Home >Documents >Motivation & Optimism

Motivation & Optimism

Date post:30-Oct-2014
Category:
View:34 times
Download:1 times
Share this document with a friend
Description:
B uppsats inom psykologi om korrelationen mellan motivation och optimism.
Transcript:

Avdelningen fr Psykologi

Magnus Larsson

Motivation & Optimism

Psykologi B-uppsatsDatum/Termin: Handledare: Examinator: Lpnummer: 05-01-12

Henrik Bergman Henrik Bergman

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Inledning Motivation, vad som driver mnniskan framt med ett mlinriktat beteende. Mnniskans tendens att ska belning och undvika straff r ngot som Sigmund Freud redan under det tidiga 1900:talet, i psykologins vagga lyfte fram (Friedman & Schuatack, 2009). Motivationspsykologin r ett brett omrde som grenar ut sig in i mnga andra omrden inom psykologin. Framfr allt d kanske inom organisationspsykologin, dr motivation ocks kan vara den avgrande rollen till framgng, svl inom arbete som studier. Daniel H. Pink (2011) talar metaforiskt om motivationen som ett operativsystem vi mnniskor anvnder oss av. Metaforen r inte s lngdragen om vi ser p kognitionspsykologins association mellan den mnskliga hjrnan och en dators olika arbetsprocesser. Mnniskan ansgs lnge lat och enda sttet att f ngot gjort, det var att motivera med mortter och piskor (Pink, 2011). Tanken p att mnniskans d behver uppdatera sitt operativsystem och lyfta det ifrn den tid dr fokus lg p yttre motivation i form av belningar (eller avsaknad av straff) knns d lngre inte s lngskt. Fr ta steget ifrn den frlegna synen p motivation s mste ocks fokus skiftas ifrn yttre belningar och tron p att det r det effektivaste sttet att skapa och bibehlla hg motivation. Fr att frmja motivation inom svl studier och arbete s br istllet fokus lggas p den inre motivationen. Inre motivation definieras som att utfrandet av en aktivitet utfrs p grund av den inre tillfredsstllelse som det (sjlva utfrandet) sknker, Till exempelvis att jobba eller studera fr att det r roligt och lrorikt (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000). Inom motivationspsykologin talar man d ocks om yttre motivation, yttre motivation syftar till att en aktivitet istllet utfrs p grund av ngon form av urskiljbar yttre konsekvens (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000). Detta kan vara i form av bonusar inom arbete eller att motivationen till studera kommer ifrn strvan emot en framtida karrir. Inre motivation r en viktig del i Self determintation theroy (SDT) (Edward L. Deci & Richard M. Ryan, 1985, 2002). Teorin cirkulerar runt termer om hur sociala och miljfaktorer antingen frstrker eller underminerar den inre motivationen. SDT har fokus p tre faktorer: autonomy, competence och relatedness. Dessa tre anses vara grundlggande behov fr mnniskor. Autonomy syftar till mnniskans vilja och behov av sjlvstyre, dr individen via sin egen vilja fr bestmma ver vad denna gr och knslan av att vara med och pverka. Autonomy kan exempelvis bli betydande fr en students utveckling inom sina studier.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Studenter till lrare som frmjat sjlvbestmmande har ocks visat p hgre grad av inre motivation och hgre sjlvknsla. Medan lrare som undervisat i ett mer kontrollerat klimat har minskat den inre motivationen (Deci & Ryan, 1985) Competence syftar till att mnniskor vilja bemstra nya frdigheter och att ciselera redan befintliga kunskaper. Kompetens behovet inom SDT grundar sig enligt Deci & Ryan (1985) p White's (1959) teorier om att organismer har ett behov av att bemstra och ha en effekt p sin omgivning. Relatedness syftar till det mnskliga behovet av tillhrighet, att knna anknytning till andra mnniskor och en knsla av att bli omhndertagen av andra (Deci & Ryan, 2002). De tre behoven har ftt starkt std i forskningen och verkar ha positiv inverkan p vlbefinnande, lycka, arbetsprestationer, tillfredsstllelse och en knsla av meningsfullhet i livet (Deci & Ryan, 2002) Som Deci & Ryan (1985) lyfter fram s kan SDT f en stark betydelse svl fr individen som fr organisationer, kanske frmst d inom studier och arbeten dr det krvs kreativitet. Genom att manipulera det sociala och miljn runt studenter kan en hgre inre motivation uppns. Studenter har ocks goda mjligheter att pverka sig egen motivation genom mlorientering. En teori som ger god insikt i mlorientering r: 22 achievement goal theory (Elliot, Andrew J., McGregor, Holly A. 2001). Achievement goal theory r uppbyggd runt teorier om hur mnniskor stller sig till sina ml och framgngar. Centralt inom teorin r tv olika typer av mlsttningar: approach och avoidance. Dessa tv har sedan underkategorierna, mastery och performance i en fyrfaktors modell (Elliot & McGregor, 2001). Mastery inriktningen syftar till att individens inre vilja att lra sig nya kunskaper och att utveckla nya kompetenser, exempelvis en students vilja att helt frst innehllet i en kurs. Performance inriktningen syftar till att individens vilja att prestera bra eller bttre n normen. Hos en student kan detta innebra att studera hrt fr att lra sig ett kursmaterial och f bttre betyg n normen. Approach r enligt teorin positivt laddat, individen nrmar sig framgng, antingen via mastery eller performance. Avoidance r sledes negativt laddat dr individens strvan emot ml r fr att undvika att misslyckas (mastery) eller att prestera smre n andra (performance) (Elliot & McGregor, 2001).

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Via ett achievement goal questionnaire (Elliot & McGregor, 2001). Kan individer sledes placerar i en av de fyra faktorerna: mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance. Andra viktiga delar inom bde mlinriktning och motivation kan vara optimism och pessimism. Dispositionell optimism har i forskning har visat sig ge positiva resultat p bde prestationer och hur individer hanterar motgngar, individer med hg optimism visar ocks p ett mer aktivt anvndande av problemfokuserade copingstrategier (Adam R. Nicholls, Remco C.J. Polman, Andrew R. Levy, Susan H. Backhouse 2008; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005). Dispositionell optimism kan mtas med hjlp av ett life orientation test. Liksom optimism och coping kan ge hnvisning till hur individer stller sig till och hanterar problem i livet och inom inom sina studier, s kan Carol S. Dweck's (1999) Self-Theories ge en inblick i hur motivation och synen p intelligens hnger samma. Self-Theories r en teori som kretsar kring hur individer stller sig till sin intelligens och hur detta pverkar deras motivation. Teorin bestr av tv olika synstt: Enitity view r den typen av synstt en student kan tnkas ha om det har uppfattningen om att deras intelligens r fixerad och att de sjlva inte kan pverka den. Den andra delen i teorin: Incremental view menar istllet att individen ser p sin intelligens som mer formbar och att frbttring sker via inlrning (Cury, Elliot, Da Fonseca, & Moller, 2006). De olika synstten visar ocks p hur studenter hanterar sina studier, studenter med enitity view har visat p ett hgre behov av att prestera vl jmtemot andra och att inte verka ointelligenta infr andra. Studenter med incremental view visar istllet p en vilja att bemstra nya kunskaper och anstrnger sig mer fr att ka sin inlrning och problemlsning (Dweck, 1999). I ljuset av dessa teorier str det klart att det finns mycket som kan pverka en students motivation, bde inom miljerna de befinner sig i och hur de sjlva vljer att stlla sig till studierna och livet i allmnt. Syftet med denna studie blir sledes. Syfte Syftet med denna underskning r att underska om det finns en korrelationer mellan de fyra olika mlsttnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid karlstad universitet.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Frgestllning Finns det en korrelation mellan AGO och LOT-R hos studenter p Karlstads Universitet? Metod Urval Urvalet av respondenter till studien har gjorts via ett tillfllighetsurval av Studenter p Karlstad Universitet. Inga krav p lder och kn har stllts, endast att respondenten skall vara studerande vid universitetet. Med totalt 57 respondeter varav 24 st mn och 32 kvinnor (en respondent valde att inte svara p frgan). Respondenternas medelldern var 23,24 r (SD. 3,89) Instrument Life orientation test revised (Scheier, M.F., Carver C.S. & Bridges, M.W. 1994; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005). Life orientation test revised (LOT-R) r ett instrument framtaget fr att mta dispositionell optimism (Fr exempel p frgorna se bilaga 1). Svaren ges p en femgradig likertskala som strcker sig ifrn Instmmer inte alls till Instmmer helt . Resultatet av de sex frgorna adderas och ett hgt vrde indikerar optimism. Achievement Goal Questionnaire (Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. 2001). Achievement Goal Questionnaire (AGQ) r ett test som r inriktat p hur respondenter placerar sig inom motivationmodellen achievement goal theory. Testet bestr av 12 frgor, dr det r tre frgor per ml faktor (mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance). Svaren ges p en sjugradig likertskala. 1 = Inte alls sant fr mig och 7 = Mycket sant fr mig. Ett medelvrde rknas sedan ut och ett hgt vrde indikerar vilken faktor respondenten hamnar inom. Datainsamlingsmetod Till denna studie har enkt andvnts fr att samla in data. Enkten r skapad utifrn de tv befintliga instrumenten Life orientation test revised och Achievement Goal Questionnaire (fr fullstndiga enkten se bilaga 1). De bda testerna r versatta ifrn engelska till svenska. AGQ har versatts ifrn original testet (Elliot & McGregor, 2001). LOT-R har till denna studie grundats p svenska versionen av testet som r versatt av Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). I den versionen finns dock inte filler items med s dessa har versatts av forskaren ifrn original testet (Scheier et al ,1994).

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Genomfrande Enkten till studien som utfrts har skapats utifrn de tv frdiga instrumenten AGQ och LOT-R. Bakgrundsfrgor s

Popular Tags:

Click here to load reader

Embed Size (px)
Recommended