FROM THE DEPARTMENT OF SOCIOLOGY UNIVERSITY OF UMEÅ

Ingalill Eriksson

SOCIALA RELATIONER: ORSAKER TILL "ONDA FÖRHÅLLANDEN' SAMT MYNDIGHETSÅTGÄRDER OCH SOCIOLOGISK METOD with a Summary in English

DEPARTMENT OF SOCIOLOGY, UNIVERSITY OF UMEÅ, UMEÄ 6, SWEDEN

RESEARCH REPORTS FROM THE

DEPARTMENT OF SOCIOLOGY

UNIVERSITY OF UMEÅ

NO 40 1977

I

INGALILL ERIKSSON

SOCIALA RELATIONER:

ORSAKER TILL "ONDA FÖRHÅLLANDEN"

SAMT MYNDIGHETSÂTGXRDER OCH

SOCIOLOGISK METOD

with a

Summary in English

Innehåll

Sid I Inledning 1

II Sociala relationer påverkar individens psykiska

välbefinnande och arbetarklassens politiska

resurser 1

III Orsaker till ''onda förhållanden" 3

IV Myndighetsåtgärder 9

V Mjukdatasociologi 11

Engelsk översättning

Summary in English 14

Referenser

References 29

"Det behövdes ingen Marx för att

övertyga folk om att de "hade det

illa ställt... Men det ville till

en Mai* för att få dem att inse

att de kunde göra något åt sin

situation"

S O C I A L A R E L A T I O N E R : O R S A K E R T I L L

" O N D A F Ö R H A L L A N D E N " S A M T M Y N D I G H E T S -

Å T G Ä R D E R O C H S O C I O L O G I S K M E T O D

av

Ingalill Eriksson

Avhandling för filosofie doktorsexamen enligt Kungl Maj its kungörelse

den 23 maj 1969 (SFS 19691327) att offentligen försvaras i sal F2#

södva paviljongerna« Umeå universitet* torsdagen den 27 oktober 1977

kl 10.15,

Umeå universitet

Sociologiska institutionen

Förord

Ett varmt tack riktas till min huvudhandledare professor Georg Karlsson

samt professor Hans Zetterberg» som på ett (alltför) sent stadium i

avhandlingsarbetet blivit min andre handledare. Vidare har övriga

anställda på Sociologiska institutionell vid Umeå universitet, liksom

Lars Sundbom m fl anställda på Institutet för social forskning, gett

mig ett värdefullt stöd när det blåst politiskt betingad motvind.

Personalen vid socialförvaltningen i Örebro visade under våren 1976

stort tillmötesgående med praktiska arrangemang varigenom möjligheter

öppnades till givande socialpolitiska diskussioner. Slutligen vill

jag rikta ett varmt tack till Birgitta Sellander, som hjälpt mig med den

engelska översättningen.

Avhandlingsarbetet har finansierats genom lön och doktorand-

stipendium från Umeå universitet samt genan lön från Institutet

för social forskning.

1

I Inledning

Denna rapport är en sammanfattning av tre tidigare rapporter i en

sociologisk avhandling. Avsnitten II och III härrör från "Sociala

relationer. Något är fel. Vad och varför?" Den som intresserar sig

för myndighetsåtgärder (avsnitt IV) eller den metod som använts (avsnitt V)

hänvisas vidare till rapporterna "Isoleringsproblematiken och myndig­

heterna" respektive "Mjukdatasociologi". Alla tre rapporterna är ut­

givna i serien Research reports from the department of sociology,

University of Umeå (nr 25, 34, 35).

II Sociala relationer påverkar individens psykiska välbefinnande

och arbetarklassens politiska resurser

Det finns människor som lever helt utan relationer till andra människor

och kanske ligger döda i flera månader utan att någon upptäcker dem.

Några isolerade är så i akut behov av att prata med någon annan männis­

ka att de ringer till en jourcentral. Händelser inträffar där någon som

är i behov av hjälp endast möts med likgiltighet. Det händer att några

går in för att på ett grymt sätt plåga andra människor. På arbetsplat­

ser, i skolor men också på fritiden gäller det många gånger att "bräcka

av" andra snarare än att hjälpa och stötta. Man kan bo vägg i vägg med

någon som man inte ens vet vem han/hon är. Andra grannar går in till

varandra men får inte alltid ut så mycket av umgänget, eftersom det

mest är frågan om "tomt kallprat". Arbetskamrater är i vissa fall

splittrade. Var och en handlar mer på egen hand än gör genensam sak

med de andra. Många känner att det till varje pris gäller att hålla

sig själv framme, annars går man under. Många är arga på ''utlänningar

och socialfall". Det är folk som går och drar och kostar pengar, brukar

det heta. Familjelivet är så centralt för många att de inte alls vill

bry sig om något utanför familjen.

Av dessa och liknande observationer drar vi slutsatsen att det är något

fel på de sociala relationerna i dagens samhälle. Följande "onda för­

hållanden" intresserar vi oss för: isolering, likgiltighet, tamhet,

2

konkurrens, kalkylerande, splittring, individualism och familism.

Isolering hör samman med de övriga "onda förhållanden" på så sätt att

människor inte anstränger sig för att skapa kontakter med andra om rela­

tionerna man har vetskap om och erfarenhet av snarast har karaktären av

konkurrens, kalkylerande och/eller tomhet. I konkurrenssamhället före­

kommer "självvald" isolering som har den funktionen att individerna

slipper blotta sig och slipper hålla uppe en mask för att inte visa si­

na skavanker och (upplevda) misslyckanden.

Isolering hör också samman med övriga "onda förhållanden" på andra sätt.

Vissa individer kan bli isolerade mer påtvingat genan att de av andra

inte betraktas som nyttiga eller till glädje (kalkylerande - isolering),

att de står utanför familjeportarna (familism - isolering) och/eller att

de tillhör en grupp som ogillas av omgivningen (splittring - isolering).

Vidare har individualismen samband med isolering genom att den blockerar

kollektiva lösningar på olika problem och därmed gör att människor inte

ser någon anledning att ta kontakt med varandra varken när de själva

råkar illa ut eller ser andra gör det.

Detta med förekomst av negativa och brist på positiva relationer mellan

människor är problematiskt utifrån arbetarklassens politiska intresse

och med hänsyn till enskilda individers välbefinnande. Vi har försökt

visa att negativa värden, liksom positiva värden, på följande tre

variabler förstärker varandra. Det bildas onda respektive goda cirklar.

1) relationen mellan klassmedlemmarna f

(förekomst av isolering, likgiltighet, tomhet, konkurrens, kalky­

lerande, splittring, individualism, familism)

2) klassmedlemmarnas psykiska välbefinnande

(grad av självförtroende, känsla av säkerhet, vilja och förmåga

att lösa problem, förståelse)

3) klassens politiska resurser

(förekomst av klassmedvetande, klassolidaritet, gemensamt handlande

för försvar, gemensamt handlande för angrepp, organisation)

III Orsaker till "onda förhållanden"

3

Orsakerna till de "onda förhållanden" är att finna på samhällets ekono­

miska, ideologiska och politiska nivå. Olika makroförhållanden påverkar

människornas möjligheter, förmåga och vilja att utveckla positiva re­

lationer till andra individer. Ägande- och därmed makt-relationerna

i vårt klassamhälle sätter stopp för en gemenskap kring uppbyggnad och

skötsel av gemensamma angelägenheter. Det brister i demokratin men det

går heller inte att demokratisera kapitalismen, eftersom ägandeför­

hållandena i ett kapitalistiskt system innebär att en klass har makten

över en annan. Det finns alltså ingen objektiv grund för att människor

skall engagera sig i andras och gemensamma angelägenheter för att be­

stämma om framtida levnadsförhållanden. Härtill krävs en planerad ekonomi

och en utvecklad demokrati.

Inte bara produktionsförhållandena utan också produktivkrafterna inverkar

på människors sätt att förhålla sig till varandra. "Strukturratio­

naliseringar" har exempelvis inneburit sammanförande av människor till

allt större enheter och att utdöende glesbygder med allt färre männis­

kor bildats. Isoleringen i glesbygder är lätt-förståelig. Många kvar-

boende saknar arbete och har därför ingen daglig kontakt med arbets­

kamrater, de får allt färre grannar samt släkt och vänner långt borta.

I de mycket stora enheterna (bostadsområden och arbetsplatser) är sanno­

likheten liten att stöta ihop med andra människor som man någon gång

träffat. Människor ser och trängs med varandra men känner inte varandra.

Långa resor i stora städer förlänger arbetsdagen och inverkar på tiden

och orkar som finns kvar för umgänge med andra än familjen. Anonymiteten

gör att konkurrensen och likgilitigheten (både den passiva och den aktiva,

typ mobbing) underlättas och får fritt spelrum i stora enheter. Själva

orsakerna till det negativa beteendet ligger emellertid på annat håll.

Stora enheter kan fungera olika bra och vara mer eller mindre bra för

de sociala relationerna beroende på en rad andra omständigheter.

4

"Strukturrationaliseringar" inverkar vidare pâ de sociala relationerna

på så sätt att det ställs krav på inånga människor att ständigt knyta

kontakter med nya människor, ett krav som blir mer betungande under vis­

sa omständigheter än under andra. Kravet uppkommer i och med en ökad

rörlighet, vilket innebär omställningar i form av arbets- och bostadsbyte.

"Rationaliseringar15 - rationellare produktion efter kapitalistisk mått­

stock - inverkar på människors möjligheter att knyta kontaker med andra.

Tiden och orken räcker inte alltid till. Det finns en utschasad grupp

som lider brist på sömn, ork och möjligheter att träffa andra. Men den

hindrande tröttheten beror många gånger också på alienation och van­

trivsel som tar död på initiativförmågan.

Utslagning från arbetsmarknaden är något som följt i "strukturrationa-

liseringarnas" spår. Utslagningen kan verka drastiskt nedbrytande på

de drabbade och orsaka en isolering via dåligt självtillit. Samma meka­

nismer kan gälla för några av de inte insläppta på arbetsmarknaden.

Konkurrensen, som är den kanske mest förödande på relationen mellan

människor, bottnar i samhällets ekonomiska bas. Prestationskraven är

mycket stora på säljarna av arbetskraft och blivande säljare av arbets­

kraft (skolungdom). Den första gallringen av starka och svaga sker i

skolorna. Där säkerställs samhällets uppdelning på klasser. Ett hårt

klimat driver fram en hets mellan enskilda individer och grupper.

Det gäller att slå sig fram eller hålla sig kvar, hänga med för att

klara sig.

Jantelagen är en anpassningsideologi scm utvecklades av maktlösa arbe­

tare som levde under mycket knappa förhållanden. Man gjorde det möjliga,

eller snarare det som uppfattades som det möjliga, till de tillåtnas

gräns. Jantelagen var en beskyddande ideologi, då ingen tvingades se

någon annan "sticka upp" ur enheten. "Du skall inte tro att de är för

mer än vi!" Alla bland "oss" var lika maktlösa och hade det lika dåligt

och så skulle det alltid förbli. Det lönade inte att tänka på något

annat.

5

I och med produktivkrafternas utveckling är inte jantelagen längre till

fullo en anpassningsideologi bland arbetarklassen. Snarare är individua­

lismen anpassningsideologin i dagens system med krav på rörlighet, höjd

produktivitet, utbildning och konsumtion. Men produktionsförhållandena

har inte förändrats så att grundläggande maktförhållanden blivit annor­

lunda. Familismen är en fortsättning på jantelagen, son har funktionen

att få de maktlösa att finna sig i att vara maktlösa. "Stäng ute kölden,

kryp in i det egna huset, tänk inte så mycket, fly hellre än angrip!

En typ av ideologi lärs ut i skolor, via massmedia osv. Till den hör

ideologin om klasslöshet, en föreställningsvärld där samhället består av

en samling "Robinson Krusar". Klasslöshetsideologin hör samman med

individualism och isoleringen.

I det svenska samhället finns fullt av myter can välfärden. Myter skapar

komplex och dåligt själförtroende, vilket står som delförklaringar

till isolering.

Marknadsprinciper och konkurrens genomsyrar hela samhället och vi kan

tala om en allmänkankurrensmentalitet i ideologiska sammanhang.

Marx skrev om reifikation och menar därmed att människor förvandlas

till varor i det kapitalistiska samhället. Kontakter människor emellan

kännetecknas mer av kalkylerande och beräknande än av gemenskap.

Individualismen är en del av borgerlig anpassningsiedolögi som inte

bara helt automatiskt återskapas- i det kapitalistiska systemet, utan

scan också delvis är planerad. Företagen kan t ex medvetet gå in för att

byta ut en farlig enhet bland arbetare mot en individualism på arbets­

platsen genom att manipulera med lönesystemen. Ackordslöner och meritvär­

deringssystem är exempel på lönesystem som frammanar och underblåser

indivudalismen.

På den politiska nivån har vi behandlat staten som intar en central

roll i det monopolkapitalistiska samhället. Alla tidigare nämnda orsaks­

faktorer skulle vara lättare att ändra på cm inte staten ingripit med

så stor kraft för att upprätthålla och driva på nuvarande samhällsfor­

mation.

6

Till statens upprätthållande funktioner hör att bygga ut hjälporgan för

att ta hand om "trasiga" människor san drabbats av systemet och inte

klarat av kraven som ställts på dem. Utväxten av statliga hjälporgan

förhindrar andra människor att se och förstå och lämna dem i bekväm

kravlöshet, så att de i första hand kan tänka och handla för sig själva

och lättare delta i den allmänna konkurrenskarusellen.

Ekonomi, ideologi och politik hör samman. Följaktligen hör de orsaks­

faktorer vi angett på olika nivåer samman.

Man kan anlägga både makro- och mikroperspektiv på problönatiken. De

"onda förhållandena" är till viss del förståeliga utifrån individuell

synpunkt, eftersom de innebär en bekväm kravlöshet från mångas sida.

Det är på kort sikt belönande att vara passiv och likgiltig inför andra

människor och först och främst se till att klara sig själv.

Det råder motsättningar i systemet och arbetarklassens medlemmar är inga

viljelösa dockor son automatiskt svarar mot den påverkan de utsätts för.

Ur systemet föds ett arbetarklassens motstånd. En huvudtes i rapporten

är att ett sådant motståndsarbete bryter av och skapar förbättrade re­

lationer mellan klassmedlemmarna. Det aktiva motståndet föder klass­

solidaritet.

En klassmedveten individ arbetar för kollektivt handlande på en arbets­

plats, är inte likgiltig inför händelser som drabbar klassen, kallar

inte utländska grannar för "negrer" utan ser dem som klassbröder osv.

En arbetslös eller förtidspensionerad som ser orsakerna till arbets­

löshet och stigande antal förtidspensioner i klassammanhang anklagar

inte först och främst sig själv.

Motståndsrörelsens arbete behöver inte från början vara inriktat på att

ändra på grundläggande maktrelationer. Sven defensiv kamp för försvar

och facklig kamp på lokal nivå kan innebära något positivt för solidari­

teten. En hypotes som vi har är emellertid att en facklig kamp scm stan­

nar av och inte alls sammankopplas med en kamp på lång sikt för arbetar­

klassens maktövertagande så småningom blir alienerande och icke-aktiverande.

Den får då inte längre samma positiva inflytande på solidariteten mellan

klassmedlemmama.

7

ocialdemokratin är idag ingen politisk motståndsrörelse mot kapitalismen.

Det går inte att samtidigt vara en sådan motståndsrörelse och att för­

valta statsapparaten för att stabilisera och effektivisera nuvarande sam­

hällsformation. Socialdemokratin har inkapslats £ statsapparaten. Man

begränsar sig till att inom rådande system absolut sett försöka förbättra

förhållandena för arbetarklassen gencan att utnyttja det utrymme som en

stabiliserad och effektiviserad kapitalism ger.

Socialdemokratin har inte någon förutsättning för och är inte heller

beroende av att engagera många i arbete. Man försvårar dessutom aktivt

en ny politisk motståndsrörelse att växa fram.

Genom årens lopp har socialdemokratin succesivt degenererat. Från bör­

jan var klassideologin stark och detta har satt sina spår ända in i

våra dagar. Särskilt äldre socialdemokrater har en stark känsla för

klassolidariteten och handlar därefter. Läget kunde ha varit bättre men

det kunde också ha varit sämre om socialdemokratin inte funnits (det

beror på alternativet).

De "onda förhållandena" beror på att arbetarklassen delvis befinner

sig i ett tomrum. Ägande- och maktrelationerna i samhället sätter stopp

för en gemenskap kring uppbyggnad och skötsel av gemensamma angelägen­

heter. Det pågår inte heller något utbrett motståndsarbete för av­

skaffande av kapitalismen (och därmed för förutsättningarna för denna

gemenskap kring uppbyggnas och skötsel). Klassolidariteten är be­

roende av ett sådant motståndsarbete.

Det finns emellertid embryon till en ny revolutionär motståndsrörelse.

En sådan drivs fram men bromsas också av inneboende krafter i systemet.

Det kapitalistiska ekonomiska systemet är i längden ohållbart. En på­

drivande faktor på motståndsarbetet mot kapitalismen är att bristerna

framträder mer och mer och att kriserna avlöser varandra. I och med

produktivkrafternas utveckling ändras betingelserna för politisk kamp.

Kommunikationsmöjligheterna ändrass vilket spelar roll för klassmed­

vetandet framväxt. Vidare tvingas många till uppbrott från en invand

miljö. Frågan är om detta får en väckande effekt. Vi är tveksamma.

8

Till de starkt bromsande faktorerna bor den dominerande ideologin med

dess förljugenhet om verkliga förhållanden. I klasskampen har kapita­

let och staten starka vapen, varav våld är det som ytterst tas till.

Vetskapen om motståndarnas starka vapen gör att en enskild individ son

vill gå med i ett motståndsarbete kommer i konflikt. Det är en bromsande

faktor sedd ur mikro-perspektiv.

Det kommer spontat fram en rad gemenskapsrörelser som en reaktion på

de "onda förhållandena" och san då också påverkar förekomsten av dessa

förhållanden. Exempel är jesus-rörelser, samhem, grannsamarbete, bya­

lag, varav de tre sistnämnda mer eller mindre är en fortsättning på all­

aktivitets-rörelsen. Det gemensamma för dessa rörelser är att man

1) vill råda bot på den bristande gemenskapen i samhället och

2) en slags klasslöshetsideologi. Flera försök finns till att skapa

klasslösa öar i klassamhället.

Gemenskaps-rörelser har uppstått spontant men understöds mer och mer av

statsapparat och enskilda kapitaliser ( t ex husägare som vill ha grann-

solidaritetet för att minska skadegörelse på hus och förhindra tomma

lägenheter i bostadsområden).

Det är svårt att veta effekterna på de ''onda förhållandena" av dessa

gemenskapsrörelser. Antagligen får de en liten effekt på relationen mel­

lan arbetarklassens medlemmar, eftersom det torde vara en typisk mellan-

skikts-rörelse. Men om det får någon effekt kan det vara positiv (grann­

kontakter i typiska arbetarklassområden kan ge motståndsrörelsen en puff

framåt) eller negativ (ge upphov till nya "onda förhållanden" i form

av en gemenskap över klassgränserna).

Den slutliga förklaringsmodellen ser då ut så här: 9

ekonomisk bas och dess förändringar 1) produktionsförhållanden 2) produktivkrafter

lai passningsideologi Jpditik: staten som s«mmanhållande faktor

(gemenskap-rörelser^ r->

sociala relationer förekomst av - isolering, likgiltighet, tomhet, konkurrens, kal­kylerande, splittring, individualism och familism

arbetarklassens motstånd: ideologi och aktivitet

IV Myndighetsåtgärder

Onda sociala relationer kan ses som problematiska även utifrån företagens

och statens synpunkt. Företagen ser splittringen på arbetsplatser som

något negativt, eftersom den ger upphov till höjd sjukfrånvaro, lägre

produktivitet och större personalomsättning. Idealet är här en enhet,

en viranda, mellan anställda och företag.

Utifrån statlig synpunkt är det angeläget att få bort de "onda förhållandena"

då de ses som delorsäk till en överansträngd vårdapparat, då uppfostran

av barn (reproduktion av anpassad arbetskraft) kräver ett välfungerande

kontaktnät och idå kontakter mellan människor från skilda samhällsklasser

mildrar motsättningar i samhället.

Människan är en social varèlse. För att kunna fungera måste hon på något

sätt vara socialt förankrad. Kapitalismen utgör en dålig grund för för­

ankringen. Klassamhället ger inget utrymme för en reell politisk för­

ankring via en demokratisk ordning. En verklig arbetsförankring kan inte

nås så länge som produktionen-inte sker efter behov och då det ständigt

skapas skaror av dolt och öppet arbetslösa. Vidare påverkas de sociala

relationerna negativt i och med kapitalismens utveckling.

10

Staten försöker ändå skapa en imaginär gemenskap tvärs över klass­

gränserna ( t ex mellan grannar), vilket döljer människornas brist på

samhörighet och alienationen i deras sociala relationer.

En teori om orsaker till sociala problem kan inte generellt sett

ligga till grund för ett åtgärdspaket att tillämpas av staten för att

råda bot mot problem. Möjligheten att utveckla en "strategi för gemenskap"

genom statliga åtgärder är en myt, såvida inte strategin bygger på en

teori som begränsas av myndigheternas åtgärdsarsenal.

Teorin om orsaker till "onda förhållanden" beträffande sociala relationer

(avsnitt III) mynnade ut i vissa handlingslinjer. Arbetarklassen måste

på nytt organisera sig i ett motstånd möt kapitalismen. Detta för att ge

förutsättningar för en verklig gemenskap kring uppbyggnad och skötsel

av gemensamma angelägenheter. Poängen låg i att själva detta motstånds­

arbete på ett aktivitetsmässigt och ideologiskt plan utgör en motvikt

mot alla "onda förhållanden" san sprider sig i relationen mellan

människor. Klassmedvetande och klassolidaritet utgör motvikt mot

individualism, splittring och konkurrens.

Dessa handlingslinjer kan inte följas av aldrig så väl-villiga stats­

tjänstemän, eftersom en motståndsrörelse måste stå fri från stats­

apparaten. Vidare utgör kapitalismen en tvångströja för åtgärder mot

exempelvis människors dåliga förankring. Det som i bästa fall kan åstad­

kommas för arbetarklassens medlemmar (inklusive de utslagna) är en

slags provisorisk social förankring. Man kan hjälpa enskilda människor

att få sin arbetskraft såld (delta på lika villkor i konkurrensen) och

försöka få dem att delta i skötseln av andras angelägenheter, samt

åstadkomma positiva familjerelationer och möjligheter till vänkontakter

inom ramen för vad kapitalismen tillåter. Det är svårt att terapeuta

bort konkurrens och annat som rör innehållet i dessa kontakter.

Vi har velat hävda att myndigheterna satsat på personliga relationer

(familjerelationer och grannrelationer till exempel) som kompensation

för en bristfällig arbets- och politisk förankring i samhället. Social­

vården får göra något åt den del av förankringen scm man rår på, bland

annat genom att skapa surrogat för arbete och arbetsgemenskap.

11

Grannskapsarbete är en myndighetsåtgärd scan vi synat mer ingående.

Det är en metod att stimulera grannar till aktivitet och relationer.

Vid introducerandet av grannskapsarbete i Sverige av progressiva social­

arbetare i början på 70-talet var tanken den att mer eller mindre er­

sätta den formella sociala kontrollen med en informell. När nu myndig­

heterna valt att hårdare knyta upp verksamheten har den närmast blivit

ett komplement till terapi och därmed ett förfinat kontrollinstrument i

deras händer. Hur exakt grannskapsarbetet i statsapparatens regi kommer

att utformas är dock ännu oklart.

De olika typerna av grannskapsarbete har genomgående lidit av en brist

på teorier (exempelvis om orsaker till vårdapparatens utväxt) eller

haft felaktiga teorier som grund (exempelvis om orsaker till isolering

och andra problem). Man har därigenom kommit att delta i en ideologi­

produktion och då bland annat spridit tankar om att orsaker till sociala

problem återfinns i moderna bostadsområdens utformning. Vidare har man

legitimerat en nedbantrång av resurser till vårdapparaten i relation

till nya och gamla behov. Det är en ideologiproduktion i den stats­

finansiella krisens spår.

Statens absorbering och omformning av idéerna plus misslyckanden i

relation till tidigare målsättningar har gjort att entusiasmen nu

svalnat på socialhögskolorna och ute bland socialarbetare för metoden

grannskapsarbete.

V Mjukdatasociologi

Som grund för teorin om sociala relationer ligger en mängd mjuka data.

Avhandlingen är en typ av mjukdatasociologi. Själva ämnesområdet är

sådant att hårda data (insamlade exempelvis genom formaliserad mass­

utfrågning) inte är lämpliga. Detta hindrar inte att man ändå i en rad

s k välfärdsundersökningar som genomförts i olika länder tagit med frågor

om sociala resurser eller dylikt. Här har vi emellertid varit ute efter

förklaringar och skapande av perspektiv, varför metoden blivit en annan.

Själva frågeställningarna har vidare styrts av att det absoluta kravet

på användandet av hårda data från början förkastats.

12

Under flera år samlades stora mängder data från tidningsartiklar, böcker

(fack- och skönlitteratur), radio- och TV-program, anteckningar om konkreta

händelser m m. Det är ett försök att följa C W Mills råd om ett arkiv

för samlande av empiriska iakttagelser tillsammans med egna tankar kring

dessa iakttagelser.

Egna erfarenheter spelade en stor roll, bland annat genom deltagandet

i grannskapsarbete. Vidare gav samtal med praktiskt verksamma social­

arbetare m fl ledtrådar i form av förmedlade erfarenheter. Det är en

sådan typ av empiri som legat till grund för teorin. En bit "datainsamling",

koncentrerad i tid, förekommer inte.

Förutom att ge en bild av den metod som använts i rapporterna om sociala

relationer har vi med en idéhistorisk vinkling velat reda ut begreppet

mjukdatasociolcgi. Den tidiga mjukdatadebatten, som ägde rum för drygt

tio år sedan, främst i tidskriften Sociologisk forskning, liksom senare

debattartiklar om svensk sociologi har här fått utgöra grunden.

Mjukdatadebatten är förvirrande, eftersom debattörerna hade sin delvis

egna bild av vad mjukdatasociologi är för något. Några ville exerrp^lvis

ha det till en förståelsesociologi i weberiansk anda, vilket vi avvisar.

Det är bara en typ av mjukdatasociologi.

Det är formella aspekter på data som skiljer mjukdata från hårddata­

sociologi. Om mjukdata förpassas till ett explorativt stadium, som måste

efterföljas av hårddata, blir frågan ointressant. Mjukdatasociologin

använder sig av mjuka data vid teorikonstruktion och empirisk argu­

mentation för och emot teorier.

Våra slutsatser om begreppet mjukdatasociologi kan formuleras punktvis:

1. Inom mjukdatasociologin använder man sig av informella, kvalitativa,

mjuka data, vilket ger utrymme för en stor variationsrikedom.

Forskarens livserfarenheter och direktkontakten med problemet som

studeras är av största vikt för att skapa en empiriskt rikare

forskning.

13

2. Mjukdatadebatten är en reaktion mot positivismen inom svensk

sociologi. Den positivistiska hårddatasociologin kritiseras för

såväl empirisk som teoretisk fattigdom. Förklaringen till att det

antipositivistiska alternativet benämns mjukdatasociologi finner vi

i att mjuka data har sin givna plats inom konstruktivismen. Gränsen

är då flytande mellan upptäckten av mjuka data och nyskapelse av

teori. Konstrutivism innebär att teoribildningen innehåller element

av skapelse och konstruktion och att teori och empiri är organiskt

förenade.

3. Två huvudfiguerer i den svenska mjukdatadebatten har delvis olika

syn på bevisföringen av sociologiska teorier. Medan Hans Zetterberg

förordar verifikation av teorier eller satser, men då utan meto­

dologisk puritanism, pekar Johan Asplund på en del av sociologiskt

arbete - aspektseendet - sc*n varken kan eller bör utsättas för

empirisk prövning. Enligt Asplund måste sociologiska betydelse­

angivelser bedömas enligt andra kriterier. Vi har beskrivit

möjligheten av empirisk argumentation i termer av mjuka data.

4. Mjukdatasociologi är i sig inget politiskt radiakalt. Mjuka data har

sin plats inom såväl manipulatorisk utredningssociologi som

kritisk sociologi med intellektuell teoretisk karaktär. Men det

finns ett samband mellan data och politik. Att klargöra de stora

sammanhangen kring "personliga bekymmer" och allmänna samhällsproblem

är en politiskt (och vetenskapligt) väsentlig fråga samtidigt som

det kräver mjuka data. Vidare ligger det en anti-elitism i användandet

av mjuka data. Det som experter sagt med stöd av siffror framtagna

enligt vissa regler och med formaliserade mätmetoder är inte själv­

klart det enda riktiga och rätta. Siffrorna och reglerna blir lätt

något att gömma sig bakom som skydd mot insyn och angrepp.

Användandet av mjuka data kan vara ett sätt att ta ner forskningen

på jorden.

14

Engelsk översättning

SUMMARY IN ENGLISH

Social relations: Causes of "evil conditions" together with

proceedings from authorities and sociological method

Contents

Page I Introduction 15

II Social relations influence the psychical well-being

of the individual and the political resources of the

working-class 15

III Causes of "evil conditions" 17

IV Proceedings from authorities 23

V Softdata-sociology 26

"Tl-.ero was no need for

a Marx to tell the people

that they were living

under bad conditions....

But it had to be a Marx

to get them to realize that

they could do something

to change their situation"

15

I Introduction

This report is a su-nmary of three earlier reports in a sociological

dissertation. Section II and III are from "Sociala relationer: Något är

fel. Vad och varför?" (Social relations: Something is wrong. What and Why?)

Proceedings from authorities (section IV) and the method used in the pro­

ject (section V) are handled in the reports !!Isoleringsproblematiken och

myndigheterna" (The problem of isolation and the authorities) respectively

"Mjukdatasociologi" (Softdata sociology). The three reports are published

in the series "Research reports fron the department of sociology, University

of Umeå, (nr 25, 35, 34). But they are written in Swedish and don't content

any English summary.

II Social relations influence the psychical well-being of the

individual and the political resources of the working-class

There are people who live all without relations to Other people and perhaps

they lie dead for months and nobody discovers them. Some of the isolated

are in such an acute need to talk with someone else that they phone a central

on duty. There are incidents when someone who needs help only is met with

insensibility. It happens that people intentionally try to pain other people

in a crual manner. On places of work,in school but also in leasure time you

have to be better than others rather than to help and support.; You can live

wall to wall to someone you don"t know. Other neighbours visit one another

but don't always get so much out of it, because it is much a question of

idle talk about indifferent matters. Work-fellows are sometimes desinte-

grated. We are handling in our own ways rather than joining other people

in order to get things done. Many people feel that they must always keep

themselves to the fore, in other case they fall down. People are angry

at foreigners and those who get social assistance. They are told only to

loiter around and cost a lot of money. Family relations are sometimes so

central that people don't at all care about anything except the family.

Fran such and other similar observations we draw the conclusion that

there is someting wrong with the social relations in the society today.

We are interested in the following "evil conditions": isolation, insen­

sibility, emptyness, competition, calculation, desintegration, indivi­

dualism and familism.

16

Isolation orrelates with the remaining "evil conditions',' so that people

don'"t try to create any contacts if the relations they know and have

experience of rather have the character of competition, calculation and/

or emptyness. In the society of competition it occurs "self-chosen"

isolation, which has the function that the individuals don't need to

hold up a mask not to show the weak spots and (subjectively felt)

failures.

Isolation also correlates with the remaining "evil conditions" in other

ways. Some people may be isolated more by restraint, because other people

don't look upon them as useful or as a source of joy (calculation - iso­

lation), they stand outside the family gates (familism - isolation) and/

or they belong to a group that is not wanted by its environment (desinte'

gration - isolation). Further more the individualism is correlated with

the isolation by blocking the way to collective solutions of different

problans and thereby influence the people not to see any purpose for

taking contact with one another, neither when they get into troubles

themselves nor when others do.

The occurence of negative and scarcity of positive relations is problema­

tic for the political interest of the working-class and in regard to the

well-being of the individuals. We have tried to show how negative values,

as well as positive values, on the following three variables reinforce

one another, and form evil respectively good circles.

1. relations between members of the class (the occurence of isolation,

insensibility, emptynessa competition, calculation, desintegration,

individualism and familism)

2. the psychical well-being of the class-members, (the degree of self-

reliance, feeling of security, will and ability to solve problems,

understanding)

3. the political resources of the class (the occurence of class-con­

sciousness, class-solidarity, joint handling for defence, joint

handling for attack, organization.

17

III Causes of "evil conditions"

The causes of "evil conditions" are to be found on the economic, ideo­

logical and political level of society. Several macro-conditions influence

the possibility, ability and will to develop positive relations with other

people.

Ownership and thereby the power-relationships in our class-society keep

back a communion around building and handling joint affairs. There are

deficiencies in the democracy, but it is not possible to make the capi­

talism democratic, because the ownership in a capitalistic system means

that one class has the power over another. So there is not objectively

any ground for people to commit in joint affairs and in affairs of other

people to make decisions about future living conditions. Then it has

to be a planned economy and a well-developed democracy.

Not only the production relationships but also the productive forces

influence the way people are to one another. "Structure-rationalizations"

have for example meànt that people are brought together in bigger and

bigger units and that there are dying villages with fewer and fewer people.

The isolation in dying villages is easy to understand. Many of those who

were left have no jobs and therefore no dayly contact with work-fellows,

they have fewer neighbours and friends and relations far away.

In the very bin units (dwelling-places and places of work) the probability

is small to meet people you sometimes have met before. You see a lot of

people and are crowded with them, but you don"t know each other. Long

travels in big cities prolong the working-day and influence the time

and energy you have left for company with others than the family. The

anonymity facilitates and gives free scope to competition and insensi­

bility (both the passive and the active one, like mobbing) in big units.

But the real causes of the negative behaviour lie elsewhere. Big units

may function more or less well as to the relations, depending on a

series of other circumstances.

18

The "structure-rationalizations" influence th« social relations in that

way that many people are again and again expected to create new relations »

which will be heavier under some special circurastanses than in others. The

expectation occurs with an increasing mobility, which wieans adjustments

by changing works- and dwelling s»

"Rationalizations" - more rational production according to capitalistic

standards - influence the possibilities to establish connections with

others.Thare is not always enough of time and energy. There is a dead-

tired group that suffers from lack of sleep, energy and possibilities

to visit other people. But the obstructive weariness is often caused

by alienation and bad feelings., which kills the ability to take initia­

tives .

The elimination within the labour market is something that has followed

in the traces of the 'structure-rationalizations". The elimination can

be drastically downbreaxing for the victims and cause an isolation by

bad self-reliance. The same tnechanismes may be true for some of those

who are not let in on the labour market.

The compétition» which perhaps is th< iost devastating condition for the

relations among people, orginates in the economic base of society. The

demands of efficiency are very heavy on the sellers of labour force and

the presumptive sellers of labour force (school children). The first

sorting of strong and weak people occurs in school. There the division

into classes in society is secured, A hard climate incites to a baiting

between individuals and groups. You have to elbow yourself along or to

persist, hang on to get along.

The law of Jante is an ideology of adaptation which was developed by

powerless workers who lived utider very strained conditions. The possible,

or rather that which was considered as possible, formed the limits of

what was permissible. The law of Jante was an ideology of protection»

because no one was forc€id to see anyone else "sticking up" from the unity.

"You must not believe you are finer than us."' The people among "us" were

all powerless and were all living under bad conditions, and so it always

had to remain. There was; no use in believing anything else.

19

With the development of the productive forces the law of Jante is no

longer to the full an ideology of adaptation by the workingclass. The

individualism is rather the ideology of adaptation in the system of

today with its demand of mobility, higher productivity, education and

consumption. But the production relationships have not changed so that

the fundamental power relationships have differed. The familism is a

continuation of the law of Jante, which has the function of getting the

powerless to suit themselves to being powerless. "Keep the cold out, creep

into your own house, don' t think too much, to run away is better than to

attack.'"

One sort of ideology is educated in school, by the massmedias, and so

on. There you can find the ideology of classlessness, an imagination

where the society consists of a collection of ''Robinson Crusoes". The

ideology of classlessness is correlated to individualism and isolation.

In the Swedish society there are lots of myths about the welfare. Myths

create complexes and bad self-confidence, which are partly causes of

isolation.

The whole society is leavened with market - principles and competition

and we may in ideological connections speak of a common competition-

mentality. Marx wrote about reification and thereby meant that people

are transformed into commodités in the capitalistic society. Calculation

rather than communion characterize the contacts between people.

The individualism is one part of the bourgeois ideology of adaptation,

which is not only automatically reproduced in the capitalistic society,

but also partly planned. The enterprises may for exampel consciously

try to transform a dangerous unity among workers into an individualism

at the places of work by manipulating the wage-system. Contract-wages

and qualification-valuation-systems are examples of wage-systems which

evoke and underblow the individualism.

On the political level we have discussed the state which has a central

role in the monopoly-capitalistic society. All of the earlier mentioned

causing factors would be easier to change if the state hadn't intervened

with such a force to maintain and push forward the existing formation of

society.

20

One of the maintaining functions of the state is to build up institutions

for taking care of "broken" people who have been hit by the system and

have not managed the demands. The growth of the institutions of the

state prevents other people from seeing and understanding and leaves

them in comfortable demandlessness, so that they first of all may think

and handle by themselves and easier participate in the common competion-

roundabout .

Economy, ideology and politics correlate. Accordingly the causing factors

on different levels which we have mentioned correlate.

You can see the problem freni both macro- and micro-perspective. The "evil

conditions" are to a certain extent understandable from the individual

point of view, because they mean a confortable demandlessness. In short

time it is rewarding to be passive and insensitive and first of all to

get along yourself.

There are contradictions in the system and members of the working class

are not any puppets on strings who automatically correspond to the influence

they meet. The system feeds an opposition from the working-class. A main-

thesis in this report is that such work in opposition makes a brake and

creates better relations between class-members. The active opposition

feeds class-solidarity.

A class-conscious individual works for collective handling at the place

of work, is not insensitive in front of incidents which hit the class,

don't call foreign neighbours "niggers", but look upon them as class-

brothers and so on. The unemployed or prematurely-pensioned worker, who

realizes the causes of unemployment and the growing number of prematurely-

pensioned as a class-question, doesn't first of all blame himself/herself.

The work of the movement in opposition must not from the beginning be

directed to change fundamental power-relations. Even a defensive struggle

for protection and trade-union-struggle on a local level may influence

the solidarity in a positive direction. But one of our hypotheses is that

a struggle in tradeunions which is slowed down and not at all is linked

up with a continuing struggle for the working-class to take the power

creates alienation and non-activety. Then it doesn't have the same

positive influence on the solidarity between class-members.

21

Today the social democracy is not any political movement in opposition

to the capitalism. It is not possible to be such a movement in opposition

and at the same time administrate the state-apparatus to stabilize the

existing formation of society and make it more effective. The social

democracy has been incapsulated in the state-apparatus. They restrict

themselves trying to make the conditions for the working-class (absolu­

tely) better within the existing system by making the most of the space

which is made by a stabilized and effective capitalism.

The social democracy has not any qualification for and is not dependent

on an engagement from many people in joint work. Besides they make it

harder for a new political movement to grow up.

In the course of the years the social democracy gradually has degenerated.

At the beginning the class-ideology was strong and this has left tracks

until nowadays. Especially older men and women within the social democracy

have a strong feeling of class-solidarity and act from conviction. The

situation could have been better but it could as well have been worse if

the social democracy hadn't existed (it depends on the alternative).

The "evil conditions" are caused by the fact that the working-class partly

is in a gap. Ownership and power-relationships in the society keep back

a communion around building and handling joint affairs. There isn't either

any spread work in opposition to get rid of the capitalism (and thereby

to create preconditions for communion around building and handling). The

class-solidarity is dependent on such a work in opposition.

But there are embryos of a new revolutionary movement in opposition. Such

a movement originates from inherent forces in the system but is also broken

by them.

The capitalistic economic system is in the long run untenable. One driving

factor on the work in opposition against capitalism is that the deficiencies

still more often appear and that the crises follow in rapid succession. During

the development of the productive forces the prospects for political struggle

change. The possibilities for communication change, which influence the

growth of class-consciousness. Further more, many people are forced to

breaking up from surroundings to which they have grown habituated. The

question is if this will have an awakening effect. We are irresolute.

22

One of the restraining factors is the predominant ideology with its mendacity

about real conditions. In class-struggle the capital and the state have

strong weapons, of which violence is used at the extremely. The knowledge

about the strong weapons in the hands of the enemy creates a conflict for

those who want to work in opposition. This is a restraining factor in mikro­

perspective.

It turns up a series of communion-movements as a reaction to the "evil

conditions" which also influence the existence of these conditions. We

can mention, for example, jesus-moveanents, community-work and "a-house-

for-everyone". These movements have things in common:

1. They want to find a cure for the deficiencies in communion in the

society

2. They have an ideology of classlessness. They have tried to create

class-less isles in the class-society

The communion-movements have turned up spontaneously but are still more

often supported by the state-apparatus and the capitalists (for example

house-owners who want neighbour-solidarity to reduce the damages on houses

and prevent empty apartments in dwelling-places).

One can hardly discern the effects of these communion-movements on the

"evil conditions". Probably they give a small effect on the relations among

the members of the working-class, because presumably it is a typical middle-

class-movement. But if it has some effect, it may be positive (contacts

between neighbours in typical working-class-places may give the opposition-

movement a push forward) or negative (cause new "evil conditions" in the

form of a communion across the class-dividing-lines).

23

The concluding explanation-model looks like this:

ideology

of adaptatation

politics: the

state as

a uniting

factor

economic base and its

changes

1. production relationships

2. productive forces

social relations:

occurence of

isolation, insensibility,

emptyness, competition,

calculation, desintegration,

individualism

and familism

opposition

working-

'communxon-I i movements

ideology

and

activity

IV Proceedings from authorities

Evil social relations can also be regarded as problematic from the point

of view of enterprises and from the point of view of the state. The enter­

prises see the desintégrâtion at places of work as something negative,

because it gives rise to higher absence, lower productivity and a greater

renewal of the staff. The ideal here is a unit, a uniting spirit, between

the staff and the firm.

From the point of view of the state it is desirous to get rid of the "evil

conditions" because they are seen as a partial cause of an overstrained

charee~apparatus,because the training of children (reproduction of adjusted

labourforce) demands awell-functioning social network and because contacts

between people from different classes make the contratjetions in the society

downsoftened.

21+

Man is a social being. To function he/she must in some way be socially

anchored» The capitalism makes an inferior ground for this anchorage. The

class-society gives no space for a real political anchorage in a democratic

system. A real working-anchorage can't be reached as long as the production

is not decided by needs and when permanently hidden and openly declared

troops of unemployed are created. Further more the social relations are

influenced in a negative direction in the development of the capitalism.

But the state still tries to create an imaginary communion straight across

the classboundaries (for exampel between neighbours) which conceals the

deficiency of solidarity and the alienation in their social relations.

A theory of causes of social problems cannot from a general point of view

form a ground of a proceeding parcel to be used of the state to get rid of

problems. The possibility to develop a "strategy for communion" by pro­

ceedings frcm authorities is a myth, as far as the strategy is not built

on a theory which is defined by the arsenal of proceedings from the autho­

rities .

The theory of causes of "evil conditions" concerning social relations

(section III) worked out into certain lines of action. The working-class

has to reorganize the opposition to the capitalism, in order to create

preconditions for a real communion around building and handling joint

affairs. The point was that such a work in opposition actively and ideo­

logically is a counter-weight to all the "evil conditions" which are spread

among people. Class-consciousness and class-solidarity form the counter­

weight to individualism, desintégrâtion and competition.

These lines of action can't be followed by public rewants, how benevolent

they ever are, because a movement in opposition has to stand free from the

state-apparatus. Further more the capitalism makes a strait-jacket for

proceedings against, for exampel, the bad anchorage. They can at the best

bring about a sort of provisory social anchorage for the working-class

(including the eliminated). They may help sane individuals to get their :

labour-force sold (to participate on the same terms in the competition) and -

try get them to participate in the handling of affairs of others and also

to create positive relations within the family and possibilities for relations

within the frame permitted by the capitalism. It is hard to eliminate compe­

tition and other things that deal with the content in these contacts by

therapy.

25

We have maintained that the authorities have been dealing with personal

relations (within the family and between neighbours for example) as a

compensation for déficiences in working- and political anchorage in

the society. Those who work with social politics on the local level

have to do something about that part of the anchorage that they can

managej among other things to create substitutes for work and work

fellowship.

Community work is a proceeding from authorities which we have penetrated.

This is a method to stimulate neighbours to activities and relationships.

In the introduction of community work by progressive social workers in

Sweden at the beginning of the 1970's the aim was to more or less replace

the formal social control by an informal one. When the authorities now

have chosen to knit up the activity more strongly, it has rather been a

complement to therapy and thereby a refined instrument of control in

their hands. But exactly how the community-work in the administration of

the state-apparatus will be formed isnft yet clear.

The different types cf community work have all suffered from a lack of

theories (for example about causes of the growth of the charge-apparatus)

or have been grounded on the wrong theories (for exampel about causes

of isolation and other problems). Thereby the community workers have

participated in a production of ideologies and than among other things

they have spread imaginations, that causas of social problems are to

be found in the formation of modern dwelling-places. Further more they

have legitimated a reduction of resources to the charge-apparatus in

relation to new and old needs. That is a production of an ideology in

the traces of a financial crisis of the state.

The absorption and changing of ideas from the state plus failures in

relation to earlier goals made the enthusiasm down-cooled among social

workers for the method of community work.

26

V Softdata-sociology

Behind the theory of social relations there is a lot of soft data. The

essay is a sort of softdata-sociology. The subject has such a character

that hard data (collected for example by formalised mass-questioning)

do not suit. This fact does not prevent the so called well-fare*studies,

which have been made in several countries, to deal with questions about

social resources and the like. But here we have searched for explanations

and tried to create perspectives, so the method has become different.

Further more the questions have been influenced by the rejection from

the beginning of the absolute demand for use of hard data.

During several years a lot of data were collected from articles in

newspapers, books (special literature of the subject and light litera­

ture), radio- and TV-programs, notes on concrete incidents and so on.

It is an attempt to follow the advice of C W Mills about archives for

collecting empirical observations and own thoughts around these obser­

vations .

Own experiences played an important role, for example by the partici­

pation in community work. Further more private interviews with practically

working, social workers and other ones gave clues in form of mediatory

experiences. Such an empirism lies behind the theory. A special bit of

"data-collecting", concentrated in time, doesn't exist.

Besides of giving a picture of the method used in the reports of social

relations we have, with an angle of ideological history, aimed to clarify

the concept of softdata-sociology. The early softdata debate, which

took place about ten years ago, first in the journal "Sociologisk forsk­

ning" (Sociological research, Swedish journal, without any English summary)

and later debate articles about Swedish sociology have made the foundation.

The softdata debate is confusing, because the debaters partly have their

own picture of what softdata-sociology is. Some of them meant that it

is "Verstehen-sociology" of Weber, a statement which we rejact. That is

only one sort of softdata-sociology.

27

It is formal aspects of data which discriminate softdata- from harddata-

sociolpgy. If soft data is dispatched into an explorative stage, which

must be followed by harddata, the question is not of interest. The soft-

data- sociology is adopting soft data in theory-construction and empirical

argumentation for and against theories.

Our conclusions about the concept of softdata-sociology may be formula­

ted in points:

1. Within the softdata-sociology you use informal, qualitative softdata,

which leaves space for a gre^t variation. The life-experiences of the

researchers and the direct contact with the problem studied are of the

greatest importance in order to create an empirically richer research.

2. The softdata debate is a reaction against the positivism within Swedish

sociology. The positivistic harddata sociology is criticized for both

empirical and theoretical powerty. The explanation to the name "soft-

data sociology" of the anti-positivistic alternative we find in the

fact that soft data have their given place within the constructivism.

Then the limit is indistinct between the discovery of soft data and

the creation of a new theory. Constructivism means that theory-building

holds elements of creation and construction and that theory and empirism

are organically united.

3. Two main figures in the Swedish softdata debate partly have different

opinions about the argumentation of sociological theories. While Hans

Zetterberg recommends verification of theories or propositions, but then

without methodological puritanism, Johan Asplund points .out one part

of Sociological work - aspect-looking - which neither can nor must be

exposed to empirical investigation. According to Asplund sociological

"indications of meaning13 have to be appraised by other criteria. We

have described the possibility of empirical argumentation in terms of

soft data.

28

4. Softdata sociology in such is not anything politically radical. Soft

data have their place in both strategic sociology of administration and

critical sociology with an intellectual and theoretical character. But

there is some correlation between data and politics. To clarify the

wide circumstances around "personal troubles" and common problems in

the society is a politically (and scientifically) important question

at the same time as it demands scft data. Further more there is an

anti-elitism in the use of soft data. That which experts have said

with support of figures, treated according to special rules and with

formalised methods of measuring is not selfevidently the only right

thing. The figures and the rules will easily be something to hide behind

as a shelter against observation and attacks. The use of soft data may

be one way to take the research down on earth.

29

Referenser

Ahlberg, L? m fl, Révolu tion på tjänstetid - om ett sam­hällsarbete i Aspudden, Vasa 197 5

Ahrne, G, Den gyllene kedjan» Studier i arbete och konsumtion, Falköping 1 97 6

Allaktivitet ~ ja men hur? Erfarenheter från försök att för­verkliga. en vision, samlade av Bertil Nelli ans, Lund 19? 1

Allardt, E, Om svensk sociologi, Sociologisk forskning, 2/73

Ambjörnsson, R, Drömmen om Schlaraffenland, DN 31/12 1976

Aspelin, G, Positivismen på de anklagades bänk, Sociologisk forskning 2/7 3

Asplund, J, .Auhert som mjukdatasociolog, Socio logi sk forskning 2/66

Asplund, J, En mycket fri tolkning av några teser i Georg Luca.cs "Historia och klassmedvetende", forskningsrapport nr 17» Soci, o logi ska insti tu t lo nen, Gö teborgs universi te t

Asplund, J, Om undran in i or samhället, Sthlrn 1971

Asplund, J, (red), Sociologiska teorier» Studier i sociologins historia, Sthim 19b7

Barton, A H', Laza rsfeld P F, Some Functions of Qualitative Analysis in Social Research, The B o b b s-Merri1 reprint series in the social sciences*

Becker, H S, Problems in inference and proof in participant observation, American Sociological Review, 6/58

Bengtsson, Hjern, Sociologisk upp s1ag s bok, Uddevalla 1973

Berg, Mårtensson, Åldrande ts psykologi

Berglind, Lindqvist, U t si. agning en på arbetsmarknaden, Lund 1972

Bi dragé t, per sonai tidning vid soci al förval tningen, Öx*ebro k o tum un

Blomdahl, U, Grannskapsarbete - framväxt, utveckling, be-gräns ni n gar, Fri t i d s fo rum nr 2, R S FH, Tä by 1975

öratfos, 0, Social isolering og selvmordshandlinger, i Foss, Retterst/il, Sund (1972), se nedan

Brox, 0, Socialpolitiska följder av 1 ok al s aia funne t s rörfall, i Börjesson, B, Saxnhä 1 isrnyter, Sthim 1 97 1

Brox, G, Strukturfascismen och andra essäer, Lund 1972

Börjesson, B, Vinterhed, K, Fem familjer* i Sverige, Sthlra 1972

Cederblad, M, Wedel, P, (red), Förortsf ainiljer • Örn kontakt, samarbete, delaktighet mellan människor i Förortsområdet Fägersjö, Lu nd 197 5

Christie, M, Hvis skolen ikke fantes, Oslo-Köpenhaton 197 1

Christie, N, Scandinavian criminology facing the 1970 's, i Scandinavian studies in criminology, Volym 3

30

D a g 1er, S, S oc i o 1 o g i o s m o tedi n t resse, Sociolo g; i ska insti tu-tiorien, Göteborgs universitet, 1974 (stencil)

Dahlin, L, Levnadsnivå, hälsa och nytt j onde av social- och sjukvård - an. be f o lknings s tud i e i tre malmödi s trikt, 197 3 { s ten c i L )

Dahlkvist, M„ O m staten, Uppsats .framlagd vid statsvetenskapliga insti tutionon, Uppsa1 a univers Ite t, 197 I (stencil)

D ab 1 kvist, M, S t a t e n, so c i al. d emokr a t i n o eh soci al i sm en, Lund 1977

D an ielsson, A , O m f a c k fö renin g e n s ä nd airi å 1 i U rv a 1 av A x e 1 Dan i. e 1 s s o n s s k r i f t er# H e d I e v ? ì ad sförte c k n i ng och k ar ak tär i -stik av Ben# t Lid forss, Ma lmö 1908

DN 27/12 72, 2/2 7'i, 22/ 3 73, 17/7 73, 21/12 73, 1*»/l 7* f

15/12 7 11/2 76, 26/2 76, 28/2 76, 2?MO 7to, 31/12 76, 13/2 77

Daun, À, Förortsliv, Lund 1 97 4

Daun, Å,. Social s truk tur på m ikronivå, SOU 1971 î 28

"Daun, À, Solidaritet och social struktur i Daun m fl, Sam-h ä 1 1 s förändringar och bro t tsli/rhet « 3 th l.m 1 97 4

Daun, Å f Strate gi fö r g em ensk a p, K r i. s t i an s t ad 1 97 6

D u r k h e i m, E, S j ä i vin o rd et, U p p s a 1 a 1 S) o 8

Durkheim, E, The division of Labour in Society, New York 1964

Edling;, S, Avvik ama, och samhällets utveckling i. Åkerman, N (red) Kontroll av individen, Det nya samhället nr 1

Eh nm ark, Hag's t r örn, Isaksson, Jag är jävlig't optimistisk, 1973

Blmér, Ä, Svensk socialpolitik

Engström, B, Löneformer och faen: Ii g aktivitet, Zenith 2/68

Eriksson, I, Wo I Ibegrepp som socio lo/- is »c a analys in s t rumen t, Soci ologi sk forskning, 1/7 3

Eriksson, R, Sociala mål föi* fysisk planering, Institutet för s o c i ai f o r sk n i n%, S t h .1 m 1973 ( s t e n c i 1}

E s k o 1 a, A., G e ni e n s ani t , S t h 1 r?? 1l ) 7 4

Expressen 4/12 75

Fallet Harry Isaksson eller Pre s sk amp an j en mot stridsfonden och Arbetarsolidari tet, Skrift utgiven på uppdrag av Organisa-ti.onskoramittén för Arbetarsolidari tet, Uppsala 1973

Fi h Aktuellt Kulturfront, 17/75, 21/75

Pjeliström, R, Anteckningar om positivismen, Häften för kri tiska studier 2-3/69

Fl emström, C, Rönnby, A, Socialt fältarbete, Lund 1975

F o ssum, Ret ter s tfi 1, Sund, So c i al i sol as j on i dagens s a/n— funn, Uni ver s i tets i'o r 1 age t 1 972

Fr axiz 4n, M, S and s t ed t, E, Gr ann sk ap s pianori ngens fö ru t sä 11— n ing ar i det svenska 4 ( > -1al e t, Sociolo giska in stitu tion en, Uppsala univeri stet, 197o (s tenci 1)

Fritidshem.su trednim>en 1973, Analys och utvärdering av verksam­heten vid fritidshemmet för vuxna i Örebro, Sociologiska in— s t i tu t i o n e ii, universitetsfilialen i. Örebro ( s tendier)

Fromm, E, Flykten frän friheter^ Falicenoerg 197 1

Furuåker, B, Hoppjerkedebatien - Om rörligheten 1 arbeta­rn ark nati s po li tiken, Sociologi sk i or skning 3/ 7 2

Gedin-fîri xon, Invandrare i Sv erige, brev och s ani t o 1 - främst m e d f i n 1 ä nd ar e

Glaser, B Gf Strauss, A L, The Discovery of Grounded Theory, Strategies for Qualitative Research, 1970

Gor ss. A, Sjukvård, hälsa och samhälle, Ord och Bild, 6/75

Gullberg, A, Till den svensKa sociologins historia, Unga filoso fers foriag, 1972.

Göt lind, E, Några reflexioner om mjukdatasociologi, Sociologisk i o r s k ni ng k/66

Hart, v ötter, Lönebildningen på arbetsplatsen, Vänersborg: 197 3

ri indness, B, Th e D e c 1 i n e o x v / o r k. i n g~ G1 as s Polit i es, Lo ndo n 1 9 7 1

Holter m fl, rawiljen i klassamhället, M almo 1976

Håkansson, K, Socialism som självstyre, Falköping 1973

Håkansson, P A, Industri arbetets karaktär och arbetarklassens s t r uk tur, S o c i o 1 o g i s k io r s k n i n g, 3 / 7 6

H ä f t e n fö r k riti sic a s tu d 1 e r, 6 - 7 / 7 2, 5 / 7^ 5/76 JAN-rapport nr 72, Granns amarbete i Fagersjö, Del 2, Peda­gogiska ins ti tu tionen, Stockholms universitét

Israel, J, Alienation: från Marx till modern sociologi, S thIm 1968

Israël, J, Om konsten att lyfta sig i håret och behålla b ar ne t i b ad v a 11 n et, S th lm 1 97 1

I sr ae 1, J , So c :i o logi * De 1 1 > S th lm 197 3

israel , J, The Welfare State - A Ma nifestation of Late C apitalism, A-tentative Attempt for a Conceptualization, Acta Sociologica, k/lk

Jaakola, M, Koristo, A, Friendship networks in the Scandinavian countries, Research report no 11, 197b, from Research group for comparative sociology, University of Helsinki

Johansson, S, Max weher en mjukdatasocioiog, Sociologisk for s kn i ng 3/66

Johansson, S, När är tiden mogen, Karlskrona 197**

Johansson, S, öm levnadsnivåtindersökningen, Sthlm 1970

Johansson, S, Politiska resurser, Sthlm 1971

Jonsson, G, Att bryta det sociala arvet, Sthlm 197 3

Jonsson, G, Brott och samhälle i Daun m fi, S amha il s for ari-ring ar och brottslighet, Sthlm 197k

Ivorpi, W, Undersökning om demokratin inom fackföreings-rörelsen, ännu ej pxiblicerad.

von Kreitor, N-K, Humanistisk psykologi sorn Geisteswissen­schaft, Häften for kritiska studier 6/75

32

Kupferberg:, F* K am pen om arbe tsüelnin&en i Kina, Häften för kri tiska studier, 4/75

Li edili an f S—E, Marxism och dialektik, Häften for kritiska studier, 7/7 à

Liljeström, R, Gemenskap och isolering i stadsmiljö, Social­medicinsk tidskrift, 7-8/72

Li 1j es trom, R, Uppväxtvillkor, Uddeva11 a 197 3

L i nd e, U, 0 en k o ns t nä rI i g a t i111 alslormen f Sor io1o g i ©k forsknirj g * 3/ 66

Lindeberg, J, Ralph Olsson, hemmaman* Berättelser om ett arbetsbyte, Sthlm 197 2

Lindhagen, J, Nilsson, M, Fotet mot arbetarrörelsen, Jönköping' 1970

Lundahl, A, Fritid och rekreation, Sthlm 1971

Lundberg, G A, Kan vetenskapen rädda oss?, Sthlm 1932

Lundgren, G, (red). Att leva med sin ensamhet, Uddevalla 197 *

Lysgaard, S, Arbeiderkojlektivet, 0 s1o 1967

Marcuse, H, Der? end intens i one Ila människan, Sthlm 1968

Markovic, M, The problem of rei i Ication and the Verstehen ~ Erklaren controversy, Acta Sociologica, Vol 15, no 1

Marx, K, Kapitalet I

Mattson, H, Lundgren, K-E, Snart vårdar alla varandra? Sociala in e t o d er ka r 11 ä gg s, So c i a 1 ny 11, 2 / 7 6

Mennel, S, Ethnowiethodology and the new Methodenstreit, Acta Sociologica, 4/75

Miehanek, E, Socialboken, Sthlm 1966

Mills, C W, Den sociologiska visionen, Lund 1971

Moore Jr, Tolerans och vetenskaplig: syn i Kritik av den rena toleransen, Sthlm 1968

0 'Connor, J, The Fiscal Cri sis of the State, San Fransisco 1975

Ohlström, B, Kockurasrappor ten, Falköping- 1970

Oljelund, T, Ringoi Wahlströms mini-pocket, pendeibok nr 11

Palm, A, Ur en agitators liv, Halmstad 1970

Palm, G, Bokslut frän LM, Uddevalla 1974

P alm, G, Et t å r pä LM, XI ci d ev al la 1972

Paulsen, M, DU, människa, Uddevalla 197 2

Pockettidningen R, 4/72, 2/73, 5/74

Richter, Hf Solidaritet. Ett alternativ till prestation -konkurrens - utsiagning, Sthlm 197 5

Ringen, S, Den sosi ale förankring, Arbeidsnotat nr 62, Leve— kårsundersy£k elsen, Bergen 1976

Sandemose, A, En flykting korsar sitt spår, Uddevalla 1968

Schneider, M, Samhället som sjukdom, Sthlm 197 5

Seebrook, J, Det ständiga gästabuaet• Från fattigkultur ti II konsumtionskultur, Falköping i 975

S e abro ok , J , En s åra, Lund 1 97 5

Segerstedtf T, Att s tudera sociologi, Sthlm 1968

Si debäck, G, Historiesyn och kl as s teori f Sthlm 197 2

Simmel, G-, K amp, Uppsala 1970

Sjöstrand, I* Samhem, Sthlm 1973

Sjöström, K, Socialpoii ti ken i det kap.italistiska samhället, Go teborg 1 97 k

Soci al medi ci nsk tidskri i:'t, 5/ 7 ̂

•Skiftarbete, Praktisk information för skyddsombud m fl av Erk Bolinder, LO informerar nr 9» Sthlm 1 $*71

Soc.ialnytt, 2/76, 7/7 6

Socialstyrelsens miljöstudie (SONI), Lägesrapport 1973

Sociologisk forskning 1 / 75 och 2/77* debatt om hermeneutik u ti från Trankells bok "Kvar tere t il i s an,T

SOU 1S*7**î39» SOU 197^î'*Oj Socialutredningen

Steiger, 0, Till kritiken av den reformistiska modellen för samhällelig barnuppfostran, Ord och bild, 1/76

Sunesson, S, Politik och organisation» Kristianstad 197^

Söderfeldt, B, Hur växer kunskapen?, Häften för Kritiska studier, H/76

Tengvald, K, So c i al h j alps t agama och den nya underklassen - en kommentar till intervjuundersökningen i Tyresö i Åkerman, N, (red), Den nya underklassen, Falköping 1972

Tengvald, K , V ard apparaten och den informell a strukturen -om medicinska och psykiska problem och åtgärder, Sociologisk Forskni ng, 3/7 3

Tiden, 1/7**, 7/7 4

Therbora, G, De socio logi ska verksamheterna, vSociologi.sk forskning, 2/7 3

Therborn, G, Science, Class and Society. On the Formation of Sociology and His torical Materi al l sin, Lond on 1976

Trank e 11, A, Kvarteret flisan* Om en k r i s och dess övervinnande i ett svenskt förortssamhälle, Sthlm 1973

Ulvenstam, L, Så blev mitt liv, Lund 1976

U tbildningens prioriteringsfrågor* Hermods vårkonferens 1972, Dokumentation, Mal mö 197 2

Utmaningen, TV- och radioprogram, 27/3 1977

W e sterlund, A, Bak om fas ad en, Fai un 197 2

Vinterhed, K, Självmord, Halmstad 1968

V å r bo s t ad, 10/ 7 3

34

Zetterberg* H, Om teori och belägg- i sociologien, Uppsala 1 967

Zetterberg, H , Tradi tioner och möjligheter i nordisk sociologi, .Socio topi sk forskning, 1/66

Zetterholni, T, Den kinesiska utmaningen, Sth.lm 1 969

Åberg, R, Fl yttning och fritid, rapport nr 9 i projektet Geografisk rörlighet - sociala och ekonomiska effekter, Sociologiska institutionen, Umeå universi tet, 1973 (stencil)

0yen, 0, Social research and the protection of privacy: a review of the Norwegian develpment, Acta Sociologica, 3/76

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Tidigare i denna serie utgivna rapporter;

R 1 Karlsson, Georg An Influence Model

R 2 Nordenstam, Tore Ethics and Social Structure

R 3 Karlsson, Georg On Social Roles

R H Cottino, Amedeo Social Differentiation and Court Sentences

R 5 Bergroth, Alf, Källtorp, Ove, Marklund, Staffan, Synnerman, Jan Erik Samhällsstruktur i Vilhelmina kommun

R 6 Sahlman-Karlsson, Siiri Perceptual Defences: Processes protecting an Organized Perception of Another Personality

R 7 Ciglhn, Göran, Karlsson, Johnny Umeåstudent 1970

R 8 Bergroth, Alf, Källtorp, Ove, Marklund, Staffan, Synnerman, Jan Erik, Vilhelminaundersökningen: Om teori, metod och urval

R 9 Cottino, Amedeo Social structure and deviant behaviour: A working paper

R 10 Cerha, Jarko Opinion Leadership Revised and Finalized

R 11 Cerha, Jarko Order without Authority

R 12 Bergström, Lena Storfamilj - kärnfamilj

R 13 Johansson, Eva Christina, Ottosson, Per-Ove Stabilitet och föränderlighet i de partipolitiska sympatierna bland studenter i Umeå

R m Höglund, Lars, Persson, Olle Transportkonsumtion i sociologisk belysning

R 15 Marklund, Staffan Social struktur och levnadsförhållanden i en jordbruksby i Norrlands inland

R 16 Källtorp, Ove Strukturomvandling, och levnadsvillkor i en skogsby i Norrlands inland

Forts.

R 17

R 18

R 19

R 20

R 21

R 22

R 23

R 2i*

R 25

R 26

R 27

R 28

R 29

R 30

R 31

R 32

R 33

Forts

Synnerman, Jan Erik Vilhelminaundersökningen: En modell för levnadsnivåmätning

Karlsson, Georg Umeåstudent 1970 - några metodologiska synpunkter

Styrborn, Sven Om Socialisationsprocesser - några olika tolkningar av relationerna mellan människa och samhälle

Karlsson, Georg Om sociala målsättningar

Marklund, Staffan Fattigdom och socialpolitik i Vilhelmina

Marklund, Staffan Living Conditions and Socialpolicy in Rural Change

Höglund, Lars, Persson, Olle A Survey of Studies on Use and production of scientific and technical information

Bergroth, Alf Social service i en glesbygdskommun

Eriksson, Ingalill Sociala relationer. Något är fel. Vad och varför?

Ciglhn, Göran Stabilitet och instabilitet i partipolitiska sympatier. Politisk socialisation och politisk rörlighet hos en grupp studenter

Ciglhn, Göran Social bakgrund, studier och politik - Några paneldata från Umeå

Cigehn, Göran Förändringar i partipolitiska sympatier och utbildningsval under studietiden Om betydelsen av social bakgrund och universitetsmiljö

Persson, Olle, Höglund, Lars Evaluation of a Computer-based Current Awareness Service for Swedish Social Scientists

Höglund, Lars, Persson, Olle Information use within an Applied Technical Field

Synnerman» Siv Kooperationen och dess tjänstemän

Hedman, Eva Boende och sociala kontakter

Höglund, Lars, Persson Olle Informationsutnyttjande inom ett tekniskt specialområde

Eriksson, Ingalill Hjukdatasociologi

Eriksson, Ingalill Isoleringsproblematiken och myndigheterna

Höglund, Sten Demokrati i en stor facklig organisation. En diagnos av den svenska Landsorganisationens stadgeförändring 19M-1

Bergroth, Alf Pensionärer i en glesbygdskommun. Pensionskarriär och levnadsför­hållanden