B O T A M 8 R A \ O T1S E R ITGIFNE AF

AI.. Kl>. L I N D B L O M .

In • r - ^ T T il"H

N:o 5. Lund Maj 1842.

I. Original-Af handlingar.

1. Silgra biilrn»; Ull Vermlinuk Flora; (i/ F c r d . L u d v .

B o r g s I r ii m.

J j j i n hembygd" — säger G e i j e r om Vermland — 'har del

egna, atl ännu lill slörio delen vara etl ny It land.' — 1 bota­

niskt, mera än i andra liänseeuden, torde dessa ord vara gällan­

de ; ly det gifves väl intet landskap i Svergc (med såpass syd­

lig belägenhet, som Vermland och Dalsland ega), bvars vogela-

tion är mindre känd och livars flora är mindre bearbetad.

Med undanlag af Vermhinds östra del eller Bergslagen —

Professor W a b 1 e n b e r g s födelsebygd — bar dessa Irakiers ve­

getation varit näslau helt och bullel okänd, till dess den ut­

märkte M y r i n sommaren LS.Il anlrädde en bolanisk resa ge­

nom dessa landskancr och som resultat bäraf samlade sina An-

iiiiirkniiiiziir om \ eriuliimls och Dii/sl/imis rr^ettiluiii (K. Vel.

Akad. Handl. 1831 p. 171—269). Del är klart, atl en sommar

är alldeles otillräcklig all uttömma etl sä vidsträckt och clt så

omvexlando gehils vc\lskaller: hela sträckor måste lemnas ulan

undersökning och pä de undersökta irakierna inåsle myckel öf

verses, äfven af en sä Skarpsynt man som Myrin. Hella oakladl

antecknade han likväl under denna resa 525 faiicrogamcr för

Dalsland (anf. si. p. 208) och 501 tillhörande Veimclaml. I

Magr. Sv. l l a r d i n s giadual-disputalion: De 1'ormnliuin- Sr/ii-

tfi c/i/ori/iri in Dill in rex/irr/ii ve»-r/otionis (Luml 18:18) ö-

kes den förra summan med IT arter; men för kompletterandet

af Vermlands flora har efter Myrins lid föga eller inte! blifvil

vidgjordt. — Och dock är der myckel alt göra! Landskapets

sydligaste och nordligasle punkler — Näset och öfre Klfdalcn

82

— liar ännu ingen botanist beträdl: samma rörhållande är ock

med Karlskoga Bergslag. Men äfven de undersökta uc/lcrna

lemna en icke sä obetydlig eflerskörd.

Som elt ringa bevis härpå meddelas följande lista på full­

komligare vexter, nästan alla anmäl kla inom de tvenne regio-

onerna, Vencrslraklen och Veslerlandcl, och af hvilka de med

nummer utmärkta arter äro nya för Vcrnilands Flora, d. v. s.

ej uptagna i Myrius vcxtförleckning. Eli t framför arlmmnet

utmärker, alt ej med visshet kan bestämmas, antingen arten är

ursprungligen vild eller endast förvildad.

1. Ut ric II I aria neglecla LeJim. Förekommer vid Carlslad

i Svinbäckskärn och troligen flereslädos i Vcrmland. Don "£//»•«'-

enl aria af okändl species," som namnes i Hedréns Sockcnbc-

skrifning öfver Visnum, hör förmodligen hit.

Lyropus ciirojitpiix L. Trallas ficrestädes i Veneistraklcn

I. ex. kring Carlslad vid Svinbäckskärn; Väse-Härads kyrka; Fg-

gcbo i Olmehärad.

2. Mil in m effutum h. Valseneds berget i Nyeds Sn. Jmfr

Wahlenb. p. 39.

G a I iu m lii/iiliuii IJ- kring Carlstad på flera ställen t. ex.

Svinbäckskärn, ymnigt; vid kanalen nedanföre Herrhagen; vid

Lambergskärn enl. Rektor B j ö r k m a n .

-J- Echiiim vulgäre L. Tagen pä Herrhagen vid Carlslad

1811. Jmfr Myr. p. 268.

3. Liihotpermitm oroe/ixe L. Flereslädcs bland säden.

Myosolis palitslris s/riiii/losn, M. arcensh;

•1. Myosolis collina och

5. M. shirla firmas alla kring Carlslad, der den sistnämn­

de arten är särdeles talrik.

C. Vrimuln veris /-• Kring Carlslad llereslädes I. ex. Ro­

senborg, Sommarn, Herrhagen; men få c \ . på h varje slälle. I

Vesterlandet ymnigt pä berget Kiäl!(n i Elga Socken. Jmfr. Wah­

lenb. p. J29.

Verbutinm T/iu/isiis L. Tå alla åsar kring Carlslad. För-

öfrigl nog allmän i Venerslraklen och Veslerlandcl, der den går

upp till JöSseforsen och Ränkeseds-Snipan i Elga Sn.

83

I. Verbatcum nigrum '!•>. Vid Malöga gästgifvaregård. (På Dal förekommer den på flera ställen och är ej inskränkt till konglomerat-backen vid Öxnäs bruk. Jrnfr Myr. p. 204 och 229).

8. Campaiuila palula L. Förekommer på flera stallen i Vermland, t. ex. vid Carlstad i ängar kring Sundstakärn; vid Kristinehamn ymnig; Filipstad vid Spångberget, vid vägen till Slorbrohyllan.

9. Campanula Tracheliitm L. Barsjöhöjden i Väsehärad; och K). Aegopodium Podagraritt L. vid Väsehärads prostgård.

Båda enl. Stud. L. M. Larsson. I I . Drosera inlermedia Hayne. Allmän. — Dr. longi-

folia tyckes älska den mesta fuktigheten och träffas vanligen närmast kärnens bräddar. När den aflägsnar sig derifrån, och då vexer tillsammans med Dr. iiilerviedi», får den elt mera dvärglikt utseende; blad och stängel blifva nästan jemnhöga och habilus dcrigenom ej olik Dr. inlermedia, hvarmed den dock aldrig kati förvexlas. Dr. roiiindifoliu föredrar den relatift fastaste grunden.

t Berberis vnlgaris D. En enda buske på Lambcrget vid Carlstad: som det tyckes fullkomligt indigen.

12. Pep/ig Porlvlu L. I Bäckängen vid Kdsvalla, NorsSn. 13. Epi/obium roaenm Schreb. Vid Kristinehamn enl.

Kand. Andersson. 11. Po/i/g o/i ii ni Persicaria * biforme Fr Mänt. 2. p. 28.

Allmän kring Carlslad t. ex. långs kanalen, vid Svinbäcken o. s. v. — Wahlenb. Svec. n. -137.

15. Po/i/g. mi/e * slricluiii Fr. Mänt. 2. p. 32, forma pu-silla. I Vencrstraklen t. ex. Kanikcnäset vid Carlstad; diken på Sörmon.

16. . Adiixa iHoseliute/lina L. — Råglanda i Nyeds Sn, enl. ex. af Stud. J. Zego l s son ; Stömne i Vesterlandet.

17. Butomim umbellaliis L. Ymnig vid Kristinehamn enl. uppgift af Rektor B jö rkman .

18. JJoiio/ropii Hypopilhys L. I Väsehärad och liol. flcreslades.

SI

19. Pjprofa nmbellula />. Ej sällsynt i Vermlands Vfners-

Irakt t. ex. i Visiiiiin enl. Hedrén anf. si.; Kaslåsbergel i Olnin-

härad; Berg i Viise; vid Carlslad på bergen kring Rnd och Svin-

bäcken. På sistnämnde ställen vexa alla Sverges Pyrolcr, med

undanlag af P. media, som ännu icke är funnen i Vei inland.

20. Saxtftoga nih<riii!iim I.. (S.pelrtea Wuhléub. /,?/>/>.

H. 'lUtj. Vcxer vid (dristad på ängar omkring Sundstakäm, blan­

dad med .S'. grannlåt a och Iriderl ijl il es. —

')• t'ruiin.1 tpinwm L. Vid Alster i Alsters Sn.

Hubus stilieredus And. — Jmfr. Myr. I. o. p. 230 o<. b 20.S.

Arrhenii Monogr. Huborum p. 19 o. följ. - Anträllas mellan

Borgvik och Ileljebol i Vcslerlandet; vid Kroppkärr nära Carl-

Blad. Exemplar från sistnämnde ställe öfverensstämma på det

nogasle med Myrins beskrifning [>å It. /ritlirosus fi ele^n/is och

del tyckes, som delta namn rättast hänfördes, som synonym, un­

der Ii. subererlus b. milis Arrh. anf. st. p. 21 .

Frulex pedalis — tripedalis; arnleis ra ris tenuibus, delie-

xis, reclis. Folia nunc 3-nala, nnnc 5-nala (fol. 7-nala non

vidi). Pelioli puberuli, aculcolis qnibusdam falcatis levissime

rnnniti. Pediinriili sericei, inermes. Pili glandnlosi nullibi ad-

sunl! Cnli/.r iuermis. Se/ialu eoncava, inlus cano-lomenlos.i.

Peluln alba , urulii! basi altennala, integerrinia.

På vexlslällcl vid Carlslad blommade den förlidel år från

början af Juli till Augusti månads utgång. Frukten kom ej I ill

mognad i anseende till den missgynnande väderleken.

Hubus iirclicus />., som på de seduare åren tyckes börja

emigrera mot söder, träffades den I Juni 1810 vid Radetorp i

Ny eds Sn.

21 . Puleiil illu maciiltlii 1'ourr. (Pol. Salisburgensis Uivii-

he, Hnrlm.j Vid Carlstad på Hen bagen nära Altkanten.

22. Genm urbunum i.. Ej sällsynt i Yeuerstiaklen I. e\.

vid Uggcbo i Olmebärad; Cailsiad; Edsvulla oeli Högluuda i

Nors Sn; Carl berg i (iiums Sn.

Under ('ull lut palutlris L. anför Harlmau (Sk. Fl. 3 de.

p. 133) en var. 'radic/t/is \}j /rim Gulli, i I<o/lini:sbu blund

buskar.» — I cll skugglikt busksnår kring Svinbäckskällan nä-

SS

ra d r i s t ad träffades 18 lo och II en dylik, mycket i ögonen

fallande form, foliis radicalihus longe peliolatis triangulare —

cordalis, grosse crcnalis, nilidis. Men jag skulle I ro, alt denna

form ej bör hel rak las och i Flor.tu nptagas såsom varielet, u-

tan endast anses som en missbildning, tydligen upkommen deri-

genom, all då pä den skuggiga lokalen ingen sljelk- och blom­

bildning kan för sig gå, alla vcxlens safter uleslnlandc måste

riktas på bladbildningen.

23. Ila n II n r ulII v FiirriHa L. Vid Skål i Alsters Sn; Bar-

.johojden o. fl. st.

21. T/II/IIII/X Srrpjft/itHt !>• I Veiierslraklen pa flera stäl­

len I. ox. I.urön; Olmeb.irad; Vasnum.

25. liniisin OI/IHI/I n Huds. I Venerslraklen såsom vid

Edsberg i Segerstad Sn; A rås. — All dumma efter utmärkta

exemplar af Kuplimsia nf.fir. ,"? mtiiilana Harlin, anf. st. p. 144,

från lidsvalla i Nor Sn, (Ir denna en sjellsländig art med for­

men ruiln Fr. Nov. p. HIS såsom varielel.

26. 1'etlicithiris silvnlira L, Trallas har och der efter

Veuern. såsom på Pgglebergs mossen å Näset; Arus.

2T. Ijpjiidiuin riidiinlc L. Vid Slollsbro largslällc och

i WslerlamJel pä Klgä gärd ymnigt.

Sni/iiilninni 'Ylml'i/inIIin r. Iijiniiim kocb. (Arab. Thai. /?

urbicola Harlin. Sk. Fl. v. l ä t / . Flera år ä rad lagen vid

d r i s t ad på elt lorflak [mellan Kanalen och Östra Tullen. Huf-

vudarten l ra (fas p.i Hen hagen och Lanibergcl.

2S. firoitm /e/ras/irriiiiim (I cniiifiiliiiw). Kring tegel ug­

nen vid Ramki n.isel u.ira drlsl .ul .

2'J. 1'rifn/iniii arven se L. Trallas pä Vermelands sydli­

gast* punkter, såsom Rosenborg på NSsel; Arås.

"{(>. I'i//n/. siiiiilirciim L I Vi-nnl inds ostligaste delar,

såsom vid Filipslad, Kristinehamn.

31 . Tragopogon prateiui L. Vid Kristinehamn enl. Stud.

V O. S i l l . n. JuilV Myr. p. 209,

•12. Siiiir/uis tuper Hall. Odl. si. allman.

S. alpiiins L. fann Mag. H a r d i n i ofre Vei inland somma

i en 18*0, enl. Ycrml. Hushallu. Sällsk. Årsberättelse.

86

33. Viola persic&fotia Schreb. Vid Venerns strand nära Kanikenäsel.

Viola silvalica Lam. På det solöppna och skoglösa Herr­hagen vid Carlstad blandad med V. c.anina L.

34. Le/ima po/gr/iiz/i L. Bland L. minor (lcrestädts. I Veslerlandct ända till Ostmark Sn.

Belnla a/bi/ I ar. in ia t a Wahlenb. Utom på Myrins vexistäl-lc träffas den ock vid torpet Kallbacken i Elga Sn. — Hartm. (Fl. ed 3. p. 28S) hänför denna form, under namn af /3 mir.ro-phtjlla, såsom var. af Bet. pubescens Ehrh.; men genom de del-loidiska, dubbelsägadc bladen hör den tydligen Ull B. alba.

35. Hydrochuris Hlorsns rance L. Högst ymnig i Svin-bäckskärn i Carlslad. Norselfven.

36. Siral ioles aloides L. I Venerslrakten såsom vid Kri­stinehamn ymnigl enligt Rektor C. Björk ma n; Hammarsundel och sjön Pankcn i Väsehärad.

Om lill denna lisla läggas de redan förut för Vcrmland an­tecknade vexler: Areitaria go/ica; Asaruin europeeum (bör sökas i Stömnc park, der trovärdiga personer säga sig sett den); Sonr.kus alpinus; Popiclns villosa H. N. Vill; Kquisclnm nm-brosum II. N. VI; så blir antalet af Vermlands vaskulära vex-ter omkr. 510 — en summa, som genom framtida undersöknin­gar säkerligen kommer att ej obetydligt förstoras.

2. Bidrag af E. Fr ies . I några intressanta upsalser införde i sednare numrorne af

Botaniske Notiser, förekomma ett par yttranden, som fordra för­klaring af mig.

1. Sedan den ädle, löflesrike Dre j e r , så oförmodad! bort­gått, vore oridderligl alt längre forisätta slriden angående Ko-brexia nardinu Horn. Delta är ej heller afsiglen med närva­rande nolis, nian blott all visa båda meningarnes försoning; ly onekligen hafva båda i grunden rätt. Som Dre j e r sjelf med-gifvil, all H o r n e m a n n tänkt på Curex nardina, meddelat C. nardinu under namn af [iobresia scirpina Fl. Dan., äfven som all namnet måtte vara hänitadl af den, så synes mig rättast ci-

ST

tera den till C. nardina. fast H o m e matin dertill oriktigt ci­terat liguren i Fl. Dan., som enligt Dre je rs granskning af o-riginalexemplar är C. gynocrates. (Men det särskildt afbildadc bladet hör väl till C. nardina!). Då jag utom dess egde vex-ten både af W o r m s k ö l d , hvars K. scirpina H o r n e m a n n citerar, och af H o r n e m a n n under namn af K. scirpina, ej un­der namn af C. gynocrales Wonnsk.; då den förra alldeles, den sednare alls icke liknar en hobresia, var mig omöjligt, just efter Drejers schema A = B de, ej antaga den vara K. scirpina Flora; Danicie. (Afven sedan Drejer upfyst, att fig. i Fl. Dan. hörer till C. gynocrales, så synes den mig vara af-ritad genom misstag, emedan båda arterne ofta vexa tillsam­mans). — Men sedan D r e j e r funnit alt liguren af Robresia scirpina i Fl. Dan. förestaide en annan ny slarrarl, var ock na­turligt att han till den citerar h. nardina Horn., emedan den sednare sjelf upger dem som idealiska. — Saken är nu Fullt klart utredd: H o r n e m a n n tog uppenbart både C. nardina och gynocrales för en art och derförc höra dess synonymer till bå­da; och Kobresia scirpina Fl. Dan. (cxcl. fol. Car. närd.) bör hänföras Ull C. gynocrales; men Kobr. nardina Nomencl. Fl. Dan. (excl. syn. fl. Dan.) till C. nardina.

2. Man har betviflat både riglighelen och bevisande kraf­ten af min observation, att l'timaria 1. (orydclis bulbosa a. Linn. & Wahlenb.I genom odling öfvergår till C.fabacea. Det­ta härrör endast deraf, all man haft för ögonen en helt an­nan vext än den äkta Linneanska, om hvilken jag endast ta­lat; blott den skarpsynle K och har in>ett sanna förhållandel. Den äkla Linnranska, sådan den ensam förekommer här vid Up-sala på det ganda bekanta vexlslällel, Aorrlt/na-/und, och än i vår blommat i den gamla Linneanska Trädgården, år C. pit-ini/a Höst. eller C.fabacea /?. Roch. För alt den ock endast är en varietet af C.fabacea behöfvas här ej ens odlingsförsök' man kan finna båda icke blott från samma lök, utan ock exem­plar af C. pnmila, från hvars vagina utgår en gren af fullkom­lig C.fabacea! Sädana exemplar äro insamlade i vår afSlud. S ch a ger s t r ö m , Holmgren o. s. v. Denna är en mellanform

ss

emellan C. Jabaccu och C. f.obclii, som jag har från Kraec-

holm o. s. v.

Den äktasle (.". Hullen, som ja^ alllid ansell fm-egien art,

sådan den odlad linnes i mängd i Lunds I i.nlganl, hur jm« al­

drig set/ vilil t Slirat. I'rov isorisk I har jag lill den likval

fört Ivcnnc högst uinidili.i Gorydalis former, en lu.ru, glc^sldom-

hiig med rokj stift, pcdiccller af fröskidans längd, horfizontell

utstående s i i i i hlnmskarm— från Sleninge vid Sigtuna; inobe-

.v, mvikcl koi I udi fast, frän Gollland, öfver hvilka vi fram­

deles torde l.i ytterligare lemna oplysningar. Ingendera linnes

bland de af Dr ej e r beskrifne. C pumilu och la.ra lämnas

. Ilcrb. \oi iu . VIII.

•\. Den oreda, som fislklibbal vid ('< rUt fili urs besläm-

mamle härför af deras glandulosa beklädnad — och icke aflijel-

pes den genom undertryckande! af L i n n e s namn; dessa kom­

ma i alla fall all bilda pH giummel, som alll framdeles kom­

mer all upröras, sa länge del ej Sr löst All (". rul^ulwm och

C. i isros II in icke voioför L i n n e full l klara, kan ingaliinida be­

stridas, men icke böra vi göra oredan s inne— ulan sedan (lu r-

l i s sa inaslerligen uliedl och albilil.it dessa, så borde jjnst af

dem,som bestrida Linms auktoritet i detta fall, G u r l i s ' priori­

tet erkiiimas. Liksom Linné lade yiscida former af (*. tu/ga-

IIIIII lill (. risriisiim, och eglandulösa (ti. viscosum fl. A * r . fl.

•SV.) af C. risrosiiiii lill ('. viilptituni (mimnel har C u r 11 s lyck-

ligen disiiibm 1.1, så att de, för bviika dessa förhållanden 5ro det

typiska, fall bibi hälla dun), sa hafva alla de följande af samma

orsak \aii l furvcxladc. Crrusltum vurottim t iihiuilulosriiii be-

siamdes linsl af Desp. och 1 ' e r s o o n till (. hraclii/peiohtm,

un n sidan lades dcrlill eglandulösa formen af C, ilrigosiiM; e-

liu.ni ibi förra numnel rättare tillkommer del förra, ar del nu of\ i i li\ II ull pa di l sednare. Dä vi gålvo naniuel slrigoxmn var

del IVn i a Himmel ännu kollekliv I för bada och på denna grund

hafva vi ti ull all delta mera passande foiljeul .inlagas, emedan

då var ännu C. brachffpeltilum egentligen C. viscosum fl. och

C. »trigotum endast varielet deraf. >å ar förhållandet med C.

b rbutuliiiii; hiifvudarlen eller C. ruliiiitlifolium Kilaib. ar ef-

89

ler frön frän K il ni bi 'I sjelf som bekant C, risriniim ; endast

C b/irti. ff. hör till C tlrigomm. P o l l i c h äter beskref Jen

glandulösa xtrigotMM under C. visrosiim. — P c r s o o n antog fi­

ler den viskösa C. xemidtciindiiim för C. vixrtixitni L. och be­

skref Linnés under C. ovttle.— W i m m e y och (i ra ho w sk i å-

ter söka C. xeiiiidecmidriim i C. filttl tiioxitin juiini/iiiii. Då vi

först bestämde C. glitt iiiosiuii, hade vi en blek form deraf (C.

ynlleiix Kcc.) under ögonen, hviiken endast förekommer i Hal­

land och Skåne (Rol. Nol. ISIO n. 10); i llirb. t\orm<r(e åler

är lemnad en svartgrön form (C. alrtirirenx Rcc), nien icke

har jag derföre förändrat min åsigl öfver ('emxlinni g/ulino-

xiini, som man af ordet niiunierti» Lileralur Bin. till Hot, ]\ol.

II. 29 skulle kunna slula. De äro väl till yttre utseendet olika,

men ulgöra enligt min bestämda öfverlygclse blolt en arl, till

hviiken kommer ytterligare C. /niini/iiiii Rönuigh., som äfvenär

en märkvärdig var. pusilla. Dessa trennc vai'ieleler halva al­

drig förekommit mig blandade tillsammans. — All den så be­

stämda C ghiliiiusiim är både min ursprungliga och nuvarande

C. glttliiinsiiin är ganska säkert; det synes af karaklercn: pe-

d it nr II I i seminiferi /mteiilex; hos all ('. semidertiiidriiiii äro de

frittliftri ref rutt i. Kedan 182.) åtskiljde jag C. seiiiidecait-

ilruni vixridiim derifrån, som 1 ' e r soou cgenlligen afser med sin

C. rixcoxtim : — all jag förut provisoriskt ansett äfven den, som

då icke var beskrifven och ännu icke var af mig lillräckeligcn

undersökt, för en vaiielel (men alls icke för typen till C. p/u-

/1 II os II I/I erkänner jag gcrna, (följande alllid den i l.ichcnogra-

phia Europaea franisliillda grundsats: »A xitn xi nteiitin jiicnii-

»diilx videlitr Aiirlnri ilixrtdere poxxe, ijttniii ri i »ritt in CO-

iiarlo lueri, iix vill dir/it' Inntuiii ererln se il ii nixi severe &

ninlegre verit tilvin iiw/iiisxe»), men alls icke kan del förrin­

ga auktoriteten för denna arls primitiva bestämmande, då jag

både haft den bloll för ögonen och heskrifvil den o. b utom dess

förlängst ulredl dess skillnad frän C. xemidir. risridiim. Del

gifves visserligen ingen enda Itolauist, som icke till in början

som varr. betraktat arter, bvilka han sedan måst skilja. Ja!

man bestrider ju icke ens R e i c h e n b a c h rällighelen all sjelf

u

90

bestämma sin Barbaraa uicniila lill <'n annan 5n hån ursspriing-

ligen både distribuerat och afrital. Icke heller lärer val lågon

påslå, all Slellnrin alpmiru ar WahléobérgS SV. u/iz;iuos*a eller

han i Fl. Lapp. under delta namn bcskrifvei denna form. — Nu

mera vela vi alt alla dessa ofvannåinnde Cerastia varicrai glan-

dulösa ooh eglandulösa; del sednare Sr typiskt for C. viil^nliim,

C. tlrlgotum och C. simiilecamlriim; del förra för t*, vmrotum

och C. glnthtotiim, ocli derföre äro dessa namn endast fi"or des

sa så väl passande.

II. Utdrag ur utländska arbelen. Ur Annales des seiences nalurellcs.

Ilevisio Kel tili ruiriim .tit!. K. S p a c h . (Kons .,.!i sim fr V.> 4)

I). Slrobili erecti peduiicnl 111; squaaiis par\ uhs si impir Ii.-

lobis Iricarpis, samaras angustissiini al.il is per m ilnralioneim haud

oblegentihus. Sp. 15. /.'. unna L.: fnihiosi, ramis divarucatis I.

decumbentibus \irgalis; novellis Inmentosis I. pubtruli» iroipuno-

lalis 1. minule punclulalis; fol. (sa-pius parvulis) oi ititu laribus

1. suborbicul. 1. fl.ihelliformihus I. ohovalis, crenilis oblussissmiis

ssbeoriaceis punclublis subsessilihiis glabris suhlus relicolalUs basi

cuiHMla I. rotundala I. subcordnta; sliobilis ovalibns 1. olulongo-

cylindraceis; squimis < uueiformibus ad medium 1. minus jprofun-

de parlilis; lobis oblongis oblusis suba-quilongis nunc parallells

linne plus minusve dhergentibus; samara ovala I. snboilmculari

marginala. Eur. reg. horeal. et alpiiue. Siberia? Amer. boircalis?

Sed. 2 AjiieroearyoH Sp. Nuculte aplerse margiine in-crassalo inliis subeioso cinclae. Squaina- slrobili a sempc-r mo-

nocarptc inlegerrima nuculis duplo angusiiores (idi oqucil las per

maturationem haud nbli gentes). — Sp. IG II. t lehcii.r ii Sp.

(B. nana Michx.) (Amer. bor.)

H e l u l a s l e r Sp. ined 1 arler nIla frän Einndus i lindien

A l n a s l e r Sp. ined endast A. riritlis Sp. (Alnus vir.diisDC).

G i e l h r o p s i s Sp. med 2 arter från Emodus och Nepal.

A l n u s Tourn. — Sect. I. l'/ii///ot/igrsiis Sp.: Awenita m

ramulis novellis axillaria Icrminaliaquc perulis omnino orbata;

mascula nonnumquani lemineis infraposila.— 3 arter frän Peru

91

Sect. 2. (lyi/iiiotfiytsHs Sp. Flora tio subhiemalis foliorum

evolulione prtecocior. Amenta e gcmmis aphyllis prodeuntia,

jam exeunlc a?slale pnclerila evolula propterque prrulas mox

deciduas nuda, sub anlhcsi paniculam aphyllam ranmlum prasti—

riti anni terminanlcm sislentia; feminea semper masculis infra-

posita. — A. Amenta fem. racemosa (in quavis gemma); folia

breve peliolata, sajpius (turionalia sallim) angulosa. — Sp. 1—'•>

frän Amerika. — Sp. 10. A. inriina Willd.: fobis argute biscr-

ratis 1. ina-qualiter serralis impunclalis baud viscosis supia opa-

cis sublus cano-pubescenlibus I. glaucis, s;epissimc aculis I. acu-

minatis; saniara obcordala I. obovala I. suborbiculari, alis su-

perne ampliatis, loculamenlo subdimidio angu&lioribus. (Europa,

Siberia, Auier. bor.) u. vulgärt*: fol. sublus plus minusvc in-

cano-pubescenlibus 1. sublomenlosis sicpissime aculis 1. acumina-

tis. — /?. glabrescens (A. pubescens Tavtck): fol. adullis sub­

lus ad a\ill.is nervoi uni barbulalis ceterum glabris 1. glabriuscu-

lis, glaucis I. glauco-viridibus. — y. piii/iirtifida (Kelula pinna-

ta Stc.J — c>. Inmuta (A. hirsuta Turrz.:) fol. elliplicis 1. sub-

orbicularibus plcrumquc oblusis, ulrinquc tomenlosis. — e. ti-

birica (A. siberica Fitch.)t fol. ellipt. 1. suborbic. glabrcscenli-

bus oblusis 1. subacumiiiatis basi subcordatis. — Sp. 11. A. gin-

tinösa Ga;rln.: fol. inaqualilcr denticulatis I. serrulalis 1. cre-

natis viscosis lucidis sublus punclulalis ad nervorum axillas lo-

menlosis (raro glabprrimis), sajpius oblusis; saniara obovala 1.

suborbiculari, alis superne amplialis loculamenlo subdimidio an­

gustioribus. — rf. ru/gaiis (Bet. emaiginala Hoffm. A. nigra

Giiib.): fol. obovalis I. obovato-elliptieis oblusissimis plerum-

que emarginalis basi cunealis 1. rolundalis. — (i. subrotiuida

(A. denliculala C, '•'. M(i/rr) fol. obovalis I. obo\alo-sul>rolun-

dis oblusissimis baud emarginalis basi cunealis. — y. acnlifo-

lia (A. oblongala Willd. A. barbala C. A. Meijir): fol. ova-

libus I. obovalis aculis I. subacuniinalis basi cunealis, — li.pin-

nalifidn: fol. oblongis profuiule pinnatifidis, s(gincnlis scmilan-

ceolalis 1. subfalcalis aculis inlegerrimis. — t. qnrreffoHa: fol.

oblongis oblusis sinualo-lobatis, lobis rotundalis. — £. ujijncnn-

thafolia: fol. lyrato-pinnatiGdis 1. sinualo-lobatis oblongis 1. ob-

93

ovalis, lobis roluiidiilis I. obov;ilis. — //. Amenla lem. (in qti.v

vis geniina) snlilaiia; folia s.epe longe peliolala. Sp. 12. A.

ruiihfoh'1 Tenor, (Hel. oordaU Loisd. — A. subcoidala C. A.

Miyer/ (Gorsioa, Ilalia Auslr., Cauc). - '•'• A. orienttiiis \)v-

caisue (Libanon)

lieviMO Ulm av n in iiirupanriim & boreali-ti iieririiiiiiiiim . Am-

/ore K. S/ifir/i (p J5'.> Ui.>).

U l m n s Tourii.— Florrs iasciculali I. gloineiulali, pedicel-

lati, hermaplnodili, lalcral<>s (secus raniulos pnclciili anm), Ib-

liis pru-cocioros, snb anlbesi perulis slipali; pedicelli inlVa api-

cein arlicnlali. I'eriniilhinm iu idliarens, niembraiiaceum sub-

scarinsum, coloralinn, campaiiul.iluni Im biiialumvc, persislcns.

3—9-lobum i pln iiniipic l—5- I. S-lobum), basi angnslata cnni

pediceilo rontinua; lobis in.tquaiibu* I. suln «jualibn> gestivalio-

ne imbricatis. Disritx nullus. Shuntat piTiiiilliii lobi^ is.oin< -

ra illisquc anleposila, pciianlhii Fimdo lusei la, marcescenlia, u:sli-

vatione incurva. Filamenla libci.i, lihloi mi,i, sub anlhesi recla,

exserla, divergenlia. Anlherw coidalo-oi biculares, emaiginata:,

did\ iii.i, dorso aflixae, versatiles, a:slivatione inlrois.t; Ibecis pa-

rallelis, juxlaposilis, conncctivo doisali augiisln. - /'«/'iHum : o-

vnrui.ii nvale I. ovaltim, maiginalum, tonipressiiiu, sub*quila-

lemin, breve stipilalum, uuilocularcl, 1-ovnlalum; tligmalHttu•>

lineai i-lanceolatis, acutis, compressis, accrescentibus, margine au-

leiioii louge jiapillosis toionalum; oviiliun anatropum, ad api-

ceni loculi suspciisum. Ptrirar/ui/in sani.na int mbi auacea, len-

licularis, circumalata, xqnilatera I. vix obliquu, breve slipitala,

tcmuler retitulala, iinilocularis, monospenna, inalunlate cuml

penaiilbio K- pedicelli nrticulo apicilan deeidua; ala obovata I.

o\alis I. ovaia, lata, seaiiosa, subpellucida, reticulala, apice ul­

tra lociiliim in iobos 2 maigine anterjori papiliis sligniatuin ve-

stilis longe producla: Snniii loctllo confoi me, inadlueiens, ad

loculi apicein BUSpensum, inle.itmeiiluin meinbi anateun , lcve ,

tenenimum; 1'erixptruiium nullum. Embryo seinini ecnfoinns,

rcclus. Colyledoue» plano-convexsc, crassiuscula;, carno-.e, baud

nigos.e, obovatit 1. ovalcs, basi cordalo-biloba/, apice nlegia

99

gcrminalionr cpigpa; rtidiculii brevis, coniea, oblusa, supera, hi-

lo couligua, fere immersa.

Secfio I. Diyupleleit Sp. — Florcs 3—Tandii (plerum-

quo 4—5-andri), breve pedieellali, in glomerulos dcnsossubglo-

bosos, sub autbesi plus miiwsve perulis obtectos aggregati; pe-

nanlh. [ii ofnndc lobalum. Samara glabra 1. lola supcrlicie pu-

berula, haud ciliala. 1'cdicelli fiucliferi samaris breviores, nu-

taules. — Sp. 1. f . campeslrix /-.. foliis glabris 1. pubescenti-

bus, plerumque scabris (salliin supra); prrianlbio turbinalo haud

obliquo: lobis obovalis I. oblongo-obovalis I. ovalibiis: samarac

ala obovala I. clliplica I. suborbiculari, profundc biloba, lobis

oblusis. — ct. vylgarit (V. camp. IFtllt!., Gi/iwp. & Haijne

Denlnli. Uolx. I. 27. I'. aubciosa I Inli., Qtiuopt <C llttijne

h c. I. J8 . E. II. I. 21G1. U. montana E. II. I. 1887. U.

corvlifolia tloslj: fol. rugosis scabris acuminalis sublus (ad ner­

vös saltem) pubescenlibus, supra plcrumque lucidis. — ii. pnr-

vifolia (U. campcstris K. II. I. 1886, U. saliva Dnrtii. U. su-

bcrosa litr/is/.J: a priori uon uisi foliis minoribus lirmioribus

dislingucnda. — ;•. lamis ( l \ nitcns Möiirh. U. carpinifolia Klirh,

U. glabra Milt. — K. Ii. I. 224*. U. inoiilaua ff. Sm. U. ne-

morosa lierlml. U. punuia IVilld. U. pumila A. Palla» liosn.

I. 4.S Jt%. I). U. Tiliitfolia IloslJ: lbl. curiaccis \ix rugosis luci­

dis sublaivibus glabiis (pnelcr nervoruni axillas) stepesubasqua-

liler deiilalis plerumque parvis I. mediocribus (6 lin ad 2 poll.

longis). — ci. finrt/guflm Iruuco a basi ramis arreclis obsilo,

fol. praJcedenlis.— ?. rugosa: fol. subcoriaceis l.uvibus rugosissi-

iins tiansveise plicalis sublanceolalis subtus pubesccnlibus sa*pe

siuiplicilcr dcnlalis; liunco a basi ramis arreclis obsilo. — £.

crtspii (U. crispa liilld): fol. plicalis i ugosissimis inajqualiler

pectinato-pinnalilidis supra seabris opacis sublus molliler pube-

s( c-nlibus, apice 1- 1. 3-cuspidalis, plerumque oblongis I. lanceo-

laln-oblongis (3—f> polliraribus): trunco a basi ramis arreclis

obsilo. — i/, miicroplujlld (U. lalilblia Alönck U. major Sm. K.

Ii. I. 2542. U. c\celsa lleehsl. U. bollandica DIIIOK; ramis

pkTiimquc rcclinalis, fol. magnis (4—9 poll. longis, 3—5 poll.

lalis) Icuuibns vix lucidis rugosis longc cuspidalis supra scabris

91

& pubcrulis subtus molliter pubescentibus. — Sp. 2. U. fulva Mich. (Nordamerika).

Sectio II. Oreoplelea Sp. Flores 6—9-andri (plerumquc 8-andri) plus minusvc longe pedicellali, laxc corymboso-fascicu-Iali, pcnduli; pcriauthium minus profunde lnbalura. Samara dcn-se ciliata: al* lobis acutis. Pcdicclli fructiferi liliformes pcndu­li samaris longiorcs. — A. Perianlh. oblique turbinatum lobis inxqualibus glabris. Stamina anisometra: majora exserla, mino-ra perianthio brcviora. — Sp. 3. U. itmericuna L. (Nord-anie-rika). — B. Perianth. campauulalum haud obliquum, lobis ciliatis. Stamina isomera, omnia exscrla. — Sp. 4. U. pe-dunculata Fougcr (U. ciliata Ehrh. U. etrusa Willd. U. oelan-dra Sc/iA. U. racemosa Hechst. U. kevis Vallas) : foliis supra I;e-vibus I. sublaivibus, subtus molliler pubesccnlibus; pcdiccllis te-nerrimis pcrianlhio multo longionbus; pcrianthii lobis subrotun-dis; staminibus perianthio subduplo longioribus; samara (prajler margincs) glabra: ala ovala 1. clliptica, breviler biloba. — fil scabra (U. cflusa Hechtsl. U. scabra Diirni) — cx auctt. cit. dif-fert a U. pednhctlfata ligiio molli, corticc griseo, ramis sube-rectis parte ramosfs c\mam laxam irregularem offormanlibus, foliis scabcrrimis majoribus (sicpc 6 poll. longis 1 poll. lalis); pcrianlbio majori scmper viiidi, töpissime Globo.

IH. Hvarjehanda. 1. Till åtnjutande af det anslag af 100 R:dr B:ko, som

Prof. Z c t t e r s t e d t bcslämdt att såsom understöd lika fördelas mellan tvenne studerande, som under innevarande års sommar skulle vilja i botaniskt och enlomologiskt hänseende undersöka någon mindre känd Irakt af Skåne (se Hot. Nol. 1N42 N:o 2), hafva ulsctls Baron Wi lh . von Du ben och Stud Ing. P. Pet­t e r s s o n , af hvilka den förre förklarat sig vilja i botaniskt af-seende undersöka trakten kring Lindholmen och Börringcsjön, den scdnare åter i enlomologiskt hänseende besöka Skånes östra och södra kusl.

95

2. Stud. G. T o r s s c l l i Upsala har utfärdat en inbjudning

till aktieteckning för företagande af en resa åt Jemtlands och

Herjeådalens fjäll i Sverge samt Dovrefjeld i Norge i hufvud-

sakligt ändamål all insamla fjälllafvar. Resan skulle företagas

under Juni till och med September månader och erbjuder han

sig att mot elt förskott af 10 R:dr B:ko af hvarje aklicleckna-

rc lemna honom 200 arter och varictcter af Skandinaviska laf-

var isynnerhet sällsynta. Den som förskjuter 20 U:dr B:ko er­

håller nyssnämnde antal systematiskt ordnade och upfästadc på

regalpapper med lemnade mellanrum för alla de skandinaviska

arter och \.u ietcter, som ej lemuas. I båda dessa fall erhållas

remisserna under Oktober månad. — Skulle någon helrc genast

vilja hafva valuta för penningarne, erbjuder sig Hr Torssell att

genast af det förråd han redan eger meddela 200 arter och va-

rieteter, afvensom han erbjuder sig alt, för den som skulle så­

dant önska, efter ofvannamnde prisberakuing tillägga en mängd

skandinaviska laf-arter och former. Slutligen utlofvas vackra

och typiska exemplar, bestämda efter Prof. Fries's Lichenogra-

phia europiea och under dennes ögon. — Som omkring 10 del­

tagare redan tecknat sig och den beräknade resekostnaden så­

ledes är (illvägabragt, anlrädes resan omkring d. I Juni.

3. Provisor T h e d e n i u s har fått Vet. Akad. stipendium

till företagande af en botanisk resa i Jemtlands och Herjeåda­

lens till Norge gränsande fjälltrakter.

•I. Flerr E r n s t H a m p e i Blankenburg i Harz bar genom

en annons i Limma gifvit tillkänna, alt en Apotekare G a r d i n

i Charlestown i N. Amerika ämnar, i händelse tillräckligt antal

abonnenter anmäla sig, meddela Nord-Amerikanska Floran i

centurier, af hvilka hvardera i Blankenburg lemnas lill O Tha-

ler preussisk kuranl. De, som önska förskaffa sig denna exsik-

kanl-samling, böra vända sig i portofria bref lill H a m p e .

5. Prof. in. m. N c e s von E s e n b e c k är sysslosatt med

ularbetandet af en Synopsis ofver alla Flc/ia/irir, i hvilket ar­

bete de extra europeiska arterna komma alt underordnas de

nya slagleu lian inom denna familj upställt.

fi. Docenten D r e j e r hade användt de stunder, då han

9f>

kände sig någorlunda fri från sin sista sjukdom, till undersök­ningen af de nordiska Caric.es, elt slägte hvarmed han redan länge med förkärlek sysslosatt sig; han medhann äfven att här-öfver utarbeta en afhandling, som aflcmnals till Vetenskaps-Säll­skapet i Köpenhamn, i hvars handlingar den säkerligen blir in­tagen. Afhandlingen beledsagas äfven af flera teckningar, med afseende på Ii vilka del dock är alt beklaga, alt döden ej tillät Drejer så fullända dem, som han önskat, så all analyserna saknas till de flesta bland dem.

T. Ett häfte af Flora linnira utkommer troligen under loppet af delta a r ; slörre, delen af planchema var redan under D r e j e r s upsigl och ledning fullbordad, och Hr Va hl Iärer nu efter Drejers död få updrag all ombesörja dem, som till delta häfte ännu saknas. Det är ännu ej bestämdt ål hvilken fort­sättningen af delta arbete sedan kommer all öfverlemnas.

8. Hr Va h l , Assistent vid Botaniska trädgården i Köpen­hamn, har af Universitetet i Roslock erhållit diplom som Doc-tor Philosophiié.

9. Ulgifvaren af denna lidsskrifl hade hos Regeringen gjorl ansökan, all af de medel Rikels sednasl församlade Ständer an­slagit till resestipendier, läroböckers samt lärda verks och tids-skriflers utgifvande, erhålla ett årligl understöd till fortsättande af dessa Noliser, på hvars ulgifvande han under de förflutna å-ren lidit ej obetydlig förlust, samt sättas i tillfälle all ål de­samma gifva etl större, omfång; hvilken ansökan, ehuru af ve­derbörande aukloriteler förordad, blifvit afslagen på den grund all de af Sländerna anslagna medel redan äro disponerade.

Kl. Herr L i l j a hade äfvenledes ansökt om anslag af pu­blika medel lill fortsättande af sin lidsskrifl för trädgårdsskötsel och allmän vexlkullur; denna ansökan blef ock afslagen, dels e-uiedau odispouerade medel saknades, dels ock derföre all ve­derbörande aukloriteler anscll dess ulgifvande för mindre nöd­vändigt, enär en annan lidsskrift för trädgårdsodling och blom­sterskötsel dessulom här i Sverge ulgifves.

R ä t t e l s e r : (\:<i 4). siil. 71. katutriliieM 3 råd. •> nedifrån slår 10,37 skall vara 11,37

kol. 6 rhd. 1 ujiifrun siar 4. skull tar-i 4,92

Dessutom biir anmärkas, att sifiran 4 |iå liera stiillrn ii.I hastigt påseende mera liknar 1; sådant är fiiiliällandtt t. t"S. kul. 3 i-.id.3ned-ifrån, drr det liör vara — 3,84; tu-h kul. 6 rad. (i nedifrån, der det här vara +3,64, «. s. >.

LUND, tryckt uti L u n d b e r g s k a Boktryckeriet, 1842.