IT och flerspråkighet i gymnasieskolan
IT and multilingualism in upper secondary school
Sead Omerovic
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Pedagogik, VAL
Grundnivå, 15 HP
Handledare: Joakim Larsson
Examinator: Ann-Britt Enochsson
2015-02-10
Abstract
The purpose of the study is to examine the multilingual student’s use of IT in school.
The study also highlights the teacher’s view of development and how they use IT in their own
teaching.
A qualitative approach study was conducted to acquire a deeper understanding of students'
language learning by using IT. In the study, it was assumed socio-cultural perspective in
which learning takes place through interaction with others.
The result shows that multilingual students have difficulty understanding information
available on the internet and they are either waiting to meet a teacher to get a clearer picture
of what to do or doing tasks even though in some cases misunderstand the task. Language
teachers also confirm student’s impression and at the same time express the concern that
students are reading less.
This study shows that there may be correlation between students' learning motivation and an
understanding of instructions online. The study shows that students do not have positive view
of e-books while they have something more positive view of interactive learning materials
and particularly in mathematics.
Keywords
Multilingualism, IT, interactive educational materials, e-books.
Sammanfattning
Sead Omerovic
Syftet med studie är att undersöka hur flerspråkiga elever använder IT i sina studier och på
fritiden samt hur lärare använder IT i undervisningen.
En kvalitativ metod för studien genomfördes för att få en djupare förståelse för elevernas
språkinlärning med hjälp av IT. I studien utgick man ifrån sociokulturella perspektiv där
lärande sker i samspel med andra.
Resultatet visar att flerspråkiga elever har svårt att förstå uppgifter som finns på nätet och att
de antingen väntar att i skolan får klarare bild av vad som ska göras eller gör uppgifter trots
att man i vissa fall missuppfattar uppgiften. Språklärare bekräftar bilden av det och samtidigt
utrycker oro över att elever läser i allt mindre utsträckning.
Denna studie visar att det kan finnas samband mellan elevernas studiemotivation och
förståelse av instruktioner på nätet. Studien visar att elever inte har positiv syn på e-böcker
samtidigt som de har något mer positiv syn på interaktiva läromedel och i synnerhet i
matematik.
Nyckelord
Flerspråkighet, IT, interaktiva läromedel, e-böcker.
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................... 1
2. Syfte och frågeställningar .......................................................................................... 2
2.1 Syfte ................................................................................................................................... 2
2.2 Frågeställningar .................................................................................................................. 2
3. Forsknings- och litteraturgenomgång ........................................................................ 3
3.1 Digital kommunikation och digitala läromedel ..................................................................... 3
3.2 Flerspråkighet i en storstadsmiljö ........................................................................................ 4
3.3 Studier och teorier kring IT och flerspråkighet...................................................................... 5
4. Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................ 7
5. Metodologisk ansats och val av metod ...................................................................... 8
5.1 Metod ................................................................................................................................ 8
5.2 Validitet och reliabilitet ..................................................................................................... 10 5.2.2 Urval ................................................................................................................................................... 10 5.2.3 Etik ...................................................................................................................................................... 10 5.2.3 Genomförande .................................................................................................................................... 11
5.3 Presentation av elever ...................................................................................................... 11
5.4 Presentation av lärare ....................................................................................................... 11
6. Resultat och analys.................................................................................................. 12
6.1 Kartläggning av elevernas användning av IT ....................................................................... 12 6.1.1 Elev nr.1 .............................................................................................................................................. 12 6.1.2 Elev nr.2 .............................................................................................................................................. 13 6.1.3 Elev nr.3 .............................................................................................................................................. 13 6.1.4 Elev nr. 4 ............................................................................................................................................. 14
6.2 Kartläggning av lärarens användning av IT och deras synpunkter ........................................ 15 6.2.1 Lärare, lärare i engelska och spanska.................................................................................................. 15 6.2.2 Lärare nr.2, lärare i svenska som andra språk ..................................................................................... 16
6.3 Sammanfattning av resultat .............................................................................................. 18 6.3.1 Intervjuer med elever ......................................................................................................................... 18 6.3.2 Intervjuer med lärare ......................................................................................................................... 18
7. Diskussion ............................................................................................................... 20
7.1 Metoddiskussion .............................................................................................................. 20
7.2 Resultatdiskussion ............................................................................................................ 21
8. Referenser ............................................................................................................... 24
1
1. Inledning
I och med att flerspråkighet har ökat markant i det svenska samhället, och därmed även i
skolan, har forskare blivit mer intresserade av ämnet. Dock är det få studier som kartlägger
flerspråkiga elevers användning av IT i skolan. I denna kartläggning har jag valt att undersöka
hur elever använder IT i skolan i syfte att lära sig det svenska språket bättre, men har också
valt att lägga fokus på hur de använder IT på fritiden. Jag har också valt att intervjua två
språklärare som undervisar flerspråkiga elever där de berättar hur de använder IT i sin
undervisning. Det är ett ämne som ligger mig nära hjärtat eftersom jag själv är flerspråkig och
vet vilka utmaningar det finns när man lär sig ett nytt språk, speciellt som tonåring. Jag kom
till Sverige i början på 90 talet och fick börja på gymnasiet efter att ha bott två år i Sverige.
På den tiden var inte IT det självklara pedagogiska verktyget i skolan som den är nu och
därför har jag valt att göra en studie om användning av IT hos flerspråkiga elever. På 90-talet
använde man papper och penna, böcker samt lärde sig språket genom att prata svenska med
infödda svenskar medan nu använder man dator både i undervisningen och i kommunikation
med andra. Därför har jag valt att undersöka hur flerspråkiga eleverna handskas med de
digitala utmaningar och kartlägger deras vanor i den alltmera digitaliserade skolan. Under
mina fyra år som verksam gymnasielärare upplevde jag att vissa flerspråkiga elever har svårt
att förstå instruktioner på nätet. Samtidigt har jag undervisat flerspråkiga elever som inte vill
eller vågar ställa frågor på nätet. Jag gjorde den här studien både av nyfikenhet men också av
att jag känner att en större del av flerspråkiga elever har problem med användning av IT i
undervisningen.
Man kan också säga att digitaliseringen av skola hade börjat redan på 80 talet där endast 3,4%
av befolkningen hade tillgång till dator hemma. Redan under 90-talet ökade tillgången av
datorer i skolan markant. År 1995 i gymnasieskolan var datortäthet 8 elever per dator medan i
grundskolan hade man 19 elever per dator (Skolverket, 2011). När man tänker att alla elever
på gymnasieskolan idag har en dator och de flesta i grundskolan kan man nog konstatera att
under relativt kort tid har datorer fått en central roll i utbildningen.
De senaste åren har de allra flesta skolor skaffat digitala system i utbildningssystemsyfte och
de flesta kommuner idag har egna utbildningsplattformar. Med tanke på att man infört digitala
system ställs det krav och förväntningar på eleverna att hämta uppgifter, instruktioner,
diskutera uppgifter med andra elever och lärare och ha kontakt genom chatt eller e-post.
Därmed ställs de flerspråkiga elever inför stora utmaningar att kunna hantera IT på ett
effektivt sätt genom t.ex. att inte förstå eller missuppfatta instruktioner helt. Det kan i sin tur
skapa oro och stress och långsiktigt kan motivationen och lusten att läras minskas.
Studien kan bidra till att lärare kan få mer förståelse för elevernas studiesituation och vilka
utmaningar de har när de använder IT i undervisningen. Studien har hjälpt mig att
effektivisera min undervisning och kommunikation med elever via IT.
2
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga hur flerspråkiga elever använder IT i sina studier och
öka förståelsen för användningen av den i skolan. Vidare avser studien undersöka hur
språklärare lägger upp undervisningen och hur de ser på den digitala utvecklingen i skolan.
2.2 Frågeställningar
Hur använder flerspråkiga elever IT i sina studier och på fritiden?
Hur mycket använder språklärare IT i undervisningen och hur ser de på den digitala
utvecklingen?
Vilka svårigheter kontra möjligheter uppger flerspråkiga elever med användning av IT
i skolan?
3
3. Forsknings- och litteraturgenomgång
3.1 Digital kommunikation och digitala läromedel
Den nya teknologin har medfört att nya kommunikationsmönster etablerats, både att lagra
information och att förmedla information. Man har helt enkelt gått från tryckt text till digital
text. Böcker och tidningar läser man mer på datorn och vissa forskare menar att förändringen
gör att det man läser mer översiktligt och därmed att läsningen och förståelsen av det man
läser har påverkats. Enligt Säljö och Linderoth (2002) erbjuder det nya läromedlet
interaktivitet och hypertextualitet med hjälp av olika program. Författarna hävdar att få
respons från datorn genom att peka på skärmen för att sedan åter följa programmets osynliga
stig är en tämligen låg grad av interaktivitet. Med datorn som det viktigaste verktyg får elever
tillgång till olika virtuella mötesplatser för olika syften och det öppnar vägar både för lärande
och kommunikation.
Enligt Säljö och Linderoth (2002) i den webbaserade undervisningen anses spelreglerna för
hur lärare och elever kommunicerar med varandra skilja sig från den traditionella
klassrumsundervisningen. Flera forskningsresultat av verbala interaktionsmönster visar att i
den traditionella klassrumsundervisningen dominerar fråga - svarsmönster och att läraren till
två tredjedelar dominerar klassrumsinteraktion. I den nästan webbaserade undervisningen,
med några få närträffar, är kommunikationen jämnt fördelat mellan lärare och elever, till
exempel vad gäller funderingar och frågor kring instruktioner för en arbetsuppgift. Säljö och
Linderoth (2002) påpekar dock att interaktionen mellan lärare och elever skiljer sig beroende
på hur många elever man har. Ju fler deltagare desto mindre möjligheter till en välskriven
återkoppling för var och en. Med andra ord, det är antalet deltagare som avgör potentialen för
återkoppling och mångfalden i den interpersonella relationen även i kurser som är till största
delen webbaserade.
Amhag,Kupferberg och Leijon (2013) skriver att pedagogik och didaktik i nätbaserade
lärmiljöer kan utvecklas med stöd av kamratrespons och självvärdering. Definitionen
kamratrespons använder de ovan nämnda författare som ett mått på studentens förståelse av
kursuppgiften och som en metod att främja förmågan att ge konkreta svar och att blir mer
medveten granskare. Fördel med att använda kamratrespons är att den blir tillgänglig under
lärprocessen och ger fler betraktelsesätt än läraren ensam kan ge.
Amhag,Kupferberg och Leijon (2013) hävdar att kombinationen av kamratrespons och
självvärdering med fördel kan användas som ett effektivt lärande redskap för formativa
ändamål. Det kan också användas genom att feedback som eleverna ger till varandra kan leda
till ökad delaktighet och skapa ömsesidig förståelse för lärandemålen.
4
3.2 Flerspråkighet i en storstadsmiljö
Migration och globalisering har under de senaste fyrtio år gjort Sverige till ett mångkulturellt
samhälle. Idag är 17 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land eller är barn till föräldrar
från ett annat land. Denna mångkulturalitet är visserligen inte fördelat lika i landet men de
flesta institutioner, verksamheter och individer har påverkats av dess effekter (Lundgren, Säljö
och Liberg, 2012). Med andra ord, större städer har känt dess effekter mest och
mångkulturalitet har medfört stora förändringar även i utbildningen. På senaste tiden har
många mångkulturella urbana skolor hamnat längst ned på informella rankinglistor och har
tappat en hel del elever till andra skolor. De flesta elever som lämnade skolan gjorde det inte
på grund av dåliga lärare eller fallfärdiga byggnader, tvärtom var många väldigt nöjda med
pedagogiken och de materiella förutsättningarna på den gamla skolan.
Det var främst det dåliga ryktet och förklaringarna var att det var många invandrare på skolan
som gjorde att man byte skolan (Lundgren,Säljö och Liberg,2012). Samtidigt har flera av
urbana mångkulturella skolor varit föremål för en rad statliga och kommunala åtgärder för att
vända den negativa trenden med vikande elevunderlag.
Axelsson och Bunar (2006) undersökte några skolor i Stockholm och hävdar att barns och
ungas läsintresse har minskat generellt under 1990-talet och att elever läser färre böcker och
använder mindre tid för läsning. Vidare skriver de att en totalt förändrad mediesituation
påverkar elevernas läsvanor. Samtidigt finns det starka skäl enligt författarna att förmoda att
just läsning av litteratur spelar en viktig roll för elevernas utveckling och inte kan ersättas av
andra medier. Läsandets betydelse för språkutvecklingen är grundläggande.
I den mångkulturella skolan måste behovet att förstå och tolka sin omvärld vara brinnande för
elever enligt Axelsson och Bunar (2006,s.149) de påpekar också att ”ingen svensk forskning
har varit fokuserad på läsningens roll i ett etnicitetsperspektiv och dess eventuella bidrag till
de identitetsskapande processerna i en mångkulturell kontext”. Med andra ord menar man att
större forskning efterlyses om betydelse av läsning för flerspråkiga elever och deras språkliga
utveckling.
Det är också viktigt att påpeka att flerspråkiga elever oftast lever på två olika sätt och har två
olika kulturer, en ute och en hemma. De erfarenheter människor gör i exil från sina hemländer
är relevanta genom att de på ett bra sätt brukar illustrera vad som gör kulturen så betydelsefull
i våra liv (Smidt, 2010). Det är inte alltid smärtfritt att balansera mellan olika kulturer och
eleven kan ibland känna sig vilsen. Det är en viktig sak i flerspråkigas liv och för alla som
arbetar med dem torde vara uppenbart. Att i någon mån förstå vad det innebär att lämna sin
kultur och anpassa sig till en ny är ytterst betydelsefullt för alla som ska hjälpa dessa
ungdomar (Smidt, 2010). Att lära sig leva i en ny kultur handlar om att lära sig ett nytt språk,
men också att ta till sig andra värderingar. Därför är skolan den viktigaste platsen för eleven
för att både lära sig språket men också att lära sig om den svenska kulturen.
5
3.3 Studier och teorier kring IT och flerspråkighet
I vår alltmer globaliserade värld har det blivit vanligare med ökad rörlighet. Människor från
Sverige reser över hela världen för att jobba, studera eller upptäcka världen. Med det följer
vänskap, kontakter, äktenskap och familjebildning över många språkgränser. Sen är det alla
krig, konflikter och naturkatastrofer i världen som också gör att människor flyttar på sig.
Detta leder till nya språkinlärningar, men också till avbrott i människors hemspråks
utveckling. Byten av språk kräver en omställning i ens liv och människor klarar av den
omställningen på olika sätt. Många studier hävdar att barn som har flerspråkiga föräldrar lär
sig lättare det nya språket om man kan hemspråket väl. Man har en bra grund att stå på i
början av inlärningen av svenskan (Axelsson och Bunar, 2006).
Det är mycket krävande att lära sig ett nytt språk och kunna studera på ett språk som man inte
behärskar helt. Eleven ska lära sig både språket och fakta samtidigt. Man kan konstatera att
flerspråkiga elever har dubbelt arbete i skolan jämfört med elever som har svenska som
modersmål. Frågan är hur man möter de elever och stöttar dem i skolan. Enligt Ladberg
(2006) har flerspråkiga elever väldigt många utmaningar som skolan måste vara medvetna
om. De största utmaningar som finns enligt ovan nämnda författaren är att det går
långsammare när språket är nytt. Att tänka ut svar på lärarens frågor, skriva ned läxuppgifter i
anteckningsboken är några av de utmaningar som finns. Men den största utmaningen enligt
Ladberg (2006) är att förstå frågor och instruktioner för uppgifter eller inför prov. Det krävs
förkunskaper för att förstå undervisningen och böcker, inte bara språkligt utan också
kulturellt. Begrepp som demokrati, stat och sexualkunskap kan tolkas väldigt olika bland
flerspråkiga elever.
Enligt Skolverket (2011) digitalt lärande är effektivare med ett korrekt språk. Man studerade
elevernas användning av två olika digitala läromedel i matematik. Man kom fram till att den
applikationen som hade ett standardspråk för problemlösning i matematik var den som
eleverna hade nytta av när de behövde hjälp från lärare. Den applikationen med standardspråk
var den applikation som eleverna lärde sig mest av. Elever kommunicerade med lärare när
man behövde hjälp och deras motivation att lära sig matematik var högre än med de elever
som använde den andra applikationen som inte hade språkfunktionen.
Säljö och Linderoth (2002) skriver i sin bok om en liknande forskning om att lära sig
matematik med hjälp av IT från Göteborgs universitet av Jonas Ivarsson. Säljö och Linderoth
(2002) hävdar att interaktivitet förknippas med att den lärande får en aktiv roll, vilket i sin tur
är nödvändigt för lärprocessen. Att ett datorprogram är interaktiv och erbjuder stöd i olika
former kan ses som en pedagogisk tillgång, till nytta för eleven. Men ovan nämnda författare
varnar också att det finns studier som visar att alla interaktiva program inte är till nytta för
elever. Man hänvisar till studier som handlar om våldsamma dataspel där interaktiviteten hos
våldsamma reality-spel påstås ge aggressiva tankar därför vill man påpeka att all interaktiv på
nätet inte är positiv för elever.
Säljö och Linderoth(2002) hänvisar också till en studie som gjordes i Linköpings universitet
av Erik Åberg som heter ”Att lära med och av ett datorprogram” i matematik. Tanken var att
eleverna skulle lära sig matematik, inhämta matematiska kunskaper och uppnå för
undervisningen uppställda mål med hjälp av ett datorprogram. Studien handlade inte om
lärarens undervisning men synpunkter på en sådan har lämnats. Studien visade att elever i
6
samarbete kan lära sig mycket med och av ett datorprogram men det finns inga garantier att
elever får mer förståelse för matematik än om de hade traditionell katederundervisning. De
menar att lärares syfte är att underlätta ett lärande medan elevsamarbete oftast är inriktat på att
själva lösa problemet.
Risken med elevsamarbete blir att eleverna lägger sig på en enkel nivå och enligt Säljö och
Linderoth (2002) blir arbetet på en sådan nivå ytligt och man riskerar att stanna upp i sitt
lärande. Med andra ord, lärares roll att aktivt vara med och hjälpa och stötta elever anses som
väldigt viktiga i lärandet med hjälp av ett datorprogram.
Elever som använder jämt datorer i svenskundervisning får en försämrad skrivförmåga och
därmed sämre resultat. I en avhandling från Örebro universitet skrivet av Nordmark (2014)
skriver hon om fyra andra studier som gjorts om elevers skrivande i gymnasieskolan. Alla fyra
forskningar är skrivna från fyra teoretiska utgångspunkter. Nordmark (2012) skriver att i
forskningen utifrån kognitivistiska perspektiv granskade man högstadiets och
gymnasieelevers skriftspråk vid standardiserade prov för att skapa förståelse för deras
skrivförmåga och dess utveckling. Ett resultat i studien visar att det framkommer stora
skillnader mellan elevers skrivande på yrkesförberedande respektive studieförberedande
program. Elever på studieförberedande program skriver längre, har större ordvariation och är
bättre på sammanhang i text medan elever på yrkesprogram skriver mer berättande och väljer
helst att skriva texter kopplade till sitt karaktärsämne.
Det visar däremot inte att elever på yrkesförberedande program har nackdel i nationellt prov i
svenska. Nordmark (2014) skriver texter betygssatta med IG är både de längsta och kortaste i
materialet. Texterna blir betygsatta efter hur eleverna har löst uppgiften med efterfrågat
material. Att omfånget inte är det viktigaste visas i de flesta lärarenkäter. Det som är viktigast
är däremot hur elever har jobbat med styckesindelning, textbildning och meningsbyggnad.
Dock är det elever på studieförberedande program något bättre på struktur och ordvariation i
skrivandet och därmed är det föga förvånande att de eleverna presterar mer och får bättre
betyg än elever på yrkesförberedande program.
Nordmark (2014) skriver att forskning med utgångspunkt i skrivutveckling och
skrivpedagogik hävdar att många elever i skrivprocessen har svårt att skilja mellan privat och
offentligt bruk. Det privata skrivande kan vara allt från inköpslista till kommunikation via
sociala medier medan skrivandet i offentligheterna är oftast kvalificerat och krävande att de
flesta elever inte kan producera sådana texter själva men däremot kan läsa dem. Med tanke att
de flesta undersökningar som gjorts under senare tid visar att elever läser allt mindre är det
uppenbart att skolan har en stor utmaning (Nordmark, 2014).
Forskning utifrån skriftpraktiker betonar vikten av svenskämnet som i särklass det viktigaste
speciellt för elever i yrkesförberedande program. Flera studier om skrivande i gymnasieskolan
handlar om vikten av metaspråkliga betydelser för elevernas lärande. Nordmark (2014)
hävdar att det finns många forskare som hävdar att det är en brist i undervisningen att elever
möter vardagliga begrepp och inte språkvetenskapliga. Med tanke att man under senare åren
lagt fokus på att ämnet svenska bör kopplas mer till karaktärsämnen finns det farhågor att
elever på yrkesförberedande program får färre språkligliga metakunskaper. Färdighetskunskap
är att kunna göra något medan metakunskap är kunskap om kunskapen. Att kunna de
grundläggande grammatiska begreppen är en viktig metakunskap. I ämnesöverskridande
projekt mellan svenska ämnet och karaktärsämnen lägger man mest fokus på yrkessvenska i
syfte att väcka intresse hos eleverna för yrket.
7
Man lägger mindre fokus på språkvetenskapliga begreppen och därmed får elever som går på
yrkesförberedande program sämre metakunskaper. De får helt enkelt inte chans att utveckla
metakunskaper för alldeles för många skolor resonerar så att de eleverna inte behöver de
begreppen ändå och att de inte heller är intresserade alltför mycket att lära sig heller
(Nordmark, 2014).
4. Teoretiska utgångspunkter
Det teoretiska ramverket i det här arbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som
lyfter fram språk och lärande som det centrala i människans utveckling (Lundgren, Säljö och
Liberg, 2012).
Ett syfte med den här studien är som tidigare nämnts att undersöka hur flerspråkiga elever
använder IT i skolan och hur de påverkas av den digitala utvecklingen i skolan. Eftersom
inom det sociokulturella perspektivet ges möjlighet att lyfta fram hur skolan, dvs. lärare valt
att organisera undervisning passar det väl in på syftet på denna studie.
Enligt sociokulturella perspektivet framtaget av den kände forskaren och pedagogen Lev
Vygostij är Pavlovs forskning som är ursprung till behaviorismen inte tillräcklig för att
förklara hur elever lär och utvecklas. Vygostskij menade att språket och tänkandet hör ihop
och språket är som mediterande redskap (Lundgren, Säljö och Liberg, 2012). Han påpekade
dock att det inte handlar om nationella språk som svenska eller franska utan han pratar om
språket som ett flexibelt teckensystem som hjälper oss att förstå världen, uttrycka oss och
fördjupa vår förståelse. Med andra ord, språket finns som ett medel för kommunikation
mellan människor. Det som kan anses som utmaning för elever som kom till Sverige i tonåren
är faktum att sociokulturella teorin säger att de språkliga redskapen utvecklas inom kulturella
gemenskaper och är inte naturliga utan formas av traditioner som ändras och utvecklas.
Sociokulturella perspektivet menar att människan använder sig av två olika redskap, språkliga
och materiella. Språkligt eller psykologiskt redskap är en symbol, ett tecken eller ett
teckensystem som vi använder för att kommunicera med. Språket lyfts fram som ett mycket
betydelsefullt redskap för människan när det gäller att förstå sin omvärld (Lundgren, Säljö
och Liberg, 2012). Med tanke på att två språklärare medverkar i studien samt att fokus ligger
på elevernas språkutveckling är det sociokulturella perspektivet en viktig utgångspunkt i
studien.
Smidt (2010) hävdar att begreppsförståelse är viktig i elevernas språkliga utveckling.
Vygostskij ansåg att den sociala aktiviteten att tala var direkt kopplad till den aktiva
tankeprocessen. Enligt Vygotskij var tänkandet en kulturell medierad
kommunikationsprocess. Med andra ord spelar skolan en viktig roll i flerspråkiga elevers
språkliga utveckling genom att prata, diskutera och analysera tillsammans. Det sociokulturella
perspektivet lyfter fram kommunikation och samspel som viktiga aspekter för både lärandet
och delaktighet (Lundgren, Säljö och Liberg, 2012). Då det sociokulturella perspektivet lyfter
fram kommunikation och samspel som viktiga kommer interaktion mellan elever och lärare
men också elever emellan att ingå som en viktig del av studien.
8
Studien utgår också delvis ifrån kognitivismen som ser människan som en
informationsbehandlande varelse (Lundgren, Säljö och Liberg, 2012). Med det stora
informationsflödet som finns idag kombinerat med det korta arbetsminnet som människor har
vill studien lyfta fram problemet som finns i skolan idag. Kognitivism utvecklades parallellt
med datortekniken på 50 och 60-talet och är än högaktuell. Grunden i kognitivismen är
föreställningen att människan är en informationsbehandlande varelse (Lundgren, Säljö och
Liberg, 2012). Enligt ovan nämnda författare har kognitivism likheter med hur en dator
behandlar information. Vidare skriver ovan nämnda författare att ”människan hämtar in och
kodar information genom våra sinnen, vi processar den i vår hjärna och vi lagrar den i vårt
minne i minnesspår så att vi hämta ut den igen”(Lundgren, Säljö och Liberg,2012,s.159).
Det som man har forskat mest i kognitivismen och som man anser är problematiskt är vårt
arbetsminne där vi håller information aktiv men problemet är att arbetsminnet oftast är
mycket begränsat. Enligt Pramling (2006) är vårt begränsande arbetsminne en flaskhals som
begränsar våra möjligheter att ta in information. Vi kan inte ta in hur mycket information som
helst och i dagens överflödighet av information kan det vara problematiskt att kunna ta in rätt
typ av information.
5. Metodologisk ansats och val av metod
5.1 Metod
Metod är ett redskap att lösa problem och komma fram till ny kunskap och allt som kan bidra
till att uppnå dessa mål är en metod (Holve och Solvang, 2012). Men enligt ovan nämnda
författare om en metod ska kunna användas i ett samhällsvetenskapligt forskningsarbete måste
flera grundläggande krav vara uppfyllda:
Man måste göra ett systematiskt urval av informationen man har samlat
Det måste finnas en överensstämmelse med den verklighet som författare undersöker
Man måste kunna utnyttja informationen på bästa sätt
Man ska kunna presentera resultaten på ett sådant sätt så att andra kan kontrollera och
granska hållbarhet av studien
Resultaten ska kunna möjliggöra ny kunskap om de samhälleliga förhållanden man
står inför för att studien i sin tur ska kunna leda till ett fortsatt forsknings- och
utvecklingsarbete (Holve och Solvang, 2012).
Dessa krav kan vara problematiska och kan visa sig svåra att genomföra i praktiken. Jag
genomförde halvstrukturerade forskningsintervjuer med fokus på intervjupersonens
upplevelse av lärandet av det svenska språket, det vill säga kvalitativ metod, för att nå fram
till mina resultat. Mitt val av metod grundar sig i karaktären av mina frågeställningar och jag
anser att halvstrukturerade intervjuer var den enda att föredra för att få djupare förståelse av
det ämnet jag undersöker.
9
Enligt Bryman (2008) så skiljer sig kvalitativa intervjuer på flera olika sätt från intervjuer i
kvantitativ forskning, bl.a. genom att:
I kvalitativa intervjuer är fokus riktad mot den intervjuades ståndpunkter, medan
intervju i en kvantitativ undersökning speglar forskarens intressen.
I kvalitativa intervjuer kan det vara önskvärt att låta intervjuer röra sig i olika
riktningar för att man vill känna vad intervjupersonen upplever viktigt och relevant. I
kvantitativa intervjuer är det något man ska försöka undvika.
I kvalitativa intervjuer vill forskaren ha detaljerade och välargumenterade svar, medan
i kvantitativa intervjuer vill man ha svar som snabbt ska besvaras och sen kodas och
bearbetas.
I kvalitativa studier kan en person intervjuas flera gånger medan i kvantitativa
undersökningar brukar deltagarna intervjuas endast en gång, med undantag för
longitudinella studier.
Eftersom syftet med denna studie var att kartlägga elevernas användning av IT samt få en
djupare förståelse av deras vanor var den kvalitativa metoden den som var mest lämpad. Jag
intervjuade alla elever två gånger får att få ut det aktuella ämnet ordentligt. Efter att ha lyssnat
på alla intervjuer gjord jag en lista med frågor som jag inte fick tydliga svar på.
Något förenklat skulle man kunna säga att om man är intresserad av att kunna säga att ett visst
antal procent av befolkningen tycker på det ena eller andra sättet skall man göra en kvantitativ
studie. Om man däremot är intresserad av att förstå människors sätt att tänka, resonera eller av
att urskilja varierande handlingsmönster så är en kvalitativ studie att föredra (Trost, 2011). I
min studie var jag intresserad att få en djupare förståelse hur flerspråkiga elever tänker och
hur de resonerar kring olika saker. Med andra ord, för att få djupare förståelse och svar på
mina frågeställningar var det kvantitativa metoden att föredra.
Mitt urval består av fyra elever som går tredje året på gymnasiet samt två språklärare.
Anledningen att jag valde att intervjua två språklärare var för att få en djupare förståelse av
ämnet samt få information om hur de jobbar med IT i undervisningen och hur de känner att
eleverna upplever det.
Resultatet, och därmed hela studien, bygger på intervjupersonernas egen syn på användning
av IT i skolan och på fritiden. Anledningen att jag valt att undersöka IT användning även på
fritiden är att jag vill få en bild av hur mycket av sin fritid de använder till sina studier och hur
de uppfattar instruktioner som finns på lär plattformen. En annan del som är viktig är hur de
kommunicerar via IT på fritiden, både genom spel och sociala medier men också
kommunikation genom lär plattformen. Kartläggning av beteendemönster i IT användningen
var huvudmålet för mina studier, därför gjorde jag dubbla djupintervjuer med elever samt med
språklärare. Jag spelade in alla intervjuer som gjordes och skrev sammanfattning av dem till
text. Därefter pratade jag med alla intervjuade om sammanfattningen återspeglar det som togs
upp i intervjuerna. Enligt Holme och Solvang (1986) genom ett sådant tillvägagångssätt kan
forskaren uppfylla en rad krav, bland annat att den intervjuade får chansen att se om den
känner igen sig i sammanfattningen.
För att få en bra grund att stå på i forskningsprocessen måste man bestämma sig vad vi ska
undersöka samt identifiera problemet. Ett problemområde brukar uppstå på grund att vi är
nyfikna eller att vi upplever något som problematiskt, (Patel och Davidson, 2003).
10
5.2 Validitet och reliabilitet
Begreppet validitet har flera definitioner inom forskningen som att det är överensstämmelse
mellan teoretisk definition, det är när vi mäter det vi påstår att vi mäter och det är när när
systematiska fel i forskningen lyser med sin frånvaro, (Esaiasson, Giljam, Oscarsson och
Wängnerud, 2012). Med andra ord validitet betyder att det som man undersöker är relevant i
sammanhanget. Inom forskning handlar validitet mest om att visa för vilken population och i
vilken situation resultaten är giltiga. I min studie handlar det om flerspråkiga elever som har
båda föräldrar födda utomlands och som pratar ett annat språk hemma. Därför anser jag att
min studie kan vara giltig för population av flerspråkiga elever i gymnasieålder.
Vissa forskare hävdar att extern validitet väcker frågan om huruvida resultat från en
underökning kan generaliseras (Bryman, 2012). Därför hävdar forskaren att frågan om urval
blir avgörande.
Med tanke på det valde jag fyra elever med likande bakgrund, alla är flerspråkiga, har båda
två föräldrar födda utomlands, pratar ett annat språk än svenska hemma, är lika gamla och har
läst svenska som andra språk tidigare i skolan.
Reliabilitet handlar om studien är pålitlig och om man kan få samma resultat vid upprepade
tillfällen. Bryman (2012) hävdar att det blir svårt att uppfylla krav på extern validitet
kriterium i kvalitativ forskning för att det är svårt att frysa sociala miljöer och de sociala
betingelser som gäller vid den tidpunkten när studien gjordes. Jag anser att reliabiliteten är
hög eftersom flerspråkiga elever har i grunden samma utmaningar när det gäller att förstå
instruktioner och att kommunicera med andra och datorer och lär plattformer är i skolan för
att stanna och förbli ett viktig pedagogisk verktyg.
5.2.2 Urval
I studien deltog fyra flerspråkiga elever samt två språklärare. Alla fyra går sista året på
gymnasiet samt alla fyra är killar. Båda språklärarna har flera års erfarenhet med att undervisa
flerspråkiga elever. Denna form av urval kallas för icke sannolikhetsurval. Det betyder att
vissa grupper i populationen har större chans än andra att komma med i urvalet (Bryman,
2012). De fyra elever går i den skola jag arbetar på samt att de alla har liknande bakgrund.
Medvetet valde jag två elever med ursprung från södra Europa samt två med ursprung i
Afrika.
5.2.3 Etik
Det föreligger flera etiska aspekter när man intervjuar elever på egen hand. Trots att jag inte
ställde frågor av känslig karaktär upplevde jag att vissa frågor kunde kännas obekväma. Det
finns flera etiska principer inom svensk forskning som forskare måste förhålla sig till, bl.a.
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman,
2012). Alla elever samt språklärare har blivit informerade i förväg om vad studien ska handla
om, i vilket syfte och alla godkände att vara med i studien. Jag fick också skriftlig
medgivande från samtliga elever. Uppgifter insamlade om enskilda personer i studien fick
användas endast för studieändamål.
11
Personuppgifter var förvarade på extern hårddisk med säkerhetskoden som endast jag kände
till. Insamlade uppgifter användes endast i studieändamålet. Både elever och lärare fick läsa
rapporten först innan det skickades in för rättning.
5.2.3 Genomförande
Intervjuerna skedde på skolan som är en trygg och välbekant miljö för eleverna. Det första jag
gjorde var att informera rektorn och programsamordnare på skolan om min studie samt att
fråga om tillstånd att genomföra intervjuerna. Eftersom jag jobbar på skolan visste jag vilka
elever och språklärare jag ville intervjua. Det var en elev åt gången som intervjuades och
samtalen spelades in med mobilen. Eleverna intervjuades två gånger där varje intervju varade
cirka en halvtimme medan språklärare intervjuades en gång där varje samtal varade i cirka en
timme. Intervjuerna med elever gjordes med två veckors mellanrum under höstterminen 2014.
Därefter transkriberades intervjuerna till text där de som blev intervjuade fick chansen att få
se sammanfattningen och få chansen att yttra sig om den.
5.3 Presentation av elever
Elever som deltog i min studie går alla sista året på handelsprogrammet inriktning
administration i en medelstor kommun i väst Sverige.
Elev nr.1 är 19 år gammal, tycker om att resa, musik och att umgås med vänner. Han funderar
på att jobba i ett par år efter studietiden och sen börja plugga ekonomi. Hans stora dröm är att
bli aktiemäklare. Han pratar albanska hemma eftersom hans föräldrar kom till Sverige i början
av 1990-talet från Kosovo. Han jobbar extra som simlärare och stortrivs med det.
Elev nr.2 är 18 år och är en stor fotbollsfantast. Han tränar fotboll i en lokal division 4 lag och
har planer på att provspela i en annan lag i högre division. Han hinner inte träffa kompisar
ofta för att han tränar fem gånger i veckan men när han träffar dem har de väldigt roligt. Har
var cirka 10 år när han flyttade med sin familj från det krigsdrabbade Somalia. Hemma pratar
han både somaliska och arabiska.
Elev nr.3 är en 21 årig kille som tycker om att umgås med vänner och lyssna musik. Han
visste inte vad han ville bli, så han provade en annan gymnasieutbildning först. Han är född i
Sverige och han är uppväxt i en flerspråkig miljö. Hans föräldrar kommer från Kosovo så
albanska språket pratas hemma. Nu bor han i egen lägenhet.
Elev nr.4 är den som bott kortast tid i Sverige. Han flyttade från Somalia för fyra år sedan och
kämpar med svenskan och hans främsta mål är att bli godkänd i alla kurser. Hemma pratar han
mest somaliska och även arabiska och svenska förekommer.
5.4 Presentation av lärare
Lärare nr.1 undervisar i engelska och spanska och har jobbat som lärare i fyra år. Trots att hon
har svenska som sitt modersmål pratar hon mycket spanska hemma. Hon trivs med sitt jobb
och tycker att det är roligt att se hur elever utvecklar sina språkkunskaper. Hon undervisar
också en hel del elever som är flerspråkiga och vet vilka språkliga utmaningar de har.
12
Lärare nr.2 har jobbat i skolan i cirka 10 år, först som förskolelärare, sen som högstadielärare
och sista 3 år som gymnasielärare. Hennes hela lärartjänst just nu består av undervisning i
svenska som andra språk. Hon trivs med sitt jobb och tycker att ingen dag är en annan lik och
att just det gör att man trivs med jobbet.
6. Resultat och analys
Resultatdelen är uppdelad i två avsnitt. Det första avsnittet kartlägger elevernas användning
av IT både i skolan och på fritiden. Det andra avsnittet handlar om hur mycket lärare använder
IT i undervisningen och om deras synpunkter på det.
6.1 Kartläggning av elevernas användning av IT
6.1.1 Elev nr.1
Elev nr.1 använder sig av IT jämnt i skolan i nästan alla kurser. ”Det är väldigt många
inlämningar som vi har i olika kurser och allt sker genom skolans lärplattform, Ping Pong”,
säger elev nr.1. ”I alla kurser använder vi oss mycket av IT men matematik skiljer sig mest”.
Han hävdar att matematik undervisningen inte är upplagt på samma sätt som alla andra kurser.
Han säger att i alla andra kurser förutom matematik kombinerar man undervisningen med
boken och datorn. ”I matematik har vi ingen bok utan vi lär oss matematik genom ett
datorprogram där vi kan chatta med mattelärare i fall vi behöver hjälp”. ”När vi börjar med ett
nytt kapitel i matematik går läraren igenom det på tavlan först och sen får vi jobba själva med
övningar på nätet”, hävdar han. ”Några veckor före provet får vi ett gammalt nationellt prov i
matematik som vi övar med läraren på tavlan”, säger han. Han hävdar att tre fjärdedelar av
kursen sker genom speciellt datorprogram i matematik.
”När det gäller andra kurser kan man säga att det inte skiljer mycket” enligt elev nr.1. Ungefär
hälften av tiden använder man boken och resten blir övningar och annat på nätet. Det
upplägget gillar han i matematik men skulle dock aldrig tänka sig samma upplägg i alla andra
kurser. För två år sedan hade deras historia lärare testat samma upplägg som matematik men
det gick inget vidare. De hade ingen bok utan det var ett interaktivt läromedel som testades i
historia undervisningen. Han hävdar att det var för mycket fakta som han inte hade koll på
och chattfunktion var det inte många som använde. Enligt eleven ville både han och alla andra
elever ha fler genomgångar för att de tyckte att de inte förstod riktigt svaren från läraren. Efter
cirka en halv termin ändrade läraren upplägget och de fick boken i historia men det var för
sent, hävdar Fuad. ”Alla tappade intresse för ämnet, det var både rörigt och svårt ” tyckte han.
Två tredjedelar i klassen klarade inte kursen och ingen historia lärare vågar testa interaktivt
läromedel fullt ut igen. Han tycker att instruktioner på Ping Pong oftast är otydliga och att det
tar lång tid att få svar från läraren, speciellt när man jobbar med uppgifter på helger. Han
hävdar att man antingen försöker lista ut vad läraren är ute efter eller inte jobbar med
uppgiften och väntar att man träffas på skolan.
13
På fritiden är elev nr.1 mest på Youtube, sociala medier och lyssnar på musik. ”Jag chattar en
del med kompisar genom sociala medier och där är väldigt korta meningar man skickar till
varandra”. I skolan använder han dator mest för skolarbete i cirka tre timmar medan han
använder datorn cirka en timme för andra saker än själva skolarbetet. På fritiden använder han
dator i cirka en timme för skolarbetet och cirka två timmar för annat.
På frågan att rangordna vad som hjälp honom mest att öka sina språkkunskaper sätter han IT
först på listan, sen kommer kompisar, prata med läraren och sist kommer kursböcker.
6.1.2 Elev nr.2
Elev nr.2 använder IT jämnt i skolan och tycker om det. ”Man går i trean nu och är ganska
van att använda jämnt IT i undervisningen”. Trots att han var nöjd med sin insats i historia
tyckte han också att det var väldigt svårt att hänga med. ”Jag hade svårt att förstå en helhet
och det blev inte bättre att man lade olika epoker i olika avsnitt i det interaktiva läromedlet”,
säger han. Han hävdade att han inte hade bra förkunskaper om saker som franska revolutionen
och om den svenska historian eftersom han läste inte om det i Somalia. Däremot tyckte han att
matematik undervisning var väldigt bra på nätet och att han ganska högt betyg i kursen.
”Räkna på papper eller med hjälp av dator är samma sak, men historia undervisning är något
helt annat därför gick det sämre för mig”, säger han.
Eftersom han tränar mycket försöker han göra alla sina uppgifter i skolan och därmed säger
han att han använder datorn fyra timmar varje dag i skolarbete men däremot blir det nästan
inget hemma. Instruktioner kan vara lite luddiga ibland, hävdar han, men han försöker lösa
uppgifterna i alla fall. ”Eftersom jag jobbar med skoluppgifter mest i skolan är det lätt att få
tag på lärare där de kan förklara instruktioner mera utförligt”.
Elev nr.2 medger att det är lätt hänt att man hamnar på andra sidor på nätet och att fokus på
skolarbete kan variera mycket. På morgonen är det lättast att hamna på sociala medier, sport
nyheter och liknande. Eleven tycker att man får mest gjort i skolbiblioteket eller en tyst
läsesal och där brukar han tillbringa mycket tid för att han inte får mycket gjort hemma. Läsa
böcker på nätet är inget han gillar att göra, utan han föredrar böcker i pappersform.
På fritiden använder han datorn mest för att titta fotbollsmatcher och att prata på Skype med
sina släktingar som bor i andra länder.
På frågan att rangordna vad som hjälpt honom mest att förbättra språkkunskaper sätter han IT
först på plats, sen kommer kompisar, kursböcker och sist är att prata med läraren.
6.1.3 Elev nr.3
Elev nr.3 tycker om att mycket av undervisningen sker med hjälp av IT. Han hävdar att de
flesta kurser använder IT ungefär lika mycket. ”Allt finns på Ping Pong och det passar mig
perfekt”, säger han. Han hävdar att han har svårt att koncentrera sig i skolan och därmed
jobbar han inte mycket med uppgifter i skolan. Han sitter hemma och jobbar med
skoluppgifter mest på kvällen. ”Jag tycker om att jobba ostört hemma och får mycket gjort”.
Instruktioner kan var otydliga ibland men man försöker att lösa uppgifter på bästa sätt hävdar
elev nr.3.
14
Trots att han gillar att jobba med IT tycker han att det är väldigt bra att man har böcker. Enligt
honom kan IT inte ersätta böcker för att vissa kurser måste man ha böcker. Han använder
datorn i cirka fyra timmar för skolarbete och det gör han mest hemma. Resten av tiden
använder han datorn för att kommunicera med sina kompisar.
Han tycker att det blir svårt ibland att växla det språket han chattar med till ett mer vanligt
språk. När det går fort glömmer man kommatecken, punkter och det blir mycket smileys,
hävdar han.
Han tycker inte om att läsa böcker på nätet eftersom han tappar intresse och har svårt att hålla
koncentration uppe. Efter 15-20 minuter blir det svårt att hålla fokus på läsning.
”Ibland kan det bli jobbigt när man har svensk undervisning att tänka på grammatiken
eftersom läraren påpekar vikten av att skriva rätt hela tiden”. Han hävdar också att datorn är
oftast den enda kommunikationskanal på vardagar för att kompisar är upptagna med
skolarbete, tränar eller gör annat. Därför tycker han att datorn är ett jätteviktig redskap både
för att kommunicera och i skolan. På fritiden blir det mest sociala medier och filmer eller
serier som han använder datorn till, cirka 3 timmar om dag.
På frågan att rangordna vad som hjälp honom mest att förbättra sina språkkunskaper sätter
han IT först, sen kommer kompisar, lärare och kursböcker hamnar sist på listan.
6.1.4 Elev nr. 4
Elev nr.4 är den som bott i Sverige kortast tid i Sverige i hela klassen. Han hävdar att han har
stora svårigheter att hänga med, speciellt med instruktioner på nätet. Han brukar lösa det
genom att kontakta andra klasskompisar som hjälper honom. ”Jag tycker om det är bra att det
mesta i undervisningen sker med hjälp av IT, men jag skulle vilja att vi använder mer böcker”.
Han menar att han känner trygghet med böcker och att ibland känns allt rörigt på nätet. Eleven
nr.4 hävdar att han har det även rörigt med matematik, dvs. kursen som är helt digital. Han har
svårt även att läsa e-böcker för efter cirka 10-15 minuter får han svårt att förstå helheten, så
kortare artiklar går bra men inte e-böcker eller artiklar längre än 5 sidor.
Det som han tycker hjälper honom mest i kursen svenska som andra språk är när läraren har
muntliga genomgångar för man har chansen att få klarhet i uppgifter som ska göras då.
Elev nr.4 använder datorn i skolan i cirka 2 timmar för skolarbete och lika mycket hemma.
Han använder datorn i skolan cirka en timme för annat än för skolarbete och två timmar
hemma. Mest använder han det för spel, kolla på filmer och fotbollsmatcher. Han använder
inte chatt varken i spel och väldigt lite i sociala medier som han använder ytterst lite.
På frågan om att rangordna vad som hjälper honom mest att förbättra sina språkkunskaper
lägger han också IT på första plats, sen kommer läraren i svenska som andra språk, kurboken i
svenska och sist kommer kompisar.
15
6.2 Kartläggning av lärarens användning av IT och deras synpunkter
6.2.1 Lärare, lärare i engelska och spanska
Lärare nr.1 använder väldigt mycket IT i undervisningen. Hon lägger olika dokument som rör
kursen, instruktioner, inlämningslänkar samt loggböcker på nätet. Hon påpekar dock att allt
inte finns på lärplattformen, prov har hon alltid i pappersform. Cirka 60 % av kursen använder
hon sig av kursboken medan resten är digital.
Hon använder inte e-böcker alls i undervisningen och inte heller några interaktiva läromedel.
Språkundervisningen är speciell och hon tror att den mer traditionella undervisningen är att
föredra. Tester och övningsuppgifter som hon däremot lägger gärna på nätet och det fungerar
ganska bra tycker hon.
”Jag tror dock att i framtiden kommer man att använda sig mycket av e-böcker och interaktiva
läromedel även i språkundervisningen”, säger hon.
De flerspråkiga eleverna tycker att kursboken i engelska och spanska som hon undervisar i är
svåra och därför har hon mycket muntlig undervisning. Det gäller både att gå igenom nya
moment i kursen muntligt men även instruktioner är det muntliga att föredra. Instruktioner
finns också på nätet för säkerhets skull och det är inte många elever som upplever de som
svåra att förstå.
Hon tycker att förra gymnasieformen var mer styrd uppifrån medan den nya formen lämnar
mer utrymme för att individanpassa undervisningen. Det ger läraren chans att hitta flera olika
vägar att få eleven att klara kursen. Det som hon tycker är negativt med nya gymnasieformen
är betygsinflationen. ”Man har sänkt ribban och man ser tydligt att elever minskade kunskaper
i alla ämnen”. Det som är gemensamt med den gamla och den nya reformen är att nationellt
prov väger tungt fortfarande. Hon vill påpeka att nationellt prov inte säger allt men att den är
en viktig utgångspunkt i bedömning. Nationellt prov visar ännu mindre flerspråkiga elevers
kunskaper på grund av deras förutsättningar.
Vissa av flerspråkiga har missat flera år av sin skolgång på grund av krig eller liknande så de
har mer att ta igen än övriga elever. Flerspråkiga elever som är födda och uppväxta i Sverige
har ett försprång gentemot de som har kommit till Sverige senare i barndomen.
Nationellt prov är särkilt viktig för flerspråkiga elever för att man skriver och läser. Några
veckor före det nationella provet övar eleverna att skriva och läsa på papper och det är särkligt
viktigt för flerspråkiga elever. Under de veckor lägger man undan datorn och det har ett
nyttigt uppehåll från IT.
Det sägs att elever att använder datorn till annat än skolarbete och det bekräftas även av lärare
nr.1. ”Det är mest spel och sociala medier som gäller, mycket spel som t.ex. Candy Crush, en
del strategispel och Facebook och Instagram är det mest förekommande.
Hon märker att elever har svårt att skifta det språket som de kommunicerar med på sociala
medier till skolarbete. Även när elever skriver meddelande till mig via Ping Pong glömmer de
att skifta språket. Det är mycket förkortningar och smileys. ”För några år var det mer
16
förekommande att skriva e-mail och där skrev man mer korrekt språk medan i chatt språket
allt går snabbt och då är det större chans att skriva fel”, säger hon.
Hon tror inte att e-böcker och längre texter är någonting för språkundervisningen, speciellt
inte för flerspråkiga elever. ”Jag vet att maximalt två-tre sidor går bra att läsa på datorn för
koncentrationen faller efter tre sidor”. Elever själva säger till Monica att det är tröttsamt att
läsa böcker och längre texter på datorn.
Det är mycket mindre läsning nu i skolan överhuvudtaget och de läser färre böcker än för
några år sedan enligt henne. Just nu känns det som att det är en övergångsperiod mellan det
digitala och den traditionella språkundervisningen. Man testar fortfarande hur mycket och
vilka delar av kurser man kan ha digitalt och vilka man ska behålla på det mer traditionella
sättet.
Hon tror att om bara några år kommer det mer forskningar om elevernas prestationer och
därmed allmänna råd om IT i undervisningen. Det kommer dock alltid att finnas skillnader
mellan olika ämnen men någon balans kommer man hitta i framtiden, hävdar hon.
”Just nu har jag ungefär 40 procent av min undervisning med hjälp av IT och jag tror att i
framtiden kommer det att öka cirka 10 procent till men absolut inte mer”. Språkundervisning
handlar mycket om den fysiska interaktionen mellan människor och därför är det viktigt att
språkundervisning på gymnasienivå inte bör överstiga hälften av den totala
undervisningstiden.
6.2.2 Lärare nr.2, lärare i svenska som andra språk
Lärare nr.2 undervisar enbart i svenska som andra språk på gymnasienivå och därmed jobbar
endast med flerspråkiga elever. Det finns några få som är födda i Sverige men de flesta som
hon undervisar har bott i Sverige några enstaka år. På lärplattformen lägger hon cirka 75
procent av kursmaterialet. Allt från instruktioner, artiklar, uppgifter, kursplanering till olika
länkar där man kan lyssna hur man uttalar vissa ord.
Hon lägger inte prov, tester, böcker och längre artiklar på lär plattformen. Det är väldigt
viktigt för elever som inte behärskar svenska att läsa och skriva på pappret, anser hon.
Kursboken däremot använder hon inte mycket för att hon tycker att det är viktigt att elever
läser flera andra typer av texter för att klara vardagen bättre. Instruktioner för uppgifter går
hon igenom muntligt och lägger det på Ping Pong sedan där elever alltid kan läsa dem.
”De flesta elever förstår instruktionerna och jobbar på bra, medan det händer ibland att de
missförstår uppgifter”, säger hon. Från egen erfarenhet säger jag att i de flesta fall handlar det
om elever som har svårt att lyssna när jag går igenom instruktioner muntligt säger hon. I de
flesta fall är det elever som använder datorn i andra syften än skolarbete som missar eller
missförstår instruktioner. I de flesta fall är elever nöjda att allt material och uppgifter finns på
nätet och upplever det som en naturlig del i kursen.
Hon har varken testat eller använt e-böcker eller interaktiva läromedel. Anledningen är enkel
anser hon, ”elever som läser svenska som andra språk behöver mer den traditionella
undervisningen än de som läser andra kurser”.
17
Hon tycker däremot att IT i undervisningen är en viktig tillgång men det får inte ta över mer
än det gör nu. Vanliga böcker är mycket bättre för elever som är svaga i det svenska språket
än e-böcker enligt henne.
Hon planerar att lägga ut mer material på nätet i framtiden. Fler kortare artiklar tänker hon
lägga på nätet och även vissa mindre tester.
Hon har även använt Prezis och några andra presentationers program på nätet men inte
mycket och inte ofta. ”Det är bra med sådana program, men det får bli rätt mängd på det”.
Flerspråkiga elever har spridda datorvanor anser hon. En hel del av eleverna är inte uppväxta
med dator utan skolans dator är deras första dator. Därför nyhetens behag varar längre hos
dem än hos elever som alltid haft datorn hemma. Man måste vara väldigt tydlig med att säga
vad man har datorn till i skolan, hävdar lärare nr 2.
Ordlistor på nätet och nationalencyklopedin samt Lexin lyfter hon som en väldigt viktig
tillgång som elever använder sig mycket av medan översättningstjänster som finns på nätet
som google translate är någonting hon starkt avråder elever att använda sig av.
Kursboken använder jag lite i kursen men det är viktigt att ha den kvar för att elever känner
säkerhet att ha boken. Elever i svenska som andra språk kursen är alltid mer förberedda att
boken är det viktigaste i kursen, anser hon.
”Jag tror att det är fortfarande så att när man lär sig ett nytt språk är man förprogrammerad att
boken, penna och papper är det mest effektiva och det lär bli så ett bra tag till”.
Eftersom lärare nr 2.har jobbat i tio år kan hon konstatera att skillnaden med tiden när hon
börjat jobba som lärare och nu är stor skillnad. I svenska som andra språk har elever använt
enbart papper och penna medan nu är nästan hälften av undervisningen på nätet. Hon tycker
att elever lärde sig fortare och bättre förr med papper och penna. Hon menar att det alltid finns
en risk att fokus på lektionen lätt kan gå åt fel håll. Det finns så mycket som nätet lockar med
och därmed är det så att elever är mindre produktiva idag än för tio år sedan, tycker hon. Hon
ser att elever spelar spel och är på sociala medier ofta där man använder sig mycket av
förkortningar, symboler och smileys. Hon märker att en del av eleverna har svårt att växla
från chattspråket till formell svenska. Det märks mest i inlämningsuppgifter och mindre på
nationella proven.
Den nya skolformen har gjort så att det nationella provet för elever som läser svenska som
andra språk har det svårare nu än förr. Det märks också i betyg för hon tycker att betygen har
sjunkit i kursen eftersom man har ställt högre krav. Man måste klara av alla delmoment med
samma kvalité för att kunna nå högre betyg, hävdar Eva-Lotta. Man måste klara alla
delmoment i kursen på C-nivå för att få C annars får man E eller i bästa fall D som slutbetyg.
Mindre fokus på lektionen kombinerat med tuffare krav på bedömningen har gjort att elever
får sämre betyg i kursen än förr hävdar Eva-Lotta. Hon tycker att just i hennes ämne är det
väldigt stor skillnad när grupper är stora eftersom elever behöver extra mycket hjälp det mesta
av kurstiden.
Den nya skolformen har mer individanpassad undervisning och det är positivt men med ett
ökat antal elever i grupper har det inte blivit en lyckad kombination.
I den nya skolformen behöver man individanpassa undervisningen och ha en variation av
undervisningsformer. De ovan nämnda kraven kombinerat med större grupper i svenska som
andra språk har resulterat i att Eva-Lotta tycker att det har blivit mycket svårare att sätta
18
betyg. Tiden räcker helt enkelt inte till att ha en undervisning som man skulle vilja ha. ”Ibland
har man dåligt samvete att man inte hunnit med alla saker som man tänkt från början”.
Ibland tar vissa delmoment längre tid att genomföra men det är bättre att göra det noga än att
bara snabbt gå igenom det. Det är viktigt att när man lär sig grunder i ett språk att det får ta
den tid det tar hävdar hon.
6.3 Sammanfattning av resultat
6.3.1 Intervjuer med elever
Resultatet från elevintervjuerna visar på en väldigt positiv inställning till IT. Alla intervjuade
elever rankade IT som det hjälpmedel som hjälpt dem mest i deras språkkunskaper. Man kan
då konstatera deras positiva inställning till IT och interaktion som sker på nätet
Elever föredrar muntliga genomgångar för både teori och instruktioner kombinerat med
material på nätet. Elever anser att man ska behålla kursböcker och att det är en trygghet att ha
boken trots att man inte använder den fullt ut. Den enda kursen elever tyckte fungerade med
digitala interaktiva läromedel var matematikkursen. Andra kurser som testades digitalt ansågs
som otydliga, ointressanta och svåra. Två av fyra intervjuade elever klarade inte kursen
medan två andra fick minsta möjliga godkänt i de kurser som provades i digital form.
Elever använder datorn flera timmar om dagen till annat än studier och mestadels handlar det
om spel på nätet samt sociala medier. Där kommunicerar de med sina vänner mest genom
korta meddelanden. Elever anser att det är lätt att lockas att göra andra saker än skolarbete för
nätet erbjuder väldigt mycket.
Kortare texter tycker eleverna om att läsa med hjälp av datorn medan e-böcker och längre
artiklar tycker man inte om. Elever anser att max tiden för effektiv läsning på nätet är 15-20
minuter.
De anser också att det kan vara ibland svårt att växla från chattspråk till formellt språk i
svenska speciellt i inlämnings uppgifter. Dock tror de inte att det försämrar deras resultat på
nationella provet i svenska
6.3.2 Intervjuer med lärare
Båda lärarna som intervjuades hade en positiv inställning till IT och fördelar överväger. Båda
lärarna har nästan hälften av sina kurser på nätet och IT anses som ett naturligt redskap i deras
undervisning. Trots att de ser en tydlig ökning av undervisning med hjälp av IT tror de inte att
det kommer att ersättas av den mer traditionella undervisningen i framtiden.
Vikten av att gå igenom muntligt nya delmoment i kursen samt instruktioner till uppgifter
anser man är det viktigaste i undervisningen. Kursmaterial och chatt på lär plattformen anser
man är bra komplement till den traditionella undervisningen men absolut inte tvärtom.
19
Både Monica och Eva-Lotta har dock märkt att läsningen överlag har minskat markant de
senaste åren och är bekymrade över utvecklingen.
Läsning av böcker och längre texter på datorn är inte att föredra eftersom elever tappar fokus
efter att ha läst tre eller fyra sidor i max 10 minuter. Därför tror de att den traditionella
läsningen i pappersform kommer alltid att vara den mest effektivaste för eleven.
De tycker att elever har svårt att skifta från chattspråket till formellt språk och det ser man på
inlämningsuppgifter och det syns även i nationella prov, dock mindre. Den nya skolformen
anses som mer individanpassad och det anser de bägge intervjuade som något positivt, men
anser att i kombination med större grupper är det någonting som inte är helt genomgångbart i
praktiken. Därför anser de att sätta betyg har blivit svårare för att man inte hinner se allas
behov som man skulle vilja göra.
De tycker att de elever som inte har förstått instruktioner på nätet oftast är de elever som inte
är inte fokuserade på lektioner. Anledningen till minskad fokus på skoluppgifter brukar vara
att de spelar spel eller är på sociala medier. Monica och Eva-Lotta tror att det kommer bli mer
IT i undervisningen i framtiden men att det kommer att komma en balans mellan de två.
20
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod i min studie. Detta val gjordes för att jag
ville komma åt information hur flerspråkiga elever använder IT i skolan och på fritiden. Detta
gjorde jag för att i sin tur få större förståelse hur den digitala undervisningen påverkar
flerspråkiga elever samt att eventuellt komma fram till vilka utvecklingsområden det finns att
jobba med.
Intervju med lärare gjordes för att komma åt lärarens egna uppfattningar och erfarenhet av att
jobba med IT i skolan. Jag är väl medveten om mina egna erfarenheter och åsikter kring
ämnet för jag är själv lärare. Därför har jag att vid samtliga intervjuer försökt att vara så
neutral som möjligt för att minimera påverkan på deltagarna.
Bryman (2008) hävdar att det är viktigt att personer man intervjuar är tillgängliga för den som
gör studien. Jag ansåg att tillgängligheten var viktig för att jag var begränsad med tid och att
de redan etablerade relationerna skulle underlätta inför intervjuerna. Om jag hade valt att
intervjua för mig okända elever och lärare hade jag behövt mer tid för att skapa förtroende.
Frågorna skickades inte ut innan intervjuerna skulle äga rum, eftersom jag ville ha spontana
svar. Jag ville inte att de intervjuade eleverna och lärarna skulle läsa sig in på ämnet för att
kunna planera sina svar. Hade jag skickat frågorna till deltagarna hade jag fått mer nyanserade
svar och jag skulle förmodligen inte fått faktiska verkligheter av lärare och elever.
Under intervjuerna användes inspelning för att jag skulle fokusera mer på deltagarnas svar
(Kvale och Brinkmann, 2009). Om jag använde mig av enbart anteckningar skulle jag behöva
mer fokus på själva skrivandet istället för samtalet och följdfrågor. Därför anser jag att
inspelningen var nödvändig för att inte missa viktig information.
Anledningen att jag valde att intervjua både lärare och elever är att jag ville jämföra
synpunkter på upplägg av undervisning samt synpunkter på e-böcker och interaktiva
läromedel. Jag ville också se vilka skillnader som finns på synen när det gäller
digitaliseringen, inlärning av språk och framtiden.
Skulle jag göra om det skulle jag vilja intervjua också en forskare i pedagogik för att få en
annan syn av ämnet. I brist på tid och risken att det kanske blir för brett valde jag att inte göra
det.
21
7.2 Resultatdiskussion
I min studie ville jag undersöka vad som elever har svårt med, men också vilka möjligheter
det finns i undervisningen med hjälp av IT. Samtliga elever hävdar att e-böcker är svåra att
läsa och att efter en kvarts läsning är koncentration ganska låg. Trots att samtliga har testat att
läsa e-böcker tycker de att böcker i pappersformat är att föredra. Enligt Säljö & Lineroth
(2002) har digitaliseringen lett till att elever läser mer översiktigt men att man får snabbare tag
i informationen. Med tanke på all överflödig information som finns idag blir det svårt för
elever att läsa längre texter utan de skummar oftast igenom information utan att få förstå hela
texten.
I min studie framkom det att både lärare och elever informationssökning och sovring av
information upplevs som svårhanterlig. De vanligaste sätten att söka information är Google
och Wikipedia och sovring utförs vanligtvis genom att data jämförs med varandra.
I min studie ville jag undersöka hur elever förstår information som de får tag på. Elever tyckte
att det inte är speciellt svårt att avgöra vilken information som är relevant. Lärare däremot
hävdar att elever ofta hämtar in och refererar till material som är inte helt relevant och hävdar
att de inte kollar noga källor.
Fleischer (2013) skriver i sin avhandling att elever använder ofta de träffar som är överst i
träfflistan då de anses vara mest korrekta. Eleverna visar en medvetenhet om vilka källor de
använder och förstår officiella källor som myndigheter som mer trovärdiga en olika
diskussionsforum där vanliga människor skriver. Lärare som deltog i min studie hävdar att
flerspråkiga elever tycker att myndigheternas officiella hemsidor innehåller svåra ord och har
en tendens att hänvisa till olika diskussionsforum oftare än elever med svenska som
modersmål. Frågan är om myndigheternas hemsidor fortfarande innehåller många svåra ord
och om det inte är bättre att byta kanslisvenska ord mot vardagliga ord.
Anledningen varför flerspråkiga elever använder diskussionsforum oftare kan också vara tron
att där man kan lättare få förklaringar till olika begrepp som de anser som svåra och
obegripliga. Nordmark (2014) hävdar däremot att det finns många studier som hävdar att det
är en brist i undervisningen att elever möter vardagliga begrepp och inte språkvetenskapliga.
Med tanke att många skolor i yrkesförberedande program har ofta ämnesövergripande projekt
där svenskämnet är centralt finns flera funderingar kring det. Det är nämligen väldigt vanligt
att svårare ord och begrepp tas bort med förklaringen att de eleverna ska förberedas på
yrkeslivet och inte till vidare studier. Man brukar också förklara att genom att ta bort svåra ord
och begrepp vill man öka elevers studiemotivation. Man hoppas i sin tur att elever ska äga sin
undervisning och söka information själv om det som man tycker är intressant. Faktum är att
en mindre del av de eleverna brukar bestämma sig att läsa vidare och att man inte varit ofta i
kontakt med vetenskapliga ord och begrepp kan det göra svårare på längre sikt (Nordmark,
2012).
Att kunna de grundläggande grammatiska begreppen är en viktig metakunskap (Nordmark,
2014). Med tanke att lärare hävdar att elever läser allt mindre och att i ämnesövergripande
projekt med karaktärsämnen man uppmuntras att inte lägga fokus på grammatik och svåra
vetenskapliga begrepp finns det många orosmoment inför framtiden.
22
Frågan är om skillnaden i språket och betyget i ämnet svenska mellan de yrkesförberedande
och studieförberedande programmen kommer att öka ytterligare. Frågan är också hur det
kommer att påverka de flerspråkiga eleverna som vanligtvis har det allra svårast i
språkundervisningen.
Samtliga elever har en positiv syn på interaktiva läromedel, men endast i matematik. De olika
forskningar jag tog upp i litteraturgenomgången visar att just i matematiken tillämpas mest
interaktiva läromedel (Säljö och Lineroth, 2002).
Därför tror jag inte att interaktiva läromedel kommer att tillämpas som man hade hoppats från
början. Elevernas behov att kommunicera med sina lärare och andra elever är fortfarande stor
och jag tror inte att behovet kommer att minskas under överskådlig tid. Däremot kommer det
förmodligen andra typer av e-böcker och interaktiva läromedel som kommer att öka intresset,
men det kommer att dröja ett bra tag tror jag.
Däremot rangordnade samtliga elever datorn som det viktigaste hjälpmedel i språkinlärning
och det visar att datorn är det viktigaste redskapet i skolan.
Instruktioner och uppgifter som läggs ut på lärplattformar anses oftast som svåra, dock oftast
delar av instruktioner. Lärare däremot upplever att elever som har svårt att koncentreras på
lektioner oftast har också svårt att förstå instruktioner och uppgifter på nätet.
Båda lärarna hävdar att de märkt att läsningen har minskat markant och är oroliga för
utvecklingen. De hävdar också att det fysiska mötet med elever fortfarande är det viktigaste
för deras språkinlärning och därför lägger de inte ut all material på nätet. Elever däremot
rangordnade kontakt med lärare och kursboken inte som det mest viktigaste i språkinlärning.
Med tanke på att en fjärdedel av gymnasielever är flerspråkiga är det väldigt viktigt att de lär
sig språket väl och att deras skolmotivation inte minskar. Därför är det viktigt att de förstår
instruktioner för uppgifter och utvecklar deras språk kunskaper. Ju bättre elever lär sig det
svenska språket desto mer ökar deras chanser till en ökad skolmotivation och därmed större
chanser att integreras bättre i det svenska samhället.
Smidt (2010) skriver att allt lärande är socialt och att det inte går att bortse från andra
människors roll i lärandet. Ordet socialt i det pedagogiska sammanhänget syftar på något mer
än närvaro av andra människor. För elever handlar det om tidigare erfarenheter och
användningen av socialt och kulturellt konstruerade redskap (Axelsson och Bunar, 2006).
I min studie framgår det att elever hävdar att vissa begrepp uppfattas som svåra och
obegripliga. De flesta väljer att chansa och fortsätta lösa uppgiften medan andra slutar helt
tills man träffar lärare och får hjälp. De flesta elever upplever att vid kommunikation via
lärplattformen många lärare inte svarar alls eller svarar efter några dagar. Det tror jag bidrar
att elever inte kommunicerar med lärare digitalt utan väntar på det fysiska mötet. Det kan
också skapa förvirring både hos elever och lärare för syfte med lärplattformen är att underlätta
och variera lärande. Enligt eleverna är en del av lärare väldigt snabba på att svara och förklara
hur man ska gå vidare medan vissa andra inte svarar alls. Därför hävdar jag att skolorna borde
ha bättre strategi för att minska klyftorna mellan lärare. Därför tror jag att både lärare och
elever skulle tjäna på att skillnader av lärarens användning av IT i undervisningen minskas.
Faktum att lärare hävdar att antalet elever i klasserna har ökat samt att man fick mer
administrativa uppgifter får man förståelse varför lärare har svårt att svara inom rimlig tid och
i vissa fall inte alls hinner svara.
23
Nya GY11 gymnasiereformen strävar efter att pedagoger ska individanpassa sin undervisning
i syfte att få ut det bästa av varje elev (Skolverket 2011). Alla pedagogiska teorier ger också
stöd till det men det finns också flera utmaningar. Båda lärarna i min studie hävdar att tanken
är med den nya skolreformen är god men att det kräver mer tid än det var förr när
katederundervisning tillämpades i större utsträckning. Genom att man istället slagit ihop
klasser och lagt på fler undervisningstimmar samt mer krav på administration känns GY11
som en vision.
Med tanke på besparingar man genomförd i många kommuner senaste tiden blir det närmast
omöjligt att genomföra sådan undervisning i praktiken.
Lärare i studien bekräftar sådan bild och samtidigt påpekar att de flesta lärare upplever stress
och att man har dåligt samvete för att man inte hinner hjälpa alla elever. De bekräftar också att
flerspråkiga elever är en extra utsatt grupp där extra resurser är nödvändiga för att de eleverna
ska lyckas.
Lärare i min studie hävdar att de haft projekt med flera andra karaktärsämnen och det
uppmuntras också starkt från skoledningen. Elever tycker att det är positivt med
ämnesövergripande projekt, dock har inte alla projekt upplevts som givande. Nordmark
(2014) hävdar att det finns många forskare som hävdar att det är en brist i undervisningen att
elever möter vardagliga begrepp och inte språkvetenskapliga. Med andra ord är det viktigt för
elever att möta de språkvetenskapliga begreppen för att flerspråkiga elever inte har de
begreppen med sig från början. Med tanke på att min studie handlar om elever som både går
på yrkesförberedande program samt inte har svenska språket som modersmålet kan man
konstatera att de eleverna har flera utmaningar i skolan.
Säljö och Linderoth (2002) skriver att ett datorprogram är interaktiv och erbjuder stöd i olika
former kan ses som en pedagogisk tillgång, till nytta för eleven. Men de skriver också att det
finns studier som visar att alla interaktiva program inte är till nytta för elever. Man nämner
bland annat våldsamma reality-spel som kan vara skadliga för elever. Med tanke på att mina
intervjuade elever hävdar att de spelar interaktiva dataspel i snitt två timmar om dag är ovan
nämnda författares studier högintressanta även för min studie.
Den här studien har stark koppling till mitt dagliga arbete för att en stor del av mina elever
pratar flera språk än svenska och jag fick större inblick hur de eleverna tänker och agerar
kring IT. Den här studien kan underlätta för mig hur jag väljer att lägga upp mina kurser och
hur jag kommunicerar via IT med elever.
Vidare studier av samband mellan förståelse av uppgifter på nätet och skolmotivation av
flerspråkiga elever rekommenderas.
24
8. Referenser
Amhag, L., Kupferberg, F., Leijon,M. (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald, Lund:
Studentlitteratur
Axelsson, M., Bunar N. (2006) Skola, språk och storstad: en antologi om språkutveckling och skolans villkor i det mångkulturella urbana rummet, Avesta: Pocky
Bryman, A.(2012) Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber
Esaiasson, P., Gilljam, M.,Oscarsson,H., Wängnerud,L.(2012) Metodpraktikan: Konsten att studera
samhälle, individ och marknad, Vällingby: Norstedts Juridik
Fleischer, H. (2013) En elev - en dator, Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan,
(Högskolan Jönköping, studies nr.2013:21). Doktorsavhandling, Jönköping: Högskolan i Jönköping
Holme, I., Solvang, B. (2012) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund:
Studentlitteratur
Ladberg, G. (1994) Tala många språk, Stockholm: Carlsson bokförlag
Ladberg, G. (2006) Barn med flera språk, Malmö: Liber
Lundgren, U. Säljö,R., Liberg C.(2012) Lärande skola bildning: grundbok för lärare, Stockholm: Natur &
Kultur
Normark, M. (2014) Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning, en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen,( Örebro Universitet, 2014:45) Doktorsavhandling, Örebro: Örebro
Universitet
Patel, R., Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, Lund: Studentlitteratur
Pramling, N.(2006) Minding metaphors: Using figurative language in learning to represent. Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Stockholm: Skolverket.
25
Skolverket (2011) Digitalt lärande effektivare med ett korrekt språk. Hämtad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-
skolan/undervisning/digitalt-larande-effektivare-med-ett-korrekt-sprak-1.219241
Smidt,S (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande, Lund: Studentlitteratur
Säljö, R., Linderoth, J (2002) Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur, Stockholm: Prizma
Trost,J. (2010) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
26
Bilagor
Huvudfrågor jag ställde till elever:
1. Hur mycket använder du IT i skolan varje dag i snitt?
2. Hur mycket skiljer sig det mellan olika kurser?
3. Har IT hjälpt dig att lära dig det svenska språket och hur?
4. Har du läst e-böcker och interaktiva läromedel i skolan, hur gick det till i så fall?
5. Hur mycket använder ni er av skolans lär plattform?
6. Har du svårt att förstå instruktioner på nätet hur gör du när du fastnar?
7. Hur mycket använder ni kursböcker?
8. Vad använder du datorn mest till på fritiden?
9. Hur mycket använder du datorn för andra saker än själva studierna varje dag: 1-2
timmar, 3-5 timmar, 5 och fler timmar.
10. Rangordna vad du tycker har hjälpt dig mest för att lära dig svenska språket:
kursböcker, IT, kompisar, lärare eller något annat.
Huvudfrågor jag ställde till lärare:
1. Hur mycket av ditt material lägger du på nätet?
2. Vilka delar lägger du ut på nätet och varför?
3. Vilka delar lägger du inte ut på nätet och varför?
4. Hur mycket använder du dig av kursboken?
5. Vad tycker de flerspråkiga elever om kursboken i språket?
6. Har du använt e-böcker och interaktiva läromedel och hur gick det till i så fall?
7. Har du planer att ändra något i din undervisning när det gäller IT och vad?
8. Berätta om dina erfarenheter hur de flerspråkiga elever använder IT i skolan och vad
du tycker de har svårt med när det gäller IT?
9. Vad tror du om utvecklingen av IT i skolan, för och nackdelar ur din synvinkel.
10. Berätta om hur det var när du började jobba som lärare och nu.
11. Använder sig elever mycket av förkortningar när de skriver och jämför nationella
provet nu och för några år sedan, finns det skillnader i betyg?
