Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Narrativ om införandet av allmän rösträtt i

svenska gymnasieskolans historieläroböcker

Är ett marxistiskt eller liberalt narrativ om införandet av allmän rösträtt dominerande i

svenska historieläroböcker?

Narratives of the Introduction of General Voting Rights in Swedish High School History

Textbooks

Is a Marxist or Liberal Narrative about the Introduction of Universal Suffrage Dominant in

Swedish History Textbooks?

Albin Malmqvist

Statsvetenskap Handledare: Claes Tängh Wrangel

Avancerad nivå 15 hp Examinator:

Examensarbete i statsvetenskap Termin HT År 19

SKA301

H

a

n

d

l

1

1

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation Kurskod: SKA301

Termin 11 År 19

Sammandrag

Studien består av en idealtypsanalys av fyra historieläroböcker för svenska

gymnasieskolan i syfte att undersöka om ett liberalt eller marxistiskt narrativ om

införandet om allmän rösträtt dominerar i dessa. Den marxistiska idealtypen, baserad på

strukturalist-marxistisk teori, visar sig stämma väl överens med böckernas narrativ. Den

liberala idealtypen, baserad på moderniseringsteori, visar sig nästan inte över huvud

taget stämma överens med böckernas narrativ.

______________________________________________________________________

Albin Malmqvist

Narrativ om införandet av allmän rösträtt i svenska gymnasieskolans historieläroböcker

Är ett marxistiskt eller liberalt narrativ om införandet av allmän rösträtt dominerande i svenska

historieläroböcker?

Narratives of the Introduction of General Voting Rights in Swedish High School History

Textbooks

Is a Marxist or a Liberal Narrative about the Introduction of Universal Suffrage Dominant in Swedish

History Textbooks?

2019 Antal sidor 39

______________________________________________________________________

Nyckelord: historieläroböcker, gymnasieskolan, historieundervisning, narrativ, allmän

rösträtt, moderniseringsteori, strukturalist-marxism, demokratisering,

e

d

a

r

e

:

N

i

c

l

a

s

J

o

h

a

n

s

s

o

n

E

x

a

m

i

n

a

t

o

r

2

2

:

Innehåll

1.Bakgrund................................................................................................................................3

1.1. Inledning........................................................................................................................3

1.1.1. Syfte och frågeställning........................................................................................4

1.2. Tidigare forskning........................................................................................................4

1.3. Införandet av allmän rösträtt i gymnasieskolans läroplan.......................................5

1.4. En kort genomgång av Sveriges väg till allmän rösträtt...........................................7

2. Teori.......................................................................................................................................9

2.1. Moderniseringsskolan..................................................................................................9

2.1.1. Kritik mot Lipset.................................................................................................11

2.2. Strukturalist-marxistiskt perspektiv på demokratisering......................................12

2.2.1... Kritik mot Therborn.........................................................................................15

2.3. Jämförelser och avskiljning.......................................................................................16

3. Metod och material............................................................................................................17

3.1. Metod...........................................................................................................................17

3.1.1. Idealtyper.............................................................................................................18

3.1.1.1. Liberalt narrativ..........................................................................................19

3.1.1.2. Marxistiskt narrativ....................................................................................19

3.2. Material.......................................................................................................................20

4. Resultat och analys.............................................................................................................21

4.1. Sammanställning och jämförelse..............................................................................32

4.2. Skillnad mellan kurserna Historia 1A och 1B.........................................................33

5. Slutsatser och vidare forskning.........................................................................................36

6. Litteraturlista......................................................................................................................37

3

3

1. Bakgrund

1.1. Inledning

Historien är oerhört komplex och vare sig dess helhet eller delar av den är möjlig att

överblicka i sin totalitet. För skildra ett historiskt skeende för en gymnasieelev på ett över

huvud taget begripligt sätt måste avskiljningar göras och perspektiv anläggas. Ju mindre tid

och resurser som finns att tillgå desto snävare måste avskiljningarna vara och desto mer

fokuserade perspektiv måste anläggas. Ur ett av många perspektiv kan det historiska skeende

vi kallar “romarrikets fall” förklaras som en statsbildnings kollaps inför inre degenerering och

yttre påtryckningar, ur ett annat som en serie förflyttningar av mänsklig genmaterial som

resultat av klimatförändringar, ur ett tredje som en ekonomisk övergång från global

slavekonomi till regional feodalism. Alla dessa perspektiv är mer eller mindre sanna men för

att kunna ge gymnasieelever en någorlunda koherent bild av saken så måste den mesta

informationen om fenomenet skalas bort och ett, eller en kombination av, perspektiv väljas.

Den stomme som är kvar struktureras sedan i ett narrativ, en berättelse om ett historiskt

skeende där ett, eller ett begränsat antal, händelser sker på grund utav en, eller ett begränsat

antal, orsaker.

I gymnasieskolans läroplan står klart och tydligt att demokratisering skall tas upp i den

obligatoriska historieundervisningen i samtliga program (Skolverket. 2011. S. 68-73). Hur

väljer vi då att förklara för våra elever varför Sverige demokratiserades? En undersökning

genomförd 2003 visade tydligt att historieundervisningen enligt svenska elever i stor grad

styrs av läromaterialet (Skolverket. 2004. S. 61; Skolverket 2005. S. 35). Det är därför inte

orimligt att anta att det narrativ om införandet av allmän rösträtt i Sverige som presenteras i

läromaterialet är det narrativ som reproduceras i undervisningen.

I min forskning har jag försökt utreda vilket narrativ om införandet av allmän rösträtt

som fyra historieläroböcker riktade mot gymnasieskolans två obligatoriska historiekurser

Historia 1a och Historia 1b förmedlar. Detta har jag gjort genom att mäta dem mot två

idealtyper jag konstruerat utifrån två teorier om demokratisering. En baserad på

moderniseringsskolan som jag kallat den liberala idealtypen och en på strukturalistisk-

marxistisk teori jag valt att kalla den marxistiska idealtypen. Jag har valt dessa idealtyper då

dess teoretiska underlag har politiska implikationer. Sveriges demokratisering är med största

säkerhet den demokratiseringsprocess som eleverna kommer exponeras mest för, kanske den

4

4

enda1. Detta kommer naturligtvis påverka hur eleverna ser på demokratier, på hur de kan

uppstå och har vidare implikationer för deras politiska världsbild. Genereras förutsättningarna

för demokrati genom kapitalismens välståndsgenerering eller genom det kapitalistiska

systemets klassmotsättningar? Är det en bildad och välbärgad medelklass eller en organiserad

och klassmedveten arbetarklass som kan driva igenom demokratisering? Dessa frågor ger

svar som ger vida politiska implikationer. Inte minst på ett internationellt plan där allt från

invasioner, handelsblockader eller frihandelsavtal med länder som anses mindre

demokratiska än ens eget görs inom ramarna för en teori. Handel med, eller forcerad

ekonomisk liberalisering av, tidigare icke-demokratier som Sydafrika, Sydkorea,

Saudiarabien eller Kina motiveras ofta med moderniseringsteorins bud om att ekonomisk

tillväxt leder till demokratisering för att ta ett exempel. Stöd till fackföreningar i samma

länder kan motiveras från ett strukturalistiskt-marxistiskt perspektiv för att ta ett annat.

1.1.1. Syfte och frågeställning

Uppsatsens syfte är att undersöka narrativet eller narrativen om Sveriges införande av allmän

rösträtt i historieläroböcker för gymnasieskolan. Huruvida de förmedlar ett primärt

marxistiskt eller liberalt narrativ.

Uppsatsens forskningsfråga är: förmedlar svenska gymnasieundervisningens

historieläroböcker ett primärt marxistiskt eller liberalt narrativ om Sveriges införande av

allmän rösträtt?

1.2. Tidigare forskning

Gällande forskning om läromedel och dess ideologiska innehåll kan nämnas Herbert

Tingstens bok Gud och fosterlandet från 1969. I denna beskriver Tingsten det narrativ han

menar framfördes i svenska historieskolböcker fram tills 1940-talet. Ett narrativ om Sveriges

historia där den svenska nationen alltid handlat starkt och rättrådigt med ett särskilt fokus på

stormaktstiden (Tingsten. 1969. S. 129). Tingsten kopplade det till ett fostrande av dygder

som patriotism, moralisk rättrådighet och självuppoffrande. Ett skifte, menade Tingsten,

inträffade på 1940-talet då Sveriges demokratiska traditioner började få större utrymme i

1 Det var den enda fredliga demokratiseringsprocess innan Berlinmurens fall som skildrades i de

böcker jag undersökt.

5

5

historieläromedlens narrativ och böckernas uppfostrande karaktär skiftade till att istället

uppmana till demokratiska dygder (Tingsten. 1969. S. 277-280)

I den studie som kanske närmast tangerar min egen har Janne Holmén undersökt

läroböckers förmedlade bilder av å ena sidan Sovjetunionen och å andra sidan USA under

kalla kriget. Studien jämför svenska, finska och norska läromedels bilder av hur personer och

ekonomi i de två länderna beskrivs. Förutom att jämföra hur narrativen skiljer sig från land

till land har han även undersökt hur narrativen förändrats över tid (Holmén. 2006. S, 333-

335).

I boken Det var en gång ett land: Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och

elevers föreställningsvärldar har Ingmarie Danielsson Malmros undersökt de “berättelser”

eller narrativ om Sverige och svenskhet en elev möts av i dess historieläroböcker. Utifrån fem

sådana berättelser om neutralitet och fred, välstånd och välfärd, demokrati, invandring samt

jämställdhet menar Danielsson Malmros att en oproblematisk berättelse om evig svensk

framgång och harmoni målas upp medan problem med och motsägelser mot en gemensam

svensk världsbild skyls över (Malmros Danielsson 2012. S. 389).

1.3. Införandet av allmän rösträtt i gymnasiets läroplan

Historia är ett obligatoriskt karaktärsämne på alla gymnasieutbildningar. Det finns emellertid

vissa variationer i främst omfång. Kursen Historia 1b på 100 poäng är gemensam och

obligatorisk för alla studieförberedande program utom teknikprogrammet. För de

yrkesförberedande programmen, lärlingsutbildningarna samt teknikprogrammet är istället

kursen historia 1a på 50 poäng obligatorisk. Skillnad mellan de båda kurserna rör främst djup

och omfång då de ska behandla liknande saker.

Kursen Historia 1a1 ska enligt GY 11 behandla följande angående demokratisering:

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala

förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och

ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet,

kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter (Skolverket. 2011. S. 68).

Historia 1b1 å sin sida ska behandla följande:

6

6

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt

viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden,

resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga

rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat

resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika

historiska förklaringar till dem (Skolverket. 2011. s. 73).

Det enda konkreta sakinnehållet som skiljer de båda kurserna från varandra i denna del är att

Historia B ska ta upp ökad resursanvändning. Den sista meningen hos Historia 1B

“Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska

förklaringar till dem” (skolverket. 2011. s 73) innefattar även det övergång till demokrati.

Över lag tolkar jag den sista meningen som att maktaspekten i det centrala innehållet ska

belysas och att det centrala innehållet ska behandlas mer ingående. Vi kan i alla fall

konstatera att demokratisering av Sverige och demokratisering som globalt fenomen ska läras

ut till samtliga elever i svenska gymnasieskolan.

I båda kurserna ska ett visst mått av kritiskt eller mångfacetterat perspektiv på

historieskrivning anläggas. I Historia 1a formuleras det så här:

● … Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska

förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i

Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk

kultursfär som Kina eller Indien.

● Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar

eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv

utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

● Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och

samarbetssträvanden (Skolverket. 2011. s 67-68).

●

I Historia 1b innefattar samma punkter som Historia 1a men lägger till:

● Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan

form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.

● Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av

historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv,

och som medel för påverkan i aktuella konflikter (Skolverket. 2011. s. 73).

7

7

Jag tolkar detta som att även om Historia 1a ska innehålla detta så ska Historia 1b, innehålla

ännu mer av en metadiskussion kring historia som koncept och hur det används i en nutid.

1.4. En kort genomgång av Sveriges väg till allmän rösträtt

Här följer en kort genomgång av Sveriges demokratiska historia fram till det första valet med

allmän rösträtt 1921. Jag har försökt att i största möjliga mån hålla mig till obestridbar fakta.

Sverige blir en stabil statsbildning under 1200-talet. Landet är en valmonarki, det vill säga att

landets konung väljs på livstid av medlemmar ur högadeln.

Sveriges befolkning är sedan medeltiden indelad i fyra stånd: bönder, borgare, präster och

adel. I olika mån var dessa stånd sedan 1400-talet representerade i ståndsriksdagarna som

sammankallades med ojämna mellanrum.

Efter att Gustav I Vasa lett Sverige till frigörelse från danskt inflytande ändras landets

statsskick till ett arvkungadöme 1544. Reformationen genomförs och kyrkan knyts till staten.

Sveriges internationella makt ökar under stormaktstiden 1611-1718 och internt förs en kamp

mellan kungen och adeln.

Under frihetstiden 1718-1772 är Sverige, jämte Storbritannien, Europas enda konstitutionella

monarki med ett starkt parlamentariskt styre. Även om adeln dominerar är prästerskapet,

borgare och landägande bönder representerade och kan utöva ett visst inflytande.

Kung Gustav III genomför en statskupp mot sin egen regering 1772 och under en tid är

Sverige en enväldig monarki igen.

Förenings och säkerhetsakten som införs 1789 innebär att kungens makt ökar på bekostnad

av riksdagen men innebär också en ståndsutjämning där adelns makt minskar till fördel för de

tre andra stånden med vilka dess makt blir likvärdig. Tidens motsvarighet till vår tids

regering, det högadliga riksrådet byts ut mot Rikets allmänna ärendens beredning och adelns

monopol på högre statliga positioner upplöses.

Efter ännu en statskupp 1809 införs åter igen en konstitutionell monarki och regeringsformen

som antas är en del av Sveriges grundlag tills 1974.

1866 upplöses ståndsriksdagen och ersätts av en tvåkammarriksdag. Anledningen är

åtminstone delvis det växande antal välbärgade och inflytelserika grupper som inte tillhör

något av stånden såsom landlösa arbetare på lantbruk, bruk och industrier, soldater och

officerare, ämbetsmän och annan utbildad medelklass samt industrimän och publicister.

Rösträtten blev inte längre kopplad till stånden utan baserades istället på inkomst.

8

8

1909 införs allmän rösträtt för män över 24 som betalar skatt och inte får socialvård.

Rösträtten är emellertid inte lika och förmögna mäns röster kan våga så mycket som 40

gånger mer än en fattig.

1919 Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för kvinnor över 242 som inte är försatta

i konkurs, är omhändertagna av fattigvården3, under straffpåföljd

4 eller är under

förmyndarskap5. För män över 24 gäller samma villkor samt att de fullgjort värnplikt

6

(Valmyndigheten) (Premfors. 1999) (Nationalencyklopedien).

2 Åldern sänktes till 21 1945, till 20 1965, till 19 1969 och till 1975

3 Kraven på att inte vara satt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd togs

bort 1948. 4 Kravet togs bort 1937.

5 Kravet togs bort 1991.

6 Kravet togs bort 1924.

9

9

2. Teori

Här följer en redovisning av de två demokratiseringsteorier jag baserat mina idealtyper på.

Efter detta kommer en del där jag jämför och avskiljer de båda teorierna från varandra.

2.1. Moderniseringsskolan

Det första och förmodligen största namnet inom det som skulle komma att kallas

moderniseringsskolan var Seymour Martin Lipset som i sin artikel Some Social Requisites of

Democracy: Economic Development and Political Legitimacy från 1959 redogjorde för

förutsättningarna för att demokrati kan uppstå och reproduceras samt kopplingarna mellan

ekonomisk och demokratisk utveckling.

Lipset försökte förstå varför vissa länder hade stabila demokratier medan vissa inte

hade det. För att undersöka detta jämförde han Västeuropa och Sydamerika. Där de

västeuropeiska och engelsktalande länderna (undantaget Spanien, Portugal och Sydafrika),

var stabila demokratiska länder med upprätthållna mänskliga fri- och rättigheter var

Sydamerika långt mer instabilt och demokratiskt outvecklat med militärkupper, revolutioner

och inskränkningar på människors fri- och rättigheter. Lipset menade att den troligaste

anledningen till denna diskrepans låg i den disparata ekonomiska utvecklingen på de olika

kontinenterna. Utifrån parametrar som inkomst, antal bilar och andra konsumtionsvaror per

capita, grad av urbanisering, och läskunnighet hade de sydamerikanska länderna en betydligt

lägre utvecklingsgrad (Lipset. 1959. s 69-72).

Utifrån resultatet av dessa jämförelser byggde Lipset en sociologisk teori kring ett lands

ekonomiska utvecklings effekt på beteenden och attityder hos landets invånare. Beteenden

och attityder som i sin tur skapar en fruktbar grogrund för demokrati. Resultatet blev att

ekonomisk tillväxt är direkt nödvändig för att demokrati ska kunna uppstå. Hans resonemang

kring effekterna av ekonomisk tillväxt är som följer:

● En underklass som upplever ekonomisk trygghet kan stå bakom en icke-revolutionär

och sekulär politisk agenda.

● Medelklassen växer den största klassen och har till sin natur en lugnande effekt på

politiken då de i val söker sig till måttlig, och bort från, radikal eller reaktionär,

politik.

10

10

● Låg ekonomisk utveckling ökar klassmotsättningar. Överklassen föraktar arbetar- och

medelklassen och arbetarklassen hatar överklassen. Hög ekonomisk utveckling för

däremot klasserna närmare varandra i en ömsesidig tolerans.

● Ekonomisk tillväxt och trygghet gör det lättare för förlorare i politiska konflikter att ta

nederlag vilket motverkar revolutionära och reaktionära rörelser.

● En stark ekonomi möjliggör oberoende sekulära organisationer vars makt balanserar

statens (Lipset. 1959. s 69-72).

En stor och stark medelklass är enligt Lipset en förutsättning för demokratisering då

arbetarklassen främst är intresserad av ekonomisk trygghet och överklassen vill hålla fast vid

sina privilegier. Detta medan medelklassen har förmåga till att Är medelklassen tillräckligt

stor och stark kommer demokrati att införas så länge den införs på ett sätt som inte

provocerar de andra två klasserna för mycket. Till att börja med så måste arbetarklassen

inkluderas i beslutsfattandet och få rätt att förhandla om sin lön och andra socioekonomiska

frågor. Arbetarklassen dras naturligt till socialistiska rörelser men utan dessa nominella

rättigheter kommer fler att attraheras av antidemokratiska revolutionära rörelser. Tillåts de

däremot nominella rättigheter kommer de istället att attraheras av demokratiska reformerta

rörelser. Gällande överklassen och andra konservativa element som religiösa institutioner så

får inte övergången till ett mer demokratiskt system innebära en alltför stor förlust av deras

symboliska status och prestige. Överklassen dras naturligt till konservativa rörelser men

attraheras, om maktförlusten blir alltför smärtsam, av antidemokratiska reaktionära rörelser

medan de annars attraheras av demokratiska konservativa rörelser. Medelklassens roll är

alltså att framföra sin egen, naturligt demokratiskt moderata politik, samtidigt som, och

genom att, de inkorporerar arbetar- och överklassen i det demokratiska systemet, bort ifrån

anti-demokratiska rörelser (Lipset. 1959. s 83-85).

Förutom att ekonomisk utveckling är viktig är det också viktigt hur tillväxten sker och i

vem den kommer till gagn. Ekonomisk utveckling som enkom bygger på utvinning av en

naturresurs, till exempel olja, leder snarare bort från demokrati då denna lukrativa men lilla

ekonomiska sektor är lättkontrollerad av landets makthavare. Istället måste flera olika

sektorer av landets ekonomi utvecklas och det ökade välståndet måste i någon mån komma

alla till till gagn, även om det på inte sätt måste vara jämlikt. Sådan ekonomisk utveckling

främjar tendenser som ökad läsförståelse och urbanisering vilket Lipset också kopplar till

demokratisering (Lipset. 1959. s 83).

11

11

Hur skulle man då kunna förklara Sveriges demokratisering genom Lipsets teori? Till att

börja med så kan man konstatera att Sverige, likt övriga Europa, genomgått en lång period av

industrialisering, urbanisering och ekonomisk tillväxt. Både den agrara och urbana

medelklassen hade växt och ett ofrälse segment hade tagit plats i överklassen. Genom

folkskolans införande 1842 hade man en av världens högsta nivåer av läs- och

skrivkunnighet. Detta skapade förutsättningarna för demokratiska reformer. Medelklassen

drev, tillsammans med den demokratiskt reformerta delen av arbetarklassen, vilken lyckats

stävja den stora revolutionära minoriteten inom sig, genom allmän rösträtt med överklassens

tysta medgivande då den konservativa delen av denna var större än den reaktionära.

2.1.1. Kritik mot Lipset

Kritik kan framföras både mot Lipsets empiri och mot hans slutsatser. Till att börja med så

haltar hans empiri ordentligt i hans jämförelse mellan Europa och Sydamerika. Elefanten i

rummet är att både Spanien och Portugal var fascistiska militärdiktaturer under tiden för hans

studie. Dessutom diktaturer med högre ekonomiskt välstånd än de mest demokratiska

sydamerikanska länderna. Lipset löser detta genom att ställa upp två olika parametrar för att

bedöma Europa och Sydamerika. I Europa bedöms länder på en skala från mer eller mindre

stabila demokratier medan de i Sydeuropa bedöms som mer eller mindre stabila diktaturer.

Detta hopblandade av begrepp gör slutsatserna han drar mindre trovärdiga. Det gör även de

konkreta faktafel som Lipset presenterar vilket Göran Therborn påpekar. Så som att USA och

Storbritannien skulle ha gett arbetarna rösträtt i början av 1800-talet (Therborn. 1977. S. 7).

2.2. Ett strukturalist-marxistiskt perspektiv på demokratisering.

De tidigaste strukturella demokratiseringsteorierna, såsom den framlagd i Barrington Moore

Jrs inflytelserika bok Social origins of dictatorship and democracy: lord and peasant in the

making of the modern world 1966 liknade moderniseringsteorin i sin syn på klass. Moore

menade att en stark borgarklass var nödvändig för att bryta upp feodala eller autokrata

samhällssystem på ett sätt som resulterade i demokrati. En demokratiseringsprocess ledd av

bönder eller proletärer hävdade Moore oundvikligen resulterade i anarkisk eller dikatorisk

terror, såsom i de franska eller ryska revolutionerna. Senare, marxistiskt influerade

12

12

strukturalister som Therborn hade en annan syn på klassernas roll i demokratisering där

arbetarklassen var den drivande aktören i demokratiseringsprocesser.

I sin artikel The Rule of Capital and the Rise of Democracy från 1977 presenterar

Göran Therborn fram en strukturalistisk och marxistisk analys av framväxten av borgerliga

demokratier i kapitalistiska länder under nittonhundratalets början. Med borgerlig demokrati

menas det icke-marxister kallar demokrati. Det vill säga ett politiskt system som 1. har ett

representativt styre valt av 2. en väljarkår bestående av hela den vuxna befolkningen, 3. vars

röster har lika tyngd, och 4. som är tillåtna att rösta utefter sin åsikt utan obstruktion från

statsapparaten. Att man från ett marxistiskt perspektiv lägger till “borgerlig” framför

demokrati beror på att dess statsapparat från ett marxistiskt perspektiv har en borgerlig

klasskomposition vilken existerar för att reproducera och expandera kapitalistiska klass- och

produktionsförhållanden. Distinktion mellan borgerliga och andra former av demokratier är

emellertid mindre viktigt i den här uppsatsen och jag kommer därför främst att referera till

borgerliga demokratier som demokratier (Therborn. 1977. S. 4).

De länder Therborn har analyserat och jämfört är de stabila demokratiska stor-

exportörerna bland OECD-länderna. Det vill säga: Australien, Österrike, Belgien, Kanada,

Danmark, Finland, Frankrike, Västtyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Nya Zeeland,

Norge, Sverige, Schweiz, UK och USA (Therborn. 1977. S. 4). I införandet av allmän, lika

och fri rösträtt i dessa länder har Therborn identifierat liknande faktorer och utifrån dessa

byggt sin teori om orsakerna till rösträttens införande. Dessa faktorer ska vi strax gå igenom

men jag finner det lämpligt att redan nu nämna att Therborn går i polemik mot Seymour

Lipsets moderniseringsteori och går så långt att han kallar Lipset för lögnare vilket jag tagit

upp i föregående del (Therborn. 1977. s. 7). Likt moderniseringsskolan kopplar Therborn

demokratins införande till industrialisering och kapitalism men där moderniseringsskolan

beskriver det ökade välståndet kapitalismen medför som avgörande för detta tillskriver

Therborn det kapitalistiska systemets inbyggda klasskomposition och motsättningar som en

nödvändighet för införandet av allmän rösträtt (Therborn. 1977. s. 35). Mer precist: en

organiserad arbetarklass och en splittrad småborgerlighet (medelklass) och borglighet. Som

bevis för detta pekar Therborn på hur ingen av de stora borgerliga revolutionerna införde

demokrati. Med borgerliga revolutioner menas här till exempel den ärorika revolutionen i

England, det Nederländska frihetskriget, den franska revolutionen eller den amerikanska.

Dessa revolutioner införde någon form av republik eller konstitutionell monarki med en

väljarkår kraftigt begränsad av kriterier som kön, inkomst, landinnehav eller etnicitet. Vid

sekelskiftet 1800/1900 var absolut monarki inte längre vanligt förekommande i den

13

13

industrialiserade världen och samtliga av Therborns exempelländer infört någon form av,

kraftigt begränsad, representativ maktutövning. Kampen för rösträtt var efter detta kampen

för elimineringen av dessa hinder. En kamp som i slutändan lyckades i samtliga

exempelländer. Enligt Therborn på grund utav följande tre mekanismer.

1. Militära nederlag eller effekterna av sådana. Detta kan ha skett genom ett direkt

installerande av en demokratisk regim av en segrande makt som i fallet Japan. Som en följd

av inrikespolitisk instabilitet på grund utav militärt nederlag som i Weimarrepublikens

Tyskland. Eller från ekonomiska och politiska följder av ett land man varit i

beroendeställning till kollapsar som i fallet Sverige och Kejsartysklands nederlag i första

världskriget. För de flesta av Therborns exempelländer var dessa krig de två världskrigen

men i Frankrikes fall infördes allmän manlig rösträtt efter nederlaget under Franco-Preussiska

kriget. Kausaliteten mellan militärt nederlag och utökad rösträtt är klar. Efter ett militärt

nederlag förlorar den sittande makten sin legitimitet och i efterföljande ekonomiska och

politiska kaos kan krafter som verkar för utökad rösträtt spänna sina muskler (Therborn.

1977. s, 20).

2. Nationell militär mobilisering. Tiden innan de båda världskrigen präglades av en

militär kapprustning där de flesta exempelländerna införde någon form av värnplikt. Detta i

kombination med byggandet av en krigsindustri blev en bidragande, och i vissa fall

avgörande, del av demokratiseringen. I vissa fall, som Norge och Kanada, var rösträttens

införande ett medel för att uppnå politiska mål, och i vissa fall, som Belgien, var rösträttens

införande en konsekvens av införandet av allmän värnplikt. Även i länder där det inte hade

demokratisering som direkt effekt bidrog det ofta till det. Delvis därför att det gjorde det ännu

lättare för arbetarklassen att organisera sig genom fraternisering och bokstavlig beväpning.

Delvis därför att det gav ett tydligt moraliskt argument för åtminstone manlig rösträtt.

Therborn menar att det är signifikant att USA som det sista av exempelländerna att kunna

klassas som en full borgerlig demokrati på grund utav systematiskt politiskt förtryck av svarta

väljare i sydstaterna inte motarbetades förens Vietnamkriget, där värnpliktiga afroamerikaner

var överrepresenterade, var i full gång (Therborn. 1977. s, 23).

3. Den interna utvecklingen i de kapitalistiska länderna. Det vill säga till att börja med

den industriella arbetarklassens, under den här tiden, historiskt unika förmåga att organisera

sig och mobilisera för aktioner som demonstrationer, strejker, terrorattentat och väpnad kamp

eller hot om sådan. För det andra en stark och oberoende småborgerlighet. För det tredje en

splittrad borgerlighet.

14

14

Arbetarklassen var, enligt Therborn, den konstanta aktiva agenten som verkade för

allmän rösträtt. Dock lyckades inte arbetarklassen av egen kraft införa demokrati i någon av

exempelländerna. Istället var man tvungen att genom allianser med andra klasskikt driva

igenom det. Den bästa allierade arbetarklassen kunde ha var just utländska armeer som

undergrävde den härskande klassens auktoritet7. Det kunde även vara delar av

småborgerligheten eller delar av överklassen. I Sverige var arbetarklassen till nästan

uteslutande del organiserad under socialistisk flagg och förde under flera decennier kamp för

allmän rösträtt i allians med landets liberaler som till största delen bestod av urban

småborgerlighet (Therborn. 1977. S. 25).

Med Therborns perspektiv kan vi betrakta fallet Sverige och hur hon relaterar till de tre

mekanismerna. Till att börja med så innebar förlusten i första världskriget för kejsartyskland,

som den härskande klassen i Sverige hade starka kulturella, politiska och ekonomiska band

till, en fragmentering av överklassen. För det andra innebar den nationella mobiliseringen i

form av värnpliktens införande och mobiliseringen under första världskriget en förbrödring i

arbetarklassen, moraliska argument för rösträttsinförandet samt att man just hade beväpnat en

icke röstberättigad majoritet av landets befolkning, konsekvenserna av vilket blev tydligt i

Ryssland. För det tredje var arbetarklassen organiserad genom politiskt arbete vilket

underlättats av den svenska industrins centraliserade natur. Den var emellertid delad i en

mindre militant och en större icke-militant del. Småborgerligheten var splittrad i en liberal

urban del vilken var lierad med arbetarklassen i rösträttsfrågan och en konservativ agrar del

som motsatte sig den och spelade en avgörande roll i “borggårdstalet-krisen” (Therborn.

1977. s, 25). Överklassen var även den ideologiskt och intressemässigt fragmenterad men var

i stort sett konservativ. Kungen, som får ses som en ledande representant för denna klass, och

många med honom blev emellertid så förfärad av revolutionen i Ryssland och den växande

militanta stämningen hos Sveriges socialister att han snart började propagera för att de

konservativa skulle släppa igenom allmän rösträtt då det var det mindre av två onda, där det

större skulle vara kommunistisk revolution (Therborn. 1977. s, 29).

Therborn försöker i sin artikel lösa två paradoxer, en marxistisk och en liberal. Den

marxistiska paradoxen består av hur en liten social minoritet, bourgeoisien, numera för det

mesta styr genom demokratiska former. Therborns svar på detta är som förklarats ovan att det

7 Just auktoritet var också en starkt bidragande orsak till varför begränsad rösträtt infördes

redan i medeltida icke-monarkiska statsbildningar såsom italienska eller tyska stadsstater. Då

ingen monark av guds nåde fanns som kunde skänka staten legitimitet var man tvungen att

söka legitimitet i ett demokratiskt deltagande hos statens övre skikt.

15

15

kapitalistiska systemet fungerar utmärkt i ett system som består av demokrati + kapitalmakt.

Inte minst på grund av den legitimitet det ger ett fundamentalt exploitativt system. Den

borgerliga demokratin infördes emellertid inte av den härskande klassen utan genomdrevs av

arbetarklassen i allians med något annat klassegment till borgerlighetens medgivande under

hot om revolution (Therborn. 1977. s, 35). Det unika med det kapitalistiska

produktionssystemet är att dess exploatering är opersonlig. Kapitalismen behöver en stat för

att fungera men den behöver inte ha en stat administrerad av kapitalister för att kapitalet ska

kunna utöva makt.

[...]the rule of capital is compatible with a labour party government, whereas a feudal

aristocracy cannot be governed by a peasant party (Therborn. 1977. s, 30).

Den liberala paradoxen består i det mystiska faktum att medan klassiskt liberala tänkare

menade att kapitalism och demokrati var oförenliga menar moderna liberala tänkare att

kapitalism är det enda system vari demokrati kan fungera. Therborn pekar här återigen på sitt

fastslagande att det inte är någon positiv komponent av kapitalismen som framburit

demokrati utan motsättningarna i klassindelningen i detta system. Det kapitalistiska systemet

var långt mer elastiskt och expansivt än vad varken tidiga liberaler eller marxister kunde

föreställa sig. (Therborn. 1977. s, 35).

För att summera så menar Therborn att det var tre faktorer som ledde fram till att

borgerliga demokratier uppstod i de avancerade, kapitalistiska länderna vid ungefär samma

tidpunkt. 1. Militära nederlag eller effekterna av dessa. 2. Nationell mobilisering. 3. Interna

motsättningar i det kapitalistiska systemets klasskomposition. Genom dessa faktorer uppstod

sprickor i systemet där arbetarklassen i allians med något annat klassegment kunder driva

igenom demokrati. Detta system visade sig emellertid i de flesta fallen fungera alldeles

utmärkt för det kapitalistiska systemets härskande klass som sedermera tagit på sig att med

våld exportera detta system till övriga världen.

2.2.1. Kritik mot Therborn

Therborns teori formulerades under senare halvan av sjuttiotalet. Efter det har mycket hänt

som kan sätta saker i annat ljus. Stabila borgerliga demokratier har uppstått i Sydamerika,

Asien, Afrika och inte minst Östeuropa, vilkas demokratiseringar möjligtvis skulle kunna

problematisera en historisk generaliserbarhet i Therborns teori. Therborn gör emellertid inte

16

16

några anspråk på historisk generaliserbarhet utan syftar endast till att analysera

demokratiseringsprocessen i artikelns exempelländer. Något som tjänar denna uppsats syfte.

2.3. Jämförelser och avskiljningar

Både Therborn och Lipset anser att det inte är någon slump att modern demokrati/borgerlig

demokrati uppstod och uppstår i kapitalistiska länder. Varför den gjorde det är de däremot

oense. Där Lipset menar att det var kapitalismens förmåga att generera ett generellt välstånd

som ledde till demokratisering menar Therborn att det snarare var det kapitalistiska systemets

interna motsättningar i form av dess klasskomposition och antagonismen mellan klasserna

som genererade demokratin. Faktum är att Therborn på sätt och vis går helt emot Lipsets

emfas av ekonomisk tillväxt då han ser krig, mobilisering och militära nederlag samt det

sociala och ekonomiska kaos som därpå följer som nödvändigt för en övergång till demokrati.

En annan skillnad är synen på radikalitet. I Lipsets teori är det en naturligt demokratisk och

moderat medelklass lierad med icke-radikala element ur arbetar- och överklassen som driver

på för demokrati medan de radikala elementen i arbetar- och överklassen är dem som håller

demokratin tillbaka. Ur Therborns perspektiv var Kejsartysklands nederlag och den följande

fragmenteringen av överklassens sammanhållning en nödvändighet. De radikala socialisterna

hotade överklassen med revolution vilket fick dem att gå med på reformer. Snarare än att

hålla tillbaka en demokratisk utveckling var de radikala elementen ur arbetarklassen de facto

en nödvändig komponent för att landet demokratiserades.

Den största skillnaden som jag ser det är ändå synen på vilken klass som är den aktiva

agenten. I Lipsets teori är medelklassen “den demokratiska klassen” men kan liera sig med

demokratiska element ur arbetar- eller överklassen för att driva sin agenda. Therborn anser

den raka motsatsen. Det var en socialistisk arbetarklass som var motorn i demokratiseringen,

men i allians med segment ur medel- eller överklassen kunde demokratisering drivas igenom.

I fallet Sverige, en allians med en progressiv urban medelklass mot en konservativ agrar

medelklass och hela överklassen.

I övrigt finns mindre skillnader som inte nödvändigtvis står i motsats till varandra.

Lipsets emfas vid ökad läskunnighet och bildningsnivå omnämns inte av Therborn. Likaså

nämns inte nationell mobilisering och värnplikt av Lipset även om Therborn lägger stor vikt

vid det.

17

17

3. Metod och material

3.1. Metod

Denna studie kommer att bestå av en jämförande idealtypsanalys av läromedel i historia för

svenska gymnasieskolan. En idealtyp är en analytisk konstruktion som kan användas som

mätverktyg mot verkliga empiriska fenomen (Bergström, Boréus. 2012. S. 147). I grund och

botten går idealtypsanalys ut på att forskaren i förväg konstruerat en eller flera

generaliseringar av ett fenomen, idealtyp, vilka något verkligt fenomen jämförs med. En

idealtyp är inte, och försöker inte heller vara, den slutgiltigt korrekta definitionen av ett

fenomen. Snarare är det en tankebild där definitionerna hårddragits och renodlats för att

framstå med största möjliga tydlighet för att kunna användas som verktyg. Efter att det

specifika i ett fenomen har utkristalliserats kan en idealtyp konstrueras utifrån det

(Bergström, Boréus. 2012. S. 148). När idealtypen är konstruerad kan den användas för

jämförelse med empiriskt material. Jag kommer att jämföra läromedlens skildringar av

införandet av allmän rösträtt i Sverige mot två narrativa idealtyper som jag valt att kalla den

marxistiska idealtypen och den liberala idealtypen. Den marxistiska idealtypen har jag baserat

på den strukturalist-marxistiske sociologen Göran Therborns artikel The Rule of Capital and

the Rise of Democracy från 1977 och den liberala idealtypen är baserad på den inflytelserika

moderniseringsskolisten Seymour Lipsets artikel Some Social Requisites of Democracy:

Economic Development and Political Legitimacy från 1959.

Jag har valt dessa två teorier på grund utav deras historiska och nuvarande relevans.

Moderniseringsteorin har varit och fortsätter vara en mycket inflytelserik teori inom såväl

akademiska kretsar som i utrikespolitiska sammanhang. I det senare sammanhanget så kan vi

till exempel se att handel med icke-demokratier ofta motiveras med ett

moderniseringsteoretiskt antagande om en direkt kausalitet mellan ökande välstånd och

demokratisering. Anledningen till att jag valde Lipsets artikel som bas för min idealtyp är att

den är ett av grundverken i det som skulle komma att kallas moderniseringsteorin. Jag har

valt att kalla idealtypen för den liberala idealtypen då det är den ideologi

moderniseringsteorin ingår i. Marxistisk historieanalys har även den varit, och fortsätter vara,

en inflytelserik teoretisk strömning inom akademierna. Det historiematerialistiska

perspektivet fortsätter att influera historiker till dessa dagar. Anledningen till att jag valde

Therborns artikel som grund för min idealtyp är dels att Therborn är en av världens mest

18

18

citerade Marx-influerade akademiker, dels att han i sin artikel delvis går i polemik mot

Lipsets artikel och teori vilket innebär att det är lättare att kontrastera mina idealtyper mot

varandra.

Jag har efter att studerat dessa båda teorier valt ut det som utmärker dem. Det är viktigt

att tänka på när idealtyper formuleras är att de är uttömmande, även om det är mindre viktigt

än i andra former av samhällsvetenskapliga analyser, snarare är det viktigaste att de kan

belysa någonting relevant om forskningsobjekten. Vad som är mycket viktigt när idealtyperna

skapas är att de är tydligt avgränsade så att de inte går in i varandra (Esaiasson. 2017. s. 144).

Därför har jag i detta urval även klargjort vad det är för något specifikt som skiljer mina båda

idealtyper åt. Detta för att göra de så användbara som möjligt i min analys.

Ett eventuellt problem med själva metoden är olikheterna mellan idealtyperna. Där

Therborns teori är historiskt specifik är Lipsets generell. Therborn skriver specifikt om bland

annat Sverige (om än inte mycket) och försöker inte förklara uppkomsten av borgerliga

demokratier efter eller mellan Västtyskland och Japans påtvingade demokratisering samt

USAs slutgiltiga kvalificering som fullvärdig borgerlig demokrati. Lipset å andra sidan

försöker skapa en generell teori för hur demokratier uppstår och vilka förutsättningar som

måste finnas för att detta ska hända. Jag misstänker att detta (historiespecifitet kontra

generalitet) i någon mån har missgynnat min liberala idealtyp. Hade jag använt mig utav

någon annan teori, mer specifik för just Sveriges, eller liknande lands, demokratisering är det

möjligt att resultat blivit annorlunda.

3.1.1. Idealtyper

Här är de fem parametrar utifrån vilka jag bedömer läromaterialet.

1. I vilken kontext placeras Sveriges införande av allmän rösträtt in? Vad föregår bokens

del/delar om demokratisering?

2. Beskrivs tiden innan och under införandet av allmän rösträtt som en tid av ekonomisk

tillväxt eller som en tid av ekonomisk kris till följd av krig?

3. Beskrivs arbetarklassen eller medelklassen som drivande i kampen för allmän

rösträtt?

4. Hur beskrivs arbetar- och överklassens radikala segment?

5. Nämns å ena sidan allmän värnplikt och militär mobilisering eller å andra sidan ökad

läskunnighet och ökad bildningsnivå som faktorer för införandet av allmän värnplikt.

19

19

3.1.1.1 Liberalt narrativ

1. Avsnitt om införandet av allmän rösträtt föregås av avsnitt där fokus ligger på

information om ekonomisk tillväxt och urbanisering.

2. Den ekonomiska krisen som första världskriget orsakade beskrivs inte som en faktor

för rösträttens införande. Istället beskrivs ekonomisk tillväxt som avgörande för

demokratisering.

3. Fokus ligger på medelklassen och dess olika kampformer. Arbetarklassens strävan

efter rösträtt beskrivs som sekundär i betydelse till medelklassen.

4. Överklassen beskrivs som delad i konservativa och reaktionära och deras motstånd

mot allmän rösträtt kommer från ett upplevt potentiellt statusfall. Radikala socialister

och hot om revolution beskrivs som inte som något som påverkade allmän rösträtt i

positiv riktning utan endast som anti-demokratiskt.

5. Ökad läskunnighet och ökad bildningsnivå omnämns som faktorer för införandet av

allmän rösträtt.

3.1.1.2. Marxistiskt narrativ

1. Avsnitt om införandet av allmän rösträtt föregås av avsnitt där fokus ligger på

information om klasserna och klassmotsättningarna i det framväxande kapitalistiska

systemet.

2. Den ekonomiska krisen som första världskriget orsakade beskrivs som en faktor för

rösträttens införande.

3. Medelklassens strävan efter rösträtt beskrivs som sekundär i betydelse till

arbetarklassen.

4. Överklassen beskrivs som till sin natur reaktionär och ovillig att släppa sin makt.

Radikala socialister och hot om revolution beskrivs som en bidragande eller

avgörande orsak till att överklassen till slut gav med sig i rösträttsfrågan.

5. Nämns införandet av allmän värnplikt och mobilisering som en faktor för införandet

av allmän värnplikt.

20

20

3.2. Material

Forskningsobjekten för denna studie är historieläroböcker avsedda för gymnasiekurserna

Historia 1a1 vilken är obligatorisk för yrkesförberedande program, lärlingsutbildningar samt

teknikprogrammet och Historia 1b1 vilken är obligatorisk för alla studieförberedande

program utom teknikprogrammet. Urvalet består utav två böcker avsedda för Historia 1a1

och två för Historia 1b1. Detta beror på att jag ville se om det kunde finnas någon skillnad i

framfört perspektiv mellan de båda kurserna. En Historia 1a1-bok och en Historia 1b1-bok är

skrivna av samma författare. De två andra böckerna är skrivna av separata författare.

Anledningen till att jag valt böcker från just dessa två kurser och inte några av de mer

avancerade är att jag vill undersöka narrativen om införandet av allmän rösträtt som samtliga

gymnasieelever tar del av.

21

21

4. Resultat och analys

Alla tiders historia 1b

Alla tiders historia 1b, utgiven 2011 och författad av Hans Almgren, Börje Bergström och

Arne Löwgren är en historiebok inriktad mot gymnasieskolans kurs Historia 1b. Boken

tecknar med sina 452 sidor en bred historisk bild av mänsklighetens historia från de första

människorna fram till sent 90-tal. Boken har ett kronologiskt upplägg med ett tydligt fokus på

västvärlden. Boken har en del på 20 sidor under namnet Industrialisering och

demokratisering i Sverige. Delen inleds med fem sidors beskrivning av industrialiseringen,

dess uppfinningar och tekniker med en sida särskilt vikt åt jordbrukets utveckling. En sida

viks åt politiska och ekonomiska förutsättningarna för industrialiseringen (en kombination av

fri marknadsekonomi och statliga insatser). Två sidor ägnas åt kvinnors roll i

industrialiseringen, en om medelklasskvinnor och en om arbetarklasskvinnor men inget om

kvinnlig rösträtt. Två sidor ägnas åt emigrationen vilken beskrivs som positiv för sveriges

ekonomiska och demokratiska utveckling då arbetsbrist höjde lönerna och impulser från USA

spädde på demokratiseringssträvanden. Folkrörelserna får två och en halv sida varav två

ägnas åt arbetarrörelsen och nykterhets- och väckelserörelsen får dela på en halv.

Folkrörelserna beskrivs som betydelsefulla för demokratiseringen av Sverige. Fyra och en

halv sida ägnas åt parlamentarismen och demokratisering av Sverige och går igenom

rösträttens historia från tvåkammarriksdagens införande 1867 till införandet av allmän rösträtt

1921. Kvinnorörelsen ägnas en halv sida medan bondetåget och borggårdstalet ägnas en.

Delens sista tre sidor ägnas åt unionsupplösningen, Finlands självständighet och

Skandinavisk neutralitet under första världskriget (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s.

254-274).

Om vi ser på parameter 1, gällande den historiska kontext textavsnittet om Sveriges

demokratisering sätts in i, kan vi se att ingenting nämns om ökande välstånd, urbanisering

eller ökande läskunnighet när industrialiseringen och det kapitalistiska systemet beskrivs.

Klassernas formering beskrivs men inte med de orden. Snarare beskrivs det på så vis att

antalet arbetande ökade i en sektor och minskade i en annan. Undantaget gäller beskrivningen

av kvinnornas situation i vilken en tydlig skiljelinje mellan å ena sidan medel- och

överklasskvinnor och å andra sidan arbetarklasskvinnor dras (Almgren, Bergström, Löwgren.

2011. s. 261-62). I avsnittet om arbetarrörelsen beskrivs arbetarklassens politiska strävanden.

22

22

Med hänsyn till detta får narrativet i denna del betraktas som något mer marxistiskt än

liberalt.

Utifrån parameter 2, gällande ekonomisk kris till följd av krig eller ekonomiskt välstånd

som faktorer för demokratisering, ser jag ingen hänvisning till ekonomisk kris på grund av

första världskriget i förhållande till demokratisering. Inte heller görs någon tydlig koppling

mellan ett ökande välstånd och demokratisering. Utifrån denna parameter bedömer jag texten

vara varken marxistisk eller liberal.

Gällande parameter tre, angående vilken klass som beskrivs som drivande i

rösträttskampen, så nämns medelklassen inte i samband med allmän rösträtt. Däremot

beskrivs arbetarrörelsen som en stor aktör i kampen för demokrati. Gällande följderna av den

misslyckade storstrejken 1909 står följande.

Inom organisationen (LO) slutade man tro på en allmän storstrejk som kampmetod för att uppnå

socialismen. I stället blev erövrandet av den politiska makten ännu mer angeläget (Almgren,

Bergström, Löwgren. 2011. s. 266).

I avsnittet om parlamentarism och demokrati talas om liberaler och socialdemokrater i allians

och ingen beskrivs som viktigare än någon annan. Dessutom är kopplingen mellan socialism

och arbetarklass samt liberalism och medelklass inte särskilt tydlig. Med tanke på avsnittet

om arbetarrörelsen bedömer jag ändå att boken i detta avseende är mer marxistisk.

Gällande parameter 4, angående politiskt radikalas roll i demokratisering, så tas de

radikalare socialisterna upp vid ett flertal tillfällen. I avsnittet om arbetarrörelsen beskrivs det

som tidigare nämnts att arbetarrörelsen efter den misslyckade allmänna storstrejken 1909 gav

upp storstrejk som kampmetod och istället fokuserade på att införa allmän rösträtt så kamp

kunde föras på parlamentarisk väg (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 266). I avsnittet

om parlamentarism och demokratisering nämns hur socialdemokratiska partiet genom att gå

med i koalitionsregeringen 1917 definitivt valde bort revolution som metod. Gällande det

faktiska införandet av allmän rösträtt omnämns radikala socialister på följande vis:

Från Tyskland kom dramatiska nyheter om militärt sammanbrott, myterier och uppror. I Sverige

var oron stor och vänstersocialister spred flygblad om införandet av republik och arbetarråd på

samma sätt som skett i Ryssland året dessförinnan. Kungen var mycket orolig för att det skulle gå

som i Ryssland och försökte övertala högern att ge efter i rösträttsfrågan. I november 1918 kunde

så liberalerna, socialdemokraterna och högern nå en uppgörelse om allmän och lika rösträtt för

män och kvinnor för val såväl till riksdagen som till kommuner och landsting. Beslutet om politisk

23

23

demokrati innebar en seger för dem som ville ha en lugn och demokratisk utveckling av samhället

(Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 271).

Konstaterandet att det nya demokratiska styrelseskicket var en seger för de som ville ha en

lugn och demokratisk utveckling av samhället kan vid första anblick ses som att det stödjer

Lipsets teori då denne delar in aktörer i demokratiska och radikala. Enligt honom innebär de

demokratiska aktörernas seger att demokrati införs. Men man måste här se på vem den aktiva

parten till dessa demokratiska krafters seger var. Som det beskrivs var demokratiseringen

1918 ett resultat av att radikala socialister hotade radikala konservativa till att böja sig för en

kompromiss som liberalerna och de reformistiska socialisterna var nöjda med. De aktiva i

denna konflikt var alltså vad Lipset skulle kalla icke-demokratiska aktörer vilket ligger

betydligt mer i linje med Therborns teori och utifrån denna parameter får boken betraktas

som mer marxistisk.

Utifrån den femte parametern, gällande antingen värnplikt eller läsförståelse och

utbildning som faktorer för demokratisering, så nämns inte ökande läskunnighet eller

bildningsnivå över huvud taget. Emellertid nämns införandet av allmän värnplikt som ett

moraliskt argument för införandet av allmän rösträtt:

De konservativa blev emellertid mer positiva [till allmän rösträtt. Förf anm] sedan allmän värnplikt hade

införts 1901: när nu alla män skulle vara beredda att offra livet för fosterlandet, var det inte för mycket

begärt att de också fick vara med och rösta. (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 267)

Även om införandet av allmän värnplikt inte beskrivs som direkt avgörande för införandet av

allmän rösträtt så beskrivs det som en faktor. Jag bedömer därför boken att utifrån denna

parameter vara något mer marxistisk än liberal.

Utifrån dessa fem parametrar drar jag slutsatsen att boken är mer marxistisk än liberal.

Alla tiders historia Bas

Alla tiders historia Bas är en historiebok inriktad på elever i lärlingsutbildningar och

yrkesförberedande program på gymnasiet. Bokens fokus ligger med sina 238 sidor på framför

24

24

allt västvärldens historia från 1870 till nutid8. Detta föregås emellertid av 35 sidor som går

igenom tidigare epoker.

Texten om 1870- talet och framåt består först av ungefär två tredjedelar kronologiskt sorterat

material och en sista tredjedel tematiskt organiserat material. Teman som tas upp är bland

annat hur man bodde förut, samer eller Jugoslaviens uppgång och fall. Demokratisering tas

inte upp som ett av dessa teman.

Boken tar upp sveriges demokratisering i två olika delar. En del om inledande

demokratisträvanden som ägnas tre sidor varav kvinnorörelsen får ungefär hälften av

utrymmet (Almgren, Larsson. 2008. s. 49-51). Textavsnittet ackompanjeras av två bilder:

Målningen Det fjärde ståndet av den italienske konstnären Pelizza da Volpedos vilken visar

en folkmassa bestående av arbetare som marscherar mot betraktaren. Bildtexten gör gällande

att den “är en symbolbild för arbetarnas politiska och fackliga frammarsch vid slutet av 1800-

talet.” (Almgren, Larsson. 2008. s. 49). Den andra bilden visar en brittisk suffragett som

skrikande blir arresterad av tre konstaplar. Bildtexten konstaterar att kvinnokampen skedde

på många olika sätt och att många kvinnor inte ställde sig bakom suffragetternas våldsamma

metoder (Almgren, Larsson. 2008. s. 51). Avsnittet föregås av ett två sidor långt avsnitt om

industrialisering där nya bränslen och massproduktion tas upp med T-forden som exempel.

Ganska mycket utrymme ägnas åt industriarbetarnas situation i Fords fabriker (Almgren,

Larsson. 2008. s. 47-48).

Mellan de två delarna finns ett långt avsnitt om första världskriget och ryska

revolutionen (Almgren, Larsson. 2008. s. 67-69)

Den andra delen som är åtta sidor lång inleds med två sidor om industrialiseringen och

dess effekter (Almgren, Larsson. 2008. s. 66-67). Efter detta kommer två sidor om

folkrörelserna och de politiska partiernas framväxt vari det svenska politiska systemets

utveckling från 1809 och framåt beskrivs . Rösträttsrörelsen beskrivs som först dominerad av

liberaler och att socialdemokraterna senare anslöt sig till den. De framväxande politiska

partierna kopplas samman med sina respektive klassegment (Almgren, Larsson. 2008. s. 67-

69). En sida ägnas åt klasskonflikter och formerandet av LO och SAF. Man skriver att

klasskonflikter tog sig uttryck i kampen om rösträtt (Almgren, Larsson. 2008. s. 69-70). I tre

sidor om demokratins införande beskrivs det sista decenniet innan allmän rösträtt. Man tar

upp allmän värnplikt, borggårdstalet, svälten under första världskriget och den tilltagande

radikalismen (Almgren, Larsson. 2008. s. 71-73).

8 Boken är utgiven 2008.

25

25

Utifrån parameter 1 så föregås första avsnittets om demokratisering av en del om

industrialisering. I detta avsnitt talas det om förändringar i produktionen och en del om

arbetarklassens utveckling och dess förhållande till kapitalisterna, representerade av Henry

Ford, nämns. Den andra delen föregås av ett långt avsnitt om första världskriget och ryska

revolutionen. Efter detta beskrivs 1800-talets ekonomiska och produktionsmässiga

förändringar. Man beskriver en ekonomisk tillväxt men den beskrivs mer som ett fåtal

företags växande rikedom än en generell, tillväxt. Avsnittet Demokratin bryter igenom inleds

på följande sätt:

Den ökade läskunnigheten och friheten att bedriva handel innebar att människor själva fick

bestämma sitt yrke och också lättare kunde flytta. Det ansågs inte längre självklart att endast

personer i högre ställning skulle få bestämma över landets styrelse. Allt fler krävde rösträtt

(Almgren, Larsson. 2008. s. 71).

Förutom hänvisningen till läskunnigheten vilket vi kommer behandla senare i denna del

pekar beskrivningen av en koppling mellan en ökande ekonomisk liberalisering av

landet med ökande krav på utvidgad rösträtt i linje med Lipsets teori. Det är också den

tydligaste sammankopplingen mellan demokratisering och någon specifik orsak.

Klassamhället och klasskonflikter tas dock upp på sidan innan:

Hur mycket man ägde blev avgörande för vilken samhällsställning man kunde få och hur livet

skulle gestalta sig. Klassmotsättningarna tog sig uttryck i kampen om rösträtt men också i

konflikter på arbetsmarknaden: arbetar kunde strejka för högre lön och arbetsgivarna kunde låsa

dem ute från arbetsplatsen (lockout) (Almgren, Larsson. 2008. s. 70).

Det kapitalistiska systemets klassammansättning och antagonism tas alltså i viss mån

upp och även klasskonflikten kopplas till demokratisträvanden. Med andra ord förs både

ett marxistiskt och liberalt narrativ fram och jag bedömer därför boken framföra ett

blandat narrativ enligt parameter 1.

Utifrån parameter 2 kan vi se från citatet ovan att ekonomisk liberalisering kopplas

samman med ökande krav på rösträtt, detta beskrivs dock som en utveckling som skett under

18-talet och får betraktas som tillhörande parameter 1. Gällande Sveriges ekonomiska

situation under andra världskriget beskrivs det emellertid så här:

26

26

Första världskriget pågick från 1914 och ledde till att det neutrala och avspärrade Sverige led brist på

livsmedel. Våren 1917 blev förhållandena olidliga och på många håll demonstrerade arbetare, både

kvinnor och män, mot höga livsmedelspriser och mot “Hungerskjöld” som statsministern kallades mot

sina kritiker. (Almgren, Larsson. 2008. s. 72)

Senare på sidan beskrivs hur dessa oroligheter ledde till att vänstern vann valet 1917 och

kungen tvingades acceptera parlamentarism. Citatet från parameter 4 här nedan visar att

livsmedelskrisen ökande klassmotsättningarna och hotet om hot om revolution bidrog till att

de konservativa gick med på att allmän rösträtt infördes (Almgren, Larsson. 2008. s. 72). Här

måste kontext också tas i beaktande. Det vill säga att sidorna mellan avsnitten Världen börjar

demokratiseras och Demokratin bryter igenom består av ett långt avsnitt om första

världskriget och ryska revolutionen vilket antyder att första världskriget och ryska

revolutionen är kopplingen mellan en påbörjad och en slutförd demokratisering. Utifrån

denna parameter får boken betraktas som mer marxistisk.

Utifrån parameter 3 är texten mer tvetydig. Redan från början så beskrivs den växande

samhällsklassen industriarbetare som ett problem man från högre instans var tvungen att

hantera.

När industristäderna växte kom industriarbetarna att bli en allt större samhällsklass. “Arbetarfrågan” blev

i många länder en av 1800-talets stora inrikespolitiska frågor: Vad gör man med industriarbetarna? En

del politiker ville inte göra någonting, utan ansåg att arbetarna skulle hållas nere. Men allt fler ansåg att

också arbetarna måste få utbildning, annars var risken stor att de gjorde revolution - det fanns det många

exempel på från flera Europeiska städer (Almgren, Larsson. 2008. s. 50).

I detta citat är arbetarklassen i fokus men den kan knappast beskrivas som ett aktivt subjekt.

Snarare är den ett problem som över- och medelklassen måste förhålla sig till. Senare på

sidan beskrivs det på följande sätt:

Vid slutet av 1800-talet var de flesta arbetare inte nöjda med att få en och annan smula från den rikes

bord. Industriarbetarna började kämpa för drägliga arbetsförhållanden och samma rättigheter som dittills

bara gällt för medelklassen och uppåt, framför allt rätten att delta i politiska val (Almgren, Larsson. 2008.

s. 50).

Här är arbetarklassen beskriven som ett aktivt subjekt som kämpar för rösträtt. I

fortsättningen beskrivs att socialister och liberaler drev igenom införandet av allmän rösträtt.

27

27

Dessa politiska ideologier/partier har emellertid inte tydligt knutits till klasser så det är svårt

att avgöra vilken klass som är aktiv.

Vad gäller kvinnorörelsen så beskrivs den som till en början nästan uteslutande

bestående av medelklasskvinnor för att sedan, runt 1900, få sällskap av arbetarkvinnor. Detta

säger emellertid mindre om de respektive klassernas roll i rösträttens införande som helhet

men antyder att medelklasskvinnorna var mer aktiva. Överlag är det svårt att bedöma någon

klass som mer aktiv utifrån denna parameter och jag får därför säga att det är ett blandat

narrativ som framförs.

Utifrån parameter 4 så tas de växande radikalare elementen av arbetarklassen upp i

slutet av texten i ett svep som beskriver läget innan man införde allmän rösträtt.

Livsmedelskrisen hade ökat klassmotsättningarna. Extrema socialister hoppades -och många borgerliga

fruktade- att en revolution skulle utbryta i Sverige precis som i Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern.

(Almgren, Larsson. 2008. s.72).

Det skrivs inte explicit att det var en faktor för att införa rösträtt men eftersom det står

tillsammans med andra faktorer så är det implicit. Likt parameter 3 måste också kontext tas i

beaktande. Det vill säga att sidorna mellan avsnitten Världen börjar demokratiseras och

Demokratin bryter igenom består av ett långt avsnitt om första världskriget och ryska

revolutionen vilket antyder att första världskriget och ryska revolutionen är kopplingen

mellan en påbörjad och en slutförd demokratisering. Detta gör att jag utifrån denna parameter

bedömer texten vara mer marxistisk än liberal.

Utifrån parameter 5 har vi redan fått prov på hur det görs en direkt koppling mellan

ökad läskunnighet och krav på utökad rösträtt från citatet i parameter 1 här ovan. Införandet

av allmän värnplikt tas emellertid också upp som en argumentativ faktor i kampen för allmän

rösträtt:

Allmän värnplikt infördes 1901, vilket gav ytterligare tyngd åt rösträttskraven. Den som förväntades ge sitt liv

för sitt land ska också kunna delta i det politiska livet, menade rösträttsanhängarna. (Almgren, Larsson. 2008. s.

71).

Eftersom båda aspekterna tas upp bedömer jag boken framföra ett blandat narrativ.

Utifrån denna undersökning framstår narrativet i denna bok som något mer marxistiskt

än liberalt.

28

28

Epok: Historia 1b

Epok: Historia 1b är en historiebok utgiven 2011. Med sina 368 sidor är den riktad mot

Gymnasiets historiekurs Historia 1b och skildrar världshistorien med särskilt fokus på

västvärlden under 1800- och 1900 talet. I förordet beskrivs bokens grundsyn som

materialistisk med fokus på större strukturer (Elm, Thulin. 2011. S, 1). En historiesyn

författarna själva kopplar till marxismen i en senare del om olika historieperspektiv (Elm,

Thulin. 2011. S.15). Boken är både kronologiskt och tematiskt rörigare än de övriga böckerna

jag undersökt. Ett inledande avsnitt där rösträttsfrågan åtminstone i någon mån tas upp är

Industrisamhällets framväxt och dess politiska ideologier (Elm, Thulin. 2011. s. 135-146).

Införandet av allmän rösträtt tas upp direkt i två delar. En del vid namn Demokratins

framväxt (Elm, Thulin. 2011. s. 193-194) och en del vid namn skapandet av den nordiska

välfärdsstaten (Elm, Thulin. 2011. s. 225-227).

Avsnittet Demokratins framväxt är ett två sidor långt avsnitt med underrubriker som

socialpolitik, arbetar- och kvinnorörelsen, kampen för rösträtten och den utvidgade

rösträtten. Avsnittet föregås av ett åtta sidor långt avsnitt om industrialisering och två sidor

om det framväxande samhällets samhällsklasser.

De första två sidorna av delen Skapandet av den nordiska välfärdsstaten behandlar

rösträttsfrågan. Det är som sagt en del av ett avsnitt om, främst den svenska, välfärdsstaten

vilken i sin tur är en del av ett kapitel om mellankrigstiden.

Utifrån parameter 1 är boken tveklöst marxistisk. Innan den första delen där de

politiska ideologiernas framväxt tas upp beskrivs industrisamhällets framväxt med särskilt

fokus på dess klassindelning och antagonism. Klasserna och deras intressen kopplas också

direkt till de politiska ideologierna och dess partier (Elm, Thulin. 2011. s. 40-45). Innan delen

om rösträtt ägnas återigen två sidor åt att beskriva det kapitalistiska samhällets

klassindelning. Ett talande citat:

Den stora ekonomiska tillväxten kom fortfarande främst överklassen till del. De sociala skillnaderna

kvarstod. Även om medelklassen växte i antal så var fattigdomen ändå utbredd. Ett allt större problem

blev att få arbetarklassen att stödja den bestående samhällsordningen (Elm, Thulin. 2011. s. 191).

Detta föregås av ett kort textstycke om ökande ekonomiskt välstånd men det påpekas att detta

var något som i Europa kom främst överklassen till gagn. På grund av kronologin och de

båda delarnas olika textomfång bedömer jag denna del var mer marxistisk.

29

29

Den tredje delen följer på flera sidor om kulturen och ekonomin under 20-talet, vilket är lite

märkligt kronologiskt, så det kan inte sägas stödja någon av idealtyperna.

Utifrån parameter 2 så finns det avsnitt om första världskrigets följder för Sverige men

dessa kopplas inte samman med allmän rösträtt eller kampen för denna. Det finns som

tidigare nämnts även avsnitt om ökande välstånd och konsumtionsvanor men inte heller dessa

kopplas till allmän rösträtt. Jag bedömer därför boken att utifrån detta perspektiv vara

neutralt.

Utifrån parameter 3 så är det svårt att göra en bedömning då materialet om allmän

rösträtt är så utspritt och knapphändigt. Gällande politiska ideologier beskrivs socialister och

liberaler ha varit i allians för allmän rösträtt. De politiska partierna och deras ideologier är

också vid ett flertal tillfällen kopplade till klass. Både arbetar- och medelklassen beskrivs som

drivande. Gällande kvinnlig rösträtt är det emellertid tydligt att arbetarklasskvinnorna

beskrivs som de ledande i rösträttskampen. “Främst inom arbetarkvinnornas organisationer

drevs kravet på rösträtt” (Elm, Thulin. 2011. s. 194). På samma sida beskrivs

arbetarkvinnornas roll i produktionen under första världskriget som direkt avgörande för att

allmän rösträtt infördes. Med hänsyn till detta är beskrivningen helt klart mer Marxistisk än

liberal.

Utifrån parameter 4 så beskrivs det inrikespolitiska läget i Sverige på följande sätt:

Begränsningar i rösträtten vållade politisk strid. När oron i Europa vid första världskrigets slut ledde till

revolutioner och revolutionsförsök, påverkade det också Sveriges inrikespolitik. De reaktionära krafterna

i riksdagen vek sig för att dämpa framför allt de socialistiska krafternas missnöje och för att undvika

revolution och strejker (Elm, Thulin. 2011. s. 226).

Med andra ord så beskrivs hotet om revolution från “de socialistiska krafterna” (vilka som

tidigare nämnts vid ett flertal tillfällen kopplats till arbetarklassen. Detta följer så nära det går

Therborns marxistiska historieskrivning och boken är utifrån denna parameter klart

marxistisk.

Utifrån parameter 5 kan jag till att börja med inte hitta någon direkt koppling mellan

ökad läsförståelse eller utbildningsnivå och demokratisering. Däremot finns det två väldigt

tydliga sammankopplingar mellan allmän värnplikt och mobilisering och demokratisering. I

samma avsnitt som omnämns gällande parameter 3 beskrivs behovet av kvinnliga arbetare på

grund av mobilisering som avgörande för kvinnlig rösträtt. Gällande införandet av allmän

värnplikt står följande:

30

30

När riksdagen beslöt att införa allmän värnplikt i Sverige ökade kraven på allmän värnplikt. År 1909

antogs en reform som innebar allmän rösträtt för män som fyllt 24 år. (Elm, Thulin. 2011. s. 225).

Eftersom boken gör en klar koppling mellan införandet av både manlig och kvinnlig rösträtt

med värnplikt och mobilisering men inte med ökande läsförståelse och utbildningsnivå

bedömer jag boken att från denna parameter vara marxistisk.

Allt detta hopräknat gör att jag bedömer historieskrivningen i denna bok vara överväldigande

marxistisk.

Historia 1a

Historia 1a är en lärobok för gymnasieskolans yrkesförberedande program och

lärlingsutbildningar. Med sina 240 sidor är det den kortaste av mina undersökta

historieböcker. Det är också den som ägnar mest utrymme åt demokratisering samt världen

utanför väst. Anledningen till detta anges i förordet där författaren Christer Öhman beskriver

kursen som boken är kopplad till som kort och att boken därför fått ett tematiskt upplägg. De

tre stora temana som avhandlas är Industrialisering, demokratisering och globala

förändringsprocesser. Boken går i kapitlet Från kungamakt till demokrati igenom just

Sveriges historia från kungamakt till demokrati från 1809 till 1920. I detta kapitel tas den

agrara utvecklingen, ståndssamhällets övergång till klassamhälle, Sveriges industrialisering,

folkrörelser, kvinnokamp och slutligen demokratisering upp (Öhman. 2011. s. 69-107).

Utifrån parameter 1 så tas de ekonomiska och industriella förändringarna som föregick

införandet av allmän rösträtt upp. Narrativet här fokuserar inte på generell ekonomisk

utveckling utan på teknisk och infrastrukturell utveckling. Den industriella arbetarklassens

expansion till att bli den största samhällsklassen samt dess levnadsvillkor tas också upp.

I de första fabrikerna kunde förhållandena vara svåra. Arbetet var tungt och ofta farligt. Arbetstiderna var

långa och lönerna låga, i varje fall om man jämför med våra dagar. Bostäderna i de snabbt uppbyggda

arbetarkvarteren var trånga, kalla och dragiga. Trots det sökte sig många dit från fattigdomen på

landsbygden. Att arbeta i en fabrik var ändå bättre än att tjäna som piga eller slita i jordbruket som dräng

eller torpare. Resultatet blev en genomgripande omvandling av hela det svenska samhället. Redan 1870

utgjorde industriarbetarna 21 procent av landets befolkning. Femtio år senare hade deras andel ökat till

43 procent. (Öhman. 2011. s. 93)

31

31

Med hänsyn till detta hör boken utifrån denna parameter till marxismen.

Utifrån parameter 2 så nämns ingenting om ett ökande välstånd som orsak till

demokratisträvanden. Inte heller första världskriget nämns i samband med allmän rösträtt. Jag

betraktar därför boken utifrån denna parameter som neutral.

Utifrån parameter 3 så går boken går från en del om arbetarklassens formering i en

arbetarrörelse och dess strävan efter främst sociala reformer och eventuellt revolution. Till en

del om den reformistiska socialismens seger över den revolutionära och nödvändigheten av

allmän rösträtt (Öhman. 2011. s. 95-97). De liberala och socialdemokratiska partierna nämns

därefter som gemensamt kämpande för allmän rösträtt men endast socialdemokraterna har

kopplats till en klass. Därför beskrivs arbetarklassen i högre grad än medelklassen som aktör

för införandet av allmän rösträtt och utifrån mina tredje idealtypiska parameter är bokens

narrativ därför mer marxistiskt.

Utifrån parameter 4 så följer man helt klart ett marxistiskt narrativ. Detta kan ses

genom dessa citat:

Även i Sverige hölls det revolutionsmöten. Där förklarade man att arbetare, bönder och

soldater måste gå till aktion för att störta monarkin och skapa en socialistisk republik. Från

flera regementen rapporterades att officerarna hade tagit ut slutstyckena ur manskapets

gevär och förvarade dessa under lås och bom. Man litade inte på att soldaterna skulle lyda

order om det blev oroligheter. (Öhman. 2011. s. 103).

Efter en genomgång av vad förslaget om allmän och lika rösträtt innebar och om

problemet med att få igenom förslaget den konservativa andra kammaren

fortsätter texten:

Pressen blev hård på riksdagsmännen i första kammaren. De flesta av dem var säkert

motståndare till allmän rösträtt. Men hotet om oroligheter och kanske rent av revolution

blev för mycket. De konservativa vågade inte annat än att rösta ja,[...](Öhman. 2011. s.

107).

Även i en tidigare del beskrivs hur kungen innan gett upp sitt motstånd mot parlamentarism:

Gustav V hade säkert inte ändrat uppfattning sedan bondetågets dagar. Men nu var det annat läge

än 1914. I Ryssland hade revolutionen brutit ut, och tsaren var störtad. Också i Sverige var

stämningarna hotfulla. Det var ont om potatis och mjöl och andra livsmedel. På våren och

försommaren 1917 hade demonstrationer och arbetarupplopp brutit ut över hela landet. Många

32

32

radikala socialdemokrater talade om att man borde avskaffa kungadömet och införa republik.

Därför vågade kungen inte ta strid en gång till (Öhman. 2011. s. 103).

Boken presenterar alltså hotet om revolution från radikala socialister som direkt avgörande

för att allmän rösträtt skulle gå igenom. Detta följer Therborns resonemang och jag bedömer

därför boken att från denna parameter följa ett marxistiskt narrativ.

Utifrån parameter 5 så är detta den enda bok som inte nämner värnplikt eller

mobilisering som faktorer till införandet av allmän rösträtt. Inte heller nämns ökad

läskunnighet eller bildningsnivå så utifrån denna parameter är boken neutral.

På det hela taget överensstämmer boken mer med ett marxistiskt än ett liberalt narrativ.

4.1. Sammanställning och jämförelse.

Vad vi kan se från denna undersökning är att samtliga böcker jag undersökt, utifrån de

idealtypiska parametrar jag satt upp, framfört ett i högre grad marxistiskt än liberalt narrativ

om den allmänna rösträttens införande i Sverige. Faktum är att ingen av böckerna kunde

bedömas vara mer liberal än marxistisk enligt någon av mina idealtypiska parametrar. Alla

tiders historia Bas var tveklöst den minst marxistiska med bara två parametrar möjliga att

bedöma som marxistiska. Anledningen till att det var svårt att bedöma boken som marxistisk

var inte, som hos Historia 1a, att saker som indikerade ett marxistiskt narrativ inte togs upp

utan snarare att det kontrasterades med saker som indikerade ett liberalt narrativ. Märkligt

nog var det den enda boken som jag bedömde framföra ett marxistiskt narrativ enligt

parameter 2, gällande första världskrigets ekonomiska kris som skäl till demokratisering. Det

var också den enda boken som tog upp ekonomisk liberalisering, ökande läskunnighet och

ökande bildningsnivå som demokratiserande faktorer.

Där samtliga böcker överensstämde var gällande ett marxistiskt narrativ enligt

parameter 4, radikala socialisters roll i demokratiseringen. Samtliga var överens om att hotet

om en socialistisk revolution var nödvändig för att övertyga den konservativa andra

kammaren att gå med på införandet av allmän rösträtt.

Gällande parameter 1 följde tre av böckerna ett liknande narrativ där den historiska

kontexten var mer fokuserad på klassamhällets struktur och motsättningar än generell

ekonomisk tillväxt och välstånd. Samma gällde parameter 3 där arbetarklassens demokratiska

strävan premierades framför medelklassens.

33

33

Den mest komplicerade parametern, 5, var också den där böckerna skiljde sig mest åt.

De båda böckerna inriktade på kursen Historia 1B förde fram ett marxistiskt narrativ där

införandet av allmän värnplikt togs upp som en demokratiserande faktor medan läskunnighet

och utbildningsnivå inte gjorde det. I Historia 1a togs ingen av faktorerna upp medan båda

togs upp i Alla tiders historia Bas.

Det främsta problemet med min metod är hur resultaten från min undersökning kan

kvantifieras på ett presentabelt vis. Vad jag menar är att jag, som redovisats ovan, har bedömt

varje bok utifrån fem parametrar där en bok utifrån en parameter kan bedömas föra fram ett

marxistiskt, liberalt, blandat eller inget narrativ. Problemet uppstår i en sammanställning och

framför allt jämförelse böckerna emellan. Som exempel kan nämnas hur Historia 1a framstår

som mindre marxistisk än till exempel Alla tiders historia 1b uppställd i en tabell då den inte

tar upp värnplikten som en demokratiserande faktor. Ändå ägnar Historia 1a mer utrymme

(både reellt och proportionerligt) åt de delar där den för fram ett marxistiskt narrativ än Alla

tiders historia 1b. Detta är som sagt mindre av ett metodproblem än ett presentationsproblem

och jag vet inte hur jag skulle göra denna aspekt så tydlig som jag önskar inom det

rekommenderade textomfånget för denna uppsats.

4.2. Skillnad mellan kurserna Historia 1A och 1B

De båda böckerna inriktade mot kursen Historia 1b överensstämde mest utifrån de

idealtyper jag satt upp. Båda böckerna följde ett marxistiskt narrativ enligt samtliga

parametrar utom 2.

Boken Historia 1a följde i princip samma narrativ med undantaget att värnplikt och

mobilisering inte togs upp som en demokratiserande faktor. Den bok som står ut i min

jämförelse är helt klart Alla tiders historia Bas som var den bok som tog upp och

presenterade faktorer på ett liberalt sätt. Eftersom den är utgiven på samma förlag som Alla

tiders historia 1b och en av deras författare, Hans Almgren, medförfattat båda böckerna så

väljer jag att fokusera min jämförelse på dessa två böckerna.

Till att börja med parameter 1 angående historisk kontext där båda böckerna tar upp det

industriella samhällets klassammansättning och motsättningar men där Alla tiders historia

Bas även har med ett avsnitt om ökande ekonomisk liberalisering. En skillnad i

sammanhanget är att även om båda böckerna skildrar storstrejken 1909 så berättar Alla tiders

historia 1b att strejkens misslyckande ledde till intensivare kamp för rösträtt hos

34

34

arbetarrörelsen9 medan man i Alla tiders historia Bas nöjer sig med att konstatera att strejken

misslyckades (Almgren, Larsson. 2008. S, 70).

Gällande parameter 2 är Alla tiders historia Bas som tidigare konstaterats den enda

boken som drar en direkt och tydlig parallell mellan första världskrigets umbäranden och

demokratisering.

Gällande parameter 3 är det främst på grund av formuleringen om medelklasskvinnor

som ensamt drivande på för kvinnlig rösträtt fram tills början av 1900-talet som gjorde att jag

bedömde Alla tiders historia Bas som liberal, såväl som marxistisk. I Alla tiders historia 1b

börjar kvinnorättskampen med att både socialdemokratiska och borgerliga kvinnor bildar

Landsförening för kvinnans politiska rösträtt 1903 (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s.

269).

Gällande parameter 4 är böckerna överens om att hotet om revolution var en viktig

faktor för att högern skulle släppa igenom allmän rösträtt. Böckerna skiljer sig emellertid i sin

beskrivning av hotet där Alla tiders historia Bas mer går in på de faktiska revolutionära

strömningarna i Sverige10

medan Alla tiders historia 1b nöjer sig med att ta upp

revolutionerna i Ryssland och Tyskland som hotfulla exempel11

.

Gällande parameter 5 så är Alla tiders historia Bas den enda av de fyra böckerna som

tar upp ökande läsförståelse som en demokratiserande faktor. Dels tas utbildning av arbetare

upp som ett sätt att förhindra revolution12

, dels tas ökande läsförståelse upp som en anledning

till att folk började kräva rösträtt13

. Man kan fråga sig varför författarna tyckte det var

nödvändigt att trycka på utbildningens betydelse i en lärobok menad för elever i

yrkesförberedande program men inte för elever i studieförberedande program. Slutligen tar

båda böckerna upp värnplikt som ett moraliskt argument för allmän rösträtt. En för mig

intressant skillnad finns emellertid i de liknande formuleringarna. i Alla tiders historia 1b

heter det att:

De konservativa blev emellertid mer positiva [till allmän rösträtt] sedan allmän värnplikt hade införts

1901: när nu alla män skulle vara beredda att offra livet för fosterlandet, var det inte för mycket begärt att

de också fick vara med och rösta. (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 267)

Medan det i Alla tiders historia Bas står att:

9 (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 266)

10 (Almgren, Larsson. 2008. s. 72)

11 (Almgren, Bergström, Löwgren. 2011. s. 271)

12 (Almgren, Larsson. 2008. s. 50)

13 (Almgren, Larsson. 2008. s. 71)

35

35

Allmän värnplikt infördes 1901, vilket gav ytterligare tyngd åt rösträttskraven. Den som förväntades ge

sitt liv för sitt land ska också kunna delta i det politiska livet, menade rösträttsanhängarna. (Almgren,

Larsson. 2008. s. 71).

I båda fallen beskrivs åsikten att den som ska vara beredd att offra sitt liv för sitt land också

ska få rösträtt. I Alla tiders historia 1bs fall beskrivs det emellertid som en åsikt som uppstod

och ändrade attityden hos de konservativa medan det i Alla tiders historia Bas beskrivs som

en åsikt framförd av de som redan var rösträttsförespråkare (liberaler och socialdemokrater).

Den tidigare bokens beskrivning av en konservativ överklass som mjuknar i sin inställning

till maktdelning inför rationella legitimitetsargument ligger i linje med Lipsets

moderniseringsteori. Den senare bokens beskrivning av en arbetar- och medelklass som

genom värnplikten stärks i sin övertygelse om deras rätt till politisk makt tangerar i viss mån

Therborns teori.

36

36

5. Slutsatser

Det Marxistiska perspektivet, utifrån hur jag konstruerat mina idealtyper, är alltså det som

dominerar i det urval av studiematerial jag valt att undersöka. En fråga jag ställer mig efter att

detta resultat, och diskuterar i metoddelen, är: beror böckernas överensstämmande med min

marxistiska idealtyp på att böckerna är marxistiska eller på att Therborns teori, vilken

idealtypen är baserad på, är mer historiespecifik? En annan möjlighet är att ett

strukturalistiskt-marxistiskt perspektiv kan ha influerat författarna av böckerna. En indikation

på att författarna till en av böckerna, Epok: Historia 1b gjort det är att de säger sig följa en

materialistisk historiebeskrivning (Elm & Thulin. 2011. s 1). En historiesyn som ofta, bland

annat av författarna själva senare i boken, kopplas till marxismen (Elm & Thulin. 2011. s 15).

Oavsett om den marxistiska idealtypen blev otillbörligt gynnad eller inte så kan en

annan slutsats dras av min undersökning. Nämligen att moderniseringsteorin inte ligger till

grund för det narrativ om införandet av allmän rösträtt som dominerar svenska

historieläroböcker. I endast en av böckerna, Alla tiders historia Bas, fanns det något som över

huvud taget kunde likna ett moderniseringsteoretiskt narrativ. Däri framfördes det emellertid

sida vid sida med innehåll som inte alls kunde härledas till moderniseringsteorin och ibland

motsa den. Huruvida ett strukturalist-marxistiskt perspektiv influerat Sveriges

historieläroboksförfattare kan det spekuleras i. Att moderniseringsteorin, hur stort inflytande

den än må ha i akademiska och politiska sammanhang, inte har något inflytande, åtminstone

inte i mina undersökta böcker, är för mig alldeles uppenbart.

För vidare forskning så ser jag stora outforskade utrymmen i forskning kring

ideologiska narrativ i historiska läromedel.

Till att börja med skulle jag själv gärna fortsätta min egen forskning. Som jag skrev i

min metoddiskussion misstänker jag att jämförelsen mellan mina två idealtyper är något

orättvis till den marxistiska idealtypens favör. Även om jag anser att detta inte invaliderar

min egen forskning så hade det varit intressant att se samma forskning utförd med en idealtyp

baserad på en mer historie-generell marxistisk teori eller en mer historie-specifik liberal teori.

Liknande forskning skulle också kunna bedrivas utifrån idealtyper baserade på andra

historieteorier eller om andra historiska skeenden, skildrade i svenska historieläroböcker.

37

37

6. Litteraturlista

Skolverket (2004), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Huvudrapport –

naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9,

Rapport 252 2004. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2005), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Samhällsorienterande

ämnen, Rapport 252 2005, Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola. www.skolverket.se.

Tingsten, H. (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. (2. uppl.)

Stockholm: Norstedt.

Danielsson Malmros, I. (2012). Det var en gång ett land-: berättelser om svenskhet i

historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Diss. Lund : Lunds universitet, 2012.

Höör.

Holmén, J.S. (2006). Den politiska läroboken: Bilden av USA och Sovjetunionen i norska,

svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget. Diss. Uppsala : Uppsala universitet,

2006. Uppsala

Pemfors, Rune. Sveriges demokratisering: Ett historiskt-institutionalistiskt perspektiv.

(SCORE Rapportserie 1999:3) Stockholms universitet.

Lipset, Seymour, Martin. (1959) Some Social Requisites of Democracy: Economic

Development and Political Legitimacy, The American Political Science Review, Vol. 54, No.

1

Moore, B. (1968[1967]). Social origins of dictatorship and democracy: lord and peasant in

the making of the modern world. (3. pr.) Boston: Beacon Press.

Therbom, Göran. (1977) The Rule of Capital and the Rise of Democracy, New Left Review,

Vol. 103

Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters

Kluwer Sverige AB.

Almgren, H., Bergström, B. & Löwgren, A. (2011). Alla tiders historia 1b. (1. uppl.) Malmö:

Gleerup.

38

38

Larsson, H.A. & Almgren, H. (2008). Alla tiders Historia Bas. (1. uppl.) Malmö: Gleerups

utbildning.

Elm, S. & Thulin, B. (2011). Epok: historia. 1b. (2. uppl.) Limhamn: Interskol.

Öhman, C. (2011). Historia 1a 1 för gymnasiet. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.