Industrie 4.0 operatörerna k k k k k k k k k Innovation...

industrirevolution

Industrie 4.0 operatörerna

kontoretDIGITAL

TYSKLAND LYSSNA PÅ

PLATSLÖSA

k k k k k k k k kk k k k k k k k k

k k k k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k k k

Innovation mot fattigdom

Eliza Kücükaslan

InnovationTidningen

VINNOVA k Nr 3 2015

2 INNOVATION nr 3 september 2015

Tidningen Innovation ges ut av VINNOVA, som är Sveriges innovationsmyndighet.

ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, VINNOVA

REDAKTION Karin Wallton, VINNOVA samt Karin Wandrell, Snick-Snack

RedaktionenRedan som tonåring väcktes Eliza Kücükaslans samhällsengagemang och detta i kombination med hennes affärssinne är starka drivkrafter. Nu har hon tagit steget att bli egenföretagare för att fortsätta skapa nytta för många.

Industriell- revolution6

Supersnabb smärtlindring

22Sverige kan bli världsledande när det gäller digitalisering och automatisering av produktion. Då kan samhällslaboratorier bli ett nytt begrepp att räkna med.

Eliza Kücükaslan12

Den nya jonpumpen lindrar smärta lokalt och snabbt även vid extremt små doser. Pumpen opereras in i krop-pen och fungerar ungefär som en pacemaker.

Innehåll nr 3 2015

INNOVATION nr 3eptember 2015 3

N ästa industriella revolution. Så kallas ibland digitaliseringen av industrin som håller på att ta fart alltmer.

Ett annat begrepp är smart industri. Den smarta industrin innebär att allt i en fabrik kommer att vara uppkopplat och att maskiner, verktyg och robotar kommer att kommunicera med varandra.

Möjligheterna är stora. Produktiviteten kan höjas. Tillverkningen kan göras mer flexibel och skräddar-sys för kunderna på ett helt annat sätt än tidigare. Produktionen kan också bli mer energi- och resurs-effektiv. I framtiden kan vi även få se fjärrstyrda fabriker och gruvor.

Det är en spännande utveckling och Sverige har goda förutsättningar att inta en tätposition. Vi har en stor industrisektor, världsledande automations-bolag, ledande IT- och telekombolag och mycket systemkunnande.

Men vi behöver satsa mer strategiskt och sam-ordnat på forskning, utveckling och innovation för att stärka industrins långsiktiga konkurrenskraft. Därför är det positivt att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för nyindustrialisering.

Här är det viktigt att bygga vidare på de initiativ som redan tagits. Jag tänker inte minst på satsningen på strategiska innovationsområden, där flera program har koppling till smart industri. Tillsammans med näringslivet stödjer VINNOVA också två pilotprojekt som handlar om industriella tillämpningar av 5G, den nya generationens trådlösa kommunikation, något som kan få stor betydelse i framtiden.

Tidigare talade man ibland om återindustrialise-ring, men det leder tanken fel. Det handlar inte om att gå tillbaka till något gammalt. Enklare tillverkning med lågt kunskapsinnehåll kommer även i framtiden att ske i länder med ett betyd-ligt lägre kostnadsläge.

För ett land som Sverige handlar det om att skapa goda förutsättningar för avancerad industripro-duktion med ett högt förädlingsvärde. Det är så vi lägger grunden för tillväxt och välstånd.

En ny industriell revolution

Ledare

SID 4: Kort & koncist

SID 8: Svenska flaggskepp navigerar på globalt produktionshavErfarenhetsutbyte, öppenhet och ärlighet genom struk-turerade workshops ger stora producerande företag möjlighet att förbättra sina fabriker och arbetsprocesser.

SID 10: digitala lösningar på golvetGe operatörerna på golvet samma tekniska möjligheter som finns på kontoren och se hur effektiviteten och företagets attraktionskraft ökar.

SID 16: Ingen docka för kvinnorKvinnor löper 50 procents högre risk att drabbas av w hiplashskador eftersom dagens krockdockor är baserade enbart på män. Det vill ViVA-projektet ändra på.

SID 20: Gult + blått = grönt på tallrikenProjektet Ny svensk mat vill skapa en diversifiering av svenskt lantbruk genom att etablera nya grödor.

SID 21: Aktivitetsbaserade kontorAktivitetsbaserade kontor är senaste trenden och forskning visar att det gör att medarbetarnas nöjdhet och personliga produktivitet ökar markant.

SID 24: Industrie 4.0Digitaliseringen är den fjärde industriella revolutionen och Tyskland satsar stort på att även i fortsättningen ha en ledande roll inom framtidens industri.

SID 26: Glasklart höjdarbyggeFöretaget Brunkeberg har tagit fram en innovativ lösning som gör det möjligt att snabbare och säkrare installera och underhålla glasfasader.

SID 28: Vi flyttar in!Genom att spendera ett dygn tillsammans före inflytten på äldreboendet blir det lättare att se människan bakom sjukdomarna.

ART DIRECTOR Kim Sonntag, Snick-Snack

TRYCK E-print/Strokirk-Landströms

PAPPER Amber Graphic, FSC-märkt

OMSLAGSFOTO Nils-Petter Nilsson

Foto där ej annat anges: Colourbox

RedaktionenTidningen ges ut fyra gånger per år.

FÖR PRENUMERATION [email protected]

ISSN 1653-2759

Charlotte Brogren


Lady Gagas skor gjorda av återvunnet svenskt stål, gjutna för mottaga-ren och tillverkade med 3D-printer. De skorna visade Jernkontoret, Sandvik och mode-skaparen Naim Josefi upp under Almedalsveck-an som ett exempel på den potential som skapas när branscher möts.

– Vi vill visa upp de möjligheter som finns

Ett parkeringshus vid Alby Torg i Botkyrka som stått tomt i 20 år ska göras om till ett växthus. Det ska också fungera som en mötes plats

för boende i området. Botkyrka kommun har fått stöd av VINNOVA för projektet, som är ett av två i Sverige där innovativ miljöanpassad odlings-

teknik kombineras med spännande gestaltning. Det andra växthuset byggs mellan två bostadshus i miljonprogrammet Holma i Malmö.

I höst öppnar de nya utlysningarna av Horisont 2020, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation. VINNOVA kommer att arrangera tematiska informations-möten för dig som vill veta mer om de nya arbetsprogram-men för 2016–2017. De olika programmen inom Horisont 2020 erbjuder möjligheter för många olika aktörer; univer-sitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut, offentlig sektor och civila samhället samt är öppet för deltagande från hela världen.

Målet med Horisont 2020 är att stödja excellent forskning och förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till nya affärsmöjligheter, nya jobb och som kan förbättra männi-skors liv. Mer inform ation om informationsmötena hittar du på VINNOVAs webbplats.

För att förbättra lärandet i skolan behövs det innovation inom pedagogik och undervisningsmetoder. VINNOVA f inansierar uppstarten av fem testmiljöer med sammanlagt 15 miljoner kronor för

att utveckla digitala verktyg och testa nya arbetssätt i skolan. Testmiljöerna byggs upp gemensamt av skolor, forskare, företag

och andra organisationer. En av testmiljöerna är SimGården i Västra Götaland, som är en testmiljö med inriktning på simulering av körteknik i naturbruks- och yrkesutbildningar. Ett annat exempel är Sollentuna kommun, som får finansiering för en testmiljö som fokuserar på att utveckla Sveriges utbildningssystem inom makerkultur, makerspace och programmering för att möta nuvarande och kommande behov i arbetslivet och samhället.

Mode möter stål i Lady Gagas skortill hållbar produktion och innovation när olika branscher möts och ska-par tillsammans. Sandvik och Höganäs har jobbat tillsammans med mode-skaparen Naim Josefi för att skapa mode i stål som

kan återanvändas i evig-het, säger Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret, stålindustrins bransch-organisation.

Övergivet parkeringshus blir växthus

Vill du veta mer om de nya utlysningarna av Horisont 2020?

Digitalisering i skolan kan förbättra lärandet

Foto

: jer

nko

nto

ret

vinnova.se/h2020

Lundabolag genomför miljardaffär om cancermedicin Lundabolaget Alligator Bioscience, som flera gånger fått utvecklingsstöd från VINNOVA, genomför en stor miljardaffär med läkemedelsföretaget Johnson & Johnson. Avtalet är värt drygt sex miljarder kronor och är ett av de i särklass största i skånsk läkemedelshistoria, rapporterar Sydsvenskans näringslivssajt 8 till 5. Affären kretsar kring molekylen ADC1013, som Alligator utvecklat sedan 2009 för behandling av cancer.


Kort & Koncist

Den 26 november är det dags för final i Forskar Grand Prix i Stockholm. I Forskar Grand Prix tävlar forskare om vem som gör den bästa presentationen av sin forskning på mycket kort tid. Presentationen ska vara så fängslande, inspirerande och pedagogisk som möjligt. Sedan bedömer en jury och publiken insatserna och utser tillsammans en vinnare. Tävlingen ägde rum första gången hösten 2012 och går nu av stapeln för fjärde året. Under ForskarFredag som arrangeras runt om i Sverige den 25 september kan du heja fram och rösta på de bästa presentationerna i de regionala deltävlingarna.

Två lösningar för elvägar ska testas i närheten av Arlanda och utanför Gävle på var sin teststräcka. Syftet är att få kunskap om hur elvägar fungerar och om tekniken kan användas i framtiden.

– Sverige är ett av de länder i världen som hittills har kommit längst med att utveckla tekniken för elvägar. Det är ett sätt att utveckla miljösmarta transporter i det befintliga vägnätet. Det kan bli ett bra komplement till dagens väg- och järnvägstrafik, säger Torbjörn Suneson, tillförordnad generaldirektör för Trafikverket.

Det är Trafikverket som i samråd med VINNOVA och Energimyndigheten har beslutat att två leverantörer får testa varsin lösning för elvägar. De två leveran-törerna är Rosersbergs Utvecklings AB och Region Gävleborg. Försöken beräknas vara avslutade 2018.

Rosersbergs Utvecklings AB ska testa en teknik som innebär att en elskena i vägbanan driver och laddar fordonet under resan. Region Gävleborg ska testa en teknik som innebär att en strömavtagare på lastbilshyttens tak matar ner strömmen till en elhy-bridmotor i lastbilen.

Sverige testar elvägar i verklig miljö

Från eldriven båt till mobil industrirobot

En eldriven bärplansbåt, utveckling av mobil industrirobot för tillverkning av små serier och ett digitalt verktyg som ger husägare möjlighet att bygga om och renovera virtuellt i 3D. Det är några av de 113 utvecklingsprojekt i små och medelstora företag som VINNOVA finansierar med sammanlagt 95 miljoner kronor.

– Innovation i små och medelstora företag är viktiga för att skapa ekonomisk tillväxt och för att få fram nya lösningar som behövs

inom olika områden. Samtidigt har små företag ofta svårt att hitta finansiering för innovationsprojekt i tidiga skeden med hög risk och där spelar vårt stöd en viktig roll, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

Ett av projekten som VINNOVA nu finansierar är utveckling av en eldriven bärplansbåt, där ett företag med hjälp av lätta konstruktionsmaterial och den senaste batteritekniken ska utveckla en proto

typ som i framtiden kan innebära ett internationellt genombrott för eldrivna båtar.

Ett annat exempel handlar om en utveckling av en ny typ av mobil industrirobot som går snabbt och enkelt att programmera och som ska kunna användas för tillverkning av små serier. Ett tredje exempel är ett digitalt verktyg som ger möjlighet för husägare att visualisera en ombyggnad eller renovering i 3D.

Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning?

Foto

: Eri

k C

ron

berg

Foto

: qua

dro

foil

Michael Braian, vann med framträdandet »Går det att 3Dprinta tänder?«.

forskargrandprix.se

Seoul skapar 3D-karta över inomhusmiljöerr Utomhus är vi vana vid ganska exakt positionering i våra mobiler, men inomhus är det vanligtvis svårare. Med hjälp av det svenska företaget SenionLab håller Korea på att lösa problemet. I Seoul har man skapat en tredimensionell karta över tunnelbanan och flera offentliga byggnader. Staden planerar även att ut-veckla kartor över bland annat museum och konstgallerier.

SenionLab har hjälpt till att utveckla en app för positione-ring i Seouls medborgarhus, som ger information om evenemang i huset och guidar till olika lokaler och toaletter. Systemet bygger på positione-ringssignaler från sakernas Internet i kombination med Wi-Fi och Bluetooth-teknik. Företaget har fått stöd av VINNOVA för att effektivisera sitt utvecklingsarbete.


DIGITAL INDUSTRI-

REVOLUTIONEn fjärde industrirevolution står för dörren. Regeringen ska ta fram en strategi för nyindustrialisering vilket innebär att svensk industris konkurrenskraft ska växa med hjälp av ökad digitalisering och automatisering av processer, varor och tjänster.

Industrin använder sig sedan länge av robotar som utför olika arbetsupp-gifter. Men genom att koppla upp och koppla ihop maskiner som kan kom-municera med varandra, kan systemen själva fatta intelligenta beslut om vad

som ska göras och se till att det utförs. – Intelligensen i systemen kan

användas för att göra industrin mer effektiv, både ekonomiskt och resurs-mässigt, säger Sara Mazur, forsknings-chef på Ericsson som just nu är i färd med att utveckla den femte generatio-nens mobilsystem, som ska underlätta svensk nyindustrialisering.

Det sker inom programmet 5G for Sweden som innefattar ett antal projekt och flera större svenska företag.

Mikael Gröning och Susanna Jans-

Svensk industri har goda förutsättningar att bli världsledande när det gäller digitalisering och automatisering av produktionen. Ökad satsning på forskning och utveckling och tätare samarbete mellan industri och akademi är två framgångsfaktorer. Text Hans Hellberg

son på Näringsdepartementet leder regeringens arbete med att ta fram en strategi för nyindustrialisering. Den ska vara klar i vinter.

– Det blir en övergripande strategi som pekar ut mål, möjligheter och ut-maningar samt en handlingsplan med konkreta åtgärder för att nå målen säger Mikael Gröning.

Samhällslaboratorier nästa stegSara Mazur har flera konkreta önske-mål om vad strategin ska innehålla.

Fullskaleförsök – nyckeln i


Framförallt vill hon att regeringen skapar ekonomiska förutsättningar för att industriföretag, högskolor och andra forskningsinstitut kan produk-tutveckla i gemensamma demonstra-tionsprojekt.

– Det finns inte tid att göra labb-försök under flera år, vi måste göra fullskaleförsök och pröva saker på riktigt redan från början. Samhälls-laboratorier blir ett nytt begrepp, säger Sara Mazur.

Hon efterlyser också en översyn och modifiering av lagar och regelverk så att de inte motverkar en nyindustriali-sering. Dessutom behövs ökad satsning på skolan – från grundskola upp till doktorsnivå på högskola.

Sara Mazur anser att Sverige har goda möjligheter att leda den digitala industri revolutionen.

– Sverige har flera globala industri-företag som är världsledande inom sina teknikdelar, vi står inför samma utmaningar och har lätt för att sam-arbeta och vi har en lång tradition av samarbete med tekniska högskolor. Vi vill alla vara först och bäst i vår bransch så att vi behåller vår konkur-renskraft och kan skapa fler och nya arbetstillfällen. k

Sara Mazur Susanna Janzon Mikael Gröning


Inken Faber, projektledare för Flagg-skeppsfabriken vid Teknikföretagen, är mycket tydlig då hon beskriver behovet av erfarenhetsutbyte.

– Svenska företag behöver lära av varandra för att vi på sikt ska kunna behålla tillverkning på plats i Sverige. Om min fabrik är en av 120 tillver-kande enheter, hur ska jag då kunna försvara min existens?

Projektets syfte är att lyfta fram goda exempel på hur stora, producerande företag kan förbättra sina fabriker bortom det etablerade Lean- konceptet. Erfarenhetsutbytet sker vid sex struk-turerade workshops, där 4–5 personer från respektive företag träffas. De första fem mötena hålls hos något av de deltagande företagen. Temat för varje workshop utgår från en av de sex identifierade framgångsfaktorerna; förändringsarbete, kompetensutveck-ling, teknikintegration, stödjande strukturer, stödjande attityder och samverkan.

– Här har företagen helt enkelt räckt upp handen, och sagt »Vi tar den första workshopen«, så intresset har varit stort från början, säger Inken Faber.

Hon beskriver hur ett företag kan ha upplevt att det egna företaget inte varit tillräckligt bra på att involvera de egna medarbetarna på alla nivåer i förändringsarbetet.

– Då kan en sådan inriktning på workshopen vara särskilt givande.

Inriktningen mot öppenhet har

också varit tydlig. Företagen måste våga blotta strupen, vi vill inte se långa företagspresentationer, som Inken Faber uttrycker det.

Förändrad inriktningI projektet Flaggskepp 1, som löpte 2012–2013, ingick företagen ABB, Alfa Laval, Electrolux, Haldex och Toyota. I Flaggskepp 2, som inleddes förra året, ingår AstraZeneca, Bombardier, S and-vik, Scania och Siemens. Urvalet är

Stora svenska företag har mycket att lära av varandra för förbättra fabriker och behålla tillverkningen i landet. Det är precis vad projektet Den svenska flaggskeppsfabriken syftar till.

SVENSKA FLAGGSKEPP navigerar på globalt produktionshav

Text Lotta Fredholm

flaggskepp 2Syfte Att ta fram goda exempel

på och sprida kunskap om hur man förbättrar fabriker bortom det etablerade Lean-konceptet.

Tidsperiod 2014-2015

Finansiering VINNOVA har bidragit till finansieringen med 2 300 000 kr.

INNOVATION nr 3 september 2015 9

Inken Faber Åsa Brunzell

gjort så att företagen inte konkurrerar med varandra, vilket är en förutsätt-ning för den nödvändiga öppenheten.

Något som Inken Faber sett är en något förändrad inriktning över tid.

– I Flaggskepp 1 handlade det mer om operatörsnära frågor, exempelvis hur man skulle arbeta med människa-maskingränssnittet, medan vi nu också har sett fler övergripande frågor och diskussioner, säger hon.

Åsa Brunzell, Head of HR vid Astra-Zeneca, är mycket nöjd med projektet.

– Det har varit värdefullt att träffa och utbyta erfarenheter med andra företag som är i liknande situation som oss, men som vi inte konkurrerar med.

Att bedriva tillverkning i Sverige har både fördelar och nackdelar, där Åsa Brunzell lyfter de höga skatterna som problematiska, medan stabil infra-struktur gynnar produktion.

– Ute i världen finns ett stort förtroen-de för att vi i Sverige levererar, en »can do«-attityd, att vi fixar det, säger hon. Att vi nyligen fick beslut om utökad tillverkning i Södertälje beror delvis på detta och på att vi har otroligt mycket kompetens hos våra medarbetare.

Den workshop som hölls på Astra-Zeneca handlade om förändrings- och förbättringsarbete, men överlag har alla workshops, enligt Åsa Brunzell, hållit hög kvalitet. Dock lyfter hon

fram det senaste, sjätte mötet, där företagens representanter träffades på »neutral mark«.

– Vi har under projektets gång lärt känna varandra och då går det att skruva lite djupare i ämnena och vara ärligare i dialogen. Jag menar inte att vi tidigare varit oärliga, men innan har vi kanske framförallt lyft vad vi är bra på, medan vi nu kunde vara mer öppna om de utmaningar som finns, säger Åsa Brunzell.

Konkret metodVid det senaste mötet diskuterades ex-empelvis vikten av så kallat stakeholder management (intressenthantering) där flera företag känner att de kan bli bättre.

Att mötas har varit värdefullt tycker hon, men betonar även det arbete som krävs inom respektive företag.

– Att få en gemensam bild från fem företag om både framgångsfaktorer och utmaningar gör dessa lättare att ta till sig. Om man läser i en bok om hur man ska göra blir man inte alltid klok av själva orden, utan det handlar om att omsätta kunskaperna i vårt eget arbete, säger hon.

Metoden är mycket konkret och ger både djupare insikter och tips på verk-tyg. Åsa Brunzell ger exempel på några konkreta metoder som kan användas

för att skapa bättre dialog, som att använda så kallade »bordsdukar«.

– Det är helt enkelt utskrifter i formatet A1 med olika frågeställningar eller påståenden, som man lägger på bordet och så kan gruppen diskutera kring dem. Om man exempelvis arbe-tar med ledarskap eller värderingar, är det ett bra sätt att få alla att delta och tänka till, säger hon.

Inken Faber trycker på vikten av att även sprida kunskapen vidare, med ut-gångspunkt i de rapporter som kommer att skrivas utifrån företagens arbete.

– Projektets syfte är att hjälpa svensk industri att bli mer konkurrenskraftig och det är viktigt även utanför de stora företagen. Nästa mål är därför att för-medla kunskaperna vidare till små och medelstora företag som inte har samma resurser som de stora företagen, men som kan ha god hjälp av olika konkreta tips och verktyg, säger hon. k

Innovativa företag behöver mer riskvilligt kapital Regeringens utredare Hans Rydstad lämnade i juni sitt betänkande kring översynen av statens insatser för företagsfinansiering till Mikael Damberg. Utredningen kartlägger vilka behov små och medelstora företag har av statliga marknadskompletterande finansierings-insatser. Utredaren har flera förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga.

– Utredningen lyfter behovet av att stärka utbudet av riskvilligt kapital i tidiga utvecklingsfaser. Utredningen föreslår också strukturförändringar och insatser för att uppnå en mer samlad aktörsstruktur utan långsiktiga

inlåsningar i investeringsmandat. Insatser som i hög grad bygger på och stimulerar samverkan och samfinan-siering med privata finansiärer, säger Hans Rydstad.

Utredningen föreslår bland annat att ett nationellt »Fond-i-fond« bolag inrättas med uppgift att investera i bolag i tidiga utvecklingsfaser och att stärka insat-serna i de allra tidigaste utvecklingsskedena genom mer medel till innovationslån, verifieringsinsatser och inkubatorer. Betänkandet är på remiss och regeringen ger i höstens budgetproposition en närmare beskriv-ning av inriktning och förslag kring reformarbetet. k


Inom kontorsjobb är hjälpmedel som bärbara datorer, surfplattor och mobiltelefoner en självklarhet. Men för dem som är närmast produktionen inom svensk industri, operatörerna, ser verkligheten annorlunda ut.

– Vi som sitter på kontoret är så bortskämda med den här utrustningen att vi knappt tänker på den, men att komma ut på golvet är ofta som att gå 15 år tillbaka i tiden, säger professor Johan Stahre, chef för avdelningen Produktionssystem på Chalmers.

Istället för att digitalt slå upp robo-tens manual är det snarare regel än undantag att manualen finns insatt i en pärm som står någon helt annanstans än på operatörens arbetsplats. Och ska ett fel dokumenteras eller rapporteras är det troligare att det sker genom en ifylld pappersblankett som skickas med internpost istället för att ta en bild med telefonen och skicka felanmälan automatiskt.

Det här innebär problem, dels för den enskilde operatören som får en bökigare arbetsvardag, dels för den svenska industrin som helhet.

– Ska du ha en effektiv verksamhet krävs det att alla hela tiden gör saker på bästa möjliga sätt och att det dessutom finns möjlighet att sprida best practice i hela organi-

sationen, förklarar Johan Stahre. Men ska du göra det krävs det att männi-skorna som jobbar i produktionen har tillgång till smidiga verktyg. Idag fattas de ofta i svensk industri och operatö-rerna saknar tillräckligt bra utrustning för att göra sitt jobb optimalt.

Med i runda slängar 150 000 opera-törer inom svensk industri ger det här stora multiplikatoreffekter.

– Säg att en tredjedel av dem, lågt räknat, kunde tjäna ett par timmar i veckan på bättre redskap och besluts-stöd, säger Johan Stahre. Det skulle industrin vinna 100 000 arbetstimmar per år à cirka 1 000 kronor på bara genom att förse sina anställda med effektivare verktyg.

Kunskap och önskemålMen hur ska då de här verktygen utvecklas för att ge mesta möjliga utväxling och konkurrenskraft? För att ta reda på det tog Johan Stahre tillsammans med en grupp företrädare för industrin och akademin initiativ till projektet Framtidsoperatören.

– Det här är ett koncept där vi utgår från kunskap och önskemål hos de som arbetar närmast produktionsproces-sen för att utveckla mobila informa-tions- och kommunikationsverktyg för framtidens operatörer.

Hårdvara, operativsystem och lik-nande frågor har inte varit lika viktigt som hur verktygen på bästa sätt kan

hjälpa operatörerna att få rätt infor-mation vid rätt tid och till rätt plats via smarta telefoner. En förstudie gjordes 2011–2012 och steg två genomfördes 2012–2014 under ledning av Chalmers och AB Volvo.

– Vi tog hjälp av både verkstads- och gruvindustrin eftersom vi ville se om de frågor vi tittade på var branschspe-cifika, men upptäckte snart att utma-ningarna som operatörerna står inför är ganska lika oavsett vilken industri de jobbar inom.

En viktig utgångspunkt för Fram-tidsoperatören har varit att inte ha ett ledningsperspektiv utan att utgå från vad operatörerna själva efterfrågar.

– Automation blir aldrig bättre än de människor som har utvecklat den, och de som har bäst expertkunskap om vad som behövs är såklart operatörerna. Hela projektet bygger på att vi väldigt noggrant tar reda på vad de behöver för att vara som bäst i sin yrkesroll och utvecklar verktyg utifrån det.

Öka attraktionskraftenMen det är inte bara en effektivise-ring av produktionen som är fokus för Framtidsoperatören. Med bättre utrustning hoppas man även att yrkets attraktionskraft ska öka.

– Vi har en problematisk demografisk situation framför oss där det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med människor i Sverige och E uropa för

Svensk industri kan bli bättre genom stora tekniska innovationer, men också genom att ge operatörerna, de som ser till att allt snurrar, bättre förutsättningar. Projektet Framtidsoperatören har undersökt hur operatörernas jobb kan bli både effektivare och attraktivare.

Johan Stahre

golvetText Karin Aase

Digitala verktyg löser jobbet på

Foto

: so

fia

sabe

l

att göra allt jobb som behöver utföras, konstaterar Johan Stahre. Vill vi då att de ungdomar som finns ska välja just industrin måste vi göra den till ett att-raktivt val som unga lockas av. Ett sätt är att utveckla moderna verktyg som gör att yrket blir utvecklande snarare än begränsande.

Mobila verktyg kan göra industrin attraktiv även för andra yrkesgrupper vars arbetskraft kommer att krävas om produktiviteten ska kunna hållas uppe. När behovet av att jobba längre upp i åldrarna ökar, och därmed behovet av att kunna skola om sig, behövs lättåtkomliga, tydliga instruktioner. E tt tidigare Chalmersprojekt i samarbete med högskolan i Skövde visade att antalet fel minskade med 50 procent när operatörerna hade tillgång till manu alerna i sina telefoner istället för att behöva gå och slå i pärmar. Helt plötsligt var det lätt att hitta och ta reda på information när den behövdes.

– Vill vi öka effektivitet och attraktivi-tet inom industrin kan vi inte bara titta på prylarna i sig. Filosofin måste vara att fokusera på kunskapsbärarna som använder tekniken och genom dem göra svensk industri så mycket bättre. k

FramtidsoperatörenSyfte Att utveckla informations- och kommunikationsverktyg för

framtidens operatörer inom industrin. Projektets mål har varit att skapa en ny sorts verktygslåda som bidrar till att förstärka operatörens kompetens, flexibilitet och förmåga att snabbt hantera problem.

Tidsperiod 2012–2014

Finansiering VINNOVA bidrog till finansieringen med 10 000 000 kronor genom Utmaningsdriven innovation.


»Om jag slutar bry mig,

vad är livet då?«


PersonaliaÅlder 33 år

Familj Stor

Bor I lägenhet på Södermalm i Stockholm, uppvuxen i förorten Hallunda.

Utbildning Civilingenjör i Industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Karriär Konsult vid 4C Strategies (krishantering) och vid Enact Sustainable Strategies (CSR). VD på Milvik Ghana. Nu egenföretagare med inriktning mot affärsutveckling och rådgivning. Verksam i styrelsen för Kvinna till kvinna och Social Venture Network Sweden samt ledamot i Entreprenörskapsforums styrgrupp Globaliseringsforum.

Senaste kulturupplevelser Boken Mrs Dalloway av Virginia Wolf, filmen Leviatan och Jonas Hassen Khemiris pjäs ≈ (Ungefär lika med). »Rekommenderas! Alla tre kretsar kring samhällsengagemang eller kritik i någon form ...«

Förebild »Det finns inga perfekta människor, men jag uppskattar olika egenskaper hos olika personer. Jan Carlzon på SAS var exempelvis pionjär inom ledarskap och såg människan bakom arbetskraften.«

Tre bra sociala innovationer Humanitas i Holland, där studenter flyttar in hos äldre, vilket löser bostadsbrist och hanterar generationsklyftor. Mikrolånföretag som Grameen Bank och Hand in Hand. Produkter som Solvatten och Peepoople som ger fattiga människor rent vatten och sanitet.

Motto Just do it!

Det driver mig »Vetskapen om att alla kan vara med och göra skillnad. Och rädslan för likgiltighet – om jag slutar bry mig, vad är livet då?«.

Fritid »Jag umgås med familj och vänner, och lägger gärna min lediga tid på att resa och läsa skönlitteratur.«

Som ung var det samhällsentreprenören Eliza Kücükaslans dröm att elektrifiera Afrika och de senaste åren har hon i samma anda bidragit till att ge fattiga i Ghana tillgång till mikroförsäkringar. Enligt henne är sociala innovationer vägen mot hållbar fattigdomsbekämpning.

Text Lotta Fredholm Foto Nils-Petter Nilsson


På fiket vid Nytorget har morgonrusningen ebbat ut och personalen dukar undan frukost-buffén. Sedan ett år tillbaka är Eliza Kücükaslan egenföretagare, och l ok alen fungerar som en förlängning av hemmakontoret.

– Det var ett stort steg för mig, som kommer från en familj med osäkra anställningar, att bestäm-ma mig för att bli egenföretagare. Men jag kände att jag var nöjd med uppbyggnaden av bolaget och ville starta fler nya initiativ, säger hon över koppen med svart kaffe.

Jobbet hon lämnade var som landschef i Ghana vid företaget Milvik, en insats för vilken hon förra året utsågs till Framtidens kvinnli-ga ledare av chefsorganisationen Ledarna. I motiveringen står att »Med stark vilja och ännu starkare välvilja bygger hon ett företag med värdegrunden som kompass«. Hon imponerade genom att leda de 180 medarbetarna i en snabb tillväxttakt och osäker miljö, men viktigast var just den värdegrund som genom-syrade verksamheten.

– Vi ställde frågan »Vad är ett schysst företag?« och då hamnar man i att det gäller att skapa trygg-het för medarbetarna, att se till att kunderna kan lita på oss och våra produkter och att andra, som vi är beroende av, gillar oss. Ett företag som har ett tydligt socialt fokus integrerat i affären tilltalar många och blir också hållbart ekonomiskt, säger hon.

Vinn-vinn för allaAffärsidén var att sälja liv-, hälso- och sjukvårdsförsäkringar och efter Eliza Kücükaslans tre år som chef hade företaget 1,5 miljoner kunder i Ghana och var lönsamt.

– Vi måste se denna grupp lågin-komsttagare i tillväxtländer även som konsumenter och hitta lösning-ar som möter deras behov, men som också matchar deras plånbok. Det

ska alltid vara en vinn-vinn situa-tion, säger hon och fortsätter:

– Vår utgångspunkt var att de sak-nar den infrastruktur som vi är vana vid, det finns exempelvis inga gatu-adresser för att kunna fakturera eller kontokort. Men de har mobiltelefoner och då har vi använt sådana innova-tionslösningar – både för att förmedla försäkringen och för att ta betalt.

Hennes samhällsengagemang blommade upp i de tidiga tonåren, där den tändande gnistan var en artikelserie om hur gatubarnen i Rio de Janeiro systematiskt jagades och dödades av polis och militär.

–Det skakade om mig och jag v ille arbeta mot sådan orättvisa, säger hon.

Skapa social nyttaAtt det blev en teknisk grundut-bildning hade även det, åtminstone delvis, med Rios favelor (kåkstäder) att göra.

– Inför ett påvebesök drog man snabbt in vatten och el, vilket för mig visade att kapaciteten finns. Situationen förbättrades i Brasilien, men jag såg för mig att jag med en kombination av teknik och samhälls-

»DET FINNS EXEMPELVIS INGA GATUADRESSER för att kunna fakturera eller kontokort. Men de har mobiltelefoner.«

Eliza Kücükaslans samhällsengagemang blommade upp i tonåren,

och har följt henne sedan dess..

INNOVATION nr 3 xxxx 2015 15

engagemang skulle kunna elektri-fiera Afrika på ett affärsmässigt vis.

Eliza Kücükaslans affärssinne är en stark drivkraft.

– Jag tycker om att göra affärer, att skapa och komma till avslut. Mitt in-tresse för ekonomin i saker har hjälpt mig se att det går att skapa nytta för många parter om man bara bestäm-mer sig för att fokusera på det.

Detta utgör själva grunden för samhälleligt entreprenörskap.

– Det kan beskrivas som företa-gande som syftar till att lösa sam-hällsutmaningar, med affärsmässiga metoder – alltså att skapa social nytta på ett ekonomiskt hållbart vis, till skillnad mot traditionellt biståndsarbete, säger hon.

I nästa mening förtydligar hon att hon inte är kritisk till bistånd.

– Jag brinner för att fler i utsatta delar av världen ska få det bättre, men bistånd ensamt räcker inte för att lösa problematiken. För långsik-tigt hållbara lösningar behöver vi skapa jobb och ge människor chans att försörja sig.

Hon betonar att det är viktigt att involvera näringslivet som en aktör, då dagens största ekonomier inte är

enskilda länder utan multinationella företag.

Driver ledarskapskurserNär hon lämnade sin anställning i Ghana och sadlade om till egenföre-tagare hade Milvik etablerats även i Asien och Latinamerika.

– Företaget hade kommit in i för-valtningsfas och jag hade huvudet fullt av nya affärsidéer.

Dessa ligger dock för tillfället på is till förmån för konsultarbete. Inom det egna företaget har hon bland an-nat startat ledarskapskurser för unga chefer, tillsammans med en psykolog.

– Vi diskuterar hur man ska leda autentiskt för att medarbetarna ska få utlopp för hela sin potential, exempelvis genom intraprenörskap där man skapar en kreativ och inno-vationsvänlig kultur inom organisa-tionen.

Arbetet i framtidsminister Kristina Perssons analysgrupp för global samverkan upptar också hennes tid.

– Det är en viktig ministerpost och Kristina är en förebild med sin långa erfarenhet och mod att lyfta nya sätt att tackla svåra frågor. Och det känns värdefullt för mig att få

Eliza Kücükaslan om svenskt forsknings- och innovationsklimat:FÖRDELAR: Jämfört med många länder ligger Sverige bra till och innovation är en prioriterad politisk fråga. Vi har också flera framgångsrika exempel på innovativa affärsidéer.

NACKDELAR: Satsa mer på att utveck-la skapandemiljöer redan i skolan, och bli bättre på att till exempel tala öppet om misslyckanden, som är en förut-sättning för alla entreprenörer – man kan använda dessa erfarenheter för att vända misslyckandet till framgång. I alla kreativa processer handlar det om att utvecklas genom att testa. Iterativa processer är grundläggande inom matematik eller programmering, där man – när man får svaret fail – får försöka igen. Det är en nyttig process!

Snart öppnar Sveriges första matbutik för ekonomiskt utsatta

arbeta med frågorna även i den här kontexten – viktigast i slutänden är trots allt att uppnå resultat på effek-tivast möjliga sätt, avslutar Eliza Kücükaslan. k

I slutet på 2015 lanseras Nordens första så kallade social supermarket – en matbutik som säljer varor till ett lågt pris. Det är ett av de projekt som får stöd genom VINNOVAs satsning på social innovation.

Idag finns det människor i Sverige som inte har mat för dagen, samtidigt som det slängs 622 000 ton ätbar mat, vilket motsvarar cirka 65 kilo per person och år. Mat som kastas helt i onödan. Det vill Stockholms Stadsmission ändra på och startar i slutet av året en butik som ska ta vara på matsvinnet, samtidigt som det både hjälper eko-nomiskt utsatta människor och erbjuder dem möjlighet att närma sig arbetsmarknaden via arbetsträning.

Andra projekt som får stöd vill minska bostadsbristen genom matchning mellan seniorer och unga, skapa budgetering i stadsplaneringen för barns rätt till lek och utveckling och förbättring av SFI-undervisning med hjälp av datorspel. k


INGEN DOCKA FÖR KVINNOR

Det finns fortfarande inga fysiska krockdockor utformade efter kvinnor. Det leder bland annat till att kvinnor har 50 procents högre risk att drabbas av whiplash-skador. Det vill ViVA-projektet ändra på.

Text Karin Aase

Trots att trafikforskningen har kommit så långt att det åker självkörande bilar på Göteborgs gator så ser det inte lika bra ut när det gäller jämställdheten.

– Risken för en kvinna att få en whiplash-skada vid en lågfartskolli-sion bakifrån är fortfarande dubbelt så hög som för en man, förklarar Astrid Linder, forskningschef på enheten för trafiksäkerhet, samhälle och trafikant på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Anledningen till det är enkel. När bilar utvecklas och krocktestas av organisationer som till exempel Euro NCAP är de krockdockor som används utformade efter hur en genomsnittlig man ser ut. Säkerhets-systemen, till exempel mjuka och hårda sektioner i ryggstödet, system för att skydda nacken etcetera an-passas därför efter hur den manliga dockan är utformad fysiskt och påverkas av testerna.

Problemet är bara att män och kvinnor som grupp betraktat ser ganska olika ut fysiskt när det gäller överkropp. Den genomsnittliga kvinnan är för det första cirka tio centimeter kortare än mannen, vilket gör att de olika sektioner som finns i bilens ryggstöd för att dämpa effekterna av en krock kan hamna på fel ställe. Kvinnor har som grupp inte heller lika stor muskelmassa i

halsen och har svårare att stå emot den rörelse som uppstår vid en påkörning bakifrån, samtidigt som tyngdpunkten och fördelningen av massan i kroppen ser olika ut hos män respektive kvinnor. Eftersom bilarna, trots dessa olikheter, är utformade efter den genomsnittlige mannen innebär det att kvinnor får ett sämre skydd i trafiken än män.

– Olycksstatistiken visar att det är säkrare för en kvinna att färdas i en bil utan någon form av aktivt huvudskydd än i en bil med en sådan funktion. En anledning till det kan vara att skyddet inte är utformat efter hur hennes kropp samspelar med sätet vid en krock.

För att höja säkerheten även för kvinnor och på så sätt öka jäm-ställdheten inom trafiksäkerheten tog Astrid Linder redan för några år sedan fram en virtuell krockdocka utformad efter en genomsnittlig kvinna. Nu har hon gått vidare och i projektet ViVA (Virtuell utvärdering av fordonssäkerhet) utsatt denna modell för samma tester som hittills har gjorts på modeller utvecklade utifrån den genomsnittlige mannen.

Fragmenterad kunskapFörsta halvan av projektet, där de virtuella modellerna utsattes för de olika krocktesterna, är nu klar och håller på att sammanställas

vivaSyfte Bidra till bättre jämställdhet

i samhället och ökad trafik-säkerhet genom att bland a nnat skapa en öppen platt-form för en virtuell m ännisko-modell av en genomsnittlig kvinna och utsätta modellen för samma tester som tradi-tionella krockdockor.


Finansiering VINNOVA har bidragit med 4 992 000 kronor.


Astrid Linder

och a nalys eras för att senare kunna publiceras i vetenskapliga tidskrif-ter. Och försöken inom ViVA visar det som Astrid Linder länge har påpekat, att resultaten av krocktes-ten ser olika ut med en modell som motsvarar en genomsnittlig kvinna jämfört med en som motsvarar en genomsnittlig man.

– Med hjälp av statistik från riktiga olyckor har vi tidigare kunnat visa

att kvinnor löper större risk att skadas. Nu kan vi genom de här för-söken visa mer i detalj varför säker-hetssystemen inte skyddar kvinnor lika väl som män, det vill säga hur trafiksäkerheten faktiskt ser ut för den halvan av befolkningen som ingen har undersökt tidigare.

Tanken är nu att utifrån ViVA komma med rekommendationer kring hur konsumentprovningen av

»Tidigare har vi ofta fått kommentaren att det inte behövs någon särskild modell för en kvinna, men de här resultaten visar precis varför det är viktigt«.

Foto

: eur

on

ca

p


I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om lärdomarna från innovationstävlingar i Sverige och om hur svenska universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället utvecklat sig de senaste 30 åren.

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhälletUniversitet och högskolor spelar en viktig roll för Sveriges innovations-kraft, konkurrenskraft och attrak-tionskraft. Samverkan mellan dem och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället är avgörande för att forskningen ska nå ut i det omgi-vande samhället. Samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och

utbildning. Effektanalysen studerar hur samverkan med det omgivande samhället vid sex univer-sitet och högskolor har utvecklats sedan 1985 och vad som har påverkat den utvecklingen.

Innovationstävlingar i SverigeVINNOVA har finansierat ett antal innovationstävlingar som en del i den föregående regeringens miljöteknik-strategi. Rapporten tar upp ett antal lärdomar som arrangörerna av inno-vationstävlingar har dragit. Urvalet är gjort av Anders Frick, som under

2014 och 2015 följt arran-görerna av innovations-tävlingar och dokumen-terat deras erfarenheter och lärdomar.

Social innovationAllt fler är eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas. Sociala innovationer kan skapa stora samhällsvinster och behövs för att våra samhällsfunktioner ska förändras i takt med tiden. Förenklat kan sociala innovationer förklaras som nya sätt att möta samhällets

utmaningar genom inno-vativa tjänster, produkter, processer och metoder. I den här broschyren lyfter vi fram tio exempel på social innovation i projekt finansierade av VINNOVA.

Följ våra bloggar

VINNOVA ANALYSVA 2015:03

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser

Tomas Åström, Göran melin, Tobias Fridholm, Miriam Terrell. Sebastian Stålfors, Emma Ärenman, Karolina Henningsson,

Malin Jondell Assbring, Richard Danell & Erik Arnold - Technopolis Group

VINNOVA RAPPORTVR 2015:03

Innovationstävlingar i SverigeInsikter och lärdomarAnders Frick - Visioneye

VINNOVA INFORMATIONVI 2015:04

Social innovation

Lästips

vinnova.se/publikationer

säkerhetssystem kan utformas för att ta hänsyn till både män och kvinnor.

– Tidigare har vi ofta fått kommentaren att det inte be-hövs någon särskild modell för en kvinna, men de här resul-taten visar precis varför det är viktigt.

Men det här är bara halva delen av ViVA. I projektet ingår också att ta fram en open source-baserad modell av en ge-nomsnittlig kvinnas kropp med en detaljerad nacke och i denna modell föra in kunskap om vad som händer när kroppen utsätts för yttre påverkan.

– Internationellt finns det mycket kunskap om detta, men på grund av juridiska teknikali-teter har ingen tidigare lyckats göra helheten tillgänglig i en modell vilket gör att kunskapen blir väldigt fragmenterad.

Vunnit prisÄven i denna del av projektet har forskarna nu hunnit unge-fär halvvägs, och hela projektet presenterades internationellt vid en forskarträff i juni.

– Vi bjöd in de stora aktörerna på marknaden som till exempel bilindustrin, amerikanska för-säkringsbolag och olika trafik-forskare från hela världen och det var jätteroligt för alla ville verkligen vara med. De tycker det vi gör är väldigt spännande.

Astrid Linder har även fått personlig uppskattning för sitt mångåriga arbete med att öka trafiksäkerheten för kvinnor. I juni tilldelades hon amerikan-ska regeringens Award of Safety Engineering Excellence, men trots det känner hon sig långt ifrån klar.

– Nästa steg måste såklart bli att försöka utveckla en fysisk krockdocka av en genomsnittlig kvinna så att krocklabben fak-tiskt har modeller som motsva-rar hela den vuxna befolkning-en, inte bara halva. Längre än så har vi inte nått. k

På VINNOVAs blogg skriver medarbetare om öppen innovation, normkritisk innovation och våra utlandsbaserade medarbetare rapporterar om vad som händer i EU och övriga världen när det gäller forskning och innovation. Genom bloggarna vill vi ha en öppen dialog med omvärlden, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om VINNOVA.

blogg.vinnova.se


Bönor, gråärtor, lupiner och teff (ett sädesslag från de etiopiska och eritre-anska högländerna). Det är grödor som numera odlas i Sverige och som är på väg till butikshyllorna. Det är projektet Ny svensk mat som vill se en diversifiering av svenskt lantbruk genom att etablera nya grödor.

– Det finns en mängd nyttiga och bra grödor som går att odla i Sverige, men som vi ändå importerar. Det vill vi ändra på, säger Gunnar Backman på innovationsföretaget OpenEye som driver projektet.

Ny svensk mat är uppbyggt i två de-

lar. Den första handlar om att samla in kunskap om grödor från hela världen som i dag inte används för livsmed-elsproduktion i Sverige – vilket även inkluderar äldre svenska kulturväxter som skulle vara möjliga att återinföra.

Fem per årFokus är baljväxter, men även andra typer av grödor som är proteinrika, bra för hälsa, ekologi och ekonomi samt är efterfrågade, inkluderas i satsningen.

– Många vill ha närodlat, men det måste finnas tillgängligt, till bra kvalitet och till bra pris. Vi lanserar – i

Mer inhemsk matproduktion och mindre import. Det är målet med projektet Ny svensk mat. Flera nya livsmedel har redan nått marknaden.

Gult + blått =

Text Lina Zommorodi

samarbete med livsmedelsindustrin – fem nya livsmedel på marknaden varje år. Redan nu finns till exempel svensk-odlade kidneybönor i butikerna.

Innovativ matI steg två ingår nämligen att genom-föra försök med egna sorter för att på så sätt hitta de bästa kandidaterna för att lyckas i svenskt jordbruk. Dessa fortsätter sedan till en uppskalad produktion. Här ingår också att knyta samman livsmedelskedjan för vart och ett av de nya livsmedlen för att skapa en effektiv produktion. Ytterligare en del i projektet handlar om att hitta nya matkoncept.

– Vi arbetar med flera nyskapande matkoncept och ingredienser till nya livsmedel. Vi tycker till exempel att pasta tillverkad av bönor är en trevlig innovation. k

ny svensk maTSyfte Öka tillgången på svensk mat

genom att producera mer och fler livsmedel i Sverige, att diversifiera odlingssystemet och ta fram nya livsmedel som svarar mot konsumen-ternas behov av näringsrik och säker mat av god kvalitet.


Finansiering VINNOVA bidrar med 3 590 000 kronor via utlysningen TvärLivs 2013.

grönt på tallriken


Hur påverkas organisationen och de anställda av ett aktivitetsbaserat kontor? Vad händer med ledarskapet, produktiviteten, välmåendet, kreativi-teten, sammanhållningen? Och passar det verkligen alla? Det är några av frå-gorna som forskningsprojektet Aktivi-tetetsbaserade arbetsplatser – framti-dens kontor söker svar på. Nio forskare från discipliner som företagsekonomi, psykologi, medicin, arbetslivsvetenskap och antropologi samarbetar med de tre partnerföretagen Vasakronan, Microsoft och Wise Group. Dessa representerar de pelare som måste finnas på ett kontor för att det ska fungera – teknik, männ-iska och miljö.

– Det finns väldigt lite forskning om detta arbetssätt. Så vi behöver titta på det ur ett väldigt brett perspektiv, eftersom det påverkar så många olika aspekter av arbetslivet, säger Lena Lid-Falkman, ekonomie doktor på Handelshögskolan och samordnare för projektet.

Projektet har pågått i drygt ett år. Alla forskare leder varsin delstudie, och en uppsjö av verktyg som fokus-grupper, kognitiva tester och antropo-logiska metoder används. Dessutom görs en gemensam enkät som går ut till partnerföretagen och andra företag, för att kunna göra jämförelser mellan olika typer av kontor.

Aktivitetsbaserade kontor dök upp på Microsoft i Nederländerna redan för cirka tio år sedan. När tekniken möjliggjorde ett flexibelt arbetssätt konstaterades att medarbetarna hade andra behov än fasta skrivbord och

Ett kontor utan fasta platser blir allt vanligare. Ny forskning har tittat närmare på hur det nya sättet att jobba påverkar oss.

Text Monica Walldén

konferensrum. I stället skapades ett kontor med spontana mötesytor och arbetsplatser där man kan välja vilken nivå på interaktion man har behov av dag för dag.

Sverige tidigt uteSverige var tidigt ute med bland annat svenska Microsoft som pionjärer.

– Vår ambition var att skapa den bästa arbetsplatsen. Det handlar om att få medarbetarna att våga släppa gamla invanda mönster. Många har gjort skrivbordet till sitt personliga revir. Det ger en identitet i en för-änderlig värld. Men det handlar om ledarskap och mod att våga stå för det utan undantag, säger Heléne Lidström, som jobbar som Change, leadership & development lead och införde aktivi-tetsbaserat kontor på Microsoft. Hon är även kontaktperson för företagets medverkan i projektet.

Och resultaten har varit tydliga. Medarbetarnas nöjdhet och den personliga produktiviteten har ökat markant. Den stora vinsten är ett breddat kontaktnät och fler spontana möten och utbyten.

Det är också en av grundtankarna med den aktivitetsbaserade arbetsplat-sen – att öppna upp för att mötas över avdelningsgränserna.

Tillit är nyckelnHur ledningen presenterar konceptet har visat sig vara avgörande för hur det tas emot.

– Det måste bygga på tillit. Om man börjar ställa sig frågor som: »Men hur

vet jag då att de jobbar?« kanske man inte har rätt kultur. Något som är intressant är själva förändringsarbetet. Varför gör man det, vad förväntar man sig av det, hur får man alla med sig, och passar det verkligen alla verksamheter? Det är något vi tittar på i utvärdering-en, säger Lena Lid-Falkman. k

INNOVATIVTKONTOR ellerhela havet stormar?

framtidens kontorSyfte Syftet med projektet är

att undersöka, utvärdera och utveckla konceptet aktivitets baserade arbetsplatser.

Medverkande Handelshögskolan, Lunds universitet, Karolinska Insti-tutet, Stockholms universitet, Malmö högskola, Microsoft, Vasakronan, Wise Group..

Tidsperiod 2014–september 2016.

Finansiering VINNOVA har bidragit med 2 950 000 kronor.

Smärtan reducerasJonpumpen aktiverasIntensiv smärta

1. Elektrisk adressering och aktivering.

2. Elektroder baserade på PEDOT:PSS samt reservoar för substans.

3. Leveranskanal för elektroforetisk transport av substans.

4. Frisättningspunkter för leverans av substans.

oboeEtt samarbete mellan tio forskargrupper från LiU, KI och Acreo Swedish ICT. Forskningen kring jonpumpen har förutom Magnus Berggren drivits av forskaren Daniel Simon, doktoranden Amanda Jonsson, doktor Zhiyang Song och professor Bengt Linderoth.

Syfte: Att utveckla applikationer för organisk elektronik, som erbjuder unika möjligheter att styra och r eglera funktioner i biologiska system enligt biologins eget sätt att kommunicera.

Tidsperiod: 2011-2016

Finansiering: Jonpumpen har tagits fram inom ett pågående projekt som finansieras av VINNOVA med 25 miljoner kronor.

Smärtan reducerasJonpumpen aktiverasIntensiv smärta

1. Elektrisk adressering och aktivering.

2. Elektroder baserade på PEDOT:PSS samt reservoar för substans.

3. Leveranskanal för elektroforetisk transport av substans.

4. Frisättningspunkter för leverans av substans.

Formeln för den elektrokemiska reaktionen: PEDOT:PSS + M+ + e- <-> PEDOT + M:PSSJonpump

INNOVATION nr 3september 2015 23

Nu har forskare tagit fram en pacemaker för nervsystemet. Jonpumpen lindrar smärta lokalt och supersnabbt.

smärtlindringSupersnabb Text Klara Möller Norén illustration Gösta Lindwall

Tio år efter det att idén föddes har en forskningsgrupp vid centrum för or-ganisk bioelektronik (OBOE) utvecklat en jonpump i organisk elektroteknik. Jonpumpen opereras in i kroppen och fungerar ungefär som en pacemaker.

Skillnaden är att jonpumpen sänder ut substanser till nervsystemet istället för elektriska impulser till hjärtat. Efter att framgångsrikt ha testats på levande råttor är tekniken redo att tas till nästa steg och bli en kommersiellt fram-gångsrik produkt. Om fem år kan en första version finnas på marknaden.

– Vi hade aldrig kommit fram till de här resultaten om vi inte haft möjlig-het att forska under så lång tid, säger Magnus Berggren. Att VINNOVA gör den här typen av punktinsatser med lång finansiering behövs verkligen. Vi är oerhört tacksamma!

Potentialen för tekniken är i det närmaste obegränsad – den elektro-kemiska reaktionen kan i princip få vilket ämne som helst att frigöras inne i våra kroppar. En första praktiskt tillämp-ning blir smärtlindring. Sju procent av jordens befolkning lider av nervsmärtor, till exempel fantom smärtor och andra patologiska smärttillstånd.

Jonpumpen opereras in i rygg-märgen på patienten och sprider GABA l okalt på fyra ställen, mellan de platser där nervändarna kopp-lar till ryggmärgen. GABA utläses gamma-amino-smörsyra och är en neurotransmittor som finns natur-ligt i kroppen. Den har funktionen att hämma retningar i det centrala nervsystemet. Utöver att det smärt-stillande ämnet är kroppseget och ger extremt snabb lindring gör den lokala

placeringen att extremt små doser kan användas och ändå och ge effekt.

– En tablett påverkar inte bara metabolismen och levern när den bryts ner, utan verkar i hela kroppen. Jonpumpen levererar lokalt, precis där det behövs, vilket innebär att det krävs en väldigt låg dos.

Samtidigt som läkemedelsföretag börjar arbeta med att göra tekniken producerbar i stor skala forskar OBOE vidare. En målsättning är att göra pumpen ännu snabbare.

– Jonpumpen kan leverera substan-ser med några sekunders fördröjning. Vi hoppas kunna snabba upp reak-tionen till att vara lika snabb som nervsystemet – millisekundsnabb. Po-tentiellt skulle tekniken kunna stoppa till exempel epilepsianfall innan de ens hunnit börja. k


»De kan få bilen i vilken färg de vill, så länge det är svart«.

Få citat sammanfattar 1900-talets massproduktion bättre än Henry Fords klassiker. Att göra produktio-nen så enkel som möjligt för att kun-na producera så mycket som möjligt så billigt som möjligt var själva grunden för förra seklets industri, och är fortfarande en ledstjärna på många ställen i världen.

Problemet är bara att kunderna nu inte bara önskar utan även kräver mer individuellt anpassade produk-

ter – ju mer personligt desto bättre. Spännande och roligt för kunden, för industrin däremot en utmaning som heter duga. Men trots svårig-heterna kan det också innebära en fantastisk möjlighet.

– I Europa kan vi inte konkurre-ra prismässigt med lågprisländer, men tack vare digitaliseringen kan vi ta vår industri till nästa nivå och därmed få stora konkurrensförde-lar, förklarar Dr. Uwe Kubach, vice president inom SAP.

Företaget är en av de aktörer som är med och utvecklar Industrie 4.0, Tysklands ambitiösa satsning på att även i framtiden vara en världs-ledande industrination. Namnet syftar på att digitaliseringen är den fjärde industriella revolutionen (efter ångkraften, elektrifieringen och dato-riseringen), något som både innebär utmaningar men också möjligheter för den traditionella industrin.

– Digitaliseringen handlar inte bara om enskilda produktionssteg, det handlar om hela värdekedjan. Du kan effektivisera planering och produktion, du kan förenkla återvin-ning, du kan bygga smarta fabriker och i slutändan kan du faktiskt förändra hela din affärsmodell.

Ett exempel är en av SAP:s (Systems Applications Products Societas Europaeakunder) kunder, en tillverkare av avancerade kompres-sorer som kom på idén att koppla upp sina sålda kompressorer mot

Tyskland ses som en internationell förebild och Industrie 4.0 är strategin som ska se till att Tyskland har en

fortsatt ledande roll inom framtidens industri. Det är också den som många andra länder sneglar på i arbetet med att bibehålla internationell konkurrens.

Text Karin Aase

Industrie


Internet. Produk-terna sa nu till när de behövde service vilket gjorde att före-taget kunde skicka ut servicetekniker när de faktiskt behövdes. Något som självklart sparade tid och peng-

ar både för kund och leverantör. Men det stannade inte där.

– När företaget nu i detalj kunde observera vad som faktiskt hände med kompressorn bestämde de sig för att utöka sin affärsmodell. Istället för att enbart sälja själva apparaten började de dessutom att hyra ut den och sälja komprimerad luft per kubikmeter.

Från produkt till tjänstI tjänsten ingick självklart hårdva-ran, men också mjukvara, övervak-ning av processen och service så fort det behövdes. Kunden fick sitt behov tillfredsställt på ett enklare sätt och utan att behöva belasta balansräk-ningen med dyra inventarier. Sälja-ren hade kontroll på hela processen samtidigt som de kunde hushålla bättre med sina resurser.

– Och det här ser du överallt, Ama-zon har inga butiker, Uber äger inga bilar, Airbnb har inga hotellrum, och även industrin måste utnyttja de möjligheter digitaliseringen ger genom att gå från att sälja produkter till att sälja tjänster.

Men revolutioner kan vara skräm-mande, så för att hjälpa både enskil-da företag och landet som helhet att ta detta steg har Tyskland initierat satsningen Industrie 4.0.

– Industrin är nyckeln till vårt lands välstånd, konstaterar Uwe Kubach. Vi ska inte vara rädda för utveckling utan se det som en möj-lighet, inte ett hot. Ska vi behålla industriproduktion i Europa måste vi sträva efter att nå nästa nivå.

Industrie 4.0Sedan 2011 pågår därför ett intensivt arbete för att se hur landet på bästa sätt kan dra nytta av digitaliseringen. Då bjöd Acatech (German Academy of Science and Engineering) in ett antal ledande företrädare för industri och politik till en diskussion och i oktober 2012 presenterades de första riktlin-jerna för hur en sådan strategi skulle kunna se ut.

Arbetet med Industrie 4.0 har sedan fortsatt och involverat fler och fler personer på olika nivåer i samhället. År 2014 mynnade det ut i en rapport till förbundskansler Angela Merkel där arbetsgruppen listade olika steg landet måste ta för att nå sina mål.

– Det är olika projekt som till exem-pel rör lagstiftning, utbildning och standardisering, men vi måste också se hur vi kan få med oss människorna i den här förändringen.

För även om det behövs infra-

struktur i form av till exempel hårdvara, uppkoppling och möjlig-heter till informationsdelning är en avgörande faktor en välutbildad arbetskraft som klarar av att hantera de komplexa systemen.

– Industrin kommer att gå från att vara arbetsintensiv till att bli mer kunskapsintensiv, och en sådan för-ändring kan verka skrämmande. Då gäller det att samhället har strate-gier för att utbilda unga människor, men också möjliggöra för livslångt lärande.

Men trots att tyskarna redan har jobbat i flera år med Industrie 4.0 är Uwe Kubach noga med att påpeka att man bara är i början av processen.

– Det finns fortfarande mycket kvar att göra! Vi talar visserligen om det som en revolution, och det är en radikal förändring, men det är inget som händer snabbt. Jag skulle gissa att vi säkert har 5–10 år kvar innan vi har realiserat visionen.

För att nå dit krävs flera steg, men framförallt menar Uwe Kubach att det är samarbete snarare än konkur-rens som är framgångsfaktorn.

– Det här är inget som något före-tag klarar att göra ensamt, istället måste vi se varandra som samar-betspartners. Men det viktigaste nu är att hålla uppe farten. Vi har formulerat visionerna, nu gäller det för oss att faktiskt implementera också, så att det inte bara fastnar vid vackra ord. k

Uwe Kubach


I en annars konservativ bygg-bransch har ett svenskt företag tagit fram en innovativ lösning som möjlig-gör snabbare och säkrare installation och underhåll av glasfasader. Det handlar om den patenterade teknolo-gin The Brunkeberg System.

– Vi har bestämt oss för att förändra hela logistiken och kapitalflödet vid byggandet av skyskrapor – och bevisat

att det är möjligt, sä-ger Mathias Farnebo, marknadschef.

Systemet bygger på en lösning där en fasad kläs i glas via ett vertikalt rälssystem där varje glasruta följer skenor och

hakas på rätt plats med hjälp av en fjärrkontroll. Tack vare helhetslös-ningen krävs bland annat färre antal monteringspersonal, mindre ytor och mindre emballage.

– Fasader är taktpinnen för hela bygget av skyskrapor. Blir det störning-ar, till exempel vid dåligt väder, leder det till stora förseningar och kostnader. Med vårt system minimeras dessa störningar.

I våras testade och verifierade företaget Brunkeberg systemets effektivitetsvinster genom ett pionjär-projekt i Örebro. Samtidigt utvecklade de ytterligare metoder och verktyg för systemet. I höst ska de göra ett – minst – tiovåningarsprojekt där de visar och verifierar denna nya och

Brunkeberg Systems ABSyfte Att utveckla säkrare och

snabbare metoder och verktyg för installation av glasfasader på höga byggnader.


Finansiering VINNOVA bidrar med 600 000 kronor via ut-lysningen Forska&Väx 2014.

Ett svenskt system kan revolutionera byggnation av skyskrapor. Genom The Brunkeberg Systems innovativa monteringsteknik kan varje glasruta sättas på plats smidigare och snabbare.

Glasklart Höjdarbygge

Text Lina Zommorodi

Mathias Farnebo

Foto

: bru

nke

berg


3-5 november KvalitetsmässanKvalitetsmässan är till för dig som leder och förbättrar verksamheter i samhälle och företag. Meningen är att du som deltagare ska möta den allra främsta fronten i verksamhetsutveckling. VINNOVA arrangerar två workshops: dels om innovationsledning, dels om ersättningsmodeller som främjar innovation inom vård och omsorg.

VINNOVA.se/kalendarium

17 november Samverkan – är det viktigt för Sverige?Under de senaste åren har VINNOVA startat två stora satsningar: Utmaningsdriven Innovation och Strategiska Innovationsområden. De är utformade för att skapa bestående förändring i Sverige och stärka förutsättningarna för internationell kon-kurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.

På årskonferensen visar VINNOVA upp p rogrammen och de resultat som kommit.


23-34 november Internet- dagarnaInternetdagarna är en av Sveriges viktigaste mötesplatser för personer som på olika sätt jobbar med internet. VINNOVA kommer att ägna en del av programmet åt skolans digitalisering och innova-tion som en ny kraft inom skolutveckling.

Internetdagarna.se

4 december Lund Revisited - Next steps in tackling Societal ChallengesLunddeklarationen 2009 blev startskottet för EU:s betoning på samhälleliga utmaningar. Carlos Moedas, EU:s forskningskommissionär, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och näringsminiser Mikael Damberg diskuterar kommande steg i Europas svar på sam-hällsutmaningar inom forskning och innovation. På engelska.


Kalendarium

illustrerat Mikael Sol

JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC

utökade fasadteknologi, som bland annat omfattar automatisk rengöring, fasadannonsering samt arkitektur- och designmässiga lösningar.

– Vi har också en helt ny avlast-ningsstation som möjliggör avlastning på en tredjedel av den tid det tidigare har tagit och som kan göras med färre personer.

Det är möjligt eftersom glasen fraktas och hakas in i systemet vertikalt. Det förbättrar säkerheten och produkti-viteten och medför en högre grad av prefabricering, vilket också innebär lägre kostnader för underhåll och drift, berättar Mathias Farnebo.

The Brunkeberg System kan också användas på existerande byggnader för att renovera föråldrade glasfasader och kan på så sätt bidra till energi-effektivisering.

– Det här är helt unikt. Nu hoppas vi att den internationella marknaden ska få upp ögonen för metoden. k

Till sist

Konceptet Vi flyttar in! är en del av utvecklingsprojektet Förändra radikalt som Sveriges Kommuner och Landsting driver tillsammans med VINNOVA.

– Vi sökte till projektet eftersom de som bor på våra äldreboenden inte var nöjda, säger Susanna Shaibu, kanslichef på Kommunstyrelseför-valtningen i Oxelösund. Vi insåg att det till stor del beror på att de inte har någon makt över sin vardag. De möts av inarbetade rutiner och anpassar sig snabbt efter dessa. Det råder också brist på aktiviteter och personalen ser få eller inga möjlighe-ter att utveckla verksamheten.

Men det ska det bli ändring på nu. Vi flyttar in! har som mål att skapa ett äldreboende där de boende har inflytande och känner trygghet och glädje. Från och med i höst kommer varje person som ska flytta in på sär-skilt boende få möjligheten att under ett dygn umgås med en så kallad

I Oxelösund har man tagit ett helt nytt grepp för att få nyinflyttade på äldreboenden att trivas och känna sig hemma. Genom att spendera ett dygn tillsammans innan flytten blir det lättare att se människan bakom sjukdomarna. Text Karin Wandrell

inflyttningslots, en särskilt utbildad undersköterska, i sitt eget hem.

Berör mycketBirgitta Hell, enhetschef för äldre-boenden, var med och provade konceptet under testperioden.

– Första kontakten med Sonja (fik-tivt namn) skedde via en person från hemtjänsten som hon redan kände. Vi satt och pratade en halvtimme och då kom det fram att hon älskade röda rosor. Så därför tog jag med en röd ros när det var dags att sova över.

Det kändes lite nervöst att ringa på dörren första gången. Birgitta Hell hade ingen aning hur besöket skulle gå men det visade sig snart att hennes farhågor var obefogade.

– Vi satt och pratade och Sonja berättade om sitt liv. Det kom till exempel fram att hon älskade att vara på sjön. När hon flyttar in hos oss ska jag kämpa för att hon ska få ta en båttur igen.

Inför besöket hade en manual med frågor tagits fram som bland annat inkluderade vanor, hjälpbehov, sovtider, farhågor inför flytten och drömmar om framtiden. Birgitta Hell tog också bilder med sin mobil och utifrån det materialet sattes sedan ett bildspel med text ihop. Tanken är att det ska visas för personal och boende innan inflyttningen för att de ska få en bild av sin nya granne.

– Jag skrev också ihop en levnads-berättelse som ska följa med Sonja så att alla som kommer i kontakt med henne vet vem hon är och vad hon tycker om. Sonja vill inte vara sysslolös och eftersom hon tycker om blommor skulle hon till exempel kunna vara ansvarig för att vattna våra blommor på avdelningen.

Birgitta Hell ser framemot att införa det nya arbetssättet även om det kommer att innebära en stor förändring i verksamheten.

– Det finns så många vinster med detta. Besöket hos Sonja lämnade ef-ter sig en fantastisk känsla. Alla vill bli behövda. Vi arbetar så mycket med kvalitets-åtgärder inom vården men när jobbar vi med livet och lusten att leva som är lika viktigt? k

Förändra radikaltSyfte SKL vill stärka innovations-

kraften i kommunerna genom att erbjuda konsultstöd och gemensamma träffar till utvalda kommuner med utvecklingsprojekt i framkant.

Tidsperiod 2014–2015.

Finansiering Projektet finansieras av VINNOVA med nästan 4,2 miljoner kronor.

Vi flyttar in!

Susanna Shaibu

Date post:	15-Jul-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	1 times
Download:	0 times

Industrie 4.0 operatörerna k k k k k k k k k Innovation...

Documents