LINC MAGAZINE #6 2014

#6 2014

StefanVALÅRET 2014: BORG & ANDERSSON

SUSANNA CAMPBELL

INBLICK I F IXED INCOME SALES

MAGAZINEL I N C

Ingves

Eff Rx Pharmaceuti cals SAFreienbach, Switzerland

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to Eff Rx Pharmaceuti cals SA.

USD 10 million

Corporate Bond Issue

September 2012

Crunchfi sh ABMalmö, Sweden

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to Crunchfi sh AB.

SEK 17 million

Private placement

August 2012

Tigran Technologies AB (publ)Malmö, Sweden

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to Tigran Technologies AB (publ).

SEK 40 million

Rights and warrants issue

July 2012

Allenex AB (publ)Stockholm, Sweden

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to Allenex AB (publ).

SEK 33 million

Converti ble bond redempti on

January 2012

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to the seller.

has acquired

Price not disclosed

January 2012

Allenex AB (publ)Stockholm, Sweden

The undersigned acted as sole fi nancial advisor to Allenex AB (publ).

SEK 155 million

Rights issue

November 2011

Moberg Derma AB (publ)Bromma, Sweden

The undersigned acted as fi nancial advisor and selling agent for insti tuti onal investors.

SEK 86 million

Pre-IPO and IPO

May 2011

BiomainHelsingborg, Sweden

The undersigned acted as sole fi nacialadvisor in the transacti on

SEK 6 million

Converti ble bond

February 2011

Mannerheim Teknik Holding ABSaltsjö-Boo, Sweden

The undersigned acted as sole fi nacial advisor to Mannerheim Teknik Holding AB.

SEK 28,5 million

Public Off er for VKG Energy Services AB

February 2011

Moberg Derma AB

Sole adviserJuly 2010

SEK 50 millionCredit Facility

EffRx Inc.

Joint lead adviserJuly 2010

USD 8.8 millionBridge Loan

Nilsson Special Vehicles

Sole adviserMay 2010

SEK 11 millionPrivate Placement

Minesto AB

Sole adviserMay 2010

SEK 22 millionPrivate Placement

Shareholders

Sole adviserOctober 2009

SEK 34 millionSecondary placement of

1.25 million shares in LinkMed

Västra Hamnen Fondkommission AB | Jungmansgatan 12, Malmö | www.vhfondkommission.se

Linc_annons.indd 1 2013-04-02 13:45:45

www.oncampus.citi.com

tomorrowis here Here is where you have an idea.

Which inspires change. Making adifference to economies, businessesand communities all over the world.That's the beauty of here: it's where

future thinking happens every day.

© 2012 Citibank, N.A. All rights reserved. Citi and Arc Design are registered service marks of Citigroup Inc. used and registered throughout the world. Citi NeverSleeps is a service mark of Citigroup Inc.

your place is here

LINC MAGAZINE 4

FINANS

Carl Johansson Chefredaktör Kasper Ahnhem RedaktörErik Lindstrand RedaktörOscar Wärme Sponsring Stefanie Ravelli Art director

LINC MAGAZINEEkonomicentrumTycho Brahes väg 1 SE-220 07 LundSweden

lincmag.tumblr.com

På omslaget: Stefan IngvesFoto: Riksbanken

Ansvarig utgivare:Carl Johansson Tryckt av: Ljungbergs Tryckeri AB

SKRIBENTERMathias HellbergJonathan Karlsson Magda Lukaszewicz Fredrik Åberg Viggo NylénKasper Ahnhem

Hans Byström Alexander VitolsRikard EdvardssonBjörn Hertzberg Oscar Wärme Erik Lindstrand

MAGAZINEL I N C

REDAKTIONEN

LINC MAGAZINE 5

I det här numret av LINC MAGAZINE

30

26

Redaktionen 4

Chefredaktören 9

Värdet av en Banking Tour 10

Intervju: Att jobba på Pareto 12

Aktuellt: Inkasso på frammarsch 14

Möt den nya styrelsen 16

Aktuellt: Teknikföretagens nya roll 20

Aktuellt Sverige: Den svenska 22 modellen på utdöende?

Aktuellt världen: Ryssland & Ukraina 24

Gästföreläsare: Susanna Campbell 26

En introduktion till value investing 28

Gästföreläsare: Stefan Ingves 30

Valåret 2014: Borg & Andersson 34

Analysgruppen 40

Aktuellt: Brexit & the City 42

Livsstil: Klockor 44

Från arkivet 46

Alumni: Vikten av ett bra CV 58

Byströms börstips 50

34

Barclays Bank PLC is authorised by the Prudential Regulation Authority and regulated by the Financial Conduct Authority and the Prudential Regulation Authority. Barclays Bank PLC is registered in England. Registered number 1026167. Registered Office: 1 Churchill Place, London E14 5HP.

Begin a journey defined by you.Graduate & Internship Opportunities

As we set out to shape the future of Barclays, we’re looking to our graduates to be a driving force. Your readiness to explore new ways to make things better will help us move forward. And our support will make sure that you progress too.

Whichever part of Barclays you join, you’ll be in control of your future. The journey you take will broaden your horizons, and you’ll learn like never before. And it all starts today.

barclays.com/joinus

BAR_STONEWALL_210x148.indd 1 28/6/13 17:22:06

Barclays Bank PLC is authorised by the Prudential Regulation Authority and regulated by the Financial Conduct Authority and the Prudential Regulation Authority. Barclays Bank PLC is registered in England. Registered number 1026167. Registered Office: 1 Churchill Place, London E14 5HP.

Begin a journey defined by you.Graduate & Internship Opportunities

As we set out to shape the future of Barclays, we’re looking to our graduates to be a driving force. Your readiness to explore new ways to make things better will help us move forward. And our support will make sure that you progress too.

Whichever part of Barclays you join, you’ll be in control of your future. The journey you take will broaden your horizons, and you’ll learn like never before. And it all starts today.

barclays.com/joinus

BAR_STONEWALL_210x148.indd 1 28/6/13 17:22:06

Your development is our future. Together.

Find out more about us!Visit us at:sebgroup.com/careerfacebook.com/JobbSEBlinkedin.com/company/seb/careers

LINC MAGAZINE 7

InvestmentBankingForum2014

Nätverka med representanter från banker från Köpenhamn, Stockholm och London.

26 september 2014

Mer info i höst

LINC MAGAZINE 9

CHEFREDAKTÖREN

Efter en hektisk vår med många långa möten, hundratals mail och telefonsamtal och otaliga sömlösa nätter är äntligen vå-rens upplaga av LINC Magazine ute.

LINC är en fantastisk sammanslutning människor som alla är engagerade och brinner för samma sak, vilket är oerhört inspirerande. Inte minst är det till stor hjälp i jakten på en framtida karriär – för-modligen mycket viktigare i slutändan än vilket betyg du får i Mikro B. I detta num-mer fortsätter vi att belysa föreningens verksamhet och vad LINC ger dig som medlem, men dessutom har vi med an-ledning av det intressanta läget på många fronter ett större fokus på olika skeenden runt om i världen.

2014 är ett hyperintressant år. Det är som bekant supervalår med val till både riks-dagen och EU-parlamentet. Som alltid handlar mycket av den politiska debat-ten om den ekonomiska politiken, och i detta nummer har vi tagit tempen på både Anders Borg och Magdalena Andersson då de besökte Lund under våren. När det kommer till EU handlar det ofta om krona eller euro, och möjligheterna till att be-driva en egen penningpolitik. Vi är stolta över att kunna presentera en intervju med en av Sveriges tveklöst mäktigaste perso-ner, riksbankschefen Stefan Ingves. Dess-utom tar vi en närmare titt på vad som skulle hända med Londons finanssektor vid ett eventuellt brittiskt utträde ur EU och hur de finansiella marknaderna på-verkas av krisen i Ukraina.

Trevlig läsning!

CARL JOHANSSON

LINC MAGAZINE 10

LINCNYTT

Varje år anordnar LINC resor till Kö-penhamn, London och Stockholm där man får träffa och nätverka med ban-ker, fondbolag och private equity-fir-mor. LINC:s ordförande Jonathan Karlsson har varit med på samtliga tre och berättar om varför du ska åka med nästa gång.

Som ekonomistudent kan det vara svårt att veta vad man vill jobba med efter sin examen. Vissa har kanske ingen aning och har bara en vag uppfattning om vad man gör som konsult, revisor, bankir eller en-treprenör. I mitt fall hade jag en förkärlek till aktier och att fundera på hur stora bolag fungerar och agerar med varandra, så jag visste att mitt framtida drömyrke fanns in-om finansbranschen.

Tyvärr innefattar finansbranschen allt ifrån investmentbanker till fondbolag, pri-vate equity-firmor och riskkapitalbolag, med en myriad av roller inom varje typ av företag. Detta gör det svårt att veta vad man faktiskt vill jobba med inom finans. Även om man sedan barnsben har ve-tat att man vill jobba som obligationstra-der på Barclays i London så står man in-för ett problem – hur får man jobbet? Att det är hård konkurrens om jobben är ingen hemlighet och om man inte känner någon kan det vara svårt att få in en fot. Om man

tampas med något av eller båda dessa pro-blem är LINC:s så kallade Banking Tours en perfekt lösning.

En Banking Tour är en resa till London, Stockholm eller Köpenhamn där man får besöka olika finansbolag, träffa deras an-ställda, träffa andra studenter som är nyfik-na på finansbranschen och framförallt ha riktigt kul. Trots sitt namn innefattas inte bara investmentbanker, utan även fondbo-lag, private equity-firmor och nischbanker. Detta gör att man får en inblick i vad som skiljer de olika företagen och vad deras an-ställda faktiskt gör.

Ett besök börjar oftast med att studenter-na leds in i ett konferensrum där man spi-der ut sig runt ett eller flera bord och ser-veras fika. Sedan hålls en presentation där anställda från olika delar av företaget be-rättar om vad de gör och vad som skiljer dem från konkurrenterna. Här går det ut-märkt att ställa frågor om det är något man undrar över eller vill ha förklarat.

Efter alla presentationer brukar det va-ra en frågestund där man kan få chansen att höra deras åsikter om allt ifrån aktuella händelser till deras tips till studenter som vill få en praktikplats. Efter frågestunden brukar en representant från deras human relations berätta om ansökningsprocessen,

Värdet av en Banking Tour

LINC MAGAZINE 11

LINCNYTT

tillgängliga positioner och vad de värdesät-ter i en ansökan. Även här tillåts frågorna flöda.

När HR-representanten är klar visas stu-denterna vanligtvis runt på kontoret, vilket ofta inkluderar ett tradinggolv. Beroende på om börsen är öppen eller inte kan det vara riktigt livat här. Slutligen brukar det vara en informell mingelstund där man får träf-fa fler anställda. Här får man ett fantastiskt läge att ställa lite mer personliga frågor och knyta kontakter som kan vara till stor hjälp när man ska skicka in sin ansökan.

Allt det här och mycket mer fick jag er-fara när jag åkte med på London Banking Tour förra hösten och det var så berikande att jag även åkte med till både Stockholm på vintern och Köpenhamn på våren. Ge-nom att vara aktiv under frågeställningarna och samla visitkort under mingelstunderna fick jag mer tips och kunskap än jag ha-de kunnat ana och till råga på det lärde jag känna en massa fantastiska LINC:are som jag inte hade träffat annars.

Vilken av resorna ska man åka på då? Vet man exakt var man vill jobba så är det självklart bäst att åka med på just den re-san, men annars tycker jag att man ska sö-ka till samtliga. Resorna till Stockholm och London innefattar flera dagar, vilket inne-

bär att man hinner med fler besök och fler roliga utekvällar (dessa är inte att under-skatta), medan Köpenhamnsresan består av en heldag där man får spendera lite längre med två bolag och inte riskerar att hamna efter i skolarbetet i samma utsträckning. Eftersom resorna sker med flera månaders mellanrum finns det inget som säger att man måste välja en.

Hur hjälpte resorna mig med min fram-tida karriär då? Med stor hjälp av de kon-takter jag skapade lyckades jag ta mig till intervjuer på flertalet finansbolag och slut-ligen få två längre praktikplatser, en på ett fondbolag i Stockholm och ett på en invest-mentbank i London. I skrivande stund har jag avslutat det förstnämnda och det har gett mig en oändligt skarpare bild av fi-nansbranschen och min framtida plats i den än jag hade kunnat ana när jag först sökte till London Banking Tour. I sommar kom-mer jag åka till London för att genomföra det sistnämnda och jag är övertygat om att även det kommer att bli en oförglömlig er-farenhet. Inget av detta hade hänt om jag inte hade åkt med och träffat bolagen.

JONATHAN KARLSSON

Värdet av en Banking Tour

LINC MAGAZINE 12

Vad innebär fixed income sales prak-tiskt sett?

– I grund och botten innebär det att för-medla poster i olika typer av värdepapper, men främst high yield-obligationer. Arbe-tet kan delas upp i två olika delar: primär- och sekundärtransaktioner. Primärtransak-tioner, eller nyemissioner, är när vi hjälper företag att emittera nytt kapital antingen genom eget kapital eller ett lån. När emis-sionen sedan är avslutad kan dessa värde-papper omsättas i sekundärmarknaden.

Vad har du för bakgrund?– Jag har en civilekonomexamen från

Stockholms universitet med inriktning fi-nansiering. Jag har tidigare arbetat med försäljning och administration vilket varit nyttiga erfarenheter.

När förstod du att det var detta du ville hålla på med?

– Intresset för företagsobligationer fick jag under mitt sista år på universitetet. Jag var innan dess företrädelsevis intresserad av aktier och handlade aktivt med både stamaktier och olika typer av aktie- och in-dexderivat. Det var under det sista året då jag läste kursen Fixed Income som jag bör-jade intressera mig mer för räntor. Under

min första månad på Pareto som kvällsar-betare inom back office fick jag också träf-fa de personer som arbetade på räntebor-det. Arbetet i praktiken verkade intressant och bidrog till att jag till slut valde att satsa på räntespåret.

Har du stor nytta av det du lärde dig på universitet?

– Ja, absolut. Teorin jag har med mig från universitet är ovärdelig och hjälper mig mycket i mitt dagliga arbete, vare sig det handlar om att få en bild av ett företag på kort tid genom att analysera balans- och resultaträkningen eller om det handlar om att förstå varför en viss typ av obligationer är känsligare mot ränteförändringar än an-dra. Det finns inga system eller terminaler som kan ersätta det.

I ditt arbete, är det mycket ”cold-calls” eller kommunicerar du till mesta delen med väletablerade kunder?

– Jag är en av få juniora mäklare på Pa-reto och jag har fått bygga upp min kund-stock från ”scratch” vilket innebär att jag varje dag behöver ”cold-calla” för att hit-ta nya kunder samtidigt som jag ska un-derhålla de jag hittills har fått in. Tiden är knapp och det är därför bra att planera att

”Hela golvetapplåderade efter att jag

lagt på telefonen”LINC TRÄFFADE PARETO PÅ STOCKHOLMSRESAN OCH FICK ETT

SAMTAL MED ARIN KAMANGAR PÅ FIXED INCOME SALES.

INTERVJU: ARIN KAMANGAR

LINC MAGAZINE 13

la de jag hittills har fått in. Tiden är knapp och det är därför bra att planera att man vissa dagar ska ägna sig helt åt ”cold-cal-ling”.

Hur är det att jobba på Pareto? Det måste skilja sig en del från de typiska storbankerna.

– Jag trivs mycket bra på Pareto. Min erfarenhet från storbanker är tyvärr myck-et begränsad men från vad jag har förstått från branschbekanta har man i jämförelse en betydligt större flexibilitet i arbetet på Pareto.

Vad tycker du är intressant med ditt ar-bete på sales? Är du sugen på att någon gång gå över till köpsidan?

– Arbetet på sales präglas av hög puls och högt tempo. Det finns inga klara direk-tiv utan mycket handlar om att ha ett sunt förnuft och att ha en förmåga att leverera under hög press. Att bygga upp nya relatio-ner och att lära känna nya människor är det klart roligaste. Jag har än så länge rätt liten erfarenhet från sektorn och ser gärna att jag bygger på mitt eget kapital innan jag väljer att göra några byten, men det är absolut en möjlighet i framtiden.

Är det lätt att byta mellan dessa ”si-dor”? Har du några kollegor som har gjort detta?

– Inom Pareto har vi en och annan ana-lytiker som tidigare har varit förvaltare och jag känner en del förvaltare som tidigare har haft analys- eller mäklarroller. Jag tror att det är nyttigt att ha varit på ena sidan och sedan byta till den andra.

Är det svårt att få ihop privatlivet med arbetstimmarna?

– Ja, ibland blir det tufft. Det är framför allt på helgerna som jag hinner umgås med vänner och familj, men det var jag inför-

stådd med innan jag började.

Under de år du har jobbat, vad är ditt roligaste och jobbigaste minne?

– Jag minns mycket väl en affär jag gjor-de som var den största jag hittills gjort och att hela golvet applåderade efter att jag hade lagt på telefonen. Det kändes kul! En jobbig tid var när jag inte lyckades göra särskilt många affärer. Detta påverkade mig mycket och jag mådde inte bra av att veta att jag inte nådde upp till målen. Som tur var vände vinden efter ett tag och jag är idag glad för att jag inte gav upp.

Är det något som du rekommenderar att man gör som student under studie-tiden?

– Att sysselsätta sig med aktiviteter är alltid ett gott tecken på att man har en hög kapacitet och ett starkt driv. För vissa yr-ken och personligheter passar detta bra men det gäller inte för alla, så känn efter och prioritera rätt utifrån dina intressen. Betyg och extrajobb är värdefulla när ett CV ska sållas mellan hundratals andra men de har mindre betydelse om rätt kontakter är på plats.

Vad har du för tips för de som vill ham-na i dina skor?

– Det krävs ett enormt driv och en stark karaktär. Försök att synas och närvara på relevanta events för att stifta bekantskap med branschfolk. Var påläst och följ med i utvecklingen i aktuella samhällsfrågor, dessa fungerar ofta som bra konversations-ämnen både med nya och gamla kunder.

Finns det något som du tycker ser in-tressant ut på marknaden nu?

– High yield-obligationer ser hetare ut än någonsin...

KASPER AHNHEM

INTERVJU: ARIN KAMANGAR

LINC MAGAZINE 14

Inkasso - en riktig kassako

PRES

SFO

TO

AKTUELLT

LINC MAGAZINE 15

AKTUELLT

Ett flertal finansföretag verksamma på den svenska marknaden har det senaste året stått i rampljuset – Klarna, Lindorff och Intrium Justitia – för att nämna någ-ra av de största. Sett till hela branschen har det varit en stor framgång, inte minst för de tre nämnda aktörerna. Klarna har gjort ett rekordår med över 1,5 miljarder kr i omsättning, fått nya investerare – Tho-mas von Koch och Harald Mix, som även är delägare i Lindorff. Bolaget är på väg att förändra betalningsmarknaden ytterli-gare med en C2C-tjänst riktad för betal-ningar mellan privatpersoner. Intrum Justi-tia är Sveriges och Europas största kredit-hanteringsbolag, har anmärkningsvärt bra relationer med sina kunder och aktien har det senaste åren stigit med över 30 %. För-väntningarna på priset för den kommande Lindorffaktien har ökat efter konkurren-ten Arrows aktie lyckat noterades i London under 2013, och Lindorff är just nu på väg på mot börsnotering.

En nyckel till framgången i branschen kan till stor del vara den tuffare kreditmarkna-den som har rått i Europa som följd av fi-nanskrisen och betalningssvårigheter. Frå-gan som naturligt dyker upp i tankarna är hur länge branschen kommer att kunna blomstra i denna takt. För att få en snabb inblick har LINC har fått möjligheten att ställa några frågor till Klarna om framtiden i branschen.

Vilka är de största utmaningarna på be-talningsmarknaden?

– Vi ser att det handlar om att skapa det enklaste och tryggaste betalsättet för både e-butiker och konsumenter. Detta samtidigt som man bygger en global organisation, som även ska anpassas lokalt per marknad.

Vilka trender i branschen ser Klarna?– Att handla via mobilen. Handel via

mobilen måste mer än någon annat va-ra kopplat till enkelhet och trygghet. Idag finns oändligt många lösningar ute på marknaden. Allt för många av dem försö-ker lösa problem som inte finns där, exem-pelvis försöken med att ersätta kreditkort i en vanlig fysisk butik, det är i princip ingen som upplever att det fungerar dåligt som det gör idag.

Hur jobbar ni för att möta kundernas krav?– Genom att vara så tillgängliga och

öppna som möjligt i så många kanaler som möjligt. Vi lyssnar och tar till oss av all in-put vi får från kunder och har utvecklat en process där kunders feedback blir en del av produktutveckling.

Vad tror ni om framtiden i branschen?– Framtiden för e-handeln och framtiden

för Klarna ser vi ljust på. Vi jobbar varje dag för att skapa enklare och tryggare e-handel.

MAGDA LUKASZEWICZ

Marknaden för betalningar har förändrats snabbt de senaste åren. Kredithanterings- och betaltjänstbran-schen, med företag som Klarna, Lindorff och Intrum

Justitia i bräschen, är på stark frammarsch. LINC Magazine frågade Klarna om framtiden i branschen.

LINC MAGAZINE 16

LINC-NYTT

Möt den nyastyrelsen

KASPER AHNHEMEkonomie kandidat, 2:a året Editor in Chief, LINC Magazine

Till hösten kommer jag att bli styrelse-medlem i LINC och axla rollen som chef-redaktör för LINC Magazine. Detta bety-der att jag kommer att ansvara för nyhets-brevet som skickas ut en gång i veckan, samt LINC Magazine som utkommer två gånger per år.

Sedan ung ålder har jag intresserat mig för aktier och hur händelser i omvärlden påverkar den globala ekonomin. Detta led-de till att jag i höstas startade ett nyhets-brev som ger en kort uppdatering om de viktigaste globala finansnyheterna. Sedan i våras är jag också en av redaktörerna till denna termins upplaga av LINC Magazine.

Vi söker nu personer som har ett brinnan-de intresse för den finansiella marknaden och hur den påverkas av omvärldsfaktorer. Kontakta mig gärna om du har några idéer eller är sugen på att skriva för tidningen el-ler nyhetsbrevet!

JENS EDHOLMEkonomie kandidat, 2:a åretHead of Research and Analysis

BULL MARKET = a random market move-ment causing an investor to mistake him-self for a financial genius

Som ung tajmade jag min entré på börsen med en bull market. Definitionen ovan be-skriver min upplevelse väl. Jag fick blodad tand och har sedan dess analyserat bolag, investerat och handlat derivat, har jobbat med grain-trading, hedging och som ana-lytiker. Nu lever jag efter ledorden kvali-tet i kombination med en övertygelse om att majoriteten av de erfarenheter och den kunskap som egentligen är relevant kom-mer från andra källor än skolan.

Med ett nytt partnerskap i hamn kommer analysgruppens analyser läsas av tusentals. Jag andas optimism inför analysgruppens framtid. Om du har ett brinnande intresse för börsen och grundläggande kunskap av bolagsanalyser, tveka då inte att söka som analytiker till analysgruppen efter som-maren.

LINC-NYTT

JOHAN HELGESSONEkonomie kandidat, 2:a åretHead of Events

Mitt intresse för politiska och ekonomis-ka samspel började tidigt mycket tack vare att jag växte upp strax utanför världens fi-nanscentrum, New York. Jag exponerades vid ung ålder för ett internationellt förhåll-ningssätt och tycker att stora makropolitis-ka händelser är bland det mest spännande som finns.

Som Head of Events och medlem i styrel-sen har jag fått förtroendet att få vara dra-gloket i att locka hit näringslivs- och finan-stoppar som gästföreläsare och att få vara högst delaktig i Lunds studenters strävan efter att få en fot in i finansbranschen.

LINC har ett långt track-record över framstående och inspirerande gästtalare där bara under det senaste året Susanna Campbell, Ingrid Bonde, Jonas Abrahams-son, Bo Lundgren m.fl. har talat. Vi får heller inte glömma årets största headliner, Stefan Ingves. Se till att hålla utkik efter våra eventannonser på hemsidan, Facebook och våra affischer i skolan så du inte mis-sar nästa chans att närvara vid våra inspi-rerande gästföreläsningar!

EMMA LUNDEkonomie kandidat, 2:a åretVice President

Jag har sedan en ung ålder tyckt om att driva projekt och engagera människor. Jag brinner för att erhålla och förmedla kun-skap. Detta fick jag göra då jag jobbade som föreläsare på gymnasieskolor där jag pratade om hur man kan komma igång och investera för att få en bättre privatekonomi. Jag håller helhjärtat med Albert Einstein

om att ränta på ränta-effekten är ett utav världens underverk. Det är också min bästa kompis när det kommer till sparande.

Mitt första kliv in i finansvärlden var när jag köpte min första aktie för att gå på Cloettas bolagstämma. Nu är mina inves-teringar mer långsiktiga och bättre moti-verade.

Som en del av styrelsen ser jag fram emot att få träffa alla drivna medlemmar under året och hjälpa till att ge er ett steg in i fi-nansbranschen. Vi ska i höst hålla Invest-ment Banking Forum som går av stapeln 26 september. Boka in datumet redan idag!

DANIEL BROMÉEEkonomie kandidat, 2:a åretHead of Education

För mig innebär utbildning så mycket mer än att studera och lära sig begrepp från en bok. Mitt mål för detta året är att kunna ge elever och lärare rätt verktyg för att lyckas i deras framtida yrkesliv och samtidigt er-bjuda underhållande, interaktiva och min-nesvärda lektioner och föreläsningar. För-utom de klasser som hålls i olika finan-siella program, kommer det att finnas in-teraktiva klasser såsom en introduktion till banksektorn, tradingsimulering och flera andra nya aktiviteter.

Vi söker nu lärare till hösten och om du känner att du vill vara mer delaktig i LINC är det en väldigt bra väg in. Du behöver in-te några förkunskaper för att bli lärare, ett intresse och en vilja att lära är allt vi begär. Om du vill bli en del av vårt team, låt mig veta så hittar vi en plats till dig.

LINC MAGAZINE 17

LINC MAGAZINE 18

FINANS

ALJOSHA ELLMEREkonomie kandidat, 2:a åretTreasurer

Sedan ung ålder har jag haft ett stort in-tresse för aktiemarknaden och den finan-siella sektorn. Mitt första kliv in i finans-världen var när jag bad mina föräldrar kö-pa H&M-aktier åt mig, vilket visade sig vara en bra affär. Efter gymnasiet fick jag möjligheten att arbeta hos PwC under 1 år, där jag fortsatte att utveckla mitt intresse för företag och den finansiella marknaden.

Jag ser fram emot att vara en del av LINC-styrelsen under det kommande läs-året. Om min styrelsepost som ”skattmäs-tare” finns det väl inte så mycket att säga, men jag kan försäkra er om att LINC:s ekonomi är i goda händer.

MARCUS ÖSTERBERGEkonomie kandidat, 2:a åretHead of Membership

Jag har studerat vid universitetet i lite mer än ett år och gick tidigt med i LINC. Genom föreningen hittade jag mitt intresse och det jag i framtiden vill jobba med, In-vestment Banking, närmare bestämt Mer-gers & Acquisitions. Jag tror på ideellt en-gagemang och jag har själv erfarenhet av att potentiella arbetsgivare värderar det högt.

Jag tar mig an rollen som Head of Mem-bership med målen att informera om möj-ligheterna till tidiga internships på invest-mentbanker i London för förstaårselever, samt att försöka få fler medlemmar att sö-ka sig dit, och givetvis arbeta med frågor som vi tar upp i styrelsen.

Tidigare erfarenheter innefattar person-

LINC-NYTT

lig expressleverans över hela världen med Tetra Pak, jobb på Nordea samt två invest-ment banking spring weeks på Barclays och Citi i London.

DAVID SUNDSTRÖMIndustriell ekonomi, 4:e åretHead of External Partnership

Med ett CV som innehåller precis noll rele-vanta finanserfarenheter så exemplifierar jag kanske inte den vanliga LINC:aren. Men sist jag kikade så var det just mångsidiga grupper som lyckades bäst, så vem vet, kanske är det just min bakgrund som kommer att bli mitt viktigaste bidrag till LINC.

Jag pluggar industriell ekonomi och har efter vändor på McDonald’s, IKEA och po-litiskt kampanjande konstaterat att det är fi-nans som intresserar mig mest.

I år vill jag jobba mot ett bredare företags-utbud för våra medlemmar. Men framförallt vill jag arbeta för ett bredare medlemsutbud mot våra företag. Om LINC ska fortsätta sin framgångsrika utveckling så måste vi erbju-da företagen det de vill ha, det vill säga kom-petenta studenter från olika bakgrunder, kön och utbildningar.

Se till att söka till årets alla events, gå på några föreläsningar och kom på våra AW:s. Det finns ingen förening i Lund som kan matcha LINC när det kommer till att ge sina medlemmar ett starkt kontaktnät på ett av-slappnat, lundensiskt sätt.

FINANS

LINC MAGAZINE 19

LINC MAGAZINE 20

AKTUELLT

IT-företagen har de senaste åren tagit en allt stör-re plats i samhället. Listan över världens högst

värderade företag domineras numera av företag som Google, Apple, IBM och Microsoft, och

deras snabba framfart har förändrat många bran-scher i grunden.

Teknik-företagenpå jaktefter nya

marknader

LINC MAGAZINE 21

Men teknikföretagen tycks fortfarande leta efter nya marknader i sin jakt på till-växt. För vissa företag kan intåg på andra marknader ge svar på frågetecken kring deras förmåga att generera lönsamhet ur stora användarbaser. Andra har efter år av nyskapande produktlanseringar haft svårt att finna nästa steg och hålla uppe samma innovationstakt. De allra flesta letar dock oavsett anledning efter sätt att utveckla sina plattformar och erbjuda sina använ-dare fler tjänster. I ett läge där banker fort-farande återhämtar sig från finanskrisen ser många teknikföretag en möjlighet att slå sig in. Facebook ansökte nyligen om ett tillstånd på Irland som skulle göra det möjligt för användare i EU att spara pengar på sitt konto och transferera mellan varan-dra. Google har redan lanserat ett betalkort för sitt Google Wallet, och möjligheten till fingeravtrycksavläsning hos iPhone och Samsung öppnar upp för framtida sats-ningar.

Utvecklingen innebär stora utmaningar för banker, mycket på grund av att teknik-företagen på många plan är deras direkta motsats. Teknikföretagen älskas av sina konsumenter, medan få känner lika pas-sionerat inför sin bank. Med sina oerhört starka varumärken och förmåga att ta fram enkla och användarvänliga produkter och tjänster finns potential att förändra hur vi ser på finansiella tjänster idag.

Med en lansering av finansiella tjänster följer dock också regleringar, något tek-nikföretagen inte är speciellt vana vid och som med största sannolikt lär dämpa deras entusiasm. Av den anledningen verkar där-för fokus i första hand ligga på enklare och mindre reglerade tjänster, som olika for-mer av betalningstjänster. Där finns det å andra sidan stora pengar att hämta. Betal-ningar beräknas svara för upp till en fjärde-

del av traditionella bankers intäkter.

För bankerna är det största hotet kanske ändå risken att förflyttas till en roll i bak-grunden av konsumenternas finansiella liv. Förr bestod detta liv av personliga möten med sin bankman på hans kontor, med-an konsumenterna idag sköter det mesta själva genom sin dator eller mobil. Det är en gynnsam utveckling inte minst för ban-kerna själva, men också en utveckling som skapat ett stort avstånd mellan konsument och bank. Många saknar idag direkt kon-takt med sin bank och anledningen till att inte fler byter bank hänger oftare samman med att man upplever det som krångligt att byta än att man är nöjd med sina nuvaran-de villkor. Samtidigt har det blivit naturligt för dagens generationer att använda tek-nikföretagens olika plattformar i nästintill alla delar av sina liv. Det gäller oavsett om det handlar om att leta information, ta kon-takt med sina vänner eller söka efter arbete.

Risken finns att bankerna tilldelas en be-gränsad roll där de exempelvis fortfarande erbjuder lånet, med de regleringar och krav som följer, medan andra aktörer, icke-ban-ker, sköter kontakten med konsumenter och därmed snor åt sig en stor del av intäk-terna.

Bankerna står alltså inför annorlunda ut-maningar från ett helt nytt håll. Utmaning-ar som kräver att man tar en större plats i sina kunders liv och då inte bara i samband med de finansiella transaktionerna utan även före och efter. Den tidigare relativt stabila marknaden för finansiella tjänster lär oavsett vilket komma att förändras.

RIKARD EDVARDSSON

AKTUELLT

LINC MAGAZINE 22

AKTUELLT: SVERIGE

Den svenskamodellen påutdöende

PRES

SFO

TO

LINC MAGAZINE 23

AKTUELLT: SVERIGE

Den svenska modellen för ägarstrukturer karaktäriseras av ett fåtal kon-trollerande ägare. Dock börjar Sverige och Europa gå mot den modell

som främst återfinns i USA och Storbritannien som präglas av mer diversifierat och mindre kontrollerande ägande. Innebär det att model-

len med starka ägande familjer håller på att försvinna i Sverige?

För cirka trettio år sedan kunde man tyd-ligt peka ut Wallenbergsfären som styrde svenskt näringsliv och hade makten över de svenska storföretagen. De hade stort in-flytande över politikerna och det svens-ka näringslivet. Den svenska ägarmodel-len karaktäriseras också av att kontrollen av företagen är koncentrerat till en eller två ägare och ofta är dessa svenska famil-jer. Idag ser bilden annorlunda ut eftersom ägandet börjar gå över till den internatio-nella trenden där stora bolag inte kan kon-trolleras av en enskild familj för att de helt enkelt är för stora. Istället har försäkrings-bolagen och allmänhetens sparande i aktie-fonder kommit in som ägarkonkurrenter.

En annan anledning till den nya trend vi ser är att det kontrollerande ägandet som starka familjer har över sina bolag resulte-rar i en svag kapitalbas som gör modellen finansiellt och politisk instabil. Det finns en princip bland de stora kontrollerande ägarna att prioritera kontroll framför av-kastning. Detta på grund av att de famil-jekontrollerade företagen investerar min-dre än de jämförbara bolagen eftersom in-strömningen av nytt kapital som erfordras vid en högre investeringstakt skulle späda ut familjens kontroll över företaget. Det le-der till mindre expansion och man släpper heller inte in aktiefonder och försäkrings-bolag.

Om man jämför med USA kan man tyd-ligt se att de stora finansfamiljerna som fanns under första halvan av 1900-talet inte längre utgör samma maktfaktor, utan

försäkringsbolag och fonder har blivit do-minerande ägare med endast någon en-staka procent. Den första som utnyttjade denna trend i Sverige var Percy Barnevik genom fusionen av Asea och Brown Bo-veri 1987. Men samtidigt fick två stora ägarfamiljer dela på makten och dessutom fick aktiefonder och försäkringsbolag stör-re plats i ägandeskapet. Denna fusion gav upphov till en aktie som ständigt steg och Barnevik kunde i och med det lyckade dra-get relativt obehindrat formulera strategier och mål för koncernen. Efter det skedde en rad andra fusioner inom Wallenbergsfären och för varje fusion blev Wallenbergs makt över bolagen svagare genom minskade rös-tandelar i bolagen och en rad olika föränd-ringar i strategin som gjorde att deras auk-toritet minskade.

Men var kommer då makten att hamna? En internationell trend är maktförskjutning mot företagsledningen eftersom det upp-stått ett gap när det privata ägandet ersatts av försäkringsbolag och passiva aktiefon-der. Dock kan man inte bortse från att 15 av Sveriges rikaste finansfamiljer fortfa-rande kontrollerar ca 70 procent av Stock-holmsbörsen och att dessa fortfarande har ett stort inflytande på svenskt näringsliv. Men en ny trend är definitivt framme med ett ägande som går mot mångfald i ägar-strukturen med en mängd olika aktörer och modellen med starka ägande familjer kan således försvagas.

FREDRIK ÅBERG

LINC MAGAZINE 24

AKTUELLT: VÄRLDEN

RYSSLAND OCH UKRAINA I KRIG:

Hur påverkas världsekonomin?

LINC MAGAZINE 25

AKTUELLT: VÄRLDEN

I slutet av februari tog den politiska op-positionen över makten i Ukraina. Den ti-digare presidenten, Viktor Janukovytj, ha-de under sin tid vid makten hållit sig nä-ra Ryssland och Putin varför maktskiftet togs emot negativt av Ryssland och av den rysktalande majoriteten på Krimhalvön. I början av mars påbörjades Rysslands an-nektering av Krim och i dagsläget pågår en konflikt med hot, sanktioner och militära insatser mellan Ryssland och Ukraina till-sammans med västvärlden. Frågan är hur detta påverkar världsekonomin?

Kapitalflykten från Ryssland är en di-rekt konsekvens av konflikten och försäm-rar en redan ansträngd ekonomi ytterligare. Andrej Klepatj, vice minister för ekono-misk utveckling i Ryssland, spår att BNP-utvecklingen 2014 kan bli under 1 procent och Rysslands kreditbetyg har nedgraderats av flertalet kreditvärderingsinstitut. För att förhindra kapitalflykten har den ryska cen-tralbanken höjt räntan som i dagsläget lig-ger på 7,5 procent. Moskvabörsen har i år fallit med 22 procent och den ryska rubeln faller vilket påverkar ekonomin i länder som har stor export till Ryssland, som till exempel Finland, negativt. För att sätta yt-terligare press på rysk ekonomi har väst-världen, med USA i spetsen, infört sank-tioner mot exportlicenser för ryska företag.

Ryssland, å sin sida, står inte med bak-bundna händer. Ryssland är den största le-verantören av gas till Europa, vilket är en ställning Putin har utnyttjat med hot om sanktioner. Skulle hoten bli till verklighet

skulle världsekonomin drabbas allvarligt. Bedömare hävdar dock att sannolikheten att Ryssland stänger eller kraftigt förmin-skar exporten av gas är minimal, då det skulle bli än mer ödesdigert för den ryska ekonomin. Ett av de länder i Europa som skulle drabbas hårdast av sanktioner är Tyskland som är en stor importör av rysk gas. Sverige importerar gas från i huvud-sak Danmark och Norge. Dock importe-rar Sverige stor del av sin olja från Ryss-land (42 procent av den totala oljeimpor-ten 2012). Med andra ord har även Sverige ett relativt kritiskt beroendeförhållande till Ryssland.

Det är aldrig bra att vara beroende av en-ergi från ett annat land och i takt med ut-vecklingen på Krim har flera röster höjts för att Europa måste reducera sitt gasbero-ende till Ryssland. USA:s energiminister, Ernest Moniz, säger att Rysslands makt-ställning i gasfrågan är något USA:s en-ergidepartement kommer att ta hänsyn till när de tar ställning till de över 20 ansök-ningar om gasexport som föreligger. Detta är en åtgärd för att isolera Ryssland i syfte att åstadkomma en situation där Rysslands agerande i framtiden inte har lika stora ef-fekter på världsekonomin.

Hur konflikten kommer att utvecklas är svårt att bedöma, men uppenbart är att konflikten utgör en risk som hotar tillväx-ten i hela världen om den skulle trappas upp till fullskaligt krig.

VIGGO NYLÉN

Under våren har konflikten mellan Ryssland och Ukraina trappats upp och riskerar att leda till fullska-

ligt krig. Hur påverkar konflikten världsekonomin?

LINC MAGAZINE 26

GÄSTFÖRELÄSARE: SUSANNA CAMPBELL

Susanna CampbellDet var en grå dag i Lund då Susan-na Campbell, en regelrätt närings-livstopp med fötterna på jorden, be-sökte LINC. För visst var vi ganska nervösa där nere i styrelserummet minuterna innan näringslivets mäk-tigaste kvinna 2012, enligt Veckans Affärer, skulle komma på besök. Det tog dock inte lång tid innan nervosi-teten var försvunnen och nyfikenhe-ten hade tagit över.

– Fördelen med Norden är att det mes-ta går att göra över dagen. Ratos ämnar spegla nordiskt näringsliv, berättar hon och fortsätter:

– Det ska finnas ett huvudkontor i Norden för att det ska vara ett Ratosbo-lag och vi går in med minst 300 miljoner när vi investerar, vilket innebär att vi inte arbetar med start-ups.

Huruvida Ratos kan komma att agera utanför Norden kommenterar Susanna också.

– Att vi enbart ska agera här är inte hugget i sten, utan känner vi att vi inte har mer att göra i Norden eller att det är överetablerat här kan vi absolut titta på annat. Men i nuläget är det givet att det är här vi har vår infrastruktur och vårt nätverk.

Ratos är ett stort börsnoterat private equity-konglomerat och Susanna började där för lite mer än elva år sedan. Vägen till rollen som VD kan i efterhand se helt

utstakad ut, men hon håller inte med.– Det har blivit som det har blivit och

ibland kan det se ut som att jag hade allt utstakat om man tittar tillbaka på min karriär, men så är faktiskt inte fallet. Det var inte alls självklart att jag skulle bli VD för Ratos förrän dess jag utsågs till det. Jag var inte alls någon kronprin-sessa.

För visst är det ändå lätt att konstatera att karriären har gått spikrakt för Susan-na. Efter att hon blev klar med studierna vid Handelshögskolan i Stockholm 1996 började hon kort därefter jobba på Alfred Berg, där hon stannade fyra år, varav ett år i London. För att bredda sina kunska-per utöver det väldigt transaktionsfoku-serade corporate finance-arbetet valde hon att bli strategikonsult på konsultby-rån McKinsey, både i Sverige och utom-lands.

– Då befann jag mig i en sådan fas av livet – man bara kastar sig in i det, det är ju väldigt kul! Man jobbar mycket men man lär sig än mer, säger hon. Det är tydligt att hon verkligen tycker om det hon gör, en förutsättning för att kunna lägga ner allt det hårda arbete som krävs för att göra karriär.

Var det din ursprungliga tanke att börja jobba med detta när du gick ut Handels?

– Nej, jag var nog en naiv och okunnig student. Jag fastnade för finansbranschen tack vare en väldigt duktig föreläsare på

LINC MAGAZINE 27

GÄSTFÖRELÄSARE: SUSANNA CAMPBELL

Handels. Han lyckades kopplade ihop de finansiella bitarna med de strategiska och lyfte det en nivå från endast siffror.

Hur går då processen till som leder till att ni bestämmer er för att köpa ett bo-lag?

– Det beror helt på, men det tar vanligt-vis inte kortare tid än ett halvår, från att man får träffa ledningen till att gå igenom affärsplanen. Vi ska verkligen rycka i var-enda liten del och bedöma vad vi tror man kan göra med bolaget, förhandla pris, för-handla avtal. Hos privata bolag måste det ju också finnas en villig säljare för att vi ska kunna få insyn i deras böcker. Vi bör-jar med ett indikativt bud och efter det fortsätter det flera förhandlingsrundor till.

Ett vanligt verksamhetsår tittar Ratos ungefär på 250 bolag, vilket delvis speglar det oerhört hårda arbete som krävs för att hitta rätt portföljbolag.

Hur ska vi studenter då göra för att hamna på Ratos och liknande bolag?

– Jag tror på att skaffa sig en ganska bred erfarenhet, konsultfirma är bra och det är inte bara McKinsey utan BCG, Bain med flera. Det pratas mycket om hundår och sådant, men det är inte så himla illa som det låter! Det är väldigt mycket trev-liga människor, jag har kontakt med många kollegor från den tiden. Dessutom är det bra att komma ut och arbeta på något van-ligt företag. En sådan bakgrund är nog op-timal om man vill komma till Ratos!

Det är något av en dröm för många av oss studenter, men en väg som några av oss sä-kert kommer att välja. Utstakad eller inte – vem vet?

ALEXANDER VITOLS

Susanna Campbell föddes den 25 maj 1973. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm arbetade hon 1996-2000 vid Al-fred Berg Corporate Finance och 2000-2003 vid McKinsey & Company. 2003 började hon jobba för Ratos. 2010 blev hon Investment Director och 2012 efterträd-de hon Arne Karlsson som verkställande di-rektör. Veckans Affärer utsåg henne till det svenska näringslivets mäktigaste kvinna 2012.

LINC MAGAZINE 28

VALUE INVESTING

Investerare har genom tiderna beskrivit si-na investeringsfilosofier på ett otal olika sätt. Lennart Israelsson, som många känner som aktiestinsen brukar säga att ”om man kan kö-pa en krona för 50 öre så säger det sig självt att det är en bra affär.” Peter Lynch hävdar att ”på lång sikt finns det ett hundraprocentigt samband mellan vad som sker i företaget och vad som händer med aktien”. För att inte gö-ra den fundamentalt skolade besviken skall jag även citera den i mångas ögon största av dem alla, Warren Buffett, vars investerings-filosofi han själv i korta drag beskriver ”köp enastående företag till rimliga priser och be-håll dem sedan länge, länge”.

Alla de tre ovan nämnda investerarna har skapat stora förmögenheter genom fram-gångsrika placeringar i en varierande skara företag med hjälp av en gemensam övergri-pande teori, value investing. Att definiera vad value investing innebär är dock inte helt okomplicerat. Mellan investerare världen över verkar det dock råda konsensus om att det handlar om att köpa aktier i bolag med en viss rabatt som baseras på skillnaden mellan ett företags fundamentala värde per aktie, en-ligt befintliga rapporter och en akties mark-nadspris. För att gå tillbaka till Lennart Isra-elssons inledande citat som för den okritiske kanske framstod som århundradets affärsidé och för den mer kritiskt lagda som århundra-dets största utmaning är det just denna skill-nad mellan bolagsvärde och marknadsvärde som beaktas.

Den mest framträdande kritiken som rik-tats mot dessa teorier är den effektiva mark-nadsteorin. Denna beskriver i förenklade drag att felaktigheter i marknadspriset inte förekommer då all tillgänglig information värderas korrekt av marknaden och på så sätt blir det inte heller möjligt att köpa aktier till rabatterade priser för att slå index, utan att ta en högre risk. Detta synsätt är dock i högsta grad teoretiskt och som investerare bör man därför förhålla sig kritisk till hur väl teorin fungerar i praktiken. Om man tittar på den årliga avkastningen hos de i artikeln om-nämnda investerarna kan man se att de an-tingen haft en ofattbar tur då de alla i många år slagit index, eller mer troligt, att den effek-tiva marknadsteorin inte är vattentät.

För den som är intresserad av hur man köper enkronor för femtioöringar eller för dig som bara vill tillrättavisa några av kapitalismens största profiler så rekommenderar jag en när-mare granskning av vad value investing, el-ler enkelt översatt till svenska, värdeinveste-ring, innebär. Om man vill gå tillbaka till käl-lan för ämnet som av många även kallats in-vesterarens bibel är Benjamin Grahams bok ”The Intelligent Investor” att rekommendera med den synnerligen starka referensen utta-lad av självaste Warren Buffett: ”By far the best book on investing ever written”.

ERIK LINDSTRAND

Konsten att köpa en krona för femtio öre

Maila ditt bidrag senast 27 juni [email protected]

För mer information besök www.soderbergpartners.se

Vinn 100 000 kr!- Skriver du Årets Finansuppsats 2014?

För sjätte året i rad delar Söderberg & Partners ut finansbranschens största pris för bästa examensarbete. Priset går till kandidat- eller masteruppsatser som skrivits under höstterminen 2013 och vårterminen 2014.

Vad ska ansökan innehålla?• Din uppsats• Din betygskopia• Dina kontaktuppgifter• En signerad kommentar från din handledare

Uppsatsen ska belysa det årliga temat:Finansiellt sparande för privatpersoner

LINC MAGAZINE 29

Maila ditt bidrag senast 27 juni [email protected]

För mer information besök www.soderbergpartners.se

Vinn 100 000 kr!- Skriver du Årets Finansuppsats 2014?

För sjätte året i rad delar Söderberg & Partners ut finansbranschens största pris för bästa examensarbete. Priset går till kandidat- eller masteruppsatser som skrivits under höstterminen 2013 och vårterminen 2014.

Vad ska ansökan innehålla?• Din uppsats• Din betygskopia• Dina kontaktuppgifter• En signerad kommentar från din handledare

Uppsatsen ska belysa det årliga temat:Finansiellt sparande för privatpersoner

LINC MAGAZINE 30

LINC MAGAZINE 31

StefanIngves

I VÅRAS BESÖKTE HAN LINC OCH KNUT WICKSELLSCENTRUM FÖR FINANSVETENSKAP. L INC MAGAZINE FICK EN

INTERVJU MED RIKSBANKSCHEFEN.

TEXT: KASPER AHNHEM

LINC MAGAZINE 32

INTERVJU: STEFAN INGVES

LINC Magazine fick chansen att in-tervjua riksbankschefen Stefan Ing-ves, då han besökte Lunds universitet i mars. Det var en intervju med myck-et skratt och en del tuffa svar. Efter de 15 minuter jag fick med Ingves var det inte svårt att förstå varför han är vår riksbankschef.

Hur hamnade du på Riksbanken? – En gång i tiden läste jag nationaleko-

nomi på Handelshögskolan i Stockholm och blev oerhört intresserad av ämnet pen-ningteori och hur den finansiella sektorn fungerade. Detta ledde till slut till att jag blev en ”practitioner”, jag insåg vad jag vil-le ägna min arbetskarriär åt. Sedan ledde det ena till det andra och till slut satt man som riksbankschef. Men jag kan ju inte sä-ga att vägen dit var spikrak. Som ung stu-dent planerar man inte direkt att bli riks-bankschef.

Vi har haft en låg inflation under en längre tid nu och bitvis deflation, är det inte snart dags att sänka räntan?

– Nej och nej, vi har inte haft deflation i Sverige och det är inte dags att sänka räntan. De KPI-siffror som har varit nära noll eller strax under noll, är en konse-kvens av tidigare räntesänkningar framför allt. Samtidigt har vi ett konjunkturläge i Sverige som är gott och kommer att bli fortsatt gott. Detta innebär att när kon-junkturen stärks så kommer priserna att följa med upp, vilket innebär att på någ-ra års sikt så kommer inflationen att vara tillbaka där den ska vara.

Många experter snackar om att vi har en bostadsbubbla i Sverige, då kanske speciellt i Stockholm. Vad är dina tan-kar om detta? Ser du det som ett pro-blem?

– Ja, det är ett problem i den meningen

att lånen hos befolkningen stiger snabbare än inkomsten och det är inte långsiktigt hållbart. Samtidigt har vi också en ojämn-vikt på bostadsmarknaden, det flyttar in fler personer till Stockholm än vad det byggs nya bostäder. Det är ett problem som Sverige behöver lösa och det är inte en-bart är en fråga för Riksbanken, då det är många olika saker som behöver förändras och många olika parter som måste samar-beta för att klara av att hantera detta pro-blem.

Men kan det inte vara så att vi håller på att gå in i ett nytt skede, där folk är be-lånade i en större utsträckning?

– Nja, det vet jag inte riktigt. Jag tycker det är en relativt vedertagen sanning att ju mer belånad man är, desto mer sårbar är man. Jag jobbar gärna för att det svenska folket ska bli mindre sårbara.

På föreläsningen diskuterade du LCR (Liquidity Coverage Ratio) som ingår i Basel 3-avtalet [vilket förenklat betyder att en bank måste ha en likviditetsbud-get som ska vara minst lika stort som nettoutflödet av pengar under 30 dagar i ett stressat scenario]. Dock är denna ratio väldigt hög för de svenska banker-na, som idag ligger på ungefär 200 %. Är det verkligen så positivt? Borde inte pengarna vara ute och ”jobba”?

– Ja, det är positivt, på grund av att svenska bankerna har en så stor marknads-

”Som ung student planerar man inte direkt att bli riks-

bankschef ”

LINC MAGAZINE 33

INTERVJU: STEFAN INGVES

utlåning, speciellt i dollar. En så pass stor utlåning har lett till att de svenska före-tagen är väldigt sårbara, vilket gör att en LCR-kvot på 200 % faktiskt är mycket bra.

USA har påbörjat sin ”tapering”, allt-så dragit ned på stödköpen. Dock går snacket åt det helt andra hållet i Euro-pa, där man faktiskt pratar om att börja stimulera och dra igång stödköpen. Hur kommer detta att påverka Sverige?

– Svensk penningpolitik är utformad efter svenska förhållanden, vi räknar med att räntan kommer ligga på den här nivån ett tag framöver och sedan börja höjas någon gång nästa år. Jag har inget skäl att kommentera vad andra centralbanker gör, jag kan endast hoppas att de gör sitt bästa utifrån deras ekonomiska förutsätt-ningar. I en liten öppen ekonomi som den svenska så får vi anpassa oss när något annat land tar ett sådant beslut, men som sagt: ”we’ll cross that bridge when we get there”.

Vad är ditt största bekymmer i världs-ekonomin idag?

– Dels har vi den allmänna politiska oron som kommer och går, i närmaste skedet är det ju självklart de bekymmer vi ser i Ukraina och Ryssland. Men all-mänt sett ser vi en god ekonomisk ut-veckling på den globala nivån. Personli-gen tror jag att vi är på väg att lägga en lång rad bekymmer bakom oss och att vi går mot ljusare tider. Dock är det viktiga att vi fortsätter hantera de problem som uppstår, som till exempel de vi nu ser arta sig i Ukraina.

Är det någon person som har inspire-rat dig eller någon som du skulle kunna kalla en förebild?

– Under mina år har jag jobbat mycket med Stanley Fischer, som nu kommer att

bli nummer två på Federal Reserve och det har varit ett mycket givande samarbete och han har inspirerat mig under åren.

Många av läsarna undrar säkerligen hur man ska gå tillväga för att få ett jobb på Riksbanken. Har du något tips till alla dessa studenter?

– På Riksbanken finns det människ-or från alla möjliga bakgrunder, så man kan inte säga att det finns en ”typisk” väg för att få ett jobb på Riksbanken. Vi har många som har kommit från det privata, men som kanske söker en ”mer” intellek-tuellt stimulerande arbetsplats. Men sam-tidigt har vi många direkt från högskolan eller som har doktorerat ett par år. Men Riksbanken är en rolig och spännande plats att arbeta på, så det är bara att söka.

KASPER AHNHEM

FEM SNABBA MED RIKSBANKSCHEFEN

Vin eller öl?”(10 sekunders tystnad...) Då blir det nog vin”

Buffett eller Soros?”Det har jag ingen synpunkt på”

New York eller Paris?”New York”

Smoking eller pyjamas?”Det beror på vilka omständigheter, bru-kar dock föredra pyjamas”

Lund eller Uppsala? ”Stockholm”

LINC MAGAZINE 34

Borg& Andersson

I HÖST ÄR EN AV DEM SVERIGES FINANSMINISTER.

LINC MAGAZINE TOG TEMPEN PÅ DE BÅDA NÄR DE

BESÖKTE LUND UNDER VÅREN FÖR ATT TALA OM

FRAMTIDEN FÖR SVENSK EKONOMI.

TEXT: CARL JOHANSSON & OSCAR WÄRME

BILD: PRESSFOTO

FINANS

LINC MAGAZINE 35

Borg &Andersson

Borg& Andersson

LINC MAGAZINE 36

FINANS

När Anders Borg i mars föreläste på AF-borgen var det för att tala om situationen i Ukraina, den föränderliga bilden av Ryssland och om Sveriges ekonomiska läge. Men det var det nya förslaget om sänkt studiebidrag som engagerade mest. Halvvägs in i finans-ministerns anförande blir han avbruten av en ung kvinna som uppenbarligen inte håller med honom i frågan, som tvingas ut av polis.

Det mesta av föredraget handlar om hur väl Sverige tagit sig genom krisåren sedan 2008. Borg betonar hur speciella omständigheterna varit, med den längsta perioden av lågkon-junktur sedan 30-talet. Nu börjar vi se början på slutet – men vi är inte riktigt där än, me-nar han. Tillväxten drivs i hög grad av till-fälliga faktorer och låga räntor snarare än ökad produktivitet. Den stora utmaningen för svensk tillväxt har sin grund i den relativt låga tillväxten internationellt, framför allt i Eurozonen. Hade den internationella efter-frågan ökat som den borde hade det sett be-tydligt ljusare ut, med goda förutsättningar för svensk exportindustri med mycket kapi-tal- och insatsvaror. Om svensk ekonomi ska växa med 2-3 % och Eurozonen med 1 %, mås-

te därmed den inhemska efterfrågan driva tillväxten i större utsträckning. Därför är sats-ningar på att stärka hushållens ekonomi vi-tala, i form av bland annat sänkta skatter och förändringar på arbetsmarknaden. Arbetslös-heten är fortsatt stor, men sänkt arbetsgivar-avgift för unga och restaurangmoms har varit två viktiga reformer för att minska den.

De lärdomar Anders Borg anser att man kan dra från krisåren utgår ifrån de grund-förutsättningar som finns för Sverige. Det är viktigt att man har utgångspunkten att Sve-rige är en liten, öppen ekonomi i en turbulent internationell miljö. Med en hög skuldsätt-ning och låg tillväxt i Europa och USA har den ekonomiska politiken blivit hämmad och begränsad. Det är centralt att man kan driva en aktiv ekonomisk politik när omvärlden drabbas av kriser. Borg pekar på återkom-mande stimulansåtgärder varje år sen krisen inleddes. Han menar att det är rimligt att man gör det: är de offentliga finanserna starka och har man förtroende på marknaderna, så bör man stötta ekonomin i dåliga tider. Vidare talar han om vad man gjort för att förstär-ka tillväxten, med både en expansiv politik

Anders BorgVALÅRET 2014

LINC MAGAZINE 37

Anders Borgoch skapande av förutsättningar för långsik-tig tillväxt. Man har gjort stora förändringar på arbetsmarknaden, med hänvisning till det återkommande mantrat att ”det ska löna sig att arbeta”. Kapitalstocken har stärkts, med såväl fysisk infrastruktur som forskning, ut-veckling och kunskap. ”Med tanke på vad jag har för jobb tycker jag att vi kunnat föra en väl avvägd politik under de här åren”. Han är helt enkelt nöjd.

Och det har han väl skäl att vara. Sverige ligger mycket bra till i alla de grafer han pre-senterar i sin Powerpoint. Tillväxten är sta-bil, statsskulden låg och budgetunderskottet vänds till ett överskott. Det är dock inte di-rekt några nyheter. Det räcker med att öppna en tidning då och då, eller tio minuters goog-lande för att tillgodogöra sig vad finansmi-nistern presenterar under föredraget. Mest intressant blir det när han för att tillmötes-gå kritiken från upprörda studenter berättar om sina nitton terminer vid universitetet. Att framtiden ser ljus ut för svensk ekonomi rå-der det inga tvivel om, men tyvärr är det inte mycket nytt under solen den här gången.

Anders Borg föddes 1968 i Stockholm, men växte upp i Lindö, en förort till Norr-köping. Han studerade filosofi, ekonomisk histo-ria, statskunskap och nationalekonomi vid både Uppsala och Stockholms universitet, men tog aldrig ut någon examen. 1991-94 var Borg politiskt sakkunnig i statsrådberedningen och arbetade bland annat som Carl Bildts talskrivare. 1994 lämnade han tillfälligt politiken för att istället arbeta inom bankvärlden, och var bland annat verksam vid Alfred Berg, ABN Amro, SEB och Riksbanken.

2002 rekryterades Borg till Moderaterna av dåvarande partiledaren Bo Lundgren som partiets chefsekonom. Efter den borgerliga valsegern 2006 ut-sågs han till Sveriges finansminister.

VALÅRET 2014

LINC MAGAZINE 38

Det är med energi Magdalena Andersson talar inför studenterna när hon föreläser om Sveriges och Europas ekonomi – det vill sä-ga så mycket energi en politiker har i dagens Sverige. Hon är för många ett relativt nytt ansikte i politiken. Magdalena Andersson är dock en tungviktare med gedigen erfaren-het från den offentliga världen som tidigare rådgivare åt Göran Persson och överdirek-tör på Skatteverket. Från Handelshögskolan i Stockholm tog hon sin examen på 90-talet och ägnade sig sedan åt forskarstudier, bland annat på Harvard University, innan hon klev in i politiken på allvar.

Magdalena Andersson börjar i Europa där de positiva tillväxttalen har börjat komma tillbaka men det finns en oroande utveckling mot en, enligt Andersson, alltför stor uppdel-ning mellan nord och syd. Framgångsrika exportländer som Tyskland drar stor nytta av att euron hålls nere till följd av proble-men i Sydeuropa, samtidigt som länderna där är i behov av ökad export. Världsekono-min står dessutom inför ett skifte då BRIC-ländernas ekonomier har gått om USA och EU15 i storlek enligt Magdalena Andersson. Här öppnar globaliseringen möjligheter för svensk export men även reindustrialisering,

när tillverkningskostnaderna ökar i takt med det ökade välståndet i tredje världen.

Sveriges ekonomi återhämtar sig också, det är relativt låga men stabila tillväxtsiffror menar hon. Arbetslösheten kommer i fokus och Magdalena Andersson menar att den är förskräckande hög. Hon pekar ut långtids-arbetslösheten som central, en fråga som måste lösas, och att den kommande ekono-miska uppgången måste utnyttjas för att få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden igen. Ungdomsarbetslösheten är också viktig att komma till bukt med och här levererar fak-tiskt Andersson ett konkret förslag. Publiken lyssnar nyfiket. Ungdomar som är arbetslösa och saknar en fullständig gymnasieexamen ska tillbaka till skolbänken samtidigt som de ska erbjudas deltidsjobb via kommunen. Vi-dare ska den sänkta arbetsgivaravgiften för unga tas bort, en reform som varit alldeles för ineffektiv enligt Socialdemokraternas ekono-misk-politiska talesperson.

Utbildning är centralt och Magdalena An-dersson stannar länge vid ämnet. Skolan och utbildningsfrågan som helhet är en av de he-taste politiska frågorna just, kanske den he-taste, och den kommer att kräva omfattade

Magdalena AnderssonVALÅRET 2014

FINANS

LINC MAGAZINE 39

Magdalena Anderssonåtgärder framöver, menar hon. Sverige är en liten öppen ekonomi som är strakt beroende av export och ligger högt upp i förädlings-kedjan. I en sådan ekonomi krävs utbildning, hävdar hon, och slår tillbaka på regeringen för att de minskat antalet högskoleplatser.

Om Socialdemokraterna bildar regering efter valet i september i år så kommer skat-terna att höjas. Det är Magdalena Andersson mer tydlig med inför studenterna i publiken än vad hon brukar vara i TV-rutan. För att täcka det budgetunderskott på 87 miljarder som den nuvarande regeringen är ansvarig för och för att finansiera de satsningar som Socialdemokraterna vill genomföra är det nödvändigt anser hon.

Magdalena Andersson är inte lika arg och upprörd som hon kan upplevas i TV-rutan. Hon ger ett mer personligt intryck och fram-står som mer objektiv och analytisk fram-för studenterna. Det vittnar väl i allra högsta grad om vad politik ibland faktiskt är - ett spel om makten där mycket kan offras för att nå hela vägen fram.

Magdalena Andersson föddes 1967 i Uppsala. Hon utbildade sig vid Handelshögskolan i Stockholm med civilekonomexamen 1992 och bedrev därefter forskningsstudier i na-tionalekonomi. 1996-98 var hon politiskt sakkunnig, för att sedan bli planeringschef i statsrådbered-ningen 1998-2004 och statssekreterare i finansdepartementet 2004-06.

2005-09 satt Andersson i styrelsen för den socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network.

2007-09 var hon rådgivare till dåvarande socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin och 2009-12 överdirektör vid Skat-teverket.

2012 utsågs hon till ekonomisk-politisktalesperson för Socialdemokraterna.

VALÅRET 2014

LINC MAGAZINE 40

ANALYSGRUPPEN

Mavshack är världens snabbast växande filmtjänst på internet, bäst beskriven som ett asienorienterat Netflix. Företaget är idag etablerat på fyra stora marknader för asia-tisk film och underhållning: Filippinerna, In-donesien, Indien och Kina. Bolaget har två produkter lanserade i dagsläget, mavshack.com och en Facebook-sida som erbjuder gra-tis film till sina följare. Idag erbjuds ca 1 800 titlar på Mavshack India och 2 500 på Mavs-hack Filippinerna. Mavshack har för närva-rande 155 400 användare som betalar 44 kr per år ,och antalet växer med en nuvarande takt om 55 % per månad. En kombination av publiciteten som bolaget fått under 2013, ledningens mål om två miljoner registrerade användare vid utgången av 2014 och de vik-tiga avtalen som bolaget ingått, gör att vi an-ser bolaget vara köpvärt och baserat på esti-mat ger vi en riktkurs på 0,57 kr under 2014, dvs. 73 % potential från nuvarande kurs.

Mavshacks etablering i Kina, Indien, Indo-nesien och Filippinerna utgör tillsammans ca 795 miljoner internetanvändare och därmed potentiella kunder. Mavshack är den enda on-demand-filmtjänsten på samtliga av dessa marknader. Man har även framtidsplaner på att ta sig in på den europeiska marknaden in-om en snar framtid, vilket skulle öppna upp ytterligare möjligheter.

Företaget har under 2013 ingått i flertalet

avtal som speglar en positiv framtidspoten-tial, så som distributionsavtal med 7-Eleven med 4 500 ombud samt ett avtal med Myp-hone där Mavshackapplikationen förinstal-leras i de cirka 200 000 telefoner man säljer per månad. Avtalen gör Mavshacks erbju-dande nära tillgänglig för konsumenterna och bidrar till Mavshacks varumärkesupp-byggnad. Nyligen har man även tecknat ett avtal med VoIP-operatören Rebtel. Avtalet innebär att Rebtels nuvarande ca 25 miljo-ner kunder (som passar väl in på Mavshacks målgrupp) kommer att prova på bolagets tjänster gratis. Om tillväxten fortsätter i sam-ma takt skulle bolaget inom en snar framtid bli lönsamt och börja leverera avkastning till aktieägarna.

Riktkursen på 0,57 SEK ger en uppsida på 73 %. Netflix tillväxt under bolagets första verksamhetsår uppgick till 58 %. Mavshacks antal registrerade användare ökade med 150 % under Q1 2014. Det är ett styrkebesked som återspeglar den potential i bolaget som vi an-ser att marknaden har missat. Skulle antalet registrerade användare 2014 överträffa vå-ra och bolagets egna förväntningar kommer det resultera i en av årets ”börsraketer”. En estimerad riktkurs baserad på Netflix värde-ring om P/S 6,09 ger oss 0,57 SEK per aktie, dvs. 73 % över dagens kurs. Sett till bolagets snabba utveckling och den 150-procentiga ökningen av antal användare under Q1 2014

Mavshack - världens snabbast växande filmtjänst på internet

LINC MAGAZINE 41

ANALYSGRUPPEN

estimerar vi att bolaget under 2018 kommer uppnå ett marknadsvärde om ca 6,9 miljarder kr med intäkter om ca 1,1 miljarder kr. Antal registrerade användare estimeras uppgå till ca 15,7 miljoner.

Viktiga händelser framöver:

• Notering på OMX First North (flytt från Aktietorget) sista veckan i maj – Första ste-get är en omvänd split 20:1 som beräknas ge-nomföras efter periodens utgång.

• Notering på SGX (Singapore Stock Ex-change) – Intresset för Mavshack är stort, inte minst från utlandet. Denna notering blir spännande att följa.

• Halvårsrapport 18 juli 2014 – Kommer att visa om Mavshack är på väg mot målet på 2 miljoner användare vid slutet av 2014.

• Helårsrapport (2014) – Skulle de lyckas med målet på två miljoner användare 2014 så skulle intjäningsförmågan rimligtvis lig-ga på minst 88 miljoner kronor, då nuvaran-de intäkt per användare ligger på 11 kr per kvartal. Uppnås målet så kommer Mavshack kunna visa vinst redan i år.

Analysen finns att läsa i sin helhet påwww.analysgroup.se.

Mavshack - världens snabbast växande filmtjänst på internet

LINC:s research- och analysgrupp är delen av föreningen som ägnar sig åt equity research.

Genom att tillämpa sin kunskap på riktiga fall får man erfarenhet som är högst relevant och mycket värdefull om man i framtiden vill jobba inom t.ex. investment banking, equity re-search eller management consulting.

Vill du vara en del av LINC Research & Analysis team? Om du har ett brin-nande intresse för börsen och grund-läggande kunskaper om bolagsanaly-ser, tveka inte att söka till anlytiker.

LINC MAGAZINE 42

Brexit & the CityVARFÖR STORBRITANNIEN BÖR TÄNKA EFTER

INNAN MAN LÄMNAR EU

AKTUELLT

FOTO

: MA

RCU

S Ö

STER

BERG

LINC MAGAZINE 43

Det blåser EU-skeptiska vindar i Stor-britannien. Om David Cameron blir om-vald som premiärminister nästa år har han lovat att landet ska folkomrösta om ut-träde eller fortsatt medlemskap i EU 2017. De flesta britter är inte några större fans av unionen. I en undersökning av Yougov skulle 50 % av befolkningen rösta ja till att lämna EU, medan 25 % skulle rösta nej. Ett utträde skulle emellertid kunna få stora konsekvenser för the City, Londons enorma finanscentrum. Även om politi-ker och företrädare för finansbranschen försökt bagatellisera och tona ned potenti-ella negativa effekter finns det fortfarande stora faror som riskerar att hota Londons ställning som Europas viktigaste finans-centrum. Den brittiska regeringen bör re-dan nu förbereda sig för ett eventuellt ut-träde – annars riskerar man att London blir omsprunget av exempelvis Frankfurt och Hongkong.

David Cameron har hittills inte ägnat speciellt mycket tanke åt det. Inte heller har bankers och fondförvaltare legat sömnlösa om nätterna, och hänvisat till att London alltid varit ett viktigt finansiellt centrum, även innan EU existerade i sin nuvarande form, och att en eventuell folkomröstning skulle ligga för långt fram i tiden för att man ska kunna spekulera om dess potenti-ella konsekvenser på ett vettigt sätt.

Vad som ändock inte går att blunda för är the Citys enorma betydelse för Storbri-tannien. Den finansiella sektorn svarar för närmare tio procent av landets BNP och genererar 11 procent av dess skatteinkom-ster. Om man lämnar EU står man inför utmaningen att å ena sidan lämna unionens intrikata regelverk och byråkrati och å an-dra sidan behålla så mycket företags- och banknärvaro som möjligt i London. Tusen-tals regler och fördrag skulle behöva om-

arbetas och omförhandlas, en process som skulle kunna ta åratal och i värsta fall kos-ta mångmiljardbelopp om den inte genom-förs på rätt sätt.

Vilka regleringar skulle man behöva hål-la fast vid om Storbritannien drar sig ur unionen? Skulle t.ex. brittiska fondförval-tare kunna fortsätta rikta sina fonder mot europeiska investerare? Ungefär två tred-jedelar av den totala summan investerat i fonder i EU är genom så kallade UCITS-fonder. Dessa uppnår de strikta krav EU ställer på likviditet och rapportering och ger dem därmed praktiskt taget obegränsad tillgång till marknaden. EU skulle kunna ställa högre krav på, eller, i värsta fall, till och med förbjuda brittiska fondförvaltare att marknadsföra sig mot europeiska kun-der helt och hållet. Så länge UCITS-fonder är så viktiga är någon form av överens-kommelse skulle vara av kritisk betydelse för the City.

Dessutom är en betydande del av de an-ställda i finanssektorn födda utomlands – vi talar om tusentals som skulle bli av med sina arbetstillstånd. I teorin är lösningen enkel, att man för detta ändamål beviljar nya, särskilda, arbetstillstånd. I praktiken är den svårare, eftersom man i så fall skul-le få svårt att förklara varför man inte gör detsamma för de som blir av med sina jobb inom t.ex. sjukvård och utbildning.

Det finns en rad potentiella faror politiker-na måste se upp för om man lämnar EU. The Citys framtid måste ges högsta priori-tet med tanke på dess betydelse för landets ekonomi. Annars riskerar man att invest-mentbankerna och fonderna ser sig om ef-ter nya adresser på andra sidan kanalen el-ler Atlanten.

CARL JOHANSSON

AKTUELLT

LINC MAGAZINE 44

LIVSSTIL

Din klockaåterspeglar dinpersonlighet

FOTO

: JA

EGER

LE

COU

LTRE

PRE

SS

LINC MAGAZINE 45

LIVSSTIL

Visst har vi alla drömt oss bort när vi ser filmer som ”The Wolf of Wall Street” och ”Wall Street”-filmerna, att vi yrkesmäs-sigt och pengamässigt var lika framgångs-rika som dem? Avundsjukan växer sig än-nu starkare när man ser vad de bär runt sin handled. Som student kan det dock vara både dumt och svårt att investera i Jordan Belforts riktigt dyra Bulgari i guld med ett CSN-lån. Som tur är finns det flera andra mycket bra kvalitetsklockor att köpa till ett mer skäligt pris. En bra kvalitetsklocka är för övrigt inte bara en tidvisare och ett smycke. Den kan även ses som en bra in-vestering då märkesklockor i bra skick be-håller sitt värde över tid, och i vissa fall till och med stiger i värde.

Att köpa sig en ny klocka och börja bygga på sin klocksamling är inte alltid det lät-taste, då det finns många saker att tänka på. Inte minst vad den ska användas till och i vilka sammanhang. Man kan anting-en köpa en dyrare klocka som passar till allt, alternativt köpa flera billigare att va-riera mellan (eller många riktigt dyra och vräkiga).

Något som man också bör tänka på är att en dyrare klocka av bra kvalitet håller mycket längre än en billig, vilket kan göra den ”dyrare” klockan billigare i längden. Exempel på bra klocktillverkare är Cer-tina, Tissot och Victorinox. Alla dessa till-verkar sina klockor i Schweiz och kostar

cirka 3 000 kronor och uppåt. Vill man slå till på en lite dyrare kan man till exempel köpa en Omega, Breitling, Tag Heuer el-ler Rolex som alla kostar från ca 10 000 kr och uppåt.

Om man köper en begagnad, lite finare klocka (från 10 000 kr och uppåt) finns det en hel del att tänka på. Främst ska man va-ra säker på att klockan är äkta, då det finns väldigt många kopior (Rolex är till exempel ett av världens mest kopierade lyxvarumär-ken). Om man vill att klockan ska behålla sitt värde över tid är det viktigt att man vid köpet får med äkthetsintyg, certifikat, ori-ginalboxar och gärna originalkvitto. Om klockan har blivit servad är det ett plus om det följer med kvitto även på detta. För att vara riktigt säker kan man göra upp affä-ren hos en auktoriserad urmakare som kan intyga att klockan är äkta, men även för din säkerhet om du köper den kontant.

Slutligen måste jag även bjuda på ett känt citat från en av världens mest berömda klocktillverkare, Patek Philippe:

”You never actually own a Patek Philippe, you merely look after it for the next gene-ration”

Lycka till med ditt klockköp!

MATHIAS HELLBERG

”Din klocka återspeglar din personlighet” är ett uttryck som man inte alltför sällan hör. Om det är sant eller ej kan diskuteras, men

en sak är i alla fall säker: Om man som framgångsrik banker i London eller på Wall Street lever ett dyrt liv, tjänar bra med deg,

kör lyxiga sportbilar samt bor flott så finns det en accessoar som man absolut inte får glömma. Den svindyra klockan.

LINC MAGAZINE 46

FRÅN ARKIVET

Nere i styrelserummet hänger denna artikel inramad. Den publicerades ursprungligen i Skånska Dagbladet, onsdagen den 3 maj 2000. IT-bubblan hade ännu inte spruckit på allvar, och nere bland LINC:s medlemmar andades det minst sagt optimism.

LUND. Föreningen LINC:s börsrum på ekonomihögskolan i Lund är, jämfört med andra ideella organisationers, ett av de bäst utrustade i världen.

Fyra olika system håller reda på nyheter och kurser.

Trots att studenterna varken kan eller får handla därifrån, är det många som med hjälp av informationen gör affärer dagligen. Vissa av de unga handlarna behöver aldrig ta stu-dielån.

Ivrig skaraVid lunchtid flockas en ivrig skara bestå-

ende av till största delen unga män i tjugo-årsåldern runt dataskärmarna i det lilla bun-kerliknande rummet vid sidan om biblioteket på ekonomihögskolan. De är medlemmar i föreningen LINC, en studentorganisation som syftar till att bistå de ungefär 200 med-lemmarna med praktisk finansiell kunskap. Detta sker genom kurser, föreläsningar, stu-diebesök och resor samt via det fullmatade börsrummet.

Via Reuter, Bloomberg, Ecovision och Six får studenterna reda på hur det gått på värl-dens marknadsplatser. De kan ta del av ana-lyser och statistik. Med några enkla hand-

Alla studenter är inte fattiga – börshajarna på ekonomihögskolan kan tjäna sexsiffriga belopp på en vecka

I LINC-rummet satsas det högtgrepp går det att få upp kurvor för hur det gått för en aktie eller ett index under valfri tidsperiod. De senaste nyheterna om enskil-da företag eller annat som är intressant för marknaden kommer också sekundsnabbt.

Kompletterande studierDet är inte utan att Björn Hertzberg, ordfö-

rande i LINC, är stolt över de förutsättning-arna medlemmarna fått att förkovra sig.

– Vad jag vet är vi ensamma i Norden om att ha Bloombergs system. Handelshögsko-lan i Stockholm har det inte. Det finns rykten som säger att det beror på att deras börsrum håller för låg kvalitet, säger han.

Organisationen ska inte vara ett forum för riktig aktiehandel. Ändå är detta en viktig bit, även om själv köp- och säljorderna får läggas från andra datorer eller via mobilerna.

– Vi har en mängd killar som kanske in-te uppfyller de direkta kraven för att kallas day-traders, det vill säga att alla ens affärer ska vara avslutade vid dagens slut, men de

”Jag är i varje fall inte stressad att bli klar med mina studier av ekonomiska skäl”

LINC MAGAZINE 47

Alla studenter är inte fattiga – börshajarna på ekonomihögskolan kan tjäna sexsiffriga belopp på en vecka

FRÅN ARKIVET

sitter och köper och säljer under börsens öp-pettider. 15-20 är väldigt aktiva, säger Björn Hertzberg.

KursraketerEn del av dessa har kortsiktiga investe-

ringshorisonter och är dessutom mycket risk-villiga. Ofta är det de små bolagen, de som inte är sönderanalyserade och därför kan va-ra felvärderade, som gäller för denna katego-ri studenthandlare.

Hemlighetsfull– Enligt Björn Hertzberg har några av dem

varit mycket framgångsrika, medan andra nog går på plus minus noll och kanske hade tjänat mer på att ligga stilla i aktiefonder.

Tamur Umdu, en svartklädd långhårig man med pipskägg som ser ut som häxmäs-taren själv, hör definitivt till de förstnämnda, även om han är ovillig att tala om exakt hur bra det gått.

I LINC-rummet satsas det högt– Jag är i varje fall inte stressad att bli klar

med mina studier av ekonomiska skäl, säger han hemlighetsfullt.

Hans specialitet är teknisk analys och in-om det ämnet är det inte mycket han inte vet.

Men hans spådomar för tillfället är inte särskilt muntra. En kortsiktig uppgång lig-ger framför oss. Till sommaren eller even-tuellt något senare, vänder det och vi går in i en längre nedgångsperiod. Den kan vara upp till fem år.

Risk för att fastnaDen tekniska analysen är emellertid en

omstridd vetenskap och Tamur Umdus prog-nos tycks inte göra särskilt sjupt intryck på Johan Berntorp, Markus Jalmerot, Athanasi-os Karagiannis och Ola Olsson som sitter lu-tade över dataskärmarna. Det finns även an-dra sätt att ta tempen på börsen, menar de.

Fast någorlunda påminda om att allt inte bara går uppåt har de blivit under den senas-te tidens turbulens. Athanasios Karagiannis hade till exempel satsat på IT-bolagen Tur-nit, Spray och Utfors och ligger fortfarande på minus.

Johan Berntorp, som sett sina Columna-aktier dala med 70 procent, har blivit riktigt vis. Studierna måste trots allt komma i för-sta hand.

– Jag måste gå och plugga. Det var i det här rummet jag sumpade förra tentan, säger han och skyndar i väg.

JOAKIM STIERNA

”Jag måste gå och plugga. Det var i det här rummet jag sum-pade förra tentan”

LINC MAGAZINE 48

ALUMNI

Konsten att skriva ett CV

?

LINC MAGAZINE 49

ALUMNI

Gör head hunterns eller anställande chefs jobb så lätt som möjligt. Du konkurrerar med många andra högt kvalificerade sö-kande så det gäller att använda det man har på bästa sätt utan att gå över gränsen och ljuga.

Som anställande chef är min första upp-gift att göra en grovgallring. Varje CV tar mellan cirka 30 sekunder och två minuter, mindre om det är direkt fel, längre för att avgöra om det är tillräckligt rätt.

Huvudsyftet med att läsa ditt CV är att förstå vem du är som person, din arbetska-pacitet, vad som driver och motiverar dig och vad dina ambitioner är. En rekrytering kostar summa summarum ca 100 - 150 000 SEK så det är en viktig process för att hitta en person som vill göra ett fantastiskt jobb i minst två år. Därför letar jag efter en röd tråd i ditt CV som visar att du vill ha just det jobb jag erbjuder, kommer göra bra ifrån dig, utvecklas och stanna minst två år. Det jag letar efter är ett CV från en bra skola (men det sätter bara lägstanivån jag kan förvänta mig, och jag letar efter stjärn-skotten), rimliga betyg (tänk 75:e percen-tilen eller bättre) och många engagemang utöver studierna (extrajobb, föreningar, na-tioner). Profilen kan ändå variera drama-tiskt. En säljare behöver mycket mer so-ciala kontakter och då räcker det inte bara med LINC. Skall du däremot bli analytiker behöver du starkare betyg (framförallt i de numeriska och kvantitativa kurserna) och skall du kunna presentera för kunder behö-

ver du ändå göra bra ifrån dig vid presen-tationer.

Det första stora felet du kan göra är att ha ett fult CV. Det avslöjar att du antingen inte behärskar ditt ordbehandlingsprogram eller inte bryr dig om detaljerna. I de fles-ta jobb behöver du bemästra bägge. Är ditt CV fult blir det inte automatiskt bortgall-rat, men du slår definitivt från underläge därefter. De flesta ordbehandlingsprogram har fina mallar, använd dem! Det behöver inte vara mer avancerat än så, men kan du justera mallen för att passa ditt CV.

Det andra stora felet du kan göra är att det saknas en röd tråd. Ditt CV spretar och jag vet därför inte vad du egentligen vill. Det blir därför riskabelt att anställa dig, för du kanske ångrar dig en kort tid därefter. Om du söker många olika roller (ex-vis bå-de consulting och IB), var inte rädd för att skriva flera CV. Det bästa sättet att lära sig hur den röda tråden skall se ut är att lära sig jobbet man söker. Och be några vänner som du litar på läsa dem och ge konstruk-tiv kritik.

Framför allt, tänk på att ett CV är ditt sätt att sälja in dig till intervjun. Jag som intervjuar dig kommer ha en idé om vem du är, men kan du inte bekräfta den bilden är du ute ur leken oavsett hur bra du egent-ligen är, alternativt blir du rekommenderad till en annan tjänst.

BJÖRN HERTZBERG

Ett bra CV är ditt sätt att göra ett gott första intryck och kan utgöra en genväg till intervju till drömjobbet. En som vet detta

är Björn Hertzberg, tidigare ordförande i LINC, som ger sina bästa tips om hur man skriver ett vinnande CV.

LINC MAGAZINE 50

Trots sin socialistiska ådra är Sverige är ett land fullt av investerare. Vår ålderspen-sion bestäms delvis av de placeringsval vi gör i PPM-systemet (premiepensionen) och det gör att många medborgare som an-nars inte är intresserade av finansmark-nader faktiskt gästspelar på finansmark-naderna då och då. Naturligtvis finns det dessutom många svenskar som sparar pri-vat, till pensionen eller till konsumtion i närtid, och därför löpande måste fatta ak-tiva placeringsbeslut. Och slutligen är an-delen svenskar som ser investeringar som en hobby snarare än som en börda faktiskt ganska hög. Vad alla dessa svenska små-investerare har gemensamt såväl med var-andra som med professionella institutionel-la placerare är att de alla vill få hög fram-tida avkastning på sitt kapital. Tyvärr är det svårt att sia om framtiden och följaktligen är det som bekant inte alltid alla lyckas få sitt kapital att växa.

Många investerare baserar sina investe-ringsbeslut på den historiska utvecklingen hos aktier och fonder. Det är inget fel i det så länge man är medveten om att histori-en inte alltid upprepar sig. Trots kännedom om denna företeelse är jag av åsikten att historien har mycket att lära investeraren. En korrekt utvärdering av aktiers och fon-ders avkastningshistorik är åtminstone ett viktigt första steg i investeringsprocessen. Förhoppningen är förstås att denna kun-

skap sedan ska kunna användas för att gö-ra kloka placeringsval och för att generera högre framtida avkastning på ens inves-teringar. Det är detta denna artikel hand-lar om.

Det finns en uppsjö av sätt att utvärdera fonders och fondförvaltares historiska pre-standa. Den genomsnittliga historiska av-kastningen är kanske det vanligaste måttet. Andra enkla mått som ibland dyker upp är antalet år som fonden varit aktiv, anta-let år som fonden slagit index eller något annat mer eller mindre slumpmässigt valt tröskelvärde, eller fondens avkastningar de fem eller tio bästa åren. Även den kumula-tiva fondavkastningen sedan start rapporte-ras ofta. För att ta hänsyn till olika fonders olika risknivå riskjusteras dessutom mått-ten ovan ibland. Sharpe-kvoten är t.ex. av-kastningen dividerad med volatiliteten hos fonden.

I denna anda vill jag slå ett slag för ett egenproducerat mått som jag kallar b-in-dex. I den korta artikeln An index to eva-luate fund- and fund manager performance (publicerad i Applied Economics Letters) föreslår jag ett alternativt sätt att utvärde-ra fonder och/eller fondförvaltare. Mitt b-index är baserat på det s.k. Hirsch-indexet, även kallat h-index, som används för att ranka vetenskaplig produktion. Forskare utvärderas bl.a. utifrån antalet citeringar

BYSTRÖMS BÖRSTIPS

b-index – ett alternativt sätt att utvärdera fonder och fondförvaltare

LINC MAGAZINE 51

b-index – ett alternativt sätt att utvärdera fonder och fondförvaltare

BYSTRÖMS BÖRSTIPS

till deras verk och forskare får ett högre h-index ju fler välciterade publikationer de skrivit.

Iden är nu att räkna ut ett index för att be-tygsätta fonder och/eller fondförvaltare, det så kallade b-indexet, enligt samma enkla princip som h-index:

En fond/fondförvaltare har ett b-index lika med b om b är det högsta tal för vilket fon-den/fondförvaltaren har presterat en årlig avkastning högre än b % åtminstone b år historiskt.

T.ex. har en fond med ett b-index lika med 5 har haft en årlig avkastning på 5 % eller mer åtminstone fem gånger genom historien, men inte en årlig avkastning om6 % eller mer fem gånger eller mer o.s.v. Idén är förstås att med en enda siffra sum-mera en fonds prestanda. Jag hävdar inte att detta är det bästa måttet på fondprestan-da någonsin utarbetat, men jag hävdar att det är ett enkelt (och ganska elegant) mått som summerar en hel del fondinformation i en enda siffra, d.v.s. i siffran b. Eventuellt kan det också användas som komplement till andra mått i valet av fonder eller fond-förvaltare.

Man kan modifiera b-index på olika vis, t.ex. för att riskjustera indexet eller för att mäta fondens relativa prestanda. Dessutom

kanske man kan använda det negativa b-in-dexet, d.v.s. det för historiska förluster, som riskmått. Tanken med min artikel ovan är att skapa diskussion kring dessa saker.

Slutligen vill jag återknyta till diskussio-nen om prediktering av fondkurser. Jag har inte studerat det närmare men det är möj-ligt att b-index kan användas vid fondval. Kanske är det så att fonder och fondförval-tare med högre b-index fortsätter att preste-ra bättre än fonder med låga b-index även i framtiden. Detta är dock oklart i nulä-get och är något som framtida (s.k. out-of-sample) studier får utvisa. Tills vidare får vi nöja oss med att studera historien. I arti-keln ovan listar jag b-index för några väl-kända fonder och fondförvaltare, däribland min gamla hjälte Warren Buffett. Över 30-årsperioden 1976-2006 har Warren ett b-index på hela 16: d.v.s. över den perioden har Warrens (d.v.s. Berkshire Hathaways) aktieportfölj levererat mer än 16 % årlig avkastning 16 gånger (16 år). Jag tror detta är ett svårslaget rekord! Mitt eget b-index håller jag för mig själv men mitt h-index är i varje fall 12 (d.v.s. jag har publicerat 12 vetenskapliga artiklar som citerats 12 gånger eller fler). Jag kan avslöja så mycket att mitt b-index tyvärr är lägre än 12! Min ambition är dock att en vacker dag kunna uppvisa ett högre b-index än h-index…

HANS BYSTRÖM

FINANS

CARLBERG BR ACELETSC A R L B E R G B R A C E L E T S .T I C TA I L . C O M

Date post:	26-Jan-2016
Category:	Documents
Upload:	linc-lund-university-finance-society
View:	232 times
Download:	0 times

LINC MAGAZINE #6 2014

Documents