E n t i d n i n g f r å n P r i n f o C o m m u n i C a t i o n g r o u P

Gamification säljer Louise Stigell skapar kundengagemang med spelifiering

4trender att ha koll på

WebbstrateGi – din kompass i den digitala djungeln

Gör Webben mobil med responsiv design

Nr 22012

SvErigE

Alingsås BlowUp Verkstadsgatan 4 0322-194 02Anderstorp Prinfo Anderstorp Allégatan 47 0371-58 89 00Bollebygd Alfredssons Communication Rinnavägen 17 033-29 00 90Bollnäs Prinfo I&N Skidvägen 5 0278-63 65 00Gävle PCG Gävle Drottninggatan 34 026-420 68 00Jönköping Kommunikationsbyrån Vinna Brunnsgatan 24 036-30 51 20Kalmar Prinfo Bergs Dagövägen 1 0480-515 60Malmö Prinfo Grafiskt Center Stortorget 8 (Lejonetpassagen) 040-650 97 00Malmö PCG Malmö Stortorget 8 (Lejonetpassagen) 040-650 97 13Oskarshamn Prinfo Bergs Varvsgatan 14 0491-76 96 50Stockholm Pluto Stockholm Gamla Brogatan 34 08-33 53 70Stockholm PCG Stockholm Holländargatan 21A 08-441 86 80Stockholm PCG Ray Östgötagatan 67 070-728 28 22Sundsvall Accidens Östra Långgatan 3 060-64 70 70Tranås Tranås Tryck & Media Vasagatan 1 0140-38 55 60Vetlanda Prinfo Bergs Östra Nygatan 19 0383-56 61 00Virserum Prinfo Bergs Verkstadsgatan 3 0495-24 94 80Vårgårda Prinfo Vårgårda Parkgatan 16 0322-66 70 60Vårgårda Studio´81 Parkgatan 16 0322-64 40 80Växjö Prinfo Bergs Kungsgatan 6 B 0470-57 13 10Ystad Prinfo Ystad Stallgatan 4-8 0411-736 10Örebro Prinfo Welins Dialoggatan 10 019-25 44 00Österlen Prinfo Österlen Lindhagagatan 8 0414-146 00

norgE

Bergen PCG Bergen Skuteviksboder 17 +47 92 43 43 00Brønnøysund Prinfo Rønnes Havnegata 32 +47 75 00 91 50Haugesund DHR Reklamebyrå Oasen Storsenter 3 etg. Austbøveien 16 +47 52 84 54 84Haugesund Nils Sund Trykkeri Fjellveien 1A +47 52 70 33 70Horten Prinfo Unique Bromsveien 5 +47 33 02 01 00Kongsberg Prinfo Vanberg Myntgaten 9 +47 32 72 51 50Larvik Prinfo Unique Borgejordet 21 +47 33 13 22 00Mosjøen Prinfo Rønnes Kirkegata 22 +47 75 17 53 00Nordfjordeid InMedia Øyane 11 +47 57 88 56 80Oslo PCG Oslo Sagveien 21A +47 22 38 70 50Rosendal Prinfo Media Kyrkjevegen 50 +47 53 47 02 40Sandvika Prinfo Profflink Hamang Terrasse 55 +47 67 55 03 92Sofiemyr Prinfo Kolbotn Sofiemyrveien 4 +47 66 89 29 80Stjørdal Reklamehuset Teglgaten 5 +47 92 62 93 97Stord Ibox Reklamebyrå Bjellandsvegen 92 +47 53 45 67 50Ølen Grafisk Idé Sentrum +47 53 76 60 80

danmark, finland & lEttland

Helsingfors Kaktus Sjömansgatan 26 +358 9 681 18 20Köpenhamn Integral Bredgade 20 +45 33 11 26 00Riga Balthaus Poligrafija Lauvas street 9 +371 67 28 38 39

Det är vi som skickar ut tidningen:

Välkommen till prinfo communication group

Hos oss finner du specialister och generalister som tillsammans skapar helhetslösningar inom marknadskommunikation, från strategi till produktion. Vår arbetsmodell utgår från en kompetent kundansvarig/projektledare som tar ansvar för hela processen.

Vi finns nära dig. Vi förbättrar dina affärer.

HuvudkontorPrinfo Communication GroupHolländargatan 21A111 60 Stockholm

tel +46 8 441 86 91

www.pcgnordic.sewww.prinfo.se

anSVarig utgiVareAnders AvenbergPrinfo Communication Group

reDaktÖrerKarina PerssonParasto Sazvar

SkribenterPer Torberger, One Man ShowTorger Bjørnstad, Reklamehuset

aDJohan Lionell, PCG Raymond Sweden

omSlagfotoMattias Lindbäck

trYckwww.lekatryck.se

papperFrån AntalisOmslag: Galerie Art Silk, 250 gInlaga: Edixion, 150 g

Prinfo Communication Magazineär en klimatkompenserad tidning.Klimatkompensationen görstillsammans med pappersgrossistenAntalis, och innebär att vi betalaren extra avgift baserad på mängdenkoldioxid som producerats vidtillverkningen och transporten avpapperet i tidningen. Läs mer om klimatkompensationen påwww.antalis.se

E n t i d n i n g f r å n P r i n f o C o m m u n i C a t i o n g r o u P

– S i D 3 –

Reklambyrånätverket PCG har som ambition att vara ledande inom marknadskommunikation i Norden. Tillsammans med våra kunder bidrar vi varje dag till att skapa varaktiga värden. Med lokal förankring och med ett integrerat kompetensnätverk, är vi din bästa partner, oavsett vilken bransch eller del av Norden som är din marknad.

Du hittar våra PCG-kontor i stor-städer som Köpenhamn, Stockholm, Malmö, Oslo och Bergen men även i några mindre som Jönköping, Gävle, Nordfjordeid, Haugesund och Stjørdal.

Läs mer om vårt reklambyrånätverkwww.pcgnordic.se

Prinfo Communication Group är Nordens största nätverk av kommuni-kationsbyråer. Vi kan hjälpa dig med hela ditt marknadsföringsbehov och vi behärskar alla typer av produktioner, både inom tryck och digitalt. Flertalet av våra kunder är i dag mellanstora företag som täcker delar eller hela sitt marknadsföringsbehov via oss.

Vi finns där du finns – och där dina kunder finns.

För mer information besökwww.prinfo.se

Stockholm, 2012 Tänk om.Hur skulle det vara om du hade en riktigt kompetent vän på jobbet?

En klippa som är där när du behöver men annars är osynlig. En som kan stimulera dig med erfarenheter från andra branscher och andra miljöer. En som uppriktigt hyllar dina bra idéer och förkastar de halvbra. En som tillsammans med dig jobbar fram marknads- och kommunikationstrategier som gör ditt företag till vinnare.

Tänk om du hade en tänkare i din närhet som tänker en extra gång då du själv är stressad och inte hinner. Tänk om du hade en sådan omtänksam vän som kan dig och ditt företag?

Tänk om du skulle finna en sådan vän bland våra PCG-konsulter?

Tänk om du skulle prova…

Prinfo Communication Group i samarbete med

Anders AvenbergVD prinfo communication group

SKÖNT ATT JOBBA DAG FAST MAN JOBBAR NATT.

Att jobba i skogen, på vägen eller att bärga bilar kräver att du ser och syns ordentligt. Många av dina arbetspass avverkas säkert i mörker och på svårframkomliga vägar. Då krävs det ljus som du kan lita på. Tack vare teknik i den absoluta framkanten

gör Hella ditt arbets pass både säkrare och enklare. På hella.se hittar du våra extraljus, varningsljus och arbetsbelys ningar. Då kommer du snart att förstå hur skönt det känns att jobba dag fast du jobbar natt.

4 trender att ha koll på ........................................................................................ 8-10De finns där hela tiden, i stort och smått – trenderna. Ibland blir de en fluga – du vet, som ”internet” – ibland sträcker de sig över decennier. Här är fyra trender vi tycker att du bör ha lite koll på. För att de kommer att påverka ditt företag och för att de borde påverka din marknadsföring.

Webb eller webb? ........................................................................................................12-13Nu går annonsintäkterna för pappersmedierna ned. Alla ska ut på webben. Men varför når några framgång på webben medan det står still för andra?

Marknadschefens nemesis nummer ett ................................................................ 16-17Hur man än gör, har man rumpan bak. Även om ditt företag skulle rädda världen från en ebola-panepidemi, skulle det finnas någon som tyckte att det var fel. Vi har samlat några exempel.

Spelifiering engagerar ......................................................................................... 18-20Titta på datorspelen. Fundera på varför folk lägger timmar, dagar och veckor på att spela. Kopiera de anledningarna och använd dem i ditt företags verksamhet. Så fungerar spelifiering, väldigt komprimerat.

Hackit lockar hemmakockar................................................................................ 22-23Med en kampanj enkom i sociala medier har entreprenören Vegard Ertvaag fått en bra start på försäljningen av sin matlagningsprodukt Hackit.

Dialogen som inte dog .......................................................................................... 26-28Det har tystnat i de sociala medierna. Eller? Nja, kanske har det snarare tystnat OM de sociala medierna. Men under ytan puttrar det desto mer. Responsiv webb ................................................................................................... 32-33Responsiv webbdesign är ett av inneorden just nu. Men vad är det? Hur gör man? Och behöver du göra det över huvud taget?

innehållP r i n f o C o m m u n i C a t i o n m a g a z i n E

6

22

26

– S i D 5 –

32

12

18

8

Nr 22012

Usch, plask, brrr … Men det finns kläder också för de mörka höstdagar då himlens alla kranar öppnas för fullt. Här är kLäDeRna som ser till att du håller dig toRR och vaRM, utan att förpassas till dagisgårdens modenivå.

klädsamt för torrbollar

2 4 7 9

5

6

8

10

1 3

– S i D 6 –

1: Sydväst, Grundéns, Sandhamn Sydväst 21, orange, 325 kr 2: Regnrock, Grundéns, Nordan Rock 45, orange, 499 kr3: Sydväst, Grundéns, Sandhamn Sydväst 21, gul, 325 kr4: Regnrock, Grundéns, Atlas Jacka 182, gul, 625 kr5: Stövlar, Lacoste, Raincourt 2, navy, 1.199 kr 6: Stövlar, Stutterheim, Ravlunda, svart, 1.400 kr7: Regnrock, Tretorn, Mist jacket, svart, 2.000 kr8: Stövlar, Juicy Couture, Manni, navy, 1.049 kr9: Regnrock, Grundéns, Nordan Rock 83, orange, 565 kr10: Paraply, Twilfit, Blå randigt, 99 kr11: Regnrock, Stutterheim, Arholma, grön, 3.495 kr12: Galoscher, Swims, Classic, orange, 695 kr13: Galoscher, Swims, Classic, grön, 695 kr14: Regnrock, Tretorn, Metro Raincoat, vit, 2.800 kr15: Regnrock, Stutterheim, Arholma, svart, 3.495 kr16: Stövlar, Aigle, Parcours Bottilon, brun, 1.199 kr17: Stövlar, Tretorn, Sofiero, grön, 559 kr18: Regnrock, Tretorn, Sub Raincoat, vit, 1.300 kr

Inköpsställen: www.tretorn.com, www.brandos.sewww.grafford.se, www.stutterheim.se, www.grundens.se

11 14 15 18

12 13 16 17

à

– S i D 6 – – S i D 7 –

Före sommaren var bildtjänsten PinteReSt högsta mode: alla skulle plötsligt samla på bilder.

Pinterest är bara ett symtom på en underliggande trend. intresset för bildkommunikation ökar och det är en trend med flera år på nacken.

Här är fyra tyDLiga trender som kommer att påverka marknadsföring under år framöver. värda att fundera över och inlemma i marknadsplanen?

trender att ha koll på

Foto: Johnér

– S i D 8 –

I sporten har det varit en självklarhet, på företagen en växande verksamhet: att mäta prestationer och resultat på olika sätt.

Några exempel är mobilappar som Nike Plus, som låter användaren mäta sin löpning på olika sätt, och Sleep Cycle, som både registre-

rar sömnens faser och fungerar som en väckarklocka.

Trenden får bränsle av en teknikutveckling, som har gjort

allehanda mätverktyg tillgäng-liga för en rimlig penning. Smarta mobiltelefoner är viktiga bärare av dessa möjligheter, tack vare gps, klocka, gyro och andra finesser. En an-nan tydlig mätmiljö är gymmet, där vi i dag kan hålla koll på tid och fart, men också förbrän-ning (BÅDE kalorier och

watt!) och puls. Det finns också en hel

rörelse för folk som ägnar sig åt att mäta sin vardag –

Quantified self.Tidningen Economist skriver

om fenomenet att mäta olika aspek-ter av sitt liv. I artikeln The quantified

self - Counting every moment berättas om både självmätare och mer organiserade försök att mäta människors liv. För enskilda individer handlar det ofta om att förbättra sitt eget liv – till exempel att få bättre sömn – medan de mer kol-lektiva försöken många gånger används för att

kartlägga sjukdomar, reaktioner på medicin och liknande. Mätningarna ger resultat. Economist berättar till exempel att kartläggning av mig-ränpatienter har visat att personer med svindel som ett migränsymptom får värre biverkningar av en viss medicin än andra.

I USA har hela denna våg av mätande gett upphov till mängder med nystartade företag som utvecklar utrustning och metoder för mät-ning, berättar Economist.

Människors intresse för att kartlägga sitt liv och sina beteenden är intressant för många fler än företag inom vården. Ett företag som tar fram vettiga, relevanta applikationer och verktyg för att mäta sin vardag, kan både få entusias-tiska anhängare och viktig information som kan leda till produkt- eller marknadsföringsutveckling.

Ett bra exempel på hur mätning kan fung-era som marknadsföring är förstås Nike Plus. Appen fick i sig väldigt stor uppmärksamhet när den lanserades genom att folk spred sina löp-ningsresultat med appens hjälp i sociala medier.

Ett annat lyckat exempel är Fords miljöapp, som visade bilförarens bränsleförbrukning under körning. Appen fick stort genomslag men också vissa oönskade effekter. Den ledde till att människor slutade stanna vid rödljus, eftersom det skulle innebära större bränsleförbrukning – en konsekvens Ford själva knappast hade förutsett.

En vardag På millimEtErn

Webben översvämmas av bilder: från snabba klick till proffsigt kom-

ponerade verk från både amatörer och yrkesfolk.Digitala bilder är billiga, lätta att publi-

cera och lätta att sprida. Och tack vare mobil-kameror gör människor det i större utsträckning än någonsin tidigare.

Sociala tjänster som Flickr, Picasa, Facebook, Twitter, bloggar och forum som Fotosidan.se är vanliga platser för publiceringen.

På sista tiden har dock Pinterest varit den tjänst som mer än andra bidragit till att bilder publiceras, syns och sprids vidare. Tjänsten har haft en otrolig tillväxt på kort tid, och även om tillväxttakten och snacket om tjänsten verkar ha minskat, är det fortfarande mängder av männis-kor som använder den.

John Vachalek, vd på marknadsföringsbyrån Webolutions, beskriver i byråns blogg (http://bit.ly/MIK7Gj) trenden som att bilder som tidigare har använts för att komplettera en text, i dag själva står för en större del av kommunikationen.

Han lyfter fram tre bevis för bildtrenden:

1. Informationsgrafik får allt större utrymme.2. Bilder och film delas mest i sociala medier.3. Pinterests snabba tillväxt.

Vachalek listar ett antal olika, möjliga skäl till förändringen mot en mer bildfokuserad kom-munikation. Bland annat mindre formellt skri-vande – att fler än två generationer hunnit växa upp med tv och vant sig vid bilder på ett annat sätt och behovet av snabb, kortfattad kommunikation.

Pinterest har redan blivit lite av en favorit hos en del marknadsförare. Ett bra exempel är musikfestivalen Way Out West, som publicerade bildrebusar som berättade vilka artister som kommer till festivalen. Bit för bit lades pusslet, och människor kunde gissa vem artisten var.

John Vachalek tipsar marknadsförare om att börja fundera på hur det egna företaget kan presenteras i bilder. Hur kan ditt företag berätta i bilder och film, istället för bara i text?

trender att ha koll på

– S i D 8 – – S i D 9 –

BildEr På allt, alla, övErallt

Redan 2009 skrev marknadsföringskonsulten Rohit Bhargava på Ogilvy om en ny yrkesroll som skulle komma att bli nödvändig i framtiden – innehållskuratorn, eller ”the content curator”. Bakgrunden är den sanslösa tillväxten av material som skapas på internet – inom några år, skrev Bhargava, kom-mer mängden information på webben att fördubblas varje 72:a timme.

Med en sådan tillväxt blir sökalgorit-mer och aggregeringssajter – som Google, Digg, Reddit med flera – alltför trubbiga instrument för den vanliga människan att navigera informationshavet. Vilket skapar behov av personer som sorterar och värderar information och sedan presenterar den i hanterliga paket för slutanvändaren. Som en slags digitala bibliotekarier, recensenter och forskare i ett.

Sant är att det i dag finns en hel del människor som aktivt ”kurerar” informationen på webben,

även om det sker frivilligt och på fritiden. Väljer du rätt personer att följa på till exempel Twitter eller Facebook, eller läser rätt blogg, kan du få

nyheter inom ditt område serverade helt gratis.

Intresset för content curation

ökar stadigt. I dag är det ett etablerat begrepp,

som seglat upp.Ett företag kan leta upp och samla

intressant innehåll och presentera för sina anhängare, istället för att skapa nytt material internt hela tiden. Du kan låta din hemsida, din FB-sida, ditt twitter-flöde eller blogg fungera som en tratt där dina kunder och intressenter hittar relevant information från ditt verksamhetsområde.

Effekten blir både fler besök och återkom-mande besökare på din plattform, och möjlig-heten till ett ökat förtroende för ditt varumärke. Genom att frikostigt dela med sig av informa-tion och kunskap, blir du en tilltrodd auktoritet och hamnar högt i folks medvetande.

ContEnt Curation – Samla oCh välja ut innEhåll3

– S i D 1 0 –

”Prediktiv dataanalys” – hur bra ligger den frasen i munnen? Känns det krångligt, är det dags att smörja upp munlädret, för du lär få nytta av den inom kort.

Prediktiv dataanalys lyftes fram som en växande trend av tidningen Marketing Week i april i år (http://bit.ly/TgaE1k). Vad det handlar om är att försöka sia om framtiden genom att samla in uppgifter om och analysera tidigare beteende. Predikativ dataanalys räknas in som en del av det som ofta kallas Big Data, där också ”data mining” ingår. Prediktiv analys har länge använts inom mängder med verksamheter för att förutspå framtiden.

Enligt Marketing Week öppnar prediktiv dataanalys möjligheten för företag att skära i marknadsföringskostnader och öka effekten av sin marknadsföring. Det som krävs är att företa-get har samlat in kvalitetsdata om sina kunder, användare eller målgrupp, data som sedan kan analyseras för att förutspå hur framtida beteen-den kommer att se ut.

Prediktiv analys kan användas för att hitta gemensamma nämnare hos kunder med ett visst beteende. Marketing Week berättar till exempel

om en elleverantör som försökt ringa in vilka kunder som är mest benägna att byta leveran-tör. Genom att identifiera dessa kunder, kan företaget sedan agera proaktivt för att behålla kunden.

Ser du en möjlighet med analysen och vill använda den, krävs först att du har några data att analysera. Kanske finns de redan i ditt CRM-system, kanske kan du hitta dem i Google Analytics eller någon annanstans?

Finns inga data är det hög tid att börja samla in dem. Automatisk insamling via olika mätverktyg fungerar i vissa fall, men det kan också vara en idé att prata med dina anställda. En erfaren medarbetares kunskap om typiska kundbeteenden kan mycket väl vara början på en systematisk effektivisering av hela din organisation.

mEd datorn Som SPåkula

”vad det handlar om är att försöka sia om framtiden, genom att samla in uppgifter

om och analysera tidigare beteende.”

– S i D 1 0 –

T h e n o n s T o p c o l l e c T i o n / s e e m o r e a T w w w . l a p p s e T . s e

B e s ö k o s s ä v e n p å : f a c e B o o k . c o m / l a p p s e T s w e d e n

– S i D 1 2 –

Webb eller Webb?

vi hämtar information och knuffas in och ut ur sociala medier, och njuter av det! näringsliv och organisationer slår glatt fast att de är en del av informationsflödet – men är de det?

dEt var Ett tag SEdan, men inte så många år sedan vi blev imponerade av grann-pojken som klarade av att göra en hemsida, eller kollegan som hade varit inne på webben och kollat vädret på Hawaii. Vi betraktade internet som en kul ”borde ha”-sak, men få trodde att nätet skulle ändra informationsflödet så radikalt och på så kort tid.

Nu sjunker annonsintäkterna för pappers-media, resebyråer stänger och konsumentmäs-sor ger upp. Vad är det som händer?

– Se på det som att det öppnar sig en värld av möjligheter. På båda sidor om bordet. Både för de som vill dela sin information, och de som söker information, säger mats Bjørnstad på PCG Interactive i Oslo.

dEt handlar om PEngarInternet är inte längre ett ”mysmedium”, utan en tydlig effektiviseringskanal. Rätt använt kommer det leda till en effektivisering av organisationen där förtjänsterna blir bättre genom att man kan ge bra erbjudanden.

– Det handlar om att tjäna eller spara pengar, säger Mats Bjørnstad. Då kan det inte vara en slump vilken struktur du väljer, och hur du framstår. Internet är en fantastisk kanal full av möjligheter, menar han.

trE huvudfaktorErVarför lyckas vissa bättre än andra, även om det handlar om ganska likartade tjänster eller produkter? Vad är receptet på succé och hur hittar man det?

Det måste finnas en tydlig strategi med planerna.

Företaget måste definiera sina mål och vilja ta en position, och förmågan att kunna genomföra planerna dagligen måste finnas. Alla kan planera, men planer måste bygga på en strategi som organisationen kan stå för.Och det måste finnas någon som blir utsedd som ansvarig.

Planer som inte är konkreta är inte prio-riterade eftersom de kan ändras hela tiden, säger Mats Bjørnstad.

Text: Max RodellFoto: Johnér

– S i D 1 2 – – S i D 1 3 –

Planer prioriteras inte när de bara står skrivna på papper utan att ha implementerats i orga-nisationen via en ledning och anställda med förmågan att vilja genomföra dem.

fram i ljuSEtDet är viktigt att vilja ligga i täten eftersom den som hamnar efter i slutändan kommer att få släpa sig fram, dag för dag.

Det är en viktig utgångspunkt för att ha en säker position på marknaden, men eftersom positioner snabbt kan förändras ska man inte känna sig alltför säker.

Tänk bara på ett varumärke som Kodak. De var på toppen när den branta nedgången plötsligt kom.

– Den viktigaste anledningen till succé är förmågan att genomföra. Jag har sett alldeles för många webbsatsningar som är halvvägs, saknar viktigt innehåll, eller har gammalt och slitet material, säger Bjørnstad.

Ansvaret måste göras tydligt och det an-svaret måste tas, men det måste finnas i hela organisationen.

– Webben är här och nu! Det hjälper inte att skjuta upp det till nästa dag. Förmågan att på daglig basis genomföra det planerade är självförstärkande och kan inte kopieras av dina konkurrenter, säger Bjørnstad.

Bra nog EllEr…I många företag är den största faran bristande förmåga att erkänna när något inte fungerar. Varningslamporna måste lysa när man hör

”det är bra nog”, eller om planer man kommit överens om inte blir genomförda.

– Man måste kunna ta ansvar genom att korrigera eller ändra kurs. Planer är bra men kom ihåg att när de är spikade är bara en liten del av jobbet gjort, avslutar Bjørnstad i PCG Interactive.

vändEr ryggEn till PaPPErStorannonsörer över hela världen säger tack och farväl till tryckta medier. Många menar att en bra hemsida med kompletterande annonsering på nätet är den rätta vägen att gå.

På webbsidor

som vg.no, finn.no och startsiden.no hittar

vi människor med rätt tänk. Även om vi fortfarande bedriver masskommunikation så jobbar vi nu mer målinriktat, säger en marknadschef som vi pratade med.

Konkurransen från internet, nya tv-kanaler och sociala medier gör att traditionella mark-nadsföringskanaler som tidningar är mindre slagkraftiga än tidigare.

Siffrornas talan är tydlig. Vrider vi klock-an 15 år tillbaka kunde man nå ut till hälften av befolkningen genom att annonsera i de två största tabloidtidningarna. I dag träffar de inte mer än en fjärdedel!

Siffror från Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) visar att dagspressen förlorade 10 procent, eller ca 171 miljoner SEK i reklamomsättning under andra kvartalet jämfört med siffrorna från samma period i fjol. Det är dramatiskt, för samtidigt växer in-ternet och TV med respektive ca 115 miljoner SEK och 57 miljoner SEK.

– Vi måste annonsera smartare genom att spetsa budskap och placering riktade mot vår målgrupp, menar marknadschefen som inte vill avslöja sitt namn eftersom omläggningen ska överraska konkurrenterna.

faCEBook är intE att lyCkaSTidigare talade vi om nya medier – nu lever vi integrerat med sociala medier. Aktivt deltagande och innehåll är de två avgörande faktorerna för att lyckas.

– Alla kan lägga upp en Facebook-sida men utan aktiv användning skapar den inget intresse. Den är bara irriterande för den som råkar stöta på den. Vi måste därför tänka bredare om vi vill satsa på sociala medier, och det är nödvändigt för att lyckas med en total webb-satsning, säger kjetil Edsberg Bingen. Han är front end developer, ung och ambitiös, med detta i ryggraden.

– När vi bygger en sida nu är sociala medier alltid en naturlig del av strategin. Lika självklar som att vi optimerar mot sökmotorer, säger Bingen.

tänk multifunktionTidigare var tillgång till en dator en förutsätt-ning för att använda webben.

– Användningen har blivit mycket bredare och interaktionsdesignen helt avgörande för att lyckas. Informationen ska även kunna hämtas på läsplatta och smartphones.

Administratörer ska ha åtkomst både från PC, läsplatta och telefon. Sociala medier handlar om att vara aktiv – hela tiden, menar Kjetil Edsberg Bingen i PCG Interactive.

Kjetil Edsberg Bingen, PCG Interactive.

Mats Bjørnstad, PCG Interactive

... Jag har sett alldeles för många webbsatsningar som är halvvägs, saknar

viktigt innehåll, eller har gammalt och slitet

material.

– S i D 1 4 –

dE Som Blir mEdlEmmar hos oss blir även våra ambassadörer. Säljare om du vill, för-klarar Jorunn Foss på Skullerud Sport Senter. Innehållet ska vara nyttigt och engagerande.

Konkurrensen bland gymmen i Oslo är stenhård. Skullerud är inget undantag, men de lever gott på det och levererar goda resultat år efter år. Men de är fullt medvetna om faran i att tillfreds luta sig tillbaka och slappna av. – Vi tänker på konkurransen och på medlem-marnas bästa varje dag. Webben är en viktig kanal och vi har en medveten och tydlig stra-tegi för satsingen, säger hon.

– Involvera. Det är mitt sätt att driva business på. Medlemmarna här ska inte bara trivas utan ska bli både hörda och känna sig som en del av familjen.

Det är nog den viktigaste orsaken till att många färre slutar att träna på Skullerud än vad som är vanligt i branschen.

Såg möjlighEtEn tidigtSkullerud Sports Senter har använt webben som en huvudkanal sedan tillgängligheten och hastigheten på internet blev acceptabel ur användarsynpunkt. Sedan dess har de satsat och gradvis utvidgat satsningen.

– Vi är på väg, men flera saker återstår. Det är en fortlöpande dialog med vår leverantör och vi har nyligen gjort ändringar som redan lett till flera klick och ”likes” på Facebook. Det är en tydlig konsekvens, säger hon.

Skullerud Sport Senter anser sociala medier vara helt avgörande i sin dialog med kun-derna. De lägger ut artiklar och tips som delas av väldigt många och det blir en ömsesidig kontakt med kunden som är avgörande.

– Medlemmarna – våra vänner – och konkurrenterna ger oss mycket ros för vår satsning på internet. Det är stimulerande och visar att vi är på rätt väg. Nu ska vi utvidga och bredda oss. Vi diskuterar hela tiden om vad som är bra och vad som är mindre bra, förklarar Jorunn Foss.

Klubbens egna cykelklubb har sitt eget utrymme på webben,”Cykelklubben”.

– Vi har duktiga tränare och medlemmar här som även får bra resultat i motionslopp. Medlemmarna orienterar sig på webben där de hittar allt från bilder från gemensamma turer som årets cykeltur till Italien, deltagande i lopp, träningsdagbok, bilder, videosnuttar och naturligtvis planer.

”Cykelklubben” - Skullerud Sportsklubb har även sitt eget medlemskap i Norges idrottsförbund för de som inte vill vara med i traditionella idrottslag. Skullerud Sport Senter är huvudsponsor för Skullerud Sportsklubb.

Jorunn Foss är en tävlingsmänniska. Det gäller allt hon sysslar med, även ekonomi.

– Centret ska drivas väl. Det är min egen tävling, säger hon. Bakom henne hänger diplom med toppbetyg från soliditetsmätningar som bevis på att hon lyckats.

– Webbstrategin är oerhört viktig eftersom den hjälper mig att nå mina mål, säger hon.

– Satsningen är del i att säkra framtiden. Men bara om vi är skärpta och tänker på att involvera medlemmarna hela tiden. Det är jag säker på, avslutar Jorunn Foss.

”Webben är vår kanal för att involvera”

Text: Torger BjørnstadFoto: Johnér & Torger Bjørnstad

Jorunn Foss

– För oss betyder det mycket mer än en traditionell webbsida som försäljningskanal, säger JoRUnn FoSS på Skullerud Sport Senter. vi är inte helt i mål än, men följer en strategi och närmar oss hela tiden.

– S i D 1 4 –

Just nu kan du köpa bilder från våra skandinaviska kollektioner i den minsta filstorleken från 650 kr. Ta del av erbjudandet i sin helhet och villkoren på johner.se

Specialpris på bilder – anpassade för webben

John Doe W

orldwide A

B. Foto: Jakob Fridholm

/Johnér Bildbyrå A

B

”Webben är vår kanal för att involvera”

Hur man än gör, har man rumpan bak. För marknadsföraren innebär det att allt – allt – kan tolkas negativt.

göra någon sur. Få någon att hitta sandkornet i caesarsalladen. vi gav oss på Jakt efter felfinnarna

– de som aLLtiD lyckas hitta något fel i allt bra.

– S i D 1 6 –

Urklipp: Per Torberger

felfinnarna – marknadsförarens nemesis nummer ett

– S i D 1 6 – – S i D 1 7 –

– S i D 1 8 –

SpelifierinG

monoPol ger inga djupare kunskaper, men det är en början. Och till skillnad från de flesta böcker om ekonomi är det kul att spela Monopol. Det är socialt, ger hela tiden återkoppling, och om du spelar mycket kommer du stadigt att bli bättre.

Dessa egenskaper är inte typiska för just Monopol – de är gemensamma för de flesta roliga spel. Egenskaperna är delar av det som kallas speldynamik, vilket i sin tur är grunden för det som kallas gamification, eller ”spelifie-ring” på svenska.

Spelifiering handlar om att lyfta ut spelens egenskaper och att använda speldynamik i an-dra sammanhang än i spel. Genom att skapa en upplevelse som liknar ett spels, går det att öka intresse och engagemang hos användarna.

Ett välkänt exempel är träningsappen Nike Plus, som låter löpare mäta sina prestationer och tävla mot både sig själva och andra.

I dag används spelifiering på en mängd olika områden. Ett viktigt sådant är utbild-ning, där det finns många som talar sig varma för och testar olika sätt att använda spelteori för att förbättra studenternas resultat.

Ett annat område där spelifiering växer kallas enterprise gamification – spelifiering av företag. Det handlar om att använda speldyna-mik för att uppmuntra och förbättra dialogen med kunder och personal.

Spelifiering blir också allt vanligare i marknadsföring och reklam. I en tid när människor gör sitt bästa för att inte ta till sig reklambudskap och där produkter och tjänster

börjar likna varandra till förväxlingsgrad, används spelifiering för att engagera, skapa intresse och lägga till ett mer-värde för målgruppen.

louiSE StigEll, speldesigner, skribent och grundare av speli-fieringsföretaget Pergate, lyfter fram just engagemanget som poängen med att spelifiera.

– Spel engagerar männis-kor. De berör oss och gör oss delaktiga. Ofta fungerar vi som människor bättre i spel än i verkligheten, vi känner oss mer kompetenta och får bättre självförtroende i spe-len, säger hon.

Där ligger potentialen i spelifiering.

– Vad är det som gör att människor kan lägga 20 tim-mar i veckan på att spela World of Warcraft, samtidigt som vi har ett heltidsjobb? Hur kan vi använda de här mekanismerna i verkligheten för att få samma effekter?

– spela dig till kundens hjärta

Foto: Mattias Lindbäck

om du vill du ge någon en grundläggande kurs

i ekonomi – lyckas du bäst genom att ge dem en

bok att läsa eller genom att spela MonoPoL ?

För alla som sysslar med spelifiering är svaret uppenbart.

– S i D 1 8 – – S i D 1 9 –

Art directorn och speldesignern johan mogren, som startat spelifieringsbyrån Playable, betonar å sin sida att spelifiering inte behöver handla om att göra vardagen till ett spel.

– Det handlar om att använda speldesign och speltänk i ett sammanhang som inte är ett spel. Det handlar om att designa och utveckla pro-dukten för att skapa engagemang hos använda-ren. Och engagemangsskapande är just vad bra speldesign handlar om, säger han och forsätter:

– Ett exempel just nu är Skandiabanken, som skapat ett slags ekonomi-statistik-verktyg och integrerat det i sin internetbank. Tydlig feedback är lätt att reagera på och skapar engagemang. Man får känslan av att man kanske kan lira sin ekonomi, klart lojalitetsskapande om det är bra gjort.

malin Ströman, projektledare på SVT:s barnwebb – Barnkanalen.se och Bolibompa.se – arbetade tidigt med spelifiering på Stardoll.se, en webbcommunity riktad mot barn och ungdomar som hon var med och skapade.

– Vi hade samma problem som alla andra, att få användarna att komma tillbaka och vilja betala för tjänsterna. De metoder vi använde var klumpiga, så jag började fundera på hur man skulle kunna göra detta på ett bättre sätt, och så att det var frivilligt för användarna, säger hon.

De testade olika metoder med blandat resultat, men det var först när hon såg hur Facebook-spelet Farmville fungerade som hon insåg hur det skulle göras.

– Sedan dess plockar jag alltid fram min verktygslåda med olika ”triggers” och funderar på hur de kan användas, när jag jobbar med en webbsida, säger hon.

mEn vad är då dEnna SPEldynamik som ska användas?

– För mig handlar det om två nyckelfaktorer, säger Louise Stigell. Dels är det återkopplingen på det vi gör. I spel får vi återkoppling på allt vi gör – det måste vi få, annars är det ett dåligt spel. Men hur ser det ut i verkligheten?

– Dels finns det något du blir bättre på i spel.

Du lär dig något när du spelar, vilket egentligen är det som är roligt med spelandet. Att lära sig är lustfyllt och spelets egentliga belöning.

Lärandet i all ära – den vanligaste typen av spelmekanik som används i dag är olika typer av märken, priser och topplistor. Lokaliserings-appen Foursquare är en föregångare inom just detta. När appens användare loggar in på olika platser, tilldelas de olika märken och titlar och hamnar på topplistor.

Sedan Foursquare lanserades har allt fler börjat dela ut märken för mer eller mindre krävande uppgifter – till mångas irritation. För samtidigt som spelifieringsvågen sprider sig över världen, blir kritiken mot den här typen av spelifiering allt starkare.

– Märken och poäng syns mest och är enklast att förstå – därför har de blivit så populära. Men när de finns överallt, blir alla system likadana. Den kritikvåg som finns mot spelifiering just nu beror på att många har trott att bara du läg-ger poäng på något, så kommer det att fungera, säger Malin Ströman och fortsätter:

– Det stämmer inte, det är mycket svårare än så. Det går att lägga poäng och märken på allt, men det är mer spännande att försöka hitta nå-gonting folk verkligen går igång på. Belöningen är sällan att få poäng, det handlar oftare om att få dela med sig, att vara godhjärtad eller att få vara med och skapa någonting.

En av dE SkarPaStE kritikErna av den märkes- och topplistefixerade delen av spelifieringsvärlden är Sebastian Deterding. Han forskar kring spelifiering och menar att märken och ”leaderbords” inte är lösningen. Ett spel är inte roligt för att du får poäng, säger han – i så fall skulle de roligaste spelen vara de som ger mest poäng. Han hävdar istället att spel är roliga för att de utmanar dig, för att de ger dig utma-ningar du kan klara av och för att du kan bli bättre och bättre och klara svårare och svårare utmaningar.

Louise Stigell håller med.– Det roligaste med spelifiering är psykologin

bakom. Vad är det som får oss att engagera oss?, säger hon.

Det är till och med så illa att märken och poäng kan förstöra spelet helt.

– Det är yttre belöningar, som kan förstöra effekten av inre belöningar som tillfredsstäl-lelse i att utföra en uppgift. Yttre belöningar kan göra att vi känner oss mutade, eller att vi börjar fundera över om en uppoffring är värd att göra jämfört med den belöning den kommer att ge, säger hon.

Hon berättar om ett forskningsprojekt där två grupper fick sitta och rita. Den ena gruppen fick belöningar för att de ritade, den andra fick ingenting. Båda grupper var lika engagerade i ritandet – ända tills belöningarna togs bort. Då tappade personerna i den grupp som tidigare fått belöningar intresset för ritandet.

I gruppen som inte fått några belöningar alls höll intresset i sig.

Louise StigellPERGATE

Spel engagerar människor. De berör oss och gör oss delaktiga. ofta fungerar vi som människor bättre i spel än i verkligheten, vi känner oss mer kompetenta och får bättre självförtroende i spelen, säger hon.

Johan MogrenPLAYABLE

– S i D 2 0 –

Louise Stigell berättar att man i spelifieringsvärlden pratar om fyra olika typer av belöningar:

• status• access/tillgång till något• makt• saker

Dessa är värdefulla i fallande ordning – status är mest värdefullt. Saker som prylar, pengar, lotter, presentkort och annat, är det minst effek-tiva sättet att belöna spelare med – men sam-tidigt det absolut vanligaste i spelifiering. Ett misstag, enligt Stigell, som poängterar att de tre första belöningarna inte bara har högre verk-ningsgrad utan också kan vara gratis att dela ut.

Johan Mogren ger exempel på sätt att speli-fiera där ”saker” inte behövs som belöningar.

– Det kan vara kollektivt problemlösande, är spelarna för eller emot varandra, går det att bygga lag? Samlande är också en stark speldel som ligger djupt begravd inom oss – det kan vara ting, poäng eller rankning, till exempel. Tid är också ett element man kan arbeta med för att hålla spelarens intresse vid liv, säger han.

riChard BartlE är forskare och har grävt ner sig i textrollspel. Utifrån sin forskning har han delat upp spelare i fyra olika typer (se bild) med olika mål med sitt spelande. Socializers är den största gruppen och spelar främst för att umgås med andra. Explorers är näst största gruppen och gillar att upptäcka. Achievers vill vara först, bäst och vackrast, medan Killers i första hand är ute för att vinna.

– De flesta spelare har drag av alla grupper, precis som många spel kan innehålla sådant som är intressant

för alla grupper. Det viktiga med Bartles uppdelning är att du kommer förbi att tänka i termer av ålder och kön

– det finns inga killspel eller tjejspel, säger Louise Stigell.

Bartles uppdelning gör det också lättare att hitta metoder för att speli-

fiera sina produkter eller tjänster. När någon säger ”spel”, är det lätt att fastna i tanken på vinst eller seger. Med Bartles uppdelning blir

det tydligt att andra dimensioner ofta är vikti-gare än just dessa.

Den som själv vill spelifiera ska börja med att fundera över vilka beteenden man vill uppmuntra hos sina användare, tycker Johan Mogren. Här har Malin Ströman exempel från olika försök på Stardoll. Det kan bli rätt, det kan bli fel. ”Starpointing” var ett system som gick fel.

– På Stardoll byggde vi ett system där använ-darna fick poäng för kommentarer de skrev på sajten. Det fick snabbt namnet ”starpointing” – användarna skrev meningslösa kommentarer, ofta bara ordet ”starpointing”, enbart för att få poäng. Det skrevs tusentals kommentarer om dagen, berättar Malin Ströman.

– Bra resultat fick vi däremot när vi började ge poäng för att man tittade på någon annans rum och gav rummet en stjärna. Det ledde till att den som fått stjärnan, ofta besökte givarens rum. Det triggade ett bra beteende – Stardoll bygger på att man ska se och gärna kommen-tera varandras skapelser, säger hon.

Malin Ströman har lärt sig spelifiering genom att testa, om och om igen, på Stardoll. Hon har länge haft ett intresse för att använda lekformat i andra sammanhang än spel – redan på 90-talet satt hon och utvecklade spelvärldar för utbildningsändamål.

I dag är spelifiering ett självklart inslag i hen-nes arbetsprocess – hon undersöker möjligheten att använda speldynamik i alla webbprojekt hon arbetar med. Det skulle fler kunna göra, tror hon.

– Inom e-handel går det att göra många saker som liknar det vi gjorde på Stardoll, tror jag. Och frequent flyer-program och liknande klubbar är spelsystem som det skulle gå att göra mycket mer av. Systemen finns, det enda du behöver göra är att bygga små applikationer för att till exempel dela med sig av informationen som finns i systemen, säger hon.

har du intE Malin Strömans erfarenhet, kan det vara en bra idé att anlita någon utom-stående för att hjälpa till i projektet. Louise Stigell föreslår att man anlitar en speldesigner för att ta fram upplägget.

– Det är någon som vet vad som ligger bakom poäng och leaderboards och har djupare insikt i vad som gör ett bra spel. I vissa fall kan-ske en viss spelmekanik fungerar, i andra inte – en speldesigner har bättre kunskap om detta.

Både Mogren och Stigell betonar också långsiktighet. Testa, gör om, testa igen är den process som krävs för att hitta fram till en bra, långsiktigt fungerande spelifieringsstruktur – något Stardoll är ett bra exempel på.

– Sedan kan man börja i liten skala. En mindre, yttre belöning kan vara ett sätt att smyga igång den inre processen hos mottagarna, så att de är öppna för mer avancerade saker senare, säger Johan Mogren.

Louise Stigell lyfter fram ömsesidigheten i ett lyckat spelifieringsprojekt:

– Vill du bygga något hållbart och bra, be-höver du fundera på vad du kan ge användaren som denne vinner på, men som du själv också vinner på. Lyckas du med det, har det potential att bli kul och lönsamt.

Malin StrömanSVT

– S i D 2 0 –

– S i D 2 2 –

matlaGninG i sociala medier – en hit för vegard ertvaag

– S i D 2 2 – – S i D 2 3 –

matlaGninG i sociala medier – en hit för vegard ertvaag

’Lansera min matlagnings-produkt i sociala medier’ – det var entreprenören vegaRD eRtvaagS uppdrag till reklambyrån PCg Bergen. nu börjar resultaten av ett grundligt arbete att synas.

vEgard Ertvaag har alltid gillat att laga mat. Genom åren har det blivit många köttfärsrätter – en favorit hos familjen. Men efter att ha fördelat klumparna av köttfärs i stekpannan med hjälp av stekspaden lite för många gånger, bestämde sig Vegard för att hitta en smartare lösning på denna enformiga syssla. Och när han hade hittat den lösningen, insåg han att det borde vara fler än han som skulle kunna ha nytta av den. Att hans idé skulle kunna bli en säljbar produkt.

Sagt och gjort. Resultatet blev Hackit, en smart produkt som gör att du snabbt och enkelt får ut färsen i pannan.

Men så långt kommen började Ertvaag fundera på hur hans Hackit skulle hitta fram till kunden. Ingen kände ju till produkten. Hur skulle han marknadsföra sin produkt? Hur skulle han få folk att köpa Hackit i webbutiken?

– Vi hade kommit till en fas då det var naturligt att börja tänka på reklam och mark-nadsföring. Produkten var klar, men försälj-ningen hade inte startat ännu, berättar Vegard Ertvaag.

Vegard Ertvaag kontaktade reklambyrån PCG Bergen. Då hade han redan bestämt att Hackit i första hand skulle marknadsföras i sociala medier.

– Sociala medier är en bra motor för att nå ut till många till rätt modesta kostnader. Reklam i tidningar, tv och annat är dyrt och har kort livslängd. I sociala medier lever det längre och kan byggas vidare på – därför är

det en bra plats att marknadsföra sig på, säger Vegard Ertvaag.

dEt uPPdrag han gav PCG Bergen hade målet att skapa försälj-ning i webbutiken och att etablera en varumärkes-identitet för Hackit. För byråns del innebar det arbete med konceptutveckling, positio-nering, strategisk planering, lanserings-aktiviteter, annonser, Facebook och mycket annat.

– PCG Bergen har en väldigt grundlig metod i sju steg, som börjar med analys och strategiutveckling.

När Vegard Ertvaag kom till oss hade han bland annat ingen produkthistoria, ingen varumärkesidentitet och ingen positionerings-plan för Hackit, berättar Eva Olsvold, byrå-chef på PCG Bergen.

Strategin skulle besvara ett antal frågor. Hur kan man skapa ett fysiskt behov av Hackit? Ett psykologiskt behov? Vilka mediekanaler skulle de använda, och hur skulle de få målgruppen att hitta fram till dessa kanaler?

– Tillsammans med kunden arbetade vi fram en strategi. Bland annat definierade vi målgrupp, vi tittade på hur vi kunde arbeta för att tydliggöra ett nytt behov för människor och berätta hur detta behov kan tillgodoses. Hackit skulle göra det snabbare, enklare och roligare att laga ännu bättre mat, berättar Eva Olsvold.

– Målgruppen blev helt enkelt ”männis-kor som gillar att laga mat”. Det psykologiska behovet ville vi skapa med en humoristisk 3D-film som vi publicerade på Youtube. Historien byggdes upp kring Hackit som det nya, innovativa köksredskapet som vinner över stekspaden i kampen om köket. Facebook blev platsen för att skapa det fysiska behovet med hjälp av produkthistoria, bilder, inlägg och

kommentarer från använ-dare. På Youtube talar vi om det mer emotionellt, på Facebook och sajten bevisar vi fysiskt att produkten håller vad den

lovar, säger Eva Olsvold.

i dag har haCkit genomfört en mängd mark-

nadsföringsaktiviteter. En re-klamfilm, annonser, nyhetsbrev och

pressmeddelanden. Amatörfilmer visar hur Hackit fungerar och hur effektiv den är, dessa filmer publiceras på FB-sidan tillsammans med nyheter och kommentarer från använ-dare. En ambassadör är stjärnkocken Erling Sundal, som bidrar till att väcka intresse och garantera produktens effektivitet.

Resultaten av aktiviteterna har inte låtit vänta på sig.

– Det vi ser nu är att många som har köpt Hackit går in och trycker gilla på FB-sidan. Därför har vi kunnat börja fråga om deras erfarenheter. Det är väldigt kul – Hackit är gjord för att hacka grönsaker och köttfärs, men användarna hittar hela tiden nya an-vändningsområden för produkten, säger Eva Olsvold.

Och Vegard Ertvaag är nöjd med utveck-lingen.

– Jag har fått en väldigt bra Facebook-sida som hela tiden får nya följare och fler kom-mentarer. Det är ett bra sätt att nå ut till folk. Vi har sålt en del och har bra erfarenheter av vår användning av sociala medier, säger han.

Nu ser Ertvaag fram emot jul.– Vi har som mål att sälja 10 000 produk-

ter under detta första år. Och vi hoppas att många kommer att välja Hackit som julklapp i år, säger han.

Se filmen på youtube www.hackit.nowww.facebook.com/hackit.no HackitNorway

Hjemmelaget lasagne 500 gr kjøttdeig½ stk finhakket løk 1 boks grovhakkede tomater1 ss tomatpurre1 ts timianSalt, pepperLasagneplaterRevet Jarlsberg

Sauce bèchamel - hvit saus:1 ss margarin2 ss hvetemel5 dl melkSalt, pepper og muskatnøtt2 ss parmesan

Tilberedning:Stek kjøttdeig og bruk Hackit for beste mulig resultat. Fres løken sammen med kjøttedeigen og ha i tomatene, tomatpureen og smak til med salt, pepper og timian. Sett ned varmen og la det surre 5–10 min – gjerne mens du lager hvit saus.

Smelt margarin i en gryte og ha i hve-temel. Spe med melk, litt om gangen til sausen har passe tykkelse. Smak til med pepper, salt, revet muskatnøtt og parmesan.

Smør en ildfast form, ha i lagvis oste-saus, plater, kjøttblanding, ostesaus og tilslutt revet ost på toppen.Stekes på 200 grader, midterste rille til osten er begynt å bli brun. La den «hvile» noen minutter før servering.Serveres med varme baguetter, salat og god frisk dressing.

Taco’s All’a HackitTil 4 personer: 500 gr kjøttdeig2 fedd finhakket kvitløk1 ts paprikapulver 1 ts spisskummen 2 ts salt 1 ts chilipulver eller kajennepepper 1 ts malt koriander

Tomatsalsa: 3 tomater 1 løk 1 fedd hvitløk 1/2 ts salt Saft fra én lime 1 ss hakket frisk koriander

Guacamole:2 modne avokadoer 1/2 finhakket løk 2 ss finhakket frisk koriander 1/2 ts salt Saften fra én lime

Tilberedning: Hakk opp tomatene og løk i små biter iblandet finhakket hvitløk. Dynkes i saft fra delte Lime og finhakket kori-ander. Sett i kjøleskap!Del avokadoene og fjern steinen. Skrap ut kjøttet med en teskje og legg det over i en bolle med litt flat bunn. Press over saften av en lime over avokadokjøttet slik at det ikke misfarges. Tilsett resten av ingredi-ensene og hakk blandingen sam-men med Hackit da det skal være litt klumper i hjemmelaget guacamole. Settes i kjølseskapet også.

Ha kjøttdeigen i stekepannen og hakk den opp ved hjelp av Hackit, da blir kjøttet jevnt stekt og saften beholdt i sammen med smaken i kjøttet.Bland i de forskjellige krydderne og krydre etter egen smak. Lag en salat av ishavsalat og mais. Ha klar revet ost og rømme.Varm tacoskjell og Bon Appetit!!

Asiatisk kyllinggryte med karriris

1 pk kyllingfarse3 ss olivenolje2 stk finhakket kvitløk1 stk finhakket løk2 stk gulrøtter i skiver200 gr sopp i skiver2 stk tomater i terninger1 bx kokosmelk5 dl kyllingbuljongSalt og kajennepepper Tilberedning: Kok risen med litt karri i vannet.Stek kyllingfarsen i oljen og hakk den opp med Hackiten så en får fine biter. Stek til det blir gylden og ha så i kvitløk, løk, gulrøtter og sopp. Fres dette sammen og ha så over kokos-melken og kyllingbuljongen. Kok opp og la det småkoke i ca 10 min. Smak til med salt og kajennepepper. Kokkens tips: Smak gjerne suppen til med limesaft og frisk koriander.

Riktig tilberedelse gir saftig og smakfulle retter Her noen av rettene du kan lage ved hjelp av Hackit!

Nyhet! Det beste produktet siden ostehøvelen

Byrå

: PCG

Ber

gen

Hackit er en mester i å hakke kjøttdeig og annen mat. Maten er ferdig hakket på et blunk og du får mat med bedre smak og konsistens når Hackit gjør jobben.

För den som bor i ett land där många har tillgång till internet – som i de nordiska länderna – är det lätt att glömma att många faktiskt inte har det. Till och med i Europa är det uppemot 40 procent av invånarna som inte är internetanvändare.

Efter flera år av ökande antal besökare, har första halvåret 2012 börjat svagare för de norska biograferna. Både antalet sålda biljetter och reklaminvesteringarna ökade för norsk bio under 2010 och 2011, men i år ser tillväxten alltså ut att bromsa in.

Enligt Capa Kinoreklame, Norges största reklamför-medlare till biograferna, ser andra halvåret 2012 ut att bli bättre än första, och de räknar med att hamna på samma nivå totalt 2012, som de gjorde 2011.

källa: Kampanje

svaGt första halvår för norsk bioreklam

alla har ju internet …

– S i D 2 4 –

Nor

dam

erik

a

Internetanvändare i VärldenKälla: Internet World Stats

Oce

anie

n/A

ust

rali

en67

,5 %

Eu

rop

a61

,3 %

Lat

inam

erik

a / K

arib

ien

39,5

%

Mel

lers

ta Ö

ster

n35

,6 %

Vär

lden

i ge

nom

snit

t32

,7 %

Asi

en26

,2 %

Afr

ika

13,5

%

78,6

%

kort sagtNyheter i korthet

PCG-byrån Ray har producerat en ny broschyr för lekplats-leverantören Lappsets två mer exklusiva kollektioner Neo och Nonstop. I den nya broschyren får produkterna ta mer plats och en mer exklusiv känsla.

– Vi fokuserar på design, den höga kvaliteten samt att produk-terna är lokalt producerade från Lappsets egen hemort Enköping, berättar Johan Lionell, AD på Ray. Broschyrer-na har tagits fram tillsammans med fotograf Charlie Drevstam.

Säljande broschyr från barnens bästa vän

Tillsammans med Nordens ledande utbildare inom marknadskommunikation, Berghs School of Communication i Sverige och Westerdals School of Communication i Norge, lanserar Prinfo Communication Group PCG Academy.

Femton kandidater från både Norge och Sverige kommer att få genomgå en utmanande och inspirerande årslång utbildning inom marknadskommunikation, som hålls både på norska och svenska.

Varje PCG-bolag får nominera upp till två deltagare per år. Sammansättningen av gruppen är viktig för dynamiken i gruppen varför de överlåter åt Berghs och Westerdals att helt sköta antagningen.

 “Syftet är att höja vår kompetens och utveckla och fördjupa vår gemensamma samarbetsförmåga, något som i sin tur kommer att bidra till att göra oss till Nordens ledande aktör inom modern marknadskommunikation”, berättar Anders Avenberg, VD för Prinfo Communication Group.

PCG Academy

– S i D 2 4 – – S i D 2 5 –

Organisationen Sveriges Annonsörer har under-sökt svenskarnas inställning till reklam. Svaret är ”allt mer negativ”. Skillnaden mellan årets un-dersökning och en liknande gjord 2005, visar att svenskarna tycker tycker allt sämre om reklam.

Anders Ericsson, vd för Sveriges Annonsörer, ser inte reklamens utförande som förklaring till den negativa trenden.

– Nja, vi har knappast blivit sämre på att producera reklam i det här landet. Däremot har det blivit betydligt svårare att skapa reklam i ett allt mer fragmentiserat medielandskap. Samma budget som tidigare ska nu täcka in flera medie-kanaler, och kampanjtiderna blir allt kortare. Bra reklam är i dag en mycket svårare ekvation än tidigare, säger han i ett pressmeddelande.

svenskarna allt mer trötta på reklam

pcG berGen hjälper manchester Uniteds skandinaviska fans

Smidig årsredovisning på surfplattan

Mer än 7 av 10 företag med fler än tio anställda har tillgång till mobilt bredband. Det är mer än en för-dubbling på fem år: 2006 var det bara 30 procent av samma företag som hade mobilt bredband.

Källa: .SE

mobilt bredband poppis på svenska företaG

Vid valet 2007 kom sju kvinnor in i den 23 personer starka kommunstyrelsen i Øygarden utanför Bergen i Norge. 2011 tog 12 kvinnor plats i styrelsen – en ökning på över 70 procent. Resultatet blev att Øygarden, som varit en av de kommuner med lägst andel kvinnor i styrelsen, plötsligt blev bäst

i Norge med 52 procent kvinnor i styrelsen.Det storslagna resultatet kom efter ett flera år långt arbete för att öka kvinnorepresenta-tionen i kommunen.

PCG Bergen var delaktiga i arbetet med projektet Skyltfönster för kvinnor i lokalpoliti-ken, och arbetade bland annat med strategi, marknadsföringsmaterial och i sociala me-dier som Facebook och Twitter.

I Oygarden kommun tar kvinnorna täten i norsk lokalpolitik

Engelska fotbollslaget Manchester United har supporters över hela världen – inte minst i Skandinavien. Den skandinaviska grenen av deras supporterklubb har hela 43 000 medlemmar – bra många fler än den genomsnittliga lokala idrottsklubben.

PCG Bergen har, i samarbete med Espen Devold på PCG-byrån DHR, genomfört ett omfattande projekt med målet att ta fram en generell, strategisk handlingsplan för åren fram till 2017.

Sänkta kostnader, mindre miljöpåverkan, in-teraktion och större tydlighet. Det är några av fördelarna med att ha sin årsredovisning som applikation för surfplatta, som Ipad. Det hävdar Carl-Johan Walleby på PCG Stockholm, en reklambyrå med lång erfarenhet av att arbeta med finansiell information som nu kompletterar sitt erbjudande med Ipad-lösningar.

– Morgondagens årsredovisningar och kvartalsrapporter kan ta användarna till helt nya dimensioner, med mer information och fler kommentarer kring de redovisade siffrorna, säger han, och fortsätter: – Vissa bolag satsar på att göra

en mer utförlig bakvagn, för att underlätta för sina analytiker. Andra bolag ser en Ipad-lösning som en ny kanal för marknadsföring och varumärkesbygge.

Viktigt i just PCG Stockholms erbjudande är att det handlar om en app – inte en pdf-version av den tryckta rapporten. – Tittar du på Financial Times och andra som lyckats på surfplatta, är det just detta som skiljer ut dem. De gör en app och utnyttjar verkligen de möjligheter som tekniken erbjuder fullt ut, säger Carl-Johan Walleby.

Intrum Justitia är tidigt ute med en Ipad-lösning för sin årsredovisning.

Nr 22012

paUs i sociala medier

– bara att gilla läget

– S i D 2 6 –

Hajpen kring de sociala medierna och företagens möjligheter har närmast dött på senare tid. visst snackas det fortfarande, men det är MäRkBaRt tyStaRe än för ett år sedan.vi frågade en av

Sveriges mest erfarna och kunniga inom marknadsföring och sociala medier, DeePeD niCLaS StRanDH, om vad som händer.

Foto: Johnér

– S i D 2 6 – – S i D 2 7 –

dödEn för traditionell reklam. Döden för gammelmedier. Döden för … ja, i princip allt som inte var sociala medier.

Så har det i de mest högljudda fallen låtit kring möjligheterna i sociala medier de senaste åren. Sociala webbplattformar som Facebook, Twitter, Linkedin, Youtube, bloggnätverk, bild-delningssidor och annat har hyllats som platt-formar för konsumentens återerövring av det allmänna rummet, som plattformar för eget skapande och spridning av nyheter, berät-telser och kritik som massmedier och företag tidigare haft monopol på.

Men konsumenterna har inte varit ensamma på plattformarna. De har haft sällskap av företag, organisationer och myndigheter som mött människor och kunder i dessa neutrala miljöer. Något som människor uppskattar – många gånger har det uppstått dialog mellan företag och kunder, människor har fått jobb på nya sätt och företag har fått värdefull infor-mation och idéer kring hur de kan utveckla sin verksamhet.

Men allt är inte guld och gröna skogar. Berusade av hajpen har många företag skaffat sig konton och anhängarsidor (fan pages) på olika plattformar. I många fall har det inte blivit mer än så. Det är lätt att hitta företags-konton på Twitter som senast uppdaterats i mars 2012, dessförinnan i början av december 2011. På Facebook ekar det samtidigt tomt på många företags anhängarsidor.

Vad hände egentligen? Blev de sociala me-dierna bara en kortlivad fluga och inte alls den revolutionerande kraft de utmålats som?

dEEPEd niClaS Strandh på företaget Deeped Digital PR är en av Sveriges mest erfarna konsulter inom marknadsföring i sociala medier. Han håller delvis med om att det lugnat ner sig i de sociala medierna, men tror inte att det beror på att intresset verkligen har minskat.

– Det vi ser nu är snarare en ”inandning”, något som sker i varje större teknik- och paradigmskifte. Efter en period av kraftigt intresse, minskar pratet om ett fenomen under en tid. Det kan upplevas som ett bakslag, men handlar snarare om att det nu är dags sätta saker i rullning, att sluta prata och diskutera hur man ska göra och istället verkligen få saker att börja hända.

Han ser också en tydlig trend att många vill säga ”haha, det funkade inte” – precis som många sa om webben efter Boo.com.

– Det stämmer inte den här gången heller. Det är istället så att antalet anhängare stadigt ökar för en del av de företag jag arbetar med. De som vågar öppna upp och säga ”prata, och vi lyssnar”, får också fler som faktiskt pratar med dem.

Hur långt skulle du säga att utvecklingen inom sociala medier egentligen har kom-mit i dag?

– Om vi jämför det med en människas livstid, skulle jag säga att utvecklingen kring sociala medier snart börjar förskolan. En del kan redan läsa och räkna, men den stora massan kan det inte, om vi talar om företag.

– Där vi är i dag är att spridandet av evangeliet börjar vara över. De flesta före-tagsledare börjar se att sociala medier måste vara en del i marknadsmixen. Sedan skiftar åsikterna kring om det är en viktig del i mixen eller bara ett komplement.

Hur lång tid kommer det att ta innan de sociala medierna mognat?

– Det kommer att ta många år, mycket blod och mycket tandagnisslan innan utvecklingen har mognat. Precis som det gjort för webben.

– De företag som jobbar med sociala me-dier strukturerat är fortfarande tidiga använ-dare. Men väldigt många företag planerar att börja göra det, åtminstone på tre års sikt.

– Det är så processerna går. Att förändra ett kommunikationssätt, eller ett paradigm, tar lång tid. Även om vi gärna skulle vilja att det var annorlunda.

Sociala medier är inte enkelt, varken att finnas i eller att få ut någon mätbar effekt ifrån. vilken nytta finns egentligen för företagen att finnas där?

– Det tar i dag lite längre tid att förstärka kundrelationen än det gjorde förr – det hand-lar inte längre om att smacka upp splashar.

– Nyttan i sociala medier ligger i att du har konsumenten där. Att du har människor som faktiskt gillar vad du gör, människor som du kan ha en dialog med.

Dialogen är ett ständigt återkommande begrepp när man pratar om sociala medier. Men vad är egentligen poängen med att ha en dialog?

– Från företagets sida handlar det om att be-rätta en historia, om att skapa en känsla kring produkten och om att ge mig som konsument en bild av varför den här produkten finns och varför jag ska bry mig.

– Det kan du göra genom att presentera de som arbetar på företaget. Vem är Kalle som står och lagar tv:n i vår verkstad, vem är Lisa som är forskare och tar fram den här dam-bindan? Vad gör att de lever och gillar den här produkten? Vad har de för kunskap kring detta? Självklart med utgångspunkt i konsu-menternas perspektiv – vad vill de veta? Vad tycker de är intressant?

– Med det som utgångspunkt får du ett stort material att ösa ur, kunskap som inte alla har. För mig som konsument skapar det ett mervärde, jag blir smartare när jag lär mig mer. Det kommer att leda till att jag börjar älska produkten.

älska produkten – det låter starkt. Hur fungerar det – och varför är det viktigt?

– Den som ger mig kunskap som jag får nytta av, den gillar jag mer. Berättar du något för mig som jag kan föra vidare till mina vänner och verka smart, då kommer jag gilla dig bättre.

– Men det är också så att jag vill tycka bra om saker. Jag vill känna förtroende, trygghet och värde i det jag väljer. Det kan du bara åstadkomma genom att finnas där och berätta om produkterna.

– Vi vill veta vad vi köper. Varför har den här kommit till? Är det säkert? Vet de vad de håller på med? Allt sådant gör att vi blir mer trygga i att köpa produkten. Kunskap om produkten ökar förtroendet.

vad ska jag prata om då?

– Prata om saker som intresserar din mål-grupp. Säljer du konferenser, tala om ledar-skap också. Säljer du bilar, prata om kromade detaljer och bilsemestrar.

– Och våga vara nördig gentemot din egen produkt – då visar du att du är passione-rad, att du gillar din produkt och att du kan mycket om den. Det öppnar upp för andra att också gilla produkten – din passion skapar intresse och nyfikenhet.

– Kom ihåg att det handlar om att berätta en historia, en historia baserad på fakta, men som ska skapa känslomässiga kopplingar. Därför är det smart att arbeta med bilder, både fotografier och att skriva i bilder.

”Det vi ser nu är snarare

en ”inandning”, något som sker

i varje större teknik- och

paradigmskifte.”

Hur börjar jag då?

– Jag tycker att man ska börja med att fundera på vem vårt företag skulle vara, om det var en person. Hur skulle du vilja att kunderna upp-levde den personen?

– I nästa steg – vad står vårt varumärke för? Vilken kunskap vill vi förmedla? Varför arbetar vi med detta företag, vad är det vi vill uppnå? Hur kommer vi fram till de produkter vi har?

– Och, viktigt: det ska vara en människa som har en produkt – det ska inte vara produkten själv som pratar i de sociala medierna.

Men allvarligt talat – funkar det inte lika bra att bara berätta när man har nya produkter på sin företagssida på FB?

– Det funkar möjligen för den som redan har ett starkt varumärke. Men om du berättar om dina produkter med samma passion som ligger bakom framtagandet eller urvalet av dem, så kommer det att intressera fler.

– Men allt du gör påverkar ditt varumärke. Vill du stärka det, måste du arbeta med det.

Så vad är det företagen gör fel? varför har de så svårt att få till det i sociala medier?

– Alltför många företag har lyssnat på oss sociala medieexperter, sedan har de gått och försökt få till detta internt på samma sätt som en marknadsavdelning. Det har lett till att de försöker att skjuta ut meddelanden i sociala medier, precis som de är vana vid på betald reklamplats. De har inte sökt dialog.

– Men marknadsföringstänkandet måste revideras utifrån hur medierna förändras.

vad är felet egentligen?

– Problemet ligger i ett felslut i tänkandet. Många tänker att ”alla människor finns i sociala medier, finns vi också där kommer människor själv-klart att vilja prata med oss”. Men så är det inte – det är lika svårt att få folk att prata med en i sociala medier som det är på andra ställen. – Och många företag beter sig också väldigt konstigt i sociala medier. Många sidor på Face-book är idag inget annat än anslagstavlor där fö-retagen sätter upp lappar med meddelanden till sina kunder. Det är samma beteende som om

du skulle ha en butik där personalen inte pratar med kunderna, utan bara sätter upp skyltar. De svarar inte ens på tilltal.

– Det skulle vi aldrig kunna tänka oss i en butik. Konstigt nog verkar det inte vara ett pro-blem i sociala medier.

Hur borde företagen göra för att lyckas bättre i de sociala medierna?

– Till att börja med måste sociala medier läggas till i den grundläggande kommunikationsstra-tegin. Man måste gå ifrån att se dem som ett komplement till att se dem som en huvudkanal, en kanal som är dialoginriktad.

– En annan viktig fråga gäller vem som äger ansvaret för dialogen. Det blev tydligt nyligen, där ett företag som har en tydligt etisk prägel avslöjades bryta mot arbetslagar och annat i sina personalinstruktioner. När det kom ut började det diskuteras bland annat på företa-gets egen Facebook-sida – men ingen i företaget deltog i diskussionen, ingen från företaget fanns på plats.

Rent praktiskt – hur går man tillväga?

– Till att börja med ska man ändra så att alla i företaget är delägare i kunddialogen. Först och främst ska alla ha tillåtelse att prata med kun-den och ha möjlighet att göra det. Det innebär både kunskap om hur du pratar, tiden att göra det och verktygen som behövs.

– Istället för att ha en person, Kalle, som tar hand om diskussionen i sociala medier, kan Kalle förmedla diskussionen. När det dyker upp en fråga ska Kalle veta vem hen ska vända sig till, vem som kan skriva ett svar på frågan. Och då ska ledningen ha sagt att ”när Kalle kommer med en fråga, så ska ni göra det som krävs”.

– Men det här är något som är extremt svårt att få igenom på företag.

varför är det så svårt att få igenom dessa förändringar på företagen?

– För att ledningen inte har sagt att ”detta är ett viktigt medium, ett medium du kommer att mätas på, det blir en parameter på hur bra du gör ditt jobb”. I företag där lönen är beroende på arbetsresultatet – något som är fallet på många företag jag jobbat med – måste ansvaret bli en av de faktorer som ingår i arbetsuppgifterna och ligger till grund för lönen.

om man ändå vill försöka att förbättra sitt utfall i sociala medier – hur tycker du att man ska gå till väga?

– Bli relevanta. Ha till exempel en vettig kund-tjänstfunktion, ge människor möjligheten att komma med idéer och synpunkter.

– Kundsupportavdelningen kommer att bli en viktig del i detta. Det är en del av företaget som är naturligt intressant för kunderna, till skillnad från marknadsavdelningen.

– Det är också så att när du börjar lyssna på dina kunder, börjar du förstå mer om hur de fungerar. Det i sin tur kan sedan användas till att öka din försäljning.

”alltför många företag har lyssnat på oss sociala medieexperter, sedan har de gått och försökt få till detta internt på samma sätt som en marknads-avdelning.”

Deeped niclas Strandh

– S i D 2 8 –

– S i D 2 8 –

Vad händer om Vi inVesterar i att

utVeckla Våra chefer och

de slutar?

Vad händer om Vi inte gör det

och de stannar?

chefs- och ledarutbildningar som utvecklar företag. www.mgruppen.se

mgruppen erbjuder utvecklingsprogram för chefer och ledare på alla nivåer inom företag och organisationer som vill utvecklas och förbättras.

för mer information besök www.mgruppen.se

ekonomichefen

Vd:n

– S i D 3 0 –

– allt hängEr Samman, säger Natale Hugvik. Det gäller även design, marknadsföring och arkitektur.

Vi sitter på Café Laundromat. Äter ciabatta och dricker te. Caféet har blivit polulärt efter-som de har lyckats att balansera det genuina från 70-talet med dagens trendiga, kreativa och lite våldsamma idéer.

De laminerade borden är som vi har sett dem på bilder från tidigt 70-tal. De är smarta med två utdragbara klaffar och en liten låda för bestick och sådana saker. Stolarna, och för den sakens skull resten av interiören, matchar även de, de laminerade bordens tidsperiod.

I rummet bredvid är det en tvättstuga och ett bibliotek med 4000 titlar. Allt, och inget, passar ihop. Och det finns inget bättre ställe att äta lunch på medan du tvättar dina kläder än här!

för allaS BäSta– Jag gillar när de kombinerar design med funk-tion. Det kan vara modernt, funkis, eller tradi-tionsrikt. Här på Café Laundromat är ingenting en slump. Allt hänger ihop, säger Natale.

Utanför, på andra sidan rondellen där spår-vagnen nyss tjutande passerade, ligger Bislett stadion. En nostalgisk punkt i Oslos stadsbild. Byggt 1917 där det tidigare låg ett tegelbruk. En stolt olympiastadion vintern 1952. Och här blev skridskolegenderna dyrkade, friidrottsrekorden slagna och fotbollsspelarna beundrade och bejublade. Till sist var den så sliten av allt jubel och slitage att något behövde göras för att rädda stoltheten.

– De valde förnuftet. Ingen modern idrotts-koloss skulle ha passat in här. Stadion är nämligen en del av själva livet här. Allt passade

ihop, det var bara det att den var nersliten. Oslo kommun byggde en ny, samma storlek, samma färger och samma form, fast modern. Vi kan nästan se hur byggnaderna runt om ler nöjt.

När den öppnade på nytt i 2005 var de olympiska ringarna på plats vid maratonpor-ten. De från 1952, och den långt mer moderna statyn som hyllar löpardrottingen och medmän-niskan Grete Waitz.

– Allting hänger ihop. Det är så jag vill att det ska vara, upprepar Natale.

SPännviddNatale Hugvik kommer från en annan värld. En värld som heter Vestli och som ligger högst upp i Groruddalen. Det har inte alltid haft det bästa ryktet men är nu ett av de mest populära stäl-lena att bo på tillsammans med människor från olika kulturer. Natale kallar det sin barndoms oas.

– Här växte jag upp och saknade inget. Nu bor hon på Frogner.

– Det är helt skilda egenskaper på olika stäl-len i staden. Det finns olika kulturer och spän-nande möjligheter för arkitektur. Det ger staden och livsmiljön en spännvidd. Allt hänger ihop, upprepar hon ännu en gång.

SkaPadE rEaktionErNär Natale Hugvik skickade sin jobbansökan till PCG, så skickade hon den i ett kassaskåp. Så värdefull menar hon att hon är.

Förvisso var det i leksaksformat, men det säger mycket om hennes kreativitet och förmåga att genomföra saker. Något allt fler kunder sät-ter stort värde på.

Spårvagnen åker neröver theresegatan. i rondellen vid Bislett ger hjulen ifrån sig ett skärande tjut. Miljövänlig – och miljöfiende samtidigt, tänker jag.

Text: Torger Bjørnstad Foto: Lene Stamnes Sandaunet

fick möjliGheten – tog den!

– S i D 3 0 – – S i D 3 1 –

Natale ville bli industridesigner och började på Arkitekt- och designhögskolan. Först grund-kurs i arkitektur och designhistoria, sedan industridesign eftersom den utbildningen är produktrelaterad.

– Min slutuppgift skapade reaktioner i sko-lan eftersom jag blandade allt – och placerade det 100 år framåt i tiden. Jag utmanade både högskolan och sättet ämnena blev behandla-de. Några ville underkänna mig, andra ge mig högsta betyg, berättar hon.

Så har det varit sedan dess.– Jag attraheras av estetiska uttryck, spän-

nande ytor och lösningar som utmanar det existerande.

– Utmanar det existerande?

– Ja, gärna. Interaktionsdesign och service-design är den nya vägen att gå. Det gör mig ivrig och modig. Jag slukar allt, kanske kan jag ”stjäla” arkitekternas roll? Jag vill i alla fall utmana den, säger hon.

Natale är rakt på sak till sättet, modig och pratar högt. Hon ser på sig själv som en kon-ceptutvecklare.

– Jag tror jag kan skapa ett behov, säger hon självsäkert och framstår som en upprors-makare för de människor i branschen som tror på att deras jobb är att kanalisera behov.

– Det är min högra hjärnhalva som styr. Som bestämmer över mig, lägger hon förkla-rande till, och vi nickar till svar och tror vi förstår henne. Kanske.

från BarndomEnNatale tar oss snabbt tillbaka till Vestli, där hon var barn.

– Jag älskade att experimentera med material och färger. Jag organiserade, ordnade och fixade.

De estetiska ämnena passade jättebra för mig. Så jag var med i sångkör, musikkår och och höll på med dans. Jag valde de estetiska

och uttrycksfulla formerna istället för att hoppa längd och spela fotboll, säger hon med ett leende.

– Så var jag i barndomen, och så är jag nu. Hon kompletterar det gärna med vetenskap, astrologi och faktadokumentation.

Natale kan upplevas som irriterande efter-som hon ifrågasätter istället för att acceptera.

– Vi på PCG Oslo anlitas av kunder som vill ha en ändring. Det måste vi ha respekt för. Vi kan aldrig välja minsta motståndets väg, utan måste välja det som verkligen tar dem framåt. Image skapas inte genom att härma andra, säger hon.

– Vi måste analysera för att hitta svaren. En bra kravspecifikation och tydliga mål lägger grunden för en bra analys. Och sedan måste vi organisera det så att det vi bestämmer oss för blir en realitet. Form följer funktion. Det tror jag på! Vi kan omforma komponenterna och få en ny produkt. Det har jag tagit med mig över till designen och de kreativa ”reklambyrå-processerna”, förklarar hon.

– Världen framstår som cynisk på många områden, men vi måste ligga steget före och skapa något som varar över tid. Jag gillar att något har bärkraft men vi måste vara trogna mot sanningen och inte lura oss själva. Allt hänger ihop – där kom det igen.

världEnS BäStaNär Groruddalssatsningen var i sin första planeringsfas sökte de hjälp från Vestli-tjejen. Titeln blev konsult och målgruppen omfattade alla. Genom den här satsningen ska en hel del av Oslo ändras för att förbättra rykte och livsvillkor.

– Målgruppens verkliga behov var svårt att visualisera. Därför fick vi utveckla ett omfat-tande projekt med tydliga gränser. Det var då jag verkligen fick använda mig själv och min yrkeskarriär startade. Världens bästa yrkeskar-riär, lägger hon till.

Till Groruddalssatsningen behövde de hjälp av allt från landskapsarkitekt, industride-signers och planarbetare till reklamare.

– Mitt jobb blev att komma med idéer till innehållet och hur vi skulle binda ihop det hela. Projektet löper över många år och det ska få fram både funktion, stolthet och det områdesspecifika.

– Jag var en designmanager, säger hon.

natalE tittar På film. många filmEr!– Film påverkar oss och bestämmer riktlinjer för design, mode och beteende. Filmer om framtiden ger viktiga riktlinjer för designers, förklarar hon.

Och hon ser dem på bio, eller på datorn.– Min Mac är min bästa vän. 3D-programvara är bra och hjälper mig att visualisera och realisera mina idéer. Jag föredrar det framför skisser med blyertspenna.

– Jag är en sorts upprorsmakare för jag vill att allt ska bli något. Säger någon att det här kommer du inte kunna göra ger det mig bara ytterligare en sak att bevisa.

Natale befinner sig mellan det visuella ut-trycket och en spännande produktvärld.

– Allt hänger ihop. Ser du det, säger hon.Självklart var PCG och Natale en perfekt

match.

Natale Hugvik är inte blygsam. Det ska hon inte heller vara i det jobb hon har. Hon är nyfiken, modig och utmanar det etablerade

med nya och spännande tankar och idéer.

– S i D 3 2 –

rESPonSiv wEBBdESign, eller Responsive Web Design som det ursprungligen heter på engelska, innebär att en och samma webbplats byggs för att fungera lika bra i alla typer av enheter. Beroende på vilken enhet besökaren använder, förändras sajten. På datorns skärm ser den ut på ett sätt, i mobilen på ett annat. I läsplattan på ett tredje.

Vad som förändras växlar mellan olika webbplatser, men något som är gemensamt är att bredden skiftar mellan enheterna. Sajten som fyller datorskärmen kan bli lika smal som telefonens fönster.

Den skiftande bredden påverkar på olika sätt. Menyn till exempel. Den meny som lig-ger på en horisontell platta i datorns webb-läsare, blir kanske block staplade på höjden i telefonen. Allt för att göra webbplatsen så lätt som möjligt att använda i alla enheter.

1) Din webbplats blir användbar för alla besökare, oavsett vilken enhet de använder.

2) Du behöver bara ha en webbplats, vilket minskar administrationen och gör att du slip-per riskera att din huvudwebbplats och mobila webbplats innehåller olika eller motstridig information.

3) All information på din webbplats blir till-gänglig för alla besökare, liksom att all funk-tionalitet är tillgänglig.

4) Användarupplevelsen kan optimeras med hänsyn till den enhet besökaren använder.

5) De krav som ställs för att kunna skapa en responsiv webbplats, innebär samtidigt att din webbplats kommer att ha större möjlighet att överleva kommande teknikskiften och uppda-teringar på webben.

Emilia Blom, designer på startup-företa-get Popgiro, sammanfattar fördelarna:

– Gör du det rätt och använder dig av hela filosofin kring responsive web design, får du en väldigt bra användarupplevelse. Oavsett vilken enhet besökaren använder. Dessutom ökar chansen för att din webbsida blir framtidssäkrad.

Filosofin Emilia Blom refererar till grundar sig i en artikel från maj 2010, skriven av webb-designern Ethan Marcotte. I artikeln – en blandning av manifest och förslag – lägger Marcotte fram ett förslag på en alternativ strategi för webbutveckling. Han förklarar

också varför denna strategi är bättre och hur den genomförs.

Ethan Marcotte lyfter fram tre viktiga grundstenar för responsiv design. Dessa är:

• Flytande kolumner (fluid grid): att sajten kan förändras i bredd beroende på besökarens skärmstorlek

• Flytande bilder (fluid images): bilder som kan skalas upp eller ner i storlek

• Medieanrop (media queries): frågor som ställs av webbsidan om den enhet besökaren använder, till exempel om skärmbredd och upplösning.

Marcottes artikel och de tankar han för fram där har sedan dess fått oerhört mycket upp-märksamhet. Google hittar snabbt närmare sju miljoner träffar på termen ”responsive web design” – mängder av bloggposter, tidningsartik-lar och annat.

Förklaringen är sannolikt att Ethan Marcotte lyckats förklara dessa på ett tydligt sätt. Det menar åtminstone martin Edenström, marknadschef på webbyrån Nansen.

– Teknikerna och tänket har egentligen funnits länge i webbranschen. Vad Ethan Marcotte och senare andra lyckats med är att paketera detta bra och logiskt i begreppet Responsive Web Design, säger Martin Eden-ström och fortsätter:

– Det handlar om att de har lyckats skapa en aha-känsla hos mottagarna. Något som gör det enkelt att direkt förstå vad detta handlar om.

PoängEr mEd rESPonSiv wEBB5

Mobilt surfande ökar – och det ökaR SnaBBt. Men alla webbplatser klarar inte av mobila besök. Sajten kan bli oläslig, funktioner kan dö och mycket annat.

traditionellt heter lösningen ”separat mobilsajt”. i dag finns dock en annan, smidigare lösning – responsiv webbdesign.

– S i D 3 2 – – S i D 3 3 –

SEdan marCottES artikel publicerades har responsiv webbdesign utvecklats vidare. Den utvecklingsfilosofi begreppet i dag oftast syftar på innehåller bland annat två mycket centrala begrepp – mobile first och content first.

• Mobile first innebär att du börjar med att utveckla sajtens mobila version. Mobilskär-marna är minst och ställer därför högst krav på struktur, innehållsbegränsningar och så vidare.

• Content first innebär att innehållet blir utgångspunkten för sajtens utveckling. Vad måste vara med på sajten? Utifrån detta, hur bör sajten se ut?

– Du måste skaffa en innehållsstrategi. Egent-ligen är det bättre ju mindre innehåll du har, säger Emilia Blom.

Hon refererar till Kristina Halvorsens bok Content strategy for the web:

Innehållet ska antingen hjälpa dig att uppnå affärsmål, eller hjälpa användaren att utföra en uppgift. Annars ska det bort, säger hon.

Martin Edenström håller med. – Att våga skära bort är det största kravet

på beställaren. Mobilanvändarna har ofta an-dra önskemål än den som besöker via datorn. Det måste kanske inte vara ett kontaktformu-lär i tolv steg. Kill your darlings, säger Martin Edenström.

oCkSå dESignEr och utvecklare får tuf-fare krav på sig med responsiv webbdesign.

– Responsiv design är väldigt komplext för webbutvecklare. Det är inte lätt att skala om en hel sajt till ett mobilt format. Men hellre att vi gör jobbet när vi utvecklar sajten än att an-vändarna måste göra det själva, säger mårten Björk, webbutvecklare på webbyrån Upper-dog, som är specialiserad på responsiv design.

Responsiv design kräver en helt annan utvecklingsprocess än traditionella sajter. En klassisk sajt utvecklas ofta enligt vattenfalls-principen – en instans gör klart sin del, innan nästa instans tar vid. Till exempel har en informationsarkitekt och interaktionsdesigner

ofta gjort sin del när den grafiska designern tar vid. Denne lämnar sedan kanske vidare till frontend-programmeraren, som lämnar vidare till backend-diton.

Eftersom en responsiv sajt är föränderlig, fungerar inte denna process. Det skulle an-tingen kräva att designern gör ett otal färdiga designer av sajten i olika bredd och skalning, som utvecklaren sedan ska följa. Alternativt att utvecklaren själv får designa sajten i alla de skalningar som designern inte har gjort i sin mall.

– Med det klassiska sättet att jobba har utvecklaren plötsligt ingen designer att fråga om hur sajten ska se ut när den skalas om. Stafettpinnetänket funkar helt enkelt inte i dag, säger Mårten Björk.

Istället måste designer och utvecklare jobba sida vid sida igenom hela processen. Det är en bra idé ur flera perspektiv i dag.

– Fler och fler hävdar att designupplevel-sen är en konkurrensfördel i dag när många tjänster liknar varandra allt mer. Med responsiv

design kan jag säkra att upplevelsen blir lika bra oavsett enhet. Helthetsupplevelsen av sajten blir mer än bara användbar, säger Emilia Blom.

Trots många fördelar finns det också baksidor med responsiv webbdesign. En fråga som ofta lyfts fram är om det verkligen är någon nackdel att mobila besökare hamnar på den vanliga webbplatsen. ’Människor är vana vid att besöka datorwebbplatser i mobilen’, heter det bland annat.

dEt koStar oCkSå mEr att utveckla en responsiv webbplats än en vanlig, statisk sajt.

Huruvida det finns ett verkligt behov av mobilanpassade sajter får framtiden utvisa. Den extra kostnaden kanske är onödig, om du inte behöver en mobilsajt parallellt med din vanliga sajt: i så fall har du ganska snabbt ätit upp mellanskillnaden mellan att ha en responsiv och vanlig sajt. Men det är viktigt att verkligen fundera på vilka behov man har, innan man beställer en responsiv sajt.

Från utvecklarhåll är rekommendationen trots de nackdelar som lyfts fram glasklar.

– Jag säger: stressa inte med responsiv

design. Men när ni väl ska göra om er sajt, skriv för guds skull in responsive i kravspecen, säger Mårten Björk.

Eller som Martin Edenström formulerar det:– Det här är ett bra sätt att investera sina

pengar. Detta är ett roligt sätt att jobba för att få in sajten i folks mobiltelefoner. Och så framtidssäker som en responsiv webbsajt blir, så trygg har webben aldrig varit förut. Det är nog därför både vi på utvecklarsidan och våra kunder gillar responsiv webbdesign just nu.

Se det i verkligheten!

Responsiv webbdesign låter sig enklast förklaras när du testar det. Det gör du enkelt på:http://goldengridsystem.com/.

Genom att byta bredd på webbläsar-fönstret, kan du se hur antalet kolumner förändras och hur ”sajten” alltså skalas upp och ner.

På utmärkta: http://mediaqueri.es/ finns en jättestor samling exempel på responsiva sajter i olika bredd. På sidan får du snabbt en uppfattning om hur sajtens design förändras med bredden på sidan.

Några exempel på responsiva sajter. Gör webbläsarfönstret smalare och bredare, så ser du hur sajten flödar om och anpassar sig.

radiotjänst.se / staffanstorp.se / nojesguiden.se copygr.am / informationarchitects.net

krEativitEt är kul! Jag har faktiskt aldrig hört någon tala negativt om kreativitet (möjligtvis frånsett kreativ bokföring). Att vara kreativ ses som något positivt. Men hjälper det att vara kreativ? I reklambranschen är det fortfarande så att många byråer jobbar med kreativitet för kreativitetens skull. I en värld där man ska hjälpa kunder att uppnå ett bra resultat passar detta dåligt. Kreativitet måste vara ett verktyg för att få fram ett budskap som i sin tur ska

skapa någon form av resultat. Det gäller att dramatise-ra budskapet så att mot-tagaren uppfattar det du försöker förmedla. Det gäller att vara kreativ för att skilja sig från mängden och nå fram. Oavsett om du är en konstnär som ska förmedla din konst, en chef som ska kommunicera med dina anställda eller om du önskar att få fram ditt budskap bland vännerna, så gäller det att vara kreativ.

Om du sysslar med pro-duktutveckling och innovation så måste du vara kreativ. Det rör sig om bra idéer och ny-tänkande. Den Walkman från

Sony som blev lanserad 1979 var en produkt som många rynkade på näsan av. Att promenera och lyssna på musik samtidigt tycktes väldigt konstigt på den tiden. Nu vet vi bättre. Att gå med en kaffe i handen var ju också lite konstigt för några år sedan. Nu är det vanligt med en kaffe latte i handen och Ipod i örat.

Post-its är också ett bra exempel på kreativi-tet. På 70-talet var företaget 3M på jakt efter att utveckla ett superstarkt klister, men felade och gjorde istället det svagaste klistret i världen. De gav mer eller mindre upp. Några år senare hade en av vetenskapsmännen hos 3M problem med att bokmärket i hans psalmbok trillade ur hela tiden, och vips så kom han på ett kreativt sätt att använda klistret. Post-its var en realitet och produkten kom på marknaden, nästan 10 år efter att 3M felade med klistret.

krEativitEt är viktigt ävEn i vardagEn!Jag använder kreativiteten som ett verktyg i kommunikationen med mina barn för att få fram mina budskap. En sträng ton och ”nu måste ni gå och lägga er” fungerar dåligt hemma hos oss. Det senaste jag har börjat med är att göra tågljud. ”Tut-tut, nu går tåget till drömlan-det”. Det fungerar än så länge, tills det inte är nytt och annorlunda längre. Då får jag återigen vara kreativ. En del använder omvänd psykologi på barnen; ”ni får ändå inte lov att lägga er!” Detta kan också fungera utan att jag ska uttala mig om det är bra barnuppfostran.

På jobbet vill man ha kul och man vill bli förstådd. Kreativitet är lösningen för att få till båda delar. För mycket stress och för lite tid håller de kreativa hjärncellerna ute ur drift. Ofta kommer man på de bra idéerna på sof-fan eller i badkaret hemma. Det beror på att man slappnar av och hjärnan har en helt annan frekvens. Att byta miljö, plats, kollegor emel-lanåt stimulerar kreativiteten. Kanske en bättre soffa på jobbet kan få fart på kreativiteten? Eller varför inte ett badkar? Det viktigaste är att man använder kreativiteten för att förbättra företaget och arbetsplatsen.

Jag är lite lagom kreativ men jag försöker öva så ofta jag kan. Både för att det är kul och för att det hjälper mig att få fram budskapet på ett bättre sätt. Kreativitet handlar mycket om nytänkande. Man kommer med nya idéer, ny produkt, nya sätt att kommunicera på och helt enkelt nya sätt att se eller göra saker på. Dessa nya tankar och den nya kreativiteten är naturligtvis ofta utanför andras erfarenheter och därför kan de vara lite tveksamma. Låt dig inte stoppas av att en del inte gillar dina idéer eller kreativa tankar. Kör på med kreativitet oavsett om du är i skolan, på jobbet, hemma eller för-söker att få vänner, barn, anställda eller kollegor att förstå.

Lycka till!

krönikaEspen DevoldDHr reklambYrå

– S i D 3 4 –

Amplify your print with GalerieArt™

STOCKHOLM | GÖTEBOR G| MALMÖ | Telefon 010 707 70 00 | antalis.se

Omslaget trycktes på GalerieArtTM

silk 250 g

kreativitet som fungerarHar du det i dig? Ja, det har du. alla är kreativa eller kan tränas att vara det. Men varför i hela friden ska vi vara så kreativa hela tiden då?

– S i D 3 4 –

Amplify your print with GalerieArt™

STOCKHOLM | GÖTEBOR G| MALMÖ | Telefon 010 707 70 00 | antalis.se

Omslaget trycktes på GalerieArtTM

silk 250 g

THe only thinG THaT will reDeeM MaNKiND iS CooPeRation

B e r t r a n d r u s s e l l

400 medarbetare på 47 platser i Sverige, Norge, Danmark, Finland och lettland. Det innebär att vi är Nordens största kommunikationskedja och att vi vet att vi kan leverera det våra kunder efterfrågar. Det är fördelen med att samarbeta, nämligen.

www.prinfo.se + www.pcgnordic.se