SPDAEK’S MEDLEMSTIDNING NR 3/4 2012 Avs: SPDAEK, c/o Jenny Linderoth, Knoppbacka Gård, 749 51 Grillby FOTO: BJÖRN BÄCK LOKALOMBUD SKÅNE Anna Andersson I 07 34-02 54 45 I [email protected]BLEKINGE Ulf & Katarina Johansson I [email protected]Kina Linder I [email protected]SMÅLAND Carina Mühlendorph I [email protected]Kina Linder I [email protected]STOCKHOLM Susanne Persson & Sanna Brandt I [email protected]VÄSTERMANLAND & SÖDERMANLAND Biggan Lundin I [email protected]Ann Sahlman I [email protected]DALARNA Annelie Karlsson I 070-683 77 44 I [email protected]Nanna Karlsson I 076-817 06 03 I [email protected]VÄRMLAND Maria Holmgren I 0705-383295 I [email protected]NÄRKE Solveig Johansson I 019-13 33 00 I 0706-73 06 20 I [email protected]VÄSTERBOTTEN Lena Nyström I [email protected]NORRBOTTEN Maud Söderholm Hall I 0911-688 68 Ulrika Bejker I 0920-257239 I 070-6687506 I [email protected]KENNEL LINDEKRULL ÖNSKAR VÅRA VALPKÖPARE OCH ÖVRIGA PERROVÄNNER EN GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! Lindekrull’s Mojje av Medina = LIVSGLÄDJE FOTO: FAMILJEN NORDIN VAR MED OCH TÄVLA! Fototävling 2012 TEMA: Aktiv perro! se sid 8
Transcript
S P D A E K ’ S M E D L E M S T I D N I N G NR 3/4 2012
S T Y R E L S E N 2 0 1 2ORDFÖRANDE Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-82 82 00 I [email protected] ORDFÖRANDE Marita Edin I 0921-696 61 I 0703-35 93 21 I [email protected] Jenny Linderoth I 0171-47 00 07 I 0735-68 76 60 I [email protected]ÖR Christina ”Ki” Öberg I 0300-393 89 I 0705-94 58 04 I [email protected]. LEDAMOT Björn Bäck I 0704-18 80 61 I [email protected] 1 Mia Joelsson I 08-773 07 80 I [email protected] 2 Maria Holmgren I 0705-38 32 95 I [email protected] Kjell Stillman I 0767-67 69 96 I [email protected] Anneli Vestlund I 0243-22 87 29 I 070-750 14 47 I [email protected]. Ulrika Landegren & Ann-Britt AbrahamssonVALBEREDNING Sanna Brandt I 070-438 62 82 (sammankallande) Yvonne Samuelsson & Marita Palmqvist
KLUBBSHOPEN Jenny Linderoth I 0171-47 00 07 I 0735-68 7660 I [email protected]ÖRMEDLING Helene Bertolani I 0735-04 78 03 I 040-54 78 03 I [email protected]ÄLLNINGSANSV. Britta Samuelsson I 0300-54 02 05 I [email protected]ÄLLNINGSKRITIK- MOTTAGARE Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-82 82 00 I [email protected]é Jenny Linderoth I 0171-47 00 07 I 0735-68 76 60 I [email protected] Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-828200 I [email protected] Christina ”Ki” Öberg I 0300-393 89 I 0705-94 58 04 I [email protected] Anneli Vestlund I 0243-22 87 29 I 070-750 14 47 I [email protected] Petra Roholt I 0708-47 18 24 I [email protected]
PERROBLADET NR 1 2013 – MANUSSTOPP 15 FEBRUARI
ANSVARIG UTGIVARE Veronica Tuszkay 0300-282 02 I 0761-82 82 00
REDAKTÖR Katarina Göransson 0739-87 03 29 Östra Vramsvägen 82 298 32 TOLLARP [email protected]
P E R R O B L A D E T N R 3 / 4 2 0 1 2Medlemstidningen för Perroklubben utkommer med 4 nr/år. Redaktionellt material och annonser skickas till redaktören. Annonsörer och författaren ansvarar själv för riktigheten i insänt material. Redaktionen har rätt att redaktionellt behandla insänt material, liksom refusera material som ej står i överensstämmelse med Perroklubbens syften. Material kan komma att sparas till kommande nummer.
MEDLEMSAVGIFT FÖR 2012 Separat inbetalningskort skickas. Grundavgift 250:- Övriga Norden 250:- Familjemedlem 60:-
Medlemsavgiften betalas in på pg 131 64 07-4 Svenska Perro de Agua Espanol-klubben
2 3
Ordföranden ”ordar”
Ni har väl inte missat att vi numera finns på facebook?Svenska Perro de Agua Español klubben
Jaha då var sommaren slut för denna gång. Men alla ljusa minnen finns kvar och tur är väl det. Min och ”Sallienallie”s sommar har inneburit att vi kommit ut på lydnadsplan och börjat tävla, något som jag aldrig gjort förut. Det är ofantligt skoj och lärorikt. ”Sallienallie” passade även på att bli SEUCH vilket inte heller är fy skam men, om jag ska välja något så väljer jag lydnaden. I lydnaden krävs mycket annat än ”bara” skönhet bland annat fokus, uthållighet, precision och framförallt samarbete. Fler goa sommarminnen är ju naturligtvis årets ”Perrotäff” i Gränna kanske den bästa träffen hitintills. Den gemensamma middagen och miljöbanan var två nya och mycket uppskattade aktiviteter. Tänk att så många kan ha så roligt på en och samma gång utan att det kostar ”skjortan”. Fantastiskt!
Nu något helt annat… Något som jag reflekterat över, är att vår ras nu kommit upp i en aktningsvärd ålder här i Sverige. Vilket i sig betyder att fler hundar som jag förr kände till, inte finns längre. Så är det ju bara, vare sig vi vill eller inte. Med anledning av det vill jag påtala vikten av att vi alla hjälper till med att uppdatera fotogalleriet ”Hundar som gått i avel”. På vår hemsida finns en sådan rubrik under Avel & Hälsa. Nu när dagarna blir kortare, mörkret faller och vädret bistrare är det säker än fler som ägnar mer tid inomhus och då kanske mer tid framför datorn. Passa då på att hjälpa till med att komplettera galleriet.
Syftet med fotogalleriet att komplettera SKK’s hunddata. På SKK’s databas finns namn, officiella hälso- utställnings- och tävlingsresultat m.m. men inga bilder på hur hundarna ser/såg ut. Framtida hundägare och uppfödare ska kunna använda detta och se hur hundar som gått i avel längre tillbaka såg ut. För en uppfödare kan en bild säga mer än tusen ord, som tex pälskvalitet/färg, vinklar, öronansättning m.m. Och för dig som ”vanlig” hundägare kan det kanske vara roligt att se att just din hund kanske är en kopia av sin farfars far eller nått liknande. Målet med fotogalleriet är att ALLA hundar som gått i svensk avel ska finnas på bild. För att detta ska bli möjligt behöver Du skicka in en bild på hunden/hundarna samt hundens/hundarnas registreringsnummer och fullständiga namn till [email protected] så läggs det ut efter hand de kommer in. Hundens/hundarnas titlar ska inte finnas med då de upplysningarna finns på SKK’s hunddata.
Du som inte har någon hund som gått i avel är också väldigt viktig i detta arbete! Du har ju faktiskt en, eller kanske flera hundar som har en uppfödare, eller hur? Så påminn dem. Du kan ju alltid fråga (lite diskret) hur det kommer sig att de inte skickat in någon bild ännu. För rasens skull räcker det inte med att uppfödaren vet hur hundarna såg ut förr. De kanske slutar med uppfödning, börjar föda upp en annan ras eller ”försvinner” av någon annan anledning och då går värdefull information till spillo.
Om alla hjälper till kommer det att bli en himla massa bilder på vår hemsida och det vore väl kul. Så kom igen nu ALLA så tar vi ett samlat grepp och börjar skriva historik.
Å här kommer en vädjan till… I augusti 2011 beslöt styrelsen att efter ett förslag från avels- FORTS »
kommittén (AK) ta fram en blankett för insamlandet av sjukdomar- och defekter inom vår ras. En sådan blankett finns sedan ett och ett halvt år tillbaka, under rubriken Avel & hälsa – Sjukdomar- och defekter. Vad har hänt sedan dess INGENTING. Inte en blankett har inkom-mit. Det kan ju bara inte vara så att inga hundar är diagnostiserade eller att inga hundar har en defekt. Jag vet att det finns såväl sjuka som defekta hundar och det är inget att hymla med. Ju mer forskning som sker och ju skickligare veterinärer vi får – desto fler sjukdomar och defekter kom-mer att upptäckas. Flera studier såväl i Sverige som utomlands visar att många sjukdomar och defekter är ärftliga. För att SPDAEK i framtiden ska kunna hjälpa till i forskningsarbetet då det gäller uppkomna sjukdomar och/eller defekter behöver vi din hjälp som enskild hundägare eller uppfödare. Har din hund fått en diagnos av en veterinär? Då hjälper du vår ras genom att fylla i blanketten sjukdomar & defekter och bifoga en kopia på veterinärintyget. Det kan även vara så att hunden inte fått någon diagnos men, Du kan i alla fall skicka in en sjukdoms- och defektblankett och beskriva symtomen. På så sätt kan SPDAEK få reda på om fler hundar har samma symtom. Ju fler hundar vi kan identifiera som har en sjukdom, defekt eller symtom, ju friskare hundar kan vi få i framtiden. Tack för hjälpen även i detta arbete.
Visste Du att SPDAEK har otroligt många medlemmar i förhållande till antal registrerade hun-dar? Visste Du inte det så, vet Du det nu. Det i sin tur innebär att vi kan och gör otroligt mycket tillsammans. Tack alla för det gångna året, ingen nämnd ingen glömd. Tillsammans är vi bäst!
Ha en underbar jul och ett förträffligt gott nytt år önskar
5
Pontus Larsson, SollentunaPeter Engström, KarlstadAnders Jansson, StockholmVäLKOMEN GENOM KENNEL BELLAMIGO
Karin Jakobsen-Andersson, GislavedAnna Sundman, BankerydMonica Gillenius, MölndalVäLKOMEN GENOM EYEBALL’S KENNEL
Eva Shellhammer, ÖrebroAngelika Hoffman, HuddingeMartin Fredriksson, HerrljungaAnna Waldenström, LidingöVäLKOMEN GENOM NISSADALENS KENNEL
Annica Jonsson, FalkenbergLinda Friberg, Florence, ItalienBente Nymoen, Ankenesstrand, NorgeSofie Fredin, KungälvVäLKOMEN GENOM KENNEL RAMITA DE PALMA
Vi hälsar våra nya medlemmar välkomna till Svenska Perro de Agua Español klubben:
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 4
Veronica
SPDAEK kallar till ÅRSMÖTE 2013 … och bjuder in till föreläsning
Söndagen den 3 mars 2012, klockan 11:00. Vi träffas i vattentornet Svampen, Dalbygatan 4 i Örebro.
Motion som medlem önskar få behandlad vid årsmötet skall skriftligen (EJ via e-post) avlämnas till klubbens sekreterare:
Jenny Linderoth, Knoppbacka Gård, 749 51 Grillby. Senast fyra veckor före årsmötet (11/2-2013).
Dagordning samt till styrelsen inkomna motioner kommer att läggas ut på klubbens hemsida två veckor innan årsmötet.
Efter årsmötet finns det möjlighet att äta en helgbuffé tillsammans på Svampens restaurant. Självkostnadspris 135:-/person. Föranmälan behövs dock för detta senast tre dagar innan årsmötet.
Vi avslutar dagen med en föreläsning om ögonlysning och ögonsjukdomar med veterinär Anna Arvill.
I ett försök att få ner klubbens portokostnader kommer vi hädanefter skicka ut fakturan för förnyat medlemskap via mail. För att detta ska kunna genomföras behöver vi komplettera vårt medlemsregister med korrekta mailadresser. Vänligen lägg ett mail med medlemsnummer samt namn och mailadress till: [email protected]
KI ÖBERG
PS. För er som inte har mailadresser kommer vi givetvis fortsätta skicka via vanlig post.
EFTERLySNING!!! mail-adresser
9www.perroklubben.se www.perroklubben.se
INbJUDAN TILL SPDEAK’S
Medlems- och uppfödarmöte26-27 JANUARI 2013 PÅ SÄTRA bRUNN, SALA
På nästa års Medlems- och uppfödarmöte kommer vi att diskutera den arbetande hunden och ska arbeta med att ta fram ett arbetsprov för rasen. Alla medlemmar har möjlighet att tycka till, samt komma med förslag på mötet. Dessutom kommer arbetsgrupen presentera hur långt de har kommit. Slutligen får vi höra Elisabeth Landfors från Collieklubben prata om mentalindex, hur dom arbetat fram detta i sin klubb och hur detta implementerats i aveln. Allt detta i en underbar miljö på Sätra Brunn. Hjärtligt välkomna!
Anmälningstiden går ut den 4 januari 2013. Anmälan och betalning kan ske dels via blankett Plusgiroanmälan, eller via e-post till [email protected] OBS! Vid anmälan är det av yttersta vikt att fullständiga namn och adressuppgifter uppges. Samt att medlems-nummer i SPDAEK finns uppgivet.
Anmälningsavgiften sätts in på SPDAEK’s plusgiro 1316407-4 senast 11 januari 2013.
INFORMATION O FRåGOR Ring 0735-68 7660 eller maila [email protected]
Kostnad 1000 kr/personI detta ingår boende enkelrum eller dubbelrum, mat (lördag: fm/em kaffe, lunch och 3-rätters middag, söndag: frukostbuffe fm/em kaffe och lunch) samt tillgång till SPA anläggningen på Sätra brunn.
Det är begränsad antal platser så först till kvarn gäller. Det tillkommer tillägg för hund i rummen, dessutom kan de tyvärr inte vara med under konferensen.
Klubben subventionerar alla deltagare med 750:- per person plus lokalkostnad och föreläsare.
SäTRA BRUNNEn härlig gammal kurortsanläggning med 110 pittoreska trähus utspridda över hela området. Anläggningen erbjuder lugn och ro och tid till eftertanke. Frisk luft får Ni på köpet då man rör sig mellan boende, konferens, spaanläggning, pub och restaurang, allt inom gångav-stånd.
Vi har fri tillgång till SPA anläggningen med 34-gradig pool, gym och bastu. Det finns möjlighet till att lyxa till vistelsen (lördagkväll) med någon av deras sköna spabe-handlingar se www.satrabrunn.se Detta bokar och bekostar man isåfall själv.
FOTO: BJÖRN BÄCK
TEMA: Aktiv PerroHar du lyckats fånga din perro när ni tävlar, tränar, simmar, leker eller på något annat sätt som visar upp den aktiva sidan av vår ras då skall du vara med och tävla! Fina priser utlovas!
FÖR ATT DELTA: Maila din bild som bilaga i jpg-format (så hög upplösning som möjligt) till [email protected] Glöm inte att skriva ditt namn, hundens namn & kennelnamn samt passande bildtext...
MAX 5 BILDER PER DELTAGARE. Rättigheterna på alla inskickade foton tillfaller klubben.
SISTA ANMäLNINGSDAG: 31 januari 2013. Vinnare meddelas på årsmötet i mars 2013.
JURyN GENOM BJÖRN BÄCK
Fototävling 2012 TEMA:
Aktiv perro!
FOTO: BJÖRN BÄCK
APRIL DESIGN ADD SOME PEPPER ”PIPPI” – SE VCH ÄGARE: MARIA HOLMGREN
”FANTA” – SE VCH ÄGARE: ANNICA HERMANSSON
ABERLOURS BORN IN TIME ”BUSTER” – SE VCH ÄGARE: ANNA ANDERSSON
forts. VI GRATULERAR!
10
Svenska Kennelklubben ser det inte som en lösning att använda olika färger på band på hundarnas koppel för att kommunicera med omvärlden. Banden kan misstolkas av både hundägare och allmänhet. Det finns en stor risk att de hundägare som väljer att inte använda bandet, eller inte vet om att det finns, blir utsatta för en allmänhet som kastar sig över en försvarslös hund. Likaså kan det blandas ihop med de hundar som är utbildade assistanshundar, som bär ett gult täcke i tjänst.
Svenska Kennelklubben påminner i stället om befintliga umgängesregler mellan människor och hundar:
•Alltidförstfrågaomdufårhälsapåenannanshund!
•Aldriggåframtillenensamkoppladhund!
•Aldrigstöraenhundsomäterellersover!
•Aldrigspringanärenlöshundfinnsinärheten!
•Alltidståheltstillaomenokändlösspringande hund kommer fram till dig!
Vi tycker samtidigt att det är viktigt att hundägare respekte-rar att alla hundar varken vill eller ska hälsa på varandra. Det är ofta vi människor som tvingar våra hundar in i situa-tioner som de aldrig skulle välja om de var lösa, med risk för onödiga olyckstillbud. Med större insikt i hundägandet ska inga färgade band behövas! Dessutom påminner vi alla hundägare om det strikta hundägaransvaret som vi hundägare alltid har.
Hundägarens ansvar kommer att vara en del i en komman-de kampanj som Svenska Kennelklubben ska genomföra under 2013: Att öka hundägaransvaret för att minimera inskränkningar och förbud i att äga hund.
Ansvarstagande hundägare är den bästa reklamen för hunden och hundägandet. Vi hundägare kan aldrig för-vänta oss respekt om inte vi respekterar andra!
2:3 att till avel endast använda hundar som inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder och som har ett gott och för rasen typiskt temperament. Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel.
Med allvarlig sjukdom avses tillstånd som till exempel ger upphov till bestående smärta, fordrar livslång medicinering eller orsakar förkortad livstid.
Med allvarligt funktionshinder avses tillstånd som väsentligen påverkar funktioner såsom andning, cirkulation, rörelseförmåga, syn och hörsel.
Exempel på allvarlig sjukdom/funktionshinder är kliniska symtom på grund av HD, ED, osteochondros, patellaluxation, legg perthes, diskbråck, hjärtfel, epilepsi, atopisk dermatit, nedsatt sköldkörtel- eller bukspottkörtelfunktion och andra i rasens avelsstrategi (RAS) prioriterade sjukdomar/funktionshinder.
Ovanstående gäller oavsett om hunden medicineras eller har opererats för sjukdomen/funktionshindret.
Att generellt uttolka överdrivna rädslereaktioner och aggressivt beteende är i dagsläget inte möjligt. Förutom uppfödarnas egna iakttagelser kan till exempel Mentalbeskrivning Hund (MH) och/eller Beteende- och Personlighets- beskrivning Hund (BPH) användas som vägledning, exempelvis i de fall svårighet till avreaktion och social oförmåga kan utläsas. Information om rasens mentalitet och typiska särdrag bör kunna återfinnas i den rasspecifika avelsstrategin (RAS).
För att avgöra om någon handlat i strid mot grundregel 2:3 kan en bedömning komma att göras om uppfödaren, utifrån tillgänglig information, borde ha förstått att hunden i avseende på mentalitet inte var lämplig att använda i avel.
Forts. 2:3 att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman.
Med tillgänglig information avses inte bara resultat registrerade centralt hos SKK utan även annan information gällande de tilltänkta avelsdjurens hälsa och mentalitet. Till exempel oregistrerade resultat eller andra av djurägaren kända uppgifter om hälsotillstånd.
En bedömning av ökad risk kan baseras på kunskap om närbesläktade djur inklusive erfarenheter avseende tidigare producerad avkomma.
På grund av de hälsorisker dubblering av merleanlaget medför kan det inte anses förenligt med punkten 2:3 att para två hundar som är kända anlagsbärare för färgen merle med varandra.
Avseende höftledsdysplasi kan det inte anses förenligt med punkten 2:3 att använda hund med HD-grad E i avel eller att para två hundar med HD-grad D med varandra. Oavsett HD-grad är det inte heller förenligt med grundregeln att använda hundar med kliniska symptom på HD i avel (se ovan).
2:4 att som ägare av avelshund följa SKKs hälsoprogram. För raser med krav på veterinärmedicinskt/ genetiskt undersökningsresultat och/eller genomförd mentaltest/mentalbeskrivning/prov ska giltigt intyg om detta finnas för avelshundarna före parningstillfället.
SKKs hälsoprogram omfattar tre nivåer: •centralregistreringavveterinäraundersökningsresultat •kravpåundersökningsresultatföravelsdjur •kravpåundersökningsresultatochinskränkningarianvändandetavavelsdjur
Ansvaret för att giltiga intyg föreligger före parning är ömsesidigt för såväl hanhunds som tikägare.
SKK stödjer inte det gula bandet!
Vägledning vid uttolkning av grundreglernas avelsparagraf, 2. Avelsetik
2:5 att inte använda hund i avel som vid DNA-test visat sig vara bärareav dubbla anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning. Hund som visat sig vara bärare av enkelt anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning får användas i avel, men endast i kombination med genetiskt/hereditärt friförklarad hund och under förutsättning att detta inte står i strid med gällande hälsoprogram.
Med recessiv nedärvning avses härvidlag enkel recessiv nedärvning, det vill säga sjukdomar/egenskaper som styrs av en enstaka mutation.
Hereditärt friförklarad innebär att en hund med hjälp av sina DNA-testade och därigenom friförklarade anfäder själv kan anses vara fri från det aktuella anlaget. Den enskilde uppfödaren måste själv bedöma vilken tilltro ett hereditärt friande resultat ska tillmätas, eftersom det inte finns några begränsningar avseende antalet generationer av hereditärt friade hundar i SKKs hälsoprogram.
2:6 att till avel endast använda hund som kan fortplanta sig på ett naturligt sätt. Används artificiell insemination (AI) trots avsaknad av dokumenterad avelsförmåga ska respektive ansvarig AI-veterinär intyga att hanhunden och tiken inte bedöms ha nedsatt könsdrift eller oförmåga till normal parning.
AI ska ske enligt de föreskrifter som gäller i landet där insemineringen görs men får aldrig utföras av annan än legitimerad veterinär. I Sverige krävs att veterinären har Jordbruksverkets tillstånd att utföra insemineringar.
Fortplantning på ett naturligt sätt inbegriper såväl parning som valpning. Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt
Hundsporten och framför allt utställningar har ett stort internationellt intresse. Det sträcker sig runt hela vår jord från Sydamerika i väst till Japan i öst. Tusentals människor med vitt skilda kulturer och bakgrunder reser världen runt och dömer hundar. En viktigt gemensam nämnare har alla dessa domare, kanske också den enda, ett intresse för hund!
DOMARENS UTBILDNING
Oavsett från vilken del i världen som domaren kommer finns det en mängd omständigheter som spelar en viktig roll för den slutliga pris-sättningen av din hund. Bakgrund och
erfarenheter? Vilken grund- och vidareutbild-ning har man genomgått? Deltagande på domarkonferenser och egna studier? Vilka referensramar har man byggt upp, både nationellt och internationellt? Hur kontinuer-ligt dömer man en ras eller flera på inofficiella som officiella utställningar? Vilken förmåga har man att kunna se, känna, jämföra och värdera? Liksom att kunna motivera sig, fatta beslut, både enkla och svåra?
RASSTANDARDEN
Till domarens hjälp finns rasstandarden. En beskrivning på idealhunden som i princip inte existerar. Vår moderorganisation FCI
Hur kan det komma sig att din hund ena dagen får Excellent och BIR och nästa dag slutar på Very good eller kanske till och med ännu lägre? Många utställare ställer denna fråga och svaren är lika många som frågorna. Ett snabbt och enkelt svar är kanske att vi alla är levande individer, både domare, utställare och hundar. Levande individer med olika erfarenheter, kunskaper, upp-fattningar, värderingar och sinnesstämningar. Likaså att vi dömer just nu och inte sedan!
(Fédération Cynologique Internationale) erkänner de raser som vi bedömer. Dessutom finns ett antal inhemska erkända raser i såväl Sverige som andra länder. Standarden skrivs av respektive ras hemland. Därefter översätts den inte enbart på de större internationella språken utan även på respektive lands språk. Det kan innebära att både ord och värdefulla nyanser faller bort vid dessa översättningar. Det finns otroligt detaljerade rasstandarder på flera sidor som exempelvis för mastino napoletano. Det finns också motsatsen, såsom för golden retriever. Den första kräver både måttband och matematiska formler. Den andra lämnar mycket öppet för egna tolkningar. Eller hur skulle du tolka meningar som ”halsens omfång ska på dess mitt vara lika mycket som 8/10 av mankhöjden”? Liksom att en hals på annan ras ska vara placerad så att den med ”lätthet kan följa ett spår”? Likaså ord som måttligt, lagom, medelstor och av god längd?
Om jag i båda fallen skulle dela ut dessa två standarder till en grupp domare och utställare, vet jag att jag skulle få nästan lika många svar som deltagare på vad var och en värderar högst vid sin bedömning. Några ser typ och helhet främst medans andra skulle se till huvud och uttryck. Det finns de som skulle ha valt anatomi och rörelser istället före funktionell pälskvalitet liksom temperament före en komplett tandrad eller rätt storlek. Vem har den rätta prioriteringen? En hund består av både fel och förtjänster och de ska alltid vägas mot varandra om det inte tydligt anges i standarden som fel eller diskvalificerande. Men inte ens de diskvalificerande felen skulle vi tolka lika!
PRISSäTTNING
Alla hundar har fel! Men det är inte så enkelt som några tror att ett fel påverkar graderingen från Excellent/CK till enbart Excellent. Vid två fel, från Excellent till Very good och skulle
hunden ha fyra fel eller fler skulle priset bli Sufficient eller till och med Disqualified. Nej, det är summan av hundens förtjänster som sätter det slutliga priset, oavsett om jag som domare hittade ett eller flera fel! Återigen är det utrymme för domarens personliga tolkning.
Handen på hjärtat – har du jämfört din hund mot gällande standard? Kan du se objektivt på din hund? Är det verkligen så att alla hundar som ställs ut är av championkvalitet? För det är ju ändå det priset som majoriteten av utställare förväntar sig att de ska få?
SäRSKILDA RASSPECIFIKA DOMARANVISNINGAR (SRD)
Dessutom finns numera SRD att ta hänsyn till vid bedömningen. Det innebär att; hundar ska kunna andas obesvärat, hundar ska kunna uppvisa ögon fri från irritation, hundar ska ha frisk hud liksom friska tänder, inga hundar ska varken vara överviktiga eller för magra för sin ras, pälsen får inte vara så omfångsrik att den besvärar hunden liksom att alla hundar ska kunna röra sig rastypiskt utan synbar ansträng-ning. Dessutom ska alla hundar ha mentalitet som tillåter att de kan fungera i samhället. Väldigt viktiga punkter men som ger utrymmet för domarens egna tolkningar.
BEDÖMNINGEN I RINGEN
Arrangören på utställningen räknar med att domaren dömer ca 20-25 hundar i timmen. Det blir max tre minuter/hund. Det kan tyckas lite men med domarens rutin, utmärkta ring-sekreterare och duktiga utställare fungerar det oftast utan problem. Under dessa tre minuter ska jag som domare bedöma hundarna enskilt med kritik och i konkurrens med övriga de-ltagare i klass och ras. Som publik har du mer tid att bedöma samma hund, därför att du kanske ser den vid andra tidpunkter, utanför ringen och under tiden som hunden befinner sig i ringen med sina konkurrenter.
FORTS »
14 www.perroklubben.se www.perroklubben.se
DOMARKONFERENSER
För att vi domare både ska förkovra oss på raserna och på sikt ska få en enhetligare bedömning arrangerar de flesta ras- och specialklubbar återkommande domarkon- ferenser, med blandat resultat. Bäst genom-slagskraft beror oftast på hur rasen presenteras både i teori och i praktik liksom genom klubbarnas raskompendier. Likaså vilka hundar som klubben har valt att symbolisera idealhunden. Här har klubbarna ett stort ansvar som kan påverka domarna.
HUNDENS DEL I BEDÖMNINGEN
Hundens dagsform spelar ytterligare en stor roll för bedömningen. Exempelvis kan hunden påverkas beroende på plats och omgivning. Tidpunkten i hundens liv, konkurrenternas beteende och förarens nervositet. En jobbig bilresa till en utställning kan resultera i trötta rörelser, brist på utstrålning och dålig hållning. En tik i löpperiod är kanske inte lika ”på” som en hane som känner vittringen av densamma! En päls som för länge sedan varit i sin blom-ning är inte detsamma som en som är på G! Höjden på hundar förändras inte bara pågrund av ovana och underlag utan också hundens sinnesstämning vid tidpunkten.
MEN HUR KAN SAMMA HUND Få OLIKA PRIS AV SAMMA DOMARE?
Anledningarna är naturligtvis desamma som jag redan nämnt men jag kan ge ett konkret exempel. Det var en hund av en något udda ras som jag dömde i juniorklass. Han var naturligtvis under utveckling men jag bedömde honom att ha utmärkta förutsättningar. Det resulterade i både Cert och BIR. Samma hund ställdes ut senare för mig med resultat 2:a! (enligt det tidigare systemet). Det berodde på att han såg än mer omogen ut än vid vårt första möte tre år tidigare. Likaså har hundar som jag tidigare premierat högt kommit tillbaka i dålig kondition. Det har resulterat i lägre pris och sura utställarminer.
FINNS DET INGEN SOM DÖMER FEL?
Vi domare dömer utifrån våra kunskaper och naturligtvis kan dessa vara högst skiftande. Samtidigt är det viktigt att arrangören tar sitt ansvar och bjuder in rätt domare på rätt ras! Jag tycker t ex det är högst oärligt att låta allrounders från ”landet långt bort” döma våra inhemska nordiska raser, då de knappt finns utanför Nordens gränser. Likaså att man verkligen frågar samma domare vilka ras- grupper som han föredrar. Detta med hänsyn till att domaren då kan välja de raser som han bäst behärskar.
SAMMA PRIS MEN OLIKA VäRDE
Jag hävdar att vi tar både vinst och förlust på olika sätt beroende på vem som dömer. Respekten för domaren och hans kunskaper liksom engagemang och uppförande kan vara nog så betydande för hur utställare värderar en domares bedömning.
SLUTLIGEN
Finns det någon som har facit på denna fråga? Varför dömer vi så olika? Vem dömer rätt och vem dömer fel? Som jag skrev i inledningen är vi inte mer än människor med olika erfaren- heter, bakgrunder och värderingar. Det är precis som livet utanför utställningsringen. Konsten är den att vi alla måste respektera varandra om det så är inom politik, religion eller i den närmaste familjen. Bedömningen är domarens subjektiva uppfattning av din hund. Till den dagen vi får ett nytt bedömnings-system får vi göra så gott vi kan och det är jag övertygad om att många av världens domare redan gör. Får du någon gång en möjlighet att själva döma, ta den – förståelsen för domarens beslut brukar bli mer tydliga då!
HANS ROSENBERG UTBILDAD ExTERIÖRDOMARE 1984 God Jul &
Gott Nytt år!VALPAR VäNTAS TILL JUL. BERäKNAD LEVERANS V. 7 – www.CALMIGOS.SE
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 1716
Hur länge har du fött upp PDAE? Hur kom det sig att det blev PDAE?
Vår första pdae köpte vi 2004 och med henne startade vår uppfödning. Vi har fött upp pdae sedan 2006. Att det blev denna ras berodde på att vi ville ha en hund som var arbetsvillig och inte allt för stor, dessutom vattenintresserad.
Vi har haft hundar i över 40 år, av olika raser. Vi har även fött upp Pyreneerhundar. När vår Golden Retriever började bli gammal så ville vi ha en mindre hund som var arbetsvillig och samtidigt en härlig sällskapshund. Jag tittade runt på internet på olika raser och hittade pdae som vi blev intresserad av. Jag började ta reda på hur hundens kynne var. Då på den tiden fanns det inte så mycket information om rasen egentligen, men det vi fick veta tilltalade oss. Efter det var vi på utställningar och träffade några hundar, som vi blev mycket förtjusta i. Sen blev det att börja leta valpar hos uppfödarna i Sverige och övriga Norden.
Vi har aldrig ångrat att detta blev vår ras!
Hur gick det till när du ”döpte” kenneln?
Kennelnamnet kom till av vårt eget efternamn Linder och sedan av att detta är en vattenhund. Så då blev namnet Lindvattnet´s.
Har du/har du haft någon mentor?
Ja, jag har haft mentorer, dels andra pdae kennlar i Sverige och övriga Norden. Vi har även haft mentorer som föder upp andra raser. Vi har ett gott samarbete med kennlar i Sverige och vi diskuterar och ger varandra stöd råd.
är det någon av dina hundar som betytt särskilt mycket för dig?
Självklart är det ju vår stamtik som är mycket speciell, det var ju med henne som kenneln startade. Men alla våra hundar har något speciellt och har sidor som vi älskar.
Hur många hundar har du?
Vi har 3 hundar hemma och 4 hundar på foder.
Vad har du för målsättning med din avel?
Målsättningen med aveln är ju så klart att få fram friska, sunda hundar. Vi vill behålla arbetsviljan och det som utmärker hundens kynne. Viktigt är också att hunden ska kunna fungera i familjen tillsammans med både människor och andra hundar. Samt att hundarna är rastypiska.
Hur tycker du att rasen har utvecklats under åren?
Temperamentet på rasen har blivit mycket bättre, hundarna har blivit socialare, tryggare i sig själv än vad de har varit. Vi uppfödare har ett stort ansvar i att avla på trygga, sunda och friska aveldjur.
Hur aktiverar du dina hundar?
Vi tränar specialsök, rallylydnad, lydnad och lite agility, spår och sök. Dessutom är vi mycket ute i skog och mark.
LINDVATTNETS KENNEL Tuula Linder
Nämn någon hund från din egen uppfödning som utmärker sig speciellt och i så fall på vilket
sätt?
Jag tycker att alla hundar vi har fött upp har många fina kvalliter, därför har jag svårt att nämna någon speciell hund. De flesta av våra valpköpare tränar sina hundar mycket bra, även om många kanske inte vill tävla eller ställa ut. Får valparna ett hem där de får en fast hand, kärlek och träning i rätta proportioner så blir de underbara familjehundar och det tycker jag att de flesta ägare har klarat med bravur!
Känner du till RAS?
Så klart känner jag till ras.
Använder du RAS i ditt avelsarbete?
Jag använder ras.
Vad tycker du är bra med RAS?
Ett viktigt arbetsinstrument för oss uppfödare i vårt avelsarbetet. Där man kan få mycket information om linjer och individer.
TUULA LINDER
LINDVATTNETS KENNEL
www.perroklubben.se 18
Hur länge har du fött upp PDAE? Hur kom det sig att det blev PDAE?
Jag har fött upp perro sedan 2008. Min första perro skaffade jag 2002 men det dröjde några år innan jag började avla. Första gången jag såg en perro var i Dalarna och jag tyckte den såg så trevlig ut, så när jag kom hem läste jag om rasen och på den vägen är det. Har även strävhårig tax som vi fött upp sedan 1981.
Hur gick det till när du ”döpte” kenneln?
Eftersom vi bor i Nissans dalgång var det ett ganska lätt val – Nissadalens kennel, vi fick kennelnamnet godkänt 1983.
Har du/har du haft någon mentor?
Ja, jag har haft mycket god hjälp från både Marianne på Hund´s kennel och Marita på Ramita de Palmas kennel.
är det någon av dina hundar som betytt särskilt mycket för dig?
Alla mina hundar betyder mycket men Gilda, min första perro, betyder kanske mest och har en speciell plats i mitt hjärta.
Hur många hundar har du?
5 perros och några strävhårstaxar.
Vad har du för målsättning med din avel?
Att få fram friska och sunda hundar.
NISSADALENS KENNEL Maria Levinsson Hur tycker du att rasen har utvecklats under åren?
Att avelsarbetet hela tiden går framåt.
Hur aktiverar du dina hundar?
Vardagslydnad, mycket promenader i skog och mark och bad/vattenträning samt vallning av får.
Nämn någon hund från din egen uppfödning som utmärker sig speciellt och i så fall på vilket
sätt?
Min nu 6 månader gamla Nissadalens Agitha en mycket lugn, social och väldigt lättlärd liten dam som jag ser fram emot att få följa framöver.
Känner du till RAS?
Ja.
Använder du RAS i ditt avelsarbete?
Ja.
Vad tycker du är bra med RAS?
Att vi uppfödare följer den i vårt arbete att få fram friska och trevliga hundar. Ett bra verktyg.
MARIA LEVINSSON
NISSADALENS KENNEL
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 2120
Gränna 2012 – succé såklart!Ännu en gång var årets Grännaträff en oerhört trevlig och väldigt intensiv helg. Fantastiskt väder hade vi på lördagen, medan den ”typiska svenska sommaren” visade sig under söndags-förmiddagen då entusiasterna stannade kvar och tävlade KM i lydnad, klass 1 och 2. På fredagskvällen tävlades det lydnadsklass 3 samt KM i Rallylydnad. Stor uppslutning var det, så vi kan nog förvänta oss att det blir ett återkommande moment framöver.
I vanlig ordning arrangerades det på lördagen den lättsamma men ansträngande (för matte/husse) femkampen; potatis på sked, hundbowling, uppletande, boll under låda och favoriten – snabbaste perron. Var man inte nöjd med detta så var det även massplatsliggning, coachning i lydnad och hundmöten, uppvisning av lydnadsprogram, prova på agility, möjlighet till SoR prov, föredrag om hur man enklast klipper en perro och slutligen den stora nyheten – miljöbanan. VÄLDIGT OMTyCKT!! Lördagskvällen samlades vi alla för grillning, musik och umgänge. Vi ses väl nästa år i Gränna!?
FOTO: JEANETTE SVENSSON
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 2322
FOTO: BJÖRN BÄCK
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 2524
Tjh Hunds besame CINCOHur kommer man på att träna sin söta lilla Perro de Agua Español
till att bli en Försvarsmaktshund?
För flera år sedan körde jag nämligen upp vår rottweiler till tjänstehund, så jag vet att det är en jättebra träning. Jag kunde inte släppa tanken på kursen, så jag tog kontakt med kursledaren och undrade om vi hade någon möjlighet att få vara med och träna trots att Cinco inte tillhör brukshundraserna. ”Ja visst,” blev svaret, ”kom med på nästa träning så får vi testa honom.” Vi var med på nästa träning och det visade sig att Cinco var
lämplig, dvs. tillgänglig, hanterbar och skott-säker. Så i början av juni 2011 började vi den intensiva träningen för att klara certprovet och därmed bli godkänd Försvarsmaktshund/patrull. Vårt mål med träningen var att bli god-kända på ett certprov för försvarsmaktshundar.
MYCKET – BRA! – TRäNING
En tjänstehund ska klara av hantering av annan person än föraren, lydnad, bastjänst,
patrullering med ljud, vind och spår samt fast bevakning. Efter godkänt prov skriver man kontrakt med försvarsmakten och blir placerad inom hemvärnet.
Vi har tränat i stort sett 2-3 gånger i månaden med instruktörer och däremellan har tränings-gänget kört 1-2 gånger i veckan utan instruk-törerna, så det har tagit mycket tid. Det är tur att maken också har ett hundintresse!
Innan ekipaget får göra certprovet måste hunden vara godkänd i lydnad motsvarande lkl i bruks, dock ej apportering samt kryp.
CERTPROVET
Helgen 21-22 april 2012 var det dags för certprovet. Vi var 4 ekipage som skulle göra provet. Det började med att vi byggde basen på fredag kväll i hällande regn. Basen bestod av ett militärtält för basvakterna och en koja för varje hund (hundarna vistades i basen under hela provet utom när de skulle jobba). När det var gjort åkte var och en hem till sig och försökte sova och ladda för helgens prov.
När vi kom till samlingsplatsen på lördags- morgonen tog jag ut Cinco ur bilen och gick med honom till och runt gruppen, som bestod av domarna, instruktörerna och figuranterna, för att de ville se om han tog kontakt – precis som det är på ett MH-test. Därefter lämnade jag över Cinco till en av basvakterna som gjorde en kontroll, dvs. kände igenom kroppen, tittade på tänder, öron och tassar. Domarna förde protokoll hela tiden. När det var klart satte basvakten in Cinco i sin bil och körde till basen. I basen blev Cinco uppbunden vid kojan som jag hade gjort i ordning kvällen före.
På eftermiddagen var det dags för spåret som var 1,5 km långt. Basvakten kom med Cinco, jag satte in honom i min bil och så åkte vi till spårmarken. Vi hade 45 minuter på oss att gå spåret och Cinco måste hitta minst 1 av 3 apporter plus slutapporten. Spåret började med en patrullstig som korsades av ett spår
vilket Cinco skulle ta upp. Jag startade Cinco och efter ca 25 meter markerade han spåret. Där stannade vi i spårets riktning och väntade i 5 minuter, för domarna ville se om hundens spårintresse höll i sig. När dessa långa 5 minuter hade gått selade jag på Cinco och så var det full fart i spåret. Det var ett väldigt krävande spår; kuperad terräng och en hel del vatten. Trots lite strul i mitten av spåret (mitt fel – kom ihåg att alltid lita på hunden!) klarade vi spåret med god tidsmarginal. Vi hade med oss alla apporterna samt slutet. Vilken känsla när Cinco markerade slutapporten!! Vi åkte tillbaka till samlingsplatsen, basvakten kom och hämtade Cinco och han transporterades tillbaka till basen.
När de 4 hundarna var klara med spåren visade det sig att 3 av ekipagen var godkända. Ekipaget som missade spåret fick inte fortsätta så det blev hemfärd för dem. Alla vi andra, utom basvakterna, åkte till hemvärnsgården, åt mat och inväntade mörkret. När mörkret föll åkte vi tillbaka till samlingsplatsen för att göra fast bevakning. Vi tog emot våra hundar och blev placerade på en öppen plats vända mot storskogen. Där skulle vi sitta bredvid varandra med ca 4 meters mellanrum och domarna stod hela tiden bakom oss och iakttog. Hundarna skulle markera om och när de hörde att en människa rörde sig i skogen och vi skulle med handtecken visa att vi kunde läsa våra hundar. Alla klarade uppdraget och hundarna hämtades av basvakten för att sova i sina kojor under natten. Vi andra åkte tillbaka till hemvärns- gården för lite nattsömn.
Så blev det söndag. Vi åkte återigen tillbaka till samlingsplatsen och då var det patrullstigen som gällde. Stigen var 1 km lång och i terrängen var ljud- och vindfiguranter gömda på olika avstånd från stigen. Dessa skulle hunden markera. Cinco och jag startade som andra ekipage. Han gjorde ett jättebra arbete, FORTS »
Jo, vi är ett gäng som tränar sök med våra hundar. Förra sommaren var det tre av tränings- ekipagen hade klarat inträdesprovet för att gå tjänstehundskursen och de undrade om inte jag och Cinco skulle hänga med på kursen. Min första tanke var att det inte var något för Cinco och jag hade inga större förhoppningar om att han skulle passa som tjänstehund, men jag ville gärna vara med för träningens skull.
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 2726
jobbade hela tiden och visade med tydliga markeringar var figuranterna var. Det gjorde han genom att vända upp och sträva ut mot figuranten i kopplets längd och jag skulle visa för domarna med handtecken om Cinco markerade en ljud- eller vindfigurant.
Så var vi tillbaka på samlingsplatsen. Nu behövde Cinco inte vara i basen eftersom han hade jobbat klart. Efter en väntan som kändes som en evighet kom domarna och meddelade att vi blev godkända på certprovet!!! De andra två ekipagen blev också godkända!
Efter en hel del eftersnack åkte vi till basen och rev den och sen var det bara att åka hem trött, nöjd och jätteglad.
KICKI JIDEBOM
PATRULLHUNDPatrullhundens främsta uppgift är att med hjälp av sina välutvecklade hörsel- och lukt- sinnen, varna sin förare för personer i bevakningsområdet.
Hunden tränas att från fasta posteringar och längs patrullstigar tydligt markera ljud i terräng. Hunden kan på mycket långa avstånd höra en människa som rör sig, och markera detta för sin förare. Hunden varnar på detta sätt sin förare för eventuella inkräktare. Vid patrullering kan hunden även med hjälp av sitt fina luktsinne ta upp och följa spår, genom vittring på marken, och avslöja personer som gömmer sig i terrängen.
På uppdrag av Armén/Hemvärnet och Flyg- vapnet och Marinen utbildar Svenska Bruks-hundklubben hundförare och hundar som placeras i Försvarsmaktens olika förband. Hund och förare ska vara ett komplement till övrig bevakning med huvuduppgift att varna förbanden.
Ammunitionssökande hundar kan med lukt- sinnets hjälp lokalisera antingen minor eller vapen. Hundarna, med sina förare, används framför allt i internationella insatsstyrkor. Sedan slutet av 1990-talet har Brukshund- klubben hjälpt Försvarsmakten att grund- utbilda hundar till en AmSökhund-pool.
HUNDTJäNSTPERSONAL UR SBK Som medlem hos Brukshundklubben kan man också utbilda sig till hundtjänstpersonal och skriva frivilligavtal med Försvarsmakten. Både Flygvapnet och Armén har i krigs- organisationen ett stort behov av kunniga hundinstruktörer som ansvarar för träning och skötsel av hundar.
FRÅN SBK.NU
RÄDDNINGSHUND
HUR ANVäNDS EN RäDDNINGSHUND? Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är den myndighet som ansvarar för krisberedskapen i vårt land. Frivilliga försvarsorganisationer som t.ex. SBK (Svenska brukshundsklubben) är viktiga resurser. Brukshundklubben har fått uppdraget att utbilda räddningshundar.
INTERNATIONELL STYRKA
MSB har en beredskap med bl.a. en Sök- och Räddningsstyrka (SWIFT) för insatser interna-tionellt. Här har Räddningshundarna en viktig roll att i skarpa lägen göra räddningsinsatser utomlands. Svenska styrkor har de senaste åren gjort insatser vid jordbävningar i Turkiet och Algeriet, där hundarna ställts inför miljöer och problem som vida överstiger dem vi har i Sverige.
POLISEN
Flera räddningshundsekipage i olika distrikt har ett framgångsrikt samarbete med polis-myndigheten i sitt län för att bistå vid sök efter försvunna personer.
SJÖRäDDNINGSSäLLSKAPET (SSRS)
SSRS är en helt ideell verksamhet som har 60 räddningsstationer med 130 båtar och 30 000 medlemmar. SSRS samarbetar med Räddningshundar sedan några år tillbaka när det gäller sök i kustområden och skärgårdar.
FJäLLRäDDNINGEN
Fjällräddningshund, eller lavinhund, är kontrakterad av polisen och hör oftast till en skoterburen fjällräddargrupp.
FRIVILLIGA RESURSGRUPPER (FRG) FRG är en kommunal resurs och består av personer med olika kompetenser, bl.a. rädd-ningshundar. Gruppens uppgift är att finnas till hands t.ex. vid en större olycka.
REDO FÖR EN UTMANING? Att träna upp en hund till Räddningshund är absolut en av de största utmaningarna för en hundförare, men det är en spännande och intressant utbildning som både du och din hund kommer att ha stor glädje av. Förutom att ni kommer att lära känna varandra bättre och lära er massa nya saker tillsammans gör ni en viktig samhällsinsats som färdigt ekipage. Så om du är redo för en riktig utmaning och har en hund som du tror håller måttet – kontakta din lokala brukshundklubb. För information om var den finns besök Brukshundklubbens hemsida på www.sbk.nu
FRåN VANLIG HUND TILL RäDDNINGSHUND
För att din hund ska bli en bra räddningshund krävs särskilda egenskaper, som stort intresse för främmande personer, stor arbetslust samt att den inte påverkas nämnvärt av besvärliga miljöer, eld, buller eller skott. Utbildningen hålls av Brukshundklubbar i hela landet och tar ca 18 månader. Alla klarar inte hela ut-bildningen, men det är en både kul och nyttig erfarenhet för både dig och din hund.
VAD FåR DIN HUND LäRA SIG? Under kursen får hunden lära sig att arbeta i alla möjliga slags miljöer. Det kan vara ras- FORTS »
Denna hunds främsta uppgift är att med hjälp av sitt välutvecklade luktsinne söka rätt på försvunna personer. Räddningsarbetet ställer stora krav på att hunden accepterar besvärliga miljöer med bl.a. lösa underlag, höga höjder, rök, buller och eld. Hunden tränas att söka av stora områden för att hitta saknade personer. Hundens ras har ingen betydelse, det viktiga är att hund och förare har rätt kvaliteter.
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 2928
Lärdomar av angreppet mot Abbe
Den 30 augusti var jag ute och rastade Abbe i Bulltoftaparken i Malmö. Han var kopp-lad och vi varvade som vanligt lek med lite lydnadsträning och vi tränade ögonkontakt och fotgående, när en lös kamphund rusade ut ur en buske och angrep Abbe. Kort efter kom kamphundens ägare och kastade sig över sin hund, och låg sedan och tryckte ner denna mot marken. Underst låg min hund och skrek för livet. Kamphunden hade bitit sig fast i Abbes nacke och försökte skaka och kampa med honom. Han höll hela tiden kvar sitt grepp och vägrade släppa.
Efter några sekunder när överraskningen lagt sig så började jag minnas alla goda råd jag hört om hundslagsmål och skred till handling.
• Lyft upp angripande hunds bakdel! Hur lyfter man 40 kg amstaff/pitbull när det ligger 80 kg ägare ovanpå?
• Knäck ljumskarna. Böjde mig ner och försökte dra isär ljumskarna. Hundens korta ben och kraftiga muskler gjorde att hävstångsverkan blev för liten. Inget resultat.
• Sparka in bröstkorgen. Måttade och la en perfekt Zlatanspark i buken på hunden. Resultat: Hunden gled iväg några decimeter men drog Abbe med sig. Kamphunden brydde sig inte. Efter två sparkar insåg jag att enda resultat skulle bli att jag orsakade slitskador på min egen hund när den drogs med. FORTS »
Efter att ha träffat några av Perroägarna i Skåne så har jag förstått att angreppet på min hund engagerade och upprörde flera på Grännaträffen. Här kommer därför mina erfarenheter av en sådan händelse, både hundmässigt och ekonomiskt.
massor och bråte, industriområden, byggnader samt naturligtvis skogsterräng. Den får träna sig att söka och markera dolda människor i alla tänkbara situationer – och ha kul samtidigt.
VAD FåR DU SJäLV LäRA DIG?
Du kommer att få lära dig mycket om hund och hundträning, första hjälpen för både människa och hund, orientering, söktaktik och mycket mer.
NATIONELL ELLER INTERNATIONELL Efter godkänt slutprov är du och din hund klara för att börja samarbeta med Polisen, SSRS, Fjällräddningen eller FRG. Beroende
på var du bor kan du ha möjlighet att gå vidare till Räddningshundsförarutbildning och den Internationella Sök- och Räddnings-styrkan (SWIFT).
TJäNSTEHUNDCERTIFIKAT Efter genomförd utbildning får du en utbild-ningspremie och din hund får Tjänstehund-certifikat som Räddningshund.
FUNKTIONSKONTROLLER För att säkerställa fortsatt hög kvalitet ska alla räddningshundekipage genomföra Funktions-kontroller varje år.
FRÅN SBK.NU
JAG BRINNER FÖR RäDDNINGSTRäNINGEN MEN DET TAR TID – JäTTEMYCKET TID! Att träna räddningshund är det roligaste jag har gjort inom hunderiet! 1993 började jag med räddningsträningen med min Rottweiler, Rottrivers Heartbreaker ”Ida”. Hon blev certifierad räddningshund 10/9 1994. 1994 kom Hinnareds Garp till oss, en Flatcoated Retriever. Jag vill ha en hund med lite mera fart i! Då visste jag lite mer, t.ex. att ska man hålla på med räddningssök är det väldigt bra om man börjar med skogssök, så det gjorde vi och tävlade även i det. Garp blev certifierad 5/4 1997 och vi var i Skövde på Räddningsskolan många gånger både på träning och utbildning. 1999 var vi med på SM för räddningshundar. Garp skötte sig exemplariskt värre var det med mina tävlingsnerver… Jag såg inte när han kom med rullen i munnen för att visa att han hittat en figurant och därmed var vi bort från finalen.
Du tränar med Räddningshundsgruppen 1-2 gånger/vecka, och tränar där hunden i alla möjliga konstiga miljöer. Dessutom ska du helst träna skogssök 1 gång/vecka. Du måste hålla bra kondition både på dig själv och hunden. Hunden måste älska att arbeta, det kan bli en hel dag i sträck, då är det ett plus om den tycker om människor. Människorna som man hittar kan vara livrädda för hundar och bete sig konstigt, en del slänger sig om halsen på hunden för de är så glada att de blev hittade, en del kryper omkring. Väldigt mycket får man vara med om!
Man lär känna sin hund och lär sig att läsa och förstå den på ett helt annat sätt än man gör till vardags. Känner du att det här är något för dig och din hund så tveka inte utan ta kontakt med din närmsta brukshundklubb och fråga var närmsta utbildning finns. Lycka till!
KI ÖBERG
Varje år arrangerar IRO (The International Rescue Dog Organisation) Världsmästerskap för Räddningshundar. 2012 gick guldet till våra grannar Finland, och i laget fanns en perro, Harpo de Valneboeiro med husse Sam Widlund. Här till vänster på bild tillsammans med sina lagkamrater Rottweilern Musanterin Gretel och husse Hannu Aska samt Bordercollien Laku Taste med matte Nina Pulli. Lagkapten var Majka Borgström.
STORT GRATTIS!
www.perroklubben.se 30
Själv fick jag en skada i långfingret, yttre fa-langen lärde jag mig att det heter. Såret är läkt men rörligheten är nedsatt och dessutom är yttre delen väldigt ofta kall och frusen. Medicinsk utredning pågår, nästa besök hos handkirurg den 13 december 2012.
Den andra hunden blev efter två månaders ut-redning ålagd att ha munkorg och kort koppel när den vistas utomhus. Vet inte om han följer detta då jag inte sett hunden efter åläggandet, troligen rastar han den på annan plats där den inte är känd.
I och med att jag själv inte är helt återställd så har ersättningsanspråken dragit ut på tiden.
Den ekonomiska processen har just inletts. Jag fick idag brev från hans försäkringsbolag där de ville att jag skulle reglera mina kostnader genom mina försäkringar. Detta är jag inte intresserad av då de bara ersätter kostnaderna för veterinär/läkare och läkemedel. Resor med egen bil, taxi, p-avgifter, förbandsmaterial och allt annat får jag stå för själv inklusive självrisken. Dessutom minskar utrymmet för sjukvårdskostnader på min hunds försäkring med motsvarande belopp. Väntar på svar, den 20/11 är sista dag för ersättning, och därefter blir det tingsrätten.
Jag återkommer i kommande nummer med besked om hur processandet kan gå till.
BJÖRN OLSSON
• Plommongreppet. Hundens matte försökte med det berömda plommongreppet. Möjligen fungerar det på hennes pojkvän men inte på en amstaff/pitbull. Där hängde inga så vitala delar ut till vädring.
• Stryp den! Till sist så såg jag halsbandet och tänkte att jag kunde strypa hunden. Den hade en rejäl halskedja som jag fick grepp om och sedan skruvade jag kedjan runt varv efter varv och på det viset fick jag en oerhörd styrka. När jag inte kunde skruva åt mer så höll jag kvar och bara väntade på att den skulle släppa. Blodkärlen till hjärnan snörs ju åt, och när den efter ca en minut hängde slapp och halvdöd i halsbandet så var den tvungen att släppa. Min hund kom loss och sprang till en förbipasserande som tog hand om den.
Jag lämnade över hunden till sin ägare som naturligtvis inte kunde förstå varför hans snälla hund attackerat. Det hade aldrig hänt tidigare och naturligtvis skulle han ta sitt ansvar och stå för alla kostnader. Det lät väl bra, men som i alla sagor så är det alltid en hel del dramatik och äventyr innan sagan får sitt lyckliga slut.
Ägaren saknade id-handlingar varför jag till- kallade polis för att få identiteten fastställd. Dessa fick sedan även dokumentera själva händelsen utifrån min och hans berättelse. Detta visade sig vara bra, för efteråt så gjorde han gällande att Abbe hade angripit hans hund som bara försvarat sig. Genom polisanmälan så är det fastställt att Abbe var kopplad och den andra okopplad. Skuldfrågan kunde annars blivit ett problem.
När jag ringde polisen så frågade dessa hur det gått med mig, om jag var skadad och behövde ambulans. Jag hade en skada på långfingret som blödde och gjorde att handen var ganska blodig så de skickade ambulans till mig. Min
fru kontaktades och fick köra från jobbet för att ta hand om Abbe och köra honom till Djursjukhuset.
På Djursjukhuset konstaterades att han hade två hål i nackskinnet efter hörntänderna, blödningar i ögonbottnarna och rivsår på buken och benen. Dessutom hade skinnet/ bindvävnaden lossat på ett handflatestort område från underliggande muskulatur med blödningar som följd. Han fick drän, (slang in genom det ena hålet och ut genom det andra) för att sårvätskan och eventuella bakterier skulle kunna rinna ut. Naturligtvis blev det antibiotika och smärtstillande på detta.
Som ni förstår så var det en rädd, osäker och skygg hund som vi fick hem. Mycket av hans vakna tid tillbringade han gnyende under vår säng. Skadan i nacken var så placerad att han inte kunde ha krage, så för att förhindra att han skulle riva i såren så fick han låna en av husses t-shirts som med hjälp lite eltejp satt riktigt bra på honom. På framtassarna fick han ett par barnstrumpor för att täcka klorna så han inte kunde riva sig. Detta fungerade riktigt bra och de första dagarna rastades han bara i trädgården. Efter några dagar så blev det lite promenader i grannskapet. Vi försökte undvika andra hundar men när han såg någon så blev han helspänd och morrade. Ett förståeligt men inget trevligt beteende. Tyvärr blev såret lite infekterat så han fick förnyat drän, så han fick gå med slang i över en vecka. När såren var läkta så började vi försiktigt med att han fick träffa sina lugna hundkompisar från träningsgruppen, sina dagiskompisar och lite unghundar som inte utgjorde något hot. Nu 2½ månad senare kan vi med glädje konstatera att han återhämtat sig en hel del. Samma glada och goa hund som tidigare, men kanske något mer avvaktande och morrig mot större hundar.
Abbe kommer från kennel Aberlours (Aberlours This is it) och är född 2011. Han är en nog är ganska rastypisk hanhund. Har husse eller någon annan lagt ett spår till honom så blir han extra glad. På söndagarna träffar han ett gäng andra perros i Käglinge som vi ägare under ledning av Helene Bertolani försöker få till glada och trevliga hundar. Jag tycker att vi har lyckats bra med detta. Det var bl.a. hos dessa han hade sin rehabträning.
www.perroklubben.se 31
www.perroklubben.se www.perroklubben.se 3332
Störningsträning MED bÅDE KÄNDA OCH OKÄNDA MÄNNISKOR
Om du tävlar nåt, så står det oftast en domare inne på planen. Det kan vara störande. En domare ska ju också titta lite närmare på hunden, det kan också vara störande. En del hundar tycker det är läskigt, en del vill bara gå dit och hälsa. Nästan alla tappar fokus från sin ägare i alla fall!
Hur som helst, det går att träna att hunden nonchalerar den personen!
Så HäR FICK VI GÖRA: Jag leker med hunden. En människa försöker locka bort hunden från mig med glada tillrop och godis. Om min hund istället tittade på mig gav jag signalen ”varsågod” och han fick springa fram till glada personen för att få godis. Den glada personen ska sedan klappa min hund samtidigt som han får godis så han lär sig att klapp från främling är bra. Det går också bra att den andra personen har en leksak, t.ex. i ett långt snöre som hunden kan få jaga efter.
Om hunden sprungit fram, fått sitt godis/bus/lek/kel, så ger jag belöningssignal och hunden får komma tillbaka till mig och få belöning där med. Sen kan vi börja om!
Om min hund skulle vara lite blyg, räcker det i början med att hunden går mot människan så kan du själv belöna, eller personen kasta godiset på marken framför hunden tills hunden kommit på att det inte är farligt och törs gå
hela vägen fram för att få godis och till slut klappar och godis.
Om din hund är ännu blygare kanske du ska tänka tvärtom. Om hunden släpper fokus från dig och tittar på den andra personen belönar du. Alltså du belönar att hunden tar kontakt med en främmande. Men det är väl det vanligare sättet att träna på, så det kan du säkert redan.
När hunden börjat förstå knepet att titta på dig och nonchalera den andra ger belöning, kan man sedan variera med att istället själv belöna hos sig, eller belöna genom att busa med en leksak hos sig, eller belöna med att hunden får springa till en annan utlagd belöning. Allt istäl-let för att springa till glada personen. Variation är nyckeln till framgång!
Om man gör det här ofta och på olika platser och med olika människor kommer hunden lära sig att fokusera på matte är bra = jag får springa bort och få nåt gott/kul eller så får jag det direkt av matte. Hur som helst blir hunden van vid en person som är i närheten och lär sig att den är positiv, men mindre viktig än vad matte är!
Lycka till med din träning!
Har du frågor om det här eller vill berätta om det här har hjälpt dig, så maila gärna mig [email protected]
SANNA BRANDT
Jag samarbetar med Maria som bor i Karlstad (lokalombud för Värmland) och Annica som bor i Karlskoga.
Vi har träffar varannan månad och cirkulerar mellan våra orter. Hittills har jag haft 2 träffar i Örebro. Den första hade vi i januari. Då hyrde vi ridhuset i Kvinnersta och hade lite lekar och tävlingar. Den andra träffen var i augusti och då provade vi på Rallylydnad.
Vi har alltid väldigt trevligt på våra träffar och vi blir fler och fler från varje gång. Från att ha
stått själva de första gångerna på sista träffen, ca 1 år senare, 12 hundar med mattar & hussar och dessutom några som var intresserade av rasen.
Jag hoppas att tillväxten fortsätter och jag tar tacksamt emot tips på både aktiviteter och platser. ([email protected]
blogg: www.nogg.se/lufsen)
Kramar till er alla Petra Merci & Ester!
PETRA LÖNNGREN
Jag har gått en valpkurs för Eva Boidfält som heter Sikta mot stjärnorna! Där fick vi lära oss en massa bra saker, men en sak som kan passa bra för andra perroägare var hur man kan tänka om andra människor.
Petra heter jag och jag är sedan en tid tillbaks lokalombud för Närke. Jag bor i Örebro och har 2 st perroflickor. Det är Merci (3 år i februari) & Ester (2 år i maj).
LOKALOMbUD NÄRKE
Vid SPDAEKs årsmöte 2008 beslutades det att vi under fem år skulle samla in provsvar för thyroidea för att sedan göra en utvärdering av dessa provsvar. Nu börjar denna fem års period lida mot sitt slut och utvärderingen kommer att göras under 2013. Det är därför av största vikt att vi får in så många provsvar som möjligt innan 2012-12-31 för att kunna få en så korrekt bild som möjligt av hur sjukdomsbilden ser ut inom rasen. Mer om detta finns att läsa på hemsidan under Avel & hälsa.
STyRELSEN GENOM MIA JOELSSON
KOM I HÅG ATT SKICKA IN PROVSVAR FÖR THyROIDEA!
CARINA & ZALLE
God JuL & Gott Nytt
2013!
God Jul & Gott Nytt År
Önskar
Kennel La Gozzas
FOTO
: ELIz
A K
AJA
NU
S
God jul & Gott nytt år
önskar
Kennel Perro Rizados
Vi hälsar till alla våra valpar med hussar och mattar och gratulerar till följande resultat 2012: TRizza RLD-N, RLD-F, BiS-veteran Perrospecialen, 4:a på 2011 års utställningsperro trots bara två resultat ♥ PEPPaR RLD-N, Pappa x2 ♥ BaLDER specialsökshund ♥ BERiT mamma x1
♥ SiTa specialsökshund ♥ ziTa RLD-N ♥ PiKE SE U CH, N U CH, DK U CH, FiN U CH, NORD U CH, gk anlagsprov viltspår ♥ DiCHO internationell U CH, 2011 års Viltspårsperro! Pappa x 1 ♥ DOGLaz Se V CH ♥ ENCO Se V CH.
www.perroklubben.se 37
Vi hoppas få ett par valpkullar under 2013!
TussbergeTs kennelwww.tussberget.se
Valpar planeras till våren
2013.
God Jul & Gott Nytt år!önskar
God Jul & Gott Nytt år!VALPAR VäNTAS TILL JANUARI/FEBRUARI MED LEVERANS MARS/APRIL.
STORT TACK till er som deltog på BPH, ni som röntgar era hundar och alla som var med på kennel träffen!
Valpar väntas/planeras till 2013.
Alfred GK anlag och 1.a pris i viltspår
Ester BIR valp x 2 MyDog Viltspår: Gk Anlag, 2 x 1:a pris öppen klass
Nerissa BIM med CERT My Dog
MarrónÅrets agilityperro, 3 x pinne hoppklass 2
LilyBIS 2:a, BIG1:a, BIRvalp
NickeBIM med CERT
AvalanchePinne hoppklass
La Sirenitas KennelSmedjebacken
La Sirenita's Smällkarameller!Tack till ALLA valpköpare för i år!
AlvinBästa Unghund, 4:e bästa hane Perrospecialen med CERT
FOTO
: LA
ILA B
ERG
LUN
D
* Dumle gk anlag viltspår * Carmen BIR valp BIG 4a * Colle BIR valp BIG 3a * * Pepsie BIR valp * Ister BIM valp * Flamenco Pinne hopp klass agility *
* Sheela Pinne agility * Zara mamma till C-valparna * Nessie mamma till B-valparna * * Merci 2x1a pris öppenklass viltspår * Selma gk anlag viltspår * Molle pappa till C-valparna *
