+ All Categories

Genetik

Date post: 26-Jan-2016
Category:
Upload: chico
View: 83 times
Download: 3 times
Share this document with a friend
Description:
- ärftlighetslära. Utseende. Rörelser. Genetik. Humör mm. Intelligens. Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se. I en cell. I cellkärnan Kromosom DNA Gen – anlag. Vi börjar med det mest synliga. I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer. - PowerPoint PPT Presentation
Popular Tags:
24
Genetik - ärftlighetslära Utseend e Intelli gens Rörels er Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se
Transcript
Page 1: Genetik

Genetik- ärftlighetslära

Utseende

Intelligens

Rörelser

Humör mm

Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se

Page 2: Genetik

I en cell

I cellkärnan

Kromosom

DNA

Gen – anlag

Vi börjar med det mest synliga

Page 3: Genetik

I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer

• Finns i varje cells cellkärna.

• Ses då cellen delar sig.

• Människan har 46 st kromosomer (23 par).

• 23 från far (spermien) och 23 från mor (äggcellen).

• Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler med 46 kromosomer delas till celler med 23, sker i äggstockarna och testiklarna.

Page 4: Genetik

Celldelning

A.Mitos – vanlig celldelningB.Meios - reduktionsdelning

Page 5: Genetik

A. Mitos – vanlig celldelning

Page 6: Genetik

B. Meios - reduktionsdelning

Page 7: Genetik

X

Vad bestämmer om det blir en flicka eller en pojke?

pappa

mamma

X

X Y

X X

X YX X

X Y

Page 8: Genetik

Sorterade kromosomer från människocell

En pojke

Page 9: Genetik

Sorterade kromosomer person 2

En flicka

Page 10: Genetik

Varje kromosom innehåller DNA = lång spiralformad molekyl• DeoxiriboNukleinAc

id (syra)

• Två ”pärlhalsband”

• Tvinnade

• ”pärlorna” = byggstenar kallas nukleotider

• som är 4 olika……

Page 11: Genetik

Kvävebaser – 4st

• Bara dessa passar ihop…

• A – T

• C – G

• Ordningsföljden av kvävebasparen, utmed DNA-trådarna = ….

Page 12: Genetik

Gener - arvsanlag

•Ordningsföljden av kvävebaserna.•25 000 olika gener•”Instruktionsbok” för allt som gör oss

till en människa•T.ex ögonfärg, sätt att röra sig,

högerhänt, grop i hakan•De flesta mänskliga egenskaperna

styrs av flera gener.

Page 13: Genetik

Anlag (gener) för färg på ögonen

•Brunögd dominant anlag = B B B

•Homozygot = lika anlag•Heterozygot = olika anlag B b

•Blåögd recessivt = b (måste ha blått anlag i båda kromosomerna för att bli blåögd) b b

•Korsningsschema

• •

• •

Brunögd

Brunögd med blått anlag

• • Blåögd

(Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)

Page 14: Genetik

Korsningsschema för en homozygot brunögd och en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett av de barnen barn.

B b B b

B B

B B

B B

B b

B b b b

B

B B

b

B

b

B b

Första generationen50% homozygot brunögda50% heterozygot brunögda

Andra generationen25% homozygot brunögda

50% heterozygota brunögda25% homozygot blåögda

Page 15: Genetik

När arvet skadas

A. Downs syndrom: -för många kromosomer – 47 st -funktionshindret kan variera men

många behöver hjälp av en vuxen.B. Mutation – en förändring i DNA, en

bestående skada, t.ex. cancer.C. Könsbundet arv

Page 16: Genetik

A. Kromosomer person 3

En flicka med Downs syndrom

Page 17: Genetik

B. Mutation – en förändring i DNA

Varför?

•Fel vid kopieringen när en cell delar sig

•DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen.

Ex på följder:

•Cancer

Page 18: Genetik

C. Könsbundet arv

•Någon skada på könskromosomernaExempel:

•Blödarsjuka

•Färgblindhet

Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?

Page 19: Genetik

Genteknik bra eller dåligt?

Page 20: Genetik

Genteknik

A. Historia – Avel och växtförädlingB.DNA-analysC.GenmodifieringD.Kloning

Page 21: Genetik

A. Historia – Avel och växtförädling

Under alla år har människan förädlat växter o djur genom att välja ut individer med önskvärda egenskaper som sedan får föröka sig under kontrollerade former (inga andra individer finns i närheten/pollinering av människan/insemination).

Page 22: Genetik

B. DNA-analys

• DNA som fingeravtryck – ordningen på kvävebaserna i DNA är unikt för varje människa.

• DNA och släktforskning – ju närmare släkt, desto större likhet mellan DNA.

• DNA och sjukdomar – anlag för svåra sjukdomar kan upptäckas genom en DNA-analys. Används t ex vid fosterdiagnostik.

Page 23: Genetik

C. Genmodifiering

• Genteknik på bakterier – gener från t ex människan sätts in i bakterier, för att bakterien ska tillverka t ex mänskligt insulin.

• Genteknik på växter (GMO) – gener från t ex bakterier sätts in i växter, för att dessa t ex ska bli resistenta mot skadeinsekter.

• Genteknik på djur – gener från människor sätts in i t ex grisar för att deras organ ska bli möjliga att transplantera till människor.

Page 24: Genetik

D. Kloning

• Två individer med exakt samma gen-uppsättning kallas kloner.

• Encelliga djur, vissa ödlearter och många växter, skapar naturliga kloner.

• Enäggstvillingar är naturliga kloner.• Forskare kan idag använda

kroppsceller från vilket djur som helst för att göra kloner.


Recommended