+ All Categories
Home > Education > Khasi vocabulary

Khasi vocabulary

Date post: 06-Dec-2014
Category:
Upload: domenic-marbaniang
View: 669 times
Download: 10 times
Share this document with a friend
Description:
 
13
Is long, don, dei Here hangne, shane On halor, hajrong ha Boy u khynnah I nga, ma nga He u, ma u, ma i She ka, ma ka, ma i Mat u shylliah Pen u khulom Only tang Are long, don, dei There hangto, hangtai, shato, shatai In ha, hapoh Girl ka khynnah We ngi, ma ngi They ki, ma ki You phi, ma phi Shed ka sem To ha, sha Of jong, ia Inside hapoh, shapoh My jong nga Box ka synduk Book ka kot, ka kitab Pens ki khulom Our jong ngi Where? hangno? Shano? Haei? So Kumta, katta katta All baroh There is don There are don Above sha jrong At ha From na Your jong phi Home ka la iing Book ki kot, ki kitab Table ki miej Hut i iingrit House ka iing Have don, dei Tail u tdong One uwei, kawei Rag ka jainjot Hands ki kti Key u shabi Bird ka sim Cow ka masi Has don, dei Bull u masi Two ar ne artylli Pot u khiew Tops ki latom Kite ka kot kudi Wings ki thapniang Ear ka shkor Run mareh Read pule Fly her Write thoh Love ieit Walk iaid Do leh Sit shong Say ong Hate isih Talk iakren Sing rwai Speak kren Go leit Sleep thiah Lad u khynnah Oil ka umphniang Goat ka blang Mother ka kmie Water ka um Salt ka mluh Hare ka skei Father u kpa, i papa Means lad Star u khlur Fox u myrsiang Joy ka jingkmen Fish ka dohkha Cage ka ruh Sun ka sngi Tree u dieng Bear ka dngiem
Transcript
Page 1: Khasi vocabulary

Is – long, don, dei

Here – hangne, shane

On – halor, hajrong ha

Boy – u khynnah

I – nga, ma nga

He – u, ma u, ma i

She – ka, ma ka, ma i

Mat – u shylliah

Pen – u khulom

Only – tang

Are – long, don, dei

There – hangto, hangtai, shato, shatai

In – ha, hapoh

Girl – ka khynnah

We – ngi, ma ngi

They – ki, ma ki

You – phi, ma phi

Shed – ka sem

To – ha, sha

Of – jong, ia

Inside – hapoh, shapoh

My – jong nga

Box – ka synduk

Book – ka kot, ka kitab

Pens – ki khulom

Our – jong ngi

Where? – hangno? Shano? Haei?

So – Kumta, katta –katta

All – baroh

There is – don

There are – don

Above – sha jrong

At – ha

From – na

Your – jong phi

Home – ka la iing

Book – ki kot, ki kitab

Table – ki miej

Hut – i iingrit

House – ka iing

Have – don, dei

Tail – u tdong

One – uwei, kawei

Rag – ka jainjot

Hands – ki kti

Key – u shabi

Bird – ka sim

Cow – ka masi

Has – don, dei

Bull – u masi

Two – ar ne artylli

Pot – u khiew

Tops – ki latom

Kite – ka kot kudi

Wings – ki thapniang

Ear – ka shkor

Run – mareh

Read – pule

Fly – her

Write – thoh

Love – ieit

Walk – iaid

Do – leh

Sit – shong

Say – ong

Hate – isih

Talk – iakren

Sing – rwai

Speak – kren

Go – leit

Sleep – thiah

Lad – u khynnah

Oil – ka umphniang

Goat – ka blang

Mother – ka kmie

Water – ka um

Salt – ka mluh

Hare – ka skei

Father – u kpa, i papa

Means – lad

Star – u khlur

Fox – u myrsiang

Joy – ka jingkmen

Fish – ka dohkha

Cage – ka ruh

Sun – ka sngi

Tree – u dieng

Bear – ka dngiem

Page 2: Khasi vocabulary

Milk – ka dud

Moon – u bnai

Son – u khun

Tiger – u khun

Wolf – u suri

Lamb – u khunlangbrot

Air – ka lyer

Hair – u shniuh

Fly – u skain

Paper – ka kot

Nib – u nib

See – iohi

Breathe – ringmynsiem

Keep – ri, sumar, da

Cry – iam, lynniar, pyrta

Like – sngewbha, mon

Fry – sdieh

Eat – bam

Give – ai

Bite – dait

Lend – ai kylliang

Push – khynniat

Take – shim

Tell – iathuh

Send – phah

Show – pyni, kdew

Call – khot

Bring – wallam

Cheat – shukor

Put – buh

Can – lah, nang

Cut – ot, kum ot

Dip – Wieh

Me – ia nga

My, mine – jong nga

He – u, ma u, i, ma i

Him – ia u, ia i

His – jong u, jong i

It – ka, ia ka

You – phi, ia phi

She – ka, i

Us – ia ngi

Our, ours – Jong ngi

They – ki, ma ki

Their, theirs – jong ki

Its – jong ka, jong u

Your, yours – jong phi

Her – jong ka, ia ka, ia i

Hers – jong ka, jong i

Come – ale

Go – Khie

Brother – I hep

Sister – I kong

Road – ha surok

Pocket – ka pla

Lock – ka tala

Bee – u ngap

Toys – ki jingialehkai

Inkpot – u khiew sia

Sand – u shyiap

Mud –ka ktieh

Steel – u isbad, u syrti

Rupee – ka tyngka

Ant – u dkhiew

Ass – ka kada

Day – ka sngi

Fruit – u soh

Who – uba, kiba, uei, mano

Whom – ia uba, ia kiba

That – kata, uta, utai, katai

Those – kito, kitai, kitei

Lead – ka sisa

Tin – ka tin

Dolls – ki khunmynriew

Bug – ka simad

Sack – ka byrni

Mule – ka khashor

Steel-box – ka synduk isbad

This – kane

These – kine

Which – jongno, jong uba?

Myself – nga hi

Name – ka kyrteng

Hat – ka tupia

Dolls – ki khunbynriew

This – une

Word – ka ktien

Bird – ki sim

Teacher – u nonghikai

Tree – u dieng

Day – ka sngi

Kind – ka jaid

Page 3: Khasi vocabulary

Toe – ka shynriahjat

Part – ka bynta

Rib – ka shyieng krung

Foot – ka kjat

Knee – ka khohsiew

Fox – u myrsiang

Box – ka synduk

Watch – ka baje deng

Pain – ka jingpang

Knife – ka shaku, ka tari

Leaf – ka sla

City – ka nongbah

Place – ka jaka

Sentence – senten

All – baroh

Watch – ka baje

Hot – bashit, bakhluit

White – balieh

Good – babha

Little – barit

Red – basaw

Bad – basniew

Many – babun, shibun

Rude – bakhlem akor

Low – bapoh

Rough – bakhain, bymjlih

Pure – bakhuid, basngur

Full – badap

Great – bakhraw

Fine – baitynnad, bani

Able – balah

Just – bahok

Famous – bapawnam

Sad – basngewsih

Big – baheh

Some – khyndiat

Wet – bajhieh

Black – baiong

Small – barit

Few – Khyndiat

Shy – balehrain

Straight – babeit

In a – hapdeng

Honest – bahok

Ill – bapang

Thirsty – basliang

Sorry – basngewsih

Cold – bakhriat

Angry – babitar

Well – shait, bha

Hungry – bathngan

Empty – basuda, bathylli

Wise – bastad

Fond – basngewieit

Brass – ka rnong

Iron – u nar

Silver – ka rupa

Night – ka miet

Gold – ka ksiar

Lean – baraikhoh

Glad – basngewbha

Yellow – bastem

Happy – basuk

Green – bajyrngam

Gentle – bajemnud

Blind – bamatlah

Blue – bajngum

Brown – basawbthuh

Kind – basbun

Lame – badkoh

Boots – ki juti (jrong)

Grass – u phlang

Cloth – ka jain

Sum – ka jingkhein

Answer – ka jubab

Cheek – ka ngab

Ship – a lieng

Flesh – ka doh

Land – ka khyndew, ka ri

Taste – ka jingmad

Drum – ka ksing

Pace – ka jingjam

Tooth – ka bniat

Skin – ka sniehdoh

Pore – ka thliew syep

Smell – ka jingiew

Song – ka jingrwai

Seed – u symbai

Size – ka jingheh

Rose – u tiewkulap

Question – ka jingkylli

Page 4: Khasi vocabulary

Voice – ka ktien, ka jingsawa, ka sur

ktien

News – ka khubor ne bynta

Meeting – ka jingialang

Time – ka por, aiom

Liar – u balamler, u lamler

Card – ka kali

Seat – ka jingshong, jaka

Bud – u shylluit

Room – ka karma

Driver – u nongniah

Brother – u hynmen, u para

Pony – u kulai

Duster – ka jingniad

Friend – u ka lok ne paralok

Dirt – ka jakhlia

Tomorrow – lashai

Tired – bathait, la btai

Late – slem, dier

Strong – bakhlain, bashait, baeh

Sweet – bathlang, babang

Nice – basngewtynnad

Dead – baiap

Easy – bajem

Sleep – bajlih phyrnai

Mad – balamwir

Fat – basngaid, babha met

New – bathymmai

Each – kawei kawei

Yesterday – mynhynnin, hnnin

Up – la dap, la biang

Very – eh, shibun

About – kumba

Outside – shabar

Fingers – ki shynriahti

I shall – ngan

Thou wilt – men

He will – un

We shall – ngin

You will – phin

They will – kin

+ing – dang

Obey – kohnguh

Ought – dei

Hate – ishi, ijli

Wash – sait, bta

Smell – iew

May – lah

Set – sep, buh

God – U Blei

Sin – ka pop

Top – ka kliar

Parents – ka kmie ki kpa

Food – ka jingbam

Rice – I khaw

Wrist – ka ryndang kti

Mouth – ka shyntur

South – shathie

North – shatei

Harm – ka jingma, ka baniew

Neck – ka ryndang

Teeth – ki bniat

Lie – kaba lamler, ka lamler

East – ka mihngi

West – ka sepngi

Trouble – ka jynjar

Love – ieit

Kick – kynjat

Feel – iba, sngew

Hear – iohsngew, sngew

Play – ialehkai

Chew – ktha

Offer – tyrwa

Bat – ka lymbit

Dove – ka paro, lyngdkhur

Animal – u, ka mrad

Farm – ka lyngkha

Sea – ka duriaw

Tongue – u thylliej

Belly – ka kpoh

Limb – ka dkhot met

Body – ka met

Jaw – ka tyngam

Bone – ka shyieng

Face – ka khmat

Chin – ka tmoh

Lap – ka pneh

Blood – ka snam

Danger – ka jingmynsaw

Tie – ka jingteh

Master – u kynrad

Pardon – map

Page 5: Khasi vocabulary

Sting – kynthah

Pray – dwai

Put off – buhteng

Put out – pynlip

Run at – kynrup

Sell – die

Spread – jar, thad, pyiar

Owl – ka dkhoh

Lot – shibun, ka nusip

Things – kiei-kiei

Wrist-watch – ka baje kti

Breast – ka shadem

Stand – ieng

Get – ioh, wallam

Get on – shembha, manbha

Get up – khie

But – thied

Knew – tip

Want – kwah

Pull – ring, kynjut, patan; paring

Copper – ka tama

Stone – ka maw

Earth – ka khyndew, ka pyrthei

Dust – ka pum pum

Wish – ka jingkwah

Arms – ki ksangkti

Shirt – ka sopti poh

Socks – ki muja lyngkot

Shop – ka dukan

Seller – u nongdie

Market – ka iew

Cost – ka dor, jinglur

Nail – ka tyrsim, u prek

Sole – ka pohjat

Mine – ka par

Rust – ka sarang

Brick – u mawit

Pillar – u mot, u rishot

Tent – ka ingjain

Steps – ki jingjam

Pay – ka tulop

Debt – ka ram, jingdapram

Mind – ka jingmut

Wealth – ka spah, jingdon

Health – ka jingkoit-jingkhiah

Never – wat ju

Always – barabor

Study – jingpule

Brick – u mawit

Work – ka kam, jingtrei

Door – ka jingkhang

Lamp – ka sharak

War – ka thma

Age – ka rta, por, pateng

Foe, enemy – u nongshun

Death – ka jingiap

Birth – ka jingkha

Lass – ka khynnah

Fire – ka ding

Roadside – ka rud surok

Milkman – u kwar

Uncle – u kni, u kpa-nah

Wind – ka lyer

Child – u ne ka khynnah rit, khun rit

Rain – u slap

Wick – u saisharak

Handle – ka jingbat

Hawk – u kbeit

Light – ka jingshai, sharak

Light (v) – thang, sliew

Find – shem, lap

Ask – ong, kylli, pan

Meet – iashem, iakynduh

Look – I, khmih, peit

Being – sdang

Light up – pynthaba, pynshai

Excuse – map

Love – ka jingieit

Hatred – ka jingisih

Curb – u shymprong, ka tham

Snail – ka mattah

Mole – u kyndad, u thapbasim

Locust – u puit

Worm – u wieh

Leech – u thliem

Eagle – u pukni

Kite – ka khlieng

Spirit – u, ka mynsiem

Knock – tied tok tok

Suck – kjit, buin

Steal – tuh

Carry – kit, rong, rah

Page 6: Khasi vocabulary

Shut – khang, khylliap

Open – plie, plied

Hang – sdien, wah

Promise – kular

Draw – tong

Well – ka pung

Cock – u syiar

Crow (v) – kynih

Shine – shai

Mew – pah

Roar – kyrhuh

Swim – jngi

Bleat – pah

Trumpet (v) – pah

Chatter – kynkaw

Grow – mih

Plant – u jingthung

Hiss – pyrsad

Hoot – pah

Croak – pah

Coo – ud

Bray – pah

Creep – par

Chair – ka shuki

Shelf – ka jingbuhkot

Clock – ba baje heh

Morning – ka step

Side – ka liang, ka rud

Sharpen – lit, pynnep

Open – phuh, ang, plie

Come back – wan phai

Close – khang, pynwai, wai

Sit down – shong

Hunter – u nongbehmrad

Child – u, ka khynnah rit

Woman – ku briew

Mouse – ka khnai

Goose – ku han

Baby – u, ka khyllung

Lady – ka mem

Country – ka ri

Story – ka khana

Life – ka jingim

Calf – u khun masi

Loaf – u ruti

Ox – u masi-dap

Wolf – u suri

Bunch – ka song

Glass – ka iit

Princess – ka khun syiem

Like – sngewbha

Shoot – siat

Lead – ialam

Drag – ring patan

Ride – shong kulai

Turn – phai, pynphai

Help – iarap

Lose – pynjah, pynduh

Modify – batai

Pick – tam, puh

Trust – shaniah

Ring – tied

Seize – kem

Jump – rynsied, sied

Climb – kiew

Drink – dih

Lick – jliah

Fight – ialeh iashoh, iadat

Gain – ioh, iohnong, myntoi

Explain – batai, pynshai

Understand – sngewthuh

Believe – ngeit

Cry – iam

Hum – kynud

Draw – ring

Lay – kha

Hour – ka kynta

Clock – ka baje

Hourhand – u kti kynta

Week – ka taiew

Month – u bnai (bakhein)

Price – ka dor

Usage – ka rukom rim

Rupees – ka tyngka

Custom – ka riti, ka dustur

Minute – ka minit

Nature – ka jinglong

Attempt – ka jingpyrshang

Half – shiteng

Way – ka lynti, ka lad

Street – ka surok

Lane – ka lynti

Page 7: Khasi vocabulary

Drain – ka liew nur

Ditch – ka kharai

Bush – ka lawbniap

Fence – ka jingker

Bank – ka rudwal

Lake – ka pung

Tax – ka khajna

Rent – ka baiwai

Fine – ka kuna

Hire – ka baiwai

Dark – badum

Dull – babeit, baluin

Sharp – banep

Fast – basted

Slow – basuki

First – banyngkong

Second – baar

Third – balai

Fourth – basw

Past – ba la lah

Eight – phra

Twenty-four – arphew saw

Post – thep, thung

Pare – siah

Another – kawei, pat

Please – sngewbha

Mind – pyrkhat, pynleit jingmut

Stroll – ka jingiaidkai

Medicine – ka dawai

Inform – pyntip

Haste – ka jingkloi, ka jingkyrkieh

Peel – khoh

Business – ka kam

Cash – iapli, iapein

Listen to – shahshkor

Allow – shah

Chide – mai, sneng, dumok

Shut – khylliap

Man – u briew

Boar – u sniang

King – u syiem

Father – u kpa

Son – u khun

Brother – u para, u hynmen

Nephew – u pyrsa

Uncle – u kni, u panah, pasan

Grandfather – u kprad

Father-in-law – u kthaw-kurim

Brother-in-law – u kynum

Grandson – u ksiew

Dog – u ksew

Master – u babu, u kynrad

Husband – u tnga

Bachelor – u rangsotti

Horse – u kulai

Drake – u han

Gentleman – u riewdon burom

Lord – u bakhraw batri

Sir – u sahep, u babu

Stag – u bthong

Poet – u myllung

Heir – u nongiohpateng

Lion – u sing

Woman – ka briew

Sow – ka sniang

Queen – ka syiem

Mother – ka kmie

Daughter – ka khun

Sister – ka para, ka hymen

Niece – ka pyrsa

Aunt – ka kmienah, ka niakha, ka nia

Grandmother – ka kmierad

Mother-in-law – ka kiaw kurim

Sister-in-law – ka mynkew

Grand-daughter – ka ksiew

Bitch – ka ksew

Mistress – ka nonghikai, ka kynrad

Wife – ka tnga

Maid – ka thetsotti

Mare – ka kulai

Duck – ka han

Lady – ka rtewdonburom

Lady – ka bakhraw batri

Madam – ka mem ne ka nonghikai

Hind – ka bthong

Poetess – ka myllung

Heiress – ka bakhot sngewbha

Lioness – ka sing

Gave – la ai

Milk – ka dud, ne khem dud

Bazar – ka iew

Think – pyrkhat

Page 8: Khasi vocabulary

Would – yn

Set out – la mih

Began – la sdang

Fell – la hap

Honey – ka ngap

Uncle – I kni

Firewood – ka diengiap

River – ka wah

Thigh – ka ibong

Load – ka jingkit

Band – ka kynhun

Mango – u sohpieng

Hue – ka rong

Colour – ka rong

Tall – bajrong

Deep – bajylliew

Sour – bajew

Heavy – bakhia, ba jur

Ripe – baih

Less – baduna

Enough – biang, dei

True – bashisha

Coward – u khawpud

Stranger – u nongwei

Foreigner – u mynder

Spear – u sum

Sword – ka waitlam

Fuel – ka diengiap

Cowdung – ka eitmasi

Writer, author – u nongthoh

Singer – u nongrwai

Ban suk – to be happy

Ban alhia – to be idle

Ban pyrkhing – to be strict

Ban long ki bahok – to be honest

Ban smat – to be busy; to be active; to

be smart

Ban don – to be present

Ban long uba shisha – to be true

Ban kloi – to be ready; to be prepared

Wrong – bymdei

Polite – badonakor

Thankful – ba sngewnguh

Rough – bakhlain

Present – badon

Absent – bapep, ymdon

Right – badei

Evil – basniew, bymman

Light – basting

Outsider – u sohshnong

Farmer – u nongrep, u nongri jingri

Fell ill – la kem pang

Sent for – la phah khot

Dying – bajan iap

Have buried – la btep, la tep

Orchard – ka persoh

At the foot – ha trai, ha lyeit

Dig for – tih ban wad

Presently – khala khala

After – hadien

Died – laiap

Dug up – la tih lut

Whole – baroh

Round – baroh sawdong

Every – manla

Found – la shem

Crop of apple – ki jingkheit soh appil

Sold – la die

Beautiful – baitynnad, babha briew

Careful – baphikir babniah

Bold – baiaw, bashynrang

Dear – barem, baieit

Cheap – batad, bajem dor

Dry – barkhiang, bashrah

Hallow – bathliew

Round – bapyllun

Naughty – barunar

Narrow – bakhim

Shallow – bajyndong

Stout – bashait, bapalwan

Sure – bathikna, basngew skhem

Timid – batieng bieit, batieng pud

Unhealthy – bymkoit bymkhiah

False – balamler, bymshisha

Foolish – babieit, banana

Stupid – bamutlop, bakuman

Bright – baphyrnai

Bitter – bakthang

Tight – bakhapngiah

Diligent – baminot

Loose – bakylluid, basumor

Wide – baiar

Page 9: Khasi vocabulary

Gentle – balui-lui, bajemnud

Secure – baskhem bha

Persons – ki briew

Joint – ka mat

Breast, chest – ka shadem

Reply – ka jubab

Shame – ka jinglehrain

Brain – ka jabieng

Elbow – ka tymbuit

Pupils, students – ki khynnah skul

Forehead – ka shalangmat

Promotion – ka jingkiew klass

Guide – u nongialam, u nonglam lynti

Shoulder – ka tyrpeng

Risa – ka jingmih, ka jingkiew

Sufficient – badap, babiang

Cultivator – u nongrep

Difficult – baeh, bashitom

Precious – bakordor

Smart – basmati, bashalak

Healthy – bakoit bakhiah

Dwarf – u riewkhain, riewraid

Tame – bajuh

Cloud – u lyoh

Thank – khublei

Scholar – uba ioh baibam, u nongpule

wad jingtip

Far – bajngai

Mile – ka mail

Visit – ka jingwan jngoh

Frequent – babunsien

Smoke – ka tdem

Put up – shong, sah

Pay – siew

School fee – ka bai skul

Noise – ka jingiajam

Snow – ka ior

Ash – u dpei

All right – bashait, babit

Ice – u thah

Loud – bajam

Faithful – baiaineh

Crooked – bakdor

Straight – babeit

Flat – bamadan

Stony – bamaw

Regular – baryntih

Modest – batipduk tipsuk

Humble – basngewrit

Sacred – bakyntang

Holy – bakhuid

Perfect – bajanai

Complete – ba la biang nadong

shading

Hardy – baeh

Long – bajrong

Pleasant – basngewtynnad

Selfish – bakhwan shimet

Hasty – bakyrkieh

Haughty – bameng

Untrue – bymshisha

Common – bajudon, ba long

riewmadan

Weary – bathait

Fortunate – babha nusip

Better – kham bha, kham shait

Best – babha tam

Weak – batlot, baduna

Clever – basian, banang

Terrible – basngewshyrkhei

Cheerful – baphuhmut

Pretty – baitynnad

Brave – bashlur

Clean – bakhuid, ba suba

Handsome – babhabriew, ba ilub

Young – ba samla, ba dangrit, badang

lud

Ugly – ba-i-sih, baisaitmet

Eager – bakwah; ba angnud

Desirous – bakwah

Short – balyngkot

Anxious – basngewkhuslai

Patient – baiaishah

Impatient – bymiaishah

Horrible – basngewtriem

Unwise – bymstad

Uncommon – bymjudon

Silly – babieit

Joyous – bakmen

Tidy – ba-ibit, bakyntiak

Certain – bathikna

Helpful – baiarap

Page 10: Khasi vocabulary

Dirty – ba jakhlia

Wicked – bymman

Important – badonkam

Return (v) – wanphai, leit phai

Return – ka jingpynphai, ka kylliang

Hurt – pynmynsaw

Add – kheinlang

Game – ka byrngia

Sport – ka jingialehkai

Scold – mai, dumok

Lean – shanniah

Envy – bishni

Enter – rung, pynrung

Take it to – leit rah ia ka sha

Strike – shoh, tied

Compel – pynbor

Receive – ioh, iohpdiang

Repeat – ong biang, iai ong

Increase – pynroi pynbun

Others – kiwei pat

Gather – ialang, lum

Shisyndon – at once, immediately,

without delay

Iehnoh – leave

Serve – shakri

Alone – marwei

Tribe – ka jait, ka kynja

Ruin – ka jingjot

Cheat – shukor

Let – ai, shah, ia

Differ – iapher

Shift – kynriah, pynkynriah

Unknown – bymtip

Urgent – bakyrkieh eh

Don’t – wat

Fear (v) – sheptieng

Help – iarap

Care – suidniew

Cork – u kak

Drop – pynhap, hap

Whip – u dieng-sympat

Beside – harud, ha syndah

Lake – ka pungheh

Too – ruh, than

Quite – bha

Again – pat, biang

Slowly – suki, biang-biang

Indeed – da shisha

Loudly – jam, tyngeh

Sadly – sngewsih, diaw

Twice – arsien, arshah

Also – run, de

Often – bunsien

Quickly – std, kloi-kloi

Clearly – shai, shynna

Firmly – skhem, triang

Greatly – shikatdei, shibun

Never – ym ju

Ever – ju, julong

Suddenly – kyndit kyndit, khala khala

Soon – shen shen

Purposely – khnang

Now – mynta

Severely – jur, tyngeh

Once – shisien, shiwat

Always – barabor, man ka por

Thrice – laisien, laiwat

Presently – kumne-kumne

Crow – ka tyngab

I not – nga+ym = ngam

Left – iehnoh, mih na

Sprang – ryngkoh, sied

Told – iathuh

Crew (v) – kynih

Stood – ieng

For a week – shitaiew

Duty – ka kamra

Decent room – ka kamra ka ba-ibit

Wages – ka bainong

Dunce – u bieit

Died – iap

Gave – ai

Vanish – jah noh

Stay – sah

Arrive – poi

Repent – kylla kaba mut

Know – tip

Let – ai

Use – ka jingdonkam

Of use – badonkam, bamyntoi

Perhaps – lehse, tharai

Present – ka buskit

Page 11: Khasi vocabulary

About – shaphang, kumba

Before – hakhmat

In vain – Iehnoh ei

Make her ill – pyn pang ia ka

Run off – phet noh bak

Own – la ka jong

Lose – pynjah, duh

Match – jingia-aireng, jingiakhun

Agree – mynjur, iahap jingmut

Send – phah

Take – shim

Invite – khotsngewbha

Fall – ym lah

Kill – pyniap

Break – pynpait

Bear – kit, kha, bah

Make – thaw

Much – shibun

Noise – ka jingsawa, ka jingkieh

Ambition – ka jingangnud

Stick – u diengduh

Monster – u pad-ingiew

Giant – u rakot, u ramhah

Most – khamtam eh

Looking-glass, mirror – ki iit khmih

On foot – da ka jat

Talents – ka buit, ki sap

Fortnight – artaiew

Noon – shiteng sngi, pdeng sngi

Close to – ha syndah

Vanity – ka jingthala, jinglehnoh-ei,

ka jihgkyreit

After school – ynda lawai skul

Evening – janmiet

Paint – ai rong

Paint (n) – ka rong

Walk (n) – ka jingiaidkai

Sometimes – teng teng

In time – ha ka paor babiang

Wake – khie, kyndit

Rinse – kynruh ktien

When – mynno, lano, haba, ynda

Prepare – khreh

Start for – mih banleit

Reach – poi, kot

Respect – burom

Last – shah, neh

Dream – phohsniew

Brush – niad, kyrshut

Ring – tied

Rush – tur

Hold – bat

Build – shna, thaw, tei

Turn – pynshad, phai

Boil – shet, phon

Lift – rah, kyntiew

Knit – thain

Flog – sympat

Sew – suh

Weave – thain

Hem – suh-rmiang

Burn – meh, thang

Pinch – ksam

Lead – ialam

Weep – iam

Chase – beh

Feed – aibam, bsa

Plant – thung

Flee – phet, beh noh

Sunrise – ka mihsngi

Song – ka jingrwai

Neat – bakyntiak, ba-i-suba

Sawyers – ki nongotkurat

Saw – ka kurat

Carpenter – u mirteridieng

Potter – u nongthaw khiew

Potatoes – ki phan

Stockings – ki muja jrong

Handkerchief – ka rumar

Sunset – ka sepngi

Dim – babyrngut

Kerosene – ka umphniang sharak

Gun – ka saloi

Relations – ki ba haiing, hasem, ki

thana

Fire-fly – u niangbading

Search – wad, twad

Seek – wad

Tear – tar

Bend – khun, dem

Chop – khrai, pom

Save – hynshew

Page 12: Khasi vocabulary

Fell – pynkyllon khet

Feel – sngew

Flash – thaba, tyngshain

Sink – ngam, ngop

Reap – ot

Clap – thap kti

Shout – pyrta, kyang

Leap – rynsied, khih khmen

Bake – syang, shet syang

Towel – ka jainniad

Only – tang

Bough – ka tnat

Arrow – u khnam

Bow – ka ryntieh

Happiness – ka jingsuk

Kernels – ki shyieng shohpieng

Axe – u side

Smooth – bajlih, pynjlih

Lightning – ka leilieh

Boat – ka lieng kynda

Corn – u kew

Scythe – ka rashi

End – ka bakut, kaba wai

Glee – ka jingsngew muja

Pleasure – ka jingsngew bha

Forget – klet

Thieves – ki nongtuh

Goods – ka mar

Can – lah

May – lah

Might – la lah, lah leh

Should – dei

Could – la lah, donbor

Would – yn

Page 13: Khasi vocabulary

Recommended