Personers upplevelser av isoleringsvård i samband med att de är
diagnostiserade med MRSA
-En litteraturstudie
People's experiences of isolation care when they are diagnosed with
MRSA
-A literature study
Erica Forsmark & Penny Mills
Höstterminen 2016
Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare: Elisabeth Bruce, Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad
ABSTRAKT
Bakgrund: Den resistenta bakterien MRSA- Meticillinresistent Staphylococcus
Aureus har kommit att bli ett globalt problem. Studier har påvisat att individer med
MRSA som vårdas i isolering upplever förvirring över sitt sjukdomstillstånd då
informationen om infektionen är bristfällig, som bland annat kan ge uttryck i rädsla
samt oro hos patienter.
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur isolering upplevs av personer
med MRSA.
Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ
ansats. Resultaten har analyserats och sammanställts till ett resultat.
Resultat: Det analyserade materialet presenteras i tre huvudkategorier och tio
underkategorier. Huvudkategorierna omfattar: Att lida i utanförskap, Att leva i
fångenskap och Att hantera sin situation.
Konklusion: Övervägande i resultatet var de negativa känslorna hos patienterna.
Patienterna upplevde till stor del tristess, ensamhet och en känsla av fångenskap,
medan ett fåtal föredrog att vara ensam och uppskattade isoleringen. För patienter
kan deras upplevelse förbättras om det från deras perspektiv kommer fram fler
studier om hur det är att vara isolerad med MRSA. Det är viktigt för patienternas
välbefinnande att belysa kunskapsluckor som finns och att bedriva mer forskning
med utgångspunkt hos patienterna.
Nyckelord: Isolering, patient, MRSA, upplevelser
ABSTRACT
Background: The resistant bacterium MRSA Metacillinresistent Staphylococcus
aureus has become a globalproblem. Studies have shown that individuals with MRSA
who have been treated in isolation experiencing confusion over their illness when the
information on the infection is poor, and it can express fear and anxiety in patients.
Aim: The purpose of this study is to explore how the isolation experienced by people
with MRSA.
Method: This study was based on ten scientific articles with qualitative approach.
The results have been analyzed and compiled to a result.
Results: Data is presented in three main categories and ten subcategories. Main
categories include: Suffering in isolation, To live in captivity and To cope with the
situation.
Conclusion: Predominant in the results was the negative emotions of patients.
Patients experienced largely boredom, loneliness and a sense of imprisonment, while
a few preferred to be alone and appreciated the insulation. Patients can improve their
experience of it from their perspective appears more studies on how it is to be
insulated with MRSA. It is important for the patients well-being to highlight
knowledge gaps and to conduct more research on the basis of the patients.
Keywords: Isolation patient, MRSA, experiences
Innehållsförteckning Bakgrund ............................................................................................................................................... 1
MRSA och Antibiotika ..................................................................................................................... 1
Isolering av MRSA patienter ........................................................................................................... 1
METOD .................................................................................................................................................. 3
Definitioner ....................................................................................................................................... 3
Sökmetoder ....................................................................................................................................... 4
Urval ................................................................................................................................................... 5
Analys ................................................................................................................................................. 6
Forskningsetik ................................................................................................................................... 6
Resultat .................................................................................................................................................. 7
Att lida i utanförskap ....................................................................................................................... 7
Att känna sig förvirrad ............................................................................................................... 7
Att vara frustrerad och arg ........................................................................................................ 8
Att känna oro och rädsla ............................................................................................................ 8
Att leva i fångenskap ........................................................................................................................ 9
Att känna sig som en allmän fara ............................................................................................. 9
Att känna sig begränsad ........................................................................................................... 10
Att känna sig ensam .................................................................................................................. 11
Att inte vara prioriterad av vårdpersonalen ........................................................................ 11
Att hantera sin situation ................................................................................................................ 12
Stärkt av information ................................................................................................................ 12
Gemenskap skänker tröst ......................................................................................................... 13
Bevarad integritet ...................................................................................................................... 13
Diskussion ........................................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion ......................................................................................................................... 14
Metoddiskussion ............................................................................................................................. 20
Forskningsetisk diskussion ........................................................................................................... 22
Konklusion ....................................................................................................................................... 22
Referenser: .......................................................................................................................................... 24
Bilaga 1: Sökmatris av artiklar
Bilaga 2: Artikelöversikt med kvalitetsgranskning
Bilaga 3: Mall för kvalitetsgranskning SBU
Bakgrund
I Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det att målet är att alla patienter ska
behandlas lika med samma värdighet oavsett smitta. Nightingale skrev att “klok och
mänsklig behandling av patienten är den bästa försäkringen mot smitta och att äkta
och god omvårdnad inte tar hänsyn till smitta, bortsett från att förhindra den”
(Andreasen, Fjellet, Haegeland, Wilhelmsen & Stubberud 2011, 59).
Alla patienter har rätt att bli bemötta och omhändertagna på lika villkor med samma
uppmärksamhet och omtanke. Att vara drabbad av en smittsam sjukdom ska på inget
sätt göra att bemötandet i vården blir annat (Andersson, Lindholm & Fossum 2011).
MRSA och Antibiotika
En av våra vanligaste omgivningsbakterier som människor periodvis bär i
slemhinnor, som påträffas på huden och i näsan är bakterien staphylococcus aureus
(gula stafylokocker) (Robinson, Edgley & Morell 2014). Meticillinresistenta
Staphylococcus aureus MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker som är
motståndskraftig mot många olika sorters antibiotika, som gör sjukdomstillstånd allt
svårare att behandla. MRSA ökar kraftigt i världen, och det finns en ledande oro hos
vårdpersonal världen över för spridningen av dessa bakterier (Boucher & Corey
2008).
Användningen av antibiotika är stor i världen och i vissa länder finns ingen kontroll
på hur och när man får använda antibiotika, vilket bidragit till ett stort användande
och en utbredd resistens (WHO 2016). Sverige är relativt skonade från resistenta
bakterier jämfört i ett internationellt perspektiv där en utbredd resistens finns mot
nästan all antibiotika (Folkhälsomyndigheten 2016). Om resistansen blir total
globalt, kommer det inte längre gå att behandla bakterieinfektioner, utan sjukvården
kommer då att stå utan tillgång till medicinsk hjälp när bakterierna inte längre är
känsliga för något antibiotikum (Weiner et al. 2014).
Isolering av MRSA patienter
Isolering av patienter med MRSA är mycket vanligt, en patient som är smittad vårdas
oftast på ett enkelrum med tillgång till egen toalett och dusch. Det kallas
2
isoleringsvård och är ett av stegen man vidtar för att förhindra smittspridning. Basala
hygienrutiner är tillräckliga för att förhindra smitta och tillämpas av all vårdpersonal
vid alla vårdmoment. Följsamhet till hygienrutinerna skall gälla vid varje
patientbesök, oberoende av om patienten i fråga har en konstaterad smitta eller inte.
Vårdpersonal ska inte vårda patienter med MRSA om personalen har sår eller
kroniska hudlesioner (Socialstyrelsen 2006) detta gäller i Sverige. I en review studie
beskrivs att sjukvårdspersonal undviker att gå in till patienter på grund av att de då
måste använda skyddsutrustning bestående av förkläde, handskar och munskydd
(Barratt, Shaban & Moyle 2011). En prospektiv kohortstudie visar att vårdpersonal
gick in mer sällan till en patient som var isolerad och att patienterna fick mindre
omvårdnad än övriga patienter som inte var isolerade. Mindre tid tillsammans med
sjukvårdspersonal kan leda till att patienter som befinner sig i isoleringsvård känner
sig ensamma och rädda (Saint, Higgins, Nallamothu & Chenoweth 2003).
Patienter blir isolerade på grund av sin smittsamma sjukdom och hur dessa patienter
bemöts i vården är starkt varierande (Barratt, Shaban & Moyle 2011). I en
retrospektiv kohortstudie har det visat sig att försiktighetsåtgärder har påverkat
vården av isolerade patienter negativt på flera dimensioner (Tran et al. 2016). I en
deskriptiv studie från sjukvårdspersonalens perspektiv där vårdpersonal uppgav att
de har ett ansvar och en skyldighet för sitt egna professionella förhållningssätt. Att
det hos vårdpersonal förekommer dåliga attityder på grund av att det finns risk att
sprida infektionen som tex att inte prioritera röntgen hos patienter med MRSA.
Studien visade även att vårdpersonalen hade bristfällig förmåga att få patienten att
förstå den information som de gav, personalen uppgav att de upplever att det är svårt
ge information till patienterna. Sjukvårdspersonalen menade att om de hade mer
kunskap om MRSA så skulle de professionella interaktionerna med patienterna öka.
(Lindberg, Carlsson & Skytt 2014). I en kvasi experimentell studie av Gammon (1998)
som studerat isolerade patienter med mixade infektioner där patienter hade det svårt
att hantera den situation som de befann sig i, att leva i ett begränsat utrymme och
avsaknaden av stimulans bidrog till ökad oro, ångest samt depression hos de
isolerade då studien jämfört med kontrollgrupp som inte var isolerad. I en case
Control studie av Kirkland och Weinstein (1999) där de observerade
sjukvårdspersonal och det framkom att personal som vårdade isolerade patienter
hade signifikant mindre kontakt med patienterna och gick inte in till dem lika
3
frekvent som till andra patienter som inte var isolerade, dock skilde sig inte tiden åt
som de tillbringade inne i rummen åt. Studien visade även att användning av
skyddsutrustning av vårdpersonal minskade kontakten mellan de isolerade
patienterna och vårdpersonal. I en review av Abad, Fearday och Safdar (2010) visade
det sig att det påverkar patienten psykiskt samt deras beteende då de isoleras, även
högre nivåer av oro och depression har påvisats.
Denna litteraturstudie vill synliggöra patienters upplevelser av isoleringsvård i
samband med att de har en MRSA diagnos. Att belysa patientens upplevelse av
isolering är viktigt, då det framkommer i studier att många isolerade patienter med
MRSA inte får lika mycket uppmärksamhet av vårdpersonal. Att öka förståelsen och
kunskapen om patientens upplevelser av isoleringsvård då de har MRSA under
vårdtiden, kan hjälpa vårdpersonalen att erhålla större kunskap om patientens
upplevelse vilket kan bidra till en god omvårdnad, så att patienterna får en bättre
upplevelse av sin sjukhusvistelse.
Syftet med litteraturstudien är att belysa hur isolering upplevs av personer med
MRSA.
METOD
Detta är en litteraturöversikt, urvalet består av vetenskapliga artiklar som baseras på
kvalitativa metoder. I ett första steg har ett helikopterperspektiv använts för att på så
vis få en översikt av den litteratur som finns inom detta område. Varför detta gjorts är
för att med ett kritiskt förhållningssätt börja bearbeta den litteratur som finns
tillgänglig (jfr. Friberg 2012, 137).
Definitioner
Upplevelse: Genom att utgå ifrån livsvärldsperspektivet som speglar hur en individ
upplever levda erfarenheter inom ett specifikt område, kan vi få fram erfarenheter
som visar en verklighet av att tex uppleva isoleringsvård.
Det är individens egna upplevelser som speglas och det är inte objektivt (jfr.Persson
& Sundin 2012, 374). För att erhålla kunskap om patienters upplevda erfarenheter
4
av att motta isoleringsvård, så har studier till denna litteraturstudie inkluderats som
använt sig av datainsamlingsmetoden som utgått ifrån att fråga personer med
erfarenhet av att vårdas i isoleringsvård (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani 2011, 98-
99).
Vårdpersonal: Vi har använt vårdpersonal som begrepp då vi pratar om personal
som vårdar patienter och detta kan vara undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare.
(Liv 2013)
Sökmetoder
För att få en överblick över hur mycket vetenskaplig forskning som finns inom valt
område, gjordes först en inledande sökning av ämnet i olika databaser. Databaser
som användes i inledande sökning var PubMed, CinAHL och PsycINFO. PubMed
innehåller bland annat referenser till tidskrifter inom medicin samt omvårdnad, och
Cinahl är inriktad på omvårdnadsvetenskapliga referenser. PsycINFO är en sida som
fokuserar på psykologiska aspekter inom omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani
2011, 80–84). Det gjordes sekundära sökningar på ovan nämnda databaser och på
andra databaser då det saknades tillräckligt med material som kunde svara på syftet,
och fann då en artikel på en databas vid namn SAGE JOURNALS, genom att det
studerades referenslistor i olika artiklar (jfr. Östlundh 2012, 75). Sage Journals är en
databas som innehåller bland annat vetenskapliga tidskrifter i omvårdnad, psykologi
och folkhälsa. Material som bedömdes svara på denna litteraturstudies syfte hittades
i PubMed, CinAHL och Sage journals.
De sökord som exempelvis har använts är MRSA, Methicillin-resistant
staphylococcus aureus, experience, perspective, patient, perception och isolation (se
bilaga 1). Ett av de booleska sökord som användes var AND, de booleska sökorden är
hjälpmedel i sökningen för att bredda eller smalna av en sökning. Det användes ord
som bäst representerade det ämne som skulle studeras (jfr. Östlundh 2012, 60).
Avgränsningen som tillämpats var att använda artiklar mellan åren 1998–2016. Först
gjordes en avgränsning på tio år, vilket resulterade i att det blev för få artiklar,
provade även femton år med samma resultat varpå arton år valdes. Varför denna
avgränsning gjordes var för att erhålla tillräckligt med material för att svara på syftet.
Artiklar som blev utvalda var peer reviewed, eftersom det inte går att välja peer
5
reviewed i databasen PubMed kontrollerades tidskrifterna i Ulrichs web istället.
Artiklar skrivna på engelska inkluderades i studien eftersom det är det språk som
behärskas, dock inkluderades även en studie på tyska som översattes med tysk-
svenskt lexikon, samt att hjälp erhölls av en utomstående som är kunnig i det tyska
språket för att kunna erhålla tillräckligt med material till denna litteraturstudies
resultat. Mesch-termer tillsammans med fritextsökning har använts i databasen
Pubmed och när sökningarna gjordes i Cinahl användes Cinahl-heddings.
Urval
En artikelöversikt har gjorts där de utvalda artiklar som inkluderats i
litteraturstudiens resultat redovisas (se bilaga 2). Vetenskapliga artiklar har använts i
urvalet som baseras på kvalitativ forskningsmetod. Denna metod används för att
försöka förstå olika erfarenheter och upplevelser som människor kan ha. I urvalet har
det utgåtts ifrån titlar, nyckelord och abstrakt, såsom även noggranna etiska
överväganden (jfr. Forsberg & Wengström 2013, 59). Urvalet har skett med 4 steg (se
bilaga 1). Det första steget, urval 1 innebar att läsa titlarna för att få en uppfattning
om det stämde överens med syftet. Vid urval 2 lästes abstrakten igenom för att se om
det är relevant mot syftet i denna litteraturstudie (jfr. Östlundh 2012, 73–74). Urval 3
genomfördes genom att hela artikeln lästes och om den fortfarande svarade på syftet
och även stämde överens med denna litteraturstudiens inklusion och
exklusionskriterier, urval 4 innebar att de artiklar som återstod kvalitetsgranskades
(jfr. Rosen 2012, 436–439). I två av resultat artiklarna framkommer det inte i
abstrakten att det handlar om både MRSA och isolering, men det framkommer i
deras resultat. Även om enighet inte rått mellan författarna i denna litteraturstudie
om en artikel, har den ändå fått gått vidare utan att sorteras bort, för att ytterligare
granskas om den kunnat svara mot syftet. Inklusionskriterier som tillämpades var
studier med kvalitativ design utgivna mellan 1998–2016. Studier som inkluderades
hade studerat patienter som varit isolerade på grund av MRSA, oberoende av hur
lång tid de vårdades i isolering. Att artiklar även skulle vara skrivna på engelska, dock
användes en artikel som var på tyska, att artiklarna skulle vara peer-reviewed och vid
kvalitetsgranskningen inkluderades artiklar som höll medelhög eller hög kvalitet.
Land exkluderades inte då MRSA är ett vidsträckt globalt problem inom vården och
de utvalda artiklarnas länder är fem stycken från Storbritannien, en från Nya
Zeeland, en från Sverige, en från Tyskland och två stycken från Kanada. Patienter
6
under 18 år exkluderades. För att bedöma kvaliteten i artiklarna så användes det en
mall, de granskades med SBU:s “Mall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser” (se bilaga 3). Detta gjordes för att
se om artiklarna höll, låg, medelhög eller hög kvalitet (jfr. SBU 2014). Totalt tio
artiklar valdes ut till denna litteraturstudies resultat efter kvalitetsgranskningen, sex
artiklar bedömdes med hjälp av mallen vara av hög kvalitet och fyra bedömdes vara
av medelhög kvalitet.
Analys
Analysen är inspirerad av beskrivningen av innehållsanalys av Polit och Beck (2013,
306). De utvalda artiklarna lästes igenom enskilt en gång för att skapa en bild av
materialet. Vidare lästes artiklarna flera gånger för att se om de svarade på syftet, och
för att få en känsla och större kunskap om ämnet. De meningsenheter som handlade
om patienters upplevelser, och svarade på litteraturstudiens syfte i artiklarnas
resultat markerades. En meningsenhet är en del av en mening, en upplevelse som tas
ut ur meningen. Meningsenheterna togs ut och sammanställdes i ett dokument för att
få en överblick på materialet. Meningsenheterna kodades och sorterades in efter
likheter och skillnader som diskuterades fram, för att sedan gruppera och bilda
underkategorier som speglade innehållet och bildade kategorier (jfr. Polit & Beck
2013, 306).
Forskningsetik
I denna litteraturstudie strävades det efter att endast inkludera artiklar som har varit
granskade och godkända av en etisk kommitté eller innehåller ett etiskt resonemang.
Där det inte framkommit tydligt i de utvalda artiklarna att de är etiskt godkända av
en kommitté eller om etiska resonemang finns, så har artikeln kontrollerats med
tidskriften där den publicerats om den studien är etiskt granskad eller om tidskriften
kräver resonemang som är etiska hos de artiklar som de publicerar. För att en
empirisk studie ska få ett etiskt godkännande så finns det krav på att människovärdet
ska respekteras, hänsyn ska tas till grundläggande friheter samt mänskliga
rättigheter. För att förhindra att patienten skadas så finns det ett grundläggande
dokument med etiska riktlinjer; Helsingforsdeklarationen (2008) som lyfter fram att
forskaren ska vara tillförlitlig, att forskningen ska väga risker och vinster mot
7
varandra. För att kunna redovisa denna litteraturstudies resultat på ett korrekt sätt så
har studierna översatts och tolkats noggrant (jfr. Olsson & Sörensen 2011, 86).
Resultat
Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tio underkategorier. Kategorierna
presenteras i tabell 1 nedan.
Tabell 1: Översikt av huvudkategorier och underkategorier
HUVUDKATEGORIER UNDERKATEGORIER
Att lida i utanförskap
Att känna sig förvirrad
Att vara frustrerad och arg
Att känna oro och rädsla
Att leva i fångenskap
Att känna sig som en allmän fara
Att känna sig begränsad
Att känna sig ensam
Att inte vara prioriterad av vårdpersonalen
Att hantera sin situation
Stärkt av information
Gemenskap skänker tröst
Bevarad integritet
Att lida i utanförskap
I denna huvudkategori visar sig ett lidande i utanförskap, som givits sig i uttryck som
upplevelser av att känna sig förvirrade på grund av bristande information samt ilska
och frustration över att bli isolerad. Att isoleringsrutiner inte följs konsekvent, samt
att den oro och rädsla patienterna kände i samband med isoleringen.
Att känna sig förvirrad
Patienter har upplevt en förvirring kring sin isolering, där de saknade förståelse över
varför de behövde isoleras (Criddle & Potter 2006). Patienterna upplevde det
förvirrande att få olika sorters information av olika personer i vårdpersonalen.
Patienter med MRSA har även beskrivit att de fått bristfällig information eller ingen
information alls (Skyman, Sjöström & Hellström 2010). Vissa patienter upplevde en
förvirring över varför de isolerades när försiktighetsåtgärder inte tillämpades på alla
MRSA smittade (Criddle & Potter 2006). Patienter kände sig ambivalenta och
8
förvirrade när vårdpersonal misslyckades med att följa de strikta isolerings rutinerna.
Vidare så upplevde vissa patienter att det var överflödigt och onödigt med stränga
isoleringsrutiner då de trodde att det inte ändå fanns någon kontroll på MRSA
spridningen. Patienter upplevde även det som förvirrande, att de strikta isolerings
rutinerna inte behövdes då de åkte hem på permission (Webber, Macpherson,
Meagher, Hutchington & Lewis 2012).
Att vara frustrerad och arg
Patienterna upplevde då de isolerades att det väckte en mängd olika känslor hos dem
såsom rädsla, ilska och frustration (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Hartmann 2006).
Även i en studie av Hartmann (2006) upplevde patienterna att genom att isoleras fick
de okontrollerade känsloutbrott som ilska, frustration, sorg och förtvivlan.
Patienterna upplevde betydande känslor av skuld och skam på grund av de hade blivit
diagnostiserade med MRSA och behövde isoleras (Barratt, Shaban & Moyle 2011;
Skyman, Sjöström & Hellström 2010). Även i en studie av Pike och McLean (2002)
upplevdes det en frustration samt ilska över att blivit isolerad under sin rehabilitering
och övervägde att skriva ut sig själv från sjukhuset mot medicinsk inrådan.
Patienterna upplevde att de blev frustrerade och riktade sin ilska mot vårdpersonalen
samt sjukhuset då de strikta isolerings rutinerna inte följs konsekvent (Hartmann
2006; Webber et al. 2012). Patienterna uttryckte även ilska mot sjukhuset då de
upplevde att det inte var rent nog, att vårdpersonal slarvade med handhygien mellan
patienterna och lade skuld på sjukhuset att de fått infektionen (Newton, Constable &
Senior 2001; Skyman, Sjöström & Hellström 2010). Patienterna var frustrerade och
kände att det inte var deras ansvar att behöva förklara/informera om MRSA för
andra medpatienter, anhöriga och besökare (Webber et al. 2012).
Att känna oro och rädsla
Patienter kände sig kränkta och var rädda under sin isolering (Skyman, Sjöström &
Hellström 2010). Även i en studie av Oldman (1998) förekom att patienter kände sig
rädda, de kände en oro över att personalen visade brist på kunskap om MRSA
(Barratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter 2006). Bidragande till patienternas
oro och ängslan var då de uppmärksammade avvikelser i vårdpersonalens kunskap
9
och metod i isoleringsrutiner (Barratt, Shaban & Moyle 2011). Patienterna upplevde
även att det fanns en stor oro och rädsla över att smitta andra i sin omgivning såsom
andra patienter, familj och vänner (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter
2006; Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Webber et al. 2012). Vissa patienter
minskade eller undvek fysisk kontakt såsom kramar och kyssar för att de var rädda
att sprida MRSA (Barratt, Shaban & Moyle 2011). Patienter upplevde en oro över att
deras besökare var rädda att besöka dem på grund av bristande information om
MRSA och isoleringsrutiner (Ward 1999). Patienterna kände sig sårade och övergivna
när familj och vänner inte besökte dem på grund av rädsla för att smittas av MRSA
(Barratt, Shaban & Moyle 2011).
Att leva i fångenskap
Denna huvudkategori tar upp upplevelsen av att leva i fångenskap, det kan visa sig
genom att isolerade patienter känner sig som en allmän fara, de känner sig
pestsmittade samt märkta då rummet har en skylt om strikt isolering. Patienterna
kände sig begränsade, fängslade i sin isolering, de hade känslor av ensamhet och att
inte vara prioriterad av vårdpersonalen.
Att känna sig som en allmän fara
Många av patienterna upplevde att de kände sig orena eller smutsiga vid strikta
isoleringsrutiner (Madeo 2001; Oldman 1998; Skyman, Sjöström & Hellström 2010).
Patienter kände sig infekterade, smittsamma och beskrev sig själva som pestsmittade
(Barratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter 2006; Skyman, Sjöström &
Hellström 2010). Även i en studie av Newton, Constable och Senior (2001) beskrev
patienter att de kände sig som ett kryp eller pestsmittad. Allmänt förekommande hos
patienterna var att de kände sig stigmatiserade och dessa känslor var
sammankopplade med de känslomässiga effekterna av isoleringen (Barratt, Shaban &
Moyle 2011; Criddle & Potter 2006; Oldman 1998; Skyman, Sjöström & Hellström
2010; Webber et al. 2012). Patienterna upplevde sig som märkta eller stämplade då
deras rum hade en skylt med strikt isolering, och detta gav andra patienter och
besökare ett intryck av att de måste ha en fruktansvärd sjukdom och att de bör
undvikas (Pike & McLean 2002). Vissa patienter skämdes för sin isolering och dess
rutiner kring detta, vägrade att ta emot besök i sina rum och ordnade så att besöken
10
skedde utanför sjukhuset istället (Webber et al. 2012). Patienterna upplevde att deras
känslor av att känna sig annorlunda förstärktes av de strikta isolering rutinerna som
den gula rocken samt den kirurgiska masken, och särskilt stark blev denna känsla hos
de patienterna som ombads bära gummihandskar och förkläde då de deltog i
rehabiliteringsprogram (Webber et al. 2012). Patienterna upplevde att en del av
stigmatiseringen orsakades av att vårdpersonalen använde sig av förkläden och
handskar (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter 2006).
Att känna sig begränsad
Patienterna upplevde isoleringen som begränsande, med beskrivningen att de kände
sig instängda samt bortglömda då de hölls från andra patienter och människor
(Skyman, Sjöström & Hellström 2010). Patienter kunde även få en känsla av att vara
utesluten från gemenskap med andra människor (Criddle & Potter 2006).
Patienterna upplevde att få ha telefonkontakt med andra människor kunde hjälpa
dem att inte känna sig uteslutna (Hartmann 2006). Patienterna uttryckte även att
isoleringen hade begränsat deras självständighet och att de kände sig instängda
(Barratt, Shaban & Moyle 2011; Hartmann 2006). Att vara instängd medförde även
en upplevelse med att vara ensam (Newton, Constable & Senior 2001; Oldman 1998;
Ward 1999; Webber et al. 2012) och att lida i tristess (Ward 1999; Webber et al. 2012;
Oldman 1998) medan ångest hos patienter varierade från person till person (Newton,
Constable & Senior 2001; Ward 1999) samt en känsla av fångenskap (Newton,
Constable & Senior 2001; Ward 1999).
Vissa patienter upplevde att isoleringsvård var en typ av fångenskap, att vara isolerad
med strikta restriktioner för vad man fick och inte fick göra, även om patienterna
förstod skälen till isoleringen. Känslan av fångenskap hos patienterna förstärktes,
genom att de hade lite inflytande över sitt liv i isoleringen och patienterna upplevde
att de behövde be om allt, att få något att dricka eller att få duscha (Barratt, Shaban &
Moyle 2011). Vissa av patienterna kände bokstavligen att de satt fängslade, och såg
hela isoleringen som en negativ upplevelse (Criddle & Potter 2006; Madeo 2001).
Patienter upplevde att deras känsla av fångenskap skulle ha minskat om de hade haft
en överblick på avdelningen eller något bakgrundsljud som radio eller tv (Barratt,
Shaban & Moyle 2011; Ward 1999).
11
Att känna sig ensam
Patienterna upplevde att de blivit avstängda från den sociala gemenskapen, att
medpatienter var viktiga för att lindra den tristess och ensamhet som de isolerade
kunde uppleva. Många patienter upprepade vikten av att dagligen få träffa
medmänniskor, att det var tröstrikt att kommunicera med andra, man ville umgås
mer än vad som var möjligt (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Oldman 1998; Ward
1999; Webber et al. 2012;). Många patienter uppgav att de ville ha tillgång till ett
gemensamt sällskapsrum för att kunna titta på tv tillsammans, de flesta hade egen tv
apparat på sina rum men ville inte sitta ensam och titta på tv (Ward 1999). Patienter
upplevde att tristess och ensamhet var relaterat till huruvida de hade besökare eller
ej, särskilt de patienter som varit inneliggande under lång tid påverkats av att de hade
få besökare (Ward 1999; Webber et al. 2012). Patienter upplevde sig mindre isolerade
när de fick besök från familj och vänner, det hjälpte till att fördriva tiden (Barratt,
Shaban & Moyle 2011; Ward 1999). Några patienter kände sig även inåtvända,
tillbakadragna och deprimerade under isoleringen (Oldman 1998; Ward 1999;
Webber et al. 2012). Patienterna kände sig ensamma och stigmatiserade på grund av
isoleringen och vetskapen om att deras infektion kunde skada andra människor.
Patienter upplevde att deras besökare var en stor källa till trygghet och tröst (Oldman
1998). Flera patienter uttryckte sina känslor om sin isolering, de blev förvånade över
hur snabbt de skurits av från allt och alla (Madeo 2001). Patienter upplevde att
isoleringen kändes mindre ensam om dörren kunde vara öppen, eller om det fanns
ett fönster för att kunna se och höra andra människor i korridoren (Barratt, Shaban &
Moyle 2011; Ward 1999).
Att inte vara prioriterad av vårdpersonalen
Patienter har upplevt i sin isolering att de har nekats klippning av besökande frisör,
inte erbjudits varm dryck som övriga patienter samt nekats en viktig
fotvårdsbehandling på grund av sin MRSA status. Från patienternas sida var att de
även upplevt att kvaliteten på vården blev kompromissad på grund av deras isolering
(Barratt, Shaban & Moyle 2011). Patienter påpekade även att de har nekats
behandling eller terapi på grund av deras grundsjukdomar, då detta måste ges
12
utanför deras isoleringsrum. Detta hade som konsekvens att de försämrats i sina
grundsjukdomar på grund av att de inte erhöll samma förutsättningar som övriga
patienter (Pike & McLean 2002; Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Webber et al.
2012). Patienter upplevde att de var missnöjda med vårdpersonalens förmåga att
lyssna, och den allmänna upplevelsen från patienterna var att vårdpersonal saknade
förmåga att kommunicera (Barratt, Shaban & Moyle 2011). Patienter upplevde att
personalens attityder indikerade på ett oproffessionellt beteende som påverkade
vården (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Skyman, Sjöström & Hellström 2010). I en
studie av Hartmann (2006) framkom det av patienterna att det förekom att
vårdpersonal inte alltid var vänliga mot de isolerade patienterna. Patienterna
upplevde att isoleringen påverkade relationen med vårdpersonalen negativt då
patienterna knappt hade någon kontakt med vårdpersonalen (Barratt, Shaban &
Moyle 2011). Patienter upplevde även att skyddsutrustningen skapade en barriär
mellan dem och vårdpersonalen (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Oldman 1998). Att
vara instängd och begränsad, innebar även upplevelsen att känna sig bortglömd när
de inte fick spontana besök från vårdpersonal, förutom då det var något medicinskt
eller omvårdnadsrelaterade uppgifter som måste utföras (Skyman, Sjöström &
Hellström 2010). Patienterna upplevde att de fick för lite uppmärksamhet från
vårdpersonalen (Newton, Constable & Senior 2001; Skyman, Sjöström & Hellström
2010). Även i en studie av Hartmann (2006) upplevde patienterna att vårdpersonal
lade ned mindre tid med dem som var isolerade, och det resulterade i att de kände sig
ensamma och inte välkomnade. Patienterna kunde känna sig mindre bortglömda och
tristessen kunde lindras då det var mer frekventa besök från vårdpersonalen.
Patienterna kände i allmänhet att den negativa bilden av diagnosen påverkade
attityden hos personal och kvaliteten på vården (Madeo 2001).
Att hantera sin situation
Denna huvudkategori tar upp hur isolerade patienter hanterar sin situation, att de
blir stärkt av information och att få informationen är viktigt. Information påverkar
hanteringen av isoleringen, att patienter känner gemenskap med andra skänker tröst
och att patienterna kan bevara sin integritet genom att ha enskilt rum.
Stärkt av information
13
Patienter hade större förståelse och bättre coping om de hade tidigare erfarenhet av
MRSA (Criddle & Potter 2006). Patienterna upplevde att de hade lättare att förstå sin
situation om de fick rätt information som ökade deras kunskap, hjälpte dem i
isoleringen och att det var lättare att anpassa sig om rätt åtgärder fanns för att göra
det uthärdligt i isoleringen (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Madeo 2001).
Gemenskap skänker tröst
Patienterna upplevde att ha tillgång till telefon och att få besök, gav dom en känsla av
att vara i kontakt med omvärlden (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Oldman,1998;
Skyman, Sjöström & Hellström 2010). Patienterna kände att det kunde lindra tristess
och monotoni genom att ha tillgång till TV, radio och en bokvagn men de flesta av
patienterna kände ändå att de materiella bekvämligheterna inte räckte till för att
mildra de negativa upplevelserna av isolering, tristess och långa dagar av ensamhet
(Madeo 2001; Ward 1999; Webber et al. 2012).Patienters hantering av ensamheten
kunde avhjälpas genom att ha möjlighet att titta ut genom ett fönster, och att få ha
regelbunden verbal och icke verbal kommunikation med sköterskorna (Oldman
1998). Patienterna kände att möjligheten av att kunna titta ut genom fönstret gav en
känsla av mindre isolering, och gav en viss tröst. Patienterna kände sig bättre när de
kunde se solen, trots isoleringen gav utsikten över parken patienterna en viss tröst
och trygghet (Barratt, Shaban & Moyle 2011; Oldman 1998; Skyman, Sjöström &
Hellström 2010).
Bevarad integritet
Patienters upplevelser av att vara isolerad i ett enskilt rum hade även positiva
aspekter (Madeo 2001; Newton, Constable & Senior 2001), framförallt patienter som
föredrog att få vara för sig själva (Madeo 2001). En del patienter uppskattade och
föredrog att ha ett eget rum, därför att det gav dem ett privatliv, en tystnad och större
möjlighet att kunna sova (Criddle & Potter 2006; Madeo 2001; Ward 1999; Webber
et al. 2012). Det fanns patienter som uppgav att de tyckte det gav dem mer frihet från
rutiner och större privatliv (Newton, Constable & Senior 2001; Oldman 1998). Det
visade sig att en av patienterna var nöjd över att ha kontroll över aktiviteter utan
störningsmoment, och en patient tyckte det var skönt med den kontroll och frihet
14
som isoleringen gav (Oldman 1998). Patienterna kände att isoleringen gav integritet
och tröst, även om möjligheten till socialisering minskades när de var i isoleringen
(Barratt, Shaban & Moyle 2011). Dock fanns det även patienter som inte tyckte att
deras vård blev påverkat av att de isolerats (Criddle & Potter 2006).
Diskussion
I resultatet i denna litteraturstudie framkom tre huvudkategorier; Att lida i
utanförskap, Att leva i fångenskap och Att hantera sin situation. I
resultatdiskussionen diskuteras litteraturstudiens resultat utifrån Katie Erikssons
caritativa teori – Att lindra lidande. Under metoddiskussion diskuteras styrkor och
svagheter med tillvägagångssättet under arbetet med denna litteraturstudie.
Resultatdiskussion
I denna litteraturstudies resultat framkommer det att patienterna upplevde en
förvirring kring sin isolering, de var oroliga, rädda samt frustrerade. Patienterna
kände sig orena och pestsmittade samt hade en känsla av fångenskap, vidare kände
de sig bortglömda. Vissa patienter upplevde att de hade bevarad integritet och detta
gav tröst. Många av de känslor som framkom i denna litteraturstudies resultat var av
lidande karaktär, detta kan därför diskuteras mot Katie Erikssons caritativa teori- att
lindra lidande, därför valdes denna omvårdnadsteori. I Eriksson (2015, 79) teori
beskrivs det att patienter kan få själsligt samt andligt lidande. Detta orsakas av att de
känner sig förnedrade relaterat till sin sjukdom och behandling, som kan uppstå
genom att vårdpersonal har en attityd som är fördömande, att detta är en form av
vårdlidande. En uppgift som sjuksköterskan har är att vårda, att dela lidande
människors lidande att hjälpa och ibland lyfta människor när de tappat sina egna
förmågor att lyfta sig själva. Lidande i vården, då information och bemötande brister.
Ett lidande då patienten känner sig vara i fångenskap, patientens resurser att klara av
hantering av lidande som kan uppkomma i svåra situationer som i isolering.
I litteraturstudiens resultat framkom det att patienter upplevde att vårdpersonal inte
alltid tog MRSA på allvar, patienterna blev förvirrade varför inte isoleringsrutiner
följs konsekvent av vårdpersonal vid vårdandet av isolerade patienter. Liknande fynd
15
hittades i en studie av Skyman, Lindahl, Bergbom, Thunberg -Sjöström & Åhren
(2016) som använde en fenomenologisk hermeneutisk metod där de intervjuat
patienter, och det framkom att en patient var orolig över vårdpersonalens kompetens,
då de strikta isolerings rutinerna inte följdes då denne blev lagd i en korridor istället
för att bli isolerad. Även styrks det i en kvalitativ innehållsanalys av Lindberg,
Carlsson, Högman och Skytt (2009) där de intervjuade patienterna upplevde att
vårdpersonalen agerade olika vid isoleringsrutiner, och att de skickade blandade
budskap om allvaret med MRSA. Erikssons (2015, 86) teori beskriver om
maktutövning mot individer och som kan skapa lidande, att den kan vara indirekt
eller direkt och att det kan vara ett sätt att utöva makt mot patienten genom att inte
ta hen på allvar. En viktig del i sjuksköterskans arbete är att få patienterna trygga, ta
dem på allvar och respektera dem. Utifrån tolkning av ett maktperspektiv där
patienten upplever att denna är utan kontroll, att patienten automatiskt underordnar
sig kan härledas till normer av traditionell typ där kvinnor har anpassat sig och
underordnas i genusordningen (jfr. Ekstrand & Saarnio 2010, 175).
I litteraturstudiens resultat framkom att patienterna upplevde en mängd olika
känslor såsom rädsla, ilska och frustration när de var placerade i isolering. Liknande
fynd som styrker detta har visat sig i flera studier, Kennedy och Hamilton (1997),
Tarzi, Kennedy, Stone och Evans (2001), Goldsack et al. studie (2014) där de
isolerade patienterna uppvisade ilska och var förbannad över sin isolering. I
litteraturstudiens resultat framkom det att många patienter uppmärksammade hur
vårdpersonalen följde de olika isolerings rutinerna och blev arga då de slarvade med
bland annat handhygien. I en studie av Halcomb, Griffiths och Fernandez (2008)
framkom det något liknande, att handhygienen var låg. I litteraturstudiens resultat
framkom att patienter var arga och anklagade sjukhuset för sin smitta. Detta styrks i
Lindberg et al. (2009) där det framkom att vissa patienter skyllde sin smitta på
sjukhuset. Enligt Erikssons teori (2015, 81) framkommer att vårdlidande kan vara
kränkning av patientens värdighet och utebliven vård. Nightingale menar att lidande
inte är ett symtom på sjukdom utan ett svar på otillräcklig vård. Det finns
vårdlidande i olika former, människor som utsätts för lidande som förorsakats av
vården eller avsaknaden av vård upplever det individuellt och på sitt sätt.
16
I litteraturstudiens resultat framkom det att patienter upplevde oro och rädsla att
smitta andra i sin omgivning, samt att patienter kände sig sårade då de inte fick
besök för att de var rädda att smittas, eller för att de visste för lite om MRSA och
isoleringsrutiner. Detta styrks i en studie av Goldsack et al. (2014 ) där det framkom
att många hade en rädsla att deras smitta skulle överföras till deras besökare och
patienterna fick färre besök på grund av de strikta isolerings rutinerna för att
besökarna upplevde rutinerna som stötande och obekväma. I Erikssons teori (2015,
40) står det om begäret efter bekräftelse och kärlek som är det djupaste begäret hos
människan detta relaterat till att patienterna upplever att nära och kära undviker att
besöka dem. I sjuksköterskans roll är det viktigt att kunna lugna och trygga
patienterna i varierande situationer, information och kunskap är viktiga verktyg för
att kunna trygga sina patienter. I litteraturstudiens resultat framkom att patienter
under sin isolering kände en oro och rädsla. Detta styrks i en kvantitativ studie av
Catalano et al. (2003) där det visats oro samt ångest hos isolerade patienter. Även i
en tvärsnitts studie av Tarzi et al. (2001) där det framkom liknande fynd, ångest och
oro hos de isolerade patienterna.
I denna litteraturstudies resultat framkom att många av patienterna upplevde att de
kände sig oren eller smutsiga under isoleringen, patienterna kände sig infekterade,
och beskrev sig själva som pestsmittade. Även att patienterna kände sig
stigmatiserade- att de var märkta. Detta styrks i studien av Skyman et al. (2016) där
det beskrivs av patienter att vara infekterad med resistenta bakterier som MRSA,
innebär att vara sårbar och att uppleva en känsla av att vara pestsmittade. Patienter
har beskrivit det som att vara besmittad med denna sjukdom, att det föder en känsla
av att vara smutsig. Liknande fynd påträffades i en studie av Lindberg et al. (2009)
där patienterna uttryckte känslor av avsmak och osäkerhet genom att de var MRSA
smittade, de hade känslor av att vara orena samt som spetälsk. Även i en studie av
Goldsack et al (2014) upplevde patienter sig stigmatiserade av sin infektion, de kände
sig ofta obekväma, negligerade och som att de blir behandlad som en pestsmittad.
Detta kan knytas till Erikssons teori (2015, 39) där det framkommer att man måste
bekräfta en människas värdighet då en människa befinner sig i ett lidande tillstånd,
det förutsätter att man är mycket finkänslig vid mötet med en person som lider. I
sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskrivs det att sjuksköterskan ska vara
lyhörd för patientens behov och upplevelser, att uppmärksamma och möta patientens
17
sjukdomsupplevelse samt lidande, och så långt som möjligt lindra detta genom
adekvata åtgärder (Socialstyrelsen 2005).
I denna litteraturstudies resultat framkommer att vissa patienter upplevde att det var
en typ av fångenskap, att vara begränsad med att vara isolerad med strikta
restriktioner för vad man fick och inte fick göra. Detta stärks i en kvalitativ
intervjustudie av Knowles (1993) där patienter beskrev att de kände sig fängslade,
begränsade samt instängda i sin isolering. Även i Goldsack et al. (2014) studie har
patienter rapporterat att de känner att deras rättigheter, privilegier och deras frihet
har blivit begränsade. I Erikssons (2015, 40–41) teori framkommer att patienterna
ska få känna sig respekterade och vårdade, vilket denna litteraturstudies resultat
visar att patienter inte upplever vid isolering. Att som patient känna sig bortglömd
och inte ha någon uppgift är nedbrytande, det är viktigt att som sjuksköterska
identifiera detta och i den mån det är möjligt avhjälpa dessa känslor, detta är för
patienten väldigt värdefullt. Det behöver inte vara stora saker man måste göra som
sjuksköterska bara att patienten känner sig sedd räcker långt.
I denna litteraturstudies resultat framkom det att patienter i isolering blivit
avstängda från sociala kontakter, att de upplever det viktigt med medpatienter och
besökare för att lindra tristess och ensamhet. Detta styrks i en studie Knowles (1993)
där det framkom att kontakten med andra hade en stor betydelse för patienter. Enligt
Erikssons (2015, 41) teori beskrivs om att vara utestängd från gemenskap och den
ensamhet som det kan ge patienten, som kan innefatta ett lidande som är svårt att
hantera.
I denna litteraturstudien framkommer att många patienter kände sig inåtvända,
tillbakadragna och deprimerade. Det framkom något liknande i en kvalitativ studie
med semistrukturerade intervjuer av Guillemin (2014) där isolerade patienter
upplevde att deras depression och ångest mestadels berodde på att de blivit
behandlade som utstötta. Även i en studie av Tarzi et al. (2001) visade det sig att de
isolerade patienterna hade högre nivåer av depression men även ångest på grund av
isoleringen samt att de behövde mer kontakt med andra men fick det motsatta. I
teorin av Eriksson (2015, 88) framkommer att hela människans livssituation berörs
av sjukdom och ohälsa. När livet rubbas från sina invanda mönster, står människan
18
framför ett lidande som omfattar hela livssituationen. Att som sjuksköterska även
reflektera över patientens upplevelse av miljön och dess betydelse för välbefinnande
blir viktigare när en patient befinner sig i isolering. Det är det vanliga sociala livet
som blir den del av ett normalt vardagsliv som fattas hos patienter i isolering. Att som
sjuksköterska försöka lindra denna avsaknad kan hjälpa patienten att hålla humöret
uppe och hjälpa dem att utstå tiden i isoleringen. I sjuksköterskans
kompetensbeskrivning bör man reflektera över, motivera och medverka till att
utveckla en god vårdmiljö värna om estetiska aspekter i vårdmiljön (Socialstyrelsen
2005).
I denna litteraturstudies resultat upplever patienter att de fått lite uppmärksamhet,
att deras vård blivit påverkad, och de inte blivit erbjudna rehabilitering på samma
villkor som patienter som ej varit i isolering. Detta styrks i en studie av Kennedy &
Hamilton (1997) där patienter tyckte att deras rehabilitering har påverkats negativt
av isoleringen. I denna litteraturstudies resultat framkom att patienterna upplevde
att isoleringen påverkade relationen med vårdpersonalen negativt då patienterna
knappt hade någon kontakt med vårdpersonalen och upplevde att de fick lite
uppmärksamhet. Liknande fynd visade sig i Knowles (1993) studie där det framkom
att vissa patienter har påpekat att vissa ur vårdpersonalen undvek att gå in till dem på
grund av rädsla för att bli smittade. Patienter beskrev en frustration då de inte kunde
nå ut till personalen och få kontakt. Det framkom att bristen på synlig kontakt
uppfattades av patienterna som en stor barriär. Enligt Erikssons teori (2015, 86)
förekommer det direkt eller indirekt maktutövning inom vården, att utöva denna
negativa makt skapar lidande för patienterna.
I denna litteraturstudies resultat framkom att patienterna upplevde
skyddsutrustningen som att det skapade en barriär mellan dem. Detta styrks i en
kvalitativ studie av Seibert, Speroni, MiOh, DeVoe och Jacobsen (2014) där de använt
sig av semistrukturerade intervjuer, där det framgick att patienter har uttryckt oro
över att isoleringsrutiner påverkat kvaliteten på vården negativt eftersom
vårdpersonal tenderade att besöka isolerade patienter mindre ofta. Även i en studie
av Goldsack et al. (2014) där patienter har upplevt att vårdpersonalen tog lång tid på
sig att svara när dom ringde, samt kände att de behandlades olika av personalen.
Likaså i en studie av Knowles (1993) där patienter upplevde att det kunde ta lång tid
19
innan någon kom och svarade på ringningen. I teorin av Eriksson (2015, 87) beskrivs
det att utebliven vård kan bero på en bristande förmåga att se och bedöma vad
patienten behöver, det kan vara små saker och slarv till direkt vanvård. Vid
situationer som denna har sjuksköterskan en stor roll i att på korrekt sätt informera
alla som är delaktiga kring patienten så att de känner sig bekväma i hur isolerings
rutinerna ser ut, hur man tillämpar dessa och att avdramatisera vid vissa situationer.
Alla har rätt att bli behandlade lika trots tillstånd (socialstyrelsen 2005). Det är tyvärr
så att sjuksköterskan kan ha ett förhållningssätt som gör att det riskeras att sätta
människor i fack, att vi blir låsta i genusnormer och genom detta inte tillämpar
personcentrerad vård (jfr. Ekstrand & Saarnio 2010, 171)
I denna litteraturstudies resultat framkom det att patienterna ville ha tillgång till
gemensamt sällskapsrum, då de saknade gemenskap med andra. Patienterna
upplevde även att isoleringen kunde kändes mindre ensam, om det fanns ett fönster
för att kunna se och höra andra människor i korridoren. Detta styrks i en studie av
Knowles (1993) där patienter kände att det kunde minskat deras känsla av isolering
om de hade kunnat se sköterskor genom ett fönster. Vidare beskrev de att andra
patienter både agerade som sällskap och tröst, patienterna kände att de var uttråkade
och upplevde att de hade lite att göra.
I denna litteraturstudies resultat framkom att det fanns vissa patienter som föredrog
att ha ett enskilt rum då det gav dem lugn, ro och integritet. De var nöjda över att
kunna sova, lyssna på radio och titta på tv. I en studie av Knowles (1993) framkom
det något liknande, att patienterna kunde göra saker när de kände för det, bland
annat att lyssna på radio utan hörlurar. I Erikssons teori (2015, 41) beskrevs det att
ensamhet inte alltid behöver vara lidande, men att det kan bli ett lidande när
människan blir för ensam i sin ensamhet. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning
ingår att från en värdegrund som har en humanistisk människosyn, att ha respekt
och omsorg om patientens autonomi, integritet och värdighet. Detta innebär att som
sjuksköterska kunna se den person man har framför sig och tillämpa vården utifrån
patientens behov. Som sagts ovan är känslan av att vara ensam väldigt individuell och
sätter prov på sjuksköterskans förmåga till att ej lägga egna värderingar i situationer
(Socialstyrelsen 2005)
20
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur isolering upplevs av personer
med MRSA. Resultatet som framkom visade på många olika upplevelser hos
patienterna och med det känns syftet med denna litteraturstudie syfte besvarat.
En litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier gjordes, då litteraturstudien ville
belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att vara isolerad, en kvalitativ
forskning försöker skapa förståelse för hur deltagarna upplever olika fenomen (jfr.
Hanson, Balmer & Giardino 2011). Efter den inledande sökningen gjordes den
egentliga sökningen, som stärker bekräftelse barheten (jfr. Wallengren & Henricson
2012, 489–490). Som datainsamlingsmetod så har alla utvalda tio artiklar använt sig
av intervjuer av isolerade patienter, som stärker materialets användbarhet och
trovärdighet. Ur de utvalda artiklarna har endast de delar i resultatet som svarar på
syftet till denna studie tagits med, endast fokuserat på att ta ut upplevelser från
patientens perspektiv (jfr. Hanson, Balmer & Giardino 2011). Dock inkluderades en
artikel som hade både sjuksköterskors och patienters perspektiv, men i denna
litteraturstudie har endast patientens perspektiv tagits med i resultatet.
Olika sökbaser med fokus på omvårdnad har använts för att bredda sökningarna så
mycket som möjligt, vilket stärker litteraturstudiens trovärdighet. Fler artiklar hade
kunnat ge studiens resultat mer trovärdighet, dock gav den omfattande
litteratursökningen inte fler relevanta träffar varför de tio artiklarna fick räcka. En
söknadsmättnad uppnåddes i samtliga sökbaser vilket ökar litteraturstudiens
tillförlitlighet. Sökorden som användes var ord som svarade mot syftet i
litteraturstudien och detta stärker litteraturstudiens trovärdighet (jfr. Henricson
2012, 473). Urvalsförfarandet är presenterat med steg för att tydliggöra hur
artiklarna valts ut, detta ger studien en ökad bekräftelsebarhet då beskrivningar finns
hur man gått tillväga, likaså att datainsamlingsmetoden och analysen är tydliggjord
(jfr. Wallengren & Henricson 2012, 488-489). Det kan ses som en svaghet att denna
litteraturstudies begränsning är på 18 år då Forsberg och Wengström (2013, 119)
påpekar att man bör välja ut aktuella studier, att det är en färskvara med forskning
och bör inte vara äldre än 3–5 år. Men författarna har sett att det är likartade
upplevelser i artiklarna oberoende av publicerings år, förfaringssätt vid isolering så
21
författarna tror att upplevelser inte förändras på samma sätt som “rena fakta” då
upplevelser är subjektiva. De länder som finns presenterade i resultatet är från
Storbritannien, Nya Zeeland, Sverige, Tyskland och Kanada, detta ger en
överförbarhet av resultatet då länderna liknar varandra utvecklingsmässigt (jfr.
Wallengren & Henricson 2012, 488). Resultaten i de äldre respektive de nyare
artiklarna har visat resultat som varit snarlika och författarna tror att liknande
standard kan hållas på sjukvården i de länder som ingår i resultat artiklarna då de är
i-länder (UNICEF).
Att ingen av författarna har någon erfarenhet om hur man på ett korrekt sätt
granskar vetenskapliga artiklar, kan vara en svaghet då artiklar som fått höga betyg
respektive låga kan ha blivit felaktigt granskade (Henricson 2012, 472). Tolkningen
av granskningsmallen som författarna har använt sig av innebar att själv bedöma
vilken nivå som de vetenskapliga artiklarna passade in under olika påståenden från
mallen, författarna kan ha missförstått hur man tolkar granskningsmallen och satt
artiklar på fel nivå. Författarna valde att använda sig av två artiklar som hade en
struktur som var otydlig och inte presenterat efter vetenskapliga normer som är
allmänt rådande, abstrakten var också bristfälliga men eftersom innehållet bedöms
vetenskapligt av författarna och dessutom svarade artiklarna direkt på
litteraturstudiens syfte så beslutade författarna att behålla dem. En av de artiklarna
har ett konstigt utseende då den öppnades på söksidan, men efter att denna
beställdes från biblioteket och erhölls så visade det sig att artikeln kom från en tryckt
skrift och uppvisade vetenskapliga egenskaper.
Granskningen av de valda studierna är trovärdigt och stärkande då artiklarna lästes
enskilt för att sedan tillsammans diskutera de valda studierna (jfr. Wallengren &
Henricson 2012, 492). Likaså att författarna kvalitetsgranskade alla artiklar först
enskilt för att sedan jämföra granskningarna med varandra som stärker pålitligheten
av litteraturstudien (jfr. Henricson 2012, 473). Arbetet har gjorts tillsammans genom
hela uppsatsen för att se saker ur flera perspektiv då detta ökar trovärdigheten och
kvaliteten höjs. Hjälp har erhållits från handledare som kan stärka
innehållsvaliditeten, trovärdigheten och pålitligheten likaså har denna
litteraturstudie diskuterats under seminarium tillsammans med andra kurskamrater
som kan stärka trovärdigheten (jfr. Wallengren & Henricson 2012, 492).
22
Forskningsetisk diskussion
I sju av tio artiklar som ingått i litteraturstudien framgick det tydligt att de var
granskade och godkända av en etisk kommitté, där de blivit godkända att de
respekterar människovärdet och grundläggande friheter för att ej skada
patienten/deltagaren i studien (jfr. Olsson & Sörensen 2011, 86). I tre av artiklarna
var det svårt att läsa sig till om de var etiskt godkända vilket innebar att tidskrifterna
som publicerat artiklarna kontaktades för att få svar på deras etiska resonemang. Det
svar som kom från en av dem var att de bara publicerar artiklar som blivit godkända
av en etisk kommitté, den andra tidskriften svarade att de tillämpade etiska metoder
och såg till att de artiklar som publicerades i deras tidskrifter höll ett etiskt
resonemang, den tredje tidskriften svarade aldrig på det mail som skickades från
författarna. Då kontrollerade författarna tidskriftens hemsida som publicerat denna
och det visade sig de var medlemmar i COPE (Committee on publication Ethics) där
tidskriften måste följa dessa riktlinjer för att det vetenskapliga materialet ska kunna
publiceras (COPE 2017). För att öka möjligheten att studier verkligen har utförts med
tanke på patientens integritet så bör man välja artiklar som innehåller ett etiskt
resonemang (jfr. Polit & Beck 2013, 93). Eftersom författarna strävade efter att
endast inkludera artiklar som var etiskt granskade, så kan detta ses som en svaghet
att inte kunnat fastställa att alla artiklar har blivit etiskt granskade som ingår i denna
litteraturstudies resultat.
Det uppstod viss svårighet att hitta relevanta artiklar varpå författarna valde att
inkludera en artikel skriven på tyska, och hjälp att tolka oklarheter i det tyska språket
i artikeln gavs av en person med tyska som modersmål. Resterande artiklar som
användes i litteraturstudien var skrivna på engelska då det är det språk som båda
författarna behärskar. Dessa översattes med hjälp av svensk-engelsk ordbok.
Engelska är inte någon av författarnas modersmål vilket kan leda till att det kan ha
uppstått missförstånd och feltolkningar även fast författarna varit noggranna (jfr.
Kjellström 2012, 86)
Konklusion
Det resultat som framkom i denna litteraturstudie var att lida i utanförskap, att leva i
fångenskap och att hantera sin situation. Patienterna upplevde till stor del tristess,
23
ensamhet och en känsla av fångenskap. Ett fåtal föredrog att vara ensam och
uppskattade isoleringen. Vidare forskning på yngre åldersgrupper, skulle varit
intressant för att kunna jämföra om skillnad finns mellan åldersgrupper i hur man
upplever isolering. En annan aspekt som varit intressant att fördjupa sig i ytterligare
är hur sjuksköterskorna behandlar smittsamma patienter på ett annat sätt än de som
ej smittar, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning står att läsa att
sjuksköterskan ska visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet
och värdighet (Socialstyrelsen 2005). Detta som framkommit i denna litteraturstudie
visar att så är inte alltid fallet att sjuksköterskan kan brista på vissa punkter på grund
av att det handlar om smitta.
Vi tycker att det bör forskas mer inom området då förekomsten av isolerade patienter
kommer att öka genom ökningen av MRSA. Patienternas upplevelser kan förbättras
om det från deras perspektiv framkommer fler studier om hur det är att vara isolerad
med MRSA. Det är viktigt för patienternas välbefinnande att belysa de
kunskapsluckor som finns och att bedriva mer forskning med utgångspunkt hos
patienterna. Att inom detta område studera vidare för att få en större inblick i hur
isolerade patienter upplever sin situation och vård kan förbättra upplevelsen för
kommande patienter och komma tillrätta med de problem som i dagsläget uppstår.
Vi tror att denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienters upplevelser och
sprida ny kunskap.
24
Referenser:
*Artiklar som ingår i denna litteraturstudies resultat.
Abad, C., Fearday, A. & Safdar, N. (2010). Adverse effects of isolation in hospitalised
patients: a systematic review. Journal of Hospital Infection 76(2), ss 97–102
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.jhin.2010.04.027
Andersson, H., Lindholm, C. & Fossum, B. (2011). MRSA Global threat and personal
disaster: patients experiences. International Nursing Review. 58, ss 47–53. DOI:
10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Andreasen, Gro. Torseth., Fjellet, Anne lise., Haegeland, Arnhild., Wilhelmsen, Inger-
lise. & Stubberud, Dag-Gunnar. (2011). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I
Almås, Hallbjørg. Stubberud, Dag-Gunnar & Grønseth, Randi. (red.) Klinisk
omvårdnad. 1. 2 uppl. Stockholm: Liber. Ss 59–103.
Barratt, Ruth. Linda., Shaban, Ramon. & Moyle, Wendy. (2011). Patient experience of
source isolation: lessons for clinical practice. Contemporary nurse 39(2), ss 180–193.
DOI: 10.5172/conu.2011.39.2.180
* Barratt, Ruth., Shaban, Ramon. & Moyle, Wendy. (2011). Behind barriers: patient's
perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus
(MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 28 (2), ss 53–59.
http://web.a.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=053a
85b0-a806-4f70-aca6-36d00ce039d6%40sessionmgr4006&vid=1&hid=4212 (2016-
11-20)
25
Boucher, W. Helen. & Corey, G. Ralph. (2008). Epidemiology of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus. Clinical Infections Diseases 46 (5), ss 344–349. DOI:
10.1086/533590.
Catalano, Glenn., Houston, Sally., Catalano, Maria., Butera, Adam., Jennings,
Shannon., Hakala, Sheryl., Burrows, Stephanie., Heckey, Mark., Suss, Charles.,
Skelton, David. & Laliotis, Georgia. (2003). Anxiety and Depression in Hospitalized
Patients in Resistant Organism Isolation. Southern medical journal, 96 (2), ss 141 -
145 DOI: 10.1097/01.SMJ.0000050683.36014.2E
COPE Committee on Publication Ethics. (2017) http://publicationethics.org/
(Hämtad 2017-02-19)
* Criddle, P. & Potter, J. (2006). Exploring patients' views on colonisation with
meticillin-resistant Staphylococcus aureus. British Journal of Infection Control 7 (2),
ss 24-28. http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/14690446060070020701
(Hämtad 2016-12-05)
Ekstrand, Per. & Saarnio, Lotta. (2010). Patientens makt och vanmakt i vården. I
Eriksson,Henrik & Strömberg, Helen (red.) Genusperspektiv på vård och
omvårdnad. 2:6 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 169–186
Eriksson, Katie. (2015). Den lidande människan. 2. uppl. Stockholm: Liber AB
Folkhälsomyndigheten. (2016). Antibiotika och antibiotikaresistens.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-
antibiotikaresistens/(Hämtad 2016-11-17)
26
Forsberg, Christina. & Wengström, Yvonne. (2013). Att göra systematiska
litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3.
uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, Febe. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe. (red.) Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss 133–143
Gammon, J. (1998). Analysis of the stressful effects of hospitalisation and source
isolation on coping and psychological constructs. International Journal of Nursing
Practice, 4 (2), ss 84–96. DOI: 10.1046/j.1440-172X.1998.00084
Goldsack, Jennifer. C., DeRitter, Christine., Power, Michelle., Spencer, Amy., Taylor,
Cynthia. L., Kim, Sofia. F., Kirk, Ryan. & Drees, Marci. (2014). Clinical, patient
experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-
resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units.
American Journal of infection control, 42 (10), ss. 1039–1043. Doi:
10.1016/j.ajic.2014.07.011.
Guillemin, Isabelle., Marrel, Alexia., Lambert, Jérémy., Beriot-Mathiot, Axelle.,
Doucet, Carole., Kazoglou, Odysseas,Luxemburger, Christine., Reygrobellet, Camille.
& Arnould, Benoit. (2014). Patients’ Experience and Perception of Hospital-Treated
Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study DOI: 10.1007/s40271-013-0043-
y
Halcomb, Elisabeth. J., Griffiths, Rhonda. & Fernandez, Ritin. (2008). The role of
patient isolation and compliance with isolation practices in the control of nosocomial
MRSA in acute care. International journal of evidence-based healthcare. 6 (2), ss
206–224. Doi: 10.1111/j.1744-1609.2008.00089.x.
27
Hanson, Janice. L., Balmer, Dorene. F. & Giardino, Angelo. P. (2011). Qualitative
Research Methods for Medical Educators. Academic Pediatric Association 11(5), ss
375-386. http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.acap.2011.05.001
*Hartmann, Carina. B. (2006). How do patients experience isolation due to an
infection or colonisation with MRSA. Pflegezeitsschrift. 59(10) ss 2–8
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17069418 (Hämtad 2017-01-25)
Henricson, Maria. (2012). Diskussion. I Maria Henricson (red.) Vetenskaplig teori
och metod: från ide till examination inom omvårdnad.Uppl 1:5. Lund:
Studentlitteratur, ss. 471-479
Kennedy, Paul. & Hamilton, Lucy. R. (1997). Psychological impact of the
management of methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) in patients with
spinal cord injury. Spinal Cord. 35(9), ss 617–619.
http://www.nature.com.proxy.ub.umu.se/sc/journal/v35/n9/pdf/3100469a.pdf
(Hämtad 2017-01-03)
Kirkland, Kathryn. B. & Weinstein, Jill. M. (1999). Adverse effects of contact
isolation. The Lancet 354 (9185), ss 1177–1178
http://www.sciencedirect.com.proxy.ub.umu.se/science/article/pii/S014067369904
1963 (Hämtad 2016-11-17)
Kjellström, Sofia. (2012). Forskningsetik. I Maria Henricsson (red). Vetenskaplig
teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. Uppl 1:5. Lund:
Studentlitteratur. ss 69–92
28
Knowles, Helen. E. (1993). The experience of infectious patients in isolation. Nursing
Times 89(30), ss 53-56 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8233859 (Hämtad
2016-11-18)
Lindberg, Maria., Carlsson, Marianne. & Skytt, Bernice. (2014). MRSA-colonized
persons' and healthcare personnel's experiences of patient-professional interactions
in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of infection and
public health 7(5), ss 427–435 DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jiph.2014.02.004
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M. & Skytt, B. (2009). Suffering from
meticillin-resistant Staphylococcus aureus:experiences and understanding of
colonisation.Journal of hospital Infection, 73, ss 271.277.
Doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002
Liv. Landstinget i Värmland. (2013). Definition av begrepp.
http://www.liv.se/Global/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare%20och%20samarbeten
/eH%C3%A4lsa/Definition%20av%20begrepp.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2017-
02-01)
* Madeo, Maurice. (2001). Understanding the MRSA experience. Nursing Times 97
(30), ss 36-37.
http://web.b.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/detail/detail?vid=27&sid=2c45b
ce5-7997-4fa1-8880-
c7c0b5ac7758%40sessionmgr101&hid=124&bdata=JmxvZ2luLmFzcCZzaXRlPWVob
3N0LWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=107064250&db=c8h (Hämtad
2016-11-25)
* Newton, J. T., Constable, D. & Senior, V. (2001). Patients' perceptions of
methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative
29
analysis of source-isolated patients. Journal of Hospital Infection 48 (4), ss 275-280.
DOI:10.1053/jhin.2001.1019
* Oldman, Trish. (1998). Infection control. Isolated cases. Nursing Times, 94 (11), ss
67-70
http://web.b.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/detail/detail?vid=22&sid=2c45
bce5-7997-4fa1-8880-
c7c0b5ac7758%40sessionmgr101&hid=124&bdata=JmxvZ2luLmFzcCZzaXRlPWVob
3N0LWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=107268434&db=c8h (Hämtad
2016-11-19)
Olsson, Henny. & Sörensen, Stefan. (2011). Forskningsprocessen. 3. uppl. Liber AB:
Stockholm.
Persson, Carina. & Sundin, Karin. (2012). Fenomenologisk Hermeneutisk
tolkningsmetod-ett dialektiskt förhållningssätt. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB. Ss 373–387
*Pike, H. Jeff. & McLean, Deirdre. (2002). Ethical concerns in isolating patients with
methicillin-resistant Staphylococcus aureus on the rehabilitation ward: A case
report. 83 ( 7), ss 1028–1030.
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1053/apmr.2002.33108 (Hämtad 2016-12-02)
Polit, Denise. F. & Beck, Cheryl. Tatano. (2013). Essentials of nursing research:
appraising evidence for nursing practice. 4. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Robinson, Jude. Edgley, Alison. & Morrell, Jane. (2014). MRSA care in the
community: why patient education matters. British Journal of Community Nursing
30
19 (9), ss 436–442.
DOI:http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.12968/bjcn.2014.19.9.436
Rosen, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB. ss 429–444
Saint, Sanjay, Higgins, Leigh. Ann., Nallamothu, K. Brahmajee. & Chenoweth, Carol.
(2003). Do physicians examine patients in contact isolation less frequently? A brief
report. American Journal of Infection Control, 31 (6), ss 354–356. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/S0196-6553(02)48250-8
SBU. 2014. Utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården: En handbok.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Seibert, Dorothy. J., Speroni, Gabel. Karen., Mi Oh, Kyeung., DeVoe, Mary. C. &
Jacobsen, Kathryn. H. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study
of health care workers’ attitudes and suggestions. American Journal of infection
control, 42(4), ss 405–411 Doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.008.
SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-
1982-763 (Hämtad 2016-11-17)
* Skyman, Eva., Sjöström, Thunberg. Harriet. & Hellström, Lisbeth. (2010). Patients'
experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source
isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences 24 (1), ss 101–107.
DOI:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x
31
Skyman, Eva., Lindahl, Berith., Bergbom, Ingegerd., Thunberg, Sjöström. Harrieth. &
Åhren,Christina. (2016). Being Met as marked – patients’ experiences of being
infected with community-acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus
(MRSA). Scandinavian journal of caring sciences. 30 (4), ss 813–820. DOI:
10.1111/scs.12309
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett
kunskapsunderlag (Artikel nr 2006-123-12). Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20412/att-forebygga-
vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf (Hämtad 2017-
01-03)
Tarzi, S., Kennedy, P., Stone, S. & Evans, M. (2001). Methicillin-resistant
Staphylococcus aureus: psychological impact of hospitalization and isolation in an
older adult population. Journal of hospital infection, 49(4), ss 250–254 DOI:
10.1053/jhin.2001.1098
Tran, Kim., Bell, Chaim., Stall, Nathan., Tomlinson, George., McGeer, Allison.,
Morris, Andrew., Gardam, Michael. & Abrams, B. Howard. (2016). The Effect of
Hospital Isolation Precautions on Patient Outcomes and Cost of Care: A Multi-Site,
Retrospective, Propensity Score-Matched Cohort Study. DOI: 10.1007/s11606-016-
3862-4
UNICEF. Industrialized countries.
http://www.unicef.org/infobycountry/industrialized.html (hämtad: 2017-01-03)
Wallengren, Catarina. & Henricson, Maria. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I Maria Henricsson (red.) Vetenskaplig teori och
metod: från ide till examination inom omvårdnad.Uppl 1:5. Lund: Studentlitteratur,
ss. 481-496
32
*Ward, Deborah. (1999). Clinical.Infection control: reducing the psychological effects
of isolation. British Journal of Nursing 9 (3), ss 162–170. DOI:
10.12968/bjon.2000.9.3.162
* Webber, L. Kristine., Macpherson, Sherry., Meagher, Angela., Hutchinson, Susan. &
Lewis, Blair. (2012). The impact of strict isolation on MRSA positive patients: an
action-based study undertaken in a rehabilitation center. Rehabilitation Nursing 37
(1), ss 43–50. DOI: 10.1002/RNJ.00007.
Weiner, M. Lindsey., Fridkin, K. Scott., Aponte-Torres, Zuleika., Avery, Lacey.,
Coffin, Nicole., Dudeck, A. Margaret., Edwards, R. Jonathan., Jernigan, A. John.,
Konnor, Rebecca., Soe, M. Minn., Peterson, L. Kelly. & McDonald, Clifford. (2014).
Signs: Preventing Antibiotic-Resistant Infections in Hospitals — United States.
Morbidity and mortality weekley report ;65(9): 235-41 Doi:
10.15585/mmwr.mm6509e1 (Hämtad 2016-11-17)
WHO. (2016). Antibiotic resistance.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/antibiotic-resistance/en/ (Hämtad
2016-11-17)
Willman, Ania., Stoltz, Peter. & Bahtsevani, Christel. (2011). Evidensbaserad
omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Johanneshov: ss 73–78
TPB
WMA.Helsingforsdeklarationen.(2013). https://www.slf.se/Lon--
arbetsliv/Etikochansvar/Etik/WMA-dokument/Helsingforsdeklarationen/ (Hämtad
2016-11-10)
33
Östlundh, Linda. (2012). Informationssökning. I Febe Friberg (red). Dags för
uppsats: vägledning för evidensbaserade examensarbeten. 2:6. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB. ss 57–79
34
Bilaga 1: sökmatris av artiklar
Datum Databas Sökord Begränsningar/Filter Antal
Träffar
(Dublett
er)
Urval
1
*
Urval
2
**
Urval
3
***
Urval
4
****
2016-
11-10
Pubmed
skyman
patients AND
experiences
AND mrsa
AND
isolated
Abstract
980101-161231
English Language
2 1 1 1 1
2016-
12-02
Cinahl
Webber och
pike
mrsa
AND
strict isolation
Abstract Available
19980101-20161231
English Language
Peer Reviewed
15 6 4 2 2
2016-
11-21
Cinahl
ward
Infection
AND
isolation
AND
psychological
Abstract Available
19980101-20161231
English Language
Peer Reviewed
references available
Human
23 3 2 1 1
2016-
11-20
Cinahl
Baratt,
newton
MRSA AND
perceptions
AND
Isolation
19980101-20161231
English Language
Peer Reviewed
5 3 2 2 2
2016-12-05
Sage
journals
Criddle
Methicillin-
resistent
staphlococcus
aureus
AND
patients
AND
experience
AND
Perspective
1998-2016
research- article
nursing
8 1 1 1 1
35
Datum Databas Sökord Begränsningar/Filter Antal
Träffar
(Dublett
er)
Urval
1
*
Urval
2
**
Urval
3
***
Urval
4
****
2016-
11-19
Cinahl
oldman
patient
AND
isolation
AND
psychosocial
AND
attitudes
AND
stigmatised
19980101-20161231
English Language
Peer Reviewed
Absract availble
2 1 1 1 1
2016-
11-25
Cinahl
Madeo
,
patient
AND
experience
AND
MRSA
AND
understanding
19980101-20161231
English Language
8 4
(1)
3
(1)
2
(1)
1
2016-
11-16
Pubmed
hartmann
Patients AND
experience
AND isolation
AND MRSA
AND
colonisation
19980101-20161231
Abstract
Humans
3 1 1 1 1
* Urval av artiklar efter läsning av titel: Titel stämmer överens med syftet ** Urval av artiklar efter läsning av abstrakt: Abstrakt stämmer överens med syftet *** Urval av artiklar efter läsning av hela artikeln
**** Utvalda artiklar efter kvalitetsgranskning som ingår i resultatet
Bilaga 2: Artikelöversikt med kvalitetsgranskning
År
Författare
Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
2011 Barratt, R. Shaban, R. Moyle, W. New Zealand.
Behind barriers: Patients perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA)
Syftet med studien var att undersöka den upplevda erfarenheten av MRSA isolering hos inlagda patienter på ett stort akutsjukhus i Nya Zeeland.
Ett ändamålsenligt urval av tio patienter med MRSA rekryterades till studien som var under isolering i tre dagar eller mer från olika avdelningar på ett stort akutsjukhus. 5 kvinnor och 5 män mellan 46–78 år deltog.
Kvalitativ metod med fenomenologisk ansats
semistrukturerade intervjuer med bandinspelning
Majoriteten av deltagarna fann positiva aspekter av att vårdas i enkelrum, dock den samlade erfarenheten av MRSA isolering upplevdes negativt. Resultatet presenterades med 3 huvudteman: Att vara MRSA positiv", "Att vara med andra” och "Att leva inom fyra väggar", vårdkvaliteten påverkades där bla upplevdes att relationen till vårdpersonal förändrades under tiden de isolerades och bemötandet blev sämre.
Hög
2006
Criddle. P
Potter J
Storbritannien
Exploring patients views on colonisation with meticillin-resistant Staphylococcus aureus
Syftet är att undersöka patientens upplevelse och förståelse och föreslå vilka aspekter av information som är särskilt är till hjälp för patienter och hur tillhandahållandet kan förbättras
14 patienter med MRSA rekryterades, som var direkt utskrivna från sjukhus som vårdats där inom 6 månader. Ålder på deltagare var 18–93 år
Kvalitativ, fenomenologisk studie. Semistrukturerade intervjuer som spelades in
De viktigaste resultaten redovisades under fyra teman; tillhandahålla information, patient förståelse, levd erfarenhet och informationsbehov. Ett centralt tema var att patienterna med MRSA upplevde att de tillhandahölls dålig information som resulterade i att många patienter kände sig oroliga och förvirrade. Rekommendationer för förfarande som inkluderar förbättrad utbildning för vårdpersonal om hur man ska hantera patientens informationsbehov och minska onödig förvirring och ångest. Isoleringen kunde även upplevas som begränsande av patienter men en del upplevde det som positivt att vara isolerad då den medförde integritet.
Hög
År
Författare
Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
2006
Hartmann
Tyskland
How do patients experience isolation due to an infection or colonisation with MRSA?
Få en insikt om patienters upplevelser som isoleras till följd av MRSA
Urval: 11 Patienter mellan 36–75 år. Analys: Utförd enligt Mayring
Kvalitativ metod med datainsamling narrativa intervjuer
Resultatet visade att isoleras hade en hög stressfaktor. Patienterna med MRSA upplevde rädsla och ilska och kände sig fängslade. Att vara i enkelrum var inte alltid något negativt utan att vara i flersal med medpatienter kunde öka deras stressfaktor. Besökare stannade korta stunder eller kom inte alls. De strikts skyddsrutinerna följdes inte alltid konsekvent av vårdpersonal. Patienterna upplevde också jobbigt att inte känna igen vem som kom in i rummet på grund av deras skyddsutrustning som dolde del av ansiktet.
Hög
2001. Madeo, M. Storbritannien
Understanding the MRSA experience
Att undersöka MRSA-patienters upplevelse av isolerings vård för att identifiera strategier som kan förbättra deras tid på sjukhuset
7 patienter med MRSA, ålder mellan 19–72 år som var isolerade blev rekryterade
kvalitativ metod med fenomenologisk ansats intervjuer
Beroende på hur mycket kunskap som patienterna hade om MRSA så varierade deras upplevelse om att vara isolerad. Det fanns patienter som uppskattade att ha eget rum, bättre integritet o sömn. Medan andra patienter bara hade negativa erfarenheter om isoleringen, kände sig smutsig o oren, att mer besök kunde lindra tristess. resultaten visade att bla det behövs mer frekventa besök av vårdpersonal och uppmuntra anhöriga att besöka alla tider på dygnet
Medel
2001, Newton, J.T. Constable,D. Senior, V. Storbritannien
Patients ‘perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients
Syftet med denna studie är ett första försök att dokumentera patienternas föreställning/uppfattning att vara infekterade med MRSA och deras erfarenhet att vara isolerade.
19 individer som tillfrågades att delta i denna studie, gick med på att delta. Deltagarna var 12 kvinnor och 7 män i åldrarna 44–87 år. med en medelålder på 67 år. Deltagarna var alla infekterade med MRSA och vårdades isolerat 3–77 dagar. De exkluderade patienter som var djupt deprimerade eller oförmögna att kommunicera. de hade varit isolerade mellan 3–77 dagar.
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som spelades in
Patienterna visade sig ha en oklar uppfattning på vad MRSA var, och upplevde inte heller att infektionen påverkade deras liv särskilt mycket. Hälften av deltagarna tog ändå MRSA som att det var allvarligt. Väldigt få av deltagarna förstod varför de var isolerade. Det fanns för lite bevis/evidens för att isoleringen skulle ha en skadlig psykisk påverkan. Patienter som är infekterade med MRSA verkade ha lite kunskap om deras tillstånd och om det nödvändiga med isolerings vård. Patienter upplevde lite kontakt med personal som kom endast då det var något medicinskt eller något omvårdnadsrelaterat.
Hög
År
Författare
Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
1998. Oldman, T. Storbritannien
Infection control. Isolated cases.
Syftet med studien vara att undersöka patienters och sköterskors uppfattning av upplevelsen av isoleringen
5 patienter och 5 sköterskor Att utforska patienters och deras sjuksköterskors uppfattning av upplevelser kring isolering.
kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer Kvalitativ metod Urval: 19 patienter, 12 kvinnor och sju män mellan 44–87 år som varit isolerade mellan tre till 77 dagar. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer med ljudinspelning.
Analys: Innehållsanalys.
I resultatet framkom det tre teman. Ensamhet och stigmatisering av att vara isolerad, enformighet och problematik i och med kontroll vid isolering och tid för reflektion. Alla patienter med MRSA förutom en uttryckte en önskan av att se och höra andra människor omkring.
Medel
2002. Pike, J,H. McLean Canada
Ethical Concerns in isolating patients with methicillin resistant staphylococcus aureus on the
rehabilitation Ward: A case report
Att med hjälp av en fallberättelse uppvisa etiska dilemman som kommer i konflikt när en patient som ska rehabiliteras har MRSA.
Urval En 49 årig man som fått stroke och som isolerats under sin rehabilitering
kvalitativ fall rapports studie. Datainsamling skedde med Genomgång av journaler samt intervju med patienten.
Det framkom avvikelser och patienten med MRSA upplevde att hans autonomi hade begränsats pga. isoleringen
Medel
År
Författare
Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
2009 Skyman, E., Sjöström, HT. Hellström, L. Sverige
Patients`experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated
Syftet är att få kunskap om patienters upplevelser som smittats av MRSA på sjukhuset och därefter blivit isolerade på infektionsavdelning.
Sex patienter i åldrarna 35–76 år ingick i studien, två kvinnor och 4 män. De hade blivit smittade av MRSA på Sahlgrenska sjukhuset och vårdats isolerat i minst en vecka.
Kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna spelades in och analyserades.
Patienterna kände sig kränkta för att ha smittats med MRSA på sjukhuset och även om patienterna accepterade att bli isolerade för att inte sprida infektionen vidare så upplevdes isoleringen som traumatisk. Patienter upplevde att de inte fick information om MRSA, inte heller att de fick rehabilitering på samma villkor som andra. Patienter upplevde även att vårdpersonal visade på negativ attityd
Hög
1999 Ward, D Storbritannien
Infection control: reducing the psychological effects of isolation
syftet med studien var att undersöka patienter med negativa upplevelser från isolering och vad de kände vad som skulle kunna minska deras negativa upplevelse
21 patienter som vårdisolerats och 5 st med negativa upplevelser av isoleringen genomgick intervjuer
kvalitativ Patienter med MRSA upplevde att det fanns brist på kommunikation och information, att upplevelsen påverkades av rummets utformning, att besök hade stor betydelse, det fanns både positiva o negativa upplevelser
Medel
2012 Webber,K.L Macpherson, S. Meagher,A. Hutchinson,S. Lewis,B. Canada
The Impact of Strict Isolation on MRSA Positive Patients:An Action-Based Study Undertaken in a Rehabilitation Center
Syftet med denna studie var att söka inblickar från rehabilitering av patienter med MRSA, för att bättre förstå deras erfarenhet av MRSA och strikt isolering
9 inneliggande patienter med MRSA deltog i intervjuer och 4 patienter i en uppföljningsgrupp. ålder på patienterna var 30–70 år
Kvalitativ ansats med explorativ design och semistrukturerade intervjuer som spelades in
Det visade sig att patienter med MRSA upplevde isoleringen som negativ, att möjlighet till rehabilitering påverkades negativt, de kände sig stigmatiserade, ensamma och oroliga. Vissa patienter upplevde det som positivt att ha ett eget rum. Patienterna uppgav att de kände det viktigt med att kunna interagera socialt varje dag, upplevde det förvirrande då vårdpersonal inte följde isolerings rutiner. Patienter kände de saknade information om isolering. Fyra handlingsplaner för att förbättra vården för isolerade visar resultatet.
Hög
Bilaga 3: Mall för Kvalitetsgranskning SBU
