Magisteruppsats Tro&Liv JosefBengtson

GÖTEBORGSUNIVERSITETInstitutionenförlitteratur,idéhistoriaochreligion

Översättningensmöjligheterochdilemman

–omreligionidenliberalademokratin

Notetheproblemofreligiontakennotintheconfessionalsensebutinthesecular

senseofaunityoffaithbetweenaconceptionoftheworldandacorresponding

normofconduct.Butwhycallthisunityoffaith”religion”andnot”ideology,”

orevenfrankly"politics”?

AntonioGramsci

Magisteruppsats,15hpTros‐ochLivsåskådningsvetenskap

Handledare:OlaSigurdsonVT2009

Författare:JosefBengtson

2

Innehållsförteckning

1. Inledning .........................................................................................................................3 1.1. SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNING ................................................................................................................5 1.2. STRUKTUROCHAVGRÄNSNINGAR........................................................................................................6 1.3. METOD ........................................................................................................................................................9

2. Bakgrund ......................................................................................................................11 2.1. RELIGIONOCHDENLIBERALADEMOKRATIN .................................................................................11 2.2. RADIKALORTODOXI ..............................................................................................................................15

3. JürgenHabermas .....................................................................................................17 3.1. HABERMASOMDENOFFENTLIGAARENAN......................................................................................18 3.2. HABERMASFÖRNYADESYNPÅRELIGION ........................................................................................18 3.3. HABERMASSYNPÅÖVERSÄTTNINGENSROLL ................................................................................23

4. JohnMilbank ..............................................................................................................26 4.1. DETSEKULÄRASOMMYT.....................................................................................................................27 4.2. MISSTÄNKSAMHETFRAMFÖRDIALOG .............................................................................................29 4.3. MILBANKSPOLITISKAVISION.............................................................................................................32

5. Diskussion ...................................................................................................................35 5.1. RELIGION–KULTUR,MYTELLERRATIONALITET .........................................................................36 5.2. OMDENOFFENTLIGAARENAN ...........................................................................................................39 5.3. OMDIALOGENSMÖJLIGHETEROCHÖVERSÄTTNINGENSDILEMMAN........................................46 5.4. OMDETENSKILDAOCHDETALLMÄNNA..........................................................................................50

6. Avslutandereflexioner .......................................................................................54

7. Litteraturförteckning ..........................................................................................63

3

1. Inledning

PåståendetattreligionochpolitikinteskallsammanblandashariSverigekommit

attuppfattasnärmastsomettaxiom.Denmerexaktainnebördenavdettapåstående

ärdocktämligenoklar.Vanligenmenasdocksannoliktattreligionären“privatsak”,

ellerhörtillden“privatasfären”,tillskillnadfrånpolitikochandragemensamma

angelägenhetersomavhandlaspådenoffentligaarenan.

ISverigehardetvikallarreligion,under1900‐taletssenarehälft,tillstordel

existeratutanföroffentlighetensljus.ItaktmedattSverigegåttfrånenhetssamhälle

tillettpluralistisktsamhällemedenmångfaldavtraditionerochreligioner,har

religioneninågonmeningåtertagitsinplatspådenoffentligaarenanunderdet

senastedecenniet.Flerochflertalarnuomreligionensåterkomst,ellermerkorrekt,

omreligionensnyasynlighetpådenoffentligaarenan.1Iljusetavattdengamla

sekulariseringsteorin,sommenadeattmoderniseringmednödvändighetskulle

innebärasekularisering,kommitpåskam,talardessutomalltflerinomakademin

omvårtidsåsompostsekulär.2

Så,hurskalldåsekulärastaterförhållasigtillreligionpådenoffentligaarenan?Det

givnasvaretfrånliberalapolitiskafilosoferhartraditionelltvaritatthänvisadet

religiösatilldenprivatasfären.Alltflerreligiösatycksidagmotsättasigvadde

uppfattarsomkravpåattförvisasinreligiontilldenprivatasfären,ochmenaratt

derasreligionärnågotsompåverkarhelalivet.Debatteromslöjoriskolan,

Muhammed‐karikatyrer,samkönadeäktenskapochHalal‐TV,kanpåolikasättses

somaktuellaexempelpådetta.ÄvenutanförSverigeharexemplenpåkonflikter

somuppståttigränssnittetmellanreligionochdenliberalademokratindensenaste

tidenvaritotaliga.IFrankrikeharmanpåsenaretidförbjuditreligiösasymboleri

skolorna,3ochiStorbritannienorsakadedenanglikanskeärkebiskopenav

1 Graham Ward och Michael Hoelzl, red. The New Visibility of Religion. Studies in Religion and Cultural Hermenutics. (London: Continuum, 2008).

2 James K.A. Smith, ”Secularity, Globalisation, and the Re-enchantment of the World,” James K.A. Smith, After Modernity? Secularity, Globalization, and the Re-enchantment of the World., red. James K.A. Smith (Waco: Baylor University Press, 2008). s.5 3Manfårförmodaattåtskilligagenerationersomburitsmyckeskorsaldrigfåttpåtalatattdettaskullestridamotdenfranskalaïcitén,utanattdennalagändringaktualiseratsmotbakgrundavdenmuslimskainvandringen.

4

Canterbury,RowanWilliams,storuppmärksamhetnärhanienföreläsningöppnade

uppförattivissastyckentillämpasharialagstiftningiStorbritannien.4

Denmodernaliberalastatenstårinförtvåkravsomtyckssvåraattförena;åena

sidanattfostraenkänslaavsamhörighetochenhetmellansinamedborgare,å

andrasidanmåstedensäkerställaattdessenhetssträvandenintekväserden

kulturellamångfalddensägersigviljavärna.5DentyskefilosofenJürgenHabermas

harunderlångtidvaritenavdenliberalademokratinsfrämstateoretiker,ochen

tongivanderöst,isamtaletomhurdetmångkulturellasamhälletskallkunna

inkluderaolikarösterochtraditioner.Habermasharpåsenaretidargumenteratför

attdereligiösaharnågotväsentligtatttillföradenliberalademokratin,menatt

derasinsikterförstmåsteöversättasfråndetreligiösaspråket,tillettrationelltoch

universellttillgängligtspråk.

Enkontrasterande,menlikafulltinflytelserik,strömninginomsamtidateologi

utgörsavradikalortodoxin,kanskefrämstförknippadmeddenbrittisketeologen

JohnMilbank.Härfinnsenradikalkritikavdetmodernaprojektetsamtenmisstro

motföreställningenomdenliberalademokratinsomneutralarenafördialogmellan

olikatraditioner,därreligionenhänvisatstillenprivatsfär.

ImötetmellanHabermasochMilbankstankaromreligionensrollpådenoffentliga

arenantyckerjagmigurskiljatvåviktigagrundaspekter;identitetochrationalitet.

Identitetsaspektenharattgöramedattreligiösauppfattashaenidentitetoch

lojalitetsomöverstigerdennationellaidentiteten.Meddenanglikanske

ärkebiskopenRowanWilliamsord:”thepresenceofcommunitieswhich,whileno

less'law‐abiding'thantherestofthepopulation,relatetosomethingotherthanthe

Britishlegalsystemalone”.6Härblottläggsspänningenmellandetliberala

samhälletsindividualistiskaideal,ochdetmångkulturellasamhälletsaccepterande4 Islam in English Law, Civil and Religious Law in England - föreläsning av ärkebiskopen av Canterbury, Dr Rowan Williams. Lambeth Palace, 7 February 2008. Via Internet: http://www.archbishopofcanterbury.org/1575 (Acessdatum: 2009-04-30).

5 Vinoth Ramachandra, Subverting Global Myths. Theology and the Public Issues Shaping Our World. (Downers Grove: IVP Academic, 2008).s.149

6Islam in English Law, Civil and Religious Law in England - föreläsning av ärkebiskopen av Canterbury, Dr Rowan Williams. Lambeth Palace, 7 February 2008. Via Internet: http://www.archbishopofcanterbury.org/1575 (Acessdatum: 2009-04-30).

5

avsocialagruppersombärareavövertygelser,värdenochpraktikersomär

annorlundaändesomdenliberalamajoritetskulturenhävdar.7Annorlundauttryckt

kanidentitetsaspektensägashandlaomhurviskallhanteradetfaktumattindivider

ochhelagemenskaperihögregradtyckshaalternativaochdjupareidentiteterän

densommedborgarskapiennationalstatutgör.

Denandragrundaspektenidiskussionenomreligionensrollpådenoffentliga

arenanharattgöramedolikaföreställningaromrationalitet,ochiförlängningen

ävenkommunikationochspråk.Fråganomolikasortersförnuftochhuruvida

kommunikationmellanolikatraditionerärmöjlig,stårhärifokus.Ytterstsettär

alltsådiskussionenomreligionensplatspådenoffentligaarenanettuttryckförden

inågonmeningevigadiskussionenomhurolikakulturerellertraditionerskall

kunnasamexistera,bådemedavseendepåhurdekankommaöverensochlösa

konflikter,menävenhurdetpartikuläraförhållersigtilldetuniversella.Relationen

mellansocialastrukturerochrationalitet,mellanförnuftförståttsåsomuniversellt,

ochdenofrånkomligainsiktenattförnuftetärpräglatavochinsattikontingenta

socialapraktiker,ärtemansomaktualiserasinomramenföruppsatsen.

1.1. Syfteochfrågeställning

Dennauppsatshandlaromreligionensförhållandetilldenliberalademokratin.Det

övergripandesyftetmedminuppsatsärattbeskrivaochproblematiseraden

samtidadiskussionenkringreligionenochdereligiösasplatsochrollidenliberala

demokratin.Detmerspecifikasyftetäratttydliggöraochkritisktgranskadetvå

framträdandetänkarnaJürgenHabermasochJohnMilbankstankarinomden

aktuelladiskursen.JagvillävenförsökaattställaHabermasochMilbankipolemik

7 Arne Rasmusson, ”Vem vill ha ett mångkulturellt samhälle?”,” Om det som djupast angår ...: Tro och identitet: förankring och förändring (FLRs årsbok 2005. Via Internet: http://www8.umu.se/religion/personal/arne.rasmusson/Vem%20vill%20ha%20ett%20mangkulturellt%20samhalle.pdf(Acessdatum: 2009-04-30).

6

motvarandraförattpåsåsättproblematiseraderaspositioner.Inomramenför

dennastudiekommerföljandefrågorattberöras:

• Vilkaproblemärbehäftademedöversättningmellanolikatraditioners

rationaliteter?

• Vemskallfåvaramedidetoffentligasamtalet,ochpåvemsvillkorskall

samtaletske?

Debattenomreligionensrollidenliberalastatenärsåledesävenendemokratifråga,

enaspektsomjagmenartenderarattglömmasbortidenbredarediskussionenom

religionochpolitik.

1.2. Strukturochavgränsningar

Fråganomreligionensplatsochrollisamhälletärinågonmeninglikagammalsom

mänskligheten.IljusetavdensenastetidenstalomGudsåterkomsti

samhällsdebattenochdenpost‐sekuläradiskursen,hardockfråganfåttförnyad

aktualitet.Debattenharvanligenkretsatkringfråganomvilkenrollreligionenskall

tillåtasspelaiettpluralistisktsamhälledärstatenärskildfrånkyrkanochstår

neutralitrosfrågor.Ellermerspecifikt,vilkenrollellerutrymmeskallreligion

tillåtasspelaideforumdärpolitikdebatteras,formasochimplementeras?

Idebattenkringreligionensrollidetoffentligaåterfinnsenmängdrösteroch

ideologiskaströmningar.Iminstudievilljagdockfokuserapåtvåavdessa

strömningarsomärtongivandeförsynenpåreligionensrollisamhället.Denförsta

strömningenutgörsavliberalismen.Förminstudievilljagdockavavgränsningsskäl

skiljapåtvåsorters”liberalismer”enligtdenuppdelningsomdenbrittiskepolitiske

filosofenJohnGraygjortisinbokThetwofacesofLiberalism.8Grayspårarisinbok

dehistoriskarötternatilldenpolitiskaliberalismen.Grayframhållertoleranstanken

somenavdemestcentrala,ochvisarhurdetinomliberalismenfinnstvåparallella

filosofierinomliberalismensomdelvisliggerikonfliktmedvarandra:

8John Gray, The Two Faces of Liberalism (Oxford: Polity Press, 2000).

7

Liberalismhasalwayshadtwofaces.Fromoneside,tolerationisthe

pursuitofanidealformoflife.Fromtheother,itisthesearchforterms

ofpeaceamongdifferentwaysoflife.Intheformerview,liberal

institutionsareseenasapplicationsofuniversalprinciples.Inthelatter,

theyareameanstopeacefulcoexistence.Inthefirst,liberalismisa

prescriptionforauniversalregime.Inthesecond,itisaprojectof

coexistencethatcanbepursuedinmanyregimes.9

Alltså,åenasidanupplysningsliberalernaföreträddaavblandannatRawls,som

medrötternaiKantsomframhållerdetuniversellaförnuftetochdeuniversella

rättigheterna.Föreställningenomdetidealasamhälletstårhäricentrum.Religion

tolereras,menärstrikthänvisadtilldenprivatasfären.Åandrasidan”Modus

Vivendi”‐liberalerna,somidagkansketydligastföreträdsavdentyskefilosofen

JürgenHabermas.Möjlighetentillfredligsamexistensidetpluralistiskasamhället

stårhäricentrum.Härfinnsettvisstmåttavepistemologisköppenhetinför”det

religiösa”,mensamtidigtkvarstårdetliberalakravetpåattdereligiösamåste

översättasinaövertygelsertillettrationelltochuniversellttillgängligtspråk.Dåden

modernistiskaföreställningenomdetuniversella,neutrala,sekuläraförnuftetidag

fåransesvaramindrevanligtförekommandeisinrenodladeform,finnerjagdärför

denförstagruppenliberalermindreintressanta.Jagväljerdärförattställa

upplysningsliberalernautanförminstudie.

Denandraströmningensomjagvillfokuserapåutgörsavdenteologiskaskolbildning

somkommitattkallasRadicalOrthodoxy(hädanefterradikalortodoxi).Radikalortodoxin

ärenteologiskrörelsemedsinarötteridenanglikanskakyrkansomkommitattblienav

demestdebatteradeskolbildningarnainomsamtidavästerländskteologi.Inom

radikalortodoxinfinnsenradikalkritikavheladetmodernaprojektetblandannatvad

avsersynenpåkunskap,religionochdetsekulära.10Vidareifrågasätterman

föreställningenattbegreppsomframstegochfrihetkanredogörasförirentsekulära

termer,samtattdetärmöjligtattupprätthållaenskarpgränsmellanreligionochförnuft.

9John Gray, The Two Faces of Liberalism (Oxford: Polity Press, 2000).s.2

10 James K.A. Smith, Introducing Radical Orthodoxy. Introducing a Post-secular Theology. (Grand Rapids: Baker Academic, 2005).s.70

8

VälkändaföreträdareförradikalortodoxinärblandandraJohnMilbank,GrahamWard

ochCatherinePickstock.

Förattavgränsamigharjagvaltattfokuseraminstudiepårepresentativaföreträdareför

respektiveströmning.Somföreträdareför”modusvivendi”‐liberalernavilljaganvända

migavJürgenHabermas.Habermasharvisserligenettförflutetsomklassiskliberal,men

ärdenkanskefrämsteförespråkarenavdendeliberativademokratimodellen.Hanhar

dessutomnyligengettuttryckförennyvunneninsiktomreligionensbetydelsei

samhället,samtenvillighetattlyssnatill”dereligiösa”.Somföreträdareförden

radikalortodoxaströmningenkommerjaganvändamigavdenbrittisketeologenJohn

Milbank.Milbankharsomradikalortodoxteologenpostmodernkritikavheladet

modernaprojektet,isynnerhetvadavsersynenpå”detsekulära”ochpådenliberala

förståelsenavreligion.Milbankställersigvidareskeptisktillmöjlighetentilldialog

mellantraditionerochtalaromdenkristnatronsomen”masterdiscourse”,vilketgör

honomtillenintressantutmanaretilldenförhärskandeliberalamodellen.11

Alltså,påenasidanHabermasuppmjukadeliberalism,visserligenmedbetoningpåattdet

partikuläraskallöversättastilldetuniversella,menmedettvisstmåttavepistemologisk

ödmjukhetinfördet”religiösa”.Dennaströmningskullekunnabetecknassom"Religion

inomförnuftetsgräns".PåandrasidanMilbankspostmodernahållningsomskullekunna

betecknassom"Förnuftetinomreligionensgräns".Föratttydliggöradenkontextur

vilkenHabermasochMilbankskriverkommerjaginledningsvisattgeenkortredogörelse

fördenpolitiskaliberalismenrelationtillreligion,samtdenskolbildningmedvilken

Milbankförknippas;radikalortodoxin.Idessaredogörelserkommerjagävennärmareatt

motiveraminaskälförattväljajustHabermasochMilbanksomrepresentanterför

”modusvivendi”‐liberalismenochradikalortodoxin.Därefterkommerjagattituroch

ordningfördjupamigirelevantaaspekterrelateradetillreligionochdenliberala

demokratinhosHabermasochMilbank.JagkommersedanattkontrasteraHabermasoch

Milbanksolikaperspektivienjämförandediskussionföratttydliggöraskillnaderoch

likheteriderassynpåreligionensplatsidenliberalademokratin.Dennajämförelse

kommersketematisktunderrubrikerna:”Religion–kultur,mytellerrationalitet”,”Om

11JohnMilbank"TheEndofDialouge",inChristianUniquenessReconsidered:TheMythofaPluralisticTheoloyofReligions(ed.GavinDĆosta,FaithMeetsFaith;Maryknoll,N.Y:OrbisBooks,1990)

9

denoffentligaarenan–sekularismellerteokrati”,”Omdialogensmöjligheteroch

översättningensdilemman”,samt”Omdetenskildaochdetallmänna”.

Avslutningsviskommerjagattsummeraminstudieiettavslutandekapiteldärjaginför

minaegnareflektioner.Enjämförelseavsynenpåreligionensplatsidenliberala

demokratinsomdenframträderhosJürgenHabermasochJohnMilbank,kommer

sannoliktblottläggaolikaförståelserav”religion”,”privat”och”offentlig”,ochisin

förlängninghandlaomdetpartikulärasförhållandetilldetuniversella,ochom

möjlighetentillargumentationmellanolikatraditioneriettpluralistisktsamhälle.Den

senarefråganuppfattarjagsomenavdemestbrännandefrågornainomdagens

filosofiskaochteologiskasamtal.

1.3. Metod

Jaganvändermigavenkomparativmetoddärjagkommerattredogöraför,ochkritiskt

granska,tvåolikateoretikersperspektivförattdärefterställaderasteorieremot

varandraienavslutandediskussion.AttjämföraHabermasochMilbankssynpåreligion

ochdetsekuläraärinågonmeningsomattjämförafiskensochfågelnssynpåvatten.

DettadåreligionförMilbankärlikanaturligtochallomslutandesomvattnetärförfisken,

medanHabermasåsinsidasertydligagränsermellanreligionochdetsekulära.

Begreppetreligionärdockomtvistatochsvårigheternabehäftademedattdefinieravad

religionärharisigkallatsenmetodologiskdogm.12Mankanvidareinvändaattmin

frågeställningärformuleradmedbegrepphämtadefrånliberalismensbegreppsvärld,

dvs.att“religion”och“offentligarena”inågonmeningbärpåen“liberal”mening.För,

somblandandraWilliamCavanaughharvisat,ärdetvibenämnersomreligionoch

vanligenförstårsomensortsinredispositionhosindividenmotdettranscendenta,en

ganskasentidaföreteelse.13

12Brian C. Wilson, “From the Lexical to the Polythetic: A Brief History of the Definition of Religion,” in What is Religion? Origins, Definitions, and Explanations (Leiden: E.J. Brill, 1998) 13 William Cavanaugh, Theopolitical Imagination. Discovering the Liturgy as a Political Act in an Age of Global Consumerism. (London: t&t clark, 2005).

10

Inthelate‐fifteenthandsixteenthcentury,however,´religionínthe

modernsenseiscreatedasauniversalhumanimpulseburiedwithinthe

recessesoftheindividualheart.14

Varjekommentarkringreligionensrollpådenoffentligaarenanblirnaturligtvis

avhängigavhurmandefinierarreligion.DenamerikanskeantropologenTalalAsad

haridettasammanhangkritiseratförsökenattkommaframtillenuniversell

definitionavvadreligionär,intebarapågrundavattreligionertillsinnaturär

partikuläraochhistorisktspecifika,utankanskefrämstpågrundavattvarjeförsök

tilldefinitionärenhistoriskproduktavvissaunderliggandemotiv.15Motbakgrund

avAsadsproblematiseringkringdefinitionenavreligionskullemankunna

ifrågasättaHabermasanvändandeavreligionsbegreppetsåsomformatavhans

behovavattskapaengemensamplattformfördialogidenliberalademokratin.Det

finnsvidarevissaproblembehäftademedattjämföraenpolitiskfilosofmeden

teologdärdenförstesfokusliggerpåatthittagemensammavägarframåtförden

liberalademokratin,medandenandresfokusliggerpådenkristnakyrkansoch

teologinsprimat.Dockupvisardessabådatänkareenstorteoretiskbreddisina

verkochderasfältöverlapparstundtalsvarandra.Deförenasävenbådaidenbreda

ansatsenavattfinnavägartilldetgodasamhället.Jagkommerdockattnärmare

redogörafördenliberala,samtdenradikalortodoxaförförståelsenavdecentrala

begreppsomkommerbehandlasinomramenförminstudie,förattdärigenomsöka

belysaochmotverkadeeventuellaskevheterochproblemsomärbehäftademed

minjämförelse.

14 William Cavanaugh, ”The City - Beyond Secular Politics.,” Radical Orthodoxy, red. John Milbank (New York: Routledge, 2006).

15 Talal Asad, Genealogies of Religion (London: John Hopkins University Press, 1993).s.29

11

2. Bakgrund

2.1. Religionochdenliberalademokratin

Denliberalastatenkansägashauppståttisökandetefterettsvarpåfråganomhur

människorfrånolikatraditionerskullekunnalevaifredligsamexistens.Detliberala

projektet,medsinarötterifemtonhundrataletsgryendetoleranstänkande,har

genomsittbetonandeavindividensfrihet,därmedbidragittillmänsklighetens

välbefinnande.16Liberalismensbetonandeavindividensomdenprimära

byggstenenisamhällethardockstundtals,isynnerhetfrånkommunitärakritiker,

kritiseratsförattinteframhållakulturerochkollektivagemenskaperspåverkanoch

betydelseförindividen.DenkanadensiskestatsvetarenWillKymlickahardock

framhållitattliberalismensbetoningpåindivideninteskerpåbekostnadavdess

gemenskaper:

Theindividualismthatunderliesliberalismisn’tvaluedattheexpenseof

oursocialnatureoroursharedcommunity.Itisanindividualismthat

accordswith,ratherthanopposes,theundeniableimportancetousof

oursocialworld.17

Liberalismensgrundfrågakansägasvarahurviskallkunnalevatillsammanstrots

enmångfaldavmotsattauppfattningarommoraliska,filosofiskaochreligiösa

frågor.FördensamtidaliberalismensåbetydandefilosofenJohnRawls,såkan

svaretsägasutgörasavattförsökaartikuleraenminstagemensamföreställningom

rättvisasomkanomfattasavdeingåendeparterna.18Detärsedanstatenuppgiftatt

idenliberalademokratinståsomgarantförattindividensfri‐ochrättigheter

efterlevs.

Sinceitisassumedthatpersonshavediversecomprehensive(e.g.,religious)

beliefsthattheyseektoadvance,oneproperroleofgovernmentisseenas

16John Gray, The Two Faces of Liberalism (Oxford: Polity Press, 2000).s.1

17 Will Kymlicka, Liberalism, community, and culture (Oxford: Oxford University Press, 1991).s.2‐3

18 Evan Charney, ”Political Liberalism, Deliberative Democracy, and the Public Sphere,” The American Political Science Review Mars 1998: 97-110.s.98

12

upholdingthelibertytoexercisesuchbeliefs.Inthisway,thefreeexerciseof

religionremainsa"private"rightofindividuals(althoughitisarightmost

oftenexercisedbyindividualsasmembersofvariousgroups).19

Förhållandetmellanreligionochdetoffentligakannaturligtvisarrangeraspåolika

sätt,menäveninomdenliberalademokratinsmodellmedensekulärstatrymsflera

variationer.Förattillustreradettakanman,omänpåettytterstschematisktoch

ytligtsätt,tillexempeljämföraFrankrike,StorbritannienochUSA,somtrotsattde

allaklassassomliberalasekulärademokratieruppvisarväsentligaskillnader

avseendesynenpårelationenmellanreligionochpolitik.Frankrikekanbeskrivas

somenstatsomärsekulär,ochmedettsamhällesomärsekulariserat.I

Storbritannienfinnsdetenetableradstatskyrka,menettsekulariseratsamhälle.I

USAkandäremotsamhälletbetecknassomförhållandevisreligiöst,medanstaten

dockärsekulärIdenmeningenattdetintefinnsenstatskyrka.20 Detfinnssåledes

flernyanseriförhållandetmellanreligionochdenliberalademokratinänvadsom

stårtillbudsidevanligenframhållnamotpolernateokratiochsekularism.

Enavgrundtesernaidenliberalademokratinärattdetoffentligasamtaletskall

förasmedargumentsomärbegripligaföralla.Medborgarnaskallgaranterasjämlik

tillgångtilldebattenomdetoffentligagenomattsamtaletförsmedettsortsallmänt

tillgängligtförnuft.Antagandetomdettaallmännaochneutralaförnuftärsåledes

grundenfördensekulärastatensomintebyggerpåreligiöslegitimitet.Argument

sombyggerpåpartikuläraföreställningarsåsomreligionmåstedärförförbjudas

ellerbeläggasmednågonformavöversättningskrav.Bakomdettaresonemang

återfinnsetttydligtupplysningsarvmedenstarkövertygelseomattauktoritetsom

vilarpåuppenbarelsealltidmåstemotverkasochförnekasargumentativgiltighetpå

denoffentligaarenan.21Rawlsärdenfilosofsomkanskestarkastharpräglatden

modernaliberalademokratinssynpådettaområdegenomverksomATheoryof19 Evan Charney, ”Political Liberalism, Deliberative Democracy, and the Public Sphere,” The American Political Science Review Mars 1998: 97-110.s.99

20Talal Asad, ”Q&A Interview with Talal Asad,” Asia Source (2002). Via Internet: http://www.asiasource.org/news/special_reports/asad.cfm (Acessdatum: 2009-04-30).

21Rowan Williams, ”Secularism, Faith and Freedom,” Graham Ward och Michael Hoelzl, The New Visibility of Religion. Studies in Religion and Cultural Hermeneutics (London: Continuum, 2008).

13

JusticeochPoliticalLiberalism.EnavgrundtankarnahosRawlsärskiljandemellan

politiskaochgenomgripandeuppfattningaromrättvisa.Enpolitisk

rättviseuppfattningtarinteställningimetafysiskaochmoralteoretiskafrågor,

medanengenomgripandeuppfattninggördet.

Reasonablecomprehensivedoctrines,religiousornonreligious,maybe

introducedinpublicpoliticaldiscussionatanytime,providedthatindue

courseproperpoliticalreasons–andnotreasonsgivensolelyby

comprehensivedoctrines–arepresentedthataresufficienttosupport

whateverthecomprehensivedoctrinesaresaidtosupport.22

Enannanavdenliberalademokratinsgrundteserärvägranatttaställningfören

vissuppfattningelleridéomavvadsomutgördetgodalivet.Pådettavistillåts

medborgarnaattharadikaltolikauppfattningarifråganomvadsomutgörlivets

meningellervadsomäreftersträvansvärtidetstorahela,utanattkonflikter

behöveruppståmellanolikagrupperingargenomattstatengynnarenviss

uppfattning.

The‘‘priorityoftherightoverthegood’’requiresthatonlymoral,

universalizableconcernsbeconsideredlegitimate.Asaresult,inboththe

RawlsianandtheHabermasianversionsofdeliberativedemocracy—albeit

indifferentways—religiousargumentsareexcludedfrompolitics.23

DenpolitiskafilosofenWendyBrownmenarattsträvanattisoleraochabstrahera

individersrationaliteturolikakollektivapraktiker,somresulterariensorts

metodologiskindividualism,ärbetecknandeförliberalismen.

AcrossLockean,Kantian,Millian,RawlsianandHabermasianperspectives,

22 Julian Baggini, ”The rise, fall and rise again of secularism,” Public Policy Research den 14 februari 2006: 204-212. John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992).s.210

23 Chantal Mouffe, ”Religion, Democracy and Citizenship,” Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World, red. Hent De Vries och Lawrence Sullivan (New York: Fordham University Press, 2006) 318-326. s.326

14

rationalitytranscends–orbetter,exceeds–embodimentandcultural

locationtopermitaseparationbetweenrationalthoughtononesideand

theconstitutiveembodimentofcertainbeliefsandpracticesontheother.24

Dettaskallsesmotbakgrundavattkollektivaidentitetertenderaratturettliberalt

perspektivuppfattassomproblematiskadåderiskerarattskapakonflikteroch

spänningarmellanandragrupperingarisamhället.Liberalismenharidetta

sammanhangframhållitprivatiseringenavvissaidentitetersomenvägförfredlig

samexistens.25

Cultureandreligionareprivateandprivatelyenjoyed,ideologically

depoliticized,muchasthefamilyis;and,likethefamily,theyaresituated

as”background”tohomopoliticusandhomooeconomicus.Culture,family,

andreligionareallformulatedas“havensinaheartlessworld”ratherthan

assitesofpower,politics,subjectproduction,andnorms.26 Motivettilldennauppdelningvilarpåenföreställningomdensekulärastatensom

ensortsfredslösningblandrivaliserandekulturertillföljdavdenmångaochlånga

religiösakrigeniEuropa.27Urdennaföreställninghärledssedandengrundläggande

principenattenstatmåstevaraneutralitrosfrågorförattkunnaskapaettinklusivt,

icke‐partisktsamhälle.

Toleranceisextendedtoalmostallculturalandreligiouspracticesseen

tobe‘‘chosen’’byliberalindividualsbutmaybewithheldforthose

24 Wendy Brown, Regulating Aversion. Tolerance in the Age of Identity and Empire. (New Jersey: Princeton University Press, 2008).s.152



27Denna historieskrivning har dock kritiserats av bland andra William Cavanaugh: ” … the story told of the modern state’s salvation of Europe from the violence of the ´Wars of Religion´ is simply not true. Catholics and Protestants often found themselves fighting on the same sides in the so called ´Wars of Religion´ …”William Cavanaugh, ”The City - Beyond Secular Politics.,” Radical Orthodoxy, red. John Milbank (New York: Routledge, 2006).s.190

15

practicesseentobeimposedbycultureinscribedaslaw,asitmaybe

withheldforwholeregimesconsideredtoberuledbycultureor

religion.28

Religiontenderardärföriliberalpolitiskteoriattframträdasomnågotsomförst

ochfrämstskalltolererasochsomstatenskallförhållasigneutraltill.

2.2. Radikalortodoxi

Påtidigt1990‐taletframträddeengruppbrittiskaanglikanskaakademikersom

undergemensamflagg,ochistarkpolemikmotdenliberalateologin,publicerade

textersomsökteåtertateologinsrollsomvetenskapernasdrottning.Resursernaför

dettaprojekt,somkomattkallasradikalortodoxi,söktemanikristendomens

förmodernakällor.Detmanfannidessakällorvarensammanhållensynpåtrooch

förnuft,ochpånaturochnåd.Dennasammanhållnasynpåtillvaronficksin

upplösningmedmoderniteten,ochenligtradikalortodoxhistorieskrivningsåfinns

upplösningensrötterattfinnaidenmedeltidanominalismen.29Omdå

modernitetensslutinågonmeninginnebärslutetförettenhetligtsanningssystem

byggtpåuniverselltförnuftsomtalaromförosshurdanverklighetenär,såtarsig

radikalortodoxinivissadelaranettpostmodernttänkande.Dettaskiftefår

naturligtvisstorakonsekvenserävenförteologin.MedJohnMilbanksord:

Teologinärintelängreföranleddattlevaupptilldevedertagnasekulära

normernaförvetenskapligasanningarellertillennormativrationalitet.

28 Wendy Brown, ”Subjects of Tolerance. Why We Are Civilized and They Are the Barbarians.,” Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World., red. Hent DeVries (New York: Fordham University Press, 2006).s.314

29Den amerikanske statsvetaren Michael Allen Gillespie ger i sin bok The Theological Origins of Modernity, sitt stöd till denna historieskrivning. Michael Allen Gillespie, The Theological Origins of Modernity (Chicago: Chicago University Press, 2008).s. 19ff

16

Intehellerbehöverdenlevaupptillenbestämdföreställningomdet

vetandesubjektet.30

Dennabeskrivningavdenfilosofiskautvecklingenkansägasutgörafondförmycket

avdenteologisomkommitattkallasradikalortodox(hädanefterRO).Därden

liberalademokratingörengrundläggandepoängavattskiljapåfaktaochåsikt,på

mytochreligionåenasidan,ochpårationalitetochvetenskapådenandra,menar

ROattalltärmytochattallrationalitetäruttryckförenbestämdberättelse.Enligt

ROblirdetdärförintehellermöjligtattskiljapåreligionochpåpolitik,utan

religionensessjälvsomensortsalternativpolitiksomutmanardenliberalastaten.31

MedFergusKerrsord:

Thereisnoneedtobringtheologyandsocialtheorytogether,theologyis

alreadysocialtheory,andsocialtheoryisalreadytheology.Thetaskisto

laybarethetheology,andanti‐theology,atworkinsupposedly

nontheologicaldisciplineslikesociology,and,analogously,touncoverthe

socialtheoryinscribedintheology.32

Justinsiktenomattdensekuläraliberalademokratinisigsjälvutgörensorts

teologi,ochpåintetsättärneutralellerfrifrånreligiösaantaganden,kansägas

utgöraRO:smestgrundläggandekritikavdenliberalademokratin.

ROinnebärettåtervändandetilldenpatristiskaochmedeltidateologin,isynnerhet

tillAugustinus.Iförmodernakällorfinnermanresurserförenteologisomman

menarintekontamineratsavvarkennominalismellervoluntarism.Imotsatstill

dessabåda‐ismersommedförensynpåtillvaronsomavskildfråndetgudomliga,

ärROpåverkadavnyplatonskatankeströmningarsombeskriverenvärldsom

emanerarfrånGud.Ienlighetmeddettatänkermansighelleringenskarpgräns

30 John Milbank, ”Postmodern kritisk augustinianism: En kortfattad Summa i fyrtiotvå svar till frågor som inte ställts,” Postmodern Teologi. En introduktion., red. Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson (Stockholm: Verbum Förlag AB, 2006).s.64

31 William Cavanaugh, Theopolitical Imagination. Discovering the Liturgy as a Political Act in an Age of Global Consumerism. (London: t&t clark, 2005).s.46

32 Fergus Kerr, “Simplicity Itself: Milbank’s Thesis,” New Blackfriars juni 1992: 305-311.s.307

17

mellanskapelsenochdet”övernaturliga”(natureochgrace),utanseräven

skapelsensominågonmening”övernaturlig”.

3. JürgenHabermas

JürgenHabermasärenavvårsamtidsmestinflytelserikafilosoferoch

samhällsteoretikersominärmarefemtioårharverkatinompolitiskfilosofi,

sociologiochdemokratiteori.Habermasmestberömdaverk,Theoriedes

kommunikativenHandelns(Teorinomdetkommunikativahandlandet)harallt

sedanpubliceringen1981haftstorpåverkanpåsamhällsvetenskapen.Habermas

beskriversigsjälvsomenmetodologiskateistochärdensistagenerationens

representantfördenfilosofisktinflytelserikaFrankfurtskolan.

Habermasarbetekansägassträvaefterattkonstrueraenteoriomsamhälletsom

förmårattlösamotsättningarmellandenenskildamänniskanochkollektivet,men

ävenmellanolikatraditioner.InomramenförvadHabermaskallardiskursetikhar

hanutforskatmöjligheternatillettrationelltsamtalommoraliskafrågor.Habermas

värnarmöjligheternatillargumentationmellanolikatraditionerpådenoffentliga

arenan och förknippas med den skolbildning som kommit att kallas deliberativ

demokrati.CentraltförHabermastänkandeärföreställningenattkommunikation

handlaromdialogmellanolikasubjekt,vilketutgörenkritikmotdencartesiska

föreställningenomdetenskildasubjektetsomrelaterarsigtillvärlden.33Habermas

kritiserarpositivismensomhanmenarutgörensorts”halveradrationalism”ochvill

kompletteraWebersteoriomdetinstrumentellaförnuftetmedvadhankallardet

kommunikativaförnuftet.34Habermasharvidupprepadetillfällengentemot

postmodernaförespråkareförsvaratdemodernaföreställningarnaomsubjektet

ochrationalismensmöjligheter,ochharframhållitattviintepånågotenkeltsätt

kanbrytameddetmodernaarvet.Hanharisittarbetevidareframhållitattdetär

upplysningstraditionensomgettossförutsättningarnaförattkritisktifrågasättadet

33 Per Månsson, red., Moderna samhällsteorier (Norstedts Akademiska Förlag, 2007).s.321

34 Per Månsson, red., Moderna samhällsteorier (Norstedts Akademiska Förlag, 2007).s.317

18

instrumentellaförnuftetsomgenomsyratmodernitetensinstitutioner.35

3.1. Habermasomdenoffentligaarenan

Habermasskapadeunder1960‐taletbegreppet”Denoffentligaarenan”somsyftar

påenplatstillgängligförallmänhetendärmanöppetkandiskuteraviktigaoch

gemensammaangelägenheter.DennaarenadefinierarHabermassåsom:”madeup

ofprivatepeoplegatheredtogetherasapublicandarticulatingtheneedsofsociety

withthestate."36Denna,fördenliberalademokratinsåcentralaplats,kansägasvila

påföreställningenomensortsgemensamneutralrationalitettillvilkaallai

samhälletharsammatillgångochkanargumenteramed.

Justföreställningenomdetoffentligaförnuftetärencentraltankebakomden

sekulärastatensomintevilarpåreligiöslegitimering,viketisinturmedfören

institutionellseparationmellankyrkaochstat.Habermasställeruppettantal

kriterierförreligiösagemenskapersfredligainkluderingiettpluralistisktsamhälle.

FördetförstamåstedekommatillrättameddenkognitivadissonanssomHabermas

menarattdetinnebärattiettpluralistisktsamhällekonfronteraandrareligioner

ochtraditioner.Fördetandramåstedeanpassasigtilldensekuläravetenskapens

överhöghet,ochfördettredjeskrivaunderpådenkonstitutionellastatens

grundandepåenprofanmoral.37

3.2. Habermasförnyadesynpåreligion

Habermashartidigarekritiseratsförattintenärmarebehandlareligionoch

religionensplatsidenliberalademokratin.Habermassjälvhardock,ilikhetmed

35 Jayne Svenungsson, Guds återkomst. En Studie av gudbegreppet inom postmodern filiosofi (Göteborg: Glänta produktion, 2004).s.23

36 Jürgen Habermas, The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society (MIT Press, 1989). s.189

37 Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity Press, 2005).s.104

19

Weber,beskrivitsigsjälvsom”religiöstomusikalisk”38,medanandraharbeskrivit

religionsomHabermasblindafläck.39IdedelardärHabermasbehandlatreligion

avhandlasdenoftasomettproblemiförhållandetillmoderniteten.Habermas

tenderardåattlikställareligionmedettmetafysiskttänkandesomsökerfåett

privilegieratgudsperspektivpåtillvaron.40

Habermastänkandeharunderdetsenastedecennietistörregradkommitatt

inriktaspåfrågoromreligionochteologikopplattillpolitiskfilosofi.Isynnerhet

sedanmillennieskiftetskullemankunnasägaattHabermasgåttinientredjefas

avseendesinsynpåreligion.41Ivadsomskullekunnakallasdenförstafasen

behandladesreligionkritisktutifrånenmarxistiskdiskurs.Denandrafasenpräglas

avlingvistiskanalys.Identredjeochnuvarandefasenfinnsfortfarandedet

lingvistiskaelementetmed,menHabermastänkandepräglashäravenstörre

medvetenhetomhurdenrationellaanalysenståriskuldtillreligiösakällor.

Habermashänvisarisitttänkandereligionentillenseparat,privatsfärochskriver

omreligionsomettdistinktochegenartatsättatttänkaochtro.Religiöstspråkblir

såledesväsensskiltfrånandraspråk,ochreligionsomföreteelsenågotsomärskilt

frånandrakulturellauttryckellertraditioner.Förmångavardetändåenstor

överraskningnärdenreligiöstomusikaliskeHabermas,iettberömttalfrån2001

taladeöverämnettroochvetandeiefterdyningarnaavden11:eseptember,sökte

finnaenmedelvägmellanåenasidanentvärsäkermodernistisksekularism,ochå

andrasidanreligiösfundamentalism.42Habermasmenadeisitttalattgränserna

mellanreligiöstochsekulärtförnuftinågonmeningärflytande,ochatt

fastställandetavdennagränsärengemensamuppgiftförbådereligiösaochicke‐

religiösadärbådasidormåsteförsökasepåtillvaronurdenandresperspektiv.

38 Joseph Ratzinger och Jürgen Habermas, The Dialectics of Secularization: On reason and Religion (San Fransisco: Ignatius Press, 2007).s.11

39 Craig Calhoun, Habermas and the Public Square (Cambridge, Mass.: MIT Press, 1992).s.34

40 Nicholas Adams, Habermas and Theology (Cambridge: University Press, 2006).s.19

41Habermas, Jürgen. 2002. Religion and Rationality. Cambridge, Polity Press och Harrington, Austin. (2007). “Habermas and the ´Post-Secular Society´”, European Journal of Social Theory,10, s.543. 42 Jürgen Habermas, ”Faith and knowledge,” Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity, 2005) 101-115.

20

PåsenaretidharHabermasäveniskriftgettuttryckförenväxandeinsiktom

religionochdereligiösaserfarenheter.2005publiceradesendialogbokmellan

HabermasochdendåvaranderomersktkatolskekardinalenJosephRatzinger

(nuvarandePåveBenedictusXVI)medtitelnThedialecticsofSecularization–On

ReasonandReligion.43IdennadebattblevdetuppenbartattHabermasimånga

styckenomvärderatsinsynpåreligionensrollpådenoffentligaarenan.Habermas

menarnumeraattreligionkantillföra,intebaraindividennågot,utanävenden

liberalademokratin:

Theliberalstatehasaninterestofitsowninunleashingreligiousvoicesin

thepoliticalpublicsphere,foritcannotknowwhethersecularsociety

wouldnototherwisecutitselfofffromkeyresourcesforthecreationof

meaningandidentity.44

FråganförHabermasblirhurdenliberalastatenkanutvinnadessareligiösa

insikter,ochvilkakravstatenrimligenkanställaförattreligiösaochicke‐relgiösa

medborgareskallkunnalevatillsammansifred.45Habermasframhålleridetta

sammanhangviktenavattmedborgarnager”godaskäl”försinaövertygelser,men

ävenatt”religiösamedborgaremåsteintaenepistemiskattityd”tillbådeandra

religionerochtill”densekulärakunskapensegenartochvetenskapligaexperters

samhälleligtinstitutionaliseradekunskapsmonopol”,menisynnerhet”detföreträde

somsekuläraskälåtnjuterocksåpådenpolitiskaarenan”.46Habermasframhåller

dockattävendesekuläramedborgarnamåsteägnasigåtettsjälvreflexivt

övervinnandeav”ensekularistisktförhärdadochexkluderandesjälvförståelsehos

43Joseph Ratzinger och Jürgen Habermas, The Dialectics of Secularization: On reason and Religion (San Fransisco: Ignatius Press, 2007).

44 Jürgen Habermas, ”Religion in the Public Sphere 2005,” The Holberg Prize Seminar (Holberg International Memorial Fund, 2005) 1-138.

45 Jürgen Habermas, ”On the Relations Between the Secular Liberal State and Religion,” Hent De Vries, Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World. (New York: Fordham University Press, 2006).

46 Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.64‐65

21

detmoderna.”47

DåHabermasgrundtankaromdenoffentligaarenansomenplatsdärallakandelta

ochargumentera,kansägasvilapåföreställningenomensortsrationalitetsom

byggerpåoffentligaargumenttillvilkaallaisamhälletharsammatillgång,blir

översättningstankencentral.Detpartikuläraskallenligtdettatankesättöversättas

tilldetuniversella,vilketförHabermasinnebärattdetreligiösaskallöversättastill

ensekulärrationalitet.

Undertheconditionsofpostmetaphysicalthinking,whoeverputsfortha

truthclaimtodaymust,nevertheless,translateexperiencesthathave

theirhomeinreligiousdiscourseintothelanguageofascientificexpert

culture–andfromthislanguageretranslatethembackintopraxis.48

ÄvenomHabermasdetsenastedecenniettillståttreligionensinstrumentellavärde

bådepåindividuellochsamhällelignivå,drarhanidettasammanhangenskarp

gränsmellandenoffentligaarenanochformellapolitiskainstitutioner:

Certainly,everycitizenmustknowthatonlysecularreasonscount

beyondtheinstitutionalthresholdthatdividestheinformalpublic

spherefromparliaments,courts,andadministrations.49

Habermastryckervisserligenhårtpådistinktionenmellantroochvetande,men

menaråandrasidanattgränsenmellandetsekuläraochdetreligiösaärflytande.50

Denliberalademokratinsbeslutsfattandeförsamlingarskalldockhållasfriafrån

religiöstspråk,ochdeinsiktersomdereligiösaeventuelltharatterbjudamåste

översättastillettallmänttillgängligtspråkförattdetsekuläraskallkunnaförståoch

47Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.66

48 Jürgen Habermas, Religion and Rationality (Cambridge: Polity Press, 2002).s.76

49 Jürgen Habermas, ”Religion in the Public Sphere 2005,” The Holberg Prize Seminar (Holberg International Memorial Fund, 2005) 1-138.s.14

50 Jürgen Habermas, Faith and knowledge, Tacktal vid Frankfurter Book Fair, Frankfurt, den 15 oktober 2001.

22

dranyttaavdet.Habermasunderstrykerdockattdenliberalastatenintebör

förväntasigattallatroendebehövermotiverasinaställningstagandenpåetticke‐

religiöstspråk.Dettakrav,menarHabermas,börendastställaspåpolitikerinomde

statligainstitutionerna.51Dettadåstatenintefåromvandladetinstitutionella

skiljandetavreligionochpolitiktillen”orimligmentalochpsykologiskbörda”förde

religiösamedborgarna.52

IljusetavsinanyvunnainsikteromreligionharHabermasävenrevideratsinsynpå

religionensplatsidensekulärastatenskallutformas.

Theideologicalneutralityofstateauthority,whichguaranteesthesameethical

freedomsforeverycitizen,isincompatiblewiththepoliticalgeneralizationof

asecularisticworldview.53

Habermasvändersigalltsåmotsekularismenförståddsomenuppenbart

religionsfientligideologi,ochförsökerkompenserafördenasymmetriskabördahan

menarattdereligiösalängetvingatsutståidensekulärastaten.

Secularizedcitizens,insofarastheyactintheirroleascitizensofastate,

mayneitherdenyoutofhandthepotentialfortruthinreligious

conceptionsoftheworldnordisputetherightofbelievingfellowcitizens

tomakecontributionstopublicdiscussionsthatarephrasedinreligious

language.Liberalpoliticalculturemayevenexpectitssecularized

citizenstoparticipateineffortstotranslaterelevantcontributionsfroma

religiouslanguageintoapubliclyaccessibleone.54

51 Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007). s.55

52 Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.57

53 Jürgen Habermas, ”On the Relations Between the Secular Liberal State and Religion,” Hent De Vries, Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World. (New York: Fordham University Press, 2006).s.260


23

EnligtHabermasvilardetalltsåettömsesidigtansvarpåbådereligiösaochicke‐

religiösaförattskapaettsamhälledärdereligiösakaninkluderas.

3.3. Habermassynpåöversättningensroll

Habermasmenaralltsåattdereligiösaärfriaattuttryckasigpådenoffentliga

arenan,dockmeddetväsentligaförbehålletattdemåsteöversättasinareligiösa

utsagortillettuniversellttillgängligtspråk.Dennaöversättningsuppgiftärdock

enligtHabermasettgemensamtochömsesidigtprojektochintebaraenuppgiftför

dereligiösa.55

Whereascitizensoffaithmaymakepubliccontributionsintheirown

religiouslanguageonlysubjecttotheprovisothatthesegettranslated,

thesecularcitizensmustopentheirmindstothepossibletruthcontent

ofthosepresentationsandevenenterintodialoguesfromwhich

religiousreasonsthenmightwellemergeinthetransformedguiseof

generallyaccessiblearguments.56

Strävandetattgenomöversättningfinnaensortsgemensamuniversellkärna

behöverdockenligtHabermasinteledatillenorättvissärbehandlingeller

exkluderingavdereligiösa.Dettasålängedeicke‐religiösaintarenvillighetattlära

fråndereligiösa.Habermaskognitivamodellmedbetoningpåvillighetenattlära

hardockkritiseratsförattdenförutsätterattskillnaderochkonflikterkan

överbryggasutanatttahänsyntillkulturellaellerlingvistiska

inkommensurabiliteter.DenkritiskafrågangentemotHabermasmodellblirdå:

”Howcanreligiouswaysoflifebetranslatedwithout,atbest,beingreducedinto

somethingsimilarorfamiliaror,atworst,beingignoredorrejected?”57Vadsom

55 Nicholas Adams, Habermas and Theology (Cambridge: University Press, 2006).s.53 56 Jürgen Habermas, ”Religion in the Public Sphere,” European Journal of Philosophy April 2006: 1-25.

57 Lovisa Bergdahl, ”Lost in Translation,” Journal of the Philosophy of Education Society of Great Britain 2009: 31-44. s.34

24

riskerarattgåförloratiHabermasmodellärsåledesdeaspekteravreligionsom

intefinnerresonansidenliberalademokratin,ochdärmedintekännsigen,eller

ratas.Kraftenidennainvändninghängerdocksammanmedivilkenutsträckning

manmenarattspråkintebararepresenterarolikaordochbegrepp,utanockså

grundläggandeolikasättattsepåochförhållasigtillvärldenruntomkring.

Habermasärdockmedvetenomfleraavdeproblemsomärbehäftademed

översättning,bådevadgällerförvanskningaravinnehållet,menävenom

identitetsaspekterna:

Yet,themorethattheologyopensitselfingeneraltothediscoursesof

thehumansciences,thegreateristhedangerthatitsownstatuswillbe

lostinthenetworkofalternatingtakeoverattempts.58

Habermastillståralltsåenfaraförreligionensomliggeriattdesssärartriskeraratt

gåförloradiöversättningen.

Forreligiousdiscourseswouldloosetheiridentityiftheyweretoopen

themselvesuptoatypeofinterpretationwhichnolongerallowsthe

religiousexperiencestobevalidasreligious.59

Habermassermotbakgrundavöversättningensdilemmantreolikavägarför

teologin;denprotestantiskamedvadHabermasbeskriversomdenreligiösa

insiktentotaltfrikoppladfrånförnuftet,ellerdenandravägensominnebärvadhan

kallar”upplystkatolicism”somväljerattgeuppdetreligiösaspråketförattutsätta

sinaanspråkförenvetenskapligdiskussion.Dentredjevägenutgörsavvad

Habermaskallar”metodologiskateism”,ochledertillensortsavmytologisering.60

EttcentraltbegreppiHabermastänkandekringöversättningkopplattilldetheliga

ochdetprofanaärvadhankallarThelinguistificationofthesacred.Meddetta

begreppavserhanensortssublimeringsprocessdärdetheligaomvandlastillen

sortskonsensusföreställningomvadsomärviktigtiettsamhälle,där”theauthority

58 Jürgen Habermas, Religion and Rationality (Cambridge: Polity Press, 2002). s.73

59 Jürgen Habermas, Religion and Rationality (Cambridge: Polity Press, 2002). s.76


25

oftheholyisgraduallyreplacedbytheauthorityofanachievedconsensus”.61

Föreställningenomdetheligasåsomnormerandeharsåledesidenliberala

demokratin,enligtHabermastänkande,ersattsavlagarsomettuttryckavfolkviljan.

Ettexempelpåensådanlingvistisksublimering,ochpåHabermastredjeväg,är

enligtHabermasöversättningenavuttrycket”människansomGudsavbild”till”alla

människorslikaochokränkbaravärde”.62SamtidigtproblematiserarHabermassjälv

översättningensmöjligheteritermeravattalltintegårattöversättaochtillståratt

någotväsentligtkangåmisteiöversättningsprocessen:“Secularlanguagesthat

simplyeliminatewhatwasoncethereleavebehindonlyirritation.Somethingwaslost

whensinbecameguilt.”63

Habermasmenarattsålängereligiöstspråkbärpåfördenliberalademokratin

värdefulltinnehållsomundandrarsigöversättningtillettfilosofisktspråkså

kommerintefilosofinvaresigattförtryckaellerersättareligionen.64Samtidigt

vinnläggersigHabermasomattdereligiösasinsikterskallkunnaöversättastillett

universellttillgängligtspråk,ochdärmedberikadenliberalademokratin.Dessa

relevantabidragutgörsenligtHabermasavdemoraliskaochexistentiellaaspekter

somdereligiösatraditionernabesitter.

Theforceofreligioustraditionstoarticulatemoralintuitionswithregard

tocommunalformsofadignifiedhumanlifemakesreligious

presentationsonrelevantpoliticalissuesaseriouscandidateforpossible

truthcontentsthatcanthenbetranslatedfromthevocabularyofa

specificreligiouscommunityintoagenerallyaccessiblelanguage.65

61Jürgen Habermas, The Theory of Communicative Action II: The Critique of Functionalist Reason, övers. T McCarthy (Cambridge: Polity, 1987).s.77

62 Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.36

63 Jürgen Habermas, ”Faith and knowledge,” Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity, 2005) 101-115. s.110


65 Jürgen Habermas, ”Religion in the Public Sphere,” European Journal of Philosophy April 2006: 1-25.

26

EnligtHabermasmöjliggöröversättningenensortsvarsamsekulariseringsom

respekterarreligionenskärna.Hanuttryckerdettasomatt:”Themodefor

nondestructivesecularisationistranslation”.66

Denoffentligaarenansomenkonsensus‐gemenskapmedviljanattstartaidet

allmänna,möteridetpluralistiskasamhälletstorautmaningar.Jagkommeridet

följandeattredogöraförentänkaresomgåttdenomvändavägen,ochtagitsin

utgångspunktidenpartikuläraberättelsen.

4. JohnMilbank

JohnMilbankärprofessoriteologivaduniversitetetvidNottinghamochhargjort

sigkändsomdenkanskefrämsteföreträdarenfördeninomsamtidateologiså

inflytelserikaradikalortodoxaströmningen.Milbank,somräknassomenavdemest

namnkunnigapostmodernateologerna,harargumenteratförattteologinhar

anledningatttaavståndfrånföreställningenomettabsolut,objektivtellertidlöst

vetandetillförmånförenmernarrativellerhermeneutisksynpåkunskap.67

Modernitetensslut,somännuinteärfullbordatutanfortsattpågår,

innebärslutetpåettenhetligtsanningssystembyggtpåettuniversellt

förnuftsomtalaromförosshurverklighetenär.68

Milbankmenarattkritikenavmodernitetensamtdeinsiktersomdenpostmoderna

filosofinuppenbaratmedgernyamöjligheterförteologin.Milbankmenarvidareatt

enpostmodernförståelseavdetmänskligasubjektetochsynenpåkunskapoch

vetande,iviktigaavseendenliggernärmaredenförmodernaochantikaförståelsen

änvaddetmodernagör.

66Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity Press, 2005).s.114

67 Jayne Svenungsson, ”Postmodern teologi,” Moderne teologi : tradisjon og nytenkning hos det 20. århundrets teologer, red. Johannes Ståle Kristiansen och Svein Rise (Kristiansand: Høyskoleforlaget, 2008).

68 John Milbank, ”Postmodern kritisk augustinianism: En kortfattad Summa i fyrtiotvå svar till frågor som inte ställts,” Postmodern Teologi. En introduktion., red. Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson (Stockholm: Verbum Förlag AB, 2006).

27

Milbankbeskrivervidaredenmodernasekularismensomensortsalternativ

heretiskteologisomparasiterarpådenkristnateologin.Densekuläravärldsbilden

harenligtMilbanktvåkällor,enheretiskochenhednisk.Bådadessaperspektiv

delardockdengrundläggandeföreställningenomatttillvaronigrundenutgörsav

ontologiskskillnadochkaos.Dettaimotsättningtilldenkristnateologinsom

Milbankmenarutgårfrånettgrundläggandetillståndavfridellershalom.Den

heretiskaversionenavdetsekuläraexemplifierarMilbankmedblandannatThomas

Hobbessommenarattlagochsamhälleärnödvändigtförattregleraett”allaskamp

motalla”,medanMachiavellisstårsommodellfördenhedniskasekularitetendär

härskarenstyrmedvåldutanhänsyntillmoral.69

4.1. Detsekulärasommyt

”Engångfannsintedetsekulära”,såbörjarMilbanksmestberömdaverkTheology

andSocialTheory.IvadsomföljervisarMilbankpåhurbegreppsom´staten´,´det

sekulära´,och´privatreligion´,ärsocialakonstruktionerskapadeavdensekulära

sociologin.Milbankvisargenomsingenealogiöverdetsekuläraförnuftethur

liberalismenspolitikochekonomibyggerpåenvåldetsontologi.Milbankbeskriver

våldetsontologisom”areadingoftheworldwhichassumesthepriorityofforceand

tellshowthisforceisbestmanagedandconfinedbycounterforce”.70

Milbankanvändersigavbegreppetmythossombeteckningförensorts

grundberättelse,meningsskapandesystemellerparadigm,ochmenarattävendet

sekuläraärutryckförettmythospåsammasättsomolikareligionerärdet,ochatt

densekuläramodernitetenär:”nomorerationally´justifiable´thantheChristian

positionsthemselves”.71Milbankjämnarpådettasättutspelplanensåattdet

sekuläraochdetreligiösastårpåsammaepistemologiskagrundidetavseendeatt

bådavilarpåickebevisbaraantaganden.Dennaepistemologiskahållningfårsedan

konsekvenserförMilbankssynpåhurteologinskallförhållasigtilldensekulära

69 John Milbank, Theology and Social Theory, 2:a uppl. (Oxford: Blackwell Publishing, 2006). s.32


71 John Milbank, Theology and Social Theory (Oxford: Blackwell Publishing, 2006 (1990)).s.1

28

liberalastaten.Förominte(heller)detsekuläravilarpåverifierbaraantaganden

somgårattmotbevisa,utanpåenberättelse,såärinteargumentationiklassisk

bemärkelseenvägframåt.Milbankskiljersigidettaavseendefråntillexempel

AlasdairMacIntyresomsökermöjlighetentillargumentationmellanolika

traditioner.72

MacIntyre,ofcourse,wantstoargueagainstthisstoic‐liberal‐nihilist

tendency,whichis´secularreason´.Butmycaseisratherthatitisonlya

mythos,andthereforecannotberefuted,butonlyout‐narrated,ifwecan

persuadepeople–forreasonsof´literarytaste´–thatChristianityoffers

amuchbetterstory.73

Milbankärkritisktilldentraditionellavästerländskaföreställningenomreligiondå

hanmenarattsjälvareligionsbegreppetbärpåeninnebördavreligionsomskilt

ifrånetik,estetikochpolitik.74Milbanksegenförståelseavreligionkannärmast

beskrivassomontologiskt.AnnorlundauttryckthandlarreligionförMilbankom

”vadsomfinns”,ochdetsomstrukturerarvårverklighet.75

Anyconceptionofreligionasdesignatingarealmwithinculture,for

example,thatofspiritualexperience,charismaticpower,orideological

legitimation,willtendtoreflectmerelytheconstructionofreligion

withinWesternmodernity.Bycontrast,whatweareoftentalkingabout

whenwespeakofthereligious,arethebasicorganizingcategoriesforan

entireculture:theimages,word‐forms,andpracticeswhichspecify

”whatthereis”foraparticularsociety.76

72Se till exempel: Alasdair MacIntyre, Three Rival Verisions of Moral Theory (Notre Dame: University of Notre Dame Press, 1990).

73 John Milbank, Radical Orthodoxy, red. John Milbank (London: Routledge, 1999). s.331 74 John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992). s.181

75John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992).s.177‐178

76John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992).s.177

29

Milbankvändersigmotattreligioneninteuppfattasipolitiskatermeroch

beklagarattreligioniställetförpassatstill”theprivatesphereofprivate

inspirationfortheindividualactivist”.77

Milbankavvisaräventankenpåattdetskullefinnasnågonmergrundläggande

berättelseänkristendomen,ochmenarattdensekuläraberättelsenärensortsfalsk

kopiaavdenkristnaberättelsen.Densekuläramodernitetenses,trotssinihärdiga

argumentationommotsatsen,somisjälvaverkettillsinnaturdjuptreligiösochi

grundenteologisk.DettakansägasvaragrundteseniJohnMilbanksberömdaverk

TheologyandSocialTheory.

4.2. Misstänksamhetframfördialog

Milbankärskeptisktillmöjligheternatillargumentationmellanolikatraditioner,då

hanintetrorpåförekomstenavnågotöverbryggandeneutraltförnufteller

rationalitet.Milbankärintehellerspecielltintresseradavdialogdåhanmenaratt

detintefinnsnågonaspektavtillvaronsomkanförståspåettfullödigtsättutan

hänvisningtilldenkristnauppenbarelsen.

It(RO)regardsnoelementinseculardiscourseassacrosanctandseesno

limitastohowatheologicaldiscoursemaychangeourperspectiveon

anything.ThereforeRadicalOrthodoxydeferstonoexpertsandengages

inno'dialogues',becauseitdoesnotrecognizeothervalidpointsofview

outsidethetheological.78

Dennapositionharkritiseratssomettteckenpåhybrisochsjälvtillräcklighetpå

grundavsinoviljatilldialogochlärandefrånandratraditioner.ROmenardockatt

detärdenliberalateologin(somgenomsinexkluderandetilltrotilldenegna

berättelsesprimatnärdetgällerattdefinieravadsomärframstegochvadsomär

77 John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992). s. 182

78 Radical Orthodoxy: ”Twenty-four Theses”, thesis 5, citerad i James K.A. Smith, Introducing Radical Orthodoxy. Introducing a Post-secular Theology. (Grand Rapids: Baker Academic, 2005).s.70

30

myt),ochvisspostmodernteologi(genomsinaanspråkpåattgeuppmetafysiken),

somuppvisarhybris.79

Thewholenotionofdialogueisitselfboundupwithsuchanillusion

(ethnocentric),andliesadjacanttotheprogramofcomparativereligion.

Fortheeventofdialogue,sinceitsSocraticbeginnings,assumesa

commonlyrecognizedsubjectmatterandcertaintruthsthatcanbeagreed

aboutthissubjectmatterbyboth(orall)participants.80

Milbankföreslårattolikatraditioner,iställetfördialog,bordeägnasigåtömsesidig

misstanke(mutualsuspicion),ochmenarattvimåstelevaidenständigaspänning

somdetinnebärattintehatillgångtillsäkerkunskap.81Milbanksuppmaningomatt

ersättadialogmedömsesidigmisstänksamhetbördocksesiljusetavatthantolkar

dialogsomettutryckförendiskursdärdeinblandadeparternadelargemensamma

värderingarellerantagandenomvaddialogenhandlarom.Milbankmenaristället

attvarjetraditionbordedeltaisamtalmedandratraditioner,inteutifrånnågot

förmenttredjespråk,utanmedsinegenpartikularitetsomgrund.Fördenkristna

teologinsdelinnebärdettaattkonversationenmedandratraditionerskermedett

bibehålletfokuspåkyrkansuppdragattkallamänniskortillomvändelse.82Milbank

ställersigvidareavvisandetillattdialogskullevaraenprivilegieradvägtill

sanning.83

AsregardsChristiantheologyandpractice,weshouldsimplypursuethe

ecclesialprojectofsecuringharmonythroughdifferenceanda

79 James K.A. Smith, Introducing Radical Orthodoxy. Introducing a Post-secular Theology. (Grand Rapids: Baker Academic, 2005).s68


81 John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992).s.190

82John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992).


31

continuoushistoricalconversationnotboundbytheSocraticconstraints

ofdialoguearoundaneutralcommontopic.84

MedMilbanksretorikskullemankunnasägaattdenliberalapluralismensjälvgör

sigskyldigtillensortsvåldgentemotdenkulturellamångfaldengenomattdenmed

hjälpavdenliberalabegreppsapparatenintvingarverklighetenidefastakategorier

somhörtillliberalismen.

Thetermsofdiscoursewhichprovideboththefavouredcategoriesfor

encounterwithotherreligions–dialogue,pluralism,andthelike(…)are

themselvesembeddedinawiderwesterndiscoursebecomeglobally

dominant85

Enligtdettasättatttänkasåärdenliberalademokratinssträvanefterattutgöraen

sortsvärdskapförpluralismenenproduktavmodernistiskasträvandensomsöker

detuniversellasdominansöverdetpartikulära.Milbankmenarattdetärmöjligtatt

jämföraenberättelsemedenannan,ochattfinnadenenabättreändenandra,utan

attanvändasigavnågonsortsföreställningomettneutralttredjespråk.Föratt

förklaradettaanvändersigMilbankavliknelsenomattmanförattlärasigtalatvå

språk,intebehöveretttredjespråksomnågonsortsöverbryggande

tolkningsverktyg.Intehellerärdetnödvändigtattbetraktadetenaspråketsom

ekvivalentelleröverlappandemotdetandra.Milbankmenarheltenkeltattman

talartvåolikaspråk:. “IsimplybecomeAmericanaswellasEnglish,ormore

Americanforatime,beforereverting”.86



86 John Milbank, Theology and Social Theory, 2:a uppl. (Oxford: Blackwell Publishing, 2006).s.343

32

So,foranalientonguetobecomprehensibleforus,neednotmeanthatwe

havefoundsomelinguisticequivalents,merelythatwehavebeguntobe

ourselvesalientoourformerselvesthroughtheprocessoftheencounter.87

Fråganinfinnersigdockomdet”tredjespråk”somMilbankintesägersigbehöva

snarareihansteorikansägasutgörasavdetgudomligaivilketvienligtMilbankalla

deltar(isynnerhetgenomkreativaaktiviteter).Dettaidenmeningattsjälva

föreställningenomöversättningkansägasimpliceranågonformavtranscendens

ellerbakomliggandeuniversellstruktursomvåraöversättningssträvandenkanta

spjärnemot.

4.3. Milbankspolitiskavision

Milbankspolitiskavisionstämmerurdenkristnaberättelsensomenligthanssynsätt

strukturerarhelavårtillvaroochbildavverkligheten.Denkristnaberättelsenomfattari

Milbanksteologialltochpositionerarallaandraberättelser.Dennasynfårnaturligtvis

ävenkonsekvenserfördialogenmellanolikatraditioner,somhosMilbankinneslutsi

kyrkan.

[S]toriesarenotsituatedwithintheworld;instead,fortheChristian,theworld

issituatedwithinthesestories.Theydefineforuswhatrealityis,andthey

functionasa‘metanarrative’,notinthesenseofastorybasedon,orunfolding

foundationalreason(Lyotard’ssense)butinthesenseofastoryprivilegedby

faith,andseenasthekeytotheinterpretationandregulationofallother

stories.88

Milbanktänkersigkyrkansomnärmastallomfattandeochsåinkluderandeattskillnader

(difference)hamnarinomkyrkan.


88John Milbank, Theology and Social Theory, 2:a uppl. (Oxford: Blackwell Publishing, 2006).s.388

33

Tvärtomärkristendomenspeciell,eftersomdenisinöppenhetförskillnader–

förenoändligradnyatillägg,insikter,progressionermotGud–ocksåsträvar

efterattharmonieraalladessanyaskillnader”iKristikropp”ochhävdaratten

sådanharmoniverkligenkanexisteraommannärmarsigGudpårättsätt.89

Milbankäralltsåviligattaccepteraskillnadinomkyrkan,menparadoxaltnogalltsåinte

utanförkyrkan.Fråganblirdockvilkentypavskillnadsomäruttryckförenkreativoch

berikandemångfald,ochvilkenskillnadsomäruttryckförondska.Annorlundauttryckt:

“Whichdifferencesconstitutetheproliferationofallegoricalinterpretationsofcharity

andwhichareblindness,evil,sin?”90

HurtänkersigdåMilbankattGudsfridskallförmedlasfrånkyrkantilldetomgivande

samhället?Ellerannorlundauttryckt,vadinnebärdetpraktisktförMilbankattkyrkan

börbrytasigfrifråndenbegränsandeprivatasfärsomhanmenarattliberalismenhållit

kyrkanfångeni?Milbankssvarpådennafrågaärkristensocialism.91Skillnadenmellan

densekulärasocialismenochkristensocialismharattgöramedsynenpådet

gemensammagoda:

Thuswhereasasecularsocialismappearstowithdrawfromegotism

withreluctanceandrancour,asifitdesiredtopreventsomepeoplefrom

holdingtoomuchofthegenuinelygood,religioussocialism,withfarless

austerity,insistslikeAugustinethatonlythatwhichisincommonistruly

goodatall,...92

Milbankhävdarattsocialismeninteärdenrationalistiskaupplysningsproduktsom

mångamenar.Iställetframhållerhansocialismensomframväxturbesvikelserna

efterdenfranskarevolutionen:

89John Milbank, ”Postmodern kritisk augustinianism: En kortfattad Summa i fyrtiotvå svar till frågor som inte ställts,” Postmodern Teologi. En introduktion., red. Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson (Stockholm: Verbum Förlag AB, 2006).s.68

90Romand Coles, ”Storied Others and Possibilities of Caritas: Milbank and Neo-Nietzschean Ethics,” Modern Theology Oktober 1992. s.339

91 John Milbank, Being reconciled: ontology and pardon (London: Routledge, 2003).s.162


34

…itwasconcernedwithre‐establishing,albeitinamoreegalitarian

mode,bondsoffraternityandsolidaritywhichtranscendedamere

formalisticrespectforthefreedomandhappinessoftheotherperson,

andwasgroundedinasharedvisionofthesubstantivegoodwhichthe

firstsocialistsoftenassumedwouldbeareligiousone,expressedinsome

codeofritualpractice.93

Milbanksbetoningpåjustenuniversellsammanhållenidéomdetgodalivetparat

medhansbetoningpådenkristnateologinsochkyrkansöverhöghet,haravmånga

tolkatssomensortsromantiseringavteokratin.Milbanktänkersigdockdetta

universellaanspråksomnågottranscendentochständigtundflyende,somviinte

harfullåtkomsttill.94DennainsiktmenarMilbankbörledatillenödmjukare

epistemologisomundandrarsigmaktanspråk.

…transcendenceoffersathoughtoftheuniversalnotassomething

clearlygrasped,spatiallyfixedandoperable,butratherassomething

eternallypresentyetnofullyaccessible.Thisuniversalisinsteadonly

availableasdiverselymediatedbylocalpathways.95

Dettaimotsatstillimmanentaförsöktilluniversaliseringsomexempelvis

upplysningsfilosofiskahänvisningartillettgemensamtförnuft.96Milbankmenaratt

föreställningenomdettranscendentasomnågotmänniskanpåegenhandkan

kanalisera,ledertillattdetheligamanipulerasimaktsyftenochdärmedresulterari

absolutteokrati.Milbankförespråkariställetensynpåtranscendentuniversalitet

somnågotsomförmedlasidetpartikuläraochtasemotsomgåva.

Inotherwords,wherewhatisíncommonísseenasmetaphysicallyand

trulyincommon,collectivityisseentoarisethroughtheuttermost





35

individualism,justasthetranscendentuniversalisonlyavailable

throughlocalandspecificrefraction.97

Milbanktaravståndfrånenförenkladföreställningomdetgudomligasomnågot

somindividenenkeltkankanalisera,kodifiera,ochdärmedanvändasomenkällatill

makt.Milbankmenarvidareattdetendastärmedensådanförenkladföreställning

omdetgudomligasomteokratiskabsolutismblirmöjlig.Milbankmenarävenatt

teokratininågonmeningförutsätterensekulariseradsfärsomdenkanstyraöver.

Outsidethisimperialmonopolyofthesacral,adrainedandthereby

'secular'spherestartedtoemerge.Andindeed,withoutsuch

secularization,theocracyisinconceivable,sinceatheorywhichlimits

ruleonlytoasacralclasswithamonopolyondivinemediation,

requirestheretobeadistinctsecularsphereovertoexercisethis

authority.98

MilbankkontrasterardenabsolutateokratinmedsamhällensomdetgamlaIsrael

ochAten,därhanmenarattmänniskansrelationtilldetgudomligavarindirekt

förmedlad,ochparticipatorisk,ochdetdärmedintehellerfannsteokratielleren

tydligtseparatsekulärsfär.

5. Diskussion

SomframgåttovanärHabermasochMilbanktvåolikatänkare,bådevadavserderas

respektivefilosofiskagrundantaganden,menävenvadgällerinriktningenpåderas

arbete.Habermasharåsinsidagjortsigkändsomenavdenliberalademokratins

främstateoretiker,medanMilbankåsinsidaskrivermedetttydligtfokuspåden

kristnateologinsöverhöghet,ochharidetnärmastegjortakademiskkarriärpåatt

utmåladensekuläraliberalismensomvillolära.Habermassocialliberalismmed



36

rötternaimarxismen,ochMilbanksvurmandeförkristensocialismvittnardock

bådaomeninsiktomattdendemokratiskaformenmåstefyllasmedettinnehåll.

BådeHabermasochMilbanksakademiskaarbetekanläsassomettutryckfören

brottningmedfråganomhurviskapardetgodasamhället.

5.1. Religion–kultur,mytellerrationalitet

HabermasochMilbanksskiljersigmarkantåtvadgällerderassynpåvadreligion

är.Habermassträvanatturreligiösatraditionerextraheravissamoraliskaeller

existentiellaresurseravslöjareninstrumentellsynpåreligion.Milbankharåsin

sidaenmerontologisksynpåreligionsomnågotsomstrukturerarhelavår

uppfattningomtillvaron,ochsomomöjligtkanbegränsastillenvisssfärav

tillvaron.DenamerikanskastatsvetarenWendyBrownmenarattdenförhärskande

synenpåkulturochreligionsomnågotmanmedvetetväljer,gårtillbakapåden

liberalamänniskosynensbetonandeavrationalitetochförmåganattvälja,ett

synsättsomhonävenfinnerhosHabermas.99

EnligtHabermassynsåframstårreligionjustsomantingenenfrivilligtvaldkällatill

inspiration,ellerenförtryckandekultur.Dennaseparationmellanrationalitet

(förståttsommotsatsentilloförnuft)ochpartikulärakulturellauttryck,serBrown

somsignifikantförheladetliberalaparadigmet.100Denliberalabetoningenpå

valfrihetochrationalitetgörocksåattkulturella,kollektivaidentiteterblir

problematiskafördenliberalademokratin,dådeunderminerarantagandetomen

offentligrationalitetsomöverskriderkulturellochreligiöspartikularism.101Enligt

Brownsålederdennasyniförlängningentillenmotsättningmellanåenasidan

kulturochreligion,ochåandrasidanindividuelltmoralisktsjälvbestämmande.99 Wendy Brown, ”Subjects of Tolerance. Why We Are Civilized and They Are the Barbarians.,” Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World., red. Hent DeVries (New York: Fordham University Press, 2006).s.300



37

Dennamotsättningkanuttryckasgenomföreställningenatticke‐liberalaindivideri

någonmeningärslavarunderkulturochreligion,medanupplystaliberalerfrittkan

väljaattvarakulturellaellerreligiösainsikter:

…cultureiswhatnon‐liberalpeoplesareimaginedtoberuledand

orderedby,butliberalpeoplesareconsideredtohavecultureor

cultures.(…)Rather,‘wehaveculture,whileculturehas‘them’;orwe

haveculture,whiletheyareaculture.Orweareademocracy,whilethey

areaculture.Thisasymmetryturnsuponanimaginedopposition

betweencultureandindividualmoralautonomy,inwhichtheformer

vanquishesthelatterunlesscultureissubordinatedtoliberalism.102

Milbanksmerorganiskasynseriställetreligionsomnågotsomstrukturerarhela

vårverklighetochstyrvåraval,ochsärskiljerdärförintereligionifrånexempelvis

berättelser,kulturerellertraditionersomkansägashasammafunktion.Milbank

betonarreligionensombärareavensammanhållandeföreställningomdetgoda,

någotsomhanmenarattdenliberalademokratinäriavsaknadav:

Forwherethereisnopublicrecognitionoftheprimacyofabsolutegood

asgroundedinsomethingsuper‐human,thendemocracybecomes

impossible,foritisnolongersupposedthatoneshouldevensearchfor

theintrinsicallydesirable.Itthenfollowsthatpeoplecanonlyfindout

whatthey‘should’desire,orevenaboutthepossibleobjectsofdesire,

fromthevery‘mass’processesthataresupposedtorepresentonlythe

generaldesiresofthepeople.103

EnavdecentralaskillnadernamellanHabermasochMilbankrörfråganhuruvida

detärmöjligtattskiljadetmytiskafråndetrationella,ochmöjligheternatillattpå

såsättskiljareligionenfråndetsekulära.EnligtHabermasärdetbådemöjligtoch


103 John Milbank, ”Liberality versus Liberalism,” Telos 2006: 6-21.s.19

38

önskvärtattgöradennaåtskillnad,ävenomhantillstårattgränsernainteär

knivskarpa.104Milbankmenaråsinsidaattensådandistinktionvarkenärmöjlig

ellerönskvärd.HabermasochMilbankkansägasrepresenterartvåolikafilosofiska

skolorisynenpådetmytiskaochdetrationella.Denförstagörenskarpdistinktion

mellanmytellerberättelseåenasidan,ochrationellargumentation,ådenandra.

Manmenarenligtdettasättatttänkaattdetmytiskamåsteöversättasgenomnågon

formavrationaliseringsåattickereligiösakanförstå.Denandraskolanhävdaratt

ävendenmestrationellaochvetenskapligahållningäruttryckförensorts´mythos´,

idenmeningenattdenäruttryckförenvärldsbildvarsgrundantagandenytterst

settintekanbevisas.Denandraskolanskullealltsåtillståattreligionärmytisk,

därförattallttänkandeinågonmeningärmytiskt.Fråganomhuruvidadetär

möjligtattskiljapåmytochpårationalitetfårnaturligtviskonsekvenserförvilka

spelreglersomskallgällapådenoffentligaarenan,dettadåett´börímplicerarett

´kan´.Habermaskanalltsåsessomenrepresentantfördenförstaskolan,medan

Milbankärenrepresentantfördenandra.

Enavmångasomkritiseratdetliberalautskiljandetavreligionfrånandra

traditionerärdenamerikanskefilosofenRichardRorty,sommenarattdenna

gränsdragningisigärirrationell:

Thereishypocracyinvolvedinsayingthatbelieverssomehowhaveno

righttobasetheirpoliticalviewsontheirreligiousfaith,whereaswe

atheistshaveeveryrighttobaseoursonEnlightenmentphilosophy.The

claimthatindoingsoweareappealingtoreason,whereasthereligious

arebeingirrational,ishokum.105

Inomliberaldemokratiteoriutgörreligiösaantagandenellerreligiöstspråkdet

kanskefrämstaexempletpåpremissersominteomfattasavalla,ochdärmedavisas

fråndetdemokratiskasamtaletochdessinstitutioner.IsinbokDemocracy&

TraditionfrågarsigdockRortyvadsomegentligenavsesmedreligiöstspråk:

104 Jürgen Habermas, ”Faith and knowledge,” Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity, 2005) 101-115. s.109

105 Richard Rorty, Philosophy and Social Hope (London: Penguin, 1999).s.172

39

Allhumanbeingscarryaboutasetofwordswhichtheyemploytojustify

theiractions,theirbeliefs,andtheirlives....Ishallcallthesewordsaperson's

`finalvocabulary'.106

Rortybeskrivervissaordsomslutgiltiga(final)idenmeningenattomdessaord

ifrågasättssåhardessanvändareintemöjlighetattförklarademmedandraord

utanatthamnainågonformavargumentativtcirkelbevis:”Thosewordsareasfaras

hecangowithlanguage;beyondthemthereisonlyhelplesspassivityoraresortto

force”.107

AttklassificeraävenRortys”finallanguage”somreligiöstspråk,ochdärmedställa

detutanfördenpolitiskadiskussionen,tydliggördeproblemsomärbehäftademed

detliberalakravetpåattställareligionenutanfördetpolitiskasamtaletelleratt

beläggadetmedöversättningskrav.Denpolitiskaliberalismenställersigdock

avvisandetillattgåinipolitiskdebattomgemensammasamhällsproblemutifrån

partikularitet.Frågan,somocksåROställt,ärdockvadsomhänderomviinte

tillåterdetpartikulärasomgrundfördetvivillförmedla.Vadskulletillexempel

händaomvibegränsadedetoffentligasamtalettillattendastbehandlasådantsom

vilarpåpremissersomomfattasavalla?

5.2. Omdenoffentligaarenan

Iliberalteoriframstårdenliberaldemokratiskastatensoffentligaarenasomen

neutralsfärmedneutralaspelreglersomintegynnarnågonochdärallaparter

bemötsjämlikt.Engrundläggandekritikfrånradikalortodoxateologerärdockatt

självaföreställningenomdenoffentligaarenansomenseparatsfärärdjupt

problematisk.Dettadådenbyggerpåtankenomtillvaronsindelningioffentligtoch

privat,någotmanmenarärenliberalföreställningsnarareänenkristendito.Då

religionidennauppdelningtraditionellthänförtstilldenprivatasfären,menarman

106 Richard Rorty, Contingency, Irony and Solidarity (Cambridge: Cambridge University Press, 1989).s.73

107 Richard Rorty, Contingency, Irony and Solidarity (Cambridge: Cambridge University Press, 1989).s.73

40

frånradikalortodoxthållattdettaärettsättförstatenatttämjakyrkangenomatt

berövadensininneboendepolitiskasprängkraft.

…unless´publicísredefined,beingpublicisagameatwhichtheChurch

willinevitablylose,inpartbecausetheverydistinctionofpublicand

private(…)isaninstrumentbywhichthestatedomesticatesthe

Church.108

PåliknandesättmenardenamerikanskelitteraturvetarenStanleyFishattden

liberalaindelningenavtillvaroniolikaseparatasfärersåsomoffentligtochprivat,

politisktochreligiöst,utgörengrundläggandeskillnadjämförtmedhurtillexempel

mångamuslimerserpåtillvaron.Fishexemplifierarmeddentypisktvästerländska

fråganhuruvidaUSA:smilitärainterventioneriMellanösternvarattbetraktasom

uttryckförettreligionskrig,någotsomdenamerikanskaadministrationenvärjdesig

motavrädslaförattstötasigmedrestenavdenmuslimskavärlden.Fishpoängär

attdetärsjälvafrågan“Ärdettaettreligionskrig?”,somärsjälvakriget.Annorlunda

uttryckt,attdetärjustmöjlighetenattdelaintillvaroniolikaseparatasfärer,såsom

andligt,politiskt,etc.somärdetsomkonfliktenhandlarom.

Whatthismeans(…)isthatinmattersofreligion‐‐andIwouldsayinany

matter‐‐thereisnopublicspace,completewithdefinitions,standards,

norms,criteria,etc.,towhichonecanhaverecourseinordertoseparate

outthetruefromthefalse,therevolutionaryfromthecriminal.Andwhat

thatmeansisthatthereisnocommonground,atleastnocommon

groundonwhichapartisanflaghasnotalreadybeenplanted,thatwould

allowsomeoneorsomebodytorenderanindependentjudgmentonthe

legitimacyofthedeclarationsthatissuefromBinLadenandhisfollowers

aboutthereligiousbasesoftheiractions.

Indeed,onlyifthereweresuchapublicspaceorcommongroundcould

thequestion"Isthisareligiouswar?"bearealquestion,asopposedtoa

tendentiousthesispretendingtobeaquestion,whichitis.Thatistosay,

108William Cavanaugh, Theopolitical Imagination. Discovering the Liturgy as a Political Act in an Age of Global Consumerism. (London: t&t clark, 2005).s.54

41

thequestion"Isthisareligiouswar?"isnotaquestionaboutthewar;itis

thequestionthatisthewar.ForthequestionmakesassumptionsAl

Qaedamembersareboundtorejectandindeedarewarringagainst:that

itispossibletodistinguishbetweenreligiousandnon‐religiousactsfrom

aperspectiveuninflectedbyanyreligionorideology…109

ÄvendenamerikanskeantropologenTalalAsadharkritiseratföreställningenom

denoffentligaarenansomenneutralplatsochframhållitattävendennaplatsharen

historikmedvissavärdenochenvisslogik:

Thepublicsphereisnotanemptyspaceforcarryingoutdebates.Itis

constitutedbythesensibilities‐memoriesandaspirations,fearsand

hopesofspeakersandlisteners.(…)Thustheintroductionofnew

discoursesmayresultinthedisruptionofestablishedassumptions

structuringdebatesinthepublicsphere.Morestronglytheymayhaveto

disruptexistingassumptionsinordertobeheard.110

Enklareuttrycktsåkanömsesidigförståelseintesägasuppnåsutanattbådaparter

uppvisarenvillighetattförändrasinågonmån.Genomattingåirelation,ochgenom

genuinaförsökattförstådenandre,sågårbådaparterförändradeurprocessen.111

Habermasharunderdetsenastedecennietframhållitjustömsesidigheteni

översättningsprojektetdåhanmenarattdensekulärastatenmåsteöppnauppsig

förattlyssnaochlärafråndereligiösa.

Acomplementarylearningprocessiscertainlynecessaryonthesecular

sideunlessweconfusetheneutralityofasecularstateinviewof

109Stanley Fish, ”Postmodern Warfare: The Ignorance of our Warriour Intellectuals,” Harper Magazine juli 2002.

110Talal Asad, Formations of the Secular: Christianity, Islam, Modernity. (Stanford: Stanford University Press, 2003). s.185

111Den amerikanske sociologen Craig Calhoun har beskrivit denna process som att ´translation´medför ´transformation´. Via Internet: http://www.ssrc.org/blogs/immanent_frame/2008/09/15/translation-and-transformation/ (Acessdatum: 2009-04-30).

42

competingreligiousworldviewswiththepurgingofthepoliticalpublic

sphereofallreligiouscontributions.112

MotbakgrundavAsadstilltrotilldenoffentligaarenanspåverkanavnyadiskurser,

ochHabermastalomömsesidigtlyssnande,kundemanmöjligenantaattde

religiösaskulleförmåattpåsiktpåverkadenlogiksomstrukturerardetoffentliga

samtalet,ienfördereligiösapositivriktning.Mankandockifrågasättaomden

liberalastatensöppenhetärtillräckligförattensådanomstruktureringskallkunna

ske,dådeninteparasmedenvillighettillförändring.Habermasuppvisaren

villighetattlyssnatilldereligiösa,menvillighetentycksstannavidförståelsens

gräns.

Habermas’scognitivemodelofunderstandingisproblematicsinceit

seemstoassertthatdifferencescanbeovercomewithouttheinterference

ofculturalandlinguisticincommensurabilities.113

TerryEagletonärinnepåsammalinjeisinkritikavdensortsenhetskultursominte

ärvilligattöppnauppsigförandrakulturerserfarenheter:

Thetruth,however,isthatnoculturalbeliefiseverextendedtosizable

groupsofnewcomerswithoutbeingtransformedintheprocess.Thisis

whatasimplemindedphilosophyof“integration”failstorecognize.

ThereisnoassumptionintheWhiteHouse,DowningStreet,orthe

ElyséePalacethatone’sownbeliefsmightbechallengedorchangedin

theactofbeingextendedtoothers.Acommoncultureinthisview

incorporatesoutsidersintoanalreadyestablished,unquestionable

frameworkofvalues,leavingthemfreetopracticewhicheveroftheir

112Jürgen Habermas, ”Notes on a post-secular society,” Sign and Sight - Let´s talk European (2008).

113 Lovisa Bergdahl, ”Lost in Translation,” Journal of the Philosophy of Education Society of Great Britain 2009: 31-44. s.34

43

quaintcustomsposenothreat.Suchapolicyappropriatesnewcomersin

onesense,whileignoringtheminanother.114

Habermasmenarvisserligenattdetreligiösaharnågotatttillföradensekulära

statenvadavsermoralochmening,ochattdereligiösaochdesekuläradärförmåste

ingåiettömsesidigtlyssnande.Habermashardocksomtidigarenämntsen

tämligenpragmatiskochinstrumentellsynpåreligionochtalarom”thereasonable

attitudeofkeepingone´sdistancefromreligionwithoutclosingone´smindtothe

perspectiveitoffers.”115UtandetreligiösamenarnämligenHabermasattdetsekulära

samhälletblandannatskulle”avskärasfrånviktigaresursertillmeningsskapande”,

samtgåmisteomdetreligiösasförmågaatt”artikuleramoraliskaintuitioner”.116

Habermasmenardockattdensortsberättelsesomdenreligiösatraditionenstår

förochdenrationellaargumentationsomdetsekulärastårförstårikonfliktmed

varandra.117Därförkvarstårkravetpåattdessareligiösainsiktermåsteöversättas

tillettallmänttillgängligtspråk.Habermasbeskrivningavdetsekulärasom

rationelltochdetreligiösasomicke‐rationelltellermytisktavslöjardärför,trots

hansönskanommotsatsen,enasymmetrisksynpåförhållandetmellandereligiösa

ochdensekulärastaten.Detäralltsåislutändanändåalltiddetreligiösasomskall

översättastilldetuniversellttillgängligapådensekulärastatensvillkor.

TalalAsadserdockriskermeddenhabermaskaöppenhetendådenriskeraratt

förkrympadetreligiösatilldetsomdenkankompletteradensekulärastatenmed:

Istheassumptionthatbyappealingtotheconscienceofthenation

religiousspokespersonscanevokeitsmoralsensibilities?Thedifficulty

hereisthatgiventhemoralheterogeneityofmodernsocietyreferredto

above,nothingcanbeidentifiedasanationalconscienceoracollective

moralsensibility.Soistheassumptionthenthatreligious114Terry Eagleton, ”Culture & Barbarism Metaphysics in a Time of Terrorism,” The Commonweal. A Review of Religion, Politics and Culture den 27 mars 2009.

115Jürgen Habermas, The Future of Human Nature (Cambridge: Polity Press, 2005).s.113

116Jürgen Habermas, Mellan nautralism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007). s.58


44

spokespersonscanatleastenrichpublicargumentsbyjoininginpublic

debates?Butevenliberalpoliticiansdon’tmerelyengageinpublictalk

forthesakeof"enriching"it.118

HabermastarisindialogmedJosephRatzingeravståndfråndenreligionsfientliga

sekularismenochgeruttryckförinsiktenomattintebaratroendemåsteintaett

självprövandeochkritisktförhållningssätttillsinaövertygelser,utanävendet

sekuläramedvetandetbörintaett”självreflexivtförhållningssätttillupplysningens

gränser”.119Habermasmenardockattdereligiösamåstegeuppsinaexklusiva

anspråkidenliberalastaten:

Dettaanspråkpåtolkningsmonopolochomfattandelivsgestaltning

måstereligionengeuppiochmedkunskapenssekularisering,

statsmaktensneutraliseringochdenallmännareligionsfriheten.120

Milbankharvisserligenargumenteratförattteologinprecissomdenpostmoderna

filosofinharanledningatttaavståndfrånföreställningenomettabsolut,objektivt

ellertidlöstvetandetillförmånförenmernarrativellerhermeneutisksynpå

kunskap.MenMilbankskulle,motHabermascitatovan,sannoliktinvändaattdet

liberalakravetpådereligiösaattgeuppsinareligiösaanspråkpåattsjälvafå

avgörahurderasberättelseskalltolkasochlevas,ärettuttryckfördensekulära

statensförmentatolkningsmonopol.IlinjemeddettavägrarMilbankattgeupp

teologinsuniversellaanspråk.Dockmåsteman,somJayneSvenungssonblandandra

påpekat,:

…skiljamellanapologetiskaanspråkpåattkunnabevisadenkristna

teologinsuniversalitetochsjälvaanspråketpåuniversalitet,vilket

enbartkangörasutifrånvårändligaellerpartikulärahorisont.121

118Talal Asad, Formations of the Secular: Christianity, Islam, Modernity. (Stanford: Stanford University Press, 2003).s.187

119Jürgen Habermas, Mellan naturalism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.38

120Jürgen Habermas, Mellan naturalism och religion. Filosofiska uppsatser. (Göteborg: Daidalos, 2007).s.38

45

Habermasmenardock,tillskillnadfrånMilbank,attdemodernaföreställningarna

omlegitimitetenikonstitutionelllag,rättsväsendeochmänskligarättigheter,är

oberoendeavreligiösaellermetafysiskatraditioner.122HabermasochMilbankär

dockbådakritikeravdenförmentaneutralitetenhossekularismen.

Theideologicalneutralityofstateauthority,whichguaranteesthesame

ethicalfreedomsforeverycitizen,isincompatiblewiththepolitical

generalizationofasecularisticworldview.123

Milbankutmålardetsekulärasomanti‐kristetochärointresseradavatttatillsigav

andratraditionerserfarenheterändenkristna.Milbankmenarattinteens

naturvetenskapenharnågonprivilegieradtillgångtillsanning,ochintepåegen

handförmårskapaenverkligontologi.124Dettadå“naturalscientificknowledgeis

alsoamodeofnarration”.125Frågansominfinnersigärjudockomdetintefinns

någothosdetsekulärasomMilbankfinnergott?Ellersomdenamerikanske

religionsvetarenJeffreyStoutformleratdet:”iftheplentitudeofGod´striuneinner

lifeshinesforthinallofcreation,cannottheologydiscernsomesuchlightin

democraticpoliticalcommunity?”126OmMilbanktillstårattdenliberalademokratin

trotsalltkanåterspeglanågotavGudsgodaförmänskligheten,öppnarhanimplicit

uppförensekulariseradpolitisksfär,ochärdåiStoutsmeningintelikaradikalsom

hanframställersig.MenomMilbankvidhållerattdetintefinnsnågotgottiden

modernademokratinskulledettainnebäraattkristnaintekanförenasmedicke‐

kristnaikampenförexempelvisrättvisaidensekulärademokratin,ochMilbanks

teologiförtjänardå,enligtStout,attstämplassomutopiskochsekteristisk.127

121 Jayne Svenungsson, ”Postmodern teologi,” Signum 2004.

122 Hent De Vries och Lawrence Sullivan, , Political Theologies. Public Religions in a Post-Secular World (New york: Fordham University Press, 2006).s.49




126 Jeffrey Stout, Democracy & Tradition (New Jersey: Princeton University Press, 2004).s.104

127 Jeffrey Stout, Democracy & Tradition (New Jersey: Princeton University Press, 2004).s.105

46

5.3. Omdialogensmöjligheterochöversättningensdilemman

Religionensdilemmaidenliberalademokratinskullekanskekunnagestaltasmed

följandecitatavAlasdairMacIntyreomsamtidateologi:

Wecanseetheharshdilemmaofawould‐becontemporarytheology:

[1]Thetheologianbeginsfromorthodoxy,buttheorthodoxywhichhasbeen

learntfromKierkegaardandBarthbecomestooeasilyaclosedcircle,in

whichbelieverspeaksonlytobeliever,inwhichallhumancontentis

concealed.

[2]Turningasidefromthisaridin‐grouptheology,themostperceptive

theologianswishtotranslatewhattheyhavetosaytoanatheisticworld.But

theyaredoomedtooneoftwofailures.

Either[a]theysucceedintheirtranslation:inwhichcasewhattheyfind

themselvessayinghasbeenturnedintotheatheismoftheirhearers.Or[b]

theyfailintheirtranslation:inwhichcasenoonehearswhattheyhaveto

saybutthemselves.128

EnligtMacIntyresliknelseståriöverfördmeningreligiösatraditioner,somgenom

översättningvillförmedlasinaövertygelsertilldetomgivandeicke‐religiösa

samhället,införenvalsituationdärbådaalternativenäroönskade;antingenlyckas

deöversättasinaövertygelserpåbekostnadavattinnehålletkorrumperas,ellerså

misslyckasdeIsinöversättning,ochingenförstårvaddevillförmedla.Habermas

tycksvarabekantmedproblemetochexemplifierarmeddetkristna

syndabegreppetsöversättningtillskuld:

Secularlanguagesthatsimplyeliminatewhatwasoncethereleavebehind

onlyirritation.Somethingwaslostwhensinbecameguilt.129

128AlasdairMacintyre,"GodandtheTheologians",iAgainsttheSelf‐ImagesoftheAge,UniversityofNotreDamePress:NotreDame,Indiana,1978,s.12‐26

129 Jürgen Habermas, Faith and knowledge, Tal vid mottagande av fredspris, Frankfurt, den 15 oktober 2001.

47

DetfaktumattMilbanktalarutifrånenkonfessionellståndpunktutgöringet

problemförhonomdådetenligthonomintefinnsnågotalternativ.Dettaeftersom

hanmenarattförekomstenavettneutraltperspektivellerutgångspunktär

illusorisk.TillskillnadfrånHabermasserhandetintesomsinuppgiftattfinnaen

positionellermetodförattmedlamellanolikatraditioner.Milbankäristället

intresseradavattframhållaettoförblommeratpartikulärt,ochdistinktkristet

perspektiv.DärHabermasgenomöversättningförsökerfinnaekvivalentauttryck

mellanolikatraditioner,menarMilbankiställetattföreställningenomekvivalensär

falsk,ochattdetfaktumattvikanläraossfleraolikaspråkellertraditioner,beror

påattvisamtidigtkanlevaiolikadiskurserochtraditioner.130

DärHabermasiliberalandasättersintilltrotilluniverselltöverbryggandemetoder

ochteorier,såstårMilbankkvarisinpartikularitetmedensortstilltrotillatt

stötandeochblötandemellanolikatraditionerledertillensortsharmonigenom

skillnad(harmonythroughdifference),ensortskonversationsomintelåtersig

begränsasavföreställningaromneutralitet.131GrahamWard,somvidsidanav

MilbankärdenkanskemestnamnkunnigeföreträdarenförRO,geruttryckerför

sammatankegångar:

Therealquestionsabouttherelationofdifferentfaithcommunitiesand

traditionsonlyemergeaswelearntolivetogetherwithoutfear.We

cannotpresupposetheoutcome,asliberalChristianpluralismsdidin

theirneo‐Kantianespousalofdifferentsymbolictakesontheone

ultimatereality.Wecannotsolvethecomplexityoftherelationbefore

therealquestionshaveemerged.132

EnligtROärdetpåmarken,ikonkretasituationer,sommänniskormöts,

konfronteras,ochlöserkonflikter.Så,därHabermasförsökerattöverbrygga

partikuläratraditionergenomrationellaprocedurer,såstruntarMilbankidenna

ansatsförattiställetuteslutandefokuserapådenkristnaberättelsen.Dettadå



132Graham Ward, Cities of God (New York: Routledge, 2000).s.258

48

Milbankmenarattalltsomfinnsärpartikuläratraditioner,ochsökandeefter

universalitetidettasammanhangärfåfängt.FörHabermastycksdockdetfaktum

attöversättningmellantvåspråkärmöjligt,vittnaomensortsuniversalitet.

Myreflectionspointtowardthethesisthattheunityofreasononly

remainsperceptibleinthepluralityofitsvoices–asthepossibilityin

principleofpassingfromonelanguagetoanother–apassagethat,no

matterhowoccasional,isstillcomprehensible.133

Självaöversättningsaktenkanhärsägasvittnaomnågontingtranscendent.

HabermasförståelseavtranscendensärdockpräglatavKantsdistinktionmellan

dettranscendentaochdettranscendentala. 134DettranscendentaavserhosKantdet

somliggerbortomdenimmanentavärlden,ochsomviintekannåempirisk

kunskapom,medandettranscendentalaavserdenteoretiskamöjlighetentill

kunskapomdetsomliggerbortommöjligheternatillsinnesintryck.135Habermastal

omtranscendensskalldärförförståssomenimmanentsträvanefterdetuniversella,

någotsomalltsådenfaktiskamöjlighetentillöversättningtycksvittnaom.Kanske

kanmandraenparallelltillNietzschesomjutrotssinnihilistiskahållningändå

hadeentilltroatthankundeförmedlanågonformavmeninggenomsinaverk.Med

Nietzschesord:"IamafraidwecannotgetridofGodbecausewestillbelievein

grammar."136Habermasmenaralltsåattdetivarjepartikulärtspråkfinnsnågon

formavgemensamellerförenandeuniversalitet,ochförsökerpådettavisatt

formuleraentredjevägmellantotalenhetochtotalolikhet.

Languagesthemselvescontainthepotentialforarationalitythat,

expressingitselfintheparticularityofaspecificgrammar,reflectsthelimits133 Jürgen Habermas, Postmetaphysical thinking: Philosophical essays. (Cambridge: Polity Press, 1992). s.117 134 Ali Muhammad Rizvi, Habermas’ conception of “transcendence from within”: An interpretation. (Victoria: La Trobe University, 2007). s.9: “To the extent that Habermas is a Kantian, he espouses what can be termed as transcendentalism, however, to the extent that he is a Hegelian, he believes in a thoroughgoing detranscendentalisation”. Se även: Jürgen Habermas, “From Kant to Hegel and Back Again – The Move Towards Detranscendentalisation”, European Journal of Philosophy. 1999; 7 (2): 129-157.

135"I call all knowledge transcendental if it is occupied, not with objects, but with the way that we can possibly know objects even before we experience them." - Critique of Pure Reason, A12

136Nietzsche.Twilight of the Idols, Ch. 2

49

ofthatgrammarandatthesametimenegatesthemintheirspecificity.

Reason,whichisalwaysboundupwithlanguage,isalsoalwaysbeyondits

languages.Onlybydestroyingtheparticularitiesoflanguages,whicharethe

onlywayinwhichitisembodied,doesreasonliveinlanguage.Itcanpurge

itselfoftheresidueofoneparticularity,ofcourse,onlythroughthe

transitiontoanother.Thismediatinggeneralityisattestedtobytheactof

translation.137

HabermasdrartillskillnadfrånMilbankentydliggränsmellanett

traditionsberoendenarrativtförhållningssätttillsanning,åenasidan,ochett

rationelltargumenterande,ådenandra.138DärMilbankframhållerattvarjetradition

harsinaegnareglerförargumentation,sökerHabermasefteruniversellaregler.

Habermasförsökerhärlämnatraditionernadärhänochläggeriställetenerginpå

procedurielletik.DettaförhållningssättvittnaromHabermasstarkatilltrotill

människansinneboenderationalitet.Habermasförsökerilinjemeddettafastställa

metoderförattextraheradenivarjetraditioninneboendeuniversella

rationaliteten.FörattdettaskallvaramöjligtmenarHabermasattvarjetradition

måstegegodaskälförsinaövertygelser:

Andonthatbasisofmutualrespectwhenitcomestocontentiouspolitical

issuescitizensoweoneanothergoodreasonsfortheirpolitical

statements.139

Frågansominfinnersigärdockvadsomavsesmedgodaskäl,ochinteminst,vem

somskallavgöraargumentensgiltighetochkraft.DenbrittiskefilosofenNicholas

WolterstorffskritikavRawlsharidettaavseendebäringpåHabermas:”Itwould

137 Jürgen Habermas, On the Logic of the Social Sciences. övers. S. Weber Nicholsen and J. Stark, Cambridge: Polity Press, 1988. s.144. citerad i Nicholas Adams. Habermas and Theology. University Press, Cambridge, 2006. s.53-54 138 Nicholas Adams, Habermas and Theology (Cambridge: University Press, 2006).s.21

139 Jürgen Habermas, ”Religion in the Public Sphere,” European Journal of Philosophy April 2006: 1-25.

50

takeagooddealofexegeticindustrytofigureoutwhatRawlsmeansby´reasonable´,

andevenmoretofigureoutwhathemeansby´rational´”.140

DenkanadensisketeologenJamesK.A.Smithharbeskrivitdenradikalortodoxa

skepsisenmotrationalistiskargumentationtillförmånförettnarrativt

förhållningssättsomattkyrkaninteharenapologetik,utanärenapologetik.

Themodeofculturalengagementinthemarketplaceofideas,then,isnot

syllogisticdemonstrationbutnarrativepersuasion–tellingstories.(...)

Thechurchdoesnothaveanapologetic;itisanapologetic.141

Milbankförsökerpådettavisattframhålladenegnatraditionensellerberättelsens

överlägsenhetgenomattvisapådessförmågaattövertygagenomskönhetoch

begripliggörandeavtillvaronsomhelhet.142

5.4. Omdetenskildaochdetallmänna

Närdetgällerhurolikatraditionerskallkunnalevaifredligsamexistenblirfrågan

omvadsomskiljerossåt,ochvadsomförenar,central.Ärvienbartenskilda

individerochtraditioner,ellerfinnsdetöverbryggandeochförenandelikhetersom

knyterosssamman?Dettaklassiskaproblemsompåengelskaoftabenämns”The

oneandthemany”,rymmermångaavdeproblemsomHabermastarsiganvad

gällerdetpartikulärasrelationtilldetuniversella,ellerannorlundauttrycktom

relationenmellanenhetochmångfald.ÄvenförMilbankärdennafrågacentral:

...wecanreappropriateourWesternlegacy,notasthehistoryofan

evolutionaryprogressawayfromreligionandtowardshumanfreedom

andcontrol,butratherasthehistoryofatremendousrevoltagainst

140 Robert Audi och Nicholas Wolterstorff, Religion in the Public Squares. The Place of Religious Convictions in Political Debate. (Lanham: Rowman & Littlefield Publishers, Inc., 1996). s.98

141 James K.A. Smith, Introducing Radical Orthodoxy. Introducing a Post-secular Theology. (Grand Rapids: Baker Academic, 2005). s.181

142 John Milbank, ”The End of Dialogue,” Christian Uniqueness Reconsidered. The Myth of a Pluralistic Theology of Religions, red. Gavin DĆosta (New York: Orbis Books, 1992). s.190

51

eitherparticularismorthecultofuniversalizablepower,inthenameof

thetrancendentGood.143

Habermasserenfaraiattenhetstänkande,universalismellermetafysiskttänkande

blirtillenförtryckandenorm,ochutgörhärgenomsittpost‐metafysiskatänkande

enreaktionpåKantochHegel.Habermasinvändningmotreligionärjustattdeär

partikuläratraditionermedförmentuniversellaanspråk.144Habermas

argumenterariställetförensortsuniversalismsomöverbryggarpartikulära

traditioner,genomattsökaentredjevägmellanåenasidanHegelsframhållandeav

detuniversellaöverdetpartikulära,ochåandrasidanRortysochLyotards

framhållandeavdetpartikuläraöverdetuniversella.DettadåHabermasmenaratt

ettförstarktbetonandepåtillvaronsenhetgenomuniversellaanspråkriskeraratt

ledatillförtryckavdetavvikande.SamtidigtsåproblematiserarHabermasvadhan

kallardenradikalakontextualismensomdenframträderhosexempelvisLyotard

ochRorty.145Habermaskritiserardenradikalakontextualismenförattsjälvhämta

sinnäringfrånensortsomvändmetafysik:“Themetaphysicalpriorityofunityabove

pluralityandthecontextualisticpriorityofpluralityaboverunityaresecret

accomplices”.Habermasuniversalismäricke‐metafysisk,ellerpostmetafysisk,och

fokuserariställetpåattsökahittadetsomförenardetpartikuläraochdet

universella.

HabermaskanbeskrivassombådeHegelianochKantian.HanärKantianiden

meningenatthanhållerfastvidrationalitetenstranscendentalakraft,ochhanär

Hegelianidenutsträckningsomhanbetonardetmänskligaförnuftetsberoendeav

historiskafaktorer.146

Habermasföreställersigdettasomensortsminstagemensammanämnarens

processdärhandestillerardetsomärgemensamturmångfaldenavpartikulära

traditionerochspråk.FörHabermastycksmöjlighetentillattförenadetenskilda143 John Milbank, Being reconciled: ontology and pardon (London: Routledge, 2003).s.175

144 Nicholas Adams, Habermas and Theology (Cambridge: University Press, 2006).s.92 145 Jürgen Habermas, Postmetaphysical thinking: Philosophical essays. (Cambridge: Polity Press, 1992).s.115 146 Ali Muhammad Rizvi, Habermas’ conception of “transcendence from within”: An interpretation (Victoria: La Trobe University, 2007).s.9

52

ochdetallmännaliggaisjälvakommunikationen,elleriöversättningsmöjlighetatt

gåfrånettspråktillettannat.Milbankmenarattföreställningenomdet

transcendentasomnågotmänniskansjälvkankanalisera,ledertillattdetheliga

manipulerasimaktsyftenochdärmedresulterariabsolutteokrati.Milbank

förespråkariställetensynpåtranscendentuniversalitetsomnågotsomförmedlasi

detpartikuläraochtasemotsomgåva.147

HabermasochMilbankärbådapost‐metafysikeridenmeningenattdetarsin

utgångspunktifråndetpartikulära.Detfinnsfördemingetsättattundkommavårt

egetspecifikaperspektivvarifrånvimednödvändighetalltidtarvårutgångspunkt.

Dåvibefinnerossivårtegetspråkochvåregentraditionfinnsdetingetsättatt

förståvärldenutifrån,utanbarautifrånvårapartikulärautgångspunkter.Men

medanHabermasmenarattdetiallapartikuläratraditionerfinnsettförenande

förnuftavuniversellnatursomkanöverbryggaochförena,såmenarMilbankatt

endastteologinförmårattöverbryggametafysiken.DärHabermassökerefteren

immanenttranscendensinifråntraditionen(transcendencefromwithin),såtänker

sigMilbankattuniversalitetenmedierassomgåvaavdenHeligeAnde.

Habermasmenarattkritiskreflektionöverdenegnatraditionendistanserar

individenfråndensammaochpåsåsättgördenmindreauktoritativ.148Milbank

menariställetidettasammanhangattdetintefinnsnågotsättattundkommaden

egnatraditionensauktoritetdåindividenshelatänkandeärpräglatavtraditionen

ochsåattsägaopererarinomdensamma.Problemetinomdettaområdeuppstårtill

exempelnärdereligiösaförväntaskläavsigsinreligiösaidentitetförattfåträdain

pådenoffentligaarenan.Dåreligionförmångamänniskorstårförnågotdjupt

personligtmedexistentielladimensionerlåtersigintedettaidentitetsavklädande

görassåenkeltsommångaliberalatänkareföreställersig.MedNicholas

Wolterstorffsord:

Itbelongstothereligiousconvictionsofagoodmanyreligious people

inoursocietythattheyoughttobasetheirdecisionsconcerning



53

fundamentalissuesofjusticeontheirreligiousconvictions.Theydonot

viewitasanoptionwhetherornottodoit.149

Milbanksinvändninghandlardockinteprimärtomhuruvidaensådanprocessär

möjlig,utanheltenkeltomdemaktanspråkbaseradepåenförmentneutralitetsom

densekuläraöverhöghetenmedför.

Ärvidåigrundenolikaellerlika?DärpostmodernatänkareenligtMilbanktenderar

attbetonaskillnadensomdenytterstaverkligheten,villMilbankiställetbetona

enhetochalltingsdeltagandeidetgudomliga.150Milbankssvarpådenpostmoderna

ontologisomhanmenaruteslutandefokuserarpådetsomskiljerossåt,ochleder

tillenvåldetsontologi,äriställetenfredensontologisomfokuserarpådetsom

förenar.151HosMilbankutgörsdennaförenandetranscendentauniversalitet,som

förmårattförenaochselikhetmellanallaskillnader,avdetgudomliga;“Christianity

istherefore(…)somethinglikethe´peacefultransmissionofdifference´,or

´differencesinacontinuosharmony´.152

VadhjälperdetdåattmedMilbankföreställasigetttillståndavontologiskfred

ochharmoninärvileverienvärldprägladavkonfliktochvåld?Milbankssvar

gårutpåattdennaföreställninghjälperossattavslöjaochmotverkavåldsom

ennödvändighet.

Butithelpsmore,becauseitindicatesthatthereisawaytoactinaviolent

worldwhichassumestheontologicalpriorityofnon‐violence,andthis

wayiscalled´forgivenessofsins´.153

149 Robert Audi och Nicholas Wolterstorff, Religion in the Public Squares. The Place of Religious Convictions in Political Debate. (Lanham: Rowman & Littlefield Publishers, Inc., 1996).s.105




153John Milbank, Theology and Social Theory, 2:a uppl. (Oxford: Blackwell Publishing, 2006).s.416

54

DenbrännandefråganförMilbankärdockhuruvidafruktenavdennaontologiska

skillnadärempirisktpåvisbar.Annorlundauttryckt,omkyrkanförmårattlevaut

förlåtelseochinkluderingivärlden.

6. Avslutandereflexioner

Vibärallapåberättelserellerföreställningaromvadsomytterstsettärviktigtoch

eftersträvansvärt,värdefulltochgott,moralisktelleromoraliskt,heligtochprofant.

Dessaberättelserkanvaraexplicitaellerimplicita,menförmedlasallaavolika

gemenskaper,traditionerellerkulturersomharstorinverkanpåbådeden

individuellaidentitetenochdenkollektiva.154Traditionelltharsekulärastateristor

utsträckningantagitenmonopolställningitermeravattdefinieraoffentligoch

politiskidentitet.Itaktmedattflerochflertalaromvårtsamhällesompost‐

sekulärtkommerdockenökadmedvetenhetomattvårasocialaidentiteterinte

baraformerasavensortstillhörighet–dentillnationalstaten–utanavenmängd

olika,iblandrivaliserande,gemenskaper.Detmångkulturellasamhälletharbidragit

tillattproblematiseradenliberalaföreställningenomdenoffentligaarenansomen

neutralplatsdärindividerkankommasammanochlösagemensammaproblem

genomrationellasamtal.

EttnärtidasvensktexempelärrapportenHotmotvärdegrundochdemokrati–en

lägesbildfrånMalmö155,somblevresultatetavattregeringengavFörsvarshögskolan

iuppdragattstuderautvecklingenavreligiösradikaliseringMalmöstadsdelen

Rosengård.Irapportenframladesettantalförslagförhurmanfrånstatensoch

kommunenssidaskullekommatillrättamedvadrapportenkallarislamistisk

extremism.Ettavdessaförslaglöd:

DetfinnsettbehovavattgranskaallakulturföreningariMalmöoch

154 Charles Taylor, A Secular Age (Cambridge: Harvard University Press, 2007).s.16

155 Magnus Ranstorp och Josefine Don Santos, Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö, Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier (CATS) (Stockholm: Försvarshögskolan, 2009-01-28)

55

dessabörredovisasinaverksamheteridetalj.Delsbörmangranskavilka

föreningardetärkommunenfinansierarochhuruvidadessaegentligen

intebedriverkulturverksamhetutanreligiösverksamhet.156

Idenefterföljandedebattenhördesrösteromattpersonernasomvaritföremålför

studien”intevarmottagligaförrationellaargument”ochattde”servärldenien

svartvitskala,deondaochdegoda”.Isammadiskussionframfördessomenmöjlig

vägframåtatt”samarbetamedförnuftigareligiösaauktoritetersomkanövertygade

härungamännenmedreligiösaargument”.157

Irapportenframträderenbildavreligionsomnågothotfullt,icke‐rationellt,särskild

frånkulturellverksamhet,ochsomkrävernågonformavöversättningföratt

kommunikationmedicke‐religiösaskallvaramöjlig.Dessutomkanbildenav

religionsomettsamhällsomstörtandehotmotdemokratinsägasförstärkasavdet

faktumattdetärFörsvarshögskolansomstårbakomrapporten.Ettparallellt

exempelärdenbrittiskatankesmedjainriktadpåsäkerhetspolitik,somnyligen

publiceradeenrapportsommenadeattlandetsliberalavärderingarunderminerade

denbrittiskastatenskampmotterrorismen.Rapportenvarnadeför“misplaced

deferencetomulticulturalism”ochförhursocialfragmenteringochenalltmerdelad

synpåsinhistoria,identitet,målochvärderingar,letttillenförsvagadstat.158

Konfliktenmellandenliberalademokratinochdetmångkulturellasamhälletbliri

dessabådaexempeltydliga,isynnerhetvadavsersynenpåreligionsomnågotsom

hotarhomogeniteteninationalstaten.Debattenomreligionensrollidenliberala

statenhandlarsåledesinteminstomdemokrati.Vemskallfåvaramedidet

offentligasamtalet,ochpåvemsvillkorskallsamtaletske?Detfinnsidenna

avvägningenuppenbarriskattdevarsreligiösauttryckintetillkännagespolitisk

156 Magnus Ranstorp och Josefine Don Santos, Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö, Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier (CATS) (Stockholm: Försvarshögskolan, 2009-01-28) s.21 157 Skånskan.se/Malmö, 2009-01-28. “Radikaler ser världen i svart-vitt” Via Internet: http://www.skanskan.se/article/20090128/NYHETER/750560885/1004 (Acessdatum: 090505)

158 Prins Gwyn och Robert Salisbury, ”Risk, Threat and Security: The Case of the United Kingdom,” RUSI Journal februari 2008: 22-27. s.23

56

legitimitetidenliberalademokratin,ochdärmedberövasmöjlighettillinflytande

denparlamentariskavägen,somenkonsekvenshemfalleråtfundamentalism.159Att

somHabermasinågonmeningsedistinktionenoffentligt–privat,som

sammanfallandemeddistinktionenuniversellt–partikulärt,öppnardärföruppför

ettpolitisktlandskapdärvitvingasförläggavåradjupasteidentiteter,övertygelser

ochkänslorutanfördenpolitiskaarenan.Fokusenpådetallmännaochdet

gemensamma,manifesteradisträvanatttranscenderadetpartikulära,lederdärför

lätttillattskillnadochmångfaldignoreras.ParadoxaltnogtycksalltsåMilbank,

genomatttadenegnapartikuläratraditionenpåallvar,erbjudaenpolitikmed

störrerespektförmångfalden,änHabermaspolitikutformadförmänniskani

allmänhet.

GemensamtförHabermasochMilbankärderasinsiktomattettgottsamhälle

behövernågonformavförenandegemensamföreställningomdetuniversella.I

Habermasfallkandennaföreställningsägasvaraberättelsenomattviförattkunna

samexisteramåstetonanedvårpartikuläraberättelse,alternativtöversättadentill

ettspråksomallaförstår.160Milbanktaralltsåtvärtomsinutgångspunktien

partikulärberättelse–denkristnaberättelsen.BådeHabermasochMilbankbetonar

dockriskernasomärbehäftademeduniversalitetitermeravdesspotentialför

förtryck.HabermasochMilbankskiljersigåtpåettbetydandesättvadgällerdet

sättsomdesökertillgångtilldetuniversella.FörHabermashandlardetomattur

olikapartikulärauttryckextraheraensortsimmanenttranscendens.Denna

universalitetmanifesterasiensortsrationalitetsomerfarsimöjlighetentillenheti

mångfaldenavolikaspråkochtraditioner.Milbanksföreställningomtranscendens

ärtillskillnadfrånHabermasandlig,ochgårtillbakapåMilbanksontologisominte

kännernågrafastagränsermellandetnaturligaochdet”övernaturliga”;det

159Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik (Göteborg: Glänta produktion, 2009). Kapitel 8160Den amerikanske teologen Stanley Hauerwas har beskrivit den liberala berättelsen som berättelsen att vi inte har någon berättelse: "… our primary story is that we have no story, or that the stories that we have must be overcome if we are to be free. Thus, we demand a universal standpoint so that the self may reach a point from which it can judge and choose objectively among competing particularistic stories; in short, we seek a story that frees us from the adventure." Se: Stanley Hauerwas, The Hauerwas Reader (Durham: Duke University Press, 2001). s.250

57

naturligaärävendet”övernaturligt”.161Milbankmenarhärattdetuniversellaerfars

idetpartikulära,menattdetkommertillosssomgåvagenommediering,ocherfars

ofullkomligt.

Milbanksvisionförsamhälletitermeravdenkristnaberättelsensöverhöghetstår

häristarkkontrasttilldenliberalademokratinsidealomdeträttasföreträde

framfördetgoda.Hanssynpåalternativaföreställningaromdetgodasåsom

heretiskablirproblematiskaienliberaldemokratiinriktadpåprivatiseringav

sådanaföreställningar,alternativtenviljaattkompromissaomdessa.162Milbank

menarattdenkristnaberättelsenärenmetaberättelsesompositionerarandra

rivaliserandeberättelserochärdärförovilligtillteoretiskaförhandlingarmed

andraberättelserförattfinnanågonformavkompromissmedandratraditioner.

Dettadådialogochkompromissmedandratratitioneriställetskulleledatillatt

andraberättelserkomattpositioneradenkristnaberättelsen.163Milbank

förespråkariställetensortspraktiskkonversationmellanolikatraditionermed

utgångspunktiderasrespektivepartikuläraberättelser.Milbankbenämnerdetta

somensortsharmonigenomskillnad(harmonythroughdifference),ensorts

konversationsomintelåtersigbegränsasavföreställningaromneutralitet.164

MilbankspositionliggernäradenamerikanskateologenKristenDeedeJohnsons

tankaromattdenmestfruktbaradialogenoftauppstårikonkretapraktiker:

Weneednotassumethattheonlywaytosecurestabilityandjustice

withinapluralistpoliticalsocietyistofindlanguageandargumentsupon

whichweallcanagree.(…)themostfruitfulkindsofdialoguehappen

throughtheinteractionofconcretepractices.165


162 John Milbank, ”Liberality versus Liberalism,” Telos 2006: 6-21.s.19



165 Kristen Deede Johnson, Theology, Political Theory and Pluralism (Cambridge: Cambridge University Press, 2007).s.241

58

DärHabermasförsökerfåtillståndenneutralarenamedvissaspelreglerfördialog

mellanolikatraditioner,placerasmångfaldenavolikaberättelserhosMilbank

underdenkristnaberättelsenöverhöghet.DenkritiskafrågantillMilbankblirdock

vargränsengårförhurmycketskillnadsomkanrymmasinomhanexpansivakyrka.

Härblottläggsvadjaguppfattarsomenväsentligskillnadisynenpåvadsomskiljer

olikatraditioneråt.HosHabermasframställsskillnadersomepistemologiskaoch

därmedsommöjligaattöversättaeller”upplysa”bort.Habermasmetodologiska

ateismkanhärsägasfungerasomensorts”neutral”teoriellertredjespråksom

syftartillattöverbryggakulturellaskillnader,ochpåsåsättnåkonsensus.Sådana

teoriervisarsigdockoftastvaraalltannatänneutrala,förattisälletvidnärmare

granskningvisasigdeattutgöradoldamaktanspråk.Meddenamerikanske

teologenStanleyHauerwasord:"Thoserepresentativesofthe´public´witháll

humilityássumetheyaresuperiortoothertraditionsbecausetheycanáppreciate´

othertraditionsinamannerothertraditionscannotappreciatethemselves."166

HosMilbankframställsiställetskillnadersomontologisktbetingade,dockintesom

konfliktartade,utansomanalogisktrelaterade.167AlltingförenashosMilbankidet

gudomliga.DenkritiskafrågantillMilbankblirdockpåvilketsätthansföreställning

omfredensontologiharnågonreellpåverkanpålivetärochnu.Historisktsetthar

jukyrkan,äveninnannominalismensgenombrott,långtifrånalltidvittnatom

fredensontologiskaprimat,ellerförmåttattinkluderadenskillnadsomMilbank

tänkersiganalogisktförenadidetgudomliga.GivetMilbanks,avdeLubacochvon

Balthasars168integralistisktinspireradeteologi,somtänkersigdenimmanenta

naturensomgudomligtgenomsyradeller”övernaturlig”,skullemankunnase

Habermasförsökattöversättadetreligiösatillettrationelltspråksomettuttryck

166 Stanley Hauerwas, The state of the university: academic knowledges and the knowledge of God (Malden: Wiley-Blackwell, 2007).s.58‐59


168FördenschweizisketeologenHansUrsvonBalthasarfinnerdetfilosofiskaproblemetomdetenskildasförhållandetilldetallmännasinlösningiinkarnationen.BalthasarharhärbeskrivitKristussomdenkonkretuniverselle.DetuniversellamåstedärförenligtBalthasartolkasiljusetavdetpartikulära.Se:HansUrsvonBalthasar,TheGloryoftheLord,Vol.1,SeeingtheForm,övers.ErasmoLeiva‐Merikakis(SanFransisco:IgnatiusPress,1982),496‐506

59

fördentyskaintegralismsomMilbanktaravståndifrånpågrundavdessomvända

strävanattnaturaliseradet”övernaturliga”(naturalizethesupernatural).169

VadgällerHabermassåuppfattarjaghansöversättningskravsomproblematisktur

minsttreolikaaspekter;psykologiskt,politiskt,ochepistemologiskt.Ipsykologisk

meningkankravetpådensortstudelningavdereligiösaspersonlighetersomdet

innebärattinågonmeningdelauppsittlivienoffentligsekulärrationalitet,ochen

privatandligrationalitet,sägasförutsättaennärmastschizofrenkapacitet.Detkan

visserligeninvändasattviallabebormångadiskursersamtidigt,ochatt

översättningmellanolikatraditioneridenmeningenständigtpågår,vilketMilbank

menar.170IHabermasfallhandlardocktudelningenomettformelltkrav,vilketjag

menargördetpsykologisktproblematiskt.

Intressantattfunderapåianslutningtilldiskussionenomöversättningensdilemma

ärvarfördennästanuteslutandehandlaromkommunikationmellanreligiösaoch

icke‐religiösa.Varförskulledennatypavkommunikationvaramerproblematiskän

denmellanolikatraditionerellerkulturermedolikametafysiskaeller

antropologiskagrundantaganden?Varförservitillexempelintesammadebattom

problembehäftademedkommunikationmellankommunisterochliberaler,eller

mellannaturrättsanhängareochsocial‐konstruktivister?

Rentpolitiskt,såfinnerjagettsystemdärmedborgarnaförväntasundertryckaoch

omformulerasinadjupastliggandemotivproblematiskt.Kravetpåattreligiösttal

skallöversättastillettuniversellttillgängligtspråkkanävenförståssomettbrott

motdenliberalapluralismenstankeomattvarochenharrättenattuttryckasig

medsinegenunikaröst.171Härinfinnersigävenproblematikenkringdenliberala

statenstämligensnävadefinitionavvadsomutgörpolitik.HosHabermasärdet

främstparlamentetsomärarenanförpolitik,medanmeniradikalortodoxt

tänkandeharenvidaredefinitionochävenserreligionsompolitik.



171Rowan Williams, Civil and Religious Law in England: a Religious Perspective, Royal Courts of Justice, London, den 7 februari 2008.

60

Epistemologisktfinnerjagvidare,ilikhetmedMilbank,ingengrundförantagandet

attsåkalladereligiösaskälskullevaraväsensskildafrånsåkalladesekuläraskäl

ellerrationalitet.Dettafårnaturligtvislångtgåendekonsekvenserför

föreställningenomdenoffentligaarenansomenneutralsfär.

DenamerikanskafilosofenJudithButleruppmärksammarisinbokWhoSingsthe

NationState?,någraavdeutmaningardenalltmermångkulturellanationalstaten

ställsinför.Honexemplifierarmedhurdenamerikanskanationalsången,under

kravallernaiKalifornienvåren2006,sjöngspåspanskaavmexikanskainvandrare,

någotsompresidentGeorgeBushkritiserade.

If,asBushclaimedatthetime,thenationalanthemcanonlybesungin

English,thenthenationisclearlyrestrictedtoalinguisticmajority,and

languagebecomesonewayofassertingcontroloverwhobelongsand

whodoesnot.172

Butlerserdemexikanskainvandrarnasgemensammasjungandepåsittmodersmål

somensortssubversivaktsomutmanarochundergräverdenindividualismochde

föreställningaromettgemensamtspråksomhonsersomtypiskafördenliberala

nationalstaten.

Boththeontologiesofliberalindividualismandtheideasofacommon

languageareforfeitedinfavorofcollectivitythatcomestoexerciseits

freedominalanguageorasetoflanguagesforwhichdifferenceand

translationareirreducible.173

Butlersexempelomdenpåmodersmålframfördaallsångensomensubversivakt

påminneromdenradikalortodoxasynenpåkyrkansliturgiersompolitiska

handlingarochomkyrkansomenrespublica.MedWilliamCavanaughsord:

172 Judith Butler och Gayatri Chakravorty Spival, Who Sings the Nation-State? (Oxford: Seagull Books, 2007).s.59

173 Judith Butler och Gayatri Chakravorty Spival, Who Sings the Nation-State? (Oxford: Seagull Books, 2007).s.62

61

TheChurchasBodyofChristtransgressesboththelineswhichseparate

publicfromprivateandtheboardersofnation‐states,thuscreatingspaces

foradifferentkindofpoliticalpractice…174

GemensamtförbådeButlerochradikalortodoxateologerärviljanattutmanaen

förmentneutralliberalismsombetraktaralternativakulturersompotentiellahot,

menävenattvidgaramarnafördenpolitiskafantasin.Menomdoktrinenom

sekularism,somsedanlängeregleratdenoffentligaarenan,vilarpåepistemologiska

upplysningsprinciperomenautonom,universell,rationalitet,somtillochmed

Habermastenderarattöverge,hurskalldårelationenmellanreligionochden

liberalademokratinseut?Ärdetdåensmöjligtattföraett"offentligtsamtal",eller

skullevivarautlämnadeåtenkakafoniavolikaspråkochtraditioner?Habermas

uppmjukade”modusvivendi”‐liberalismkansessomensortskompromissföratt

räddadenoffentligaarenanochdetoffentligasamtaletundanettsammanbrott.Det

postsekulärasamhällettycksställadenliberalademokratinsoffentligaarenainför

tvåvalmöjligheter:

1.Attbliverkligtoffentligochlåtaenmångfaldavtraditionertaplatsisamtalet,

menutanattpåförhandregleradet,ochdärmedtariskenattblienplatsför

kakafoni.

2.Attifortsättningenfinnasigiattalltflermänniskorinteärintresseradeavatt

deltaiettsamtalsomkräveravdemattdeinågonmeningklyver,ellerprivatiserar

delaravsinidentitet.Vilketisinturskullefåödesdigrakonsekvenserför

demokratin.

Ikorthettycksdenoffentligaarenansödeståinförvaletattantingenbliengenuint

offentligkakafoni,ellerensekteristisksamtalsklubbförliberaler.Utmaningenkan

ävenuttryckasitermeravattsökabehålladetsekulära(förståttsomstatens

neutralitetifråganomvadsomär"detgodalivet"),utanattfördenskullhemfallaåt

sekularism(förståttsomdoktrinenattdenoffentligaarenanskallreglerasaven

neutral,icke‐religiös,sekulärrationalitet).DettaärdenutmaningsomHabermas

174 William Cavanaugh, Theoplitical Imagination. Discovering the Liturgy as a Political Act in an Age of Global Consumerism. (London: t&t clark, 2005).s.90

62

tagitsigangenomsinnyaöppenhetmotreligion,somsökerinkluderaandra

traditionerochpåsåsätträddadenoffentligaarenangenomettvidgatsamtal.

Denökademångfaldenavolikakulturerochreligionerställerdenliberalastaten

införhögrekravpåinkluderingochanpassningavänvadsomhittillsskett.I

synnerhetitermeravöppenhetmotenalltstörregruppavbefolkningensominte

serdetsommöjligtattrelegeradelaravsinapersonligaövertygelsertill”den

privatasfären”,elleratttvingasomformuleradem.JagserHabermastalomoch

komplementäraläroprocessersompositivauttryckfördennainsikt,ävenomjag

menaratthanävenfortsättningsvis,trotstalommotsatsen,utsätterdereligiösaför

enasymmetriskbörda.JaguppfattarvidareMilbanksradikalakritikavliberalismen

somuppfriskandeochnyttigidetattdenjämnarspelplanenmellanreligiösaoch

icke‐religiösa,mendensaknarimångastyckenkonkretiseringochexempelpå

praktisktillämpning.

DenlankesiskekärnfysikernVinothRamachandraharargumenteratföratt

nationalstatenbörbetraktas,intesomensammanslutningavindivider,utansomen

gemenskapavmedborgarehemmahörandeiolikagemenskaper(acommunityof

communallyembeddedcitizens).Medettsådantsynsättblirkulturellochreligiös

mångfaldintebegränsadtilldenprivatasfären,utaninbegriperhelalivet.

Theanswertothenakedpublicsquare,then,isnotasacredpublic

squareenvisionedbyreligiousnationalists(…)butacivicpublicsquare:

aplaceofpublicmoraldiscourse,whichmustofnecessitydrawonthe

resourcesofthevariousreligiousandothercommunitiesthatcomprise

thepolity.175

Vadgällerhurolikatraditionerskallkunnalevaifredligsamexistenssåärkanske

integrundproblemetdetvikallarreligionochdärmedsärskiljerfrånannan

mänskligaktivitet,utansnararemedvilkenattitydvibemöterdenAndre,med

rädslaochmisstänksamhet,ellermedkärlekochnyfikenhet.

175Vinoth Ramachandra, Subverting Global Myths. Theology and the Public Issues Shaping Our World. (Downers Grove, IL: IVP Academic, 2008). s.154

63

7. Litteraturförteckning

CiteradearbetenAdams,Nicholas.HabermasandTheology.Cambridge:UniversityPress,2006.

Asad,Talal.FormationsoftheSecular:Christianity,Islam,Modernity.Stanford:StanfordUniversityPress,2003.

—.GenealogiesofReligion.London:JohnHopkinsUniversityPress,1993.

—.”Q&AInterviewwithTalalAsad.”AsiaSource(2002).

Audi,RobertochNicholasWolterstorff.ReligioninthePublicSquares.ThePlaceofReligiousConvictionsinPoliticalDebate.Lanham:Rowman&LittlefieldPublishers,Inc.,1996.

Baggini,Julian.”Therise,fallandriseagainofsecularism.”PublicPolicyResearchden14februari2006:204‐212.

Bergdahl,Lovisa.”LostinTranslation.”JournalofthePhilosophyofEducationSocietyofGreatBritain2009:31‐44.

Berger,PeterochL.”TheDesecularizationoftheWorld.”Berger,Peter.TheDesecularizationoftheWorld:AGlobalOverview.GrandRapids/Cambridge:Eerdmans,1999.

Biggar,Nigel.”‘God’inPublicReason.”StudiesinChristianEthics2006:9‐19.

Brown,Wendy.RegulatingAversion.ToleranceintheAgeofIdentityandEmpire.NewJersey:PrincetonUniversityPress,2008.

Brown,Wendy.”SubjectsofTolerance.WhyWeAreCivilizedandTheyAretheBarbarians.”PoliticalTheologies.PublicReligionsinaPost‐SecularWorld.Red.HentDeVries.NewYork:FordhamUniversityPress,2006.

Butler,JudithochGayatriChakravortySpival.WhoSingstheNation‐State?Oxford:SeagullBooks,2007.

Calhoun,Craig.HabermasandthePublicSquare.CambridgeMass.:MITPress,1992.

Cavanaugh,William.”TheCity‐BeyondSecularPolitics.”RadicalOrthodoxy.Red.JohnMilbank.NewYork:Routledge,2006.

—.TheopliticalImagination.DiscoveringtheLiturgyasaPoliticalActinanAgeofGlobalConsumerism.London:t&tclark,2005.

Charney,Evan.”PoliticalLiberalism,DeliberativeDemocracy,andthePublicSphere.”TheAmericanPoliticalScienceReviewMars1998:97‐110.

CivilandReligiousLawinEngland:aReligiousPerspective.AvRowanWilliams.RoyalCourtsofJustice,London.den7februari2008.

64

Coles,Romand.”StoriedOthersandPossibilitiesofCaritas:MilbankandNeo‐NietzscheanEthics.”ModernTheologyOktober1992.

Connolly,WilliamE.”PluralismandFaith.”PoliticalTheologies.PublicReligionsinaPost‐SecularWorld.Red.HentDeVriesochLawrenceESullivan.NewYork:FordhamUniversityPress,2006.278‐297.

DeVries,HentochLawrenceSullivan,PoliticalTheologies.PublicReligionsinaPost‐SecularWorld.Newyork:FordhamUniversityPress,2006.

Eagleton,Terry.”Culture&BarbarismMetaphysicsinaTimeofTerrorism.”TheCommonweal.AReviewofReligion,PoliticsandCultureden27mars2009.

—.”Culture&Barbarism.MetaphysicsinaTimeofTerrorism.”Commonweal.AReviewofReligion,PoliticsandCulturemars2009.

Fish,Stanley.”PostmodernWarfare:TheIgnoranceofourWarriourIntellectuals.”HarperMagazinejuli2002.

Gillespie,MichaelAllen.TheTheologicalOriginsofModernity.Chicago:ChicagoUniversityPress,2008.

Gray,John.TheTwoFacesofLiberalism.Oxford:PolityPress,2000.

Gwyn,PrinsochRobertSalisbury.”Risk,ThreatandSecurity:TheCaseoftheUnitedKingdom.”RUSIJournalfebruari2008:22‐27.

Habermas,Jürgen.”Faithandknowledge.”Habermas,Jürgen.TheFutureofHumanNature.Cambridge:Polity,2005.101‐115.

—.”FromKanttoHegelandBackAgain‐TheMoveTowardsDetrandenscentalisation.”EuropeanJournalofPhilosophyAugusti1999:129‐157.

Habermas,Jürgen.”FurtherreflectionsonthePublicSphere.”HabermasandthePublicSphere.Red.CraigCalhoun.Cambridge,Mass.:MITPress,1992.

—.Mellannaturalismochreligion.Filosofiskauppsatser.Göteborg:Daidalos,2007.

—.”Notesonapost‐secularsociety.”SignandSight‐Let´stalkEuropean(2008).

Habermas,Jürgen.”OntheRelationsBetweentheSecularLiberalStateandReligion.”DeVries,Hent.PoliticalTheologies.PublicReligionsinaPost‐SecularWorld.NewYork:FordhamUniversityPress,2006.

—.Postmetaphysicalthinking:Philosophicalessays.Cambridge:PolityPress,1992.

—.”ReconciliationThroughthePublicuseofReason:RemarksonJohnRawls'sPoliticalLiberalism.”TheJournalofPhilosophyMars1995:109‐131.

—.ReligionandRationality.Cambridge:PolityPress,2002.

—.”ReligioninthePublicSphere.”EuropeanJournalofPhilosophyApril2006:1‐25.

—.”ReligioninthePublicSphere.”EuropeanJournalofPhilosophyApril2006:1‐25.

65

—.”ReligioninthePublicSphere2005.”TheHolbergPrizeSeminar.HolbergInternationalMemorialFund,2005.1‐138.

—.TheFutureofHumanNature.Cambridge:PolityPress,2005.

—.TheStructuralTransformationofthePublicSphere:AnInquiryintoaCategoryofBourgeoisSociety.MITPress,1989.

—.TheTheoryofCommunicativeActionII:TheCritiqueofFunctionalistReason.Övers.TMcCarthy.Cambridge:Polity,1987.

Hauerwas,Stanley.TheHauerwasReader.Durham:DukeUniversityPress,2001.

—.Thestateoftheuniversity:academicknowledgesandtheknowledgeofGod.Malden:Wiley‐Blackwell,2007.

Insole,JChristopher.”AgainstRadicalOrthodoxy:TheDangersofOvercomingPoliticalLiberalism.”ModernTheologyapril2004:213‐241.

Joas,Hans.”SocialTheoryandtheSacred:AResponsetoJohnMilbank.”EthicalPerspectivesdecember2000:233‐241.

Johnson,KristenDeede.Theology,PoliticalTheoryandPluralism.Cambridge:CambridgeUniversityPress,2007.

Kerr,Fergus.”“SimplicityItself:Milbank’sThesis.”NewBlackfriarsjuni1992:305‐311.

Kymlicka,Will.Liberalism,community,andculture.Oxford:OxfordUniversityPress,1991.

MacIntyre,Alasdair.ThreeRivalVerisionsofMoralTheory.NotreDame:UniversityofNotreDamePress,1990.

Månsson,Per,red.Modernasamhällsteorier.NorstedtsAkademiskaFörlag,2007.

Mathewes,Charles.ATheologyofPublicLife.Cambridge:CambridgeUniversityPress,2007.

Milbank,John.Beingreconciled:ontologyandpardon.London:Routledge,2003.

—.”LiberalityversusLiberalism.”Telos2006:6‐21.

Milbank,John.”MaterialismandTranscendence.”TheologyandthePolitical.TheNewDebate.Red.CrestonDavis,JohnMilbankochSlavojZizek.Durham:DukeUniversityPress,2005.

Milbank,John.”Postmodernkritiskaugustinianism:EnkortfattadSummaifyrtiotvåsvartillfrågorsominteställts.”PostmodernTeologi.Enintroduktion.Red.OlaSigurdsonochJayneSvenungsson.Stockholm:VerbumFörlagAB,2006.

—.RadicalOrthodoxy.Red.JohnMilbank.London:Routledge,1999.

66

Milbank,John.”TheEndofDialogue.”ChristianUniquenessReconsidered.TheMythofaPluralisticTheologyofReligions.Red.GavinDĆosta.NewYork:OrbisBooks,1992.

—.TheWordMadeStrange:Theology,LAnguage,Culture.Oxford:Blackwell,1997.

—.TheologyandSocialTheory.2:auppl.Oxford:BlackwellPublishing,2006.

Mouffe,Chantal.”Religion,DemocracyandCitizenship.”PoliticalTheologies.PublicReligionsinaPost‐SecularWorld.Red.HentDeVriesochLawrenceSullivan.NewYork:FordhamUniversityPress,2006.318‐326.

Ramachandra,Vinoth.SubvertingGlobalMyths.TheologyandthePublicIssuesShapingOurWorld.DownersGrove:IVPAcademic,2008.

Ranstorp,MagnusochJosefineDonSantos.Hotmotdemokratiochvärdegrund‐enlägesbildfrånMalmö.CentrumförAsymmetriskaHotochTerrorismStudier(CATS).Stockholm:Försvarshögskolan,2009‐01‐28.

Rasmusson,Arne.””Vemvillhaettmångkulturelltsamhälle?”.”Omdetsomdjupastangår...:Troochidentitet:förankringochförändring(FLRsårsbok2005.

Ratzinger,JosephochJürgenHabermas.TheDialecticsofSecularization:OnreasonandReligion.SanFransisco:IgnatiusPress,2007.

Rizvi,AliMuhammad.Habermas’conceptionof“transcendencefromwithin”:Aninterpretation.Bundoora:LaTrobeUniversity,2007.

Rorty,Richard.Contingency,IronyandSolidarity.Cambridge:CambridgeUniversityPress,1989.

—.PhilosophyandSocialHope.London:Penguin,1999.

Sigurdson,Ola.Detpostsekuläratillståndet:Religion,modernitet,politik.Göteborg:Gläntaproduktion,2009.

Smith,JamesK.A.IntroducingRadicalOrthodoxy.IntroducingaPost‐secularTheology..GrandRapids:BakerAcademic,2005.

Smith,JamesK.A.”Secularity,Globalisation,andtheRe‐enchantmentoftheWorld.”Smith,JamesK.A.AfterModernity?Secularity,Globalization,andtheRe‐enchantmentoftheWorld.Red.JamesK.A.Smith.Waco:BaylorUniversityPress,2008.

Smith,PeterScharff.”AReligiousTechnologyoftheSelf:RationalityandReligionintheRiseoftheModernPenitentiary.”Punishment&SocietyApril2004:195‐220.

Stout,Jeffrey.Democracy&Tradition.NewJersey:PrincetonUniversityPress,2004.

Svenungsson,Jayne.Gudsåterkomst.EnStudieavgudbegreppetinompostmodernfiliosofi.Göteborg:Gläntaproduktion,u.d.

67

Svenungsson,Jayne.”Postmodernteologi.”Moderneteologi:tradisjonognytenkninghosdet20.århundretsteologer.Red.JohannesStåleKristiansenochSveinRise.Kristiansand:Høyskoleforlaget,2008.

—.”Postmodernteologi.”Signum2004.

Taylor,Charles.ASecularAge.Cambridge:HarvardUniversityPress,2007.

vonBalthasar,HansUrs.TheGloryoftheLord,Vol.1,SeeingtheForm.Övers.ErasmoLeiva‐Merikakis.SanFransisco:IgnatiusPress,1982.

Ward,Graham.CitiesofGod.NewYork:Routledge,2008.

Ward,GrahamochMichaelHoelzl,TheNewVisibilityofReligion.StudiesinReligionandCulturalHermenutics.London:Continuum,2008.

Weber,Max.Denprotestantiskaetikenochkapitalismensanda.Övers.AgneLundquist.9:etryckningen.Lund:Argos,1997.

Williams,Rowan.”Secularism,FaithandFreedom.”Ward,GrahamochMichaelHoelzl.TheNewVisibilityofReligion.StudiesinReligionandCulturalHermeneutics.London:Continuum,2008.

Date post:	15-Nov-2014
Category:	Documents
Upload:	josefbengtson5877
View:	108 times
Download:	1 times

Magisteruppsats Tro&Liv JosefBengtson

Documents