VAD EKONOMER BEHÖVER VETA OM EKOLOGI
(OCH SAMHÄLLSVETENSKAP)
Naturvårdsverkets Forum för tillämpad
samhällsekonomisk analys
14 oktober 2014
• Agr. Dr. Thomas Hahn [email protected] www.stockholmresilience.su.se
Dagens föreläsning
• Ekosystemtjänster och The Millennium
Ecosystem Assessment (MA)
• Naturvetenskapligt orienterade ekonomers
syn på Hållbar Utveckling och resiliens
• The Economics of Ecosystems and
Biodiversity (TEEB)
• Neoklassisk nationalekonomi erbjuder
kraftfulla redskap, behöver dock omtolkas
(modern världsbild och adekvata metoder)
Ekosystemtjänster
Vattenrening
Fiskproduktion
Pollinering
Fröspridning
Klimatlänkar
Kolsänkor
EST
Jordbruksgröda
Naturlig skadedjurs-
bekämpning Timmer
Vatten - kvalitet o flöde
Habitat - levnadsplatser
biologisk mångfald
Jordmånsbildning Kolsänka
Pollinering
Mångfunktionalitet EST = EkoSystemTjänster
Millennium Ecosystem Assessment Ecosystem services – the benefits people obtain from
ecosystems
www.MAweb.org
Focus: Consequences of Ecosystem Change for Human Well-being
www.MAweb.org
Trender för 24 grupper av ekosystemtjänster
Provisioning Services (11) Status
Food crops
livestock
capture fisheries
aquaculture
wild foods
Fiber timber +/–
cotton, silk +/–
wood fuel
Genetic resources
Biochemicals, medicines
Fresh water
Regulating Services (10) Status
Air quality regulation
Climate regulation – global (carbon sink)
Climate regulation – regional and local
Water regulation +/–
Erosion regulation
Water purification and waste treatment
Disease regulation +/–
Pest regulation
Pollination
Natural hazard regulation
Spiritual and religious values
Aesthetic values
Recreation and ecotourism +/–
Cultural Services (3) Status
MA Synthesis Report www.maweb.org
Tre tolkningar av hållbar utveckling
1. Totalkapitalet skall inte minska över tiden (Antagande
om utbytbarhet, dvs minskat naturkapital kan
kompenseras genom mer tillverkat kapital. Vanlig syn
inom neoklassisk miljöekonomi, kallas även ”weak
sustainability”)
2. Naturkapitalet skall inte minska över tiden (”leva på
räntan från naturen, inte tära på naturkapitalet”)
(ekologisk ekonomi, ”strong sustainability”)
3. Biosfärens (underliggande) kapacitet att leverera
”ekosystemtjänster” skall inte minska över tiden, dvs.
resiliensen skall inte urholkas (ekologisk ekonomi och
systemekologi)
Resiliens • Ger kapacitet att
buffra störningar
• Möjliggör återupp-byggnad och förnyelse
• Bibehåller kapacitet för att lära, anpassa sig till och forma utvecklingen – ger valfrihet
• Är en precisering av “hållbar utveckling” Kort o gott: Resiliens betyder kapacitet
att klara av förändring, dvs fortsätta att vidareutvecklas trots ”störningar”
ekologiska system luft
jord
mineraler
växter djur mikroorganismer
biologisk mångfald
vatten
näringsämnen
biogeokemiska
cykler
ekonomiska
system
sociala system
Ekologisk
Ekonomi:
Människan är
beroende av
biosfären
även om vi
inte förstår det
Neoklassisk
MiljöEkonomi:
Värdet av
biosfären
bestäms av
människans
preferenser
Två viktiga rapporter: TEEB 2009 och GE 2011
TEEB addresses ecosystem complexity …
Ecosystem resilience provides a kind of ‘natural insurance’ against
potential shocks and losses of ecosystem services. Although difficult
to measure, the insurance value of well-functioning ecosystems
should be regarded as integral part of their Total Economic Value.
(TEEB Synthesis Report p. 25)
In daily practice, [resilience and] insurance values are difficult to
measure, justifying a precautionary approach to ecosystem and
biodiversity conservation. (TEEB Policy Report p. 8)
Recommendations: Economic [monetary] valuation is less useful in
situations characterized by non-marginal change, radical uncertainty
or ignorance about potential tipping points. In such circumstances,
prudent policy should invoke complementary approaches such as
the ‘safe minimum standard’ or the ‘precautionary principle’. Under
conditions of uncertainty it is generally advisable to err on the side of
caution and conservation. (TEEB Synthesis Report p. 26)
TEEB recognises rights + intrinsic values
In situations where cultural consensus on the value of ecosystem services is
strong and the science is clear, it may be relatively straightforward to
demonstrate values in monetary terms and capture them in markets. …
On the other hand, in more complex situations involving multiple ecosystems
and services, and/or plurality of ethical or cultural convictions, monetary
valuations may be less reliable or unsuitable. In such cases, simple recognition
of value [e.g. in legislation] may be more appropriate. (TEEB Synthesis Report
p. 12)
Intrinsic values are culturally embedded moral truths. They can be taken into
account by choosing the appropriate institutions which allow their articulation in
addition to utilitarian values. (TEEB Chapter 4 Key message)
Conclusion: TEEB illustrates what economists have learnt from ecologists, it
acknowledges that monetary valuation reduces “dignities” (intrinsic values) to
“commodities” (utilitarian values). Intrinsic values can be governed by protected
areas (compare human rights)
”Ekosystemvarornas” andel av BNP har sjunkit från
22% till 2% under 80 år, trots att de är fundamentala
för vår välfärd. BNP synliggör inte dessa värden.
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av
ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom
biologisk mångfald och
ekosystemtjänster
Maria Schultz – Utredare
Lars Berg - Huvudsekreterare
Louise Hård af Segerstad &
Thomas Hahn –
Utredningssekreterare
SOU 2013:68 http://www.regeringen.se/sb/d/17928/a/226396
http://www.regeringen.se/sb/d/16982/a/226192
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster
Metoder och
beslutsunderlag i:
Lämpligt för ekosystemtjänster…
Monetära termer
(Betalningsviljestudier,
kostnads-nytto analys)
… som vi har stor kunskap om och
normativt/etiskt okontroversiellt, t ex för varor
som timmer, vattenrening, rekreationsvärden
Kvantitativa termer
(kartläggning, status,
statistik, multikriterie-
analys)
… som kan mätas men svårt att översätta till
pengar t ex mångfunktionalitet (många
ekosystemtjänster) i våtmark eller skog
Kvalitativa termer
(intressent-dialog, SWOT-
analys, identifiering)
… som är svåra att mäta och svårt att översätta
till pengar t ex försäkringsvärden och
oåterkalleliga effekter. Bättre
kunskapsunderlag behövs.
Värdering av ekosystemtjänster
• Försäkringsvärdet med avseende på pollinerare kanske
anses lågt om endast spannmål och andra grödor som
inte behöver insektspollinering odlas i detta landskap i
dag. Ingen kostnad uppstår direkt om dessa insekter
försvinner för gott. Men framtida odlingsmöjligheterna
inskränks. Redundans ger resiliens. (sid 197)
• En monetär värdering av ett skogsparti, en naturbetes-
mark eller en kuststräcka kan generera ett mycket högt
värde ifall man upptäcker att skogspartiet används av en
orienterarklubb, betesmarken hyser insekter som
pollinerar eller äter bladlöss eller ogräsfrön och därmed
kraftigt ökar skördarna på intilliggande åkrar, eller att
torsken leker just längs denna kuststräcka. Ifall dessa
aktiviteter inte hade upptäckts så skulle det ekonomiska
värdet tvärtom anses mycket lågt, om försäkringsvärdet
inte beaktades [ t.ex. genom scenarier]. (sid 207)
Försäkringsvärden är ofta stora
En generell strategi är att
integrera (beakta)
kunskap om biologisk
mångfald och
ekosystemtjänster i
planering av tätorter och
landsbygd (ÖP, PBL).
Skapa rutiner för detta
genom krav på besluts-
underlag och rapportering
Kräver ny lagstiftning
och/eller vägledning av
länsstyrelser...
Ekosystemtjänstbedömning
SOU 2013:68, sid. 13, 214
• Economics for the
Biosphere and
Anthropocene:
• A framework for
sustainable
economic
development
• A safe and just
space for
humanity
CAN WE LIVE WITHIN THE
DOUGHNUT? Oxfam Discussion Papers 2012
Planetary and social boundaries
Vilka kraftfulla verktyg erbjuder
neoklassisk miljöekonomi?
Jo, fyra nationalekonomiska principer:
1. Alternativkostnad
Kostnad = värdet i alternativ användning. Inkl försäkringsvärdet!
2. Extern kostnad
”extern” i förhållande till köpare och säljare. Externa effekter är
INTE special case, tvärtom kanske större än hela världens BNP
3. Incitament
= belönings- och bestraffningssystem: juridiskt, monetärt och
socialt. Ledarskap som skapar tillit, lärande och samverkan ger
helt andra möjligheter än statisk optimering.
4. Kostnadseffektivitet
= att nå ett visst (miljö)mål till lägsta monetära kostnad.
Synergi-effekter bör beaktas liksom realistisk anpassning
Kostnadseffektivitet
Vad är en effektiv kostnad? Så låg som möjligt, så klart!
Definition: = att nå ett visst (miljö)mål till lägsta monetära
kostnad, alternativt att få så mycket måluppfyllelse som
möjligt för en viss budget.
Antag att det finns två sätt att halvera totala utsläppen. Hur
fördela?
Ton utsläpp
MK reduktion totalt
MKredB MKredA
16 8 4
MK = Marginalkostnad för
att reducera utsläpp
Definition: Kostnadseffektivitet
uppnås när MKred A= MKred B
Kostnadseffektivitet
• Oerhört viktig princip
• Behöver dock kompletteras med effektprofil för att
synliggöra synergier och tradeoffs
• Behöver även kompletteras med verklig
systemanpassning
• Exempel: ”Det är billigare att minska utsläppen i
verkligheten än i de ekonomiska modellerna.”
(Svante Axelsson): CO2, bilar 25%, glödlampor…
• Allmän jämviktsanalys av Färdplan 2050
överdriver kostnaden, negligerar nyttan:
Samverkan NV och KI skulle behövas…
Kostnadseffektivitet
• Exempel Östersjön:
kostnaden att minska N+P-
läckage är liten om dieten
anpassas till evolutionärt
perspektiv
• Sara Jervfors fick White Guide Juniors pris för
Årets Kostchef och Södertälje Årets
Skolmatskommun 2014.
• Östersjövänlig och klimatsmart mat, samma
kostnad trots lokalproducerat 50% ekologiskt.
• Transformation till hållbar utveckling är mycket
lättare än kostnadseffektivitets-analysen antyder
Tack!
