HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHhj.diva-portal.org/smash/get/diva2:281648/FULLTEXT01.pdf · HÖGSKOLAN...

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH

KOMMUNIKATION (HLK)

Högskolan i Jönköping

C-uppsats

Höstterminen 2009

Sandra Gojani, Asenata Mogus Antal sidor: 34

”Om en man säger det så tar man det lite mer på allvar”

- En studie om mottagandet av två kvinnors åsikter i reality-shower

”If a man says it, you take it more seriously”

- A Study about the reception of two women’s opinions in reality shows

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket

tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det

privata: hemmet, familjen och relationer.

Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med

uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två

kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar

respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3.

De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna

reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter

till en debatt?

Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de

tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media

hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av

många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara

av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas

sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar le-

ver på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

Sökord: TV3, Svenska Hollywoodfruar, Ensam mamma söker, Anna Anka, Susanne Sjöström, genus,

könsroller, reality-show, dokusåpa

Postadress

Högskolan för lärande

och kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Gatuadress

Gjuterigatan 5

Telefon

036–101000

Fax

036162585

1 Inledning ................................................................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ...................................................................................................................................................... 1 1.2 Förförståelse ................................................................................................................................................ 3 1.3 Disposition ................................................................................................................................................... 3

2 Teori och tidigare forskning ............................................................................................................................... 4 2.1 Genus och kön ............................................................................................................................................ 4

2.1.1 Kvinnligt och manligt ............................................................................................................................ 4 2.1.2 Kön och könsroller ................................................................................................................................ 5 2.1.3 Media och kön ........................................................................................................................................ 5 2.1.4 Stereotyper och fördomar ..................................................................................................................... 6

2.2 Medias påverkan .......................................................................................................................................... 7 2.2.1 Kommunikation och media .................................................................................................................. 7 2.2.2 Reception och identifikation ................................................................................................................. 7 2.2.3 Attitydförändringar................................................................................................................................. 8 2.2.4 Voyeurism ................................................................................................................................................ 8 2.2.5 Påverkan ................................................................................................................................................... 9

2.3 Tidigare forskning ....................................................................................................................................... 9 3 Problematisering och syfte ................................................................................................................................11

3.1 Problematisering........................................................................................................................................11 3.2 Syfte .............................................................................................................................................................11 3.3 Frågeställningar ..........................................................................................................................................11 3.4 Definition av frågeställningar och begrepp ...........................................................................................12

4 Metod och material ............................................................................................................................................13 4.1 Metod ..........................................................................................................................................................13

4.1.1 Kvalitativ undersökning ......................................................................................................................13 4.1.2 Fokusgrupper ........................................................................................................................................13 4.1.3 Undersökningsobjekt ...........................................................................................................................14 4.1.4 Intervjuer ...............................................................................................................................................15 4.1.5 Analysscheman ......................................................................................................................................15 4.1.6 Metoddiskussion ...................................................................................................................................16

4.2 Material .......................................................................................................................................................18 4.2.1 Undersökningsobjekt ...........................................................................................................................18 4.2.2 Hjälpmedel vid intervjuer ....................................................................................................................19

5 Resultat .................................................................................................................................................................20 5.1 Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? ......................................20

5.1.1 Hur reagerar ni på deras livssituation? ..............................................................................................20 5.1.2 Påverkar Anna Anka er? ......................................................................................................................20 5.1.3 Tror ni att Anna Anka påverkar andra människor runt omkring er? ...........................................21 5.1.4 Påverkar Susanne Sjöström er? ..........................................................................................................21 5.1.5 Tror ni att andra personer påverkas av Susanne Sjöström? ...........................................................22

5.2 Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? ........................................22 5.2.1 Hur hade ni reagerat om Anna Ankas åsikter hade framförts av en man? .................................22 5.2.2 Hur hade ni sett på Anna Anka om hon vore en man? .................................................................22 5.2.3 Om Susanne Sjöström var en man, hur hade situationen för honom sett ut? ...........................23 5.2.4 Hur hade ni sett på Susanne Sjöström om hon vore en man? ......................................................23 5.2.5 Hur ser ni på kvinnors roller i samhället? .........................................................................................24

5.3 Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?........................................................................24 5.3.1 Vad är er första reaktion? ....................................................................................................................24 5.3.2 Varför tror ni att just Anna Ankas åsikter fått stor uppmärksamhet i media? ...........................24

6 Resultatdiskussion ..............................................................................................................................................26 6.1 Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? ......................................26 6.2 Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? ........................................28 6.3 Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?........................................................................29 6.4 Sammanfattning av resultat och resultatdiskussion .............................................................................31

6.5 Förslag på vidareforskning ......................................................................................................................31 Litteraturförteckning ...................................................................................................................................................32

Skrivna källor ...........................................................................................................................................................32 Internetkällor ...........................................................................................................................................................34

Bilagor

Figur 2.2.1 Kommunikationsmodell .......................................................................................................................... 7

Bilaga 1 – Intervjufrågor Bilaga 2 – Kortare citat från klippen Bilaga 3 – Artikel om Susanne Sjöström, Expressen Bilaga 4 – Artikeln av Anna Anka, Newsmill

1

Media påverkar oss, vare sig vi vill eller inte. Varje dag möts vi av information och bilder om hur vi ska vara, klä oss, bete oss, tycka och tänka. Mycket av detta beror på att vi lever i ett informa-tionssamhälle där vi matas med intryck och åsikter. Tv-utbudet är idag i princip obegränsat. Vi kan kolla på vad vi vill, när vi vill. Detta mycket tack vare att tv-programmen också finns att tillgå online. Trots detta oändliga utbud finns det vissa program som sticker ut i mängden. Vi har lagt märke till två program som fångar tittarnas upp-märksamhet mer. I dessa två program finns det två karaktärer som utmärker sig lite extra. Dessa är Anna Anka från Svenska Hollywoodfruar och Susanne Sjöström (idag Sjödahl) från första säsong-en av Ensam mamma söker. Kvinnorna är nästintill varandras motsatser gällande livsstil och åsikter. Anna är mer konservativ och hennes åsikter går emot vad svenska tv-tittare är vana vid att höra. Hon uttrycker åsikter om hur svenskar ska leva. Susanne, däremot, är en ensamstående mamma som inte utmärker sig på samma sätt som Anna. Hennes åsikter kritiserar inte svenskarnas lev-nadssätt, på samma sätt. Vi tycker att det skulle vara intressant att titta närmare på hur och om dessa två kvinnors åsikter påverkar tv-tittarna. Vi tror att ungdomar i gymnasieåldern påverkas mest eftersom de inte har börjat leva ett självständigt liv, utanför föräldrahemmet. Även om de har egna åsikter är de fortfa-rande präglade av normerna i hemmet. Därför har vi valt att undersöka om Anna Anka och Su-sanne Sjöströms åsikter påverkar dem. Ett problem genom historien har varit att män uppfattas mer seriöst än kvinnor. Det är fortfa-rande relativt nytt med kvinnor i ledande positioner och när kvinnor kommer till tals kan det hända att de inte blir bemötta på samma sätt som män. Vi baserade en av våra frågeställningar på detta antagande och ville undersöka om mottagarnas reaktioner hade ändrats om kvinnornas åsik-ter hade framförts av en man, det vill säga om Anna Anka eller Susanne Sjöström var män som uttryckte samma åsikter. Mycket av det Anna Anka säger har bidragit till jämställdhetsdebatten i Sverige. Susanne Sjö-ströms liv har också bidragit med synvinkar till debatten. Vi vill undersöka varför gymnasieelever tror att det har blivit så. Ämnet vi har valt att skriva om anser vi vara relevant då jämställdhetsdebatten är aktuell och båda våra undersökningsobjekt; Anna Anka och Susanne Sjöström bidrar till den. Vi tycker även att ämnet är intressant då vi båda har märkt av könsdebatten. Kanske kommer vår uppsats att kunna belysa ett område på ett annat sätt än tidigare. Den kan även användas som underlag till vidare forskning om kvinnors åsikter i media och hur dessa påverkar mottagare.

Vi har valt att studera två reality-shower som har visats på TV3. Jan Stenbeck var grundaren till TV3 och sändningarna startade den 31 december 1987. TV3 var först med att sända tv-reklam då det inte var tillåtet innan och var den första tv-kanalen i Skandinavien utanför Public Service. (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008) Viasat AB är ett företag inom Stenbeckssfärens internationella mediebolag Modern Times Group, MTG AB. Viasat ingår i Viasat Broadcasting som är det största affärsområdet inom koncernen.

2

(Viasat) TV3 är kärnan av Viasat Broadcastings varumärken, det är ett varumärke för underhåll-ning, i Sverige riktat mot kvinnliga tittare (MTG, 2009). De ungefär fyra femtedelar av svenskarna som har tillgång till TV3 kan ta del av kanalens sänd-ningar i 160 timmar i veckan. En stor del av programmen finns att tillgå gratis på nätet (Hadeni-us, Weibull & Wadbring, 2008). TV3:s räckvidd per dag år 2008 var 20,1 procent. Tittartiden låg på 14 minuter en genomsnittlig dag, tittartidsandelen var samma år 8,8 procent och räckvidden för en vecka var 42,6 procent. Dessa siffror anger hela befolkningens tv-tittande, kvinnor såväl som män mellan 3 och 99 år. Kvinnors respektive mäns tv-tittande på TV3 per dag år 2008 skilj-de sig; kvinnor tittade 17 minuter medan män tittade 11 minuter. Med ett annat mått; 23 procent av kvinnorna tittar på TV3 en genomsnittlig dag medan 17,1 procent av männen tittar. När det kommer till åldersgrupper av TV3:s tittare, ser män och kvinnor i åldrarna 25-39 mest på kanalen. (MMS, 2009) En reality-show är, enligt nationalencyklopedin, engelskans motsvarighet till dokusåpa, som är en förkortning av dokumentärsåpa. I Sverige kom termen dokusåpa att börja användas som tv-genre år 1998. I en dokusåpa filmas ett antal människor realistiskt under en längre tid. Deltagarnas känslomässiga relationer är i fokus och de framställs på ett sätt som är hämtat från dramaserier och såpoperor. Tävlingsmoment är vanligt förekommande i dokusåpor. (Nationalencyklopedin, 2009) Tv-serierna vi valt att undersöka är reality-showerna Svenska Hollywoodfruar och Ensam mamma sö-ker. Under september 2007, då första säsongen av Ensam mamma söker började sändas (TV3 Play) låg TV3:s tittartid för hela befolkningen på 15 minuter. Nästföljande månad hade tiden ökat till 17 minuter per dag och under programmets sista sändningsveckor i november 2007 var tv-tittandet oförändrat. Tittartidens ökning behöver dock inte ha ett samband med att serien Ensam mamma söker visades. Svenska Hollywoodfruar började sändas i september 2009, då hade TV3 en tv-tittartid på 15 minuter. Serien sändes i 5 veckor och under sista veckan i oktober var tv-tittartiden 17 minuter. (MMS) När andra avsnittet av Svenska Hollywoodfruar sändes hade programmet en tittarsiffra på över en miljon tittare och är därmed TV3:s mest framgångsrika, egenproducerade tv-serie. (Resumé, 2009-09-23) Publiksiffror för Ensam mamma söker finns inte att tillgå. Anna Anka föddes 1971. Enligt Svenska Dagbladet (2009-09-18) flyttade Anna Anka från Bjuv i Skåne till USA 1993 för att hon ansåg att Sverige inte erbjöd henne tillräckligt. Anna började job-ba som personlig tränare och det var på gymmet som hon träffade sin nuvarande man, Paul Anka. De har varit gifta sen 2008, har sonen Ethan tillsammans och bor i Los Angeles. Anna har dottern Elli från ett tidigare förhållande. Vid inspelningen av serien sysselsatte Anna Anka sig som hemmafru och assistent åt sin man, Paul. (Svenska Dagbladet, 2009-09-18) Ensam mamma söker är en reality-show där tre ensamstående mammor letar efter mannen i sitt liv. Det första avsnittet sändes 2 november 2007 (TV3 Play). Den säsongen deltog Susanne Sjö-ström. Vi har valt att fokusera på Susanne då hennes livssituation när programmet spelades in passar vårt syfte i denna uppsats. Susanne Sjöström är född 1979. Hon har tre barn; Celine, Benjamin och Ariel. När programmet spelades in jobbade Susanne som pumpmaskinist, hon var singel och levde ensam med sina tre barn (All information om Susanne Sjöström har samlats in från avsnitt som finns på TV3 Play – Ensam mamma söker säsong 1).

3

Vi som uppsatsförfattare har följt serierna Ensam mamma söker och Svenska Hollywoodfruar och har därmed en viss förförståelse som kan lysa igenom i uppsatsen. Vi är insatta i debatten kring Anna Anka och har egna åsikter om henne och åsikterna hon framför. Förutom serien Svenska Holly-woodfruar har vi sett Anna Anka i program såsom talkshowen Skavlan som visas på SVT. Ett in-tresse för Anna Anka och hennes åsikter har funnits hos oss båda redan innan uppsatsen. Informationen Ensam mamma söker, ger om Susanne Sjöström ansåg vi inte vara tillräcklig för oss. Därför har vi följt upp Susanne Sjöström och vidgat vår kännedom om henne. Eftersom Anna Anka har blivit känd för många i Sverige antog vi också att våra intervjupersoner visste vem hon var. Samma antagande om Susanne Sjöström fanns inte hos oss och därför valde vi att visa klipp från båda kvinnorna.

Vår uppsats är uppdelad i sex kapitel. I det första kapitlet Inledning redogör vi för ämnesval och ämnets relevans. Vi tar även upp bakgrund till ämnet och lite kort om vårt problemområde samt vår förförståelse om våra undersökningsobjekt. I kapitel 2, Teori och tidigare forskning, belyser vi det som tidigare gjorts inom vårt problemområde. Vi tar upp två huvudteorier som vi sedan kommer att tillämpa i resultatdiskussionen. Gunilla Jarlbro, Cecilia von Feilitzen och Madeleine Kleberg är några av de teoretiker vi använt oss av. Deras forskningar om kvinnobilden har bidragit med relevans och inspiration till vår uppsats. I kapitlet Problemformulering och syfte (kapitel 3) redogör vi för vårt problemområde, syftet med upp-satsen samt presenterar våra frågeställningar och ger en begreppsförklaring av dessa. I metoddelen (kapitel 4) beskriver vi våra metoder och valet av dessa. Vi motiverar även varför vi har valt just dessa metoder och jämför dem med andra metoder vi kunde ha valt. Vårt analys-schema presenteras också i detta kapitel. Vi avlutar kapitlet med en diskussion kring valda meto-der, fördelarna och svagheterna med dessa. I detta kapitel presenteras också vårt valda material och vilka fördelar samt nackdelar vi anser att materialet har. I det avslutande kapitlet (kapitel 5), Resultat, presenterar vi resultatet vi fått fram samt tolkar dessa med kommentarer. Korta referat från våra intervjuer läggs också fram i resultatdelen. Vi diskute-rar våra resultat under resultatdiskussionen (kapitel 6) som är en del av detta kapitel. Här dras kopplingar till våra teorier och vi försöker se samband mellan våra deltagare och teorierna.

4

I detta kapitel kommer vi att presentera de teorier och tidigare forskningar som sedan kommer att användas i resultatdiskussionen. Teorierna är relevanta för vår undersökning då de belyser många fördomar som finns i samhället, vad som anses vara kvinnligt och manligt. De berättar även om hur det tidigare har sett ut för kvinnor i media samt hur mottagare, främst män, har reagerat på att kvinnor syns i offentligheten. Teorierna tar även upp forskning om tv-tittares roller och hur media kan påverka dem. Vi anser att de teorierna är väsentliga då våra fokusgrupper är åskå-dare som kan påverkas.

Inom genusforskningen finns det två begrepp som är centrala; kön och genus. Genus är uttryck för det sociala könet (Jarlbro, 2006). Enligt Kulick (1987), som tolkar Rubin (1975), baseras genus på en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Han menar att det inte är de biologiska skillnaderna i sig som utgör genus, det är tolkningen av dessa. Det är genom kultur som biologi upplevs, genom tolkning och överrensstämmelse med andra kulturella före-ställningar. Då framstår biologin som naturlig, den talar aldrig för sig själv. Kön, däremot, är det biologiska könet, det könet vi föds in i (Jarlbro, 2006).

Socialisationen överför olika värderingar och attityder till det biologiska könet. Omgivningen och individen ingår i ett komplext samspel där olika beteendemönster för kvinnor och män upp-kommer. Olika rollförväntningar präglar individens liv beroende på om individen är en flicka eller pojke. (Angelöw & Jonsson, 2000) Dessa rollförväntningar kommer från många håll i samhället. På tv visas tre gånger fler manliga hjältar än kvinnliga hjältar, enligt Angelöw och Jonsson (2000). Detta är ett exempel på att sam-hället bibehåller den genusordning som finns. Genusordningen placerar kvinnan som hustru eller mor i familjen, i den privata sfären där hon inte kan ge uttryck för sina intressen och åsikter. Mannen däremot, är en medborgare i staten med ett intresse för att tala i offentligheten. (Kleberg & Widestedt, 2002) Vad som är kvinnligt respektive manligt bestäms utifrån vilka beteenden och egenskaper som vid en viss tidpunkt, i en viss kultur och ett visst samhälle betonas och lyfts fram. (Hirdman, 1997) Hirdman (1997) påstår även att samhälleliga villkor, tidsepok och sammanhang, fyller med olika betydelser, kategorierna man och kvinna. Fram till åttiotalet fanns det en mansdominans i samhället. För att synliggöra den förtryckta kvin-nokulturen och för att bryta mansdominansen startade en diskussion om män och kvinnors rol-ler. Kvinnor och män har, enligt kvinnokulturperspektivet, utvecklat skilda könskulturer med skilda värdesystem och ståndpunkter. Kvinnans könkultur fanns i reproduktionens sfär medan mannens fanns i produktionen. (Fürst, 1999)

När kvinnor tagit sig in på mansdominerade yrken och områden har många mött motstånd från männen. En teori om varför de fått erfara motstånd utgår från anhopningshypotesen som utpekar att vid jämförelse av yrken med samma arbetsuppgifter har de arbeten där kvinnor dominerar lägre

5

lön. Även om yrkena har lika kompetenskrav är de kvinnodominerade yrkena lägre avlönade. Detta ansåg männen vara ett hot. Kvinnor hade fram till och med sextiotalet särskilda kvinnolö-ner, de var billigare arbetskraft. (Fürst, 1999)

I jämställdhetsdebatten i Sverige har frågor om ekonomi stått i centrum. Det har handlat om lika lön för lika arbete men också om kvinnors ekonomiska självständighet (Fürst, 1999). Enligt Ut-redningen av fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (SOU 1997:138) definierar kvinnor och män ekonomiskt beroende på olika sätt. Att vara ekonomiskt oberoende för kvinnor är att vara ekonomiskt oberoende av en man. För män däremot, betyder ekonomiskt oberoende att vara oberoende av lönearbete. Det vill säga; kvinnor relaterar sig till genussystemet och män till det ekonomiska systemet. (Fürst, 1999)

Under sextiotalet startade en debatt om kvinnligt och manligt som gick under beteckningen köns-rollsdebatten. Termen könsroll betydde socialt inlärda förväntningar och normer som tydliggjorde kvinnors och mäns familje- och samhällsroller. (Fürst, 1999). Enligt Fürst handlade det alltså inte om roller givna av naturen utan om roller skapade under trycket av samhällsförändringar, politis-ka såväl som ekonomiska. Hirdman (2001) skriver att den västerländska civilisationen exponerar en manssida och en kvin-nosida som driver fram olika beteenden från de båda könen. Det är detta beteende, denna empi-ri, som gör att det uppkommer en fördelning. Avspeglingen av uppdelningen av olika beteenden gör att förförståelse- och tolkningsförsöken hamnar i en fallgrop som visar att mannen är stark och kvinnan svag. Synen på allt vad kvinnligt och manligt innebär ändrades med uppkomsten av könsrollsdebatten. Kvinnans roller förändrades och resultatet av det blev att även mannens roller ändrades. Det be-tyder att om kvinnan och mannen delade ansvaret för familjens ekonomiska försörjning hjälptes de även åt med de traditionellt kvinnliga sysselsättningarna i hemmet. Den officiella jämställd-hetsideologin i Sverige kännetecknas av detta synsätt och är fortfarande ganska sällsynt utanför de nordiska länderna. (Fürst, 1999) Enligt Kleberg och Widestedt (2002) har domesticeringen, det vill säga förvisandet av kvinnor till hemmet, länge varit ett sätt att bevara offentligheten manlig. Att hålla isär kvinnor från offentlig-heten resulterar i att kvinnor och frågor med anknytning till familjen eller den intima sfären mar-ginaliseras och trivialiseras.

Könet spelar roll för vem som syns i media, enligt genusforskningen. I media är kvinnor överlag underrepresenterade. Åren 1995, 2000 och 2005 genomfördes en global studie över en dag. Den visade att andelen intervjuade kvinnor i nyheter är mycket låg, detta ökar däremot sakta. Männens dominans i det svenska nyhetsutbudet är väldokumenterad. (Edström, 2006) Nuförtiden är det lika många män som kvinnor inom journalistkåren (Hadenius & Weibull, 2005), men även om trenden börjar vända är det fortfarande mansdominans i utbudet. Tv är en central del för förstå-elsen av eliter och kön. Tv:n visar makt och skapar makt genom att överrepresentera män. (Ed-ström, 2006)

6

Jarlbro (2006) menar att kvinnor i nyhetsmedia är relativt osynliga och när de väl syns handlar det om det intima, om den privata sfären och områden som berör det privata. Det finns en traditio-nell uppfattning om att offentligheten är ett manligt område. Kvinnans område är den privata sfären, detta gör att kvinnor riskerar att bli kränkta som privatpersoner när de kliver ut i offent-ligheten, som är det manliga reviret. Kvinnan kan, genom att bara ifrågasätta eller beträda det manliga reviret bli offentligt förolämpad. (Fraser, 1993) Kvinnor i media nedvärderas symboliskt utefter samhällets framträdande värderingar; kvinnan får antingen ingen plats i media alls eller så ges hon stereotypiska roller. Samhällets dominanta värde-ringar kan präglas i media därför att media ägs, styrs och produceras av genussocialiserade män. Kvinnan i media framställs på tre olika sätt; som sexobjekt, hemmafru eller en kvinna som strävar efter att vara snygg för det motsatta könet. (van Zoonen, 1994) Enligt Kleberg (2008) karakteriseras reality-shower som extremt konservativa gällande genusord-ningen. Genusordningen är kännetecknad av ledande maskulinitet och traditionell femininet med unga och vackra kvinnor som accepterar den maskulina makten. Hon skriver att: kvinnors liv gestal-tas i serierna ofta som konflikten mellan det privata och det offentliga, familjen och arbetslivet eller ”kvinnans två roller” (Kleberg, 2008:29). Tv-serier som berättar om kända och okända personer ger realistiska bilder av hur en riktig kvin-na bör vara, se ut och vilka varor hon ska inhandla till det perfekta hemmet via ”konsumenttips”. Dessa ”konsumenttips” gynnar både den kommersiella marknaden men också patriarkatet. Även om tv-serierna för kvinnor är ett njutningsmedel med drömmar kombineras detta njutningsmedel och underhållning med råd och tips för hur en kvinna bör vara. (Ibid)

Enligt Nationalencyklopedin (2009) är en stereotyp en föreställning om alla som tillhör en viss grupp, oftast en allmän föreställning om typiska karaktärsdrag hos dem. En stereotyp är vanligtvis uppbyggd av viss verklig kunskap, den simplifierar hanteringen av intryck från omvärlden. Den påverkar inte bara tyckandet om hur något är utan också om hur något bör vara (nationalencyklo-pedin, 2009). Det sägs vara en kraftigt simplifierad bild eller föreställning av någon eller något (Edström & Jacobson, 1994). Fördomar och negativa attityder bibehålls genom stereotyper. Det är stereotyperna som påverkar den bild som skapas kring en individ från en särskild grupp. Bilden som uppkommer är inte verifierad. (Nationalencyklopedin, 2009) Michel (1986) kommer fram till att stereotypa framställningar av kvinnor och män har en viss tendens att förneka kvinnors värde och överbetona mäns. Hon skriver vidare att stereotyper för det mesta är följderna av diskriminering av olika grupper och att stereotyper används för att hålla kvar dessa grupper i underläge. Fördomar går lite längre än stereotyper eftersom fördomar innehåller en negativ bild eller attityd gentemot personer tillhörande en grupp. (Allport, 1954) När fördomar är riktade mot specifika grupper kan fördomarna kallas mer specifikt för exempelvis rasism. I kontrast till stereotyper som innehåller tankar eller åsikter om en grupp, har fördomar en känslomässig komponent. Exempel-vis negativa känslor såsom ilska, rädsla, obekvämhet och i några fall även hat. Moderna fördomar anser att grupper som exempelvis kvinnor inte längre är förtryckta av könsdiskriminering och de ska därför inte längre särbehandlas. (Stangor, 2000)

7

Media spelar en viktig roll i ungdomstiden (Holmberg, 1994). I en alltmer fragmentiserad värld har media en förmedlande funktion mellan olika världar. Gränserna mellan det privata och of-fentliga suddas ut av media. Barn och ungdomar kommer i sin kamratkrets i kontakt med många olika sociala sammanhang. Genom media kan de lära sig att förstå och hantera dessa samman-hang. (Bjurström, 1980)

Budskap i tv måste konstrueras innan det kan sändas, påstår Hall (1980). Budskapet är en aktiv handling som innehåller en tolkning och som äger rum i ett givet socialt sammanhang. Mottagar-na har olika förutsättningar för att tolka budskapet, beroende på det sociala sammanhanget mot-tagaren befinner sig i. Därför kan ett budskap tolkas på olika sätt och sändarens version är inte alltid densamma som mottagarens. (Hall, 1980) En av de mest kända kommunikationsmodellerna är Shannon och Weavers modell som skapades på 1940-talet. Den menar att sändaren har ett budskap denne vill förmedla till mottagaren genom någon slags kanal eller medium. Innan detta budskap når fram möts det av olika ”brus”, som kan påverka budskapet till att bli något annat än vad sändaren avsett. Det budskap som mottagaren uppfattar kanske inte stämmer överens med syftet sändaren hade. (Hadenius & Weibull, 2005) För att beskriva denna kommunikationsmodell används denna liknelse i Hadenius och Weibull (2005:13):

Identifikation är en psykologisk term om en process där normer, språk och gester et cetera tas över från någon annan. Vanligtvis en förälder eller en annan auktoritet. (Nationalencyklopedin, 2009)

äå å ä

ö ä ö ö ö ä ää ä

å öå å ä ö

ö å ä äå ä

ä

8

Identifikation betyder dels att individen känner igen sig själv i en massmedieperson. Det kallas då för likhetsidentifikation eller introjektion. Individen kan också önska att den var massmediepersonen. Den sortens identifikation går under begreppet önskeidentifikation eller projicering. (von Feilitzen, 1989; Møhl & Schak, 1981) Enligt von Feilitzen och Linné (1973) varierar identifikation med so-cialklass, individen likhetsidentifierar sig med personer från sin socialgrupp och önskeidentifierar sig med personer de vill vara som eller socialgrupper de vill tillhöra. von Feilitzen (1989) menar också att identifikationsbegreppet används inom masskommunika-tionsforskningen på ett otydligt och mångtydigt sätt, exempelvis synonymt med sympati, inlevelse eller identitetsförlust. Det finns även belägg för att barn ofta identifierar sig själva med det egna könet i böcker, film och tv (von Feilitzen & Linné, 1973). Flickor identifierar sig med flickor och pojkar med pojkar. Det händer ändå att flickor identifierar sig med pojkar i massmedia, också där det finns lockande kvinnliga karaktärer. Pojkar identifierar sig däremot, aldrig eller sällan med flickor. En förklaring till detta är att manliga massmediepersoner är fler och är vanligtvis mer intressant framställda än kvinnor. (Abrahamsson, 1985; von Feilitzen & Andrén, 1984) Det finns även stöd för att vuxna kvinnor och män engageras av sammanhang där det egna könet spelar huvudrollen (Abrahams-son 1993).

Undersökningar har visat att ungdomars värderingar kring familjelivet har förändrats genom åren. Familjen rankas högre av unga män nu än tidigare. Faderskapet har blivit mer tilldragande. För inte så längesedan var den ensamstående mammans situation svår både socialt och ekonomiskt. I det moderna samhället är det ingen skam att vara ensamstående mamma och många kvinnor är familjeförsörjare. (Fürst, 1999) Även om kvinnor kan vara familjeförsörjare är de även feministis-ka subjekt (Ang 1990).

Voyeurism innebär att åskådaren ser på något som inte kan se tillbaka på honom. Det som äger rum är till för åskådaren, det är bara att hänga med och se vad som händer. (Holmberg, 1994) Paradise Hotel är ett tydligt exempel på detta. Paradise Hotel är en reality-show där ett antal människor åker till ett hotell där de ska hitta en rumskamrat av motsatt kön och på så sätt hålla sig kvar i programmet. Varje vecka åker en eller flera personer som inte hittat en rumskamrat, ut och en nya deltagare kommer in. Reality-showen gör det möjligt för åskådare att bara sitta och titta på. Programmet erbjuder åskådare en sorts relationslaboratorium där vänskap, passion och fej-der kan observeras och begrundas, dömas och kritiseras utan att vara ett hot mot åskådaren själv (Quin, 2004). Tittarnas avsikt med programmen är att observera och analysera andras beteenden och att följa upp vad som fungerade och vad som gav dem den uppmuntran de sökte. Nyckeln till att förstå unga kvinnors njutning av reality-shower verkar kretsa kring deras intresse att titta på relationer. (Ibid.)

9

Media bidrar med mentala intryck, föreställningar och känslor, men medieinnehållen har inte ofta direkt inflytande på individers handlingar. Uppfattningar individer får från familjen, kamrater, skola och egen erfarenhet har större inverkan än media. Egna föreställningar, normer, värderingar och känslor blandas med intrycken från media och denna sammanblandning av intryck ökar eller minskar individens utrymme för att handla på ett visst sätt. (von Feilitzen, 2001) Det är inte bara en sammanblandning av intryck som får individer att handla på ett visst sätt. Emotional Arousal är en teori som stöds av empiriska studier med vuxna. Denna teori visar att alla medieinnehåll som ger starka känslor möjliggör en förstärkning av individens sinnesstämning som denne hade redan innan han/hon började titta på programmet. Alltså skulle tittandet kunna innebära intensivt handlande i överrensstämmelse med den aktuella sinnesstämningen. (Tannen-baum, 1980) När allmänheten känner att någon har förbrutit sig mot den rådande moraluppfattningen skapas en medieskandal. Skandalen är ett faktum när en persons privata handlingar vanärar eller provoce-rar den dominerade moralen, och offentliggörs i media. (Kleberg & Widestedt, 2002)

Det finns många undersökningar som berör kvinnor i media. Allt ifrån feministiska synvinklar på kvinnor i media till maktperspektiv på kvinnor i offentligheten. I informationsskriften Jämställda på Svenska (1999) säger Fürst att debatten om könsroller inte är ett nytt fenomen, den har existerat i Sverige sedan 1960-talet. Könsrollerna är enligt Fürst (1999) inte givna av naturen. De är skapade under trycket av samhällsförändringar, politiska såväl som ekonomiska. På grund av könsrollerna har inte kvinnor och män varit representerade på lika vill-kor i media. Kvinnor har genom historien varit lågt representerade jämfört med män (Fraser, 1993). Bilden av kvinnan berör det privata därför att kvinnans område anses finnas i den privata sfären. Mannens sfär, däremot, är offentligheten. Genom att ifrågasätta eller träda in på mannens område riskerar kvinnan att bli offentligt förolämpad och ifrågasatt. (Ibid.) I Klebergs undersökning från 2008 om Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap kom-mer hon fram till att reality-shower karaktäriseras som extremt konservativa gällande genusord-ningen. Hon berättar i sin undersökning om den rådande genusordningen som präglar vårt sam-hälle där maskuliniteten är ledande medan den traditionella feminismen accepterar mannens auk-toritet. Enligt henne har kvinnan endast några få roller i serier; de traditionellt feminina rollerna där hon dras mellan det privata och offentliga. Dessa serier ger även en indirekt bild av hur en kvinna bör vara, hur hon ska se ut och bete sig. Den indirekta bilden ges ut i form av så kallade konsumenttips. (Kleberg, 2008) Detta leder oss in på undersökningar om stereotyper. Michel (1986) beskriver i sin undersökning Down with stereotypes! hur den stereotypa mannen och kvinnan fram-ställs. Enligt Michel förnekas kvinnans värde medan mannens värde överbetonas. Det bidrar till diskriminering av olika grupper och stereotyper bibehåller diskrimineringarna av grupperna. Bjurström (1980) och Holmberg (1994) beskriver i sina teorier medias viktiga roll. Barn och ung-domar möter många olika sociala sammanhang, de kan lära sig att förstå och hantera dessa sam-manhang genom media (Bjurström, 1980). Media spelar alltså en viktig roll, det är en viktig källa för kunskap om vuxenlivet (Holmberg, 1994) där barn får mer i-förväg-vetande om livet (Ziehe, 1986)

10

I en reality-show får åskådaren ta del av en persons liv och erfarenheter. Personens vardag och allt som hör till visas offentligt. Åskådaren kan genom att följa serien börja känna igen sig i massmediepersonen; så kallad identifikation. von Feilitzen (1989) har skrivit en teori om identifi-kation där hon menar att identifikation betyder dels att individen känner igen sig själv i en mass-medieperson, likhetsidentifikation och dels att de önskar att de var massmediepersonen, önskeidenti-fikation. Abrahamsson (1993) understryker von Feilitzens teori genom att komma fram till att vuxna kvinnor och män fängslas av sammanhang där det egna könet spelar huvudrollen. Även socialklassen individen kommer ifrån spelar roll för vem denne identifierar sig med. Tillhör åskå-daren arbetarklassen identifierar denne sig med personer i serien som är från samma socialklass. (von Feilitzen & Linné, 1973) Unga kvinnor finner mycket njutning i reality-shower därför att de har ett intresse av att hitta på relationer (Quin, 2004). Det finns ett begrepp för när åskådare tittar på något som inte kan se till-baka på den själv; voyeurism. 1994 skrev Olle Holmberg en avhandling som heter Ungdom och me-dia. I denna tar han upp voyeurism och beskriver voyeurism som något som utspelas och som åskådaren inte kan ändra på. Han säger att detta ger åskådaren en sorts makt över filmen.

11

Vi kommer i detta kapitel att motivera vårt syfte med uppsatsen. Vi kommer även att redogöra för vårt problemområde samt specificera och förklara våra frågeställningar.

Det finns en allmän uppfattning om att kvinnor i underhållningsprogram inte är seriösa och att de strävar efter att få uppmärksamhet. Anledningen till detta kan vara att kvinnan i media fram-ställs på tre olika sätt (van Zoonen, 1994); som sexobjekt, hemmafru eller en kvinna som strävar efter att vara snygg för det motsatta könet. Dessa bilder kan prägla människors sätt att betrakta kvinnor i media och de uppfattas som oseriösa. Det är ett problem då det finns kvinnor som inte strävar efter att synas på ett stereotypiskt sätt utan vill synas som sig själva. Åsikterna kvinnor förmedlar, kan av media vinklas på så sätt att budskapet mottagaren får, inte är detsamma som sändaren, i detta fall kvinnan, avsåg (Hadenius & Weibull, 2005).

Historiskt sett har kvinnor i media varit få, det är på senare år som trenden har vänt och kvinnor syns och hörs mer. Trots detta syns inte kvinnor och män i media på samma villkor. När kvinnor syns i media handlar det om det privata, medan män tenderar att synas i det offentliga, som hand-lar om allt annat än det privata (Jarlbro, 2006). Ett annat problem är att män tas mer seriöst efter-som de ofta syns i mer seriösa sammanhang, såsom i nyhetsprogram (Edström, 2006).

Huvudmålet med vår uppsats var att undersöka om två utvalda kvinnors åsikter i media påverkar mottagarna gällande deras egna åsikter, hur och om mottagarna tillämpar det i deras vardag och om åsikterna påverkar sättet de tänker på. Våra undersökningsobjekt, ansåg vi, vara motsatser till varandra. Vi ansåg att det skulle vara in-tressant att ställa dessa två mot varandra just för att de är så olika men ändå har fått uppmärk-samhet i media, både under programmets gång men även efteråt. En intressant synvinkel vi också ville undersöka hur mottagarna och samhället hade reagerat om åsikterna hade framförts av en man. Hade reaktionerna varit annorlunda?

Våra frågeställningar är följande:

Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?

Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?

Varför?

Varför utvecklas dessa två kvinnors åsikter till en debatt?

Vi har valt dessa frågeställningar eftersom vi anser att de kan hjälpa oss uppnå vårt syfte med uppsatsen och ge oss svar på det vi vill undersöka.

12

Vår första frågeställning är Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?

Med Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter menar vi de åsikter som framförts via yttranden i olika mediekanaler såsom tv, radio och press. Åsikterna måste ha framförts av förstahandskällan, det vill säga personen i fråga. Debattartiklar, krönikor och andra sammanhang där personens åsikter finns med är inte aktuella som Anna Ankas och Susannes åsikter så länge personen inte cite-ras ordagrant. Med mottagare menar vi, i detta fall, gymnasieelever som deltar i våra fokusgrupper. Nästa frågeställning är; Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Dessa åsikter syftar på Anna Ankas och Susanne Sjöströms och med man menar vi det biologiska könet man. Kön är ett begrepp som används för att skilja på individer. Det finns två kön; kvinna och man. Det kön man tillhör är det kön man föds in i, det vill säga det biologiska könet (Jarlbro, 2006). Till frågeställningen Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? har vi en underfråga; Varför? Med underfrågan vill vi få en förklaring till varför mottagarna reage-rar som de gör och om det är någon skillnad om en kvinna eller en man uttrycker åsikterna. Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? är vår tredje och sista frågeställning. Med utveckling till debatt menar vi att åsikterna väcker så pass stor uppmärksamhet att folk börjar prata om dem och diskutera kring dem. Diskussionerna behöver inte endast utspelas i media, de kan äga rum i såväl offentliga som privata sammanhang men de måste på ett eller annat sätt ha blivit uppmärk-sammade i media. Begreppet det offentliga används i vår uppsats som allt som inte har med det privata att göra, det vill säga allt som inte berör personliga och intima känslor, upplevelser, den egna familjen, egna hemmet; allt som görs och erfaras utanför hemmet: som är det privata. I uppsatsen nämns ibland svenska och allmänna normer. Med det menar vi det som anses vara rätt och fel i Sverige idag. Det kan förändras över tiden men det finns alltid en allmänt rådande norm. Ett exempel är att förr ansågs det vara en skam att vara ensamstående mamma. Idag är det nor-malt och det finns många ensamstående mammor. Det som anses vara en allmän norm är alla mer eller mindre medvetna om. Idag är jämställdhet en allmän norm.

13

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt val av metod. Hur vi gick tillväga och varför vi gjorde som vi gjorde.

Vi har valt att göra en kvalitativ forskningsintervju i fokusgrupper. En kvalitativ undersökning ger svar på hur och varför (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi ville i vår uppsats ta reda på hur intervjuper-sonerna ser på vårt specifika fenomen och varför. I en kvalitativ intervju samtalar deltagarna och behandlar ämnet med sina egna erfarenheter och ger intervjuaren en inblick i deltagarens synsätt och levnadsvärld. Inom den kvalitativa forskningsintervjun finns det flera sätt att intervjua på. Några exempel är: individuella intervjuer, fokusgrupper samt surveyundersökningar. Den kvalitativa undersök-ningsmetoden innefattar många valmöjligheter för undersökaren och undersökaren kan blanda flera olika angreppssätt för att uppnå sitt syfte och få svar på sina frågeställningar.

Med vårt syfte i åtanke har vi valt att använda oss av fokusgrupper. Fokusgrupper ger oss svar på varför intervjupersonerna tycker som de gör. Fördelarna med fokusgrupper är att fler personer kan intervjuas på lika villkor gällande tid, resur-ser och kostnader. Grupper tillåter intervjuaren att observera deltagarnas attityder kring media genom konversation och interaktion med varandra. Det som beskrivs i fokusgrupper kan inte mätas i procent och siffror. Fokusgrupper är ovärderliga för att bidra med indikationer till rele-vanta ämnen, teman och avseenden. (Hansen, et. al., 1998) Intervjupersonernas roll i en fokusgrupp är att vara en ledare för intervjun genom att ställa frågor som utformats just för intervjun. Intervjupersonen har även ansvaret att skapa en miljö där delta-gare kan uttrycka sig och ge personliga åsikter. (Kvale & Brinkmann, 2009) Nackdelarna med fokusgrupper är att deltagare ibland kan känna sig obekväma med varandra. Vissa deltagare förblir passiva genom intervjun. Intervjuarens frågor är viktiga och sättet frågorna ställs på kan vara avgörande för diskussionen. Går intervjuaren rakt på sak kan deltagare bli av-skräckta och inte öppna sig på samma sätt som de hade gjort om intervjuaren öppnar med mer allmänna frågor. (Kvale & Brinkmann, 2009) Genom att välja fokusgrupper istället för individuella intervjuer och surveyundersökningar ökar förståelsen för hur människor konstruerar allmänna angelägenheter i sociala sammanhang (Gam-son, 1992). Alla fördelar med fokusgrupper passade vårt syfte med uppsatsen, och vi ansåg att vi kunde få ut mest kunskap genom fokusgrupper. Vi har valt att intervjua tre fokusgrupper. Våra fokusgrupper utgörs av två tjejer samt två killar. På så sätt har inget kön övertaget och deltagarna medverkar på lika villkor.

14

Intervjupersonerna är elever från gymnasieskolorna Erik Dahlbergsgymnasiet, Sandagymnasiet och Per Brahegymnasiet, alla tre finns i Jönköpings kommun. Kontakter på dessa skolor hjälpte oss med att hitta frivilliga deltagare. Av dessa tre grupper är två tredjeårselever (i en grupp finns en andraårselev), medan en grupp består av andraårselever. Eleverna från Sandagymnasiet går på samhällsprogrammet med idrotts-inriktning. Könsfördelningen i klassen är relativt jämn. Från Erik Dahlbergsgymnasiet deltog ele-ver från tre olika program; JING (Jönköpings Internationella Närlingslivsutbildning), Naturve-tenskapliga programmet med inriktning på kemi samt tekniska programmet. Könsfördelningen i de tre olika programmen varierar. JING och naturvetenskapliga programmet har en jämn köns-fördelning medan tekniska programmet består av fler manliga elever. Eleverna från Per Brahe-gymnasiet går på samhällsprogrammet med internationell inriktning. Där är flickorna överrepre-senterade. Vi ville ha frivilliga intervjupersoner för att vara säkra på att personerna vi skulle intervjua hade ett intresse för ämnet och på så sätt maximera chanserna för en givande diskussion. Alla elever i dessa grupper har anmält sig frivilligt till intervjuerna. Vi valde medvetet gymnasieelever eftersom de är unga vuxna. Deras åsikter och levnadssätt kommer att prägla framtidens samhälle. Vi övervägde att ha tre fokusgrupper med studenter från högskolan istället för gymnasieelever, men beslutade att rikta in oss på gymnasieelever på grund av att vi antog att undersökningsobjektens påverkan på gymnasieelever är större. Många högsko-lestudenter har också redan flyttat hemifrån och startat ett eget liv medan gymnasieelever i större utsträckning bor hemma hos sina föräldrar och är präglade av föräldrarnas livssituation och åsik-ter. De har inte hunnit bilda sig en uppfattning om omvärlden på samma sätt som studenter på högskola och universitet har.

Vårt undersökningsobjekt består av åsikter från två kvinnor i två olika reality-shower. De reality-shower vi har valt är Ensam mamma söker och Svenska Hollywoodfruar. I Ensam mamma söker får tittarna följa tre svenska singelmammor som letar efter den stora kärle-ken. I början av serien dejtar mamman ett flertal män, men under seriens gång minskar antalet män då mamman väljer bort en man varje vecka. Sista veckan återstår två män och mamman får välja vem hon vill vara med. Svenska Hollywoodfruar utspelas kring tre olika kvinnors liv i Hollywood. Programmet är inte täv-lingsinriktat, det går istället ut på att visa dessa kvinnor i deras lyxiga vardag. Vi har valt att undersöka en kvinna från respektive program. Den ena kvinnan heter Anna Anka och är en av tre huvudpersoner i Svenska Hollywoodfruar. Den andra kvinnan heter Susanne Sjö-ström (idag Sjödahl) och var med i första säsongen av Ensam mamma söker, även hon var en av tre huvudpersoner i serien. Dessa två kvinnor skiljer sig på många olika sätt. Susanne är ensamståen-de mamma som vill finna en man till sig själv och en pappa till sina barn, samtidigt som hon kämpar med sin yrkessituation där hon är den enda kvinnliga medarbetaren i ett mansdominerat yrke. Hon anser att en manlig förebild är viktig i ett barns uppfostran och att han behövs i en fa-milj (TV3 Play) Anna Ankas livssituation och åsikter om detta skiljer sig markant. Hon anser att en man inte ska ha någonting med barnens uppfostran att göra, det är kvinnans uppgift. Hon ska även alltid hålla sin man tillfredställd och han ska aldrig hjälpa till med hushållsarbete och blöjby-

15

ten på barnen. (Newsmill, 2009-09-16) Anna är gift och tillhör överklassen. Susanne är en del av arbetarklassen och har inte samma ekonomiska förutsättningar. Vi anser att dessa två kvinnor står i kontrast till varandra och lever väldigt skilda liv. Därför har vi valt de två som våra undersök-ningsobjekt. Vi tror att de kan ge oss en intressant aspekt på våra frågeställningar och intervjuer.

Intervjun har gått till på följande sätt: Intervjuaren började med att presentera uppsatsen och syf-tet med den. Sedan fick deltagarna ta del av undersökningsobjekten, det vill säga klipp och artiklar med Anna Anka och Susanne Sjöström i fokus. Innan intervjun började informerade intervjuaren deltagarna om att intervjun skulle spelas in. In-tervjuaren frågade även om någon kände sig obekväm med detta. Alla deltagare gick med på att spelas in och därefter började intervjun. Deltagarna fick börja med att presentera sig kort med namn ålder och utbildning. Sedan började intervjufrågorna och diskussionerna kring dessa. Intervjun avslutades med att intervjuaren fråga-de om deltagarna hade något att tillägga och hur de uppfattat intervjun. Vi har turats om att intervjua från fokusgrupp till fokusgrupp. När den ena skötte intervjun kon-trollerade den andra att alla frågor togs med och påminde intervjuaren om den eventuella missen. Extra intressanta uttryck och åsikter antecknades även för att dessa sedan inte skulle glömmas. Innan vi började med intervjuerna i fokusgrupper gjorde vi en pilotundersökning på fyra studen-ter; två manliga och två kvinnliga deltagare från Internationella Handelshögskolan och Högskolan för lärande och kommunikation, i Jönköping. Av praktiska skäl fann vi det lämpligt att göra en pilotundersökning på studenter som inte studerade på gymnasienivå då dessa är mer tillgängliga för oss. Tack vare pilotundersökningen fick vi reda på styrkor och svagheter med våra frågor. Vi undgick att ställa för svåra och felformulerade frågor till våra fokusgrupper. Pilotundersökningen bekräftade även att våra frågor var lämpliga för diskussion och att de ledde deltagarna till att bely-sa aspekter i samhället som intresserade oss. Upplägget på vår intervju varierar, inledande frågor präglar början på intervjun, exempelvis; Vad är er första reaktion? Därefter följer sonderande frågor, ett exempel på detta är: Kan ni berätta vad ni såg? De indirekta frågorna kommer sedan: Tror ni att andra personer påverkas av Anna Anka? Direk-ta frågor kommer i slutet på intervjun. Exempel på några direkta frågor vi använder oss av är: Vad tycker ni om kvinnor som jobbar i ett mansdominerat yrke? och Vad tycker ni om män som utför den stör-re delen av hushållsarbetet? Detta upplägg är utformat efter upplysningar och råd från boken Den kva-litativa forskningsintervjun (Kvale & Brinkmann, 2009).

När vi analyserade använde vi oss inte av något specifikt analysschema, vi blandade istället flera sätt att analysera. Vårt tillvägagångssätt gick ut på att noga läsa igenom intervjuerna och ta ut de åsikter och värderingar som kunde ge svar på våra frågeställningar. Åsikterna från intervjuerna kopplades sedan ihop med våra teorier i resultatdiskussionen för att ytterligare förstärka svaren på respektive frågeställning.

16

Gymnasiekolorna intervjupersonerna kommer från finns alla i Jönköpings kommun; Erik Dahl-bergsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Sandagymnasiet. Att det blev just dessa skolor var för att vi ville ha frivilliga deltagare till fokusgrupperna. På dessa skolor hade vi kontakter som kunde bistå med information och tips om deltagare som kunde tänka sig ställa upp. Om vi inte haft kon-takter på någon gymnasieskola i Jönköpings kommun hade vi slumpvis valt tre olika skolor som vi hade kontaktat och gjort våra undersökningar i. Vi ville inte ha fokusgrupper från endast en skola då svaren riskerade att bli monotona. Hade vi inte lyckats få tag i tre grupper från tre skolor kunde vi ha valt elever från en och samma skola men hade då varit noga med att dessa läste på olika program och kanske även i olika årskurser för att undvika enformiga svar. Inom ramen för en C-uppsats fann vi det lämpligt att intervjua tre fokusgrupper. De tre fokus-grupperna, ansåg vi, kunna bidra med så pass mycket material för att vi i vår uppsats skulle kunna få relevanta och användbara resultat. Att vi valde just fyra personer i varje fokusgrupp beror på att vi i vår pilotundersökning observe-rade en bra och givande diskussion mellan fyra personer. Hade vi haft sex stycken eller fler i varje fokusgrupp riskerade vi att få några deltagare i skymundan. I många fall kommer inte alla till tals i större fokusgrupper. Två deltagare kan ha liknande åsikter, den ena kan vara snabbare på att ut-trycka sig och därför hamnar den andra i bakgrunden. Om vi valt att ha två deltagare i varje fo-kusgrupp hade det mer blivit en dialog mellan två personer som inte behandlar ämnet med lika många aspekter som fyra kan göra. I resultatdelen presenteras fokusgrupperna som fokusgrupp A, B och C. Fokusgrupp A utgörs av fyra elever från Per Brahegymnasiet. Alla går på samhällsvetenskapliga programmet med interna-tionell inriktning. Eleverna från Erik Dahlbergsgymnasiet utgör fokusgrupp B. Även de är fyra stycken men de går på tre olika program; en elev går på tekniska programmet, en elev går på na-turvetenskapliga programmet med inriktning kemi samt två elever går på JING (Jönköpings In-ternationella Närlingslivsutbildning). Fokusgrupp C består av elever från Sandagymnasiet som alla fyra går på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning idrott. Att eleverna har olika ut-bildningar ansåg vi gynna vår undersökning och ge den fler aspekter Den ursprungliga idén var att alla tre fokusgrupper skulle vara tredjeårselever, men då en grupp i sista sekund hoppade av fick vi kontakt med en annan klass som bestod av andraårselever. En elev i fokusgruppen från Erik Dahlbergsgymnasiet gick också i andraklass. Det ansåg vi inte vara något problem då vi förmodade att andraårselever kunde bidra med lika mycket som en grupp tredjeårselever; alla grupper hade anmält sig frivilligt Det hade sett annorlunda ut om vi hade valt ut deltagare till fokusgrupperna själva. Då kanske inte alla hade haft ett intresse för ämnet eller varit engagerade i diskussionen. Deltagarna i våra fokusgrupper var för oss okända människor. Om vi haft våra vänner i fokus-grupperna hade de kanske inte tagit vår undersökning på lika stort allvar, men de hade å andra sidan kanske känt sig mer bekväma i vårt sällskap. Vi valde ändå att ha okända personer eftersom de kanske hyser en annan sorts respekt för oss och vår undersökning.

Frågorna vi använde oss av när vi intervjuade fokusgrupperna ansåg vi vara välformulerade och tack vare pilotundersökningen fick vi bekräftelse på att det var möjligt att diskutera kring dem. Fokusgrupperna besvarade frågorna på ett bra sätt och diskussion uppstod. Det vi i efterhand

17

märkte när resultaten skulle analyseras var att många frågor inte gav oss tillräckligt med underlag för att besvara våra frågeställningar. Istället för att skriva fristående frågor till intervjuerna och sedan försöka besvara frågeställningarna med hjälp av dessa borde vi ha utformat frågor utifrån frågeställningarna. Detta hade sparat oss tid och vi hade sluppit dokumentera diskussioner som vi sedan inte skulle ha användning för. Under arbetets gång har vi märkt vissa brister med vår uppsats. Det första vi lade märke till var att när vi intervjuade fokusgrupperna skiljde sig en grupp märkbart från de övriga två. Detta var ingenting vi kunde förutse då vi antog att vi hade valt skolor med jämförbara utbildningar. I ef-terhand har vi resonerat kring varför materialet från fokusgrupperna skiljde sig. Vi tror dels att det kan bero på att vi har valt deltagare från utbildningar med olika inriktningar. Eleverna som går utbildningen med idrottsinriktning kanske inte är lika intresserade för teori som praktik. Ut-bildningarna kan vara upplagda på olika sätt och eleverna från utbildningarna med internationell inriktning och inriktning på näringslivet kan ha övat på att diskutera i grupp mer än de med id-rottsinriktning just därför att deras utbildning är mer teoretisk. Vi tror också att det kan bero på de olika deltagarnas intressen. Eleverna som studerar idrott är naturligt mer intresserade av sportnyheter och sport och kanske inte är lika insatta i jämställdhets-frågan. En viktig aspekt är även att dessa elever är andraårselever, det vill säga att de är ett år yng-re. Ett år kan innebära stor skillnad i utvecklingen, det kan handla om självsäkerhet men också allmänbildning. Sistaårseleverna har hunnit utvecklas mer och kommit längre i utbildningen, men vi tror inte att det är ett hinder för andraårseleverna att diskutera fritt då de ändå har en relativt hög utbildning. I en av de två andra fokusgrupperna fanns en deltagare som också var en andra-årselev. Trots detta blev diskussionen inte lidande och deltagaren var aktiv. Alla elever fick anmäla sig frivilligt till att delta i undersökningen efter skoltid, men eleverna från Sandagymnsiet lockades till undersökningen genom att få slippa en lektion. Det tror vi kan vara ännu en faktor till att deras diskussion var kort och omotiverad. I de två andra fokusgrupperna fanns deltagare som var intresserade av ämnet och som tog sig tid att ställa upp efter skoltid me-dan eleverna från Sandagymnasiet ställde upp av andra skäl. När vi valde våra två undersökningsobjekt valde vi två kvinnor som växt upp i relativt enkla för-hållanden. Under uppsatsens gång märkte vi dock att vi inte kunde ställa samma frågor kring Su-sanne som kring Anna. Susanne har inte fått samma sorts uppmärksamhet i media och därför kunde vi inte ställa en fråga som: Varför tror ni att just Susannes åsikter fått så stor uppmärksamhet i me-dia? Det fanns en risk att deltagarna i fokusgrupperna inte hade hört talas om Susanne tidigare. Susannes åsikter skiljer sig inte heller från den allmänna normen medan Annas åsikter är mer uppseendeväckande och det finns en allmän debatt kring Annas åsikter. Därför valde vi att inte ställa frågan: Hur hade ni reagerat om Susannes åsikter hade framförts av en man? Vi tänkte vid den tid-punkten inte på att den aspekten inte gav oss svar på våra frågeställningar som handlar om just åsikter och inte livssituationer. I efterhand inser vi att vi borde haft med en fråga som handlade om hur mottagarna hade reagerat om Susannes åsikter hade framförts av en man. Det skulle ge oss mer koncentration på våra frågeställningar och syfte. Det finns andra alternativ till att intervjua i fokusgrupper. Två exempel på dessa är individuella intervjuer och surveyundersökningar. I en intervju produceras intervjukunskapen i ett samtalsför-hållande, den är kontextuell, språklig, narrativ och pragmatisk (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi var inte ute efter ett samtalsförhållande mellan intervjuaren och intervjupersonen. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) påverkas intervjupersonen av den mänskliga interaktionen i intervjun. Vi ville minska risken att påverka intervjupersonen med våra egna åsikter, därför ansåg vi att en intervju i

18

fokusgrupper passar bättre. Där finns interaktionen mellan deltagarna, de diskuterar och debatte-rar, intervjuaren har en mer passiv roll och styr diskussionen med hjälp av frågor som intervjua-ren förberett sedan tidigare. Surveyundersökningar, som också är ett alternativ till fokusgrupper, bidrar med kort inblick i del-tagarnas attityd och beteende. Intervjuaren har väldigt litet personligt spelrum, istället ställs frågor i en bestämd ordning som följer standardregler (Kvale & Brinkmann, 2009). En surveyundersök-ning ger svar på vad deltagaren tycker och inte på hur och varför de tycker som de gör. (Hansen, et. al., 1998). Vi anser att vår studie har en relativt hög validitet. Vi ville se om gymnasieelever påverkas och vår undersökning omfattade gymnasieelever. Vi kunde ha valt att göra en större studie som rymde fler fokusgrupper. Varje enskild deltagares uppfattningar och åsikter är viktiga att ta vara på. Där-för kunde resultatet ha påverkats om vi hade valt att intervjua fler fokusgrupper. Undersökningen kunde också ha visat liknande resultat men med fler ord och uttryck. Reliabiliteten i vår uppsats är ganska hög då vi litar på att deltagarna i fokusgrupperna uttryckte sina åsikter och inte anpassade sig efter gruppen. Dock är vi medvetna om att samhällets påver-kan är hög och det som idag anses vara politiskt korrekt kan många rätta sig efter. Våra teoretiska utgångspunkter är noggrant beskrivna i uppsatsen. Vi har även redogjort för vår förförståelse som kan lysa igenom i vissa anseenden.

I detta kapitel kommer vi presentera allt material vi använt oss av i uppsatsen.

I vår analys kommer vi att undersöka påverkan av kvinnors åsikter i media. De två kvinnor vi valt är Anna Anka från Svenska Hollywoodfruar och Susanne Sjöström från Ensam mamma söker. De fles-ta av deras åsikter har framförts i de två reality-showerna de deltog i. Vi har därför använt oss av klipp från respektive serie där kvinnorna uttrycker sina åsikter och där lite bakgrundsfakta berät-tas (Bilaga 2). Detta för att tittaren ska förstå kvinnornas livssituation. Exempel på tankar kvin-norna delar med sig är;

Respektive klipp är ungefär fem minuter långt. Vi har även använt oss av två artiklar; en om Su-sanne och en av Anna. Artikeln som behandlar Susanne berättar om hennes arbetssituation och innehåller även kortare citat från Susanne (Bilaga 3). Annas artikel är en krönika, skriven av henne

ä ä ä ö ä å

ä

ä å ö

ö ö ä

å å ä

ä

19

själv och behandlar henne själv (Bilaga 4). I artikeln uttrycker hon sin syn på hur människor bör leva. Klippen har våra undersökningsdeltagare fått titta på samtidigt, i samma rum. De har även fått läsa artiklarna vid samma tillfälle. Vi anser att klippen och artiklarna vi valt ut ger oss ett bra underlag för diskussion samtidigt som det förmedlar kvinnornas åsikter. Artiklarna deltagarna fått ta del av kan ge en orättvis vinkling. Anna Ankas artikel är skriven av henne själv och hon har fritt fått utforma sin artikel och välja de ord som passar hennes syfte. Artikeln om Susanne, däremot, är skriven av en journalist. Susanne har inte haft förutsättningar att ge artikeln den vinkling hon vill mer än svaren på journalistens frågor. Detta kan vara ett pro-blem då kvinnorna inte blir presenterade på lika villkor, men vi anser att klippen väger upp för detta. I klippen har kvinnorna själva fått berätta om sina ståndpunkter, åsikter och livsstilar. Vi har valt att visa lika mycket från båda kvinnor. Anna Anka är en mediefluga idag och vi kunde ha valt en kvinna som är mer aktuell än Susanne Sjöström. Men då Susanne står i stor kontrast till Anna valde vi att ändå använda oss av Susanne. Åsikterna från dessa två kvinnor kan skapa en stark diskussion och vi ansåg att detta övervägde mer än att välja två kvinnor som är aktuella. Susanne och Anna blir aktuella för våra deltagare då de presenteras innan intervjun börjar och deltagarna får kännedom om båda.

En videokamera har använts till att spela in intervjuerna. Deltagarna har inte filmats och vi har varit noga med att betona det för att inte avskräcka dem. Vi använde oss av en videokamera för att spela in ljudet då vi inte hade en bandspelare till vårt förfogande. När vi sedan skulle doku-mentera intervjuerna överfördes ljudfilen från videokameran till en dator då det underlättade do-kumentationen av det som sades under intervjun. Genom att ha ljudfilen på en dator blir det enk-lare att pausa, spola tillbaka och det förbättrar även ljudkvaliteten. Alternativet till att spela in in-tervjuerna är att anteckna under intervjuernas gång. Att anteckna avskräcker kanske inte lika mycket som att spela in, men det ger inte intervjuaren samma möjligheter att närvara och aktivt lyssna. Intervjuaren fokuserar istället på att få ner åsikter och meningar på papper. Vi ansåg att det skulle bli väldigt svårt att hinna med att anteckna allt som diskuteras. Därför valde vi att ta en risk med att spela in. Deltagarna kanske inte kände sig bekväma till en början men vi ansåg att det är viktigare att få med alla synpunkter från intervjun med hjälp av en inspelning än att förlora dessa på grund av brist på anteckningar. Under intervjuernas gång använde vi oss av noga utformade intervjufrågor. Intervjufrågorna un-derlättade för en diskussion och de ledde deltagarna in på rätt spår; de belyste och diskuterade de infallsvinklar som intresserade oss. Våra intervjufrågor är baserade på en mall från Kvale och Brinkmann (2009). Vi har blandade frågor som till exempel inledande frågor, direkta frågor, indirekta frågor, sonderade frågor och uppföljningsfrågor (Bilaga 1). Frågorna är i så stor mån som möjligt enkelt utformade och speci-ficerade. Vi började med allmänna frågor om ämnet för att senare behandla frågor mer aktuella för vår uppsats. Vi valde också att specialisera oss först på det ena undersökningsobjektet och sedan gå över till det andra. För att diskussionen inte skulle överväga och handla om ett av våra undersökningsobjekt mer än det andra formulerade vi liknande frågor om båda. Hade vi formule-rat allmänna frågor om båda hade vi riskerat vi att få en intervju som inriktade sig på det ena un-dersökningsobjektet då det är mer aktuellt i media just nu.

20

I vår kvalitativa undersökning har vi forskat kring kvinnors åsikter i media. Vi har haft fokus-grupper med deltagare från olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun. I detta kapitel kommer vi att presentera det resultat vi fick fram. Resultatet är uppdelat i olika kategorier med våra tre frågeställningar som utgångspunkter. Under de tre frågeställningarna är resultatet uppdelat i frågor och svar från intervjuerna. Alla svar från fokusgrupperna redovisas under respektive fråga med referat och citat från intervjun. I resultat-diskussionen kommer sedan resultatet att behandlas med hjälp av våra teorier. Där resonerar vi även kring svaren från fokusgrupperna och försöker se på resultatet från olika synvinklar. Fokusgrupperna har vi döpt till A, B och C. Bokstäverna följs av ett nummer för varje deltagare. De kvinnliga deltagarna har nummer tre eller fyra medan de manliga har tilldelats nummer ett eller två. Exempelvis, A2 står för manlig deltagare ett i grupp A. Fokusgrupp A är elever från Per Brahegymnasiet. Fokusgrupp B utgörs av elever från Erik Dahlbergsgymnasiet och fokusgrupp C består av elever från Sandagymnasiet.

Vår första frågeställning är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Till denna frågeställning har vi använt oss av fem intervjufrågor som vi presenterar nedan.

Resultatet i de tre fokusgrupperna varierade inte mycket. Åsikterna om Annas livssituation disku-terades flitigt och A2 tycker att det är lättare att bli upprörd av Annas sätt att leva. I fokusgrupp B tycker B2 att Susanne kanske man tycker lite mer synd om och man kan förstå hennes kritik medans Anna

Anka är lite mer… men henne kanske man kritiserar lättare. C1 tror det är lättare för Anna att tycka

som hon gör eftersom hon är välbärgad, alla kan inte ha hennes livsstil eftersom alla inte har de ekonomiska förutsättningarna. B4 är inne på samma spår och menar att få människor lever som Anna och hon tycker även att Anna har en jättevriden eller så här vrickad eller dum världsbild. Vi märkte att många deltagare tror att Annas sätt att leva beror på hennes socialklass. Susanne har inte samma ekonomiska förutsättningar och därför kan hon inte leva på samma sätt som Anna. Anna får mycket kritik för sättet hon lever på och ett stort antal deltagare kopplar ihop hennes åsikter med hennes ekonomi som bidrar till hennes livsstil. Susanne fick mer sympati men det kanske beror på att deltagarna ser henne i kontrast till Anna. Om uppsatsen bara hade handlat om Susanne kanske inte reaktionerna hade blivit likadana.

Överlag anser alla deltagare att de inte blir påverkade av Anna. A3 menar att Annas åsikter är förvrängda och att Anna har felaktiga åsikter. Därför tar hon inte åt sig av dem, hon bara skrattar åt henne för att hon tycker att det känns som att Anna är född för 400 år sedan. A4 håller med och tror inte att någon tar Annas åsikter på allvar. B4, däremot, anser att Anna mycket väl kan påverka samhället, även om Anna inte påverkar henne själv. Hon menar att det pratas mycket om Anna i skolan. B2 fortsätter med att säga att han tror att Anna startar en diskussion och att det är den diskussionen som kan påverka. […] Men däremot kan jag

21

tänka mig att det påverkar alltså en del unga tjejer, killar med, men alltså det handlar ju mest om tjejer att dom kan, jag tror att det finns en del som kan hålla med om men framför allt att det skapar en diskus-son, säger B1. Anna är rik och framgångsrik och B2 erkänner att om han fick välja mellan Annas och Susannes livsstil skulle han välja att leva som Anna. I fokusgrupp C är resone-manget mer tystlåtet. C2 anser att han inte bryr sig om Anna medan C4 och C3 tycker att hon är en rolig figur att kolla på. Även i denna fråga påpekas de olika kvinnornas socialklasser. Ingen ansåg sig bli direkt påverkad av Anna men den generella uppfattningen var att hennes åsikter kunde påverka deltagarnas sam-tal kring ämnen såsom könsroller och jämställdhet.

Deltagarna anser i denna fråga att Annas åsikter påverkar människors diskussioner och de kan i sin tur påverka åsikter. B1 säger att Anna kan få honom att tänka vidare kring exem-pelvis jämställdhet. Han säger att: vi har nog vår bild lite av jämställdhet eller så här hur vi vill ha det men man kanske inte har tänkt på det jättemycket men när det väl kommer upp så här och det blir en diskussion kring det då sätter man sig in i det mer och blir mer bestämd i sina åsikter och kommer fram till kanske mer vad man tycker, så på så vis påverkar hon. A4 tror inte att åsikterna påverkar svenskarna eftersom jämställdhetsdebatten är så pass exponerad i landet. A1 tror att […] Nån kan ju säkert lyssna, det är ju alltid någon som gör, liksom. Om en hel värld kunde köpa liksom Hitlers grejer, så är det ju klart att man kan följa Anna Anka, liksom. Ingen i fokusgrupp C anser att Anna påverkar människor runt omkring dem. Diskussioner som handlar om ämnen Anna berör, kan påverka människor. Det är den all-männa uppfattningen i fokusgrupp A och B. Att jämställdhetsdebatten har kommit så långt som den har i Sverige, anser några deltagare bara vara positivt. Människor har bildat sig en egen uppfattning och tar inte åt sig av Annas åsikter på samma sätt.

I fokusgrupp C var alla eniga – Susanne påverkar dem inte. I de två andra fokusgrupperna uppfattas Susanne som häftig och cool. B3 uttrycker det som att Susanne är häftig för att hon inte ger upp i sitt mansdominerade yrke. B1 håller med och ser henne som en kämpe som krossar fördomar. Hon är cool som har det yrket, menar A3. A2 går emot de andra deltagarna genom att tycka att Susanne framställer sig som ett offer, en martyr. Han säger att ingen har tvingat Susanne att välja det yrke hon har och att det är hennes eget ansvar. A3 tror att det är tv:s fel att Susanne framställs som hon gör. Samtalen i de tre fokusgrupperna gällande Susanne berör mestadels Susannes yrkesval. Många tycker att hon är cool som går emot normerna och väljer att arbeta i en mansdominerad bransch. Eftersom deltagarna jämför Susanne med Anna verkar Susanne framstå som en superkvinna. Många har fått uppfattningen att Susanne klarar av att hålla flera bollar i luften. Det gör att hon framstår som en stark kvinna som klarar sig själv, oberoende av en mans ekonomi. Några delta-gare tycker synd om henne på grund av hennes arbetssituation, där hon har utsatts för mobbing. En fokusgrupp uppmärksammar dessutom tv:s förmåga att vinkla budskap till att bli något annat än vad sändaren avsett.

22

Den allmänna uppfattningen i våra fokusgrupper lyder: Susanne är en inspirationskälla och före-bild. Hon ger inte upp, står för sin sak och bryr sig inte om de som är emot henne. A1 tycker att lärdom ska tas av Susannes erfarenheter. C3 tror inte att många har hört talas om Susanne. Att Susanne inte synts i media lika mycket som Anna tror B3 beror på att Anna har kritiserat sättet många människor i Sverige lever på. C4 och C3 säger att Susanne säkert har påverkat någon i en liknande livssituation, men inte någon de känner till. Fokusgrupp A och B tycker att Susanne banar väg för de som vill gå i hennes fotspår och välja ett yrke som är emot de rådande normerna. Även här betonar deltagarna att Susanne är en förebild och stark person. Överlag anser alla deltagare att de inte blir påverkade av Anna. Trots att de säger sig inte bli på-verkade är de flesta ändå engagerade i diskussionen och många har starka åsikter om henne.

Debatten kring kvinnligt och manligt väcker oftast stor uppmärksamhet. Våra fokusgrupper var inget undantag. Till denna frågeställning har vi använt oss av följande sju intervjufrågor för att på bästa sätt kunna besvara frågeställningen.

Åsikterna kring frågan Hur hade ni reagerat om Anna Ankas åsikter hade framförts av en man? är delade. De kvinnliga deltagarna i alla tre fokusgrupper tror att reaktionerna skulle bli värre. B3 säger att: Jag tror att tjejer hade reagerat mer, alltså så. Då hade jag också reagerat mer än vad jag gör nu. För att då blir det ju liksom, ja en bild av hur tjejer ska vara att han tror att han kan liksom ja men ”så här ska ni vara för att ni ska bli perfekta” men det är fel. C4 tror att kvinnor skulle ta det personligt. De manliga deltagarna håller med om att människor skulle bli mer anti om en man sa det. A2 påstår att det redan finns män som har liknande kvinnosyner, att de ser kvinnor som sexobjekt. Han fortsätter med att säga att Annas åsikter är revolutionära, ef-tersom det inte finns många kvinnor i Sverige som ser på sig själva som ett objekt istället för som en egen person.

Om Anna hade varit en man hade han bara brytt sig om det yttre hos kvinnor, tror många av deltagarna. A3 säger att hon inte hade velat ha en sådan man. B3 menar att om Anna hade varit en man kanske hon hade tagits mer seriöst, istället för att tas som en blond svensk som har åkt till USA och liksom lyckades. B1 tror även att många killar vill ha en tjej med åsik-ter som Anna, (Bilaga 2,3 och 4), men att sådana tjejer inte finns. B4 påstår att om en man säger det så tas det mer seriöst, men hon får motstånd av B1 som anser att det är tvärtom. Han säger att […] det hade varit mycket mera käckt om en kvinna hade sagt det. För att om en man säger det så är det, liksom det är ju klart att männen vill, eller klart och klart, men vem skulle inte vilja att kvinnorna är ens slavar och till för att tillfredställa en det är ju drömbilden så, eller inte så men, men om en kvinna säger det så blir det mer verkligt, eller så… Även i denna fråga diskuteras det att män, många fall, betraktas mer seriöst. De manliga deltagarna i fokusgrupperna erkänner att de inte hade haft något emot att ha en tjej som Anna men att sådana tjejer inte finns. Genom att Anna uttrycker de åsikter hon har ger hon

23

många män hopp om att de kvinnor som Anna målar upp existerar. Synpunkterna från några av de manliga deltagarna får oss att undra om de verkligen tänker jämställt. Kanske är det så att män vill ge intrycket av att de tänker jämställt. Att tänka jämställt är det som anses vara rätt just nu, men historiens normer, där män har övertaget, kanske fortfarande präglar deras tankesätt.

Frågan som ställdes vid intervjun lyder: Om Susanne Sjöström hade varit en man, jobbat inom ett kvinnodominerat yrke exempelvis dagisfröken, och varit ensamstående pappa, hur tror ni att situationen för honom hade sett ut? Om Susanne varit en man och jobbat på ett dagis hade åsikterna kring honom varit mer positivt betonade. A4 påstår att en man inte skulle bli trakasserad på sitt jobb, C3 håller med. B1 tror att hans manliga kompisar hade retat honom istället. A1 fyller i och säger att det är mer vanligt med att män jobbar på till exempel fritidsgårdar och att de kvinnodominerade yrkena fylls med män innan kvinnorna kommit in i de mansdominerade. […]det är lättare för en kille att vara i ett kvinnodominerat yrke, än tvärtom, anser A3. B3 tycker i princip samma sak och tror att kvinnor hade tyckt det var gulligt med en man som dagisfrö-ken. B2 säger: Jag tror att det är lite så att män, på något sätt, de är rädda för att bli av med sin man-lighet typ. Om en kvinna kommer där och bara: ”Ja, men jag kan minsann också klara av det här manli-ga jobbet”. Då blir liksom männen rädda för att bli av med sin manlighet, men en kvinna är inte rädd på det sättet att bli av med sin kvinnlighet, de uppskattar väl mera kanske om en man är mer så också. C3 tror också att en man hade haft större inkomst inom ett kvinnodominerat yrke än kvinnor-na på arbetet. Det är även mer naturligt med ensamstående mammor än pappor, tycker A3. A1 instämmer och menar att det är alltid kvinnan som ska vara modersfiguren. A3 skulle reagera mer medan A1 skulle reagera annorlunda på en ensamstående pappa. En viktig iakttagelse i denna fråga var att vi märkte att de kvinnliga deltagarna tror att det är enklare att vara man. De tror att män inte blir trakasserade och att det är lättare för män att vara i minoritet bland kvinnor än för kvinnor att vara i minoritet bland män. De manliga deltagarna tror att män som reagerar på kvinnor i mansdominerade yrken, är rädda att för-lora sin manlighet. En intressant kommentar är också att en kvinnlig deltagare har uppfatt-ningen att män tjänar mer än kvinnor, oavsett yrke. Vi märkte också att både män och kvinnor i våra grupper tycker att det är mer naturligt med ensamstående mammor. Det är mammans ansvar att ta hand om barnet, men om en pappa gör det är den allmänna upp-fattningen att han gör en bra insats.

När frågan Om Susanne Sjöström hade varit en man, jobbat inom ett kvinnodominerat yrke exempelvis dagis-fröken, och varit ensamstående pappa, hur tror ni att situationen för honom hade sett ut? diskuterades i fokus-grupp B, blev resonemanget så omfattande att det även innehöll åsikter och funderingar som gav svar på hur de hade sett på Susanne om hon vore en man. En allmän uppfattning är att Susanne uppfattats annorlunda både som förälder men också i hennes yrke. I fokusgrupp A anser de man-liga deltagarna att Susanne redan har manliga egenskaper. A2 säger att man sätter ju stämpeln med vad man jobbar med och sedan, hon verkar ju lite sådär karlakarlig som kvinna, att hon vill ha en man som hon och barnen kan brottas med, och sådana grejer liksom. A1 håller med och tycker att Susanne är en stark kvinna och att vara stark sammankopplas med maskulinitet. Hon är även tvåkönad, anser A2 ef-tersom hon har fått spela rollen som både mamma och pappa för sina barn. En stark kvinna går emot alla stereotyper och bilder av hur en kvinna ska vara. Därför förknippar de manliga deltagarna Susanne med maskulinitet. De kvinnliga deltagarna anspelade inte på att hon uppfattas som manlig. En kvinnlig deltagare argumenterade istället för att Susanne är kvinn-lig trots hennes egenskaper och yrke.

24

När vi ställde denna fråga gick diskussionen i alla tre fokusgrupper direkt in på jämställdhet. B3 anser att kvinnor och män har olika roller och att de får acceptera det. Hon är glad för att rollerna är uppdelade och för att män och kvinnor inte är likadana; ja kvinnor ska vara hemma och ta hand om barn och sånt, ja, men vi har ju den moderinstinkten, jag menar vi är ju såna för att vi är skapta såna[…]jag tycker synd om er för att ni inte får en sån relation med ett barn liksom. Flera av våra manliga deltagare påstod sig aldrig ha upplevt kvinnoförtryck för att Sverige inte har en dålig kvinnosyn. Synen på kvinnan utvecklas hela tiden till det bättre, tror en av de manliga deltagarna. Här i Sverige är det ju superjämställt alltså, säger en annan. Det viktiga i dessa påståenden är att män aldrig kan uppleva världen ur en kvinnas synvinkel. Endast en av de kvinnliga deltagarna håller med och säger att hon aldrig känt sig förtryckt. De andra kvinnliga deltagarna bekräftar inte det, men de säger inte heller emot. En intressant aspekt vi lade märke till efter denna fråga och frågan Om Susanne Sjöström hade varit en man, jobbar inom ett kvinnodominerat yrke exempelvis dagisfröken, och vari ensamstående pappa, hur tror ni att situationen för honom hade sett ut? var att de manliga deltagarna påstår sig aldrig ha upplevt kvinnoförtryck. De kvinnliga deltagarna däremot anser att det är lättare att vara man. Männen säger alltså att kvinnor har det minst lika bra medan kvinnorna anser att män har det bättre.

Vår sista frågeställning lyder varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Vi ställde två frågor till våra fokusgrupper för att med hjälp av dem kunna besvara frågeställningen. Den första frågan ställdes direkt efter att våra deltagare fått ta del av klippen.

Anna Anka har fått mycket kritik för hennes åsikter, och det märks inte minst på hur hon tas emot av fokusgrupperna. Anna Anka är ett skämt, är en åsikt. Hennes kvinnosyn är ju helt förvrängd, tycker en annan som menar att det hon säger låter komiskt. Åsikterna om Susanne har en mer positiv ton. A4 tycker att Susanne är modern för att hon tar hand om sina barn själv, samtidigt som hon försörjer familjen ekonomiskt. Kvinnorna anses som väldigt olika då Susanne gör tvärt-emot vad Anna tycker att en kvinna ska göra. De kvinnliga deltagarna i fokusgrupp C ifrågasätter även Annas åsikter om att kvinnor måste vara hemmafruar för att tillfredställa sin man. I fokus-grupp C tas det även upp att mycket av det Anna säger kan vara vinklat för att det ska uppmärk-sammas.

Vi har lagt märke till att det i grupperna debatteras mycket om Annas åsikter medan diskussionen om Susanne behandlar hennes livsstil. Några deltagare ifrågasätter även om Anna gör sig till för att få uppmärksamhet. Samma spekulationer finns inte om Susanne.

Fokusgrupp A, B och C tror att uppmärksamheten kring Anna beror på att hon går emot nor-merna som råder i Sverige. En deltagare anser att hon går emot Sveriges ideologi, som försöker skapa en jämställdhet mellan kvinnor och män. Att Anna dessutom är svensk skapar mer rabal-der. Hon står för det hon tycker och det kan bidra till att människor vill se och höra mer av hen-ne. Det hon säger är ganska långt bort från vad man får säga här egentligen, anser A4. A1 delar åsikt med A4 och menar att Anna lever för de fela värdena att kvinnan ska vara ett sexobjekt som mannen bara har som leksak.

25

Under intervjuernas gång lade vi märke till att av alla Annas åsikter deltagarna fick ta del av, är det en åsikt som diskuteras mer än de andra. Det är åsikten om att det är kvinnans skyldighet att till-fredsställa sin man varje morgon, om det är hans önskan. Denna åsikt kan vara anledningen till Annas genomslag, enligt deltagarna. Överlag kritiseras Anna mest. Hon hade en förvrängd kvinnosyn till skillnad från Susanne, tycker de flesta av deltagarna. Enligt dem får Anna mest uppmärksamhet för att hon ställer sig emot den rådande samhällsnormen i Sverige. Susanne får inte samma uppmärksamhet eftersom hennes åsikter inte är lika kontroversiella som Annas.

26

I detta avsnitt kommer vi att diskutera det resultat vi fått. Kapitlet är indelat efter våra tre frågeställningar och diskussionen behandlar, under varje frågeställning, först fokusgrupp A, därefter B och slutligen C.

A2 anser att Susanne tycker synd om sig själv: hon har ju ändå valt det själv, liksom. Det är ju inte någon som har tvingat henne att jobba med det och liksom skaffa barn. Ja, jag tycker att hon spelar lite martyr. Det kanske inte är det budskap Susanne vill förmedla till mottagarna. Enligt Hall (1980) har mottagare olika förutsättningar för att tolka budskap. Det sociala sammanhanget mottagaren befinner sig i påverkar mottagarens tolkning (ibid.) Vissa tankar Susanne ut-trycker i serien Ensam mamma söker kanske A2 tolkar som klagomål därav hans slutsats – att Susanne spelar martyr. Shannon och Weavers kommunikationsmodell (Hadenius & Weibull, 2005) understryker detta. När en sändare vill förmedla ett budskap måste budskapet gå igenom en kanal där det möts av olika ”brus”. Bruset kan förvränga budskapet och mottagarens uppfattning av budskapet kan tolkas som något annat än det sändaren avsedde från början. A3 påpekar att Susanne visas i tv. Ensam mamma söker är ett underhållningsprogram där deltagarnas åsikter kan vinklas på ett sådant sätt att de väcker känslor hos tittarna. Vi har märkt att våra delta-gare får vissa känslor för de två kvinnorna som visas. A1 uttrycker att han får en respekt för Susanne just för att hon har det yrke hon har: det är verkligen respektingivande med sådana kvinnor som verkligen tar initiativ till sådant Han menar att det är imponerande att Susanne får

allt att gå ihop med barn och jobb och att lärdom kan tas av Susannes erfarenheter. Även om A2 tidigare påstått att Susanne spelar martyr håller han med A1 och tycker att hon är en bra förebild. Det finns många i liknande situation som Susanne, ensamstående mammor. De flesta av dem blir inte hyllade för att de klarar av det liv de lever, men hade människor reagerat annorlunda om deras liv hade visats på tv? Med hjälp av våra teorier och deltagar-nas resonemang tror vi att tv är en bidragande faktor till hur tittarna uppfattar kvinnornas åsikter men också deras liv. Svaren på frågorna om Anna pekar på att deltagarna ser henne som ett fenomen som lever bor-tom vår värld. A1 uttrycker sina åsikter om henne på följande sätt: Anna är lite sådär, barbiedockan typ. Hon här är ju, hon är ju mer liksom riktig. Det här kan man ju liksom relatera till. Men Anna tror ju liksom dessutom att alla i hela världen i stort sett har det som hon har, och de som inte har det är ju bara ingen-ting för henne. Dessa känslor kan kopplas till en teori om identifikation. von Feilitzen (1989) beskri-ver att identifikation är ett sätt för individen att känna igen sig själv i en massmedieperson. Oftast identifierar individen sig med personer från sin egen samhällsklass (von Feilitzen & Linné, 1973). Teorin kan vara ett svar på varför några av deltagarna känner att Susanne är lättare att relatera till och mer ”riktig” än Anna. Fokusgrupp A anser sig inte bli påverkade av kvinnornas åsikter men under intervjuns gång märkte vi att kvinnornas åsikter berörde vissa känsliga områden som vi kommer att belysa i nästa frågeställning: Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?

27

von Felitzen (2001) uttrycker att media bidrar med mentala intryck, föreställningar och känslor som blandas med individers egna föreställningar och normer. När dessa blandas ökar eller mins-kar tillåtelsen för individen att handla på ett visst sätt. Emitional Arousal är en teori av Tannenbaum (1980) som visar att individers sinnesstämning kan förstärkas av medieinnehåll; in-tensivt handlande, i samband med den aktuella sinnesstämningen, kan inträffa av tv-tittandet. Deltagarna i våra fokusgrupper bekräftar detta och menar att tv-tittare blir påverkade av Annas åsikter och att unga tjejer och killar som tittar influeras och börjar tro som Anna. Deltagarna i fokusgrupp B är alla överens om att Anna startar en diskussion och att de utifrån den kan påver-kas. B2 erkänner dessutom att han inte skulle ha något emot att vara Anna, alltså lockar hennes livsstil, vilket kan vara önskeidentifikation. I önskeidentifikation önskar tittaren att den var massmedie-personen, i en tilldragande och främmande värld; introjektion (Møhl & Schak, 1981; von Feilitzen, 1989). B1, en manlig deltagare, tror att Anna påverkar mestadels tjejer. Att han säger sig inte på-verkas eller att han inte identifierar sig med henne kan bero på att han är man; pojkar identifierar sig sällan eller aldrig med flickor (Abrahamsson, 1985; von Feilitzen & Andrén, 1984). En förklar-ing till att pojkar aldrig identifierar sig med flickor kan vara att manliga massmediepersoner är fler och mestadels mer intressant skildrade än kvinnor (ibid.). Även om de manliga deltagarna i våra fokusgrupper inte kan identifiera sig med kvinnorna vi visar, tror vi att de kan påverkas i lika stor mån som de kvinnliga deltagarna. Reaktionerna kring Susannes liv och åsikter är mindre intensiva. B3 tror att detta beror på att Anna kritiserar svenskarnas sätt att leva. Detta kommer vi att gå djupare in på i vår sista fråge-ställning: Varför utvecklas vissa av dessa kvinnors åsikter till en debatt? B3 tycker även att Susanne är häftig som inte ger upp fastän hon blivit mobbad på jobbet. B2 menar att det finns fördomar mot kvinnor i samma yrkessituation som Susanne. Susanne ställer sig emot den stereotypa bilden av kvinnan, som Anna vill förmedla, och hjälper på så sätt till att fördomarna försvinner. En fördom beskriver hur någonting bör vara (nationalencyklopedin, 2009) och bilden av kvinnan genom hi-storien har varit att hon är ekonomiskt beroende av en man (Fürst, 1999). Susanne går emot den-na bild av den typiska kvinnan genom att uppfostra sina barn själv samtidigt som hon jobbar inom ett mansdominerat yrke och på så vis försörjer sin familj. En intressant aspekt vi lade märke till var att C1 påstår att Susanne inte kan leva ett liv som Anna därför att Susanne inte har en man eller något som… hon måste ju skaffa inkomst till sina barn liksom så. Han påvisar indirekt att Annas man ger henne en ekonomisk trygghet som Susanne måste skaffa själv, då hon inte har en man. Alltså relaterar han en kvinna till ge-nussystemet och män till lönearbete i fråga om ekonomi. Enligt en utredning (SOU 1997:138) beskriver kvinnor och män ekonomiskt oberoende på olika sätt. Den visar att män relaterar sig till det ekonomiska systemet medan kvinnor relaterar sig till genussyste-met. (Fürst, 1999) Genom påståendet C1 förmedlar kan vi se att det inte bara är kvinnor som relaterar sig till genussystemet, även män förbinder kvinnor till genussystemet. Han understryker genom sitt uttalande att männen är de som i förstahand försörjer familjen i fråga om ekonomi. Fokusgrupp C anser sig inte bli påverkad av Anna men de kvinnliga deltagarna i gruppen tycker att hon är rolig att se på. En reality-show ger åskådare möjligheten att bara sitta och titta in i en människas liv där passion, drama och känslor utspelas utan att vara ett hot mot tittaren. Unga kvinnors lust att titta på reality-shower kommer från att de har ett intresse av att titta på relationer. (Quin, 2004) De anser sig inte heller bli påverkade av Susanne men de tror att andra kvinnor i samma situation som Susanne kan bli påverkade. Vi tror att detta beror på att de inte kan identifiera sig med Susanne på samma sätt som andra kvinnor i lik-

28

artade yrkes- och livssituationer kan. Enligt teorin om likhetsidentifikation och projicering kän-ner åskådaren igen sig själv i en massmedieperson och på så sätt relaterar sig till denne.

Ett direkt svar på frågan var att reaktionen hade blivit värre om en man hade uttryckt An-nas åsikter, enligt A4. A2 tror inte att uppståndelsen för honom hade blivit stor eftersom han tror att det finns många män som har den kvinnosyn Anna förmedlar. Ett exempel han ger är att kvinnor ses som sexobjekt, vilket de ofta gör enligt van Zoonens (1994) teori om kvinnors framställning i media. van Zoonen (1994) menar att kvinnor ofta framställs som sexobjekt eller någon som vill vara attraktiv för män. Alltså framställs kvinnor redan som sexobjekt och därför hade reaktionen inte blivit lika stark om en man hade uttryckt samma åsikter. A2 tycker att Annas åsikter är något revolutionärt då en kvinna som uttalar sig i offentlig-heten vanligtvis inte brukar porträttera sitt eget kön som det svaga. Samhället vi lever i dri-ver fram olika beteenden från kvinnor och män, det skapas en uppdelning mellan dem. Det har att göra med att olika rollförväntningar finns på individer beroende på om individen är en kvinna eller man (Angelöw & Jonsson, 2000). Undersöks skillnaden i båda könens bete-enden framstår mannen som stark och kvinnan som svag (Hirdman, 2001). Susanne går emot denna fördom då hon är en stark kvinna. De manliga deltagarna i fokusgrupp A anser att Susanne har manliga egenskaper för att hon arbetar i ett fysiskt krävande mansdomine-rat yrke. De anser att en stark kvinna sammankopplas med maskulinitet. I resultatet skrev vi att; en stark kvinna går emot alla stereotyper och bilder av hur en kvinna ska vara. Därför förknippar de manliga deltagarna Susanne som maskulin. De kvinnliga deltagarna anspelade inte på att hon uppfat-tas som manlig. En kvinnlig deltagare argumenterade istället för att Susanne är kvinnlig trots hennes egen-skaper och yrke. Är det så att män känner sig hotade av starka kvinnor och därför hellre ser henne som en av dem än att erkänna att det finns kvinnor som klarar av mäns roller? A4 påstår att det är vanligare för kvinnor att bli trakasserade på jobbet. Det är lättare för en kille att vara i ett kvinnodominerat yrke, anser A3. Detta beror på att det historiskt sett har rått en mansdominans i samhället. Männen har i princip fått välja vilket yrke de vill medan kvinnokulturen varit förtryckt på grund av dåvarande värdesystem och ståndpunkter. (Fürst, 1999) A1 tror att gränserna håller på att suddas ut inom vissa jobb, som exempelvis fritidsgårdar. Enligt Fürst (1999) har A1 rätt; gränserna håller på att raderas och det beror på könsrollsde-batten. Kvinnor och mäns roller förändras i jakten på jämställdhet. Om en kvinna börjar uträtta vad som traditionellt sett har varit en mans uppgift tidigare, blir mannen tvungen att utföra kvinnans sysslor. (Fürst, 1999). Detta har fokusgrupp A uppmärksammat genom att påstå att kön snart inte kommer spela någon större roll. Jarlbro (2006) säger att det är ge-nom biologi som kultur upplevs. Tolkning och överrensstämmelse med andra kulturella föreställningar gör biologin naturlig. I vårt samhälle idag är det mest vanligt att mammor är mer med barnen, detta anses då som naturligt. A3 menar att hon skulle reagera mer på en ensamstående pappa än på en ensamstående mamma, hon anser att en ensamstående mamma är mer naturlig. A1 håller med och säger att det är mindre naturligt med ensamstå-ende pappor.

29

B3 säger att hennes reaktioner hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man. Detta för att en man hade sagt till henne hur hon ska bete sig; så här ska ni vara för att ni ska bli perfekta. Hon resonerar vidare och säger att om en man framför åsikterna blir det ett in-direkt tvång att bete sig enligt hans begär, men om en kvinna säger det är det hennes val. Om andra kvinnor vill följa i hennes fotspår är upp till dem själva. B4 säger att hennes re-aktioner också hade blivit större för att hon tar en mans ståndpunkter på större allvar. B3 håller med och säger att hon tror att män vet mer. De manliga deltagarna i fokusgrupp B anser att det är tvärtemot vad de kvinnliga deltagarna tycker. Säger en man att hans kvinna ska tillfredställa honom tar de manliga deltagarna det som ett önskemål. Om det däremot är en kvinna som uttrycker åsikten börjar de tänka att det kanske kan bli verklighet eftersom det finns kvinnor som tänker så. B2 tror att män är rädda för att bli av med sin manlighet på ett annat sätt än vad kvinnan är rädd för att bli av med sin kvinnlighet. Offentligheten har genom historien dominerats av män och när kvinnor försöker slå sig in i det manliga reviret blir det en reaktion bland männen eftersom de är rädda att förlora makten de har (Fraser, 1993). Kanske är det därför Susanne utsätts för mobbing på jobbet.

C1 påstår att starka negativa känslor hade funnits om Annas åsikter hade framförts av en man. C3 menar att kvinnor hade tagit åsikterna personligt. Detta kan bero på det som fokusgrupp A och B diskuterat; att mäns åsikter tas på större allvar eftersom det genom historien är männen som synts i offentligheten mest (Edström, 2006). Det har skapats en stereotypisk bild av kvinnan som för-nekar kvinnors värde och överbetonar mäns (Michel, 1986). Stereotypen berättar inte bara om hur någonting är utan hur någonting bör vara (Edström & Jacobson, 1994). Det kan vara anled-ningen till att män tas mer seriöst, deras värde är överbetonat och åsikterna kan därför tas på större allvar. Fokusgrupp C anser även att Susanne inte hade utsatts för mobbing om hon vore en man i ett kvinnodominerat yrke. C3 tror däremot att hon hade haft en högre lön om hon vore en man. Enligt anhopningshypotesen (Fürst, 1999) har yrken med samma arbetsuppgifter läg-re lön om de är kvinnodominerade. Detta är ett stort problem i samhället idag, det är inte lika lön för lika arbete än. Kvinnor tenderar fortfarande att ha lägre lön än män trots att arbetet de uträttar är likadant. Hirdman (1997) säger att vad som är kvinnligt respektive manligt bestäms utifrån vilka be-teenden och egenskaper som vid en viss tidpunkt, i en viss kultur och ett visst samhälle be-tonas och lyfts fram. I dagens samhälle är yrken såsom lärare och läkare mer jämställda än innan. C4 säger att kvinnors roller blir större och utvecklas hela tiden. Enligt jämställdhets-debatten (Fürst, 1999) stämmer detta.

Anna säger det som inte får sägas i Sverige, enligt A4. A3 tycker att man lättare blir upprörd av hennes åsikter än Susannes. Hon har en förvrängd kvinnosyn, anser A1 men tycker snarare att det är komiskt än upprörande. Alla dessa åsikter stämmer överrens med Kleberg och Widestedts (2002) teori om medieskandal . Anna går emot det som anses vara riktigt idag. Hon provocerar människor genom att påstå att de lever fel och hon gör det offentligt i media. Det kännetecknar en medieskandal – en offentlig provokation mot allmänhetens uppfattning om vad som är rätt och fel.

30

Tittarna kan inte ändra på vad Anna tycker och säger. Hennes tvister och relationer visas öppet och det är bara för tittaren att följa med; voyeurism (Holmberg, 1994). Detta anser A2 att tittare vill se, de attraheras av det. A1 instämmer och menar att det är extra bra när konstiga människor visas för att det då blir lite av en freakshow, som folk uppskattar. Människor överlag attraheras av att se på någonting som är annorlunda. Om det dessutom anses vara provocerande blir det ännu mer spännande att titta på.

Att Anna fått stor uppmärksamhet i media tror fokusgrupp B beror på att hon säger grova grejer (B4), det är radikalt och kontroversiellt för Sverige eftersom det går emot den jämställdhetsdebatt som finns, precis som fokusgrupp A antyder. Enligt Kleberg & Widestedt (2002) uppstår en me-dieskandal när allmänheten reagerar på någon för att den brutit mot den aktuella moraluppfatt-ningen. Och detta anser även fokusgrupp B att Anna har gjort. Hon utmanar den existerande moralen via hennes privata liv och när detta offentliggörs i media är skandalen ett faktum. B3 an-ser att Anna har kritiserat svenskarnas sätt att leva och hon menar att det är därför som Anna fått mer uppmärksamhet än Susanne. Annas uppfattningar om livet kontrar det svenskar är vana vid. B1 menar att reality-showen Anna är med i är ett nöjesprogram och att det är just därför som människor lättare tar åt sig av det hon säger. Det hade varit en annan sak om hon var politisk de-battör, säger han. När kvinnor syns i media får de stereotypiska roller (Kleberg och Widestedt, 2002) och det handlar om det intima och privata (Jarlbro, 2006). Kleberg (2008) menar att kvin-nors liv i tv-serier gestaltas som konflikten mellan det privata och det offentliga, familjen och ar-betslivet. Susanne letar efter en man som hon kan dela livet med men han måste ändå kunna ac-ceptera hennes yrkesval. Anna däremot kombinerar allt detta, hon är en offentlig person eftersom hon är hustru till en känd sångare, Paul Anka, och hon är dessutom hans assistent. Serierna är njutningsmedel, precis som B1 menar, men i dessa serier kombineras underhållningen med tips till kvinnor om hur de bör vara (Kleberg, 2008). Exempelvis Annas åsikter om hur kvinnor bör bete sig och se ut för att få ett fungerande äktenskap.

Precis som i fokusgrupp A och B anser grupp C att åsikterna Anna har, får uppmärksamhet för att de är konstiga. C2 anser att hon går emot Sveriges ideologi och att vi i Sverige försöker skapa jämlikhet medan hon går emot det; medieskandal. C1 tycker också att vissa av åsikterna är vinklade av media, just för att väcka uppmärksamhet. Mottagarens version av sändarens budskap kan på grund av tv-programmets vinkling uppfattas som något annat än vad sändaren avsett (Hadenius & Weibull, 2005). Annas åsikter om att kvinnor inte ska jobba för att de ska ta hand om sina män och alltid vara attraktiva ifrågasätts av de kvinnliga deltagarna i grupp C. C3 ser ingen anledning till att en arbe-tande kvinna inte kan arbeta och försörja sin familj samtidigt som hon är sexuell. Ang (1990) me-nar att kvinnor kan vara familjeförsörjare samtidigt som de är feministiska subjekt.

31

Deltagarna i alla tre fokusgrupper påstår sig inte bli påverkade av kvinnorna direkt men åsikterna de förmedlar kan via diskussioner och debatter påverka dem. Att deltagarna inte blir påverkade av Annas åsikter kan bero på att de inte kan identifiera sig med henne. De kan inte heller sätta sig in i hennes situation då hon lever ett annorlunda liv med andra eko-nomiska förutsättningar. Susannes livssituation är mer lik den vardag många lever. Det är lättare att relatera till henne just för att hon lever nära den verklighet många har gällande ekonomiska resurser och familjesituation. Susanne kan även påverka människor i liknande situationer som hon själv mer än vad hon påverkar övriga. I alla tre grupper har vi märkt en tendens som pekar på att kvinnor uppfattar mäns åsikter mer seriöst, medan kvinnors åsikter inte tas på riktigt samma allvar. Män, tar däremot mäns åsikter som ett önskemål men om en kvinna uttrycker samma åsikter tolkar de det som ett bevis på att det kan bli verklighet. Det diskuterades även mycket om Susannes yrkessitua-tion. Den allmänna uppfattningen är att om Susanne var en man som arbetade i ett kvin-nodominerat yrke hade han inte blivit utsatt för mobbing av medarbetarna. Deltagarna tror att det hade blivit tvärtemot, att medarbetarna hade stöttat honom medan de manliga kom-pisarna hade retats. Anledningen till att Anna fått stor uppmärksamhet i media beror på att hon kritiserar mångas sätt att leva. Hon går emot dem, och det är kontroversiellt för Sverige. Anna uttrycker sig på sitt sätt samtidigt som hon står för det och tror på det hon själv säger. Det är anledningen till att Annas åsikter fått stor uppmärksamhet och bidragit till jämställdhetsdebatten, enligt våra deltagare. An-nas synvinkel är radikal och hon bidrar med aspekter som tidigare inte diskuterats offentligt. Su-sannes åsikter uppmärksammas inte på samma sätt som Annas då hon inte går emot den rådande normen. Hennes åsikter och levnadssätt kan istället bidra med synvinklar till jämställdhetsdebat-ten. Yrkessituationen Susanne har kan däremot utvecklas till en debatt, inte bara för att hon job-bar inom ett mansdominerat yrke utan också för att hon mobbas av medarbetarna. Många män kan störa sig på hennes val av yrke då de anser att det inte passar en kvinna, medan andra istället stöttar henne och tycker att hennes val är modigt och starkt.

Vi har gjort en studie på tolv gymnasieelever. Ett annat tänkvärt perspektiv kan vara att intervjua fler fokusgrupper med en mer representativ fördelning av seriernas tittare. Individuella och mer djupgående intervjuer kan vara ett alternativ som kan bidra till mer genomgripande resultat än det vi fått. Det kan också vara intressant att titta närmare på hur ensamstående mammor och hem-mafruar reagerar på och påverkas av Susanne och Anna.

32

Abrahamsson, U.B. (1985) Kvinnor och män i teater och film. Tv-världen och verkligheten. Delrapport 2. Sveriges Radio, PUB, nr 16

Abrahamsson U.B. (1993) När kvinnor ser på TV. Stockholm: Stockholms universitet, Institutio-nen för journalistik, medier och kommunikation / JMK.Nordisk mediaforskerkongres, 11, Trondheim Allport, G.W. (1954) The nature of prejudice. Boston: Addison – Wesley Ang, I. (1990) “Melodramatic Identification. Television Fiction and Women’s Fantasy” Television and Womens Culture. Brown, M.E. (1990) London: SAGE Angelöw, B. och Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur

Bjurström, E. (1980) Generationsupproret. Ungdomskulturer, ungdomsrörelser och tonårsmarknad från 50-tal till 80-tal. Stockholm: Wadström & Widstrand Edström, M. och Jacobson, M. (1994) Massmediernas enfaldiga typer. Kvinnor och män i mediebruset. Gö-tebrog: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet, Arbets-rapport nr 38 Edström, M. (2006) TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion. Göteborg: JMG. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet von Feilitzen, C. & Linné, O.(1974) Barn och identifikation i masskommunikationsprocessen. En sammanfattning av nordisk forskning och en teoretisk diskussion. Sveriges Radio, Publik- och programforskningsavdelningen, nr. 146/73 von Feilitzen, C. & Andrén, G (1984) Barns och ungdomars ställning i kulturen. Stockholm: Stock-holms universitet, Centrum för masskommunikationsforskning von Feilitzen, C. (2001) Medievåldets påverkan, en kortfattad forskningsöversikt. Göteborg: Nordicom

Fraser, N. (1993) Sex, lögner och Offentlighet i ”Häftet för kritiska studier” nr 1-2, 1993 Fürst, G. (1999) Jämställda på svenska. Stockholm: Svenska Institutet Gamson, W.A. (1992) Talking Politics. Cambridge: University Press

Hadenius, S., Weibull, L. (2005) Massmedier : en bok om press, radio & TV. Stockholm: Bonnier Hadenius, S., Weibull, L., Wadbring, I. (2008) Massmedier : press, radio och TV i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlid Hansen, A., Cottle, S., Negrine, R. och Newbold, C. (1998) Mass Communication Research Methods. Basingstoke: Palgrave Macmillan

http://www.statsbiblioteket.dk/fagbib/result.jsp?base=nor&lang=eng&query=source:((Stockholms%20universitet,%20Institutionen%20för%20journalistik,%20medier%20och%20kommunikation%20/%20JMK.)



33

Hall, S (1973)Encoding and Decoding in the Television Discourse. University of Birmingham: Centre for Contemporary Cultural Studies. Hirdman, A. (1997) Manlig norm och kvinnlig form. Den visuella representationen av män och kvinnor i

pressbilder 1925, 1955 och 1987. I Engström, K. (red.) ”Rapport från delprojekt inom forsknings-

programmen Journalistikens roll och Journalistikens bilder” (2001) JMK, Stockholms universitet Hirdman, Y. (1988) ”Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning”. I Furuland, L. & Svejedal, J. (red) Litteratursociologi (1997). Lund: Studentlitteratur Hirdman, Y. (2001) Genus : om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber Holmberg, O. (1994) Ungdom och media. Lund: Studentlitteratur Jarlbro, G. (2006): Medier, Genus och Makt. Lund: Studentlitteratur Kleberg, M. och Widestedt, K. (2002) ”Ledare i blåsväder – mediernas privatisering av kvinnor”. I Hvitfelt H., Karvonen, L. (red.) Den personliga politiken. Sundsvall: Demokratiinstitutet Kleberg, M. (2008) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Stockholm: Högskolever-ket Kulick D. (1987) Från kön till genus. Kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Uppsala: Carlsson Bokförlag Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittaratur Michel, A. (1986) Down with stereotypes!: Eliminating sexism from children’s literature and school textbooks. Paris: Unesco

Quin R. (2004) “From Beverly Hills to Big Brother – how Australian teenage girls respond” I von Feilitzen, C. (red.) Young people, soap operas and reality TV. Göteborg: Nordicom Rubin, G. (1975) “The Traffic in Women: Notes on the Political Economy’s of sex”. I Reiter, R.R. (red.) Toward an Anthropology of Women. New York: Monthly Review Press Stangor, C. (2000) Sterotypes and prejudice. Philadelphia: Psychology Press Tannenbaum P.H. (1980) The entertainment functions of television. Hillsdale, New Jersey: Erlbaum Ziehe, T. (1986) Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Stockholm: Norstedt

van Zoonen, L. (1994). Feminist Media Studies. London: SAGE publications

http://www.amazon.com/s/ref=ntt_athr_dp_sr_1?_encoding=UTF8&sort=relevancerank&search-alias=books&field-author=Rayna%20R.%20Reiter

34

Anka, A. (2009-19-16): Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor [2009-10-28]

Johansson, L. (2007-10-08): Hon mobbas på jobbet http://www.expressen.se/1.871643 [2009-10-28]

Lumholdt, J. (2009-09-18) Helt vanligt lyxliv i Hollywood http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3515467.svd [2009-11-03] MMS - Mediamätning i Skandinavien (2008) Årsrapport 2008 http://www.mms.se/_dokument/rapporter/ar/Årsrapport%202008.pdf [2009-11-10] Modern Times Group - http://mtg.se/sv/Spridning/Sverige/Fri-TV/TV3-Sverige/ [2009-11-03] Nationalencyklopedin – http://www.ne.se [2009-11-03] Rydergren, T. (2009-09-23) Anna Anka drog en miljon http://www.resume.se/nyheter/2009/09/23/anna-anka-drog-en-miljon/ [2009-11-10] TV3 - http://www.tv3.se/play [2009-11-03] Viasat - http://www.viasat.se/node/635 [2009-11-03]

http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor

http://www.expressen.se/1.871643

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3515467.svd

http://www.mms.se/_dokument/rapporter/ar/%C3%85rsrapport%202008.pdf

http://mtg.se/sv/Spridning/Sverige/Fri-TV/TV3-Sverige/

http://www.ne.se/

http://www.resume.se/nyheter/2009/09/23/anna-anka-drog-en-miljon/%20%5b2009-11-10

http://www.tv3.se/play

http://www.viasat.se/node/635

35

Tack för att ni har tagit er tid till att komma hit. Detta är då vårt C-uppsats där vi kommer att un-dersöka hur kvinnor i media påverkar gymnasieelever. Ni kommer snart att få se två filmsekvenser, den ena med Anna Anka från Svenska Hollywood-fruar och den andra med Susanne Sjöström från Ensam mamma söker. Vi kommer att spela in hela denna intervju för att det senare ska vara enklare för oss att komma ihåg vad som sagts och kunna dokumentera det. Är det okej för er? För att vi senare ska kunna dokumentera vad ni sagt vill vi be er att presentera er kort. Detta för att vi ska kunna urskilja era röster när vi dokumenterar. Vet ni vilka Anna Anka och Susanne Sjöström är? Anna Anka: Anna Anka är en amerikans hemmafru som föddes i Polen 1971 (38 år), adoptera-des till Sverige och bor numera i Amerika. Hon är gift men sångaren och låtskrivaren Pau Anka. Paul och Anna har ett barn tillsammans, Ethan 3 år, Anna har också Ellie, 7 år, från ett tidigare äktenskap. De är bosatta i Los Angeles i Kalifornien. Innan Anna träffade Pau l jobbade hon som personlig tränare men gav upp detta för att fokusera på familjelivet. Susanne Sjöström: 28 år från Enköping, numera bosatt i Skåne. Susanne deltog i Ensam mamma söker säsong 1, där hon träffade Måns som hon senare gifte sig med. Susanne har barnen Celine, 5, Benjamin, 6 och Ariel, 8 år med hennes exmake. Susanne arbetade som pumpmaskinist när programmet spelades in. Har ni några frågor innan vi visar klippen?

1. Visa Anna Anka 2. Visa Susanne Sjöström 3. Frågor:

- Vad är er första reaktion? - Varför? - Kan ni berätta om vad ni såg? - Hur skiljer sig dessa kvinnor åt? - Hur reagerar ni på deras livssituation? - Hur kommer det sig?

Anna

- Varför tror ni att just Anna Ankas åsikter fått stor uppmärksamhet i media? - Påverkar Anna Anka er? - Varför? - Tror ni att Anna Anka påverkar andra människor runt omkring er? - Hur hade ni reagerat om Anna Ankas åsikter hade framförts av en man? - Varför? - Hur hade ni sett på Anna Anka om hon vore en man?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Los_Angeles

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien

36

Susanne: - Om Susanne Sjöström hade varit en man, jobbat inom ett kvinnodominerat yrke ex-

empelvis dagisfröken, och varit ensamstående pappa, hur tror ni att situationen för honom hade sett ut?

- Hur hade ni sett på Susanne Sjöström om hon vore en man? - Varför tror ni det? - Påverkar Susanne Sjöström er? - Varför? - Tror ni att andra personer påverkas av Susanne Sjöström?

Allmänt, kvinnor & män

- Hur ser ni på kvinnors roller i samhället? - Hur ser ni på mäns roller i samhället? - Finns det något typsikt manligt enligt er? - Finns det något typiskt kvinnligt enligt er? - Vad tycker ni om kvinnor som arbetar i ett mansdominerat yrke? - Vad tycker ni om män som arbetar i ett kvinnodominerat yrke? - Vem tycker ni har det största ansvaret att uppfostra barnen? - Är det enligt er, viktigt med en manlig förebild för ett barn? Har ni något att tillägga? Hur uppfattade ni denna intervju?

37

Åsikter och värderingar som Susanne Sjöström samt Anna Anka uttryckt i sina respektive pro-gram; Ensam Mamma Söker och Svenska Hollywoodfruar, presenteras i denna bilaga. Citaten är tagna från utvalda delar där de båda kvinnorna ger uttryck för sina tankar. Det var dessa klipp som våra fokusgrupper fick ta del av. Klippen är tagna från http://www.tv3.se/play.

Tid att springa på krogen och dejta och sådana saker, nja det funkar väl inte riktigt. Det är, sådan tid är svår att hitta. Tid att gå ut och ragga.

Det är inte lätt att hitta någon som kanske har barn, bor någon annanstans i landet och så ska man få ihop familjelivet och mina barn, hans barn, tid mer barn och så vidare[…] man kan ju inte liksom göra om sitt liv, och göra om sina barn. Nu är det ju denna situa-tion jag lever i.

Benjamin skulle vilja ha något att brottas med. Barn behöver en manlig förebild, så är det ju bara och det är någonting som saknas hos dem att de inte träffar sin pappa så saknas ju det hos dem och så säger de ju det, att de längtar efter det. De tjatar om det nästan varje dag. Det är det de vill ha i födelsedagspresent, det är det de vill ha i julklapp och sådär…

Jag längtar inte efter en pojkvän, gulligull och det här liksom förälskelsen och sånt. Av den anledningen att det har jag redan haft. Jag längtar efter att ha en man i min vardag. Ibland är det så skönt bara att ha en man i huset som kan ta i med sin pondus.

Jag har tänkt på det här, att hur han behöver vara han jag lever med och där känner jag att han behöver nog förstå mitt jobb för att det kan vara väldigt oattraktivt i en mans ögon, mitt jobb egentligen och det har jag förstått. Jag har insett att det jobb jag har, det attrahe-rar inte män.

Om din man vill ha att du suger av honom varje morgon det första han gör när han vak-nar, ja då får du ställa upp med det som fru.

Jag tycker inte om damm, jag tycker inte om smuts. Om jag får säga det själv så är jag en jättebra städerska.

Ja, jag tycker att det är så jävla mesigt. För alltså när man tittar på dem, meet-n-greet skul-le man aldrig kunna tro att dom har pengar. Ja det är ju så mesigt alltså. Så står man där och fake-smilar. Det är så tramsigt att de har miljontals dollar, det skulle du inte kunna tro när du hittar på dem. De ser ut som jävla bondlurkar. Men pengar har dem. För dem är det allt, alltså de är helt besatta ”Oh your husband is so great”, ja kul för dig, precis som att jag inte redan vet det. För att vara en svensk så förstår man inte det, men jag är ju inte amerikan så det är därför det är dom det är.

Jag är brosknarkoman.[…]Min teori om varför brosket är viktigt. Jag har läst mycket om cancer och allt det där och hajarna är det enda djuret av alla djuren som inte får cancer och det är dels därför att hela deras system är brosk. Så tänkte jag att om jag äter brosk så kanske jag skyddar mig för det.

http://www.tv3.se/play

38

Hon mobbas på jobbet För Susanne Sjöström, 28, i "Ensam mamma söker" har jobbet som pumpmaskinist och med-

verkan i TV3-succén fått allvarliga konsekvenser.

Många av hennes manliga kollegor baktalar henne, enligt Susanne, och hon har även fått utstå

sexistiska kommentarer.

- Det är arbetsplatsmobbning.

Susanne Sjöström i ”Ensam mamma söker” arbetar till vardags som pumpmaskinist och gjuter betong vid olika byggarbetsplatser.

Som ensam kvinna på ett extremt mansdominerat jobb har hon under de tre senaste åren tvingats utstå skitprat om sin person. – Det har varit så här nästan ända sedan jag började, och det har blivit värre. Avundsjukan har alltid funnits där. Nu blir jag sedd och uppmärksammad, då stiger avunden ännu mera. En form av ar-betsplatsmobbning.

Sprider skvaller

Susanne Sjöström berättar hur hon av kunder ute på byggena fått höra hur hennes manliga kollegor från företaget gör allt för att inkompetensförklara henne och sprida skvaller om henne externt. – Kunderna får höra värsta grejerna om mig. Men de tycker om mig och berättar för mig att den och den sa det och det... Jag har slutat gå på firmafester. Det finns ingen anledning att gå dit. Jag träffar mina kunder ute på byggena, det räcker. De är bra, vettigt folk. De skulle aldrig behandla mig så här.

”Svårt som tjej”

– Det är jobbigt för kollegorna att man är omtyckt av kunderna. De räddar sin manlighet genom skit-

snacket. Det är svårt komma till en arbetsplats som ensam tjej. Hade jag jobbat med dem varje dag

hade det varit rejält jobbigt. En gång fick jag nog och sa till dem ansikte mot ansikte i fikarummet: ”Jag

har aldrig mött så många skvallerkärringar i karlakläder”.

– Många tycker jag får en massa fördelar för att jag är tjej, men det stämmer ju inte.

Susanne Sjöström säger också att det hänt att hon bakvägen fått höra hur det sägs sexistiska saker om

henne.

– Vissa uttrycker sig på rejält klumpiga sätt. På firmafester har det hänt också. Vissa gubbar drar den

valsen. Men de vinner inte, det finns de som står upp mot dom också.

"Det gäller att bana väg"

Susanne Sjöström vill poängtera att det är först den senaste tiden hon uppmärksammat sin arbetsled-

ning på problemen:

– Min arbetsledare är kanon. Vi har kommit överens om att det är dags att ta tag i det här nu. Personal-

chefen är informerad. Det gäller att bana väg, så att det inte händer någon annan kvinna någon gång i

framtiden. Om fler tjejer ska kunna jobba här är det dags att göra något åt det.

Kajsa Rundbäck, personalchef på företaget, hänvisar vidare till vd:n Lars Öhman. Han har under helgen

inte gått att nå för en kommentar.

Av Lars Johansson

[email protected]

Publicerat 8 oktober 2007 Uppdaterad 8 oktober 2007

mailto:[email protected]

39

Anna Anka:

Publicerad: 2009-09-16, Uppdaterad: 2009-09-18

I Sverige är det tillåtet att förfalla, bara man fångar en man. Det är synd om svenska män. De gif-

ter sig med snygga kvinnor som snabbt blir oattraktiva, börjar klä sig slafsigt och struntar i man-

nens behov. Det skriver Anna Anka, hemmafru i Los Angeles.

Jag har förstått att jag väckt en hel del uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det gläder mig.

Kanske kan jag bli en förebild för andra svenska kvinnor. Hur som helst, jag och min man skrattar hela

vägen till banken. För självklart förhandlade jag till mig ett bra arvode för att ställa upp i "Lyxfruar". Inte

för att jag är girig, för det är jag inte, utan för att min tid är dyrbar. Återkommer till det lite längre fram i

texten.

Men även om det är roligt att det pratas om mig i Sverige och jag är glad att kunna underhålla

svenska folket har det här ändå tagit på krafterna, så ska jag ställa upp ytterligare en säsong ska

mitt gage mångdubblas.

Jag har funderat lite över varför min person väcker så starka känslor där hemma.

Tror att det har att göra med att jag redan som barn hade ett starkt driv som mina jämnåriga saknade. Jag

är adoptivbarn och hade aldrig någon nära relation till mina styvföräldrar och skaffade tidigt andra förebil-

der. Fotografen som gjorde mig känd i Sverige, Ralf Ekwall, stöttade mig och sa att jag inte var någon van-

lig svensk tjej. Han hade rätt. Jag ville åstadkomma mer än vanliga brudar och flyttade till USA efter att ha

vunnit ett par stora internationella skönhetstävlingar. USA var från första stund mitt hemland. Här finns

ingen jantelag. Här tillåts kvinnor vara kvinnor och män män.

Det var så skönt att komma till ett land där män vet hur man beter sig mot en kvinna. Här tar män-

nen hand om allt det ekonomiska, allt annat är en förolämpning mot både kvinnan och mannen i förhål-

landet. Överlag har amerikanska män oändligt mycket mer stil än svenska män. Går du ut på en affärs-

lunch händer det inte att kvinnan tar notan medan den svenska mannen inte drar sig för att förnedra

kvinnan genom att låta henne fibbla med 20-lappar samtidigt som han sitter och räknar på vad hans del av

notan gick på.

Amerikanska män vet hur man uppvaktar en kvinna. De är väldigt romantiska och köper dyra

presenter.

40

Sedan har vi papporna. Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet. En riktig ame-

rikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte

mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer.

Amerikanska män uppskattar däremot sin fru, de är väldigt romantiska. De skriver lappar, ringer och läm-

nar kärleksmeddelanden på telefonen. Sådant gör aldrig svenska män.

I gengäld får de kvinnor med stil. Som hemmafru ska du ställa upp på alla sätt, du ska alltid var

snygg och välklädd. Sexuellt är det kvinnans skyldighet att se till att mannen är tillfredsställd, gör hon inte

det får hon skylla sig själv om han är otrogen.

I Sverige är det tillåtet att förfalla, bara man fångar en man. Det är synd om svenska män. De gif-

ter sig med snygga kvinnor som snabbt blir oattraktiva, börjar klä sig slafsigt och struntar i man-

nens behov. Många svenska män måste undra varför de gifte sig - och det är inte underligt att så

många väljer att skilja sig.

Och så förfasar sig svenska folket nu över att jag är gift med en betydligt äldre man. Så fort en kvinna gif-

ter sig med en äldre man heter det att hon är en prostituerad. Men ingen säger något om Demi Moore och

Madonnas unga killar. Kan någon förklara vad det är för skillnad mellan mig och Ashton Kutcher? Om du

går in i en hundaffär, köper du då en gammal hund eller en söt valp?

Glöm inte att människor som försöker förringa dig försöker ta ner dig på deras egen nivå, och att folk har

en olyckliga förmåga att fokusera på det negativa. Ingen sätter upp en skylt med texten: VARNING FÖR

DEN SNÄLLA HUNDEN!

Och för en kvinna finns det bara fördelar med äldre män. Jag har varit med många unga killar.

Det funkade inte. Äldre män har erfarenhet och tar beslut på ett helt annat sätt. Paul är som en

mentor för mig. Han finns där för att skydda mig och ta hand om mig. Fördelen med Paul är att

han vet vem han är som person och som man.

Sånt förstår amerikanska kvinnor. Här håller inte mammorna på och tjatar på sina döttrar om utbildning

och om att gå till college, utan om att hitta en idrottskille eller en kändis! Är det inte underbart?

En annan sak jag älskar med USA är inställningen till service.

Om du anställer någon i Sverige ska du ha utbildning och vara kvalificerad. Här är det illegala mexikaner

som gör jobbet. De diskar, städar, tar hand om trädgården. Jag har en enorm trädgård och fyra trädgårds-

mästare. Det är jag som ser till att de kan försörja sina familjer. De kan inte prata engelska. Det är som att

prata med en vägg, de kan inte ens stava till sina egna namn. Det kan bli ganska frustrerande ibland.

41

Förstår ni hur förbannad man blir när man lägger ner enorma summor på gräsmattorna och trädgårdsmäs-

tarna sedan förstör det jag plöjt ner 100000-tals kronor i?. Det är väl inte konstigt att man blir rasande och

skäller ut dem. Men jag förnedrar dem inte. Jag tar hand om dem och ser till att de bor i bra områden nära

jobbet så att de slipper sitta i bilköer. Jag skickar de på semester och ser till så att deras familjer har det bra.

Listan på folk som jobbar för mig är lång. Massagekvinnan, hårtjejen, nageltjejen, min personliga

tränare, hundspa, barnflickorna... jag kan knappt hålla reda på alla som står på min lönelista.

Vad jag vill komma till är att i USA handlar det om service. Det ger jobb åt massor av människor som an-

nars hade levt i fattigdom. Om svenska folket hade lärt av USA skulle svenskarna få tid för varandra. Nu

kommer de hem och är sura och ska städa och stryka. Det finns ingen kvalitetstid. Sedan har vi jättepro-

blem här med den nya internetgenerationen. Den är obildad och missunnsam och deras liv på bloggar och

twitter meningslöst.

Om man anställer folk till att hjälpa en kan man göra roliga saker.

Mina barn ser Paul och mig hela tiden. Man behöver inte sitta och leka med klossar för att vara en närva-

rande förälder. Var vi än reser tar vi med barnen - och barnflickorna. Hur skulle vi annars kunna gå på alla

evenemang som vi är engagerade i?

Ärligt tala var det inte för i första hand för pengarna jag ställde upp i "Lyxfruar". Jag vill bli en

förebild för svenska kvinnor. Jag har brutit upp från Jantelandet. Jag önskar att fler svenskor gjor-

de som jag. Ni skulle bli mycket lyckligare.

Av: Anna Anka (1 artiklar)

Om författaren

Anna Anka är född och uppvuxen i Skåne. Idag är hon gift med poplegenden Paul Anka och bor i Los

Angeles. Hon medverkar i TV3:s nya serie "Svenska Hollywoodfruar".

http://www.newsmill.se/user/annaanka

Date post:	23-Jun-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	6 times
Download:	0 times

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHhj.diva-portal.org/smash/get/diva2:281648/FULLTEXT01.pdf · HÖGSKOLAN...

Documents