Metsä group · 2015-10-16 · 96 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige, förvaltnings-råd och...

Metsä groupBokSlut 2014

KONCERNEN

10 Rapport över totalresultat11 Balansräkning12 Rapport över

förändringar i eget kapital13 Rapport över kassaflöden14 Noter till bokslutet

MODERFÖRETAGET

71 Resultaträkning72 Balansräkning73 Finansieringsanalys75 Noter till bokslutet84 Förvaltningsrådets

utlåtande85 Revisionsberättelse86 Kvartalsjämförelser87 Fem år i siffror

innehåll FÖRVALTNING

88 Utredning om företags- styrningssystemet

93 Utredning om löner och arvoden

96 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige, förvaltnings-råd och styrelse

100 Metsä Groups ledningsgrupp

Årsrapport 2014 Sustainability Report 2014

UTGIVAREMetsä [email protected]

Metsä Groups årsrapport och bokslut publiceras på finska, svenska och engelska. Metsä Group publicerar också en separat rapport om hållbar utveckling på engelska. Publikatio-nerna finns i PDF-format på webbplatserna www.metsagroup.fi och www.metsagroup.com. Metsä Board och Metsä Fibre publicerar sina egna årsredovisningar.

2 Styrelsens verksamhetsberättelse

9 Förslag till vinstdisposition

10

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

013 1411 12

oMsättning MILJ. EURO

rÖrelseresultAt eXKl. poster AV engångsKArAKtär MILJ. EURO

10

600

500

400

300

200

100

013 1411 12

AVKAstning på sYsselsAtt KApitAl eXKl. poster AV engångs KArAKtär %

10 13 1411 12

15

12

9

6

3

0

inVesteringAr MILJ. EURO

10

250

200

150

100

50

013 1411 12

oMsättning PER MARKNADSOMRÅDE %

FINLAND 19 TYSKLAND 13 STORBRITANNIEN 10 ITALIEN 5 FRANKRIKE 5 SVERIGE 5 pOLEN 3 NORGE 2 ÖVRIGA EUROpA 18 ÖVRIGA LÄNDER 20

netto sKuldsättning %

10

150

120

90

60

30

013 1411 12

soliditet %

10

40

30

20

10

013 1411 12

nettoKAssAflÖde från rÖrelsen MILJ. EURO

10

700

600

500

400

300

200

100

013 1411 12

räntebärAnde nettosKuld MILJ. EURO

2 000

1 500

1 000

500

010 13 1411 12

5,0

10 500

122 000

OMsäTTNING 5,0 MILjARDER EURO 2014

MODERFÖRETAG METsäLIITTO OsUUsKUNTA äGs AV CIRKA 122 000 FINsKA sKOGsäGARE

syssELsäTTER CIRKA 10 500 pERsONER

30VERKsAM I CIRKA 30 LäNDER

Metsä group

2 BOKSLUT 2014 – STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Metsä Groups omsättning för 2014 var 4 970,3 miljoner euro, dvs. den var i stort sett på samma nivå som före-gående år (2013: 4 938,7 och 2012: 5 001,0).

Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 418,1 mil-joner euro (2013: 342,9 och 2012: 255,7), dvs. 8,4 procent av omsätt-ningen (2013: 6,9 och 2012: 5,1). Rörelseresultatet förbättrades främst tack vare de högre barrmassapriserna, de ökade leveransvolymerna för falskartong och vit nyfiberliner och de ökade försäljningspriserna på träprodukter samt de genomförda effektiviseringsprogrammen.

De poster av engångskaraktär som redovisats i Metsä Groups rörel-seresultat uppgick till -1,3 miljoner euro netto (2013: -7,9) och 2012: -14,2). Den viktigaste posten var försäljningen av B-aktierna i Pohjolan Voima Oy till Kymppivoima Oy för 75,0 miljoner euro. Realisations-vinsten på försäljningen som redovisades i rörelseresultatet var 70,3 mil-joner euro. Den positiva effekten av affären på koncernens eget kapital var dock obetydlig, eftersom aktierna i Pohjolan Voima värderades till verkligt värde i koncernen. Övriga stora poster av engångskaraktär var realisationsvinsterna för fastigheterna i Niemenranta i Tammerfors på 32,1 miljoner euro, det skadestånd på 59,2 miljoner euro som betalades till UPM-Kymmene Abp, nedskrivningsförlusten för Metsä Boards bruk Gohrsmühle på 26,1 miljoner euro och kostnadsavsättningarna för Metsä Boards bruk i Husum på 13,4 miljoner euro.

Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 416,9 mil-joner euro (2013: 335,0 och 2012: 241,5). Andelen i intresse- och sam-riskföretagens resultat var 16,4 miljoner euro (2013: 9,6 och 2012: 4,8), de finansiella intäkterna var 6,5 miljoner euro (2013: 8,3 och 2012: 15,3), de finansiella kursdifferenserna 2,7 miljoner euro (2013: -4,6 och 2012: 2,4) och de finansiella kostnaderna 112,6 miljoner euro (2013: 124,5 och 2012: 130,8). I de finansiella kostnaderna ingår en post av engångskaraktär på 7,6 miljoner euro, som hänför sig till ett skadestånd till UPM, samt en kostnad på cirka 6 miljoner euro, som hänför sig till en tidigarelagd återbetalning av Metsä Boards lån. I de finansiella kost-naderna för jämförelseperioden ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljo-ner euro, som hänför sig till en tidigarelagd återbetalning av Metsä Boards USD-lån.

Resultatet för 2014 före skatt var 329,9 miljoner euro (2013: 223,8 och 2012: 133,2) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, var 69,7 miljoner euro (2013: 35,1 och 2012: 31,8). Resultatet för perioden uppgick till 260,3 miljoner euro (2013: 188,7 och 2012: 101,4).

Avkastningen på Metsä Groups sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 11,4 procent (2013: 9,1 och 2012: 7,1) och avkast-ningen på eget kapital 13,4 procent (2013: 10,3 och 2012: 6,9). Avkast-ningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 11,1 procent (2013: 8,9 och 2012: 6,7) och avkastningen på eget kapital 13,0 procent (2013: 9,9 och 2012: 6,1).

BALANS OCH FINANSIERING

Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 725,0 mil-joner euro i slutet av december (2013: 1 189,9 och 2012: 1 168,7). Av detta var 947,9 miljoner euro (2013: 454,4 och 2012: 519,4) likvida medel och placeringar och 777,1 miljoner euro (2013: 735,5 och 2012: 649,3) bindande kreditfaciliteter som redovisas utanför balansräk-

ningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 173,3 miljo-ner euro (2013: 174,7 och 2012: 526,5).

I slutet av december var koncernens soliditet 37,9 procent (2013: 37,9 och 2012: 34,7) och nettoskuldsättningsgrad 46 procent (2013: 77 och 2012: 87). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 938,2 miljoner euro (2013: 1 510,2 och 2012: 1 609,3).

Nettokassaflödet från rörelsen var 617,3 miljoner euro (2013: 315,3 och 2012: 257,1). Av rörelsekapitalet frigjordes under året 198,6 miljo-ner euro (2013: ökade 47,7 och 2012: frigjordes 82,1). Rörelsekapitalet har minskat till följd av att nya instrument för finansiering av rörelseka-pitalet har införts.

I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuus-kunta 63,0 procent och nettoskuldsättningen 12 procent (2013: 60,8 och 17).

Under 2014 ökade medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskun-tas andelskapital med totalt 69,6 miljoner euro (61,8). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,8 miljoner euro (2,7). A-insatserna i till-läggsandelskapitalet ökade med 42,9 miljoner euro (38,9) och B-insat-serna med 23,9 miljoner euro (34,6). I ökningen av B-tilläggsandelska-pitalet för 2013 ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2014 förfaller 34,3 miljoner euro (26,4) av tilläggsandels-kapitalet till återbetalning 1.7.2015.

Metsä Board emitterade i mars ett masskuldebrevslån på 225 miljo-ner euro utan säkerhet. Lånet förfaller 13.3.2019, och den fasta årliga kupongräntan är 4,0 procent. I mars ingick Metsä Board även ett nytt syndikerat kreditavtal utan säkerhet. Det nya arrangemanget består av ett lån på 150 miljoner euro och en kreditlimit på 100 miljoner euro, som förfaller i mars 2018. Medlen från finansieringsarrangemangen användes huvudsakligen till en tidigarelagd återbetalning av det lån på 350 miljoner euro mot säkerhet som skulle förfalla i mars 2016. Med den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100 miljoner euro som skulle förfalla i maj 2015.

I november höjde Moody’s Investors Service Metsä Boards kredit-värdighet från nivå B2 till B1. Värderingsutsikterna är positiva. Höj-ningen av kreditvärdigheten påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader.

PERSONAL

Under året sysselsatte Metsä Group i medeltal 10 775 personer (2013: 11 216 och 2012: 11 986). I slutet av december var antalet koncernan-ställda 10 410 personer (2013: 10 736 och 2012: 11 447), av vilka 5 131 (2013: 5 227 och 2012: 5 414) arbetade i Finland och 5 279 (2013: 5 509 och 2012: 6 033) utomlands. Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 7,4 procent (2013: 9,5 och 2012: 20,0) och anställningens medellängd var 16,8 år (2013: 16,7 och 2012: 16,3). Utbetalade löner och arvoden inklusive aktiebonusersättningar var 469,6 miljoner euro (2013:466,6 och 2012: 469,3).

I slutet av december sysselsatte Metsäliitto Osuuskunta 2 471 perso-ner (2013: 2 579 och 2012: 2 645). Moderföretaget utbetalade 107,3 miljoner euro (2013: 105,3 och 2012: 97,1) i löner och arvoden.

Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direk-törer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppfö-

STYRELSENS VERKSAmhETSBERÄTTELSE 2014

STYRELSENS VERKSAmhETSBERÄTTELSE

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 3

randekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att utbilda samtliga anställda i uppförandekoden. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2014 hade cirka 94 procent av tjäns-temännen (2013: 93 och 2012: 73) genomgått utbildningen. Andelen personer som genomgått utbildningen före utgången av 2014 var 72 procent av hela personalen.

Koncernens personaladministration och affärsområden har startat förberedelserna för den kommande pensionsvågen genom utveckling av chefsarbetet, satsning på arbetshälsan och säkerheten i arbetet samt genom förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Metsäteollisuus ry:s skolkampanj, vars syfte var att presen-tera de mångsidiga karriärmöjligheter som skogsbranschen kan erbjuda för elever i högstadiet.

Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos Metsä Group. Det arbets-säkerhetsarbete som utförs i alla affärsområden stöder verksamhetens kontinuerliga utveckling och bidrar till att koncernens målsättningar uppnås. Vår målsättning är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2014 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 15 procent till 11,2 olyckor per en miljon arbetstimmar (2013: 13,2 och 2012: 15,7). Under redovisningsperioden inträffade inga olyckor med dödlig utgång i produktionen (2013: 1 och 2012: 1). Sjukfrånvaron inom koncernen var 4 procent (2013: 4,0 och 2012: 4,1) av den regelbundna arbetstiden.

Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten bidrar till att utveckla personalens arbets-tillfredsställelse och hjälper även affärsområdena att uppnå sina strate-giska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap upp-nåddes resultatet 8,2 på koncernnivå (2013: 8,3). Resultaten av den för-sta enkäten från 2013 tillvaratas i arbetet för att förbättra personalens arbetstillfredsställelse och arbetshälsa samt affärsområdenas effektivitet.

MEDLEMMAR

I slutet av året hade Metsäliitto Osuuskunta 121 941 medlemmar (2013: 123 275 och 2012: 124 255). Under 2014 har 2 961 nya med-lemmar anslutit sig till andelslaget och 4 295 medlemmar avgått.

INVESTERINGAR

Metsä Groups investeringar i materiella anläggningstillgångar var 143,0 miljoner euro (2013: 213,5 och 2012: 204,5).

FÖRVÄRV OCH FÖRSÄLJNING AV AKTIER

I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tis-sue genom ett aktieförvärv av Jozef Antošík. Aktierna representerade totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent av Metsä Tissue och Jozef Antošík 9 pro-cent.

I april sålde Metsä Fibre totalt 170 000 B-aktier i Pohjolan Voima Oy till Kymppivoima Oy för 75 miljoner euro. Aktierna berättigar till köp av cirka 200 000 MWh elektricitet per år från Teollisuuden Voima Oyj:s anläggningar (OL1 och OL2).

I juni sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt kom par-terna överens om ett kommersiellt samarbete i råvaruinköp samt i för-säljning av slut- och biprodukter.

Metsäliitto Osuuskunta ingick i december ett avtal om försäljning av hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Hay-wood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till Iivari Mononen Oy. Därmed har Metsä Wood avvecklat sin stolpverk-samhet. Affären slutfördes i februari 2015. Affären har inte någon större inverkan på koncernens resultat.

UTVECKLING AV AFFÄRSVERKSAMHETEN

Metsä Fibre planerar att bygga en bioproduktfabrik i Äänekoski som ska ersätta det nuvarande massabruket. Bygget kommer att kosta cirka 1,1 miljarder euro. Fabrikens årliga massakapacitet skulle vara 1,3 miljo-ner ton, vilket är cirka 800 000 ton mer än den nuvarande produktio-nen i Äänekoski. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls avser Metsä Fibre att våren 2015 fatta sitt investeringsbeslut. I detta fall skulle igångkörning av fabriken ske under 2017.

Metsä Board meddelade i december att man inleder nya åtgärder för att slutföra sin omstrukturering till kartongbolag och investerar cirka 170 miljoner euro i en ny falskartongmaskin vid bruket i Husum i Sve-rige. Maskinen kommer att ha en produktionskapacitet på cirka 400 000 ton om året och den kommer att tas i drift i början av 2016. Den förväntas uppnå full produktionseffekt före utgången av 2016. Planen är att merparten av pappersproduktionen vid Husums bruk ska upphöra i slutet av 2015 och helt före utgången av 2017.

Metsä Board planerar även nya åtgärder för att eliminera förlusterna vid bruket Gohrsmühle i Tyskland. Det primära målet är att sälja bru-ket under den första halvan av 2015. Om en försäljning inte blir av enligt den fastslagna tidsplanen inleder Metsä Board andra åtgärder för att eliminera brukets förluster. Bruket Gohrsmühle har cirka 480 anställda. Huvudprodukterna är gjutbestruket specialpapper och eti-kettpapper. Bruket hade 2014 en omsättning på cirka 90 miljoner euro och en rörelseförlust på cirka 20 miljoner euro.

Metsä Board planerar att finansiera de ovannämnda åtgärderna med befintliga kassamedel, kreditlimiter, det operativa kassaflödet och even-tuellt också med en teckningsrättsemission på cirka 100 miljoner euro genom ett emissionsbemyndigande som bolagsstämman beviljat styrel-sen. Målet är att genomföra emissionen under det första kvartalet 2015. Metsäliitto Osuuskunta har förbundit sig att delta i den eventuella emissionen enligt sin ägarandel med cirka 43 miljoner euro.

AFFÄRSOMRÅDEN

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

För år 2014 redovisar Metsä Forest en omsättning på 1 575,0 miljoner euro (2013: 1 561,0) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 28,2 miljoner euro (27,8).

Virkesutbudet var hela året gott, och rotpriserna var stabila. Det milda vintervädret under årets sista kvartal försvårade inköp och driv-ning av stämplingsposter. Metsä Forest köpte alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. Anskaffningsmöjligheterna inom skogsen-ergi försämrades av det dåliga marknadsläget i hela Östersjöområdet.

Leveranserna till produktionsanläggningarna fortsatte enligt pla-nerna. Under 2014 levererade Metsä Forest cirka 30,2 miljoner kubik-meter (29,6) virke till sina kunder. Cirka 85 procent gick till industrin i Finland. Merparten av virket i Finland köptes av Metsäliitto Osuuskun-tas medlemmar.

Virkesutbudet i Ryssland var i början av året något lägre än normalt på grund av den milda vintern. I slutet av året ökade utbudet till följd av den kraftigt försvagade rubeln. I Baltikum rådde det brist på timmer


under hela året, men utbudet av barrmassaved var stort. I Sverige fort-satte överskottet på barrmassaved och delvis även på björkmassaved under hela året.

Försäljningen och genomförandet av skogsvårdstjänsterna fortsatte att växa, och Metsä Forest närmar sig den marknadsposition som efter-strävats. Metsä Forest levererade skogsägare rekordmånga 23 miljoner trädplantor.

Lagen om skogsvårdsföreningar ändrades i början av 2015, och en ny registreringsorganisation ska bildas för Finlands PEFC-certifiering, som ska stöda den regionala skogscertifieringen. Ägarmedlemmarna kan under övergångsperioden kostnadsfritt ansluta sig till Metsä Groups PEFC-gruppcertifikat.

TRÄPRODUKTINDUSTRI

För år 2014 redovisar Metsä Wood en omsättning på 896,9 miljoner euro (2013: 899,7) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångska-raktär på 37,2 miljoner euro (15,4). Rörelseresultatet var klart bättre än föregående år tack vare de högre försäljningspriserna, de effektiviserings-program som genomfördes och nedläggningen av olönsamma enheter.

Den relativt stora efterfrågan i Finland och på huvudmarknaden i Europa under första halvåret avtog under det andra halvåret. Osäkerhe-ten beträffande de ekonomiska utsikterna och effekten av den politiska instabiliteten minskade byggverksamheten. I Storbritannien och Skan-dinavien var utvecklingen inom byggande fortsatt positiv. I Asien ökade efterfrågan mot slutet av året med undantag av Japan, där efterfrågan minskade från och med våren. Den ekonomiska tillväxten i USA och dollarn som stärktes under året ökade indirekt efterfrågan på nordiska träprodukter.

Marknadsbalansen för sågat virke försvagades efter början av året. Produktionen av sågat nordiskt virke ökade med 7–10 procent, vilket framför allt medförde ett överskott på sågat granvirke. Genomsnittspri-serna för leveranserna visade en nedgående tendens under andra halv-året, och lönsamheten för sågverksamheten försämrades i och med de sjunkande priserna, trots att råvarupriset var lägre. Inom Metsä Woods sågverksindustri genomfördes marknadsbaserade produktionsbegräns-ningar vid årsskiftet.

Användningen av plywoodprodukter ökade globalt. Tack vare pro-duktionsförbättrande åtgärder utvecklades lönsamheten positivt mot slutet av året.

Även försäljningen av Kerto® ökade från föregående år. Försäljningen försvagades dock under året på huvudmarknaden med undantag av Storbritannien, där byggverksamheten var fortsatt aktiv under hela året. Produktionen begränsades marknadsbaserat under sista kvartalet.

I juli meddelade Metsä Wood att sågverket i Karihaara stängs för gott. Produktionen har legat nere, och hela personalen har varit oavbru-tet permitterad sedan juni 2009.

I augusti sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom råvaruin-köp och försäljning av slut- och biprodukter.

Metsä Wood sålde förädlings- och distributionsenheten för tryckim-pregnerat virke i Kaskö till Aureskosken Jalostetehdas Oy i december. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom sågvaru- och energileveranser.

I december ingick Metsä Wood agentur- och distributionsavtal med Itochu Kenzai Corporation om försäljning av sågat virke på den japan-ska marknaden.

Metsä Wood startade i oktober ett resultatförbättringsprogram, som består av försäljningstillväxtprojekt, kostnadsbesparingar och struktu-

rella ändringar. I och med programmet uppskattas behovet av personal-minskningar till cirka 200 årsverken, varav cirka 140 årsverken i Fin-land. Enligt planen ska personalminskningarna ske stegvis under de närmaste två åren.

MASSAINDUSTRI

Metsä Fibres omsättning för 2014 var 1 295,7 miljoner euro (2013: 1 314,0) och rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär 207,5 miljoner euro (196,6). De främsta orsakerna till det förbättrade resulta-tet var högre barrmassapriser samt lägre priser för träråvara och övriga råvaror jämfört med året innan. Leveransvolymerna minskade, vilket hade en negativ inverkan på omsättningen och resultatet.

Marknadspriserna för barrmassa i utländsk valuta var i genomsnitt 8 procent högre och för lövmassa 6 procent lägre än under 2013. Markna-den för barrmassa var i balans och för lövmassa ökade utbudet i och med den nya kapaciteten.

Leveransvolymen för massa var 2 246 000 ton (2 297 000). Andelen barrmassa av leveranserna var cirka 76 procent och andelen lövmassa cirka 24 procent.

De viktigaste investeringarna för Metsä Fibre under 2014 var förny-elsen av bottnen på sodapannan och moderniseringen av luftsystemet samt förnyelsen av flissilon med dess behandlingssystem för luktgaser vid bruket i Joutseno. Investeringarna förbättrade brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet samt minskade kväveoxidutsläppen i rökgaserna och luktgasutsläppen.

Vid bruket i Kemi fortsatte moderniseringen av automationssyste-met för fiberlinjen. Hela investeringsprojektet blir klart under 2015. Genom modernisering av systemet säkerställs en störningsfri funktion i brukets processtyrning.

Metsä Fibre förbereder bygget av en bioproduktfabrik i Äänekoski på det område där det nuvarande massabruket ligger. Projektet fortsätter som planerat. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls kommer investeringsbeslutet om byggprojektet att fattas under våren. Under sista kvartalet påbörjades förberedelserna av bruksområdet genom att man inledde rivningsarbetena för det massabruk som lades ner 1985.

Bioproduktfabrikens tekniska planering och bioproduktkonceptets planering samt miljökonsekvensbedömningen och miljötillståndspro-cessen slutfördes i januari 2015.

I januari 2015 beviljade regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland miljötillstånd och vattenhushållningstillstånd för den plane-rade bioproduktfabriken.

Nordsjö hamn i Helsingfors utsågs till exporthamn för fabriken. Om bioproduktfabriken blir verklighet kommer exportleveranserna för massa att öka med 800 000 ton per år.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI

För år 2014 redovisade Metsä Board en omsättning på 2 008,4 miljoner euro (2013: 2 019,3) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 136,5 miljoner euro (104,4).

Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var bättre än föregående år tack vare de lägre produktionskostnaderna, de ökade leve-ransvolymerna för falskartong och vit nyfiberliner samt försvagningen av den svenska kronan mot euron. Rörelseresultatet försämrades däre-mot av att genomsnittspriserna och leveransvolymerna för bestruket och obestruket papper var lägre.

Posterna av engångskaraktär som redovisats i rörelseresultatet 2014 var -19,9 miljoner euro netto (+9,2). De viktigaste posterna var realisa-tionsvinsterna för en fastighetsaffär i Niemenranta i Tammerfors på 32,1 miljoner euro och realisationsvinsten för försäljningen av Metsä


Fibres aktier i Pohjolan Voima på 4,0 miljoner euro. På grund av den dåliga lönsamheten för bruket Gohrsmühle genomfördes en nedskriv-ning på 26,1 miljoner euro och en kostnadsavsättning på 13,4 miljoner euro för den planerade nedläggningen av pappers-produktionen vid Husums bruk. Ett skadestånd på 17,4 miljoner euro betalades till UPM-Kymmene i anslutning till Metsä Fibres aktieförvärv 2012.

Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskarak-tär var 116,5 miljoner euro (113,6).

Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive poster av engångskarak-tär var 9,1 procent (6,4) och resultatet per aktie var 0,27 procent (0,17). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 7,7 procent (7,0) och resultatet per aktie var 0,21 procent (0,19).

I slutet av december var Metsä Boards soliditet 39,2 procent och nettoskuldsättningsgrad 51 procent (31.12.2013: 40,7 och 70).

I december meddelade Metsä Board att man förnyar sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att försäkra sig om en lyckad implemente-ring av sin tillväxtstrategi.

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

Metsä Tissue redovisade under januari–december en omsättning på 1 012,8 miljoner euro (2013: 1 004,0). Rörelseresultatet exklusive pos-ter av engångskaraktär var 62,2 miljoner euro (54,7). Bakom den posi-tiva resultatutvecklingen ligger ökade försäljningsvolymer och en för-bättrad kostnadseffektivitet. Förändringarna i valutakurserna och mas-sapriserna hade en ogynnsam inverkan på resultatet.

Det biokraftverk som byggdes i anslutning till bruket i Mariestad i Sverige tas i kommersiellt bruk under första halvåret 2015. Kraftverket är byggt i samarbete med det lokala energibolaget KKAB. Metsä Tis-sues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro var 50 procent. Kraftverket producerar förnybar energi för fabriken och närområdet.

I juni 2014 togs den nya förädlingslinjen för tillverkning av produk-ter för både konsumentbruk och storhushåll i drift vid bruket i Krapko-wice i Polen. Vid bruket i Mariestad i Sverige byggdes en ny förädlings-linje för cirka 10 miljoner euro. Den togs i drift i slutet av året.

Den grundläggande renoveringen av kraftverket i Mänttä 2014 för-bättrade avsevärt brukets energieffektivitet och gav kostnadsbespa-ringar. Under 2014 minskade bruket energiförbrukningen med cirka 20 000 MWh och vattenförbrukningen med cirka 250 000 m3, vilket motsvarar den årliga energi- och vattenförbrukningen för drygt tusen finländska småhus.

Metsä Tissue lanserade 2014 ett flertal nya produkter, som till exem-pel nya Lambi-toalettpapper och Serla-näsdukar, Serla och Mola Hus-hållsark samt Serla Städprodukter. I östra Centraleuropa lanserades bland annat Mola- och Tento-konsumentprodukter i storförpackningar. I Slovakien startade produktionen av en mjukpappersförpackning som är avsedd för den internationella marknaden.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2013: 17,7 och 2012: 19,6) dvs. 0,4 procent av rörelsekostnaderna (2013: 0,4 ja 2012: 0,4).

Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att för-bättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, effektivare energi- och vattenför-brukning samt optimal användning av biprodukterna.

Metsä Group deltog aktivt i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram. Dessutom deltog Metsä Group aktivt i forskningssamarbetet kring den biobase-rade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium.

Inom virkesanskaffning och skogstjänster gjordes 2014 stora sats-ningar på utvecklingen av nya datasystem. Projekten rörde utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom transport, drivning och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. För ägarmed-lemmarna lanserades marknadens mest mångsidiga mobilversion av skogsbruksplanen, med vars hjälp skogsägare kan granska och uppda-tera uppgifterna i sin skogsbruksplan oberoende av var de befinner sig.

Metsä Wood fokuserade på den industriella tillverkningen och för-säljningen av nordliga sågvaror, plywood och Kerto®. Produkterna utvecklades kontinuerligt i samarbete med kunderna. Även processut-veckling för att förbättra material- och energieffektiviteten under hela leveranskedjan var en integrerad del i träproduktindustrins utvecklings-arbete.

År 2014 fokuserade Metsä Wood på vidareutveckling av träbyggan-dets stom- och konstruktionslösningar, såsom mellanbjälklagselement, beläggningar samt brand-, fukt- och mögelskydd för LNG-plywood och plywoodprodukter av den nya generationen. Utveckling av en värdeutbytesbaserad timmersortering, postningsspecifik mätning av timmer och styrning av en marknadsspecifik sortering var integrerade delar i förbättringen av utbytet för sågverken och sågvarorna. De möj-ligheter som investeringen i sågverket i Vilppula medförde utnyttjades ytterligare vid lanseringen av nya produkter, såsom nya sågmallar och speciella torra kvaliteter, på marknaden.

Inom Metsä Board var det viktigaste målet inom forskning och utveckling att producera lättare fals- och linerkartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Under året lanserade Metsä Board nya produkter inom segmentet för livsmedelsförpack-ningar. Målsättningen är att utveckla produktegenskaperna så att pro-dukternas miljöpåverkan blir så liten som möjligt.

Inom Metsä Fibre syftade processutvecklingen till att förbättra pro-duktionseffektivitet och miljöprestanda och utreda affärsmöjligheterna för nya biomaterial. Metsä Fibre utvärderade bland annat behandlings-tekniker för avloppsvatten och förgasning av slam i anslutning till en eventuell bioproduktfabrik. Dessutom deltog Metsä Fibre tillsammans med Metsä Board i den första programsökningen av ett nytt instrument för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Biobased Industries PPP).

Metsä Tissues produktutveckling utgår från utvecklingen av konsu-menternas situation och kundernas behov. Bolagets produktutveckling är koncentrerad i en teknikcentral i Tyskland. Under året lanserade Metsä Tissue ett flertal nya produkter för konsumentbruk och storhus-håll. Nya produkter utvecklades även för detaljhandelns egna produkt-märken.

HÅLLBAR UTVECKLING

Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling i hela vär-dekedjan. Styrningen av och målsättningarna för hållbar utveckling beaktas ur många aspekter, som produkter, råvaror, produktion och social påverkan. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden.

Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Det virke som koncernen använder kan spåras till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt


principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifie-rat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. År 2014 kom 84 pro-cent av det virke som Metsä Group anskaffade från PEFC- och/eller FSC-certifierade skogar (2013: 82 och 2012: 82).

Metsä Group beaktar klimatet och miljön i all sin verksamhet. När det gäller att bromsa klimatförändringarna är det viktigaste målet att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerat ton från nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar och utveckling av arbetsmetoderna uppnåddes målet redan under 2013, då koldioxidutsläppen var 32 procent lägre jämfört med utgångsnivån. Före utgången av 2014 hade de fossila CO2-utsläp-pen minskat med 36 procent.

Av de bränslen som Metsä Group använder är 86 procent träbase-rade biobränslen (2013: 85 och 2012: 83). Koncernens massaverksam-het är redan i dag till 140 procent självförsörjande när det gäller elpro-duktion. Bark och svartlut som är biprodukter inom affärsverksamhe-terna används inom bioenergiproduktion. Huvuddelen, 83 procent av totalenergin är koldioxidneutral (2013: 83 och 2012: 82).

Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med sex procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten inom verksamheten med tio procent fram till 2020.

Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenför-brukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. Massaverksam-heten, där vattenförbrukningen är stor i processerna, har investerat för att effektivisera återanvändningen av vatten. I och med det systematiska utvecklingsarbetet minskade vattenförbrukningen före utgången av 2014 med elva procent. År 2014 var den totala vattenförbrukningen 278 miljoner kubikmeter (2013: 302 och 2012: 258). Processvattenför-brukningen var 147 miljoner kubikmeter (2013: 146 och 2012: 149). Merparten av Metsä Groups produktionsanläggningar ligger i närheten av stora vattentillgångar, varför produktionsanläggningarna använder ytvatten till 99 procent.

År 2014 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO2) 803 000 ton (2013: 855 000 och 2012: 962 000), biogenisk kol-dioxid 7 035 000 ton (2013: 7 070 000 ton och 2012: 6 884 000), kvä-veoxider (som NO2) 6 400 ton (2013: 6 500 och 2012: 6 400) och sva-vel (som SO2) 2 050 ton (2013: 2 160 och 2012: 1 700). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 51 ton (2013: 54 och 2012: 50) och kemisk syre-förbrukning (COD) 39 700 ton (2013: 42 900 och 2012: 43 600).

Utsläppsmängden från Metsä Groups produktion ökade med 0,1 procent under 2014, medan produktionen ökade med 0,2 procent jäm-fört med året innan. Utsläppsmängden var 865 000 ton (2013: 843 000 och 2012: 689 000). Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som produktionsanläggningarna genererar återvinns, i första hand genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduk-tionen. Mängden deponiavfall minimeras och består endast av icke-återvinningsbart avfall. År 2014 uppgick mängden deponiavfall till 70 000 ton (2013: 76 000 och 2012: 81 000).

I princip alla Metsä Groups produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certi-fierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanlägg-ningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäker-hetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001.

Inga avvikelser med betydande miljökonsekvenser inträffade på Metsä Groups produktionsanläggningar under perioden. Tillståndsvill-koren överskreds några enstaka gånger, sex gånger till vattendragen och en gång till luften.

Metsä Groups dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verk-samheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Metsäliittokoncernens miljöåtaganden år 2014 var 18,7 miljoner euro (2013: 28,2 och 2012: 26,6). Koncernens miljökostnader under 2014 var 48,6 miljoner euro (2013: 47,6 och 2012: 49,5) och bestod främst av produktionsanläggningarnas drifts-, utrustnings- och underhålls-kostnader, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader.

Utöver sina egna funktioner förbinder sig Metsä Group till ansvars-full verksamhet i hela leveranskedjan. Med undantag av virkesleveran-serna kommer 87 procent (2013: 87) av alla anskaffningar från länder där koncernen har egen produktion. Sedan 2011 är målet att inkludera uppförandekoden i alla nya och förnyade leverantörsavtal. Före utgången av 2014 ingick uppförandekoden i 335 nya avtal (2013: 216 och 2012: 71), vilket utgör 70 procent av de nya leverantörsavtalen (2013: 50). Allt som allt ingår uppförandekoden för närvarande i 996 avtal. Metsä Group har som mål att identifiera och revidera alla nyckel-råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015.

RISKHANTERING OCH RISKER

Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhante-ringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och före-byggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.

Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, opera-tiva och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiproces-sen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomföran-det av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regel-bundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgruppar-bete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.

Vid riskbedömningarna 2014 identifierades följande risker och osä-kerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska presta-tions- och funktionsförmåga:

SITUATIONEN I VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET

På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den euro-peiska ekonomin har stagnerat och någon återhämtning av marknaden är inte i sikte. Metsä Group söker tillväxt även utanför våra huvudmark-nadsområden, framför allt i Nordamerika och Asien.

Den fortsatt svaga utvecklingen av världsekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lön-samhet samt på tillgången till och priset på finansiering.

SITUATIONEN I UKRAINA OCH RySSLAND

De internationella sanktionerna till följd av krisen i Ukraina har inte haft några direkta konsekvenser för Metsä Groups affärsverksamhet. En eventuellt fortsatt kris eller eventuella ytterligare sanktioner kan dock ha indirekta konsekvenser både för tillgången till träråvara och energi


och för försäljningen av produkterna i Ryssland och Ukraina, vilket påverkar Metsä Groups resultat.

TILLGÅNG TILL FINANSIERING

Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträck-ning beroende av de rådande förhållandena på finansmarknaden samt på koncernens eget ekonomiska läge. Förbättring av koncernens ekono-miska läge och stabilisering på finansmarknaden har haft en positiv inverkan på koncernens tillgång till finansiering och priset för finansie-ring. Om någon av dessa faktorer försvagades kraftigt skulle detta ha negativa konsekvenser på priset på och tillgången till det främmande kapital som Metsä Group behöver.

Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor, schemalägga återbetalningen av lånen jämlikt och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Utöver en stark likviditet hade koncernen i slutet av 2014 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande.

AFFÄRSVERKSAMHETENS CyKLISKA FLUKTUATIONER OCH

KONKURRENSVILLKOR

Metsä Group är verksamma inom en cyklisk bransch, där balansen mel-lan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutpro-dukterna. Å andra sidan kan eventuella kapacitetsnedskärningar hos konkurrenterna eller industrins konsolideringsutveckling leda till pris-höjningar Även större, långvariga valutakursändringar påverkar mark-nadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa.

EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA

Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- eller lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. På grund av nya investeringar har utbudet av lövmassa ökat, vilket kan ha en avsevärd effekt på massamarknaden och därigenom ha en negativ inverkan på hela Metsä Groups verksamhet och affärsverksamhetens resultat.

KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER

Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kre-ditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervak-ningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2014. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.

Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområde-nas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgil-tiga kreditbesluten.

När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån god-känns enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansie-ringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namn-getts genom styrelsens beslut.

UTVECKLING AV KUNDRELATIONER OCH TILLVÄxTMÅL

Fokus inom koncernens affärsverksamhet är nyckelkunder och att skapa nya kundrelationer bland annat genom att utveckla säljstrategier. I några av koncernens affärsverksamheter har man även satt upp tillväxt-mål för vissa marknader eller produktsegment. Skulle dessa utvecklings-projekt inom affärsverksamheten inte förverkligas enligt de satta målen, kan det ha en negativ inverkan på den aktuella affärsverksamhetens och koncernens resultat.

PRISRISKER MED OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSFAKTORER

De betydande förändringarna i de viktigaste produktionsfaktorerna, såsom virke, energi och kemikalier, eller eventuella problem med till-gången till dessa kan försämra lönsamheten och hota kontinuiteten av verksamheten och tillväxtplanerna för produktionen. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leverans-avtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig ökning i transport-kostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lön-samhet.

Även eventuella ändringar i den lagstiftning, reglering eller beskatt-ning som rör de centrala produktionsfaktorerna kan medföra en bety-dande kostnadsökning för Metsä Group om de genomförs.

ANSVARSRISKER

Olika typer av ansvarsrisker är förknippade med Metsä Groups affärs-verksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Dessa risker hanteras genom effektiva affärsprocesser, avtalsutbildning, ledarskapspraxis, kvalitets-ledning och transparens i verksamheten. En del av affärsverksamhetens ansvarsrisker har skyddats genom försäkringar.

RISK FÖR AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHETEN

Stora skador (såsom bränder och maskinhaverier) i produktionsenhe-terna och allvarliga olyckor, exceptionella naturfenomen, miljöskador, allvarliga fel i datasystemen, arbetskonflikter, problem med leverans av de viktigaste råvarorna samt störningar i logistikkedjan kan avbryta affärsverksamheten. Vid långvariga avbrott i produktionen eller i kund-leveranserna kan de ekonomiska förlusterna vara mycket stora. Det finns även risk för bestående förluster inom kundrelationer. Affärsom-rådena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningspla-ner för att minska dessa risker. Huvuddelen av egendoms- och avbrotts-riskerna vid produktionsanläggningarna har täckts av försäkringsavtal.

SÄKERHETSRISKER

Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och för-summelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentlig-heter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effekti-vera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hante-ring av krissituationer.

PERSONAL

Metsä Group lägger stor vikt vid att säkerställa tillgången på yrkeskun-nig personal och minska personalomsättningen med hjälp av ledar-skapsutbildning, utvecklingsprogram för personal, planer för rekryte-ring av ersättare och utveckling av bilden av oss som arbetsgivare. Metsä


Group förbereder sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker bland annat genom säkring av arbetsförmå-gan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer. Traineeprogram startas efter behov.

FINANSIERINGSRISKER

Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatin-strument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansie-ringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsen-heterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena.

ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET

Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till åter-betalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsat-serna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräk-ningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.

PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads-domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens-begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot-svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus-kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsätt-ningar för detta ändamål.

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Hel-singfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board skulle betala totalt 67 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kymmene.

BEREDSKAP FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER

För riskerna bereder man sig genom identifiering och ansvarsfördelning av de centrala förvaltningsåtgärderna. Som en del av ledningen av affärsverksamheten följer man även upp ändringar i nyckelriskerna. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med för-säkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedöm-ningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förbe-rett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet

under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan.

Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkrings- och derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med föl-jande globala försäkringsavtal:• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäk-

ring• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring• Program för transportförsäkring• Program för kreditförsäkring.

UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN

Metsä Forest köper virke i hela landet och i första hand stämplingspos-ter som ska drivas under barmarkstiden. Stämplingsposter för vinter-drivning köps i begränsad omfattning, eftersom en del av förra vinterns stämplingsposter på grund av det dåliga vädret blev kvar för drivning under denna vinter. Inom skogsvårdstjänsterna är målsättningen att fortsätta den starka tillväxten och att vara den mest eftertraktade part-nern för ägarmedlemmarna.

Trots säsongsvariationerna i efterfrågan förväntas försäljningen för träproduktindustrin att vara fortsatt stabil under första kvartalet 2015, jämfört med sista kvartalet 2014. Utsikterna för byggverksamheten i Europa och framför allt i Finland är utmanande. Konkurrensen på såg-varumarknaden, som lider av överskott, förväntas vara fortsatt hård, och det är möjligt att produktionsbegränsningarna måste fortsätta. Valutakurserna i de viktigaste konkurrentländerna har försvagats mer än för euron gentemot de huvudsakliga handelsvalutorna, vilket försämrar konkurrenskraften för den finländska träproduktindustrin.

Efterfrågan på massa är fortsatt stabil, och inga tecken på snabba marknadsförändringar kan skönjas. Förstärkning av US-dollarn gentemot euron har förbättrat lönsamheten för massatillverkarna i euroområdet.

Leveransvolymerna för kartong förväntas öka något under första kvartalet 2015 jämfört med föregående kvartal. Några större prisänd-ringar på kartong finns inte i sikte för tillfället.

Metsä Boards pappersleveranser beräknas öka något under första kvartalet, medan genomsnittspriset förväntas sjunka något.

Priskonkurrensen inom detaljhandeln för mjuk- och matlagningspap-per fortsätter att vara hård på samtliga marknader. Efterfrågan förväntas vara på samma nivå som under 2014. Utvecklingen av rörelseresultatet för Metsä Tissue påverkas framför allt av prisändringarna för energi och råvara samt av kvaliteten och den lokala tillgången på returpapper.

Metsä Groups rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär förväntas under första kvartalet 2015 vara på ungefär samma nivå jäm-fört med det sista kvartalet 2014.

FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA

Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvalt-ningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andels-kapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2014 (5,5 + 1,0 pro-cent för 2013). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5).

Styrelsens förslag har i mars behandlats av Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd, som i sin tur gjort en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut på mötet i maj.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION – BOKSLUT 2014 9

Euro

Till fullmäktiges förfogande står

räkenskapsperiodens överskott 65 145 495,35

balanserade vinstmedel från tidigare år 595 420 577,62

sammanlagt 660 566 072,97

Styrelsen föreslår, att

till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 3 257 274,77

samt dessutom 5,23 3 257 280,00

andelsränta betalas

5,5 % på inbetalt andelskapital 11 255 612,79

5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 28 956 117,14

4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 5 471 658,77 45 683 388,70

bland balanserade vinstmedel lämnas 611 625 404,27

sammanlagt 660 566 072,97

Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:

Andelskapital 206 204 309,48

Tilläggsandelskapital A 597 627 724,33

Tilläggsandelskapital B 134 385 125,21

Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden -47 328 440,59

Reservfond I 3 939 904,28

Reservfond II 67 401 740,00

Balanserad vinst 611 625 404,27

Eget kapital sammanlagt 1 573 855 766,98

Esbo, den 5 februari 2015

Martti Asunta Kari Jordan Mikael AminoffOrdförande Viceordförande Verkställande direktör

Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen Juha Parpala

Timo Saukkonen Mikael Silvennoinen Antti Tukeva

FÖRSLAG TILL VINSTDISpOSITION FÖR 2014

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

FÖRSLAG TILL VINSTDISpOSITION

10 BOKSLUT 2014 – KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

Milj. euro Not 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013*)

OMsäTTNING 3, 5 4 970,3 4 938,7

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 17,7 31,2

Övriga rörelseintäkter 3, 6 170,3 81,0

Material och tjänster 3, 7 -3 329,6 -3 390,6

Personalkostnader 3, 7 -699,0 -692,0

Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8 -276,2 -257,1

Övriga rörelsekostnader 3, 7 -436,7 -376,3

RÖRELsEREsULTAT 416,9 335,0

Resultatandelar i intresse- och samriskföretag 16,4 9,6

Kursdifferenser 9 2,7 -4,6

Övriga finansiella intäkter 9 6,5 8,3

Övriga finansiella kostnader 9 -112,6 -124,5

REsULTAT FÖRE sKATT 329,9 223,8

Inkomstskatt 10 -69,7 -35,1

ÅRETs REsULTAT 260,3 188,7

ÖVRIGT TOTALREsULTAT 10, 21

pOsTER, sOM INTE OMKLAssIFICERAs TILL REsULTATET

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer -44,7 2,4

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras 11,9 -0,1

Totalt -32,7 2,3

pOsTER sOM sENARE KAN OMKLAssIFICERAs TILL REsULTATET

Kassaflödessäkringar -19,7 -2,5

Finansiella tillgångar som kan säljas -43,6 -57,9

Omräkningsdifferenser -43,3 -20,3

Andel av samriskföretagets övriga totalresultat -4,4 0,0

Övriga poster 0,3 -0,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras 15,3 22,3

Totalt -95,4 -58,5

ÖVRIGT TOTALREsULTAT EFTER sKATT -128,2 -56,2

ÅRETs TOTALREsULTAT 132,1 132,5

ÅRETs REsULTAT häNFÖRLIGT TILL:

Moderföretagets ägare 156,5 109,2

Innehav utan bestämmande inflytande 103,8 79,5

260,3 188,7

ÅRETs TOTALREsULTAT häNFÖRLIGT TILL:

Moderföretagets ägare 82,4 83,1

Innehav utan bestämmande inflytande 49,7 49,3

132,1 132,5

*) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11.

Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

KONcERNENS RAppORT ÖVER TOTALRESULTAT

KONCERNENS BALANSRÄKNING – BOKSLUT 2014 11

Milj. euro Not 31.12.2014 31.12.2013*) 1.1.2013*)

TILLGÅNGAR

LÅNGFRIsTIGA

Goodwill 11 520,3 529,0 533,9

Övriga immaterialla tillgångar 11, 33 240,8 255,0 239,4

Materiella anläggningstillgångar 12, 33 1 831,2 2 012,7 2 093,0

Biologiska tillgångar 13 11,8 11,1 8,4

Andelar i intresse- och samriskföretag 14 77,7 71,5 65,2

Finansiella tillgångar som kan säljas 15 257,1 305,7 356,2

Övriga finansiella tillgångar 16 19,7 19,1 13,7

Uppskjutna skattefordringar 17 64,8 47,1 70,6

3 023,5 3 251,3 3 380,4

KORTFRIsTIGA

Omsättningstillgångar 18 774,1 775,7 725,7

Kundfordringar och övriga fordringar 19 686,3 703,0 706,9

Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst 0,3 4,7 8,4

Derivatinstrument 28 4,1 2,4 5,1

Kassa och banktillgodohavanden 20 947,9 454,4 519,4

2 412,7 1 940,1 1 965,5

TILLGÅNGAR sOM INNEhAs TILL FÖRsäLjNING 4 10,9 0,0 20,6

TILLGÅNGAR TOTALT 5 447,0 5 191,3 5 366,5

EGET KApITAL OCh sKULDER

TILL MODERFÖRETAGETs äGARE häNFÖRLIGT EGET KApITAL

Andelskapital 21 719,1 654,7 594,5

Omräkningsdifferenser 21 -7,1 24,9 37,9

Fond för verkligt värde och övriga fonder 21 206,7 224,9 236,1

Balanserade vinstmedel 671,6 578,3 498,5

1 590,3 1 482,9 1 366,9

INNEhAV UTAN bEsTäMMANDE INFLyTANDE 14 467,0 476,3 491,2

EGET KApITAL TOTALT 2 057,3 1 959,2 1 858,1

LÅNGFRIsTIGA sKULDER

Uppskjutna skatteskulder 17 230,6 244,4 319,5

Pensionsförpliktelser 22 184,8 154,4 154,0

Avsättningar 23, 33 33,4 19,3 34,6

Låneskulder 24 1 373,3 1 624,3 1 173,1

Övriga skulder 25 5,5 6,7 4,2


1 843,3 2 069,9 1 716,9

KORTFRIsTIGA sKULDER

Avsättningar 23, 33 14,0 33,9 53,8

Låneskulder 24 528,9 356,9 966,2

Leverantörsskulder och övriga skulder 26 940,0 752,4 755,1

Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst 25,4 8,8 4,5


1 540,5 1 162,2 1 791,5

sKULDER häNFÖRLIGA TILL TILLGÅNGAR sOM INNEhAs TILL FÖRsäLjNING 5 6,0 0,0 0,0

sKULDER TOTALT 3 389,8 3 232,2 3 508,4

EGET KApITAL OCh sKULDER TOTALT 5 447,0 5 191,3 5 366,5



KONcERNENS BALANSRÄKNING

12 BOKSLUT 2014 – KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

Milj. euro NotAndels-kapital

Omräknings-differens

Fond för verkligt värde

och övriga fonder

Balanseradevinstmedel Totalt

Innehav utan bestämmande

inflytandeEget kapital

totalt

EGET KApITAL 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,2 1366,7 491,2 1 857,9

Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3

jUsTERAT EGET KApITAL 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,5 1 366,9 491,2 1 858,1

Årets resultat 109,2 109,2 79,5 188,7

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 -13,0 -17,0 3,9 -26,1 -30,2 -56,2

ÅRETs TOTALREsULTAT -13,0 -17,0 113,1 83,1 49,3 132,5

Transaktioner med ägarna

Betalda andelsräntor och dividender 21 -31,6 -31,6 -36,8 -68,4

Förändring i andelskapital 21 60,2 -1,4 58,9 58,9

Överfört från fritt till bundet kapital 21 5,7 -5,7 0,0 0,0

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 0,1 5,4 5,5 -27,4 -21,9

EGET KApITAL 31.12.2013 654,7 24,9 224,9 578,3 1 482,9 476,3 1 959,2

EGET KApITAL 1.1.2014 654,7 24,9 224,9 578,0 1 482,6 476,3 1 958,9

Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3

jUsTERAT EGET KApITAL 1.1.2014 654,7 24,9 224,9 578,3 1 482,9 476,3 1 959,2

Årets resultat 156,5 156,5 103,8 260,3

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 -32,0 -20,5 -21,4 -74,0 -54,1 -128,2

ÅRETs TOTALREsULTAT -32,0 -20,5 135,0 82,4 49,7 132,1

Transaktioner med ägarna

Betalda andelsräntor och dividender 21 -35,1 -35,1 -42,5 -77,5

Förändring i andelskapital 21 64,4 -1,8 62,6 62,6

Överfört från fritt till bundet kapital 21 2,4 -2,4 0,0 0,0

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 -3,0 -3,0 -17,9 -20,9

Sålda andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 -0,1 0,6 0,4 1,3 1,8

EGET KApITAL 31.12.2014 719,1 -7,1 206,7 671,6 1 590,3 467,0 2 057,3


KONcERNENS RAppORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KApITAL

KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN – BOKSLUT 2014 13

Milj. euro Not 2014 2013*)

KAssAFLÖDE FRÅN RÖRELsEN

Årets resultat 260,3 188,7

Justeringar i årets resultat 29 305,0 349,8

Erhållna räntor 5,6 8,7

Betalda räntor -91,9 -119,8

Erhållen utdelning 3,3 3,4

Övriga finansiella poster, netto -11,0 -16,7

Betalda skatter -52,7 -51,1

Förändring i rörelsekapital 29 198,6 -47,7

NETTOKAssAFLÖDE FRÅN RÖRELsEN 617,3 315,3

KAssAFLÖDE FRÅN INVEsTERINGsVERKsAMhETEN

Förvärv av aktier i dotterföretag 4 0,0 0,0

Förvärv av övriga aktier -3,4 -2,1

Investeringar i anläggningstillgångar -143,0 -213,5

Försäljning av aktier i dotterföretag 4 14,9 5,4

Försäljning av aktier i intresse- och samriskföretag 0,3 0,5

Försäljning av övriga aktier 76,0 0,6

Återföring av kapital 2,0 0,0

Försäljning av anläggningstillgångar 52,2 36,0

Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto -6,2 -0,6

NETTOKAssAFLÖDE FRÅN INVEsTERINGsVERKsAMhETEN -7,2 -173,7

KAssAFLÖDE FRÅN FINANsIERINGsVERKsAMhETEN

Förändring i andelskapital 67,8 60,4

Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande 4, 29 -20,9 -21,1

Ökning i långfristiga skulder 437,1 1 115,5

Minskning i långfristiga skulder -508,7 -1 279,6

Kortfristiga skulder, ökning/minskning -1,7 3,1

Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning 0,0 -6,0

Betalda andelsräntor och dividender -87,9 -78,1

NETTOKAssAFLÖDE FRÅN FINANsIERINGsVERKsAMhETEN -114,3 -205,8

FÖRäNDRING I KAssA OCh bANKTILLGODOhAVANDE 495,8 -64,3

Kassa och banktillgodohavande vid årets början 454,4 519,4

Omräkningsdifferens -2,2 -0,8

Förändring i kassa och banktillgodohavande 495,8 -64,3

Kassa och banktillgodohavande i tillgångar som innehas till försäljning -0,2 0,0

KAssA OCh bANKTILLGODOhAVANDE VID ÅRETs sLUT 20 947,9 454,4



KONcERNENS RAppORT ÖVER KASSAFLÖDEN

14 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1

1. Redovisningsprinciper

Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tilläm-pats vid upprättandet av koncernbokslutet.

GRUNDDATA OM KONCERNEN

Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern (”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesan-skaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartong- och pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 8 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa.

Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföreta-gets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskenspar-ken 2, 02100 Esbo.

En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo.

Vid sitt möte 5.2.2015 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan full-mäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER

Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bok-slutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SIC- och IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2014 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till kon-cernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstift-ningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRS-bestämmelserna.

Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån.

Koncernbokslutet presenteras i miljoner euro ifall inget annat nämnts.

Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffnings-värden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde.

VERKSAMHETENS KONTINUITET

Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bok-

slutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kon-tinuitet.

NyA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPATS

UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN

Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standar-der som trätt i kraft i början av år 2014:

IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den: Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägled-ningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att bestämma. Jämförelsetalen har justerats enligt IFRS 10.

IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den: När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures (samriskföretag). Vid rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Jämförelsetalen har juste-rats enligt IFRS 11.

IFRS 10 Koncernredovisning och ändringar i den samt IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringar i den inverkade på Metsä Groups jämförelsetal enligt följande:

Punkavoima Oy konsolideras enligt IFRS 10 som ett dotterföretag. Hartolan Kuningaslämpö Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab, Lohjan Bio-lämpö Oy och Mittaportti Oy konsolideras enligt IFRS 11 såsom gemensamma verksamheter. Punkavoima Oy, Hartolan Kuningaslämpö Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab och Lohjan Biolämpö Oy har tidigare konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden och Mittaportti Oy såsom ett dotterföretag.

Milj. euro

Gammalredovisnings-

princip

Nyredovisnings-

princip

För-ändringens

inverkan

1.1.2013

Tillgångar totalt 5 344,4 5 366,5 22,1

Eget kapital totalt 1 857,9 1 858,1 0,3

Räntebärande nettoskuld 1 590,0 1 609,3 19,3

31.12.2013

Omsättning 4 931,6 4 938,7 7,1

Rörelseresultat 334,4 335,0 0,6

Tillgångar totalt 5 164,0 5 191,3 27,4

Eget kapital totalt 1 958,9 1 959,2 0,3

Räntebärande nettoskuld 1 486,1 1 510,2 24,1

IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet och ändringarna i den: IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika ande-lar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrang-emang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar

NOT TILL BOKSLUTET 1

NOTER TILL BOKSLUTET

NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 15

utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som koncernen ger om sina andelar i andra sammanslutningar.

IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya stan-darden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Den förnyade standarden har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.

Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation: Ändring-arna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer vägledning gällande tillämpningen. Förändringarna har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.

Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster: Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för infor-mation om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är begränsat till värdeminskade tillgångar. Den förändrade standarden har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.

Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värde-

ring: En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestäm-melsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revi-deras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrif-ter eller bestämmelser. Dessa förändringar har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.

Övriga nya eller förändrade standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernbokslutet.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive strukturerade samman-slutningar) i vilka koncernen har bestämmanderätt. Koncernen har bestämmanderätt i företaget, om den är delaktig och påverkas av företa-gets intäkter eller är berättigad till företagets intäkter och har möjlighet att påverka dessa intäkter via sitt inflytande i företaget. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då bestämmanderätten överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag då bestämmanderätten upphör.

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för för-värvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna till-gångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emis-sionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte trans-aktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt till-läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje boksluts-dag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträk-ningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identi-fieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redo-

visas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestäm-mande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräk-ningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellan-skillnaden i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealise-rade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då för-lusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de princi-per som koncernen tillämpar.

Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovi-sas i resultaträkningen. Då koncernen går miste om bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till mark-nadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmande-rätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterfö-retaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om kon-cernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.

Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft.

STRUKTURERAD SAMMANSLUTNING

Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget grundades för aktierelate-rade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Då villkoren för systemets upplösning uppfyllts, upplöstes systemet under första kvartalet 2014 genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto Osuuskunta. Före upplösningen hade Metsäliitto Osuuskunta bestäm-manderätt i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Mana-gement Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj upptogs i koncern-bokslutet som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Ledningens placering i Management-företaget upptogs som en finansie-ringsskuld i koncernbokslutet.

Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar.

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLyTANDE

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förlus-ter på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital.

GEMENSAMMA VERKSAMHETER

En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang, enligt vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande i arrangemanget har rättigheter till och skyldigheter gällande tillgångar i anslutning till


arrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande betyder att bestämmande inflytande över arrangemanget är baserat på avtal och endast gäller vid betydelsefulla beslut om verksamheter där det krävs ett enhälligt godkännande av de parter som delar det bestämmande infly-tandet.

Koncernen sammanställer sin andel av den gemensamma verksam-hetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i bokslutet. Tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som ingår i koncernens andel i den gemensamma verksamheten redovisas enligt IFRS-standarden för ved-erbörande poster.

Koncernen redovisar vinster eller förluster för de tillgångar som sålts till den gemensamma verksamheten endast till de delar som gäller de andra parternas andelar i den gemensamma verksamheten. När sådana transaktioner visar en minskning av nettorealiseringsvärdet på de till-gångar som ska säljas eller en nedskrivningsförlust för dessa tillgångar redovisar koncernen förlusterna i sin helhet.

Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i en gemensam verksamhet som är en följd av koncernens köp av tillgångar från denna gemensamma verksamhet förrän tillgångarna säljs vidare till en tredje part. När sådana transaktioner visar en minskning av nettorea-liseringsvärdet på de tillgångar som ska köpas eller en nedskrivningsför-lust för dessa tillgångar redovisar koncernen sin andel av förlusterna i sin helhet.

INTRESSE- OCH SAMRISKFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande infly-tande, men inte bestämmanderätt. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rös-terna. Ett samriskföretag är en sammanordning där parterna, som i sam-manordningen har en gemensam bestämmanderätt, har rätt till sam-manordningens nettoförmögenhet.

Innehav i intresse- och samriskföretag redovisas enligt kapitalandels-metoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresse- och samriskföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella ned-skrivningar.

Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresse- och samriskföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträk-ningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresse- och samriskföretagets förändring i eget kapital i övrigt total-kapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som änd-ring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresse- eller samriskföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovi-sar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresse- eller samriskföreta-gets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresse- och samriskföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresse- och samriskföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de prin-ciper som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresse- och samriskföretag redovisas i resul-taträkningen.

Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresse- eller sam-riskföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prö-

var koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jäm-för värdet med enhetens återvinningsvärde.

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställ-ningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.

Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verk-ligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs.

De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovi-sats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kurs-differenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verk-ligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminav-tal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en kor-rektivpost till försäljningen i resultaträkningen.

Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräk-ningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräk-ningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmeto-den redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dot-terföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall acku-mulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som upp-kommer vid avyttringen.

Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultat-föras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet.

FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klas-sificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfal-lodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i sam-band med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstill-gångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostna-derna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs


från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kas-saflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären.

Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultat-inverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller pla-ceringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handels-ändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värde-rats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträk-ningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säk-ringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och princi-perna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan.

Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats place-ringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställ-bara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte hel-ler är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundford-ringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad.

Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt note-rade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, till-lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Föränd-ringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåver-kan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att place-ringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.

Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvand-las till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändrings-risk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtill-gångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna.

Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objek-tivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finan-siella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplace-ringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen.

Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller

kapitalbetalningar• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens eko-

nomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäl-denären som koncernen annars inte skulle överväga

• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på

grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader.

En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundford-ringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar.

Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mel-lan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskat-tade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penning-belopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som till-gångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.

FINANSIERINGSSKULDER

Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaff-ningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bok-föringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansie-ringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredo-visning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resul-tatinverkan.

DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffnings-kostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åta-ganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säk-ringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansierings-tillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har kon-cernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhål-landet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säk-ringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att tillämpa säkringsredovisning,


för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar föränd-ringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot.

Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villko-ren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångs- eller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade ris-ken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatin-strumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovi-sas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säk-ringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapi-talet direkt i resultaträkningen.

Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skul-derna.

VALUTASÄKRING

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflö-det i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutater-minavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda för-säljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträk-ningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringspos-terna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.

Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokfö-ringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräk-ningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valuta-terminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansie-ringsposter.

RÄNTESÄKRING

Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de deri-vatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Föränd-ringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effek-tiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansierings-poster liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valuta-risk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.

Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av pen-ningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (räntes-

wapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde.

Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värde-rats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bok-förts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kas-saflödenas nuvärde.

SÄKRING AV RÅVAROR

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot prisrisken för el, naturgas och dieselbrännolja som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har sär-skilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues, Metsä Fibres, Metsä Woods och Metsä Forests el- och naturgasköp samt logistik i Finland, Sverige och Tyskland. Dess-utom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäk-ring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga vär-det av derivatsäkringen (el-, naturgas-, dieselbrännolja- och massatermi-ner), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el-, naturgas- och logistikköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredo-visning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvarude-rivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bok-slutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”.

Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och föränd-ringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resul-taträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter.

Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat.

Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncer-nen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmen-ten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.

ENGÅNGSPOSTER

Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återfö-ringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kost-nader och återföringar i samband med strukturförändringar.


LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE

VERKSAMHETER

Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbin-der sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdspro-gram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och för-säljningen uppskattas ske inom ett år.

Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar görs inte på tillgångar som är till försäljning.

En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsom-råde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som en egen post i koncernens resultaträkning.

INTÄKTSREDOVISNING

Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till för-säljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när pro-dukten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.

Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut. De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till

avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.

• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har över-låtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tid-punkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.

• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till köparens fraktförare.

Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och justerats.

Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts.

Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad.

Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkom-mit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.

LEVERANS- OCH HANTERINGSKOSTNADER

Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovi-sas i resultaträkningens Material och tjänster.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utveck-lingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlit-ligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklings-kostnader.

KOSTNADER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL

Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvs-kostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.

INKOMSTSKATTER

Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträk-ningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder.

De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kal-kylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en till-gångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bok-förda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bok-föringens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträck-ning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar fram-tid.

De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskriv-ningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella till-gångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbase-rade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värde-ringar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.

De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skat-tesatser som reglerats före bokslutsdagen.

Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vil-ket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan användas.


IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

GOODwILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara netto-tillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräk-ningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskriv-ningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat före-tag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenere-rande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska nytta tillfaller koncernen.

De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad, kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningspe-riod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den för-väntade ekonomiska nyttan.

Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fung-era på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

UTSLÄPPSRÄTTER

Koncernen har erhållit utsläppsrätter enligt EU:s system för utsläpps-handel. Utsläppsrätterna upptas som immateriella rättigheter och de värderas till ursprunglig anskaffningsutgift. Eftersom utsläppsrätterna erhållits utan vederlag är anskaffningsutgiften noll. Utsläppsrätterna används under sin verkningstid tillsammans med koldioxidutsläppen. De utsläppsrätter som blir över säljs och intäkterna bokförs i övriga rörelseintäkter.

Om de vederlagsfria utsläppsrätterna inte räcker att täcka de förverk-ligade utsläppen köper koncernen mera rätter från marknaden. De köpta utsläppsrätterna bokförs i immateriella rättigheter till ursprung-ligt anskaffningsvärde.

Om de vederlagsfritt erhållna utsläppsrätterna och de köpta rätterna inte räcker att täcka de förverkligade utsläppen bokförs på bokslutsda-gen en reservering till verkligt värde för att uppfylla returneringsskyl-digheten av utsläppsrätterna.

DATAPROGRAM

Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära

avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskriv-ningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programli-censer som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit.

ÖVRIGA

Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den eko-nomiska livslängden om 5–20 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffnings-värdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivnings-förluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hän-förliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar. I övriga fall upptas de under omsättningstillgångar.

Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med kom-mande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i framti-den.

Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under den period då de uppkommit.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande för-väntade ekonomiska livslängder:Byggnader och konstruktioner 20–40 årMaskiner och inventarier

Tung kraftverksteknik 20–40 årÖvrig tung teknik 15–20 årLätta maskiner och inventarier 5–15 år

Övriga poster 3–10 år

På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del.

Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan.

Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som led-ningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en


grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verk-samheter.

Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna net-tointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i resultaträkningens rörelseresultat.

OFFENTLIGA BIDRAG

Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.

HyRESAVTAL

Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka med-för att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassifice-ras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga ränte-bärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansie-ringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skuld.

Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyrespe-rioden.

NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskriv-ningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värde-nedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgång-arna kanske inte kan återvinnas.

Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med för-säljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokas-saflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller till-gång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de specifika risker som är förknippade med tillgången.

För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kas-sagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokförings-värdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskriv-ningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas till-

gångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, åter-förs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskriv-ningsförlust på goodwill återförs inte.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rot-stående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade vär-den av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbruks-kostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas mark-nadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Vär-deringen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intres-seföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsut-nyttjande.

Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden (first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris bero-ende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet, som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.

EGET KAPITAL

Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelska-pitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen. För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.


AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen san-nolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kost-nader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert att ersättning erhålls.

OMORGANISERINGAR

En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räken-skapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkom-mit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.

FÖRLUSTBRINGANDE KONTRAKT

För förlustbringande kontrakt bokförs en avsättning, då de kostnader som krävs för att uppfylla ansvaret överstiger de intäkter som kontrak-tet medför.

MILJÖFÖRPLIKTELSER

Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av för-hållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perio-der, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljö-ansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestäm-melser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER

PENSIONSÅTAGANDEN

Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensions-planer.

Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbe-stämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanli-gen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbe-stämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatema-tikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsen-het (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den rän-tesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagso-bligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta

som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbase-rade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet under den period som de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obli-gatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar.

ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en omstrukturering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är förknippad med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad anställning. Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning utifrån det antal personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmå-ner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

VINSTANDELS- OCH BONUSPLANER

Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonuspla-nerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna. Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befatt-ningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapi-talinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kon-tanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultatef-fekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen.

DIVIDENDER/ANDELSRÄNTOR

De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minsk-ning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieä-garna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.

Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld, har bokförts under finansiella kostnader.


JÄMFÖRELSETAL

Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presenta-tionssättet.

NyA OCH REVIDERADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM SKA

TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE RÄKENSKAPSPERIODER

Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade stan-darder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför dessa från och med varje standards och tolknings giltighetsdatum eller, om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet.

* = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom EU 31.12.2014.

Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans

– Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på kon-cernbokslutet.

Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs), ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013 (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): De små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013) och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mel-lan olika standarder, men bedöms inte vara stora.

IFRIC 21 Offentliga avgifter (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare; inom EU senast från början av det räkenskapsår som börjar den 17 juni 2014 eller senare): Tolkningen preciserar redovisningen av offentliga avgifter. En skuld till följd av offentliga avgifter ska registreras vid den tidpunkt då den transaktion som enligt lagstiftningen innebär en betalningsskyldighet äger rum. Inkomstskatter, böter eller andra straffavgifter samt andra avgifter som täcks av andra standarder ingår inte i IFRIC 21:s tillämpningsområde. Tolkningen bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovis-ningen.

Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Disclosure Ini-tiative* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare). Syftet med ändringarna är att uppmuntra sammanslut-ningar till eftertanke vid fastställandet av de uppgifter som ska redovi-sas i bokslutet. Ändringarna förtydligar exempelvis tillämpning av begreppet väsentlig omfattning och eftertanke vid fastställandet av plats och ordning för noterna till bokslutet. Ändringarna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar – Clarification of Acceptable Methods of Depre-

ciation and Amortisation* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna förtydligar IAS 16 och IAS 38. Intäktsbaserade metoder för att beräkna avskrivning ska inte användas för materiella anläggningstillgångar och endast i undantags-fall för immateriella tillgångar. Ändringarna har inte någon inverkan på koncernbokslutet.

Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i

intresseföretag och joint ventures – Sale or Contribution of Assets bet-

ween an Investor and its Associate or Joint Venture* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna

gäller inkonsekvensen mellan kraven i IFRS 10 och IAS 28 vad gäller försäljning av tillgångar mellan investerare och deras intresseföretag eller ett joint venture. Vinsten eller förlusten redovisas till fullt belopp när transaktionen inkluderar förvärv av affärsrörelser, oavsett om det gäller ett dotterbolag eller inte. Vinsten eller förlusten redovisas delvis när transaktionen inkluderar tillgångsposter som inte utgör någon affärsrörelse, även om dessa tillgångar finns i ett dotterbolag. Ändring-arna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IFRS 11 Samarbetsarrangemang – Accounting for

Acquisitions of Interests in Joint Operations* (ska tillämpas för räken-skapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna ger ny vägledning i IFRS 11 om hur inköp av andelar i en gemensam verksam-het ska redovisas när den gemensamma verksamheten är en affärsverk-samhet. I dessa fall ska redovisning för rörelseförvärv tillämpas. Änd-ringarna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovis-ningen.

Årliga förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to

IFRSs), ändringssamling 2012–2014* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): De små och mindre bråd-skande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en gång om året. Ändringarna gäller fyra standarder. Effekten av ändringarna varierar mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora.

Ändringar i IFRS 15 Försäljningsintäkter från kundavtal (ska till-lämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare): IFRS 15 skapar en täckande referensram för fastställandet av om för-säljningsintäkterna ska upptas som inkomst, i vilken utsträckning och vid vilken tidpunkt. IFRS 15 ersätter de gällande riktlinjerna för intäktsföring, bl.a. IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Enligt IFRS 15 ska en sammanslut-ning redovisa försäljningsintäkterna som ett belopp som beskriver det vederlag, till vilket sammanslutningen förväntar sig vara berättigad att ta emot de aktuella varorna eller tjänsterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av IFRS 15.

Nya IFRS 9 Finansiella instrument* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare): Standarden ersätter den befintliga standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller en ny vägledning för redovisning och vär-dering av de finansiella instrumenten. Den omfattar även en ny modell för redovisning av förväntade kreditförluster, som tillämpas för faststäl-landet av nedskrivningar från finansiella tillgångar. Även standardens regler för allmän säkringsredovisning har reviderats. Reglerna i IAS 39 för redovisning av finansiella instrument i balansräkningen och borttag-ning från balansräkningen kvarstår. Koncernen håller ännu på med utredning av standardens effekter.

Övriga nya eller ändrade standarder och tolkningar har inte någon inverkan på koncernbokslutet.


2. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar vid upprättandet av bokslutet och bedömningar som använts i redovisningsprinciperna

Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter använd-ning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinci-perna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra fak-torer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att för-väntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena. Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som krä-ver mycket bedömningar.

NEDSKRIVNINGSTEST

Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgång-arna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar förutsätter uppskattningar. Baserade på prövning redovisades år 2014 0,9 miljoner euro i nedskrivningar på goodwill i Träproduktindustrins CEE försäljningsbolag samt nedskrivningar om 26,1 miljoner euro på anläggningstillgångarna i fabriket Gohrsmühle, Metsä Board Zanders. Känslighetsanalysen om väsentliga antaganden som användes vid ned-skrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbe-loppet framgår i not 8.

FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE

För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsme-toder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antagan-den, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på mark-naden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva mark-naden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås uti-från genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena. Bokföringsvärdet för Pohjolan Voima Oys aktier var 237,6 miljoner euro i balansen 31.12.2014. Bokföringsvärdet skulle uppskattas vara 4,2 miljoner euro lägre eller 7,5 miljoner euro högre, om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för aktierna skulle uppskattas vara 33,0 miljoner euro högre eller 33,0 mil-joner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verk-ligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat.

NEDSKRIVNING AV INVESTERINGAR I FORM AV EGET KAPITAL SOM

KLASSIFICERAS SOM FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klas-sificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs

de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärs-verksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom bran-schens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är bety-delsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 158,1 miljoner euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2014. Denna förlust uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansierings-tillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.


Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kon-trollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om mark-nadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokfö-ringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kom-mande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31 december 2014 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 774,1 miljoner euro.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kunder-nas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsför-måga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncer-nens balansräkning per den 31 december 2014 till 579,8 miljoner euro och nedskrivningarna av kundfordringar till 0,7 miljoner euro.

PENSIONSPLANER

Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.

En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det hand-lar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pen-sionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsrän-tan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåta-gandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.



AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen san-nolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenhe-ter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detalje-rad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning per den 31 december 2014 uppgick till 47,3 miljoner euro.

INKOMSTSKATTER

Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räken-skapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning per den 31 december 2014 har 28,5 miljoner euro redovisats som upp-skjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomst-skatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redovisar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skill-naderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räken-skapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skatte-fordringar och -skulder under perioden då de fastställs.

JURIDISKT ANSVAR

Det krävs en bedömning av ledningen för värdering och redovisning av avsättningarna i samband med de pågående rättegångarna. En avsätt-ning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas eller om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Beroende på rättegångarnas oförutsägbara karaktär kan den faktiska kostnaden för rättegången avvika markant från den ursprungliga bedömningen.

3. Segmentinformation

Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter.

Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat.

Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncer-nen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmen-ten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedöm-ning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.

Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finan-siella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Inves-teringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.

RÖRELSESEGMENTEN

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhanda-håller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel samt skogs- och naturvård.

TRÄPRODUKTINDUSTRI

Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träproduk-ter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av högklassig och förnybart nordiskt virke.

MASSAINDUSTRI

Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen. Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt pro-ducerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong. Varumärket är Botnia och bolaget har fyra massabruk i Finland.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI

Metsä Board är den ledande falskartong- och vit kraftlinerproducenten i Europa, som erbjuder sina kunder kartong av hög kvalitet för konsu-mentförpackningar samt för behoven inom den grafiska sektorn. Bola-gets försäljningsnät förmedlar tjänster till tillverkare av märkesvaror, förpackningar och wellpapp samt till tryckerier och grossister.

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

Med sina förstklassiga produkter underlättar Metsä Tissue vardagen för konsumenter, slutanvändare och kunder. Metsä Tissue är en av de ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och storhus-håll i Europa ledande leverantör av matlagningspapper globalt. Bolagets egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.



RÖRELSESEGMENTEN 2014

Milj. euro

Virkes-anskaffning och

skogstjänsterTräprodukt-

industriMassa-industri

Kartong- ochpappers-

industri

Mjuk- ochmatlagnings-

papperÖvrig

verksamhet ElimineringarKoncernen

totalt

Extern omsättning 391,0 836,4 791,1 1 939,4 1 012,3 0,1 0,0 4 970,3

Intern omsättning 1 184,0 60,5 504,6 69,1 0,5 9,4 -1 828,1 0,0

Omsättning totalt 1 575,0 896,9 1 295,7 2 008,4 1 012,8 9,6 -1 828,1 4 970,3

Rörelseresultat 26,7 34,1 227,9 116,5 61,8 -40,7 -9,5 416,9

Engångsposter i rörelseresultatet -1,5 -3,1 20,3 -19,9 -0,4 -42,6 45,9 -1,3

Rörelseresultat exkl. engångsposter 28,2 37,2 207,5 136,5 62,2 1,9 -55,4 418,1

Resultatandelar i intresse- och samriskföretag 16,4

Finansieringskostnader, netto -103,4

Inkomstskatt -69,7

Årets resultat 260,3

Tillgångar 262,4 392,8 709,7 1 873,4 899,5 260,3 -238,1 4 160,1

Andelar i intresse- och samriskföretag 77,7

Tillgångar som innehas för försäljning 8,8 2,1 10,9

Ofördelade tillgångar 1 198,3

Tillgångar totalt 5 447,0

Skulder 176,3 106,7 253,6 537,3 269,4 108,7 -238,1 1 213,8

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning 4,5 1,4 6,0

Ofördelade skulder 2 170,0

Skulder totalt 3 389,8

Investeringar 4,8 13,7 26,0 42,5 38,0 19,4 144,4

Avskrivningar 3,0 29,1 62,0 99,8 38,7 2,2 14,2 248,9

Nedskrivningar 1,3 25,8 0,2 27,3

Medelantal anställda 909 2 401 897 3 200 2 863 505 10 775

Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter).Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).

ENGÅNGspOsTER I RÖRELsEREsULTATET 2014

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter 0,2 20,3 32,1 50,0 102,6

Personalkostnader -1,5 -1,7 -9,7 -0,4 -13,2

Andelar i intresse- och samriskföretag 4,1 -4,1 0,0

Avskrivningar -0,6 -0,6

Nedskrivningar -0,9 -26,1 -27,0

Återförda nedskrivningar 0,3 0,3

Övriga rörelsekostnader -0,2 -20,6 -42,6 -63,4

Totalt -1,5 -3,1 20,3 -19,9 -0,4 -42,6 45,9 -1,3

ÖVRIG VERKSAMHET

Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma kon-cernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsä Group Treasury Oy samt en andel i Metsätapiolas fastigheter.

Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de ovan nämnda rörelsesegmenten.


VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 1,5 miljoner euro hänförlig till organisationsför-ändringen.

TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 1,7 miljoner euro hänförlig till resultatförbättringsprogrammet som startades i oktober 2014. I rörelseresultatet ingår dessutom en nedskriv-ning av goodwill om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien.

MASSAINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försäljningsvinster om totalt 20,3 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima Oys B-aktier.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-ningsvinster om totalt 32,1 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland. I personalkostnaderna ingår 9,2 miljoner euro och i övriga rörelsekostnader 4,1 miljoner euro hänförliga till omorganiseringen av Husum-fabriken i Metsä Board Sverige. Andelar i intresse- och samrisk-företag innehåller en försäljningsvinst om 4,1 miljoner euro från Metsä Fibres försäljning av Pohjolan Voima Oys B-aktier.

I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 26,1 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrs-mühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3 miljoner

RÖRELSESEGMENTEN 2013

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Extern omsättning 371,1 839,6 781,0 1 943,1 1 003,7 0,2 0,0 4 938,7

Intern omsättning 1 189,9 60,1 532,9 76,2 0,3 3,7 -1 863,1 0,0

Omsättning totalt 1 561,0 899,7 1 314,0 2 019,3 1 004,0 3,9 -1 863,1 4 938,7

Rörelseresultat 27,8 -1,8 196,6 113,6 55,3 -7,0 -49,6 335,0

Engångsposter i rörelseresultatet 0,0 -17,2 0,0 9,2 0,6 -0,4 0,0 -7,9

Rörelseresultat exkl. engångsposter 27,8 15,4 196,6 104,4 54,7 -6,5 -49,6 342,9

Resultatandelar i intresse- och samriskföretag 9,6

Finansieringskostnader, netto -120,8

Inkomstskatt -35,1

Årets resultat 188,7

Tillgångar 291,4 403,0 848,6 1 981,0 933,5 185,4 -268,8 4 374,1

Andelar i intresse- och samriskföretag 71,5

Ofördelade tillgångar 745,7

Tillgångar totalt 5 191,3

Skulder 228,9 109,7 117,1 455,5 274,3 69,5 -268,8 986,2

Ofördelade skulder 2 246,0

Skulder totalt 3 232,2

Investeringar 5,4 43,5 28,7 66,9 60,4 17,2 222,0

Avskrivningar 2,8 30,2 59,9 103,6 40,4 2,0 12,5 251,4

Nedskrivningar 8,0 -2,3 5,7

Medelantal anställda 968 2 670 908 3 245 2 935 490 11 216

Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter).Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).

euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna pappersmaskin i Simpele.

I övriga rörelsekostnader ingår kostnader om 17,4 miljoner euro som baserar sig skiljedomstolens beslut 11.2.2014, enligt vilken Metsä Board beordrades att betala skadestånd åt UPM-Kymmene. I övriga rörelse-kostnader ingår dessutom återförda hyresavsättningar om 1,1 miljoner euro.

ÖVRIG VERKSAMHET: I övriga rörelsekostnader ingår kostnader om 41,9 miljoner euro som baserar sig skiljedomstolens beslut 11.2.2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta beordrades att betala skadestånd åt UPM-Kymmene.

Metsä Board sålde år 2012 B-aktier i Pohjolan Voima Oy till Metsä Fibre. Försäljningsvinsten eliminerades inom Metsä Group -koncernen. Då Metsä Fibre vidaresålde Pohjolan Voima-aktierna till en part utanför Metsä Group -koncernen återfördes den eliminerade försäljningsvin-sten om 50,0 miljoner euro. I rörelseresultatet för segmentet Kartong- och pappersindustri ingår en försäljningsvinst om 4,1 miljoner euro från denna aktieförsäljning. Försäljningsvinsten har eliminerats inom Metsä Group -koncernen.

I övriga finansiella kostnader som presenteras efter rörelseresultatet ingår räntekostnader om 7,6 miljoner euro som baserar sig skilje-domstolens beslut 11.2.2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board beordrades att betala skadestånd åt UPM-Kymmene.


TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost om 2,4 miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen Castelja-loux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post om 2,2 miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till ned-läggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsprodukt-verksamheterna.

I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hän-förlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-ningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksom-rådet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012.

Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljö-reservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en åter-föring av en kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med för-säljningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om 1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid Metsä Board Gohrsmühle år 2011.

I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna pap-persmaskin i Äänekoski.

ENGÅNGspOsTER I RÖRELsEREsULTATET 2013

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter 8,3 8,3

Förändring i lager -0,5 -0,5

Personalkostnader -7,5 1,7 0,6 -0,4 -5,6

Nedskrivningar -8,0 -0,2 -8,2

Återförda nedskrivningar 2,5 2,5

Övriga rörelsekostnader -1,3 -3,1 -4,4

Totalt 0,0 -17,2 0,0 9,2 0,6 -0,4 0,0 -7,9

GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma princip.

GEOGRAFIsKA OMRÅDEN

OMsäTTNING LÅNGFRIsTIGA TILLGÅNGAR INVEsTERINGAR

Milj. euro 2014 2013 2014 2013 2014 2013

Finland 920,6 956,8 2 291,5 2 458,9 106,6 133,4

Tyskland 622,6 661,3 147,6 155,6 9,3 15,3

Storbritannien 475,1 482,7 27,3 30,3 3,1 0,5

Italien 267,0 243,4 0,1 0,2 0,0 0,0

Frankrike 251,7 235,3 5,5 5,5 1,3 0,9

Sveriga 241,7 241,9 321,3 360,5 12,5 38,7

Polen 168,0 152,0 78,1 79,5 6,3 20,9

Holland 93,2 115,6 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga EU 548,4 538,9 58,8 66,9 2,3 3,7

Norge 115,6 121,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Ryssland 112,2 138,3 27,8 46,3 2,8 8,4

Övriga Europa 148,4 176,0 0,1 0,1 0,0 0,1

Kina 313,9 329,5 0,3 0,3 0,1 0,1

USA 196,7 153,0 0,3 0,1 0,2 0,0

Övriga länder 495,2 392,5 0,0 0,0 0,0 0,0

TOTALT 4 970,3 4 938,7 2 958,7 3 204,2 144,4 222,0


pERsONAL I sLUTET AV ÅRET

2014 2013

Finland 5 131 5 227

Tyskland 1 651 1 670

Sverige 1 402 1 414

Storbritannien 557 590

Ryssland 478 537

Polen 429 422

Slovakien 316 325

Frankrike 138 182

Baltikum 74 114

Övriga Europa 154 169

Övriga länder 80 86

Totalt 10 410 10 736

UPPGIFTER OM VIKTIGA KUNDER

Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av koncernens intäkter år 2014 eller 2013.

4. Företagsförvärv, tillgångar till försäljning samt sålda verksamheter

FÖRETAGSFÖRVÄRV

FÖRVÄRV UNDER ÅR 2014

Förvärv av dotterföretag och gemensamma verksamheter

Under 2014 genomfördes inga betydande förvärv av dotterföretag eller gemensamma verksamheter.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande

Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuus-kunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 20,9 miljoner euro och de representerade totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent av Metsä Tissue. Förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 17,9 miljoner euro och vinstmedlen med 3,0 miljoner euro.

Under 2014 genomfördes inga andra betydande förvärv av innehav utan bestämmande inflytande.

INVERKAN pÅ EGET KApITAL 31.12.2014 häNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETs äGARE FRÅN FÖRVäRV ELLER FÖRsäLjNING AV INNEhAV UTAN bEsTäMMANDE INFLyTANDE:

Milj. euro 2014

Från ökning av ägarandel i Metsä Tissue Oyj -3,0

Från inverkan av övrig verksamhet -0,1

Nettoinverkan på eget kapital -3,0

FÖRVÄRV UNDER ÅR 2013

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande

Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspen-sionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä Tissue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av Metsä Tissue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestäm-mande inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 6,7 miljoner euro.

I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade inneha-vet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmed-len med 1,3 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro.

INVERKAN pÅ EGET KApITAL 31.12.2013 häNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETs äGARE FRÅN FÖRVäRV ELLER FÖRsäLjNING AV INNEhAV UTAN bEsTäMMANDE INFLyTANDE:

Milj. euro 2013

Från ökning av ägarandel/Metsä Tissue Oyj 6,7

Från ökning av ägarandel/Metsä Board Oyj -1,3

Från ökning av ägarandel/Metsä Group Treasury Oy 0,1

Från inverkan av övrig verksamhet 0,0

Nettoinverkan på eget kapital 5,4




Tillgångar till försäljning

Metsäliitto Osuuskunta ingick 31.12.2014 ett avtal om försäljning av hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Hay-wood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till Iivari Mononen Oy. Tillgångar till försäljning och till dem hörande skulder har värderats till verkligt värde med avdrag för försäljningskost-nader. I resultatet för 2014 bokfördes en nedskrivning om 0,4 miljoner euro. Affären slutfördes 2.2.2015.

I tillgångar till försäljning ingår dessutom i segmenter Övrig verk-samhet fastighetsbolaget Tapiolan Jalava Oy:s osålda aktielägenheter och parkeringsplatser. De osålda lägenheterna har värderats till bokfö-ringsvärde. De osålda parkeringsplatserna har värderats till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. För de osålda parkerings-platserna bokfördes en nedskrivning om 0,2 miljoner euro 2014.

TILLGÅNGAR TILL FÖRsäLjNING

Milj. euro Not 2014 2013

Materiella anläggningstillgångar 12 2,8 0,0

Omsättningstillgångar 5,6 0,0

Kundfordringar och övriga fordringar 2,3 0,0

Kassa och banktillgodohavanden 0,2 0,0

Tillgångar totalt 10,9 0,0

Avsättningar 23 0,5 0,0

Finansiella skulder 24 2,1 0,0

Leverantörsskulder och övriga 3,3 0,0

Skulder totalt 6,0 0,0

SÅLDA VERKSAMHETER

SÅLDA DOTTERFÖRETAG OCH GEMENSAMMA VERKSAMHETER

Metsäliitto Osuuskunta sålde 30.6.2014 hela aktiestocken i Metsä Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Från försälj-ningen bokfördes en försäljningsvinst om 0,7 miljoner euro och försälj-ningen genererade ett positivt kassaflöde om 5,5 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta kom 13.11.2014 överens om försäljningen av Metsä Woods impregneringsverksamhet till Aureskosken Jalosteteh-das Oy. Från försäljningen bokfördes en försäljningsvinst om 0,1 miljo-ner euro och försäljningen genererade ett positivt kassaflöde om 1,8 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta sålde under år 2014 ägarandelar i Asunto Oy Tapiolan Jalava och i Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti. Efter försäljningarna äger Metsäliitto Osuuskunta 8,50 procent av Asunto Oy Tapiolan Jalava och 40,06 procent av Kiinteistö Oy Tapio-lan Jalopuupysäköinti. Från försäljningarna bokfördes försäljningsvin-ster om totalt 4,7 miljoner euro och försäljningarna genererade ett posi-tivt kassaflöde om 7,6 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur hör till tyska koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om 1,1 miljoner euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner euro. År 2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar.

sÅLDA VERKsAMhETER TOTALT

Milj. euro Not 2014 2013

Materiella och immateriella anläggnigstill-gångar 11, 12 12,5 2,8

Omsättningstillgångar 2,5 2,6


Kassa och banktillgodohavanden 12,2 0,4

Tillgångar totalt 29,0 7,6

Finansiella skulder 6,7 0,0

Leverantörsskulder och övriga skulder 0,7 3,0

Skulder totalt 7,4 3,0

Nettotillgångar 21,6 4,6

Omräkningsdifferenser och kostnader för sakkunniga 0,3 0,2

Vederlag totalt 27,4 5,9

Försäljningsvinst 5,5 1,1

Kontant erhållen köpeskilling 27,4 5,9

Kostnader för sakkunniga -0,3 -0,2

Likvida medel i sålda företag -12,2 -0,4

Inverkan på kassaflödet 14,9 5,4

FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLyTANDE

I mars 2014 använde koncernen 0,28 procent av sina B-aktier i Metsä Board Oyj till belöningar enligt aktiebonussystemet. Efter detta äger koncernen 42,53 procent av aktierna i Metsä Board. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 1,3 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,6 miljoner euro.

5. Entreprenaduppdrag

I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I koncernens omsättning för år 2014 ingår 7,4 miljoner euro (9,9) i intäkter från entreprenaduppdrag.

I koncernens resultaträkning ingick 1,3 miljoner euro (2,9) i för-verkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 0,7 miljoner euro (1,1) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.

NOTER TILL BOKSLUTET 6–7 – BOKSLUT 2014 31

Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader innefattar bl.a. energikostnader och kostnader för marknadsföring och reklam samt administriva kostnader.

Uppgifter om aktiebonusersättningar presenteras i not 31 och upp-gifter om betalda ersättningar till företagets nyckelpersoner i not 32.

Omorganiseringen på Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige ökade år 2014 personalkostnaderna med 9,2 miljoner euro och övriga rörelse-kostnader med 4,1 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene. Av ska-deståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga rörelsekostnader och 7,6 miljoner euro i räntekostnader.

Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2014 till 17,7 miljoner euro (17,7).

REVISIONSARVODEN

Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab.Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för

relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjäns-ter innehåller skatterådgivning och -planering.

ARVODEN TILL hUVUDREVIsORN

Milj. euro 2014 2013

Revisionsarvoden 1,2 1,2

Arvoden för skattetjänster 0,0 0,0

Övriga arvoden 0,0 0,0

Totalt 1,2 1,2

Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,4 miljoner euro (0,6).

6. Övriga rörelseintäkter


Försäljningsvinster 114,8 12,8

Hyresintäkter 4,9 5,8

Sålda tjänster 12,1 13,7

Offentliga bidrag 17,9 21,6

Försäljning av skrot och avfall 5,2 4,0

Övriga 15,3 23,2

Totalt 170,3 81,0

De mest betydande försäljningsvinsterna i koncernen under 2014 var försäljningen av Pohjolan Voima Oys B-aktier för 70,3 miljoner euro, Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland för 33,8 miljoner euro och Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat för 2,7 miljoner euro.

De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro, Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro och försäljningen av fabriksområdet i Metsä Board Alizay för 1,9 miljo-ner euro.

De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälso-vårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.

7. Rörelsekostnader


Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor

Inköp under perioden 2 313,0 2 410,1

Förändring av lager 1,0 -29,4

Köpta tjänster

Distributionskostnader 652,3 632,2

Övriga köpta tjänster 363,3 377,6

Material och tjänster totalt 3 329,6 3 390,6

Personalkostnader

Löner och arvoden 456,7 460,9

Aktiebonusersättningar 12,8 5,7

Lönebikostnader

Pensioner

Förmånsbestämda planer 3,6 5,5

Avgiftsbestämda planer 65,1 56,4

Övriga lönebikostnader 160,7 163,6

Lönebikostnader totalt 229,4 225,4

Personalkostnader totalt 699,0 692,0

Övriga rörelsekostnader

Hyror och övriga fastighetskostnader 52,5 71,7

Köpta tjänster 185,1 180,6

Förlust på sålda långfristiga tillgångar 1,7 0,3

Övriga rörelsekostnader 197,3 123,7

Övriga rörelsekostnader totalt 436,7 376,3

NOTER TILL BOKSLUTET 6–7



8. Avskrivningar och nedskrivningar


Avskrivningar

Övriga immateriella tillgångar 16,3 14,5

Byggnader och konstruktioner 39,1 42,0

Maskiner och inventarier 190,5 191,8

Övriga materiella tillgångar 3,0 3,1

Totalt 248,9 251,4

Nedskrivningar

Goodwill 0,9 0,0

Övriga immateriella tillgångar 1,3 0,0

Mark- och vattenområden 3,1 0,0




Totalt 27,3 5,7

Avskrivningar och nedskrivningar totalt 276,2 257,1

Nedskrivningar av goodwill per segment

Träproduktindustri 0,9 0,0

Totalt 0,9 0,0

Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar per segment


Kartong- och pappersindustri 25,8 -2,3

Mjuk- och matlagningspapper 0,2 0,0

Totalt 26,4 5,7

Nedskrivningar totalt 27,3 5,7

I segmentet Träproduktindustri ingår år 2014 en nedskrivning av good-will om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien. Verksamhetens återvinningsvärde är baserat på kassaflöden.

I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 26,1 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrs-mühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna pappersmaskin i Simpele.

I segmentet Träproduktindustri ingår år 2013 i nedskrivningar en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verk-samheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö. De tillgångar som enheten ännu besitter uppgår till 1,1 miljoner euro och detta belopp baserar sig på ett sannolikt försäljningspris med avdrag för försäljningskostnader.

I segmentet Träproduktindustri ingår år 2013 också nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbelägg-ningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. Plywoodfabrikens extrusionslinje avskrevs till fullo.

I nedskrivningar år 2013 ingår i segmentet Kartong- och pappersin-dustri en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försälj-ningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.

NEDSKRIVNINGAR AV TILLGÅNGAR

PRÖVNINGSPRINCIPER

Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enhe-ter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvin-ningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskriv-ningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwill-värde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenere-rande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baserat på tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller dess nettoförsäljningsvärde.

Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokfö-ringsvärde (B) enligt följande:

FÖRhÅLLANDE

V 0–5 % > B

V 5–10 % > B

V 10–15 % > B

V 15–20 % > B

V 20–50 % > B

V 50 %– > B

TRÄPRODUKTINDUSTRIN

Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig på läget i slutet av september 2014.

I prövningen för år 2014 är nyttjandevärdet baserat på enhetens genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kas-sagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.

Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prog-noser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kost-nadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfakto-rer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genom-föringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och plane-rade investeringar.

Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedöm-ning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen. Siffrorna för år 2015 är baserade på den fastslagna budgeten.

Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxt-faktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenere-rande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de vikti-gaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflö-dena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om ändringar i dessa faktorer.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindu-strins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester som gjorts på läget i slutet av september 2014 använt 5,31 procent (5,60). Kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt.

Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2014:


ENhET GOODwILL, ME REsULTAT (V-b)/b

Metsä Wood UK 0,8 över 50 %

Tallsågarna 5,0 över 50 %

Totalt 5,8

Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser

KAssAGENERE-RANDE ENhET

V-bMILj. EURO VIKTIG pREMIss

FÖRäNDRING sÅ ATT V=b

Metsä Wood UK 36,7 • Ett stigande försäljnings-bidrag under en 5-års testperiod (accumulerat 5,0 %)

• WACC baserad på räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för prövning

• Höjningen i medelpri-set 2,5 %-enheter lägre

• WACC 3,1 %-enheter högre

Tallsågarna 22,1 • Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 4,0 %)

• WACC baserad på räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för prövning

• Höjningen i medelpri-set 2,0 %-enheter lägre

• WACC 1,6 %-enheter högre

I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kas-sagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvin-ningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efter-frågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

MASSAINDUSTRIN

Metsä Group genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massa-industrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen.

Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av Metsä Group.

I prövningen för år 2014 är nyttjandevärdet baserat på genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt väx-ande kassaflödena som följer dessa prognoser.

De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskon-teringsräntan för de kommande kassaflödena.

Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2014 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prog-nosperiodens femte år.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Fibres eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats

efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,00 procent (5,60).

Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt good-will 30.9.2014 och resultatet av prövningen 30.9.2014:


Massaindustrin 389,8 över 50 %

På basen av prövningen 30.9.2014 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvär-det skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsrän-tan borde vara 13,9 procent efter skatt eller medelpriset på massa under estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRIN/METSÄ BOARD

Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om käns-lighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanaly-sen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.

I prövningen för år 2014 är de kassagenererande enheterna desamma som för 2013.

I prövningen för år 2014 har nyttjandevärdet varit som bas för alla enheter som prövats förutom Zanders. Återvinningsvärdena för de kas-sagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser.

De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pap-pers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personal-kostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2013.

Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Ande-lar i intresse- och samriskföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp.

Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2014 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prog-nosperiodens femte år.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester


som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,41 procent (6,11) och för Metsä Fibres del 4,88 procent (5,30). Enligt ledningen så avviker inte riskfak-torerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.

Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem hänförligt goodwill 30.9.2014 och resultatet av prövningen 30.9.2014:


Falskartong 1) 21,9 över 50 %

Kemi 1) 18,6 över 50 %

Kyro Paper 1) 1,3 över 50 %

Husum papper och kraftlainer 7,7 över 50 %

Zanders 1) inte fördelat < 0 %

Marknadsmassa 1) 8,4 över 50 %

Totalt 57,9

1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresse- och samriskföretag”

När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig föränd-ring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvin-ningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnads-förändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

KAssAGENERE-RANDE ENhET

V-bMILj. EURO VIKTIG pREMIss

FÖRäNDRING sÅ ATT V=b

Zanders 0,0 • Nettoförsäljningspris • Behövs inte

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER/METSÄ TISSUE

Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2014 och i prövningen har nyttjandevärdet använts.

I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassa-generande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamhe-ten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar mat-lagningspapperen ett eget segment. Prövningen har ändrats från föregå-ende år att motsvara förändringarna i ledningsstrukturen. Förra året bildade Finland, Baltikum och Ryssland ett eget segment och Skandina-vien ett eget segment.

Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kas-saflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förut-sedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förut-sätts fortsätta på en 1 procents nivå, förutom på områdena Mellersta-Östra Europa och Ryssland, där tillväxten antas vara 1,5 procent, och inom Baking och Cooking där tillväxten antas vara 2 procent.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,3 procent (5,6). Enligt led-

ningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.

Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2014:


Nordiska länder och Baltikum (NOBA) 97,3 över 50 %

Västra Europa (WE) 11,8 över 50 %

Mellersta-Östra Europa (CEE) 27,6 20–50 %

Ryssland 0,0 över 50 %

Baking & Cooking 3,6 över 50 %

Totalt 140,3

I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet märkbart (> 50 %), förutom i CEE.

På basen av prövningen 30.9.2014 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvär-det skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V < B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,9 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 pro-cent lägre än de använda.


9. Finansiella intäkter och kostnader


Kursdifferenser

Kommersiella poster 22,3 -2,3

Säkring/ej säkringsredovisning -18,0 -1,4

Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter 0,0 0,1

Övriga -1,5 -0,9

Kursdifferenser totalt 2,7 -4,6

Övriga finansiella intäkter

Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och likvida medel 6,4 8,1

Dividendintäkter 0,2 0,2

Övriga finansiella intäkter totalt 6,5 8,3

Övriga finansiella kostnader

Värdering av finansiella tillgångar och skulder

Vinster och förluster från finansiella tillgångar eller skulder (som innehas för handel) som bokförs till verkligt värde via resultatet 0,0 0,0

Värdeförändring i finansiella tillgångar 0,0 -0,1

Vinster och förluster av derivat (ej säkring) -0,2 0,4

- " - från säkring till verkligt värde 0,8 -5,2

- " - från föremålet för säkring till verkligt värde -0,1 9,5

Värdering totalt 0,4 4,7

Räntekostnader från finansiella skulder värderade till periodiserade anskaffningsutgifter -107,0 -121,9

Övriga finansiella kostnader -6,0 -7,3

Övriga finansiella kostnader totalt -112,6 -124,5

Finansiella intäkter och kostnader totalt -103,4 -120,8

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att Hel-singfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene. Av ska-deståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga rörelsekostnader och 7,6 miljoner euro i räntekostnader.




10. Inkomstskatter


Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst -62,9 -61,2

Skatt för tidigare räkenskapsperioder -0,3 2,5

Uppskjutna skatter -6,0 23,8

Övriga skatter -0,5 -0,3

Totalt -69,7 -35,1

AVsTäMNING AV INKOMsTsKATT


Resultat före skatt 329,9 223,8

Skatt enligt skattesats i Finland 66,0 54,8

Förändring i Finlands skattesats från 24,5 % till 20,0 % 0,0 -24,5

Skillnad mellan finländska och utländska skattesatser -2,9 -1,8

Skattefria intäkter -4,2 -1,6

Icke-avdragsgilla kostnader 6,0 5,2

Nedskrivningar av goodwill 0,2 0,0

Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter 2,7 11,1

Användning av skattemässiga underskott som inte bokförts tidigare -4,3 -15,5

Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster 8,3 9,3

Resultatandelar i intresse- och samriskföretag -3,1 -2,3

Skatter från tidigare räkenskapsperioden 0,3 -2,5

Övriga 0,7 3,0

Inkomstskatt i resultaträkningen 69,7 35,1

Effektiv skattesats, % 21,1 15,7

Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 procent den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den nya skat-tesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner euro.

sKATTER I ÖVRIGT TOTALREsULTAT 2014

Milj. euro Före skatt Skatteinverkan Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet

Poster hänförliga till justering av förmåns-bestämda planer -44,7 11,9 -32,7

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet

Kassaflödessäkringar -19,7 11,2 -8,6

Finansiella tillgångar som kan säljas -43,6 4,1 -39,5

Omräkningsdifferenser -43,3 0,0 -43,3

Andel av samriskföretagets övriga totalresultat -4,4 0,0 -4,4

Övriga poster 0,3 0,0 0,3

Totalt -110,7 15,3 -95,4

sKATTER I ÖVRIGT TOTALREsULTAT 2013

Milj. euro Före skatt Skatteinverkan Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet

Poster hänförliga till justering av förmåns-bestämda planer 2,4 -0,1 2,3

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet

Kassaflödessäkringar -2,5 -0,4 -2,9

Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 22,8 -35,1

Omräkningsdifferenser -20,3 -0,1 -20,4

Andel av samriskföretagets övriga totalresultat 0,0 0,0 0,0

Övriga poster -0,1 0,0 -0,1

Totalt -80,8 22,3 -58,5



11. Immateriella tillgångar

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2014

Milj. euro Goodwill

Övriga immateriella

rättigheterPågående

projekt Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2014 529,0 499,3 26,9 1 055,2

Omräkningsdifferens -7,8 -4,2 0,0 -12,0

Ökningar 0,0 15,1 5,3 20,3

Minskningar 0,0 -19,0 0,0 -19,0

Överföringar mellan poster 0,0 19,4 -19,5 -0,1


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2014 0,0 -271,2 0,0 -271,2

Omräkningsdifferens 0,0 2,4 0,0 2,4

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 3,9 0,0 3,9

Periodens avskrivningar 0,0 -16,3 0,0 -16,3

Nedskrivningar -0,9 -1,3 0,0 -2,2

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 -0,9 -282,5 0,0 -283,3

Bokvärde 1.1.2014 529,0 228,2 26,9 784,1

Bokvärde 31.12.2014 520,3 228,2 12,6 761,2

I segmentet Träproduktindustri ingår år 2014 en nedskrivning av good-will om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien. Verksamhetens återvinningsvärde är baserat på kassaflöden.

I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 1,3 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrs-mühle-fabrik


Milj. euro Goodwill

Övriga immateriella

rättigheterPågående

projekt Totalt


Omräkningsdifferens -4,4 -1,3 0,0 -5,7

Ökningar 0,0 14,6 21,0 35,6

Minskningar -0,4 -11,5 0,0 -11,9

Överföringar mellan poster 0,0 7,5 -4,2 3,3


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 0,0 -260,6 0,0 -260,6

Omräkningsdifferens 0,0 0,8 0,0 0,8

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 3,1 0,0 3,1

Periodens avskrivningar 0,0 -14,5 0,0 -14,5

Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 0,0 -271,2 0,0 -271,2

Bokvärde 1.1.2013 533,9 229,4 10,1 773,3

Bokvärde 31.12.2013 529,0 228,2 26,9 784,1

GOODwILL ENLIGT sEGMENT


Virkesanskaffning och skogstjänster 2,4 2,4


Massaindustri 3,9 3,9

Kartong- och pappersindustri 12,7 12,7

Mjuk- och matlagningspapper 136,8 144,6

Övrig verksamhet 390,4 390,4

Elimineringar -31,7 -31,7

Totalt 520,3 529,0

Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som uppkom i samband med Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 mil-jon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövning-arna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindu-strin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlag-ningspapper.

I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats.Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade

utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram samt patenter, licenser och varumärken.



12. Materiella anläggningstillgångar

MATERIELLA ANLäGGNINGsTILLGÅNGAR 2014

Milj. euroMark- och

vattenområdenByggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2014 85,9 1 452,0 5 883,2 149,1 76,6 7 646,8

Omräkningsdifferens 0,0 -23,5 -90,6 -3,6 -1,5 -119,2

Ökningar 0,4 4,7 53,2 1,3 62,0 121,6

Minskningar -2,3 -26,0 -128,2 -1,3 -6,7 -164,4

Överföringar mellan poster 0,2 22,4 44,0 4,1 -70,6 0,1

Tillgångar som innehas till försäljning -0,3 -3,7 -4,9 0,0 0,0 -8,9


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2014 -15,1 -930,0 -4 558,4 -130,6 0,0 -5 634,1

Omräkningsdifferens 0,1 13,2 68,3 2,7 0,0 84,2

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 15,4 141,2 0,9 0,0 157,6

Tillgångar som innehas till försäljning 0,0 0,9 4,1 0,0 0,0 5,0

Periodens avskrivningar 0,0 -39,1 -190,5 -3,0 0,0 -232,6

Nedskrivningar -3,1 -1,5 -18,6 -1,8 0,0 -25,1

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 -18,1 -941,0 -4 553,9 -131,8 0,0 -5 644,9

Bokvärde 1.1.2014 70,8 522,1 1 324,8 18,5 76,6 2 012,7

Bokvärde 31.12.2014 65,8 484,9 1 202,7 17,8 59,9 1 831,2

Metsäliitto Osuuskunta ingick 31.12.2014 ett avtal om försäljning av hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Hay-wood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till Iivari Mononen Oy. Tillgångar som innehas till försäljning innehåller Burt Boulton and Haywood Ltd:s materiella anläggningstillgångar. Affären slutfördes 2.2.2015.

MATERIELLA ANLäGGNINGsTILLGÅNGAR 2013

Milj. euroMark- och

vattenområdenByggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt Totalt


Omräkningsdifferens -0,3 -11,6 -50,5 -1,5 -1,3 -65,2

Ökningar 1,7 12,9 100,5 0,3 73,1 188,4

Minskningar -0,5 -54,5 -17,0 -0,2 -3,6 -75,8

Överföringar mellan poster 0,1 20,9 59,5 1,0 -84,7 -3,3


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 -15,4 -933,6 -4 432,3 -128,3 0,0 -5 509,6

Omräkningsdifferens 0,0 6,9 38,9 1,1 0,0 46,9

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,3 41,9 29,4 -0,4 0,0 71,2

Periodens avskrivningar 0,0 -42,0 -191,8 -3,1 0,0 -236,9

Nedskrivningar 0,0 -3,1 -2,6 0,0 0,0 -5,7

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 -15,1 -930,0 -4 558,4 -130,6 0,0 -5 634,1

Bokvärde 1.1.2013 69,6 550,7 1 358,3 21,3 93,2 2 093,0

Bokvärde 31.12.2013 70,8 522,1 1 324,8 18,5 76,6 2 012,7

I tillgångar till försäljning ingår dessutom i segmenter Övrig verk-samhet Asunto Oy Tapiolan Jalavas osålda aktielägenheter och parke-ringsplatser.

I nedskrivningar år 2014 ingår också en nedskrivning om 24,8 mil-joner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrsmühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna pappersmaskin i Simpele.


I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänför-lig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappers-maskin i Äänekoski.

Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfär-dats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 386,4 miljoner euro (983,3). Ansvarsförbindelserna presenteras närmare i not 30.

I ANsKAFFNINGsVäRDET pÅ MATERIELLA ANLäGGNINGsTILLGÅNGAR INGÅR TILL-GÅNGAR sOM hyRTs MED AVTAL OM FINANsIELL LEAsING ENLIGT FÖLjANDE:

Milj. euro Markområden ByggnaderMaskiner och

inventarier Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2014 0,0 19,4 47,0 66,5

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -9,7 -35,8 -45,4

Bokvärde 31.12.2014 0,0 9,8 11,3 21,1

Milj. euro Markområden ByggnaderMaskiner och

inventarier Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2013 0,0 18,4 45,3 63,7

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -8,6 -32,1 -40,6

Bokvärde 31.12.2013 0,0 9,9 13,3 23,1

Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2014 innehåller tillgångar om 0,6 miljoner euro (0,7), vilka hyrts via finansiella leasing-avtal.

Under år 2014 aktiverades lånekostnader om 0,4 miljon euro (1,9). Räntesatsen var 1,8–4,3 procent (2,12–5,76), vilken motsvarade kost-naderna för det lån som använts för att finansiera projekten.

Under år 2014 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunder-stöd om 2,2 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byg-gandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag till anskaffningsutgiften.

13. Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rot-stående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade vär-den av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). För-ändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapspe-rioden redovisas i rörelseresultatet.

Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan på företagets egna antaganden. I slutet av år 2014 ägde koncernen skog närmast bara i Finland.

Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lett-land. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fast-ställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.

Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intressefö-retagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen upptagna biologiska tillgångarna liten.


1.1. 11,1 8,4

Förvärv under perioden 0,1 0,0

Försäljning under perioden 0,0 0,0

Avverkning under perioden -1,2 -1,3

Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde 1,8 4,0

31.12. 11,8 11,1

Koncernen har två intresseföretag som äger biologiska tillgångar. Kon-cernen äger 49,9 procent av Finsilva Oyj, vars skogstillgångar år 2014 hade ett verkligt värde om 231,6 miljoner euro (208,5). Av detta är koncernens andel 115,6 miljoner euro (104,0). Koncernen äger dess-utom 25 procent av Suomen Metsäsijoitus Oy, vars skogstillgångar år 2014 hade ett verkligt värde om 17,7 miljoner euro (16,1). Av detta är koncernens andel 4,4 miljoner euro (4,0).



14. Koncernens struktur

DOTTERFÖRETAG OCH GEMENSAMMA VERKSAMHETER

De viktigaste dotterföretagen och gemensamma verksamheter 31.12.2014

METsäLIITTO OsUUsKUNTA LandKoncernens

ägarandel, %

DOTTERFÖRETAG

Burt Boulton and Haywood Ltd Storbritannien 100,00

Finnforest UK Holdings Ltd Storbritannien 100,00

Kirkniemen Kartano Oy Finland 100,00

Kumpuniemen Voima Oy Finland 53,97

Metsa Forest Latvia SIA Lettland 100,00

Metsä Board Oyj 1) Finland 42,53

Metsä Fibre Oy Finland 60,79

Metsä Forest Eesti AS Estland 100,00

Metsä Forest Sverige AB Sverige 100,00

Metsä Group Services Sp. z.o.o. Polen 100,00

Metsä Group Treasury Oy Finland 100,00

Metsä Tissue Oyj Finland 91,00

Metsä Wood Deutschland GmbH Tyskland 100,00

Metsä Wood France S.A.S. Frankrike 100,00

Metsä Wood Holland B.V. Holland 100,00

Metsä Wood Ibérica S.L.U. Spanien 100,00

Metsä Wood Schweiz AG Schweiz 100,00

Metsä Wood UK Ltd Storbritannien 100,00

Metsä Wood USA Inc. USA 100,00

Metsäliitto Management Oy Finland 100,00

Mittaportti Oy Finland 100,00

OOO Metsa Forest Podporozhye Ryssland 100,00

OOO Metsa Forest St. Petersburg Ryssland 100,00

Punkavoima Oy 2) Finland 35,00

GEMENsAMMA VERKsAMhETER

Asunto Oy Tapiolan Jalava Finland 8,50

Asunto Oy Tapiolan Pyökki Finland 48,98

Asunto Oy Tapiolan Saarni Finland 48,98

Asunto Oy Tapiolan Tammi Finland 48,98

Hartolan Kuningaslämpö Oy 3) Finland 50,00

Kiinteistö Oy Metsätapiola Finland 48,98

Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti Finland 48,96

Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti Finland 40,06

Lohjan Biolämpö Oy 3) Finland 46,00

1) Koncernens andel av rösterna 62,15 %.2) Enligt aktieägaravtalet levereras all värmeenergi som Punkavoima Oy produceras till

Metsäliitto Osuuskuntas fabrik. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmanderätt i de bety-dande verksamheterna.

3) Den primära avsikten med arrangemanget är att producera energi för parterna och de skulder som uppkommer betalas ur de kassaflöden, som erhålls då parterna köper den producerade energin.

METsä FIbRE -KONCERNEN LandKoncernens

ägarandel, %

DOTTERFÖRETAG

Metsä Fibre GmbH Tyskland 100,00

Metsä Fibre S.r.l. Italien 100,00

Metsä-Botnia Metsät Oy Finland 100,00

OOO Metsä Svir Ryssland 100,00

Oy Silva Shipping Ab Finland 100,00

ZAO Petrovles Podporozhye Ryssland 100,00

METsä TIssUE -KONCERNEN LandKoncernens

ägarandel, %

DOTTERFÖRETAG

Dambi AB Sverige 100,00

Metsa Tissue Czech s.r.o. Tjeckien 100,00

Metsa Tissue Krapkowice Sp. z.o.o. Polen 100,00

Metsa Tissue Poland Sp. z.o.o. Polen 100,00

Metsa Tissue Slovakia s.r.o. Slovakien 100,00

Metsa Tissue Ukraine LCC Ukraina 100,00

Metsä Tissue A/S Danmark 100,00

Metsä Tissue AB Sverige 100,00

Metsä Tissue AS Norge 100,00

Metsä Tissue GmbH Tyskland 100,00

Metsä Tissue Hungary Kft. Ungern 100,00

Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH Tyskland 100,00

Metsä Tissue Ltd Storbritannien 100,00

OOO Metsä Tissue Ryssland 100,00


Katrinefors Kraftvärme AB 1) Sverige 50,00




METsä bOARD -KONCERNEN LandKoncernens

ägarandel, %

DOTTERFÖRETAG

Alrec Boiler Oy 1) Finland 24,92

BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH Tyskland 90,00

Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd Cypern 100,00

Metsa Board Americas Corporation USA 100,00

Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd Australien 100,00

Metsa Board Hong Kong Ltd Hong Kong 100,00

Metsa Board Ibéria S.A. Spanien 100,00

Metsa Board IBP (HK) Ltd Hong Kong 100,00

Metsa Board IBP China Ltd Kina 100,00

Metsa Board Italia S.r.l. Italien 100,00

Metsa Board Shanghai Ltd Kina 100,00

Metsa Board Singapore Pte Ltd Singapore 100,00

Metsa Board UK Ltd Storbritannien 100,00

Metsä Board Benelux n.v./s.a Belgien 100,00

Metsä Board CZ s.r.o. Tjeckien 100,00

Metsä Board Deutsche Holding GmbH Tyskland 100,00

Metsä Board Deutschland GmbH Tyskland 100,00

Metsä Board France S.A.S. Frankrike 100,00

Metsä Board Hungary Kft. Ungern 100,00

Metsä Board IBP Deals Americas Ltd USA 100,00

Metsä Board International Oy Finland 100,00

Metsä Board Ireland Ltd Irland 100,00

Metsä Board Kemi Oy Finland 100,00

Metsä Board Netherlands B.V. Holland 100,00

Metsä Board NL Holding B.V. Holland 100,00

Metsä Board Nordic A/S Danmark 100,00

Metsä Board Nordic AB Sverige 100,00

Metsä Board Polska Sp. Z o.o. Polen 100,00

Metsä Board Reinsurance AG Schweiz 100,00

Metsä Board Schweiz AG Schweiz 100,00

Metsä Board Sverige AB Sverige 100,00

Metsä Board Zanders GmbH Tyskland 100,00

Metsäliitto Energie GmbH Tyskland 80,00

M-real Hellas Ltd Grekland 51,00

M-real UK Holdings Ltd Storbritannien 100,00

M-real UK Services Ltd Storbritannien 100,00

OOO Metsä Board Ryssland 100,00

OOO Peterbox Ryssland 100,00

Oy Hangö Stevedoring Ab Finland 100,00


Äänevoima Oy 2) Finland 56,25

Ääneverkko Oy 2) Finland 56,25

1) En strukturerad sammanslutning, i vilken Metsä Board Oyj har inlösningsrätt och det är sannolikt att Metsä Board använder sin inlösningsrätt.


I not 4 presenteras förändringarna i innehavet i dotterföretag och gemensamma verksamheter.


INNEhAV UTAN bEsTäMMANDE INFLyTANDE

Innehav utan bestämmande inflytande, ägarandel, %

Innehav utan bestämmande infly-tande, andel av resultatet, milj. euro

Innehav utan bestämmande infly-tande, andel av eget kapital, milj.

euro

Betydande innehav utan bestämmande inflytande i koncernen Land 2014 2013 2014 2013 2014 2013

Metsä Fibre -koncernen Finland 39,21 39,15 65,0 60,9 323,0 303,6

Metsä Board -koncernen 1) Finland 57,47 57,19 35,6 15,3 114,9 127,1

Metsä Tissue -koncernen Finland 9,00 15,00 3,2 3,3 28,3 44,8

Övriga dotterföretag 0,0 0,0 0,8 0,8

103,8 79,5 467,0 476,3

1) Innehav utan bestämmandeinflytande, andel av rösterna 37,85 % (37,76).

I not 4 presenteras transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande.

sAMMANDRAG AV EKONOMIsK INFORMATION AV DOTTERFÖRETAG MED ETT bETyDANDE INNEhAV UTAN bEsTäMMANDE INFLyTANDE

Metsä Fibre -koncernen Metsä Board -koncernen Metsä Tissue -koncernen

2014 2013 2014 2013 2014 2013

Omsättning 1 295,7 1 314,0 2 008,4 2 019,3 1 012,8 1 004,0

Periodens resultat 165,8 154,5 68,5 64,1 31,8 16,5

Innehav utan bestämmande inflytande, andel av resultatet 65,0 60,9 35,6 15,3 3,2 3,3

Periodens totalresultat 161,3 136,6 21,0 18,8 19,0 12,7

Innehav utan bestämmande inflytande, andel av totalresultatet 58,1 54,9 11,1 -8,7 2,0 3,1

Innehav utan bestämmande inflytande, utbetalda dividender 24,9 24,9 17,0 11,3 1,6 2,3

Långfristiga tillgångar 752,6 860,8 1 250,4 1 337,4 654,8 673,4

Kortfristiga tillgångar 555,6 307,2 898,3 759,6 336,8 333,7

Långfristiga skulder 125,4 145,2 803,6 844,7 461,4 474,8

Kortfristiga skulder 276,3 164,3 503,8 402,8 245,6 260,2

Nettoförmögenhet 906,5 858,5 841,4 849,6 284,6 272,0

Nettokassaflöde från rörelsen 398,2 141,7 198,2 82,2 83,8 57,3

Nettokassaflöde från investeringsverksamheten 48,5 -26,8 3,5 -395,5 -35,1 -60,0

Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten -285,9 -114,5 -199,7 -102,0 -47,6 2,6

Förändring i kassa och banktillgodohavanden 160,8 0,4 2,0 -415,3 1,1 -0,1

De presenterade uppgifterna är definierade före koncernens interna elimineringar. Underkoncernernas interna poster har eliminerats. Uppgifterna har konsoliderats enligt koncernens segmentrapportering.

INTREssE- OCh sAMRIsKFÖRETAG


ANDELAR I INTREssE- OCh sAMRIsKFÖRETAG

1.1. 71,5 65,2

Andel av periodens resultat 16,4 9,6

Erhållna dividender -3,1 -3,2

Minskningar -2,5 -0,1

Omräkningsdifferenser -4,5 -0,1

31.12. 77,7 71,5

I REsULTATRäKNINGEN UppTAGNA bELOpp

Intresseföretag 15,4 8,7

Samriskföretag 1,0 0,9

Totalt 16,4 9,6

I bALANsRäKNINGEN UppTAGNA bELOpp

Intresseföretag 67,6 57,3

Samriskföretag 10,1 14,1

Totalt 77,7 71,5

I bokföringsvärdet för samriskföretag 31.12.2014 ingår goodwill om 1,3 miljoner euro (1,3) som är hänförligt till företaget ZAO HK Volo-godskie Lesopromyshlenniki.

UppGIFTER OM KONCERNENs MEsT bETyDANDE INTREssEFÖRETAG

Ägarandel, %

Milj. euro Bransch Land 2014 2013

Finsilva Oy Skogsbruk Finland 49,9 49,9


sAMMANDRAG AV EKONOMIsK INFORMATION AV MEsT bETyDANDE INTREssEFÖRETAG


FINsILVA Oy

Omsättning 19,6 18,3

Periodens resultat 29,7 15,7

Erhållna dividender från intresseföretaget 2,9 3,0

Långfristiga tillgångar 262,2 233,9

Kortfristiga tillgångar 15,5 12,5

Långfristiga skulder 145,4 139,7

Kortfristiga skulder 5,9 4,3

Nettoförmögenhet 126,5 102,5

Avstämning av intresseföretagets ekonomiska information mot koncernens bokförda balansvärde:

Koncernens andel av nettoförmögenheten 63,1 51,2

Intresseföretagets värde i koncernens balansräkning 63,1 51,2

Finsilva Oyj har i koncernbokslutet behandlats enligt kapitalandelsme-toden. Sammandraget är baserat på bokslutsuppgifterna uppgjorda enligt IFRS.

Koncernen har inga andra betydande intresseföretag.

sAMMANDRAG AV EKONOMIsK INFORMATION AV ÖVRIGA äN bETyDANDE INTREssEFÖRETAG


Koncernens andel av periodens resultat 0,6 0,9

Bokföringsvärde i koncernens balansräkning 4,5 6,2

SAMRISKFÖRETAG

Koncernen har inga betydande samriskföretag.

15. Finansiella tillgångar som kan säljas


Offentligt noterade aktieplaceringar 0,4 0,3

Icke-noterade aktieplaceringar 256,8 305,4

Totalt 257,1 305,7

Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och icke-noterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är base-rade på bokslutsdagens börsnoteringar.

Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intres-senter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset är vanligtvis lägre än marknadspriset.

Koncernen har rätt till en 5,2 procents andel av energin producerad av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kol-kraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dess-utom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.

Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medelta-let av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden som använts är 2,48 procent (3,9) och 6,48 pro-cent (6,9) för Olkiluoto 3 som är under byggnad. För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vil-ket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. För-ändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskul-den enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovi-sas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är 43,1 miljoner euro (47,8) och verkligt värde 249,6 miljoner euro (297,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 225,2 miljoner euro (283,4), varav B-serien 227,7 miljoner euro (276,9) och B2-serien -2,5 miljoner euro (6,5), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -6,6 miljoner euro (-4,7) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 19,0 mil-joner euro (7,2) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0).

Metsä Fibre sålde år 2014 totalt 170 000 B-aktier i Pohjolan Voima Oy för 75,0 miljoner euro. Aktierna berättigar till köp av ca 200 000 MWh elektricitet årligen från Teollisuuden Voima Oy:s anläggningar (OL1 och OL2).

Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro.

Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar den fria handeln med aktier till andra än intressenter. En känslighets-analys för bokföringsvärdet av aktierna i Pohjolan Voima har presente-rats i not 2.

Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för even-tuella nedskrivningar.

16. Övriga finansiella tillgångar


Långfristiga finansiella tillgångar som upptagits till verkligt värde via resultatet

1.1. 0,0 0,0

Ökningar 5,3 0,0

Förändring i verkligt värde -0,1 0,0

31.12. 5,3 0,0

Räntebärande lånefordringar

Av intresseföretag 2,1 2,0

Av övriga 6,6 6,9

Totalt 8,7 8,8

Räntefria fordringar

Förmånsbestämda pensionplaner (not 22) 4,8 9,0

Av övriga 1,0 1,3

Totalt 5,8 10,3

Övriga finansiella tillgångar totalt 19,7 19,1



17. Uppskjutna skatter

AVsTäMNING MOT bALANsEN 2014

Milj. euro 1.1.2014Bokfört i resultat-

räkningenBokfört i övrigt

totalresultatOmräknings-

differenserFörvärv/

Avyttringar 31.12.2014

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 21,9 -1,4 10,7 -0,2 0,0 30,9

Interna bidrag 9,4 -12,9 12,7 -0,1 0,0 9,0

Underskottsavdrag och övriga avdrag 24,0 4,7 0,0 -0,2 0,0 28,5

Finansiella instrument 15,0 -1,3 4,1 0,3 0,0 18,0

Övriga temporära skillnader 5,1 3,2 0,0 -0,3 0,0 8,0

Totalt 75,3 -7,6 27,4 -0,6 0,0 94,5

Kvittat mot uppskjutna skatteskulder -28,2 2,3 -3,9 0,1 0,0 -29,7

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 47,1 -5,3 23,5 -0,4 0,0 64,8

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

Pensionsåtaganden 1,5 0,3 -1,3 0,1 0,0 0,6

Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 146,3 -3,7 0,0 -3,0 0,0 139,6

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 79,2 -3,9 0,0 -0,1 0,0 75,3

Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 38,2 0,0 1,3 0,0 0,0 39,5

Finansiella instrument 0,5 -0,1 0,2 0,3 0,0 0,9

Säkring av eget kapital 0,0 5,5 0,0 -5,5 0,0 0,0

Övriga temporära skillnader 6,9 0,2 0,0 -2,7 0,0 4,4

Totalt 272,6 -1,6 0,1 -10,8 0,0 260,3

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -28,2 2,3 -3,9 0,1 0,0 -29,7

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 244,4 0,7 -3,8 -10,7 0,0 230,6

AVsTäMNING MOT bALANsEN 2013

Milj. euro 1.1.2013Bokfört i resultat-

räkningenBokfört i övrigt

totalresultatOmräknings-

differenserFörvärv/

Avyttringar 31.12.2013

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 25,9 -4,1 0,9 -0,8 0,0 21,9

Interna bidrag 14,3 -4,9 0,0 0,0 0,0 9,4

Underskottsavdrag och övriga avdrag 21,4 2,6 0,0 0,0 0,0 24,0

Finansiella instrument 18,5 -3,2 -0,1 -0,4 0,0 15,0

Övriga temporära skillnader 5,9 -1,5 0,0 0,7 0,0 5,1

Totalt 85,9 -11,0 0,9 -0,5 0,0 75,3

Kvittat mot uppskjutna skatteskulder -15,4 -11,8 -1,2 0,1 0,0 -28,2

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 70,6 -22,8 -0,3 -0,4 0,0 47,1

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

Pensionsåtaganden 0,4 0,1 1,0 0,0 0,0 1,5

Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 167,2 -16,6 0,0 -4,3 0,0 146,3

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 97,1 -17,9 0,0 0,0 0,0 79,2

Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 61,0 0,0 -22,8 0,0 0,0 38,2

Finansiella instrument 0,4 0,0 0,4 -0,2 0,0 0,5

Säkring av eget kapital 0,0 1,5 -1,1 -0,4 0,0 0,0

Övriga temporära skillnader 8,8 -1,9 0,0 0,0 0,0 6,9

Totalt 334,9 -34,8 -22,5 -4,9 0,0 272,6

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -15,4 -11,8 -1,2 0,1 0,0 -28,2

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 319,5 -46,6 -23,6 -4,9 0,0 244,4



Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra, ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattemyndighet.

Vid utgången av 2014 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 142,6 miljoner euro (112,9), av vilka bokförts uppskjutna skatte-fordringar om 28,5 miljoner euro (24,0). Dessa förluster har uppkom-mit närmast i Finland. Dessutom har skattemässiga förluster uppkom-mit i Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. Ledningen uppskat-tar, att företagen under kommade år genererar beskattningsbar inkomst, från vilka förlusterna kan avdras.

De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar 31.12.2014 utgjorde 1 207,1 miljoner euro (1 301,9). Dessa beskattningsbara nettoförluster har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland. På grund av Metsä Board -koncernens interna ägararrange-mang förfaller av dessa förluster 147,8 miljoner euro under åren 2015–2019 och 233,4 miljoner euro under åren 2020–2024. De obokförda skattemässiga fordringarna av nettoförlusterna uppgick 31.12.2014 till 286,6 miljoner euro (374,6).

Koncernen hade 31.12.2014 beskattningsbara nettoförluster på totalt 1 349,7 miljoner euro, varav 810,4 miljoner euro inte förfaller. Av förlusterna förfaller 220,6 miljoner euro under åren 2015–2019 och 318,7 miljoner euro under senare år.

18. Omsättningstillgångar


Omsättningstillgångar

Material och förnödenheter 310,1 293,6

Varor under tillverkning 39,2 40,8

Färdiga produkter 389,4 405,8

Förskottsbetalningar 35,4 35,4

Totalt 774,1 775,7

Under år 2014 bokfördes som kostnader 3,6 miljoner euro för att anpassa omsättningstillgångarnas bokföringsvärde till nettorealiseringsvärdet (0,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och tjänster”.

19. Kundfordringar och övriga fordringar


Räntebärande lånefordringar

Av intresseföretag 0,0 0,0

Av övriga 4,1 7,9

Totalt 4,1 7,9

Kundfordringar och övriga räntefria fordringar

Av intresse- och samriskföretag

Kundfordringar 3,0 1,8

Övriga fordringar 0,0 0,0

Resultatregleringar 0,2 0,3

3,2 2,1

Av övriga


Lånefordringar 0,4 0,0



679,0 693,0

Totalt 682,2 695,1

Kundfordringar och övriga fordringar totalt 686,3 703,0

OSÄKRA KUNDFORDRINGAR

I KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA hAR AVDRAGITs FÖLjANDE pOsTER


1.1. 5,6 5,2

Ökning 2,4 5,8

Minskning -2,5 -5,4

31.12. 5,4 5,6

Koncernen har år 2014 bokfört nedskrivningsförluster av kundford-ringar om 0,7 miljoner euro (1,1).

FÖRDELNING AV KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA


Icke förfallna 481,6 495,0

Förfallna

Under 30 dagar 83,9 52,2

31–60 dagar 5,6 7,2

61–90 dagar 3,2 0,0

91–180 dagar 2,1 0,9

Över 180 dagar 3,4 3,2

31.12. 579,8 558,5

20. Kassa och banktillgodohavanden

Milj. euroa 2014 2013

Placeringar till verkligt värde via resultatet 20,4 20,1

Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 565,5 280,6

Kontanter och bankkonton 362,0 153,7

Totalt 947,9 454,4




21. Eget kapital

FÖRäNDRINGAR I ANDELsKApITALET

Milj. euro AndelskapitalA-tilläggs-

andelskapitalB-tilläggs-

andelskapitalC-tilläggs-

andelskapital Totalt

Andelskapital 1.1.2014 153,3 418,1 83,3 0,0 654,7

Betalda andelsavgifter 4,9 28,2 27,6 60,6

Överfört från räntor 2,0 27,6 0,0 29,6

Kapitalbonus 0,0 1,8 0,0 1,8

Återbetalda andelar -4,1 -14,6 -3,8 -22,4

Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld 1,9 -3,0 -4,2 -5,2

Andelskapital 31.12.2014 158,1 458,1 103,0 0,0 719,1

Andelskapital 1.1.2013 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5

Betalda andelsavgifter 4,2 26,8 24,8 55,8

Överfört från räntor 1,8 24,3 0,0 26,0

Kapitalbonus 0,0 1,4 0,0 1,4

Återbetalda andelar -3,3 -13,5 -4,6 -21,4

Överfört till B-tilläggsandelskapital 14,4 -14,4 0,0

Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld 2,7 -0,8 -7,2 3,8 -1,5

Andelskapital 31.12.2013 153,3 418,1 83,3 0,0 654,7

FÖRäNDRING I DEN DEL sOM ÖVERFÖRTs TILL KORTFRIsTIG FINANsIERINGssKULD

Milj. euro AndelskapitalA-tilläggs-

andelskapitalB-tilläggs-

andelskapitalC-tilläggs-

andelskapital Totalt

31.12.2014 48,2 139,6 31,4 0,0 219,1

Förändring -1,9 3,0 4,2 5,2

31.12.2013 50,1 136,6 27,2 0,0 213,9

Förändring -2,7 0,8 7,2 -3,8 1,5

31.12.2012 52,8 135,7 20,0 3,8 212,3

FOND FÖR VERKLIGT VäRDE OCh ÖVRIGA FONDER


Fond för verkligt värde 40,9 61,6

Uppskrivningsfond 1,2 1,2

Omvärderingsöverskott 94,9 94,9

Reservfond 68,1 65,7

Fonder enligt stadgarna 0,1 0,1

Fond för investerat fritt eget kapital 1,6 1,6

Totalt 206,7 224,9


ANDELSKAPITAL

Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som med-lemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.

TILLÄGGSANDELAR

Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Till-läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsan-delarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av tilläggsandelar och om betalning och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos sty-relse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varan-dra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande känne-tecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900 miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljo-ner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekono-miska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.

En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsande-lar.

Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission, enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fast-ställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.

En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsan-delar.

Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som bestämdes av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskur-sen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen för Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades ingen tilläggsränta våren 2013.

Rätten till tilläggsränta behandlades som ett inbäddat derivat enligt IAS 39. Skulden avvecklades under våren 2013.

Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, över-skottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om andelslag i kapitel 8 paragraferna 3–5. För återbetalning av tilläggsande-lar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen användas.

OMRÄKNINGSDIFFERENSER

Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferen-ser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bok-slut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräknings-differenser.

FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE

Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella till-gångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring av kassaflöden.

UPPSKRIVNINGSFOND

Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och värdepapper i långfristiga tillgångar.

OMVÄRDERINGSÖVERSKOTT

Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verk-liga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna.

RESERVFOND OCH FONDER ENLIGT STADGARNA

Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige.

FOND FÖR INVESTERAT FRITT EGET KAPITAL

Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital.

RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITALET

Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om totalt 45,7 miljoner euro skall betalas (44,5 miljoner euro år 2013). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansierings-kostnader uppgick år 2014 till 10,4 miljoner euro (9,8).


ÖVRIGT TOTALREsULTAT EFTER sKATT 2014


Milj. euroOmräknings-

differens

Fond för verkligtvärde och

övriga fonderBalanserade

vinstmedel Totalt

Innehav utanbestämmande


totalt

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer -28,9 -28,9 -15,8 -44,7

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet 7,3 7,3 4,6 11,9

Säkring av kassaflödet

Säkring av valutaflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital -15,0 -15,0 -15,8 -30,8

bokförda som justeringar till omsättningen 4,2 4,2 5,7 9,9

Säkring av ränteflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital 0,5 0,5 -0,9 -0,4

bokförda som justeringar till finansposterna 0,0 0,0 0,0 0,0

Säkring av råvaror


bokförda som justeringar till inköpen 1,1 1,1 2,1 3,1

Totalt -9,8 -9,8 -10,0 -19,7

Finansiella tillgångar som kan säljas

vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde 7,3 7,3 4,5 11,8

överfört till övriga rörelseintäkter -24,6 -24,6 -30,9 -55,4

Totalt -17,3 -17,3 -26,3 -43,6

Omräkningsdifferenser -23,3 -23,3 -15,7 -39,0

Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar -4,3 -4,3 -4,3

Andel av samriskföretagets övriga totalresultat -4,4 -4,4 -4,4

Totalt -32,0 -32,0 -15,7 -47,7

Övriga poster 0,1 0,1 0,2 0,3

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet 0,0 6,5 6,5 8,8 15,3

Övrigt totalresultat efter skatt -32,0 -20,5 -21,4 -74,0 -54,1 -128,2

ÖVRIGT TOTALREsULTAT EFTER sKATT 2013


Milj. euroOmräknings-

differens

Fond för verkligtvärde och

övriga fonderBalanserade

vinstmedel Totalt

Innehav utanbestämmande


totalt

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 4,9 4,9 -2,5 2,4

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet -0,9 -0,9 0,8 -0,1

Säkring av kassaflödet

Säkring av valutaflödet


bokförda som justeringar till omsättningen 1,1 1,1 1,5 2,5

Säkring av ränteflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital 5,1 5,1 0,4 5,6

bokförda som justeringar till finansposterna 0,9 0,9 1,2 2,1

Säkring av råvaror

vinster och förluster bokförda mot eget kapital -0,7 -0,7 0,5 -0,2

bokförda som justeringar till inköpen -3,7 -3,7 -4,2 -7,9

Totalt 1,0 1,0 -3,5 -2,5

Finansiella tillgångar som kan säljas

vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde -27,6 -27,6 -30,3 -57,9

överfört till övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Totalt -27,6 -27,6 -30,3 -57,9

Omräkningsdifferenser -14,5 -14,5 -7,6 -22,1

Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar 1,6 1,6 0,2 1,8

Andel av samriskföretagets övriga totalresultat 0,0 0,0 0,0

Totalt -12,9 -12,9 -7,4 -20,3

Övriga poster -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet -0,1 9,6 9,5 12,8 22,3

Övrigt totalresultat efter skatt -13,0 -17,0 3,9 -26,1 -30,2 -56,2


22. Pensionsåtaganden

Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensions-planer.

pLANER FÖR ERsäTTNINGAR EFTER AVsLUTAD ANsTäLLNING


Skulder i balansräkningen

Förmånsbestämda pensionsplaner 176,8 143,8

Avgiftsbestämda pensionsplaner 8,0 10,6

Skulder i balansräkningen totalt 184,8 154,4

Förmånsbestämda pensionsplaner

Skulder i balansräkningen 176,8 143,8

Överfonderade planer i balansräkningens tillgångar -4,8 -9,0

Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner totalt 172,0 134,8

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tysk-land, Storbritannien, Finland och Sverige.

I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensions-planer. Planerna beviljar en ålders-, invaliditets- och efterlevandepen-sion utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjäns-temän, den högsta ledningen och tidigare ägare av lokala bolag som är berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storle-ken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pension måste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i 25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsår efter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbe-stämda planerna i Tyskland är ofonderade.

De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de perso-ner som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställ-ningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fon-

der, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är berättigade till dessa. Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fon-dens investeringskommitté.

I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras som förmånsbestämda planer. Pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimen-haltijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invalidi-tets- och efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyd-det. Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsstiftelsen. Till-gångarna i pensionsstiftelsen har placerats i fastigheter, koncernbolagens aktier och andelar samt i övriga noterade aktier och skuldebrev. Dessutom har pensionsstiftelsen skuldebrevsfordringar hos koncernen samt bankdepositioner. Ledamöterna i Metsä Groups led-ningsgrupp har därtill ett förmånsbestämt pensionsavtal med en fast-ställd pensionsålder på 62 år. Storleken på pensionen är högst 60 pro-cent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas uti-från den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till ett fribrev om anställ-ningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invalidi-tetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med infla-tionsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga fak-torer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonde-rad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring.

Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Hol-land, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz.

sIFFRORNA I bALANsRäKNINGEN


Nuvärdet av fonderade åtaganden 167,5 138,8

Det verkliga värdet av systemets tillgångar -151,9 -134,0

Underskott på fonderade åtaganden 15,5 4,9

Nuvärdet av ofonderade åtaganden 156,5 130,0

Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner totalt 172,0 134,8

Nettoskuld i balansräkningen 172,0 134,8



äNDRINGAR I FÖRMÅNsbEsTäMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RäKENsKApspERIODEN 2014

Milj. euroÅtagandets

nuvärde

System-tillgångarnas

verkliga värde Totalt

1.1.2014 268,8 -134,0 134,8

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring 3,7 0,0 3,7

Administrativa utgifter 0,0 0,0 0,0

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 9,4 -5,4 4,0

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring -0,2 0,0 -0,2

Vinster (-) och förluster på grund av åtagan-dets uppfyllande 0,0 0,0 0,0

Poster i räkenskapsperiodens resultat 12,9 -5,3 7,6

Poster på grund av omdefinitionen

Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekost-naden eller ränteinkomsten 0,0 -6,6 -6,6

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden 1,2 0,0 1,2

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden 53,3 0,0 53,3

Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster -4,0 0,0 -4,0

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat 50,4 -6,6 43,8

Omräkningsdifferenser 4,0 -6,0 -2,1

Betalningar

Från arbetsgivare 0,0 -5,2 -5,2

Från dem som deltar i systemet 0,0 -0,1 -0,1

Betalningar för planerna

Utbetalda förmåner -12,0 5,3 -6,6

Uppfyllda åtaganden -0,2 0,0 -0,3

31.12.2014 323,9 -151,9 172,0

sAMMANsäTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNsbEsTäMDA ÅTAGANDEN OCh pLANER pER LAND 2014

Milj. euro Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt

Nuvärde för åtagandet 135,5 95,7 51,1 19,9 21,7 323,9

Det verkliga värdet av systemets tillgångar 0,0 -100,5 -35,6 0,0 -15,8 -151,9

Totalt 135,5 -4,8 15,5 19,9 5,9 172,0

sAMMANsäTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNsbEsTäMDA ÅTAGANDEN OCh pLANER pER LAND 2013

Milj. euro Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt

Nuvärde för åtagandet 108,2 79,3 42,9 20,7 17,6 268,8

Det verkliga värdet av systemets tillgångar 0,0 -88,3 -32,9 0,0 -12,8 -134,0

Totalt 108,2 -9,0 10,0 20,7 4,8 134,8

äNDRINGAR I FÖRMÅNsbEsTäMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RäKENsKApspERIODEN 2013

Milj. euroÅtagandets

nuvärde

System-tillgångarnas

verkliga värde Totalt

1.1.2013 261,3 -122,2 139,1

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring 4,5 0,0 4,5

Administrativa utgifter 0,0 0,1 0,1

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 9,5 -4,8 4,8

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring 0,6 0,0 0,6

Vinster (-) och förluster på grund av åtagan-dets uppfyllande -3,3 3,7 0,3

Poster i räkenskapsperiodens resultat 11,3 -1,0 10,2

Poster på grund av omdefinitionen

Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekost-naden eller ränteinkomsten 0,0 -12,9 -12,9

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden -0,4 0,0 -0,4

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden 11,0 0,0 11,0

Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster -0,4 0,0 -0,4

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat 10,1 -12,9 -2,7

Omräkningsdifferenser -3,4 2,2 -1,2

Betalningar

Från arbetsgivare 0,0 -4,2 -4,2

Från dem som deltar i systemet 0,0 -0,1 0,0

Betalningar för planerna

Utbetalda förmåner -11,0 4,3 -6,7

Uppfyllda åtaganden 0,4 -0,1 0,3

31.12.2013 268,8 -134,0 134,8

Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för ledningsgruppen.


VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2014

Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder

Diskonteringsränta, % 1,0–2,0 3,55 0,4–2,07 2,8 1,27–4,1

Löneökning, % 3,0 2,0 2,0–3,81 3,0 1,0–3,8

Pensionsökning, % 2,0 2,6–3,4 2,1 1,5 1,0–3,5

Medellivslängd

Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Män 21,1 22,9 19,0 20,0 17,2–21,4

Kvinnor 25,4 24,8 24,7 24,0 23,0–24,3

Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut

Män 23,9 24,3 20,6 20,1 17,2–25,7

Kvinnor 28,0 26,3 26,4 22,8 23,0–27,2

VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2013

Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder

Diskonteringsränta, % 3,15 4,45 1,4–3,75 4,0 2,25–4,1

Löneökning, % 3,0 2,4 0,0–3,5 2,8 1,0–3,75

Pensionsökning, % 2,0 2,8–3,6 2,1 2,0 2,0–3,5

Medellivslängd

Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Män 21,0 22,0 19,0 19,7 17,2–21,5

Kvinnor 25,3 24,2 24,7 22,8 23,0–24,3

Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut

Män 23,8 23,4 20,6 21,7 17,2–25,7

Kvinnor 27,9 25,7 26,4 24,2 23,0–27,2

Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfaren-heter inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid 65 års ålder.

DE FÖRMÅNsbEsTäMDA ÅTAGANDENAs KäNsLIGhET FÖR äNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2014

Effekt på det förmånsbestämda åtagandet

Ändring i antagandet Ökning Minskning

Diskonteringsränta 0,5 % Minskning med 7,5 % Ökning med 8,4 %

Löneökning 0,5 % Ökning med 1,0 % Minskning med 0,9 %

Pensionsökning 0,5 % Ökning med 5,8 % Minskning med 5,5 %

Ett års ökning i antagandet Ett års minskning i antagandet

Förväntad medellivslängd Ökning med 4,6 % Minskning med 4,5 %

DE FÖRMÅNsbEsTäMDA ÅTAGANDENAs KäNsLIGhET FÖR äNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2013

Effekt på det förmånsbestämda åtagandet

Ändring i antagandet Ökning Minskning

Diskonteringsränta 0,5 % Minskning med 7,5 % Ökning med 8,3 %

Löneökning 0,5 % Ökning med 1,1 % Minskning med 1,1 %

Pensionsökning 0,5 % Ökning med 5,3 % Minskning med 5,3 %

Ett års ökning i antagandet Ett års minskning i antagandet

Förväntad medellivslängd Ökning med 4,2 % Minskning med 4,2 %

Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte sanno-likt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella anta-ganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen. I känslighetsanalysen har samma metoder och antaganden gjorts som år 2013.



TILLGÅNGARNA I pLANERNA bEsTÅR AV FÖLjANDE pOsTER 2014

Milj. euro Noterade Onoterade Totalt %

Egetkapitalinstrument 2,3 0,5 2,9 1,9

Skuldinstrument 2,7 16,2 19,0 12,5

Fastigheter 0,0 6,8 6,8 4,5

Godkända försäkringar 0,0 9,0 9,0 5,9

Likvida medel 1,5 0,0 1,5 1,0

Investeringsfonder 105,5 0,0 105,5 69,4

Tillgångar i försäkringsbolagen 0,0 7,3 7,3 4,8

Totalt 112,1 39,9 151,9 100,0

TILLGÅNGARNA I pLANERNA bEsTÅR AV FÖLjANDE pOsTER 2013

Milj. euro Noterade Onoterade Totalt %

Egetkapitalinstrument 2,8 0,2 3,0 2,3

Skuldinstrument 3,1 15,9 19,0 14,1

Fastigheter 0,0 6,5 6,5 4,9

Godkända försäkringar 0,0 6,6 6,6 4,9

Likvida medel 3,0 0,0 3,0 2,2

Investeringsfonder 91,6 0,0 91,6 68,3

Tillgångar i försäkringsbolagen 0,0 4,3 4,3 3,2

Totalt 100,5 33,5 134,0 100,0

Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto Osuus-kunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt A- och B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 2,6 miljoner euro (1,9).

De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan.

TILLGÅNGARNAS VOLATILITET

Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklas-siga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna består i Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från före-tag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker.

ÄNDRINGAR I AVKASTNINGEN PÅ MASSKULDEBREVSLÅNEN

Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompen-serar detta till en viss del.

INFLATIONSRISK

Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade, och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög infla-tion). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta) eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad inflation ökar underskottet.

FÖRVÄNTAD MEDELLIVSLÄNGD

Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivs-längden ökar därmed åtagandena enligt planerna.

Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad anställning förväntas bli 11,5 miljoner euro under 2015.

Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4).

23. Avsättningar

Milj. euroAvsättning för

omstruktureringAvsättning för

miljökostnaderÖvriga

avsättningar Totalt

1.1.2014 11,8 28,2 13,2 53,2

Omräkningsdifferens -0,2 -0,4 -0,4 -1,0

Ökning av avsättningar 13,2 0,9 3,0 17,1

Ianspråktagna avsättningar -7,8 -10,2 -2,5 -20,4

Återföring av outnyttjade avsättningar -0,1 0,0 -1,1 -1,2

Diskonteringsinverkan 0,0 0,2 0,0 0,2

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning 0,0 0,0 -0,5 -0,5

31.12.2014 16,9 18,7 11,7 47,3


Långfristiga 33,4 19,3

Kortfristiga 14,0 33,9

Totalt 47,3 53,2

Den mest betydande ökningen hänför sig till omorganiseringen på fabriken i Metsä Board Sverige AB. Avsättningen gjordes i december 2014 och uppgick till 12,9 miljoner euro. Återföringen av outnyttjade avsättningar om 1,1 miljoner euro är gjord av Metsä Board och hänför sig till en återförd hyresavsättning i England.

Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2017.


24. Låneskulder

RäNTEbäRANDE LÅNEsKULDER

Milj. eurobALANsVäRDE

2014bALANsVäRDE

2013

LÅNGFRIsTIGA RäNTEbäRANDE LÅNEsKULDER

Masskuldebrevslån 410,3 189,3

Lån av kreditinstitut 708,3 1 075,1

Pensionslån 234,9 272,5

Finansiella leasingskulder 16,3 33,9

Övriga skulder 3,6 53,5

Totalt 1 373,3 1 624,3

KORTFRIsTIGA RäNTEbäRANDE LÅNEsKULDER

Kortfristig andel av långfristiga skulder 308,3 137,1

Kortfristiga skulder 0,0 3,1


Totalt 528,9 356,9

Tillgångar som innehas till försäljning 2,1 0,0

Räntebärande låneskulder totalt 1 904,3 1 981,3

RäNTEbäRANDE FINANsIERINGsTILLGÅNGAR

Milj. eurobALANsVäRDE

2014bALANsVäRDE

2013

LÅNGFRIsTIGA RäNTEbäRANDE FINANsIERINGsTILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet 5,3 0,0


Totalt 13,9 8,8

KORTFRIsTIGA RäNTEbäRANDE FINANsIERINGsTILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet 20,4 20,1


Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 565,5 280,6

Kontanter och bankkonton 362,0 153,7

Totalt 952,0 462,3

Tillgångar som innehas till försäljning 0,2 0,0

Räntebärande finansieringstillgångar totalt 966,1 471,1

Räntebärande nettoskuld totalt 938,2 1 510,2

MAssKULDEbREVsLÅN

Milj. euro Ränta, % 2014 2013

2004–2020 9,000 15,3 15,3

2012–2017 5,125 174,2 174,1

2014–2019 4,000 220,7 0,0

410,3 189,3


FINANsIELLA LEAsINGsKULDER, FÖRFALLOTIDER


MINIMILEAsINGAVGIFTER

under 1 år 21,9 7,1

1–2 år 2,4 21,5

2–3 år 2,1 1,8

3–4 år 1,9 1,5

4–5 år 2,7 1,3

Över 5 år 9,1 10,2

Totalt 40,1 43,4

Framtida finansiella kostnader 2,6 3,2

Nuvärde av minimileasingavgifter 37,4 40,2

Nuvärde av minimileasingavgifter

under 1 år 21,1 6,3

1–2 år 2,0 20,8

2–3 år 1,7 1,5

3–4 år 1,6 1,2

4–5 år 2,5 1,1

Över 5 år 8,5 9,2

Totalt 37,4 40,2

De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Ääne-voima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10–15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp.

25. Övriga skulder


RäNTEFRIA sKULDER TILL ÖVRIGA

Erhållna förskott 1,0 1,9



Totalt 5,5 6,7

26. Leverantörsskulder och övriga skulder


RäNTEFRIA sKULDER TILL INTREssEFÖRETAG

Leverantörsskulder 4,7 4,0


Totalt 5,3 4,5

RäNTEFRIA sKULDER TILL ÖVRIGA





Totalt 934,6 747,9

Leverantörsskulder och övriga skulder totalt 940,0 752,4


27. Hantering av finansiella risker

De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kon-trolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot bety-dande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.

Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finan-siering och som verkar som koncernens interna bank. Metsäliitto Osuuskunta äger 100 procent av företaget. Finansieringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Group Treasury som svarar för koncernbo-lagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansie-ringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kun-skapscenter för finansieringsärenden.

VALUTARISK

Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräknings-risker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutaris-ker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försälj-ningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valuta-flödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller för-utsägbara valutaflödet.

US-dollarn, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvud-valutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en nega-tiv effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, DKK, NOK, PLN och RUB. Inverkan av en försvagning av ryska rubeln är olika inom olika koncernföretag: av den direkta valutaflödespositionen är rubelns andel bara cirka 2 procent. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflö-despositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptio-ner används.

Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säk-ringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräk-ningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödes-positionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,8 månader säkrats (2013: 4,6). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 4,0 månader (3,2), varav säkringsredovisningens andel uppgick till

2,8 månader (3,5). Säkringsgraden för den svenska kronan var 7,6 månader (8,2), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,3 månader (4,5) och pundets säkringsgrad var 4,7 månader (4,9), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (1,9). Med de säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödes-positionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 105 procent (94) säkrats.

Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säk-rats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdiffe-renser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balans-räkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapi-talets position var i genomsnitt 9 procent (10) säkrat under räkenskaps-perioden och vid slutet av perioden 8 procent (10). Den låga säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor och polska zlotyn för tillfället har upphört.

Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR till-lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapo-sitionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger riskli-miterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbo-lagens valutaflödesrisker är 15,5 miljoner euro (19,0) och summan av koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 4,3 miljoner euro (5,7). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 3,9 miljoner euro (4,6).

VALUTAFLÖDE OCh säKRING

VALUTAFLÖDE, NETTO säKRING, MÅN.

EUR Säkring 31.12 Medeltal

USD 835,2 -278,6 4,0 3,8

GBP 299,6 -117,9 4,7 5,3

SEK -365,9 231,7 7,6 8,0

NOK 94,7 -29,6 3,7 3,4

DKK 78,4 -24,4 3,7 4,1

Övrig lång 82,2 -27,0 3,9 3,9

Övrig kort -40,1 3,0 0,9 2,0

Totalt 2014 1 796,1 -712,2 4,8 4,9

Totalt 2013 1 411,3 -546,1 4,6 4,4

säKRING AV NETTOINVEsTERINGAR I UTLäNDsKA bOLAG

EGET KApITAL säKRING, %

EUR Säkring 31.12 Medeltal

GBP 77,9 -55,6 71,0 75,0

SEK 449,2 0,0 0,0 0,0

Övriga 129,3 0,0 0,0 0,0

Totalt 2014 656,4 -55,6 8,0 9,0

Totalt 2013 691,1 -70,0 10,0 10,0



RÄNTERISK

Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskpolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och kon-cernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att opti-mera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebe-lagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låne-portföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansie-ring med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat. För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner.

Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden är 12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansierings-policyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenhe-terna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av året till 18,8 månader (20,9). Under räkenskapsperioden har räntebind-ningstiden varierat mellan 18 och 25 månader (19–24). Enligt lånepo-sitionen i slutet av år 2014 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt sjunker med 1,0 miljon euro (stiger med 2,3).

Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeför-ändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att till-lämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens mark-nadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. Koncernen tilläm-par säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via ränte- och valutaswapavtal har konverterats till finansie-ring med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovis-ning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid bokslutstillfället 464,6 miljoner euro (822,7). Av derivatportföljen rik-tades en andel på 439,3 miljoner euro (659,2) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 25,3 miljoner euro (163,5). Ränteswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 6 år (1–7).

RäNTERIsK

2014 2013

Lånebelopp, milj. euro 1 683 1 767

Räntebindningstid, mån. 18,8 20,7

Medelränta, % 4,0 4,5

Räntekänslighet, milj. euro -1,0 2,3

Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.

REFINANsIERING AV LÅN

Milj. euro TOTALT

1–4/2015 437

5–8/2015 105

9–12/2015 150

2016 254

2017 223

2018 210

>2018 304

Totalt 1 683

RÅVARURISK

För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tilläm-pas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas, lätt brännolja och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Group Treasury.

Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säk-ringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med koncernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneu-ropeiska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkrings-nivå från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders perioden. För elsäkringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säk-ringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposi-tion.

Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveran-sernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakli-gen med fysiska avtal till fast pris. Utgångspunkten för prisrisksäk-ringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue använder säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisris-ken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en risk-policy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser.

Av elsäkringarna har cirka 40 procent (39) verkställts med fysiska leveransavtal och 60 procent (61) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 pro-cent (99) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har cirka 80 procent (72) verkställts med fysiska leveransavtal och 20 pro-cent (28) med så kallade finanssäkringar.


Metsä Group har börjat säkra prisrisken för dieselbränsle i anslut-ning till sjöfrakter, eftersom priset på dieselbränsle och därmed logistik-kostnaderna är förknippade med osäkerhet på grund av svaveldirektivet som trädde i kraft från början av år 2015. Koncernbolagen inom Metsä Group har säkrat prisrisken för år 2015 med så kallade finansavtal, och säkringsredovisningen är anpassad till IFRS

Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Tissue och Metsä Board befintliga massaderivat.

säKRING AV ELpRIsRIsK, 31.12

GWh 2014 2013

Elposition, netto 2015 1 328,0 1 317,4

Säkring av elposition 2015 1 419,6 1 485,0

Säkringsgrad i slutet av året, % 107 113

Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföreta-gens elproduktion.

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjlighe-terna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditets-reserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent av de första 12 månadernas och 50–100 procent av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent av koncer-nens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 25 procent måste sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncer-nens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikvi-ditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen.

Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruk-tur. Finansarrangemangen under år 2013–2014 har i en betydande utsträckning balanserat lånematuriteten. Under år 2014 har likviditets-reserven också stärkts tack vare nya instrument för finansiering av rörel-sekapitalet samt av ett gott operativt kassaflöde.

Metsä Board emitterade i mars ett masskuldebrevslån på 225,0 mil-joner euro utan säkerhet. Lånet förfaller 2019. I mars ingick Metsä Board även ett nytt syndikerat kreditavtal utan säkerhet. Det nya arrangemanget består av ett lån på 150,0 miljoner euro och en kreditli-mit på 100,0 miljoner euro, som förfaller i mars 2018. Intäkterna av finansieringsarrangemangen användes huvudsakligen till en tidigarelagd återbetalning av det lån på 350,0 miljoner euro mot säkerhet som skulle förfalla 2016. Med den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kre-ditlimiten på 100,0 miljoner euro som skulle förfalla 2015.

Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 725,0 miljoner euro (1 184,4) varav 777,1 miljoner euro (735,7) i bindande långfristiga kre-ditlöften och 947,9 miljoner euro (452,7) i likvida medel och place-ringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företags-bevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 173,3 miljoner euro (174,7). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram omdimen-sionerades under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av 2014 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för åren 2014–2015. Av långfristiga lån och kre-ditlöften sträcker sig 13 procent (5) över en period om 12 månader och 38 procent (34) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genomsnittliga maturitet är 3,2 år (3,3). Den kortfristiga finansiering-ens andel av koncernens räntebelagda skulder är 12 procent (11).

MOTPARTSRISK

De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda grän-ser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finan-sieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavan-den och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas eko-nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna.

Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser. Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kredit- och ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditför-säkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncer-nens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och defi-nierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanterings-policyn.

I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 17,0 procent (17,7), varav 0,4 procent (0,1) mellan 90 och 180 dagar och 0,6 procent (1,5) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalning-arna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betal-ningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förkla-ringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i noterna till bokslutet.

Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Sverige, Belgien, Polen, Frankrike, USA och Holland. De 10 största länderna representerar cirka 71 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen


för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd före-tagsgrupp) ligger på 5 procent (7) av de totala kundfordringarna i slutet av år 2014. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda före-tag eller samägda företagsgrupper) är 28 procent av de totala kundford-ringarna (30). I slutet av år 2014 var största delen av koncernens kund-fordringar säkrade.

HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR

Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla för-hållanden, oberoende av branschens cykliska karaktär. För kapitalstruk-turen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvärden som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollut-skott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.

Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsätt-ningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna).

DE NyCKELTAL sOM bEsKREV KApITALsTRUKTUREN 31.12.2014 OCh 31.12.2013 VAR:


Nettoskuldsättningsgrad, % 46 77

Soliditet, % 37,9 37,9

Räntebärande främmande kapital 1 904,3 1 981,3

- räntebärande finansieringstillgångar 966,1 471,1

Räntebärande nettoskuld 938,2 1 510,2

Eget kapital 1 590,3 1 482,9

+ innehav utan bestämmande inflytande 467,0 476,3

Totalt 2 057,3 1 959,2

Balansomslutning 5 447,0 5 191,3

- erhållna förskott 15,7 17,3

Totalt 5 431,3 5 174,0

Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2014 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.

I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekono-miska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvars-förbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2014 och 2013 inom de gränser som avtalats i låneavtalen.

I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angå-ende nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att for-dra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inver-kan på den ekonomiska ställningen.


KäNsLIGhETsANALys FÖR MARKNADsRIsKER 31.12.

INVERKAN pÅ pOsITION AV EGET KApITAL OCh FLÖDEspOsITION

Inverkan på finansieringstill-gångar och skulder

Inverkan på position av eget kapital

Inverkan på position av eget kapital inkl. säkring

Inverkan på årligt kassaflöde

Inverkan på årligt kassaflöde inkl. säkring

Milj. euro 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013

RäNTERIsK (MARKNADsRäN-TORNA +100 bp)

Resultatpåverkan 0,8 1,6 1,0 -2,3 9,3 11,5

Övrig inverkan på eget kapital 7,5 12,2

RÅVARURIsK (ELpRIsET +20 %)

Resultatpåverkan 0,1 0,0 -5,6 -5,0 7,4 7,3

Övrig inverkan på eget kapital 12,9 12,3

VALUTARIsK (UsD -10 %)

Resultatpåverkan -1,4 -8,9 -83,5 -47,1 -55,7 -34,3

Övrig inverkan på eget kapital 19,7 13,6 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2

VALUTARIsK (Gbp -10 %)

Resultatpåverkan 3,5 2,9 -30,0 -27,6 -18,2 -16,4

Övrig inverkan på eget kapital 10,3 10,7 -7,8 -8,6 -1,8 -1,6

VALUTARIsK (sEK -10 %)

Resultatpåverkan -3,6 -2,7 36,6 34,6 13,4 11,0

Övrig inverkan på eget kapital -13,0 -12,6 -44,9 -45,8 -44,9 -45,8

poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna/minskning av skulderna/ökning av kassaflödetposter med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna/ökning av skulderna/minskning av kassaflödet

Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Kon-cernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en för-svagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valu-torna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposi-tion. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkning-arna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skil-jer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rap-porteringsperioden.

Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för rän-torna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositio-nen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Bero-ende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inver-kan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolide-ringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetyd-lig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv.


AMORTERING AV LÅN OCh FINANsKOsTNADERNAs KAssAFLÖDE 31.12.2014

Milj. eurobALANs-

VäRDE 2015 2016 2017 2018 2019 2020–

Masskuldebrevslån 410,3

Amortering 0,0 0,0 -174,2 0,0 -220,7 -15,3

Finansiell kostnad -19,4 -19,4 -19,4 -10,4 -10,4 -1,4

Lån av kreditinstitut 891,5

Amortering -183,2 -60,3 -102,3 -281,2 -212,3 -52,3


Pensionslån 287,9

Amortering -53,1 -111,7 -32,6 -32,6 -32,6 -25,3


Finansiella leasingskulder 37,4

Amortering -21,1 -2,0 -1,7 -1,6 -2,5 -8,5


Övriga långfristiga räntebärande skulder 54,5

Amortering -50,9 -2,7 0,0 0,0 0,0 -0,9

Finansiell kostnad -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Långfristiga totalt 1 681,6

amorteringar år 2015 -308,3

Långfristiga räntebärande i balansen 1 373,3

Amortering -308,3 -176,6 -310,9 -315,4 -468,2 -102,2


Kortfristiga räntebärande skulder 220,6

Amortering -220,6

Finansiell kostnad -10,4

Skulder hänförliga till tillgångar som innehar till försäljning 2,1

Amortering -2,1

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 971,0

Amortering -965,4 -5,4 -0,1 0,0 0,0 -0,1

Totalt 2 875,3

Amortering -1 496,4 -182,0 -311,0 -315,4 -468,2 -102,3


Borgensansvar 29,8 -13,5 -12,0 -1,7 -0,3 -0,1 -2,2

Derivatskulder

Ränteswapavtal -7,1 -4,7 -1,9 -0,7 0,3 0,0

Valutaderivat -1 418,0

Råvaruderivat -13,5 -3,7 -0,9 -0,3 0,0 0,0

Totalt 47,9 -1 438,6 -8,4 -2,9 -1,0 0,3 0,0

Derivatfordringar

Valutaderivat 1 402,3

Råvaruderivat 3,0

Totalt 4,1 1 405,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivatinstrumentens nettokassaflöde -33,3 -8,4 -2,9 -1,0 0,3 0,0


AMORTERING AV LÅN OCh FINANsKOsTNADERNAs KAssAFLÖDE 31.12.2013

Milj. eurobALANs-

VäRDE 2014 2015 2016 2017 2018 2019–

Masskuldebrevslån 189,3

Amortering 0,0 0,0 0,0 -174,1 0,0 -15,3


Lån av kreditinstitut 1 138,4

Amortering -63,4 -183,0 -401,5 -102,5 -132,3 -255,8


Pensionslån 335,6

Amortering -63,1 -37,7 -111,7 -32,6 -32,6 -58,0


Finansiella leasingskulder 40,2

Amortering -6,3 -20,8 -1,5 -1,2 -1,1 -9,2


Övriga långfristiga räntebärande skulder 57,9

Amortering -4,4 -49,9 0,0 0,0 0,0 -3,6

Finansiell kostnad -0,8 -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0

Långfristiga totalt 1 761,4

amorteringar år 2014 -137,1

Långfristiga räntebärande i balansen 1 624,3

Amortering -137,1 -291,4 -514,7 -310,4 -166,0 -341,8


Kortfristiga räntebärande skulder 219,8

Amortering -219,8

Finansiell kostnad -9,8

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 767,9

Amortering -761,2 -4,5 -2,0 -0,1 0,0 -0,1

Totalt 2 749,1

Amortering -1 118,1 -295,9 -516,7 -310,5 -166,0 -341,9


Borgensansvar 27,1 -9,4 -6,3 -8,3 -0,3 -0,2 -2,7

Derivatskulder

Ränteswapavtal -6,9 -6,8 -4,4 -1,9 -0,8 0,0

Valutaderivat -1 212,1

Råvaruderivat -7,3 -4,7 -2,5 -0,2 0,0 0,0

Totalt 31,1 -1 226,3 -11,5 -6,9 -2,1 -0,8 0,0

Derivatfordringar

Valutaderivat 1 214,7

Totalt 2,4 1 214,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivatinstrumentens nettokassaflöde -11,6 -11,5 -6,9 -2,1 -0,8 0,0


FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING

Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skydds-instrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.

31.12.2014

Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållasMycket sannolika

valutakassaflödenAvtalsbaserade

räntekassaflödenMycket sannolika varukassaflöden

Q 1 170,9 -2,5 -24,0

Q 2 125,9 -1,7 -22,4

Q 3 62,1 -3,8 -17,4

Q 4 10,4 -1,7 -17,4

Totalt 2015 369,2 -9,7 -81,2

2016 6,9 -6,4 -23,8

2017 -5,2 -14,9

2018 -1,8 -9,0

2019 -0,5

2020–

Kassaflöden totalt 376,1 -23,1 -129,5

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 376,1 374,0 129,5

31.12.2013

Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållasMycket sannolika

valutakassaflödenAvtalsbaserade

räntekassaflödenMycket sannolika varukassaflöden

Q 1 138,4 -5,7 -9,9

Q 2 101,8 -2,8 -9,6

Q 3 56,9 -5,0 -8,8

Q 4 7,7 -2,9 -7,8

Totalt 2014 304,8 -16,4 -36,1

2015 2,4 -14,9 -23,1

2016 -9,6 -13,3

2017 -7,0 -4,2

2018 -2,2

2019–

Kassaflöden totalt 307,2 -50,1 -76,6

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 307,2 577,0 76,6



28. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

FINANsIELLA TILLGÅNGAR OCh sKULDER ENLIGT IAs 39 sAMT VERKLIGA VäRDEN

Milj. euro Not

Till verkligt värde via resultat-

räkningen

Finansiellatillgångar till

försäljning

Lånoch övrigafordringar

Derivati säkrings-

redovisningen

Till periodiserat

anskaffnings-värde

Bokvärdetotalt

Verkligt värde

FINANsIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2014


Övriga långfristiga finanstillgångar 16 5,3 14,5 19,7 19,7


Kassa och banktillgodohavanden 20 20,4 927,5 947,9 947,9

Derivatinstrument 28 1,1 3,0 4,1 4,1

Fordringar som hänför sig till tillgångar som innehas till försäljning 4 0,2 0,2 0,2

Totalt 26,7 257,1 1 625,1 3,0 0,0 1 912,0 1 912,0

FINANsIELLA sKULDER 31.12.2014

Långfristiga räntebärande finansskulder 24 1 373,3 1 373,3 1 420,1

Övriga långfristiga finansskulder 25 5,5 5,5 5,5

Kortfristiga räntebärande finansskulder 24 528,9 528,9 532,5



Skulder som hänför sig till tillgångar som innehas till försäljning 4 2,1 2,1 2,1

Totalt 3,1 0,0 0,0 44,9 2 734,3 2 782,3 2 832,7

Milj. euro Not

Till verkligt värde via resultat-

räkningen

Finansiellatillgångar till

försäljning

Lånoch övrigafordringar

Derivati säkrings-

redovisningen

Till periodiserat

anskaffnings-värde

Bokvärdetotalt

Verkligt värde

FINANsIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013


Övriga långfristiga finanstillgångar 16 19,1 19,1 19,1


Kassa och banktillgodohavanden 20 20,1 434,3 454,4 454,4

Derivatinstrument 28 -0,2 2,5 2,4 2,4

Totalt 19,9 305,7 1 154,8 2,5 0,0 1 483,0 1 483,0

FINANsIELLA sKULDER 31.12.2013

Långfristiga räntebärande finansskulder 24 1 624,3 1 624,3 1 660,8

Övriga långfristiga finansskulder 25 4,8 4,8 4,8

Kortfristiga räntebärande finansskulder 24 356,9 356,9 360,4



Totalt 5,0 0,0 0,0 26,1 2 636,3 2 667,4 2 707,3

Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetal-ningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna för-skottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostna-der (not 26).

Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebä-rande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar-

den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0–4,1). Av de räntebärande skul-derna har 41 procent (48) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2014 4,0 procent (4,5). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.


hIERARKIN FÖR FINANsIERINGsTILLGÅNGARNAs OCh -sKULDERNAs VERKLIGA VäRDEN

2014

Milj. euro Not Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANsIELLA TILLGÅNGAR sOM bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Långfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde 16 5,3 5,3


Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde 20 20,4 20,4

Derivatinstrument, fordringar 28 4,1 4,1

FINANsIELLA sKULDER sOM bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Derivatinstrument, skulder 28 18,4 29,6 47,9

FINANsIELLA TILLGÅNGAR sOM INTE bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Finansiella tillgångar 20 927,5 927,5

FINANsIELLA sKULDER sOM INTE bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Långfristiga räntebärande finansiella skulder 24 1 420,1 1 420,1

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 24 532,5 532,5

2013

Milj. euro Not Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANsIELLA TILLGÅNGAR sOM bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE


Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde 20 20,1 20,1

Derivatinstrument, fordringar 28 2,4 2,4

FINANsIELLA sKULDER sOM bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Derivatinstrument, skulder 28 14,8 16,3 31,1

FINANsIELLA TILLGÅNGAR sOM INTE bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Finansiella tillgångar 20 434,3 434,3

FINANsIELLA sKULDER sOM INTE bOKFÖRs TILL VERKLIGT VäRDE

Långfristiga räntebärande finansiella skulder 24 1 660,8 1 660,8

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 24 360,4 360,4

FINANsIELLA TILLGÅNGAR sOM VäRDERATs ENLIGT NIVÅ 3


Värde 1.1. 305,4 355,8

Vinster och förluster i resultaträkningen 20,3 0,1

Vinster och förluster i övrigt totalresultat 6,3 -57,9

Förvärv 1,7 7,8

Avyttringar -77,0 -0,5

Värde 31.12. 256,8 305,4

I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna gruppe-rats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punk-terna 27A och 27B.

Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva marknader

Nivå 2 De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder, som använder sig av observerbar prisinformation på marknaderna

Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara mark-nadsdata, utan på företagets egna antaganden

Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas presenteras i not 15.

Det verkliga värdet för derivat hänförliga till elektricitet, naturgas och dieselbränsle definieras genom att tillämpa offentligt noterade marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga värdet på valutaterminer och -optioner definieras genom att tillämpa marknadspriserna på rapport-periodens sista dag. Det verkliga värdet på swapavtal har definierats med en metod, som bygger på nuvärdet av de framtida kassaflödena. Till stöd för denna används marknadsräntorna och övriga marknads-uppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2). För finansiella instru-ment, som man inte bedriver handel med, definieras det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan olika metoder samt anta-ganden, som huvudsakligen utgår ifrån de förhållanden som gäller på marknaden på varje rapportperiods sista dag, kräver eftertanke (Nivå 3).

Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats.


DERIVATINsTRUMENT

31.12.2014

Milj.euroNominellt

värdeDerivat-

tillgångarDerivat-skulder

Verkligt värde totalt

Säkring avverkligt värde

Säkring avkassaflöde

Säkring aveget kapital

Derivat utanförsäkrings-

redovisningen

Ränteswappar 464,6 12,7 -12,7 3,2 -13,6 -2,3

Räntederivat totalt 464,6 0,0 12,7 -12,7 3,2 -13,6 0,0 -2,3

Valutaterminer 1 401,2 1,1 14,8 -13,6 -15,4 -0,7 2,5

Valutaoptioner 266,6 2,0 -2,0 -2,0

Valutaderivat totalt 1 667,8 1,1 16,8 -15,7 0,0 -15,4 -0,7 0,5

Elderivat 80,4 9,1 -9,1 -9,0 -0,1

Massaderivat 23,9 3,0 3,0 3,0

Övriga råvaruderivat 34,2 9,3 -9,3 -9,3

Råvaruderivat totalt 138,5 3,0 18,4 -15,4 0,0 -15,4 0,0 -0,1

Derivatinstrument totalt 2 270,9 4,1 47,9 -43,8 3,2 -44,3 -0,7 -2,0

31.12.2013

Milj.euroNominellt

värdeDerivat-

tillgångarDerivat-skulder

Verkligt värde totalt

Säkring avverkligt värde

Säkring avkassaflöde

Säkring aveget kapital

Derivat utanförsäkrings-

redovisningen

Ränteswappar 790,7 13,6 -13,6 2,5 -13,2 -2,9

Räntederivat totalt 790,7 0,0 13,6 -13,6 2,5 -13,2 0,0 -2,9

Valutaterminer 1 168,8 2,3 0,6 1,7 2,5 -0,6 -0,2

Valutaoptioner 74,4 0,0 0,0 0,0

Valutaswappar 43,5 2,0 -2,0 -2,0

Valutaderivat totalt 1 286,8 2,4 2,6 -0,3 0,0 2,5 -0,6 -2,2

Elderivat 172,3 14,7 -14,7 -14,7 0,0

Övriga råvaruderivat 7,2 0,1 -0,1 -0,1

Råvaruderivat totalt 179,5 0,0 14,8 -14,8 0,0 -14,8 0,0 0,0

Derivatinstrument totalt 2 257,0 2,4 31,1 -28,7 2,5 -25,4 -0,6 -5,2


29. Noter till koncernens rapport över kassaflöden


Justeringar i årets resultat

Skatter 69,7 35,1

Avskrivningar och nedskrivningar 276,2 257,1

Biologiska tillgångar -0,6 -2,7

Resultatandelar i intresse- och samriskföretag -16,4 -9,6

Vinster/förluster från långfristiga tillgångar -117,0 -12,9

Finansieringskostnader, netto 103,4 120,8

Pensionsförbindelser och avsättningar -10,2 -38,0

Totalt 305,0 349,8

Förändring i rörelsekapital

Förändring i omsättningstillgångar -16,3 -63,1

Förändring i kundfordringar och övriga fordringar -24,3 6,0

Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder 239,2 9,3

Totalt 198,6 -47,7

PERIODENS RESULTAT

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att Hel-singfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta dömdes att betala 47,3 mil-joner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kymmene. Av skadeståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga rörelsekostnader och 7,6 miljoner euro i räntekostnader år 2014.

FÖRÄNDRINGAR I INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLyTANDE

I förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ingår år 2014 ökningen av ägarandelen i Metsä Tissue för 20,9 miljoner euro (not 4).

I förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ingår år 2013 ökningen av ägarandelen i Metsä Tissue för 18,3 miljoner euro och ökningen i Metsä Board för 2,7 miljoner euro (not 4).

30. Villkorliga skulder och tillgångar samt ansvarsförbindelser

PÅGÅENDE RÄTTLIGA TVISTEFRÅGOR

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads-domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens-begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot-svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus-kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya

skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsätt-ningar för detta ändamål.

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Hel-singfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta dömdes att betala 47,3 mil-joner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene.

Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindel-serna ger upphov till kostnader för företagen.

ANsVARsFÖRbILDELsER


Inteckningar för egna lån

Ställda panter som säkerhet för lån

Lån av kreditinstitut 243,6 628,0



Ställda panter 421,9 841,1

Företagsinteckningar som säkerhet för lån


Företagsinteckningar 5,9 605,3

Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån



Fastighetsinteckningar 381,8 978,7

Inteckningar i lösöre som säkerhet för lån


Inteckningar i lösöre 4,6 4,6

Övriga förbindelser för egen del

Givna panter 13,4 13,4

Borgensansvar och åtaganden 31,7 32,9

Övriga hyresavtal 31,7 37,6

Pensionsansvar 0,3 0,3

Övriga egna ansvar 9,4 9,4

Åtaganden för intresse- och samriskföretag

Borgensansvar 1,4 2,0

Åtaganden för övriga


Totalt

Panter 435,3 854,5

Inteckningar 392,3 1 588,6


Övriga hyresavtal 31,7 37,6

Pensionsansvar 0,3 0,3

Övriga ansvar 9,4 9,4

Totalt 908,1 2 532,0

De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och övriga aktier samt banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren.

Minskningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till masskulde-brevslånet på 225,0 miljoner euro utan säkerhet som Metsä Board emit-terade i mars 2014. Lånet förfaller den 13 mars 2019. Dessutom under-tecknade Metsä Board i mars 2014 ett nytt syndikerat kreditavtal utan



31. Aktiebonussystem

Under räkenskapsperioden har koncernen haft två aktiebonussystem i kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i bruk 15.12.2010 samt Aktiebonussystemet 2014, som styrelsen beslöt att ta i bruk 6.2.2014. Bonussystemens inverkan på resultatet för år 2014 var 12 848 789 euro.

AKTIEBONUSSySTEMET 2011

Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Bonusen för intjäningsperioden bestäms på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbeta-las dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande-len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjänings-perioden.

För intjäningsperioden 2011–2013 utbetalades 904 427 B-aktier i Metsä Board samt en kontant ersättning för att täcka skatter och skat-teliknande avgifter då aktierna överfördes.


säkerhet. Det nya arrangemanget består av ett lån på 150,0 miljoner euro och en kreditlimit på 100,0 miljoner euro, som förfaller i mars 2018. Medlen av de nya finansieringsarrangemangen användes huvud-sakligen till tidigarelagd återbetalning av det lån på 350,0 miljoner euro mot säkerhet som skulle förfalla i mars 2016. Med den nya kreditlimi-ten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100,0 miljoner euro som skulle förfalla i maj 2015.

ÖVRIGA HyRESAVTAL

Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter det ursprungliga förfallodatumet.

MINIMIhyREsAVGIFTERNA FÖR OUppsäGbARA hyREsAVTAL


Under 12 månader 14,0 16,2

1–5 år 16,9 20,0

över 5 år 0,8 1,3

Totalt 31,7 37,6


AKTIEbONUssysTEMET 2011

Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010 2011–2013 2012–2014 2013–2015 TOTALT

GRUNDDATA

Maximal aktiebonus, antal 2 347 500 2 347 500 2 550 000 7 245 000

Beviljningsdag(ar) 4.4.2011/11.4.2012 11.4.2012/10.12.2013 10.5.2013/10.12.2013

10.12.13 12.5.2014/10.6.2014 12.5.2014/10.6.2014

Intjäningsperiodens börjar, datum 1.1.11 1.1.12 1.1.13

Intjäningsperioden slutar, datum 31.12.13 31.12.14 31.12.15

Aktieinnehavsskyldighet, år 2 2 2

Villkor för bonus Anställningsavtal Anställningsavtal Anställningsavtal

Kriterier Soliditet, ROCE, EBIT-faktor

Soliditet, ROCE, EBIT-faktor

Soliditet, ROCE, EBIT-faktor

Rätt uppkommer senast, datum 30.4.14 30.4.15 30.4.16

Frisläppande av aktier, datum 1.1.16 1.1.17 1.1.18

Maximal giltighetstid, år 5 5 5

Betalningsätt Aktier och kontanter Aktier och kontanter Aktier och kontanter

Återstående bindningstid, år 1 2 3

Personer (31.12.2014) 51 51 52

Realisationspris, euro 3,26 - -

bERäKNING AV VERKLIGT VäRDE *

Aktiekurs vid tilldelning, euro 3,09 1,90 2,8

Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 2,73 1,83 2,54

Antagen utdelning, euro 0,12 0,02 0,08

Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro 3,26 4,47 4,47

Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro - 8 707 139 10 517 085 19 224 224

INVERKAN pÅ REsULTAT OCh EKONOMIsK sTäLLNING

Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar, euro 1 841 871 4 895 046 4 350 086 11 087 003

Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro 345 813 125 118 106 553 577 483

Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro 0 7 542 775 5 488 910 13 031 685

Antal 1.1.2014 **

Utestående i början av perioden 2 012 639 2 053 751 2 242 500 6 308 889

Förändring under perioden

Beviljade 0 35 834 100 833 136 667

Återförda 0 170 417 226 667 397 083

Tilldelade 904 427 0 0 904 427

Förverkade 1 108 212 0 0 1 108 212

Antal 31.12.2014

Utestående i slutet av perioden 0 1 919 168 2 116 667 4 035 834

Genomförbara i slutet av perioden 0 1 919 168 2 116 667 4 035 834

* Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.

** Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter.

AKTIEBONUSSySTEMET 2014

Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–2018. Bonusen för intjäningsperioden bestäms på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbeta-las dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande-

len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjänings-perioden. Om anställningsavtalet upphör under förbindningstiden skall nyckelpersonen som huvudregel returnera aktierna vederlagsfritt till företaget.


AKTIEbONUssysTEMET 2014

Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 6.2.2014 2014–2016 TOTALT

GRUNDDATA

Maximal aktiebonus, antal 2 300 000 2 300 000

Beviljningsdag(ar) 17.3.14

Intjäningsperiodens börjar, datum 1.1.14

Intjäningsperioden slutar, datum 31.12.16

Aktieinnehavsskyldighet, år 2

Villkor för bonus Anställningsavtal

Kriterier Soliditet,ROCE, EBIT-faktor

Rätt uppkommer senast, datum 1.1.19

Frisläppande av aktier, datum 1.1.19

Maximal giltighetstid, år 5

Betalningsätt Aktier och kontanter

Återstående bindningstid, år 4

Personer (31.12.2014) 51

Realisationspris, euro -

bERäKNING AV VERKLIGT VäRDE *

Aktiekurs vid tilldelning, euro 3,32

Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 2,89

Antagen utdelning, euro 0,11

Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro 4,47

Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro 10 766 923 10 766 923

INVERKAN pÅ REsULTAT OCh EKONOMIsK sTäLLNING

Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar, euro 1 761 786 1 761 786

Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro 91 242 91 242

Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro 1 670 544 1 670 544

Antal 1.1.2014 **

Utestående i början av perioden 0 0

Förändring under perioden

Beviljade 2 415 834 2 415 834

Återförda 246 668 246 668

Tilldelade 0 0

Förverkade 0 0

Antal 31.12.2014

Utestående i slutet av perioden 2 169 167 2 169 167

Genomförbara i slutet av perioden 2 169 167 2 169 167

* Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldel-ningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperio-den. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.

** Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter.

METSÄLIITTO MANAGEMENT Oy

Ett aktierelaterat belöningssystem beviljades medlemmarna i koncern-ledningen 2010. Systemet genomfördes med hjälp av Metsäliitto Mana-gement Oy. Datum för systemets beviljande var 10.8.2010, och inom ramen för systemet förvärvades 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board Oyj. Aktieköpen finansierades med ledningsgruppens kapitalinsats på totalt 3 850 000 euro och genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta.

När villkoren för systemets upplösning uppfyllts, upplöstes systemet under första kvartalet 2014 genom att sälja bolagets aktier till Metsä-liitto Osuuskunta. Upplösningen hade ingen inverkan på koncernens resultat.

I Metsä Group behandlades systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering gjordes varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie.

Under år 2014 bokfördes kostnader om 0,3 miljoner euro (0,7) i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinne-havsprogram.

32. Transaktioner med närstående

Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotterföretag och gemensamma verksamheter, samrisk- och intresseföretag samt Metsälii-ton Toimenhaltijan Eläkesäätiö. Till närstående räknas också styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstå-ende familjemedlemmar.

Metsäliittos dotterföretag och gemensamma verksamheter samt mest betydande intresse- och samriskföretag har presenterats i not 14.

TRANsAKTIONER MED INTREssE- OCh sAMRIsKFÖRETAG


Försäljning 9,9 12,8

Inköp 86,6 97,2

Långfristiga fordringar 1,0 2,0


Leverantörsskulder och övriga skulder 5,3 7,2

År 2014 var Metsäliitto Osuuskuntas försäljning av skogsvårds- och markanvändningstjänster till intresseföretaget Finsilva Oyj 5,7 miljoner euro (5,5) och försäljningen av energived till samriskföretaget Mäntän Energia Oy 2,2 miljoner euro (2,2).

Metsäliitto Osuuskuntas virkesinköp år 2014 från Finnsilva var 19,6 miljoner euro (18,3), Metsä Fibres köp av underhållstjänster från intres-seföretaget Oy Botnia Mill Service Ab 42,3 miljoner euro (49,6) och Metsä Tissues inköp från Mäntän Energia 12,6 miljoner euro (12,4).

Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö är en separat juridisk enhet, som beviljar vissa funktionärer förmånsbestämda tilläggspensioner och administrerar pensionsfondens förmögenhet. Pensionsfonden äger 0,18 procent av Metsä Board och 0,2 procent av Finsilva. Dessutom har pen-sionsfonden placerat 0,2 miljoner euro i Metsäliitto Osuuskuntas ande-lar. Under åren 2013 och 2014 har koncernen inte betalat något under-stöd till pensionsfonden. Arbetsgivarlånen som fonden har beviljat koncernen uppgick år 2014 till 15,4 miljoner euro (15,4).



ARVODEN UTBETALDA TILL NyCKELPERSONER INOM LEDNINGEN

Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.

ARVODEN bETALDA TILL LEDNINGENs NyCKELpERsONER TOTALT



Aktiebonus 2,7 0,0

Pensionskostnader 4,0 3,2

Totalt 12,4 8,7

LÖNER OCh ARVODEN bETALDA TILL LEDAMÖTERNA I FÖRVALTNINGsRÅDET sAMT DERAs pENsIONsÅTAGANDEN

Löner och arvoden Frivilliga tilläggspensioner

Euro 2014 2013 2014 2013

Järvinen Hannu, ordförande 57 300 56 400 9 827 9 757

Paajanen Juha, vice ordförande 24 900 24 000 4 644 4 476

Medlemmar totalt 116 100 98 400

Totalt 198 300 178 800 14 471 14 233

LÖNER OCh ARVODEN bETALDA TILL LEDAMÖTERNA I sTyRELsEN sAMT DERAs pENsIONsÅTAGANDEN

Löner och arvoden Frivilliga tilläggspensioner

Euro 2014 2013 2014 2013

Asunta Martti, ordförande 86 640 83 640 14 859 14 470

Jordan Kari, vice ordförande 0 0 0 0

Aminoff Mikael 47 400 46 500 8 129 8 045

Halonen Eino 51 600 48 000 8 849 8 304

Hiltunen Arto 64 800 48 900 11 113 8 460

Jääskeläinen Saini 46 800 46 800 8 026 8 096

Parpala Juha 47 400 47 100 8 840 8 784

Saukkonen Timo 46 800 46 800 8 728 8 728

Tukeva Antti 51 000 48 600 8 747 8 408

Totalt 442 440 416 340 77 291 73 294

Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resul-tatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavs-system samt ledningens aktiebonussystem.

Det aktierelaterade belöningssystemet för medlemmarna i koncern-ledningen genomfördes via Metsäliitto Management Oy. Systemet upp-löstes under första kvartalet 2014. Enligt avtal hade Metsäliitto Osuus-kunta bestämmanderätten i företaget och i besluten.

Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavs-system presentera i not 31.

Genom styrelsebeslut kan koncernchef Kari Jordan på grundval av koncernchefsavtalet erhålla en resultatlön som motsvarar 9 månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.

År 2014 erhöll koncernchefen totalt 2 638 103 euro (1 647 444) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsä-liitto Osuuskunta betalade ut 1 098 223 euro (1 081 541) i lön och naturaförmåner, 447 908 euro (453 791) i resultatlön samt i aktiearvo-den 979 460 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 112 512 euro (112 112) i lön, arvoden och andra förmåner till koncern-chefen.

Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens led-ningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 7 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet

utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsom-rådet.

Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2014 som löner och naturaförmåner 2 664 027 euro (2 690 932), som resultatlöner 802 636 euro (605 367) och som aktiearvoden 1 687 296 euro (0).

Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncern-chefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag beta-las inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som motsvarar 6–18 månaders lön.

Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas uti-från en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han berättigad till ett fribrev.

Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år 2014 var 1,6 miljon euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3 miljoner euro (0,3).

Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat för-månsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tid-punkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga ledamöter inom ledningsgruppen år 2014 var 1,4 miljoner euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6).

Till nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, bor-gensansvar eller övriga ansvarsförbindelser.

70 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL BOKSLUTET 33–34

33. Miljöposter

I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljö-utgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen.

REsULTATRäKNING



Personalkostnader


Lönebikostnader 1,5 1,5

Avskrivningar 12,0 12,2


Totalt 48,6 47,6

bALANsRäKNING


Immateriella och materiella tillgångar

Anskaffningsutgift 1.1. 290,6 306,8

Ökningar 5,8 6,3


Ackumulerade avskrivningar 31.12. -194,0 -181,1

Bokvärde 31.12. 95,9 109,6

Avsättningar

Miljöavsättningar 18,7 28,2

NOTER


Förbindelser för skötsel av miljö 10,8 11,0

UTSLÄPPSRÄTTER

Koncernen hör till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koncer-nen har år 2014 vederlagsfritt erhållit 1 374 000 ton utsläppsrätter. Dessutom har koncernen från marknaden köpt rätter till 163 000 ton och sålt rätter till marknaden för 1 464 000 ton. Vid bokslutstidpunk-ten har koncernen 1 055 000 ton utsläppsrätter. De verkliga utsläppen under räkenskapsperioden var 776 000 ton.

Koncernen har bokfört utsläppsrätterna enligt den så kallade netto-metoden. Skillnaden mellan de verkliga utsläppen och de erhållna utsläppsrätterna har resultatförts om de verkliga utsläppen har överskri-dit de erhållna rätterna.

Kostnaderna hänförliga till utsläppsrätter var 1,1 miljoner euro år 2014. I balansräkningen 31.12.2014 upptas inga avsättningar angående utsläppsrätter. År 2014 sålde koncernen utsläppsrätter för 7,8 miljoner euro.

34. Händelser efter räkenskapsperioden

Metsä Tissue Oyj:s styrelse utnämnde diplomingenjör, EM Petri Hel-sky (48) till bolagets nya verkställande direktör. Han tillträder som VD och medlem i Metsä Groups ledningsgrupp senast 1.7.2015.


MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING – BOKSLUT 2014 71

mODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING(FINLÄNDSK REDOVISNINGSpRAxIS)

Milj. euro Not 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013

OMsäTTNING 1 1 702,7 1 676,6

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 5,4 2,0

Tillverkning för eget bruk 0,2 0,3

Övriga rörelseintäkter 2 89,5 64,4

Material och tjänster 3


Inköp under räkenskapsperioden -1 002,6 -1 043,5

Förändring av lager -7,7 33,8

Köpta tjänster -441,5 -447,1

Personalkostnader -170,3 -164,7

Avskrivningar och nedskrivningar 4 -26,6 -35,6

Övriga rörelsekostnader -122,6 -71,9

-1 771,3 -1 729,1

RÖRELsEREsULTAT 26,5 14,2

Finansiella intäkter och kostnader 5

Intäkter från andelar i företag inom samma koncern 79,4 65,7

Intäkter från andelar i intresseföretag 3,0 3,1

Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 13,2 9,8

Övriga ränte- och finansiella intäkter 1,8 5,3

Kursdifferenser 6 -8,0 1,2

Nedskrivningar på placeringar -8,1 -11,7

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -40,9 -37,9

40,5 35,5

REsULTAT FÖRE EXTRAORDINäRA pOsTER 67,0 49,8

Extraordinära poster 7

Extraordinära intäkter 1,7 0,0

1,7 0,0

REsULTAT FÖRE bOKsLUTsDIspOsITIONER OCh sKATT 68,7 49,8

Bokslutsdispositioner

Förändring av avskrivningsdifferens -3,5 -1,6

Inkomstskatt 8 0,0 0,0

RäKENsKApspERIODENs ÖVERsKOTT 65,1 48,1

72 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING

mODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING

Milj. euro Not 31.12.2014 31.12.2013

AKTIVA

bEsTÅENDE AKTIVA


Immateriella rättigheter 11,5 6,6

Goodwill 0,7 0,9

Övriga utgifter med lång verkningstid 1,0 1,4

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 8,5 15,3

21,8 24,1

MATERIELLA TILLGÅNGAR 9

Mark- och vattenområden 5,9 6,0




Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 3,0 5,7

136,8 151,6

pLACERINGAR 10, 11

Andelar i företag inom samma koncern 1 547,9 1 574,2

Fordringar hos företag inom samma koncern 143,5 139,7

Andelar i intresseföretag 54,0 26,5

Övriga aktier och andelar 1,5 1,7

1 746,9 1 742,2

bEsTÅENDE AKTIVA TOTALT 1 905,5 1 917,9

RÖRLIGA AKTIVA

OMsäTTNINGsTILLGÅNGAR


Färdiga produkter och varor under tillverk-ning 42,5 35,2

Övriga omsättningstillgångar 0,0 3,0

Förskottsbetalningar 22,9 26,6

181,0 188,1

LÅNGFRIsTIGA FORDRINGAR 12

Fordringar hos koncernföretag 4,2 11,2


4,2 11,5

KORTFRIsTIGA FORDRINGAR 12


Fordringar hos företag inom samma koncern 409,8 385,3

Fordringar hos intresseföretag 1,8 0,6




497,3 472,8

FORDRINGAR TOTALT 501,5 484,3

KAssA OCh bANKTILLGODOhAVANDEN 0,1 0,0

RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 682,6 672,5

AKTIVA TOTALT 2 588,0 2 590,4

Milj. euro Not 31.12.2014 31.12.2013

pAssIVA

EGET KApITAL 13

Andelskapital 206,2 203,4

Tilläggsandelskapital A 597,6 554,7

Tilläggsandelskapital B 134,4 110,5

Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden -47,3 -39,2

Övriga fonder

Reservfond I 3,9 3,9

Reservfond II 64,1 61,7

Balanserade vinstmedel 595,4 596,0

Räkenskapsperiodens överskott 65,1 48,1

1 619,5 1 539,2

ACKUMULERADE bOKsLUTs-DIspOsITIONER

Avskrivningsdifferens 17,5 14,0

AVsäTTNINGAR 14 4,1 3,9

FRäMMANDE KApITAL 15, 16

LÅNGFRIsTIGT

Masskuldebrevslån 174,8 174,8




Skulder till företag inom samma koncern 5,8 2,8


533,3 690,3

KORTFRIsTIGT 17





Skulder till företag inom samma koncern 16,6 54,2

Skulder till intresseföretag 1,8 2,6


Resultatregleringar 18 108,0 116,2

413,6 343,1

FRäMMANDE KApITAL TOTALT 946,9 1 033,4

pAssIVA TOTALT 2 588,0 2 590,4

MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS – BOKSLUT 2014 73

mODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS

Milj.euro 2014 2013

KAssAFLÖDE FRÅN RÖRELsEN

Rörelseresultat 26,5 14,2

Justeringar i rörelseresultatet 1) 3,7 35,5

Erhållna räntor 15,0 15,2

Betalda räntor -39,8 -34,4

Erhållen utdelning 82,4 68,8

Övriga finansiella poster, netto -9,6 -2,8

Betalda skatter 0,0 0,0

Förändring i rörelsekapital 2) -45,5 22,9

32,6 119,3

KAssAFLÖDE FRÅN INVEsTERINGsVERKsAMhETEN

Förvärv av aktier -34,5 -32,5

Investeringar i anläggningstillgångar -16,5 -49,7

Avyttring av aktier 30,9 0,4

Återföring av kapital 18,0 0,0

Avyttring av anläggningstillgångar 8,0 5,3

Ökning/minskning i långfristiga fordringar 3,5 -130,3

9,4 -206,8

KAssAFLÖDE FÖRE FINANsIERING 42,0 -87,5

KAssAFLÖDE FRÅN FINANsIERINGsVERKsAMhETEN

Ökning i långfristiga skulder 4,1 202,7

Minskning i långfristiga skulder -42,5 -238,1

Kortfristiga skulder, ökning/minskning 0,5 -0,3

Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning -27,5 22,3

Betalda andelsräntor -44,5 -39,7

Ökning/minskning av eget kapital 67,8 60,4

-42,0 7,3

FÖRäNDRING I KAssA OCh bANKTILLGODOhAVANDE 0,0 -80,2

Kassa och banktillgodohavande vid årets början 0,0 80,3

Förändring i kassa och banktillgodohavande 0,0 -80,2

KAssA OCh bANKTILLGODOhAVANDE VID ÅRETs sLUT 0,1 0,0

1) Justeringar i rörelseresultatet

Avskrivningar och nedskrivningar 26,6 35,6

Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar -23,1 -0,3

Förändring i avsättningar 0,2 0,1

Totalt 3,7 35,5

2) Förändring i rörelsekapital

Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+) 6,0 -33,7

Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+) 4,7 18,1

Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-) -56,2 38,5

Totalt (ökning-/minskning+) -45,5 22,9

74 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

mODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSpRINcIpER

Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med fin-ländsk bokslutspraxis.

OMSÄTTNING

Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och övriga korrektivposter avdragits.

LÅNGTIDSPROJEKT

Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projek-tet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från pro-jektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad.

KURSDIFFERENSER

Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och reali-serade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av för-säljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.

AFFÄRSTRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samt-liga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på boksluts-dagen.

PENSIONER OCH ANSVARSUNDERSKOTT

Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstad-gad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Elä-kesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.

Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrela-terade lönerna i bokslutet.

UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för räkenskapsperioden.


Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har värderats enligt FIFO- eller alternativt enligt vägd medelprisprincip.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR

Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och ned-värderingar. De planenliga avskrivningarna är baserade på en sannolik ekonomisk livslängd enligt följande:

för byggnader och konstruktioner 20–40 årför maskiner och inventarier 3–15 årför övriga tillgångar 5–10 år

Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.

LEASING

Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.

MILJÖUTGIFTER

Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsa-kats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador på miljön.

ExTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

De extraordinära intäkterna och kostnaderna består av erhållna och givna koncernbidrag, vilka elimineras på koncernnivå. Skatteeffekten av dessa poster framgår ur noterna.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapspe-rioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokfö-ringen. Dessa poster upptas under bokslutsdispositioner i resultaträk-ningen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstill-gångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.

AVSÄTTNINGAR

Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster har redovisats som kostnader under respektive kostnadspost. I balans-räkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avytt-rings- och saneringskostnader.

JÄMFÖRELSETAL

Uppgifterna för år 2013 har justerats för att presentationen vid bok-slutstidpunkten gällande de uppsagda andelsavgifterna som överförts till främmande kapital under väntetiden skall vara jämförbar med år 2014.

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT – BOKSLUT 2014 75

NOTER TILL mODERFÖRETAGETS BOKSLUT


1. OMsäTTNING pER MARKNADsOMRÅDE

Finland 1 137,2 1 159,0

EU-länder 384,3 348,4

Övriga länder 181,2 169,3

Totalt 1 702,7 1 676,6

2. ÖVRIGA RÖRELsEINTäKTER

Hyresintäkter 1,5 1,5

Vinst på försålda anläggningstillgångar 23,6 0,3

Sålda tjänster 58,9 56,9

Övriga 5,5 5,8

Totalt 89,5 64,4

Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2014 innehåller försälj-ningsvinst från aktier i Asunto Oy Tapiolan Jalava om 4,8 miljoner euro och försäljningsvinst från aktier i Metsä Wood Eesti AS om 17,3 miljoner euro.

3. RÖRELsEKOsTNADER

Material och tjänster


Inköp under räkenskapsperioden 1 002,6 1 043,5

Förändring av lager 7,7 -33,8

Köpta tjänster

Distributionskostnader 252,6 250,5

Övriga köpta tjänster 188,8 196,6

Totalt 1 451,8 1 456,8

Personalkostnader


Pensionskostnader 28,2 24,6

Övriga lönebikostnader 34,8 34,8

Totalt 170,3 164,7

Övriga rörelsekostnader

Hyror och övriga fastighetskostnader 8,8 11,4

Köpta tjänster 43,8 40,5

Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar 1,2 0,0


Totalt 122,6 71,9

LÖNER OCh ARVODEN TILL hÖGsTA LEDNINGEN

Verkställande direktören 2,5 1,5

Styrelsens medlemmar och suppleanter 0,4 0,4

Förvaltningsrådets medlemmar 0,2 0,2

Totalt 3,2 2,1

PENSIONSÅTAGANDEN FÖR LEDNINGEN

Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stad-geenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.


I FÖRETAGETs TjäNsT VAR UNDER pERIODEN I MEDELTAL

Tjänstemän 1 113 1 165

Arbetstagare 1 480 1 533

Totalt 2 593 2 698

hUVUDREVIsORNs ARVODEN

Revision 0,2 0,1

Skattekonsultering 0,0 0,0

Övriga arvoden till revisionsbyråer 0,0 0,0

Totalt 0,2 0,1

Huvudrevisor är KPMG Oy Ab.

4. AVsKRIVNINGAR OCh NEDsKRIVNINGAR

Planenliga avskrivningar

Immateriella rättigheter 3,2 2,7

Goodwill 0,1 0,1

Övriga aktiverade kostnader 0,4 0,4




Planenliga avskrivningar totalt 26,6 35,6

Förändring av avskrivningsdifferens 3,5 1,6

Totalavskrivningar 30,1 37,2

5. FINANsIELLA INTäKTER OCh KOsTNADER

Intäkter från bestående aktiva

Utdelningar

Från företag inom samma koncern 79,4 65,7

Från intresseföretag 3,0 3,1

Från övriga 0,0 0,0

Totalt 82,4 68,8

Ränteintäkter

Från företag inom samma koncern 13,2 9,8

Totalt 13,2 9,8

Intäkter från bestående aktiva 95,6 78,6

Övriga ränte- och finansiella intäkter

Ränteintäkter från företag inom samma koncern 1,6 4,9

Ränteintäkter från övriga 0,3 0,5

Totalt 1,8 5,3

Kursdifferenser -8,0 1,2

Nedvärdering av placeringar -8,1 -11,7

76 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT


Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

Räntekostnader till företag inom samma koncern -3,9 -4,0

Övriga räntekostnader -34,1 -28,7

Övriga finansiella kostnader till företag inom samma koncern -1,2 -1,2

Övriga finansiella kostnader -1,7 -4,0

Totalt -40,9 -37,9

Finansiella intäkter och kostnader totalt 40,5 35,5

Nedvärdering av placeringar innehåller år 2014 nedvärderingar om 8,1 miljoner euro (11,7) av bokföringsvärdet i utländska dotterbo-lag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.

6. KURsDIFFERENsER I REsULTATRäKNINGEN

Försäljningens kursdifferenser 1,3 -0,4

Inköpens kursdifferenser -0,1 0,0

Finansieringens kursdifferenser -9,1 1,7

Totalt -8,0 1,2

7. EXTRAORDINäRA pOsTER

Extraordinära intäkter

Erhållna koncernbidrag 1,7 0,0

Totalt 1,7 0,0

8. INKOMsTsKATT

Skatt för räkenskapsperioden 0,0 0,0

Skatt för tidigare räkenskapsperioder 0,0 0,0

Totalt 0,0 0,0

Inkomstskatt från ordinär verksamhet 0,3 0,0

Inkomstskatt från extraordinära poster -0,3 0,0

Totalt 0,0 0,0

9. IMMATERIELLA OCh MATERIELLA TILLGÅNGAR

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Anskaffningsvärde 1.1. 49,9 48,4

Ökningar 2,5 4,3


Överföringar mellan posterna 10,5 2,5



Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,1 0,0

Avskrivningar under året -3,2 -2,7


Bokvärde 31.12. 11,5 6,6

GOODwILL






Bokvärde 31.12. 0,7 0,9


ÖVRIGA AKTIVERADE UTGIFTER


Ökningar 0,1 0,1

Minskningar -1,3 0,0

Överföringar mellan posterna 0,1 -0,2






Bokvärde 31.12. 1,0 1,4

pÅGÅENDE NyANLäGGNINGAR


Ökningar 3,8 9,9

Överföringar mellan posterna -10,6 -2,3


IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT


Ökningar 6,5 14,3








Bokvärde 31.12. 21,8 24,1

MARK- OCh VATTENOMRÅDEN


Ökningar 0,0 0,8






Bokvärde 31.12. 5,9 6,0

byGGNADER OCh KONsTRUKTIONER


Ökningar 1,0 8,0








Bokvärde 31.12. 41,2 44,9



MAsKINER OCh INVENTARIER


Ökningar 5,3 22,6








Bokvärde 31.12. 84,0 93,0

ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR


Ökningar 0,8 0,2








Bokvärde 31.12. 2,7 1,9

pÅGÅENDE NyANLäGGNINGAR


Ökningar 3,1 4,1

Överföringar mellan posterna -5,9 -14,4


MATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT


Ökningar 10,2 35,7








Bokvärde 31.12. 136,9 151,6

De aktiverade räntekostnadernas oavskrivna andel i balansposten ”Byggnader och konstruktioner” uppgick år 2014 till 0,3 miljoner euro (0,3) och i balansposten ”Maskiner och inventarier” till 0,6 mil-joner euro (0,6). År 2013 aktiverades räntekostnader om 0,9 miljo-ner euro.


10. pLACERINGAR, AKTIER

ANDELAR I FÖRETAG INOM sAMMA KONCERN

Anskaffningsvärde 1.1. 1 574,2 1 553,4

Ökningar 24,8 32,5


Överföringar mellan posterna -24,5 0,0


ANDELAR I INTREssEFÖRETAG


Ökningar 8,3 0,0




ÖVRIGA AKTIER OCh ANDELAR


Ökningar 1,4 0,0




pLACERINGAR, AKTIER TOTALT


Ökningar 34,5 32,5



pLACERINGAR, FORDRINGAR

FORDRINGAR hOs FÖRETAG INOM sAMMA KONCERN


Ökningar 3,7 139,7

Minskningar 0,0 -1,9


ÖVRIGA FORDRINGAR


Ökningar 0,0 0,0


pLACERINGAR, FORDRINGAR TOTALT


Ökningar 3,7 139,7



pLACERINGAR, FORDRINGAR

Övriga lånefordringar 143,5 139,7

Placeringar, fordringar totalt 31.12. 143,5 139,7

11. MARKNADsVäRDE AV pLACERINGAR I bEsTÅENDE AKTIVA

bÖRsNOTERADE AKTIER

Bokvärde 528,2 530,0

Marknadsvärde 596,9 419,3

Differens -68,7 110,7

Marknadsvärdet 31.12.2014 av de börsnoterade aktierna i Metsä Board Oyj överskrider bokvärdet med 68,7 miljoner euro.



12. FORDRINGAR

LÅNGFRIsTIGA FORDRINGAR


Totalt 4,2 11,5

Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i för-valtningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits.

KORTFRIsTIGA FORDRINGAR

Fordringar hos företag inom samma koncern





Totalt 409,8 385,3

Fordringar hos intresseföretag


Totalt 1,8 0,6

Övriga fordringar





Totalt 85,6 86,8

Fordringar totalt 501,5 484,3

De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2014 en räntebärande fordran om 16,8 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy (16,5). Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Marknadsvärdet för B-aktierna överskrider bokvärdet 31.12.2014.

KORTFRIsTIGA REsULTATREGLERINGAR

Räntor 0,0 0,0

Försäkringar 1,0 0,7

Periodiseringar av löner och lönebikostnader 1,7 0,9

Erhållna bidrag 1,1 1,3

Gradvisa intäktsföringar 0,6 0,9

Övriga resultatregleringar 1,8 2,5

Totalt 6,2 6,3

13. EGET KApITAL

Andelskapital 1.1. 203,4 200,7

Betalda andelsavgifter 4,9 4,2

Överfört från räntor 2,0 1,8

Återbetalda andelar -4,1 -3,3

*) Totalt 206,2 203,4


Andelskapital 31.12. 205,6 203,0


A-tilläggsandelskapital 1.1. 554,7 515,8

Betalda tilläggsandelar 29,9 28,1

Överfört från räntor 27,6 24,3

Återbetalda tilläggsandelar -14,6 -13,5

Totalt 597,6 554,7


A-tilläggsandelskapital 31.12. 574,8 534,5

B-tilläggsandelskapital 1.1. 110,5 75,9

Överfört från C-tilläggsandelskapitalet 0,0 14,4

Betalda tilläggsandelar 27,6 24,8

Återbetalda tilläggsandelar -3,8 -4,6

Totalt 134,4 110,5


B-tilläggsandelskapital 31.12. 110,5 91,9

C-tilläggsandelskapital 1.1. 0,0 14,4

Överfört till B-tilläggsandelskapital 0,0 -14,4

C-tilläggsandelskapital 31.12. 0,0 0,0

Reservfond I 1.1. 3,9 3,9

Reservfond I 31.12. 3,9 3,9

Reservfond II 1.1. 61,7 56,0

Överfört från föregående års överskott 2,4 5,7

Reservfond II 31.12. 64,1 61,7

Överskott 1.1. 644,1 642,7

Betalda andelsräntor -44,5 -39,7

Överfört till reservfond II -2,4 -5,7

Kapitalbonus -1,8 -1,4

Räkenskapsperiodens överskott 65,1 48,1

Överskott 31.12. 660,6 644,1

Eget kapital totalt 1 619,5 1 539,1

*) Utestående andelsavgifter

Tecknat andelskapital 261,9 259,6

Betalda andelsavgifter -206,2 -203,4

Utestående andelsavgifter 55,7 56,2

Kapital användbart för återföring av andelar

Andelskapital **) 206,2 203,4

A-tilläggsandelskapital **) 597,6 554,7

B-tilläggsandelskapital **) 134,4 110,5

Överskott 660,6 644,1

Överfört till reservfond II -3,3 -2,4

Avskrivningsdifferens efter skatteskuld 14,0 11,2

Totalt 1 609,5 1 521,5

**) Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden 47,3 39,2


16. LÅNGFRIsTIGA LÅN OCh AVbETALNINGspLAN

Milj. euroSkulder till företag

inom samma koncernMass-

skuldebrevslånLån av

kreditinstitut Pensionslån Övriga lån Totalt

2015 0,5 0,0 159,1 9,5 0,0 169,1

2016 3,4 0,0 34,1 65,0 0,0 102,5

2017 0,4 174,8 29,3 0,0 0,0 204,5

2018 0,4 0,0 10,9 0,0 0,0 11,3

2019 0,4 0,0 200,0 0,0 0,0 200,4

2020– 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 1,2

Totalt vid årets slut 6,4 174,8 433,4 74,5 0,0 689,0


14. AVsäTTNINGAR

ARbETsLÖshETspENsION

1.1. 2,6 2,2

Ökning 0,9 0,6

Minskning -0,3 -0,2

31.12. 3,2 2,6

pENsIONssTIFTELsENs UNDERsKOTT

1.1. 1,0 0,9

Ökning 0,0 0,1

Minskning -0,2 0,0

31.12. 0,7 1,0

ÖVRIGA AVsäTTNINGAR

1.1. 0,3 0,7

Ökning 0,0 0,1

Minskning -0,2 -0,5

31.12. 0,1 0,3

AVsäTTNINGAR TOTALT

1.1. 3,9 3,8

Ökning 0,9 0,8

Minskning -0,7 -0,7

31.12. 4,1 3,9


15. FRäMMANDE KApITAL

Långfristigt

Räntefritt 13,4 17,2

Räntebärande 519,9 673,1

Totalt 533,3 690,3

Kortfristigt

Räntefritt 244,5 293,1

Räntebärande 169,1 50,0

Totalt 413,6 343,1

De långfristiga räntefria skulderna innehåller uppsagda andelsavgifter som överförst till främmande kapital under väntetiden:

B-tilläggsandelskapital 12,4 12,4

De kortfristiga räntefria skulderna innehåller uppsagda andelsavgifter som överförst till främmande kapital under väntetiden:

Andelskapital 0,7 0,4

A-tilläggsandelskapital 22,8 20,2

B-tilläggsandelskapital 11,5 6,2

Totalt 34,9 26,8


19. RäTTsLIGA TVIsTEFRÅGOR OCh ANsVARsFÖRbINDELsER

RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads-domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens-begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot-svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus-kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsätt-ningar för detta ändamål.

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Hel-singfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kym-mene.

Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaran-den, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekono-miska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.


17. KORTFRIsTIGT FRäMMANDE KApITAL





Skulder till företag inom samma koncern

Lån 0,5 0,0





Skulder till intresseföretag


Övriga skulder

Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden 34,9 26,8

Övriga skortfristiga skulder 11,6 11,2


Kortfristigt främmande kapital totalt 413,6 343,1

18. REsULTATREGLERINGAR

Kortfristiga

Räntor 3,3 3,9

Pensionsförsäkringar 5,6 2,5

Övriga pensionsersättningar 2,4 2,8

Periodiserade personalkostnader 32,6 28,5

Periodiserade inköp 55,4 71,0

Övriga resultatregleringar 8,7 7,5

Totalt 108,0 116,2



ANsVARsFÖRbINDELsER

Inteckningar för egna lån

Ställda panter för lån

Lån från kreditinstitut 243,6 260,0


Ställda panter 292,8 292,8

Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern


För övriga


Övriga egna förpliktelser

För egna åtaganden 0,0 13,2

Leasingansvar

För nästa år 7,1 7,8

För därpå följande år 15,7 19,6

Totalt

Panter 292,8 292,8


Övriga ansvarsförpliktelser 0,0 13,2

Leasingansvar 22,9 27,4

Totalt 889,3 883,4

ANsVAR pÅ GRUND AV DERIVATKONTRAKT

Milj. euro

bRUTTO-bELOpp

2014

ÖppNA KONTRAKT,

VERKLIGT VäRDE

Brutto-belopp

2013

Öppna kontrakt,

verkligt värde

Räntederivat

Ränteswapkontrakt 119,0 -3,8 427,0 -6,8

Valutaderivat

Terminkontrakt 127,6 -1,4 121,2 -0,7

Optionkontrakt 45,1 -0,2 2,9 0,0

Råvaruderivat

Övriga råvaruderivat 9,8 -3,2 0,0 0,0

Derivatkontrakt totalt 301,5 -8,6 551,1 -7,5


20. MILjÖpOsTER

Resultaträkning


Personalkostnader


Lönebikostnader 0,2 0,3

Avskrivningar 0,2 0,2


Totalt 1,9 2,0

Balansräkning

Materiella tillgångar

Anskaffninsvärde 1.1. 4,4 4,7

Ökningar 0,0 0,2


Ackumulerade avskrivningar -3,5 -3,3

Bokvärde 31.12. 0,8 1,0

Avsättningar

Miljöavsättningar 0,0 0,1

Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter 5,9 4,6

I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljö-utgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.

82 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2014

DOTTERFÖRETAG Land Ägarandel, %Koncernens

ägande, % Antal aktierBokvärde

1 000 euro

Burt Boulton and Haywood Ltd Storbritannien 100,00 874

Finnforest Polska Sp. z.o.o. Polen 100,00 0

Finnforest UK Holdings Ltd Storbritannien 100,00 43 200 000 53 458

Kirkniemen Kartano Oy Finland 100,00 57 100 6 035

Kumpuniemen Voima Oy Finland 53,97 34 462

Metsa Forest Latvia SIA Latvien 100,00 670 3 259

Metsa Wood Italia S.r.l. Italien 100,00 1 0

Metsä Board Oyj * Finland 40,46 42,53 132 777 665 528 167

Metsä Fibre Oy Finland 50,20 60,79 38 211 721 058

Metsä Forest Eesti AS Estland 100,00 150 000 1 146

Metsä Forest Sverige AB Sverige 100,00 5 000 703

Metsä Group Services Sp. z.o.o. Polen 100,00 100 2 000

Metsä Group Treasury Oy Finland 100,00 50 000 10 236

Metsäliitto Management Oy Finland 100,00 3 850 3 869

Metsä Tissue Oyj Finland 91,00 8 297 915 195 711

Metsä Wood CZ s.r.o. Tjeckien 100,00 0

Metsä Wood Deutschland GmbH Tyskland 100,00 11 948

Metsä Wood France S.A.S. Frankrike 100,00 405 000 0

Metsä Wood Holland B.V. Holland 100,00 143

Metsä Wood Hungary Kft. Ungern 100,00 1 056

Metsä Wood Ibérica S.L.U. Spanien 100,00 500 146

Metsä Wood Schweiz AG Schweiz 100,00 200 750

Metsä Wood USA Inc. USA 100,00 500 000 316

Mittaportti Oy Finland 100,00 3 000 50

OOO Metsa Forest Podporozhye Ryssland 100,00 4 579

OOO Metsa Forest St. Petersburg Ryssland 100,00 100 981

Punkavoima Oy Finland 35,00 8 750 929

DOTTERFÖRETAGsAKTIER TOTALT 1 547 875

*) Moderföretagets andel av rösterna 61,47 %, koncernens sammanlagda andel 62,15 %

mODERFÖRETAGETS AKTIEINNEhAV 31.12.2014

MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2014 – BOKSLUT 2014 83

INTREssEFÖRETAG Land Ägarandel, %Koncernens


1 000 euro

Asunto Oy Tapiolan Jalava Finland 8,50 312

Asunto Oy Tapiolan Pyökki Finland 48,98 2 284

Asunto Oy Tapiolan Saarni Finland 48,98 1 295

Asunto Oy Tapiolan Tammi Finland 48,98 1 295

Finsilva Oyj Finland 49,90 48 128 550 14 439

Hartolan Kuningaslämpö Oy Finland 50,00 300 76

Kiinteistö Oy Metsätapiola Finland 48,98 30 432 15 018

Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti Finland 48,96 212 2 862

Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti Finland 40,06 5 428

Lohjan Biolämpö Oy Finland 46,00 782 000 782

Metsäteho Oy Finland 24,00 40 67

Perkaus Oy Finland 33,33 2 500 6

Punkaharjun Lämpö Oy Finland 20,00 6 10

Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 25,00 23 850 2 011

ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki Ryssland 44,19 6 164

Äänevoima Oy Finland 20,00 20,00 2 000 000 2 000

INTREssEFÖRETAGsAKTIER TOTALT 54 049

ÖVRIGA AKTIER OCh ANDELAR Land Ägarandel, %Koncernens


1 000 euro

Finnish Wood Research Oy Finland 25,00 60 60

Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy Finland 5,00 150 150

Misawa Homes of Finland Finland 400 67

Bostads- och fastighetsbolag 1 030

Golf-aktier 167

Telefonaktier och -andelar 31

Övriga aktier och andelar 22

ÖVRIGA AKTIER OCh ANDELAR TOTALT 1 528

84 BOKSLUT 2014 – FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE

FÖRVALTNINGSRåDETS UTLåTANDE

Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2014 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.

Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Mats Brandt, Arto Hongisto, Hannu Järvinen, Esko Kinnunen, Timo Nikula, Mauri Ruuth, Ahti Siponen och Matti Äijö.

Enligt åldersparagrafen står Hannu Lassilas, Martti Palojärvis och Erkki Vainionpääs mandat till fullmäktiges disposition.

Esbo den 24 mars 2015

För förvaltningsrådet

Hannu Järvinen Miika Arola Förvaltningsrådets ordförande Förvaltningsrådets sekreterare

REVISIONSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 85

Översättning

REVISIONSBERÄTTELSE

TILL MEDLEMMARNA I METSÄLIITTO

OSUUSKUNTA

Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta benämnda andelslagets bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2014. Bokslu-tet omfattar koncernens balansräkning, rap-port över totalresultat, rapport över föränd-ringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet samt moderandelsla-gets balansräkning, resultaträkning, finansie-ringsanalys och noter till bokslutet.

STyRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Styrelsen och verkställande direktören ansva-rar för upprättandet av bokslutet och verk-samhetsberättelsen och för att koncernbokslu-tet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlig-het med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verk-samhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvalt-ningen är ordnad på behörigt sätt och verk-ställande direktören för att bokföringen är lag-enlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

REVISORNS SKyLDIGHETER

Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god

revisionssed i Finland. God revisionssed förut-sätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bok-slutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida med-lemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd eller styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försum-melse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av gransk-ningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av ris-ken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbe-dömning beaktar revisorn den interna kon-trollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhets-berättelse som ger riktiga och tillräckliga upp-gifter. Revisorn bedömer den interna kontrol-len för att kunna planera relevanta gransk-ningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokförings-mässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslu-tet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräck-liga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.

UTTALANDE OM KONCERNBOKSLUTET

Enligt vår mening ger koncernbokslutet rik-tiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

UTTALANDE OM BOKSLUTET OCH

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Enligt vår mening ger bokslutet och verksam-hetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgif-ter om resultatet av koncernens och moderan-delslagets verksamhet samt om deras ekono-miska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgif-terna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

ÖVRIGA UTTALANDEN

Vi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till dispo-sition av det överskott som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvars-frihet för medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt verkställande direktören för den av oss gran-skade räkenskapsperioden.

Esbo, den 24 mars 2015

KPMG Oy Ab

Raija-Leena HankonenCGR

86 BOKSLUT 2014 – KVARTALSJÄMFÖRELSER

KVARTALSjÄmFÖRELSER

Milj. euro Hela året Per kvartal

REsULTATRäKNING 2014 2013 Q4/2014 Q3/2014 Q2/2014 Q1/2014 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013

Omsättning per segment

Virkesanskaffning och skogstjänster 1 575,0 1 561,0 397,5 363,2 379,5 434,9 393,4 352,5 392,2 422,8

Träproduktindustri 896,9 899,7 215,9 207,3 251,8 221,9 214,6 207,9 260,8 216,4

Massaindustri 1 295,7 1 314,0 337,1 303,8 325,8 329,0 339,8 341,7 309,3 323,2

Kartong- och pappersindustri 2 008,4 2 019,3 499,4 513,8 494,0 501,2 479,2 502,3 502,8 535,0

Mjuk- och matlagningspapper 1 012,8 1 004,0 257,6 252,4 250,2 252,6 259,9 248,3 244,4 251,5

Övrig verksamhet 9,6 3,9 2,4 2,3 2,7 2,3 1,2 1,6 0,6 0,5

Elimineringar -1 828,1 -1 863,1 -462,4 -439,3 -438,9 -487,5 -468,7 -440,4 -468,2 -485,8

OMsäTTNING 4 970,3 4 938,7 1 247,5 1 203,6 1 264,9 1 254,3 1 219,3 1 213,9 1 241,9 1 263,6

Rörelseresultat per segment

Virkesanskaffning och skogstjänster 26,7 27,8 8,1 4,5 5,5 8,6 7,1 5,5 7,7 7,4

Träproduktindustri 34,1 -1,8 5,8 6,3 14,4 7,7 2,2 -13,0 4,5 4,4

Massaindustri 227,9 196,6 64,5 51,8 56,7 54,9 51,0 50,8 47,5 47,3

Kartong- och pappersindustri 116,5 113,6 6,7 34,1 32,2 43,5 30,6 19,3 28,9 34,8

Mjuk- och matlagningspapper 61,8 55,3 21,1 19,2 9,7 11,8 15,1 12,6 13,8 13,8

Övrig verksamhet -40,7 -7,0 -4,7 3,4 3,7 -43,2 -4,6 1,1 -2,5 -0,9

Elimineringar -9,5 -49,6 -17,4 -16,4 38,0 -13,7 -13,1 -13,3 -10,7 -12,5

RÖRELsEREsULTAT 416,9 335,0 84,1 102,9 160,2 69,7 88,3 63,0 89,2 94,5

-"-, exklusive engångsposter 418,1 342,9 117,3 104,3 91,5 105,1 87,3 72,6 93,7 89,3

-"-, i % av omsättningen 8,4 6,9 9,4 8,7 7,2 8,4 7,2 6,0 7,5 7,1

Resultatandelar i intresse- och samriskföre-tag 16,4 9,6 1,9 -0,9 7,9 7,4 0,1 0,1 2,9 6,6

Kursdifferenser 2,7 -4,6 3,9 0,0 0,9 -2,1 -2,6 -2,0 -0,2 0,2

Övriga finansiella intäkter och kostnader -106,1 -116,2 -22,4 -22,6 -23,3 -37,8 -24,3 -30,1 -23,0 -38,9

REsULTAT FÖRE sKATT 329,9 223,8 67,5 79,4 145,7 37,2 61,5 31,0 68,9 62,4

Inkomstskatt -69,7 -35,1 -11,1 -17,4 -35,8 -5,4 10,2 -10,6 -18,8 -16,0

pERIODENs REsULTAT 260,3 188,7 56,4 62,0 109,9 31,8 71,7 20,4 50,1 46,4

RÖRELsEREsLUTAT EXKL. ENGÅNGspOsTER 2014 2013 Q4/2014 Q3/2014 Q2/2014 Q1/2014 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013

Virkesanskaffning och skogstjänster 28,2 27,8 8,1 4,5 7,0 8,6 7,1 5,5 7,7 7,4

Träproduktindustri 37,2 15,4 8,0 6,2 14,4 8,6 2,0 -2,9 11,9 4,4

Massaindustri 207,5 196,6 64,5 51,8 36,3 54,9 51,0 50,8 47,5 47,3

Kartong- och pappersindustri 136,5 104,4 36,9 35,2 28,3 36,1 29,3 18,9 26,0 30,2

Mjuk- och matlagningspapper 62,2 54,7 21,1 19,6 9,7 11,8 15,1 12,6 13,8 13,2

Övrig verksamhet och elimineringar -53,5 -56,1 -21,2 -13,0 -4,2 -15,0 -17,3 -12,3 -13,2 -13,4

TOTALT 418,1 342,9 117,3 104,3 91,5 105,1 87,3 72,6 93,7 89,3

NyCKELTAL 2014 2013 Q4/2014 Q3/2014 Q2/2014 Q1/2014 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013

Soliditet, % 37,9 37,9 37,9 38,5 37,9 37,2 37,9 35,9 34,8 34,9

Nettoskuldsättningsgrad, % 46 77 46 62 70 83 77 85 90 90

Räntebärande nettoskuld, milj. euro 938 1 510 938 1 258 1 389 1 614 1 510 1 604 1 669 1 695

Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,1 8,9 8,7 10,6 17,2 8,0 9,4 6,4 9,3 10,2

- " -, exklusive engångsposter 11,4 9,1 12,0 10,7 10,3 12,3 9,3 7,4 9,7 9,7

Avkastning på eget kapital, % 13,0 9,9 11,1 12,4 22,4 6,5 14,9 4,4 10,7 9,9

- " -, exklusive engångsposter 13,4 10,3 17,6 12,6 8,4 15,4 14,7 6,4 11,6 8,8

FEM ÅR I SIFFROR – BOKSLUT 2014 87

FEm åR I SIFFROR

Milj. euro 2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning 4 970 4 938 5 001 5 346 5 377

Rörelseresultat 417 335 241 29 497

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 418 343 256 314 547

Resultat före skatt 330 224 133 -98 345

Räkenskapsperiodens resultat 260 189 101 -157 214

Långfristiga tillgångar 3 024 3 251 3 380 3 413 3 534

Omsättningstillgångar 774 776 726 781 798

Övriga kortfristiga tillgångar 1 649 1 164 1 260 1 107 1 340

Summa tillgångar 5 447 5 191 5 366 5 300 5 672

Eget kapital 1 590 1 483 1 367 1 126 1 154

Innehav utan bestämmande inflytande 467 476 491 359 524

Långfristiga skulder 1 843 2 070 1 717 2 429 2 534

Kortfristiga skulder 1 547 1 162 1 791 1 386 1 460

Summa eget kapital och skulder 5 447 5 191 5 366 5 300 5 672

Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,1 8,9 6,7 1,1 11,8

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 11,4 9,1 7,1 8,5 13,4

Avkastning på eget kapital, % 13,0 9,9 6,1 -9,9 13,9

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 13,4 10,3 6,9 8,6 18,2

Soliditet, % 37,9 37,9 34,7 28,1 29,7

Nettoskuldsättningsgrad, % 46 77 87 132 116

Skuldsättningsgrad, % 93 101 115 154 143

Räntebärande främmande kapital 1 904 1 981 2 139 2 293 2 398

Räntebärande finansieringstillgångar 966 471 530 339 459

Räntebärande nettoskuld 938 1 510 1 609 1 953 1 939

Investeringar i anläggningstillgångar 143 214 204 227 138

Investeringar, %/oms. 2,9 4,3 4,1 4,2 2,6

Medelantal anställda 10 775 11 216 11 986 13 046 13 168

Anställda i slutet av året 10 410 10 736 11 447 12 525 12 820

- av vilka i Finland 5 131 5 227 5 414 5 660 5 734

FORMLER FÖR BERÄKNING AV NyCKELTAL

Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE =Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader

Balansomslutning – räntefria skulder (årsmedeltal)

Avkastning på eget kapital (%) =Resultat före skatt – inkomstskatt

Eget kapital totalt (årsmedeltal)

Soliditet (%) =Eget kapital totalt

Balansomslutning – erhållna förskott

Nettoskuldsättningsgrad (%) =Räntebärande nettoskuld

Eget kapital totalt

Skuldsättningsgrad (%) =Räntebärande skulder

Eget kapital totalt

Räntebärande nettoskuld = Räntebärande skulder – kassa och banktillgodohavanden – räntebärande fordringar

88 FÖRVALTNING – UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

Denna utredning om Metsä Groups företags-styrningssystem har upprättats med stöd av 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en särskild rapport och den är publicerad samti-digt med Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse.

Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt andelslag och moderföretag till Metsä Group. I denna utredning hänvisas till Metsäliitto Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid beslutsfattandet och administrationen inom de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagsla-gen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av för-valtningsorganen samt de principer och instruktioner som har godkänts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats (www.metsaforest.se) under ”Metsä Groups principer för företags-styrning”.

Denna utredning om Metsä Groups före-tagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation om börsbolagens företagsstyrningssystem som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups moderföretag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den kooperativa företags-formens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa. I enlighet med det ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller som på grund av sin omfattande verksamhet är regionalt eller nationellt viktiga följa rekommendationen för börsbolagen till den del som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt i enlighet med comply or explain-principen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikel-serna måste anges.

Metsä Group upprättar boksluten och del-årsrapporterna i enlighet med de internatio-nella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS). Bok-slutsdokumenten publiceras på finska, svenska och engelska.

Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i Finland. Moderföretaget Metsäliitto Osuus-kuntas hemort är Helsingfors.

DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN

Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Vid beslutsfattandet assisteras förvaltningsorganen av olika organ som nämns senare i denna beskrivning. Dessa organ bereder även förvaltningsorganens beslut. Verkställande direktören för Metsä-liitto Osuuskunta arbetar för närvarande som Metsä Groups koncernchef. Senare i denna utredning hänvisas till verkställande direktö-ren med ordet koncernchef.

FULLMÄKTIGE

Fullmäktige utövar ledamöternas högsta beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i de frågor som enligt lagen och stadgarna ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andels-stämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid full-mäktigemötet behandlas frågor i enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskun-tas stadgar samt övriga frågor som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är:• att besluta om fastställande av bokslutet,• att besluta om vinstutdelning till medlem-

marna,• att besluta om beviljande av ansvarsfrihet

för förvaltningsrådet, styrelsen och verk-ställande direktören/koncernchefen,

• att välja ledamöterna till förvaltningsrådet och revisorerna samt att besluta om arvo-den för dem.

Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta eller hans/hennes maka/make kan väljas till fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs vart fjärde år genom poströstning, en dataför-bindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet förrättas för varje valkrets så att man från varje valkrets väljer lika många representanter som antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberätti-gade medlemmar registrerade i valkretsens val-längd den 1 januari under valåret, beräknat i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas krets-organisationer. En person i Metsä Groups per-sonal är inte valbar enligt valordningen.

Fullmäktige har enligt stadgarna samman-träde en gång om året på våren. Fullmäktige, förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta om ett extra sammanträde. Ett extra samman-

träde måste även sammankallas om minst 1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige sammankallas av förvaltningsrådets ordfö-rande senast sju dagar före sammanträdet med en skriftlig kallelse som skickas till alla leda-möter i fullmäktige. De frågor som ska behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kal-lelsen.

Varje ledamot har en röst vid sammanträ-det. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktige-ledamöter som deltar i sammanträdet bifaller ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäkti-ges sammanträden är, förutom mötesrepresen-tanterna, styrelseordförande samt i regel leda-möterna i styrelsen och förvaltningsrådet. Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sam-manträden.

Fullmäktiges sammansättning framgår av sida 96 i denna publikation.

DISTRIKTSRÅD

I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stad-gar finns det ett distriktsråd i varje anskaff-ningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från distriktet valda ledamöterna i fullmäktige, ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen samt av de fullmäktigekandidater som inte har blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på deras personliga röstetal och antalet två gånger så många som antalet valda kandidater från distriktet, dock alltid minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlin-jer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kom-munikationen och interaktionen mellan med-lemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuus-kuntas styrningsmodell. På detta sätt har man velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt medlemmarnas engagemang i andelslagets beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen.

Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvalt-ningsrådets grundläggande uppgift är att

UTREDNING Om FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEmET

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET – FÖRVALTNING 89

övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges och för-valtningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom: • att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskun-

tas styrelse och befria dem från sina upp-drag samt besluta om deras arvoden,

• att utse en verkställande direktör, som också är koncernchef, om inte förvalt-ningsrådet beslutar annat,

• att ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse och principiellt viktiga,

• att granska bokslutet och ge fullmäktige förslag om disposition av överskottet.

Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i taget samt utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sam-manträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beslu-tet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst och vid val lotten.

Förvaltningsrådet består av minst tjugo (20) och högst trettio (30) personer som full-mäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas perso-nal kan välja högst fem (5) ledamöter till för-valtningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3) sakkunningledamöter till förvaltningsrådet. Mandatperioden för en ledamot i förvalt-ningsrådet börjar efter det ordinarie samman-träde för fullmäktige som valt honom eller henne och varar fram till det ordinarie sam-manträde för fullmäktige som hålls tre (3) år senare. Med en mandatperiod på tre år har man velat säkerställa kontinuiteten i besluts-fattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatpe-riod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte hålls under nästkommande år. Vid val av leda-möter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådets sammansättning fram-går av sida 97 i denna publikation.

FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ

Valet av styrelseledamöter bereds av en sär-skild valkommitté som valts bland förvalt-ningsrådets ledamöter i enlighet med en sär-skild fastställd arbetsordning. Valkommittén gör dessutom ett förslag som rör styrelseleda-möternas arvoden. Valkommittén består av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av

förvaltningsrådets ordförande och vice ordfö-rande. Valkommitténs ordförande är förvalt-ningsrådets ordförande och sekreterare är sty-relsens sekreterare. Kommittén kan kalla sty-relseordföranden som expert till mötet. Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 13 maj 2014 följande personer till valkommittén: Ville Hirvonen, Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula, Erkki Vainionpää och Jukka Vanhatalo. I kommittén ingår dessutom för-valtningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande Juha Paajanen med stöd av sin ställning.

INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS

MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE

RÄKENSKAPSPERIOD

År 2014 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter och fyra (4) av dessa hade valts av representan-ter för olika personalgrupper. Förvaltningsrå- det hade inga sakkunnigledamöter år 2014. Förvaltningsrådet sammanträdde fem (5) gånger och ledamöternas deltagande var 98 procent.

STyRELSEN

Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskun-tas verksamhet och administration är ända-målsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upp-rättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de detaljerade principer som ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande. Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups webbplats www.metsaforest.se under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.

Styrelsen har bland annat följande uppgifter: • att fastställa verkställande direktörens/

koncernchefens uppgifter och övervaka att denna/dessa sköter andelslagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvis-ningar och bestämmelser,

• anställa och avskeda verkställande direktö-ren och direktörer som omedelbart under-lyder verkställande direktören och den eventuellt utsedda koncernchefen,

• att besluta om sättet att uppbära insatsen samt om tilläggsinsatser och villkoren för dessa,

• att fastställa strategin och budgeten för andelslaget och koncernen samt övervaka att de iakttas,

• att underteckna och framlägga bokslutet och koncernbokslutet för granskning av förvaltningsrådet,

• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet,• besluta om försäljning, inköp, nedlägg-

ning, inledning och sammanslagning av affärsverksamheter,

• att på nomineringskommitténs förslag fast-ställa belöningar och andra förmåner för verkställande direktören/koncernchefen och annan högre ledning,

• även i övrigt besluta om de ärenden som med hänsyn till omfattningen och karaktä-ren av andelslagets verksamhet är ovanliga och vittbärande.

Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordfö-rande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Enligt rekommendationen bör verk-ställande direktören inte väljas till styrelseord-förande. En avvikelse från rekommendationen kan dock motiveras med den kooperativa styr-ningsmodell som valts i Metsäliitto Osuus-kunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt. Styrelsemötena förbereds av koncernchefen. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemö-tet protokollförs.

Styrelsen utvärderar regelbundet en gång om året sitt arbete och sina arbetsmetoder genom en självutvärdering.

STyRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH

MANDATPERIOD

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av för-valtningsrådet. Valet av styrelse avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som avviker från rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmar-nas omfattande deltagande i beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuuskunta.

Styrelsen består av minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla styrelseledamöter med undantag av koncern-chefen är oberoende av Metsä Group. Båda könen är representerade i styrelsen. Mandatpe-rioden för en styrelseledamot börjar vid ingången av det kalenderår som börjar efter det sammanträde av förvaltningsrådet där ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelsele-damöterna avviker från den ettåriga mandatpe-rioden enligt rekommendationen. Andelslagets ägare har dock inte ansett att det har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i besluts-fattandet ska kunna säkerställas. Under de senaste åren har förvaltningsrådets valkom-mitté lagt speciell vikt vid styrelsens samman-


sättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Styrelseordförande under 2014 var Martti Asunta, vice ordförande Kari Jordan och styrelseledamöterna var Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläi-nen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva. Vid sitt sammanträde den 5 november valde Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd ekonomie magister Mikael Silvennoinen till ny ledamot i andelslagets styrelse från den 1 janu-ari 2015. Eino Halonen avgår enligt stadgar från andelslagets styrelse från början av 2015 då han fyllt 65 år. Styrelseledamöternas merit-listor framgår av sida 98–99 i denna publika-tion och deras innehav i Metsä Group av sida 95.

STyRELSEUTSKOTT

För att trygga effektiviteten i styrelsens upp-drag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett kontrollutskott och en nomineringskommitté till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i ärenden utifrån utskottens beredning. Styrel-sen väljer utskottsmedlemmarna bland sina ledamöter.

KONTROLLUTSKOTTET

Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll bedömer och övervakar utskottet frågor om den ekonomiska rapporteringen, revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för utskottet. Kontrollutskottet består av minst tre (3) medlemmar som styrel-sen väljer bland sina ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kon-trollutskottets möten, med undantag för de situationer där utskottet vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollut-skottet ska regelbundet rapportera till styrelsen om sin verksamhet och de iakttagelser som utskottet har gjort. År 2014 var Arto Hiltunen ordförande för kontrollutskottet och Martti Asunta samt Eino Halonen medlemmar.

BELÖNINGSUTSKOTTET

Belöningsutskottets uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga löne-system och en plan för efterföljare och utveck-ling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag pre-senterar utskottet för styrelsen bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, löne-systemen för högsta ledningen samt de vikti-

gaste principerna för avtalen för högsta led-ningen. Dessutom presenterar belöningsut-skottet årliga mål för högsta ledningen för beslut i styrelsen och följer upp att dessa upp-nås. Vidare behandlar belöningsutskottet frå-gor i anslutning till högsta ledningens belö-ningssystem och presenterar dessa för beslut i styrelsen.

Belöningsutskottet består av tre (3) med-lemmar som styrelsen årligen utser inom sig. Majoriteten av medlemmarna i belöningsut-skottet ska vara oberoende av Metsä Group, och en person som hör till Metsä Groups ope-rativa ledning kan inte vara medlem i kommit-tén. Belöningsutskottet bör regelbundet rap-portera om sin verksamhet till styrelsen. Nomineringskommitténs ordförande under 2014 var Martti Asunta, medan Eino Halonen och Antti Tukeva var utskottets medlemmar.

INFORMATION OM STyRELSENS OCH

KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER

FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD

Styrelsen sammanträdde fjorton (14) gånger under året och ledamöternas deltagande var 97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde sex (6) gånger och ledamöternas deltagande var 94 procent. Belöningsutskottet samman-trädde fem (5) gånger och ledamöternas delta-gande var 93 procent.

KONCERNCHEF

Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande direktör som också är Metsä Groups koncern-chef, om inte förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även Metsä-liitto Osuuskuntas verkställande direktör.

Koncernchefen har till uppgift att leda Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet med lagen och bestämmelserna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och anvis-ningar. Koncernchefen är enligt stadgarna ansvarig för andelslagets löpande administra-tion och följer upp kapitalförvaltningen.

Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet, och koncernchefens avtal godkänns av styrel-sen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker från rekommendationen kan motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta.

Koncernchefens meritförteckning framgår av sida 98 i denna publikation och hans inne-hav i Metsä Group av sida 95.

LEDNINGSGRUPPEN

Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ord-förande är Metsä Groups koncernchef. Led-

ningsgruppen bistår koncernchefen med pla-neringen och den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkstäl-lande direktörer, branschdirektörerna för Metsä Wood och Metsä Forest samt av kon-cernens ekonomi- och strategidirektörer. Led-ningsgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel två gånger i månaden och dessutom alltid vid behov.

År 2014 bestod ledningsgruppen av kon-cernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategi-direktör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direktör intill den 30 september 2014, Metsä Board Oyj:s verk-ställande direktör från den 1 oktober 2014), Esa Kaikkonen (Metsä Woods branschdirek-tör), Juha Mäntylä (Metsä Forests branschdi-rektör) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidi-rektör).

Mikko Helander, tidigare verkställande direktör hos Metsä Board, var ledningsgrupp-ledamot ända till 30 september 2014. Helan-der lämnade koncernen från den 1 oktober 2014. Mika Joukio, Metsä Boards nuvarande verkställande direktör, var Metsä Tissues verkställande direktör intill 30 september 2014. Under början av 2015 meddelade Metsä Group att Petri Helsky (DI, ekonomie magis-ter) börjar som Metsä Tissues verkställande direktör och ledamot i ledningsgruppen den 16 april 2015. Intill detta tidpunkt fungerar strategidirektör Hannu Anttila som t.f. verk-ställande direktör. Ledningsgruppens merit-förteckningar framgår av sida 100–101 i denna publikation och ledningsgruppens innehav i Metsä Group av sida 95.

INTERNKONTROLL, INTERNREVISION OCH

RISKHANTERING

En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att verksamheten övervakas kontinuerligt och tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkon-troll omfattar övervakning av ekonomisk rap-portering, interna godkännanden, uppföljning av investeringar och kreditövervakning. Verk-samheten i internkontrollen utvärderas i sin tur av Metsä Groups internrevision. Intern-kontrollen gäller hela organisationen och genomförs med stöd av bland annat interna instruktioner och olika rapporteringssystem. I det följande beskrivs principerna, målen och ansvaren för Metsä Groups internkontroll

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET – FÖRVALTNING 91

samt principerna för internrevisionen. Metsä Groups operativa ledning, chef för riskhante-ringen och internrevision svarar för att nämnda principer görs upp, och styrelsen fast-ställer principerna.

DEFINITION AV INTERNKONTROLL OCH DESS

MÅLSÄTTNINGAR

Internkontrollen omfattar den ekonomiska övervakningen och den övriga övervakningen inom Metsä Group. Internkontrollen genom-förs av styrelsen, kontrollutskottet och den operativa ledningen samt av hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att: • de mål som har satts upp för Metsä Group

uppnås, • resurserna används på ett ekonomiskt,

ändamålsenligt och effektivt sätt, • riskerna för verksamheten hanteras i till-

räcklig mån, • den ekonomiska informationen och den

övriga informationen är tillförlitlig och korrekt,

• de externa reglerna och de interna arbetsru-tinerna tillämpas,

• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelatio-nerna,

• verksamheten, informationen och egendo-men är tillräckligt skyddade,

• det finns tillräckliga manuella och datatek-niska system som har ordnats på ett lämp-ligt sätt till stöd för verksamheten.

FÖREByGGANDE ÖVERVAKNING

Med förebyggande övervakning avses bland annat fastställande av värderingar, allmänna verksamhets- och affärsprinciper samt mål och strategier för Metsä Group. Metsä Groups företagskultur, styrningsmetoder och förhåll-ningssätt till övervakningen skapar tillsam-mans grunden för hela internkontrollen.

DAGLIG ÖVERVAKNING

Med daglig övervakning avses en allmän över-vakning och uppföljning, inklusive tillhörande verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem-pel på detta kan vara bland annat att fastställa ansvarsområdena och befogenheterna för per-sonalen och att differentiera de farliga arbets-kombinationerna samt befattningsbeskriv-ningar, befogenheterna för godkännanden samt ersättarsystem.

ÖVERVAKNING I EFTERHAND

Med övervakning i efterhand avses uppfölj-ning och säkerställande, såsom olika utvärde-ringar som görs av ledningen samt gransk-

ningar, jämförelser och verifieringar som säkerställer att målen uppnås och som ser till att de överenskomna verksamhets- och kon-trollprinciperna följs.

ÖVERVAKNING AV EKONOMISK

RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING OCH

GODKÄNNANDEN

Organisationerna för de olika affärsområdena och koncernens ekonomiska organisationer ansvarar för den ekonomiska rapporteringen. Enheterna och affärsområdena ger varje månad rapporter om ekonomin. Controllerna för affärsområdena granskar månadsresultaten för de affärsverksamheter och enheter som hör till respektive controllers eget affärsom-råde och rapporterar dem till koncernens eko-nomiförvaltning. Lönsamhetsutvecklingen samt affärsriskerna och -möjligheterna för affärsområdena behandlas månatligen i Metsä Groups ledningsgrupp med deltagare från högsta ledningen i Metsä Group och inom alla affärsområden samt i ledningsgruppen för ekonomi som bland annat koncernens eko-nomi- och finansdirektörer samt ekonomidi-rektörerna för affärsområdena deltar i. Resul-tatet rapporteras månatligen till styrelsen för Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporte-ras resultaten för de olika affärsområdena månatligen till styrelserna för affärsområdenas moderbolag. I Metsä Groups Controllers’ Manual finns en detaljerad beskrivning av rap-porterings- och övervakningsreglerna samt rapporteringsproceduren.

För kreditövervakningen ansvarar alla affärsområden i enlighet med Metsä Groups policy för kreditövervakning och policyn för affärsområdena som har gjorts upp utifrån policyn för kreditövervakning. Kreditöver-vakning bedrivs av en central koncernorgani-sation för kreditövervakning tillsammans med affärsområdenas ledning.

Befogenheterna att godkänna kostnader, viktiga avtal och investeringar är stegvis fast-ställda för de olika organisationsnivåerna i den beslutsordning som styrelsen har fastslagit samt utifrån de befogenheter som koncern-chefen och den övriga ledningen separat har gett.

För godkännandet och uppföljningen av investeringar ansvarar koncernens ekonomi-förvaltning i enlighet med investeringspolicyn som har fastställts av styrelsen. Efter att inves-teringarna har godkänts preliminärt behandlas de i affärsområdets ledningsgrupp inom ramen för den årliga investeringsplanen. De mest betydande investeringarna presenteras separat för koncernens ledningsgrupp, styrel-sen för koncernens moderbolag och styrelsen

för affärsområdets moderbolag för godkän-nande.

INTERNREVISION

Metsä Groups internrevision bistår styrelsen med dess övervakningsuppgift genom att bedöma nivån på den internrevision som upp-rätthålls för att uppnå målen för Metsä Groups verksamhet. Internrevisionen stöder organisationen dessutom genom att utvärdera och trygga funktionsdugligheten i affärspro-cesserna, riskhanteringen samt ledarskapet och administrationen. I sitt arbete följer internrevisionen det verksamhetsdirektiv för internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har fastställt.

Enheten för internrevisionen arbetar under koncernchefen och kontrollutskottet. Hand-lingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms som vik-tiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Handlingspla-nens aktualitet och ändamålsenlighet ses över med ledningen halvårsvis.

Omfattningen och samordnandet av internrevisionen säkerställs genom regelbun-den kontakt och kommunikation med reviso-rerna och de övriga interna säkerhetsfunktio-nerna. Internrevisionen anlitar vid behov underleverantörer för att tillfälligt anställa ytterligare resurser eller för att göra utvärde-ringar som kräver specialkompetens. De externa tjänsteleverantörerna arbetar då under chefen för internrevisionen.

Varje revision redovisas med en skriftlig rapport som delas ut till koncernchefen, den högsta ledningen i den underkoncern som har varit föremål för revisionen samt till ledningen i den funktion eller enhet som har varit före-mål för revisionen. Revisionsrapporterna ges för revisorernas kännedom och enligt pröv-ning till de instanser som anses vara relevanta på basis av rapportens innehåll. Internrevisio-nen gör halvårsvis upp en rapport om de genomförda revisionerna, de viktigaste iakt-tagelserna och de överenskomna åtgärderna för kontrollutskottet. I halvårsrapporten kon-stateras dessutom de viktigaste ändringarna i de genomförda revisionerna i jämförelse med handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag som internrevisionen utfört samt eventuella ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig rapport om internrevisionens verksamhet.

RISKHANTERING

Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån till Metsä Groups normala planering och styr-ning av affärsverksamheten. Riskhanteringen


är en del av det dagliga beslutsfattandet, upp-följningen av verksamheten och internkon-trollen som främjar och säkerställer att de uppsatta målen uppnås.

Styrningen av affärsverksamheten och den effektiva samordningen av riskhanteringen utgår från de verksamhetsprinciper som fast-ställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och som syftar till att bibehålla riskhanteringen som en tydlig, förståelig och tillräckligt prag-matisk enhet. Om riskerna och utvecklingen av riskerna rapporteras regelbundet till styrel-sens kontrollutskott. Den centrala riskhante-ringen svarar även för samordnandet och kon-kurrensutsättningen av Metsä Groups försäk-ringar.

Det främsta syftet med riskhanteringen är att identifiera och bedöma de risker, hot och möjligheter som kan ha betydelse både för genomförandet av strategin och för uppnåen-det av de kortsiktiga och de långsiktiga målen. När det gäller betydande investeringar fogas dessutom separata riskkartläggningar till för-slagen.

Affärsområdena utvärderar och följer regel-bundet upp riskmiljön och eventuella föränd-ringar i den som en del av den årliga plane-ringen och den strategiska planeringen. Identi-fierade risker och hanteringen av dem rapporteras till ledningen, kontrollutskottet och styrelsen minst två gånger om året. Affärs-riskerna innebär alltid även möjligheter, och de kan utnyttjas inom ramen för de överens-komna risklimiterna. Besluten om medveten risktagning ska alltid fattas bland annat utgå-ende från en tillräcklig bedömning av riskhan-teringsförmågan och vinst-/förlustpotentialen.

ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN

Ansvarsområdena inom riskhanteringen i Metsä Group fördelas på följande sätt: • Styrelsen ansvarar för riskhanteringen

inom Metsä Group och godkänner risk-hanteringspolicyn.

• Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste riskområdena och huruvida Metsä Groups riskhantering är tillräcklig och ändamålsen-lig. Utifrån denna utvärdering framlägger kontrollutskottet förslag för styrelsen.

• Koncernchefen och ledamöterna i led-ningsgruppen ansvarar för att principerna för riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att riskerna rapporteras på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt.

• Koncernens chef för riskhanteringen ansva-rar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av

riskbedömningarna och de viktigaste för-säkringslösningarna i Metsä Group.

• Affärsområdena och serviceverksamheterna har till uppgift att identifiera och bedöma väsentliga risker för de egna ansvarsområ-dena i planeringsprocesserna samt att förbe-reda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera om riskerna på ett överenskommet sätt.

RISKHANTERINGSPROCESS

Syftet med riskhanteringen är att: • främja och säkerställa att de mål som har

satts upp för affärsverksamheten uppnås • säkerställa en säker, fortlöpande och stör-

ningsfri affärsverksamhet under alla förhål-landen

• optimera Metsä Groups totala riskposition.

Till de viktigaste elementen i Metsä Groups element hör att genomföra en övergripande riskhanteringsprocess som stödjer hela affärs-verksamheten, att skydda egendomen och att säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet samt säkerheten i och den kontinuerliga utvecklingen av Metsä Group, krishantering och kontinuitets- och återhämtningsplaner. Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna är en tillräcklig riskbedömning en del av de preliminära utredningarna och genomföran-det av projekt som är ekonomiskt eller på något annat sätt viktiga.

UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT

• säkerställa att alla identifierade risker som påverkar personal, kunder, produkter, egendom, kunskapskapital, image, sam-hällsansvar och funktionsförmåga hanteras på det sätt som lagen förutsätter utifrån bästa möjliga kunskaper och ekonomiska omständigheter,

• säkerställa att målen för Metsä Group upp-nås,

• uppfylla intressegruppernas förväntningar,• skydda egendomen och säkerställa att verk-

samheten fortgår störningsfritt, • optimera vinst- och förlustrelationen,• säkerställa hanteringen av den totala riskpo-

sitionen och minimeringen av de totala ris-kerna för Metsä Group.

De mest betydande risker och osäkerhetsfakto-rer som Metsä Group har kännedom om är beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.

HANTERING AV INSIDERINFORMATION

I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä Group värdepappersmarknadslagen samt dot-

terbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i enlighet med Finansinspektionens standarder och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä Group förutsätter att varje anställd följer rikt-linjerna för insiderinformationen. För uppda-teringen och förvaltningen av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar sty-relsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfris-tiga investeringar och användning av förvärvs-program. I Metsä Boards offentliga insiderre-gister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelse-ledamöter, koncernchef samt revisorer. I Metsä Boards företagsrelaterade insiderregis-ter ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt de personer som har utsetts till Metsä Groups juridiska och ekonomiska uppdrag samt upp-drag inom kommunikation och investerarrela-tioner och som därigenom får regelbunden insiderinformation om Metsä Board.

REVISION

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är ett av Centralhandelskammaren godkänt revi-sionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor som ska granska räkenskaperna för inneva-rande år, och revisorns uppdrag upphör i slu-tet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revi-sorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration. Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och rapporte-rar regelbundet om sina iakttagelser till styrel-sen och Metsä Groups ledning.

I enlighet med beslutet av det ordinarie fullmäktigemötet våren 2014 är Metsäliitto Osuuskuntas revisor under räkenskapsperio-den 2014 CGR-samfundet KPMG Oy Ab med Raija-Leena Hankonen, GCR, som ansvarig revisor. År 2014 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 1 209 000 euro (1 212 000 euro 2013) till KPMG-kedjan i Finland och internationellt och totalt 115 000 euro (223 000 euro 2013) till övriga revisions-samfund i revisionsarvoden. År 2014 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 37 000 euro (32 000 euro 2013) till KPMG-kedjan i Finaland och internationellt och totalt 253 000 euro (393 000 euro 2013) till övriga revisionssamfund för sådana tjänster som inte anknyter till revisionen.

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN – FÖRVALTNING 93

UTREDNING Om LÖNER Och ARVODEN

Denna utredning om Metsä Groups löner och arvoden har upprättats i enlighet med rekom-mendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning av den 15 juni 2010 och finns utgiven på Metsä Groups webbplats i mars 2015. Enligt Metsä Groups praxis uppdateras utredningen om löner och arvoden preliminärt två gånger om året och alltid i mars–april samtidigt med den utredning som upprättas om förvaltnings-systemet.

ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH

STyRELSEN

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS

FÖRVALTNINGSRÅD

Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till förvaltningsrådets ordförande och vice ordfö-rande. Till de övriga ledamöterna betalas endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups rese-reglemente.

Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren 2014 att arvoden för ledamöterna i förvalt-ningsrådet ska förbli oförändrade under 2014. År 2014 var månadsersättningen till förvalt-ningsrådets ordförande 3 400 euro och mötes-arvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 57 300 euro (56 400 euro 2013) i lön och mötesarvoden. År 2014 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 24 900 euro (24 000 euro 2013) i lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvo-den, totalt 116 100 euro (98 400 euro 2013).

År 2014 betalades ledamöterna i förvalt-ningsrådet 600 euro per möte i lön och mötes-arvoden, totalt 198 300 euro (178 800 euro 2013).

STyRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas även för utskottsmöten. Enligt förvaltningsrå-dets beslut i november 2013 betalas kon-trollutskottets ordförande en separat månads-ersättning på 1 200 euro. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.

Förvaltningsrådets möte beslöt i november 2013 att arvoden till styrelseledamöterna ska bli oförändrade 2013. År 2014 var månadser-sättningen till styrelseordföranden 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 86 640 euro (83 640 euro 2013) i lön och mötesarvoden.

År 2014 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesar-vodet 600 euro per möte. Till de övriga leda-möterna utbetalades totalt 355 800 euro (332 700 euro 2013) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Till styrelse-ledamöterna utbetalades 2014 totalt 442 440 euro (416 340 euro 2013) i lön och mötesar-voden. Ovanstående arvoden är pensions-grundande.

BELÖNING AV MEDLEMMARNA I DEN

OPERATIVA LEDNINGEN

Syftet med Metsä Groups belöningssystem för den operativa ledningen är att på ett rättvist och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen för Metsä Groups resultat, tillämpningen av strategin och utvecklingen av affärsverksam-heten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fast-ställer på belöningsutskottets förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till koncern-chefen samt till de ledamöter i ledningsgrup-pen som är anställda av Metsäliitto Osuuskun-tas samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper tillämpas i samt-liga bolag som ingår i Metsä Group, men beslut om belöningskriterierna fattas separat i varje dotterbolags styrelse.

Belöningssystemet består av en fast månadslön, en resultatlön som beräknas uti-från uppdragets resultateffekt, ledningens pensionsförmåner samt av ett aktiebonussys-tem.

KORTSIKTIGA INCITAMENT

KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN SAMT

AVGÅNGSVEDERLAG

Koncernchefens månadslön i december 2014 inklusive naturaförmåner var 87 400,26 euro. I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner.

Genom ett styrelsebeslut kan koncernche-fen på grundval av koncernchefens avtal

erhålla en resultatlön som motsvarar nio (9) månaders lön och som grundar sig på resulta-tet, kassaflödet och de personliga målen.

År 2014 erhöll koncernchefen totalt 2 638 103,34 euro (1 647 443,60 euro 2013) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. År 2014 utbetalade Metsäliitto Osuuskunta 1 098 222,70 euro (1 081 540,72 euro 2013) i lön och naturaförmåner samt 1 427 368,69 euro (453 790,89 euro 2013) i resultatlön och aktiearvoden till koncernche-fen. Metsä Groups övriga koncernbolag beta-lade ut totalt 112 511,95 euro (112 111,99 euro 2013) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.

Koncernchefen har en uppsägningstid på sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsve-derlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst.

LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA

MEDLEMMARNA I LEDNINGEN

Maximibeloppen av resultatlönen för de leda-möter i Metsä Groups ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön upp till sju (7) månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsom-rådet.

År 2014 utbetalade bolagen inom Metsä Group totalt 5 153 958,26 euro (3 292 98,78 euro 2013) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).

LÅNGSIKTIGA INCITAMENT

LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSySTEM

År 2010 medverkade en del av ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp med undantag för Mika Joukio i etableringen av bolaget Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget placerade företagsledningen egna medel till ett belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board Oyj. Koncernchef Kari Jordans place-ring var 1 000 000 euro. Dessutom finansiera-des en del av bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen bar själv ägarrisken för sina placeringar i syste-

94 FÖRVALTNING – UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN

met. Syftet med arrangemanget var att upp-muntra medlemmarna i ledningsgruppen att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål.

Genom Metsäliitto Management köpte man totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board, varav koncernchefen indirekt innehade 1 763 867 aktier och de övriga personerna i Metsäliitto Management Oy indirekt totalt 5 027 020 aktier.

Eftersom börskursen för Metsä Boards B-aktie mot slutet av 2013 överskred det med-elpris som Metsäliitto Management Oy beta-lade för B-aktierna i Metsä Board Oyj, avveck-lades aktieinnehavssystemet enligt dess villkor i februari 2014. Vid tidpunkten för systemets avveckling var de medlemmar i ledningsgrup-pen som omfattats av systemet berättigade till den relativa andel som motsvarar deras inne-hav i Metsäliitto Management Oy:s nettotill-gångar. Koncernchefens andel i Metsäliitto Management Oy:s nettotillgångar var totalt 1 138 340 euro.

AKTIEBONUSSySTEM FÖR LEDNINGEN

Aktiebonussystem för 2011–2015:

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i decem-ber 2010 fattat beslut om ett aktiebaserat inci-tamentssystem för de ledande befattningsha-varna i Metsä Group under 2011–2015. Genom systemet kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjänande-perioder på tre kalenderår var om de fast-ställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna för aktiebo-nussystemet är kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015.

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i mål-gruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kon-tant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte om personens anställningsförhållande har

upphört före bonusutbetalningen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet gäller.

Systemets eventuella bonusar för varje intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkast-ningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt rörelsevinsten (EBIT).

Bonusen för intjäningsperioden 2011–2013 betalades i mars 2014 till 51 personer (inklusive samtliga medlemmar i Metsä Groups ledningsgrupp). Den motsvarar värdet på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Koncernchef Kari Jordans andel av bonusen motsvarar värdet på cirka 0,3 miljoner aktier.

Bonusen för intjäningsperioden 2012–2014 betalades i februari 2015 till 54 personer (inklusive samtliga medlemmar i Metsä Groups ledningsgrupp). Den motsvarade vär-det på totalt cirka 1,9 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Koncernchef Kari Jordans andel av bonusen motsvarade värdet på cirka 0,3 miljoner aktier.

Eventuella bonusar för intjäningsperioden 2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,2 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. För intjäningsperioden 2013–2015 omfattar systemet 52 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups lednings-grupp.

Aktiebonussystem för 2014–2018:

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i februari 2014 fattat beslut om att fortsätta det aktieba-serat incitamentssystemet för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2011–2018. Systemet har tre intjänandeperio-der på tre år som är kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–2018.

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i mål-gruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som

aktier i Metsä Board Oyj och dels som kon-tant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Efter varje intjänings-period följer en förbindelseperiod på två år, under vilken den ledande befattningshavaren inte får överföra eller sälja aktierna. Om kon-cernbolaget eller den ledande befattningshava-ren säger upp eller häver den ledande befatt-ningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under förbindelseperioden ska den ledande befatt-ningshavaren återbetala de bonusar som redan utbetalats.

Eventuella bonusar för intjäningsperioder 2014–2016 och 2015–2017 grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) och rörelsevinsten (EBIT).

Eventuella bonusar för intjäningsperioden 2014–2016 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,1 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Systemet omfattar i början av intjäningsperioden 55 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups lednings-grupp.

Eventuella bonusar för intjäningsperioden 2015–2017 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,5 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Systemet omfattar i början av intjäningsperioden 50 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups lednings-grupp.

Läs mera om aktiebonussystemet på sidorna 66–68 i denna publikation.

PENSIONSSySTEM FÖR LEDNINGEN

Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av lagen om pension för arbetstagare. Genom lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade pensionsskyddet som bygger på anställningsti-den och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspen-sionssystemet i Finland räknas grundlön, arv-oden och skattepliktiga naturaförmåner in i inkomsterna, men inte inkomster av optioner eller inkomster utifrån ledningens aktiebonus-system.

PENSIONSSySTEM FÖR KONCERNCHEFEN

Genom tilläggspensionssystemet har koncern-chefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN – FÖRVALTNING 95

ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den fem-årsperiod som föregår tidpunkten för pensio-neringen. År 2014 utgjorde årsavgiften för det förmånsbaserade pensionssystemet för kon-cernchefen 60 procent av den totallön och det totalarvode som bolagen inom Metsä Group

LEDNINGENs ANDELs- OCh AKTIEpLACERINGAR I METsäLIITTO OsUUsKUNTA OCh METsä bOARD Oyj

31.12.2014

Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta

euro

Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj

(B-aktier)

METsäLIITTO OsUUsKUNTAs sTyRELsE

Mikael Aminoff 43 007 61 346

Martti Asunta 68 718 58 332

Eino Halonen, medlem i styrelsen intill den 31 december 2014 2 738 18 900

Arto Hiltunen 1 040

Kari Jordan 520 206 178

Saini Jääskeläinen 122 790 2 678

Juha Parpala 19 347 1 000

Timo Saukkonen 73 235 3 699

Mikael Silvennoinen, medlem i styrelsen från den 1 januari 2015

Antti Tukeva 29 780 3 200

METsä GROUps LEDNINGsGRUpp

Hannu Anttila 36 650

Ilkka Hämälä 36 650

Kari Jordan 520 206 178

Mika Joukio 68 552

Esa Kaikkonen 29 320

Juha Mäntylä 150 938 29 320

Vesa-Pekka Takala 29 320

betalade till koncernchefen (66 procent 2013). Koncernchefen har rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal upphör före pen-sioneringen.

PENSIONSSySTEM FÖR LEDNINGEN

Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal

med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pen-sionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräk-nas utifrån den femårsperiod som föregår tid-punkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

96 FÖRVALTNING – METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE

mETSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLmÄKTIGE

Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt hjälpmedel. Fullmäktive utövar den högsta beslutanderätten.

Aikkinen Ilmari Jordbrukare Mynämäki Nylund Mats Jordbrukare Pedersöre

Alatalo Matti Jordbrukare Soini Nyyssönen Olli-Pekka Bilförare Pielavesi

Haukilahti Tapani Jordbrukare Vetil Pekonen Kari Landbygdsföretagare Parikkala

Häppölä Heikki Jordbrukare Orimattila Purhonen Petri Jordbrukare Enonkoski

Jordbrukare Jordbrukare Kiuruvesi Pyykkönen Rauno Skogsbrukstekniker Suomussalmi

Isomuotia Harri Jordbrukare, forstmästare Tavastkyro Pärnänen Pekka Jordbrukare Juva

Juvonen Matti Pensionär Joensuu Raininko Tuomo Land- och skogsbruksföretagare Jämijärvi

Järvi-Laturi Heikki Jordbrukare Teuva Raitala Juha Jordbrukare Loimaa

Kallio Maarit Agrolog Sastamala Rautiola Antti Jordbrukare Oulainen

Kallunki Heikki Fysioterapeut Kuusamo Ryymin Jaakko Jordbrukare Iisalmi

Kananen Jussi Jordbrukare, agrolog Viitasaari Räsänen Tauno Företagare Tuusniemi

Kangas Erkki Jordbruksföretagare Harjavalta Savolainen Jyrki Jordbrukare Laukaa

Keskinen Sakari Jordbrukare Mänttä-Vilppula Sipola Atso Jordbrukare Oulu

Keskisarja Hannu Jordbrukare Nivala Sirviö Antti Jordbruksföretagare Kemijärvi

Kivenmäki Ari Agrolog, jordbrukare Kuortane Snellman Veli Forstmästare Helsinki

Kiviranta Esko Jordbrukare, vicehäradhövding Sauvo Storsjö Bo Jordbrukare Kristiinankaupunki

Koskinen Jaakko Landbygdsföretagare Hamina Tienhaara Asko Jordbrukare Alajärvi

Kuisma Jaakko Agrolog Urjala Tolvanen Matti Jordbrukare, skogsbrukstekniker Varkaus

Kuivalainen Kyösti Landbygdsföretagare Lieksa Tuominen Pasi Landbygdschef, jordbrukare Eura

Laitinen Pirkko Agrolog Utajärvi Tuppi Veli-Matti Jordbrukare, företagare Laihia

Lamminsalo Asko Landbygdsföretagare Rääkkylä Turtiainen Matti Journalist, jordbrukare Kerimäki

Lauttia Petri Jordbrukare Hämeenlinna Uotila Kirsi Skogsbruksföretagare Helsinki

Levänen Pertti Äldre konstapel Pieksämäki Uusitalo Ilkka Jordbrukare Salo

Lunttila Tommi Land- och skogsbruksföretagare Äänekoski Vapaniemi Jukka-Pekka Skogsserviceföretagare Nurmijärvi

Lyömiö Matti Agrolog Mäntyharju Wasberg Johan Skogsingenjör Korsholm

Långgård Thomas Jordbrukare Malax Wasström Anders Landbygdsföretagare Raseborg

Morri Tiina Skogsbruksföretagare Virdois Vuorela Erkki Landsbygdschef Salla

Murto Pentti Agrolog Tampere Vuorenmaa Heino Skogsbruksföretagare Haapavesi

Mäkinen Pirjo Skogsbruksföretagare Petäjävesi Väänänen Martti Jordbrukare Siilinjärvi

Nevavuori Jari Utvecklingschef, jordbrukare Nystad Ylitalo Martti Jordbrukare Ii

Niemelä Henry Jordbrukare Lappo Ylä-Outinen Päivi Jordbrukare Villmanstrand

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD – FÖRVALTNING 97

mETSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRåD

Förvaltningsrådet ska se tilla att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs. Förvaltningsrådet väljer Metsäliitto Osuuskuntas styrelse.

ORDFÖRANDE

Järvinen Hannu Agronom Janakkala

VICE ORDFÖRANDE

Paajanen Juha Jordbrukare Punkaharju

LEDAMÖTER

Björkenheim Johan Jordbrukare Storkyro Lappalainen Jukka Jordbrukare Pielavesi

Brandt Mats Agrolog Karleby Lassila Hannu Jordbrukare Vetil

Ekman Eero Landbygdssekreterare Pemar Lindqvist Hans-Erik Forstmästare, stadsdirektör Närpes

Hatva Teuvo Skogsbruksföretagare Kajana Linnaranta Jussi Agronom Kuopio

Hirvonen Ville Agrolog Rääkkylä Malmström Mårten Jordbrukare Esbo

Hongisto Arto Jordbrukare Limingo Mikkola Antti-Jussi Jordbrukare Pälkäne

Isotalo Antti Jordbrukare Kauhava Nikula Timo Agrolog Laitila

Junttila Risto Verksamhetsledare Kemijärvi Palojärvi Martti Jordbrukare Vichtis

Jäärni Antti Jordbrukare Simo Ruuth Mauri Agrolog St. Michel

Kinnunen Esko Jordbrukare Pieksämäki Siponen Ahti Tapani Sociologie magister Kiuruvesi

Kulmala Airi Specialist, jordbrukare Nousis Tolonen Mikko Jordbrukare Suomussalmi

Kuutti Petri Jordbrukare Kouvola Vainionpää Erkki Jordbrukare Töysä

Kässi Timo Agrolog Urais Vanhatalo Jukka Jordbrukare Siikainen

Laineenoja Jari Agronom, financieringschef Huittinen Äijö Matti Skogsbruksingenjör Ikalis

pERsONALREpREsENTANTER

Hyvönen Jari Bruksmätare Keuruu

Keskinen Matti Skogsspecialist, virkeshandel och skogstjänster

Nastola

Koljonen Timo Solution Owner Esbo

Nurmi Mikko Kvalitets- och utvecklingsförman Kyrö

98 FÖRVALTNING – METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

Metsäliitto osuusKuntAs stYrelse

mETSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

SAINI JÄÄSKELÄINENf. 1959Jord- och skogsbruksföretagare

MARTTI ASUNTAf. 1955ForstmästareForstråd

Styrelseledamot sedan 2005, styrelseordförande sedan 2008

• Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande (2008–)

• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)

• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2008–)

• Sällskapet Pellervo, styrelseledamot (2008–), styrelseordförande (2010–)

• Pellervo Media Oy, styrelseordförande (2013–)

• Finnish Agri-Agency for Food and Forest Development, styrelsemedlem (2012–)

• Osuustoiminnan neuvottelukunta, styrelseordförande (2013–)

• Huoneistokeskus Oy, byrådirektör (2003–2005)

• Kuru kommun, projektchef (2001–2003)

• Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV, företagare (1995−)

• Föreningsbanken i Finland, bankdirektör (1993–1995)

• Tampereen Aluesäästöpankki (SSP), regiondirektör (1988–1993)

• Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars Förbund, fältchef, verkställande direktör (1982–1988)

Styrelseledamot sedan 2005

• Mellersta Finlands centralsjukhus, anestesiskötare (1986–1988), barnmorska (1989–1998)

• Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot (2009−)

• Vapo Oy, ledamot i förvaltningsrådet (2005–2009)

ARTO HILTUNENf. 1958Ekonom



• Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK Corporation), koncernchef och styrelseordförande (2007–2009)

• Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör (2004–2007), styrelseordförande (2005–2007)

• Andelsaffären Elanto (efter fusionsbeslutet), verkställande direktör (2003)

• Helsingin Osuuskauppa Elanto HOK, verkställande direktör, styrelseordförande (1998–2003)

• Veho Group Oy Ab, styrelseledamot (2011–), ordförande (2012–)

• Talent Vectia Oy, styrelseledamot (2010–)

• SRV-yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–)

• Posti Group Oyj, styrelseledamot (2010–), ordförande (2011–)

• Jenny och Antti wihuris fond, styrelseledamot (2010–)

KARI JORDANf. 1956EkonomBergsråd

Styrelseledamot och vice ordförande sedan 2005

• Metsä Group, koncernchef (2006–)

• Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–)

• Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–)

• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–), ordförande (2006–)

• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–)

• Centralhandelskammaren, styrelseledamot (2007–2011), styrelseordförande (2012–)

• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011, 2013–), medlem i arbetsutskottet (2015–)

• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2005–2009, 2014–), styrelseledamot (2012–2013)

• Ömsesidiga arbets-pensionsförsäkrings-bolaget Varma, ledamot i fullmäktige (2006–2012), vice styrelseordförande (2013), styrelseordförande (2014)

• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar

MIKAEL AMINOFFf. 1951Forstmästare


• Metsä Board Oyj, styrelseledamot (2010–)

• Finlands Skogscentral Kusten, ledamot i regiondelegationen (2010–)

• Sällskapet Pellervo, delegationsledamot (2010–2011)

• Skogsägarförbundet Kusten, ordförande (2004–2007)

• Södra skogsreviret, styrelseordförande (2000–2007)

• Jord- och skogsbruksföretagare (1992–)

• Västra Nylands skogsrevir, verkställande direktör (1980–1997)

Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE – FÖRVALTNING 99

ANTTI TUKEVAf. 1953AgronomLantbruksråd


• Osuuskunta Maitosuomi, verkställande direktör (2007–)

• Osuuskunta Normilk, verkställande direktör (1994–)

• Osuuskunta Maitojaloste, verkställande direktör (1991–2006)

• Jord- och skogsbruk, Arola gård (1985–)

• LähiTapiola Österbotten, styrelseledamot (2012–)

• Lakeuden Lähivakuutus, vice styrelseordförande (2006–2012)

• Olika förtroendeuppdrag inom jordbruks- och livsmedelsindustriorgani-sationer

JUHA PARPALAf. 1967Agrolog


• Jordbrukare (1994–)• Metsäliitto Osuuskunta,

distriktsråd (1997–), ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008)

• Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot (2011–)

• Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007)

TIMO SAUKKONENf. 1963Agronomie- och forstmagister Forstmästare


• Jordbrukare (1992–)• Metsäliitto Osuuskunta,

olika förtroendeuppdrag (1995–)

• Sällskapet Pellervo r.f., delegationsledamot (2008–)

• Simpeleen Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2000–), ordförande (2011–)


• IMS Talent, styrelsens ordförande (2013–)

• Pohjola Pankki Oy, verkställande direktör (1997–2013)

• Pohjola Pankki, flera leande postioner (1989–1997)

• wärtsilä Group, flera leande postioner (1983–1989)

• Konecranes Oyj, styrelsemedlem (2008–)

• Orion Oyj, styrelsemedlem (2014–)

• Hartwall Capital Oy, styrelsemedlem (2014–)

MIKAEL SILVENNOINENf. 1956Ekonomie magister

Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

100 FÖRVALTNING – METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj, från 16.4.2015–Medlem i ledningsgruppen från 16.4.2015–

• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (16.4.2015–)

• Kemira Oyj, direktör (segment paper, ApAc), medlem i ledningsgrupp (2008–2008)

• Kemira ChemSolutions, direktör (2007–2008)

• Solvay, flera ledande befattningar (1993–2007)

PETRI HELSKyf. 1966DiplomingenjörEkonomie magister

Koncernchef, Metsä GroupVerkställande direktör, Metsäliitto Osuuskunta,Medlem i ledningsgruppen sedan 2005

• Metsä Group, koncernchef (2006–)• Metsäliitto Osuuskunta,

verkställande direktör (2004–)• Metsä Board Oyj, styrelseordförande

(2005–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot

(2004–), ordförande (2006–)• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande

(2004–)• Centralhandelskammaren,

styrelseledamot (2007–2011), styrelseordförande (2012–)

• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011, 2013–), medlem i arbetsutskottet (2015–)

• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2005–2009, 2014–), styrelseledamot (2012–2013)

• Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, ledamot i fullmäktige (2006–2012), vice styrelseordförande (2013), styrelseordförande (2014)

• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar

Strategidirektör, Metsä GroupMedlem i ledningsgruppen sedan 2005

• Metsä Group, strategidirektör (2006–)



• Metsä Tissue Oyj, t.f.verkställande direktör (1.10.2014–15.4.2015)

• Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2010–2013)

• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), verkställande direktör (2005–2006)

• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä Group), finansdirektör (2003–2004)

• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1998–2003)

• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), tidigare olika ledande befattningar sedan 1980

• Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot (2009–)

• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet (2011–)

• Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot (2007–)

Verkställande direktör, Metsä Fibre OyMedlem i ledningsgruppen sedan 2008

• Metsä Fibre Oy, verkställande direktör (2008–)

• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy), tidigare olika ledande befattningar sedan 1988

• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–2013), styrelseledamot (2014–)

• Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–)

• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009–)

• Finlands Kvalitetsförening r.f., delegationsledamot (2008–)

KARI JORDANf. 1956EkonomBergsråd

HANNU ANTTILAf. 1955 Ekonom

ILKKA HÄMÄLÄf. 1961 Diplomingenjör

Metsä groups ledningsgrupp

mETSÄ GROUpS LEDNINGSGRUpp

Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP – FÖRVALTNING 101

Verkställande direktör, Metsä Board OyjMedlem i ledningsgruppen sedan 2012

• Metsä Board Oyj, verkställande direktör (1.10.2014–)

• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (2012–2014)

• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), direktör för affärsverksamheten consumer packaging (2006–2012)

• Metsä-Serla Oyj och M-real, flera ledande befattningar sedan 1990

MIKA JOUKIOf. 1964 Diplomingenjör MBA

ESA KAIKKONENf. 1969Juris kandidatVicehäradshövding

JUHA MÄNTyLÄf. 1961Agronomie- och forstmagisterForstmästare, forstråd

VESA-PEKKA TAKALAf. 1966Ekonomie magister

Branschdirektör, Metsä woodMedlem i ledningsgruppen sedan 2008

• Metsä wood, branschdirektör (2013–)

• Metsä Group, direktör för juridiska ärenden (2003–2013)

• Metsäliittokoncernen, jurist (2000–2003)

• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), jurist (1998–2000)

• Jurist i en advokatbyrå (1995–1998)• Skogsindustrin r.f., medlem i

sahatoimikunta (2013–)• Finnish wood Research (FwR) Oy,

styrelseledamot (2014–)

Branschdirektör, Metsä ForestMedlem i ledningsgruppen sedan 2008

• Metsä Forest, branschdirektör (2008–)


• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)• Metsäliitto Osuuskunta, tidigare

olika uppdrag• Södra Österbottens skogscentral

och Enso Forest Development Ltd, tidigare olika uppdrag

• CEPI (Confederation of European Paper Industries), medlem i Forest committee (2012–)

• Skogsindustrierna, medlem i Skogskommitté (2011–)

• Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet (2010–)

• Finlands Skogsstiftelse, styrelseordförande (2010–2014), styrelseledamot (2015–)

• Pellervo Ekonomiska forskningsinstitut, styrelseledamot (2011–)

• Naturresursinstitutet, styrelseordförande (2015–)

Ekonomidirektör, Metsä GroupMedlem i ledningsgruppen sedan 2010

• Metsä Group, ekonomidirektör (2010–)

• Outotec-koncernen, ekonomi- och finansdirektör (2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare för verkställande direktören

• Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör (2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005)

• Outokumpu-koncernen, tidigare ledande befattningar inom ekonomiförvaltning

• Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2013–)

Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

40 %I NORDAMERIKA

METSÄ BOARDS KARTONGLEVERANSER ÖKADE MED ÖVER

METsä GROUp är en ansvarsfull skogsindustri-koncern, vars produkter primärt tillverkas av förnybart och hållbart skött nordiskt trä. Metsä Group fokuserar på mjuk- och matlagningspapper, nyfiberkartong, massa, träprodukter och virkesanskaffning och skogs-tjänster. De högkvalitativa produkterna kombinerar förnybar råvara, kundorientering, hållbar utveckling och innovation.

Metsä Groups omsättning uppgick till 5,0 miljarder euro 2014. Koncernen sysselsätter cirka 10 500 personer och är verksam i cirka 30 länder. Metsä Groups moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta, som ägs av cirka 122 000 finska skogsägare.

internAtionell och utVecKlingsKrAftig Metsä group

NyCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning, milj. euro 4 970 4 938 5 001 5 346 5 377

Rörelseresultat, milj. euro 417 335 241 29 497

Rörelseresultat, exklusive poster av engångskaraktär, milj. euro 418 343 256 314 547

Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,1 8,9 6,7 1,1 11,8

Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive poster av engångskaraktär, % 11,4 9,1 7,1 8,5 13,4

Soliditet, % 37,9 37,9 34,7 28,1 29,7

Nettoskuldsättningsgrad, % 46 77 87 132 116

Investeringar, milj. euro 143 214 204 227 138

Personal, 31.12. 10 410 10 736 11 447 12 525 12 820

Andel av certifierat virke, % 84 82 82 81 80

Olycksfallsfrekvens, olyckor som ledde till frånvaro per en miljon arbetstimmar 11,2 13,2 15,7 18,3 17,3

Fossila koldioxidutsläpp, 1 000 tn 803 855 962 1 200 1 251

mETSÄ GROUp I KORThET

OMSÄTTNING 1,0 MRD EURO

PERSONAL 2 800

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA INNEHAV 91 %

MjUK- OCh MATLAGNINGs-pAppER

METsä TIssUE


PERSONAL 850

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA INNEHAV 50,2 %, METSÄ BOARD 24,9 %, ITOCHU CORPORATION 24,9 %

MAssA

METsä FIbRE


PERSONAL 2 300


TRäpRODUKTER

METsä wOOD


PERSONAL 900


VIRKEs-ANsKAFFNING OCh sKOGsTjäNsTER

METsä FOREsT

Metsä group


PERSONAL 3 100

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA INNEHAV 42,53 % (ANDEL AV RÖSTERNA 62,15 %)

KARTONG

METsä bOARD

Metsäliitto osuusKuntA ÄGT AV 122 000 FINSKA SKOGSÄGAREKONCERNENS MODERFÖRETAG

5,0 MRDEUROOMSÄTTNING 10 500PERSONAL

PRODUKTION

SÄLJFÖRETAG

100SERVICEKONTOR I FINLAND

FÖR SKOGSÄGARE ÖVER

25 %AV METSÄ FIBRES MASSA SÄLJS TILL ASIEN

CIRKA

35ANTALET SÄLJFÖRETAG

900CIRKA

SOMMARJOBB OCH PRAKTIKANTPLATSER

EKONOmISK RAppORTERING

Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporte-ringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en fel-aktig uppgift.

EKONOMISK INFORMATION

De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska. Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från [email protected] och från koncernens webbplats www.metsagroup.com.

Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdate-ras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en före-tagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat

koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är [email protected].

Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt. Metsä Group publi-cerar sina ekonomiska rapporter för 2015 enligt följande:

sTäNGT FÖNsTER EKONOMIsK ÖVERsIKT pUbLICERINGsDATUM

1.1–5.2.2015 Bokslutskommuniké för 2014 torsdagen 5.2.2015

1.4–7.5.2015 Delårsbokslut januari–mars torsdagen 7.5.2015

1.7–6.8.2015 Delårsbokslut januari–juni torsdagen 6.8.2015

1.10–5.11.2015 Delårsbokslut januari–september torsdagen 5.11.2015

METsä GROUp

PB 10

02020 METSÄ

Tel. 010 4601

metsagroup.fi

metsagroup.com

Om

slag

: Car

ta In

tegr

a 2

10 g

/m2, i

nsa

ts G

aler

ie A

rt S

ilk 1

15 g

/m2. ©

Met

sä G

rou

p 2

015

PEFC/02-31-120

Date post:	23-Jul-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	1 times
Download:	0 times

Metsä group · 2015-10-16 · 96 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige, förvaltnings-råd och...

Documents