, L. T., Yeo, D. & Hameed, S. (2015). Clinical associations of
anosognosia in mild cognitive impairment and Alzheimer’s disease. International Journal
of Geriatric Psychiatry, 30, 1207-1214. DOI: 10.1002/gps.4275
Oddy, R. (2011). Aktivitet vid demenssjukdom - en praktisk vägledning. Stockholm: Liber
AB.
*Oppikofer, S. & Geschwindner, H. (2014). Nursing interventions in cases of agitation and
dementia. Dementia, 13(3), 306-317. doi: 10.1177/1471301212461110
*O’Shea, E., Devane, D., Cooney, A., Casey, D., Jordan, F., Hunter, A., Murphy, E.,
Newell, J., Connolly, S. & Murphy, K. (2014). The impact of reminiscence on the quality
of life of residents with dementia in long-stay care. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 29, 1062-1070. doi: 10.1002/gps.4099
*Pieper, M. J. C., Franche, A. L., van der Steen, J. T., Scherder, E. J. A., Twisk, J. W. R.,
Kovach, C. R. & Achterberg, W. P. (2016). Effects of Stepwise Multidisciplinary
Intervention for Challenging Behavior in Advanced Dementia: A Cluster Randomized
25
Controlled Trial. Journal of The American Geriatrics Society, 64(2), 261-269. doi:
10.1111/jgs.13868
Polmé, O. (2008). Hur ska vi bemöta demenssjuka? - en handbok för vårdpersonal och
anhöriga. Höganäs: Kommunlitteratur.
Priebe, G. & Landström, C. (2014). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod - från idé till examination inom omvårdnad (1:a uppl., s. 31-50). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ragneskog, H. (2013). Demensboken - omvårdnad och omsorg. Göteborg: Printema.
*Ridder, H. M. O., Stige, B., Qvale, L. G. & Gold, C. (2013). Individual music therapy for
agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial. Aging & Mental Health,
17(6), 667-678. doi: 10.1080/13607863.2013.790926
SBU. (2014). Bilaga 6. Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt
AMSTAR [1,2]. Hämtad 2017-03-27 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_systematiska_oversikter.pdf
SBU. (2008). Dementia - Etiology and Epidemiology a systematic review. Stockholm:
SBU
Skog, M. (2010). Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom [E-läsarversion].
Hämtad från http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/Vardriktlinjer/Nationella-
riktlinjer-for-vard-och-omsorg-vid-demenssjukdom/Material/Demenshandboken/
Socialstyrelsen. (2014). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012 (2014-6-
3). Hämtad 2 december, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19444/2014-6-3.pdf
Smythe, A., Bentham, P., Jenkins, C. & Oyebode J-R. (2015). The experiences of staff in a
specialist mental health service in relation to development of skills for the provision of
person centred care for people with dementia. Dementia, 14, 184-198. doi:
10.1177/1471301213494517
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
*Sung, H-C., Chang, S-M., Lee, W-L. & Lee, M-S. (2006). The effects of group music
with movement intervention on agitated behaviours of institutionalized elders with
dementia in Taiwan. Complementary Therapies in Medicine, 14, 113-119. doi:
10.1016/j.ctim.2006.03.002
*Sung, H-C., Lee, W-L., Li, T-L. & Watson, R. (2012). A group music intervention using
percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of
26
institutionalized older adults with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry,
27, 621-627. doi: 10.1002/gps.2761
Svenskt demenscentrum. (2016a). Vad är demens?. Hämtad 18 november, 2016, från
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/
Svenskt demenscentrum. (2016b). Metoder och arbetssätt. Hämtad 2 december, 2016, från
http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-och-arbetssatt/
van Alphen, H. J. M., Hortobágyi, T. & van Heuvelen, M. J. G. (2016). Barriers,
motivatiors, and facilitators of physical activity in dementia patients: A systemic review.
Archives of Gerontology and Geriatrics, 66, 109-118. doi: 10.1016/j.archger.2016.05.008
*Van Vracem, M., Spruytte, N., Declercq, A. & Van Audenhove, C. (2015). Agitation in
dementia and the role of spatial and sensory interventions: experiences of professional and
family caregivers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30, 281-289. doi:
10.1111/scs.12240
*Vink, A. C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidema, S. U. & Slaets, J. P. J.
(2012). The effect of music therapy compared with general recreational activities in
reducing agitation in people with demetnia: a randomised controlled trial. International
Journal of Geriatric Psychiatry, 28, 1031-1038. doi: 10.1002/gps.3924
Wallengren, C. & Henricsson, M. (2014). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till
examination inom omvårdnad (1:a uppl., s. 481-496). Lund: Studentlitteratur AB.
Watkins, R., Cheston, R., Jones, K. & Gilliard, J. (2006). ‘Coming out’ with Alzheimer’s
disease: Changes in awareness during a psychotherapy group for people with dementia.
Aging & Mental Health, 10(2), 166-176. doi: 10.1080/13607860500312209
WHO. (2016). Dementia. Hämtad 19 November, 2016, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/
Wijk, H. (2014). Minnessvårigheter och förvirringstillstånd. I I. Skärsäter (Red.),
Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå (2:a uppl., s. 189-213). Lund:
Studentlitteratur AB.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk. Omvårdnadens
grunder – hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Yang, Y-P., Lee, F-P., Chao, H-C., Hsu, F-Y. & Wang, J-J. (2016). Comparing the effects
of cognitive stimulation, reminiscence, and aroma-massage on agitation and depressive
mood in people with dementia. Journal of American Medical Directors Association, 17,
719-724. doi: 10.1016/j.jamda.2016.03.021
27
Öhman, M. (2014). Dagligt liv med allvarlig, kronisk sjukdom. I S. Söderberg (Red.), Att
leva med sjukdom (2:a uppl., s. 107-115). Lund: Studentlitteratur AB.
Östlund, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:a uppl., s. 57-79). Lund:
Studentlitteratur AB.
Referenser med asterisk (*) är artiklar som ingår i resultatet.
Bilaga 1 - Översikt av analyserad litteratur
Författare,
år, titel samt
tidskrift
Syfte Forsknings-
design
Resultat Bedömn
ing av
studiens
kvalitet
Övriga
kommentare
r
Aman, E. &
Thomas, D.
R. (2009).
Supervised
exercise to
reduce
agitation in
severely
cognitively
impaired
persons.
Journal of
the
American
Medical
Directors
Association.
Att undersöka
om den
kortvariga
effekten av ett
övervakat
träningsprogram
har effekt på
agitation.
Prospektiv
longitudinel
l-studie.
Effekten
visade sig
vara
signifikant på
agitation än
innan
programmet.
Hög
kvalitet.
Bédard, A.,
Landreville,
P., Voyer,
P.,
Verreault,
R. &
Vézina, J.
(2011).
Reducing
verbal
agitation in
people with
dementia:
evaluation
of an
intervention
based on
the
satisfaction
Att undersöka
graden av verbal
agitation och om
att tillfredsställa
deltagarnas
behov har effekt
på agitation.
Pilotstudie.
En
signifikant
reducering av
verbal
agitation sågs
så länge som
interventione
rna pågick.
Hög
kvalitet.
of basic
needs.
Aging &
Mental
Health.
Bharwani,
G., Parikh,
P. J.,
Lawhorne,
L. W., Van
Vlymen, E.
&
Bharwani,
M. (2012).
Individualiz
ed behavior
managemen
t program
for
Alzheimer’s
/Dementia
residents
using
behavior-
based
ergonomic
therapies.
American
Journal of
Alzheimer’s
Disease &
Other
Dementias.
Att undersöka
om ett
stressreducerand
e program
(BBET) med
individuella,
personcentrerad
e aktiviteter kan
reducera
agitation.
Pilotstudie. Programmet
visade sig ha
effekt på
agitation
under resten
av dagen
efter
deltagare
använt
programmet.
Personal och
anhöriga
märkte en
förbättring i
graden av
agitation hos
deltagarna.
Medel
kvalitet.
Artikeln är
endast en del
av en större
studie varav
en del av
information
ej tydligt
beskrivs.
Studien
bedömdes
ändå bidra
till resultatet.
Davison et
al. (2015)
A
personalize
d
multimedia
device to
treat
Att undersöka
om ett
datorsystem
med anpassat
material för
personer med
demenssjukdom
har effekt på
reducering av
Randomiser
ad
kontrollstud
ie med
crossover
design.
På en skala
mellan 1-5,
där 5 är högst
blev
medelvärdet
hos
deltagarna
3.3. Hos
personalen
Hög
kvalitet.
agitated
behavior
and
improve
mood in
people with
dementia: A
pilot study.
Geriatric
Nursing, 37.
agitation, och
förbättrar
symtom på
depression och
oro.
3.4 och hos
anhöriga 3.9.
Resultatet
kan tolkas
som att
deltagarna
fann systemet
som medel
eller mycket
underhålland
e.
Detweiler,
M. B.,
Murphy, P.
F., Myers,
L. C. &
Kim, K. Y.
(2008).
Does a
wander
garden
influence
inappropriat
e behaviors
in dementia
residents?
American
Journal of
Alzheimer’s
Disease &
Other
Dementias.
Att observera
om en
vandringsträdgår
d påverkar
agitation och
andra beteenden
hos personer
med en
demenssjukdom.
Prospektiv
tvärsnittsstu
die.
De deltagare
som använde
trädgården
mer frekvent
uppvisade
mindre
agiterat
beteende.
Negativt
verbalt
beteende
hade ingen
signifikant
minskning.
Trots detta
upplevde
personal och
anhöriga en
minskning i
olämpligt
beteende
samt ökning
av positivt
humör och
livskvalitet.
Medel
kvalitet.
Deudon et
al. (2009).
Non-
pharmacolo
gical
managemen
t of
behavioural
symptoms
Att undersöka
effekten av att
utbilda personal
om
omvårdnadsåtgä
rder i hantering
av BPSD.
Randomiser
ad
kontrollstud
ie.
Utbildningen
visade sig ha
signifikant
effekt på
reduceringen
av agitation
hos personer
med
demenssjukd
om.
Hög
kvalitet.
in nursing
homes.
Internationa
l Journal of
Geriatric
Psychiatry.
Edwards, C.
A.,
McDonnell,
C. & Merl,
H. (2012).
An
evaluation
of a
therapeutic
garden’s
influence on
the quality
of life of
aged care
residents
with
dementia.
Dementia.
Att undersöka
om terapeutisk
trädgård kan
förbättra
livskvaliteten
hos personer
med
demenssjukdom.
Prospektiv
longidudine
ll-studie.
Studien mätte
förutom
livskvalité
även
depression
och agitation.
Agitation
visade sig
nästan
halverats.
Hög
kvalitet.
Ford
Murphy, P.,
Miyazaki,
Y.,
Detweiler,
M. B. &
Kim, K. Y.
(2010).
Longitudina
l analysis of
differential
effects on
agitation of
a
therapeutic
wander
garden for
Att observera
om en
vandringsträdgår
d påverkar
agitation och
andra beteenden
hos personer
med en
demenssjukdom.
Prospektiv
longitudinel
l-studie.
De deltagare
som använde
trädgården
frekvent
uppvisade ett
mindre
agiterande
och
aggressivt
beteende. Det
fanns en
minskning av
agitation
generellt hos
alla, dock var
det ännu
mindre
agitation hos
Medel
kvalitet.
Även om
ingen tydlig
rubrik för
metoddiskus
sion finns,
diskuteras
metoden.
dementia
patients
based on
ambulation
ability.
Dementia.
de deltagare
som var där
mer frekvent
eget bevåg.
De som
behövde
assistans till
trädgården
visade sig ha
lägre effekt
av trädgården
gällande
agitation
oavsett
besöksfrekve
ns.
Hagens, C.,
Beaman, A.
& Bouchard
Ryan, E.
(2003).
Reminiscin
g, Poetry
Writing,
and
Rememberi
ng Boxes.
Activities,
Adaptation
& Aging.
Att undersöka
hur minneslådor
kan hjälpa
personalen att
lära sig mer om
deltagarna och
använda sig av
denna metod vid
reducering av
agitation och
oro.
Kvalitativ
intervjustud
ie som
använder
sig av
informella
konversatio
ns-
intervjuer.
Minneslådan
visade sig ge
personalen
verktyg att
hantera och
avvärja
beteendeförä
ndringar så
som agitation
och oro.
Medel
kvalitet.
Studien
saknade
metoddiskus
sion samt är
bristande i
dataanalys.
Janzen, S.,
Zecevic, A.
A.,
Kloseck, M.
& Orange,
J. B. (2013).
Managing
agitation
using
nonpharmac
ological
intervention
Att undersöka
personalens syn
på icke-
farmakologiska
åtgärder för att
reducera
agitation hos
personer med
demenssjukdom.
Kvalitativ
tvärsnittsstu
die
Agitation
identierades
som
tidskrävande
och att
använda
medicin
istället för
icke-
farmakologis
k åtgärder har
en mer säker
positiv effekt
eftersom
Medel
kvalitet.
Bristande
etisk
diskussion.
s for senior
with
dementia.
American
Journal of
Alzheimer’s
Disease &
Other
Dementias.
icke-
farmakologis
kt inte alltid
fungerar.
Lin, Y.,
Chu, H.,
Yang, C-Y.,
Chen, C-H.,
Chen, S-G.,
Chang, H-
J., Hsieh, C-
J. & Chou,
K-R.
(2011).
Effectivene
ss of group
music
intervention
against
agitated
behavior in
elderly
persons
with
dementia.
Internationa
l Journal of
Geriatric
Psychiatry.
Att undersöka
om musikterapi
I grupp har
effekt på
agitation hos
personer med
demenssjukdom
Prospektiv
longitudinel
l-studie.
Musikterapi i
grupp visade
sig ha
reducerande
effekt av
agitation
såväl på
aggressiv
som icke-
aggressiv
agitation.
Medel
kvalitet.
Oppikofer,
S. &
Geschwind
ner, H.
(2014).
Nursing
intervention
Att undersöka
när och varför
agitation
uppkom, samt
hur detta kan
förhindras
genom
Prospektiv
longitudinel
l-studie.
Majoriteten
av agitation
visade sig
uppstå när
den
demenssjuke
blev lämnad
ensam och
Medel
kvalitet.
s in cases of
agitation
and
dementia.
Dementia.
omvårdnadsåtgä
rder.
sällan när de
höll på med
aktivitet. De
mest
framgångsrik
a
omvårdnadså
tgärderna
visade sig
vara att
undvika
oväsen,
kommunikati
on, fysisk
aktivitet,
hjälp till
toaletten samt
att få vätska
påfyllt.
O’Shea et
al. (2014)
The impact
of
reminiscenc
e on the
quality of
life of
residents
with
dementia in
long-stay
care.
Internationa
l Journal of
Geriatric
Psychiatry.
Att undersöka
hur effektivt ett
strukturerat
reminiscencepro
gram är för
personer med
demenssjukdom.
Strukturerad
utbildning i
reminiscence
gavs till
personalen inför
studien.
Kluster -
randomisera
d
kontrollstud
ie.
Reminiscenc
e tolkas ha
positiv effekt
på
livskvalitet
men påvisar
ingen effekt
på agitation
och
depression.
Medel
kvalitet.
Full metod
finns i
ytterliggare
artikel.
Artikeln
riktar in sig
på
livskvalitet
men mäter
även
agitation och
har därför
inkluderats i
resultatet.
Pieper, M.
J. C.,
Franche, A.
L., van der
Steen, J. T.,
Scherder, E.
J. A.,
Twisk, J.
Att undersöka
om
personalutbildni
ng med fem-
stegs plan kan
reducera
utmanande
beteende hos
Kluster
randomisera
d
kontrollstud
ie.
Utbildningen
tillsammans
med planen
visade sig ha
en god effekt
i
reduceringen
av negativt
Medel
kvalitet.
W. R.,
Kovach, C.
R. &
Achterberg,
W. P.
(2016).
Effects of
stepwise
multidiscipl
inary
intervention
for
challenging
behavior in
advanced
Dementia: a
cluster
randomized
controlled
trial.
Journal of
The
American
Geriatrics
Society.
personer med
demenssjukdom.
beteende så
som agitation
hos personer
med
demenssjukd
om.
Ridder, H.
M. O.,
Stige, B.,
Qvale, L.
G., Gold, C.
(2013).
Individual
music
therapy for
agitation in
dementia:
an
exploratory
randomized
controlled
trial.
Att undersöka
musikens effekt
av agitation på
personer med
demenssjukdom.
Randomiser
ad
kontrollstud
ie med
cross-over
design.
Musikterapi
visade sig ha
reducerande
effekt av
agitation I
jämförelse
med de som
inte hade
musikterapi.
Medel
kvalitet.
Aging &
Mental
Health.
Sung, H-C.,
Chang, S-
M., Lee, W-
L., Lee, M-
S. (2006).
The effects
of group
music with
movement
intervention
on agitated
behaviours
of
institutional
ized elders
with
dementia in
taiwan.
Complemen
tary
Therapies in
Medicine.
Undersöka
effekten av
rörelser till
musik på
agitation.
Randomiser
ad
kontrollstud
ie.
Effekten
visade sig ha
signifikant
skillnad på
reducering av
agitation hos
personer med
demensjukdo
m.
Hög
kvalitet.
Sung, H-L.,
Lee, W-L.,
Li, T-L. &
Watson, R.
(2012).
A group
music
intervention
using
percussion
instruments
with
familiar
music to
reduce
anxiety and
Att undersöka
effekten av
agitation och oro
med musikterapi
i grupp.
Prospektiv
longitudinel
l-studie.
Musikterapi i
grupp visade
sig ha
signifikant
effekt på oro
men inte på
agitation.
Medel
kvalitet
agitation of
institutional
ized older
adults with
dementia.
Internationa
l Journal of
Geriatric
Psychiatry.
Van
Vracem,
M.,
Spruytte,
N.,
Declercq,
A. & Van
Audenhove,
C. (2016).
Agitation in
dementia
and the role
of spatial
and sensory
intervention
s:
experiences
of
professional
and family
caregivers.
Scandinavia
n Journal of
Caring
Sciences.
Att presentera
fakta från
vetenskaplig
litteratur och
forskning till
vårdgivare och
anhörig
vårdgivare I
utbyte mot
reflektion av
olika
omvårdnadsåtgä
rder vid
agitation hos
personer med
demens.
Kvalitativ
intervjustud
ie.
Både
personal och
anhörig
vårdare
önskar mer
forskning om
effekten av
åtgärder
genom
miljöfaktorer
och yttre
sinnesstimule
ring.
Personalen
uttryckte att
de visste det
blev skillnad,
men inte
varför
skillnaden
uppstod.
Hög
kvalitet.
Endast typen
av design
saknas enligt
gransknings
mallen.
Vink, A. C.,
Zuidersma,
M.,
Boersma,
F., de
Jonge, P.,
Zuidema, S.
U. &Slaets,
Att jämföra
effekter av
interventioner
mellan musik
och handarbete
för att reducera
agitation hos
Randomiser
ad
kontrollstud
ie.
Studien visar
en positiv
sänkning i
agitation med
det finns
ingen
signifikant
skillnad
Medel
kvalitet.
J. P. J.
(2012).
The effect
of music
therapy
compared
with general
recreational
activities in
reducing
agitation in
people with
dementia: a
randomised
controlled
trial.
Internationa
l Journal of
Geriatric
Psychiatry.
personer med
demenssjukdom.
mellan
grupperna.
Bilaga 2 - Granskningsmall av sökprocessen
Databaser Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa
abstrakt
Valda
artiklar
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND music*
AND therap*
AND agit*
53 53 23 5
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND agit*
AND wander*
AND manag*
8 8 3 1
CINAHL ((MH
"Dementia+")
memory* AND
3 1 1 1
box* AND
(agit* OR anx*)
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND (agit* OR
anx*) AND
manag* AND
behav* AND
sympt*
83 83 15 1
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND exercis*
AND agit*
13 13 1 1
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND therap*
AND reminisc*
AND (impact*
OR effect*)
49 49 10 1
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND therap*
AND behav*
AND effect*
AND challeng*
AND nurs*
50 50 6 1
CINAHL ((MH
"Dementia+")
AND dement*)
AND agit*
AND therap*
485 485 43 8
