Modulbostäder som en permanent byggnad- En jämförelse av bostadsventilation och krav Modular housing as a permanent building A comparison of residential ventilation and regulations Examensarbete inom installationsteknik – Byggproduktion 7,5 hp (AF-108X) Författare: David H Karlsson Felicia Palm Handledare: Richard Lantz, Riki Bygg AB Hans Zetterholm, KTH, ABE Uppdragsgivande företag: Riki Bygg AB Godkännande datum: 2018-06-14 Examinator: Per Roald Serienummer: TRITA-ABE-MBT- 1831
SammanfattningSverigesbefolkningökaroch i taktmeddettabehöver fler bostäderbyggas. En flexibel lösning tillproblemet skulle kunna vara modulbostäder. Detta examensarbete undersöker i huvudsak tvåfrågeställningar. Dels hur modulerna står mot de krav som ställts på den svenskabyggnadsmarknaden.Delshurvaletavventilationkanpåverkamodulbostäderna.Dettagenomförsmed en jämförelse av kostnader, energiberäkningar och kravmot en referensmodul. Tankenmedmodulbostäder är att bland annat minska byggtiden genom att producera modulerna i fabrik.Modulernakanocksåbyggasförattvaramöjligaattflyttaefterbehov.Studienhargenomförtsgenomfaktainsamlingfrånlitteratursamtintervjuermedventilationsföretagoch företag som jobbar med moduler. Avgränsningar har bland annat gjorts till att bara studeraflerbostadshus.ResultatettyderpåattmodulbostäderiteorinuppfyllerdekravsomställsfrånblandannatBoverket.Företag satsar mot hållbara byggnader och försöker bygga sina moduler mer som ett vanligtflerbostadshus.Dettagerenlängrelivslängdochenergieffektivarebyggnader.Ventilationen visade ett resultat som var svårtolkat.Mycket beror på byggnadens utformning ochvalet av aggregat från leverantör. Detta tillsammans med vaga värden frånventilationsleverantörernagjordedetsvårtattavgöravilketsystemsomvoremestfördelaktiga.Valav system kan väljas från mjukare värden som för- och nackdelar. Beroende på om bostädernabehövervaraflexiblasåärdetattföredramedindividuellasystem.Sermantillkostnaddäremotsåkanettcentraltsystemvaramedfördelaktigt.Nyckelord:Moduler,flexibel,ventilation,installationer,BBR,energi,klimatskal.
AbstractThe Swedish population is growing and as well the demand for housing construction. A flexiblesolution to this problem could be modular houses. This thesis examines two main issues. IssuenumberonefocusesonhowmodularhousescanachievecomparedtotheSwedishstandardbuildingregulations.Theotherissuefocusesonhowthechoiceofventilationsystemcanaffectthebuilding.Toachieveananswer,comparisonsofcosts,energycalculationsandregulationsagainstanreferencehousing.Theideawithmodularhousingistoreducetheconstructiontimebybuildingthemodulesinaindustry.Amodulecanalsobemadeportabledependingonwhereitismostneeded.This study has been carried through by gathering information from literature and interviewswithventilation-andmodularhousingcompanies.Limitationshasbeenmadeforinstance,toapartmentbuildings.Results show in theory that modular housing compares well to regulations put up by Boverket.Companies working with modular houses has focused more on building modules that can becompared toother typesofhousingbuildings.Thisgives themodulesa longer life spanaswell asmoreenergyefficiency.It is a bitmore difficult to analyze the results from ventilation systems. A lot is depended on themodules design and also the choice of unit. This along with vague data from the ventilationcompaniesmadeitdifficulttochoosewhichsystemwouldbemoreeffective.Tobeabletochooseasystemfromthisthesis,softervalues likeproandconstobegiven inconsideration.Dependingontheneedofthebuilding,differentchoicescouldbemade.Ifflexibilityisimportantthenaindividualsystemmaybepreferred.Whileifcostismoreimportant,thencentralsystemshouldbethechoice.Keyword:Modules,flexible,ventilation,installations,BBR(Boverketsbuildingregulations),energy,climateshell.
1.1BakgrundSverigesinvånarantalhardesenasteårenvuxitfortochframtidentyderpåattdennatrendkommerfortsätta.Enligtstatistiskacentralbyrån(Statistiskacentralbyrån,2017)bestodbefolkningenår2000av8,9miljonermänniskorochderassenaste rapportvisarpåattSverigesbefolkningökatmed1,2miljoner individer.På100årharbefolkningendånästintill fördubblats.Enligtprognoserkommervi2026 att ha passerat 11 miljoner förutsett att omständigheterna inte ändras. Under 2017 såpåbörjadesbyggandetav76000bostäder iSverigeutavde600000somBoverketberäknatkrävastill 2025 för att inte riskera en bostadsbrist. Enligt Boverket så behöver byggentreprenörernafärdigställa cirka 66 700 bostäder varje årmenunder 2017hanndessa företag endast färdigställacirka56000bostäder (Boverkets indikatorer,2017). Till 2018kommerdennasiffraökamen trotsdetta så produceras bostäder i för låg takt. Med viss oro för den framtida marknaden ochmöjligheternaförföretagattanställakompetentarbetskraft,såkommerbyggnadsbranschenbehövaseöverhurdebygger.Modulbostäderochprefabriceratärdesenasteårensstoraintresseförmångabyggnadsföretagochpolitiker.Blandannatpågrundavde lågakostnaderna,möjlighetatt lätt anpassa förolikabehov,möjlighetattbyggautanriskförfuktimaterialmenocksådesnabbabyggtiderna.Fördelenmedmodulbostäderärmångaivårtnuvarandesamhälleochgenomattbådehamöjlighetatt flytta dessa men också att låta de stå på en plats under längre tid så ökar de olikaanvändningsområdena. Skolor som kan behöva bedrivas medan renovering av nuvarande lokalerpågår,boendeförnyanländasomväntarpåettstabiltboendeellerheltenkeltnågonsomvillbyggaettsmåhusförattkunnahaifleraårframåt.Genomenstabilgrundmedmöjlighetförattanpassaochförstärkauppkandessabyggnaderståimångaår.Dessutomgårdetväldigtsnabbtattmonteraupputanriskförattbyggainfuktsomkanpåverkaiframtiden.Modullösningarhardockmöttmotstånddesenasteåren.AnalyseravblandannatföretagetEvidenspekar mot att det är dyrare att bygga modulbostäder och inte alls lika fördelaktigthållbarhetsmässigt, baserat på värden som ges från branschen (Evidens blw AB, 2015). Sverigesbyggindustrier som beställt denna analysmenar på att vanligt byggande voremer fördelaktigt dåbyggandetmedmoduler kommer leda till dålig byggkvalité (Sverigesbyggindustrier, 2016).MångautavdeföretagsomtillverkarsjälvamodulernaärdessutomplaceradeutanförSverige.Detbetyderattdebyggs i ett landdär inte sammakravoch regler gäller.Detta gördet intressantbådeur etttransportperspektivsamtattsvenskaentreprenörerväljertillverkaresomskauppfyllerdekravsomfinns.
1.2MålformuleringDenna rapport har sommål att se på modulbostäders möjlighet att uppfylla krav från Boverketsbyggregler samtPlan-ochbygglagen.Dettagenomatt jämföravilken typavventilationsomärattföredraienreferensmodul.Genomatttittapåmodulernasväggarochventilationkanföretagenfåett mått på vilken energi som krävs för att underhålla byggnaden. Genom detta resultat kan vijämföradettamotdeenergikravsomställsutifrånsvenskaregler.
● Hurpåverkasförvaltningenavfastigheternaberoendepåvalavinstallationssystem?● Vad är för- och nackdelen med centrala system kontra individuella system vid
modulbyggnation?● Hur stort ansvar kanman lägga på hyresgästen kontra bostadsrättsinnehavaren vid val av
1.4AvgränsningarHelaprocessenkringmodulerärstor,förattunderlättaochgöraettstruktureratarbeteharendelavgränsningarbehövtgöras.Inledningsvis har avgränsningar gjorts för transport av moduler då omfattningen kräver en egenstudie.Likasåharbegränsninggjortsförstörredelaravdriftdåocksådennaharmöjlighetattgörastillenrapport.Närdetgäller installationersåharvalet fallitpåventilationochdärföravgränsassåattVVSochelinteingåridennarapport.Riskenmedatttamedfleratyperavinstallationerhadeannarsvaritattintetillräckligtmedtidlagtspåventilationochdärförintekunnagesammadjup.Förventilationbeaktasendastfriblåsningfrånaggregatetochutanhänsyntilltryckfallikanalsystem.Detfinnstvåhuvudsakligasynsättpåmodulbostäder.Antingenbyggsdepåtemporärabygglovochskalldåefterperiodensslutflyttasellerrivas.Dennaperiodbrukarnormaltskeefter15år.Detandraärattdebyggsförattbehållaspåenplatsunderheladesslivstidmenfortfarandeharmöjlighetattflyttas vid behov. För denna studie väljs endast demoduler som är byggda för att behållas på enplats.
3
2.MetodVäldigt lite informationangåendemoduler finns tillgänglig i litteratur.Dettakrävermycket letandepå olika platser, men också arbete med interjuver. Litteraturen har till största del bestått utavtidigareexamensarbeten,rapporterfrånolikainstitutionerochföretag.Tidigareexamensarbetenharhittatsgenomsökningarpåinternetsamtpåportalerkoppladetillolikalärosäten.Genomattsökapåvissa nyckelord, exempelvis:modulbostäder, nyckelfärdiga hus, prefabricerat, har vi kunnat ta delutavmyckettekniskinformationdirektkopplattillmodulersomannarshadevaritsvårareatthittaiböckerochpåannanlitteratur.
Intervjuer har genomförts i en semi strukturerad form där frågor har förberetts i förväg menuppföljningsfrågor har förekommit. Vid planeringen delades det upp på två olika kategorier utavföretag. Den första kategorin är ventilationsföretag och den andra är företag som jobbar medmoduler.
Ventilationsföretagen var av intresse för att få en förståelse för hur ventilationen fungerar imodulmiljö men också för att se vad marknadens syn på ventilation i moduler var. Genom attintervjua företagen kan rapporten också sammanställa en kostnadsjämförelse mellan olikaluftbehandlingsaggregatochderasdrift.
Modulföretagen intervjuades i syfte att få en ökad förståelse för hur dessa konstrueras vilket kanpåverkahurvälmodulernastårsigmotkravfrånexempelviskravfrånBoverketsbyggregler.
Idennarapportförekommerocksåolikaberäkningar,dettaförattkunnagenomförajämförelserpåhurventilationochenerginivåerblir idessabostäderochvaddettakangeförpåverkangenomattändras. De tekniska värdena från företagen varierade i typ och ibland upplevdes värdena diffusa.Detta gav en riskfaktor för beräkningar och för att inte riskera skada för företagen på felaktigagrundersåbenämnsföretagenidennarapportpåannatsättännamn.
4
5
3.NulägesbeskrivningRiki ByggAB är ett nystartat företagmedplacering i Stockholm. Första projektet började byggas imars 2018 och husen kommer stå färdiga i Umeå under 2019. Själva Riki Bygg AB består av treanställda som jobbarmedprojektledning. Rikis affärsidé är energisnåla och välplanerade bostädersommed industriellt fabrikskoncept kan hålla nere kostnader och byggtid. Modulerna byggs i enfabrikutanförShanghaiochlevererassedanmedfraktfartygtillSverige.Förattunderlättaarbetetsåbyggshelamodulenfärdigtmedrördragningarochelmonteratinnantransport.Modulerna är byggda i stålstomme och kommer i svenskt standardutförande. I deras nuvarandeprojektfinnstvåolikastandardbostäder.Ettrumochkökpå32,5m2ochtvårumochkökpå52,5m2.Bostäderna som består av två rum är uppbyggda av två separata moduler men halva består avtrapporochhissutrymme.Avdennaanledningblirantalettvårummarebegränsattillvåningsantalet.Normaltbyggsenplattapåmarkmedpålar.Dettaisambandmedbyggstartenifabrikenochdärefterbyggstaket.Taketlyftssedanbortvidmontageavmodulerochmonterasnärdennadelärklar.Modulerna saknar radiatorer och inget varmvatten dras in i modulerna. Istället placerasvarmvattenberedare i varje lägenhet och i badrummetmonteras golvvärme. Det system som skamonteraskandrasgenomlättåtkomligaschaktibostaden.Samtligainstallationerochdelarkommerfrånproduktersomfinnspådensvenskamarknaden(RikiByggAB,2018).
6
7
4.Teoretiskreferensram
4.1AllmäntKonceptetmedmodulhusärattförkortabyggtiden.Dettagörsgenomattdetmestaavproduktionensker i fabrik. I fabrikenbyggsmodulerna ien fuktsäkerochkontrolleradmiljödär ingenhänsyn tillväderelleromgivningbehövertas.Bostädernabyggsfortfarandemedsammamaterialochprocesssomettvanligtflerbostadshusfastienfabrik.Modulernalevererastillbyggarbetsplatsennärdetärklartförmontering(Modularbuildninginstitute,2018).Monteringsprocessen kan se olika ut beroende på vilket företag det handlar om. En del modulerkommer till stordel färdigamedkök,badrumoch installationer.Någraandraharendastdet yttreskaletklartsomsedankompletterasmeddet interiöra.En fördelmedattbyggapådettavisärattmarkarbetet kan göras samtidigt som arbetet i fabriken vilket leder till en minskad byggtid.Livslängdenpåmodulernaskaintehellerskiljasigfrånandratyperavbostäder(Lantz,2018).
4.2Krav
4.2.1AllmäntGenomatttittapåenreferensmodulkanvimotBBR:sochPBL:skrav,jämföraochsehurdessastårsigmot vanligt byggda hus. Kraven och lagarna finns till för att det ska vara samhällshållbart ochfördelaktigtförhälsan.Genomatttittapåkravsombarafinnsförmodulbyggnadersomtemporärabyggnadersåfinnsdetriskattdetinteblirsamhällshållbartochmeddagensutvecklingargårdetattutveckla byggandet och material för att modulhus ska kunna stå längre tid än vad det tidigareberäknatsstå.VidareirapportenkommerjämförelsergörasmellankravochRikiByggABtypmodulerförattseommodulernakanklaradekravsomställspåbyggandeidag.
Rentgenerelltmåstebyggnadenutformaspåett sådant sättatt installationer,andrabostäderochliknandedämpaspåett sådantsättattdesomvistas ibyggnaden intebesväras.Frånsteggällandeinstallationersombrukarensjälvstyrochhanterarsålängedessaintepåverkarnärliggandebostäderi samma byggnad. Genom att titta på tabell 7:21a i Boverkets byggregler, då inte särskilda
4.2.4.1Brandklasser:Medhänsyntillbyggnadensskyddsbehovkandendelasiniolikabrandtekniskabyggnadsklasser.Defaktorer företag utgår från när klasserna ska sättas är våningsantal, byggnadsarea ochverksamhetsklass. I denna rapport kommer endast Br1, Br2 och Br3 behandlas då övriga klasserberörbyggnaderstörreän16våningarvilketintekommertasupphär.Br1:Byggnadermedtreellerflervåningsplan.Br2: Byggnader med två våningsplan som inrymmer fler än två bostadslägenheter och harbostadsrumivindsplanet.Br3:Övrigaen-ellertvåplansbyggnader.(Träguiden,2003)
4.2.4.2Brandceller:IBBRstårdetskrivetatt ibrandskyddet ingårskyddmotutvecklingochspridningavbrand.Förattförhindradettadelasbyggnadeninibrandceller.Detbetyderattbyggnadendelasinisektionersommellan varandra har brandavskiljande väggar eller bjälklag (Boverket, 2017). När de delar inbyggnadenibrandcellerbrukarvarjelägenhetblienegenbrandcell.Oftastkanettvåningsplanocksåblienbrandcelldockfårintefleräntvåvåningsplanbildaencell(DAFO,2018).Vid individuella ventilationssystembehöver inga genomföringar görasmellanmodulerna och varjelägenhet kan då bli en obruten brandcell. Vid centrala ventilationssystem krävs genomföringarmellanlägenheternaochåtgärderförbrandmåstetas(Ventilationsföretag2,2018).
4.2.4.3Genomföringar:Enkritiskpunkvidbrandärgenomföringar.Förattenbrandcellskafungerasomdetärtänktmåstegenomföringarnautföraspåett korrekt vis så att branden intekan spridas genomdessa. I vanligabostadshus kan brandtätning oftast ske från ett håll till skillnad från modulerna där hålrummenmellandemoftastbehöverbrandtätasfrånbådahållen(Olsson&Sender,2016).
9
4.3Yttervägg
4.3.1YtterväggexklusiveisoleringYtterväggenharenbärandefunktionimodulhusmenocksåförattskyddaisoleringfrånexempelvisfukt. Valet av material kan påverka byggnadsdelarnas tjocklek och livslängd då vissa material ärkänsligaremotyttrepåverkan.Idennarapportkommervaletavmaterialattbeståavträochstål.
4.3.1.2StålEnstålkonstruktionharenbratryckhållfasthetochkantaemottungalaster.Detkrävsmindrestålänträ vilket gör att man kan spara på utrymme vid byggande. I skillnadmot trä så kan stål snabbtåtervinnastillenny funktionmedanträ förbränns.Stål innehålleroftasten legeringmedkolvilketkanpåverkadessegenskaperberoendepåönskad funktion.Stålbinder inteupp fuktvilketgörattdet inte riskerar att ruttna, mögla eller bli angripet av skadedjur. Dock kan skadat stål ellerobehandlatstålriskeraattrostaomdetutsättsförfukt.Detärocksåettmaterialsomkrävermycketenergibådeförattutvinnamenocksåanpassatillenbyggnadsdel.(Lindström,2015)Rostfrittstålharenvärmeledningsförmågapå17W/mK(Jernkontoret,u.d.).
4.3.2IsoleringEnviktigdetaljiytterväggarärisolering.Dettaförattenbraisoleradväggkanminskaenergibehoveteftersom kyla inte kommer in i byggnaden på vinter och värme inte kommer in på sommaren.Nackdelenommanbyggerförtättärattfuktintekantransporterasutvilketkanledatillskadorpåmaterialochohälsosaminnemiljö.Idennarapportkommertreolikatyperavisoleringjämföras.
● Cellulosafiber● Stenull● PIR
4.3.2.1CellulosaGenomatt återvinna tidningar har isoleringstillverkare tagit fram ett isoleringsmaterial somundertillverkninganvändermindreenergiförattproducerasänbetongochstål.Materialetharförmågaattta upp och avge fukt, vilket gör att det inte behövs byggas in diffusionsplast i väggen. Cellulosanbehandlas med ett flamskyddande medel för att inte riskera brandspridning i materialet. Deinstalleras i väggar genom att antingen skära ut bitar från skivor som finns tillgängliga i olikastandardmåttochsedantryckaspåönskadplatsellergenomattsprutapåfuktadcellulosadirektpåväggen.Värmeledningsförmåganfördenvaldaproduktenliggerpå0,036W/mK(iCellAB,2018).
10
4.3.2.2StenullStenull ärettmaterial somoftastärproduceratavvulkaniskamaterial somexempelvisdiabasochdetta ger stenull en bra förmåga attmotstå brand.Genomatt smälta enblandning av diabas ochkoksvid1600°C,kantillverkarenspinauttrådaravdettaoorganiskamaterial.Förattgöramaterialettåligtmotvattenochdessutomhindraenalltförstorspridningavdammsåtillsättsoljorellersilikon.Dettamaterialmonterasivägggenomfärdigaskivoravstenullellergenomattblåsasiniutrymme(Petterson,2010).Värmeledningsförmåganfördetvaldamaterialetär0,036W/mK(ParocAB,2016).
4.3.2.3PIRPIR är ettmaterial som tillverkas genomatt de tvåolika kemikalier isocyanat ochpolyol, reagerarmedvarandra.Dennaisoleringkanmonterasantingenviafärdigaskivorellerblockmenocksåviaattdetgjutspåplats.Detgårattmonteraochkombineramedfleraolikasortersmaterialdådenlimmarsigfastmotytor(PolytermAB,u.d.).DetfinnsmångadiskussionerkringhurPIRkanmotståbrand.De tekniska värdena och småskaliga tester som genomförts tyder inte på att materialet ska varasämreänexempelvismineralull.IFförsäkringsbolagbeställdeettstörretestförattjämföraPIRmotstenulldådessaärlikvärdigtbrandklassadeochresultatettyderpåattspridningsriskenärstörreförPIRänförstenull(Sörensen,2014).Värmeledningsförmåganfördetvaldamaterialet0,022W/mK(TakcentrumSverigeAB,u.d.).
4.4Ventilation
4.4.1OlikavärmeväxlareVärmeåtervinningen har till uppgift att värma tilluften med frånluften. De vanligaste typerna ärroterande värmeväxlare, vätskekopplade batteri samt plattvärmeväxlare. Gemensamt för dessavärmeåtervinnare är att deras förmåga att överföra värme beskrivsmed temperaturverkningsgradvilketärdenviktigasteegenskapenhosenvärmeåtervinnare(Warfvinge&Dahlblom,2010).
4.4.1.1Roterandevärmeväxlare:Den roterande värmeväxlaren är konstruerad med ett roterande hjul som har veckadealuminiumprofiler.Dessaprofilerharmöjlighetatt lagravärmennärdenvarmafrånluftenpasserargenomrotorn.Påsåsättvärmsdeninkommandetilluftenupp.(SvenskVentilation,u.d.).Fördelarnamed roterandevärmeväxlarenär attdenharhög värmeåtervinningmellan 80–85%.Denhar småavfrostningsförlusterdådenavfrostasgenomattrotornsvarvtalsänks.Denegativadelarnameddenhär typen av aggregat är att till- och frånluftskanalernamåsteplaceras intill varandraochdärmeddras till samma fläktrum. Det finns också risk för överföring av gaser, fukt, lukt och partiklar frånfrånluften då samma yta i rotorn växelvis kommer i kontakt med frånluften. De rörliga delarna iaggregatetskaparocksåriskerförfel(Warfvinge&Dahlblom,2010).
4.4.1.2Vätskekoppladvärmeväxlare:En frysskyddad vätskelösning går mellan kyl- och värmebatteriet som är placerade i från- ochtilluftssystemet. Vätskan cirkulerar runt med hjälp av en pump och detta gör att den varmafrånluften värmer vätskan som i sin tur värmer den kalla tilluften vilket därmed kyls ner (SvenskVentilation, u.d.). Det positiva med detta system är att till-och frånluften inte är beroende avvarandraochkanplaceraspåseparatadelar.Detgörävenattingaöverföringaravföroreningarochlukter kommer ske. Det negativa med systemet är att frysskyddet får en negativ inverkan påtemperaturverkningsgraden.Dessutommåstepumpenkunnatauppkondensenfrånfrånluftennär
4.4.1.3Plattvärmeväxlare:Principenbyggerpåattfrånluftenvärmerettparaluminiumplåtarsomisinturvärmeruppdenkallatilluften (SvenskVentilation,u.d.). Strömningsriktningarnaärvinkelrätamotvarandravilketgörattsystemet ibland kallas för korsströmsväxlare. En vidareutveckling av Korsströms värmeväxlare ärmotstömsvärmeväxlaredär luftenhar längrevägpåsigattavgesinvärme(Kubenventilation,u.d.)Detpositivameddenhärtypenäratt ingenöverföringavföroreningarskersamtattdet intefinnsnågrarörligadelar.Detnegativaärattfrån-ochtilluftskanalernamåstedrastillsammafläktrumochatt verkningsgraden är relativt låg (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Plattvärmeväxlare har enverkningsgradpåcirka60–90%(SvenskVentilation,u.d.).I denna rapport kommer endast plattvärmeväxlare att jämföras utifrån ett kostnads- ochenergisynpunkt då vi efter intervjuer kommit fram till att det är den värmeväxlare som mestrekommenderadibranschenidag.
12
4.4.2IndividuellasystemVid valet av ett lägenhetsaggregatmed FTX kan ett aggregat försörja en lägenhet. Aggregaten ärmindreändecentralaaggregatenvilketgörattdekanplacerasdirekt i lägenheterna.Beroendepåytaochkapacitetkanflerabehövas.Ventilationentarintilluftgenomgalleriytterväggensomrenasgenomfilterochvärmssedanuppavdenvarmafrånluften(Heralex,u.d.).
4.4.2.1Fördelar:När ett aggregat placeras i varje lägenhet och luften tas igenom fasaden behövs heller ingabrandgenomföringargörasmellan lägenheternaochdettagöratt inga inköpavbrandspjällbehövsgöras.Anpassningenförlägenhetsinnehavarenblirävenstörredåmanlokaltibostadenkanstyrasinegentemperatur(Ventilationsföretag2,2018).
4.4.3CentralasystemMedettcentraltventilationssystemmedFTXmenasattettcentraltplacerataggregatsomklararavattförsörjeralla lägenheter iettflerbostadshus iställetförettaggregat ivarje lägenhet.All luftgårvia ett ventilationsaggregat där den kalla uteluften värms av frånluften då de passerar envärmeväxlare.Allluftfiltrerasförattintefåmedoönskadepartiklar.
4.4.3.1Fördelar:Ett aggregat försörjer alla lägenheter som placeras centralt i byggnaden. Detta medför att ingetutrymmeilägenheternamåstetastillaggregatet(Ventilationsföretag1,2018).
4.4.4DriftochunderhållFör att ett ventilationssystem ska fungera korrekt krävs det att driften går rätt till och att någonregelbundetseröversystemet(Jernkontoret,u.d.).Brister hos ventilationen kan få konsekvenser på människans komfort och obehag kan upplevas.Detta av för hög eller låg temperatur. När det gäller för höga temperaturer kan obehaget uppstågenomhuvudvärk, illamående samt hudrodnader. För att kroppen då ska få en värmebalans ökardensinvärmeavgivninggenomtillexempelsvettningar.Närkroppenarbetarpådettasättminskasarbetstakten för att reducera värmeavgivningen (Arbetsmiljöverket, 2015). I bostäder skaventilationen även se till att föroreningar inte sprids mellan rummen det vill säga från kök ochbadrumtillsovrumochvardagsrum.Förattdettaskafungerakrävsdetattsystemetärrättutformat.Skulleventilationenintevaradetkanproblemmedfuktochmögeluppståsomkanfåstorpåverkanpåmänniskors hälsa. Ett undertryck i ventilationen kanmedföra stor risk vidbranddådet gör attbranden sprider sig och växer snabbare. Vid individuell ventilation får minskandet av luftflödetendastskenärdenboendeinteärhemmaförattundvikadåligkomfort.Neddragningenfårdockinteledatillnågraproblemmedfuktellerskadoribyggnaden(Boverket,2017).Vidcentralasystemärdetbyggnadensägaresomansvararförattventilationenfungerarochattdetfinnsdrift-ochskötselinstruktioner.DetliggerävenpåägarensansvarattOVKgenomförsmedjämnaintervaller. När proverna är genomförda ska dokument skrivas och skickas till ägaren. Detta skasättasuppsåattdeboendeibyggnadensjälvakansevadprovernagavförresultat(Boverket,2017).Detsombehövsunderhållasiettventilationssystemärblandannat(Jernkontoret,u.d.):
● Filterbytenförattintefåoönskadetryckfall.● Rengöring från smuts och damm på till- och frånluftsdon, ytterväggsgaller, fläktar och
4.5.1EnergikravModulhus som enbart är uppvärmdamed elvärme ska uppfylla energikraven för kap. 3 § 14. Därbeskrivsdeolikaegenskapskravenförenergihushållningochvärmeisoleringitreolikapunkter:
1. Byggnaden ska ha en hög energiprestanda uttryckt som primärenergi beräknat med enprimärenergifaktorperenergibärare.
avbyggnadensåattendastenlågmängdvärmekanpasseraigenom.Punkt nummer ett bestående av primärenergi tal är ett nytt krav som infördes 1 juli 2017. Ennyproducerad byggnad ska genom primärenergi talet kunna beräkna den levererade energin tillbyggnaden. Energihushållning ska ett flerbostadshus ha ett primärenergi tal på max 85 kWh/𝑚!Atemp och år. För att kunna beräkna detta måste olika faktorer tas hänsyn till bland annatbyggnadensgeografiskaplacering,dessenergibärare,detvillsägauppvärmningsmetodsamtenergintilluppvärmningen.Energibärarenspelarenstor roll iuträkningendåeluppvärmninggeretthögretaläntillexempelfjärrvärmeochgassomisinturhöjerhelaprimärenergitalet(Boverket,2017).
Punkt nummer två säger att byggnaden ska ha goda egenskaper gällande el hushållningen. Vårenergianvändning påverkar miljön negativt där även användningen i hemmet spelar en roll. 23procentavdentotalaenergianvändningenkommernämligenfrånhushållet.Energi- och klimatpolitiken stävar alltmerefterhushållningmedmerpositiva faktorerpå klimatet(Naturvårdsverket,2018).Detta görs bland annat genom att effektivisera och spara på resurser. En resurssnål lösning ärfjärrvärmendåden tarvarapå spillenerginurblandannatavfalloch skogsrester (Energiföretagen,2017).Punkttrehandlaromhurytterväggarochklimatskalbyggsförattminskaenergianvändningen ietthus.Genomattbyggadenmedolikamaterialellerlagersåminskarinochuttransportavvärme.För att kunna beräkna vilka värden en byggnad har så kan man använda sig av U-värden.
5.GenomförandeInledningsvis har litteraturstudier genomförts av olika lärosätens examensarbeten.Dokument frånBBRochPBLharstuderatsförattskapaenbildavhursvenskstandardbörbyggas.Därefterharintervjuergenomförtsmedmodulföretagsamtventilationsföretag.Dessaharfåttsvarapå frågorommodulprocesserochventilationssystemmedeventuellauppföljningsfrågor.Frågor tillintervjuernaharförberettsinnanochfinnstillgängligaibilagorna.16företagkontaktades,varavsexföretagsvaradepåintervjuerna.Ettföretagvaldedessutomattinteställaupppånågrafrågor.Någraföretaglovadeattåterkommamengickdärefterinteattnå.Hadetidenfunnitstillbordedenlagtspåatthittaflerföretagsomvorevilligaattställaupp.Mångaföretaghadedessutomautomatisktsvartillstudentersomgjordeattdeintegickattnå.Allaföretaggårhellerinteattfrågaeftersomdeintejobbar med moduler. Detta begränsar vilket utbud som finns att nå. De flesta interjuver hargenomförtsipersonochenintervjuhargenomförtspåtelefon.Intervjuernaharriktatsmotpersonermed kunskap om respektive ämne där både säljare eller VD roller har varit lämpliga. Detta hardokumenteratsibilagor.Beräkningarhargenomförtspåu-värde,kostnaderochenergi.U-värdeharberäknatsgenomatttavärmeledningsförmågandelatmedmaterialetstjocklekimeter.!!= 𝑢 ( !
6.1AllmäntBesiktningar:Beroendepådeolikaföretagenskravgörsbesiktningenpåolikasättifabriken.Ett av företagen som intervjuades kräver egenkontroller efter svensk byggnadsstandardmenmedengelsktext.Dådessamodulerbyggsisinhelhetpåfabriksåhardetvaritviktigtförföretagetmedattsäkerställarättsvenskstandard.Förattvarasäkraattsvenskstandardföljsharföretagetjobbatnäramedfabrikochöverlämnatdokumentmedsvenskastandarderexempelvissäkertvatten.Deharockså somkravatt innan lastningpå fraktfartyget, göraenbesiktning.Detta för att säkerställa attmodulenärrättutfördsamtatt ingasynligaskadoruppkommit.VidleveranstillSverigegenomförsen mottagningskontroll för att upptäcka eventuella fraktskador. Efter montering och eventuellaslutmontagesågenomförsslutbesiktningenligtvanligsvenskstandard.Det andra modulföretaget vi intervjuat jobbar med annan typ av leverans och montage. Dessamoduler levereras i byggelement vilket ökar transportkapaciteten. Dessa monteras upp för attdärefterinstalleraexempelvisrörochel.Dettaföretaghartittatpåattlösainstallationerdirektfrånfabriken. Dock har detta företaget haft svårigheter att hitta komponenter som uppfyller svenskbyggstandard.Eftermontageochleveranssåskerslutbesiktningenligtsvenskstandard.
6.2Krav
6.2.1LjudRikisreferensmodulerhartjockaväggarfylldamedmycketmineralullalternativtPIR-isolering,bådeiytterväggarmenocksådelägenhetsavskiljandeväggarna.Uppåtharföretagetvaltatt inteanvändasigav likamycket isoleringsmaterialmen trotsdetta räknarprojektörerpåprojektetattdetta intekommerpåverkaljudtransportenmellanväggarna.Dåmodulernaärutformadesomcontainersvilketmedför metallstomme mot metallstomme, finns en risk att ljud skulle transporterats genomstommen mellan de olika modulerna. Genom att placera gummiinfästningar mellan stommarnasinfästningspunkter så kan vibrationernaminskas vilket leder till att ljudet inte transporteras in tillmodulerna.Deyttrestörningarsompåverkarhusetbeståravbullerfråntrafiksamtfrånlekandebarn.Denytasomriskerarattfåtastörstdelutavstörningmättessomettmedelpå55dBochmaximalt75dB.Förljudisolering av fönster används ett uppmättmått från laboratoriumnämnt reduktionstal, Rw. FördennabyggnadrekommenderasattanvändasamtligafönsterellerfönsterdörrarmedRw=41dBförattkunnauppnåkraven.För att kunna hålla tillräcklig ljudnivå rekommenderas också ett tillägg med ljudabsorbenter inivåklassBsomfästsiminst90%avtakytanikorridorer(ÅkerlöfHallinAkustikkonstultAB,2017).
SP fire 105 vilket är enmetod för att pröva ytterväggar och fasader för att se om konstruktionenpåverkas utav branden och är en godkänd metod enligt BBR att använda för att kontrollera attkravenpåbranduppnås.
6.3YtterväggFör referensmodulen har en sammanfattning av de olika byggnadsdelarna gjorts och presenterasföljande.
7.AnalysNär det gäller ventilation i byggnader så rekommenderar ventilationstillverkare att användaindividuellaaggregatmedplattvärmeväxlare.Dennaåsiktgrundardepådepositivaaspekternamedindividuelltklimatochmöjlighettillflexibilitet.Genomattanalyseradetta,finnerviettvisststödförderasvärdering.Dockkanentreprenörenräknamedenstörrekostnadförluftbehandlingsaggregat.Detta då vid ett visst antal individuella system, blir kostnaden större än för ett centralt system.Samtidigtfårfastighetsägarenenökadkostnadförunderhållochfilterbytenpåindividuellasystem.Även om ventilationsföretag anser att ansvar kan läggas på bostadsinnehavaren tycker vi att detfinnsförstorarisker.Pågrundutavokunskapellerignorans,finnsdetenriskattbostadsinnehavarenpåverkarsystemetpåettnegativtsätt.Dettakanledatillskadoribostadenochindirektmänniskorshälsa.Fortsattfinnsdetävenriskattindividerpåverkarettcentraltsystemgenomexempelvisstoppatilluftsflödet. Detta kan leda till ökat tryck och därmed ökat luftflöde i andra bostäder. Obalansskapasiventilationochklimatetkanförsämrasinärliggandebostäder.Skulleettteknisktfeluppståiett centralt aggregat så riskerar också flera bostäder drabbas än om ett individuellt system gårsönder. En av fördelarna som ventilationsföretagen tyckte var flexibiliteten då brandceller intebehöver brytas. Detta anser vi väldigt positivt då modulerna kan behålla brandcellerna vid eneventuellflyttochintegermerarbetevidinstallation.En stor nackdel för vår analys ligger vid ventilsföretagens produktinformation. Detta har försvåratresultatarbetetvilketletttillenbedömningsomriskerarattbliorättvismotdeverkligavärdena.Påden information som gjorts tillgänglig så har en standardberäkning gjorts. Detta teoretiska värdeligger förgrundtillvårt resultatmenfåransesproblematiskt.Förattenpotentiellkundskakunnautvärderaettaggregatkrävsanvändbaravärden.Valet av plattvärmeväxlare beror på deras ökade effektivitet av värmeväxling de senaste åren. Dåplattvärmeväxlare kan ha en verkningsgrad mellan 60–90% så ligger roterande på ca 80%. Dettatillsammansmedroterandevärmeväxlaresriskföröverföringavluftochdoftmellanmodulernagörplattvärmeväxlaretilldetbättrealternativet.De krav som finns är relativt lika varandra när det gäller modulbostäder samt vanligt byggdabostäder.Skillnadernasomuppstårärsmåochpåverkarliteidetstorasammanhanget.Avdekravvivalt,kanviinteseattdetskullevarasvårareellermertidskrävandeattbyggamedmodulermedgodstandard. Kraven som ställs i bland annat BBR, känns rimliga för att fortsätta utveckla en godbebyggdmiljö. Byggsmodulerna utomlands såmåste företagen arbete näramed fabriken för attsäkerställa att rätt åtgärder och standarder följs. Företag som väljer att tillverkamoduler i länderutanför Sverige anser vi också har ett moraliskt krav att säkerställa god arbetsmiljö. Genom deintervjuer vi genomfört, har vi fått en bättre inblick i hur företag säkerställer god standard påmodulerna.Detkännstrovärdigtochfördelaktigtattgöramångabesökpåfabriken.Dessabesökärtill för att säkerställa att delgivna planer och standarder följs. Samt att egenkontroller som görsverkligen stämmermed verkligheten. Då inte ledning från Sverige finns på plats konstant blir detextraviktigtattmångakontrollergenomförskontinuerligt.Modulernaskallhållaettstandardmåttförtransportmensamtidigtlevereraenbrabostadsyta.Dettagörattvåranalyslutarmotanvändandetavstålsommaterial.Genomattanvändastålblirmodulenkompaktare och inte lika påverkad av väder och vind vid exempelvis transporten på fartyg. Dåmodulenävenskahållagod isoleringsförmågasåanserviattPIRärett lämpligtmaterial.Både förisoleringsförmåganmenocksåattdegårattbyggakompaktareänmedandramaterial.IteorinärPIRhögt klassad i brandskydd men verkligheten kan vara annorlunda. Därför är valet av ettbrandskyddsgipsfördelaktigtinnanvidarestörretestergenomförts.
24
U-värdetförreferensmodulenklarardeflestakravenutomförtaket.Dockfårmantaibeaktandeattkravenärställdasomettbörvärde.Läggermandessutomtilldelågavärdenapåresterandesamtatttakeninteärmotdeöppnasåkommerresultatbliannorlunda.Idennarapportharmodulbostäderavpermanentkaraktärbehandlats.Dettakanutformatspåolikavis och i rapportens lyfts ett exempel.Dådessamoduler är utformade för en längre livslängd kanutseendeochutformning seannorlundaut tillskillnad frånde somär avsedda för temporärtbruk.Detestetiskakanvaraenviktigpunkt fördepermanentadåman intevillha tillfälliga lösningarpåbyggnaden med exempelvis installationer på fasaden. Då modulerna ska leva upp till vanligtbyggandeochha en livslängdpå cirka 50 år blir detta sätt att arbetamer lönsamt. Byggtiden kanreducerasochsamtidigtlevereraengodkvalité.
25
8.SlutsatsHurpåverkasförvaltningenavfastigheternaberoendepåvalavinstallationssystem?Istoradragskiljersigsystemenrelativtliteåtvarandra.Detsomskiljersigärindividuellasystem,vidplacering imodul, attendel avunderhållet kanhamnahos lägenhetsinnehavaren.Efter intervjuermedventilationsföretagsesintedettasomenrisk.Deanserattenvanligvuxenbörkunnautföradetunderhåll somkrävs.Detsomblirdenstoraskillnadmellansystemenblirantal systemsomkräverunderhåll.Dettakangeökadkostnadiunderhållochreparation.Vadärför-ochnackdelenmedcentralasystemkontraindividuellasystemvidmodulbyggnation?Fördelarnamedcentraltsystemkontraindividuellablir:Detkrävsingetutrymmefrånbostadenutanplaceraspåannanplats.Nackdelarnaförettcentraltsystem:detgårinteattanpassaklimatirespektivebostadutansammaflödenochtemperaturgällersamtliga.Skulleproblemuppståmedaggregatellerattnågonförsökerpåverkasystemetsådrabbardetallainkoppladetillsystemet.Fördelen för individuella kontra centrala blir istället: Inga genomföringar som kan brytabrandcellsgränser. Detta gör att inga brandspjäll eller brandstrypare behövermonteras vilket kanminskakostnaden.Förcentralasystemkrävsstörreprojekteringförinstallationer.Tillettindividuelltsystemkanflermodulerläggastillefterbehovmedancentraltsåbehöverantaletmodulervarakäntiförväg. En annan fördel är att innehavaren själv kan anpassa klimatet i bostaden vilket kanefterfrågas.Nackdelar för individuella systemmotcentrala:Antalaggregatökaravsevärtvilketkangeenökadkostnadmotettcentraltsystemsomkanförseflerabostäderpåettaggregat.Enannannackdelkanuppstå då aggregaten avger ljud. Placeras de då i bostaden krävs extra åtgärder som också kanpåverkakostnaden.Skulleförvaltningsföretaganvändassåkandetkrävasatttiderbokasförtillträde.Dettakanvaraentidskrävandeprocessochdärförbör installationerplaceraspåettsådantsättattde nås från allmänna utrymmen. Exempel på detta skulle vara installationsschakt tillgänglig frånkorridor.Hurstortansvarkanmanläggapåhyresgästenkontrabostadsrättsinnehavarenvidvalavindividuellasystem?Efter interjuver med ventilationsföretag så drar vi slutsatsen att ansvaret kan läggas påbostadsinnehavaren. Det är inte helt oproblematiskt då individer utan kunskap ibland påverkarsystemen.Detta kan leda till skador i bostaden som i slutändan straffar bostadsinnehavaren.Medfördelanserföretagenattförvaltningspersonalanvändsförattgeenoptimaldrift.Vadärskillnadenidrift-ochunderhållskostnadermellancentralasystemkontraindividuellasystem?Detgenerellasomkansägasärattkostnadenökarmedantal systemdärunderhålloch filterbytenkrävs.Påettcentraltsystemblirdessafärreochdärmedminskarkostnaden.Underlagsaknasförattkunnagöraendjuparebedömningomkostnaden.Enkostnadsomvidocklyckatskontrolleraärdenför själva aggregatet. Denna kostnad kan bli avgörande beroende på hur många aggregat sombehövermonteras.Hurskiljersigkontrollernaifabrikmotdesomgörspåplats?Efterintervjuermedmodulföretagsåkanslutsatsenbliattkontrollersomskerifabrikerutomlands,inteskiljersigfråndesomgörsvidvanligtbyggandeiSverige.Egenkontrollergenomförsifabriksamtefteråt. På fabriken har de tillgång till dokument som anger de krav och standarder som satts försvensktbyggande.Dettagörattproduktionspersonalenföljerderiktlinjersomkrävsviduppbyggnadavmodulen.Vilkakravfinns?
26
Dekravsomfinnspåmodulbostäderochvanligtbyggdabostäderskiljersig intemarkant.Självklartbygger inteallamodulföretagpå liknandemetoderochgenomförande.Vilket gerolika resultatpåbostaden.DetfinnskravuppsattaiBBRförblandannatljud,ventilationochbrand.Tittarvipådessakravsomställsförvanligtbyggdabostäder,såklararsigreferensmodulen.HurstårsigmodulernamotBBR:senergikrav?Detärsvårtidettalägeattgeenordentligslutsatspådennafråga.Dettapågrundutavmångaolikafaktorersomgörberäkningarochinformationopålitlig.Blandannatärprimärenergitalrelativtnyttute på marknaden. De tekniska värdena från ventilationsföretag har varit svåra att tyda samtinnehållit tekniska fel. Detta skapar en osäkerhet i beräkningar och därmed sammanställning avresultat.Devärdensomfinnsförreferensmodulenpåvisarändåattderasenergianvändningbörklaradekravsomställs.Kanvaletavklimatskalpåverkamodulen?Efteratthatittatpåolikamaterialsåkanvidravissaslutsatser.Genomattanvändasigavstålkanföretagethållanerväggtjockleken.Dettagerenfördeldåmaniställetkanutökabostadsytan.Ståletärintehellerlikakänsligtmotfuktellerandraangreppsomgerenökadilivslängdmotträ.ValetavPIR som isolering är fördelaktigt ur två aspekter. Dels tar den liten plats och dels har materialetväldigt bra isoleringsförmåga. Genom att använda PIR och stål så får Riki tunna väggar med braegenskaper.DockfinnsdetenriskmedPIRnärdetgällerbrand.TillsdegenomförtSPfire105testetsåkrävsdockattföretagenfortsätteranvändabrandgipsiväggarna.
27
9.RekommendationerFör att underlätta framtida rapporter och undersökningar rekommenderar vi följande. Undersökamöjligheten till standardiserade värden inom luftbehandlingsaggregat. Tekniska värden tillventilationsaggregatärsvårtolkadeochotydliga.Genomattanvändaolikaenheterkanett resultatverkamerfördelaktigtändetverkligaresultatetger.Detsaknasinulägetstandardvärdensomkangeföretagmöjlighetattgörakorrektaberäkningarochbedömningar.Genomattskapaenstandardförpresentation av data kan detta problem minskas och göra det lättare att välja. Exempelvis SFPvärden.
