En orientering om begreppets bakgrund, några definitionsförsök och praktiska

,Kdgi erfarenheter; samt 7 4 +t eraturfört eckning,

DEN D U L T k BIRLIOTERAPIEN , En or ienter ing om begrepe t s bakgrund,, &gra definitiunsIÖrsÖk och osaktieka I

erfarenheter; sa& en lit~erat~rf5~tec/aing,

Speciailarbete inon ämnet; bib2.io!tekskunskap v i d bfblio$ekoh5gskolan, BorAs, ht 1975,

Karl SWart I lng , l

i r\ t,'

Pörard T: u?got om bakgrunden ff:l, n5gra ~ T i k a d ~ f i n i t i o n e r 'II:2, n t p t om praktiken If:$$, en k r i t i e k röst ( Faunzaa ) ILI:l, några praktiska rön IfI:2, ytterlig~re definitionsförsök IV: några svenska erfarenheter Litteratur

s i d , l* 2. 2. 4 6, 8.

3-3 15 24

3% jag bör jade deted arbete, hade j a g en

allmant v % l v i l l i g , obestEmd uppfattning on vad "bihliotedapi" kunde rara f ö r nagot:

Jag avsap narmest att ge on ''fältrapport" fran någon psyldiatrisk k l i n i k , 6Pr e%dsn

verksomhet bedreos.k'ontakt med arå ås l a s a r e t t gav intet, e j heller syntes b i b l i o -

terapi i mer organiserad fora utövas annorstädes i riket.Närrnzre s tudim av

litteraturen har sedan visat, att uppfattningarna om thrnbns innebörd är mycket

skiftande. ~ & g o n klar bild ar "forskningslägetu e l l e r praktikena utfoz'mning p&

senare år har icke statt att f&.vissa vskolorfl g&r dock akt arskilja: en mer ''rigidn,

c;) censurinriktad ("böcker som IZkenedaln) och en öppnare ( - b i b l i o t e r e p i är 13s-

n ing som g7r tillvaron drzgf igzre for en patient).~ill en b3rjan tycker man sig

ocksa i uppsatserna ana en yrIccsk$r, som strävar a t t accepteras ( b ib l io teke t

kan vara " a valuable therapeut i s toolu).Och senare skänfes S i l d e n av en c g e c i a -

l i t e t , vard att s t r i d a am för b i 5 l i o t s k a r i e r , psykiater, arbetsterepeilter n.Z1.

H 2 s är inte platsen f3r en i r t r ä n g s n d e ana lys

av d e skilda å s i k t e r , som redo visas.^^^ inskranker mig dapför till ctf lamna en

ytterst k o r t f a t t a d r e d ~ s ö r e l s e för begreppets urspiung, och l a t e x dess vidare

utveckling ~ p e g l a s i en kort redovisning av olika f6rekommande definitionsförsök.

Dartill meddelas en äel, n e s t svenska, praktiska erfaronheter p8 omradet.3atta

som orienterande inledning till den litteraturförteckning, som utg6r arbetets

egentliga tyngdpunkt.

Hoppeligen kan ett nyttjande av dessa ZittegturfCrslag vara ett steg p2 vagen

a t t n& en genomtänkt up-fattning om vad v i egentligen vill avse med "bibiio-

terapifr; utan att hemfaXla at vagt , kanslosamt tyckande eller att fastna i s te la /--. '! u wsko13ildninga~ft med lzsta teoretiska positioner.

De här a terg ivna ;sikterna kan ju ocksa ge en aning orniolika tankeströnimars

styrka och inriktning.

Hz nzgot om bakgrunden,

Denna frzmsiZlloing ansluter sig i sina huvuddrag till:

HBiblliotherapy, Kethods and Materéal~.~, AHIL/ALA ~ g i c a ~ o 1971, ( 'Cf t,

"5ibliotherapgm). Ruth '1. Tews har en annan god presdntatioc f: "Advances 1 l

. Biblfotera.pf - dvs bokan som terapeutiskt hjälpmedel - Er ! egentligen en urgammal företeelse. Klassiska grak5ska författare var medvetna

an l asn ingens terapeutiska effekter, S& t a e x . ansag Aristoteles att 'ii"iteiz&iiiari / I

( liksom övriga sköm konster ! hos n2nniskor uppväckte känslor, som hade en I

helande inverkan. Biblioteket i Thebe b a r i n s k r i f t e n : "sj5lens läk ep lat^.^^

~ i k a s å fanns på det medeltida klosterbiblioteket i S:t Gallen, Schweiz, In- l

0 skripk tonen: n ~edicinlgd~n iör s jälenu . I

Under 1800-talet lade man vid bokurvalet för sjuka huvudvikten p&

litteratur av religiöst-moralisk art, men v i d början av 1900-talet kom en

G omsvängning. De första fast organiserade sjukhusbiblioteken under ledning av

bibliotekautbildzd personal började skapas,Typiskt nog kan det ökade intresset

för sjukhuabibliotek ses som &I tTspin-off)lt-efTekt av i ö r s t a varldskriget,

Han stod plötsligt med en mängd krigsaksdade veterener att ta >and air,,

Ssmnia Eskgrund hade den amerikanska kongressens %agstif4;niDg om Erst i7.''31) I - böcker p i S l i n d s k r i f t och sedan (1~34) om ta1böcker.fBiblioth~y E, 3 f, )

Andra världekriget gev sedan ytterligare stimulans å t verksenheten med

sjukhusbibliotek. Därtill har erfarenheter fran skolor p& 1?50/60-tnI.en visat,

a t t barn med läa- och skrivsv&righeter blivit avsevärt biittre genom läsning,

kombinerad med efterföljabde diskussion av det lästa ( ib.s.5 9.

IT:L, några olika definitioner, G

Vad ar d& biblioterepi? En definitian ges i wDarland's illustrated

nedica1 dictiooarytg, 1/41: The employmeet of Souksi-and reading of them i n

the treatment of nervous diseases," Ett annat förslag ( av 2.M. Tews ) finna O i library Trends'spacialnummsr om biblicterapi ( akt. 1962 ): Bibliotherapy

is a program of selected a c t i v i t y involving readiag materials, planned, con-

ducted, and con t ro i l ed a s treafmen5 under the euirian$e of the ?hysicfan for

emotional and c t h e r p r ~ b l e a s . < ~ Denna definition f i n a + r t .o.m. den annars s&

strhge Favazza ( ced. s. 7 ) s4 pass god att hen 1946 i s i n y t t e r s t kritiska

gransk ning av biblfoQerapilitteraturen kan rekomaendera. en n o d i f i e r a d

variant: ,. zs treatment for p s y u 5 i a t r i c patients and utilizing, if needed, (m in kurs.) the assista.nce of a trained Iibrerian." Dvs ock& en

bibiiotekarie kon tankas medverka! 1

l

#rinn en definition erbjuder den kunnfga Shrodes: bibli terapi ar tq..ra

process 09 interaction between the personelity of the deeder and icaginatise l

l

Siterature vhich may engage his enogions and free thenifor conscious.and i

prodactive uee ." (Caroline Shrodos: BiSliothernpy: dn zpplication of psgcho- 1

analytic thearyu, i: American Imago 17(1960): 311-319).

Den som ar intresserad av Siblioterapiens psgt~anslytiska irnpl_ikatiorer Kan

vända sig till ett tidigare specialarbete vid BES: ~e1th;'C.g Stalinger, G,:

fFBiblioterapi,Vad är det? ", BHS ht 1974,I detta finns en genomgang av den

i psykoanalytiskt-teoretiska bakgrun8en för bibiioterag5cn.

I Gösta Hardings artikel: Biblioierzpi - rnentalhygie/lsk effekt av sk8n-

litteratur ( i : Psykisk Eälsa 1?68:4:199 fl, ) finns en genoagang av lit%eratt;r, I

! O som visar "ysykiatrisk insiktt1, samt diskuteras sådznt isom: "Angesten i svensk

lit teratur;" "Frin angest till ~chizofrenf~~; t i S i b l i o t e r a p l i grupp ." Den ~pecieila organisation, sam i USA sysslar med hiths~ande fr%gsr:

i l l

O ABIL (Association of Hospital end Institution ~ibreries), slutligen, har f ~ s t n a t '

l

för denna definition ( tagek ur tlWebsSer's Third New International DTc$i~nary~~, 1 I Springfield, Mase. 1951): t f The use of selected reading rnaterial~ as therapeutic

adiuvants in medicine and psgchiatry; ôIso guidance in,the ~oluticz o f personal

problems through directed reading." ( Bibliotherapg s . ? ) 1 j

A t t den till@ngliga litteraturen är amerikanskt dominerad, innebar I I

icke att ornrsdet e j agnats intresse P de socialistiska staterna.Matsatsen fram- l

tydligt av det i DDR utgivna Lexikon des Sibliothekswe~ens,~? L e i p z i g l???!( l

u r v i l k e t e t t I z n g r e citat torde vara larnpligt för att något balansera d e t

anerikanska.Un6er uppslagsordet "Bibliotherapie" (~d.1, sp.277) finner man - förutom en litteraturforteckning - följande: Teilgebiet der Psychatherapie;

C) hat in diesern Rahnen gleiche Bedeutung vie zB Yasiktharapie, B e w e y r ~ g s t h e r ~ p i e ,

Soziotherapie und ähnliche Sherapieformen.Sie befasst sich nit der Auswahl der

Literatur, die geeignet ist,'auf Grunt! ihrer psgchischen Iilirkung einen posi-

tiven Einf luss auf den Genecungsprozass beim Patienten auszuCben.Tn erster O

L i n i e kammt die Bibliotherapie anf pcychothera~euticchen Stztionen sur Anvenaung.

Sie ist ber a.uch auf allen anderen Stationen und in der ResoaiaLi~ierung uad

Nachbehondlung der Fntienten als zusXtzliche Massnahmemöglich.Dzr gezielte

Einsate bibliotherapeutisch geeigneter Literatur er fo lg t in enger Zusammenarbeit l

ewischen Xrzten, speziell Psychotherapeuten, Fsykologerp und Bi31icthekarea.

4 e ~ o r a u c s e t z ~ n ~ ist elne gezaue Kenstnls alle? 5n ait dem

\ KIe.nkheitsbild des Pat ientcn st ehenden ( sozialen, psg.chischen, sed iz in i sc l ien u .a. ,I

Faktoren.Auch in d e r DDR wird begonnen wicsensehaftlige Gszrndla.gen fur dieses

Gebiet zu erarberten. tt

EI:2, nzgat om prak t iken ,

Mot dem som t v i v l a r p5 nyttan av detta slags uerksemhet finns å tsk i l l&gt att, . .

. anföra.De2 skrivna/tryckta ordet tycks a l l t f o r t ha en särskild tyngd och airktor-

itet för aznga manniskor (Favazza a . n . ~ , I4O).~et finns ocksa vittnecbzrd an

att m5nniskor v a ~ d e r s i g tiil lasningen f a r a t t få h j a l p med personliga problem

(se Xv.nod.s.l8, H j e r t s ä t s r ) , R u t t Tevm anför Freud ( T c r w ~ E . 176): lf The s t o r y t e l l e r

has a l tpecu l ia r ly t l directive power over uô; by means of t h e rnoods h e can puL us

into , he is able to guide the current of our emotions, to dam it up in one

e lirection and make it flow i n enother , and he o f t en qbta ina a great v a r i e t y of

effects from t h e same naturial." D e flesta läskunniga kan ock& namna en eller två

böcker, som Zjupt gripit och psverkat dem, ökat deras utveckl ingsmöjl ighe. ter :

7 inte bara g i v i t kuosksp, utwn aven skänkt insikt och iaspiration,för må-oga hzr C! dock Socker blott ett prestigeviir6e.För andra, daremat, ger böcker d e l s kunskap,

dels underlattar de s6cialfsatiansprecessen - de ger mlnnickor de3 J någct san

är gemensamt med aodra, kan vara e t t samtalsämne osv. Böcker kan skanka i d e h r

ock ett sprak som gör det möjligt a t t uttrycka dessa.Sdmt att aktualisera, ana-

lysera - i s i s t a hand reda upp konflikter och problem ( i ~ i b l i o t h e r a p y ss, 7-81. Tews ger ett vidgat, aamh3lleligt perspektiv (Tews s.172): We must conSat

l

those as?ects of modern society that threz2en the inr l iv idusl ' s integrity as a

free and morally responsible being.But ut the same t i n e w e must he l? t h e indi-

v i d u a l to r e - e s t a b l i ~ h a n e a n i n g f u l re lat ianship with a larger context of pur-

psse." Vilket för Sibliatekarien betyder: Helg i n t rdztment by t he reading of

O books general ly has been regarded a s an aspect o f l i b r ~ s l a n s h i p limited t o a

c l i n i c a l s e t t i n g , i n n hospital ar an institution.Yet t lhis concept R ~ S O has

undcrgone a change: within t h e past two decades it has ,gradually but signi-

P i c i n t l y besn a p p i i e d and enlarged upon within t h e cornyunity, It is being used f? Lhin Echools, correetional Institutions, 2nd in eseryday life situéitions. This

develapment has confronted librarianship with one of i t a g r e a t e s t oppor.tunrlties,

whfch is t o tcke nn integral and v~lunble part in the grogramrning f a r the health l

of the community, neaning a state of

cori&lete phys ica l , *enkal and social rrell-be:n6 and Aot nerelp the abeence

of diseass and inf irmit7.f1 (US Benata, 1359). It: is,!in s h o r t , an uïprecadented

opportunity for Zibrar ionsl i ip to deiine and then t o (scane i ts role more .

' aggressively in the continning edaeation af the indiv!iduel ic ang milieu. We

have t he raeources a.vai lable . \{i%fL an a.dequate understanding o f the incept ion

and deve1opmen.t of b ib l io the rany and some insight i n t o it^ applieation ~ n r 3

p o t e n t i a l , we s h a l l be zbke t o streagthen s u r role as participants i n the

social forses influencing t h e mental h e a l t h of the cqmmnnity."

I s k ö n l i t t e r a t u r e n (aven f pes iec ! ) f i n n s ge.staltade o l i k a former

av psykiska 0.a. k n n f l i k t e r och problem, där finns nqjligheter till igen^

kannante och inlevelse. Sibliotekarien k2.n numera koqma -n sos ett led i den

allmänna psykf a t r i ~ k a behandlingem, Ganhm sin yrkeckdnskaps kan 'nan/hon ev.

finna r ä t t läsning i k r i s s i t u a t i o n e r &t den ensk i l de , En ~ Q n g t dr iven Läoar-

se rv i ce , alltsa, HBibliott:arapy" c i t é r a r Pi,E,Wonroe: ~(there are) "three basio

techniques whieW are utilized in reader services:

31) Information technique places the needed &ta ini the hande of the reader,

with the work of s e l e c t i o n , eva lua t ion , and interprbtation done by the

l i b r a r i a n ' j

2) fnstructional teehnique khthws the reader how t o usb t h e l i b r a r y t o c i c , acd

provides him w i t h the ~ k i 1 I . s he oeeds to secuye t3p inforsatian or to se iec t

his books for reading;

3) Guidance techniquw assists t h e reader i n his choicb of libraryr paterials by

i n t e r p r e t i n g a v a r i e t y of suitable materials in tprms of t h e i r relevante -

t o t h e reader's interesks and needs,

*t is i n t h i s area t h a t tbc f i e l d of hibliotherzpy bas Geveloped, and b i b f i o -

therspy i s snb jec t to the sme geheral principles ss is a l l of reading g~idance.?:

Detts f i n n e r "3ibl iotherapyV e j tillräckligt uttlhioanhe, utau tillagger: 'Shis

can&ept of reading guidance goes onlp par* of the way in meettng the needs 02

readers i n hospitals and i n s t i t u t i o n s . E ib l io thesa>y presupposes an extension

of reader guidnnce, i n wliich the l i b r a r i a n must demonstraSe e paf%icular con-

cern for the p s y c h o ~ o g i c a l , sociological, and educational n e e d ~ of the reader,

and must be t r a i n e d t o ~ o c a g n i z e and deal wi th h i s prpblerns. I n his professionaX

e r a i n i n g the l i b r a r i a n develops a t e n d e n i y to becoee book-orientated ra ther tban

c l i en t - s r i en t aked !jfr,ned. s. 20, ~edl r i ) , and De n a y l z c k t h e a b i l i t y to under-

s tand and deal with the i n r i i v idua l who firrds himsetf, for one reason or anather:

i n an i n ~ t i t u t i o n , ' ~ (BfbLlothe~apy s.93

Sam t o rde ha £ram,c$%tt S r oklarheten ganska s t o r om idnebörden av begreppet

l ib ib l io te rap iW. 2396 gjorde Armando R, Fa-sazza som etit försEk att röja upp 5

sn&rakogcn en genongång ev l i t t e r a t ~ r e n i k n e t Faqsza A.Ri:"Bibliotherapy. - A c r i t i q u e of t h e l i t e ra ture t+ , i: BULL XLA sep, 15>66:p38-141, c i t .rlFavaazaiT).

1 a l l s i n g i f t ighe t tycks den (tyvärr) a l l t f o r t nga s i n gi l t ighee: "The t r u t h l

of the mat te r is that the yast majority of t h e l i t e r a b a r e on b ib I io the ra3y is

repe t ious ly shallow, anecdotal, unsc%entifie, con jeo tk ra l , con$using, progagan-

distic, and s t a t i c , The l i b r a r i a h tstates h i s preeaineace i n b ib l io the rapy , the

s o c i a l uorker hie, the psychol%jogisf h i s , the phys ic ian his, the narce hors - O according t o whish journal one kappens to reaci. What flryan, ond of the best

commentators, mirote i n i939 holds t r u e t c d ~ y : < ~ S o f e r k o s t of t h e work i n

b ib l io therapy seems t o be Sased an untes ted a s s n m p t i s ~ s r a t h e r than upon

systematic ~ c i e n t i f i c observat ion and c o n t r o l l e d e ~ ~ e r i m e n t a t i o n . . . Lf tas are

t o have a sc ience of h i b l i o t h s r a p g we nu& pass begonb t h e anecdota l stage i n

farinitlating p r i n c i p l e s and prooeed t o e e i e f i t i f i c e ~ ~ e ~ i r n e n t a - t i o n . ~ ~ (Bryan, A.T.:

l1 Can t h e r e be a sc ience a f bibl iotherapy?" , . i : ~ibraby Journal 64( 1339) ~773-7'76)

Overlag fincer Fa.vazza vid sin genonghg antingen vetknskapl iga bristor eller

rena etoliighster:" Only some aut'riors t rouble t o d i s t i o g u i s h between medical

- and p s y c h i a t r i c p s t i e n t s when disctassing b ib l io th r r app : thus w s read about

strenge th ingq under the label af t tbibl iotherspyff . t t ~ h ~ r a exmoel kan anföras:

f< The convalescent perbod offers g r e a t p o s s i b i l i t i e s kor i G p o v i n g the mind and

raising t h e standard of appreciation of l i t e r a t u r e " (blar i le , 3 .K. : ftEooks f o r

the convalescentw, Library Journa l 62(1937):893-895); n Literature meg i n d i r e c t l ' g

mean therapy: t o the p a t i e n t s by vha,t it has t o provitle the d o ~ t o r , ~ ~ ' :' .-6s jcgren,H G i: libr.Aes.Rec. 56:342-146, 1954). Och an vidare: tf P. book, then, if it is the

right book, can do a g r e a t deal. It can stimulata t o pleasant and h o a l t h l u l

mental a c t i v i t y ; it can calm; it can sccupy; it can d i v e r t ; it can s trenathen;

it can inf luence ; i t can r e v e s l C h r i s t ; i t can b r i n g a s o u l back t o Chr i s t . " l

( DeLisla, M, : i lCatholic books io c a t h o l i c hospi%alsu , CaE;h.Libr.World 14

l : Q Tydligen har b i b l i o t erapiec varit f5.4enB1 f ar e n del kat clsk

upparksamhet - e f t e r n igo t &C kommer man fram t i l l , detta: Every paren*,

every teacher, every l i b r a r i a n , therefore, who puts a g o o d book i n tho'handi of

anhther i s us ing a m i l d form of b i b l i ~ t h e r a p y . ? ~ ( ( ~ u c i i e , s y s t e r l . : 9rBiblio-

therapy: A counsef i c g t echniqzew , Cath, Libr . World 18(19471:147-14?).

7.

Men Favazza har funnit mer ändå (a.a,s.139) : Tlie fo&owing disotiases a

schizophreric: H But, undoubtedlg, it w i l l reneir his SeEse of confidonce, of

masBeq, of reality once again t o get a graep of his dmi ronnen t to t h e extent

of understanding t he salient events occuring since hel Pest Interest in the

world: Such magazinee as Time, Life and Reader's Digekst v i i l serve this aeed.!'

( Mascarino, E, & Goode, Do: n Reading as a psychslokical aid in the hyps-

glycemic treatment of schizophrenian, NecT, ~aTl,gfe~.~dm.l'i(1940):6l-6~), Med '

tanke p& :detta - och annat han anfört - skriver Ba.razaaGtG elakt: r! While we

might sympathize with soae of the greceding materia3, uSi le semantically i t

might be about biblietkerzpy, we should oot ca11 its content bibliotherapy if >i@ - are.ever to deuelop a scientific discipliae.It is c e r k a i n that a patient In a hospital is bored and oftcn disheartened. Y e t if we p8ace a television in his

room t o help dispel hie boredom and perhaps euen c h e e ~ him we 20 not ca11 the

action "videotherapy", Putting flowers i n t o a -atientt's roon i w not nhastf-

culturotherapytl, aven thoagh it nar help the patisnt.ILt is iniportant... thaf a

patient be d i v e r t e d , interested, content. This goal is worthy of future study

and f a l l s within the Iibrarian's province, but let as n o t call this "3iblio- - therapywe (Jfr. ned.s. 14, 14onroe). Etren shoutd a phjisician reqaest that; a

petieat read a book, sny, about diabetes so that he bay better undekstan4 his

problem, let us - n o t c a l l this "bibliotherapytt eithe~.~?ReaYfng guidancefl might /

be a lees c&using term." För att &go% skingra förvirringen föreplår Faoazza

en definition i anslutning till den tidigare nämnda ( o~~s.2): Biblioterapf=

tfee. a program of. selected activity involving reading materials planned, n

conducted and codrolled under the guidanoe of a physi~ian as t reatment for

paychiatris patients and utilizing, if needed, the asslstance of a trained

librarian," De% gr allts& lakarens aspekt Favazza firner vara den "veteaskapliga"',

även on t . 0 . m . en bibliotekarie får vara med i praktmken - tvi.f neededv1.

Han sammanfattar sin standpunkt: w B$ understanding bh.bïiotheraqy in t he

context of pspchiatry we can focus more clearly on thb problemsell Detta EOE mot-

aate till div. vovetenskapligatt betrakteksesätt: " It might be a t a t e d that t he

reported ways i n which bibliotherapy ma.y help are bas88 on rather commonsense

p s y c h i a t r i c arguments with a minimua of scientiilc experimentation and clinical l

csse-study ... a c t h o r s dealing vith the subject simply s t a t e tfIt has been m y ex-

perience' that . . .", refer b r i e & to some parsonal sucbessea, and proïeed to

make hypothe~is and dictumsett Trots att nu 10 ar har !gått sedan detta skrevs,

synas beklagligtvis icke nsgra st5rre landvinningar hh gjorts p& omradet.

Aven i Vasttyskland har man funderat 3ver begreppet ltbibiiokerapflt. I "Bus5

und Bibllothek", sep, 1/75 ( ~ ~ 8 5 7 fi,), Slnns en appsa.",~ av *Iise Gärtner: . '

"Lesen - Zrzl iches Rezept? Wege zu e i n e r B i b L i ~ t h e r a p i e ? ' ~ Bon säger där, att i

den moderne, naturvetenskapl igt or ien terade , medieineA l l fö r t ing l igas r l f8r-

hå l landet Zïkare-patient . Många vander sis mot det t a 'ch önskar e t t breddat 1

sjukdomsbegrepp, 8om aven tar häoeyn t i l l nännickan -Iden subjekt iva , av per- l

son2igt/pagkologiaka och eocial t /samhällel iga imgulse$ etyrda. PaykoZoger

hävdar, att sjalsliga skeenden Slott kan karaktiirisaras om sprak och L i t t e r a t u r

f å r medverka (Salber 1972). Och ..." .In diesem Zusanmenhang ctePIBfPie sich die

Fregen: Rat Lesen f'ir einen Kranken Eedeatung? Ist d i ? Lekturs des Patienten O f u r Arzte und Pflegepersonal von Interosse? Gibt es e i n s Bibl iotherapie?F1 Av

Gärtners v i d a r e resonemang framg& a t t frzgan 5 0 r becyarac jakande; nock ar hon

inne på Favazzas "l5karcentreradeU l i n j e . !{ed b i b l i o t r r a p i vi11 hon förstå:

O f< Gezieltes Verleilien von BUehern, wobei das Buch die Salle des Ritt lera a e i -

nimmt.Xs handel* s i c h a l s o am eiae echte therapeutisclje Aufgabe.., Das gesielte

Verleihen gehört immer i n d i s Hände des A r z tes ... Von aosnherein muss klar

s e i n , welche therapeutischen Absichten hinter Gem geajelten Vorleihen...~tehen.'~

B e t handlar cm?'LärorikaNbÖcker, om böckar som r i k t a r patientens Koncentration r på annat En de aktuella problemen; sant om böcker, so? väcker helt nya in;;ressen.

Det galler a t t balansera - läsningen ska t,ex. ej fCratZirka depressiva tendenser

a.d. (jfr, 8-ea.Salurn & Sör jessan 8-16): w Bi'oliutherapie s e i deshalbs e f n . l Zusammenspiel von Kunst und Wis~enschaft."

Det ä r av v ik t att hål la i minnet, e t t d e t 'inte är s& mycket den I i

l

i n t e l l ek tue l l a som den psykologiskt/k~nslornässiga sidqn, som %r av betgnekse i i O l lb ib t io t erapeutisk" verkssmhet . Ett- citat ur nSibliothierapyn ( ss.13-14) : Of

6/ 1 a l l the f a c t o r s lahich are involved i n the dynunics of ,psychtherapy, those whic'n

npply t o bibliothe~apy a r e universalization, i d e n t i f i c s t i o n , catharsis, and i n s igh l

Feel ings of inadequacy, pilt, and shame z r e d i l u t e d thrcugh un ive r se l i za t ion , %l D

aad social a t t i t u d e s and values are formed through IdenflTication.Thrnugh the I l

twa toge ther , seLf-protectiveness is weakened and celf-esteem becomes.strongér.

Catharsis i s the outward expression or purging of repressed rnsterials. . . i E

Catharsis may give t he pa t i en t temparmy relief, but ebotioral matarity is

achieved through i n s i g h t ."

projectian ~ n d introjection, transference of emotion from early experience to

- e u r r e n t sym5ols of i t , oathzrsis and insight.. . lmaginaf i r e literature prorides

an externa2 frnrne of refereoce vhich percits the reader/ t o view exper ience f r e sh ly

Lasning on slika personer och hsndelser kan zes som ett

from the perspective of the detached observer. Being at once fan tasy ana reazity,

it permits tfie reader to be at once participant and spectator." "b, s.14). a/ Naturligtvis medför den vga definitionen av bib bli at era pin, att dess

prvaktiska utövande tagit sig många £osmer.Så t.ex. kan bibliaterapi anvandas saa

en förberedelse (enskilt el. i grupp) för reguljar psykoterapi, medan aspekten

C slinlZrningsteknikw är av vikt för patient er med läs- OCH ehrivsv&righster. f Ib .ss 15

-16) a

När 2 e t gäller den rant terapeutiska effekten, Er den första kont-akten y t t e r s t

viktig: The a b i z l t g to condact an in te rv lew ic a disarrning end i n t e l l i g e n t L manser will help to eetablioh good rapp0rt.h assinting the individual rea6er the

selationship of re fe rence service, readep guidznce, and bibllotherayy Secornes

apparent." (Ib. s.20).~et ar alltså s t o r a krav som st3lla p8 bTbli~tckarien/+rera-

penten.Ja, an vidare: H With reader guidance a t a dee~er level... the need for

Y

s lags ställföreträdande

icforuation is supylsmented Dy an additional need to solbe the anderlying...

problems +,hat ere creat ing stre;cs.?l (Ib. ss.20-2l).~om ekerngel kan $as en patient

kiv, vilket kan ha stor betyderse för, och inverkan $,j det esna l i v ' e t . ShrOdes

skriver: Reading. .. Ps a functioa of the tatzl person litg.When we r e . 4 f i c k t o n , B poetry, or drsma, we perceive eelectively in accord with oar needs, goals, defeaces,

and values..? the vicarigus experience induced by reading includes i d e n t i f i c a t i o n ,

efter en amputztion: av kirnrgen far han iofornation sa 14e rea t tekriiska de ta l j e rna

i ingreppet, annan sjukhus~ersonal informerar om rrlibabiijteringsmöjligheterna.

Hen hur ska han p s y k i s k t klara av d e t hela, med a l l t vad d e t Innebär av andrade

livsbetingelser? BiblSotekarien kan h a r inskrida och visa p& litteratur, i vilkee

'Ipatienfen kzn lIira känna andia, som va~it i samma situation E -% och erfera hur r4e L* upplevct det hela (ib. s.21).

Som tidigare antytt@, kan biblioferapi aven förekomma i grupprDenna

'fgruppbiblioteripiH ar an atrar are att entgdigt definiera. Den kan bestå av t.ex.

e19snina + Eiskus6ion av det lasta eller av hSglZsning av; ett skadespel; det kan

v a r a 15sning en-och-en e l l e r unisont . ~ikacasa kan f5rekom;a åhöriinde av en ulp-

liissre eller en inspelning av en berattare. V i k t i g t är &ck att det alltid finns l

diskussion av dat lästa/nörda ( ib . ss .22-25 1, l

10 Det Er ju stor s k i l l n s d mellan olika e j n k h u s , ~ i n s t f t ~ t i o g e r och den biblioteks-

1 s e r v i c e , de har a t t erbjuda.1 USA h a r s t ö d e t t ill s j n _ b u s b l b l i o t e k e n på kroyps-

1

s j u k v a r d s s i d z n p% s e n a r e t i d minskats i och med att man f å t t IV och att de

medicinska framstegen g j o r t v ? r d t i d e r n a k o s t a s e , T r o t s a l l t h a r anda sjukhus-

b i b l i o t e k e n en v i k t i g r o l l a t t speha: många ar cBrZmda,och forvirradi? , d% Ge

h a i n a t på E ~ U Y ~ ~ U S - tt...Slucked of his clothes, h i s i d e n t i t y , and, he f e e r s , his

r i g h t s , t h e p a t i e n t feels "Lost In t h e ho~^ital," Här kan S i b z i o t e k e t komma till

h j z l p f ö r a t t motverka d e llavhumaniserandél' e f f e k t e r n a av s j u k h u s u f s t e l s e n , f ö r

a t t motverka p a s s i v i s e r i n g och för a t t e r b j u d a en f ö r b f n d e l s e l Z n k med omvarlder.

p a t i e n t e r n a s i n t e l l e k t u e l l a a k t i v i t e t f5rsEmxas och deqas psykiska Salans rubbas

v i d l å n g v a r i g t szngliige; bland tänkbara botemzdel, Er r^ -asningen e t t av de basta

Ibland kan n s p n ha drabbats av afas i , läs- och ekr ivsx&righeter kar, tillh5ra

symptomen - även h ä r kan bibLioUeket göra en i n s a t s . ~ l I ! t s & 58s s juEthusb ib l io teke t

i n n e h z l l a ' l ä m p l i g t m a t e r i a l f ö r s&dao verksainhet ( IB. ss. 27-29),

Asen d s handikappades s i t a a t i o n 4 har en psykoSogick s ida: de (liksom

k r o n i k e r och i n v a l i d e r ) maste ( 2 ) lara sig att l e v a inqm givna, begränsade

ramar .Som kompsnsat i o n Isan de t r ä n a upp andra t alanges; deras s ' j ~ l v a l c t n i a g och

sjX2vBansla m%ste s t a r k a s osv, Läsning kan här v a r a e t t verksamt hja lpmedel .

D e t t a a i l t s % icke b l o t t inom aentalvården, som t r a d i t i q n e l l t varit b i b l i o t c r a p i e n s

f a l t , och d a r den b e s k r i v i t s i t e r m e r som: Hverk l ighe t s t e rap i" , w m i l j 5 t e r a p i n ,

flrerootivat;ionll oilikn, (15 ss.29-35)

I e n r a p p o r t om f ramqzngsr ik b i b l i o t e r a p i bland ments l s juka heter

d e t b1.a. : I n t h e C i b l i o t h e r e a y - s e s s i o n s ... diccu8siqns af the genera l vslnes

and o p i n i o n s c a r r i e d o n e r end k c l p e d s o l v e v e r y person41 problems." Vida.Be has I

k o n s t a t e r a t s a t t d e p r e s s i v a och s c h i z o f r e n a t e n d e r a r atlt t a p p a i n t r e s s e t f ö r

läsning, D e t t a kan em. motverkas genom d e l t a g a n d e i g r d p p b i b l i o t e r a p i . I n t e s&

threa:l;ening enviror?rnent.Within ar, i n s t i t u t i o n i t is a h1aven, a ?c&ans-lant of

community l i f e . l t (Tews s,L31) .i.

a t t nzgon tvingas lzsa, nen under d i s k u s s i o n e n i gruppen s t a l l s de inför fr.$gor,

som k m b e s v a r a s u t i f r & 1asmate r i a le t .Aven om p a t i e n t a n e j sjalv börjar läsa,

l y s s n a r hôn och b e r ö r s kanske av d i s k u s s i o c e n t i l l ökzd a k t i v i t e t . (fb, s ,361

För de p s y k i s k t handikappade f i n n s ju numera manga hjmpmedel, t , e x , i n t r e s s a n t a

LLm*bÖcker, som g ö r att d e e j f ö r a l l t i d är dömda t i l l b /a rnbcksvär ldeneIn3e t

h i n d r a r dem f r a n a t t ta d e l i o l i k a s o c i a l a a k t i v i t e t e r - mtnst av a l l t f r a n

att bli stamkunder på 5 i b l i o t e k e t . ( Ib. ss, 38-39). D& d e t g a l l e r k r i m i n e l l a ( j f r , ned, s . 2 0 , ~ e d i n ) h a r b i b , l i o t e k e t - u t ö v e r utbild-

nings - e t c . fucktioner - y t t e r l i g a r e en v i k t i g u p p g i f t : i Z n g e T s e b i b l i o t e k e t kan

e r b j u d a en någorlunda t r i v s s m m i l j ö , som motvikt t i l l 8en t r is ta omgivningen.

( I b , ss.40-41). Om d e t t a skriver Tews: The l i b r a r y id a n e a t r a l place, a n3n-

11 *

f3E3ibliotheirapyN sammanfat%;ar bfblio2ekel. i~ terapeutiska uppgifcor 1

i digra punkter: 1) Först och framst ska Institutionsbiblioteket spegyo den "vanligetf läaarens

l

intressen och behov; vara ett " r i k t f g t " bibliatek i miniatyr;

2) ska &et understödja institutionens formella ~tbli6oingsprogram;

3) sk8 det ha resurser att bist&/förnya d e olika tesapi forner , som f ö r a k o a ~ e r , l

okb bes fan det kan komplett eras med andra media, med KL(- och lZshj3lpmedel. '

Skönlitteratur anvsnds ofta i biblioterapf, B% den speglar olika livssituatisner

- men facklitteratur p8 & a l d a onr3den och hobby/hushållsböcker ar också au

stort v3rde.Helst bör det även binnas lokaltidningar'fr&n olika h&ll.För ett

f$ ingelsebibl io iok är yrkesvagledningar etc, av vikt, liksom - självklart - lagböcker o,a. juridiska skrifter. Gt vasa att gruppterapi ar v i k t i g t , nen d e t

O hindrar inte att även icke-terapeutisk verksa~heb i grupp bör förekcnïna:

studiecirkf ar m.n, ! Ib. ss .47-49)

(2 Som framgått är meniogarna om innebsrden ar begrepp% <'bibli~terapi?~ mycket

skilda så s n a r t man 13mnar dat ner allmanna planetcbet finns ocks8 rtk2insligafi

f r ågo r , d a man natt fram till bibliaterapiens konkreta utövande. Som exempel

d e t t a kan jag här lämna ytterligare några utdrag ur den amer5kaneka

1itteraturen.Rtoth M, Tews har en uppsats: "'The gatientn'libraryw (i: Keys, -,E,:

AyplLed nedical library pract i c e , ss, 97-l.34, Springcield, 111, 19581, dër hon b1.a. ger en h i s t o r i k över s;uk4usbibii~teken oc5 reaogör for bibiiotrks-

praktiken p$ sJu$itus.ilen hon nalkas ocksa tlhansliger@ omr&ben.~entenot en

"liberaln uppfattning:"..,The varue 09 t he freedom t P make ones own selectiona

as welX as the suSlirnation possibilities in r ead ing argue against restriction

and cens6reh ipr f , hävdar hon, att viss cdnaur ska förlekonma; I sjukhusbibliotek

bör ej finna~:~f...nedical literature on äiseases, inicludiug menatal illness*"

(&,a, ~ ~ 1 2 2 ) a ara denna i n s t i i f l n ing If gger den, som v i l l fraahålla, att b i b l i o t e r a p i - d e t Er nzgot som b e d r i v s av l a k a r e , ~ i b l i o - t e k a r i e n ska hzlha sig

till sin bokvagn, Tydligt finns det ta beskrivet au E,F,Brstqn i: "Library = 44 service to the disadvantage , ss.209-212, New Jersey 1971: Physncians nay

uôe bibliotherapy ,just as they use music táerapg, uqrk therapy, a c e s t a i n dsug,

o r a certain diet. TOey mag mrk directly with a lidrart>. . .orescribing books as they would s medicine, or theg mny make suggestibns directly to e pa t i en t

or nurse and hope the booka w i l l . be obtained fram t i e l i b r a ry a r some other l

s~urce.~~ Läsning kan i vissa fall vara en bra arkopplings- och " f lyk tH-

IL m -metod - i andra kan dan rara ett- symptom.8är berörs alnnu e t t H n s l i g % onrade: ska bibliotekarien notera en p a t i e n t s l i k n i n g /och rooportera till

läkaren son diagnos- och Sehandl ing~under lag? Dack, memar Brown: n One p o i o t

must t e ernphasized.The l i b r a r i a n VW- is not a doctorL a prbfess ional .- --a

o r a t h b r a m . " in kurs , 1 Också censur/urvalsproblemet dyker upp hos Brown: t f Psbd s t r i c t l y foQ psycho-

therapy, books murs be carefully evaluated, s e l ec t ed knd prescr lbed f o r a

patient.The books are se l ec ted i n cons idera t ion of such f a c t o r s as age, sex,

education, kind and sevcrity of i l l n e s s , intelligente and persoaa l i tg . , .

reading can provide diversion, entertainment, information, develop i n t e r e s t s f o r

t h e pa t i en t au tc ide himself, he lp h i s understand h i s s p e c i f i c problems, ad8 to

h i e sense of personal s e c u r i t y , helg him t o explore hi's own. , ,potent ial i t ies ."

M. fl. goda r e s u l t s t , men: There a r e aPco poss ib le npgative r e s u l t s of reading - by those -- who a r e g s y c b o t i c . -. It may l ead t o a projectioL o f h i s cvn aotires into

the behaoiour of the character, d i s t o r t i n g r e l a t i o n s and *hus evolving negat ive

iden t i f i cn t ion .8 p a t i e r t may read t o avoid r e spons ib i lk ty o r con tac t with l

o o t h e r s (Min kurs. )

Oekså Brown t a r upp bibliotekariens - t v i v e l a k t i g a - roll som ia fo rns t ions f5 r -

medlare ( t j a l l a r e , ain komm.) t i l l den medicinska personzlen: 3iscussion

between I i b r a r i a n 2nd o a t i e a t , doctor and y a t i e n t , o r nursing staff and p a t i e n t

concerning Sooks t h e l a t t e r has read may provids s i g n i f i c a n t diagnost ic clues,'!

( J f r , ned.s. 19 , E j e r t s a t e r om "bib l io tekar ien som samhällsrepres~ntant") .

aven hos Zaccaria & Moses (Zaccaria, J.S. & Moses, H,&, : ui?acil.iating iiusan

d e v e l ~ p a e n t through reading", d.I:37f., Champaign, 1x11 1968) a t e r f i n n s detta:

tl,,.wken a p a t i e n t i s l ed to read uha tever he uould l i k e t o rezd and is sub-

seqaent ly encouraged t o d i scuss the material he read, the ps$ch la t r i c t can usr

this process M --- (min kurs.) ae an a i d i n making his dfagnoses.More1s an8 biograpiies

. r.) seem t o be more e f g t i r a than d idec t io literature.1~ general , t he more mentally u

healthy the indiv idual is, t h e more the psych ia t r i c p a f i e n t can b e n e f i t from

the reading of books."

0,h.t . finns mycket i H b i b P i o t e r ~ p i e n ô u prakt i ska /"-h u utformning, som ar av principiellt moraliskt i n t r e s s e . Ske c6iisuren d Bnnu

e n möjlighet z t t smyga sig i n på sjukhus och i n s t i t u t i l n e r - na maskerad till l

"t arapeut i sks hansyii"? Känns 6et verkl igen e t i s k t r i k t i g t a t t en p a t i e n t s

, e . ën vär re , en in t e rne ) val av l a sn ing och a s i b t e r bm böcker ska rapportcrae

till högre vårdnadsidkase?

1 I I I r 2 , ytterligare def5nl txa8f6rsöB, -I-

l

S& sent sa@ l962 gjordes ett försok av AHIL att .

atninstone åstadkoma en allaEnt godtagen amerikansk'defiuition av "biblio-

teragineDet återges av Xuth H. Tews i LiSrary u~oarn~mi 11(19622:228. T i l l . ett

urval personer, som i sin verksamhet v i s a t intresse Tör fragan, sandes ett

formulär, dar do t i iXfr5gade ombads ins2Zzma i eilermots?ga 5 paståenden: l

1) Biblioterapi = varje form av bihliotekstJZnct somerbjuds patienter sv en

bibliotekarie. l l

2 ) tt = all form av knsaktärsdanande lasning i skoPor , sjukhus etc. ) . 3 ) . = gruppläsning~aaktfvitet , ledd av bibliotekarie el. aonan

5cke-medicinsk personal.

4 tt = grupplasning, ledd av bibliotekarie t i l lsamans med medicinsk

personal.

51 tt = best allning av speciell titel ei,typ av litteratur å t pat ient

hos bibliokekaiie av medicinsk personal; bibliotekarien verh-

stilller bestallci2gen och rappartepar till lakasen,

Son kammer a%& framg& i d e t föl jande, naddas inte he l l er denna g&ng n6gon eni@et

Men påståendena förtjänar än i dag begrimdan, även av en sxensk bibliotckasie.

M i t t i den allmbma förvirringen Kring begreppet

'*biblioterapirf bör riEmna.s: "Reading gnidance and bibliotherapy in puSlic

hospital and institution libras'iesH (utge NSEe Monroq, Eadison LiUr,Sc'Uool,

Dniv. Wicc. 1971).Det är en samlirg ngpsetser, grundde p& UickussioasinleZ-

ningar O .a. fran sommarkurser v i d bibliuteksskolan, bnfv .WTC~G., 1965,-66,-58. Det mesUa ar allmsnt halrna asgledningar$ vars innehg17 ha- har tidigare besör"tsr

Men Mildred T, Moody ( " ~ h e bold new approachw, a d , h. 33 ff ) har flera kloka

ord att säga.0ch som avslutning på diskussionen om profetens skägg karms d e t

välgörande att kunna återge en de2 av Wonroes egna ord (a.a.s.42): 'The CIOT~

mi- f i t a n t "change agentsn znocg us dofine b i b i i & t h e r b as the activity of the

librarian i n guiding readers t o choices arnong books t h u t have selevznce ta hin l

and - a step f u r t h e r - reievance to the problems that b r i n g him to the i n a t i t a -

tion.Finally, the most exacting among uc suggest thaC Dibliotherapy might

become the Iibrarian's a c t i i i t y in selecting reading exparienoes (under doctors'

orders? on our own? ) t h a t are not only relevant 5ut can be kiloun ir. advnnce 1

to produce a specific beneficial d f f e c t on the indiv~duel reader in the area

o f h i s problem.!' Man, finns det da ingen l ' k ~ r r e k t ~ ~ abfinition?

\d' cantinue to be used ec a therapeutic adqjunct in psychiakrg and medicine.It has

already found its ?late in education.ft vill be applied increasingly in hospitals and institutions.Beyond doubt, bibliotherapy w i L 1 continue ta be $evelcped for

wpplication as a theraputic modalitg.i?hether this advance v i l l occur w i t h i n the

domain of Iibrariaas will depend upon librarians, library schools, and 1.ibrwry

assoc ia%ions .I f workers in the library f i e l d do not bring aboat the devclopment

and extension of bibliotherapy, mrmbers a f some other dlscipline will.Then the I

profession which does so w i l i csme t o occupy the centra8 seats of authority and

administration io bibliotherapy, positions rs'nfch shocld be occupied by librariaas."

8Qlunda finner Tews biblioterapien vara en specialitet, värd zEt k a m p om for

O bibliotekariekzren; även utan a t t s e saken för snavt gruppegoistiskt, Xr de* val

också s;, att området erbjuder m h g a intressanta arbetsuppgiiter. Med all cktning

för Monroea ovan &tergivna vida tolkning av begreppet, måste dock t i l l en nog-

i i

grannare analys och up-byggande av en fast teoretisk grund. Samt ett fast-

14,

, O stallande av vilka mal, som eg. kan uppstallas for verkkmheten.

I - ~f..,Obviously none is agreed upon.LeG me su.gest ?hat, the essencri of help --e a---

I

s o o k s is more imsartant than th& tern fr'aibliotk~rapyv.k!e must not :et ---- -.- ---v -- our,..insecurity -- nSout OUT .- praper function rnislead us ibto irrelevant bickering

---p -- w--

on teiminology.let us spend our energies exploring what; books can do, for joeople P----- - and how we as librarians can heZp(nin kurs.),.,I suggesit a new definition for -.--1_-.1--

bibfiotherapy, not in terms of the Iibrarian's activityl, bu t ratnôr in terms of

'the effeck of reading for the reader.1~ it not sufficieht..,to say taat b i b l i o -

therapy is the hoalthf&l effzct of reading on the reade! (min k~rs.) and that the

librarian seeks through the hospital or icstitctioa lib!rarg services to increaae l

ana enhance the bibliotherapeutic ontcomea of reading?"

Trots a l l a terminobogisfca rniashtilligheter tycks nsgon form av 'rbiblin-

terapeutisk" verksamhet skola fortsätta att brdrivas.Rukh Tews är i vart f a l l

c) i e r m t övertygad om detta.Hennes framtibsperspektiv far avs lu ta denna d e l av fram-

ställningen (Tews s.180):

"Bibliotherapy will continue to expan4,The ~ o c i a l and behaviosal sciences are

P; already experimenting with i t 2nd vill continue to expfore its usefuiness.It vill

1 . TV: n g s a svenska erfzrez'neter!

-p-

I

- n a r r ä r den svenska litteratnren pi% onr.gdet inte s a r i k i l t onfattandeidag

inskrä~ker m i g d 5 r f Ö r %ill a t t h a r haradsakligen redovisa en d e l erfamenheter

av praktiska fbrsök. Ilet ä r 65 %ladjande a t t kunna hgnvisa t i l l en l i t e n "f?lt-

r appor t f f , ~ a j a Witting:rl Böcker oeB bibl iotek.8apport fr& försöksverksamhet v i d

en v å r d i n s t i t u t i o n n fijr paykisk8 ut reek l inges t . j rds v ~ x x n a ~ , Opg~ala 1971 (da~l.);

finns p& BHC b ib l io t ek . Det g ä l l e r Omsorgsstyrelsens i Dysa la l ä n v8rdhen Bågaby,

dar verksamheten vid rapportens semmanstSllande p a g å t t i ca. I & r . ~ n d e r s ï k n i n g e n l

v a r främst koncentrerad p6 problemet, att inånga v id en lsadan i n s t i t u t i o n inte

kan Insa.- Frågan b l i r d å , om d e t ve rk l igen finns e t t s& s t o r t behov/intresse ev

böcker, a t t biblioteksverksamhet ö.h.t. ar cienTngsfylld.Med a l l önokväed t y d l i g h d

frarngar, a t t szval irtresse som Sehov va r nyckat stora.En s ä r d e l e s intressaa%

d e l av rapporten m k t e framhållas: patienternas egna redogörelser för - ~ L n a

- hoget sk i f t ande - upplevelser av ~ i i k a böcker. Jus t v i d utskrivandet av detta

kan ocksa meddelas, a t t d . PO.E.76 gavs v i d Norrköpings s t a d s b i b l i o t e k e t t

program: "Poesi i st,J, p i l l e r i f med S i v krb och Barbro Dahlin, Dahlin (av , barn-

psyk ia t e r ) be rä t t ade då, a t t hon med fraugang anvant [och använder) poes i som

hjalpmodel i sin terapi. Arb hado de l s använt eget diktande som psykoterapeut i sk t

h j s lpmrdel att arbetu s i g ur en d j u p depression, d e l s lznt sina d i k t e r t ö r med-

p a t i e n t e r och tyck t sig narka. e t t p o s i t i v t i n f ly t ande .

Ett angränsande omrade, av i n t r e s s e for bibl5,oteraplen, är s.S. ~ k a p a z d e dramatik,

Givende Sr hsr Ebba Sörboms uspxitts "Om skapande dramatik i terzpeatiska sannan-

hangn (Psykiak Eä l sa L974:1:5-15). Hon t a l a r d a r om att kunskap kan nås genom

informat ion e l l e r genom d i s d k t er fa renhe t : skepande dramatik söker uppng erfar&-

het/~jRlvinsikt/inlevelse både v e r 5 a l t och genom Zikroppsspr%kv,~iktiqt Sr a t t

lf.,,Den skap~nde processen, i n t e resultatet..,ar d e t ~ S s e n $ l h g a , ~ go% son viil

Sven torde ga l la t , e x . figrnppbiblioterapifl, försök med ' f l i t t e r ä r verkstad" ma.

Ge9kLange-r a u den f fr.a.) z.merikanska d e f i 2 i t i o n s d e b a t t e n st;.& ocksa att

flana .f!läkzrlf-uppfatttni?lge~ on b i b i i o t era-i frarngar k l a r t zv en artikel i /

Socialmedicinsk T i d s k r i f t (Salars,I, & Eörjesson, O. : I I O n b i b l f o t e r a p i och dess

betydelse inoh mentalsjukv8rdenw, SoceMed.Tskr.1/57:l:7 f f , ) , ~ ä r sägs , a t t

i n d i r e k t verkande behandlingsmedel ss, synselsEl tnings- och r e k r e a t i o n s t e r a p i

har f8tt allt ~ t ö r r e betydelse:lf..,lnorn denna t e r a p i intar bibliatorapi så t5.11 l

vida en skirställning, son b3 ckerna inte enbart Si- e%% medel far sys se l sä t tn ings -

och r e k r e ~ t ~ c n s t e r a p i , atan genom sitt innehå.11 även kan paveska d i n Lasandc 25

mkigahzoda sZtt.Bi52ioterapi kan darfor amvandas :%d$ ii allmznt prevent iv$- l

s u p ~ o r t l v t @ c h d i r e k t k u r a t i v t syf te . Av v i k t ar eme l l e r t i d a t t v a r a ~ e d v e t a n

Tc, om riskerna för en ogyaassra i n ~ c r k i i b . ~ ~ Man vet inte zg'ket om bibltoterapiens

effekter, men lt...Biblioterapins försåga att sysselsätta, roa, fostra och b i l i a

k ö r betcknas som ellmangiltig, och i den mån det g&- bör största möjliga antal

patienter bli fzremål d'irför, 33 det utg6r en ggnnsam pakgrund för de mer speci-

f iká behandlingar som patiezt en nnderkactas ." ~ösfattarnn,/lSkorna ar' dodc tvek-

samma: lat vnra att det är bra ned böcker - men vissa patienter är mycket

suggestibla: är all litterator lämplig? De bads förf, anser vfcserlLgen att

bibliotekarier .p& mentalsjukhus belaover vissa insikter 2 pspkalogi/psylciatri, men

&r också skeptiska mot bibliotekarien som terapeut:" Det bör kanske ?&-ekas, att

det inte &r f ö l att tillämpa specifik psykoterapi med 6Öckernas hjzlg, som biblio-

tekarien behöver kunskaper i psykologi och psykiatri, Al la dirhkta terepeutiska - åtcärder rnRste ledas ev psykiaterria självat! (Hin kurs,) En följdrHktigt " r i g i d t ' --

0 uppfattnigg om bokuraal etc, uttrycks aven: "Att sammansatta Sibliutekets bhk-

bestånd är en av de uppgifter bibliotekarien f ö r e t stalls infgr,Cträng ! i ? censur -- bör vara . bannlyst 9 - men det - är kla.rt(!), att ---- b ö c k e r n ~ -- p3 sjukhzcbiblioteket P--- ---- ---- i

-+

huvudsak(!) ---- ska -- vara -- &danaA -on ajttka m8nniskor inte behöver riskera a t t : ta - -- - -- "------ 0 skada ay,"(#in kurs. )s Men övergir till att beskriva det ideala biblioteket :"Nar

det galler skönlitteratur bör ett aa.ntalsjukhuo fr.a, ha god tillgång på sakliga

realistiska, l ivsoejakande(!) och sist men inte niast humoristiska böcker, medsn

böcker fyllsa av lirs&cgsct ock pessimism, exhibitione~ande av patologiska

böjelser, affekterad ics$ällning till tillvaron(?), elak drift ned mZns8liga

problem etc. inte tillhör den litteratur EOB är rekommendabel for detta klientel,

(Min kars,),facklitteraturen msste vara mangsidig och avpassad efter alika bild-

nings- och utvecklingsgrader,Avon om en viss &terh&llsamhet bör ske beträffande

sjglva bokvalet och då sjukelusbiblioteken inte kan vara hur vidlyftiga som kulst,

bör man om nöjligt tillmötesgå preciserade önskemal frqa patienternas sida och för-

nedla lån f r ån andra falLstZndigare bibliotek." Dvs, om önskemålsn ej ZP t for imligzH

C.3 eller "sjdana, att de sjSlvfsllet bör avvisas." (Hin kirs.) Censurivrandena far - -w.-- -- P. - -.-p

sedan en ovanligt sn>kf.;xl'l. utformning:"?atienternas bestamda önsirenQf. s'xa.. , inle

underkastas n:~an pS"caglig och 3. varje f a l l P z t e nsl.lcb$r cdns~r.~~(IJlir, kurs,) För

bibliotekarien fïreapr3kp.r mrn nara samrbete med (för att inta slga t o t z l t under-

ordnande under) läkaren. Soken betraktas som en drog bland andra, hokvalet eka

51.~. tjnna Bom diagnostiskt hjslpmedel för lakaren, l

En helt annorlunda syn möter hos Psykoter3picentrnnn (~dsengsen,.;:~~Kulturpolitiska

aspekter p& psykoterapiH, i: Modern svensk psykoterapi.,En antologi fran psgko.%erapil

centrum (red. Rosengren,B. & bfwcrströn,A), s, ib8ff., Sthlm t?73).~oserg~ens reso-

nemang i starkt saamendrag: '!Ett övermstt av inlevelse sch fantasi Xs inte utnär-

kande för v s r canti6,Det kunde vzra skal nog för skönlitteraturen.En. ofr$nkoaLig

skönlitterak fauktian...ar den bibliaterapeutiska, 3en c sy ko terapeutiska.., l -

37, jag vill mena att ~könlitterwturen har en &dan fuaktiati, ?ch att det ar desi

allra viktigaste f~nktion.~t Med hanvisning t il1 ~e~kotbrepicentruno definition

av psykoterapi fortsatter Rosengren: "...ökad föraåga att kommunicera med andra,

Qkad självkännedom, ökad förmaga att använda sina resurser och att bearbeta sina

problern...skulle inte denna beskrivning i s t o r t ocksa kunna ga l la skönlitGeratur?"

+ I "Landstingens Tidskrift" 1373:1&:40-44 redovisas intressanfa forsök med iZr-

fadtarbesijk p& dsjukiflus, sca genomförts av Stockholms ~ & n e Landsting.Sekr.Gu~

Qvarzell, Fbrfattarcentrum, teckna* kakgr~nden.Först p r 8 v ~ d e nan med l tvanl igsv

författarbesök, men fann att dessa "drunknadev i annan besöksverksamhet. 1948

forsökte man s& ned en lyrikcirkel vid ~~lambshoas sjukhus.Som men nzdde g o t t

reeultat, utvidgades verksamheten: tre författare fick bo p& sjukhuset i tre-

O vdckcrsperioder.(~tt resultat av detta b lev f.ö.Heidi v.Borns bok "Dagar som de

fallert1, Sthlm Pt372) .aven detta slog väl ut aob, f*De tre förfztfa~na vid ~alambc-

hovsprojektet hade också band om patientbiblioteket. När författarna inte var p&

-. sjukhueet f G d e s --- deras plats av bibliotekariea.(Hin kurs.) Utlåningsciftrorna - steg påtagligt under och efter gro jektef ." Två av de deltagznde f8rfnttarna redo-

visar cckså sina intryck. Forst; Kristina n'a~selgren ('5Spraklig och mänsklig

stimulans behövs på våra sjukhusv, a.a.5. 41 f,): T i l l eb början vggade $ag inte

lita enbart på orbet"; alltsa kombinerade hon sina program med visor/musikgrogram.

Senare utökades samarbetet me6 bibli~teket:~~...program med tema och 2nnesomr&6en,

som patienterna kunde t h k a s ha anknytning till och d a r f ö r .ati~uler~~s n t t lass

vidare om efter prograntidene slut." Det förekom aven en "litteräs verkstadn -- (jfr, o v , ~ k a p a n d e dramatik), där patiente-na fick skrgva en lang, kolfektl~ dikt,

Fs&n borjan ordfattiga patienter, ofta med ett liv nv h a r t kroppsarbete kakom sig,

f a r Bet än varre p& långvårdssjukhu~sen; situationen blir lik and.ra kategorier

isolerades: n...isolcring gruppen, nedvärdering av sig själv coh sin egen

9 insats, hopplashet och initiativlöshet med sjunkande sprsklig aktivitet son ett

e.v eymptomen.De koraaunicera~ inte med verandra i,. n b n v q r d grad: den wrrndret' är Vri.

bara en spegelbild av ens egen s'unkande sociala status, isokering och kontakt- 17

O l$ihet.Allt detta uttrycker s i g i b 1 . a . stterligare utarmning zv ett frin början

kanske otränat och ordfattigt sprgk. E ä r Er alltså skara uppgifter som vantar

spraket och litteraturen ., . l

I ..,Orden, e s t e t i s k t organiserade i l y r i k eller proc-a,! har de= untke. kvall i te& att provocera skapande a k t i v i t e t hos l ä s a r e n , fyssnaclen,..Men det i n t e a t t

satta en a ldr ig_s& - LZsa-P2it.i;-Lok i handerna på en soni ar ovan a t t l3sa och sedan - _I_-- .__I_-- -w. .----.-

Iamna honom a t r i t t öde .Et t las intresse naste stirnuzeiras handleda; tills d e t . -__I.-. -- --- %-" -<.---- --I - - - -- .- P

fungerar --w - s j ï lvs tZndi& ... D a r f 8 - behövs d e t i n t e bara dtt eller nAgra besök - de t behyvs en...regelSutidet a te rkom~ande verksamhet i SE& grupper.<' ve in kurs. ,

jfr. neden t l ~ o k f ö n s t r e t H ) .Iletta rap a l l t s å en fö r f a t t l a r e s ntsaga - a t t b ib l io -

teket horde ha s i n givna r o l l för "regelbundet &te?hobrnande verksamhetff, ar v ä l

o b e s t r i d l i g t .

ocksa Heidi von Barn r edov i sa r i n t r y c k f rån serksainheken (t'Före m i t t besök ha.r

p t i e n t e n frågat on jag har gaft d e t s v å r t w , a .a,s .43,) .Bon unders t ryker bl.a.

v i k t e n av noggrann förberede lse i n f ö r e t t besök, och sager: u 3 e t f i n n s t y d l i g e a

e t t g a t t a l a t krav a t t den som kommer t i l l sjukhgset ska ha a r b e t a t med motiv,

som ligger ngra den egna sItuaCionec.Saciala frågor ä r man mycket intresserad

av, de t är tacksamt, eftersom man kam t a l a cm den egna kontakten =ed nzgon

0 s o c i a l myndighet och få det a t t lå ta allmant . . .Det 2r1 t yd l igen bas t att lats ~ 5 . g

s t y r a s , dvs. fråga o f t a hur de l tagarna v i l l ha d e t , d i k t e r , högläsning osv.

~å f& ocksh den som annars t i g e r mojl ighet a t t pttra

+ 1974 kom Bib l io t eksb lade t med e t t temahäfte ( ~ b l 3474:15).

Dubbelt i n t r e s s a n t , d6 man har samt id ig t fick fidra aspekter p& b ib l io t e r ap ien :

B ib l io t eka r i ens , f ö r f a t t a r e n s och patientea/intesnenc.Mii.n hade nämligen tv&

medredalct3rer med ~ e r s m l i g a e r f a r e n h e t e r fran ofika h a l l : d e l s ~ e n ~ t - i k e

H j e r t s ä t e r , författare med egen e r f a r e ~ h e t som inta.gen på hade fangelse och

mentalsjukhus, d e l s Yngve Hedin, b i b l i o t e k a r i e i Umeå med kännedom om b1,a.

allmänna h ä k t e t där.

0 Då de be rö r så många o l i k a -roblem,' v 2 l j e r jag att- låta dem

s jalva komma t i l l t a l s utan hårdare red iger ing . F ö r s t H jertsätsr ( " ~ ö c k e r som

läkemedel1', a.8, c , 270): Eflq&nga frågar vad b i b l i o t e r a p i är för nggot. Svare t

(J ä r i n t e enke l t att ge, men n ä r boken - sedan rna de t vqra v i lken bok son helst - l

h a r en r e h a b i l i t e r a n d e inverkan p; lZsaren kan max tala om b i b z i o t e r a p i ( j f r ,

rv . s.14 Monroe) ... Psykofarmnka anvanas p& a n s k r i l t e r $ör att d ö ~ a , " ~ ~ k a ' ~

psykisks. skador , men f r aa s t egen h a r v a r i t r inga . Jag. har strävat e f t e r a t t an- l

vända Böcker sam lakemedel i s t ä l l e t . R i b l i o t e r a p i h a r l e n r e e l l lakande effekt

p& den Eom 3Yrjar 51i medveten am s i n si tuation.3ied den medvetenheten f d l j e r

ocksa kommunikation med omvarlden.Det Xr viktigt a t t de t ckrpas en dialog

mellan den i m t a g ~ e och omvärlden

Jag s e r medvetandegörandet av valrter/personal soo d e t .Allra v i k t i g w t c 1 denna

b i b l i o t e r n p o ~ t i s k a process." (im b l o t t fengen, e j vaktan, ar rneäveten om sak-

ballets uts lagningsprocesser , tzppståk en mot sa t s s t ä l l n ing och - "adekvat re- . l

habilitering kan ej eke.If ~ a d a p a r t e r n z s t e d r a s I n i b5bliolerapiea,PT,..Dä~f.dr

bör en verksemhet ed bibliaterapi igångsattas på anstalker...Boksn kan aavzndas

av IAsaren i n t e enbar t som t r ö s t och förströelse, kompensation, utan också som

medel a t t s t ä r k a s j$ lv fö r t roende t , Öka lcunskaperna.~å f ö l j e r ev. en l ö s n i n g p&

probiemet ifvagen t i l l b a k a t i l l samhäl le t och verkligheten." Förf, ger e t t exempel

ur: Peder ~ 1 ä c k : " ~ å . k f a r a r e ~ ~ s.46: S kracken vid släckningen pg kvallen, t,o.rn.

lasn ing 51ir o m ö j l i g - ItEär f ramstår b i b l i o t e r a p i P s in r a t t a dager.kngesten

mildras ned h j z l p EV bocker! v i k t i g Er bokens funktfoo f ö r nanga intagna p&

a n s t a l t e r . " Fanear laser mer an fria, och a l l a i n t r e s s k n förekonner bland de

intagna:"Det är viktigt a t t alls s rnakr ik tnfnga~ t i l lgodoses . , .Det är utomordent-

l i g t v i k t i g t a t t b ib l io t ekspe r sona len ögnar t i d $t -- allg intagna.Av e r f a r e n h e t

v e t jag a t t de mest l z s i n t r e s s e r a d e och da Orgnist de spn ~ a n a r rigoEoir l i t t e r a t s r

ägaas s t ö r f e t i d Bn den som i n t e a l l e l a n s r böcker.Jag ska l la önska att d e t vore

tvärtom.Den som a l d r i g Linar en bok bör ägnas större t i d och i n t r e s s e an den

son l å n a r mycket l i t t e r a t u r . D å får den i n t e 15sintressbrad.e en cljans a t t upp-

tacka a t t d e t kanske f i n n s e t t värde I lasningen ... Bib1iotek~verksarnl~eten a r vlktig.Den f 8 r i n t e va ra e t t Lager av böcker, dar izgein agnar ~ i g å t l%ntz$aren.

Det f o r d r a s en t i d s vane f a r b i b l i o t e k e r i e n a t t fungeFa r i k t i g t p& a m t a l t e n .

Intagna frFigar, d i s k u t e r a r och kräver saker.net behövsi mEnniskokun.skap fr&

bib l io tekspersona lens sida f ö r a t t a l l s k l a r a av de pqf re s tn inga r som kan uppata

i dda ona tu r l i ga m i l j ö intagna tv ingas l eva i.Många galnger iipplever den intagne

3 iDl io t --. ekarien --- som samhalf _.. s r ep re sen tan t . (min kurs ; tydl igen e j hel* utan arund,

jfr.ov.ss, 12,Lh).~n av d e onda, som s a t t honom i f a ~ g s l i g t f5rvsr.Alla u t s n f ö r

ri den egna gruppen är fiender.^& up?stZi problem f ö r bibliotehar5en.Vad ska denne Ii $ra d a ? Frsgxn v i l l ja.g l a m a öppen.Det är gacska k l z r t f a r mig v a r f o r f5r-

h421andet kan b l i så.net enda som Hjzlper ä r personl ig kontakt.ss IIjer.GsGtes har

- f u n n i t y t t e r l i g a r e problem: ett. k r a n g l i g t och tidsödande Laneförfarande &ur a t t

x..,

mariga s t r u n t a r i a t t l å n a d e t de v i l l ha.0ch - an värre! (De t t a far stå heLt f ö r

A j e r t s ä t e r ) Ans ta l t spersona l kan v a r a d i r e k t hindrande: fr Min erfarenhet f r a n

f znge l se r ar att personalen i n t e v idarebefosdrar de bycker som b i b l i o t e k z r i e n

lämnar i n f a r a t t de ska komna den in tagne t i l l h a n d a , ,

t e k a r i e n s ögon: w Kontakten med den s l u t n a a n c t z l t e n ger o f t a dystra e r f a renhe te r

av mänsklig u t s a t t h e t och fGrnedring,Ros o l i k a grupper &b amikande är o f t a b r i s t e n

p& e t t nyanserat sprgk det främsta h ind re t för nänskl ig kantabt.li Och, f o r t s ä t t e r

Hedin:u...tror jag a t t v i , nä r d e t galler bibl ioteksverasamhet p& s l u t n a instmtu-

i l

t i a n e r h e r en a l l d e l e s unik chans a t t i n t e ba ra s t a r t a uitan k o n t i n u e r l i g t f ö l j a

( " upp och s t imu le ra en utveckling mot s t ö r r e medvetenhet hos våra l å n t a g a r e e r t V

Hedin jämför b ib l io t ekens r o l l på. a n s t a l t e r n a med de "tierageutiska samhälleriaga:

D& oppenhelen a r j u s t en ar f ö r u t s ä t t n i n g s r n a f C r t e r apku t i ska samhSLlen Er d e t

C'; n a t u r l i g t v i s f e l a t t ~ n v ä n d a termen on försljken på den islntriz anstzlten.Pfen vi

' kan anta t f l lämpa vissa grundidrsr d S r i f r a a f ö r a t t mjuka upp milj5n.n..,T.exe

a t t va r je va rdagss i tua t ion kan anvandas pedagogiskt, a t k v i 2 l l t i d l a r 5 m s e s i d i g t

av vafandraellen u l k t i g a s t e Xrdomen ar kanske ändå a t t vi måste vara k r i t i s k a mot

va r egen r o l l som experter.Vsd kan en b i b l i o t e k a r i e som1 i n t e a l la andra kan? v

. - " . , , V i har l ä r t OSS vissa t ekniska r u t i n e r f ö r a t t h i t t a l i t t e r a t u r , v i har

läst I i t e mer recens ioner och Daksidestexter . Ibland hanper det t,o.m.att v i last

boken v i p r a t a r om.Dessutom h& var u tb i ldn ing och yrkeser fa renhe t ge t* oss en

s o l i d griind ev f a r u t f s t t a d e neningzr om böcker eua v i d d r i g 15stetJi ha* skaffat I( ass vissa bet ingaäe reflexdr.Cripande berät tar också Eeklin om nö te t med en f h g e

p& allmänna hak te t i U ~ e å och dvn kos tak t som nåddes nek honom med l i t t e a a t u r e n s

h j i i lp ( a t e r g i v e t äv.hos Fe l th /S t a l inge r s.16).

O Hedin summerar s i n n synpunkter: Konkret u t t r g o k t v i l l jag a l l t s ; fSrorda an

d i f f e r e n t i e r a d inkopspo l i t i k , anpassad e f t e r o l i k a s i d o r av v a r verksamhe$,?& ?e

20,

slutna i n s t i t u t i o n e r n a och i den uppsökande verksamheten ö ,S . t e maste v i få e t t

c) u r v a l som S r så b r e t t a t t v i ken kommunicera Iven med den läsovane, med d e sprak-

Ofta hsr jag upp$Sckt t r a v a r med SBcke~> i personaPrummed.Där s tanr im a 1 ' : t s a I SiblibteEsve%kaamhetén.Öppna fängelsedörrarna och sjukiidsclörrarna h e l t for den

l perscna l som a r b e t a r med bokutlaning.9e ä r -- ner p vsrdande ,an n d e n annan --- k a t e e

inom a n s t a l t s v i i r l d e ~ , dvs.om d e verkligen ä r medvetna od fångarnas s i t u a t i o n , u '

i in kurs.) R j e r t s a t e r framlägger a l l t s a fangarnas syn pi& saken,Mycket av hans

ord to rde vara val oart begrand.an.Det gäller ackså Yngvd~ Hedins s k i l d r i n g ( " V a r t

behov av kommun&kationrl, a.a.s.272) av mötet med T<ngei,sjev?irlden, sedd med b l b l i o -

l i g t mest handikappade.Sedan ZE de* n a t u r l i g t v i s v ik t ig* a t * v i e n v i s t hålicr f?&

v i d Se t langsiktigare pe r spek t ive t , a t t va r je l a s a r e skk få chansen och stim- l

lansen a t t u tvecklas mot s t ö r r e medvetenhet och en mera kr8tick h&l ln inge t l

I 18/74 kom y t t e r l i g a r e t v å inlagg.Dst f ö r s t a , av Torgny S jögren & Richard S ä l l b e r g i L

i ( " ~ i b l i o t e r a p i - vad ar .det?", Eihl 5?71:15:326), kan väl t f h a som e t t slags

"summing upH av den a k t u e l l a svenska biblioternpidiskussionen, och å t e r g e s har i i G r e l a t i v t u t f ? r l i g t , E f t e F en d e l nnders3kningar har förf. fastnat för den hä.r ! ! t i d i g a r e meddelade definftianen ("...a grograni of s e l e c t e d a c t i v i t y e t c . ", ov.

i ss. 2,7), och f o r t s a t t e r ut i fran denna:"Det räcker i n t e f ö r d e f i n i t i o n e n s up-- i f y l l a n d e . . , a t t enbar t lasa bocker...Det maste finnas någont ing mer, nzrnligen I

I C> samtal, d i skus s ione r och d y l i k t k r i n g böcke rna . l i i s~ ing i s i g b l i r inte e t t a51

l l

utan e t t medé l .Bib l io te rap i skulle ing& som en i n t e g r e r a d d e l i den samtaLs-

t e rap i , sam p,?gar ... 3n b i b l i o t e k a r i e som v i l l f ö r s s l å ' b i b l i o t e r a p i ... vE<nder sig

f 5 , ~ t och f rämst till den Eom leder samtalsterapin ... B i 0 l i o t e k e r i e n ?&te dock

h a i minnet a t t hennes insats endast kan 515. av a3drara.ngskaraktar.Det är i n t e

B t

ER t r e d j e aspekt ges av Solveig Obrador, bl ibl lotekarie .vid

3 ( "Vikten a t t nå kontak t t t , a.a.s.273): Jag har mer 3

. . hon son ir i s t h d a t t avg5ra huruvida b i b l i o k e r a p i j u s t for iss sa mZmiskor 3r

d e n r i k t i g a h f a l g e n e l l e r vllka bEcker som är Ism+7iga.Hennes so22 b l i r r ? d -

givande fr.a.uid bokurvalet .0ch hon ska d e f i n i t i v t inCe inhi1l .a e i g att hon har

o t t kvacka som e x t r a t e r e p u t . " (Min kurs,; Bop~el-igen Kr dock meningarna kun,ck?~.e-r-- - - *-- d e l a d e on denna t o t a l k a p i t u l a t i o n f ö r den kemo-medicinska sakkunskzpeni. Förf,

fortsätter s i t t resonemang: som medel i vanlig samtzlalerapi f y l l e r boken flera

f unkt i o n e r :

a)>$an k n i a r om personer och kiandling i boken i st.f .d.i,rekt om s i g C~ZLV;

b) man kan ha svårt a t t frilagga "8'drorna1! i e t t probllemkomplex - men kan d$.

5örja F en bok, d s r allt f i n n s f r i l a g t och sedan nysta v i d a r e hos patienten;

c ) en deltagare i samtalstesa~i "..,kan ha svårt a t t dttrycka s i g r r n t spr&kligL.

Han kan inte formulera ad han kSnner.Var3,den framafiår som än mer sa6rbemKstrad

utan spr.:.k.Läsningen kan d å mö j l i g e a ge honom e t t :?dant .I boken kan han h i t t a l

ord för de ksnslor h m v i l l förmedla.

Bara d e t att hitta e t t cprXk kan i s i g verka retabiliter~nde.2etta kommer som

21,

L3ngbro sjukcnns,

och mer börjat i n s e att

i b i b l i o t e k a r i e n s a r b e t e p% mentalsjukhus ( e l . annan Iii a r t a d i n s t i t u t i o n ) A r i ! tamligen v%scnsskil3 t från a l l t annat b i b l i o t e k s a r b e t s k j u s t p.g.a. v i k t e n a t t n& I

I kontak t , skapa kommmikation ned de människor v i s3ker upp och eom söker upp oss.

E t Detta är ju främst en uppsökande verksaahe t , da r v i möter e t t t v ä r s n i t t av befolk.

ningen i e t t ~ a r n h i l l e . ~ ~ Obrador framhaller aven v i k t e n av samverkan med 5 ~ r i . g

vl rd-ersonal .

i Detta specialhafte väckte g läo jande nog s& s t o r t i n t r e s s e , a t t d e t redan i S b l

22 O

l en biprad-ukt forntorn det a t t 2 o,m, han f5ftnedlar sig,lhans prabiem blir Iiittar6

a f t f ö r s t å och angrija.Cedan kan asn se b i b l i o t e r a p f h r e t t enfiat perspekt iv ,

n8mligen on man ska t i l l g s i p a böcker son verpjar genom iden t i f i e r ing . . . e l I . s r b ö c k e

sos verkar genom vad Brecht kallade tqVerfrendungti .Dvs ./man skalle n. . .kanna tänka

sig t e r a p i d e l t a g a r e som h a r nytta av att l eva s i g i n i läsningen, f ö r a t t sedan

"leva sig över" t i l l s i n egen r o l l , och då kunna uttrxcka sig sjalv kanslo-

mässigt och på sa c a t t n$ s t ö r r e cZ.kerfiet i s i g sj.iXv och darmed i ~ a r l d e n . ~ ~

[Jfr. ov. s.lS,"skapande dramatiktt)"., Den andra "typen" av t e r a p i d e l t a g a r e

s:cuXle vara sadana, som behaver intelldktuellt enalgsera sig sjalva f a r att nå

kle-rhef och darned kunna l eva u t s i g ~ 3 Z l v a . ~ ~

Av danskan Bente Saboes iilagg l lBib l io t e rap i e l l e r nredtalhygieta*r bl 18/74: 328),

framgår att temahäfte t upprniirksarnmats även i ~anmark.Siaboe har särskilt f a s t r a t

C ) för H j e r t s ä t e r a och Oóradors a r t ik la r .Han härnisar t i z l en dansk kol lega , som i

e t t examensa.rbete om b ibx io t e rap i e j lyckats f inna &gon h e l t god och entydig

d e f i n i t i o n s v Segreppet. Som den basta anför hon dock i3rockfraus Enzyklcpädie:

0 Lesen von 3iichern a l s T e i l der Krä&Seitsbehandlt:cg*Es wir& vor allem in der

modernen Psychotherapie .aor.nientet.Liem Kranken wird e i n Ruch verordne t , dessen

ThenactelLung und Schi lderung ihn z u r Se lbs t e rkoan tn i a , zur V~rmi t tZung e i n e s

Vorbilcles zu r Erkvnntniô u2d Uebe.rwinCiung eigenen Konfllikts h e l f a n kann (geziel . te

Lekture) ." Snboe framför där t i l l viss k r i t i k mot H je r t l sä te r , vars r f r e h a b i l i t e r i n & ; hon s n a r a s t v i 1 1 kzlla Hnentalhygieat7 .Saboe . .ar dokk i r t e biSf iot erape.aV,

men stsller gärna m a t e r i a l till förfogacde f a r t e rap ikrde ln ingarna , som biist

kan värdera behovet och sn?rända m a t e r i a l e t t i l l s p e c i e l l a Znc2umal.1i

Skymtar har embryo till nord isk t samarbete?

Y t t e r l i g a r e e t t hoppfu l l t tecken f ö r den son b l i v i t intresserad av böckers tera-

peutiska anvadning är d e t en g l äd j e a t t avs lu tn ingsvia notera, Tidigare h e r

niimnts den Pzrfat tarverksamhet , son b e d r i v i t s v i d Stockholms Läns Landsting, och o s3 sent som d.18.1ei>b.kunde man i r a z i o n s T30kföns t re i t~~ ( PI, repr, a.21.1,) f5

höra att försöken I o r t s a t t . J a , t.o,m,att Landstinget ut lovht v i d a r e f o r t s a t t r ~ i n g .

Under rubrkken "De ordlösan s an t a l ada Eauci R ~ u ~ ; ~ ~ P s w S ~ & , EeiGi v,Born, Barbro

O Lindgren och SengtoErik Hedin om attttge e t t sprakw a t "människor som har s v å r t

att formulera sigT1, frmänniskor i en s i t u a t i & n f z . (~ikaken efter egna n o t i g e r

lyssnandet ) . Lindgren hade verka* v i d sarskolor, Hedih p& försko1or . I stort v a r

man enig: r e s u l t a t e n hade v a r i t goda - hos m&uga hadd man fumit en dola verbal

förmåga?: de behavae b l o t t s t imulans och kunde sedan Kor t sä t t a sjalva.

J 23 ?Tagon kons ta te rade med vise rittorhet att "sa t sn ingarna k mmer som en r&, sedan sjuri ier . det t i l lbaka ." Hedin fann det "hemskt a t t f ö r f a t t rbesökcn b l i r en enghgs -

I fö re t ee l se f ' ; det skapas förväntning.%r, som i n t e in i r ias .Oiks& Lindgren framhöll

v i k t e n a v ! r o n t i n u i t e t .Former m8ste f i nnas , E; e t t mottagaqen h a r a r b e t e med. f ö r -

f a t t a r e n s Sesak - hide f ö r e och ef ter .HFiörfat taren ~ k n inde vara ' lbehanillare?l, r itan .

ge impulser och redskap a t t arbeta ned i for tsät tnfngdn." Denna verksamhet s k u l l e

i n t e enbar t g ï l l a för- och sä r sko lo r , u ten r i k t a s t i l l alla grupper med något slags

s o c i a l t handikapp (dem i fångvirden t. ex . ) .Overlag syn te s samtalsgruppen h o p p f u l l

om framtiden f8r sin verkssrnhet.#en, Bom Hedin framhöll: Det måste följas upp...

mrn kan inte helt lämna nggot man d r a g i t igang." (Jfr . ov . ; s . l 8 ) . Just denna uppfol j-

ning, at t svara för kon t inu i t e t en i verksamheten, borde vara en s t o r uppgift f ö r

biblioteken.Dvs.on den arme b i b l i o t e k a r i e n nggot ska närma s i g den i d e a l b i i d ,

n ~engt-Ake B j e r t s ä t e r malat : u w Kär boken kommer

kommer glädJea

medicinen, f i c h f ö r d r i v e t . f .

'L.<.) Hed boken kommer också 1

en medmänniska,

a l l t i d glad och

t i l lmötesgående.

När boken kommer

gör kanslorna i

h jä rnans centrua

en f r i v o l t av iver

att snabbt f & koppla pa.

N a r boken kommer

kommer g lad jen - v e t t e t ."

ALA Adult s e rv ices d iv i s i on : Beading interests ~ n d habits of adulte 1942-58,

Chicago 1959, I

ALEXANDER, R B & RUGGIE, S E :.BZbliotherapy with cronic sckizo-renics: Lhe

therapeut ic function of the p s y c h i a t r i c librariaa in a State mental h o s p i t a l ,

i : JOURRAL OF REXABTLITATIOM 33( 1967) :26-27,42, ALSTON, E F : Bibliotherapy and psychotherapy , i : LIBRARP TRENDS 11( 1962 :177. AMZRICAN journal of occupational therapy 9(1955):268: "Hospital library service

t o psychintric satient~.~"

AMDREE, O : Die Wirkung von Li te ra tur und Dichtung auf Patienten i n einer

rationalen Psychother-le, i: ZEITSCHRIFI fur Psychiatrie, Xeurologie un6

medfzinische Psyckologie 21(1969): 152-156,

ARfMG, C D : Reading is good medicine, i: A R C B N E S of I n t e r n a 1 Medicine L22

(1958) :537-538 BASS, A H : Great books are good treatment, i: MENTAL Hospitals 2(maf 1960):43. BEATTY, U K : A historical review o£ bibliotherapy, i:$LIBRARY Trends 11:106-117,

: (utg,) Proceadings of the ALA workshop on bibliotheraxjy, S:% Louis 25-27

juni 1964, i : AHIL QTJARTZRLY 4( 1964) : 1-60. l

BIELf 0TKERii;PY . Flet hods and materials, ALA, Chicago 1971,

I von BORN, H : Föse mitt besök har patidnt en frågat om jag har haf t d e t s v h t , i : LANDSTINGENS TIDSKRIPI! 1373:14:43-44. : Dagar som de f a l l e r , Sthlm 1972.

BRIGGS, J F : Adverse e f f e c t s from bibliotherapy, i: HqSPEAL Progress j%li 3.964:

ss, 123-125, l B R W N , E F : Library service to the dieadvantaged, Rer jersey 1971.

c'! BRY, I : Wedical aspects of 1iterature.A bibliographical. outline, i: B u l l e t i n L/

30( apr ,1942 1 :252-265. l

BRYAN, A I : Can there be a science 'of bibliotherapy?, !i: LIBRARY Jou.c=lal 64 . ,

c ( 1939 ) :773-776 CLAR-m, E K : Sooks for the convalescent, i: LIBREiTTa Jqu rna l 62:893-895.

COVLLLE, V J : Bibliothe~apy: sonie p r a c t i s a l consideratlions, i: EDSPITAL Progress

41(1960): apr.ss.138-142, maj ~s.20~24. 1 l

CHRISTIAN, P : Das Personverständnis im nodernen rnediz i~ischen Denken, TCkEngen

CURTIUS, F : Die ärzlfcbe Bedeutung der Kmnkenhansbiich~er~i, i: MEDIZIIU'ISC'JE

D O N A L I E S , C : Ueber den Einf luss von BZchern und ande e Gedanken z u r Biblio-

therapie, i : IIUFIAMITAS 6C 1966) :IT. j l

DORLAND's illustrated medical dict ionaCg, 1941. l

DUNCAN, M B : C l i n i c a l uce of ffcticn and biography fe la tur ing s t u t t e r i n g , i:

JOmNP.L of speech and h e a r i n g disorders 14( l?49) :il39-148. FIS, G : Munsingers ltRegimen s a n i t a t i s i n f l u m c a t h a r k a l i ad puctusfs, i:

MEDIZINISGHE Monutsschrift 14(1960):5QT-508, tt : Vom blerden a l t d e u t s c h e r Dichtung; s~.76-93:I*Sbielmann und Bach als Hilfer

i n schwesen S t ~ n d e n , ~ ~ B e r l i n 1962. I I

ENCYCLOPLIIIA of l i b r a r y and in format ion s c i ence , New Ybrk 1969. EULER, K F : Krarzkenlekture, i: SCBIIIFTENREME z u r Thepr ia und Praxis der Psycho-

t he r ap i e : 5, S t n t t g a r t 1.64. " FARROW, V L : B i b l i o t h e r a ~ y : a o annotated. bibliogrephyl, I.: CURR BULL Oregon <j

Unir. 19Crnaj h353):234, FAVAZZA, A R : Eib l io therapy: A c r i t i q u e of the l i t e r a k u r e , i: B U L L RL6 sep.

. 1966 : 138-141. G fl : S h i f t u o f rending patterns as a dbagnost ic t o o 1 i n p s y c h i a t r i c p a t i e n t s ,

i : DISEASES o f the nervous system 286 1967) :589-592.

FELTH, G & STALINGER, G : BIRLIOTXRAFI .Vad ar d e t ? Specialurbet e TES, h t l%'&.

FIXRXAN, L B & FIEBXAN, E H : Bib l io the rzpy i n p sych i a t ry , i: DUYJGN, W X j:r &

LICRT, S: Occupational therapp: principles and p r a c t i c e , s.53 ff., 2.u,,

Sprkngfield, 111, 1957,

FLANDORF, V : Get t i ng ve12 with books, i : LIBRARY Jou rna l 76(1951):1177-1180,

FLOCH! M : Bib l io the r spy and the l ibrary , i: The BOGKF4AZK 18(1958):57-59.

GELDER?LOM, G : Die Krankenhausbiicherei, i: HANDBUCE des Bibl iothekswesens (utge

LANGFELDT 1, Bd II: 589-627, Uiesbsden 1965. GOLDWATER, S S : On h o a p i t a l s , New Sork 1947.

O GA$FNER, I : Lesen - Zrziiches Reaept? Ucge zu e i n e r Bib l io therapie? , i: I Z C H

und S$bl iotheB 276sep. 1475):857 ff.

HANNAR, R : Navy bXbl io th~ rapy .L ib ra rg prograns, i: LIBRAZ Jou rna l 80:~171-1173.

0 HANNIGAN, EI C : Counseling and bibliotherapy f o r the gene ra l reader, i: READING

Guidance, anf. ned., 8.45 ff, I

AARDING, .G : B i b l i o t e r a p i - mentalhygienisk e f f e k t ar b k ö n i i t t e r a e n r , i.: l

PSYKISK Hiilsa 1.:.68:4:199.

HASSELGl?XN, K : språk l ig och i zanskl ig ~timulans behövs på vara sjukhus, i:

LAhTSTINGENS Tidskri tt 15".73 : l L t : 41-42.

HAnDIN, Y : V3rE behov av kommunikation, i: EIJLIOT?XSSLADEI 1/74:15:272, O O H W ~ T S ~ ~ T C X , S+L : Böcker som l akeaede l .lässing i t r-ng?~?. , i b .s. 270.

l * 26.

~. RAXANSSOIT, Evat L i t t e r a t a r .En vag t f Il kontakt .anrappbrt om £ylta f ö r f a t t n r s a

samarbete med patienter och personal v i d e t t p s y k i a t r i s k t sjukhus, Sthlm

1972

JACKSON, E P : Bibl io therapy and reading guidance.A tentativa approach t a a

thôory, i: LIERARY Trends ll(P362): k18-125.

JOMES, P e r r i e : E s s p i t a l l i b r a r i e s - today clnd to-morrow, i: BELL MLA 3,?:&67-478,

JUNIER, A : A sub jec t index t o the l i t ero ture of Oi t~ l io therapy 1900-1958, opubl.

MA-thesis, A t l an t a Univ, 3.359.

: Bibl iotherapy: p r o j e c t s and s t u d i e s wi th mentally 3.11 p a t i e n t s , i:

LIBRA2Y Trends 11(2962):136-14.6, KAMMAN, G R : The doctor and t h e p a t i e n t s ' l i b r a r y , i:, TR AM HOS9 36(1934) : j74-380.

KELLi\TER, R : Einige Gedanken iiber d i e B ib l io the rap ie ' und uber Krankennaus-

buchereien, i: BIELIOTHEKAR 22(1968):463-468. .IELL, N ( u t g . ) : Psychoanalysis, psychohgy, and l i t e r a t u r e , a bibliography,

adi is on, Uniu .Wicc . 1963, KINNEY, M M : Sib l lo the rayy and t h e l i b r a r i a n , i: SPECIAL l i b r a r i e s 37:175-180.

KIRCH, K N : Lekture, d i e i c h verordne.Gedanken zar uLesetherapfetl, i:

LZBRARLiJM 2(1959):83-86. ELAGES, W : ZU^ Bib l io the rap ie b e i p sych ia t r i s ch Kranken, i: ZEITSCHRZFT fur

P s y c h i a t r i e , Weuro7ogie und m e d i z i ~ i s c h e Psycholpgie 1?64:148-1'0.

Die KRAiqKEMHAUSBUECBZREWeferate d e s Fortbildnngsleh~gangs f u r B ib l io theka r s

i n Rrankenhausbuchereien in Dusseldorf 7971, K5ln 1?72.

KRAUS, E : B i b - ~ i o t h e r a p y for b e g i n m r s i n h o s ~ i t a l l i b r ~ s y work, i: #4IL

Qnarterlg 2(L"E2):I0-12. KgEIIL, L : Sathó?ogische Psycho%ogie, Vorwort 13.Aufll., Le ipz ig 1'29,

LAZARSFELD, S : The u s e of f i c t i o n Ba psychotherapy, i: AM J PSYCB 3(1949):26-33,

LEXIKON des Bi69iothekswosens, Bd.1 sp.277, Leipzig 1974.

LIBRARY Trends 11(1962): 2 , s~eciaEnumtner.

LIPStllni?, C K : The disudvantaged ald l i b r a r y e f I e c t i v e n é s s , ALA,Chicago 1972,

LUCIOLI, C E : Full par tnership on the educa$ional and t h e r a p r a t i c t e a a , i:

ALA BULL 55:313. WCALISTER, E : The nnrce and

a vwluable t he rapen t i c

McFARLkND, J E : A methoi! of

thorapy 6( 1962) : 66 f f. MAYDEN, P X : What shal l tne

nursing 'j2 : 192,

t h e Libras ian vorking tugether can make the library

.too%, 5 :. kP4ERICAN Journal of nurcing 50r356. b ib l io tha rapy , i : AMERICLB Journa l o f occupetional

p s y c h i a t r i c p s t i e n t reaii?, i: AMEXICAIT Journal o f

1 .. 27 NENNINSER, W C : Bibliotheragy, i: XILLETINIS of t he Menningep clinic 3:263-274.

L u : Reading as tbercpy, i: ALA BmL 55(1961):316-93.9,

MILLER, A M : Die Lekture der Patienten in den srophylhkticchen Weilarstalten, i:

YTERIAL anläaslich der 36 .Jahmet agung des I V B ~ , Moskva 1970.

HODERN svensk psykoterapi. En antologi fr& psykoterapicentrum (red. av ??OSEN-

GREN, B & ÖFLJERSTROM, A ) , Sthlm 1973. MOMXOE, Fl : BibLiotherapie: Tendenzdn in den Gereinágten Staaten, IFLA-konferens

oov 177%.

: Reader services an8 Sibl iot t ierapy, i: RE.ADSNG guidance, anf, ned., s. 372 MOODY, 14 : The bol6 new approach, i b ,

M . : The librarian as a cornmunication analyst, i: AHiL &itarterly 9(1968):14-13,

A NEW specialty is born, i: NEM YORK state journal af medicine, dec,l964:2977,

OATHOiJT, M C : Censorship and .ental patients, i: LIBR&RY Quarterly 24(19j4I1

ss. 47-53. OBRADOR, S : Vikten att nå kontakt, i r BIBLImEKSBLADET 1974:15 ~273. POl?TERYIELD, A L : Mirror, rnirror;on seeing yourself in baokc, Fort Vsrth 1957,

PO!$ELL., J W, STONE, k R & FIWAX, J D : Group reading znd group tharapy: a con-

cnrrent t e s t , i: PSPCHfFLTRY lS(l.952) :33-51. QUINT, M D : The mentzl hospital library, E: MENTAL Bygienr 1944:28:263-fl2.

QVARZELL, G : Förfat ta~besök p2 sjukhus, i : LAIDSTINGEVS Tidskrift 1973: 14: 40,

READING guidnnca and bibliotherapy in public h o ~ p i t a l and institution libraries.

A ~election of papers presented at a serzes of adult services institutes

1955-58, (utgeav) M, MONRDE, Madison library school, Univ. Mist. 1971.

XO?UN, N : Xeaching Zelinquents throagh read ing , S p r i 3 g f i e l d , 111. 3.957.

ROSAPDEB, Y : 3redda kulturterapin!, i: MEDICINSKA föreniagens tidck$ift 1?71:6,

s* 171 ffe

RYAN, M J : Bibliotherapy znd psgchiatry: changing concepts 1937-57, i:

SPECIAL Librar ies 48(19~7) :1?7-199. SACHS, R : The creat ive unconscious, New York 1942.

SADLER , W : Modern pcychiatry, s .780 ff., S :t Louis 1945, SALBER, W : Lesen und Lesen-1assen.Zur Pcychologie des Uaigangs m i t BSchern,

Aschaffenburg 1/71,

SEI'JEX, L M : A layman leads a great book-group i n a mental hospital, i:

d - 28,

I CALUM, I & A O R ~ S S O N , O : OmbibLiotcrapi och bsss bety else inom mectalsfat-

MERTAL Iiygiene okt ,1961 :537-5.4..,@

vården, i: SOCIALMEDICINSK T i d s k r i f t 1957:1:7-12.

SCRfLDT, G : Om engagemang och konstens parlamentarism,

SCEFIXM!, Y : Einr ich tuug un& Organisa t ion einsr

KRAM-KENHAUSBUECREREI, anf , av., ss ,98-1.17.

SRRO3ES, C : Bibl iotherapy: a t h e o r e t i c a l and c l i n i ea l - expe r imen ta l s tudy .0 t r . ! d i s s . , Berkeley 1949.

SVD 3.10.75.

Krankedhausbuche~ei, i: Die

: Bibl io therapy: an applica%ion of psyohoanalytic theory , i: AMERICA3 Imago

i7( 1960) : 312-319.

SCXMIDT-SCR~DELIN, I : \ l eg le i tung f u r Spltalbibliothekdn, 'r ;rn Merkblat t d e r IFLA-

Kornnission, i: BUCH und Blbliothek 13(2361):16k-167.

SCHNECK, J M : A h i b l i o g r a p h g on b i b l i o t h e r z p y and hospital l i b r a r 2 e s , i: 3ULL

MLA 13( 1945 ) : 341-356. tt : Bib l io the rapy and hospital l i b r a r y a c t i v i t i e s f o r neu ropsych i a t r i c

p a t i e n t s : A review of t h e literature with comrnentsion trends, i: ,'-x ' 1 .- PSYCEIATRH 8(1345 ) :207-208.

l SCHOLTZE, E : Ueber Notwendigke3t und: Niitzen von Krankenhausbnchereien4 i:

A R C S i V f2r VolkswohZizhrt 1: 813-819. SCHYRA, B : Kranlcenhausbibliothek - e i n e therapeutischei Notwendigkeit, i:

G DEUTSCHE Gesundheitswesen 21(3.966): 1096-1099,

SEAQ.UIST, E : Li'Drary summer school s t i i s u l a t e s pat ients i , i: 1.1ENTA?5 Rospitals

maj 1960 s.44,

, VAN GUNDY, J & HUSBARD, R W : Psychology throug? Iiterature: an anthology,

New York 1943. l

r-'t l

J SJOGREN, H : ?lågra p e r s o n l i g a r e f l e x i o n e r kring dc sju+, 1-äkarne och töckernn, i:

BIELIGTSKS ?:LADE? 1953 :9 : 484-489. , .

SJOGREN, T & SALLBERG, R : B i b l i o t e r a p i - vad ar d e t ? , I: BIBLXOTEYSnLADET 1974:18

o l

s .326, STEINn'OPF, A : Kranke Kinder branchen Bucher, i : ECP,ABKE$PYLEGE 26( 3.972 ) : 18

STOXE, A A & STONE, S S (~tg,): The abnofne l pe r sona l i t ; through literatare,

Eaglewood CTiSf s, N . J,, 1966.

SOR3OI4, E : Om skapande dramatik i terapeutiska sammanhang, i: PSYKISK Rälsa

I 1374 : l :~ -15 .

T E I R I C H , H R : IfGezieltesTf und f'ungezieftstv Verleihcn von BUchern a le psycho-

therapeutische bzw ps~chohygienlsche Massnahme, i: ZEITSCHRZFT f u r Lsycho-

t he rap ie , Neurologie und medizinische Psychologid 12(1?62):21-30.

2

f TEUTSCH, l3 : Das f r ö h l i c h e Krankenzimmer, i: BUCH und 3 i b l i o t h e k 1771:396, (barc-

1 baksak t ion) . i 1 TWS, R M : (u tg . ) Bibl io therzpg , specialnummer av LIBBARY TRENDS 11(1962) :97-228. ? 1 i .. T råge formuläret p& s i d . 228.

! i

1 fr : Bibl io therapg: a l i n k wi th the coxmnnitp, i: IIOSPITAL Progress 48 (1967) ! ss. 90-94. I l l

: Case h i s t o r i e s o f patientsereading, i: LIBRARY Journa l 69(1944):484-487.

I ;Fl tf : Progress i n b ib l i o the rnpy , i: V O I b , J. (utg,)\ Advances i n I i b r a r i a n -

! '.. 1'

! s h i p d.1:172-188, London, New York 1970.

29.

I : The p a t i e n t s f l l i b r a r y , i: KLYS, Th. 2 . : APPLIED LIEDICBL LIBRARY PRAGTICS, i i ss.37-134, S p r i n g f i e l d , 111, 1?58,

1 0 $1 : T h e role of t h e librariar. on t h e r y team, i: BE-4DIifG l

I TEIRICX, B R : Musik und L i t e r a t u r i m Rahmen der i: VORTPAGE

i der 4 .Lincauer Psyokhti ier~piewoche 1953, ss .167-172, f S t u t t g a r t 1.54. i

1 guidance, .anf. ov., se570

UNDmWOOD, M B : Navy bibiiotherapy: Experiments i n group r ead ing , i:

LISRASY Journal 30 :1173-1176. ~ WE call it bibliotherapy: Acnotated bik l iography on bibliotherapy an3 the a d u l t

h o e p i l a l i z e d p a t i e n t 1900-1966, Washington DC 19 k7. IIEBCTER's third new i n t e r n a t i o n a l d i c t i o n a r y , S p r i n g f i e l d , Xass. 1961. WECACCT.?WG, K &PIRA, U : Lekture i n Kinderkrankenhaxs - B i b l i o t h e k s d i e n s t , Beih.

u s s o f b i b l i o t h e r a p y i n teaching and counseling, Champaign, 111.1968,

KRANKENHAUBUECHEREIEI~ 3.?67:29/30:23-32.

VERNICK, J : The use of the l i b r a r y i n a p s y c h i a t r i c

lb(1960) :27-30.

W I L S O N , J Watson: Treztmert of a.n a t t i t u d o n a l p a t h o s i s

JOIJ3NAL o f c l i n i c a l psgchology l?5l:7:345-351.

s e t t i n g , i: TOP of the news

by b i b l i o t h e r a p y , i:

VITTING, M? 3öcker och blb2iotek.Bapport f r å n f ö r s 3 k c v ~ r k s s n h e t v i d en vzrd-

i n s t i t u t i o n f y r psykiskt c tveCkl ingss tö rda vuxna1 ( dupl. ) Opgsala 1?71.

VOLBmG, L R : The t e c h n i q u e of psychotherapy, ss.578-582, IIea York 1~~54. WOLFF, H : Aspekte einer Theraple m i t dem Buch am Krzn 1 e n b e t t , i: Die KRANKEN-

HAUSBUEiCH3RE1, an f .av.

ZAGCARIA, J S & MOSES, H A : F a c i l l a t i n g human development through resding. She

Swartling, Karl: Den dunkla bib l io tera i> ien . En dentering om begreppets bnkgrund, nigra d e f initiansfïrsD~ ah prektiska erfarenhet er; ssmt en' l i t t e r a h u r - f4rt eckning. Specialsrbete inom Bmnet b i b ? i o t ~ k s l c u n s k a p v i d bibl io teksh6gskol .an , ~or$s, h t 1'375. 1 + 2 1 s. Syftet med detta orbete a r att ge den intresserade mqjlighet a t t o r i e n t e r a F I ~ o$ omradet . Detta d c l s genom en litteratorfyrteckning med tyngdpunkten på senare decenniers rön, dels genom en redo-8re l~e f?r v i ~ s a , frymet sven~ka, praktiska erfarenheter.

Swart l i ng,

7

, Karl: Den dunkla b i b l i o t e r a p i e n . En ,&entering om begreppets bake&; n4gra definitioneför~ok och praktiska erfarenheter; samt en litter-f-- f 4 r t eckninn. specie lnrb&e inom Ymnet 1 tekakunskap v i d hihf ioteksh7gsk coras , ht 7.777. 1 + 29 s. S y f t e t med d e t t a grbete ar a t t ge den intresserade rngjlighet a orientera sig a& omrafiet . Detta d e l s genom en t i t t e r ? t u r f y r t e mad ty--dnunkten p3 eennre decenniers rön, d e l e de nor.^ *D?OF

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011