+ All Categories

Genetik

Date post: 26-Jan-2016
Category:
Upload: lonato
View: 55 times
Download: 1 times
Share this document with a friend
Description:
- ärftlighetslära. Utseende. Rörelser. Genetik. Humör mm. Intelligens. Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se. I en cell. I cellkärnan Kromosom DNA Gen – anlag. Vi börjar med det mest synliga. I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer. - PowerPoint PPT Presentation
Popular Tags:
17
Genetik Genetik - ärftlighetslära - ärftlighetslära Utseend e Intelli gens Rörels er Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se
Transcript
Page 1: Genetik

GenetikGenetik- ärftlighetslära- ärftlighetslära

Utseende

Intelligens

Rörelser

Humör mm

Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se

Page 2: Genetik

I en cellI en cell

I cellkärnanI cellkärnan

KromosomKromosom

DNADNA

Gen Gen – – anlaganlag

Vi börjar med det mest synliga

Page 3: Genetik

I cellkärna - ett bestämt antal I cellkärna - ett bestämt antal kromosomerkromosomer

• Finns i varje cells cellkärna.Finns i varje cells cellkärna.

• Ses då cellen delar sig.Ses då cellen delar sig.

• Människan har 46 st kromosomer (23 par).Människan har 46 st kromosomer (23 par).

• 23 från far (spermien) och 23 från mor 23 från far (spermien) och 23 från mor (äggcellen).(äggcellen).

• Könsceller fås efter reduktionsdelning = Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler med 46 kromosomer delas till celler celler med 46 kromosomer delas till celler med 23, sker i äggstockarna och med 23, sker i äggstockarna och testiklarna. testiklarna.

Page 4: Genetik

X

Vad bestämmer om det blir en Vad bestämmer om det blir en flicka eller en pojke?flicka eller en pojke?

pappa

mamma

X

X Y

X X

X YX X

X Y

Page 5: Genetik

Sorterade kromosomer från Sorterade kromosomer från människocellmänniskocell

En pojke

Page 6: Genetik

Sorterade kromosomer person 2Sorterade kromosomer person 2

En flicka

Page 7: Genetik

Varje kromosom Varje kromosom innehåller DNAinnehåller DNA = lång = lång spiralformad molekylspiralformad molekyl• DDeoxiriboeoxiriboNNukleinukleinAAcc

id (syra)id (syra)

• Två ”pärlhalsband” Två ”pärlhalsband”

• TvinnadeTvinnade

• ””pärlorna” = pärlorna” = byggstenar kallas byggstenar kallas nukleotidernukleotider

• som är 4 olika……som är 4 olika……

Page 8: Genetik

Kvävebaser – 4stKvävebaser – 4st

• Bara dessa passar Bara dessa passar ihop…ihop…

• A – TA – T

• C – G C – G

• Ordningsföljden av Ordningsföljden av kvävebasparen, kvävebasparen, utmed DNA-utmed DNA-trådarna = ….trådarna = ….

Page 9: Genetik

Gener - arvsanlag Gener - arvsanlag

• Ordningsföljden av kvävebaserna.Ordningsföljden av kvävebaserna.• 25 000 olika gener25 000 olika gener• ””Instruktionsbok” för allt som gör oss Instruktionsbok” för allt som gör oss

till en människatill en människa• T.ex ögonfärg, sätt att röra sig, T.ex ögonfärg, sätt att röra sig,

högerhänt, grop i hakanhögerhänt, grop i hakan• De flesta mänskliga egenskaperna De flesta mänskliga egenskaperna

styrs av flera gener.styrs av flera gener.

Page 10: Genetik

Anlag (gener) för färg på Anlag (gener) för färg på ögonenögonen

• Brunögd dominant anlag = B Brunögd dominant anlag = B B BB B

• Homozygot = Homozygot = lika anlaglika anlag• Heterozygot = Heterozygot = olika anlag olika anlag B bB b

• Blåögd recessivt = bBlåögd recessivt = b (måste ha blått anlag i båda (måste ha blått anlag i båda kromosomerna för att bli blåögd) kromosomerna för att bli blåögd) b bb b

• KorsningsschemaKorsningsschema

• •

• •

Brunögd

Brunögd med blått anlag

• • Blåögd

(Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)

Page 11: Genetik

Korsningsschema för en homozygot brunögd Korsningsschema för en homozygot brunögd och en heterozygot brunögd föräldrar och och en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett av de barnen barn.sedan får ett av de barnen barn.

B b B b

B B

B B

B B

B b

B b b b

B

B B

b

B

b

B b

Första generationen50% homozygot brunögda50% heterozygot brunögda

Andra generationen25% homozygot brunögda

50% heterozygota brunögda25% homozygot blåögda

Page 12: Genetik

När arvet skadasNär arvet skadas

A. Downs syndrom:A. Downs syndrom:

-för många kromosomer – 47 st-för många kromosomer – 47 st

-funktionshindret kan variera men -funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen.många behöver hjälp av en vuxen.

B. Mutation – en förändring i DNA, en B. Mutation – en förändring i DNA, en bestående skada, t.ex. cancer. bestående skada, t.ex. cancer.

C. Könsbundet arvC. Könsbundet arv

Page 13: Genetik

A. Kromosomer person 3A. Kromosomer person 3

En flicka med Downs syndrom

Page 14: Genetik

B. Mutation – en förändring i B. Mutation – en förändring i DNADNA

Varför?Varför?

• Fel vid kopieringen när en cell delar sigFel vid kopieringen när en cell delar sig

• DNA skadas av kemikalier och av DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller strålning från radioaktiva ämnen eller solen.solen.

Ex på följder:Ex på följder:

• Cancer Cancer

Page 15: Genetik

C. Könsbundet arvC. Könsbundet arv

• Någon skada på könskromosomernaNågon skada på könskromosomerna

Exempel:Exempel:

• BlödarsjukaBlödarsjuka

• FärgblindhetFärgblindhet

Vilket kön får oftast dessa sjukdomar Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?och varför?

Page 16: Genetik

Genteknik bra eller dåligt?Genteknik bra eller dåligt?

Page 17: Genetik

Vad tycker du?Vad tycker du? (diskutera i par och med (diskutera i par och med

boken som hjälpmedel s.384)boken som hjälpmedel s.384)

1.1. Vad är bra eller dåligt med modern Vad är bra eller dåligt med modern genteknik? genteknik? (växtförädling, husdjursavel, nya mediciner mm)(växtförädling, husdjursavel, nya mediciner mm)

2.2. När är det motiverat att göra genetiska När är det motiverat att göra genetiska experiment?experiment?

3.3. Ska man få klona människor? Ska man få klona människor? (s.388-389)(s.388-389)

4.4. Vad betyder biologiskt mångfald? Vad betyder biologiskt mångfald? (s.390-393)(s.390-393)

5.5. Varför är det viktigt att bevara vårt Varför är det viktigt att bevara vårt biologiska mångfald och hur kan vi göra?biologiska mångfald och hur kan vi göra?

The End!


Recommended