Följsamhet till kost och motionsråd hos
patienter med diabetes typ 2 ur ett
sjuksköterskeperspektiv
-en litteraturstudie
Compliance to recommendations about diet and exercise among patients with diabetes
type 2, from a nurse’s perspective.
-a literature study
Helena Frankesson
Marie Kihl
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Sjuksköterskeprogrammet termin 5
Examensarbete 15 högskolepoäng
Handledare Mia Forshag och Ulla Wrangstål
Examinerande lärare Vigdis Abrahamsen Gröndahl
Höstterminen 2012
Sammanfattning
Titel: Följsamhet till kost och motionsråd hos patienter med diabetes
typ 2 ur ett sjuksköterskeperspektiv
Title: Compliance to recommendations about diet and exercise among
patients with diabetes type 2, from a nurse’s perspective.
Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstad Universitet.
Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete
15hp, C-nivå
Författare: Helena Frankesson och Marie Kihl
Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål
Sidor: 19
Nyckelord: Diabetes, egenvård, följsamhet, sjuksköterska
Godkänd
Datum
________________________
Examinerande lärare
Tre till fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha diabetes typ 2. Med stigande
ålder ökar risken för diabetes och Svenska Diabetesförbundet (2012) räknar med att tio
procent av svenskarna som är 75 år och äldre har diabetes typ 2. Syftet med denna
litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2 till att
följa sjuksköterskans råd om kost och motion. Metoden som användes var en
litteraturstudie, utformad enligt Polit och Becks (2008) modell i nio steg. Databaserna
CINAHL och PubMed användes för att få fram de tio vetenskapliga artiklar som kom att
ingå i studien. Samtliga artiklar i litteraturstudien kvalitetsgranskades med hjälp av
Karlstads Universitets granskningsmall. Efter bearbetning och dataanalys av artiklarna
framträdde fyra kategorier: Demografi, Matvanor, Stöd och Hjälpmedel. Kategorierna
beskriver faktorer som kan öka följsamheten till sjuksköterskans råd. Sjuksköterskan har
en viktig roll i att anpassa omvårdnadsåtgärderna till hur de ges för att öka patientens
förmåga till god egenvård och därigenom minska/fördröja eventuella biverkningar av
sjukdomen.
Innehållsförteckning
Introduktion .................................................................................................................................... 4
Diabetes Mellitus typ 2 ........................................................................................................... 4
Begrepp ................................................................................................................................... 5
Omvårdnad.................................................................................................................................. 5
Dorothea Orem ....................................................................................................................... 6
Problemformulering .................................................................................................................... 6
Syfte ............................................................................................................................................ 6
Metod .............................................................................................................................................. 7
Litteratursökning ......................................................................................................................... 7
CINAHL och PubMed ............................................................................................................ 8
Inklusions- och exklusionskriterier ......................................................................................... 8
Urval ........................................................................................................................................... 8
Urval 1 .................................................................................................................................... 8
Urval 2 .................................................................................................................................... 8
Urval 3 .................................................................................................................................... 9
Databearbetning .......................................................................................................................... 9
Etiska överväganden ................................................................................................................... 9
Resultat ......................................................................................................................................... 10
Demografi ............................................................................................................................. 10
Matvanor ............................................................................................................................... 11
Stöd ....................................................................................................................................... 12
Hjälpmedel ............................................................................................................................ 12
Diskussion ..................................................................................................................................... 13
Resultatdiskussion .................................................................................................................... 13
Metoddiskussion ....................................................................................................................... 14
Klinisk tillämpbarhet ................................................................................................................ 15
Framtida forskning .................................................................................................................... 15
Slutsats ...................................................................................................................................... 16
Referenser ..................................................................................................................................... 17
Bilaga 1. Artikelmatris
4
Introduktion
Diabetes Mellitus typ 2
I dag räknar Svenska Diabetesförbundet (2012) med att tre till fyra procent av befolkningen
har Diabetes Mellitus typ 2. Då sjukdomen inte behöver ge symtom direkt, kan det finnas ett
mörkertal av personer som har Diabetes Mellitus typ 2 utan att vara medvetna om det. Med
stigande ålder ökar även risken att drabbas av sjukdomen och Svenska Diabetesförbundet
(2012) menar att minst tio procent av de som är över 75 år har diabetes typ 2 i Sverige idag.
Diabetes Mellitus typ 2 är en sjukdom som innebär att en person har en otillräcklig
insulinproduktion eller är insulinresistent. Det betyder att effekten av insulinet har
försämrats i kroppens organ och vävnader, insulinbrist har i och med detta uppstått i kroppen
(Ericson & Ericson 2008). Vid obehandlad diabetes typ 2 har patienten en konstant förhöjd
koncentration av glukos i plasma. Då insulinproduktionen inte räcker till eller resistensen
inte går att åtgärda, måste sjukdomen behandlas. Svenska Diabetesförbundet (2012)
betraktar Diabetes Mellitus typ 2 som en av våra kroniska metabola sjukdomar.
Patienter med diabetes har en högre risk att få hjärt-kärlsjukdomar än personer utan diabetes
och därför är behandling av högt blodtryck, lipider samt viktreduktion lika viktig som
regleringen av p-glukos. Livsstilsförändringar med översyn och omläggning av kost och
fysisk aktivitet är oftast den bästa behandlingen. Om patientens p-glukos trots detta inte
sjunker till lämpliga nivåer, blir läkemedel i form av antingen perorala antidiabetika eller
insulin aktuellt som behandlingsmetod. Rökare bör prioritera ett rökstopp då kärlväggen
skadas av både diabetes och rökning, och de insulinberoende vävnaderna får en försämrad
insulinkänslighet (Ericson & Ericson 2008).
Hos cirka 50 procent av alla nyupptäckta typ 2-diabetiker kan enligt Mosand och Forsund
(2002) påvisas sena komplikationer redan vid diagnostillfället. Följden av sena
komplikationer redan vid diagnos kan enligt diabetesportalen (2012) bli att kroppens organ
redan tagit skada av det förhöjda p-glukosvärdet. Även om patienten följer
rekommendationerna om kost och motion väl kan komplikationer uppstå senare. De
vanligaste komplikationerna är grå starr beroende på det förhöjda trycket i ögonen samt
neuropatier med nedsatt känsel framför allt i fötter och händer. Kroppens stora blodkärl
drabbas och risken för hjärtkärlsjukdomar ökar kraftigt hos personer med diabetes. Det är
alltså mycket viktigt att inte ägna all fokus åt att enbart sänka p-glukoshalten, det är också
viktigt att noggrant kontrollera och reglera ett förhöjt blodtryck och förhöjda blodfetter för
att tidigare kunna upptäcka och behandla komplikationer.
Utbildning för diabetespatienten är enligt Svenska Diabetesförbundet (2012) en viktig del av
behandlingen och ska ge patienten ett verktyg för att själv kunna ta ansvar för sin vård.
Utbildning kan förekomma i grupp eller individuellt och bör vara återkommande. Den som
håller i utbildningen för personer med diabetes typ 2 bör ha stort kunnande om sjukdomen
och en god pedagogisk kompetens.
5
Begrepp
Compliance är ett av sökorden på engelska som förekommer i uppsatsen. Compliance
förklaras av Rydholm och Hedman (2010) som patienternas följsamhet till sin sjukdom och
dess behandling, dvs hur väl patienten följer de rekommendationer om hur han eller hon ska
hantera sin sjukdom på bästa sätt. I uppsatsen har endast ordet följsamhet använts som
begrepp.
Self Care motsvaras i uppsatsen av ordet egenvård. I Nationalencyklopedin (2012) definieras
egenvård som de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga symtom,
sjukdomar och skador. Begreppet egenvård innefattar att en person aktivt tar på sig ansvaret
för sin egen hälsa. I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2009:6) tar Socialstyrelsen upp
bedömningen av hur en hälso-och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård av en person
som inte är legitimerad yrkesutövare inom hälso-och sjukvården. Statens beredning för
medicinsk utvärdering [SBU] (2009) definierar egenvård vid diabetes som patientens
dagliga aktiviteter för att få kontroll över sin diabetes.
Nurse case manager [NCM] är sjuksköterskor som har det övergripande ansvaret för att
långsiktigt planera omvårdnaden för patienter med kroniska eller komplicerade medicinska
tillstånd (Brown et al. 2011).
Knowledge and Awareness [KA] är ett mätinstrument med olika frågor som visar patientens
kunskapsnivå om sin sjukdom. Mätinstrumentet visar även om patienten har en djupare
förståelse för orsak och verkan på blodsockrets nivåer och vilka följder sjukdomen kan leda
till (Ozcelik et al. 2010).
Omvårdnad
Vård och omvårdnad har alltid funnits. Innan omvårdnad blev en egen profession skedde all
vård och omvårdnad av sjuka, barn och äldre inom den egna familjen. I mitten av
artonhundratalet blev vårdandet en samhällsangelägenhet, sjuksköterskeyrket kom till och
utvecklingen av samhällets struktur har lett fram till att det idag finns bland annat sjukhus,
vårdcentraler och hemsjukvård (Dahlberg et al. 2003).
Omvårdnad är en egen vetenskap och en profession som ständigt utvecklas. International
Council of Nurses [ICN] har tagit fram etiska koder för sjuksköterskans arbete.
Sjuksköterskan skall enligt ICN arbeta aktivt och etiskt med de fyra områdena: främja hälsa,
förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2009).
År 2010 tog Svensk sjuksköterskeförening fram professionens första sammanställda
värdegrund. I Värdegrund för omvårdnad (2010) lyfts fram att omvårdnad utövas av de
flesta av vårdens yrken och professioner, men sjuksköterskeprofessionen ansvarar för
kunskapsutvecklingen inom området.
Omvårdnad om patienter med diabetes typ 2 består bland annat av kost och motionsråd. För
att uppnå följsamhet till dessa råd behöver sjuksköterskan ha en god kunskap i vad egenvård
innebär och anpassa råden utifrån den enskilde individen (Mosand & Forsund 2002).
Omvårdnad vid diabetes inbegriper enligt Socialstyrelsen (2010) stöd, råd och utbildning till
patienten, för att ge denne möjlighet att vara delaktig i vården och fatta så goda
egenvårdsbeslut som möjligt. Vid typ 2-diabetes är patientens sätt att leva och följsamhet till
sjuksköterskans råd avgörande faktorer för att behandlingen skall bli så bra som möjligt.
Omvårdnad tillsammans med den medicinska behandlingen är en viktig utgångspunkt för att
uppnå ett optimalt välmående. Helhetsbilden av patientens livssituation är en viktig del i
omvårdnaden för att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i dennes egenvård.
6
Dorothea Orem
Enligt omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (2001) är målet med omvårdnad att så långt
som möjligt hjälpa patienten till självständighet. Orem delar in sin teori Self-Care Deficit
Theory i tre delar; teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist samt teorin om
omvårdnadssystem. Orem menar att egenvård kan beskrivas som både ett beteende som är
inlärt utifrån kulturell samt social bakgrund och en medveten handling i syfte att
tillfredsställa ett behov som uppstått. Dorothea Orem definierar även egenvård som sysslor
som patienten själv tar initiativ till och utför för sin egen skull för att kunna upprätthålla liv,
hälsa och välmående. Egenvårdsbrist är när en person inte klarar att utföra sina
egenvårdsbehov. Ett försämrat hälsotillstånd kan leda till egenvårdsbrist. Teorin om
omvårdnadssystem beskriver och klargör omvårdnadens roll och fungerar som en koppling
mellan egenvård och egenvårdsbrist. Sjuksköterskans roll är att identifiera patientens behov
av vård och via omvårdnadsplaner klargöra vem som skall utföra insatserna, sjuksköterska,
patient eller annan person (Orem 2001).
Problemformulering
Patienter som diagnostiseras med diabetes typ 2 kan uppleva detta som en livsomvälvande
situation. I anslutning till diagnostiseringen får patienten undervisning om egenvård och hur
han eller hon med hjälp av läkemedel, kost och motion kan hålla p-glukosvärdet på en lägre
nivå. Författarna har under den verksamhetsförlagda utbildningen uppfattat att patienterna
inte alltid följer de råd de får. Frågan som författarna ställer sig är om sjuksköterskan genom
alternativa sätt att ge patienten information kan motivera denne till en ökad följsamhet till de
råd om egenvård som ges.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2
till att följa sjuksköterskans råd om kost och motion.
7
Metod
En litteraturstudie har utförts där artiklar relevanta för studien samlats in, analyserats och
sammanställts utifrån författarnas syfte. För att inhämta kunskap är användningen av
vetenskapliga artiklar en viktig del av studien (Polit & Beck 2008). Författarna har använt
sig av Polit och Becks (2008) flödesschema med de nio steg som visas i figur 1, fritt översatt
från engelska till svenska.
Figur 1. Flödesschema, fritt tolkat från Polit och Becks (2008) modell för litteraturstudier.
Litteratursökning
Då problemformuleringen var klar formulerades studiens syfte i steg 1, enligt Polit och
Becks (2008) flödesschema. Urval av databaser och sökord valdes ut i steg 2. Litteraturen
till denna studie har sökts i databaserna CINAHL och PubMed efter publicerade artiklar med
relevans för syftet. Dessa databaser valdes för att de båda är databaser inom ämnet
omvårdnad. Målet med databassökningarna var att finna vetenskapliga artiklar som
publicerats i vetenskapliga tidskrifter. De sökord som användes har valts för att få liknande
resultat från de båda databaserna. Databassökningen skedde i steg 3 och kombinationerna
och resultatet från sökningen visas i tabell 1.
1. Formulera syfte och frågeställningar
2. Identifiera sökord. Val av databaser
3. Databassökning efter relevanta artiklar
4. Granska artiklar utifrån syfte och relevans
5. Artiklarna läses 6. Data som inte svarar mot syfte eller är relevanta tas bort
7.Data granskas och utvärderas 8. Data analyseras
9. Sammanställning av
litteraturstudien
8
Tabell 1. Sökord, antal träffar och urval från CINAHL och PubMed SÖKORD DATABAS ANTAL
TRÄFFAR
URVAL
1
URVAL
2
URVAL
3
(S1) Diabetes Mellitus, Type 2 CINAHL 22949
(S2) Self Care CINAHL 46682
(S3) Compliance CINAHL 34875
(S4) Nurs* CINAHL 539752
(S1)+(S2)+(S3)+(S4) samt urvalskriterier CINAHL 10 (1) 4 4
(S5) Diabetes Mellitus, Type 2 PubMed 77178
(S6) Self Care PubMed 98752
(S7) Compliance PubMed 109719
(S8) Nurs* PubMed 59395
(S5)+(S6)+(S7)+(S8) samt urvalskriterier PubMed 21(1) 6 6
Summa 31(2) 10 10 () Exkluderade artiklar på grund av dubblett samt pilotstudie.
CINAHL och PubMed
I båda databaserna användes sökord relevanta för studiens syfte; Diabetes Mellitus, Type 2,
Self Care, Compliance och Nurs*. Trunkeringen * gör att alla ändelser på den engelska
översättningen till sjuksköterska kommer med i resultaten, exempelvis nurse, nursing,
nurses. Dessa fyra sökord söktes var för sig och kombinerades sedan med den booleska
operatorn AND och urvalskriterierna för att få fram ett material som kunde anses direkt
riktat mot studien, se tabell 1.
Inklusions- och exklusionskriterier
I båda databaserna sattes inklusions- och exklusionskriterierna till att artiklarna skulle vara
med: References Available, Abstract Available, publicerade från år 2005 till år 2012, samt
att alla artiklar referentgranskats (Peer Review), något som görs i syfte att upprätthålla
vetenskaplig standard och objektivitet. Som inklusionskriterie för ålder sattes gränserna till
personer som är Middle Aged (45-64 år) samt Aged Years (65-79 år). Både män och kvinnor
inkluderades i studien. Exkluderades gjordes personer under 45 år, samt personer som är 80
år och äldre. De yngre och äldre patientgrupperna exkluderades då sökresultaten visade att
flest artiklar skrivits om personer mellan 45 och 79 år. Med bakgrund till författarnas
språkkunskaper exkluderades artiklar skrivna på andra språk än engelska.
Urval
I enlighet med Polit och Becks (2008) nio steg för en litteraturstudie granskades i steg 4
artiklarnas relevans. I steg 5 lästes artiklarna i sin helhet och i steg 6 kontrollerades att
resultaten från artiklarna stämde överens med studiens syfte.
Urval 1
Titel och abstrakt primärgranskades utifrån litteraturstudiens syfte (Polit & Beck 2008). I
CINAHL resulterade sökningen i 11 artiklar och i PubMed, med motsvarande
inkluderingsalternativ, ledde detta till 22 artiklar. En dubblett upptäcktes samt en pilotstudie
som inte motsvarade syftet med litteraturstudien.
Urval 2
Efter att ha läst de 31 artiklarna i sin helhet kvarstod fyra artiklar från CINAHL och sex
artiklar från PubMed med ett resultat som motsvarade syftet med studien.
9
Urval 3
En granskningsmall från Karlstads Universitet har använts vid sekundärgranskningen för att
värdera artiklarnas vetenskaplighet både kvalitativt och kvantitativt (Avdelningen för
omvårdnad 2004). Inget ytterligare bortfall tillkom. De tio artiklarna som använts i
litteraturstudien redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1.
Databearbetning
Steg 7 i Polit och Becks (2008) flödesschema innebär att data granskas och analyseras.
Artiklarna från urval 3 lästes noggrant var för sig och författarna markerade sådant som i
artiklarnas resultat var relevant och svarade mot litteraturstudiens syfte. En jämförelse
mellan författarnas markeringar gjordes för att undvika feltolkningar och för att ytterligare
kontrollera artiklarnas relevans. Under hela bearbetningsfasen fördes diskussioner om
innehållet för att försöka undvika fel eller förbise resultat som kunde vara av vikt. I steg 8
analyserades data på så vis att artiklarnas resultatdel lästes tillsammans, de markerade
delarna skrevs upp och märktes med ursprung. De markerade delarna kunde sammanställas
till fyra kategorier som redovisas i litteraturstudiens resultatdel. I enlighet med Polit och
Becks (2008) flödesschema sammanställdes slutligen litteraturstudien i steg 9.
Etiska överväganden
God etik är viktig i all vetenskaplig forskning. Vid inhämtning av ny kunskap måste de
individer som deltar i forskningen alltid skyddas (Forsberg & Wengström 2008). Författarna
har därför noga läst artiklarnas etiska överväganden och kontrollerat att deltagarna blivit
informerade om att de kan avstå från undersökningen, att de garanterats anonymitet, att de
inte fått någon ekonomisk ersättning och att de när som helst kan avsluta undersökningen
utan att få några repressalier. Samtliga artiklar har godkänts av en etisk kommitté och etiska
överväganden har gjorts på alla artiklar, vilket enligt Polit och Beck (2008) är en
förutsättning för att artikeln ska kunna anses etiskt försvarbar. Enligt Polit och Beck (2008)
och Forsberg och Wengström (2008) skall artiklarna som används i en litteraturstudie
redovisas i en artikelmatris, vilket också gjorts, se bilaga 1. Författarna har läst artiklarna
med ett objektivt perspektiv och försökt lägga egna värderingar och förförståelse åt sidan
(Forsberg & Wengström 2008). För att inte riskera fel i översättning har engelskt lexikon
använts vid svårförståeliga ord. Valda citat presenteras på artikelns originalspråk för att
undvika feltolkning. CODEX är en samling regler och riktlinjer som används för att undvika
oredligheter inom forskning. För författarna har detta inneburit att alla källor noggrant
angivits och att alla resultat som motsvarade studiens syfte redovisats, oavsett om de stämt
överens med det förväntade resultatet eller ej (CODEX 2012).
10
Resultat
Under analysen av artiklarna framkom fyra kategorier. Dessa återkommer som faktorer som
påverkar patienternas följsamhet till råd om kost och motion. Kategorierna visas i figur 2.
De kategorier som framkom var Demografi, Matvanor, Stöd och Hjälpmedel.
Figur 2. Kategorier som påverkar följsamheten till sjuksköterskans råd om kost och motion.
Demografi
Utbildning, arbete utanför hemmet och genomgången diabetesutbildning visar sig vara
faktorer som påverkar patientens följsamhet till kost- och motionsråd. Även patientens
ekonomiska status och ålder har betydelse för följsamheten.
Ozcelik et al. (2010) menar att utbildningsnivån hos de turkiska deltagarna medför en
signifikant skillnad i nivån på HbA1c och Knowledge and Awareness (KA). Ozcelik et al.
(2010) finner att ju lägre utbildningsnivå deltagarna har desto lägre KA och högre HbA1c
har de. Studien av Tan et al. (2011) visar att de malaysiska patienterna som har lägre
utbildningsnivå inte har samma fördelar av interventionerna som patienter med mer
utbildning har.
Ortiz et al. (2010) har i sin studie utförd i Mexico funnit att män utövar motion oftare än
kvinnor. Detta förklaras med att män arbetar utanför hemmet och därmed har större
möjlighet till fysisk aktivitet. Tan et al. (2011) menar däremot att deltagare med arbete
utanför hemmet motionerar mindre på grund av tidsbrist. Enligt Tan et al. (2011) har
kvinnor som arbetar i hemmet större svårigheter att utföra fysisk aktivitet utanför hemmet på
grund av transportsvårigheter. Oberg et al. (2011) visar att deltagarna spontant ökade sin
Faktorer
Demografi
Matvanor
Stöd
Hjälpmedel
11
grad av fysiskt aktivitet från 1,5 till 5 tillfällen i veckan, trots att utbildningen endast berörde
kost för diabetiker.
Diabetesutbildning är enligt Ozcelik et al. (2010) en avgörande faktor för högre KA och
lägre HbA1c. Ortiz et al. (2010) menar att diabetesutbildning är en nyckel för att komma
tillrätta med en ohälsosam livsstil och för att få bättre sjukdomskontroll. Tan et al. (2011)
menar att de äldre deltagarna inte har samma fördelar av omvårdnadsåtgärderna som de
yngre deltagarna och att en lägre utbildningsnivå hos de äldre gör att de inte kan
tillgodogöra sig kunskaperna i exempelvis en diabetesutbildning. Brown et al. (2011) ser att
den grupp som haft tillgång till en Nurse Case Mangager (NCM) deltog i sin
diabetesutbildning i högre utsträckning än kontrollgruppen som enbart erbjöds
diabetesutbildningen. I studien av Jennings et al. (2009) visas att den internetbaserade
virtuella kliniken med möjlighet att få kontakt med hälsopersonal och delta i olika
diskussionsforum uppskattades. Deltagarna värderade gruppstödet de fick av de andra
deltagarna högre än möjligheten till kontakt med hälsopersonal. Moser et al. (2008) visar att
diabetesutbildning leder till en högre medvetenhet om hur sjukdomen fungerar och att
patienterna får en hög följsamhet till att mäta p-glukos. Deltagarna i studien visar att de klart
ser sambandet i hur kost och motion påverkar p-glukosvärdet.
Patientens ekonomiska status är viktigt vid kroniska sjukdomar, menar Ozcelik et al. (2010).
De turkiska patienter som omfattas av någon form av samhällsförsäkring och därmed står för
en mindre kostnad för sin diabetesbehandling (0-25% av kostnaden), har högre KA och lägre
HbA1c än de som står för mer av kostnaden för sin behandling.
Ålder visar sig inte ha något samband med KA eller HbA1c hos de turkiska deltagarna i
studien av Ozcelik et al. (2010). Där påvisas att det är hur länge patienten haft diabetes som
avgör hur högt KA denne har, inte patientens ålder.
Matvanor
Stöd från familjen, patientens tidigare matvanor och samhällskultur är faktorer som påverkar
patienten i följsamheten till kostråd.
I studien av Lundberg och Thrakul (2011) säger sig majoriteten av thailändarna kunna sköta
sin kost med stöd av familjen. De som arbetar utanför hemmet uppger däremot att de har
svårt att sköta sin kost. I studien av Tan et al. (2011) säger deltagarna att svagt stöd från
familjen och låg förståelse för egenvård är ett stort hinder för omläggning av kosten. Tan et
al. (2011) visar att deltagarna äter en traditionell malaysisk kost baserad på ett högt
kolhydrat- och sockerintag. De mexikanska deltagarna i studien av Ortiz et al. (2010) uppger
att kosten är färgad av vanor och kultur och därmed svår att påverka. I studien av Lundberg
och Thrakul (2011) uppger deltagarna att de äter en traditionell thailändsk kost som
innehåller tropiska söta frukter och de använder örtdrinkar för att sänka sina
blodsockernivåer. Deltagarna uppger att de inte vill visa sina misslyckanden för läkarna, och
heller inte vara till besvär. En kvinna säger:
When I have eaten a lot of sweet fruits, for example almost a kilo
(gram), I try not to eat anything one week after, especially before I
shall see the doctor for a blood test. (Lundberg & Thrakul 2011,
s.554).
12
Stöd
Personliga möten med sjuksköterskor eller att vara deltagare i en grupp är faktorer som
påverkar patienter med diabetes typ 2 i följsamheten till kost och motionsråd.
I den grupp patienter från Nederländerna som ingår i studien av Moser et al. (2008) visas att
deltagarna får bättre förmåga och förståelse till sin egenvård om de har kontakt med en
Diabetes Specialist Nurse, en sjuksköterska med specialistkompetens på diabetes. En
deltagare i studien förklarar:
the nurse explained to me that I can get a lot of health problems if I do
not take care of my diabetes. I can get problems with my feet, kidneys
and eyes. It is important to know all these things (Moser et al. 2008,
Preventive self-management stycke 8).
Brown et al. (2011) menar att patienter som genomgått Diabetes Self Management
Education (DSME), fick goda resultat i följsamhet till både kost och motion. Brown et. Al
(2011) påvisar ingen signifikant skillnad om deltagarna dessutom haft kontakt med en Nurse
Case Manager (NCM), i jämförelse med kontrollgruppen som enbart deltog i DSME.
Deltagarna i studiens interventionsgrupp menade att de hellre hader en personlig kontakt
med NCM än kontakt via telefon. Tan et al. (2011) utförde en studie där
interventionsgruppen hade månadsvisa träffar med sjuksköterska, både personligen och per
telefon. Kontrollgruppen i denna studie fick inga träffar alls. En signifikant skillnad
uppmättes i interventionsgruppens kaloriintag och HbA1c som båda sjönk jämfört med
kontrollgruppens. I interventionsgruppen ökade den fysiska aktiviteten signifikant jämfört
med kontrollgruppen. Wong et al. (2005) visar att deltagargruppen från Hongkong som fick
regelbundna uppföljningssamtal hade högre följsamhet till motionsråd än kontrollgruppen,
sett både efter 12 och 24 veckor. De visade samtidigt att ingen signifikant skillnad i
följsamheten till kost, jämfört med kontrollgruppen som fick traditionell sjukhusvård och
diabetesutbildning. Studien av Oberg et al. (2011) visar att enskild utbildning som
kombinerats med en matlagningsgrupp gav märkbara förändringar i de amerikanska
deltagarnas val av kost. HbA1c sjönk markant och deltagarna uppmanades att mäta p-glukos
flera gånger per dag för att se samband mellan kost och p-glukos.
Hjälpmedel
Tillgång till tekniska hjälpmedel för att få diabetesutbildning, påminnelser om att mäta p-
glukos, motionera eller för att få kostförslag, har i flera undersökningar visat sig ha en god
påverkan på blodsockernivåerna.
Jennings et al. (2009) har i sin studie i Storbritannien använt sig av en virtuell klinik med
möjlighet till kontakt med hälsopersonal samt även ett diskussionsforum för kontakt med
andra deltagare. Deltagarna anger att diskussionsforumet har varit mest använt i
dataprogrammet. Trots möjligheten att kommunicera med hälsopersonal har detta inte
utnyttjats. Inga signifikanta resultat i HbA1c har mätts upp. Jennings et al. (2009) visar att
patienterna som haft tillgång till den virtuella kliniken litar mindre på sin förmåga att utföra
egenvård i uppföljningen efter sex månader, jämfört med vid studiens början. Tan et al.
(2011) tar upp att sms är mer kostnads- och tidseffektivt för sjukvården jämfört med
telefonsamtal. Malaysierna i denna grupp ser dock hellre ett personligt möte än råd och stöd
via telefon och sms. Både sms-gruppen och telefongruppen ökade sin fysiska aktivitet och
båda dessa grupper fick signifikant sänkt HbA1c. Zolfaghari et al. (2011) som utfört en
13
studie med telefongrupper och sms-grupper i Iran, visar en signifikant påverkan på HbA1c,
som sjönk i både sms- och telefongruppen. Deltagarna ökade sin fysiska aktivitet och ökade
även följsamheten till de kostråd som gavs under de sex månader undersökningen pågick.
Wong et al. (2005) utförde en studie i Hongkong där deltagargruppen blev utskrivna tidigare
från sjukhuset än enligt tidigare lokala sjukhusrutiner och patienterna fick regelbundna
uppföljningssamtal med en sjuksköterska. Kontrollgruppen fick stanna längre på sjukhuset
enligt tidigare rutiner. Deltagargruppens HbA1c sjönk i ungefär samma omfattning som
kontrollgruppens. Uppföljningssamtal med sjuksköterska visar sig ha lika gynnsam effekt på
patientens förmåga att behålla p-glukos på en stabil nivå, jämfört med patienterna i
kontrollgruppen som behandlades enligt tidigare rutiner.
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2
i följsamheten till sjuksköterskans råd om kost och motion. I resultatet framkom fyra
kategorier som både enskilt och i kombination med varandra, kan påverka patientens
följsamhet till kost- och motionsråd. Dessa kategorier är Demografi, där bland annat
patientens skolutbildning, diabetesutbildning, det sociala stödet från familj och omgivning
påverkar följsamheten. I kategorin Matvanor framkommer att den kulturella bakgrunden är
en viktig faktor för patientens följsamhet till kostråden som ges. Något som också påverkar
följsamheten är Stöd där framför allt mötet med andra människor visar sig ha inverkan på
följsamheten. Tillgång till Hjälpmedel med påminnelser och råd har visat sig ge god effekt
på följsamheten till både kost och motionsråd.
Resultatdiskussion
I kategorin Demografi påvisar både Ozcelik et al. (2010) och Tan et al. (2011) att ju lägre
utbildningsnivå patienten har, desto lägre kunskaper om sin sjukdom har han eller hon. Xu
et al. (2010) menar att ju lägre utbildning patienterna har, desto mindre eget engagemang i
egenvården har de. Motionsutövandet kan härledas till demografi, så till vida att män enligt
Ortiz et al. (2010) motionerar oftare än kvinnor, vilket Tan et al. (2011) förklarar med att
kvinnorna har svårigheter att ta sig till träningslokalerna på grund av transportsvårigheter.
Sharoni och Wu (2012) menar att fysisk aktivitet kräver att patienten är motiverad. Många
patienter försummar fysisk aktivitet när de stöter på hinder som exempelvis tidsbrist på
grund av arbete. Diabetesutbildning är mycket viktigt för att patienten ska skaffa kunskap
om sin sjukdom och därmed kunna göra bättre val i fråga om kost och motion (Ozcelik et al.
2010; Ortiz et al. 2010; Moser et al. 2008). Detta styrks av både Baghianimoghadam et al.
(2009) och Sharoni och Wu (2012) som menar att diabetesutbildningen bör innehålla mer
fakta om effekten av egenvård för att öka följsamheten i egenvårdsbeteendet.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården (2010) rekommenderas
diabetesutbildning i grupp för patienter med diabetes typ 2. Enligt en rapport från SBU ger
utbildningsprogram ledda av personer med både ämneskompetens och pedagogisk
kompetens goda resultat när det gäller kontroll av patientens HbA1c.
Stödet från familjen är viktigt både för män och för kvinnor framför allt när det gäller
kostomläggningen (Ozcelik et al. 2010; Lundberg och Thrakul 2011; Tan et al. 2011). Detta
styrks av Scollan-Koliopoulos et al. (2007) som menar att stödet från familjen är viktigt för
patientens egenvårdsbeslut. Patienter med diabetes typ 2 kan själva påverka sitt HbA1c
genom att utföra god egenvård. Orem (2001) menar att egenvård kan beskrivas som ett inlärt
beteende utifrån kulturell och social bakgrund. Orems Self-Care Dificit Theory beskriver
14
även egenvård som något som patienten själv tar initiativ till för att tillfredsställa ett behov
som uppstått. Både Tan et al. (2011), Ortiz et al (2010) och Lundberg och Thrakul (2011)
visar att det finns många faktorer som bidrar till att göra kostomläggningen komplicerad, till
exempel kultur, familjestöd och tidigare vanor. Ciechanowski et al. (2004) visar att hela
familjen måste vara införstådd med vikten av de kostval som patienten måste göra.
Under tiden som denna litteraturstudie författats, har rön från den första forskningsstudien
där probiotika används för att sänka blodsockret för patienter med typ 2-diabetes
presenterats (Diabetesportalen 2012). Ett företag har tagit fram ett kosttillskott med
mjölksyrabakterien lactobacillus reuteri protectis. Bakterien förkommer naturligt i
magtarmkanalen och har visat sig påverka fetma och diabetes vid försök på djur. Detta
probiotikapreparat skulle vara en skonsam behandling eftersom bakterien redan finns
naturligt i vår flora, menar Per-Anders Jansson forskningsansvarig för studien och
överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. År 2011 gjordes en pilotstudie
som gav positiva svar, och nu planeras en vetenskaplig studie som ska genomföras på 45
patienter under 12 veckor. Patienterna i studien skall delas in i tre grupper, där två grupper
får olika doser av kosttillskottet och en tredje grupp får ett placebopreparat.
Två undersökningar (Moser et al. 2008, Oberg et al. 2011) visar att kontakt med en
sjuksköterska, oavsett om han eller hon är specialiserad på diabetes eller ej, har visat sig
positivt för patientens följsamhet till råd om både kost och motion. Brown et al. (2011) har
inte kunnat visa att kontakten med en NCM stärker patienten, de visar istället att
diabetesutbildningen är det avgörande för patientens val av kost och motion. Sharoni och
Wu (2012) menar att i omvårdnadsinterventionerna bör ingå undervisning om följderna av
de val patienten gör. Rådgivning och stöd via telefon, sms och internet har visat sig öka
följsamheten för både kost och motionsråd. Tan et al. (2011), Zolfaghari et al. (2011) och
Wong et al. (2005) som alla gjort undersökningar med tekniska hjälpmedel som bas påvisar
ett sänkt HbA1c i sina forskningsresultat. Young et al. (2005) stödjer detta och visar i sina
resultat att patienter med tillgång till telefonrådgivning fick sjunkande HbA1c.
Svenska forskare arbetar med ett projekt där man hittat ett nytt sätt att behandla diabetes typ
2 (Svenska Diabetesförbundet, 2012). Forskningen går ut på att förändra fettomsättningen i
kroppen. Genom att tillsätta en viss antikropp flyttas fett från inre organ, exempelvis hjärta,
lever och muskler, tillbaka till underhuden där fettet inte gör skada på de inre organen.
Insulinet som fortfarande produceras kan då utföra den uppgift det ska, nämligen att sänka
blodsockret. Forskarna på Södersjukhuset i Stockholm hoppas att redan i slutet på år 2013
kunna inleda pilotstudier. I en intervju i Gomorron Sverige (2012) säger Åke Sjöholm,
professor i hormonsjukdomar, att om pilotstudien får ett lika lyckat resultat som djurstudien
så kan ett forskningsprojekt påbörjas. Om forskningen faller väl ut kan ett nytt sätt att
behandla diabetes typ 2 finnas tidigast om 10-15 år.
Metoddiskussion
Litteraturstudien har framtagits med stöd av Polit och Becks (2008) niostegsmodell.
Metoden innebär en kritisk analys och granskning av artiklarna som använts i studien.
Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna för omvårdnadsforskning, CINAHL och
PubMed. Sökorden var Diabetes Mellitus, Type 2, Self Care, Compliance och Nurs*, med
trunkeringen * för att få fram så många kombinationer som möjligt. Genom att begränsa oss
till enbart CINAHL och PubMed kan artiklar publicerade i andra databaser ha förbisetts. Då
endast titel och abstrakt lästes inför urval 1 finns risken att relevanta artiklar förkastats. Efter
det slutliga urvalet kvarstod 10 artiklar som värderats utifrån vetenskaplig kvalitet med hjälp
15
av en granskningsmall (Avdelningen för omvårdnad 2004). Forskningen i artiklarna som
använts är utförd på människor av olika nationalitet, vilket gör att resultatets bredd ökar.
Detta gör samtidigt att det är svårt att dra några slutsatser som är generella. Resultatet skulle
kanske se annorlunda ut om det utgick från forskning genomförd enbart i exempelvis de
nordiska länderna eller länder som kan jämföras med varandra i samhällsstruktur eller med
liknande matkultur. Samtliga artiklar var skrivna på engelska, vilket kan innebära en risk att
översättningen inte blivit exakt trots ansträngningar för att få fram det artikelförfattarna
avsett. Under hela processen med litteraturstudien har författarna både arbetat tillsammans
och var för sig, och gått igenom materialet åtskilliga gånger för att minimera risken för att
något väsentligt gått förlorat.
Klinisk tillämpbarhet
Med litteraturstudien vill författarna öka medvetenheten hos sjuksköterskor som kommer i
kontakt med patienter med diabetes typ 2 om att flera olika tekniker finns för att öka
patienternas följsamhet till kost och motionsråd. Genom att kunna erbjuda patienten olika
alternativ i form av grupper (matlagning, motion, samtal etc.), tekniska hjälpmedel eller
annat stöd, ökar patientens möjlighet till god egenvård och förhoppningsvis även bättre hälsa
och ökat välmående.
Framtida forskning
Vid litteratursökningen i CINAHL och PubMed framkom inga studier redan utförda i
Sverige, vilket dock inte innebär att det inte finns tidigare forskning gjord i detta område.
Sverige är ett land med stora tekniska resurser som kan forska om teknik för att öka
följsamheten, exempelvis via sms eller virtuella kliniker. Detta kan vara intressant för
allmänsjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och annan hälsopersonal som kommer i
kontakt med patienter med diabetes typ 2.
Den diabetesforskning författarna träffat på som utförs i Sverige idag handlar om att ta fram
alternativa läkemedel till insulin eller att bota diabetes typ 2, så kallad medicinsk forskning.
Detta är ett stort och intressant område, om forskarna får fram ett botemedel mot diabetes
typ 2 skulle detta leda till samhällsvinster och minskat lidande för de patienter som drabbas
av diabetes typ 2.
Författarna ser ett behov av omvårdnadsforskning i Sverige med utgångspunkt från tekniska
hjälpmedel så som datorer och mobiltelefoner. Med användandet av dessa hjälpmedel kan
sjuksköterskan utföra omvårdnadshandlingar och ge råd om egenvård. Att hålla kontakt med
både sjukvård och myndigheter via tekniska lösningar tror författarna kommer att bli mer
och mer vanligt. En kontakt med hjälp av teknik ersätter inte ett personligt möte, men skulle
kunna vara ett komplement till den traditionella omvårdnaden. Författarna tror att
regelbundna påminnelser, tips och råd till patienter med hjälp av modern teknik skulle kunna
öka följsamheten till de råd som sjuksköterskan ger om kost och motion. Flera
forskningsprojekt gjorda utanför Sverige visar att åtgärder i form av rådgivning och stöd
med hjälp av tekniska hjälpmedel leder till ett sänkt HbA1c, och resultatet bör inte bli
annorlunda om tekniken appliceras till svenska villkor.
16
Slutsats
Litteraturstudien visar att flertalet patienter uppskattar stödet av professionell personal likväl
som stödet som kan fås i en grupp. Tekniska hjälpmedel så som sms är mer kostnads- och
tidseffektivt för sjukvården jämfört med telefonsamtal eller personliga möten och HbA1c
sjunker trots att patienterna inte har personliga möten med en sjuksköterska.
Diabetesutbildning och stödet från familjen har visat sig vara viktigt för patientens
egenvårdsbeslut.
17
Referenser
Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004).
Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15 hp
(kurskod: OMGC21, rev 2011-06-12). Karlstad: Karlstads universitet.
Baghianimoghadam, M.H., Afkhami Ardekani, M. & Baghianimoghadam, B. (2009). Effect
of education on improvement of quality of life by SF-20 in type 2 diabetic patients. Acta
Medica Indonesiana – the Indonesian Journal of Internal Medicine 41 (4): 175-180.
Brown, S.A., Garcia, A.A., Winter, M., Silva, L., Brown, A. & Hanis, C.L. (2011).
Integrating education, group support, and case management for diabetic hispanics. Ethnicity
Disease. 21(1): 20-26.
Ciechanowski, P., Russo, J.,Katon, W., von Korff, M., Ludman, E., Lin, E., Simon, G. &
Bush , T. (2004). Influence of patient attachment style on self-care and outcomes in diabetes.
Psychosomatic Medicin Journal of Biobehavioral Medicin. 66 (5): 720-728.
CODEX (2012). Oredlighet i forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/etik6.html [2012-10-23].
Dahlberg, K., Fagerberg, I., Nyström, M., Segesten, K. & Suserud, B-O. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Diabetesportalen (2012). Gener och livsstil på kollisionskurs. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-
saerdrag/gener-och-livsstil-paa-kollisionskurs/ [2012-09-11].
Diabetesportalen (2012). Hopp om ny skonsam behandling vid typ 2 diabetes. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/hopp-om-ny-skonsam-behandling-
vid-typ-2-diabetes/ [2012-11-26].
Egenvård. http://www.ne.se/lang/egenvård Nationalencyklopedin, hämtad 2012-09-18.
Ericson, E., Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Jennings, A., Powell, J., Armstrong, N., Sturt, J. & Dale J. (2009). A virtual clinic for
diabetes self-management: Pilot study. Journal of Medical Internet Research.11(1): e10.
Lundberg P.C. & Thrakul, S. (2012). Type 2 diabetes: how do Thai Buddhist people with
diabetes practice self-management? Journal of Advanced Nursing. 68(3): 550-558.
Mosand, R.D., Forsund, A.D. (2002). Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns
endokrina funktion. I Almås, H. (red). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB. s.899-
926.
18
Moser, A., van der Bruggen, H., Widdershoven, G. & Spreeuwenberg, C. (2008). Self-
management of type 2 diabetes Mellitus: a qualitative investigation from the perspective of
participants in a nurse-led share-care programme in the Netherlands. BioMed Central Public
Health. 8: 91.
Oberg, E.B., Bradley, R.D., Allen, J. & McCrory, M.A. (2011). Evaluation of a naturopathic
nutrition program for type 2 diabetes. Complementary Therapies in Clinical Practice 17(3):
157-161.
Orem, D. (2001). Nursing concepts of Practice. St. Louis: Mosby, Inc.
Ortiz, L.G.C, Cabriales, E.C.G., González, J.G.G. & Meza, M.V.G. (2010). Self-care
behaviors and health indicators in adults with type 2 diabetes. Revista Latino-Americana de
Enfermagem. 18(4): 675-80.
Ozcelik, F., Yiginer, O., Arslan, E., Serdar, M.A., Uz, O., Kardesoglu, E. & Kurt, I. (2010).
Association between glycemic control and the level of knowledge and disease awareness in
type 2 diabetic patients. POLSKIE ARCHIWUM MEDYCYNY WEWNĘTRZNEJ. 120(10):
399-406.
Polit, D.F., Beck, C.T. (2008). Nursing research – generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams &Wilkins.
Rydholm Hedman, A-M. (2010). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I Edberg, A-K. & Wijk, H.
(red.) Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa. Kristianstad: Studentlitteratur AB.
Scollan-Koliopoulos, M., O’Connell, K.A. & Walker, E.A. (2007). Legacy of diabetes and
self-care behavior. Research in nursing and health. 30: 508-517.
Sharoni, S.K.A & Wu, S-F.V. (2012). Self-efficacy and self-care behavior of Malaysian
patients with type 2 diabetes: a cross sectional survey. Nursing and Health Sciences 14: 38-
45.
Sjöholm, Åke (2012). Intervju. I: Gomorron Sverige, SVT1. 2012-09-27. Klockan. 06.25.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svtplay.se/klipp/317649/gomorron-sverige-ny-
forskning-sa-kan-man-forebygga-diabetes [2012-11-29].
Socialstyrelsens föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras
som egenvård. Stockholm, Socialstyrelsen, (SOSFS 2009:6).
Socialstyrelsen (2010). Socialstyrelsens centrala rekommendationer. Nationella riktlinjer
för diabetesvården. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendation
er/omvardnad [2012-10-23].
Socialstyrelsen (2012). Nationell utvärdering 2011 – Diabetesvård. Bilaga 8
Patientutbildning i grupp – en modellbaserad analys. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/pubikationer2012/nationellutvardering2011diabetesvardbildag
a8/Documents/nationell%20utvardering%202011%20Bilaga%208.pdf [2012-11-26].
19
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patientutbildning vid Diabetes: En
systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, 195). Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering.
Svenska Diabetesförbundet (2012) Ny behandling mot typ 2-diabetes. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.diabetes.se/sv/Om-oss/Nyheter/Nyheter/Ny-behandling-mot-typ-2-
diabetes/ [2012-11-26].
Svenska Diabetesförbundet (2010). Socialstyrelsens nationella riktlinjer. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.diabetes.se/PageFiles/1232/2010-6-16.pdf [2012-10-23].
Svenska Diabetesförbundet (2010). Typ2-diabetes. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes1/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/ [2012-10-23].
Svensk Sjuksköterskeförening (2009). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk Sjuksköterskeförening
Svensk Sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/press--
nyheter/nyheter/nyhetsrubriker/vardegrund-for-omvardnad-ute/ [2012-10-23].
Tan, M.Y., Magarey, J.M., Chee, S.S., Lee, L.F. & Tan, M.H. (2011). A brief structured
education programme enhances self-care practices and improves glycaemic control in
Malaysians with poorly controlled diabetes. Health Educ Res.26 (5):896-907.
Wong, F.K.Y., Mok, M.P.H., Chan, T. & Tsang, M.W. (2005). Nurse follow-up of patients
with diabetes: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing. 50 (4), 391-402.
Xu, Y., Pan, W. & Liu, H. (2010). Self-management practices of Chinese Americans with
type 2 diabetes. Nursing & Health Sciences 2010: 12 (2):228-34.
Young. R.J., Taylor, J., Friede, T., Hollis, S., Mason, J.M., Lee, P., Burns, E., Long, A.F.,
Gambling, T., New, J.P. & Gibson, J.M. (2005). Pro-active call center treatment support
(PACCTS) to improve glucose control in type 2 diabetes. Clinical Care. 28 (2): 278-282.
Zolfaghari, M., Mousavifar, S.A., Pedram, S. & Haghani, H. (2012). The impact of nurse
short messages services and telephone follow-ups on diabetic adherence: which one is more
effective? Journal of clinical nursing. 21, 1922-1931.
Bilaga 1.
Sid 1
Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat
Brown, SA., Integrating education, 2011 Objectives: Kvantitativ studie utförd under två år. Under de två år som
Garcia, AA., group support,
This study explored the 165 vuxna deltagare, i åldern 35-70 år studien pågick
Winter, M., and case managment for
feasibility of adding a nurse 83 personer i rapporterades positiva
Silva, L., diabetic hispanics.
case manager to DSME to foster deltagargrupp och 82 förändringar i kost och
Brown, A.,
DSME attendants and increase i kontrollgrupp. fysisk aktivitet och
Hanis, CL.,
utilization of other available Båda grupperna fick 8 förbättrade mätvärden
health care services. veckors utbildning, DSME för både kontrollgrupp
(Diabetes Self Management och deltagargrupp.
Education) följt av uppföljning HbA1c sjönk mer i
efter 3 och 6 månader. deltagargruppen än
Deltagargruppen kunde i kontrollgruppen.
regelbundet ta kontakt BMI sjönk mer för
med en NCM (Nurse Case kvinnor än män, oavsett
Manager) för råd och stöd. grupp.
Bortfall redovisas ej.
Jennings, A., A virtual clinic for diabetes 2009 The objecive of this study is to assess Kvalitativ pilotstudie utförd under 6 månader. Deltagarna uppgav att
Powell, J., self management:
the feasibility, acceptability and 17 personer med insulinbehandlad den virtuella kliniken var
Armstrong, N., Pilot study
effectiveness of an Internet-based diabetes typ 2 deltog i studien. lätt att använda, och
Sturt, J.,
virtual clinic assign to facilitate Under 6 månader hade de tillgång de värdesatte att den
Dale, J.,
self management in patients who till den virtuella kliniken, med den hade en god design
used insulin pumps to management möjlighet att få råd och hjälp av Gruppinteraktionen var
their diabetes. vårdpersonal, interagera med andra det mest uppskattade
i studien, samt få information. inslaget, och diskussions-
Mätvärden kontrollerades vid starten forumet det mest använda
och efter 6 månader. i den virtuella kliniken.
Frågeformulär och intervjuer användes för att utvärdera Ingen signifikant
patienternas erfarenheter. förändring i mätvärden
Från början rekryterades 19 personer. 17 deltog uppmättes.
i den virtuella kliniken. 1 drog sig ur under Överraskande nog
försöket, och 4 personer misslyckades med upplevde deltagarna
utvärderingen efteråt. att förmågan att utföra
egenvård reducerats.
Bilaga 1.
Sid 2
Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat
Lundberg, PC., Type 2 Diabetes: how do Thai 2011 The aim of the study to describe En deskriptiv, kvalitativ studie utfördes Svårigheter med kosthållning
Thrakul, S. Buddhist people with
self-management among Thai på 30 män och kvinnor. förekommer och deltagarna
diabetes practise self-
Buddhist people with type 2 diabetes Semistrukturerade intervjuer och har svårt att följa de kostråd
Management
observationer gjordes under Juni- som ges av läkare och
Augusti 2009. Intervjufrågorna var sjuksköterskor .Även vid
utformade så att deltagarna svarade regelbunden kontakt med
på frågor om hur de klarade sitt dagliga sjuksköterskestudenter som gett
liv och vilka faktorer som påverkar kostråd i hemmet kvarstår
hanteringen av sin diabetes. svårigheterna. Deltagarna vill inte
Inget bortfall. störa läkaren och försöker undvika
konflikter, och uppger att de inte är
sanningsenliga när de blir tillfrågade
om sina kost och motionsvanor
av läkaren. Deltagarna lever under
svåra ekonomiska förhållanden
och har svårt att köpa rätt livsmedel
Deltagarna uppger att familjen
har stor betydelse för hur de
klarar sin diabetes.
Moser, A., Self-management of type 2 2008 The purpose of the article is to report En kvalitativ, undersökande och deskriptiv Deltagarna såg det positivt att van der Bruggen, H., diabetes Mellitus: a qualitative
an empirically grounded concept- design med induktivt förhållningssätt få kostråd av hälsopersonal.
Widdershoven, G., investigation from the
ualization of self-management Man användersig av grounded theory för att Vid avvikelser i det uppmätta
Preeuwenberg, C. perspective of participants in
in the context of autonomy of går från beskrivande till förståelse för blodsockervärdet, uppger
a nurse-le, shared-care
people with diabetes type 2 vad som händer. deltagarna att de fått en större
programme in the Netherlands
15 deltagare som alla hör till Maastricht förståelse och kan anpassa sin
Shared-care unit VII, som har diabetes typ 2 medicin, kost och motion
sedan 1-16 år tillbaka ingick i studien. på ett mer självsäkert sätt än
Djupintervjuer med deltagarna pågick tidigare. Även den förebyggande
från mars till september 2003. Alla frågor egenvården fungerar bättre när
hade utrymme för egna svar. En forskare deltagarna får en större
utförde samtliga intervjuer. förståelse och kunskap om sin
diabetes
Bilaga 1.
Sid 3
Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat
Oberg, EB., Evaluation of a naturopathic 2011 The aim is to examine the feasibility and En kvantitativ studie som innefattade HbA1c sjönk signifikant under
Bradley, RD., nutritio program for type 2
effectiveness of a naturopathic ett 12-veckors dietprogram. Deltagarna fick de 12 veckorna undersökningen
Allen, J., diabetes.
dietary intervention on clinical både enskild undervisning, och undervisning höll på. Blodtryck sjönk, men
McCrory, MA.
and patientcentered outcome i grupp, samt undervisning i grupp i att inte signifikant nog. BMI och
measures in patients with T2DM laga husmanskost. Allt med utgångspunkt kolesterol sjönk inte.
från läran om naturläkemedel.
135 personer rekryterades till studien,
De som hamnade inom alla inklusion och
exklusionskriterier blev till sist 15 personer
som påbörjade dietprogrammat
Tre personer hoppade av studien pga
tidsbrist.
Mätvärden togs före, under och efter
undersökningen
Ortiz, C L G., Self-Care Behaviors and Health 2010 The aim is to analyze self-care behaviors En deskriptiv studie utförd mellan augusti Studien visade att männen hade större
Cabriales, E C G., Indicators in Adults with
and their relation with health indicators 2005 och maj 2006. följsamhet till motionsråd än kvinnor,
Gonzalez, J G G., Type 2 Diabetes
like HbA1c, cholesterol, triglycerides, 98 deltagare mellan 30 och 55 år som var och att detta stod i direkt relation
Meza, M V G.
BMI, waist cicumference and body fat läs och skrivkunniga i en förort till Nuevo med ålder, utbildning och yrke.
percentage; to describe the influence of León i Mexico som forskarna fick kontakt med
age, schooling, gender and education/ via en hälsoklinik. Samtliga hade diabetes
previous understanding about diabetes typ 2.
on self-care and health indicators and, Man kontaktade deltagarna per telefon för
to determine differences in self-care att bestämma ett intervjutillfälle på
behaviors according to gender, age kliniken. 12 frågor angående kost, motion,
schooling and occupation. blodsocker mätning och medicinering
besvarades på ett särskilt formulär före
intervjun. Intervjun bestod av 16 frågor
runt undervisning och förståelse om diabetes
Bilaga 1.
Sid 4
Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat
Ozcelik, F., Association between glycemic 2010 The aim of the study was to assess En kvantitativ tvärsnittsstudie gjord på Studien visar att de som fått
Yiginer, O., control and the level of
the relationship between glycemic 164 patienter i Turkiet med typ 2 diabetes undervisning om diabetes har
Arslan, E., knowledge and disease
control and effective diabetes education som mellan januari och juli 2008 fick signifikant lägre nivåer av
Serdar, MA., awareness in type 2 diabetic
using the knowledge and awareness svara på frågor enligt ett KA (Knowledge and HbA1c än de som inte fått
Uz, O., patients
(KA) questionnaire in type 2 diabetic Awareness) protokoll. undervisning. Även BMI var lägre
Kardesoglu, E.,
patients. Patienterna delades in i två grupper, bland de som fått undervisning
Kurt, I.
Moreover, the effect of age, duration of de som fått undervisning om diabetes Utbildningsnivån bland deltagarna
diabetes, sex, BMI and education level och de som inte fått det. var också en faktor som mättes,
on glycemic control was assessed
och studien visar att deltagare
cross-sectionally.
med collegeutbildning har lägre
Hba1c än de som endast gått
ur grundskolan.
Tan, MY., A brief structured education 2011 This study in Malaysia aimed to assess En randomiserad, single blind, kvantitativ studie Resultatet visar att individuell
Magarey, JM., enhances self
the effectiveness of a brief structured utförd på 164 Malaysiska deltagare under utbildning var mindre tidseffektiv
Chee, SS., care practise and improves
diabetes education programme, based on 12 veckor. Månadsvisa möten varav 2 jämfört med grupputbildning.
Lee, LF., glycaemic control in
self efficacy to enhance self-care enskilda utbildningstillfällen och ett Äldre deltagare hade mindre
Tan, MH. Malaysians with poorly
practises. där kontakten skedde via telefon. nytta av interventionerna
controlled diabetes
Deltagarna fördelades på två grupper, kontroll- än de yngre r/t psykosociala
gruppen fick ingen utbildning utan fortsatte sitt aspekter.
liv som vanligt. HbA1c sjönk signifikant bland
Efter v 12 återstod 151 deltagare som fullföljde deltagargruppen jämfört
studien. med kontrollgruppen.
Bilaga 1.
Sid 5
Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat
Wong, FKY., Nurse Follow-up of patients 2004 The aim of this study was to compare Kvantitativ studie uförd från Mars 2001 till Mars Efter både 12 och 24 veckor
Mok, MPH., with diabetes: randomized
patients outcomes between a control 2003. En randomiserad undersökning på 128 tog patienterna i deltagargruppen
Chan, T., controlled trial
group receiving routine inpatient patienter, med ett bortfall om 27 patienter, 52 sitt blodsockervärde oftare och
Tsang, MW.
care and a study group receiving i deltagargrupp och 49 i kontrollgruppen. motionerade mer regelbundet än
a nurse-led early discharge program Patienterna hade legat på sjukhus, och låg kontrollgruppen. Deltagargruppen
kvar för monitorering av sitt blodsocker, men hade ett marginellt lägre HbA1c än
var i övrigt klara för utskrivning. kontrollgruppen både efter 12 och
Patienterna i deltagargruppen åkte hem och fick 24 veckor.
telefonsamtal från en sjuksköterska varje eller Uppföljningssamtal visar sig
varannan vecka. Kontrollgruppens patienter effektiva för patientens följsamhet
stannade kvar på sjukhuset och blev utskrivna till att regelbundet mäta sitt
enligt sjukhusets tidigare rutiner. blodsocker och att motionera.
Zolfaghari, M., The impact of nurse short 2012 The aim is to compare the effectiveness En kvasi-experimentell kvantitativs studie. Både sms och telefongruppen
Mousavifar, SA., message service and
of two methods of follow-up: short Tester gjordes före och efter studien. visade god följsamhet till råd om
Pedram, S., telephone follow-ups on
message service and telephone follow-up 80 iranska patienter rekryterades från det kost och motion.
Haghani, H. diabetic adherence: which
on type 2 diabetes adherence Iranska Diabetesförbundet. 77 fullföljde studien HbA1c sjönk signifikant efter
one is more effective?
for 3 months. Tre dagars diabetesutbildning för de båda tre månader i båda grupperna,
grupperna, därefter fick sms-gruppen 6 sms något mer för sms-gruppen.
varje vecka med information om kost, motion
påminnelser om medicin och mätning
av blodsocker. Telefongruppen blev
uppringda minst 2ggr/v första månaden,
därefter veckovis. De fick motsvarande råd
och påminnelser som de i smsgruppen
Studien pågick i 6 månader från maj 2008.