Urho Kekkonens nationalpark• 2 550 km2
• Grundat år 1983• Läge: Sodankylä, Savukoski, Inari Forststyrelsen – nationalparkens förvaltare• Saariselkäs kundtjänst Kiehinen Kelotie 1, 99830 Saariselkä• tel. +358 206 39 7200• Korvatunturi naturum Samperintie 32, 98800 Savukoski• [email protected]• utinaturen.fi/sv/urhokekkonens-nationalpark• facebook.com/ukpuisto
Skydda naturen på utflykten• Respektera naturen och andra besökare.• I nationalparken kan du röra dig med muskelkraft överallt utom i gränszonen. • På sommaren är terrängcykling tillåten på de markerade lederna och på vintern överallt utom på skidspåren.• Du kan göra upp eld på de platser som är avsedda för det i nationalpar-kens friluftszonen. På övriga ställen i den så kallade Vildmarkszonen är det tillåtet att göra upp eld tillfälligt med undantag av Paratiisikuru, Lumikuru och Raja-Jooseppis museiområde och koltfält. Om varning för skogsbrand gäller är det förbjudet att göra upp eld.• Skräpa inte ner. Du kan använda små mängder av rent papper och kartong till att tända elden men resten av skräpet orkar du säkert bära med dig bort från parken.• Håll dina sällskapsdjur kopplade. Om du möter en jägare med hund är det fråga om en ortsbo som har rätt att jaga i sin hemkommun, även i nationalparken. • Du kan plocka bär och matsvamp. • Låt växterna och träden stå på sin plats och lämna också djuren i fred. • Marken och berggrunden är också en del av naturen. Låt stenarna bli mossbelupna i fred och rista inte in tecken på fjälltopparna eller längs stigarna.• Instruktioner och tillstånd för fiske i Urho Kekkonens nationalpark får du på webbplatsen eraluvat.fi eller i kundtjänsten Kiehinen i Saariselkä.• Nödnumret 112. Notera det mobilen fungerar inte i hela parken!
www.utinaturen.fi/sv/urhokekko-nensnationalpark/instruktioner- ochregler
Nationalpark
Urho Kekkonen
Låt dig hänföras av den vida ödemarken och fjällen i Urho Kekkonens nationalpark. Nationalparken uppfyller varje vandrares dröm och ligger all-deles intill Saariselkä. Här finns mysiga stugor, julbockens hem och gåtfulla Korvatunturi.
Kallfjäll och ödemarkÖdemarken i Urho Kekkonens nationalpark bildar en mosaik av fjäll och skogar. Du når parken lätt från Saariselkä och Kiilopää. Gör dagsutflykter längs parkens leder och bekanta dig med med fjällens sägner.
I parken har påträffats 130 fåge-larter, av vilka en del är hotade. De talrikaste arterna är lövsångare, ängspiplärka, rödvingetrast och gråsiska. På rastplatserna kan du få besök av lavskrikan, en pigg fågel som bringar vandraren lycka. Av däggdjuren i parken är renen lättast att se. Renskötseln har i hundratals år utgjort grunden för folks uppehälle, och än i dag finns det tre olika renbeteslags betes-marker i parken.
Ödemarken kallarÖdemarken kallar, vandra utanför lederna, fri som nationalparkens symbol kungsörnen. I den vid-sträckta ödemarken i Urho Kekko-nens nationalpark finns rikligt med utrymme för dig och dina tankar. Låt stigen ta dig upp till parkens högsta fjälltopp på Sokosti. Från Sokostis krön (718 m ö.h.) har du en fantastisk vy över en av Europas
sista ödemarker. I de vidsträckta ödemarkerna och på de öppna kalfjällen kan du finna också andra bildsköna naturpärlor, såsom det lummiga gömslet Paratiisikuru, ste-niga Pirunportti, forsen Kotaköngäs och ån Nuorttijoki, som strömmar fram i en kanjon i parkens sydöstra hörn.
Myr- och granödemarkerna i parkens södra delar samt fjällen och barrskogarna i norr är en hem-vist också för våra stora rovdjur – björn, varg, järv och lo.
Varma fjällstugorÖdestugorna är vandrarens pålitliga kumpaner såväl under midvinterns norrskensnätter som under midsommarnattssolen. Nät-verket av stugor i Urho Kekkonens nationalpark är det bästa i vårt land. Vandrarna har tillgång till otaliga öde- och reserveringsstu-gor, och efter en lång dag kan du koppla av exempelvis i Luirojärvi ödemarksbastu.
De som gör dagsutflykter kan ta en paus vid dagsstugorna, skärm-skydden, kåtorna och eldplatserna utmed de markerade lederna.
Forntida vandrareGamla boplatser, rester av fångstgropar för vildren och andra spår efter människan vittnar om områdets mångsidiga bosättnings-historia innan nationalparken grundades. Gamla renskilningspla-ter och platser för gamla kotor kan
du bekanta dig med exempelvis vid Pikku-Luirojärvi, Niilanpää och Naltio.
De kulturhistoriskt värdefulla gårdarna i Luttojoki och Suomujoki berättar om koltsamernas bygg-nadstradition, och vid Raja-Joosep-pis gård alldeles intill den ryska gränsen får man en inblick i nybyg-garnas liv i början av 1900-talet. Ödemarken har många historier att berätta – många legender har sin början i tidigare invånare och vand-rare i de nordliga vildmarkerna.
Koilliskaira har varit ett populärt område bland friluftsfolk allt sedan 1950-talet, även om antalet besö-kare då var mycket mindre. Till de första ödemarksvandrarna hörde Kullervo Kemppinen, som gav ut två böcker om området: ”Poropolku kutsuu” och ”Lumikuru”.
KommunikationerFlera bussturer går varje dag från Rovaniemi till Tankavaara, Kakslauttanen och Saariselkä. Från Kemijärvi går en buss till Savuko-ski, varifrån man kan ta en taxi till parken. Från de flyg som anländer till Ivalo finns en direkt bussförbin-delse till Saariselkä och Kiilopää. Kontakta vår kundtjänst, så hjälper vi dig att planera din utflykt.
FORSTSTYRELSEN 8/2018
FOTO: PASI NIVASALO
ÖVERSÄTTNING: LINGSOFT LANGUAGE SERVIcES OY
ABC
Nationalpark
Urho Kekkonen
Savu
kosk
i
Aur
ora
© Me
tsäha
llitus
2018
© Ma
anmi
ttaus
laitos
1/MM
L/18
Orp
onen
Osk
arin
kosk
i sko
ltfäl
t
Ham
mas
kota
Rak
itsa
Suo
muj
oki
skol
tfält
Raj
a-Jo
osep
pis
mus
eigå
rd
Tikk
asen
Vier
ihar
ju
Jyrk
käva
ara
Saar
isel
käs
kund
tjäns
t Kie
hine
n
Laan
ila
Tank
avaa
ra
Frilu
fts- o
ch
natur
turism
zon
Vildm
arks
zon
Vildm
arks
zon
Vildm
arks
zon
Som
pio
natu
rrese
rvat
Ham
mas
tunt
uri
ödem
arks
områ
de
Rys
slan
d
Rys
slan
d
Kem
ihaa
ra ö
dem
arks
områ
de
Nat
iona
lpar
k
Nat
urre
serv
at
Öde
mar
ksom
råde
Myr
skyd
dsom
råde
Nat
urum
Info
rmat
ion
Par
king
Nat
ur s
tig
Sev
ärdh
et
Dag
stug
a
Öde
stug
a
Öde
och
rese
rver
ings
stug
a
Res
erve
rings
stug
a
Kåt
a
Res
erve
rings
kåta
Hyr
estu
ga
Väg
Uur
a-aa
pa
myr
skyd
dsom
råde
Nal
ka-a
apa
myr
skyd
dsom
råde
Vaar
anaa
pa
myr
skyd
dsom
råde
Sota
-aap
a m
yrsk
ydds
områ
de
Niil
anpä
ä
Tulp
pio
Urh
o K
ekko
nens
nat
iona
lpar
kR
yssl
and
Sve
rige