Fysisk aktivitet bland äldre
En intervjustudie om äldres upplevelser och effekter av fysisk aktivitet
Physical activity among older adults
An interview study about the experiences and effects of physcial activity among
older adults
Michaela Lundströmer
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrottsvetenskapliga programmet
Examensarbete, 15 hp
Handledare: Owe Stråhlman
Examinerande lärare: Helen Hjalmarsson
Datum
ABSTRACT
Title: Physical activity among older adults – An interview study about the experiences and
effects of physical activity among older adults Titel: Fysisk aktivitet bland äldre – en intervjustudie om äldres upplevelser och effekter av
fysisk aktivitet. Author: Michaela Lundströmer
Institute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.
Tutor: Owe Stråhlman
Date: 2015-06-02
Number of pages: 36
Keywords: Older adults, physical activity, exercise, motivation, self-efficacy
Background: Todays society tries to make life easier with elevators, escalators and improved
and expanded public transportation. These may be a help to many of us, but they also
minimize the amount of natural exercise we get. This in turn means that we need to find
exercise in other ways, for example by buying a gym card. One of the main reasons why
elderly people won’t exercise today is for financial reasons. The population of elderly in
Sweden is increasing but the number of elderly people exercising is below 50%. We need
exercise for our well-being, and therefore we need to highlight the positive effects of physical
activity.
Objectives: The aim of this study is to examine the effects and experiences of physical
activity of elderly people.
Method: Qualitative interviews were chosen as the method. Six individuals participated in the
study, five females and one male. The participants were between 65 and 80 years old and all
of them were regularly participating in organized physical activities. Qualitative content
analysis was used to analyse the data.
Results: The analyse resulted in three categories: social aspects, Physical aspects and
Psychiatric aspects. The result shows that well-being were the most common motivation and
reason for the participants to be physically active. Some of the participants needed physical
activity to be able to handle grief and anxiety. All of the participants said that being physically
active gave them joy and satisfaction in life, and all of the participants thought that having a
social life was just as important as being physically active. The conclusion of the result in this
study is that elderly people need physical activity in their life to have a good quality of life,
but having a social life and seeing friends are just as important.
FÖRORD
Idén till denna uppsats kom sommaren 2014 då jag arbetade på ett äldreboende. Idén mognade
till sig under min praktik på Seniorernas Hus under hösten 2014 och när tid för
uppsatsskrivandet kom hade jag bestämt mig för att belysa äldre människors tränings vanor.
Jag tycker mig se ett ökat intresse av hälsa och träning bland den äldre befolkningen i Sverige
och ville därför fördjupa mina kunskaper om hur äldre tänker kring fysisk aktivitet.
Jag vill passa på att tacka alla underbara människor på Seniorernas Hus, ni är allihopa
glädjespridare. Jag vill även tacka Lena Bergström för att jag fick möjlighet att genomföra
mina intervjuer i herrgården. Jag vill även tacka min handledare Owe Stråhlman för att han
varit så positiv under uppsatsskrivandet. Jag vill även ge ett stort tack till de frivilliga
respondenterna som ville sitta ner och prata med mig, utan er hade denna uppsats inte blivit
av. Slutligen vill jag tacka alla nära och kära som stått ut med mig under uppsatsskrivandet,
jag vet att jag varit jobbig så tack för att ni peppat mig ända in i mål.
Karlstad, 2015-06-02
Michaela Lundströmer
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ..................................................................................................................... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................... 7
LITTERATURBEARBETNING ............................................................................................... 8
Begreppsdefinitioner .............................................................................................................. 8
Fysisk aktivitet ........................................................................................................................ 8
De anaeroba och aeroba energisystemen ................................................................................ 8
Allmänna effekter av fysisk aktivitet ...................................................................................... 9
Äldre och fysisk aktivitet ........................................................................................................ 9
Tidigare forskning ................................................................................................................ 10
Socialkognitiv teori och self – efficacy ................................................................................ 12
METOD .................................................................................................................................... 14
Urval ..................................................................................................................................... 14
Datainsamlingsmetod ........................................................................................................... 15
Etiska förhållningssätt .......................................................................................................... 16
RESULTAT ............................................................................................................................. 17
Sociala aspekter .................................................................................................................... 17
Träffa folk ............................................................................................................................. 17
Tillgänglig social motivation ................................................................................................ 18
Sammanfattande analys ........................................................................................................ 19
Fysiska aspekter .................................................................................................................... 19
Hälsoproblem ........................................................................................................................ 19
Hälsofrämjande effekter ....................................................................................................... 21
Vardagsmotion ...................................................................................................................... 22
Sammanfattande analys ........................................................................................................ 22
Psykiska aspekter .................................................................................................................. 23
Må bra ................................................................................................................................... 23
Rädslor .................................................................................................................................. 24
Negativism ............................................................................................................................ 25
Sammanfattande analys ........................................................................................................ 25
DISKUSSION .......................................................................................................................... 27
Metoddiskussion ................................................................................................................... 27
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 28
Fortsatt forskning .................................................................................................................. 30
REFERENSLISTA ................................................................................................................... 31
Bilaga 1: Intervjuguide ......................................................................................................... 33
Bilaga 2: Informationsblad ................................................................................................... 34
Bilaga 3: Samtyckesblankett ................................................................................................ 35
5
INTRODUKTION
I och med en förbättrad hälso- och sjukvård har den förväntade livslängden ökat under de
senaste århundradena både i Sverige och internationellt. Tidigare var svält och
infektionssjukdomar de vanligaste dödsorsakerna men idag är det istället ålders- och
livsstilsrelaterade sjukdomar som dominerar. Mer än vart tredje dödsfall i Sverige är orsakat av
hjärt- och kärlsjukdomar så som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Varje ökad enhet av VO2max
innebär cirka fem procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt varje ökad centimeter i
midjeomfång innebär fem procent högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar (Ekblom-Bak, 2014).
Medellivslängden i Sverige har ökat under hela 1900-talet och Statiska Centralbyråns prognos
beräknar att Sverige år 2030 har 357 000 personer som är 85 år eller äldre jämfört med 208 000
stycken år 2001. Utan regelbunden motion mår vi dåligt men dagens samhälle med hissar,
rulltrappor, bilar och utbyggd kollektivtrafik gör att de flesta av oss får väldigt lite
vardagsmotion vilket gör att vi måste söka fysisk aktivitet på annat håll. Riksidrottsförbundets
statistik över svenskarnas tävlings- och motionsvanor visar att nästan fyra av tio tillfrågade
personer mellan 60 och 70 år motionerar två eller fler gånger i veckan. Den vanligaste
motionsformen är promenader följt av gympa, aerobics, cykling, golf, joggning och
styrketräning. Statistiken visar även att kvinnor motionerar något mer än vad männen gör, men
medan männen oftare tävlar än kvinnor (Riksidrottsförbundet). I och med en stigande ålder
påverkas människans muskelmassa vilket leder till en reducerad muskelstyrka. Även balansen,
rörligheten och gångförmågan reduceras i stigande ålder (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Fagerström och Lindgren De Grott (2011) beskriver i sin studie diverse faktorer till att äldre
väljer att ägna sig åt fysisk aktivitet. Faktorer som kommer fram är angelägenhet om att behålla
hälsan och rörlighetsförmågan, vilken vetskap man har om positiva följder av fysisk aktivitet
samt motivationen och glädjen av det sociala med att vara fysisk aktiv med andra. Fagerström
och Lindgren De Grott (2011) lyfter även fram faktorer till varför äldre väljer att inte ägna sig
åt fysisk aktivitet, så som dåliga hälsotillstånd som försvårar eller gör chansen till fysisk
aktivitet svår, rädslan för att ramla, negativa upplevelser av tidigare fysisk aktivitet samt
ekonomiska skäl. Fagerström och Lindgren De Grott (2011) trycker på att anledningarna till
hur äldre ställer sig till fysisk aktivitet är olika vilket gör att man bör identifiera den
huvudsakliga motivationsfaktorn och det svåraste hindret för varje individ. Allison och Keller
(2000) vill lyfta fram vikten av en persons nivå av self-efficacy som en viktig faktor gällande
6
äldres förmåga och vilja till att ägna sig åt fysisk aktivitet (Allison & Keller, 2000). Det finns
således en viss kunskap om vad som motiverar eller hämmar äldre till att vara fysisk aktiva men
det efterfrågas mer.
7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Samhället idag underlättar på många sätt med hissar, rulltrappor och en förbättrad och utökad
kollektivtrafik, men dessa hjälpmedel gör även att den naturliga vardagsmotionen minimeras.
Detta innebär även att många av oss får i dag söka fysisk aktivitet på annat håll, på till
exempelvis gym. Siffran på motionerande personer mellan 60 och 70 år ligger i dag på 40%
(Riksidrottsförbundet, 2007) och studier visar på att en av orsakerna till att äldre inte rör på sig
är av ekonomiska skäl (Fagerström & Lindgren De Grott, 2011). Prognoser från Statistiska
Centralbyrån visar på att medellivslängden i Sverige kommer att fortsätta öka
(Riksidrottsförbundet, 2007), men hur pass god livskvalitet kan man som äldre vuxen ha om
man inte ägnar sig åt fysisk aktivitet? Målet med denna studie är att genom intervjuer kunna
belysa hur viktigt det är för äldres livskvalitet att vara fysisk aktiv.
Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre vuxna upplever att fysisk aktivitet påverkar
deras livskvalitet och vilka effekter de får av fysisk aktivitet.
Följande frågeställningar kommer ligga i grund för studien
Vad har hen för motivationsfaktorer till att vara fysiskt aktiv?
Har hen upplevt någon fysisk och/eller psykisk påverkan av fysisk aktivitet?
Hur viktigt upplever hen att det sociala med träning är för att må bra?
Anser hen att fysisk aktivitet stärker hens livskvalitet?
8
LITTERATURBEARBETNING
Begreppsdefinitioner
Fysisk aktivitet
Definitionen på fysisk aktivitet i denna studie benämns som all typ av fysisk aktivitet som har
som mål att bibehålla eller förbättra hälsa och den fysiska kapaciteten utan att utgöra skada. Till
fysisk aktivitet tillhör även motion, som har som mål att öka välbefinnandet. Styrketräning
definieras som träning med vikter eller med en gradvis ökande belastning. Den traditionella
synen på styrketräning är att den ger en ökad styrka och uthållighet i kroppens muskler och som
förut i första hand används som ett redskap vid rehabilitering. Idag är dock intresset för
styrketräningens hälsofrämjande effekter större (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Konditionsträning definieras som träning av de kardiovaskulära och respiratoriska
funktionerna, blodomloppets förmåga att transportera syre och musklernas förmåga att kunna
utnyttja det tillförda syret. Konditionsträning syftar till att öka effekten av de energigivande
systemen som utnyttjar syre och som resulterar i en ökning av den maximala
syreupptagningsförmågan (Cider, Jonsdottir, Stener – Victorin, Svantesson & Willén, 2007).
Hjärtat kan, precis som alla andra muskler i kroppen, tränas upp och det som händer vid
konditionsträning är att hjärtat växer och dess pumpfunktion förbättras samtidigt som
blodvolymen ökar. Förbättringen som hjärtat gör vid konditionsträning beror dels på att det blir
större men även på att sammandragningarna blir mer effektiva så att mindre mängd blod blir
kvar i hjärtat när hjärtslaget är klart. Ju mer blod som hjärtat kan pumpa ut till kroppens alla
organ desto mer syre kommer finnas tillgängligt, och ju mer syre som finns tillgängligt, desto
hårdare kan man arbeta (Larsen & Mattsson,. 2013).
De anaeroba och aeroba energisystemen
Kroppens muskler förbrukar energi genom två olika system, det anaeroba och aeroba. Dessa
två system kompletterar varandra, har olika användning områden samt olika för- och nackdelar.
Det anaeroba systemet har en hög effekt, är snabbt men tar slut fort. Det aeroba är långsammare,
en lägre effekt men kan arbeta under en längre tid (under förutsättningar att det finns syre till
musklerna). Oavsett vilket energisystem som används så är målet att få fram ATP (adenosin –
trifosfat) som är en form av energikälla som musklerna kan använda för att arbeta. ATP kan
återuppbyggas av energisystemen från olika energikällor så som proteiner, kolhydrater, fett,
ketonkroppar och alkohol. Kroppens kolhydrater finns huvudsakligen lagrade som glykogen i
9
muskler och i levern, det finns även en mindre del kolhydrater i bloden lagrat som glukos, dvs
blodsocker. Mängden kolhydrater som finns lagrat beror på muskelmassans storlek och hur pass
vältränad man är. Kolhydrater används både till det aeroba och anaeroba energisystemet.
Kolhydratsförbränning har som fördel att förbränningen är snabb eftersom substratet finns
enkelt tillgängligt som glykogen, det är hög effektivitet och kravet på syre är mindre än för
fettförbränning. Nackdelen är dock att kroppens förråd av kolhydrater är begränsat samt att
vatten binder till glykogenet när det lagras vilket ger en ökad kroppsvikt (Larsen & Mattsson,
2013).
Allmänna effekter av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan utföras vid olika intensitet där ju högre intensitet desto större blir den
omedelbara påverkan på diverse kroppsfunktioner. Vid fysisk aktivitet ökar vår puls och
hjärtats minutvolym, blodtrycket ökar, kroppstemperaturen stiger, hjärtats och musklernas
genomblödning ökar, frisättningen av hormoner så som adrenalin, tillväxthormon och kortisol
ökar. Vår syrgaskonsumtion kan öka från en kvarts liter per minut i vila till uppåt 2 till 7 liter
per minut vid maximalt arbete. Hjärtats effekt av fysisk aktivitet beror, precis som för flertalet
organ och vävnader, på träningspassens intensitet, frekvens och duration. Vid tillräckligt
intensiv träning kan man efter några månader ha sänkt sin vilopuls med 5-20 slag per minut,
ökat slagvolymen med 20 procent, förbättrat hjärtats kontraktilitet. Förutom detta så medför
fysisk aktivitet även flera effekter perifert nämligen att antalet kapillärer och mitokondrier blivit
fler. Vid träning sker förändringar i blodfetternas sammansättning vilket man tror ligger bakom
den minskade risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos tränade individer. Personer som är fysisk
vältränade har normalt en högre nivå av HDL – kolesterol (High density lipoproteins) och lägre
nivåer av triglycerider än otränade personer, vilket gör att dom har lägre risk att drabbas av
hjärt- och kärlsjukdomar (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Äldre och fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet kan både förebygga och reducera olika åldersrelaterade fysiska
och psykiska förändringar. Äldre person kan, trots ålder, förbättra kondition, uthållighet, styrka,
balans och rörlighet. Fysisk aktivitet påverkar benmassan samt balansen, koordinationen och
rörligheten vilket tillsammans minskar risken för fallolyckor och frakturer. Äldre kan genom
fysisk aktivitet effektivt bibehålla en hög aktivitetsnivå och en hög grad av självständighet
10
(Statens folkhälsoinstitut, 2008). Livsstilen har en stor betydelse för hälsan, förutom mat-,
motions-, rök- och alkoholvanor är även äldres boende, sociala kontaktnät och grad av
aktiviteter betydelsefulla. Allt fler studier visar att en hög aktivitetsgrad hos äldre gällande såväl
fysiska aktiviteter som sociala och kulturella aktiviteter minskar för tidig död, sjukdomar och
funktionshinder (Riksidrottsförbundet).
Låg till måttlig intensitet gällande konditionsträning rekommenderas för äldre för att påverka
riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, medan måttlig till högintensiv aktivitet kan vara bra
för att kunna uppnå förbättringar i kardiovaskulär funktion. Konditionsträning bör utföras 2-3
gånger i veckan medan styrketräning bör utföras 1-2 gånger i veckan. Gällande styrketräning
för äldre bör fokus ligga på de stora muskelgrupperna i kroppen (Statens folkhälsoinstitut,
2008). Rekommendationerna för styrketräning gällande äldre vuxna ligger på 8-10 olika
övningar, 1-2 gånger i veckan. För att maximera effekten av styrketräning bör motståndet och
vikterna vara så pass tunga att 10-15 repetitioner går att göra (Blair, Castaneda-Sceppa, Duncan,
Judge, King, Macera, Nelson & Rejeski, 2007). Viktigt att påpeka är dock att det är bättre för
äldre att få skräddarsydda träningsprogram än att följa generella råd (Statens folkhälsoinstitut,
2008).
Tidigare forskning
En studie av Singh (2002) visar på att nedsatt förmåga att röra sig, fallolyckor, artros, osteoporos
och frakturer är relaterat till muskelstyrka och muskelmassa. Även om styrketräning är viktig i alla
åldersgrupper menar Singh (2002) att styrketräning framförallt är viktigt för äldre personer. Med
hjälp av styrketräning kan åldersrelaterad förlust av muskelmassa, styrka och benmassa återfås.
Dessa åldersrelaterade förluster är vanligare och större hos kvinnor och därmed blir fysisk
aktivitet och styrketräning viktigare för kvinnor att utföra (Singh, 2002). Bamman, Hunter &
McCarthy (2004) lyfter även de fram det faktum att flertalet studier visar på att äldre personers
muskler kraftigt påverkas positivt av styrketräning. För kvinnor är frekvensen av två pass
styrketräning i veckan det mest effektiva för att stimulera hypertrofi. En kombination av
styrketräning och konditionsträning är att föredra för att uppnå optimal fysisk funktion och
hälsa hos äldre personer. Studier har visat att äldre personer som kombinerade både
styrketräning och konditionsträning hade bättre resultat på ett rörlighetstest, som gick ut på att
ställa sig upp från en stol, runda ett par koner och sen sätta sig igen, än äldre som ägnade sig åt
11
enbart styrketräning eller konditionsträning. Bamman, et al., (2004) lyfter fram hur
styrketräning på ett markant sätt ökar äldres muskelmassa, styrka och energi, hur det reducerar
svårigheten att utföra dagliga sysslor, ökar energiförbrukningen och kroppssammansättningen
samt ökar deltagandet av spontan fysisk aktivitet utöver fysisk träning (Bamman, et al., 2004).
För att förhindra fallolyckor krävs en ökad fysisk aktivitet bland äldre. Fallolyckor hos äldre
leder ofta till skador, förlorad känsla av självständighet, smärtor associerat till olyckan samt en
förtidig död. Fallolyckor eller rädsla för fallolyckor är kopplat till ökade nivåer av psykisk
ångest och ängslan, begränsningar av aktivitet och självständighet och ökad isolering av social
kontakt och användning av vård och omsorg. Det finns konkreta bevis på att fysisk träning är
fördelaktigt för den äldre populationen då fysisk träning är bra för skelettet, koordinationen och
rörligheten och på så sätt minskar risken för fallolyckor (Fagerström & Lindgren De Grott,
2011). Trots dessa tydliga bevis visar nationella och internationella studier att äldre människor
idag lever ett relativt stillasittande liv. Bevis finns för att äldre personer är mer benägna att ägna
sig åt fysisk aktivitet om detta har blivit rekommenderat av till exempel en läkare (Fagerström
& Lindgren De Grott, 2011).
Fysisk aktivitet har inte enbart positiva effekter på den kardiovaskulära och respiratoriska
funktionerna i kroppen utan fysisk aktivitet påverkar även det psykiska välbefinnande positivt.
För äldre är det inte enbart bra för kroppen att vara fysiskt aktiv utan den fysiska aktiviteten
påverkar deras livskvalitet och har positiva effekter på ångest och andra symptom på psykisk
ohälsa. Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk och fysisk hälsa är dock inte linjärt, utan
en måttlig dos av fysisk aktivitet har starkast effekt på hälsan (Lindwall & Hassmén, 2006).
Många äldre behöver få rekommendationer från sjukvården om hur dom kan bibehålla eller
förbättra sin hälsostatus. Blair, et al., (2007) ger förslag på hur en aktivitetsplan innehållande
individanpassade rekommendationer om fysisk aktivitet, kan utvecklas. Vid utvecklande av
aktivitetsplanen bör den ansvarige ta hänsyn till patientens sjukdomar, rörelsehinder, risken för
fallolyckor, individuella förmågor, strategier för att minimera skador i samband med träning,
strategier för att på sikt öka nivån av träning samt personliga preferenser (Blair, et al., 2007).
Lindwall och Hassmén (2006) påpekar hur merparten av alla äldre inte är aktiva på
rekommenderad hälsonivå eller som slutar vara aktiva innan de positiva hälsoeffekterna av
12
fysisk aktivitet uppträder. Detta visar att det finns ett tydligt behov av en yrkesgrupp som kan
hjälpa äldre att öka sin tilltro till den egna kapaciteten kopplat till fysisk aktivitet och på så sätt
öka chanserna till att äldre fortsätter träna vilket i sin tur skulle generera till förbättrad
livskvalitet och psykiskt välmående (Lindwall & Hassmén, 2006).
Socialkognitiv teori och self – efficacy
Självtillit och tron på att man kan uppnå sina mål kallas self-efficacy, och är den viktigaste
förutsättningen för att ha motivation till att ens försöka. Saknas tron på att man kan åstadkomma
önskade resultat av sina handlingar har individen inte nog med motivation och drivkraft för att
fortsätta sträva efter målet när det dyker upp hinder och svårigheter (Bandura, 1998). Bandura
(1998) lyfter fram fyra viktiga insikter för att lyfta en individs känsla av self-efficacy. Det mest
effektiva sätt att skapa en stark self-efficacy är av tidigare positiva erfarenheter. Sedan handlar
det om att se andra bemästra liknande situationer som en själv är i, socialt stöd och uppmuntran
är även det viktigt för individen att känna tilltro. Den fjärde och sista faktorn för att känna self-
efficacy är att minimera stress och negativa tankar då dessa kan generera till att individen känner
mindre tilltro på sig själv (Bandura, 1998). Fysisk aktivitet påverkar inte enbart en individs
fysiska hälsa utan kan också öka en individs self-efficacy. Relationen mellan träning och self-
efficacy är intressant för äldre då åldrandet förknippas med en minskad upplevd kontroll, vilket
i sin tur kan påverka en individs self-efficacy negativt. Fysisk aktivitet kan då öka känslan av
self-efficacy, vilket även genererar till positiva effekter i andra områden i livet och därmed ökar
den upplevda livskvaliteten (Lindwall & Hassmén, 2006).
Den socialkognitiva teorin består av en rad grundfaktorer, hur dessa faktorer fungerar samt det
optimala sättet att överföra denna kunskap till effektiva hälsofrämjande aktiviteter. Till dessa
grundfaktorer hör kunskap om hälsorisker och fördelar med ett förändrat hälsobeteende,
upplevd self-efficacy och tilltro på att man kan kontrollera ens egen hälsostatus, förväntade för-
och nackdelar av olika hälsobeteenden, målsättningar samt upplevda hjälpmedel och sociala
hinder för att nå förändring och målet. Kunskap om hälsorisker och vinster utgör den yttersta
faktorn för en förändring. Om man inte har kunskap om hur ens livsstil påverkar ens hälsa har
man nästintill ingen orsak att gör en förändring (Bandura, 2004). Inom den social kognitiva
teorin finns det en växelverkan mellan individ, omgivning och beteende. För att en individ ska
bli mer fysisk aktiv finns det tre faktorer som man bör ta hänsyn till; self-efficacy och tilltron
på den egna förmågan, den egna målsättningen för att vara fysisk aktiv samt registrering och
13
reflektion över den egna fysiska aktiviteten. En individs självtillit till att förändra sin fysiska
aktivitet är mycket situationsbundet, dvs. om det är fint väder ute så är förmågan till fysisk
aktivitet mycket hög medan den är lägre vid sämre väderförhållanden
(http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/teori-och-vetenskap/).
14
METOD
En kvalitativ metod valdes utifrån studiens syfte för att få en förståelse av intervjupersonernas
upplevelser. Studien har hermeneutiska inslag då den strävar efter att skapa en förståelse och
en tolkning av hur intervjupersonerna upplever sin omvärld. Studiens intresse ligger så sett på
individuella unika upplevelse och åsikten hos intervjupersonerna och studien kan på så sett ses
som ideografisk (Hassmén & Hassmén, 2008).
Urval
Studien gjordes på ett aktivitetshus Karlstad, där äldre vuxna får komma och delta i diverse
aktiviteter så som zumba, line dance, målning, stickkurser, datakurser etc. Intervjupersonerna
valdes ut genom ett strategiskt urval då de som ansågs mest lämpliga för studien tillfrågades
(Hällgren – Graneheim & Lundman, 2008). Kriterierna för att få delta i undersökningen var att
personen måste ha fyllt 65 och vara fysiskt aktiv i någon grad. Ett informationsblad delades ut
till lämpliga respondenter varpå dom antingen bokade ett möte för intervju på plats eller
kontaktade intervjuaren via mail. Sju personer bokades in för intervju varav en var tvungen att
avstå på grund av förhinder, vilket resulterade i totalt sex genomförda intervjuer, fem kvinnor
och en man i åldrarna 65 till 79.
Intervjuperson 1: Kvinna, tycker om att simma, cykla och promenera. Tränar fem gånger i
veckan, då bland annat zumba, line dance och lättgymnastik.
Intervjuperson 2: Kvinna, promenerar ett par gånger i veckan och ägnar sig mycket åt
trädgårdsarbete. Tränar tre gånger i veckan, bland annat zumba, line dance och lättgymnastik.
Intervjuperson 3: Kvinna, fördetta rökare men rökfri sedan 8 månader tillbaka. Tar kortare
promenader varje dag och mycket vardagsmotion. Tränar tre gånger i veckan, lättgymnastik,
stavgång samt thai chi.
Intervjuperson 4: Kvinna, ägnar sig mycket åt vardagsmotion och tar sällan bilen någonstans.
Van löpare, leder en promenadgrupp och tränar på gym.
Intervjuperson 5: Kvinna, cyklar mycket och ägnar sig åt vardagsmotion. Tränar thai chi och
lättgymnastik varje vecka.
15
Intervjuperson 6: Man, promenerar och cyklar mycket samt är ute i skogen. Paddlar mycket på
sommaren.
Datainsamlingsmetod
Syftet med studie var att undersöka om och i så fall hur äldre vuxna upplever att fysisk aktivitet
påverkar dem, och därmed är känslor och förståelse nyckeln i studien vilket gjorde att en
kvalitativ studie valdes som metod (Trost, 2010). Datainsamlingen för denna studie gjordes
genom semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjuerna innehöll ett bestämt tema
med bestämda frågor under som skulle bearbetas (Kvale & Brinkman, 2009). En intervjuguide
formulerades inför intervjuerna som stöd (Bilaga 1). Intervjuguiden innehöll fyra tema, med
frågor som fokuserade på få fram respondenternas upplevelser, tankar, motivationsfaktorer och
nivå av bland annat fysisk aktivitet, motivation samt diverse hälsofrämjande effekter av fysisk
aktivitet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes i samråd med intervjuaren och alla intervjuer
hölls på Seniorernas Hus förutom en intervju som gjordes på Stadsbiblioteket. Respondenterna
blev informerade om studiens syfte och etiska aspekter som skulle ta hänsyns till innan de fick
skriva under sammantyckesblanketten. Samtliga intervjuer spelades in med intervjuarens
mobiltelefon i ett program som heter Quickvoice. Intervjuguiden fanns som stöd under samtliga
intervjuerna och frågornas ordningsföljd ändrades ibland under intervjuerna beroende på
respondenternas svar. Tidsintervallet mellan första och sista intervjun var en vecka och
intervjuerna varade mellan 18 och 50 minuter. Samtliga intervjuer transkriberades sedan
ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras enligt rekommendationer av Kvale och
Brinkman (2009).
Som analysmetod för denna studie användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Hällgren-
Granheim och Lundamn (2008). Fokus vid analys av kvalitativa intervjuer ligger på att hitta
och beskriva skillnader och likheter texten. Varje text innehåller latenta och manifesta budskap,
d.v.s. det uppenbara som sägs samt vad som sägs mellan raderna i form av tonläge och gester
(Hällgren-Graneheim & Lundman, 2008). De transkriberade intervjuerna lästes noggrant
igenom ett flertal gånger för att få en helhetsbild av dom, sedan kondenserades textens innehåll
utan att tappa viktig och relevant information (Kvale & Brinkmann, 2009). Därefter kunde
relevanta meningsenheter plockas ut och kondenseras, dvs förkortas för att utesluta oväsentlig
information. Meningsenheterna kodades därefter, dvs. fick en etikett, med en kort beskrivning
16
av innehållet. Koderna jämfördes mot varandra och sammanfördes sedan för att koncentrera
resultatet till subkategorier samt kategorier för att spegla av de centrala budskapet bland
koderna, enligt rekommendationer av Hällgren-Graneheim och Lundman (2008).
Etiska förhållningssätt
Inom den humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningen existerar fyra grundläggande
etikregler, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet
(Davidson & Patel, 2011). Samtliga av ovanstående regler har i denna studie tagit hänsyn till.
Då information om studien har genomförts både muntligt vid en informationsträff samt skriftligt
via ett informationsblad (bilaga 2) har informationskravet uppfyllts. En samtyckesblankett
(bilaga 3) har skrivits under av både intervjuare och respondent vid intervjuerna och därmed
har samtyckeskravet uppfyllts. Konfidentialitetskravet har uppfyllt då inga personuppgifter som
kan röja någon av respondenternas identitet har använts. Alla påskrivna papper och all
information har förvarats oåtkomligt för obehöriga. Alla ljud- och textfiler har endast hörts och
setts av intervjuaren. Nyttjandekravet har uppfyllts genom att information som framkommit
under studien endast har använts i forskningssyfte och inget annat. Ytterligare etiska aspekter
som tagits i beaktning har varit informanternas fria vilja att avsluta medverkande utan påföljder
samt bekvämlighet av intervjulokal (Davidson & Patel, 2011).
17
RESULTAT
Analysen av denna studie resulterade i tre olika kategorier (Social aspekter, fysiska aspekter
och psykiska aspekter) med totalt åtta underkategorier (tabell 1). Efter varje kategori finns en
sammanfattande analys, för att göra en överblick av resultatet. Citaten nedan benämns med I1-
I6, där I1-I5 är kvinnor och I6 är en man.
Tabell: 1
I varje kategori och underkategori beskrivs resultatet av författarens egna ord som sedan styrks
av respondenternas citat.
Sociala aspekter
Denna kategori redovisar de sociala aspekter som äldre har för att röra på sig. Enligt
respondenterna fanns det olika motivationsfaktorer till att vara fysiskt aktiv, varav den sociala
biten med att träffa folk var en av dom. Respondenterna diskuterade även diverse sätt att locka
ut fler äldre till att röra på sig då de själva tyckte att motion var en viktig beståndsdel i livet.
Träffa folk
Samtliga respondenter beskrev det viktiga i att fortsätta vara social efter pensionen och att träffa
folk och komma ut ur sina hem. För flertalet av respondenterna var det minst lika viktigt att
motionera som det var att kunna sätta sig ner med bekanta för att dricka kaffe efter träningen.
Kategori Underkategorier
Sociala aspekter Träffa folk
Tillgänglig social motivation
Fysiska aspekter
Hälsoproblem
Hälsofrämjande effekter
Vardagsmotion
Psykiska aspekter
Må bra
Rädslor
Negativism
18
Och det är ju både för kropp och själ, för på tisdagarna och då är vi ett gäng som
stannar kvar och dricker kaffe och pratar och det är ju också viktigt. (I5)
Det kan vara lättare att komma iväg till träningen eller ut på en promenad om man har en
träningskompis. En av respondenterna upplevde just det här problemet och förklarade hur lätt
hon kunde hitta på ursäkter och undanflykter.
Ja jag haft faktiskt gått ensam, grannfrun var ju med ett par gånger men det har
varit mest ensam och det är väl det som gör att en inte kommer igång riktigt heller
när en inte har någon med sig som driver på lite. Förut var det ju inga problem när
vi var två stycken då var det bara så att då skulle man iväg, nu är det lätt att hitta
på nått annat. (I5)
Att ha en träningskompis är ett sätt att motiveras till att vara fysisk aktiv, ett annat sätt är att gå
med i förening. På detta sätt kan man både träna och träffa folk samtidigt. En av respondenterna
påpekar även hur föreningar kan göra att pensionärer rör på sig mer då de känner att de vill få
valuta för de pengar som de lagt ut på föreningsavgiften.
Har du gått med i en förening så kanske du är mer aktiv än om du är så här att det
bara finns och du kan komma hit om du vill och du har inte betalat nått. (I4)
Tillgänglig social motivation
Trots att samtliga respondenter upplevde positiva effekter av fysisk aktivitet hade dom bekanta
som inte motionerade. Några av respondenterna funderade kring hur man i samhället kunde nå
dessa. Två av respondenterna trodde att detta kunde vara en uppgift för hemtjänsten och
distriktsköterskor att informera personer som skulle behöva motionera och vara sociala om vad
för aktiviteter det finns i närområdet.
Nej det är bara att se till att dom äldre rör på sig! Men det går inte att ta kontakt
med distriktsköterskor och hemtjänst som är ute hos äldre, om dom ser någonting
att ”Här finns det en människa som kanske behövs slussas in”? Så dom får en liten
pusch. (I1)
19
Där tror jag att man har… att äldre människor behöver få information om vad dom
kan göra själva för att inte få dom här ålderstecknen, åtminstone inte få så kraftiga
och kanske få dom senare. (I4)
En annan av respondenterna berättade hur man i hennes bostadsområde anordnat
tipspromenader som fått äldre att komma ut och röra på sig.
Jag ser i vårt område så har vi ju tipspromenader i bostadsområdet, och vilka är
det som går där? Det är ju bara gamla så dom går ut ibland, kanske någon som
har med ett barnbarn men de är ju äldre allihopa. Kanske 10-15 stycken. Så det är
ju ett sätt att ha en aktivitet i bostadsområdet. (I4)
Sammanfattande analys
Samtliga respondenter tyckte att det var viktigt att man bibehöll ett socialt liv trots att man blev
äldre. Några av respondenterna tyckte även att det sociala med att träffa folk var en
motivationsfaktor till att vara aktiv. Två av respondenterna diskuterade hur man i samhället och
inom vård och omsorg kan motivera äldre till att röra på sig och kom fram till att hemtjänst och
distriktsköterskor kan hjälpa till med att upplysa om diverse aktiviteter i närområdet och om
vad man själv kan göra för att hålla sig frisk och pigg på äldre dagar.
Fysiska aspekter
De fysiska aspekter som respondenterna hade för att vara fysiskt aktiva var många, en del rörde
på sig för att de visste att de höll vikten på det sättet, andra motionerade för att de ville bli
starka. Det fanns även hinder hos respondenterna som gjorde att de inte kunde utföra eller kände
sig hämmade i vissa aktiviteter.
Hälsoproblem
Hos vissa av respondenterna fanns det fysiska hinder som gjorde att dom inte kunde vara lika
fysisk aktiva som dom önskade. Trots detta hade samtliga respondenter med hinder en positiv
inställning och var glada över den motion som dom kunde utöva. En av respondenterna tyckte
20
om att simma men var allergisk mot klor, detta löste hon genom att resa till havet istället för att
simma.
Ja-a, tyvärr är jag lite allergisk för kloret i vattnet så jag har lite problem men jag
åker och simmar i havet istället (skratt). (I1)
En av respondenterna led av ett stort bråck i magen som gjorde att hon inte kunde röra sig som
hon ville samt att försöken för att gå ner i vikt blev svåra då hon inte kunde äta en viss typ av
mat.
Nej och bära… jag har ju ett stort bråck så jag ska ju inte bära! Det är synd det för
det hindrar mig lite grann att böja mig ner och gör som jag vill. (---) Men det är ju
kroniskt inflammation. Och problemet är ju att jag vill röra på mig så jag går ner i
vikt! Men så tål jag inte viss mat och så har man ju lite att göra så det blir lite olika
mattider. Så det är svårt, och det vill jag ju komma underfund med att få en koll på
det. (I1)
Fallolyckor var inte speciellt vanligt bland respondenterna men en av dom hade ramlat i höstas
och skadat sig vilket resulterade i att hon under en tid hade ont och inte kunde besöka gymmet
Nej jag ramlade i skogen i höstas då var jag väl lite, det var väl då jag kom ifrån
Friskis&Svettis och det där för då vågade jag inte gå dit på ett tag men det gick ju
bra men jag hade ju ont, det var väl i muskulaturen. (I5)
Att bli äldre och att kroppen därmed förändras var något som nästan alla tog upp, men
samtliga hade en positiv inställning och såg möjligheterna istället. En av respondenterna
hade paddlat hela sitt liv och upplevde att balansen och reaktionsförmågan blivit sämre
med åren, men trots detta fortsatte han att paddla. Det enda negativa han kunde se var att
det blivit mer besvärligt att stiga ur kanoten med åren.
Inte hur bra som helst men jag håller fortfarande på. I kanoten kommer jag men
när jag ska ur den så är det lite värre, det hör jag ju andra paddlare också säga.
(I6).
21
Hälsofrämjande effekter
De fysiska effekterna som respondenterna fått genom att vara fysisk aktiva var många och
samtliga verkade ha en positiv inställning till att röra på sig. En av respondenterna hade gått
från att vara stillasittande rökare till att vara en icke-rökare som motionerade. Hon upplevde en
markant förbättring gällande sin kondition samt en behagligare känsla i kroppen och hon led
inte längre av hosta på kvällarna.
Det är när jag rökte så hade jag ingen kondition, gick jag ifrån viken till
sandgrundsudden så hoh jag blev så andfådd tyckte jag! Och så hosta på kvällarna
när jag gick och la mig. Nu blir jag inte andfådd, det är så härligt. Jag känner mig
frisk och pigg. Det är väl det som gör det hela. (I3)
En av respondenterna ansåg att hon behövde röra på sig för att inte gå upp i vikt, detta var
hennes motivationsfaktor. Hon upplevde också att hon blev piggare och gladare av att vara
fysiskt aktiv.
Det bästa? Det är väl att man blir piggare och gladare. Kroppen känns inte så tung
när man tränar. Skulle jag sätta mig så skulle väl kilona komma på. (I2)
Samtliga respondenter upplevde att dom mådde bättre fysiskt och var piggare av att vara fysisk
aktiv. Den yngsta av respondenterna ansåg att hon rörde på sig för att ha igen det när hon blev
äldre.
Att jag mår bra av det och att sen att jag tycker att det är roligt och jag tycker att
det är skönt att vara ute och jag tycker om att röra på mig och jag vet att det är bra
för mig rent fysiskt. För jag vill inte få ont här och var och jag vill inte bli stel för
det blir en ju, får ont i ryggen och så. Så jag vill inte bli såhär stel och gå med
myrsteg. (I4)
Balansen var något som många av respondenterna tog upp och kände att dom fått bättre genom
att medvetet öva upp på gymnastiken eller i hemmet via diverse balansövningar.
Balans har jag ju fått mycket bättre genom att gympan, man ska ju stå på ett ben
framåt, åt sidan och bakåt så nu när jag tar på mig mina dom här kängorna så
håller jag aldrig i mig nu. (I3)
22
Vardagsmotion
Samtliga respondenter ägnade sig åt vardagsmotion och såg till att promenera eller cykla om
dom skulle iväg någonstans inom ett kortare avstånd. En av respondenterna hade en hund som
gjorde att han promenerade varje dag.
Nuförtiden så cyklar jag, väldigt bra motion. Och så har vi en liten hund som vi är
ute och går med, jag och Marianne. (I6)
Att cykla var väldigt vanligt bland respondenterna, att det var ett bra sätt att få motion
och frisk luft var två anledningar men även bekvämligheten med att slippa leta efter
parkeringsplatser inne i centrum var en annan anledning.
Varje dag går jag ju tio minuter eller en halvtimme. Så sju gånger i veckan, kanske
två timmar. Sen så cyklar jag ju om jag ska in till stan för där kan man ju inte ha
bilen, det finns ju inga parkeringar. (I3)
En av respondenterna var väldigt noga med att ta trapporna istället för hissen var hon än
var då hon såg det som ett bra sätt att få motion i vardagen.
… då har jag en 45 trappsteg upp och de tar jag när jag kommer hem. Och är jag
ute så tar jag alltid trapporna för det tror jag är bra. Sen så försöker jag vara ute
och gå, dels för att få röra på mig men dels för att få lite frisk luft också för det är
också viktigt. (I5)
Sammanfattande analys
Samtliga respondenter upplevde att dom mådde fysiskt och mentalt bättre av att träna och
motionera. Även om det fanns allergier eller sjukdomar eller fysiska hinder som gjorde det svårt
att vara fysiskt aktiv så såg dom möjligheterna istället för hindren att vara fysiskt aktiv. För alla
respondenter var det viktigt att få frisk luft och det fanns olika motivationsfaktorer för att få
detta, att gå ut med hunden eller att cykla in till centrum var två av dessa. En av respondenterna
tyckte att det var viktigt att hon var aktiv idag för att hon senare i livet skulle ha igen det och
inte behöva bli stel.
23
Psykiska aspekter
De psykiska aspekterna som respondenterna tog upp under intervjuerna var många och samtliga
sa att en av de viktigaste anledningarna till att dom var fysiskt aktiva var att träningen gav dom
glädje. En del av respondenterna upplevde att det fanns rädslor och negativa tankar och känslor
som gjorde att dom inte vara fysiskt aktiva ibland.
Må bra
För samtliga respondenter gav fysisk aktivitet dem glädje och tillfredställelse. En av
respondenterna påpekade hur viktigt hon tyckte att det var att äldre fick självförtroende och fick
känna att man kunde bestämma över sin egen kropp.
Och framför allt behöver det få självförtroende och känna att de orkar. För det är
ju många som tycker det att ”Nej men det orkar inte jag och det kan inte jag för det
är ju jag för gammal för!”. Ja men de provar ju inte ens! Men klarar du ett
gympapass på 45 minuter så nog fasen klarar du av att gå till stan eller gräva i
rabatterna eller vad som helst. För att dom måste ju utmana sig, man måste ju
utmana sig för att känna att man fortfarande har kraften och det är ju du som ska
bestämma över din kropp och inte tvärt om! (I4)
För två av respondenterna hade träning blivit ett sätt att handskas med ångest och sorg. En av
dom hade förlorat en son för inte allt för länge sen och den andra hade hamnat i en kris i början
av 30-års åldern, båda två ansåg att träningen hjälpt dom att överleva ångesten och sorgen.
Och det har varit jätte hårt och det är det fortfarande men det här gör ju att jag har
någonting att gå till. För det kan ju dämpa i alla fall för stunden för jag har inte tid
att tänka någonting när jag står där nere på line dancen för då är det rörelserna
och musiken. Och det blir någonting helt annat och det har varit nyttigt för mig.
(I1)
Ja jag hade ju en väldig stor kris där i början på… när kunde det ha varit, när jag
var i början på trettio åren. Och då var jag tvungen att göra något för att inte gå
under och då började jag att springa. För jag hade en så fruktansvärd ångest så
jag stod liksom inte ut, i min egen kropp. (I4)
24
Att ägna sig åt en aktivitet som dom tyckte var rolig och gav dom glädje tyckte samtliga
respondenter var viktigt. Framförallt en av respondenterna uttryckte hur viktigt han tyckte att
det var att han själv gjorde något som han fann roligt.
Jag höll ju på här med inlinesen ett tag men jag kände att det var inte så roligt
längre, allt är inte roligt och man ska ju hålla på med något man tycker är roligt
tycker jag! (I6)
Samtliga informanter tyckte att fysisk aktivitet och motion var viktigt i deras liv för att dom
skulle må bra. Majoriteten av dom påpekade dock att nivån av träning inte alltid var den samma
utan att det ibland blev färre pass än andra veckor, men alla var ändå överens om att fysisk
aktivitet var något de ville ha i sina liv för att må bra.
Men jag känner ju det, om det beror på engagemang eller att man har saker att
göra eller väder eller vad som helst och jag inte får röra på mig, gympa eller
springa eller åka skidor eller vad som helst så blir jag lite låg. Så jag behöver det
för att må bra. (I4)
Att tänka positivt och se det positiva i livet var något som många av respondenterna tog upp
och en av dom påpekar hur viktigt det är att tänka positivt och inte sätta sig ner och ha tråkigt
trots att man är gammal.
Ja jag har ju inte ont, så är man såhär gammal så tänker jag att man får se det
positiva i tillvaron och inte sätta sig och ”Åh vad tråkigt”.(I3)
Rädslor
Även om samtliga respondenter var positivt inställda till motion och fysisk aktivitet förekom
det dock en del rädslor bland dom. Framförallt var det vädret och risken för att ramla när det är
halt ute som respondenterna pratade om, men även mörkret på hösten och vintern. En av
respondenterna påpekar hur bra man sover om man kan ta sig en lugn promenad på kvällen,
men hur hon känner att hon inte törs det på hösten och vintern när det är mörkt.
Man sover ju så bra om man går ut och går i lugn takt innan man går och lägger
sig sägs det. Det törs jag inte på hösten och vintern men nu är det ju så ljust. (I3)
25
En annan av respondenterna påpekar hur hon upplever att vädret spelar roll i fall hon kommer
iväg till gymmet eller ut på promenad. Halkan var framförallt något som gjorde att hon kunde
stanna hemma istället.
Men det kan ju vara halka och allt sånt där då drar en sig ju. (I5)
Negativism
För respondenterna var det en självklarhet att vara fysiskt aktiva men det är inte det för alla
äldre. Intervjuerna tog även upp vad respondenterna kunde tänka sig var anledningar till att
äldre inte rör på sig idag. En av respondenterna tog upp bekvämlighet och ovana som två
anledningar.
Eller inte slöhet utan bekvämlighet tror jag snarare. Och tycker att ”vad jobbigt att
bli svettig, då måste jag byta kläder och duscha igen och så blir det en massa
tvätt!”. Bekvämlighet tror jag, och ovana. (I4)
En annan av respondenterna påpekade hur hon trodde att äldre som aldrig tränat förut
kunde tycka att det blev besvärligt, samt att vädret kunde göra att man inte ville ta sig ut
ur hemmet.
Men har en inte gjort det förut så tycker man nog att det blir väldigt besvärligt. Det
är nog väldigt skönt att sitta inne och uggla när det är dåligt väder.(I5)
Sammanfattande analys
För samtliga respondenter var fysisk aktivitet ett sätt för dom att må bra och skapa glädje i livet.
Alla menade att träning var en viktig del i deras liv för att må bra psykiskt. En av respondenterna
påpekade hur bra hon trodde att träning var för äldre då det kunde vara ett sätt för dom att få
självförtroende och inse att dom, trots sin ålder, fortfarande kan bestämma över sin kropp. Det
förekom en del rädslor bland respondenterna och då framförallt rädsla för att halka och för
mörkret på hösten och vintern. Dessa rädslor gjorde att respondenterna inte kände sig lika
manade att gå ut och promenera till exempel. En del av respondenterna diskuterade om vilka
26
hinder det kunde finnas för andra äldre till att inte vara fysisk aktiva och kom fram till att det
var ovana, bekvämlighet och besvärlighet som gjorde att andra äldre hellre stannade hemma.
27
DISKUSSION
Metoddiskussion
Metoden som valdes för denna studie var en kvalitativ analysmetod vilket har varit ypperligt
för studiens syfte då denna metod givit respondenterna möjlighet att dela med sig av sina tankar
och åsikter, vilket gett intervjuaren en ökad förståelse för ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009).
För att öka en studies trovärdighet och för att styrka resultatet beskrivs studiens
tillvägagångssätt noga. Strategierna för val av deltagare i studien samt en noggrann beskrivning
av analysarbetet är betydelsefullt för att öka giltigheten i en studie och därmed har analysarbetet
beskrivits grundligt (Hällgren-Graneheim & Lundman, 2004). Urvalet i studien gjordes genom
ett strategiskt urval och för att få fram olika perspektiv och tankar tillfrågades både kvinnor och
män till studien. Detta ska öka tillförlitligheten enligt Hällgren - Graneheim och Lundman
(2008), men i studien deltog endast en man vilket gör att tillförlitligheten gällande kön kan
ifrågasättas. En studies överförbarhet handlar om hur stor möjlighet det finns för att överföra
resultatet till andra grupper, och för att detta ska vara möjligt bör studiens tillvägagångssätt
beskrivas noggrant (Hällgren-Graneheim & Lundman, 2008). Samtliga etiska aspekter, som tas
upp av Davidson & Patel (2011), har informerats om både muntligt och skriftligt, och ett
signerat avtal mellan respondent och intervjuare har även skett.
Även om en kvalitativ metod har varit ypperlig för denna studie så kan resultatet varit
misstänksamt eftersom metoden bygger på ett relativt litet urval, samt att intervjuaren kan
påverka resultatet på en rad sätt genom t.ex. bemötande, professionalitet, kön och utseende
(Trost, 2010). Fem av intervjuerna gjordes på ett aktivitetshus i Karlstad och den sjätte intervjun
gjordes på ett bibliotek. Tid och plats för intervjun har respondenterna själva fått välja, vilket
underlättade för att skapa en avslappnad och trygg miljö för respondenterna. Samtliga intervjuer
spelades in vilket underlättade för intervjuaren att enbart koncentrera sig på vad respondenten
sa. Däremot påpekar Kvale och Brinkmann (2009) att inspelning av intervju kan hämma
respondenten att prata fritt om det aktuella ämnet. Samtliga respondenter blev informerade både
muntligt och via informationsbrevet att inspelning av intervjun skulle se, samt att de innan
intervjun frivilligt fick skriva under en samtyckesblankett och på så vis gå med på inspelningen.
Detta, tillsammans med att samtliga intervjuer skedde med en respondent åt gången, bör ha
minskat risken för att respondenterna kände sig hämmade att prata fritt under intervjun (Trost,
2009). Likadana frågor ställdes vid samtliga intervjuer för att öka resultatets tillförlitlighet,
28
samtidigt fanns det utrymme för följdfrågor kopplat till respondenternas svar (Kvale &
Brinkmann, 2009). Eftersom samtliga intervjuer spelades in och sedan transkriberades
ordagrant ökades tillförlitligheten. Resultatets och tolkningens pålitlighet och tillförlitlighet
ökas genom att urvalet och analysprocessen noggrant beskrivs i metodkapitlet. Citat ur
intervjuerna presenteras i resultatdelen vilken styrker tolkningen (Hällgren-Granheim &
Lundman, 2008). Allt arbete i studien har genomförts av en och samma person, vilket bör stärka
giltigheten i studien då tolkning av intervjuerna gjorts av samma person som intervjuat
informanterna. Samtliga frågeställningar har besvarats i intervjuerna vilket stärker giltigheten,
detta eftersom giltigheten påverkas av om det som var avsatt att beskriva har beskrivits i
resultatet (Hällgren-Granheim & Lundman, 2008).
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur äldre vuxna upplever att fysisk aktivitet
påverkar deras livskvalitet och vilka effekter som de får av fysisk aktivitet. Totalt medverkade
6 äldre personer i studien.
Resultatet av studien visar att samtliga respondenter hade välmående som en motivationsfaktor
till att vara fysiskt aktiva. Många av respondenterna påpekade hur viktigt det var att vara aktiv
för att behålla rörelseförmågan och smidigheten i lederna. Att behålla rörligheten och hälsan är
även två viktiga motivationsfaktorer som Fagerström och Lindgren De Grott (2011) som lyfter
fram i sin studie. Fagerström och Lindgren de Grott (2011) lyfter även fram glädjen av det
sociala med att vara fysiskt aktiv med andra som en motivationsfaktor för äldre, detta är även
något som samtliga respondenter i denna studie har påpekat. Att vara social med andra
upplevdes som en minst lika viktig komponent i respondenternas liv som att vara fysiskt aktiv.
Många stannade gärna kvar efter sina träningspass för att dricka kaffe och prata med vänner
och bekanta. Lindwall och Hassmén (2006) beskriver i sin studie att fysisk aktivitet är bra för
det psykiska välmående hos äldre, att träning påverkar livskvaliteten vilket är precis vad
respondenterna i denna studie lyft fram.
För två av respondenterna var fysisk aktivitet ett sätt att hantera ångest och sorg. De hade båda
två upplevt stor sorg och ångest i sina liv och hade då tagit till träning som ett sätt att klara av
att leva. Båda två beskrev hur viktigt träningen var då den gav dom en plats att koppla bort
29
ångesten och sorgen. Lindwall och Hassmén (2006) lyfter i sin artikel fram de positiva
effekterna som fysisk aktivitet har på ångest.
Respondenterna lyfte fram flertalet fysiska effekter som de upplevt att de fått av att vara fysisk
aktiva. En av respondenterna hade rökt under hela sitt liv men valt att sluta röka för 8 månader
sedan. I samband med att hon slutade röka valde hon även att börja träna och idag kunde hon
se en markant förbättring på sin kondition. Samtliga respondenter lyfte fram den glädje som
träning gav dem och påpekade hur viktig träning var för dem för att känna sig pigga och glada.
Några av respondenterna lyfte fram faktorer som kunde göra att dom valde att inte vara fysisk
aktiva. Rädslan för mörkret och den osäkerhet som mörker inger var en sak som en av
respondenterna lyfte fram. Hon ville gärna ut och promenera innan läggdags men mörkret på
hösten och vintern skrämde henne. En annan sak som lyftes fram i intervjuerna var hur vädret,
och då framförallt halka, kunde göra att respondenterna valde att inte träna. Rädslan för att
ramla och skada sig förekom hos en del av respondenterna, men många av dom hade
införskaffat sig broddar och gåstavar för att underlätta promenaderna i halkan. Fagerström och
Lindgren De Grott (2011) lyfter även dom fram rädslan för att ramla som en faktor till att äldre
inte rör på sig. Fallolyckor är relaterat till förlorad muskelmassa och muskelstyrka och för att
förhindra fallolyckor anser Singh (2002) att styrketräning är viktigt. Just förlorad muskelstyrka
och muskelmassa är typiska tecken på åldrande (Singh, 2002) och en av respondenterna i denna
studie menade att hon ägnar sig åt fysisk aktivitet för att förhindra de åldersrelaterade tecknen.
För henne var det viktigt att kunna bibehålla en god rörlighet och funktion i kroppen då hon
inte ville känna sig hindrad av sin kropp när hon blev ännu äldre.
En av respondenterna påpekade hur viktigt hon tyckte att det var att äldre hade självförtroende.
Hon resonerade kring hur viktigt det var att man som äldre kunde känna att man bestämde över
sin egen kropp och inte att kroppen bestämde över en själv. För henne var det viktigt att äldre
skulle få känna att dom orkade gå till affären eller iväg på en promenad. Hon ansåg att träning
kunde hjälpa andra äldre att bygga upp självförtroendet. Sammanfattningsvis kan man säga att
det hon pratade om var att äldre skulle ha self-efficacy, d.v.s. tilltro på sig själv och sin egen
förmåga att åstadkomma saker. Fysisk aktivitet har visat sig påverka en individs nivå av self-
30
efficacy positivt (Lindwall & Hassmén, 2006) och därmed är det rätt tänkt av respondenten i
denna studie att påpeka hur viktigt hon tyckte att träning var för att öka äldres självförtroende.
Respondenterna i studien diskuterade olika lösningar på hur man kunde lösa det problem med
att det idag finns många äldre som inte rör på sig. Trots tydliga bevis på att fysisk aktivitet är
gynnsamt för äldre, då fysisk träning är bra för skelettet, koordinationen, rörligheten samt
minskar risken för fallolyckor, är det långt ifrån alla äldre som rör på sig (Fagerström &
Lindgren De Grott, 2011). Respondenterna diskuterade kring detta problem och några av dom
tyckte att vården och omsorgen skulle ta tag i detta genom att bli bättre på att informera om att
det finns aktivitets hus för äldre i kommunen, uppmana till fysisk aktivitet och informera om
saker man som äldre kan göra själv för att må bra. Blair, et al., (2007) lyfter fram samma sak,
och ger förslag på hur sjukvården skulle göra individanpassade aktivitetsplaner för att äldre ska
kunna utveckla, bibehålla och förbättra sin hälsostatus. Lindwall och Hassmén (2006) är inne
på samma spår och påpekar hur det skulle behövas en ny yrkesgrupp i samhället som ägnar sig
åt att motivera, instruera och hjälpa äldre att öka sin self-efficacy och nivå av fysisk aktivitet.
En av respondenterna bodde i ett bostadsområde där man anordnat tipspromenader som ett sätt
att få ut äldre att promenera. Detta är ett relativt enkelt, men säkerligen uppskattat sätt, för att
öka motionsvanorna hos äldre.
Fortsatt forskning
Att fysisk aktivitet är nyttigt för människan är välkänt sedan länge men trots detta så är det långt
ifrån alla som är fysiskt aktiva idag. Denna studie fokuserade på den äldre populationen och
deras upplevelser av fysisk aktivitet och deras livskvalitet, och resultatet visar på att fysisk
aktivitet är en viktig del i att må bra och känna sig tillfreds med livet. Författarens egen
observation är att det blir allt vanligare att äldre idag tränar, och på sikt kommer nog siffran på
fysiskt aktiva äldre personer stiga från de 40% som Riksidrottsförbundet (2007) kommit fram
till, till över 50%.
Denna studie kan ligga som grund för en mer omfattande intervjustudie, med fler respondenter
och utökade frågeställningar. Det vore intressant att veta hur äldre personer som inte tränar
tänker kring sin livskvalitet, och sedan jämföra det resultatet med resultatet av äldre personer
som tränar.
31
REFERENSLISTA
Allison, M.J. & Keller, C. (2000). Physical Activityc Maintenance in Elders with cardiac
Problems. Geriatic Nursing, 21(4), 200 – 203. doi: 10.1067/mgn.2000.1100
Bamman, M. M., Hunter, G. R. & McCarthy, J. P. (2004). Effects of Resistance Training on
Older Adults. Sports Med. 34 (5), 329-348. doi: 10.2165/00007256-200434050-00005
Bandura, A. (1998). Health promotion from the perspective of social cognitive theory.
Psychology and Health, 13(4), 623-649
Bandura, A. (2004). Health promotion by social cognitive means. Health Education &
Behavior, 31(2), 143-164. doi: 10.1177/1090198104263660
Blair, S. N., Castaneda-Sceppa, C., Duncan, P.W., Judge, J.O., King, A.C., Macera, C.A.,
Nelson M.E. & Rejeski, J.W. (2007). Physical Activity and Public Health in Older Adults –
Recommendation From the American College of Sports Medicine and the American Heart
Association. Circulation, 116(9), 1094 – 1105.
doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.107.185650
Cider, Å., Jonsdottir,I. H., Stener – Victorin, E., Svantesson, U. & Willén, C. (2007). Effekter
av fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Davidson, B. & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Ekblom-Bak, E. (2014). All aktivitet är bra aktivitet. Svensk Idrottsforskning 2014(1) 16-19.
Hämtad från: http://centrumforidrottsforskning.se/article/aktivitet-ar-bra-aktivitet-3/
Fagerström, L. & Lindgren de Groot, G.C. (2011). Older adults’ motivationg factors and
barriers to exercise to prevent falls. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,
2011(18), 153 – 160. doi: 10.3109/11038128.2010.487113
Larsen, F. & Mattsson, M. (2013). Kondition och uthållighet: för träning, tävling och hälsa.
Stockholm: SISU Idrottsböcker
Lindwall, M. & Hassmén, P. (2006) Motion och tilltro till egen förmåga – nycklar till äldres
psykiska hälsa. Läkartidningen 47, 3710-3713.
32
Lundman, B. & Hällgen Graneheim, U. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning i hälso- och
sjukvård. Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (Red). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Riksidrottsförbundet. (2007). Idrott och motion +60 – Fakta och argument samt goda exempel
för fysisk aktivitet upp i åldrarna. Stockholm: Andrén & Holm
Singh, M. A. F. (2002). Exercise Comes of Age: Rationale and Recommendations for a
Geriatric Exercise Prescription. Journal of Gerontology: Medical Sciences, 57(5), 262–282.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
33
Bilaga 1: Intervjuguide
Hälsa välkommen.
Informera om:
Vem jag är och vilket universitet jag studerar vid.
Syftet med studien.
Informera om att samtalet kommer att spelas in.
Informera om hur jag kommer att bearbeta information (transkribering samt att all
information kommer att raderas när jag är klar).
All informationen hen ger mig kommer hanteras konfidentiellt och informationer
kommer inte utnyttjas i annat syfte än mitt examensarbete.
Att hen när som helst kan be om att få avbryta medverkandet.
Skriva på samtyckesbrevet.
Fysisk aktivitet
Vad för fysiska aktiviteter ägnar du dig åt?
Hur ofta är du fysisk aktiv?
Får du inslag av vardagsmotion i livet, så som tex promenad till affären eller städning?
Motivation
Vad har du för motivationsfaktorer till att vara fysiskt aktiv?
Effekter
Har du upplevt några fysiska och/eller psykiska effekter av att vara fysisk aktiv
- Om nej, varför tror du att det är så? Skulle du vilja ha effekter av fysisk
aktivitet?
Äldre och fysisk aktivitet
Tycker du att det är viktigt att man som äldre ägnar sig åt fysisk aktivitet?
Avslut
Finns det några övriga synpunkter eller saker som du vill ta upp kring ämnet?
Nämna att det bara är att höra av sig om det skulle finnas några frågor.
Än en gång nämna att det är frivilligt att avsluta sin medverkan när som helst.
Tacka med medverkan och att du tog dig tid.
34
Bilaga 2: Informationsblad
KARLSTADS UNIVERSITET
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institutionen för hälsovetenskaper
INFORMATION OM STUDIE
Mitt namn är Michaela Lundströmer och jag studerar vid Karlstads Universitet där jag läser
Idrottsvetenskap. Just nu arbetar jag med mitt examensarbete där jag valt att genomföra en
kvalitativ studie om fysisk träning bland äldre vuxna. Detta för att jag vill få en ökad
förståelse för hur träning påverkar det dagliga livet och det allmänna hälsotillståndet hos äldre
vuxna i samhälle. Du tillfrågas härmed om deltagande i studien genom en intervju. Intervjun
kommer ta cirka 30 minuter och vi kommer tillsammans överens om tid och plats.
Intervjun kommer att spelas in och därefter transkriberas ordagrant för att sedan bearbetas,
tolkas och presenteras i en uppsats. All information kommer att behandlas konfidentiellt och
ingen kommer därmed kunna koppla svar och citat till Dig. Efter att studien är avslutad
kommer inspelning och transkribering att raderas. Medverkandet är helt frivilligt och Du kan
närsomhelst under studiens gång avbryta Din medverkan. Du har även rätt till att få en kopia
av den färdiga uppsatsen eller information om resultatet muntligt om så önskas.
Vill du medverka i studien, eller har du frågor eller funderingar går det bra att kontakta mig
via mail eller telefon:
070-648 58 43
Med vänliga hälsningar
Michaela Lundströmer, studerande, Karlstads universitet
35
Bilaga 3: Samtyckesblankett
KARLSTADS UNIVERSITET
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institutionen för hälsovetenskaper
SAMTYCKESBLANKETT
Studien Fysisk aktivitet bland äldre utförs som en examinerande uppgift av Michaela
Lundströmer, studerande på Idrottsvetenskapliga programmet vid Karlstad universitet.
Syftet med studien är att undersöka äldre vuxnas upplevelser och egenuppfattade effekter av
fysisk aktivitet. Genom att skriva under denna blankett ger du ditt medgivande att medverka i
studien.
Intervjun kommer att spelas in och därefter transkriberas ordagrant för att sedan bearbetas,
tolkas och presenteras i en uppsats. All information kommer att behandlas konfidentiellt och
ingen kommer därmed kunna koppla svar och citat till Dig. Efter att studien är avslutad
kommer inspelning och transkribering att raderas. Medverkandet är helt frivilligt och Du kan
närsomhelst under studiens gång avbryta Din medverkan.
Jag skriver under och intygar att ovanstående information kommer att följas:
XMichaela Lundströmer
XDatum
Jag har tagit del av och godkänt informationen ovan och väljer att härmed frivilligt
delta i studien:
XSignatur & datum
XNamnförtydligande
