This is a reproduction of a library book that was digitized by Google as part of an ongoing effort to preserve the information in books and make it universally accessible.

http://books.google.com

https://books.google.co.jp/books?id=uYwBAAAAYAAJ

UTl

F6RRATTAD

IFRAN

Ar 1770 til 1779.

EUROPA,

Africa, asia,

f6rrattad

Aren 1770 -1779.

flt* """ •

F6rsta DeleMy

INNEHALLANDE

resan til s6dra eur opa och

goda hoppets udde i africa,

Aren 1770, 1771, 1772, 1773.

AF

CARL PETER THUNBERG,

HIDDARE AF KONGL. MAJITS WASA ORDEKT ,

MED. EOCT. OCH BOTANIC. PROFESSOR, LEDAMOT

AF FLERE IN-OCH UTLANDSKE ACADEMIER

OCH LARDE SOCIETETER.

Hgfc

UPSALA,

THYCKT HOS DIRECTSUR. JoH. EdmAN, 1788*

fct 0+0 'A

TIL

SUSTAF HI.

ALLERNADIGSTE

KONVNG!

\afva Eder Kongl. Ma-

$estJts Glorvdrdigste F6re-

trddare grundlagt Vetenjkaper

ne inom Svea Rike, och tit de

ras' upkomst och bestånd, gtfvit

• ansenlige medel och jlaclfåstat yp-

perlige invätmngar ;sä har Eder

Kongl. Majestät med icke

mindre Nåd tåkts omfatta dem,

samt dymedelst befordra til den

Glans , de vunnit ibland Utlän

ningar, och den verkeliga nytta,

de ' kunna Utbringa det Land,

som äger fin lycka under Eder

Kongl, Majestäts Spira.

De månge och ojkatbare ve-

dermålen af al den Nåd, har

med Eder Kongl. Majestät,

de

de sdrfliitne ami, NMigafi takts

hugnci och utm&rka mig, sasom

Larare vid clet ypperfia as Ri-

kets L&ros&ten, och den dijrba-

rctste Gasva as Eder Kongl.

Ma^estats egen hand, tit Up-

sala Academic och Botanifka Pro-

sesfionen , frro cle ypperste bevis

och de langfl talanck Vitnesbord,

om den ovarclerliga Karleh och

Nadiga Omudrdnad, wed hvil-

ken Eder Kongl. Ma^estat

behagar besramja sa val denna

Vetenjha^ens,fom clefs nifijke La-

rares fortkomjl och heeler.

Nap

N&ppeligen var.jag,som up'

offrat min mafia och hdlafie ticl

pa cle Vetenfkaper , sum ivmesat-

ta Naturens kannedom, ifrdn

tangoaga resor hemhommen , sort

fin jag agde til Eder Kongl.

Ma^estavs Thron det lyckeli-

gafte tiltrade, och Eder Kongl.

Ma^estat tmcl Nadigfte val-

hehag takes ashdra en kort och

underdan!g Ber&ttelse, om desdr-

namfie Riken och Lander, dem

jag hast tilsai/e, under mo ars

tid, besdka och genomvandra.

Den

■

Denna tilla Ashandlings som

. utfdiiigare innehaller en del as

mine Resor, Oden och Bedristeri

utbeder jag mig, i dpipafie un-

derddnighet, inf&r Eder Kongl.

Ma$estatsa nedeÆgga , i den

fi6gst smickrancle forhoppning, at

Eder Kongl. Ma§estat, nd-

gon stund Ihttad isran en tung

och besvhrlig Rcgenngs bdrda,

vardes tata Sig f6rellisas dess

blandade amnen.

Matte Himmelens Gud fdrun-

na Eder Kongl. Ma^estat

manga och falla Lefnadsdagar ,

och

och bekrdna Eder Kongl. Ma-

gESTATS Visa och Mitda Re-

gering med Lycka , med Ara

och Seger!

I djupaste underdanighet framhardar

Stormagtigste Allernadigste

Eder Kongl. Masks

aller-underdJnigste och tropligtigst*

tjSnare och undersSte

CARL PETER THUNBERG.

ese-Beskrtfningar gifvas re

dan i den mangd, at Bokhyl-

lorne rVigta deraf, och deras antal

stiger til flere himdrade. Dec sltulle

saledes kunna tyckas vara onodigt,

at vidare oka desfas antal, om icke

en stor del innehollo mera mangd as

papper, mera lojeliga och ofta osina-

keliga beratteher, mera obegripeliga

underligheter , och mera morka Hi-

storier om Djnr, OrteY och Lande-

riers producter, an nyttige och gag-

nelige upgifter, an enkla och sakra

sanningar , an kande och begriplige

namn och kannemarken pa djur och

vaxter. Hum ofta genomlafes icke,

med mycken tidsspillan , en hel Fo-

liant, hvilken befinnes knapt innehal-

la fa mycket nyttigt och verkcligen

kandt,

Fore t al.

kandt, Com en enda sida kunde rym*

ma ? Hum ofea bar icke Naturfor-

fkaren och Husl allaren i flerc as des*-

fe sokt gagnelige underrattelfcr och

funnit ingcn nytta as sin moda , da

han ej f6rstat de barbariskc namn pa

Natnralier, dem Auctor fjdf ej rat-

tdigen forstat r.pgisva, och ofta sjelf

ej bcgripit? Ar icke Mnskot, som

nastan alie Ostindiike Eesebefkrifvare

vide och brede omtala, och som i

, flere arhundraden for Europeerne nt-

gjort den fordclaktigaste handelsgren,

annu til en del oktmdt 1 1 sit llagte ?

Hafva icke de i Bibelen omtaJte Djuf

och Vaxtcr, oaktadt den ar den ald-

ste, hcligastc och almannaste Bok, an-

da intil sednare tider, til en stor del

varit ofakert kands, och aro det til

en del annu? En okunnig Refande

kallar ofta. udandlke och frammaride!

Djur med fadane djurs namn , foni

han forut kariner, och falunda alle

sorter as vilda Kattor for Tigrar, och

Acre flag as Hundflagtet fur Rafvar ,

fomt bortblandar fatedes Jackhalsen

el

FoRETAL.

eller Simsons RAf, antingen med^den

almanne Europeiske RafVen, eller med

Hushunden, ehuru dike, til sin art,

de an aro.

Hvar ech en Refonde tror sig b <',*

ra blifva Auctor, och beratta nagot

underligt fjr sine Landsman, oaktadt

han sjelf agt sa ringa uplyihing, ac

han hvarken sieif begripit eller redigt

kunnat fatta, hvad han h6rt och sett,

mycket mindre kunnat gifra andre

nagot redigt begrep derom. Och den-

na enda orsaken har srambragt flere

obegripelige bocker, an man latteli-

gen forestaller sig.

Salunda, om Refe-Beiltrifningar

kunna antingen uplyla de Gamles mor-

ker, eller fpvida nytt Ijus ofver Geo-

graphien, Poliriska Historian, Physi*

ken, Oeconomien, Natural-Historien,

iMedicinen och fkre Vetenikaper, blif

va de visserligen icke 6fVerfl6dige.

Da en Resande genemvandrar Len

der med de insigter och den iipmark-

fam

FoRET AL.

samhet, som en del as de nyare Re-

fare g.iort , , tyckes man under Rese-

Befkrimingens genomlafande liksom

folja Vandringsmannen i deft spar <,

och med egne ogon se , hvad hast

sett. Och da hvarje sak gores begri*

pelig och kanbar, sattes man i stand,

at kunna draga mer eller mindre nyt-

ta deraf.

£ * 6 «

Flere'hafVa gifvit Berattelser om

Goda Hoppets CJdde i Africa, och

nagre hafva lamnat oft dem uti store

Band, i hvilke man latceligen forestal-

]er sig , at finna al ting anteknadt ,

som angar denna Verldsdel. Utom

stere strodde Afhandlingar om detta

Land, har Kolbe mgifvit tvanne Fo*

lianter pa HoMndlka 1727 , hvilke

blifvit ofverfatte , och tryckte pa flere

sprak , til Boktryckares ej ringa f6r-

del ; och tvanne Beikrifningar om Cap,

f6ga annat , an utdrag utaf Kolbes

vidlyfrighet med nagon tillagning, ut-

kommo ej lange sedan pa Hollandika

Foretal.

språket i Amsterdam 1777 och 1778

uti Octavo. De la Caille , den mål-

le Astronomen, kom år 1751 til Cap

och afreste derifrån 1753. Den korta

beråttelse han gifver om Cap, inne

håller det måsta sådant, som han sjelf

hört beråttas af andre, och stundom

nog osåkre upgifter. Professor Spärr-

Mäns Refä, tryckt i Stockholm 1783»

utbreder sig i synnerhet mycket i Geo

graphic och Djurens kännedom, dem

Kol be på det gamla och mörka sät

tet omtalar, så at Zoologien således

vunnit åtskilligt igenom Herr Profes

sorns forskningsnit och dess uptåckter.

Når altså redän få mycket blif-

Vit fkrifvit om detta landet, och

mycket således deras måste vara be

kant, borde jag hårvid hafva {parat

min möda och Låsarens kostnad. Men

då icke allenast mine ål/kade Lands-

mån, Utan åfven utländske Vånner .

som oftast förklarat mig sin åstundan,

at låsa mine Under Resen mötande ö-

ien och gjorde uptåckter, utan ock-

)o( få

FoRETAL.

sa igenom mycken valvilja bade up-

muntrat och 6fvertalat mig, til utgis-

vande as desse Anmarkningar , har

jag icke velat undandraga mig, at

v'id de fa ledige founder, torn de trag-

naste Ambetsfyflor lamnat mig, ihop-

samla och stada de strodde anteknin-

gar, som under mine langvarige och

vidstrakte Resor blifvit gjorde.

F6r at latta utgifvandet haras, har

jag fordelat Refe-Befkrifningen uti

Trenne Delar, hvaraf den F6rsta

innehaller Resin til Dannemark och

Norige, Holland och Frankerike, ut-

relan til Goda Hoppets Udde i Afri

ca, f6rsta resan inat Cafferskusten , och

vistandet pa Cap de tvanne forste vin-

trar. Den Andra kommer at inne-

halla vidare vistandet pa Cap tredje

vintren och tvanne inat Cafferskusten

famt Namaquas land norr ut, gjorda

l&nga Resor, med mera. Den Tre

dje kommer at innehalla Resan til Ja

va och Japan , vistandet derstades ,

famt Resan til Keifarens Hof , vidare

Re

Företal.

Fe*än dl Java, Ceilon, Cap, Holland,

England, Tyskland och Sverige. <

i

o o o o

» c-

Jag har icke, i min Rese-Befkrif-

ning, velat införa någre vidlyftige be-

skrifhingar, aldraminst på latin, hvar-

ken på Djur eller örter, at ej trötta

de måste Läsares tålamod, utan har

til Botanisters och Zoologers tjånst

velat gifva dem i särskilde verk; men

jag har likvåJ , så mycket möjeligt

varit, velat nåmna dem med sine råt

te namn. Oftast har jag undvikit, at

införa andras berättelser, dem jag kun

nat få höra, för ac ej missleda eller

förvilla någon, och således blott an

fört, hvad jag fjelf gjort,' sett och

erfarit.

Också har jag i okonstlad ordning

anfört, hvad jag i mm Dag -Bok an-

teknat, och hållit före, det vara min

dre nödigt och nyttigt, at fkrifva en

lärd Roman eller compllerad Historia,

ån at andraga enkla och nakna sän-

)o( 2 nin

F6RETAL.

ningar , i den ordning oeh den tid >

de kunnat f6rekomma mig.

Nar Lasaren sinner nagre stallen

as min Rese-Befkrifhing, som kunnat

vara, antingen annorlunda stadade el-

ler battre fkrefhe, behagar Han gun-

stigast erindra sig , at jag hvarken age

at med ledige sinnen (amia

amnen dertil, ellerat sedan vederbdr-

ligen med noggranhet stada den fom-

ma; utan med tusende andre omsor-

ger och goromal 6fverhopad , oftasfc

dervid blifvit hindrad och oroad. Och

da Lasaren med benagenhet tackes

eftersinna, dels hvad jag, pa de f6r-

flume nio aren , til min Vetenlkaps

f6rkof"ran redan fammanfkrisvit och

utgifvit, dels de mart oraknelige g6-

romal , som vid Academilka under-

visnings-verket, Botanifke Tragardar- ,

ne, och i fynnerhet Naturalie-Samlin-

garnes i ordning sattande och inven-

terande, uptagit min tid; hoppas jag

kunna vinna Deft gunstiga ursakt.

Jag

Foretal.

Jag år sörfåkrad derom, at i den

na delen af min Rese-Belkrifhing, om

Cap, Ikola finnas åtfkillige sådane åm-

nen både omtake och uplyste, som an

dre' aldeles förbigåt, och at i Landt-

hushållningen, Natural-Historien, Lå-

karekonsten, Geographien och' Phy-

fiken , de förnämste af mine foremål ,

åfven som Nationers kännedom , i sär

skilde Land och omständigheter , hvar-

jehanda gagnelige och nyttige upgif-

ter åro frambragte i ljuset ; men i det

ta alt kan ej väntas all fullkomlighet,

då man reser i et föga annorlunda,

ån öde land , der man som hastigast

öfverfär hela provincier, der Infödin

garne åro i det måsta vilde, der in

gen gnista til bok-vet eller höfsning

märkes, och der hela naturen år be-

grafven i linda och enfald.

$ « * «

Utom Anmärkningar i Geogra

phic, Länders Phyfiska kännedom,

vid särskilde inrättningar för Veten

skaper och konster , Politiska och

)o( 3 . Oeco

Fore t al.

Oeconomilka f6rfatningar, Bygnings-

konst, Nationers lefnadsfatt och plag-

feder, sinner Lasa re n, at jag i fyn-

nerhet haft for ogonen de uptackter,

fom kunnat g6ras, til manniiko-flag-

tets nytta, i Natural -Historien, Me-

dicinen och Oeconomien , trenne as

mig hogt alfkade Vetenfkaper. Och

igenom detta mit, ej aldeles fruktlosa

bemodandc, har jag blifvit i stand sett,

at fafom nyttige, oftast f6rut okande

faker, i Forsta dden as min Refo,

kunna upgifva foljande, namJigen til

Foda tjdnande och Atbare, Cavia ca-

pensis, Hystrix, Myrmecophaga; Gla

diolus plicatus, Anis-roten, Gatagay-

roten, Aponogeton distachyon, Ar-

duina bifpinofa, Mesembryanthemum

edule , Euclea undulata , Strelitsia ,

Vitis vitiginea , Salicornia fruticofa,

Zamia caffra, Gvajacum afhim, Al-

buca major och Myrica.

Satbm halsosamme och heprSfvade

' Ldkemedel emot hvarjehanda invartes

Sjukdomar och utvartes Krdmpor, til

. ex-

F6RET AL.

, 0

exempel: Arctopus echinatus, Gera-

nia , Bryonia africana , Asclepias un-

dulata och crifpa, Eriocephalus, Hæ-

manthus coccineus, PoJygonum bar-

batum, Crotalaria persoiiata, Piper ca-

penfe, Fagara capensis, Mesembryan-

themum edule , Ofmites camphorina

och Afteriseoides , Adonis capensis <,

Atragene vesicacoria, Adianthum æthio-

picum, Procea mejlifera och grandi-

flora , Oxalis cernua , Tulbaghia , Mon-

rinia, Skilpadblod, Ricinus commvmis,

Solantim nigrum, Sonchus oleraceus,

Crasfiila tetragons, Lycoperdon car-

cinomale och Seriphium.

Sasom gagnelige och brukelige uti

Hush&lningen i mangfaldige hanfeenden,

namligen :

Til Tog: Anthyllidis bark.

Til SWar: Skilpadskal.

Til RuJl-gardiner och Stolar : Rot-

tingar.

Til Tobak: Cannabis sativa.

Til FnSJk: Bupleurum giganteum.

Til Th£: Borbonia cordata.

Til Caffe: Brabejum stellatum.

)o( 4 Til

Foretal*

Til Tvfilf Salsola aphylla.

Til Ljus: Myrica cordisolia och

quercifolia.

Til Trompet: Fuclis buccinalis.

Til Qyajlar och Taktuckning: Re-

stio dichotomus.

Til Mattor och TSckning; Cype«

penis textilis.

Til Gdrdesgardar och PdUofi Mi'

mofo nilorica) Arduina bifpi-

note, Galenia africana.

Til Lefvctnde H&ckar: Aloe succo-

trina, Zygophyllurrt morgfana,

Quitten, Aple-och Paron-tran,

Hagtorn , Evonymus , Pilar >

Rosenbufkar, Bjdrnbarsbuikari

Id, Aim, Ilex aquifolium, Bux-

bom, Lind, Cornus mascula, Ca-

prifolium, KoTsbarstran, Cercis

siliqvastrum , Lyciiim barba-

rum, Naver, Coronilla secu-

ridaca, Syrenbulkar, Ek, La-

ferbarstran, Myrtentradet och

arben.

Til Ved: Protea grandiflora, cono*

carpa, hirta, lpeciofa, meUife-

ra

F6RETAL.

ra och argentea , Ericæ och

Bruniæ.

Til hvarjehanda Meiibler och Red-

Jkaper, Africartjke irddscrter:

Camassie-trad , Ilex crocea, O-

lea capensis och europæa, Stink*

hout y Gardenia Thunbergia >

Bambii) Curtisia.

Ehuru jag icke kan fmickra mig

dermed, at alt fkal lika behaga alle, el-

ler at alle flcola kunna harnta lika nytta

as denne Journal 5 sa g6r jag mig lik-

val det hopp , at altid nagot fkal fb-

rekomma, hvaraf hvar och en arttin-

gen kan vara road , eller draga nagori

sermon. Och da de Forsta tvanne De-

lar, som handla i fynnerhet om Gap

och Hottentotter, et Land Och Folk-

slag, der minira hdssning och foga

f6radlande as konfteri ifran Naturens

rahet f6rekomrnef j icke mojeligen

kunna blisva sa interessante) fbrri den

Tredje, hvilken kommer at innehalla

)o( 5 Hi

F6reTal.

Historier och Anmarkningar om ec

poleradt folk, som eger bade Rege-

ring och andre gode inratningar ,

fame taflar med sjelsve Europeen; sa

hoppas jag, at en benagen LAsare

icke Hirer tilikrifva sadant nagon min-

dre upmarkfamhet hos mig, utan sjelf-

va landet och folket, som scke kun-

nat lamna mera amne at en up-

markfam Refande, an det

verkeligen sjelf agt.

Se

edan jag vid Upsala Univerfitet, som

4r det ansenligafte inom Riket, til—

bragt riio ars tid , ocli til Medicinæ Do

ctor gradens vinnande aflagt de vanlige

examina och ofrige prof, erholt jag as

Consistorio Academico, rese-rumet uti

Stipendio Kahreano, som pa tre ars tid

stiger til 3300 daler Koppannynt , at

dermed och de fa medel , jag defsutom

kunde aga, f6retaga en refa til Paris,

och at derstades uti Medicine, Chirur-

gie och Naturalhistorie , soka vinna vi-

dare infigter och franisteg.

1770 den 13 Augufli asreste jag ifran

Upsala genom Stockholm, Jonkdping,

JHalmstad och Helsingborg til Helsingor,

dit Hr. Apothecaren Barkenmeijer as-

1 Del. A ven

a Resan til Dannemark 1770.

ven gjorde mig sälskap, sedan han för

ut visat mig mycken vänskap under mit

vistande i Helsingborg.

Den 15 September lämnade jag altså

det kära Fäderneslandet, utan minsta

tanka , at först efter nio års förlopp och

de vidlyftigaste refor uti de aflågfnaste

länder, återse det. Under farten öfver

Sundet , sågs en stor myckenhet Skepp

förbifeglande , såsom en stor Skog, el

ler liggande på dess redd, lik en på

vatnet flytande Stad , til dess de vid

Kronoburg betalt den tull, som af et

enda Rike pålägges alla nationer, och

• hvari Svea Rike icke kan deltaga för

dess grundare Stränder , som årligen

mer och mer ifrån den stora Sandåsen

til Stranden vid Helsingborg, genom

grus, tång {Zoftera) , och upkastade

hafsväxter QFuc:) upgrundas.

Emedan nu på redden vid Helsingör

intet Skepp var färdigt til Amsterdam,

beflöt jag imedlertid , at samma dag med

en Påstvagn göra en resa til Köpen

hamn. Vägen dit var ganska vacker,

följde til en del sjön åt, gick sedan ge

nom täcka Bok-och Ekskogar, samt i-

genom Djurgården, der intet skott vid

lifsstraff lades få losfas. Vid vägen

vax-

Resan til Dannemark 1770.

vaxte ymnigt Bellis perennis , Valeria

ns, officinalis , Cicborium intybus och

Hyrdeum murinum , hvilket senare vax-

te afven mycket vid Kopenhamns ga

tor. Alleer voro har, i lynnerhet nlr-

mare K6penhamn , planterade vid vagen

at" Castanie ti-an , (Æjculus Htppocojla-

vum^ ganska vackra, med sine nedtil

vredne stammar. Vinrankor voro vid

glrdesgurdarne icke falfynte.

I K6penhamn besag jag Botanifka

Tragarden , som nu stod under slyttning;

Hospitaler., som tillika med dess Apo-

thek as forra Drotningen ifran Enge-

land fades vara inrattadt och agde nu

vid pals 200 fjuka; samt vidare en och

annan samling as Naturalier.

Mine Vanner och i Upsala nagre ar

forut alflcade Kamerater, Professorerne

Zoega och Fabricius voro de f6rste,

som jag upsokte och , som utom annan

vanskap, de beviste mig, lamnade mig

srl tilgang til Botanifka Tragarden och

deras enflrilta Samlingar, i fynnerhet

Professor Fabricius til sin vackra Sam-

ling as Insecter. Desse Herrar hade ock

sakert gjort mit vistande i Kopenhamn

bade langvarjgare, n6jsammare och for

mig Snnu nyttigare, derest icke de varit

A 2 nod

4 Eestin til Damemark 1770.

n5dsakade, at eftermiddagen antrada en

angelagen resa til Slefsvig.

Gatorne i Kopenhamn voro vid si-

dan belagde med flata stenar eller bra-

der ofver vatnrannilarne , til beqvam-

lighet for de gSende och vaningsrum

voro afven under sjelfva jorden.

Nar jag besett atikilligt markvardigt

iStaden, fafom Kongl. Slottet, Aca-

demien, B6rsfen, Skepsvarfvet, Fre-

drikstorg, Haninarne med mera, Ikyn-

dade jag mig ater tilbaka til Helsingor.

Jag afreste med en retour-vagn, den

min vard Herr Gisler skaffade mig,

och fom (kulle fora mig endaft et stycke

vag, och sedan besorja mig en Pastvagn

til Helsingor; men da vi ankommo til

icke langt ifran Djurgarden , voro alle

Harbergen , Vardshus och Krogar fa

upfylde , Sondagsafton , med fpelande

och danfande folk, fom hopetals ankom

mo fran alia kanter, med bade fminka-

de och ofminkade Darner, at jag hvar-

ken nagorslades kunde fa hastar eller

en kammare at hvila uti 6fver natten.

Och fom mufiken lamt det myckna dan-

fandet, hvars like jag aldrig forr sett

eller hort, pa det hogsta oroade mine

sinnen, beflot jag med min ortbunt un

der

Resan til Dannemark 1770. 5

der armen, til sot vandra derifran til

nugot annat harberge langre srani. Men

okand pa orten och utan vagvisare ,

vandrade jag vilfe i Djurgurden, til dess

morkret ofverfoll mig, fa at jag vid

foten as et stort trid, bland tama och

vilda djur, under bar himmel mlste val-

ja mit lagerstalle. Morgonen derpa,

som var en ganfka vacker och varm

dag, begaf jag mig atef til sot pa re-

fan, och fant, at den tunga kappan,

soni natten forut la val tjant mig eraot

kolden , nu blef uti slarka solhettan,

ganska besvarlig och tung, innan jag

.forst emot middagsstunden hant til et

hlrberge , der jag kunde fa en pastvagn,

fom forde mig fram til Helsingor.

Vid stranderne harstades fags tyde-

ligen, at landet as sand och hafsorter

Ques) upgrundades, ehuru mycket min-

dre , 3n pa Svenska sidan , hvaraf san-

nolikt fynes , at Sundet redan blifvit

och med tiden blifver <lnnu fmalare.

Vid stranderne funnos nagre sorter as

Fucus, Zoflera och Salfnla , saint (My-

tilus edulis^) Musior. Langs ester va-

garne voro atskilliga vackra Tragardar,

prydde ofta med lefvande Lustlius.

Hu-

6 ' Resan til Norrige 1770.

. Husen i Helsingor voro bygde dels

helt och hallit as tegel, dels lika som

i Halland, as Tegel och Korsverke.

De mange fpringkallor , som funnos

ymnige pa Stadens torg och flere ga

tor , voro ibland de vackrafte och nyt-

tigaste inratningar, fa at man bar gan-

Ika beqvamligt agde vatn , pa et Mi

le, der annars fjelfva dyrheten tyck-

tes hafva fastat sit hufvudfate.

Ester ankomsten tilbaka til Helsing-

, or , trassade jag innan kort et til Am

sterdam arnadt fartyg, kommande fran

Pilau med Spannemal. Jag affegl'ade

med det samma, den 18 September, i

HErrans Namn , och lamnade siiart ba

de Dannemarks och Sveriges kufter ur

6gnasigte; men en upkommen storm d.

11 n6dgade ols, at inlopa i en hamn i

Norrige , tre mil ifran Fredricshamn ,

hvarest afven et Svenlkt Skepp med

nagre andre fants liggande. Bergen om-

kring denna lilla hamn sago hiskelige ut

och Stranderne voro braddjupa. Uti

vatnet vid stranden fags en mycken-

het as fjostjernor, ^asterier"), fuci, ul~

vie, lepndes . kraftor , Qcanceres^) och

andre sj6djur. Hummer (JjammaruS^

var i ringa varde. Sa dyrt all ting var

i

Resan til Holland 1770.

i Helsingdr , sa godt kop var derpa har-

stades. Pa Bergsklipporne vaxte den-

na tiden endast Silene rupeftris och en

Rosa, samt (Empetrum nigrum) Krakris.

Vi utseglade d. 24 derpa f6Jjande

med god vind ; men fingo ater snart

motvind med storm och regn i slere

dagar, sa at vi ej sago annat, an regn-

moln , och hafsvatn , som med fin grOna

bolja som tataft skoljde vart liJla fortyg

och gjorde dess kulriga dack fliprigt.

Hollandska Skepsfolkets diet bestod

mast as starkt fodande mat, som Tur-

kiika honor med sot och sur sauce,

Stockfisk med senap och potater, bru-

jia arter stufvade, gula arter kokade,

stadig grot as stora helgryn med na-

got sett uti, pudding med flatt och si

rup, samt groft Hollandskt surbrod med

sm6r och en skifva ost. The" och Caffe

drickes flere ganger oin dagen ; The"

drickes gemenligen starkt, och stundom

blandadt med litet saffran , h&lst da elakt

vader vankar; Caffe ater drickes svagt,

merendels utan socker, altid utan mjolk

och gradda. As bagge slagen drickes

ymnigt , finda til io,a 12 koppar hvarje

gang. Endast Capitain och jag hade den

lyckan fa dricka det med litet brost-

A 4 foe-

8 Resan til Holland 1770.

socker, och at ata EngeUkt hvetebrod

til smorgas famt risgryns grot med rus-

sin och sin6r uti. Kott och Flask ates

altid med senap. Branvin brukas sal-

Ian , ora icke nagon Lots kommer otn

bord eller det ar mycket elakt vader.

Vin nytjas annu mindre. Dricka med-

fores uti lerkrukor. men drickes ej of-

ta. Torr och stark mat nytjas faledes

mast och den samma tillagad med myc

ket sett. Om snyghet och renhet pa

sine fartyg aro de pa det hogsta mane,

lkura och mala nastan bestandigt.

Den 1 Oftober ankommo vi til Hol

land , der 6n Texel forst visade fig f6r

ofs och en Lots kom om bord , som Ikul-

le beledsaga oss til Amsterdam. Hlr

fags i sj6n en oraknelig myckenhet

Skepp , as Ostindiefarare, Krigsikepp,

Vestindiske och smarre fartyg, somlige

stilla liggande, andre seglande at alia

kanter, as mangfaldig storlek och ntse-

ende, at et ovant oga deraf ej annat

kunde an fortjufas.

Nar vi d. a kommit til Berger, fom

ar en liten Stad, blefvo vi vid lifsstraff

forbudne, at komma til lands, emedan

Skeppet kom fran Pilau och Palska

gransen , samt holts misetankt kunna

hy

Resan til Holland 1770. 9

<

hysa nagon pestsmitta. Oaktadt jag icke,

som Pasfagerare kommit med Skeppet

fKtn Pilau, utan endast fran Helsingor,

ble/Vo likval mine Coffertar forde i

land , at lullas i quarantaine , men

Skeppet med det derpa varande man-

fltap, sick assegla til Amsterdam. En

FSitikar kom Iikv&l forut om bord, at

efcerfe , om alle voro friike, och for

det han gjorde fig den modan , at pa

fern personer kSnna pulsen , lat han rik-

tigt betala fig en specie Ducat, for at

ofvertyga mig och nagre fattige matro-

ser om sit lonande handtverk.

Under resans fortfattande til Am

sterdam uti den fa kallade (Zuydzee)

Sdderfjon, forekommo efomoftast oar,

bebygde liksom med Stader, och i ho-

rizonten fags liksom Ikogar as otalige

Skepp och fartyg, fom feglade at alia

kanter, och utgjorde den aldravackra,-

ste utsigt. Hafvet vifar har fin *ebb

och slod , fom vid ymsningen formerar

Iinga och krokiga lugnvikar. Har ma-

fte vi pa 18 mils refa fornota flere da-

gar , emedan vinden var stundom al-

deles ingen , stundom fvag och stun- *

dom fdljde vi strdmmen at. Och un

der det vi fom oftast lago stilla, fysfel-

A s fat-

to ■ Amsterdam 1770.

satte sig Skepsfolket med skurande ,

tvättande och målande, ja få, at icke

en gång hundkojan blef omålad. Un

der detta hade jag ock det nöjet, at en

dag fe, et stort Skepp på Cameler få

ras ut til Texel, et fått, som hår för

det låga vatnet , nytjas , at ifrån Sta

den til hafsmynningen utföra de större

Skeppen. Uti denna sjöviken sågs för

öfrigt intet annat, ån stycken af den

stora Hafstången (Zqstera*) flytande.

Den $ om astonen framkommo vi

til den folkrika och präktiga Handels

staden Amsterdam, som ligger åt sjösi

dan som en halfmåne och omgifves af

en sådan myckenhet Skepp och far

tyg, at den tyckes öfverga all trovär

dighet. De större fartyg ligga längre

ut omkring den samma, såsom en på

vatnet flytande stad, i sådan ordning

med sidorne vid hvarandra, at de ut

göra liksom en mur och det i flere

rader, uti en oräknelig mängd, at sjelP-

va Staden för dem ej kan synas. In

om desse omgifves Staden at sjösidan

med pålverk, åfven i flere rader, hvar-

vid smärre fartyg och båtar kunna lig

ga, samt igenom deras öpningar och

bryggor insegla. Så vål åt sjösidan ,

som

Amsterdam 1770. 11

som in uti Staden, aro murarne vid

canalerne as tegel murade, der batar

och fmarre fartyg kunna anlagga.

Hufen Sro ofver alt ganska pryde-

lige och natte, ehuru ej altid lika be-

qvamlige : ofver alt aro de i det nar-

maste like och reguliert bygde, as te

gel, sem vaningar hoge , rued tegeltak

at sidorne afflutande och framtil en at

fidorne trappevis afflutande gafvel , fom

gifver hufen en staltare utsigt, an da

taken affluta at gatan. Under jord Sr

garna en vaning, fom nytjas til verk-

stad , kok eller stundom til boning. Fen-

sterne kro i andra vaningen mycket

hoga och i tvanne aflatningar, eme-

dan de tilhora b.°ide forsta och andra

vaningen, fom i en stor del as de al-

mSnnare hufen likfom fmalta ihop. Inga

portar aro ut at gatan, utan ingyngen

Ir genom dorr och vid de storre ga

tor ar en vacker trappa , pa hvilken

man upgar til den forfla vaningen, fom

ar afvan jord. Vaggarne aro ganska

tunna , for den sumpiga jordmanen och

svaga grunden och fern vaniiTgar aga

knappast den hogd, fom tre vaningar i

Stockholm. Inuti far man stundom se

rum, oftast gangar och forstugor och

i a Amsterdam 1770.

ej sallan Kyrkor bekladde med porcel-

lain, i sma syrkantiga rutor, fan it golf-

ven belagde med hvit ocd annor mar-

mor. Hvarje tomt ar vanligen final,

sa at hufen aga fa rum, ofta blott et

enda pa bredden , utom de , som finnas

i visfa qvarter , der hufen Sro mera

palats-lika. Til alia gator och hus le-

des vatn och afledes derifran genom

sma Canaler vid sidorne til grafvarne.

I hela Holland nytjas almant fpilar, och

kakelugnar aro mycket salfyntc, hvars

fortraffeliga nytta annu ar foga kilnd

i Holland , der ockfa deras almannaste

branfle , brantorfven larer vara mindre

dugelig til deras upeldande, och ej utan

all fara for os. Gatorne aro stenlagde

midt pa med utvald och aflang grasten

(jgranit^), samt pa ymfe sidor med gul

klink. Det som ar narmast hufen, sa

langt som trapporne utga , beklades med

marmorhallar , as hvit marmor eller bla

kalksten. Ehuru all sten til gatlagning

maste fran andre orter langvaga hitham-

tas, far man likval icke, pa nagot an-

nat stalle fe, hvarken fa utvalda stenar

dertil eller fa jimt lagda gator, utom

det, at den vid sidorne lagde klinken,

som dageligen tvattas och halles ren,

blifver vandraren til sot den behageli-

ga

Amsterdam 1770.

gaste vag, der han hvarken as akande

eller ridande oroas eller med orenlighet

beMnkes. Har nytjas ganslca Jitet hjnl-

akdon och foga as andre, an Medici,

som slcyndsamt maste befbka slere 1juke :

de bruka flora Chaisar med hoga hjul,

och en eLler tva hastar.

6fvertakta vagnar dragas as en hast,

pa SLapor, hvaraf hvarken hufen flca-

kas eller gatorne orenas. Pa Slapor

och dertil inrattade Skottkarror foras

och kringdragas afven varor.

Igenom heJa Staden aro grafvar up-

tagne , uti hvilka medelmattiga och

fhiarre fartyg kunna med allehanda va

ror mlopa til de as tegel upmurade kan-

teme , inom hvilka tran aro a 6m-

se sidor planterade och emellan detn

Iyktor upfatte. Granderne aro smalare

och tvargatorne stiindom ganlka (range.

Likafom ogat i Amsterdam fysfelfat-

tes hos en nykommen med betraktande

as dels prydeliga bygnader och mang-

faidiga andra amnen , fa fattes afven

6rat i 'forfcjusning as de manga klack-

fpel , som ifran nastan alia torn pa Kyr-

korne och Radhufet , flere ganger i

timan lata hora sig. De fpela vid hvar

14 , Amsterdam 1770. •

je femte minut helt kort, vid hvar-

je qvart längre och vid hvarje tima, in

nan klåckan flår, et helt stycke.

Ibland de förnämste och märkvärdi

gaste bygnader, år Rådhuset, som knapt

lårer äga fin like; Prinsen -Hos, der

alla Skepp skola angifva sina varor; och

stora Börsen. Rådhuset år utantil be-

klådt med huggen sandsten: andra vå

ningen har inuti en stor och hög sal,

beklädd med flere arter marmor och si

rad med åtlkillige marmorbilder.

Uti en så stor Stad , der så mycket

folk rörer sig, och der så stor handel

drifves , kan ej annat vara , ån mycket

stojande och skrikande på gatorne. An

hörer man en ropa, som har frukt el

ler grönsaker, til salu; en annor utro

par den fisk, hon bår, at säljas. En

annor kommer hvarje morgon , lastad

med tvånne de måst hvitskurade såar

och utropar sin mjölk. An får man

höra en flarfvig Jude, som har gamla

kläder at sålja, uphöja sin röst. Ån ut

ropar en käring sit fårska bröd, och så

vidare, hvilket alt länder til beqvårn-

lighet för de köpande, som vid et så

dant rop kunna utsända en piga, då de

åstunda något, utan at vidare från aflågs-

"na

Amsterdam 1770. 15

nare stallen behdfva hamta sina varu-

behof. Strax vid min inkomst i Staden

motte jag pa gatan en karl med skram-

la, som med sit buller bebodade at ga

tan slculle goras ren. Hvarje morgon

ikringkoras flora bradkarror, hvaruti

iro flere rum, i hvilke hamtas ifran

husen bade afka och annan orenlighet,

som vid en sadan Formans rop utsattas

ocb falunda icke, i brist pa denna go-

da anstalt, kastas uti grafvarne, hvaraf

ikulle fSrorfakas upgrundning , elak

stank och fjukdomar.

6fver alt far man har fe folket i sin

frihet, utan tvang och fjelfsvald. Den

ene kommer grann, en annan lappig',

tttan at reflexion g6res derpa. 1 hufen

och i fjelfva - Kyrkorne fatta de sine

hattar pa hufvudet, utan affeende pa

perfoner eller tilfallen. Lika fa ager

hvar manniska frihet, as hvad nation och

religion den vara ma, at med det han

lardt , fortjana fig f6dan , endasfc det sker

pa arligt sitt, och hvarken skra, mo-

nopolier eller enskilta privilegier ligga

nagon i vagen, at pa et eller annat satt

fortjina sit uppehalle. Afven som fram-

lingar 16pa har ingen fara, at vid tul-

krne blifva visiterade, mycket mindre

miss-

16 Amsterdam 1770.

misshandlade, i et land, der vifligen al-

deles inga Landtullar finnas.

Dagen ester min ankomst, var Ex-

secutions-dag , da flere milsgarnings-

mSn ofisenteligen afstraffades. En Scha-

vot var upbygd vid sjelfva Radhufet,

pa hvilken atskilliga risades och en blef

radbrakad. Under exsecution lato Rads-

herrarne, kliidde i fin Ambetsdragt, uti

Radhusfenstren , at bese den samma ,

och tycktes det gifva mycken vigt at

ftraffet, i det de, Com ransakat och d6mt,

voro sjelsve narvande, och icke ansor-

trodde utfdrandet deraf at en Fiscal el-

ler en ringa Lansman , lorn ofta icke for-

star at ratteligen utfora en exsecution,

eller kan vara, antingen for eftergifven,

eller for mycket grym.

Hos min vard lag jag et artigt satt,

at lara barn ga, ut;an at barnet antin

gen knnde falla, eller nagot hjon der-

vid fysselfatteS ; under armarne pa bar-

net var faftadt et ltarkt band, hvars tvan-

ne Sndar voro knutne om en ring, fom

f6rdes langs ester pa en i taket faftad

ftang och tillat barnet , at as banden un-

derstodt, ga fram och tilbaka.

Vag-

Amsterdam 1770.

Vaggan var til halften tSkt med

hvalfda bogar, som tiltlkte uteh6]Jo flu-

gor och lamnade barnet under lSmnen

tilrickeligit and-rum.

Den 9 O&oher besokte jag • Herrar

Prosessores Burmannos , lorn med

mycken vanlighet och vanfkap emotto-

go mig. Vid flere dageligen fornyade

beffik, hade jag icke allenast den lyc-

kan , at fa bese och genomga deras as

flere slag ganflca vackra och talrika Na-

turalie Samlingar , samt nytja deras

kostbara Bibliothek , i hvilket Herr Ar-

chiatern v. LiNNe* fordom , fluteligen

utarbetade sin Bibliotheca Botanica, u-

tan bief ock dageligen buden til deras

bord , och anmodad, at genomga och

namngifva en hop okinde Mineralier,

Insecter och 6rter , i synnerhet gras-flag

och massar. Petrificater och Coraller

voro blr uts6kt vackra , och Bibliothe-

ket, bestaende i synnerhet as Medicin-

fka och til Natural - Historien h6rande

bocker, ganfka fullMndigt. Harigenom

blef mit vistande i Amsterdam bade nyt-

tigt och ndjsamt, och Ikulle jag, oak-

tadt sena hasten, icke Ikyndat harifran,

derest jag icke varit berofvad min lilla

medforda egendom as klader och boc-

1 Del. B ker,

1 8 Amsterdam 1770.

ker, som i mit tycke både obilligt och

oförsigtigt, voro tagne at hållas i qua-

rantaine. Det förekom mig, och kun

de det visserligen ej annat, oförsigtigt,

at låta et för påstsmitta misstänkt Skepp

inlöpa i hamnen af en stor och folkrik

Stad, at låta besätningen fritt få vistas

i Staden flere dagar, och sedan åter

sända fartyget med dess inlastade span

nemål, at vid Texel ligga i quarantaine.,

Hade någon smitta varit om bord, hade

' den utan tvisvel af besätningen blifvit

införd och kringspridd, genom en så

ovis anstalt. Obilligt förekom också det

mig, då ingen på fartyget var sjuk och

intet tekrt til någon påst syntes om

Skepsbord, at då fråntaga endast Pas

sageraren, som icke kom med fartyget

frän den misstänkta orten , dess CofTer-

tar, at emot alla , vid dylika tilfäl-

len förnuftiga anstalter, väl tilflutne och

igenlåste hållas i quarantaine. Jag be

klagade vid detta tilfålle den Regering,

som i så farliga och granlaga mål ofta

beror af och måste lita på en dum och

oförsigtig betjäning. Emedlertid sökte

jag , igenom Svenske Agenten , Herr

Baillerie, hos Amiralitetet, at få mi

ne Coffertar lösgifne, hvilket likväl ej

annorlunda kunde ske, ån at mig blef

til-

jimjlerdafn och Leiden ijjo. 19

tillatit, da jag med hagot fartyg reste

sjoledes til Frankrike , vid fdrbifarten

as 6n Texel , afhamta dem; Jag n6d-

gadeS saledes bade fdrtndra min rese-

plan och afveti ofkyldigt vidkltinas en

stor hop utgiftef , bade sasom arfvode ,

for den tid, de statt i quarantaine och

for deras afhamtaiide til fartygett

Under denne tiden f6retog jag mig,

at refa nagot ikring i Holland och bei'e

nagre as dess mange markvardigheter t

Naturalie Samlingar och Tragardar.

Den 15 OBob. akte jag ut med Pro

fessor BurmAnnus til en dess Landt-

gard, belagen utom Amsterdam. Der

var en vacker Engellk TrSgard. Hac-

karne bestodo as Taxus , Ilex , Faqus och

Qaercus. Ibland de manga rara vaxter,

fora nu har blomade, voro Amaryllis

Ceilanica och Gladiolus tristis. Ibland de

6frige vildt satte traden, sagos Kalmia

latifolia , Æjculus pavia , Cletbra alnifolia

och Magnolia grandiflota.

Om aftonen kl. 8 afreste jag med

en pastbat (^Trecbscbuijt*) til Leiden.

Med sadane pastbatar refer man almant

i Holland , der hda landet ar genom-

grafvit med canaler. Sadane pastbatar

B 2 aro

<

ao Amsterdam ocb Leiden 1770.

aro ganfka langa och 6fvertakta, at de

resande altid sitta frie for regn och blast;

i ena andan Sr en Cajuta , som stundom

uthyres as Skepparen til dem, som a-

ftunda sofva eller annars vara afsides.

Desse batar ga ordenteligen , som all

annor past, sine visse dagar eller pa si-

na vissa timar och til fine visfe stallen,

samt framkomina altid pa fin utsatta ti-

ma. Midt pa baten Sr en maft, ifran

hvars topp gar et langt tag, som faftes

vid en halt, hvilken dermed drager ba

ten. Nar vinden ar gynnande , hissas

afven segel, och med styret baktil f6-

rekommes , at ej baten loper emot kan-

terne. Sa mycket faker, man kan ba-

ra med fig, far man utan farlkild betal-

ning medfora. Sa (hart- pastbaten var

vil kommen i gang, betaltes frakten,

som ar afven fa lindrig, som refan ar

beqvam och pa intet fatt trdtsam.

Den 16 O&ober. Det forsta jag om

morgonen f6retog mig, var at befoka

Professor David van Roijept, som be-

hagade visa mig sit Caplka Herbarium

och et, fejm nyligen blifvit fandt ifran

Ceilon. Afven fa Naturalie-Cabinettet ,

hvars Præfectus var .Professor Alle-

mandi Hortus Botanicus befags och

faru

Leiden 1770. 21

samlades der as mig manga rara vax-

ter til mit herbarium, samt fron, lokar

och rotter for Upsala Trlgard. Hortus

Botanicus ar belSgen vid Academien och

omgifven med en stenmur. Den ar ej

firdeles stor, men vacker och natt, in-

delad i flere qvarter och rik pa rara 6r-

ter. Pa trenne fidor ar den instangd as

Academien , Botanices Professorns och

Tragardsmistarens boningsrum, Natura-

lie Cabinettet och andre nodige hus.

Ibland annat fags har ockfa et Herba

rium, fom til nytjande vid Lectioner

var famladt as alia de orter, fom blifvit

updragne och blomat uti Tragarden. Det-

ta ar altid et bevis pa Professorns nit

fSr sin vetenfkap och de studerandes

f6rkofran. Hos Tragardsmlstaren Ni

col. Meerbourg besag jag afven at-

&illiga vackra samlingar bade uti Spiritu

vini och as 6rter famt Infecter , as hvil-

ka jag bade genom kop och byte be-

kom nagre Americanlke och Ostindilke

Fjlrilar.

Hufen aro har as lika utfeende och

bygnad fom i Amsterdam , men ingen

vaning under jorden.

Persicor och Vindrufvor, bade r6da

B 3 och

Leiden 1770.

och gröna, såldes nu öfveralt, til desert

på borden, åfven som valnötter,

Academie huset år delt i slere mm

eller Auditorier; Cathedrarne åro små

och för de studerande åro bånkstolar

inrättade med pulpeter vid sidorne.

Bibliotheket var vackert, men tyck

tes mig ej vara mycket stort eller pry-*

deligit; dess Catalog var tryckt. Under

det samma var Anätomie-salen,

Hos den lårde och nu nog åldersteg-.

ne Bibliothecarien Gronovius , gjorde

jag et kart besök, blef mycket vål e-

mottagen, och hörde honom ymnigt be

römma den lårde Assessor Sve den-,

borg, som för få veckor sedan varit i

Holland och derifrån afrest til Engeland,

Sedan besökte jag Råds -Herren

(Scabinus^) Gronovius, en ganska artig,

munter och lård Herre, som oaktadt fi

ne månge göromål , behagade visa mig

alla fina kostbara Samlingar af Coraller*

Fiskar , Ampbibier , Pertnes, lnfe&er, Ste

nar, Orter och Böcker. Flalkorne, som

hår förvarade djuren i Spiritu vint, vo-!

ro tåkte med en glasfkifva och et rödt

kitt, af hvars composition jag åfven fick

del , hvilket var af den godhet, at Spi

rit

Leiden 1770. x 23

ritus ej syntes betydande hafva bort-

dunstat, oaktadt de voro pafylde f6r

sju ar sedan. Denna pafylning b6r fke

om sommaren och ej om varen, at icke

luften ma lpranga glasskifvan. Ibland

dess Mineralier voro mange Stuffer i-

fran Sverige, dem Herr Gother hade

skickat. Vid jernmaimerne yttrade han

fig , det han trodde , at alt det jern vo-

re nativum, som drogs as magneten.

Utom Leiden, besag jag den vidtbe-

kante Bloemisten van Hazens TrSgard,

hvarifran til mange orter arligen forsal-

jas tusendtals 16kar och blomster-fron ,

samt updragna bulkar.

Emot aftonen fpatserade jag til sots

til Zudvyk, der en Sven/k Tragardsma-

ftare Vittbom bodde, och hos hvilken

hederlige Landsman jag var ganlka val-

kommen, atfoljd as en vagvisare, som

tillika bar de vixter, som i Leiden vo

ro upkopte for Upsala Tragard , och

som har lamnades , til dess de nasta var

kunde fj61edes 6fversandas. Den store

och pragtige TrSgard, som Vittbom

hir forestod, tilh6rde en Grefve Hahn

och pryddes as sine alleer, hackar, dam

mar, grottor, engellka lusthus, vatn-

konster , chinesilka tempel och broar

B 4 , med

»4Hag 1770.

med mera. Omkring den behofdes in-

gen annan mur, an de djupa och vatn-

fiilla grafvar , som har almant gora fkil-

nad emellan egendomar och angar och

ofver hvilka ej en gang . de i bet gaen-

de kreatur fimma.

Den 18 OSlober om morgonen, fort-

satte jag refan harifran til Hag , afven

til sots. Vagen var tung och sandig,

men angenam med stora grafvar eller

diken pa fidorne, prydd med plantera-

de tran eller klipt sma Ikog, samt om-

gifven med de tSckaste landtgardar. Vid

vagen stodo Populus alba, Betu/a alms t

Stoariium fcoparium , Genista germanicat

Pb/ilaris nrundinacea med flere. Pa Vards-

hufen, som ej voro sa glese, fants til

fdrfrilkning 61 , vin och ofveralt mj6d.

Det Fursteliga Slottet, utom Hag,

som ager en vacker Tragard , gick jag

forbi; dock innan jag kom fram til Sta-

den , besag jag Hortus Medicus , som

var nog liten , men agde nugre synner-

ligen sallsynta vaxter.

Hag ar en vacker Stad, hvars hus

aro mycket mera breda, an vanligt i

Holland, mera liknande husen i Stock-

. holm

Hag 1770. as

holm eller Paris, och med taken fram-

til afflutande, utan gafvel.

Torgen åro ansenligen store och pryd

de med planterade Trån. Jag bodde

hos en Svenlk ifrån Calmar, vid namn

Vallman, i hvars hus jag fick fe en

Svenlk Kakelugn.

I hela Holland eldas annars uti Spi

sar och det med bråntorf. Intet fpjåll

nytjas, och tro de dem, få vål som

Kakelugnar vara mindre nyttige i et

fuktigt land. Invånarne inbilla fig vål,

at de deras (kulle blifva mera plågade

af Gikt och Rheumatismer; men råtta

orsaken torde vara den , at ved felas

eller år ganska dyr i hela landet, och

at Kakelugnar ej få beqvåmligen kunna

eldas med tors. Bråntorfven fåljes dels

tuntals dels efter antalet; den osar e-

lakt , liksom fett , få at en ovan får

ondt i hufvudet och våmjes dervid. Den

år skuren i astanga rutor, kålar lång

samt och brinner ej; antåndes i början

med små stickor och antager stark hetta.

Om aftonen klåckan hals fyra , åter

reste jag med en packbåt til Amster

dam, dit jag anlände morgonen derpa

kiäckan sex. Når båten någon gång stad-

B 5 na

i6 Amsterdam 1770.

nade vid Vårdshusen , kommo mång-

lerlkor och utbödo bröd, fisk och an-=

dre varor.

Den våg man reser emellan Hag och

Amsterdam , år obelkrifveligen angenäm,

för de många Landtgårdar, som ligga

vid hvarandra, på ymse sidor om Ca-

nalen och prunka med fine prydelige

Trägårdar och lusthus. Hedera täcker

stundom hela våggarne af husen och

buxbom formeras af Saxen i tusende

olika Ikapnader, af djur och pyramider

samt häckar på många sårfkilta sått.

Under det jag nu väntade på Far^

tyg, som skulle afgå til Rouen, besökte

jag dageligen Professor Burmans hus

och nytjade dess samlingar och Biblio-

thek. Jag sant hår , hvad obeskriflig

nytta det har med sig, at en Lärare i

vetenskapen, har sit Bibliothek så nåra

til hands , åger få lått och fri tilgång til

det samma, får rangera det efter den

anledning vetenskapens åtskillige grenar

sjelfve fordra och med Auctorers be-

skrifningar och figurer jåmnföra de åf-

ven bredevid varande Naturalie Samlin

gar , hvarvid icke en och annan bok ,

utan stundom hundrade auctorer behöf-

va på en gång rådfrågas och jåmnföras.

De

Amsterdam 1770. 27

De starsta Bibliotheker blifva altid" i fa-

dant hanseende mindre nyttiga, som op-*

nas och visas eridast pa vissa dagar;

som ofta sta under en enda Bibliotheca-

rii upfigfc, som ej larer kunna interesse-

ra fig for b6cker i alia vetenskaps-gre-

nar lika; som ej altid aga tryckte Cata-

loger; der ej altid den mangd as boc-

ker far hamtas , som n6digt vil vara ;

och der afhamtningen aldrig anda sker

utan omgang och mycket besvar. Den-

na beqvamlighet och hufvudsakeliga nyt-

ta har derfore i alia tider gjort det til

en n6dvandighet for Larare, at sjelfve

efter rad och lagenhet f6rse fig med Bi-

bliothek, och visat, oaktadt alt det, som

sages om de flora och vjdlyftiga Bi-

bliothekers inratning och fdrmenta nyt-

ta at sakens natur andock annorlunda

krafver. Ibland de mange salsynte b6c~

ker har funnos , voro Rumphii egenhan^

diga figurer , gjorde as Rumphius So-

nen, pa Amboina, uppa Snackor och Fi-

Ikar, uti stor folio, illuminerade : Pe-

tiverii originella figurer pa 6rter: Me-

rianas illuminerade fjlrillar: Rumphii

Plantæ Amboinenses illuminerade, med

flere. Afven genomgick jag och noga

granskade dess flere Herbarier fran ostra

pch vastra Indierne samt Africa och i

syn- '

a8 Amsterdam 1770.

synnerhet Hermanni och Oldenlan-

di , som Voro i böcker inhåftade. Och

då jag härvid både utredde och beskref

åtskilliga örter af de störste genera , som

lxiay Erica, Aspalatbus , yttrade Profes

sor Burmannus sig .vela förskaffa mig

tilfålle, at få resa antingen til Surinam

eller til Caput bonae Spei, på Hollåndik

bekostnad. Jag betygade min tacksam

het emot honom på det högsta, för den

na sin ynnestfulla välvilja emot mig, för

klarade mig nöjd, at på någre års tid

företaga en sådan resa, och förundrade

mig deröfver, at han i denna delen ,

kunde aga få stort förtroende til en

främling, som blott någre dagar haft til

fålle at blifva känd. Han betygade mig

då , at han alt sedan den tiden , han fjelf

tilbragt en sommar i Sverige vid Upsa-

la Academie, hade fattat mycken kår

lek til Svenska Nationen , och at jag be-

synnerligen fallit i hans tycke, då han

märkt, med hvad färdighet jag namngif-

vit, utredt och belkrifVit en myckenhet

af dess okände naturalier, hvaröfver

han , efter dess egen utsago , fallit i

förundran.

Professoren beklagade tillika, at lö

nen vid dess Profession var få liten, at

den

Amsterdam 1770. 29

den åtgick blott til årlig hushyra och

at han således nödgades söka fit under

håll i en vidlyftig Medicinlk Practik,

hvarigenom han drogs från det Stu

dium, som han hade mera tycke före

och egenteligen hörde til dess Profes

sion. Jag gratulerade härvid i mit sin

ne, de Professorer vid Svenska Acade-

mierne, som icke behöfva dela sin tid

til omsorgen för sin utkomst och draga

den från sine vetenskaper och ungdo

mens undervisning.

Jag besåg också denne tiden Hortus

Medicus, och de flere Hospitaler, som åro

inom och utom Amsterdam. Botaniska

TrJgården ligger vid sidan af Staden , år

stor och vacker, har flera stora Orange-

rier och Drifhus samt myckenhet af Suc-

culenta och Caplka växter. Stora Ameri-

cartlka Aloen {/Igave americana) stod i

full bloma och besågs dageligen för pen

ningar. För Nosocomium inom Staden

var Professor Burmannus Sonen re

dan utnämnd til Praefectus, i sin Herr

Faders ställe , som på sin höga ålder be-

hofde någon mera ledighet. Hår sades 7

a 800 sjuka underhållas , utan betalning.

Alerendels lågo tvänne sjuka Frun-

timer i hvarje sång, som hade sin nu

mer

$ö Amsterdam 1770.

mer på sig. Vid visiten om morgonen-

ahteknades den sjukas numer på ert

tafla och de Medicamenter den dageii

skulle brukas. Hospitalets Apothek var

nåra derintil inråttadt Det få kallade

Påsthuset ligger n^got utom Staden.

Luften var denne tiden, i det låg-

låndta Holland mycket fuktig och osund.

. Intet hår kunde utan nålar ligga frise»

radt och inga örter torkas , utan med be

svär framfor elden. Luften fsg tjock

ut, som i en badstuga, det regnade ofta

helt fint och ej fållan upsteg en tjock

dimba, som gör, at mången oförsigtig

då faller i grafvarne. Stundom får man

fe en tjock dimba hastigt upstiga och

når den , efter kort tid småningom ned

faller, ser man i förstone af folket på

gatan endast hufvuden; sedan halfva

människor och så Vidare , et phaenome-*

ne, som år ganlka besynnerligit. Fluss-

Febrar {Febres catarrbales) började ock

så nu upkomma och blifva almånna.

Fruntimer af mindre anseende, bru

ka den kalla tiden, upeldad tors i et

fyrfat, insatt i en med flere hål försed

lada, hvilken de ställa under kjortlarne,

at denned värma sig.

Som

Amsterdam 1770. ji

Sotri Hollandare almant mycket r6-

ka tobak, far man ocksa se i de maste,

snart sagt alle hus, pa bordet et koppar

klril med torf-eld , for at antanda pipan

och en spotkopp med breda kanter och

trang opning, at lpotta uti, f6r at bi-

behalla rena golf.

Emedan dricka ej sa almtnt drickes

i Holland , nytjas hlr mera bade Caste

och The , at flacka tdrsten. . Caste dric

kes vanligen om morgonen med mj61k

och brostsocker, hvaraf en bit tages i

munnen. B6norne brannas i Stiderne

uti cylindrar eller pa stehklril. De bran

nas htet och Caffeet drickes svagt, samt

manga koppar hvarje gang, ofta utan

bade mjolk och socker. Thdvatn drickes

halst eftermiddagen , stvindom utan, stun-

dom med mj61k och br6stfocker , afven

i ymnoghet til slera koppars mangd.

Om bord draks stundom om qvallarne

mjolk och vatn ihopblandade , hvaruti

infunderades The eller Salvia och litet

stott socker upl6stes.

Soppor nytjas f6ga, Utan lefver man

har mera as stadig mat» gr6nsaker, silk

och kott. Filken Ir har mera almSn

soda och minst dyr. K6trltter brukas

m/ndre, som gjerna falla fig mera dyra.

Vid

3a Holland 1770.

Vid hvarje maltid hos medelmattigt folk,

ates gjerna fmorgas as tva flags brod,

skurit uti fkifvor med oft pa. Salt mat

brukas icke mycket. Rivier-fdk, som

gaddor och aborrar, ar bade salfynt och

dyr. Jordparon och silk, ar de fattigas

fornamsta f6da.

Fruntimren bruka alia fma styfkjort-

lar och manga en pung vid sidan med

et stort filsverlas.

Den 26 Oftober gick jag om bord pa

et Hollandfkt fartyg, arnadt til Rouen.

Har i hamnen fags , hum med batar da-

geligen inf6rdes til Staden bade mj61k,

gr6nfaker, fi-ukt och andre varor, at

faljas.

Den 1 November affeglade jag ifran

Amsterdam , och ankom den 5 derpa

f61jande til Texel, der jag omfider ge-

nom Commisfarien Rosebom i Ausgell,

hvarest alia til Amsterdam kommande

och derifran affeglande Skepp Ikola cla-

rera, omfider aterfick mine tvanne Cof-

fertar, fom pa et as de harstades a ym-

fe sidor liggande qvarantains fartyg, fle-

re veckor varit uti et ganska onodigt

och godt forvar. Jag reste at afhamta

dem med en forvagn , som aldeles lik-

na

Holland 1770.

nade de Danska, med fin krok framtil.

Öen var omgifven med vallar, af hoplagd

(Zoftera) tång, Vågen gick ikring öen,

var uphöjd och följde hafskanten åt,

samt var denne årstiden af regn til le

ran nog upblött.

Denna öen, likasom en stor del af

Holland , sågs tydeligen ligga under bry-

net af hafsvatnet, hvars intrångande

och öfverfvåmmande hindras af de kost-

Samme upkastade vallarne , til hvilka$

vidmakthållande otroligen stora pennin-

ge-summor årligen användas.

Vatnet år det Element, som gör sjö

farten, så utom, som inom Nederlän

derna vig och beqvåmlig, som gör Hol

ländske ångarne så gråsrike Och bördige

och som år grunden til all landets rike

dom och välmåga ; och detta Element

år just det samma, som fordrar så star

ka och kostsamma förmurar och flus-

lar, som ofta vid starka vindar och stor

mar från nordväst, bryter sig igenom,

gor öfVerfvåmningår, sätter Land och

Stader til en del under vatn och injagar

invåuarne största förlkråckelse.

Sjelfva jordmånen år fållan hård och

fast-, utan lös och sumpig. Man kan

1 Del. C med

34 -Holland 1770.

med sldi derfdre saga, at knapt nagot

land ar i fig sjelf as naturen mera o-

rent; men igenoin konst och ofverdrif-

ven flit upstadadt Sger det i nSthet och

soyghet ingenstades sin like.

Jag hvilade ofver natten uti en* by,

gent emot hvilken vart fartyg hade

ankrat. ' Muslor ( Mytitus ) och Ostron

(Ofirea tdulis ) , som jag pa bord flere-

stades i Amsterdam fag vara til salu ,

atos hSr bade ra och kokte med attika,

olja och peppar. Da Mytilus edulis , hvil

ken ymnigt hamtas hSr vid kusterne,

aTven som annorstades , kokas med vatn ,

at lkalen 6pna fig, och ates med en lot-

fur Sauce, Sr den bade sodande och val-

smakelig. Nar Skeppet lag for anka-

re, gingo matroferne om qvalfarne til

lands, at hamta hela ambaren fulla der-

af. Spanfk 16k , skalad och kokt ato

matroferne stundom i stallet f6r brod til

Srter eller annor mat; och oaktadt de

annars pa sine fartyg halla all ting gan-

Ika fn3rgt och renligt, sagos de nu va

ra gahslca otacke i sin fpisning, i det,

de grepo i maten med fingrarne , som.

icke voro fa fardeles rene , utan as tog-

verkets handterande fa tjarige, at de

tycktes val forvarade emot all slags r6ta.

Den

Resan til Frankrike 1770.

Den 13 November, under det vi ånnu

lågo för ankare, var det om aftonen helt

lungt och et sorlande hördes utifrån haf-

vet, då vatnet steg up emot landet.

Vatnet sågs också glåntsa liksom eld,

eller liknade månskenet , men endast

då det rördes, såsom då man kastade

något eller med ådrorne roddes, hvil-

ket utgjorde et förtråffeligen vackert

phcenomene.

Den 15 utlupo vi från Texel med

god vind, men om natten upkom en

storm , som hölt uti til den 17 , då vi

voro midt för Douvre och Calais i Ca-

nalen, och fågo tvånne fyrbåkar från

Engel/ka landet. Stormen med motvind

var emot slutet få stark , at slere segel

blåste sönder och ymnigt regn föll.

Den 18 sågs Franska landet mycket

högt och vinden var foglig och god.

Den 19 seglade vi helt nåra intil lan

det på et stenkasts afstånd. Det var

mycket brant, stundom i uddar utskju

tande, och tycktes bestå af kalk med

röda flammor. Mot middagen ankom-

mo vi til Havre de Grace, der åtlkiJli-

ge Skepp lågo i den stora viken, som

landet der formerade. Af det myckna

C a • fal

3*Frankrike 1770.

salta vatnet, fom slagit 6fver Skeppet

och f6rorsakat Matroferne vata sorter ,

svalde efcerat sotterne up och fingo har

och der stora blatbr , hvilket alt de bo-

tade endast med pasmordt brannevin.

Den 10 November, begaf fig Capitai-

nen til Havre de Grace, for at fa et

Sundhets bref, (Lettre de Santd) famt

en Lots 0111 bord.

Staden ligger vid slutningen as en

hogd emellan kullar. Den ar ej myc-

samt har en vacker hamn , derest nu

. lago vid pass 150 fartyg inom inurarne.

Utanfore lago i quarantaine nagre Ham-

burgare fartyg- Dagen derpa affeglade

vi hirifran och innan middagen kommo

vi til Quillebeuf, hvarest Seinestromen

utloper i hafvet. Har kom Tulbetjaning:

om b(5rd? at forfegla Skeppet och en

Lots, fom lediagade ofs til Rouen. Tvau-

ne fartyg lago hir i stromen nedfank*

te, hvaraf endast masttopparne syntes.

Vatnet var as kritan helt hvitaktigt.

Mot aftonen kastades ankare vid en by,

Vilcair, einedan sloden da var ofs emot

och vinden afstadnade. Fran mynnin-

gen as den i manga bugter gaende Sei*

ket stor, men vacker

»e-

Frankrike 1770. 37

nestr6men til Rouen, fades vara 30 Fran-

ika mil och 6fver land endast 10.

Den 23 Nov. atf6ljde jag Styrman-

nen til lands, der leran vid stranderne

g jorde det mycket fliprigt och bl6tt och

under abben blottades ganlka langt ut.

Bonderne ' bodde bar tatt ut med

hvarandra ocb deras agor voro fltilde at

endast med lefVande hackar as Aple och

Parontran, Hagtorn, (Cratœgus oxyacaa-

tba), Evonymus och Pilar (Saltces), emellan

hvilka Rofenbulkar QRofœ) och Bjornbar

(Jlubus cafiui) stodo l'amt Hedera stingrad

ikring traden. Jag onlkade i mit finne,

at Sverige en gang kunde komma fa

lingt, at lefvande hackar afven Ikilde

Landtmannens agor at, at de Ikogodan-

de orSknelige och kostfamme gjerdes-

gardar en gang blefvo utd6mde och o-

synlige, och at valhjon blefvo inrattade,

at folja de hjordar , for. hvilkas Jkull fa

dyra och otroligen manga hagnader Iko-

la hallas. Upmuntrades och fredades da

tillika tradplanteringar , Ikulle landet mart

kunna blifva et jordifkt Paradis. Frukt~

traden stodo planterade i ordentliga ra-

der. Et stop Cider kostade har endast

tre ftyfver (Slo/r) och aplen k6ptes f6r

ganlka godt pris. Cider gjordes har pa

C 3 det

3^Frankrike 1770.

det satt, at aplen sondermaldes i en rund

och utholkad Machih, as en trisfa, som

i den vreds omkring; de sondermalne

aplens fast ostes sedan pa en halm-rasta

och prassades , hvarifran den nedrinnan-

de fasten emottogs i et kar.

Husen voro bygde as korsverke och

lera. Landtmannen brukade har traikor

med sackor uti eller halm.

De vilda 6rter som vaxte hir, voro

Daucus carota (Mor6tter) , Bellis (Tu-

sendskon) , Senecio , Mentba , (Mynta") ,

Betonica och Viscutn (Fogel-lim.) Helix

bispida fants pa traden.

Om aftonen, da vi kommit til sada-

ne stallen, der floden omgafs as h6ga

knllar och vinden afstadnade , drogs far-

tyget upf6re floden med et tog as fyra

ellcr flere hastar, som bonderne villigt

. , nthyrde. Da vi narmare upkommit emot

Rouen, syntes flera oar formera fig i

floden.

Den a$ November emot middagen an-

kommo vi til Rouen , en tammeligen

stor och beflst stad. Husen aro dels as

sten , dels as korsverk. Det der varati-

de Klostret var mycket langt och stort.

Fartygen lagga har an Inda intil bryg-

gan,

Rouen i Frankrike 1770. 39

gan, midt före Torget och Börsen. Den

ena börsen, som år öpen och nytjas en

dast vid vackert våder, år instängd med

jJrngaller och nytjas ofta, at Ipatsera

uti. Den andra Börsen ligger in uti

Staden. Besökare-bodar ligga hela ga-* >

tan utåt hamnen planterade och ingån

gen til Staden ifrån hamnen år genom

portar , som stångas om aftonen kl. 9.

Husen äro mycket täckte med takskiffer.

Hlstarne voro hårstådes små och sprun-

go illa. Bågge könen redo på dem och

ofta en på baken. Stundom hade håstar-

ne på lig stora och oviga selar, ofta

pryddes de med fransar och bjålror.

För stora och oviga kärror, som hår

mist brukades, spändes fyra til fem hä

star å rad. Åsnor brukades hår ganflcä

m3Tcket och af dem voro stundom flere

å rad spände för de stora kårrorne och

utsirade med bjålror, som gjorde en o-

behagelig musik.

Ehuru hår ånnu ej var mycket kalt,

hade invånarne redan lagt sig til västar

med ludit foder.

Kakelugnar nytjades almånt i husen,

men helt olika de Svenska. De voro

antingen af järn eller pprcellain, små,

med lång jårnpipa, utan spjäl. Ställas

C 4 mer

4© Rouen i Frankrike 1770.

merandels midt i rumet och utflyttas

om varen. Eldas med fina ved, upvar-

ma rumet inom en fjerdedels tima »

men afkylas snart^; i synnerhet bidra-

ger jarnpipan mycket dertil, som vid

stark eldning gl6dgar.

Kopmansbodar och en del verkstS-

der voro 6pne bygde, altid i nedra va-

ningen. Det kunde ej annat an fore-

falla mig bade underligt och lojeligt, afe

h6ra Borgare och Bonder almSnt tala det

pa andra ftallen fornama spraket, samt

fe Pigor kladde, som Fruar med Rob-

deron , . upsatt m6ssa och tralkor.

Springkallor voro har och der inrSt-

tade til folkets beqvamlighet vid vatri-

hamtning.

,Hos Botanices Professoren Herr

Pinard aflade jag besok och besag des$

Herbarium, som var bundit i knippor

ech upstalt pa hylla.

Botaniflca Tragarden ligger vid an-

dan as Staden, Sr ej sSrdeles stor , med

en rund dam midt uti , indelt i tva qvar-

ter och har et Orangerie , som Sr afdelt

i tre rum, ej mycket vackert.

. To-

Frankrike yi 770. 41

Tobak var hår det svåraste contra

band och vid Galers straff fårbudit. Ast

tobak på fartyget blef genast anteknad

och val förvarad , få at befåtningen ,

som- ej kan lefva utan denna vederstyg-

geliga örten , hvar vecka utbekom en

dast så mycket, den förbrukade.

Castanier såldes öfver alt och voro

rått stora ; de åtos sedan de förut i

pannor blifvit stekte, och stundom med

tillagt smör.

Den 28 fördes mine saker til påsthu-

set och för dem, sedan de blifvit vågde,

så vål, som för min egen resa med Ca-

rossen til Paris betaltes nu genast frak

ten med en Louis d'or.

Den 29 November klåckan 4 om mor

gonen, då Stadsportarne épnades, blef

mig bådadt, at påstvagnen skulle afresa,

i hvilken jag nu blef ensam resande.

Den var så stor, at tio personer kunde

rymmas i den , kördes med fyra par ha

star och var lastad med saker både fram-

och baktil. Kölden var nu stark med

dimba, rimfrost och is på vatnet. Tråd

voro planterade vid vågarne, som voro

ganska breda. Når vagnen kördes ut-

före någon backa , låstes et af bakhju-

-C s len

4» Frankrike 1770.

len med en jernkedja. Af den starka

gnidningen (Jriäion) rökte det af hju

let. I alla backar låg myckenhet af blå

och gula flintor. Husen under vågen

voro bygde af kalk och flintstenar.

Klåckan 10 eller 11 kom jag til et

Vårdshus , der middags-måltiden var til—

reds och håstarne ymfades. Klåckan "8

eller vid pass 9 om aftonen kommo vi

til et annat Vårdshus , hvarest togs natt-

hårberge. Jag blef hår emottagen af

vården med stol, medelst hvilken jag

lyftades utur vagnen. Under en sådan

tre dagars resa for jag igenom flere sta

der, som ofta voro befåstade. Uti hår

bergen under vågen kunde man antin

gen spisa vid et dukadt bord ihop med

flere gåster , för en viss betalning, el

ler ock vålja sig i köket fjelf de ritter

man åstundade , då man fick et litet

bord fårfkilt dukadt och hvar portion

betaltes. I alla Vårdshus måste inan be

tala drickespenningar {quelque chose pour

le garfon') i synnerhet för det man våk-

tes om mornarne, då påstvagnen lkul-

le afgå.

Mil-pålarne voro af sten med et kors

på , och Fjerdingsstolparne af trå med

kopparplåt. Vid Klostren var ej rart ,

at

Paris 1770. 43

at råka gassar och andre tiggare, som

Uste Fader vår på latin.

Häckar sågos hår och der formera

de af Rubus , hvilke vål voro taggige,

men ej tåte.

jDen 1 ^gce^er klåckan 10 ankom jag

til Paris. Sakerne lastades strax af

vagnen på påfthusgården och visitera

des. I granskapet hyrde jag en kam

mare , at deruti inflytta mine saker , til

defe jag fått skaffa mig husrum närmare

intil Hospitalerne och Academierne inuti

Staden. Och som jag af Hen- Assessor

Rtbe hade address til dess fordne vård,

Mons. Berth , upsökte jag honom ge

nast, fick rum derstådes och låt samma

eftermiddag ditflytta mine Coffertar.

AfLandsmän upsökte jag derpå Herr

HesséN, som hade den godheten för

mig , at meddela mig åtskilliga nyttiga

och nödiga underrättelser; och samma

dag besåg jag det vackra och nåtta Ho

spitalet Charité.

Morgonen derpå , helt bittida , åt

följde jag min vård til stora Hospitalet

Ho

44 PAKis 1770.,

Hotel Dieu, hvilket sedermera blef det

ställe , som jag dageligen besökte , och

der altid tilfälle gifves , at lära något ,

antingen vid de mångfaldige Chirurgi-

ike Operationer , som der ske , eller an

nars vid de sjukas Ikjötsel.

Sedan halsade jag på tvånne Lands-

mån, som här vistades för at perfectio-

nera fig i Chirurgien , nemligen Her

rar Rudolph och Lucke, hvilkas be-

kandtlkap jag ansåg för mig så mycket

mera angelägen, som vi ägde gemen

samma studier. Jag erfor ock detta i •

längden, ty som de redan någon tid

förut vistats här, fick jag af dem åtlkil-

lige underrättelser och addresser utan

möda, då en främling annars här, i en.

få vidlyftig Stad, kan vistas länge nog,

innan han efter hand lårer känna och

värdera alla de tilfållen, som här gif-

vas, at i fin vetenskap förkofra fig. De

tilbödo fig, at eftermiddagen göra mig

följe til de tvånne förnämsta Hofpita-

lerne Hotel Dieu och Charité; och dä

de hörde, at jag redan sedt dem, yt

trade de sin förundran deröfver, at jag,

som ännu ej varit 24 timar inom Paris,

redan sedt dem och annat mera på så

kort tid, samt spådde förut, at jag ej

ikul-

Paris 1770. .' 45

stculle underlata, uttaga ' valuta for de

penningar jag har tinkte depensera. Ef-

termiddagen besags atslcillige Cathollke

Kyrkor, och ibland dem afven Notre

Dame, ester hvilken Upsala Domkyrka

blifvit upbygd. De masta Catholfka -

Kyrkor aro i kors bygde pa samma satt;

men aro ofta Snnu vackrare och inuti

•utan bankar. Trenne unga flickor sto-

do f6r altaret i Hotel Dieu Kyrkan och

songo ganflca vackert , hvilket jag se

dan slere ganger afven annorstades ob-

ferverade.

Den 1 December lkedde Procession i

Hotel Dieu, hvilken vanligen anstalles

den forsta S6ndagen i hvarje manad.

Bade Nunnor och Munkar, som hir

betjana de sjuka , voro vid detta tiifSlle,

kladde i hvita klader med svarta kappor

och buro langa ljus i handerne.

Min ankomst och adrefs rapportera-

de varden til Lieutenant de Police.

Den 9 December bevistade jag Guds-

tjansten i Svenfka Hotellet, der.pradi-

kan h61ts pa tylka.

Kort derester hade jag tilfalle, at

upvakta da varande Svenfke Ministern,

federmera Hans Excellence tn. m. Herr

Gref-

46 Paris 1770.

I

Grefve Creutz, hvilkeri sa vid detta

tilsalle, som under hela den tid, jag vi-

stades i Paris, altid beviste mig myc-

ken ynnest; som sedan ester nagre ars

f6rlopp, igenom en Stor KONUNGS

Nad, flculle befordra min lycka och hvars

minne hos mig i et v6rdnadssult oeh

tacksamt br6st lkal bestandigt forvaras.

Den 14 December besag jag klostretSt.

Genevieve, tillika med dess Bibliothek,

Naturalie Cabinet och vackra Tragard.

Bibliotheket Sr i ofra vaningen, bygt i

kors , ined hyllor ikring alia vSggar och

under fensterne. Bokhyllorne aro for-

sedde med dorrar flatade med staltrl ,

och las. B6ckerne aro numererade. Mel-

lan hvar hylla ir en bild as nagon Mo

narch eller Philosoph. Bibliotheks ru-

met dpnas alia Man - Ons - och Fre-

dagar eftermiddagen fran kl. a til 5.

B6cker utlanas ocksa harifran utom Bi

bliotheket. Pa sidan Sr Antiquitets och

Natural Cabinet, i tvSnne rum: hSr ses

atfkillige Amphibier och Fifkar upstop-

pade, Mumia, Mineralier, Conchyliet"

och Coraller, men i synnerhet en stor

hop Antiquitets faker, alt inom las och

d6rrar as flatad staltra. Tragarden ar natt

med artiga ritningar as klipt Buxbom.

' Den

Paris 1770. , 47

Den 24 December eller Jul -afton be

såg jag Cathollka Gudstjänsten , som nu

i alla kyrkor nattetid firades med mån

ga Ceremonier ; Kyrkorne voro val il

luminerade med stora ljus i kronorne.

At icke låta någon tid fåfängt gå

förbi, utom det Hospitalet dageligen

en gång, stundom tvånne gånger be

söktes, engagerade jag mig genast vid

Anatomiska "Disfectioner hos Monsieur

Du Mas, Chirurgus uti Hotel Dieu.

Och under det jag flitigt besökte de

almånna föreläsningarne i {Saint Co

me') Chirurgiska Academien, Medicin

ska Academien QEcole de Medicine}, Bo

taniska Trägården {Jardin Roijaiy och

Physiska Auditorium {College Navale}

försummade jag ej , at äfven privatim

närmare lära Anatomien , Chirurgien och

Accoucheinenterne. Anstalterne och in-

ratningarne at lära alla dessa delar, äro

både många och förträffeliga: de låras

icke eller alla på en gång , utan efter

hand, få at både Professores, som al

ternera med fine Lectioner, kunna äga

månge Auditores och de studerande ej

öfverhopas med för mycket på en gång.

Vintermånaderne läses först Anato

mien ; sedan Chirurgiska operationerne ;

Der

48 Paris 1770, "

derefter lasas Chemien, Accouchemen-

ter och langre fram mot sommaren Bo-

taniken , Pathologien och andre Veten-

skaps deJar. Ingen ting Uses blott Theo-

retice, utan Practice tiliika. Och utom

publique Lectioner , lafa de made Pro-

sessorer och Adjuncter tiliika privatim

och stundoili afven gratis.

Vid nastan alia Professorernes publi-

que Lectioner ga afven Adjuncterne

(Prevcts~) dem tilhanda, fa at da Proses-

foren last ofver nagon visa fak* demon-

ftrerar Adjuncten den genast Practice.

SabbaIier laste i Januarii och f61-

jande manader, forsi: Anatomien och se

dan Chirurgifka operationerne publice i

St. Come. Privatim afhandlar han en

Cours i Anatomien for 36 Livres, pa

6 veckors tid, och afven Chirurgifka

operationerne : antager Penfionairer i

Invalid-huset , hvilket han foreftar.

La Faije var en vornadsvard Gub-

be : han afhandlade mycket val i St. Co-

me fdremiddagen Chirurgifka operatio

nerne, hvilka eftermiddagen itererade.s

as dess Adjunct Goursaud. Pa mala-

de tabeller visade han atskilliga (JPartiwn

morhs"), delars fjnkdomar tiliika.

Pe-

Paris 177;.49

Petit, en artig och munter man,

låser i Martio och följande månader A-

natomien och Physiologien .och .sedan

Chirurgiska Operationerne i Jardin Ro

yal , hvilka ester hvarje Lections slut

förrättades af Demonstratorn.

Du Scu, låser i St. Come eftermid

dagen samma Anatomie , som Sabba-

tier föremiddagen, då partierne först

visas i sit naturliga låge och skåras se

dan sönder, at andra delar kunna visas.

Tillika demonstreras samma partie på et

torkadt præparat och åfven på tabel

ler, dem han ågde både stora och vål

illuminerade.

Längre fram på våren låser Tenon

i St. Come Pathologien och om ögon

sjukdomarne privatim.

I Maji och följande månader låstes

på St. Come Therapien Ons-och Lör

dagar förmiddagen kl. 11 af BRasdor ,

och eftermiddagen kl. 3 af Hevin.

Uti Jardin Royal låser uti Junii och

följande månad Macquer Chemien; un

der Lection anställas altid , inom et med

galler afdelt rum, operationerne, som

efter slutad Lection visas och förklaras

af Apothekaren RoéL.

1 Del. D Uti

5°Paris ijji.

Uti Junii och f6ljande manader, la

ser Jussieu Botaniken, dels i Audito-

rio , dels ute i Tragarden (Jardin Royal)

vid orterne, som visas pa sangarne.

Under samma tid laser Louis uti St.

Come Phyfiologien f6re-och Borde-

nave eftermiddagen.

Afven pa samma stalle och tid lases

as Fabre Pathologien och as Tenon-

eftermiddagen , hvilket Iker blott tva da-

gar i veckan, namligen Tis-och Fredagar

och continueras til November manad.

Pean laser denne tiden asven i St.

Come, namligen alia Tis-och Torsdagar

Accouchementerne for Chirurgiae Stu-

diofi eftermiddagen kl. half tu och Bar-

baut samma vetenlkap f6r Jordgum-

mor kl. ii Ons-och Lordagar.

Gendrow laser endast tvanne ma

nader om Ogonsjukdomarne Qmorbi o-

cu/nrum'), hvars partier han vifar pa

præparat, pa stora illuminerade figurer

och morbi oculorum i emaille. Lectio-

nerne hallas kl. n fdrmiddagen i Majo

och Junio, Man-Tis-och Fredagar.

Pa College Navale lases vintertiden

Phyfiquen alle Man-Tors-och Lordagar,

Paris 1771.

så, at altid experimenter tillika göras ,

hvartil Instrumenterne ställas på et bord,

som står på en uphöjd plan , ikring hvil-

ken åro graduerade bänkar. Lectio-

nerne hållas kl. 11 , hvilke bivistas af

folk af alle sorter.

I Ecole de Medicine läses sex dagar

i veckan, först Anatomia Pathologica

och sedan Chemien. Vid den förra lå

ser Professorn en hals tima på latin och

då han slutat , visar Demonstratorn

Partierne och låser öfver dem på fran

syska. Vid den senare göras altid ex

perimenterae af Le Roux.

Likaså låses i Ecole de Medicine

Chirurgifka operationerne af Professor

Dionis på latin , hvilka straxt derpå

repeteras på fransyska af Demonstra

torn Franci

F6r Barn-morlkor Jäser på Ecole de

Medicine Mons. Millin uti Maji månad

efcermiddagarne en Cours Anatomique

des Accouchements, hvarvid han ny

loar fin Demonstrator Goubelly.

Emedan Professorerne ej ägde nå

gon Intimations tafla vid Academien ,

utkastades i Academien biletter at aver-

tera om de privata lectioner och annat.

B ^ Och

Paris ij-jx.

, Och som Auditores antefcna fig i publit

que lectioner, fa hallas stundom uprop.

Privatim hallas as slere ganflca man

ga Lectioner, uti hvarjehanda Medicin-

fka och Chirurgiska delar, ehurn alt la-

ses hirstades fa 6fverfl6digt publice, at

det tyckes, man icke fkulle behdfva

nagon enskildt undervisning. Ocksa en-

gagerar man fig mast privatim, ej sa

mycket f6r at lara theorien och se det

practifka, utan mera for at sjelf fa lag-

ga handen vid Chirurgiska operationer-

ne och manoevrera hos dem, som un-

dervisa i Accoucheringen. Salunda en-

gagerade jag mig straxt hos Herrarne

Du But och Du Mas, at genomga

en Cours d' Operations de Chirurgie och,

at sedan under deras upfigt dageligen

fjelf lagga handen vid operationerne j

Sfven som hos Hr. Salayres en Cours

des Accouchements for at lara vandnin-

garne och operationerne vid fostrets

elaka stalningar.

Ben-fjukor QMorli OsfiumS , med hvad

dit h6rer, lardes hos Hr. Didier, en

Ciall och fardig Chirurgus.

Hos Hr. Riel far man disfecera et

helt cadaver och njuter Tjndervisning

f6r 30 Livres. Dir

Paris 1771. 53

Du Scu deremot later betala fig for

en Cours d'Anatomie, pa '4 manaders

tid, 100 livres.

Ferrand lifer Chirurgiflsa operatio-

nerne och Guerin om 6gonfjuk4omar-

ne privatim.

Accouchementerne lafas privatim icke

as farre, an Herr Levret, fom derfo-

re tager pa 6 a 7 veckor, 2 Louis d or;

GoUBELLY , LAUVERJAT , La ScU i

Pean, fom forrattar dem hos a:ne Jord-

gumroor uti Staden. Le Rie loser Ac

couchementerne gratis, at lacka disei-

plar til fig; men later betala fig fo>

manoevreringen 1 Louis d'or; utom alle

de forut namnde och slere. I

Utan betalning lafa Didier Osteolo-

gien; Moreau om Chirurgilka Opera-

tionerne och vifar dem 4 ganger i vec-

kan, i tredje vaningen pa Hotel Dieu;

Prasterne i Charite* lafa stundom Ana-

tomien.

Utom alt detta , at vinna insigt i Bo-

taniken och Materia Medica , ar Kongs-

Tragarden {Jardin Royal) altid tilgangelig

och open. HerrRorjER.Marchand Epicier

Droguist , pa stora gatan as Faubourg St.

Germain , 6pnar sine Tragardar , ester

D 3 for

54 Paris lyju

fdrufc gjordfc anflag, alia Tis-Tors-och

Fredagar, i Maji manad for Botanici

och gdr Sfven Ons-och L6rdagar Bos-

taniflca excurfioner. F6r Jordgummor

och Apothekare-Gefaller opnas fam-

ma Tragardar pa andre tider. Han 5-

ger och visar deseutom fit Cabinet as

Droguer och Naturalier. Barbau du

BouRst haller afven Cours i Botaniken.

I Jardin des Apothicaires far man alia

der blomande vaxter for 18 Livres.

As denna vidlyftiga F6rtekning, 11-

rer min Jafare finna , at i Paris finnes

den st6rsta Medicinska Academie , och

at flere anstalter har aro gjorde til dess

llrande, an pa nagot annat stalle. Lyck-

ligt! om alt tillika fa vil och pa fadant

fitt, fom vederborde, hlr fkottes och

utfordes.

Pa intet stalle i verlden larer ock de

Studerandes antal, fom lSgga fig pa L£-

kare-konsten, vara storre an har, der

det stiger til 3000 och derutofven

Llrofalarne aro bygde oftast runde

med graduerade bankar, utan rygstod,

med et bord i fonden, der Professoren

fitter, mycket lika Upfala Anatomie Sal.

Vid ddrren Ir altid vakt, at forekoimna

bul

Paris ijji.55

baUer och oredor, samt at gisva acten

mera anseende och vardighet Ingen

far inga med vSrja eller couteau de

chasse, at ej hindra andre i trangflen,

elJer at pa annat satt missbruka denj,

Porten til Larofalen opnas fdrst, nar

klackan fiar och for at vinna et beqvam-

ligare rum pa nagon as de nedre och

narmare bankar , sta ahorarne ofta half-

va timan forut pa stallet, at vanta.

Ofta far man hora handklapningar , ba

de nar Profesforn kommer och da han

slutat lafa.

Uti Ecole de Medicine Disputeras

Tis-och Torsdagar , da Theses as et halft

ark forfvaras. Disputations rumet ar da

afdelt. Utanfore sitter en vid et bord,

fvartklidd med krage och utdelar the

ses. Inom fitta Officianterne i kladde

bankar och Catheder. Præfes och Re-

fpondens aro kladde i hvita Ikjortor och

Refpondens sitter vid sidan. Opponen-

terne aro fvartkladde med kappor och

bla kragar. Uti Ecole de Chirurgie di

sputeras likafa, da Cathedrarne kladas

med fammet och galoner. Omkring vo-

ro bankar och inidt i stolar. Alia des-

fa anstalter gifVa acten mycket anseen

de, afven fom at Professorerne lala pu-

D 4 bli-

56 Pnris 1771.

blice i ambets dragt, som ar svart med

hvit krage. Under Disputation far man

hora Fransoserne pronunciera latin myo

ket lika med fhmsyskan, sa at man i

borjan med moda sorstar dem.

Upmuntringar til flit och laraktighet

tyckas icke vara nddige pa et Istalle,,

der fa manga goda tilflllen yppa fig til

forkofran i, Vetenflcaper och Konster;

men ifven desse hafva har icke blifvit

f6rg|tne , eller ur akt latne. Til den an-

dan anstallas examina publice, och de

fnallaste dervid vinna beloningar, .som

best! uti Guld-och Silfver-Medailler ,

j&mte nagre andre formoner. En dylik

examen bevistade jag den 15 Februarii

uti St. Come, da Eleverne fragade hvar-

andra och svarade ymsom. Afven sa

pa samma stalle i Martii manad, da sex

Professores examinerade: hartil angafvo

fig de, som behagade, men ingen ut-

lanning och ingen Parisare sick hartil

anmala fig. De som admitteras til Ecole

practique, eller nimnde examen och der

vinna prison , njuta sedan den formon, at

de fa fritt dissecera oah gora Chirurgi-

slca operationer pa cadavera, utan en-

ikildt betalning.

Ho

Paris 1771. 57

Hotel-Dieu ar det storsta as Hospi-

talerne i Paris och formodeligen as alia

i veriden. Fonden til dess underhal-

lande lades vara sex millioner Livres,

iamlade fordom efterhand mist as fri-

villiga gafvor. Sjuke njuta har Ikot-

sel gratis, utan afieende pi personen

eller de sjukas forut varande antal. De

baras hit gemenligen pa langa barar och

inlkrifvas vid Receptions rumet Ih-

gangen Sr genom sjelfva Kyrkan, in-

om hvilken straxt borjar vidtaga et rum

for sjuke med en rad sangar, som lik-

vil ej altid aro uptagne. Vid andan

deraf aro ingangar til de storre rum ,

derlst sangar Annas i slere rader och

Here sjuke, i synnerhet barn, ligga, in-

da til syra, uti hvarje sing. I 6fre va-

ningen ligga de sjuke, som tarfva Chi-

mrgorum hjelp , och i 6fversta vanin-

gen de, som blifvit Accoucherade eller

forvintas til f6rlossning. De sjuke as

olika konen nppassas, antingen as Mun-

kar eller Nunnor. Maten inbares pa

bord och gifves de sjuke i fkalar. En

6fverklSdd natt-stol star vid sangen. Ru-

met uplyses as stora lampor. Da nagon

sjuk aflidit, bares den til D6dsalen (jSal'

le des marts'). De, som do fore-och ef-

termidnatten , laggas sarlkilde. Gemen-

D s Ii"

Paris 1771.

ligen dö hvart dygn emellan 10 och 10

personer, som insys i groft oblekt lårft.

De sjukas antal går til vid pass 3000,

hvaras 2000 skjötas af Medici och 1000

af Chirurgi. Den 1 Martii voro de sju

ke 3950 och den påföljande veckan, 3978.

Hospitalet Charité år snyggare och

vackrare , men mycket mindre. , Har

vid pass aoo fångar och sit egna Apo-

thek. Blott et vist antal sjuke antagas

hår , åt hvilke Du Scu , som år före

ståndare, ger sedel, at inkomma.

Invalid -huset, der gamle och lytte

Krigsmän underhållas , åger et stort

rum för sjuke och ligger vid sidan af

Staden. Dess Kyrka år stor och har

et uphöjt chor, som år ganska vackert

af inlagde Marmor-sorter och uti det en

lågre plan, dft ingen, utom Konungen,

tillätes gå ned, hvarföre hår ock hålles

vakt, liksom vid portarne, ofta nog af

lytte soldater. Bredevid Invalid- huset

år Ecole de Militaire.

Bisetre eller Hospitalet för Veneri-

ske sjukor , år utom Staden. De , som

der skola inkomma, måste åga tilstånd

dertil förut.

Bo-

Paris ijji.

Botanislca Tragarden (Jfardin Royals,

Com den snalle Thouin sa vSrdigt fore-

star, Ir stor och har tvanne langa qvarter

Inom hackar, och sangarne kantade med

Buxbom. Vid gatan ar Museum Natu-

ralium , som bestar as flere rum. 1 det

forsta forvaras tradsorter (^/igna), bark-

sorter Qcortices^), frdsorter QSemina^),

rotter (radices^), frukter (^fruBus*), med

mera, uti flafkor, inom Ikap med glas-

dorrar och franlka namn.

I det andra star Stensamlingen , som

ar praktig , inom fkap , pa graduerade

hyllor: har finnas ock petrificater och

stipade marmor-arter. I det tredje aro

upfette Foglar inom glasfkap , as tre-

ha/ida olika djuplek. Uti nedersta slca-

pets afdelning , Sro Foglars Sgg och bon.

Har fants ock nagot Coraller och Con-

chylier, samt Insecter inom fyrkantiga

glaslldor. I det fjerde hingde Amphi

bia i taket; Zebra stod har upstoppad,

hvars hud La Caille hemfort ifran

Cap; likasa funnos har Amphibia, Filkar,

Insecter och Vermes uti Spiritu Vini.

Rainet for Anatomiflca Præparater var

ej Snnu til fullo fardigt. Detta Cabinet

opnas ifran kl. 2 til 5, alia Tis-och Tors-

dagar, at publice befes. I hvart rum

star en vakt, som inflapper battre folk.

6o Paris 1771.

Nedersta delen as Tragarden , Sr

lik en vild fkog as hvarjchanda tran.

Pa vanstra fidan arb Orangerierne och

drifhusen. Utan for desse ar plats til

krukors ntflyttning om sommaren och

flere med Taxus afTkangde smlrre qvar-

ter for vaxter. Ofvaniore desfa, pa en

h6gd finnas afven et par drifhus och

Trlgardsmastarens boningsrum , faint

rum for en fr6famling. Bakom drifhu

sen och Orangeriet pa denna hqjden ,

aro fpatser-gangar och en Ikog, samt

en kulle fa h6g, at man der kan fe

ofver hela Paris. Botanici aga hit fri

tilgang, afven fom Tragarden ar 6pen

for promenader. Hackarne voro har

formerade as Id, QTaxus baccata} , Aim,

(JJlmus campestris), Ilex aquifolium, Bux-

bom, (Buxus'), Lind, QTi/ia europaa'),

Cornus mascula, Lonicera caprifolium,

Korsbarstran QPrunus cerajus) med dub-

bel bloma, Cercis Siliquastrum , Ly-

cium barbarum, Coronilla Securidaca,

Nafver {Acer campefire^, Syrener, (Sy-

ringa vulgaris} och slere. De tran , fom

voro planterade iTragsrden, voro i fvn-

nerhet (Lunn) Acer plat; noides, monspes-

fulanum och campestre; Quercus ilex och

coccifera; Cupressus fempervirens, Juni-

perus bermudiana; Taxus, Ulmus, Tilia,

Æfcu- .

Paris 1771. 61

Æ.scu\us, Cercis, Phillyræa, bade latifo-

Yva och media Pyrus cydonia , och Pla-

tanus bagge flagen.

Vatnet i Seinestr6men , som 16per

igenom Staden , ar ohalsolamt , i synner-

het for ankommande frammande. As

kritan som det haller upJ6st,ser det helt

mjoikfargadt ut och fororsakar diarrhoe.

Om mornarne kringkoras pa gator-

ne stora karror, at borthamta orenlig-

heten , som vid sopning lagges intil

vaggarne.

Husen aro merandels morke utan-

pa och som fenstren Sro satte vid inre

kanten as muren, synas hufen deraf o-

ansenlige. Utom andra och stundom tre-

dje vaningens fenster ar ofta en Jiten al-

tan med galler ikring, och fenstret opnas

mat rumet De nedre fenstren kunna

stundom lyftas up. Golfven aro ofta as

stcn och saledes kalla, hvarfore har bru-

kas hemma i ruinmen stora toflor fo-

drade med ludit lkin.

Singarne i rumen Sro mycket h6ge

och store, samt stllde fritt ut at golfvet,

forsedde med mycket sSngklader. Huf-

vudkuddarne aro runde, som cylindrar

och befvarlige for en ovan hals , at

lbfva pa. , Ga-

Paris 1771.

Gatorne 5ro qvallarne och nattetid

pa intet Mile battre, an i Paris, uply-

ste, med lina stora och pa tog'midt bP-

ver gatan hangande Lanternor , som ej

gifva nagon slcugga. Pa gatorne utfkri-

kes til salu frukt och andre varor; lika-

sa vatn , som bares as karlar fran Seine-

stromen til hushallens behof.

Skoborstare, som tilbiuda fin tjanst

at vandraren til sot, finnas hSr vid alia

torg och nastan pa alia gator i mycken-

het, emedan as den myckna korningen

och ranstenarnes lage midt pa gatan ,

har hela Sret altid ar orent. I Sverige

' Ikulle de vara trefjerdedelar as aret utan

fortjanst. Nar det regnar kommer man

knapt fram pa gatorne f6r parapluier,

som har aro ganlka oumgangelige i en

stad, der alle, likasom i Japan, ga bar-

hufvade.

Mussar brukades redan i December

manad, helt sina as tyg eller fjadrar;

med et rynkband.

Taken 5ro ofta spanlagde med skiffer.

Br6det ar almant as hvete, som af-

ven det samre folket hir nytjar och

kan saledes mera atnoja fig dermed,

1 utan sofveL

Nar

. Paris jjji. . 6$

Når kölden blef något stark, som

midc uti Januarii månad, sågos åtfkillige

båra krus med eld uti, för at varma

hånderne. Så snart töväder inföll, strö-

made vatnet på de åt strömen lutande

gator så ymnigt, at man ej kunde kom

ma fram.

Auctioner hölloS ej fållan på fjelfva

gatorne, åfven som der fants al ting,

nytt och gammalt til köps. Auctidni-

sten brukade ingen klubba, utan sedan

i, a, 3 points blifvit utropat, sade han

adjeu och penningarne betaltes straxt.

Borden dukas i Frankrike ej altid

med knifvar, utan gåsterne nödgas of

tast sjelfve vara försedde med en fål-

knif , som de kunna båra hos sig.

Policen år hår förtråffelig och vak

ter gå både natt och dag, den ena helt

tått efter den andra, at vaka för säker

heten i en få stor och folkrik stad. På

hvarje gata år meråndels en Commis-

sarius , som åger rättighet at afdöma

linårre upkomna tvister.

Det händer stundom, at folk tilfåtta

lifvet på gatan , antingen af vådelig hän

delse eller annars. Och som det år omöje-

ligit, at alle sådane kunna vara kånde, så

ut

Paris 1771.

utsättas de vid et vist hus i en kamare

ined galler före, få at de anhörige, som

sakna någon , kunna der efterse dem , in

om vissa dagar och innan de begrafvas.

Tjänstaktigheten går hår få långt, at

den, som nattetid nödgas vara ute, ofta

finner karlar på gatorne med lyktor, som

mot en ringa drikspenning lysa sig hem.

Palais des Marchands, år et ganska

vackert hus, der allehanda granlåt för

säljes. Nyårsafton år detta på det präk

tigaste fått illumineradt och all granlåt

då framsatt för at visas.

Luxembourg år et vackert Palais

med Borggård och stor Trägård, i hvil-

ken åfven som i Thuilleries man får

fritt fpatsera, men ingen, som icke bår

värja, flipper in. Cabinettet för Ta-

bleauer och Skilderier öpnaS hårstådes

alla Ons-och Lördagar, från kl. 10 til r.

Historien af Maria de Medicis fes på

ena sidan och i rumen på andra sidan

fes större och mindre taflor i myckenhet.

Åtlkillige Kloster voro rått store,

hade sin Borggård inom fig och stun

dom täcka Trägårdar, i hvilka man fritt

fick fpatsera.

Vaux-

Paris 1771. 65

Vaux-hajl, belagen utan fdr Champs

Elisees, ar upbygd och underhalles as nl-

gre Entrepreneurer , mycket ppagtig.

Hir hllles vissa dagar en Orchester och

den font behagar, har frihet at dansa. Mot

aftonen anstalles fyrverkeri. At slippa

in har, made man aga billet, soni beta

ke med 30 franfka stysver.

Efter Jul-tiden utsattes ofver alt

Frilsarens bild och Junglru Mariæ bild

med barnet i sma skap pa gatorne och

vid husen, med ljus och kronor ikring.

Under Fastelags-tiden , da intet kdtt

sick atas, tilstangdes alle flagtare bodar

i Staden. Spisningen blef da dyrare, i

anseende dertil, at mjolk och agg blefvo

ganfka dyra och k6tt endast saldes i

slagtarehufet, som tilhorer Hotel Dieu,

hvilket den tiden g6r fig deraf mycken

vinning. De dagar, da Carnavalen va-

rar, roa de fig med tufende uptag. En

utsirad oxe, med fdrgylta horn och en

gasse pa ryggen, fordes ikring alia ga

tor. Mange masquerade fig och foro

ikring til hast, pa Vagnar eller Chaiser,

sa utspokade och i sadan myckenhet,

at en frammande snart kunnat inbilla

fig, at halsva Stadens menighet mistat

sorstandet

1 Del. E Ut-

66 Paris 1771.

Utom de n6jen, som Paris i ymni-»

gaste matto Ikaffar fine invanare, och

som lacka fa mange framlingar til den-1

ne lysande staden, hade de hSr viftanT

de Svenflcar afven den obelkrifveliga

gladjen, at harstades fa i underdanighet

upvakta Sveriges Rikes Dyraste Kron-

Prins , var nu varande Allernadigste

och MUdaste KONUNG, tillika med

Hans Kongl. Hoghet, Hertig FRE-

DRICH ADOLPH, uti onfkeligaste val-

mago, da Ifven jag, tillika med flere

andre hade den lyckan, at blifva for

Deras Kongl. Hogheter, præsenterad.

Men denna gladjen blef icke langva-

rig, utan afbr6ts alt f6r fnart och ofor-

modeligen genom den hogstbedrofveli-

ge och forgfullaste tidning, som ankom

den r Martii om aftonen , om Hans

KongL Maj:ts , Svea Rikes Konungs

ADOLPH FREDRICHS, til alles kln-

baraste sorg och faknad, dddeliga bort-

gang och som annu mera dkades ige-

nom Hans Kongl. H6ghets Hertig

FREDRICH ADOLPHS derpa f61jan-

de fjukdom.

Den 26 Martii Sgde vi den lyckan,

at fe Hans Kongl. Maj:t i 6nfkelig h6g

vilmaga llmna Paris och as alias vara

hjer-

1 * '

Paris 1 77 1. 67

hjertans onflcningar atfoljd begifva fig

pa resan , til sit Rikes folk ■, hvilket i fin

ibrg nu med opne armar och brost

vantade ester sin Konung , som < skulle

ersatta deras forlust och blifva derasFar.

Den 19 Marti/ gjordes en promenad

til Bois de Bologne* som bestar mast

as Ekar och der folket roade sig med

dans och annat

Vid Calvair, en stor.kulle vid Sei-

nestromen f6restailes Christt Pinos Hi-

storia as 7 acter, vid upgaendet as den-

na hogd , uti 7 rum , altid a i bred.

6fverst pa denna h6gden sta trenne

kors och Christi graf, tillika med en

Kyrka. Nu i PSikhelgen præfenterades

korslet at kysfas at menigheten, som

bopetals trangde fig fram til Altaret

och Prasten , hvilkert framrakte det.

Tvanne Munkar emottogo emedlertid pa

talrickar ahnofor eller offer.

Den 30 Martii var jag as tvanne mi

ne vinner Veber och Volstein ut-

buden til Ecole Royale Veterinaire, vid

Cbaranton. Har voro da vid pass 100

Elever, fom bodde i kamrar uti ofra

vuniiigen , stundom a a 3 tilfammans. Uti

nedra vaningen ar Theatrum Anatomi-

E a cum,

68 Pans 1771..

cum, som år stor, på ena sidan, och på

den andra år et långt rum, med tre

rader småningom uphöjde bånkar, til

de almånne förhören. I dag var en dy

lik, examen, (Cotrcours} som plågar hål

las 435 gånger om året. Præses och

någre deputerade såto vid et långt bord

och på et annat mindre bord lades A-

natomilke præparaterne. Præses och

Aslessores hade alle papper för fig, at

lkrifva på. Myologien af en håst fÖre-

hades nu , som Eleverne demonstrera

de , två och två ymfom , af hvilke den

ene -frågade och den andre svarade. Så

som två befunnos de snällaste, lottades

dem emellan om priset. Under examen

nämndes altid deras namn. I öfra vå- •

ningen var Cabinettet, der prågtige Prae-

parater af åtfkillige flags djur bevara

des inom glaslådor och glasskåp. Uti

et stort hus bredevid bodde Directeu-

rerne för denna stålta Schola. Vid sidan

af gården var en Smidja, för Elever-

nes undervisning , med tvånne spisar och

tvånne hårdar i livar spis.

Hospitalet för sjuke kreatur var af-

delt i flere ruin, i tvånne långa rader.

En liten Botanisk Trägård, til Cul-

tur

Paris 1771. 69

tur for Boskaps Medicamenter var hSr

ocksa inrattad med et litet Orangerie.

Apotheket var har afven vackert.

De fora voro har i pension, betake ao

Livres i manaden.

ibland flere slag as far , fom jag har

fig, var afven et Turkilkt, hvars vSn-

stra lar var amputeradt, och faret gick

med traben.

Den 1 April. Malade och ritade Palk-

agg slides nu 6fveralt pa gatorne och

sedan sastan hunnit slutas, infordes Duf-

vor, och kott uphangdes til falu.

Den 25 April. I dag upviste La Fai-

je fdr Chirurgifka Academien en Piga,

36 ar gammal , fom vid 7:de aret fatt

kopporne , och derefter genom abfcesfe

eller gangræn styckevis f6rlorat tungan.

Tvanne ar derefter hade hon ej kunnat

tala , men sedan ester hand fmaningom

vint fig dervid. Nu fyntes intet tekn

til tunga , utan endast Mandlarne (Glan-

<fa/<e) litet utstaeiide: hon talade dock

ganfea redigt och fj6ng tydeliga ord.

Hon bet under detta ihop tanderne

©ch applicerade den nedre lappen emot

den ofre.

E 3 Den

70 Paris 1771,

Den 27, Torkan var nu stark och

Boulevaden fugtades med vatn, at den

ej skulle damma, Vatnet kördes i kår-

ror med rör baktil, som gick til et an-,

nat på tvåran satt rör , försedt med män

ga hål , hvarigenom vatnet fint utrann.

Den % Maji, I dag undfick Franska

Guardiet, som har blått Livrie med hvi-.

ta galoner och Schveitser Guardiet , sorn

har rödt Livrie, sedan de med mycken

musik uptågat til Notre Dame Kyrka,

sin vålsignelse for detta året. Vid det

ta tilfålle, gick jag up på tornet, hvar-.

ifrån man åger den vackraste utligt-

Den 14 Maji skedde Prinsens, Com-,

te de Provences förmålning med Prin

cessan af Sardinien. Hela Paris var il-»

lumineradt med ljus och lampor , son>

ståldes utom fenstren, och mat samt vin.

utdelades på torgen,

Den a$ Maji besågs {Jardin des Apo,m

tbicaires^ Apothekare^Trågården , sorn.

år liten , men åger åtskillige artigé

våxter och nedom sig en skogs -pro

menad. Man betalar 12 Livrés för fri

tilgång hit och vid pass 6 Livrés i dricks

penningar: man får då af Trågårdsmår:

Paris ljji. 71

ftaren en Cataloge, hvarefter man b6r

upsoka de onumererade orterne.

Den 30 Maji. I dag firades fete Dieu,

da Munkarne fran alia Kyrkor gingo i-

kring sine forsamlingar med Bon Dieu,

innesluten inom glas med en sol om-

kring, under en himmel och med mu-

sik, trumor, rdkelse-kar och blomster-

korgar. Alle husen utanpa , sa langt

nedre vaningen rakte, voro kladde med

tapeter as manga slag, som gjorde dem

sa bkanbare , at en framling ej utan sva-

righet rakade hem igen. Pa gatorne

ftroddes blomster och har och der vo

ro' altaren upbygde, uppa hvilke PrS-

sterne upstego , f6r at vSIsigna gatan

och husen. Under procession samlades

penningar, til at dermed utl6sa fangar

ifran Petit chatelet. Man far hSrvid fe

ganfka manga Iqjeligheter och orimlig-

heter. F6raldrarne kastade ofta fine

barn pa jorden, at procession flculle ga

6fver dem, dock utan at fkada dem.

Eftermiddagen befagos Gobelins

eller de fupcrbe vafde Tapiferierne, som

har forsardigas , och som publice visas

altid pa denna dagen. Hela gardens

vaggar voro dermed behangde, afven

som rummen. Har sagos atskilliga hi-

fi 4 sto

7*Paris 1771. «

ftorier utur Bibelen, Ovidius och an

dre. Figurerne voro ganlka listige.

Den 12 Juriii , gjorde jag vifit hos

den namnkunnige Emailleuren Roux,

som i email förfärdigar ögon, som ut

märka alla ögonens sjukdomar och gör

email-ögon så like, at man ej kan skil

ja dem från de naturlige. De åtskillige

fårgorne i et öga gör han af åtskilligt

färgade email-stånger , som han låter

komma ifrån Venedig och sedan blan

dar med åtskillige metaller. Hans an

stalter dertil, som ej hvar och en just

får den lyckan at se, åro följande: på

bordet år slagen en mässings-plåt, hvar-

på står en låda med olja uti och en

myGket stor veke. Under bordet år en

pust, som han sjelf trampar, hvars än

da går up genom bordet: i ändan der

as fästes et glasrör, som krökes emot

elden af lampan , med hvilken han drif-

ver emaillen til smältning. På ändan af

et pipskaft börjar han först ögongloben ,

som i ringar mer och mer i vidden ut

åt ökas och sedan hopdrages, tils blott

et hål år öpet för cornea , som der for

meras af blå tilfatt email. Andan up-

vårmes sedan och cornea upblåscs först

och sedan den öfriga globen. Med en

Paris 1771.73

fting as bla. och hvit virad email, sat-

tas fedan tippar inom corneæ kant, in-

om den raden en rand hvita tippar och

inom dem ater hvita och bla tippar, •

Com derpa as varman hopdrifvas. Se

dan pafattes svart email , at formera pu-

pillen och derutom en storre kn6l as

fint och klart chrystalglas, for at g6ra

cornea transparens. Alt detta drifVes

sedan as elden til naturlig form , altid

med blasande inifran. At sluteligen los-

& pipskaftet, sastes licit 16st chrystal-

stangen vid ena fidan as cornea och

piplkastet borttages famt globen baktil

i'ormeras. Ester cirkel-matning forme-

ras'under blasningen corneæ storlek och

g/obens as en rund cirkel. As Bulbus

borttages baktil fa mycket, at alt val

pasfar och kanten jamnas i elden. In-

nan piplkastet tages bort, biases globen

up at tvanne fidor, at forma bagge 6-

gonnasten. Nar alt falunda ar fardigt,

fastes en chrystalstang helt lost vid ogats

kant och den ftangen, fom forut var

'astad vid cornea, borttages, puncten

terefter igenblafes och 6gat lagges i en

lUia, fyld med eld och askm6rja, at der

laiglamt kakia. Han arbetar med glas-

ogan i morkt rum med tilflutna luckor.

Fnmfor elden har han en plat, hvars con-

K 5 ve-

4

74 Paris 1771.

vexa sida år vand emot elden ; den sam«

ma år lastad på et skaft.

Hvarje månad utdelar han gratis

ögon åt de fattige , som behöfva sådane,

Åt mindre förmögne lämnar han båt

tre köp och låter af rike vål betala sig T

ånda från 1 til 25 Louis d'or, Chirurgi

få köpa af honom til 6 Livrés stycket.

Når någon varit få olycklig, at förlora

någotdera af sine ögon , och vil betjäna

sig af hans email-ögon, kan man gå til

honom , för at efter det friska ögat be

ställa det andra, Per posto kan man

likaledes sända ritning eller en noga

beskrifning och derefter få ögon förfär

digade, då han altid vid sådane tilfållen

i et papper aflågger profver af de sor

ter emailler han nytjat, för at deras gö

ra nytta en annan gång. Efter som Iris

år olika färgad, måste fårgen ändras,

åfven som radii , puncter och skyar samt

vafa. Ögonen göras olika store efter

olika ålder och stundom gör han dem

med anguli eller hamuli, Et sådant öga

kan brukas 3 månader, ja ånda til et

hälft år, då det bör ombytas för dm

nötning derpå skedt. För et öga, sim

præsenterar någon (^morbus") ögonsjik-

dom, tager han 1 Louis d'or eller must

1%

Paris 1771. 75

ia Livrés. Antal - af sådane steg til

någre och femtio.

Den 1 .Julii. Emot aftonen för-,

des en karl in estigie ikring någre ga

tor i Staden, som sedan halshögs och

brändes. Det berättades dervid, at en

man för flere år tilbaka i fylleri med

fit fvård vid vågen midt för et kloster

slagit och stuckit Jungfru Marias bild,

och at han undergåt det straff, som än

nu in effigie itererades tiL åminnelse af

dess vederstyggeliga. gärning.

Herr Geoffroij , som jag ibland an

dre besökte , emottog mig med yttersta

höslighet , och visade mig sin samling af

Insecter. Han hade dem upsatte i en

kammare långs up åt våggarne, uti

små glaslådor,

Med Båtarne , som fara ut åt Seine,

företog jag mig en resa til Versailles

och sedan derifrån til Trianon , för at

bese den der varande Kongl. Botaniska

Trägården , som år den prydeligaste af

alle dem , jag sed t , och at tillika bese

Herrar Richards samlingar af örter,

dem den yngre Herr Richard hade

samladt under sin resa på Majorca och

Minorca.

Den

j6 Rouen 1771.

Den 18 jfu/ii as fte jag ifran Paris

til Rouen , at vidare fortsatta resan sj6-

ledes til Amsterdam, och at sedan vi

dare foretaga en langre refu til Ostin-

dien, enligt den offert, som Herr Pro-

fesforen Burmannus , under mit vista-

de i Paris, gjordt mig, och som jag ej

titan noje einottagit.

Under resan til Rouen, som anstSl- ,

des dels med batar utat Seinestr6men ,

dels- landvagen, besags Marly stora

och konstiga upfordrings Machine , hvil-

ken drifver vatnet flere franslce mil

langt up til Versailles, och up for an-

senliga hogder.

Ester sortsatt resa natt och dag fram-

kom jag til Rouen den 19.

Den stora bron som h§r gar 6C-

ver Seinestromen , hvars bred har Sr

ansenlig , ar bygd pa stora batar och kan

sondertagas i flere delar.

Utom Rouen besag jag Cattunstryc-

keriet; pa ena sidan tryckes med sma

fyrkantige formar, hvaraf flere nytja-

des ester hvarandra, ester fargornes o-

likhet. Formen doppades forst ned i

et sigt , flytande i nagot fargadt liqui-

dum och bestr6ks sedan as en gasse med

bor-

Royen 1771. 77

borsta , doppad i den farg , som ikulle

nytjas./ Derefter passas formen pa fit

stille a duken med stalpiggar, lagges ned

med ena handen och slas pa med en

klubba as andra handen. Ester aftryck-

ning sago fargorne helt matte och oan-

senlige ut, men fa sin h6gd, da Cattu-

net kokas efterat i en farsleildt tilred lut.

Berget vid Rouen sags aga nastan

ordenteliga baddar Qflrata) as Kalk och

Flinta : hvar bldd var vid pass as en

hands bred eller nagot bredare. Desle

floar rlckte til midten, da kalk vidta-

ger. Flintan ar oftast svart, stundom

hvit, gra, gul eller blaaktig, samt har

manga bade halor och uph6jningar. An-

/kont kalken Sr salunda spickad med

slinta, hugges dock stenar deraf til byg-

nad. Vid Paris fag jag kalken mera

blandad med petrificater. Bergen vid

Bouille sagos afven halla flinta , och

vid Quilleboeuf as kalkgrus med fma

flintstycken. •

Augufii den 9 , afreste jag fran Rouen

med et Hollandslct fartyg. Vi seglade

smaningom floden utf6re, kastade ofta

vart ankare och foljde stundom str6men

at, da vatnet utf6U. Ebben blifver, ju

nirmare man kommer ned mot hafvet

alt

78 Franksike 1771.

alt mer och mer lang , sa at under deti

samma landet ganfka mycket blottas och

Skeppen ligga da aldeles utan vatn i

den mjuka ler-moddern.

Alle Helgedagar dansade och roade"

fig solket i byarne, nte pa sjelfva mar-

ken. Pigbrhe brukade en fynnerlig klad->

bonad med snorlif, bahdrosor baktil ocli

Vid sldorhe as kjortlarne , guld ocli filf*

ver-spetsar om hufvudet, samt et a ymle

sidor nedhangaiide kladej

Bergen syntes besta , utohi Kalk och

Flinta , as ljusare och mdrkare kalkfloar,

til en turns tjocklek (mlgtighet), hvil-

ke blifvit lagde as Ebb och Flod. Det-

ta marktes tydeligen 1 de uphojningar,

som annu sta under vatn och as Ebben

blottas: fargen i desse baddar, harrorer

deraf, at leran under ar mork, men se-

dimentet, som vatnet fatter derofver ar

ljufere eller gulgratt. Saledes kan hlan

has tydeligen fe, huru sloarne i bergen

formeras , namligen under ebben , som

gar langlamt, deponeras vatnets sedi

ment, hvaraf uddar formeras den ena

trapvis ofver den atidra; innan floden

sedan kommer, som lker hastigt, hard-

nar det nedfalde feditrientet hvarje gang

nagot til. Backarne ifran Paris til hal

vet

Frankrike 1771. 79

Vet voro mast as samma h6gd, unge-,

iarligen som Slotsbacken vid Upfala :

uti dem synas inlopande vikar, fora

stundom aro laijgflutande och. stundom

lielt brante. Brante bJifva de ofta der-

af, at stycken rasa ned, hvilket tydeli-

gen lags under Ebbeil as de sma bankar,

som formerades for framtiden. Sdmlig-

stades ligga ned for desse bergeii storre

elier mindre flata landstycken , som vat-

net smaningom forr paokat och nii al-

deles lamnat och as h\nlke en del voro

annu bare, men en del, ehuru mjtike,

redan bevaxte med gras och salunda re

dan tildanade oar. Narmare Havre de

Grace forrherade Ebb och Flod Vid des-

fe oar, vikar, som liknade sma hamnar

och til alia delar dem, som funnos i

stort narmare vid de storre bergen. Det-

ta alt bevisar tydeligen bade bergens

formerande och vatnets aftagande tilli-

ka. Narmare emot hafvet tycktes flin-

tan vara bade i mindre myckenhet och

mindre mogen , an langre up at landet;

den var vid hasskanterne blekaktig, med

tjockare gra fkorpa, och tyktes ej vara

fa hard. Flintan coaguleras sakert i

och as kalken, ehuru olika desse amnen

Sro sedan hvar for fig. I br6d , som as

forhindrad gasning och k61d far stal-

rand ,

8o Frankrike 1771.

rand, skulle man knapt tro, at randen

voro formerad af samma materia, ehu

ru det endast undergåt bakning.

Hela floden utföre följer en Lots

fartyget åt, och beförjer om dess läg

gande för ankar, få långe Ebben varar.

Fartygen låggas då ofta nåra land och

in uti vikarne , långs efter dem i den

mjuka möljan , der fartyget hvilar på

en fida. Vår Lots var vid et sådant

tilfålle få oförsigtig, at han införde far

tyget i en vik och stålde det på tvåran,

få at når vatnet utfallit, det kom at

hvila på för-och bakstamen; och eme

dan det under midtén hade intet stöd ,

bröts det tvårt af, och måste sedan fö

ras til Havre de Grace, för at repare

ras. Detta Skepsbrott på fasta landet

nödgade mig, at transportera mine sa

ker på et annat fartyg, och at dermed

forsåtta min resa til Amsterdam.

Honfleur vid hafsmynningen år en

liten Stad med Iköna hamnar , dit vi

anlände den 22 Augusti. Ebben lämnade

hår ganska mycket af flodens strand och

botn nakot. Under detta fiskades [Can

cer Squilla) råkor med et nåt, upsatt

mellan tvånne käppar, som de slcöto

fram för sig.

Amsterdam 1771.*. gi

As blast fa Matroserne svaga och rd-

da ogon, as Skeppens valfning kroku-

ga ben och utstaende bakdel, faint as

arbete och reps handterande harda kny-

Isr i handerne.

Den 30 Augusti ankom jag til Amster

dam, hjerteligen valkommen hos mine

Gynnare, Profesforerne Surmannus.

Uti September ttianad holts den

vanliga arliga marknad , fom star tre

veckor, da bodar upslas pat alia torg

och pa mange flere ltlllen.

Under det jag rustade mig til min

forestaende langa refa , befokte jag .na-

ftan dageligen Hortus Medicus ibrmid-

dagarne och tiJbragte eftermiddagarne

uti Professor Burmans hus, bland defs

famlingar och i defs Bibliothek. Uti

Hortus Medicus examinerade jag , ester

Professor Burmans begaran , alia de

orter, fom stodo ute pa qvarteren, for

at efterse, huruvida de dem asatte namn

voro rigtige. 6rterne voro rangerade

ester van Roijens systeme och vid

Twarje ort stod en malad trlpale med

numer pa. - ■ ,

Likaledes befag jag Malare- Acade-

inien, AnatomierSalen och defs prsepa-*

i Del. F . ra-

8a Amsterdam 1770.

rater , de utlandlke djuren hos Blau-

ve Jean med slere markvardigheter ,

faint befokte om mornarne bittida slitigt

Hofpitalerne. Blauve Jean kallas et

Borgarehus, der vin i minut forfaljes

och der slere Djur, fa val fyrfotade,

som as fogla-fkaran , stundom ganflta sal-

synte, ifriin bagge Indierne och Africa,

hallas i burar, for at visas. Desfe Dju

ren hitlacka en myckenhet folk och der-

igenom befordra vin-astatningeri, ty a-

fkadarene nodgas altid kopa en eller sle

re bouteiller dyrt vin , men fa befe dju

ren fdr intet.

Jag hade ock tilfalle, gSra bekant-

fkap med Herr Kleinhoff, fom vistats

tre ar i Vestindien och 21 ar pa Bata-

via. Han bodde nu tvanne dagsrefor

fran Amsterdam , lefde as line rantor

och meddelade mig atlkiilige uplysnin-

gar angaende Indien.

Herr Schelling, fom lange varit

i America forut och Ikulle nu aterrefa

dit , fafom Inlpector 6fver Hofpitalerne,

sick jag afven lara kanna. Han berSt-

tade ibland annat, at den fjukdom, fom

grasferar ibland Americanerne, vid namn

Jassi, vore okand i Europa; morbus var

dolorificns , chronislc och med utflag :

vid

Amsterdam 1770. 83

vid den kändes stickningar i huden lik

som af nålar; den curerades med mer-

curio. Spetålskan QLepra) sade han va

ra mycket gängse i America: den be-

gynnes som en liten flack, som sedan

breder sig ut, ofta öfver hela huden:

denne slåck år utan all känsla, och kän

nes det ej, då man sticker den med en

glödande nål, och med tiden falla fin

grar och lemar under arbete bort, utan

någon känning. Genom god diet kan

sjukdomen långe döljas och då den flår

ut öfver alt, går den gjårna bort. Su-

dorifica tjäna hår, men Mercurius skadar.

Sovember den 4, introducerades hår

i Athenæo (Academien) en Juris Pro

fessor, som orerade de Jurisprudentia

civili circa promovendam mercaturam.

Alle Profesforerne voro klådde i svart

drågt med kappor , hvita prästkragar

och stora låckperuker , hvaraf tvånne

ansenliga lackar hängde framtil och en

på hvardera axelen.

Sedan förledit år, då jag några vec

kor vistades i Amsterdam och tilbragte

många nöjsamma stunder i Herr Pro

fessor Burmans Bibliothek och Natu-

ralie-Cabinet , hade nyfsnåmde Herre,

under mit vistande i Paris, för någre

Fa- Her

84 Amsterdam 1770.

Herrar i Amsterdam med beröm omta

lat mine, insigter i Natural-Historien och

tillika förestålt dem den nytta , jag skul-

le kunna göra dem , såsom älskare af

utländske rare Trån och Buskar , så framt

jag på deras bekostnad kunde få tilfål-

le , at resa til någon af de norra Asiens

delar, i synnerhet til Japan, hvarisrån

man i Europa hade inga växter, ehuru

det vore troligt , at de samma skulle

kunna fritt växa ute, lika som de, hvil

ka i senare tider tii ansenlig mängd blif-

vit hitförda ifrån Norra America.

Desse Herrar , som hade ingen kost

nad ospard för sine Frukt-och Lust-Trä

gårdar, låto fig härigenom upmuntras

och beflöto, at understödja mig på en

resa til Japan med nödige medel och

recommendationer. Och som ingen Na

tion, utom Holländare, tillätes inkom

ma i Japan, få var det nödigt, at jag

både måste väl förstå Holländska språket

och kunna tala det; til detta ändamåls

vinnande begärte jag få vistas förut et

par år på Goda -Hoppets Udde, och at

vara engagerad i Holländska Compag-

niets tjänst.

Holländska Compagniet utrustar sine

månge Skepp til Ostindien årligen på

tren

Amsterdam ifji. g$

trenne sårskildte tider. Pen största flot

tan år färdig i September månad och

kallas Kermes flottan {Kermis Scbeepen*);

den andra, som år mindre talrik, år sår

ig innan Jultiden och kallas Jul-flottan,

(Kers Scbeepett^; den tredje kallad Påsk

flottan (^Pnscb Scbeepen') tilredes til På-

ften och år minst.

Emedan nu den största flottan re

dan var färdig samt i Texel endast vän

tade på en gynnande vind , och den an

dra flottan åsven var försedd med alle

sine Officerare; så beflöts, atr jag skul

le engageras såsom. Extra Ghirurgus pä

et af de Skeppen som nu destinerades

til Goda Hoppets Udde , och sålunda

kunna göra denna resan med mera le

dighet, utan förbindelse, at göra någon

tjänst vidare, ån jag sjelf skulle vela.

Härigenom vann jag sedan den betyde

liga och ovärderliga förmon, at jag, vid

ankomsten til Cap , fick hela trenne åren

der qvarblifva , Utan at nödgas åtfölja

Skeppet til de orter, dit det sedan kom

at försåndas.

Jag blef altfå antagen på Skeppet

Schoonzigt och hade det nöjet, at fe

det ikmma föras , af en Svensk Capitai-

F 3 * ne,

Amsterdam 1771.

ne , ifraa Smaland , fodd bredevid Cal-

mar, vid namn Rondecrantz.

Deli lilla tiden jag Snnu var qvar i,

Amsterdam, anvande jag til at, fa myc-.

ket m6jeligit var , inhamta underrattej-

ser och kunfkap 0111 det harvarande

magtiga Ostindifka Compagniet, afven

fbm om husHalningen pa Skeppen och

sedan- om inrltningarne pa de i ,6stra

Indien varande Handels-Contoirer.

Den 6 December monstrades befltnin-

gen , som fkulle ga om bord och alle af-

lade da uti Ostindifka Compagniets hus

sin ed. Sedan fordes deras faker om

bord. Alle kistor, fom emot betalning

undfSs nya, blifva uti Ostindifka hufet

brande med Compagniets mSrke ,och se

dan med deft egne fartyg forde om

bord. En Soldat far blott en liten ki-

sta, vid pass en aln i fyrkant, at barga

sin fattigdom uti. En Matros, fom be-

hofver mera klader til ymsning, far en

dubbelt storre och Officerare fa en eller

flere stora kistor, utom korgar och flafk-

kallare , samt olfat, bade til Handels-

varors inpackande och til proviant, e-

huru de merandels utom desfe veta ut-

vagar, at fora proviant och farfkilte

klidkistor om bord. Pa hvart och et

Skepp

Amsterdam ijji. 87

%

Skepp . antagas <5fver ethundrade Ma-

troser och tva til trehundrade Soldater.

En eller tva dagar forr, an befatningen

ikal ga om bord , trumlas pa alJa *gator

och derigenom gifves tilkanna tiden , da

folket vid fartygen Ikal infinna fig, for at

foras til Skeppet. Bor nagon Officerare

da pa gatan, Iker honom den Iran, at

de lange och med mycket allarm trumla

utan for hans dorr, hvilken heder altid

kostar honom nagre platar, och fainlar

omkring hans boning allehanda tillo-

pande folk.

Den 10 December, hade jag den he-

dern , at pa Ostindilka Compagniets Jagt

med Herr Directeuren Beaumont, fa

g6ra f61je til Te,xel, der Skeppen nu

til slere stallen as 6stra Indien lago fegel-

fardige och vantade endast pa monsh'ing

och god vind. Jag var rikeligen forfedd

med recommendations-brefver til Gou-

verneuren Ryk Tulbagh pa Goda

Hopps Udden, utaf Rheede van Ouds-

horn, hvilken emot Pafktiden slculle af-

refa til Cap, fasom Vice Gouverneur,

och utaf Borgmastaren Temmink; lika-,

ledes asProfessor Burmannus och defs

Svarmoder til Politie-Radet Berg och

Justitiæ Secreteraren Nethling.

F 4 Den

1

88 , Texel 1771.

Den if, ankommo vi forst til Texel.

Den 14, agde jag det nojet, at btvi-

sta monstringen pa Ostindilka Skeppet

Nieuw-Roon. Sa mart Officerarne vo-

ro upropade, undfingo de fine Instrustio-

ner, rum eller hyttor anvistes dem och

Skepps-Rad forordnades. Sedan mon-

ftrades Matroser och Soldater, hvilkas

Ikicklighet nu anyo efeerfragades , oak-

tad t de fore sin antagning i Amsterdam

blifvit examinerade. Befunnos de nu

mindre dugelige , som ofta d6mdes as

blotta utfeendet och en ganfka elak

Skeppares utsago, minikades, emot for-

ut gjordt betingande , rSttvila och billig-

het, deras manads gage pa en eller sle-

re gyllen. Sedan Directeuren tagit af-

iked, kief alt folket up i tacklen, hattar

och myssor aftogos och viftades och

frogdeskri uti trenne omgangar h6rdes.

Derpa tackades med fkri fran Jagten ,

Canorne lossades pa Skeppet och be-

svarades ifran Jagten.

Om aftonen, famma dag, hande den

olyckan pa Skeppet, med hvilket jag

ikulle afTegla, at en Soldat i sharan as

et tog vid vindfpelet afflet vSnstra fo-"

ten, fa at tibia i articulation var Ikild

ifran, fibula siiedt fracturerad och endast

ten

Texel ijjt.?9

tendo achillis ihophallande. Denna be-

droiveliga omstandighet betog mig det

nojet, at til dels alle Skeppen blifvit

monflrade fa tilbringa min tid pa Jagten

hos Directeuren Beaumont, som var en

ganfka alskansvard och forstandig Herre,

och gjorde, at jag morgonen derpa,

matte begifVa mig om bord pa Schoon-

zigt Patienten var da forbunden , utan

at arteren knnnat finnas och underbin-

das , Tivarfore tourniquetten maste lig-

ga pa. Under det anstalt gjordes til

benets amputation , ankom befalning,

at den fjuke Ikulle fdras til Hospitalet

i Amsterdam.

Vi vSntade innu fjorton dagar pa

en tjanlig vind, innan vi kunde assegla,

under hvilken tid jag hade tilfalle, at

gora mig bekant med hushalningen pa

Skeppet, fa val med de frilke, foin med

de fjuke. Hvar och en utvaljer fig en

kamerat , til hvilken man under resan -

idrmast kan anfortro fig. Matlagen in-

rktas fa , at fju man fpifa vid hvart

bord , vid hvilket en Backmester kallad,

haller ordning. Til Matrofer fa val fom

Soldater utdelas fvarfvade tralkalar, fonv

pa fj6n ej iro fa bracklige, fom stenkaril.

F $ Som

tjo Texel 1771. 1

Som folket endast för en vecka se

dan kommit om bord , trodde jag mig

nu vid min ankomst , ej finna någre sju

ke; men sant med bestörtning, at flere

redan sjuknat och hörde, at antalet af

de sjuke och döde på de Skeppen , som

legat i Texel sedan September månad,

var ganska stort, ja så , at då vi med god

vind sedermera utseglade, flere Skepp,

Grcenendal, Huyster-Mey , Krortebourg

och Hoenkoop , af brist på friskt folk

måste vånta på förstärkning, oaktadt de

blifvit bemannade med mer ån trehun

drade man.

Orsakerne til en sådan farsot, dem

jag sökte noga utforska, sant jag vara

flere. Luften var denne tiden ganska

tjock, fugtig och tökn oftast så tjock,

at ingen vågade fig fara ifrån det ena

Skeppet til det andra, utan at taga com

pass med sig, för at kunna hitta tilba-

ka , emedan inge uphångde lyktor för

mådde med sit ljus genomtrånga dim-

ban. Innan Skeppen kommit under se

gel, år icke eller någon synnerlig ord

ning hvarken i hushålningen eller med

sjelfva folket. Men hvad ganska myc

ket, om icke helt och hållit, bidrager

til sjukdomarnes ökande, år ytan tvif

Texel 1771. 91

vel den f6rskamda mSngd as Soldater,

som de sa kallade ( Zeelverkoopers )

Sjaikopare lamna om bord , hvars krop-

par iro til en del utsvalte , til en del

upfylde med skorbjug och skamde v5t-

fltor. Desse, ovane vid lefnad om bord

och en ganska ftigtig och kail sj61uft,

hifta snart for rotfebrar och smitta se

dan den ofriga besatningen. Detta sker sa

mycket snarare, om de tillika iro ilia for-

iedde med klader eller annars modfalte.

Och som desse SjSlkopare, de last-

virdafte lemmar i et samhalle, ej sallan

gora ankommande resande oskyldigt o-

lyckelige, da de narra dem in i sit hus

och sedan bortsalja dem til Indierne,

har jag trodt mig nSgot bora 'nSmna ora

dem, til nagon varning for dem, som

Srna resa til Holland. Desle mannisko-

rofvare iro Borgare, och kallas kost-

houders, som aga rattighet, at spisa och

logera frSmlingar emot betalning, och

under denna tackmantel skyla och for-

6fva de omanskeligalte brott , utan at de

altid komma til 6sverhetens kunskap

eller kunna blifva strassade. De aga icke

aflenast betjanter, som pa gatorne spio-

nera up frSmlingar, utan ock hasva 6f-

vereaskommelser med Akare (Kruyers),

9« Texel 1771.

som ifran Fartygen fora framandes sa

ker til herbergen, at bringa til fig an-

kommande frSmlingar , for at der loge-

ra , hvilke sa snart de ankommit, raer-

andels blifva inneflutne nied en mSngd

andre, uti et enda rum til hundrade och

derutofver, spisaS dageligen med knapp

och elandig soda , angifVas for Soldater

til Compagniernes tjlnst och andteligen

foras om bord, da Skeppen ligga fegel-

fSrdige; hvaremot Sjalkoparen undfar

tvanne manaders gage, faint en fa kal-

lad transport pa 100, 150 eller 200 Hol-

landska gylden. Untier den tid as 2, 3

eller 4 manader, som de falunda hos

Sjalk6paren inneflutas, adraga de fig

skorbjng, r6ta i kroppen och mjaltsju-

ka, som sedan bryta snart ut, da de

komma om bord och latteligen med fi

ne bleke ansigten, samt bla ISppar, svul-

na och sara ben , skiljas ifran de friske

och muntre. Transport eller prænume-

ration pa lonen , kallas en sadan sedel ,

som Ostindiska Compagniet beviljar til

en vifs fumma , at hvar och en , som

engagerat fig i tjanfl, til at denned e-

quipera fig, men hvilken sedel Com

pagniet ej vidare betalar, an sa vida der-

af i langden blifver aftjanat. Salunda

om nagon dor, innan den tid, han f6r

Texel 1771.

tjftnat sa stort gage, som sedelen inne-

nallev, ar mer eller mindre as summan

forioradt. En'sadan sedel bortsaljes der-

fore altid mecK mycken fdrlust och den-

na Sr fa mycket storre , Tom sedelens

innehafvare Sr mer eller mindre fjuk-

lig eller stark och foljakteligen apparen-

cen om defs lifstid storre eller mindre.

Sailan betalas mera an halfva summan 4

deraf. Pa detta fatt rakar mangen o-

ikyldig , ofta as battre stand och vilkor,

at ovetande falla i Sjalkopares hinder

och som Soldat affegla til 6stra eller

Vestralndien , derest han ar forbunden ,

at t^ina, enligt capitulation atminstone i

fern ars tid.. Alle falla likvSl icke pa fa

olyckligt fatt i deras hander, utan na- '

gre , da de icke aga nagon annan ut-

vag til bergning, gifva fig frivilligt i kost-

hall hos en Sjalkopare , som pa Credit

limnar hu.srum och f6da och til sin sa-

kerhet innestanger dem, tils de kunna

foras om bord. At mangen olyckligt

vis pa f6rutnamnde fatt sailer 1 deras

utsatte siiaror, ar thy varr,' en ganfka

beklagelig fanning , men derfbre slcer lik-

val icke sadant hvarken med Ofverhe-

tens goda minne , ei eller blifver sadant

oftraffadt, da det nagon gang uptackes.

Her-

94 Texel tyji.

Herrar Directeuref vid Ostindifka

Compagniet kunna dock hvarken ursak-

tas , at icke kSnna denna mlnnifko-flag-

tet vanhedrande mifsgarning, eller fri-

kinnas ifran , at stundom gynna den.

Ty emedan Ostindifka Compagniet oftast

ager brist pa folk och ogarna lonar dem

blttre, nodgas de fe igenom singer de

methoder, SjaJkopare nytja, at fkaffa

fig folk, och vid monstringen, om na-

gon da fkulle yppa sin belagenhet, och

sin olycka, tycker Directeuren , fdga

samvetsgrann , at en fadan val ej Sr for

god , at tjana Ostindifka Compagniet.

Direction ar falunda i stand, at hSrvid

forekomma alt olagligt vald, om den

vid antagningen och i fynnerhet vid

monstringen om bord , gor noga under-

. fokning, och vil kanna den minsta gni-

sta as majinifko-rStt. Ofta far man ho-

ra sadane olyckelige vara berofvade sine

klader och andre meubler as Sjalkopa-

ren , Torn deremot uti*ustar dem med tva

eller tre par ulstrumpor, bufaronger as

fegelduk, 16 marker tobak och en bran-

vinskagge , as hviJken lilla, visferligen

icke afundsvarda egcndom , ofta det

masta straxt vid ankomsten om bord

bortstjales , fa at de sedan i k61den nod-

gas lopa barfotade och barhufde , med

knap

Texel 1771. ✓ . 95

knappast det nodvandiga til fin krops

Ikylande. <

Nar manikapet salunda ar ilia kladt

och modstulit, samt pa tnindre lam-

peligt vi£ drifves til groft och strings

arbete, ar ej underligit, ora sjukdomaf

i hast upkomma och med ikyndsamhet

utbredas. As ao sjuke fins knapt en

Matros sjuk i borjan , utan alle as Sjal-

kopares Soldater. Sjalkoparne tillkyn-

da salunda Ostindifka Compagniet ove-

dersageligen stor fkada och forlust med

sit usliga folk, och kunde Compagniet

latt forekomma detta , om pa Skepsvarf-

vet uprSttades et vardshqs, der iattige,

som hade lust, at i dess tjanst engagera

fig , kunde njuta uppeMlle och nodig

utrustning, tils Skeppen bJefvo segel-

fardige, och ledan aftjana det, utan at

tillika rikta en valdsverkare.

Nappeligen larer stold kunna forof-

vas i hogre grad, an pa de Ostindiike

Skeppen , under den tid , de ligga i

Texel. Kistorne upbrytas nattetid och

alt borttages, at agarne ej Iga en enda

lapp til ombyte: der bortstjalas hang-

mattor och singklader, at de nodgas

ligga pa sjelfva dSckgolfvet: Ikor och

nattmossor as de sofvande : ja byxor

och strumpor rofvas ej sallan as krop-

pen

5)6 Texcl 1771.

pen pa de fjuke; fa at de sofvande, n5r

de upvakna och de fjuke nSr de tilfrisk-

na, n6dgas i k61den lopa med bart huf-

vud, utan lkor, barsotade och halfhakne.

Sa lange Skeppen ligga f6r ankare

i Texel , fa Medicaments Kistorne ej

6pnas, utan nodige medicamenter re-

quireras ester behof. De fjuke inrym-

mas under den tiden uti mellandacket

vid framandan ; men fa fnart man kom-

,mit ut i fria fjon , flyttas de up under

halfdacket eller forsta dacket, da fpelet

f6r ankarlinan ej mera nytjas. For de

fjuke, fom da ej aga Mngmattor, g6res

en bradlava, at ligga pa, at ena fidan,

och at den andra fidan fattes en as Me

dicaments kistorne , famt den andra midt

for fpelet, hvarest altid forbandet kom-

mer at under hela refan hallas.

Ostindifka Compagniets Medicus, Do

ctor Fa mars hade val ordinerat, til f6-

rekommande as fjukdomars utbredande

pa Skeppen, at fjukvaktarene fkulle hai-

la en fvamp i munnen med attika och

at de fkulle tvatta fig med attika; at de

friflce fkulle dricka tamarind - vatn , och

nytja Spiritus cochleariæ; at de fom

tilfrifknade , fkulle fa tin<5tura chinæ och

farlkt fark6tt; at vaggarne as Skeppen

fkul

Resan til Cap ijji, 1772. 97

flculle bestankas med attika, med mera;

men desse och slere anstalter voro dock

otiirkkelige, at mota den harjande far-

soten, lbm knappast son- uphorde un

der resan , an nastan alt det balfrut-

na folk, som Sjalkoparne lamnat, var

nied^igit.

Den 30 December, kl. 3 estermiddagen

afiegl2de vi i HErrans namn ifran Texel,

med en gynnande 6stanvind, som re

dan varat och 6kats i 24 timars tid , se

dan Capitaine Morlakd, pa Commen-

deur Skeppet Bovenkerkerpolder med

Canon-skott gifvit tekn til forsta och

sidsta ankarets lystande. Med oss ut-

segtede tillika nu en ganika talrik mangd,

sa vl\ as Ostindislce, soin Coopvardie

Skepp. Sedan Lotsen, Besokare med

slere tagit afsked och lamnat Skeppet ,

fimt vi val hunriit utom tredje tunnan,

lossade.s Canonerne och den ene tilon-

flcade den andre en lycklig resa. .

Dtn 31 eftermiddagen passerade vi

Canalen , som atikiljer Frankrike och

England.

1772 den 3 Januarii voro vi redan

komne utur Canalen, i Spanflca sj6n,

da vatnet som hittils varit gr6nt, nu

1 Dei,. G syn

98 Resan til Cap 1774.

syntes helt mörkblåt och lusten var

anlen ligen varmare.

Den 4 om aftonen, framfattes ibland

andre rätter, på Officers taffeln, Pan

kakor , hvartil Domine , såsom Back-

meester åt Hofmåstaren framlämnat mjö

let och af förseende samt nog tjock dum

het, tagit nästan hälften blyhvit af en

kruka, som var årnad til målning på

Skeppet och blifvit insatt i skåpet, och

hvilket ej röjde sig för honom med fin

tyngd. Pankakorne voro tunne med

bruna brända fläckar, här och der ströd

da, i synnerhet på ena sidan, men för

öfrigit hvite och så torre, som deri ej

varit en enda smörbit. Kocken, som

mistänktes hafva illa bakat dem och

sparat smöret, blef inkallad ock fick ban-

nor. En Pankaka blef dock upäten af

de mäste Officerare vid bordet, och

smakade något sötaktigt, utan at något

gift för öfrigt kunde märkas. Resten

af Pankakorne förtärdes af Hofmåsta

ren och gåssarne, så at in allés 20 per

soner fingo sin portion. Verkan deras

var den, at somlige straxt lefvererade

den tilbaka, i synnerhet gåssarne, som

hade reteligare nerver, och andre nat

ten derpå, samt hela den påföljande da-

Resetn til Cap ijj2. 99

gen. Blyhvittet lade fig 1 kSrilet helt

inOrkgrat ned pa botn. vEhuru erg as

nagon kopparpanna nu mSst mistank-

tes, afven som lj6(jukan troddes spela

harunder til nagon del, sa foil jag dock,

vid asynen as detta sediment, pa den

tankan, at profva det samma. Jag lade

dersore litet pa et kol, och for blasrd-

ret snittlte det til bly. Tillika erindra-

de jag mig , at det sura sranlka vin , som

osver bordet dracks, och nu ater helt

sott upkom , ej kunde harr6ra as den

ringa quantitet socker, hvarmed panka-

korne bestrOdes , utan torde vara as

nagot blyaktigt s6tt gjordt. Detta, ehu- •

ru jag ej kunde begripa sammanhanget,

bragre mig at anstalla namnde forlok.

De.som fingo vomera om aftonen, blef-

vo blymaterien qvitte och voro sedan

frifke, som hande alle gassarne, hvilke

til uppasening blifvit antagne. Atlkilli-

ge Officerare , sedan de fat gifva 6f-

ver, hade ej eller vidare olagenhet der-

af ; formodeligen hasva de fat as de

Pankakor , som forst blifvit bakade och

saledes inneh611o inindre blyhvit. An

dre ater fingo dyrare betala fin maltid,

som derfdre fortjana at l'arskildt omta-

las. Capitainen , ester Iked vomitus ,

madde et par dagar v«U, men sick se-

G 2 dan

loo Resan til Cap ijyi.

dan en colik, som icke lindrades hvar-

• ken af emQliientia externa, emollierande

drycker eller clyscirer, utan hölt uti

tviinne dagar: da gafs en dosis Lauda

num liquidum om astonen, hvaraf coli-

ken aldeles sorsvan , så at han sedan ej

Jiade någon.vidare olägenhet deras. Han

var Hecbcus och hostan blef åsven der

as för någre dagar borta. Ingen var

starkare- plågad , än jag och Domine.

Emot morgonen den 5, började jag scrsfc

få vomitus , som cpntinuerade nästan

hela dagen, få at jag in allés hade e-

mellan 30 och 40 vomitus, hvaraf i kå-

rilet hade fatt sig ned vid pass fem mat-

Ikedar af et brunt sediment. Den pan-

kakan jag förtärt, var en af de öfver-

sta på fatet, hade således blifvit ibland

de sidsta bakad , och innehölt derföre

mycket blyhvit , hvilken enligt sin

tyngd, uti krukan nedlimkit til botn.

Jag plågades tillika af hufvudvärk och

colik, som dock ej var mycket stark.

Redan samma dag svulnade tandköttet

vid roten up, liksom i knylar, de der

tycktes säkert innehålla blyhvit och

voro ganska öma; likaledes 1'välde kört-

larne in i munnen, få väl som under

hakan. Spotten var ganska feg, och tun

gan brunaktig. Med ymnigt drickande,

lat

Re[an til Cap 1772. 101

lattades ech befordrades upkastningen

och ■et emollierande gargarifma nytja-

des, at lindra svulnaden i num. Den 6

sick jug en fulkoinlig , men lindrig Sa

livation och munnen sarades inuti , i syn-

nerhet vid sidorne, med en elak stank.

Ofver tanderne latte fig et gulaktigt

stem. Urin-var rodaktig. For at drifva

materien upifran nedat, intogs et laxativ.

Den 7 , fortfor salivation lindrigt och la-

ren i munnen biefvo helt gula. Den g,

niadde jag nagot battre; men natten

derpa inflammerades hvit-ogonen , hvil-

ken inflammation heit latt, endast as frot-

tering med ogonlacken gick ofver; ta-

rarne floto den 9 ymnigt til, voro slear-

pe och fratande. Hogra fidan as ansig-

tet svulnade up, med en 6r-vark, som

var ganlka besvarlig, i synnerhet under

svaljandet och gjorde, at jag med stor-

sta svarighet kunde drieka, men om6-

jeligen tugga och nedsvalja nagon stadig

mat. Emot middagen syntes pa fingrar-

ne upsvalda roda fiackar , storre och

mindre, likafom as kold, utan sardeles

omhet: desse gingo ester nagre timar

bort och visade fig ater ester et par

dagau. Den 10, var svulnaden i halsen

borta , och blymaterien begaf fig ifran

kusvudet ned til magen samt fororiaka

G 3 de

lo» Resan til Cap 1772.

de å nyo någre vomitus. Den 11 con-

tinuerade vomitus och litet blod viste

fig denned. Den 12 åfven få, då mera

blod visade sig. Jag var nu af de mån-

ge upkastningar ganska svag. Den 13

hade jag endast åckel och en lindrig co-

lik då och då. Den 14 voro munnen

och halsen så torre, at alt limades til—

hopa och blyhvit märktes i spotten.

Den 15 , hade jag åter colik med styfhet

i knän, hvilken styfhet åfven fyra an

dre Officerare uti knån fingo. Den 19,

infunno fig hufvudvårk och åckel med

stor svaghet. Den 21 kåndes åter colik

och flygande vårk i högra armen , men

en stadig vårk i knån, under fotfålorne

och emellan benen uti sjelfva foten, at

jag med möda kunde gå, hvilket con-

tinuerade den 22. Sedan mådde jag nå

gorlunda val och återfick småningom

krasterne tils början af Februarii, då

plågorne åter förnyades, combinerade

med en Rheumatisme , sbm då åfven slog

dertil och tvingade mig at den 9 Febru

arii intaga sången , för matthet i knån ,

som dageligen mer och mer ökat sig.

At rena magen togs straxt et vomitiv.

Den 16 hade jag stark hufvudvårk , med

vårk i lederne och colik, samt feber då

varken var starkast, som middagstiden

och

Befan til Cap 177a. 103

och eftermiddagen. Under denne tiden

nytjade jag nagre dagar teniperantia och

morgonen et laxans as et untS Electuar.

Diapruni , hvilket f6rorsakade en Cho

lera, fom hastigt afmattade mig, nastan

til fvimning , men uphdrde genast as en

dosis Laudanum liquidum. Derefter kun-

de jag val lamna sangen , men var al-

tid besvarad as tyngd i hufvudet och

svaghet i knan , som utan nagon marke-

lig Indring continuerade til den 23, da

hufvudet blef mera tungt med 61-vark

pa hogra fidan. Den 24 blef hufvudvar-

ken ratt stark , med en stark klapning

pa hogra fidan, sa at, da jag satte mig

up i sangen eller annars r6rde mig,

jag naftan sick convulsioner och frukta-

de for flag: 6r-varken var ock ganfka

stark och kandes stundoju nagra stralar

as tandvark , afven pa hogra fidan. Jag .

lat derf6re opna adren med mera. Den

25, voro de namnde fymptomer nSstan

lika starke och natterne f6mnl6se. Den

26 var 6r-vSrken aldeles borta och

klapningen i hufvudet mindre; men i

ftallet sick jag nu vark i alia leder, hvil-

ken i fomlige var svag, men i andre &-

ter stark, i synnerhet i knan och arm-

bogarne, sa at lemar'ne blefvo deraf half

lame. Coliken var lindrig, men ifran

G 4 van-

104 Resan til Cap \"J"]i.

« vänstra njuren utgick stundom en vårk*

som var pinsam , och gick snart öfVer.

Når jag låg på. ryggen, besvärades jag

af andtåppa, med torr hosta, hvilken

andtäppa var ymsom svårare och lättare.

Symptomerne voro alle dagar, til åf-

ventyrs af hettan , svårare ifrån kl. 10

til kl. 4, då pulsen åsven var hog och

intermittent. Magen tålte intet surt i

drycken, som tamarind-vatn, citronsaft

eller dylikt, utan endast en och annan

droppa af fpiritus nitri dulcis i théVatn.

Spanlk-fluga lagd i nacken , minslcade

ingen ting af hufvudvärken. Den a8

uphörde dunkandet i hufvudet och and

täppan , ehuru hufvudet ännu forblef

tungt som bly, och värken i Iederne

var dufven. Mot aftonen låt ledvärken

åter märka sig starkare, åsven i axlar-

ne , som continuerade hela den 29 , hvar-

efter värken tilvåxte ännu mer.

Den 1 Martii och följande dagar af-

tog värken , men tyngd i hufvudet och

svaghet i knän, med lindrig värk, af

blymaterien, som hölt sig der, fortforo -

länge och hade säkert kostat mig en

större förlust af hålsan, ån som Ikedt,

deråst jag icke ankommit til et så skönt

land, som Goda Hoppets udde år, der

jag

Refan til Cap 1771. 105

jag fick njuta en mycket stark krops

rorelfe, och forfriflcning as alle de be-

hageliga frukter, gronsaker och viner,

som detta landet , under de idoge Eu-

ropeernes hinder frambringar.

Sjuktr6staren eller Doniine hade af-

ven de forste dagar stark vomitus och

colik, och pa honom, fa val, som pa

Commendeuren for Soldaterne fvulnade

tandkottet och far i munnen flogo ut,

som gulnade, ehuru den fednare ej ha

de fa valdfanime krakningar eller stark

colik. Emot slutet as Januario sick den

forre ater en stark colik, som svarligen

gas sig as emollientia; den kom ester

iidgre dagar starkare ater med en ful-

komlig lliaca; hvarken Rhabarber eller

decoctuin Sennæ, eller vanliga Ikarpa

clistirer, eller stolpiller Ikaffade 6pning,

derfdre fattes et clyfma as tobaks de

coct, som ej eller hjelpte, hvarfbre det

itererades , da 6pning val sicks , men

coliken med vomitus uph6rde ej, fdrr

an en god dosis Laudanum liquidum Sy-

denhaini Hifvit gifven.

Underkocken fick afven, efcer na-

gre dagars forlopp, sedan forste krak-

ningame voro ofver, colik, som gas fig

as vanlige inedel, kom ater och blef alt

G s mer

106 Resan til Cap 1772.

mer och mer stark, och det så, at den

1 Februarii fruktades för Enteritis, ty

han blef af vårken nåstan (mamacus^) ra

sande , och ville sticka sig buken up :

ådren öpnades derföre och clistir sat

tes , hvaraf han fick lindring ; men an

dra dagen ökades coliken med Iliaca.

Inge starke clistirer eller stolpiller för

mådde Ikafta öpning, ej eller i början

tobaks clistir, förr ån två eller tre för-

gåfves blifvit satte. Laudanum liquidum

gafs sedan för at stilla coliken, men det

hjelpte honom ej så snlkomligen , som

förra gången, utan (kaffade endast lin

dring för kort tid; derföre lades öfver

magen en Spansk sluga. Den håfde co

liken aldeles, men patienten blef deref-

ter liksom lam i låren , at han ej kunde

gå , hvilken lamhet dock småningom för

gick af sig sjelf.

Denna af blyhvit olyckeliga hän

delse , hvaraf likväl ingen satte lifvet

til , har kostat mig sjelf den måsta plå

gan och lårt mig, at sedan under sort-

såtningen af min fleråriga resa, blifva

mera granlaga i mat och dryck.

Den 17 Januarti. I dag syntes til hö

ger St. Porto. Holländska Skeppen., i

synnerhet då de långe af motvind drif-

1

vas

Resan til Cap 1772. 107

vas i Nordsjön , lägga meråndels an vid

St. Jago , på utrelan , at håmta friskt

vatn och nagre matvaror , ehuru vatnet

säges icke hålla lig mycket långe. Vi

seglade med god vind förbi, för at icke

uppehålla oss i vår resa.

Den 19 hade vi til höger Canaria

med fina höga gula och röda berg,

lamt til vänster Förta Ventura.

Den 20 fingo vi passad vinden.

Den 26. Den första Gudstjänsten un

der hela resan blef i dag hållen , bestå

ende i Bön , Sång och Bibel-låsning.

Morgon-och Aftonbön hölts sedan åt-

fkillige gånger, då vädret var vackert,

men ej mycket ofta.

I vatnet syntes om aftnarne och nåt-

terne tusendetals lysande djur, liksom

stjernor i böljan , då den rördes af Skep

pet, och åfven stora kulor, som gåfvo

emot Kajut-fenstret, når det stod öpet,

et iken, likasom af en matt blixt.

Den 29 hade vi 15 graders latitud.

Februarii den 3 och följande, under

den åttonde och nårgrånfande grader,

blixtade det om nåtterne, utan at nå

gon åska hördes. Det lades betyda vind,

fast

Resan til Cup 1772.

fast In det nu icke flog in. Fislt fan-

gades nu, och nagra stora Foglar, Mal-

mucker kallade viiade fig. Hettan blef

dageligen starkare och odrageligare och

Citroniaften gjorde nu med socker god

tjanst i en laikande dryck.

Den 8 , fags pa* hafvet et artigfc vatn-

drag: colnmnen borjades ned vid vat-

net med liksom strodde fma moln, til-

vaxte sedan utur dem med en final, i

bugt upstigande strang , med jamna si-

dor, hvilken, sa snart den hunnit ofver

fit midlersta , smSningom tjocknade och

slutade fig i en iky. Den varade ej lan-

ge, utan forsvan snart.

Den ai , foljde Skeppet en stor myc-

kenhet filkar , hvars sidsta radius i ryg-

fenan var ganlka lang, {Ballistes}.

Den 22 , straxt fore kl. 12 passera-

des linien. Hettan var nu fa stark, at

sm6ret var slytande lasom olja, och li-

giller pa bref mjuknade up, fa at da bref-

ven lago tilsamman, stampelen utplana-

des. Flygfifken (JExocoetus volitans^) vi-

fade fig nu nog ymnigt: den slog mast at

en led, dock fags den stundom, ehuru sal-

Ian, slyga up i contraire led. En sort stora

svarta foglar, som flogo ganlka hogt, syn-

tes

Resan til Cap 1772. 109

tes åfven, och Skörbjugen begynte ta

ga mera öfverfiand. Vatnefc, ehuru i

det femma var qvickfilfver , rutnade,

och började antaga en våmjaktig lik

lukt, samt fyllas med maikar, få at man

ej kunde dricka det, utan Caffé eller

Thé ; men efter nugre veckor renades

det af sig fjelf och blef vålfmakeligit ,

sedan det sålt ned til botn all sin oren-

Jighet och alle sine mafk-kråk. Emed-

lertid samlades någon gång regn-vatn,

ehuru det var förbudit och troddes för

orsaka sjukdomar, åfven som det af tog-

verket smakade af becket. Ol sades

conserveras, om tvånne ägg lades i fa

tet, som fmålte up.

Den 28 , passerades Solen , få at hög-

den måste nu med Octanten tagas på

styrbord sidan , som förut blifvit tagen

bakbord. Så snart vi nu voro komne

litet på södra sidan om linien , blef vin

den mer och mer stark , ehuru den ofta

ej var rått god , utan dref oss emot A-

mericanlka sidan til några och 70 mil

ifrån land. Kylan tiltog också dageli-

gen, ju mera vi nalkades södra polen.

Martti den 24, hade vi högden af

Caput Bonæ Spei. Delfiner upfifkades

och åtos.

Don

no Refan til Cap 177a.

Den 26 slogo flora soglar eller Mal-

mucker, bruna och hvita under, i myc-

kenhet forbi, hvilke fades betyda, at

vi ej voro alt for Jangt ifran land : trot-

te fatte de fig ned pa hafsvagen at hvi-

la, och fyntes icke de foljande dagar.

Den 28 f fags et Tmmpetgras QFu-

eus buccinalis^) , flyta i vatnet, hvilket

ar et fakert tekn, at man nalkas nara

Cap, ifrun hvars strand den famma 16s-

rifven utflutit.

De fjukas antal , fom alt ifran re-

fans b6rjan hade varit ganska stort, be-

gynte nu anfenligen tninlkas, sedan lik-

val ganika mange satt lifvet til, soni ej

kunnat raddas.

De fjukdomar, fom pa Skeppet mast

forekommo, voro Flackfeber, elaka Rot-

febrar, Catarrhalfebrar mer och mindre

maligne, Rheumatifmer, Rolen, Skorbjug,

ftora och elaka Sarnader (ulcera) , Bol

der, Tusfis, Diarrhoe, Dyfenterie, Lues

venerea med Here. Matrofer fom sto-

do vid styret, famt blefvo der fvettige

och sedan ej aktade fig for kold, fjuk-

nade ofta in. Soldaterne med forskam-

de vatskor voro dock de maste, fom

sjuknade och minst kunde hjelpas.

Sjuk-

V Resan til Cap 1772. m

Sjukvaktare antagas efter behof, til

de sjukas lkfitfel och at betjana dem

med mat och dricka, medicamenters in-

gifning , faint hjelpande utur och i hang-

mattan, och tilse, at de, som tilfrilk-

na, halla fig uppe pa dacket i den fri-

fkare lusten.

Sallan brot fig nagon Feber med rig-

tig och god Crisis ; ty antingen lago de

sjuke nistan nakne eller gingo de oti-

digt under svetningen up; stulo fig til

at dricka kalt vatn eller at fla kalt vatn

pa sig. Haras upkommo atflcillige Me-

tastases, som forfarlige Abscesser pa ar-

mar, hinder, ben och kinder, as hvil-

ka nagre gingo til Kallbrand och andre

utmarglade. de sjuke til d6ds. Andre

blefvo mer och mindre dofve. Slog sig

Metastasis til laren, upkom deraf en o-

lidelig vark; til 6gonen, fa kunde de

knapt fe; til fotterne, upkommo vatn-

fjuka ben. En och annan sick Variolæ

fpuriæ. Ibland fymptomerne i Febrar fin- 1

go fomlige en envis Vomitus, fomlige

en evis Diarrhoe. Yra slog ofta til i ma-

lignis , men hos et par sjuke flog til efc

Delirium innocuum , under hvilket de

fongo hela dygnet, innan de dogo.

Na-

t

H2 Rejan til Cap 1771.

NJstan bestlndigt lago 150 man un

der resan sjuke, anda til dess vi pas-

serat linien och det odugeligaste folket

huanit do bort

Til sjukdomars forekommande un

der resan forordnades, at luftpumpar-

ne fkulle standigt vara i gang; at noga

tilsyn hades, det inge syllehundar fingo

sofva oro dagen och fupa om natten ;

at et segel bestandigt hangdes, ifran sto -

ra masten ned i stora glnggen , f6r at i

Skeppet necldrifva frisk lust; at da vac-

kert vader var, folket fkulle vistas pa

dacket; at afven da, kistor och hang-

mattor upfordes for at va*dras, under

det Skeppet imedlertid rengjordes, r6k-

tes med enbar och antandt krut, fhmt

bestanktes med attika. Utom des up-

muntrades foiket til roligheter, at tvat-

ta fig och halla fig vll rena , torka sine

kllder och ymfa dem.

De fjuke befokas as Doctorn eller

f6rste Chirurgus tvanne ganger om da

gen , namligen kl. 8 om morgonen och

kl. 4 eftermiddagen , da forst f6rbandet

halles. De -fjuke, fom kunna framkom-

ma til medicament-kistan , anteknas pa

en tafia, hvarpa forordnas hvad den

dagen ikal brukas. Sedan befokas de

me

Resatt til Cap 177a. 113

mera sjuke vid deras lagerstallen. Der-

efter raporterar Doctorn f6r Capitain

eller vakthafvande Styrmannen, om na-

gon den f6rledne natten blifvit d6d ,

samt de sjukas antal och tilstand. De

aflednas namn l&mnas pa en lapp, och

pa de sjuke en lista, lorn meddelas se

dan at Batsman, fa at desse Ijuke ej

commenderas pa nagon vakt.

Maten f6r de sjuke ordineras as Do

ctorn och Buttelieren tilsages at derom

foranstalta. F6r de ellndigaste sjuke

lamnas tiliika nagon foppa eller annan

mat, som vid Officers taffeln blifver 6f-

rig. Hvad utom Medicamenter eller til

desfas tilredande f6r 6frigt kan beh6f-

vas, begares afven om morgonen, fa-

som frilkt vatn, socker, Sttika, olja, ci-

tronsaft, spanflct och hvit vin, salpet-

ter, enbars-brtnvin och dylikt, hvilket

upfkrifves pa en lista, fom lamnas til

ftirste Styrmannen.

Nar nagon blifvit d6d och Doctorn

derom aflamnat sin i*apport, later vakt

hafvande Styrmannen genast uphamta

defs kista och utdelar defs klader at an-

dre beh6fvande.

Doctorn bailer fa val journal dfver

1 Dkl. H de

ii4 Eesan til Cap 1771.

de. sjuke, som upsats på det för dem re-

xmireras och en lista på de döde, hvil-

ke aslåmnas til Gouverneuren på den

ort, dit resan år årnad.

Når Skeppen li^ga i någon hamn

och någon dör, uphissas en liten flagg

på halfva stången, då en båt med kista

ankommer at afhåmta liket; men på

sjön sys det in i hängmattan, lågges nå-

gre timar framför stormasten och kastas

sedan öfver bord med någon fyfning

af sand eller bly vid fötterne, at det

må sjunka.

Gör någor Testamente före sin dÖrf,

underlkrifves det samma af Öfver-Båts-

mannen, Constapeln och någre andre.

Ranson , som af vissa saker hvar el

ler hvarannor vecka, bör utdelas til

Skepsfolket, som olja, tamarinder, ci

tronsaft, smör, ost, med mera, medde

las dem ofta endast hvar månad eller

hvar femte vecka , alt som Capitain och

förste Styrmannen behaga och' finna der-

vid sin rakning. Håras händer, at åt

skilligt för folket försnillas, som af de

nåmde Officerare sedan försåljes, eller

at folket får mera på en gång, ån de

åga nog kåi-il, at kunna berga i fine små

ki-

Resan til Cap 1772. uj

I

fyftor , ibland klSdespaltorne. Utom dess,

da de fa en storre ranson , ata de myc-

ket i bdrjan och Sga sedan intet. Osta

bortstjales ockfa alt eller nagon del ifran

de enfkldige, som ej val kunna g6ma.

Kott och flask utdelas likvSl ostare och

ordenteligare. Attika, olja, salt och

peppar far befatningen merandels fa

mycket fom beh6fves , men as fm6r b6r

utdelas for hvar vecka | Skalp:d, och

as br6d 3I Skalprd. Til Kocken utlam-

nas for hvar man, om Tisdagen 1 Skalp:d

flask, Torsdagen k6tt, Fredagen stock-

fifk, Sdndagen arter, k6tt och dels e-

mellan gryn, Srter och b6ner. Potater,

rodkal och loksorter, famt pepparrot

och morotter, utom nagon gang farskt

kdtt eller flask, utdelas afven til fdda

/or manfkapet. Sa shart Skeppet kom-

mit val ut i 6pna fjon, tildeltes hvar

man 3 hela ostar , as nagre markers vigt

Compagniet medfander afven strum-

por och klader as groft och tunt val-

mar, som pa credit lamnad at dem, fom

vela begagna fig deraf; en fadan utdel-

ning fker, nar Capitain behagar och sin

ner ligligt, at dem, fom astunda, och

ey altid at dem, fom beh6fva.

Dtn

n6 Resan til Cop 1772.

Den 30, visade fig ater nagra storai

foglar och gafvo tilklnna, at vi nalka-

des nSrmare Cap. Klader utdelades nu

andra gSngen, at de Soldater, fom hit-

tils gat halfnakne.

April den 7, fags (bestintjei) Ho-

lothuria physalis segla pa vatnet. De

store Malmucker visade fig nu i st6r-

re mangd och motvind hindrade oss, at

komma narmare Iandet.

Den 10/bort-auctionerades qvarlaten-

fkapen ester en afleden Matros. Sum-

man steg til 68 gylden, hvaraf halften

delades til de fattige i Holland och half-

ten til de fattige i Cap, utan at man

tankte pa nagon as den aflednes IagKge

arfvingar. Eftermiddagen kl. 4 fags et

Skepp och en liteii bla och hvi't fogel,

ftor fom en fvala fvafvande ofver vatnet.

Tvanne stycken Nordkapare {Balance)

gingo ofs f6rbi. Vatnet var nu redan for-

Sndradt ifran fvart til gr6nt , fom gifVer

tilklnna, at hafvet blifver grundare; et

fakert tekn for fjdmannen, at han nal-

kas land.

Den n sagos landtsoglar, hvilka kan-

nas dermed ifran fjofoglar, at de ej

flyga fa hurtigt utan slakfa mera med

vin-

Ankomsten til Cap 1772.

vingarne^ Eniot kl. 10 begynte Taffel-

berget at synas och vatnet var gan<-

Ika gront.

Den 12, upkom en sydost vind, som

gjorde, at vi ej kunde vinna hamnen>

utan maste nagre dagar lovera i sjon.

Den 14, sagos vatnsprutande Nord-

kapare , hoppande sjohundar QPboca^),

och trompetgraset ( Fucus buccinalis*) fly-

tande i myckenhet. Pa det sednare sat-

te fig psta landfoglar, at hvila.

Den 15, summo pa vatnet en myc

kenhet vatnsoglar, utan f6re hamnen.

Den 16, hunno vi lyckeligen fram pa

redden i Taflselbayen, falde vart anka-'

re , lossade vare canoner och glade lyck-

onlkade hvarannan,

Ifran Staden ankommo straxt Skeps-

Commendeuren och en Chirurgus, den

forre , at afhamta bref och Compagniets

papper, den senare, at underratta fig

om antalet as de under resan d6de och

an varande sjuke. De senares antal var

nu ej mycket stort, men de forras steg

til 115, hvaraf 10 afledo redan uti Texel,

fore reians b6rjan , och tvanne hade

pjyckeligen sprungit 6fver bord. De

H 3 *f

Cap 177a.

6frige Skeppen as vart medf61je had©

Snnu flere ddde, namligen Hoenkoop in

alles 158, hvaraf 136 dogo i Texel, och

42 under resan; Vilhelm V, hade in al-

les 230 , och De Jonge Samuel ifran Ze-

land 103 ddde.

Vi voro ej val komne for ankar, in-

nan en hop svarte Slafvar och Chinesa-

re koinmo nied sma batar til fidan as

Skeppet i ymnighet, at for pengar,

klader och varor, forfalja farlkt k6tt$

gronsaker och frukter, dem sj6folket

med mycken begjarlighet emottogo.

Pa redden lag redan for oss, ibland

andre, et Svenfkt Skepp, som kort for-

ut inlupit , och med hvilket til denne

sodre Africas udde, hade anlindt min

van, Hr. Profesforen Sparrman.

Den ij , atf61jde jag Capitainen i

land, och fick logie hos Hr. Hendru^

Fehrsen,

Lyck-

Cap tyyt. 119

igen ankommen hit til Goda

Hoppets Udde, blefmin f6rsta oin-

sorg, at upvakta da varande Vice Gou-

verneuren, Baron Joachim von Plet-

tenberg och de ofrige Herrar as Re-

geringen, til hvilke jag var recommen-

derad och at til dem allamna mine med-

forde brefver. Och emedan den gam-

le hederlige och almant allkade Gouver-

neuren Tulbagh, redan d. 11 sistledne

Augusts as alder och podager limnat

detta jordiska , lamnade jag de til honom

addresserade brelVer til HerrPtETTEN-

berg, som med mycken ynnest emot-

tog mig och lofvade befordra min affigt,

- at fa resa in at landet, under den tid,

jag harstades komrao at fdrblifva.

NSr uti mit kara Fadernesland , norr

otu Æquator, denne tiden den vackra-

ste var tilstundade ; fa borjade nu har

stades soder om linien QÆquator^) sjelf-

va vintren at annalkas, fa atjagej annu

pa flere manaders tid, med nSgon nyt-

ta kunde genomvandra de inre delar as

landet; utan mlste afbida September

manads b6rjan. Emedlertid anvlnde jag

desfe manader, at lira kanna Compag-

niets hushalning och inrStningar harsta

des , underfdkte de vaxter och djur,

som funnos ikring Staden, och de nar-

ma

Cap 1772.

måste bergen, samt gjorde kortare re

sor in åt et land, som jag hoppades

framdeles få djupare in genomresa och

med upmårkfamhet belkåda och granska.

Caput bonæ Spei eller Cap de bon

ne Esperance , år den yttersta udden ,

som af Africa och hela den gamla verl-

den utikjuter aldralångst i söder och år

vål den förnåmste udde i hela verlden.

Bartholomæus Dias, en Portu

gis, var den förste, som uptåckte denne

udde år 1487, och Konung Emanuel

gas den samme namn af Goda Hoppets

udde. Vasco de Gama besökte den

andra gången år 1497, på samma Ko

nungs befalning. Enligt de la Cail-

les Observationer ligger Cap på 33 gr.

35 min. södra latitude och på 35 gr. a

min. longitude.

Skeppen som ankra i TafFelbayen , på

en ansenligen stor redd, ligga ungefärligen

en fjerdedels mil eller längre ifrån Staden.

Dagen efter ankomsten fördes de

sjuke , beledsagade af under-Chirurgus

til Hospitalet, och sedan Soldaterne, an

förde af sin Commendeur, som tjänar

som Sergeant efter ankomsten i land.

Sta-

Cap 1774. - wi

Staden 5r mycket ordenteligen bygd,

ifranftranden up at den flutning, som

Tasselbergets sot formerar, liggandei

ratta qvarter och gator, faint omgifves

as Taffelberget QTaffelberg*) pa ryggen,

pa vlnstra fidan as Lejonberget {Leuve-

berg}, och pa den ostra nagot litet as

Djefvnlsberget (J)uyvehberg). Emot f6-

der och 6ster Sr den falunda mtst open.

Man oroas och hindras har icke,

vid Iandstigningen , hvarken as tilflutne

tullar eller dess bes6kare. Staden hafver

hvarken vallar ikring fig eller portar

och l^er anda den fulkomligatte faker-

het i et vildt folks land.

Husen Sro alle as sten, ofver alt

hvitmenade, en eller hogslr tva, myc

ket fallan tre vaningar h6ge, merSn-

dels med platte murade tak eller tackte

med et al' landets gras-slag QReflio te-

Sorufn), pa en lag resning. F6r den

ftarka blasten, fom hlr vankar, kunna

de ej tlckas med tegel , eller byggas

hogre. Vice Gouverneurens hus och

Compagniets packhus , voro de ende

bus as tre vaningar.

Tjinstefolket bestar har icke as Eu-

jropeer, utau as fvarte eller brune slaf-

H 5 var

Cap 177a.

var från Madagascar , Mallabar eller an

dre Indiske orter. Desse tala merån-

dels antingen en bruten Portugisiska el

ler Maleiska, fållan Hollåndika, och lä

ra fig allehanda handtverk, hvarmed de

åt fine husbönder förtjäna ansenliga pen

ningar , i synnerhet de , som åro Skräd

dare, Snickare, Murare eller Kockar.

Slafvarne uthyras på månad, vecka el

ler dag, til at arbeta och för den tiden

bör flafVen dageligen ränta sin husbon

de någon viss summa. MansslafVarne

bära sit hår, som hos dem år i mycket

värde, invekladt uti en hopvriden näs

duk, liksom i en tulband och Pigorne

upvekla sit hår, samt fästa det med en

stor nål. Bufaroner utgöra deras öfri-

ga klådebonad och til tekn, at de mi.

stat sin frihet, gå de altid barsotade och

Innan man går til måltids, middag

och afton, kommer en slafvinna med

tvåt-vatn och en handduk , hvarmed gå-

sterne tvätta sine händer ; åfven som

efter slutad måltid. I de förmögnare

husen har hvar gäst en slaf bakom sin

stol til uppassning. Denne slafven hål

ler ofta en stor solfjäder af något palm

blad i handen, för at bortjaga denned

utan hatt.

Cap ijji, . # U3

/lugorne, Com hSr aro aTven sa fortre-

telige , som i Europa.

Vackra och nStta Trigurdar 5ro an-

lagde, bade for gronsaker och fhikter,

sa val inom , sonr utom Staden, de der

vatnas as de fran bergen nedrfnnande

rinnilar, och ibland hvilke den stora

och tScka Compagnlets Tragard uphqjer

fig likasom en gammal Ek ibland smSr-

re bufkar. Utur desse undfa ankom-

mande frSmlingar fin forsta f6rfrifltning

och utaf dessas ofverfiodiga f6rrad f6r-

ses bade Holllindfke och andre nationers

Skepp med hvad de til sin forestaende

fjorda beh6fva. Tragardsfron maste lik-

val arligen hSmtas frilka ifran Holland,

emedan de mafire har, med tiden van-

sligtas , utom blomkils-frd , som til an-

senlig godhet soradlas och upkopes har-

ifran afven til Holland, der det samma

ester hand forsihnras.

Aplen , Paron och annor Europeilk

frugt blifver mera 16s och mera mogen,

men hinner ej til den ansenliga godhet

i smak, som i Europa, och kan ej lln-

ge forvaras. Persikor erna ej eller den

godhet, som i sodra Europa: de torkas

icundom £bm Piron , mod eller utan

kjarnar.

De

i*4 Cap 177a.

■

De ifran Europa hitsorde tran, som

Eken (Quercus robur) , hvita Aspen (/V

pulus alba) och flere, falla om vintren

sine lof, likasom i fin hemort, da de

Africanslce traden ej lata fine blader as-

falla. Det drojer dock icke lange, in-

nan de aterfa dem igen. Denna om-

standighet ar besynnerlig nog, f6rst for

det kdlden har om vintren ej ar star-

kare, an i Sverige om hosten, och se

dan for det, at det Iker pa den tiden

s6der om æquatorn, som traden norr

om den samma sla ut sine blader. Lin-

dar (Tilia europcea) kunna likval har ej

planteras, emedan de ej tala de starka

stormvindar, som har rada. Icke eller

vela harstades trifvas N6tbuflcen (Cory*

/us avsllana), K6rsbar (Prunus cerafus),

Krusbir ( Kibes grossularia if uva crifpa) ,

Vinbar (Ribes rubyurn if nigrum), hvilka,

vantrisvas och gifva fallan nagon frukt,

Myrtentridet (Myrtus comtmmis), up-

vaxer til et trads h<3gd, men tar icke

nagon tjock , ftyf eller mycket grenig

ftam. Denna ar derfore i et land , der

haftiga vindar blafa , bade tjanlig och

brukelig til hoga hackar, emedan dess

bojeliga flsun, sviftar undan f6r blasten.

Bergs-

Cap 1771. W5

Bergsfoten eller backarne ikring

Staden bestodo af en rödslammig lera.

som kommer deras, at vatn nedrinner

i sorickorne och färgar den med sin

jirnhaltiga syra. Längre up på backar

ne ligga store, medelmåttige och smär

re stenar , utan ordning , nedrullade

ifrån bergen.

Ibland andre besökte jag Trägårds-

måstaren Auge, som gjordt både mån

ga och ganska långa resor in åt landet,

och som samlat alle de Örter, och In-

seéter , hvilke afledne Gouverneuren

Tulbagh öfversändt til Europa, til Ar-

chiaterLiNNé, Professorerne Burman-

Tivs och van Royen. Och som han

årligen gjorde resor in åt landet, så sålde

han tillika åt främlingar både Herbarier,

Insecter och Foglar. Det var af honom,

som Directeuren Grubb köpte den vac

kra samling örter, som sedan förärades

åt Herr Professoren Bergius, och som

så ypperligen blifvit beikrifven uti dess

bok, om Plantæ Capenses. Auges Bo

taniska insigter voro ej store och hans

samlingar sträkte sig ej gärna vidare , ån

til det stora och vackra; men imedler-

tid hafve vi honom at tacka, nästan al

lena, för alle de uptåckter, som sedan

Ber

iafi Cap iyf2<

Herrmanni , Oldenlandi och Har-

togii tid blifvit gjorde uti denna delen

as Africa.

Citadellet ligger vid stranden, at 6-

fter ned om Staden , omgifvit med h6-

ga murar och djupa grafvar, forsedtmed

tilrackelige vaningsrum for Gouverneu-

fen , ehuru han aldrig bor der , f6r Ma-

joren och ofrige Officerare samt Solda-

terne. Sa siiart solen gar ned, tiiflutes

stora porten, da alle Soldater, som ej

undfadt permission med trumslag inma-

nas och upropas vid hvart Compagnie.

Lilla porten halles open tils kl. 10, da

de utevarande Soldater, som ej hafva

natt-permision , med klaekans ringande

inmanas och upropas; porten opnas se

dan ej nattetid, utom i n6dsall, som f6r

at hamta en Barnmorfka.

En, Faltskar raaste altid sofva i

Castellet.

Det sorsta en Soldat maste forvars-

va fig, ar monderingen, hvilken han

undfar as Compagniet, emot betalning

och maste sedan aftjana den. Hvart

tredje ar later Compagniet sy fardige

en hop monderingar, til militiens be-

kladning, och ej dels emellan. Skulle

. - Cap 177a. ; 147

da hånda, at det gjorda qvantum ej

förslår för de ankommande Soldater un

der den tiden, så måste de någon tid

göra vakt, med de kläder de aga, och

ofta med sin Sjålköpares tröja.

Soldater, som i Holland undfåt en

få kallad transport sedel, få nu intet

gage , förr ån all den tid år förfluten , at

de aftjånat dels vårde. Denna tiden går

åtminstone til halstannat år, eller der-

utöfver, under hvilken han endast und

får något kostpenningar och tjånstepen-

ningar. Alt hvad de för Öfrigt hafva

nödigt til uppehälle och kläder, måste

de förtjäna antingen med det handtverk

de lårt, eller med vaktgörning för an

dre, på sine frie dagar. En Soldat,

som lårt et nyttigt handtverk, kan för

tjäna en hals Riksdaler (^Ducaton') om

dagen och betalar då fin vakt med fy

ra Holländska ikillingar: med tvåtning

åt andre, kunna de också något förtjä

na sig. En Soldat kan väl få dubbla

kostpenningar; men då för subsidie, som

det heter , afdrageS hvar månad två

gyllen af dess gage.

Soldaten har sin vakt, hvart annat

eller hvart tredje dygn, få at han äger

en eller tvånne dagar frie. Vakten va

rar

n$ Cap tjf*.

rar hela dygnet och utgöres af en Cor

poral och trenne man på mindre pa

ster, på de större af en Sergeant och

tolf man. Karlen aflöfes, då han ståt

två timar och måste således tråda på

fin påst igen, efter fyra timars frihet.

En Soldat år pligtig, at tjåna 5 års

tid, utrefan oberäknad, inom hvilken

tid, han ej åger rättighet at resa hem;

men igenom Officeraraes ynnest, kan

håras mycket afprutas, ja få, at han

stundom med samma Skepp kan få åter

resa. En Soldat kan också förvandlas

til Matros.

Når han tjånt fin tid ut, åger han

rättighet , at antingen resa hem eller

tjåna längre. Ingår han ny Capitulation,

som sker första gången på tre års tid ,

okes hans sold med två gyllen i måna

den ; når de åren åro ute , kan han an

dra gången capitnlera på tyånne år,

och får då åter tvånne gyllens påök-

ning på fin månadteliga lån , hvilken

sedan ej far höjas, få framt han ej til

lika kan avancera. Den som utkommit

som Soldat, kan avancera til Corporal,

Sergeant eller Officerare, til Adfistent

på något Contoir eller til Fältskär, om

han lårt den konsten förut i Europa.

Ifrån

Cap 177a. 119

Isran mousqvetten och tjanstg6rning

kan en Soldat annars pa flere fatt frias.

Det Aer almannast pa det fattet, at

ban, scni det kallas, gar pa pass. Han

ar da fri fran all tjanst och far soda fig

med hvad han kan , och med hvad

handtverk han lart. DerfoYe betalas

hvar manad fyra Riksdaler och at Ad-

jucanten vid Compagniet en Ikilling. Da

behMer han och rrjuter sin manadtliga

fold til godo. As varande Guarnison

voro nu, ungefarligen 150 pafsgangare.

Pafspenningarne fordelas emellan den

tjanftgorande Guarnisonen och kallas

tjanstpenningar ; en Soldat far deraf 8

a 9, en Corporal 12, och en Sergeant

16 ikiJJingar; resten delas emellan Ofsi-

cerarne. Pafspenningen maste noga be-

taias den sidste dagen i hvar manad til

Prasten , som emottager den. Vid akom-

mande krig tillates ingen pafsgang , utan

alle maste da gora tjanst. Friverkare

anteger Gouverneuren for fig, as Sol-

dateme, fa mange han behagar ; , Majo-

ren 14 eller flere , Fifcalen 2:ne , Bok-

hallaren 1, och fa vidare. Desse arbe-

ta da antingen at desse Herrar eller be-

tala dem sine pafspenningai*. Ju flere

iadane antagas, desto oftare vakt maste

1 Del. I de

*3° Cap 177s,

de andre ,Soldaterne gora, som altsa

derigenom blisva lidande.

Solden til Soldaterne ufcbetalas hvar

fjerde manad hos Lieutenanten vid Com-

pagniet , hvilken manad derfdre far

namn as den goda manaden.

Astundar nagon i Staden eller pa

landet , nagon Soldat , antingen til Ln-

formator for fine barn eller til arbetare

i fin verkstad, fa kan han pa detta fatt

erhalla honom ; men om en fadan Sol

dat i Holland tagit transport fedel, ma-

ste den nu aterbetalas med ungesar 80

R:sd., hvilka karlen ester hand far af-

tjana: Ikulle han imedlertid d6, blifver

handtverkaren derpa lidande.

Matrofer kuhna pa lika fatt stun-

dom blisva pafsgangare, men de betala

da til Equipagemastaren 8 R-'sd. hvar

manad.

Frihet ifran sin tjanst och aflkrifning

ifran alt gage, kan man val afven er

halla, men icke annorlunda, an at da

heta oduglig i Compagniets tjanst.

Lyftade (^licbten) kallas fadarie,fom

hvarken g6ra tjanst, eller ga pa pals,

eller njuta gage, men aro frie, fa Hin

ge

Cap 177a. 131

ge frid varar; men nar desse en gang

trida ater i sin tjanst , h'o de forbund-

he , at tjana ut sine fern ar , som de ca-

p/tulerat.

Snyg och reri maste Soldaten hal-

h sig , i fynnerhet , da han ar pa vakt

eller parad , med ren lkjorta , blankt ge-

vir, ikurade splnnen och kriappar, hvi-

fca underklader och hvita strumpor.

"""on gores dageligen i Citadellet, ut- .

dm S6ridagen , as en Sjuktr6stare , mor-

gon och aston. Oin S6ndagen halles

Skildtvakt utan f6r Kyrkoddrren och

porten, men inom Kyrkan lides icke

Soldaten garna;

Utan f6r Citadellet , pa eh rymlig

Tunbindare plats, upllggas ifran Skep-

pen vatn-och vinlaggare, f6r at omla-

gas, afven som en myckenhet. plankor

och brSder. At ingen ting seal bbrtstja-

las, made al'tid hvarje natt eh Skildt-

vakt harstades halla vakt. JDenhe po-

sten 5r ftundorai 16nande , da Soldaten

kan attrapera riagon friare med sin- ka-

festa , foin da , til at uhdvika arrest och

at blifva uptSckt, h6dgas Utbetala hagra

Riksdaler dricksperihingar , for dess lilla

io emeilan brlderna.

I i Sjuk-

13a' Cap 1773.

Sjuknar någon Soldat, föres han til

Hospitalet, der han njuter fria Med;ca-

menter, mat och drick, til dess han

blifver frisk , men njuter under samma

tid , hvarken sold eller kostpenningar ,

Utan endast tjånstpenningar. Ligger han

der uti Venerisk sjuka, njuter han icke

eller tjånstpenningar. Vil han icke kom

ma til Hospitalet, så får han ligga annor

städes , men får då sjelf betala fin Läka

re, uppassning och förtäring, men njuter

til godo sit gage och kostpenningar.

Spisar finnas hår i landet icke, ej

eller behöfvas de och kakelugnar åro

aldeles okände. Jag har likväl fet en

och annan, mera for nöje Ikul, ån nöd

vändighet , äga spis i salen. Fruntim

ren bruka dock almårt eldkol i fyrfat

med en låda öfver (Stops'), som sattes un

der klåderne, at vårma dem om vintren.

Kålden år starkast i Augusti eller

September , i synnerhet momar och

qvällar , då det regnar eller starkt blå

ser. Blåsten förekommer en människa

hår mycket genomträngande, emedan

tunna kläder brukas. Vintren på Cap

liknar Augusti, September och October

månader i Sverige.

Mo-

r

Cap lfji. ' 133

M6drar aga har sallan at sine barn

tmima , utan gifva dem sjelfva dia, hvar-

fore de ock meremlels fa latta barn-

sangar.

Nagre fa faniilier aro pa modernet as

Svart harkomlt, som nu hunnit til tre-

dje leden. Den forsta afkomsten as en

Europe" , gift med en frigifven brun flaf-

vinna, blir mork, men mer och min-

dre hvit; den tredje leden as dess barn

med Europeer blifver hel hvit och de

barnen ej sallan belynnerligen vackre.

Compagniets Slafhus ligger intil Tra-

garden och hyser en myckenhet Slaf-

var til at arbeta uti Tragarden , vid byg-

nader, at bara varor, fom komma ifran

Skeppen och mera dylikt. De fjuke

hlrstades, njuta uppa(sning as en agen

FaltMr. Compagniet hamtar sine Slaf-

var merandels ifran Madagascar; da pni-

vate kopa sine as Officerare pa de ifran

Indien ankommande Skeppen , fa val

Hollandske, som Franske, sallan Engel-

slce, aldrig Svenlke.

Innan Skeppen afsegla harifran, ut-

m6nstras utur Sjukhuset sa mange, som

hunnit blifva frifke , och fordelas pa

Skeppen.

I 3 Skeps-

i34' • Cap 1772.

Skeps-Officerarne f6rfalja, under fit

vistande harstades atlkillige Europeilke

varor, med god avance, som vin och

61 f tobak , lerpipor , grofva och fina

smiden , kladen, Ikor, glas och meubler;

Europas salta Ikinkor, k6tt, korf, tun-

gor , sill , stockfisk , lax och oft med

mera voro ocksa mycket begarlige.

Nar frimmande Skepp, spm hit an-:

landa, endast ligga en kort tid pa red

den, for at proviantera fig, sa n6dgas

de Hollandfke ligga lange, for at van?

ta pa sit fjuka manfkap, fom pa sidstor

ne anda maste med half atervunnen hair

fa ga om bord, HollSpdarne behdfva

ock altid mera Skepsfolk., an andre,

f6r at regera Skeppen , emedan han

brukar, pa gamla vifet, starka black

och tjocka tog, ovige och plumpt gjor-?

de pa alt fatt,

Compagniets Tragard, ar altid 6pen

til publique promenad. Den ar 996 steg

lang, 261 steg bred och ager 44 qvar-

ter, fom afflriljas med hickar, oftast as

Ek eller Lagerbarstran (Laurus noiilis)',

hvilke Iro flere alnar h6ge. Jag obfer-

verade har , at Royena villofa , fom vax-

te bredevid en fadan Ek, hade flagit

en gren tvlrt igenom fjelfva EkstamT

men.

Cap \ffti 135

men, hvari den nu var parafitica. Li-

kasa markte jag i en annor Tragard,

hvarist en bradbank blifVit fastspikad e-

mellan tvanne trifri , at barken as det

ena tradet utvaxt 6fver banken, lika-

som en Svamp (^Bo/etus~) och h6It den

fast. Uti det ofvanf6re varande Mena-

geriet voro atikillige rare lefvande djur,

i synnerhet en myckenhet foglar,

Slafvar , som tilhdra tvanne husbon-

der , halla ofta tilhopa , med agarens

goda minne , da altid barnen tilhora den,

som ager slafvinnan. Hinder det, at ert

frigifVen eller frikdpter tral haller til

med en flafvinna, sa sodas barnen tra-

lar, likasom de barn, som flasvinnor

kunna afla, ester umgange med nugon

Europe\ Aktenfkapet ar salunda ibland

slafvarne 16fligen ingangit, lltt ohejgat

och latt brutit. Husbonden kan val

tukta och aga sin flaf med karbas , men

Sger ingen ratt 6fVer dess lif, som endast

tilkommer 6fverheten. Blisyer en flaf

as sin Herre f5r hardt handterad , ager

han rattighet at klaga derdsVer hos Fi-

fcalen, och om han da befinnes miss-

handlad, blifver agaren flagen pa vac-

kra boter. Uphafver en flaf fine hin

der emot sin husbonde, sin matmoder,

I 4 el-

P

Cap 177a.

eller mgm annan Europd , g6r han fig

skyldig til dddcn.

En flaf kan ej afgisva nagot vitpes-

mal; ej eller ma han bara, mj'cket min-

dre aga nagot lkjutgevar; hvarigenom

slafvarne, som altid aro i storre antal,

an Europeerne, hallas obevapnade. Har

en slaf blifVit frigifven eller frik6pt, fa

drager han straxt strumpor och slcor,

faint hatt, fasom tekn til fin erhalna

frihet.

Uti April, Maji och Junii manader,

da Skeppen ligga pa redden , hallas of- -

ta Auctioner utaf Skeps-Officerarne , pa

de varor, fom de har vela forytra:

de betala derfore 5 procent til Fiscalen,

som undfar for hvar sa kallad recogni-

tie kista , som fdres i land , 5 R:sd. ,

hvarfore i Holland blifvit betalt endast

5 gyllen. Alia Europeilka varor forsal-

jas har emot 30, 50 a 100 procent.

Vintermanaderne raknas harstides i-

fran halfva Maji til halfva Augusti, da

Skeppen ej mS ankomma til Tasselbaijen

for Nordvest vindens harda stormar, som

da vanka och kunna drifva Skeppen pa

landet; utan nddgas den tiden ankra i

Bay falso.

Rot-

Cap 1772. 137

Rottingar brukades har mycket til.

rull-gardiner for fenstren, suit splitrade

och med trad ihopfaste. Likasa slatades

deraf korgar, fangbotnar och stolsaten.

Tjocka bambo-stammar Sro mycket

starka , oaktadt de aro ihaliga. De bru

kades har til fidor pa stegar och til at

derpa bara far och kistor; fpadare och

mindre tjocka stammar nytjades til

gjardesgard ofvanpa murar och upfatte

tradplank.

Fr6kottarne as SilfVertrSdet (JPratta

argffitea) nytjades ofta til bransle.

Restio dichotomus C^Besem-riet') bru

kades til langa qvastar.

Kukumakranka QGetbyi/is~) kallades

frolkidan as en vaxt, fom i fand-dunerne

utom Staden stod nu utan blad och bioma.

Denna froskida var as en fingers langd,

nagot vidare upat, hade en angenam lukt

och raknades for en delice f6r Fruntim-

ren. Lukten liknade nagot fmultron och

upfylde hela rumet

Uti lerbackarne vid stranden utan

f6r Citadellet, fag jag jorden, blandad

med mycket fnacklkal upgrafvas , fyllas

i korgar och med vatn utvalkas, tils

fhlck&alen endast voro qvar. Afven

I 5 st.

138 Cap 1772.

sa, sag jag vid stranderne de storre up*

vrakte fkalen sorgfalligt samlas och vra*

kas ihop uti stora hdgar, at torkas. As

desse Ikal brSnnes sedan kalk, til byg-

nader. Til den Sndan bygges et bil as

stockar och qvistar, hvaruti Ikalen lSggas

och brannas. Pa Robbep-Eyland samlas

sadane Ikal, och kalk brannes i ymnig-

h;et\ til Compagniets agne behof as de

dervarande fangar, (Jiandittv}. Annan

kalk, eller berg, som hysa kalk uti fig,

finnas icke uti hela detta land.

Poster sSgas sodas, men Hollandar*

ne harstSdes och i hela Indien , kunna

sSgas vara fodde kopniSn; ty handlar

icke fadrep, utan drifver nlgot handt-

verk , fa maste hustrun , dotren eller

sonen i huset handla, och det alt pa sit

2gna sarfkilda sStt, ofta! utan nagon syn-r

nerlig utrakning. Kar gisves knapt na

gon rigtig k6pman , utan alle handla

och Sga endast visse varor, en viss tid

pa aret, pa hvilke de s6ka vinna, det

masta de kunna.

Langfredagen arbetade fiplket har,

likfom andre dagar och eftermiddagen.

halles predikan. De fira altfa endast en.

Cap 1772.*39

TvSnne vindar aro har pa orten i

synnerhet radande och ofta ganska haf-

tige , nemligen om sommaren sudost och

pm vintren nordvest. Nar 6stan eller

sydost begynner , drifver den molnen

emot och langs ofver bergen, da der

uppe markes et finat dugg-regn; mol

nen fkingras sedan under bergstoppen

och nar alle mqlnen Sro bortdrefne , kan

val vinden fortfara , men med Ikont och

vackert uphals vader.

Staden Sger en enda reformerfc Kyr-

ka, som Sr tameligen stor och vacker.

De Lutherlke haf'va hittils icke kunnat

fa tilstand , at bygga fig nagon , ehuru

deras antal haV ar ganlka talrikt. Til

refornierta Kyrkan h6ra tySnne Praster,

som bo i Staden pch aro val 16nade.

Sjukhuset ligger ilia belagit och Sr

nu ganlka bofSlligt, fa at et nytt, bade

rymjigare och beqvSmligare innan kort

kommer at anlSggas. De fjuke lk6tas

hSr ej fSrdeles val, i anfeende til dens

ringa infigter i Medicin, som fat of'ver-

upfeendet, ehuru Compagniet for dem

sparar ingen ting. Mig berSttades , at

endast til mandlar for de fjuke bestar

Compagniet arligen 200 Ducatoner eller

nagot 6fy«r 600 gyllen, hvaraf de fjo

r4° Cap 177a.

Ice fades icke skola njuta en enda. Hvarfc

halfva ar utassigneras hllften as denna

fumma, sedan noga f6rut blifvit utraknat,

hum munge tusende mandlar belopa fig

f6r desfe penningar, ester mandlarnes

da g°ngbara pris. Summan as pennin-

garne ar faledes altid lika, men mand

larnes myckenhet slriljer ester olika pris

och de sjuke fa altid lika mycket, foga

eller ingen ting. For hvar och en , som

i Hospitalet undergur sm6rje-curen , und-

far Faltlkaren 8 R:sd. och a R:sd; be-

talar patienten for medicine, utan at

njuta denna cur gratis.

Nagre gator i Staden aro forfedde

med grafvar , fom halla vatn , hvilket

konimer ifran de 6fverliggande bergen;

ehuru desfe 5ro icke fardeles mange.

Men vatnets ledning i trummor ifran

famma berg ned til stora Skepsbryggan,

bredevid Citadellet, hrarest alia laker

aflastas ifran Skeppen , Sr as mera be-

tydenhet , i anfeende dertil , at Skeps-

batarne kunna beqvamligen anlagga til

den famma, och fylla Una laggare med

det frifkaste vatn.

Koppor och massling aro har de far-

ligaste fjukdomar, emot hvilka fogas

lamma anstalter, til deras forekomman-

de,

Cop 1772. 141

de, som annorstådes emot påsten. Der-

fore, få snart något Skepp ankrat på

redden , sändes en Fåltskår om bord ,

at undersöka, om desse sjukdomar nu

finnas eller under resan grasserat om

bord. Har någon dylik sjuka der fun*

nits , får ingen komma i land , utan

Skeppet får anvisning til något annat

stålle och blifver imedlertid förfedt med

de förnödenheter, det behöfver. Når

kopporne någon gång hit ankomma, fly

alle människor undan in åt landet. Jag

markte, at koppor och Franska Skepp,

som voro mistånkte för fiender, voro

nu for tiden de, som endast kunde göra

de rike Bönder och Borgare båfvande,

rådde och slygtige. Så förnuftige hade de

ånnu icke blifvit, at de antagit ympnin-

gen. År 1713 ankommo hit första gån

gen kopporne, med et Danskt Skepp,

då de gjorde ibland Européer och Hot-

tentotter en grufvelig förödelse, och då

endast tre hus derföre blefvo befriade.

Hottentotterne dogo i den mångd,, at

de lågo döde på marken och vid vågar,

utan at blifva begrafhe. Andra gången

grasserade de 1755, och tredje gången

1767 uti April månad, åfven då hitför-

de genom et Danskt Skepp; sedan den

tiden hafva de ej gå hår. Når måslingen

sid-

Cap 1772.

fidfla gangen grasserade , gjorde han sa

mycket mera for6delse i landet, som de

as Gouverneuren utslnde Chirurgi ,■ ej

kande den , utan handterade deri pa et

fervaridt satt. Det Ix beklageligit , at

inati vid underrattel/en 6m Lakare och'

Medicinens tilstarid f6r hagon tid sedan

pa Cap, maste lamna almanheteri eri sa

bedrofvelig Hisioria, som foga ar battre,-

an deri Kæmpher Hmnar Chirurgerne

i Ostindien, uti line Amoenit. exot Fa

scia 3, pag. 534 och 535.

Staden Sr forsed med trenne stora

torg: vid det ena Jigger resormerta Kyr-

kan och Sger en vatnkonst , som f6rser

Stadens invanare med vatn ; vid det an-

dra Iigger Stadens Radhus , och det

tredje ar nyligen anlagdt, til beqvam-

Iighet for Landtmannen , som inkommer

fried varor, som lkola saljas, och vid

hvilket Brandvaktens Corps de Garde

kommer at anlaggas.

Vid sjelfya stranden voro til Stadens'

f5rsvar,- atfkillige st6rre och mindre Bat-

terier arilagde. Citadellet var anlagdt

bade emot eri inland ik' fiende, och emot

en titlandlk; men Batterieme egenteli-

gen emot en frammande makts Skepp.-

Desse beskjuta ocksa redden mycket

bit-

Paari 1772. »43

båttre, ån någonsin Citadellet. Sådané

voro nu , ehuru i föga ypperligit til—

stånd, stora Batteriet, lilla Batteriet , nya

Batteriet, Knocken och Linievakteh. .

Uti början af Junii månad , gjorde'

jag en dagsresa til berget Paari, i sål-

skap med Doctor Lé SueUr, som var

dit utbuden , at be/Öka en sjuk man ,

som legat förut i Feber, och nu efter

den, fat en sådan svaghet ilederne och

ligamenterne, at hånderne ej kunde fo

ras til munnen, och knålkålarne voro

få löse, at, han ej kunde gå eller stå;

Doctor Le Seuer var föd på Cap i

men hade studerat i Holland, och blif-

vit promoverad i Gröningen.

Öfver vågarne hår och der voro sto^

ra rivierer, som nu af regnets mycken

het hade få stigit, at vatnet gick nästan

up i vagnen och strömade starkt

Landet var hår ganska magert och

bestod as bara lös sand , hvarunder hår

da berget syntes ligga, bestående af

bruna jerhhaltiga klimpar, hopgyttrade

af lerä och vitriolsyra samt skiffer. Uti

desse magre fålten vaxte likväl en myc

kenhet af Phylicæ, Ericæ och Proteae.

Vid

144 Paarl 177a.

Vid Paarl var k61den starkare mor-

nar och aftnar , in vid Cap, och rim-

frosten fkadade ofta det gr6na i TrSgar-

darne. 6stan vinden fades hlr vara gan-

Jka stark och blafa koroen utur hvet-

axen om sommaren.

Smor kernas har om sommaren hvar

dag, och nu under vintertiden hvar an-

nor, eller hvar tredje dag. Ljumt vatii

slogs i kernan, at mjdlken fa mycket

battre slculle ysta fig. Kernan var lik.

en lang afstympad Con, nemligen vida-

re nedtil, med en 16s trlllkal inuti uptil,

fom har hoga kanter och hindrar, at

under kernandet intet fpilles.

Gardarne sagos almSnt ligga under

bergen, ifran hvilka vatn til detn ned-

rinner. Brist pa vatn annorstades, och

landets deraf kommande magerhet gor,

at detta annars hirliga land, ej kati

mycket tatt bebos. Africanlke lander

ar i fig fjelf magert; men defs fimkt-

barhet, fom as mange, 6fver mattan , up-

hojes , b6r tillkrifvas climatets godhet ;

ty pa de stallen, der vatn och nagon

matjord finnes, famt foljakteligen nagot

kan fas och pJanteras, der fas en har-

lig Ikord, lacker frukt och ljufligt vin.

Landtmannens fdrnamsta huf^oidfak, da

hau

flan vil satta fit bo pa nSgot stalie, ar

at efterfoka matjorden och om nagot

vatn finnes i granskapet.

Husen bygger hvar Bonde sjelf, stuft-

dom as tege], stundom endasl as lera,

kalk och land. Hvarje Bonde ager myc-

ken boskap, as HMlar, Oxar, Kor, Fan

Lam, Getter, Ankor och Gass, hvilken

ofver dagarne iitdrifves pa backarne,

atfoljd och vaktad as en flaf, och vid

solens nedgung hemdrifves. 6fver nat-

ten ligger all boflcap under bar himmel,

Ukvilhvart slag f6r fig, pa en plats, som

It cmringad med en lermur. Farest

(cv;s laticauda) sages til ullen deraf ta-

ga. mycken Ikada. Det var otroligt n6j-

/amt, at fe, hum lammen, som MUaa

heina , medan de annu aro spade, om

afconen gingo sina hemkommande mo-

drar til m6tes. Sa snart ljudet as mO-

drarne pa langt hall begynte boras, bor-

jade de hungrige lammen at skrika och

springa et stycke til m6tes; men om de

ej annu vil sago m6drarne, sprungo de

tilbaka igen. Nar m6drarne kommb nSr-

mare, 6kades Ikriet och lammen lupo

i suit sprang emot dem , samt foljde dem

hemat. Ullen as desse Africanlke Farem

som basva langa och breda rumpor, £r

Del. ' K icke

146 Paarl 177a.

kke sardeles god, och anvandes hvar-

ken til klSdevafnad, eller nagot annat as

synnerlig nytta , mycket mindre utfores.

Herr Hemmingh hade likval for nagre

ar sedan , latit deraf vafva fig et stycke

klade til, en hel kladning.

Farbenen sag jag bade pa landet och

i Staden osta nytjas, at satta omkring

tran vid gatan , eller til flcilnad emellan

blomster-qvarteren i TrSgardar: de ut-

gjorde der en artig prydnad, da an-

dan as ginglymi articulation altid var

upat vand.

Vargar fangades pa et artigt och

vigt satt: et Jbus i fyrkant eller aflangt

upmurades as tegel eller endast lera, til

en mans hogd elJer mera, utan at tac-

kas med annat , an nagra trastrolor.

Framtil limnades en lag dpning med

en fall-ddrr fore. Tnuti huset lagges na-

gon atel, omkring hvilken bindes et

rep, som fSstes uti en pinne. Denne

pinne fores ut genom bakvSggen ned

til , sattes i et hal pa en stock , som han

ger utan til langs ester bakvSggen, och

vid hvars ofre anda Sr fSstadt et annat

rep, som gar 6fver taket til frSmre si-

dan as huset och fastes uti fall-dorren,

som dermed halles uplyftad ofver 6p

nin-

Paart 1774. J47

ningen. Når vargen genom öpningen

inkommit i huset, och begynner rycka

på åtelen , rycker han tillika pinnen utur

hålet af stocken och dörren faller ned,

täpper för ingången och innesluter var

gen fången.

Hos de förmögnare på landet var

husbygnaden nästan lika med bygna-

den i Staden, nemligen först var et

förmak, vid ingången af huset, och

framför det et långt gallerie : å ymso

sidor as förmaket en kamare och på ena

sidan af galleriet kök, samt på den an

dra en soskamare. Hos mindre förmög-

ne år gallerie med en kamare på ömse

sidor och köket bakom. De fattigare

hade fine hus blott af lera upmurade,

med otäta dörrar och fenster.

Vatnet, som nedrinner ifrån bergen

til de underliggande gårdar, ledes ofta

med konst til vissa stållen, såsom til nå

gon vatnkonst , til någon Trägård , at

vid infallande torka vatna den, eller til

någon upgrafven fiskdam.

Det vatnet, som på fältet nedanför

bergen samlade fig uti bäckar, stundom

på någre stållen til så ansenligt djup, at

man måste nytja färga eller båt, lör at

K i_ kom

1

*48

• Paarl 1772.

komma osver , viste Landtmannen , nc

d iinina up ofver line, vid en siidan

b-lck , belagne vingardar , som da vid

vatnets fakta afrinnande tillika gdddes

och gjordes mera fruktbare.

Vinplanteringen vid Paarl var i myt-,

ket flor och vinstockarne sagos har as

50 ars alder. Nar en vinranka plante-

ras, fades den redan andra aret giiVa

frukt , men tredje aret full bergning.

Alia vinstockar h611os hlr lage, at tvin-

ga dem , til at gifva stora klalar drufvor.

Pa detta stalle var en Kyrka anlagd,

fom var forfed med reforinert Praft

och Klackare. Gudstjanft halles likvai

Icke alle S6ndagar. utan da Prasten Sr

bortrest, fjuk eller nindrad, laser KJacka-

ren for forfamlingen mgot utur Bibelen.

B6nderne eller nybyggarne i hela

landet aro likfom Stadsboerne, allefam--

mans Borgare och miiste- derfdre altid ,

vid pakommande 6rlog vara fardige, at

forfvara landet: de Sro derf6re indelto

i Compagnier och visfe ibland dem , arp

utfedde til deras Officerare.

Vid hastigt akonamen fara f6r nagon

fiende , kan afven genom canonlkott och

fla0niug hela landets menighet, i baft

up

Paarl ijji'. 149

upbadas. Pa vissa distancer ligger der-

fore en canon och vid den samma star-

en slagg-stang, hvarmed, da nagon iien-

de mirkes eller nagon stor frammande

Skepsslotta nalkas, gifves tekn. Ifran

berget Leuvekop fkjutas da 7 ikott ; der-

pa fkjutes vid Zoutrivier med canonen,

til dels en annan langre bort liggande

canon bovjat Ikjuta och fa vidare. Fo

re Ikotten hissas flaggan och faran kun-

gores lhart i hela landet.

Emot Ormbet beromdes ganlka myc-

ket bloden as Vatnlkilpaddome , hvilken

derfore torkas til fma fjall och medfo-

res as Landtmannen pa dels resor Mr

i landet, som as en den farligaste ohy-

ra fat det yninigaste forrad. Mr na

gon blir huggen as en orm, integer han

et par nypor as bloden och nagot der-

as lagges pa saret

Chirurgi, Apothekare och andre, da

de har i landet ej finna de vanlige och

rigtige Apotheks vaxterne , soka de up

andre, som nagot likna dem, antingen

til bloma, blader, lukt eller utseende,

och gifva dem da samma Damn. En

Medicus , som far hora namnas detu

(quid pro quo), bor deraf ej lita forleda

eiler irra fig.

K 3 Bla-

IJO Paarl 177a,

Bladen as Calla Æthiopica, som v&x-

te afven i vatnrinnillarne utan for Tra-

gardarne straxt utan f6r Cap, fades atas

as Hystrix (Eiser-varkensy

Roten as Arctopus echinatus, fom

vaxte bade vid Cap och annorstades,

var 16s och agde i fig en helt hvit och

ren kada, nytjades fafom et f6rtraffeli-

git blodrenande medel i decoct, afven

emot Gonorrhoe; och

Roten as Bryonia africana, nytjades

fafom et krake-medel as Landtmannen;

infunderad i vin eller branvin purgerar

den vSl, i fynnerhet om derester ates

et styeke brod.

Geranium cucullatum, en vllluktan-

de 6rt , brukades fafom et emollierande

medel, inlagd uti passar,

Qviftarne as OljotrSdet (Oka europœa)

fattes for lammen at atas,

Borboniæ cordatæ Wader brukades

til The" pa landet,

Montinia acris , ehuru den Sr ganfka

slearp , fades likval atas as faren.

Frukten as Brabejum stellatum, en

stor bulke vid blckarne, kallad (Pilde

ca

Vaarl 177a, 151

castmien) vilde Castanier, brukas as Hot-

tentotteme at atas , och as landtrnannen

stundom i stallet for Casse. Yttre fkalet

asfrukten aftages, och bitterheten ut-

d'rages i vatn ; sedan kokas, brann»s

och itotes den torn Caffe\

Arthritis , Podagra och Hydrops ,

voro sjukdomar, som pa landsbygden

ofca forekommo, as mycket vindrickan-

de och de ofta omlkiftande kalla vindar.

Marken fans har i landet ingalunda

fa tatt bevaxt med gras , fom i Europa,

der grastorfvan utg6r med sine mang-

faldige blomster den grannaste tapet;

utan var detganlka glest, med bara fan-

den emellan , at man ej med nagot noje

kunde nedlagga fig derpa , at hvila.

Korn, (Jiordeuni) sedan det frodigt

upvaxt, affkars en eller flere ganger,

och gafs at hastarne til foder. Det fades

kunna afskaras i Augusti manad, sedan det

kommit i ax. I Staden fag jag det ockfa

ofta infSras, bundit i knippor, at faljas.

Kornet fas har i landet enkannerligen

til foder at Mstar, hvaraf hvarje afton,

sedan haftarne hemkommit ifran sit be

te, nagre knippor aflklras och laggas

Paiarl i-jyz.

i stallefc, eller ute vid garden, der de>

blifvit- fastbundne, til natt-foder.

6l bryggas aldrig pa landet as kor-

nefc , emedan Landtmannen almunt for

t6rsten dricker vatn, the" vatn , cafTd oc»

vin; men utanfor Cap, har ec olbryg-

geri blifvit anlagdt Capfka diet blifver

likvil aldrig ratt godt, utan gor en up-

blast och surnar sbart Decta ar orfa-

ken, hvarfore 61 maste hitforas ifran

Europa, i synnerhet halles i estime Hoi-

landlkt, Danikt och Engelfkt 61, som

Iparsamt nagon gang drickes under

maltiden.

Vingarden fades har arligen fkola

grafvas och jorden fa vandas, at vin-

stockarne icke rubbas. Vid godningeri

grafves gamla jorden undan omkring vin-

stockarne , at der blifver en grop , uti

hvilken g6dflen lagges. Dor en vin-

stock ut, bojes en gren as narstaendo

stock ned i holet , fom der fnart tager

rot och sedan aflkares.

Hos en Enka vid Paarl voro trenne

Hottentotter i tjanst; de talade fint, med

tungans latta och hastiga fmallande ba

de fore och under fjelfva uttalet. Deras

. farg var brun, men ej svartaktig, utan

na

Caap 1772.

nastan som pa en solbrSnd Europe. As

den myckna sm6rjningen med stinkande

orenlighet , voro de vlrkeligen mera

bruna, an as naturen. Flickorna rokte

garna tobak och det med en pipa, sa

kort, at piphufvudet satt intil lapparne.

Deras bar ar besynnerligit, helt svart,

och sitter ihopfhodt liksom kort ull, lik- '

nande nopporne pa vissa sorter kladen,

med nakna mellanrum.

Ester aterkomsten til Cap , sagos

vid slutet as Junii manad, vid pass 150

mil initran landet, upforde 59 stycken

Hottentotter , man , qvinnor och bam ,

som sorofvat atlkillige valdl'amheter , e-

mot de inuti landet boende nybyggare.

De voro as en Hottentots Capitain,

vid namn Kes, grepne uti en bergs-

flcrefva, derest de doljt och forlkanlat

sig emot et utfkickadt commando B6n-

der och Soldater, samt med ftora Ite-

nar, dem de pa sin fiende nedrullat,

ISnge forsvarat sig. De hade pa tvanne t

nybyggen bortstulit bofkapen , ihjalflagit

bonderne, rofvat husen och forsedt sig

med nagre skjatgevar. De nekade ej

til sit brott, men fade sig vara tvungne

dertil, emedan Europeerne arligen in-

kraktade mer och mer deras land pch

K 5 be-

156 Cap fjyi.

coran , eraedan Javanerne, tii st6rsta de-

len aro Mahometaner. Emellan det de

saledes songo och laste, drucko de Caf-

fe* utur koppar och den sornamste as

Forsamlingen , spelade emellan at, pS

en Violin under sangen. Jag fornam

sedan, at han var en Prins ifran Java,

som sat fig emot Hollandska Compag-.

niets interesse och f6r den orsaken blif-

vit ford ifran sit fadernesland hit til Cap,

der han lefver pa Compagniets bekostnad.

Den 30 Junii , besokte jag Paradys

och andre Compagniet tilhorige gardar,

som ligga nedanfor Taffelberget. Ron-

debosch Sr en lustplats f6r Gouverneu-

ren. Pa denna 6stra sidan langs ester

Taffelberget grasferar Sydostvinden ej

fa starkt , som vid Cap ; derfore har

ockfa vaxer bade slcog och bufkar. Tal-

kn (^Piiius fylvestris*) stod ibland andre

har planterad och hade vackra kronor.

Vilda Drufvor (J^ilde Dvuyven, Pitis vi-

tigittea^) prunkade nu med fine r6<Je bar,

like Korsbar, som atos.

1 llrjan as Ju/ii manad , fdretog jag

mig en fpatsergang pa nagre dagar, til

Conslantia och de onikringliggande gar

dar. 6fver vagen, lopa pa nagre stal-

ien vatnbackar emellan dalderne ned

ifran

Cap 177a.

ifran bergen , at man denne tiden , med

inoda, kommer 6fver.

jarnhaltige stenar {Eiser klippen} nm-

nos fa val har, fom narmare intil Cap.

Skyarne sagos artigt drifvas emot

hvarandre , fa at de undre konimo fran

Sydost och de ofre drefvo emot Sydolt.

Kreaturen , ibm annars i he] a lan-

det, ligga under bar himmel, hollos

har under tak, i et slcjul, loin framtil

var 6pet.

Aterkommen til Staden , hade jag

tilf^lle at fe en ChinelHk begrafning. Pa

deras begrafnings-plats, fom ar et litet

fiycke ntan for Staden , fer man upsat-

te rottingar, hopbundne med bomuls-

garn, at de formera en bage eller et

bugtigt tak ofver grafven.

En stor gait, fom slagtades, hade

atlkillige Lnmbrici uti fig , fom fades vara

har pa orten almint hos Svinkreaturen.

Julii den 21 gjorde jag en promenad

til Paarl och Stellenbofch.

Ifran Cap fer man at landfidan hori-

zonten sluta fig med h6ga berg, fom

stryka tvars 6fver hela landet. Det

flac

Cap 1774.

flacka fältet, af en dagsresa bredt, som

ligger emellan Cap och desse bergen år

merendels en obebod sandhed , som has

brist på vatn, hvilket icke gårna år til

finnandes annorstädes, ån vid de ströd

de mindre berg, som der ligga, liksom

enstaka och utan betydande samman

hang. En| vandringsman, som ej varit

nog förfigtig, at taga vatn med fig, hat*

ingen annan utvåg, til at i en brännan

de hetta, kunna erhålla något, at låfka

fig med, ån at väl efterse,' om någre

svarte herdar med sin husbondes hjord

gå vall, och antingen sjelfve äga vatn,

eller veta gisva anvisning derpå. Vin

tertiden, da det mycket regnar, står

likväl en god del af desse sålt un

der vatn.

Kapock-fogel kallades en ganska li

ten fogel, som bygger et mycket kon

stigt och vackert bo, tjockt som en ull

strumpa , utaf fjunen (pappus Eriocepba-

//) af vilda Rosmarinbulken (vilde Ros-

tnaryn, )

Uti April och Maji månader årjaS

och fås såden hår; men uti Junio och

Julio plöjes jorden up, som ofta legat

i tråde flere, ja ånda til 10, 12 och 15

år. De större buskar rödjas förut bort,

och

Ca$ 177*.

och de mindre lamnaS at plogen; alle

bufkar samlas sedan tilhopa och bran-

nas straxt pa akren , som as alkan an-

senligen gjodes. De stallen der bran- .

den forrattas, gifva altid tjockare och

ymnigare gras, at man pa en aker ser

liksom as stora tufvor, sadane stallen ut-

inirkte. Ester utsadet as hvete, fade

de fig vanligen fa harstades %, 10, men

osta is, 20 och a5:te kornet, da de a-

ter pa flere andre stolen fa mycket

mera. Och berSttades mig, at pa en

gard, ester 34 tunnas utfade, blifvit

fkordade no tunnor.

MyrStaren QMyrmecophaga , nardvar*

ken) grafver fig stora holor i jorden,

hvari han bm dagen ligger faker for

sine fiender. Landet var suit med sada

ne holor. Det fades vara et starkt djur,

fa at flere oxar icke lkulle forma, at

draga honom ur fit naste. Han grafver

ganlka fort. K6ttet deraf ates, och i

fynnerhet Skinkorne, fafom lpikek6tt.

Han lefver as flere slags myror, i fyn

nerhet de store r6de, fom bygga sine

stackar as lera, och fom aro mycket al-

tnanne, famt 6kas arligen.

Nybyggarenas d6trar lata stundom

lagra sig as fvarte slafvar. F6r pennin-

gar

Cap 1772.

gar blifver då flickan merendels forsed

med någon man , men slafven skaffas-

bort ifrån orten.

Gästfriheten år i hela landet hos

Landtmannen ganska stor, så at en re

sande kan utan någon betalning sår hus

rum och föda , tilbringa långre eller

kortare tid hos et folk, som med stör

sta vänlighet emottager och undfägnar

honom. Deremot faller det en främling

uti Staden ganska dyrt, så at han i lic

herberge nödgas betala åtminstone en.

eller halfannan Riksdaler dageligen för

kost och kammare.

Landtmannen åter gemenligen öfver

alt fyra gånger ordenteligen om dagen,

nemligen: kl. 7 frukost, kl. 11 middag,

kl. 4 aftonvard och kl. 8 nattvard.

En Soldat får hår icke tilstånd at

gifta Hg, af fruktan, at han, som i det

fall måice bo utom citadellet med fin

hustru, skall i staden fördjupa sig i skuld,

och sedan, som sådanes straff gemenli

en år, bortsändas til Batavia. Ehuru

et vore mycket båttre, at en Soldat

eller Corporal finge frihet at gifta fig ,

«lå han med åtnjutande af sin sold, lik

väl kunde göra sin tjänst , och på de frie

da

Cap 1772;

dagar, f6rtjina med information eller

handtverk sin fdda; och oaktadt r brist

deraf, mange, enligt dageliga erfaren-

heten, blifva liderlige och f6rst6rde as

fvarta konor; famt en gift Soldat, altid

med mera mod och tapperhet, vid up-

kommande ofred, fiktar f6r landet,

hustru och barn; fa nddgas dock alle

fadane taga aflked utur tjansten och blif

va frie borgare. En sadan borgare , bJif-

ver dock ej fri, utan med det vilkor,

at ater ga i Compagniets tjanst, ora n6-

den fa fkuile pafordra, och det i famma

qvalitet, fom da han blef fri derifran.

Utom det Staden star helt och hallit

under Compagniets Jurisdiction och fa-

lunda tinder Gouyerneuren och Fifca-

len; fa ager den likval uti farfkildte Oe-

conomie mil, (fin egen Borgmastare och

Politie-Rad, famt andre Ambetsman.

Borgerikapet i almanhet, fa val i

Staden, fom hela landet, ar enroulleradt

i tjSnft til landets f6rfvar, och falunda

fordeladt i atlkillige Compagnier til sot

och til bast, famt aga as sin egen Corps,

sine Ossicerare. Arligen komma de til—

Jaminans at exercera sig, och gora i

Staden Borgarevakt med mera.

1 Del. 1/ Be-

■

i6« Cap 1772.

Begrasningar Ike utan Prast, b6n'ochf

jordkastning pa Jikeb

Vigfel och barndop maste altid lkc

i Kyrkan , och nod-dop vil man har icke"

veta as.

Slafvarne blisva mycket sallan frigif-

ne; och de svarte frie tillatas ej g6ra

Borgare vakt: i krigstider maste de med

spadar, som aro deras gevar, upkasta

Batterier. De hafva likval fin egen Ca

pitals). Slafvarne, som hvar husbonde,,

da det galler emot sienden, maste drif-

va framf6r fig utur huset , formeraS da

afven til Compagnier. Borgare, fa val

som Compagniets tjanare, fa da anvis-

ning til visfa stationer. Hela (krifvare

Staten placeras inom castellet och an-

dre vid Batterierne pa farflcildte' stSllen*

Uti Augusts manad b6rjade vintren 16-

pa til anda och marken prydas med

blomor; det blef altfa nodigt f6r mig ,

at nu tanka pa de tilrustningar , som

pr6fvades n6dige och oumgangelige til

en lang f6restaende refa in at landet,

den jag hade 16fte , at til en stor del pa

Compagniets bekostnad fa g6ra.

Jag

Cap ijj'L

, Jag fSrsag mig altsa med n6dige kl£-

fier , lador och sma passar til 16kaf och

fr6n, infect-dofor och nalar, en kagge

hied arrack til ormars och amphibiers"

J,S"jgande, bomul och lador til foglars

oppande och forvarande, cardus-

>er til 6rters torkning , the . och

por foY egen del och tobak til ut-

ing at Hottentotterne samt gevar

en rnyckenlfet krut, kulor och at-

Ikillige sorter hagel. Skor f6r fyra ma-

haders tid utgjorde har icke nagon rin-

ga artikel, emedan det i Indien tilredde

lader Sr soga starkt och de utom dess

as hvasfa stenar i bergen aldeles fonder- ,

Ikiras och hastigt f6rn6tasv

Mit equipage bestod uti en ridhSst,

en karra ,• tickt med segelduk , sasom en

rustvagn och tre par oxar , som Ikulle he-

la resan spannas f6r den samma. Mit fU-

flcap pa resan blef Tragardsniastaren Au-

6e , som f6rut gjort aderton' langre och

kortare resor irilt landet , och nu Ikulle

blifva en trogen och faker vagvisare;

Herr Immexman, en urig Lieutenants

Son, faint en Sergeant, Leonhardi,

torn for at lkjuta' lt6rre djur och foglar

gjorde denna befvarliga refari , och arid-

teligext tvanne hemtamde Hottentotter,

L* % hvar

164 Cap 1774.

hvaraf den ene skulle vara kulk oeh

den andre ox-ledare.

Alle, som resa hSr j landet, firdaS

-rangefarligen pa detta satfcet. En stor

vagn , fran 120 til 140 , ja 200 RiksdalerS

varde, forsed med et stort BuldanS tSlt,

forespannes vanligen med 5 a 6 par oxar,

som drisvas as en korsvan med en lang

pifka och ledas igenom a-drifter och fram

vid gardar. Hastar Sro mera svage och

finna ofveralt in uti Africa hvarken be

te eller vatn, samt kunna derfore icke

nytjas til Janga resor. HSstar nytjas

icke eller, at ifran de intil Cap narma-

re belagne gardar, pa ryggen fora na-

gre varor , utan nagre fa formdgne der-

stades nytja nagon gang flere par for

fin vagn pa korfca resor. 6fver alt ji

hela landet nytjas de likval til ridha-

ftar. Nar nagre b6nder, langt in i

landet boende, resa up til Cap, drifva

de merendels 5 a si 16sa oxar med fig ,

for at dermed gora ombyte , under en

resa, som varar stere veckor. Piskan

Sr et instrument, som tyckes kunna a-

draga fig respect, sa vai as andre, scan

as oxarne, til hvars tjanst den ar i det

masta arnad.

Sa

CaJunda utrustad , afreste jag med mit

^ salsltap , ifran Cap den 7 September ,

til Jan Befis Kraal, en liten CompagnietS

Bolkaps plats, liggande ut med sj6sidan,

dit vi ankommo kl. 11,

Uti de sandige fSlten sags Protea

bypopbylla ofver alt krypande och ned-

liggande med sine at ymse sidor upsta-

ende blader. Vid Elands fontain lags

et dylikt slag sta h6gt som en buflte, med

bredare blader, mycket lik den forra.

Resan fortsattes tfl kl. 12 til en an-

nan CompagnietS gard, kallad Rietval-

ley; sedan til Mosterts gird, och and-

teligen forbi Brack-fontain til Groene

Kloof, en ansenligen stor Bofkaps-plats,

Compagniet tilhdrig, 8 tiroars vSg ifran

Cap. Pi! detta vackra stalle qvarblefVo

vi hela veckan, dels f6r det, at myc

ket fants harikring for oss, at samla,

dels 16r det, at jag as Solstralarnes stud-

lande emot den uphettade sanden olyc-

keligen fick en ganika hastig inflamma

tion i 6gonen, som fvarligen ville gif-

Va sig.

L 3 Lan-

166 Sesan inat Cafferslandet J772.

Landet ir val redan as Europeilke

Colonister ganflca' mycket bebodt och

upbrukadt, men annu aro inge sakre

miltal utsatte , ej eller aga gardar och

rivierer 6fver alt tjanlige namn. Gardarr

ne namnas ofta ester deft agare, och di-

stancer matas ester den tid, som man med

en oxvagn fardas derofVer och hvilket i

det nogaste utg6r en sjdmil. Alt detta

f6rorsakar en Resande mycken svarighet?

och gor , at jag maste namna de orter ,

jag under mine resor bes6kt, med de

Hollandlke namn, som de pa stallet aga.

Desse sandige och lage fait, som vi

6fVerfarit , voro nu ganlka rike pa l#k-

vaxter, utom andre 6rtev, som as det

myckna regnet, hvilket vintertiden fal-

ltt, nu upvaxt och pied tusende slrfkild-

te blomor prydde desse annars nakne

sandhedar,

L6karne Qbulli) as* Iris edit/is blefvo

har kokade och atne , samt smakade

mycket lika jordp^ron.

Africanske blqmorne variera mycket

til fargen , mast pa 6fra fidan och aro

mera bestlndige pa den undra.

Flammingo (JPhoenieopterus rubes) va-

dade 6fVer alt i myckenhet, i vatnpu*-

sar

Resan inat Cafferslandet 177a. 167

sarne, i hvilke afven hdllo fig Ander

och Snipper QScolopax capenfis*). Uti fal-»

ten , bland buskarne hordes Korrhanar

Haantje £en liten fogel) och

Backar lupo der as flere slag, fom Har-

tebestar QCapra dorens') Stenbockar (jCa-

pra grimmia ) Duykers QCapra~) famt

de stolte Strutsar , kanbare med fine

syarte fjadrar, ifran sina gra honor. -

Svafvelblandad lera visades mjg, hvil-

ken finnes vid en brun vid Paardeberg.

Fr6hufen as en Euphorbia, pulverise-

rade brukades til vargars dddande, i

ftallet for Rafkakor, .

Oljan as Ricinus fick jag har fe fdr-

sta gangen. Fr6n fades kokae i vatn,

hvaraf den upslytande oljan affleumas

och intages sedan til hela th(?koppen ,

' at lindrigt laxera. Bladen as bufleen

torkade och lagde onikring hufvudet,

fades vara tjanlige emot hufvudvark.

Den 14, rgste vi f6rbi Oranje-fon-

tain och Uylekraal til TheTontain , 6 ti-

mars vag och sedan forbi Flands-fon-

tain til Saldahnabay dagen -derefter.

Landtboen at denna sidan ifran Cap

. Sger hvarken vingSrdar eller mycken

l, 4 st

16$ Resan inat Cafferslandet 1772.

sades-aker, utan i det stJLIlet mycken

Boskap. Har kernas dageligen uti en

kerna, lik en pump, och kernmjolken,

ehuru god den ock Sr, slas ut at kalf-

var och hundar. Mj6iken far icke, el-

ler f6ga satta nagon gradda forut Pa

husgerad var har brist och fattigdom.

Vare ridhSstar lamnades i en bond-

gard , innan vi med fartyg foro ofver

hamnen til Compagniets past, der vi

forblefvo flere dagar.

Vildt as Backar, Ander och flere

djur, fants har i myckenhet.

Saften as QSoncbus oleraceus} Mj61k-

tistelen utprassad, brukades at rena och,

laka far.

Den fvarta saften as Blackfiflcen QSe-

pia^) brukades til black med attika.

Djuret Sger rigtiga ogon, bestaende as

cornea , choroidea och lens famt alle

ranlige humores.

Har traffades bland befatningen E-

lisæus Hyphoff, fom var Kock i hu-

fet och Son as Banco-Commisfarien

Hyphoff.

Albuca major vaxte haromkring h6g,

rak och vacker. Defs faftfulla stjelk ,

Resan inat Cafferslandet 1774. 169

som. Sr nagot flemig, tjanar Hottentatr

ter och andre resande til at tugga ocfy

at derailed slScka torsten.

Mange sandbankar voro uti hamnen,

som sagos vid lagt vatn.

Gras vSxte ymnigt pS oarne, men

ingen bofkap, hvarken as Far eller Oscar,

fants Mr.

Under mit Botanicerande , hittade

jag pa en d6d Tiger, som lag vid stran-r

den. Den larer atit as nagon giseig ort

och sedan s6kt ester vatn, innan ban

stupat deraf,

Phoca, {Roblen~) fangades mycket

p5 oarne, utom och omkring Saldahna-

bayen , as hvars fpack en god och nyt-

tig Tran tilverkades. A<f de sma anvan-

des endast slcinnet til ikjut-talkor och tor

baks pungar. De store fades ga til 14

a 15 hundrade Skalpund. En olyokelig

handelse hade nyligen tildragit sig med

en Soldat , som pa denna jagt var ut-

sand , nemligen sedan djuret var Ikjutit

och lag liksom dddt, samt fkytten ikul-

le upMra adren, for at battre aftappa

bloden, hvilket anses n6digt f6r tranens

godhet, fa fattade djuret i handen, och

under det Ikytten drog den i hast un-

L 5 dan.

170 Resan inat Cafferslandet 1772.

dan, blef tumen afbiten och senan langfc

utdragen.

Ifran Saldahna bayen iterreste yi

#1 TheTontain, och fick pa en Bonde^

gard, tilfalle at fe, med hvad fardighet

Bonden har, forrattade castration pa fine

Oxar. 50 om tva ar, och en om tre ar

undergingo derma operation pa en enda

aftonstund. Med en pi/ka lades fdrst et

rep om hornen och sedan et om den

ena bakfoten. Dermed faldes han ikull

pa en sida och alia fyra fotterne sain^

manbundos. Med en knif fkars pa yt-

tra fidan igenom alle integumenta anda

in uti testiklen; sedan fattades testiklen

och funiculus Ikrapades, under omvrid-

ning, tils den loslades ifran.

Fr6husen as Rumex fpinofts QDubbel-

tjes~)} f'om vaxte ofveralt, klagades h§r

mycket 6fver, emedan de med fine

hvasfe taggar sticka och fara slafvarne

i fotterne och andre, lbm 16pa barfbta.

Pburvaceum mollugo {Muzgekruyd^y^

vaxer uti stor myckenhet i vata ar odi

gor boskapen, som ater den, ester be-

rattelfe, ganika set.

En Korrhan, lbm i fin flygt skriker

Rofi-karri, Kok-karrij blef omsider fku-

ten,

Refan inat Cofferslandet ijji. 171

ten , ehuru svart det ar , at komma ho-

nom nog nara.

Secretaris (^Falco secretariut') vifade

fig ofta med fit vackra hufvud och fine

lange ben; han springer ganlka starkt,

och lefyer afven as fangade prmar.

Man berSttade har, at ungarne svar-

ligen kunde upsi5das, emedan de ganika

latt bryta as fig benen. Jag hade lik-

val vid Constantia set en gaminal Se

cretaris sogel tani. Han Jagger 2 a 3 ■

agg och fades bygga sine bon as qvistar

pa bufkar. Han flnnes mast: altid ensam

och ej i sardeles myckenhet.

Baren , som aro svarte , pa en buflce

hlrstades kallad Kraijebofcbes , StoS be-

garligt as Capslce Krakorne.

Den 15, sldldes vi ifran TheTontain och

passerade 6fver fargan vid Bergriyier.

Anis-roten Qdnys-wortel} stektes har

och ats samt smakade val ; den stekes

antingen i aflcan eljer kokas i 13t mjolk, ' [

eller stufyas med k6tt. B6nderne lSta

slafvarne stundom upgrasva deraf en

niyckenhet, som de saJja. uti Staden.

Catagay wortel Sr on ret, som ifven

ste-

?7» *Resan inat Cafferslandet 177a.

stekes i alkan och ates, men har en

"elak och oangenam smak.

6fver alt sags en svart Torndyfvel

(^Tricbius laticoUts^) , som var mycket

alman, hela dagarne rulla flora piller as

track, med bakfotterne, altid gaendes

dermed baklSnges. Med framfotterne

g6r han flora hoi i sanden , och Ikjuter

Ifven undan sanden med hufvudskolden,

F6rmodeligen logger han sine agg i pil-

lerne, dem han sedan begrafver i san

den. Nagre ganger sagos tvanne hjel-

pas at, at rulla en ladan pill.

Hasran, som hitkommit isran Euro-

pa, anses nu som det svaraste ogras har

i landet, emedan hafrekornen as den

ftarka blasten latt utfalla, fa fig sjelf

och utrota den andra laden. At lata

et sadant bortfkamdt land ligga flere ar

i trade, hjelper icke, emedan sedan lan

det blifvit upplojt, hasran i jorden olkad

b6rjat gro a nyo.

Naktergal QNacAtigaW) kallades en

fogel som i sang och atborder efterapa-

de slere andre soglar.

Opblasers (Pnewnora) , en sort Gras-

hoppor, fangades om aftonen. Nar lb-

len g^dt ned, bdrja de lata hdra fig.

Resan ittat Cafferslandet 177I, if$

genom et besynnerligit ljud, som up-»

kommer deraf, at de stryka fine taggn

ge bakfdtter emot deras tbma och ge-

homikinliga mage. Detta ljud tyckes

h6ras pa langt hall. Som jag mlrkte^

at desse, lika som mange andre natt-

insecter, girna alskade ljuset, lat jag ute

pa marken upg6ra en stof eldbrasa, vid

hvilken de fangades, fa frtart de kom-

mo dit framtagandes. Hela kroppen if

fom en blasa, sa torn, at desse icke

kunna foras upsatte pa nal, som an

dre insecter.

Firtknasten (as Loxia*) gjorde as

grasstran, fom voro konstigt ihopflata-

de, hangde pa grenarne 6fver vatnpus-

sarne, med en lang och final hals, hvar-

igenoin fogelen hade sin ingang. Den-

ne hals hindrade rof-foglar, at komma

til unganie och vatnet, hvai'6fver na-

ftet pi laga bufkar hangde, hindrade

rifvar och andra rof-djur, at komma

at derm

Bofkapen var utsatt for atslcillige sva-

re sjukdomar, hvaraf de slundom ock-

fa satte lifvet til.

Blodsjukan QB/aor-eUer Bhedzitkte')

kallas, da hos boskapen, adrorne i hela

krop

i74 Resan hit Cafferslandet ijji.

pen nwcket svSlla up. Aderlatning ocK

stark rorelse fades har tjana. D6r na-

gon as denne sjukdom , ar k6ttet alde-

les odugeligt.

SvampTjukan QSponsziekte) b6rjas 'pa

det sattet. at s6rst svaller en fbt. up

och sedan smaningom hela kroppen. Den

varar stundom tre dagar, stundom d6-

dar den inom tre timar. Om foten as-

sagas straxt, kan kreaturet sralsas. K6t-

tet Sr as et fadant kreatur ockia oduge

ligt. Denne sjukdom tyckeS sakert ej

vara annat,- an et bet as nagon orm,

hvarpa i det varma Africa finnes fa

ymnig valfignelfe.

Lamfjukan {Lamziekie^) blir, da Bo-

ikapen ej kan sta pa benen. Den be-

gynner smaningom och kommer lang-

satnt Ester d6den befinnas berien vara

aldeles tome, utan marg och i defs Mi

le, fylde med vatn,

Pife-fjukari (^Pissziekte*) upkommery

da kreaturen, fa val hastar, fom horn-

bolltap , ej kunna stalls. Den upkom-

iner, da kreaturen ata Euphorbia geni-

stoides (Piftgded'), fom Sger mjolk uti

fig, hvilken icke slcadar mage och tar-

inar ,• men frater blafan och i fynnerhet

6b-

Re/an inat Cafferslandet 1772. 175

»

Gbftruerar urin-gangarne. Om Penis

krammas, fa utklames denna sega ma-

terien. Bonderne plaga derfore dels-

iitkrama den , dels med et halmstra lkju-

ta den tilbaka inat. Nar bolkapen far

dricka friskt och godt vatn, kan sjuk-

donieri ej taga 6fverhand , men om som-'

inaren, da vatnet blir tjockt och orent,

som ej f6rmar utspada materien, satta

de lifvet til deraf.

*Til hoger om den stora Bergrivier

lags Ribeck-Castel , et h6gt och stort

enstaka berg, och til vanster Picketberg.

Vi redo forbi Honingbergen, och kom-

mo om aftonen f'ram til en gard, som

tilhdrde Griling;

Den 16, fardades vi dfver den fa

kallade Vier en tvintig rivieren , til

garden Arnhem , derifran til kleine Berg

rivier och vidare genom Rode Sands^

kloof til Waferslandet eller Roode Sand.

BergsfkrefVan , igenom hvilken vi pas-

ferade ifran det emot Cap liggande la-

gre fandfaltet , men som slnaningom

h6jt fig , til Rode Sand , ar en ibland de

fa klyfter, som den langa Bergsraden

llmnar, nagorlunda ehuru ej utan far-

ligbet, lampeb'g, at med vagn genom-

Hrdas. Pa nagre stallen var den fa

final,

iyS' ftesan inat Cafferslandet 1772.

at fcvlnne1 vagnar *ej fcunde m6tas.-

Vid fadane trange pass gdras med

den stora pilkan fSrftrliga fmallar, somi

h6ras hela milen, fa at den f6rst kom-

mande vagnen f6rst kan obehindrad

_fara igenom, innan en annan begifver

fig dit in;

Sa lhart vi voro inkomne 6fver ber-

gen til Rode Sand, fyntes landet hSr

Vara mycket h6gre , an pa den fidan ,

hvarifran vi kornino. At ena Sridart

slutades detta landet as h6ga berg, som

kallades Vinterhornet (Vinterboelt) , eme-

dan topparne nastan hela Sret aro med

fii6 betSckte; vid andra andan var defe

6pet , hade et utfkott as berg , som kal

lades Mostertshoek och vidgades mer

och mer i bredden at foder.

Vi logerade hos de Vett, en afkom-

ling as en utaf de Franlka farnilter, som

bland de f6rste colonister satt fig ned i

denna del as Africa, at anlagga vingar-

dar och plantera frukt-trSn.

Tintirintjes kallades en hvifc Ornitbo-

galum as det late , den gas ifrun fig , da

tvanne ftjelkar gnedos einot hvarandra.

F6r at lata vare kreatur hvila fig

och taga nagot hull, tilbragte vi pa det

ta

Rejan inat Cafferslandct 177a. 177

(a angenlma Mile, nastan hela fjorton

dagar, under hvilken tid vi hade ledig-

het, at fkota de redan samlade 6rter

och fr6n, limit besoka alle kringliggan-

de berg och backar.

Den 28 , foretogs altsa en resa 6sver

Vatn-fallet och bergen til en der boen-

de Sadelmakare Swieger, hvilken re-

fe fortfattes dagen derpa til en vid

namn Olivier, hvarest vi lamnade va-

re hastar och til sots vandrade ber-

get upfbre.

Den 1 Otloher gjordes en resa 6sver

\Vitsenberg , som pa aodra fidan hade

et land eller rattare en bergsklyfta,

sinalare an Rode Sand, men vid pal's

iyra ganger hogre. Kran denna hojden

syntes Taifelberget vid Cap och as k61d

famt sednarc sommar konimo blomorne

barstades £tminstone en manad sednare'

frain. Sno sailer har, ofta til tre sots

Qjup , fom blifver liggande nagre dagar ,

men J.'ngre tid hogre up pa sjelfva ber-

get. Bukoin denna klofven sagos andre

berg och bakom dein ater andre hogre

bergsryggar, bakom hvilka Backefalt

fades iigga. Uti detta liila , hoga och

kalla landet voro faplatser anlagde; men

fid cultiverades der icke; emedan den

r Del. M icke

178 Resan inat Cafferslandet 1774.

icke kunde transporters derifran 6f>

ver bergen. Vi hehofde en hel timas

tid, for at ridande korama 6fver berget.

Aterkommen til Rode Sand , vifadeS

mig den mycket namnkunnige Ormste-

sten {Slange-steen) , fom fa bonder hSr i

landet hunnit f6rvSrfva fig, fom betal-

tes ganslca dyrt och h61ts i mycket vSr-

de. Den hitf6res ifran Indien, i fyn-

nerhet ifran Mallabar och betalas med

flere, ofta 10 a 12 Riksdaler. Den ar

rund och kulrig pa ena sidan , fvart med

en blek afkfSrgad flack midt pa, pipig

likafoin eketrSd eller en lerpipa, med gan

slca fina hal. Uti vatn Iagd ger den up-

stigande vatnbISdror ifran fig, fom Sr et

prof pa defs godhet, Sfven fom at den

tagen i munnen , fkal fastna vid gomen.

Nar den ISgges pa et ormbet, fastnar

ban vid faret och utdrager giftet; da

den deraf Sr fulmattad, affaller han as

fig fjelf. LSgges han da i mj61k , sages

han renas ifran fit insupna gift och at

injolken blir deraf bla. Ofta fcarificera

de likval faret, innan den pallgges, med

en rak-knif.

Nar nagon Hottentot blir biten as en

orm , fades han dermed hjelpa fig, at

han genast upfSkte nagon groda, och

gne-

itesan itiSt Cafferslatidet 1774. 179

ignefo dermed saret. De kanna afven

den konstenj at med munnen lata en

annan utsuga giftet, sedan de med en

knif scarificerat saret rundt omkring.

En Orm fants blr (Ctluber scut. abd.

197, sqvam. caudal. 124), som kallades

Boomflang, emedan han ofta steal haila

fig uti triden. Langden var 8 sot, su

pra totus fuseus, sqvamis linea elevata

carinatis; subtus totus slavescens.

Med Tulbaghia alliacea (yitde Knoff-

look~), hvars rot Sger en ganslca stark

hvidoks lukt, lades ormar kunna kjusas.

Med giftet as ormar samt fasten as

Sideroxylum toxiferum QGiftboom~) f6r-

gista Hottentotterrte sine pilar, och slcju-

ta dermed bade viJde Backar och vilde

Baffeloxar, fomt forsvara fig emot sine

Sender^

Pungarne as Faren atos bar stundom

stekte och smakade ratt val, men voro

nagot rdrande fdr magem

Aponogeton distachyon {JVaater uy-

ttttjts) vaxte pa mange stallen , vid grun-

da vatnpussar ymnigt , och spridde ifrari

sine hvite pa vatnet flytande blomor

M a den

igo Kesap mat Cafferslandet 1771,

den aldraljufligaste lukt. R6tterne haras

brukades mycket, til at atas stekte.

Gurkor, som i Trigardarne updro-

gos, inlades til desert pa bordet, forst

uti salt vatn , och sedan uti vinattika

med spanlk peppar.

As decoctet utaf Solatium nigrum och

Sinebus o/eraceu$, fora funnoS nastan vid

alle gardar vildt vaxande, tilreddes med

vax och ister lk6na salfvor , til hvarje-

handa far och sleadors lakning, och var

ibland Almogen et fa almant, fom be-

romdt lakemedel.

Svalorne (^Hirundo rufftea') voro nu

i September och October manader, mor-

nar och qvallar ganlka fyselfatte , at byg-

ga fine bon , och det inuti b<5ndernes

hus , hvars d6rrar sSllan sta stingde ;

det ar mycket sSlsynt, at de bygga un

der bergsfleresvor. De bygga liar sine

bon as lera , den de med munnen bere-

da och i fma bitar foga til boet, som

dageligen deraf rundas och forfardigas.

Svalorne , fom vid denna tiden hit ater-

komma, flytta arligen hSrifran, likfom

Svalorne i Europa, utan at Landtman-

nen kunde saga, hvarthan de ofver.vin-

tren begifva fig.

En

Resan inat Gofferslandet 177a. . jgj

En berattelse, som var ganfka alman

pa Rode Sand, satte mig i mycken for-

undran, och retade pa det hogsta min

nyfikenbet. Alle mannilkor med en mun

/orsakrade, at der pa bergen fants en

buslce, pS hvilken vaxte atfkillige un

derage faker, lika som as en fin famslc,

safom Mdssor, Handskar. Ull-strumpor

med mera. Jag anmodade fhart sagt

hela orten, at 0111 mojeligt vore, slcaffa

mig nagot as desse forunderlige tingen,

och besldt, at ej lamna orten forr, an

jag Ikulle hafva reda pa en sa otrolig

sak. Ester nagre dagar voro atslcillige

Wader ifran bergen nedlkaftade, som vo

ro ofverdragne med et ganflca tjockt

ludd {tomentuns) och liknade mycket et

hvk sammet. Flickorna , som ofta f<5rr

bandterat sadane blader , begynte straxt

med synnerlig natthet och behandighet ,

at af-sla detta ludna , sammanhangande sa

helt , fom det var , utan at rifva det i

stycken. Nar det saledes var afdragit,

var det tiliika omvandt och blades gr<5-

na adror sagos pa ena fidan. Alt som

bladets fkapnad var mer eller mindre

rund, eller aslang, fa tilfkapades haras

sedan adkillige as de fiSrntnamnde faker

och fornien hjelptes stnndom nagot litet

med saxen. As bladstjelkame tilkommo

M 3 strum

ig* Resan inåt Cafferslandet 177a,

strumpor och långa fruntimers hand-^

Hear , af sinårre blader mössor. Saken

var således icke i fig fjelf aldeles

få underlig, som den underligen be

rättades; men emedlertid återstod ån-;

nu för mig , at utforska , til hvad ört

desfe blader hörde och detta nödgade

mig, at fjelf kl åttra up, til de högste

bergsspetsar, vid hvilke den samma våx-

te. Örten var vål på bergstopparne icke

få sålsynt, men jag hade mycken mö-,

da, at kunna finna någon i bloma och

frö , hvaraf jag blef öfvertygad , at den

hörde til Bupleuri flågte, (JBupleurwn gi-

ganteutti). Sjelfva luddet, lik en fin ull*

vål torkadt, nytjades också i stället för

fnölke och var dertil ganska tjånligit

Rode Sand äger en vacker Kyrka

och fin egen Präst. Til denna Kyrka

måste alle de, som bo längre in i lan-?

det höra, hvilke sällan mer, än en gång

om året upkomma, vid hvilket tUfälle

de tillika lata döpa fine barn.

Den 6. Sedan jag hår, så vål af ör

ter, som foglar och frön gjort en vac-f

ker samling och dragarena förfriskat sig ,

lämnade vi detta vackra ställe , reste

landet utföre öfver flere revierer, så

som Hartebeests rivier, der vi hade vårt

Resan inåt Cafferslandet 177a.1 J83

första nattläger hos MiCHAéL de Ploi,

Hexrivier, Breederivier , Mattjes-valley

och Brandsteeg, och ankommo öfver

Mattjes kloof til Peter de Wetts

gård vid Varma Badet, der vi togo ose

en dags hvila, för at nytja badet och

besöka de omkring liggande bergen.

Innan vi hunno til de Plois gård

vid Hartebeests rivier , passerade vi för

bi et berg, som kallades Slangenkop

och torde vara det besynnerligaste i fit

slag. Det ligger ikildt ifrån de andre

bergsryggar, såsom en stor enstaka klip*

pa och år ej mycket högt. På ena si

dan år en stor och djupt ingående spric»

ka, som gör detta berget märkvärdigt,

emedan uti den samma, hvarje höst,

lhart sagt, alle ortens ormar inkrypa

och församla fig, til at der fredade och

såkre få ligga uti dvala. Emot somma

ren, så snart värman börjat bbfva nå

got stark, får man le ormar, af må<"ig<;

slag och ofta ihopvicklade uti stora knip

por, utkomma ifrån detta ställe, för at

sedan spridas hvar på fit håll ut i fåltet

och at igenom tjänlig föda återvinna det

hull, som de i detta sit hide förlorat.

Colutea veficaria stöttes och brukades

M; 4 för

184 Resan inat Cafferslandet 1772,

f6r 6gonsjuka. Pyrus cydonia CQ?"-

ten) vixte har planterad til hackar.

Varma Radet hade fit ursprung ne-

derst vid bergsfoten, pa 6stra sidan as

bergsryggen , uti sandgrund. KUl-spran-

gen aro sju , hvaraf et ar ganska stort

emot de andre. Det andra eller 6sver-

sta 5r medelmiktigt stort, vid hvilket det

f6rsta ligger at loder, och det tredje

straxt bredevid. Under desse ligger det

fjerde , lagom stort , och det femte na-

gra alnar derifran , samt det sjette midt

emellan, hvilket ej i en ordentelig, utan

flere ymsom upbublande stSHen upkom-

jner. Det nedersta ar st6rst och kokar

starkt Vatnet Sr aldeles kokhett , s£ at

djur deri kunna Ikallas. Angan syne?

upstiga likasom as en kokande gryta ,

och continuerar i den nedrinnande ran-

nilen hela tva b6sselkottens langd. Ran-

nilens kanter och botn aga intet sedi

ment , men en grfin conserva vax-

te deruti. De stenar, som lago » ran-

riilen och nu stodo litet 6fver vatnbry-

net, hade likval pa fig en gra ikorpa,

och uti rannilen sants en 16s sten , som

med knif kunde risvas och nytjas i stal-

let f6r krita. En bla ylleklut andrade

icke sin farg i vatnet, ej eller blatt foe-

Resan inat Cafferslandet 177a. ig5

ker-papper, til tekn, at det huller in-

gen syra. As blysocker Sndrades det

ej annorlunda, in at det deraf blef

nij61kfargadt och as China puiver na-

got brunt. Adren loper altid, utan in-

dring , lika starkt , utan at minfka eller

6ka. Vatnet fades dock yara hetare oin

fommaren. Linklader kunna hlruti tvat-

tas , utan at de fargas och i l'jelfva ba

det kan k6tt pa vanligt fatt, utan at fa

ofmak , kakas , hvilket alt vitnar oin

detta vatnets renhet,

Ifran kall-adrorne famlar fig vatnet,

under nedrinnandet, til arikilli^e ft6rre

och mindre halor, i hvilka man kan fit-

ta fig v f6r at nytja detta badet. 6fver

et par dylika voro fma kojor bygde til

brunsgasternes beqvamlighet , och til

hvilka kalt vatn ifran en utaf bergen

nedrinnande bSck , ester behag kunde

ledas. Det yar altid for mycket vSgadt,

at enfam begifVa fig i detta bad , eme-

dan vatnets hetta , som 6kade hjertats

klapning, dref blodet til ytan , och adror-

ne as nedre delen as kroppen , fom var

uti badet, fa utvidgades , at blodet drogs

f6r mycket ifran hufvudet, och man

Jopp fara, at inom en fjerdedels time-

falla uti svimning. Stundom upkomma

fleraf bade ackel och krakning.

M 5 Ibland

i86 Resan inat Caffetslaniet 177a.

Ibland de sjuke, som nu voro har-

stades for at nytja badet, voro tvlnne

i synnerhet omkansvarde. Den ene var

en Landtman, som hade et elakt far

pa magen , hvilket han fat utaf en fvar

stot as en illken oxe : han kunde icke

fa njuta nugon ting, utom ganlka litet

, as brunsvatnet, emedan krtkningen var

hos honom belfcandig. Den andre var

en flaf, som pa hogra axelen hade en

ganfki stor kott-vaxt , hvilken drifvit ar-u

men nr led framat , oeh den han hade

fat as et fvart fall pa axelbladet.

Mefembryntitbetnuœ edule vSxte sa vSl

hir , som i synnerhet i fandfSlten 6fVer-

flodigt och kallades Hottentots fikon

Cvygen"), emedan frukten mogen och

ikalad Ir tSmeligen valsmakelig at ata;

den varierar mycket med r6da , k6tt-far-

gada, gula och hvita blomor.

O&ober den 9, reste vi 6fVer Mau-r

rftsh6gd til Kore\ Pa denne kulle fags

berget uti en backe besta as (kisser {Jchi-

stus fcriptura Candida) i lameljer, men myc->

ket bracklig och odugelig til fkriftaflor.

6fver denna h6gden kunde ocksl

Carro-falt iynas, hvilket Sr ganlka tpi%

ma

Eesan inat Cafferslandet 1772. 187

magert och bart ifran gras, och ager en-

dast en mangd saftfuUa vaxter och buflcar.

Pa den taggige Bulken, Arduina Iri-

fpinosa, stodo nu bSren mogne, och sa->

des atas as Hottentptterne,

Jag hade har tilfalle, at pa laramen

fe samma operation f6rrattas i stort, som

jag f6rut set pa en myckenhet oxar;

nemligen de castrerades as landrmannen

sjelf, med en liten knif, hvarmed scro

tum upslcars. Sedan drogs den ene te-

stiklen ut efter den andre och med myc-

ken behandighet franlkildes.

Faren voro blr pa orten, der gar?

dame ligga narmare hvarandra, mark-

te, i synnerhet i 6ronen. Nar det lan-

ge ragnade , blefvo faren styfva och

somlige dogo deraf, De fingo ock da

(afrites') vattusot, som bonden curera?-

de dermed, at han stack hal pa buken

och aftappade vatnet.

Stundom klippas val faren har i lan-

det, men sallan nytjas ullen; utan far-

slcinnen gifvas ofta at slafvarne oklipte.

Zygopbyllum morgsana, en vacker bu,-

fke, prydde nu backarne med sine blo-

mor

188 Resan inat Cafferslandet 177a.

mor och mSrktes vara mycket tjanlig

til lefvande lustlius.

Krai kallades sadane stSUen eller sai

lor, hvarSll boikapen, sa v§l faren, som

Tiorn-bolkapen , inncstangdes under bar

himmel. En sadan plats lag nSra intil

garden. Den oinringades antingen med

nagon lermur eller med mycket taggi-

ga buskar. Til deras in-och ut-flSppande

jimmides en opning, for hvilken sattes

en grind eller dorr. Harstades, der man

hade Hlgang til bofchagie , instangdes

desse Kralen med falde (ran as Mimosa

nilotica och arduina bispinosa, de mSst

taggige as alle , nlstan i hela Africa.

Desse gjardesgardar ntehalla vargar ,

rafvar och andre rofdjur, dels med fin

bred, dels med sine taggar,

Nir mimosa nilotica hugges, hinder

stundom , at den sailer pa en , och tag-

garne drifvas langt in i kroppen, hvilke

ockfa nagon gang da kunna afbrytas och

blifva fastsittande.

Backar ata bladen as Mimosa nilotica

och fa da ofta taggarne i fotterne , uta«

at fkadas deraf.

Uti Bergsfkrefvorne fants mytket as

Dasfi (Cavia captnfis^), fom. troddes fu

men

Resan ink Cafferslandet 1772. 189

ffienstrua, och sandbergen, som lago til

hoger, h}'ste ofvan dS sidorne, en djup

hvit sand , som as blasten yrar.

Uti en rivier, hvilken hade en liten

vik och deri en djup haia, sag jag, hu-

ru Naturen i miniature formerade en

vatnvirsvel eller mal-str6m. 6fver halan

gick llcum och orenlighet contrairt emot

l'jelsva backens lopp ikring och drogs

i medelpuncten nedat.

For hogt vatn i Same, mafte vi

droja hlr nagre dagar och togo sedan

var vag den 14 ofver Kore rivier, som

vi pasferade tvamie ganger och sedan

ofver Sandrivier, som ar ofta ton", til

Riet/bntain; vidare ofver Clas VojtS

rivier til en gard , som nu tilhoVde

£e Roux.

t'ifcum cupenfr, en parasitiflc vaxt, sags'

igenoni baren, dem foglarne ata, ofver

stlt utplanterad pa tradens greriar, i fyn-

fierhet pa Rhus.

Den 15, reste vi til Philip Bota.,

forbi Gerts heman, ofver en ganfka

djup rivier, och sedan sorbi Droskis

heman til Jacobus Bota.

Hir visades mig utur bergen tagir

et

J9© Fesan inat Cafferslandet vfjii

s

et katt-silsver Qmica /irgentea") , som vat*1

blandadt med en genomskinlig och ore-

digt crystalliserad kalkspat; och Berg-

beck (hitumen*), som Landtmannen be-

hagade kalla Dasfipiss, emedan han trod-

de det vara inspisserad urin as de store

Bergrotterne {cavia capenjis*) , som der

funnos. Det berattades , at det fants i

bergets fpringor i myckenhet , beiynner-

ligen vid en stor utfkjutande krants

Qgroote krarjts~). Bergbecket var myc-

ket orent och hos Landtmannen bekant

for sin nytta och bruk uti benbrott.

Vaxbulkar QMyrica cordifolia); livars

bar aro omgifne med en fetma, foist

liknar vax, lades Mr hele i en kokan-

de vatngryta, for at smalta och affkum-

ma fetman. Den liknar grat orent vax,

ar hardare an talg och nagot losare an

vax. Bonder nytja den til ljus, men

Hottentotterne ata den , som et stycke'

brod , ensamt eller til k6tt.

Den 17, tagade vi forbi Bruyntjes-

rivier och Leuwerivier til Keurebooms-

rivier, som fat sit namn as QSopbora

Cnpenfis} de traden, som der i mycken

het vaxa*

Ro-

ftesaft Mt Cafferslandet 177a. 191

Roten as Afclepiat undulata nytjades

infunderad emot Colik.

Gipscryflatter , som Ikola finnas i Afri-

cas berg , nytjades pulveriserade at str6s

i far, for at rena dem.

Den 18, 6fversoro vi Puspas-valley

och rivier, samt ankommo til Svellen-

dam , hvarSst en Compagniets Laod-

drost refiderar, som har upfigt 6fver

hela landetj som ligger langre inat och

hvars sysla ej aldeles svarar* utan

blott til nagon del, emot et Landshdf-

dinge Ambete.

De ftarpe baren as Fagara capenps

brukades bade hir och annorsttdes i lan-

det emot Colik.

Sedan vi hos Landt-drosten Mentz

blifvit val undfagnade til middagen , fort-

sattes resan 6fver den breda Buffeljagts-

rivier til en Compagniets past, kallad

Rietvalley, derast vi drojde flere dagar, ,

f6r at sltta vare hittils gjorde samlin-

gar i godt stand, och at f6rb5ttra vart

usliga och as de steniga samt bergaktiga

vagar, aldeles s6nderbrakade aktyg, en

karra fa liten, brlcklig och gammal, at

ingen, hvarken forr eller sedan, med

et dylikt akdon , Hirer kunna fkryta ,

&s/in inat Cafferslandet 1772Y

fig hafva gjort en sa lang och Sfven-

tyrlig rePa inat detta bergaktiga landet.

Fallen borjade har blifva mycket

rriera grlsrika och liknade nagorlunda

angar. Bergen, fom soljt oss anda ifran

Rode Sand, begynte sluta fig i stora af-

fatningar och kullar. I samraa mon bor

jade ock Bolkaps hjordar har blifva stor-

fe och almannare, samt vingardar och

sldes-akrar, hvilke dock arinu ej sakjia-

des, l'ailyntare.

Bofkapssjukor fades osta liar grasse-

ra, och at QBrandziektj') Bransjukan ej

sallan forekom liar. Den befkress , at

fdrst angripa lungan och lefren, sedan

den ofV'ga kroppen ; at kotfcet blefve

deraf fa fk6rt, at den ena tagan icke

hangde tilfammans nied den andra.

Icke langt ifran denna Conipagniets

gard , som fornamligart forfer Compag-

niet ined atlkilligt stort verke, lag uti

en ansenlig bergs-fkrefva , en fior Ikog,

fom kaJIas (^Grootvticlers boscl>~) Farsars

Ikog. Til denna gjorde vi en refa, for'

at lara kSnna Africas cgne tradfiag. Vi

reste forbi en bondgSrd Rietkeul , til

Duywcnhoeks-rivier, et stalle, fom kal-

lades Helfvete QHelle ) , emedan berget

flesan inat Cofferslandet i-jjii 193

&er formerade en ganlka djup klof. 5ko-

gen var ganlka h6g ach tjock, men be-

klageligen agde traden, denne tiden ,

hvarken blomor eller frukt, som kunde

matta min vetgirighet.

Camasfie-bout var et mycket fint trad-

slag, som nytjades til listor pa ikap ocb

meubler.

Stink-bout liknar Valn6t, ar et stort:

trad *och nytjas til pulpeter och skip.

Geel-bout {Ilex crocea) Sr mycket tungt,

mer eller mindre ljusgult til fargen, et

ftort trad och nytjas til bord.j

En Sergcrystal as lilsingrets llngd ,

med spits i Mgge Sndar , som blifvit fun-

iien hir, visades mig.

Peppar (Piper capenff) , som har fants

i ikogen i myckenhet , kallade Lahdt-

inannen Stjertpeppar (Stdaripeeper) och

viste brUka den , som en krydda* ^$^-3

Pa Compagniets past lamnades var

karra , i hvars Mile vi fingo en stor och

med segelduk 6fVertackt vagn, samt tio

srilka oxar , til var f6restaende resas

fortsSttaude inat Cafferskusten.

1 Del, N

194 Resan info Cafferslandet ijji.-

Nagre Hottentotter hade icke langff

ifran garden sit hemvist och nytjades

stundom til gardens och Compagniets

tjanst. De voro aldeleS galne ester bran-

vin och tobak , och tycktes satta alt fit

noje uti orenlighet och stank. De voro

sinorjade ofver <kroppen rned en set

finorja och pudrade med pulVer utaf

Bucku QDiofmti^) och til at behaga oss,

sasom frlmmande, hade de dessutom

malat fig med roda och svarta strhnor.

Qvinfolken hade en trekantig fltinlap

och karlarne en pung framtil at slcyla

sig med. Bade om halsen , armarne och

lifvet voro1 desse prydde med parlband,

i stere varf orhlindade, as bil , hvita ,

r6da och brbkiga glaspirlor. Nagre bu-

ro ringar asjern , massing eller Mder om-

kring armlederne. Et farfkin 6fVer lan-

derne och et annat ofver ryggen ut-

gjorde hela deras kladning. Pipan var

ftandigt i munnen. De lefva as sin bo-

Ikap och as lokar, som de veta at up-

s6ka och upgrafva uti falten.

I brist pa Ur, mata b6nderne al*

tid tiden ester solens gang.

Den 23 ocb 24, passerade vi ofver'

Krakous-rivier och Krakous h<3gd (Jioog-

te) , samt ankommo til middagen til Vett

ri-

Resan inat Cafferslandet ijjit 195

fivier; vidare 6fver Vett-rrvier fdrbi at-

lkillige gardar.

Uti desse angder vSxte mera ym-

nigt, in jag blifvit varse pa nagot an->"

hat stille, Aloetradet {Aloi perfoliata^),

as hvars blader AloSkadan utririner.

Fareri ato har flere giftige vibcter, foist1

kbits luciduitt) Lycium asrum med flere.

Den 25 , soiri var eh S6ndag, hllsade

vi pa Martin Lagrans vid Palmit-

rivier, en bonde, som agde sa mange

hons , at han hvar dag fick ioo:de agg.

Sedan reste vi 6fver Zoetemelks-

fivier, forbi Svarte valley til en gard

Wei te Vrede kallad vid Valsrivier.

Straxt bredevid Svarte valley til vSn-

ster sagos bergsklipporne tydeligen va-

ra jernhaltige.

Den 27, redo yi f6rbi de Groote'

valley , 6fver den breda Gouds-rivier til

Daniel Pinard.

HIr lades Rabies camna och vulpind

grasserat.

Et artigt sStt markte jag hlr bon-

deh hytja, at fria sine h6nshus ifran o-

hyra. H6nshusen upbyggas as ler, nl-

N ar ftah

ip6 Resan inSt Caprsiandet 1772.

stan som stora bakugnar och då de blif-

va smittade med ohyra, behöfva de en

dast inlägga litet halm och antända den ,

for at rena dem.

Den 28, förbi en stor klippa, som af

biens tilhåll derstådes fick namn af Ho-

ningklippa {Heuningklip) , framkommo vi

til en gård , belägen nära Attamias klos.

Honingklippan gas på långt hall et be

synnerligt echo ifrån sig, som uprepade^

flere stafvelser, och var derföre i orten

märkvärdig,

Olive-tråd (Olive-bout, Olea eapensis) ,

fbm var hvk och mycket tungt, nytja»

des til stolars förfärdigande.

Hvete såddes hår väl icke mycket ,

men jorden lades vara fa bördig, ochs

roten af den glest fadda säden få mång

faldigt grena sig, at hvart korn altrd.

frambragte flére ax. De sade sig ej fål

lan råkna 20, ja ånda til och med go

ax. Jag ansåg det sjelf för nog otro-*

ligt och företog mig , at genom räknan

de på åkren göra mig nogare under

rättad om saken , samt sant , at af et en

da hvetekorn, flere ax ifrån roten- of

tast uprunnit , ehuru af dem , jag räkna

de, antalet ej steg högre ån til 41.

Hot-

Resan inåt Cafferslandet 177a. ' 197

Hottentotter , som vi hittils tråflat

under resan, voro hos Europeerne eller

i granlkapet vid deras gårdar upfödde,

sålunda ofta mycket ifrån deras natur

liga tilstånd förändrade. Dem vi nu och

i synnerhet hädanefter besökte, bodde

merendels längre ifrån Européer ikilde,

hade stundom egne byar och hushåll,

och visade fig alt mera i det Ikick, de

af naturen voro och i hvilket vi åstun-

dade, at närmare lära känna dem.

För et seculum sedan var mycket

lättare, at lära känna och utforika det

ta folkets egna seder och lefnadssätt, då

de bodde närmare Cap, voro talrikare

och lesde i sin frihet. Nu år vägen til

deras hemvist ganska lång, deras sam

hållen små, seder och lefnadsart mycket

förändrade , och hela nation tvungen

och inskränkt.

De, som funnos legde i tjänst hos

Colonisterne , kunde stundom tala tåme-

ligen god Holländska. Når bönderne al-

draförst i desse fält börjat sätta sig ned,

hade de funnit Hottentotterne mycket

rådde för krut och gevär, samt utlåtan

de sig, icke kunna begripa, hvarken

deras pilar £kufor~), dem de icke i far

ten ester skottet kunde fe , ej eller fkruf-

N 3 ,var.

ypS Rtsan inat Cafferslandet 177a.

var, hvilka de lika som en lpik, ej kun-

de ufedraga.

Hir omtalades myckefc en Hotten

tot , som for nagre ar sedan aflidit , hvil-

ken blifvit stangad as en vild Buffeloxe

pch derigenom forlorat hela nedra kaf-

ten. Jcke desto mindre hade han lef-

vat hela ia a 13 ar derefter. Tala kun-

de han icke , maten st6tte han emel-

lan £ya stenar, som garna aro Hptten-

tptternes mortel , och stoppade den, se

dan uti strupen med fingrarne. Tobak

kunde han Sfven r6ka, i det han h611

handen 6fver. Omfider har han fkjutit

den samme Buffelen, som forut gjort

honom olyckelig.

Brandblader (^Atragene vesicatoria) ut-

gjorde hlr och slerestades Landtmant

nens spanika flugor. St6tte och palagt

de drogo de inom en half tima up en

stor blasa, som lange haller fig 6pem

Roten ikares ocksa i Ikifvor och palSg-

ges, och drager fa starkt, at om den

far ligga pa ofver natten, slcall faret

deraf kunna ga 6pet hela manaden. 6r-

ten h6lt fig mast vixande vid bergs-

branterne och nyrjades emot Rheuma-

tismer och annor virk.t

Alt

Resan inåt Cafferslandet 177a, 199

Alt ifrån Rode Sand hade vi nu

styrt vår kosa i det närmaste Sydost ut,

\ et land, som omgafs af berg å ymse

sidor , hvaraf den raden , som var på

höger nu hade slutat sig, utan at hinna

fram til hafsstranden. Den bergsraden,

som vi hade til vänster, stråkte sig än

nu längre ut, och sålunda måste vi nu

Öfverfårdas den, då yi ärnade djupare

Jsomma in i landet.

En sådan öfVerfart kan företagas i-

genom Attaquas Kloof, hvilken år få

Jang, at dertil åtgår nästan en hel dagsresa.

Den 19 , beflöto vi » at med Herr Im-

jwelman sända vår vagn denna vågen,

och sjelfve göra en omväg til håst, ge

nom det gråsrika och skogbevåxta Haut-

jiiquas land , som låg til höger och gick

Ut ända emot hafsstranden, samt sedan

på et annat ställe fara öfver bergen

och komma vår vagn til mötes uti

Lange Kloof,

Vi redo altså förbi kleine och groo-

te Brack-rivier til Zoutfontain, en gård,

tilhörig Vivier; sedan genom en Dal,

der mycken skog fants, och förbi et

pybygge, der endast Hotttentotter -vår-

N 4 da

too Resan inåt Cafferslandet ljji,

dade boskapshjorden , til Kleinfontain vid

Wittels-rivier.

De följande dagar fortsattes resan

förbi et par nybyggen til Georg Bota,

på dess gård Sandvliet vid Keerom-ri^

vier, der vi något litet hvilade.

En qvarters lång , gul , ej giftig orm

ficks under vågen, under stenar.

Af Anthyllidis bark veta Hottentots

fcerne, at bereda sig tog, hvarmed de

hjelpa fig up i tråden, liksom på en stega,

då de ur dem vela håmta honung. De

slå då först om stammen en snara, såtta

en fot uti den, flå åter en snara om

stammen högre up, stiga uti den, lossa

den förra och så vidare.

Vågar finnas vål egenteligen icke i

hela denna södra delen af Africa, men

den stråt, som almånnare af resande ber

fares, nårmare Cap, år dock någorlun

da banad; långre in i landet ser man

ofta icke minsta tekn til våg. I de sålt,

som derföre åra antingen mycket vidr

lyftige eller buskaktige, kan det derfö-

re lått nog hånda , at man reser vilse.

De tekn man då åger, at komma til

råtta igen , bör en Resande altså noga

Veta och i akt taga. Sådane åro , at ef

Resnn inat Cafferslandet 177a. aoi

terse, om nagre farpiller synas i fSItet,

som garna gifva tilkanna nagon gard i

granlkapet; pm nagon bolkaps hjord val-

Jas eller om nagot akerland kan uptSckas,

Landet var h5r 6fver alt ganika kul»

ligt och bestod nSstan as intet annat an

slacka, grSsrika f&lt, smarre kullar och

ikogbev&xta vatnrika dalder,

Uti fkogarne voro store och h6ge

trin, men oftast krokige och ilia vaxte,

samt tSckte med mlsfar, lika som i de

nordilke lander,

Hottentots qvinfolken nytjade hSr

en snacka , (Nerita biftrio och Cypma mo-

r?eta~) til prydnad, bade pa fine mossor

och omkring handlederne til armband.

M6ssan ar et brim utan kuller, en tvar-

hand bred, as Buffelshud och utan pa,

i flere rader ester rad och ligenhet med

denna siiickan utsirad.

Hottentotterne brukade har , hvilket

annars hos detta folk flag ej var almlnt,

en sSck as ISder , som med - en rem

hSngdes 6fver axlarne anda ned pa lSn-

derne, Uti nedre kanten var den utsi

rad med hSngande remar, like fransar,

Uti hvilke fhickor voro bundne och

N % seram

aoa Jtesan inat Cofferslandet 1773.

fkramlade. Denne sicken nytjades til

itlkillige sakers forvarande.

Andre Hottentots qvinnor buro pa.

hufvudet en coniflc mossa , som var ran?

dig och ihopsyd as Stslcilliga smala svar-

ta, bvita pch brupa lamfkins rimsor,

Stundom voro afvep desfe mossor prydr

de med glasparlor, fastade i atikillige

fafoner eller hangande utfpre , som

parlband.

Qmkring armame pch benen droga

de almant ringar as oxhndar, hvars be-

redning jag har hade tilfille at fe. De

as oxhuden utskurne platte rimsor klap-?

pades fa lange , tils de blifyit aldeles

runde, och bigge Sndarne ihophangan-;

de fa nStt, at fogningep icke kunde,

markas, Desfe tyingades sedan ofver

foten och brukades „ i synnerhet as qvin-

folken i myckenhet, ja sa, at de tackte

halfva benet eller mera. Jag sag dem

ocksa stundom tyatta och sedan sm6rja.

desfe ringar.

Uti Strutsaggen fades stundom slco-

la finnas en sten , som infattad brukas

til knappar.

Nagon gang har handt harstades, at

en Europe gift fig med en Hottentot

Ika,

flesaa inat Cafferslaniet 1772. 103

Ika , som da blifvit d6pt. Ofcare har

det likval handt, at nagon as colonister-

ne, utan ordenteligt aktenlkap, aflat fle-

re barn med en Hottentots maitresfe,

och at barnen blifvit d6pte, sedan de

redan varit flere ar gaude.

Svedjeland fick jag fe pa flere stair

len, ehuru de aro vida olike de fyed-

jeland, fom brSnnas i norden. Atlkilli?

ge fait Sga hlr et ganlka h6gt gras,

fora for straft pch otjanligt f6r boskapen

hindrar nytt pch gront grls , at utfkju-

ta, och utom dels d61jer inom fig en

mingd as ormar och rofdjur. Et fadant

ftycke land flttes derfpre i brand, at

ungt gras ater fran r6tterne ma fram-

korama. Voro nagre fadane stallen be-

vixte med bufkar, brSndes de helt fvar-

te och blefyo sedan lange standande fo-

tige , til mycken forargelfe f6r mig och

andre vandringsman , fom har maste fIr-r

das igenom.

NSstan dageligen genombl6ttes vi as

Ikoftals fallande regnlkurar, fom ftun-

dom beledsagades med aflca; da yid Cap

denne tiden altid ar uphalsvader, fa fer

det ut, fom vintren och regntiden har-

stides annu ej tagit afiked. Regnet var

pis fa mycket mera befvarligt, fom ut

om

ao4 Resan init Cafferslandet ijyt.

om det, at h5r icke var tilsalle, kom-

jna under tak och solen icke hant emel-

lan fkurarne, torka vara vata kroppar,

afven marken, i synnerhet i backarne

var sa upbl6t och sliprig, at hlstarne,

hvilke hlr i landet aldrig aro skodde ,

bestandigt halkade och vi pa slere stal-

Ien lupo mycken fara , at bryta armar

och ben utaf oss.

Den a Novemh. utstodo vi i synnerhet

hallande regnfkurar, da vi passerade 6f-

ver Quaimans drift, en rivier, som {ti

ger och sailer, Iiksom slere rivierer har-

ftades nara hafvet, as ebb och slod, och

ankommo omfider genom atlkillige Ikog-

rike dalder och rivierer til Magermans

kral, en faplats eller nybyggS, som til-

h6rde Fredric Seele,

Tr6ttare, vatare och varre tiltyga-

de kunde vi vil aldrig framkomma til

nagon bondgard, och sSmre kunde vi

vSl aldrig blifva hSrbergerade. Ingen Eu

rope" bodde har, utan en svart slafvin-

na var, pa fit husbondefolks vagnar,

vardinna i huset och hade upfigt 6fver

en stor bofkaps hjord, samt de Hotten-

totter, som vallade den. Huset var en

aflang koja, uprest as trabjalkar och sine-

tad ofver alt med lera. Uti denna mu-»

ficsan inat Cafferslandet 1771. ao$

fte jag med mit sallkap, och en stor

hop Hottentotter tilbrihga min natt, glad

at einot regn , hSftigt blasvlder och kdld

hafVa nagot tak ofVer hufvudet.

Emedan vi de fdrslutne dagarne, se

dan vi skildes ifran var vagn , hade gjordt

n^gre sanilingar, och saledes ej kunde

blrga alt pa vara hastryggar, nodgades

vi pa fdrra bondgarden taga trenne

dragoxar, at draga vart bagage, och

trenne Hottentotter, at leda dem.

Dragoxar nytjas mycket i desfe fait,

fa vil soin armorstades, as Hottentotter-

tie tame gjorde och dertil in6fvade. Pa

fadane oxar sattes igenom nSsbrofken

en trapinne, uti hvars ymse andar bin-

des en rem, lik en torn, medelst hvil-

ken oxen med sakerhet ledes.

Har och der sagos stora gropaf up-

grafhe, like varg-gropar, uti hvilke as

Hottentotterne val tackte, fangas Buf-

seloxar och rofdjur.

Kastspjut (Asfagay) fdrde Hottentot

terne, et eller tvanne med fig pa resor.

Desse besta as en jemlants , pa hvar si-

da half utholkad as hela qvarterets langd,

med eller utan stjelk as jern, Com stun-

dom ar trind och flat, ifcundom f6rfed

med

ioS Res/in inat Cafferslandet 1772;

fried hulungai\ . Denne lants fastbindes

ined remar , as lader vid en smal trind

{rakapp , gjord as QdssagayboutJ Curti-

"sia faginea, som smalnar mer och mer

emot andah , as hela famnens langd.

Med desse kastspjut, som de veta be-

handigt kasta hela hundrade stegen , f6r-

svara de fig emot fiender och odjur och!

d6da dermed BufFeloxar och annat vildt.

I stSIiet f6r porcellains karil och ca-

l'abasser sag jag , huru fattigdom och

bmtanka lart dem at nytja Skilpadilcai /

as landtfkilpaddor, som ofta halla' fig i

sandfalfcen emellan bulkarne,- i synner-

het Testudo minuia och geomeirica;

As den myckna sm6rjningeh och?

climatets hetta fa Hottentots qvinfol-

ken altid mycket I6se och langt nedhah-

de brost. Da ungen derf6re bares pa

ryggen , kunna de vigt kasta brdstet at

honom dfver axelen. De voro stundom'

mycket like' calabasser til fkapnad 6ch'

ftorlek ; meti ibland de rariteter ,• sorri

pa detta enfliga stalle f6rekom var up-

marksamhet , var en Hottentots piga,-

som hade br6sten fa lange ,■ at de hang-

de Inda hed pa laret och voro de st6r-~

ste i fin sort jag bland detta folket na-

gorifin fedt.-

Resan inat Cofferslandet 1772. iof

fit artigt satt, at i hast baka br5d,-

titan bakugh, sick jag hir Ifven lira.

Mj61 knodades med vatn pa vanligt

satt til en deg; sedan gjordes deraf en

tjock kaka , som i afkmorjan hedlattes

och varm alka tacktes 6fVer den. As

fiettan blef den saledes bade genomba-'

kad och as den vidhangande askan sa

sniittad, at den maste fkrapas, innan

den kunde atas.

Fram for eldbrasan fitta al'tid Hot- .

tentotterhe huka (pd bftrketi} och qvin-

folken Iagga da altid lkr6plighets f6r-

hanget , soin har var fyrkantigt, under

fig. DeraS egne kojor voro hir gjorde

medelst spjalar runde, kulrige och lage,

tackte med halm-mattor, like en h6stack,;

med en liten opning framtil, vid hvil-

ken eldbrasan gores.

Sa snart morgorien, den 3 Nov. nal-

kades, gjorde vi ofs resfardige och redo

6fver atskillige rivierer , som Krakakou ,•

Ao , Koukuma och Neisena. De Ikogar

vi passerade , voro trarige och fulle med

taggige bulkar. Ingen annan vag fants

igenom dem, an Hottentots garigstigar,

fa at vi til halften krypahde maste ga

6ch leda hastarne vid betflet. Emedan

ItYagafdsmastaren Auge forr gjort re

io8 Resan inåt Caffersjandet ijp.

for härigenom, så var han nu vår våg

visare och vi hade lämnat våre Hotten-

totter med dragoxarne efteråt. Efter

middagen hade vi hunnit til Koukuma

riviér. Vi vadade öfver en gren af den,

och årnade oss igenom efr- trångt skogs

snår , fram til en fåplats , som vi sågo

ligga ofvan på hogden å andra sidan af

skogen , tilhörig Helgert Muller.

Men vi voro ej långt inkomne i denne

skog, förr ån vi hade den olyckan, at

der träffa en stor och gammal vild Buf

felstjur, som låg hel ensam på et stäl

le, som några alnar i fyrkant var frit

från bufkagie. Han hade ej förr blifvit

varse Trågårdsmåstaren Augé , som red

förut, ån han med et förskräckligt ry

tande rusade emot honom. Trågårdsmå

staren med sin häst svängde sig bakom et

tjockt tråd, och kom således något undan

Buffelens åsyn , som nu råtfram rusade

emot Sergeanten , hvilken var emellan,

och med sine horn gas en dess håst i

buken en sådan stöt, at han genast föll

på rygg med fötterne i vädret och alle

tarmarne uthångande, i hvilket tilstånd

han lefde nästan en half time. Emed-

lertid hade Trågårdsmåstaren och. Ser

geanten krupit up i tråden och trodde

sig der vara fåkre. Buffelstjuren, efter

den-

Resan inåt Cnffersiandet 177a. aop

denne förste attaquen , årnade fig nu

den vågen fram, hvarisrån vi kommit

och hade således i sin våg ej underlåtit

at hålla på mig, som kom honom til

mötes och i en sådan trängsel , som sko

gens qvistar gjorde och af det ras, de

upvåkte emot sadel och bagage, ej kun

nat hvarken höra eller se något af det,

som passerat. Emedan jag under Vagea

oftast stadnade för at plåcka örter i min

näsduk, få hölt jag mig garna efter mit

refefålskap, för at icke hindra dem i sin

våg; således var jag nu en minut blef-

ven efter.

Sergeanten Sgde tvånne hastar un-

'der sin resa. Den ene hade redan fåt

sin bane och den andre stod nu just i

vågen för Buffelen, som årnade sig ut

ur skogen. Når Buffelen fick honom i

égnasigfce , blef han ånnu grymafe ån

förut, och anföll denne lusten med så

dant raseri, at han icke allenast stånga

de fine horn in genom bröstet och ut

genom sjelfva sadelen , utan flog honom

sa hastigt emot sjelfva marken, at han

straxt var död och alle benen i krop

pen sönderbråkade. Just då , når han

som bast var sysselsat med denne fcd-

nare håsten, ankom jag til öpningen, der

1 Del. O sko-

*io Resan inat Cafferslandet ijyi*

skogen var sa tjock, at jag omöjeligerf

kunde vånda om min håst eller komma

denned åt sidan. Jag nödgades derföre

til fit öde -lämna honom, och tog min

tilflygt til et någorlunda stort tråd, på.

hvilket jag upklåttrade.

Så snart Busselen hade slutat sin an~

dra tappra gärning, vände han sig om

och med hast tog sin kosa, den vågen

ut, som vi nu årnade oss. .

Ifrån det ställe och den lilla höjd jag

innehade, kunde jag nogsamt se den ene

hästen stendöd , den andre sprättande

med fötterne för at uplyfta sig , det han

dock ej förmåde, och de andre tvån-

ne hästar af fruktan och rådsia skålsvan-

de, utan at kunna komma undan; men

hvarken kunde jag se eller höra någon

af mine resekamerater , utan trodde dem

blifvit et ros för Buffelens första raseri.

Jag skyndade mig derföre, at eftersö

ka dem , och tilse om jag i något mål

kunde vara dem behjelpelig; men då jag

på hela tumelplatsen ej blef något tekn

til dem varse, började jag ropa ester

dem. Desse högst förskräckte hjältar

blef jag då varse , sittande tätt intfl stam

men af et tråd, med bössan på ryggen,

laddad med fina fogelhagel , liksom tvån-

ne

Resaii inai Cafferslandet 1772. an

he kattor, utan at kunna framf6ra et

enda ord;

Jag upmuntrade dem, sa godt jag

kunde, och radde dem komma ned, samt

at vi borde lkyndsamt begifva oss ifran

en fa farlig ort , der vi Sri en gang

konde blifva angripne. Sergeahten bor-.

j-ade andteligen grata och beklaga for-

lusten at' fine tvanne raske hastar; men

Tragardsmastaren kunde for angest knapt

tala pa Here dagars tid.

Vi togo salunda den kosa, hvarisrari

vi kommit , och 6fver gan/ka bei'varlige

backar, drogo oss fram til det Italle vi fSre-

sat oss ; men lorn Sergeanten utan hast

ej kunde komma osver rivieret, tog jag

honom up bak pa min hast, och lamna-

de den sedan at honom,' samt gick til

sots fram til garden.

Min forsta omforg blef der, at fan-

da nagre Hottentotter ned til Ikogen,

for at taga sadlarne utaf bagge hastar-

iie , som framdeles kunde behofvas.

Desse Hottentotter bevapnade fig med

fine vanlige kastspjut och berattade, at

de forut redan markt, at en BufFel en-

sam uppeholt fig i Ikogen , hvilken , som

<fe' fade, var sa ilsk , at han blisvit as de

O z an-'

2ii Resan ioat Cafferslandet 1772.

andré Bufflar jagad ifrån deras tropp

och nödgades lefva allena.

Ingen Europé fants på detta ställe .

utan endast Hottenrocter , och ingen an

nan koja, ån de små, som Hottentot-

terne sjelsve bebodde, och som för ohy

ra, icke en gång i högsta nödfall, af nå

gon Europé skulle kunna nytjas.

Vårt natt-lager blef altfå under bar

himmel, med en halm-matta under oss,

ibdelen under hufvudet samt en eldbra

sa framför fötterne. Til var lycka var

det ganska klart och vackert våder;

men kölden så stark, at den betog oss

sömnen, och nödgade oss hvar time sit

ta up, at vårma oss på alla sidor fram

för eldbrasan , til hrars underhåll vi haft

den försigtighet , at qvållen fornt lata

framföra tilråckelig mångd af ved och

qvistar. /

Dakkan {Cannabis sativa~) eller van

lig hampa cultiverades hår i en ganska

liten tappa af Hottentotterne. Den år

en krydda, fora de öfver alt i landet

nytja , men til helt annat bruk , ån hvar

i il den hos den idoge Européen tjänar.

Hottentotten år ingen ting få tilgifven,

som tobak, och med ingen ting kan

man

Resan inat Cafferslandet 177a. 113

man Mldre och l&ttare lacka en Hot

tentot til fin tjanst; men til rokning och

den deraf fororfakade behageliga yra

sinner han den gistiga 6rten anda ej til-

rackeligen stark , utan for at fa bade et

snarare och ljusligare rus , upblandar han

iin tobak rued hampa, sedan den blifvit

helt fint sonderhackad. Det Sr obegripligt,

at detta folk , som for Europeernes hit-

fcomst, hvarken Sgde nagot omgSnge nied

den 6friga verlden, eller kSnde tobakens '

bruk, likval kunde blifva fa galne ester

denna gistiga kryddan, at de for brin-

vin och tobak til Hollandarnes tjanst »

kunde bortfalja, vid Cap et godt styc-

ke as sit egit land, och hvilken handel

sedan kostat dem sa mycket, bade i an-

ieehde til deras frihet ech deras fa-

ders jord.

Den 4, begafvo vi pfs harift an och kom-

mo om aftonen til Peter Plants gard,

kallad Melkhout-kral vid Diep-rivier.

Sergcanten maste noja sig med, at

tvSnne dagar rida pa en dmgoxe, emedan * '

ingen hist fants harstSdes, hvilket gick

tameligen val f6r sig, men var troriamt,

i anfeende til oxens bred, och i anie-

ende dertil, at inge stegbyglor kunde

nytjas.

O 3 Ben

ai4- Resan inat Cafferslandet 1772.

Den 5 , reste vi genom Pisang-rivier til

Jacob Botas plats, kallad Pisang-rivier.

Gården , som hel och hållen var en

fåplats, låg icke långt ifrån fjelfva hafs-

stranden och et helt samhälle, af mer

ån 50 Hottentotter, voro hår uti Bon

dens tjånst, bodde i dess granskap och

lefde igenom dels försorg. Hamnen var

hår mycket stor ock vacker.

Bonden var nu sjelf icke hema , utan,

hade rest til Cap samma dag, och en.

gammal trogen Hottentot , var emedler-

tid vår beskedelige och tjånstaktige vård,

som låmnade oss alt nödigt biträde,

Bågge mine refekamerater , ånnu,

icke komne ifrån fin myckna förskrä

ckelse, och ledsne vid så månge resans

vedervårdigheter , beflöto nu , at hår

såtta et mal för finv faror, och för fin

lilla forskningslystnad, samt ifrån detta

ställe åter begifva sig hem til Cap , der

de kunde få dricka mera vin och min

dre förskräckas af Buffeloxar. Men då

jag förestålde dem, huru fegt detta skulle

se ut, at de hittils föga samlat på resan

och at vi åfven voro skilde ifrån vår

vagn, vår ena resekamerat och vårt öf-

riga bagage; samt tillade, at om de icke

vii-

Refan inat Cafferstandet 1772.

ville vidare modsolja, jag lika suit slail-

le sortl atta resan ; lato de omlider 6f-

vertala fig, at andra sit beslut.

Eniedlertid lit jag mine sorgsne re-

sekamerater har nagre dagar hvila ut,

och under den tiden vifiterade jag huss-

stranden , och de dervid liggande bergen,

som voro bevaxte med hvarjehanda bu-

fkar, och i synnerhet med Arduina bi-

spinosa; la at de pa flere stallen voro

ogenomtrangeliga, och i hvilka jag ej sal-

lan sa infnarde inig, at jag langa siyc-

ken maste hjelpa mig fram krypande

ofvan pa de styfva bulkarna , som ined

sine hvasse taggar aldeles resvo fonder

bade hander och klader. Den mig at-

foljande och barfotade Hottentotten blef

sa sonder-rifven och blodig, at det var

medomkansvardt ; men sedan jag for

bloinors sokande inuti bulkagien forvillat

mig, var lor mig ingen annan utvag. Ne-

dan f'6r bergen voro ilata hallar , pa hvil

ka Skalar lago ilblikenet at fofva. Berget

kallades derfore Robbeberg; det ikjuter.

langtut i sj*6n, likasom en half 6, och ar

tackt med jma (Concha) Snack-skal.

Robheberget ar synnerligt och olikt

alle andre berg , som jag set uti Africa.

Dess medlersta (stratum) bSdd ar en

O 4 helt

ai6 Resan inat Caferslandet 177a.

helt fast gytring as mnde och oredigt

kantige Kiselstenar, samt hardnad kalk;

til vid pass fyra famnars maktighet.

J)"n liknar aldeles en konstig murning.

6fVersta bidden tyckte jag vara en

brunaktig hall. Understa varsvet ar sand-

ften. At en annan kant as berget var

en hardnad sand , som as vatnet blifvit

utfvarfvad. Pa somlige stallen var sand

nied ler ihopgytrad , pipig och i stora

ftycken nedfallen. Bergets platta sot

at hafsfidan hade pa fig atlkillige store

och stna gropar, like jattegrytor , som

lige fa runde, som skulle konsten gjort

dem och andre afiange. At en sida var

understa bidden en hvitgra set qvarts.

Utom dese hade berget langa klyfter

och fprickor, uti hvilka tjocke stalactiter

hangde, ofverdragne med et fint fjun,

som stundom var helt gr6naktigt. Sand-

stenen var ganfka fin.

Strelitfia med gul bloma och blat ne-

ctarium vaxte har i nejden , och var en

as de aldratackaste blomor, hvaraf 16-

kar til 6fversandande at Europa ham-

tades. Det fades, at Hottentotteme

ata dess frugt

Hottentotteme gjorde fig icke myc-

ket besvir med sin matlagning. Buffels

k6tt

Resan inat Cafferslandet 177*. 1 217

kott (kars endast i fkifvor och bade r6k-

tes och halfstektes i alkan pa nagre fa

kol, samt ats sedan, utan brod, anlk6nt

det redan b6rjat blifva stinkande.

Om en Ko hos Hottentotterne icke

kalfvar, utan ar ofruktsam, maste hon

slaktas; men k6ttet Stes da endast as

giste och ej as de ogifte.

Fett ar Hottentottens llckerhet, det

han icke allenast garna ater, utan kan

afven utan olagenhet dricka.

De sma Hottentots kojorne blifva

stundom fa fulle med bade krypande

och hoppande ohyra, at de icke kunna

bebo dem. De aro da nodsakade, at

slytta dem til et annat stalle och denna

husflytning star icke mycket lange pa,

elJer Sr fardeles kostfam. Jag fag den

bade snare och med vighet forrattaS.

Nagre vidjor fattes forst ned i jorden ,

fom bojdes i bogar, f6r at formera ko-

jans h6jd och rundhet. Sedan tlckas

desfe med fas eller mattor, slStade as

fas (Cyperus textMs), -Ibm utehalla bade

blast och regn. Omkring foten lades

dynga, f6r at der g6ra kojan tat.

Su koa {Pottejlaan) kallades en pu-

ka , fom Hottentotterne brukade, at stun-

O 5 dom

ai8 Resan inat Cafferslandet lyji.

dom fla pa , vid sin musik. 6sver en

gryta med vatn var ntlpandt et v'ai blott

farskin, som vid kanten var ombundit

med en rem. Vlnstra handens fingrar

Jades emot 'kanten ech tumen luiJdes

Uti friidten. Med hogra handens tvan-

pe frSmste fingrar flogs pa andra kan

ten och haras sicks et dost Ijud , som ej

hade nagot behagligt uti sig. Under

denna slata niulik danfade en Hotten-

tot pa foljande satt: ban holt med h6-

gra handen i et vid taket eller vaggen

fastadt band, och d;msade standande pa

en slack, med bagge fotterne hoppande

och taktens flaende tiJJika med dem.

Under detta vrides hela kroppen i at-

fkilliga krokar och hufvudet flanges utj

en halfcirkel ifran den ena axeln til den

andra; den dansande sjunger tillika, alt

ester en vise takt. En sadan dans kan

vara ratt lange och praslar ut svetten

i ymnighet. Uti anfigtet aftorka de

svetten med en rafrumpa.

Atskillige saker anmarkte jag, dem

Hottentotterne ej kunde namna i sit

fprak med egne ord, sasom Caffe", Scha-

brak, Compagnie med slere,

Barn-ungen drogo Hofctentottinnorno

Pa ryggen, inom farlkinnet, som bar

kaU

Resan inat Caffevslandet 1772. 219

kallades kross; med en lader-rem om

barnet och modrens hals , samt en rein,

utan pa kroesen ned om barnets bak-

del holts det fast , under det modren al-

tid. kunde forratta fine lyfior.

Nagre qvinfolk hade har glas-pSrl-

band om benen , andre hade krossens

nedhangande fidor prydde med glas-plhv

lor, dem de ibland annat, fdr siu tjanst

hos bonder, fafom Ion bekomma. Na-

gre hade pa ryggen hangande et Skil-

pad-lkal, uti hyilket de forvarade antin-

gen tobak e}ler Buku QDiojmay I brist

pa lerpipor r6ka de utur trapipor.

Sjelfva lyandtmannen , i brist pa tjan-

Hge karil, n5dgades hSr ofta i lader-

fackar bevara bade mjdlk pch honung.

Falten haromkring voro 6fver alt

ftilla as vilde Bufflar , fa at det icke var

rart , at fe hela hundradet , ja tvahun-

drade i en enda tropp. Merendels lig-

ga de om dagarne stilla uti (kog och

bufchagie och ga om natterne ut pa fat

ten at beta.

Hufet , i hvilket vi logerade , var

rymligt och stort, aflera vaJ upmuradt,

med dorr och luckor f6r fonsterglug-

gen, emedan glasfonster fa langt ifran

Cap

aio Resan inat Caffershndet 1772.

1

Cap har ej garna kunna agas. Hela ta- -

ket i koks-rumet var fulhangdt med

tjooka rimsor as Buffelskott, som tor-

kas, rokes och ates spicke,

Bufflarne fkjutas har as en Hotten

tot, som Bonden dertil inofvat,och som

falunda med kott forser hela hushallet,

utan at tilgripa Hjorden. Til en fadan.

fkytt rlknas kulorne och lika mange

skutne BuflTeloxar ar han Ikyldig at lam-

na. De mange Hottentotter, som har

voro , underlie IIos faledes utan kostnad

och 'den tame Boskapens minlkande, som

Sr Bondens hela och enda egendom;

as Buffels-k6ttet tilfaller storre delen

Hottentotterne , da huden tilfaller Bon

den sjelf.

Hudar bereddes utaf Hottentotterne

falunda : huden utspandes pa marken

-med pinnar, derpa firdddes varm alka

och haret affleasdes med en knif eller

med en spade.

I brist as vanlige fkor, hvarpa ingen

tilgang Sr sa Iangt in uti landet och dem

en Landtman osta i Cap ej magtar ko-

pa, nytjas har almint fa kaliade falt-

fkor, hvilke Landtmannen oftast pa et

egit fynnerligt f&tt, at fig sjelf forfar

di-

Refan ifiat dfisrsldndet lyj*. 221

digar, almannast af,BufTels-i.vter, nagon

gang as Oxlader, och mera llllan as Ze

bras randiga hud.

Det var nojsamt , at se , hum hierte-

J/gen Hottentotterne , sa vll de vid gar

den boende, som de srammande,. hvil-

ke f6ljt oss hit, med tobakspipan und-

fagnade hvarandre. De satte fig ned i

en ring, och pi'pan gick rundt i kring

hela laget, isran den ene til den andre.

Hvar och en drager nagra starka drag

och fluteligen munnen full med rok ,

hvaraf nagot litet nedsvaljes och resten

biases ut genom nasa och num.

Isran Hauteniquas Iko^nr salja de

bdnJer , som bo narmare Musselbays-

tracten , bade bjalkar och flogdvirke,

ehuru forandet ar bfide besvarligt och

langt; men harifran har bonden intet

annat, at til salu upfbra med fig, an

siakt-oxar och smdr. Vore nSgon sjosart.

antingen harifran eller isran Musselbay

inrattad , Ikulle transporten blisva myc-

ket vigare och varorne , i synnerhet

t^ivirke mindre dyrt; men sudant ar

h/'ttils hvarken patankt, eller kan han-

da anset for nyttigt.

Sedan vSr modfaldte Sergeant fat

nu

4ii - Reptn inat Cafferslaniet 1772.

hagot litefc fvala fin sorg, och har tit

lans bekomrhit en ridhast , begafvo vi

ose den 10 Nov. p3 resan , upat landet och'

emot bergen , for at pa andra sidan om

dem traffh var vagn och blidare 6den.

Vi reste da forbi en annan Bota tilh<5-

rig gard , genom 2:ne rivierer til Mala-

case kral; sedan Keurbooms-rivier upat

til Jackhals kral.

Vid Keurbooms-rivier andades pa

denne sidan Hautniquas land, som ir

rikt bade pa gras, lkogar och Bussel-

oxar. Vi redo vidare ofver och lings

efter bergen 6fver Keurbooms rivier tit

Pet. Jagers faplats.

Har hugnades vi i vart torstiga tit-

stand ined Hottentotternes fa kallade

fackemjolk, som fa refande, utan at

vara mycket torstige, lara forma sig til

at fmaka. Det ar en ganska sur, kali

och lafkande mj6lk , markvardig sa val ,

f6r det karil, hvari den bevaras , fom

for sin hoga alder. Jag hade forut in-

billat inig, at tatmjolken i Norland, fle-

re manader gammnl , vore den aldsta

mj61k i verlden, men fant nu, at Hot

tentotternes fackmjolk kunde atminsto-

ne vava monnor at den Norlandika. .

Karilet, hvari den forvaras, ar en Back-

hud

Resan inat Cafferslandet ijyi. • aij

hud (Eland\ Capra Oreas~), som sys val

tilhopa och uphanges pa vaggen. An-,

dre hudar fades icke vara fa tjanlige

hartil. Uti en fadan uphangd sack slas

farflc och sot,mjolk, hvilken surnar och

yster fig i klimpar. Sedan paspades da-

geligen ny nyolk, som ockfa fnart sur

nar, utan at facken rengores, atmin-

stone pa slere rnanader och osta ej pa

et eller tva ar.

As mjolk kerna Hottentotter fallan

fmor, och da endafl:, f6r at fm6rja fig

dermed. Maquas Hottentotterne fades

forratta denna kerning pa det fattet,

at sot mjolk halles uti en laderlack,

som halles i andarne as tvanne Hotten

totter och i hvilken mjolken skakas ifrSn

den ena andan til den andra fa lan^e ,

tils den yfter fig.

Den ii , reste vi ofver de ganska ho-

ga bergen til Langekloof, til Bonden

Math. Sondag. Vata skyar hangde

ofver alt pa bergen och med sin fukti-

ga anga, ehuru deL- icke ragnade, gjor-

de ofs aldeles genomvate. Bergets si-

dor, dem vi pasferade , voro stundom

fa brante och gangstigen fa final, at vi

ej utan lifsfara pasferade dem, och hi-

fnade, at fe ned for branten. Landeta

Pa

224* Resan itiat C«jserslatidit 1772.

pa andra fidan eller Langekloof vai*

ganfka h6gt emot det, hvarifran vi kom-

mo och f'djjakteligen bergen darstades la-

ge emot den forikrSckeliga hojd , sonv de

pa andra sidan at sj6kanten agde.

Tval tilverkades liar vid garden ut-

as Luten as Canna bufken {Saljola apbyl-

/a~) , som l&nge kokades och inspislera-

des, samt far-sett tilslagit sa lange, tils

massan sick en tilborlig fasthet. Dai

gots den ut och fonnerades i aflanga

syrkanter.

Den 13 , reste vi til Pet. Freres

gard, en man? som var en valdig Ele

phants Jagare och hade gjort l^nga rc-

ibr , anda in i CafTrernes land. Han be-

rSttade ibland annat , at Hottentotterne

i sit sprak ej kunna rakna langre, an

til fern.

Den 16, ifran denna deft gard, kal-

Iad Missgunst vid Diep-rivier, reste vi

sorbi en annan honom tilhorig gard vid

Apis-rivier, til Klippdrift och sedan os-

ver Krakel-rivier til Mathias Strei*

dung.

Har sags en ganfka stor mj^ckonhet

Grafvar, bestaende as sma stenige kul-

lar. Orsaken til desse efterfragade jag

no

Resan inåt Caffe'/slaiidet 1772. 22$

noga , men ingen Europé kunde derom

gifva nägot belked. En gammal Hot

tentot berattade, at folket der dödt af

far i myckenhet och gas mig en tåme-

Jig faker anledning til at tro, det detta

ställe varit vål bebodt och folkrikt, och

at kopporne varit de, som hår gjort så

mycken förödelse.

Den 17, förbi Pet. Nuckerts gård,

kallad Onverwagt, öfver Waagebooms-

rivier, til Hendrik Kruger.

Wilde Kalkon {Tantalus) som nu bör

jade visa sig , sades flytta bort öfver vin-

tren och komma igen i September och

Oftober månader.

Meloé Cicborei, med dess månge va

riationer, åt up bönor och annat i Trå-

gårdarne.

Uti Langekloof år mycket kalt om

vintren och fiiö faller, liksom bakom

Vitsenberg.

Den ig, hunnit til Thomas Frere,

vid Kram-rivier.

Landet hade alt iiittils småningom

sånkt sig utföre åt hafVet, få at Lan

ge kloof år mycket högre , ån ICrum-

riviers landet.

1 Del. P Den

iié Resan inat Caffersiandet 1772.

Den 19, til Esfebosch, en vacke/*

skogspark, nästan på släta fältet. Det

hade regnat hela dagen, och et hällan

de regn hölt uti både om qvällen och

natten, få at vi til alla delar genomblötte

måste fyra personer krypa in under täl

tet af vår vagn , för at afbida en blida

re morgonstund. Hottentotterne , som

voro i vårt medfölje, måste krypa un

der vagnen, emedan det var aldeles o-

möjeligt, at kunna underhålla någon eld.

Den 20, fingo vi både klart väder

och follken; men emedan vi icke kun

de ymfa några torra kläder, måste vi i

solskenet på kroppen torka dem , som

vi nu ägde på oss våta. Vi redo til

Diep-rivier, Leuwebofch-rivier, och vi

dare til Zeeko-rivier.

Här omtaltes , at Lejon stundom fun-

nos i bergen, och at de fordom uppe

hållit sig der i myckenhet, men voro

nu måst utrotade.

Broodboom (Tamia caffra^) Ir et

Palmtråd , som växer på backarne ne

dan för bergen i desfe trakter. Den

var til det högsta af en mans högd och

tjocklek, mycket kringfprid och enkeL

Stundom såg jag uplkjuta ifrån en rot

Re/an info Cafferslandet 1774, ' tif

tva eller tre stammar. Det ar as dennas

(jntdulla) marg, som Hottentotterne ve-

ta , at bereda fig br6d. De utgrafva da

mlrgen, hedgrafva den sedan i jorden

och lata den ligga der hela tva mana-

def f6r at rutna, knoda och baka den

sedan til en kaka, sotti pa deras vanliga

enfaldiga och osiiygga vis graddas i ask-

m6rjan. TrSdet rnirkte jag sta pa torra

stallen , niellan stenar och vaxa langsamt.

Vid Krum-rivier fades finnaS en

snacka QSolen Jiliqua} pa stranden , uti

holor, som omojeligen steal kunna fas i-

genom grafnlng, utan med fistcande pa

det slttet, at man sticker en pinne uti

den i och sedan drager den up.

Den bergsryggen, som vi uti Rode

Sand hade til vinster, sedan uti Lange

Kloof til h6ger och som continuerat inda

ifran Vitsenberg , flutades nu harstldes

innan den hant til hafsstranden, da bergs-

ryggarne at vanster, h611o uti och hyste

bakom fig Carro-fSlt.

BSren as Guarribuslœn (Eutlea undu-

lata} smakade s6te och atos as Hotten

totterne. St6tte och fermenterade gif-

va de en ittika, lik Pontak.

P 4 Cras.

tog Restm ink Cofferslandet 1772.

■ Crasfula tetraqona , safom nagot acT-

stringerande , en hand full kokad med

mjolk, drickes emot diarrhoe.

Den 22, ankommit til Jacobus Kock

vid utloppet as Zeeko-rivier , icke langt

ifran hafsstranden , til hvilken vi nu for

andra gangen under var resa hunnit.

Inre hinnan as Farmagen , torkad ,

pulveriserad och intagen , fades gora

krakning famt tjana emot feber.

Hare-blod fades vara god f6r Rosen ,

om deri doppades klutar, torkades och

drogos pa kroppen, men icke lades pa

det rosiga stallet.

Har befannades ockfa igenom fleres

forfakringar , at Skolpadde-blod, bace

pastrdd och intagen, Ikulle vara tjanlig

f6r dem, fom blifvit lkutne med nagon

fdrgiftad pil.

Detta Mile blef f6r ofs pa flere

dygn en hvilostad , dels for at fk6ta det

vi redan famlat, dels for at visitera

hela orten harikring, dels for at beta

och lata hvila vare uttrottade och ut-

magrade kreatur.

Under den tiden gjorde vi likval til

hist en resa til Cabeljaus-rivier och der-

jfran

Resan inat Cafferslandet 177*.

ifran til Camtous-rivier, som ar myc-

ket djup och bred , och hvari Sfven Lu-

ris-rivier har sit utlopp til hafve-t;

Hottentotter och Caffrar bodde vid

denne rivier om hvarandra, liksom pa

en grins emellan bagges land, emot

hvilken nagre mil lingre inat , det egen-

teligen la kallade Cafferslandet vidtager.

Cafferne, som hSr bodde, voro til

vaxten st6rre an Hottentotterne, ofor-

fkraktare, tapprare, bittre vaxte, svar-

tare och starkare. De voro prydde om

annarne dels med jarnringar , dels med

Elfenbens ringar, och vapnade med kast-

fpjlit, dem de mycket bittre viste hand-

tera, an Hottentotterne. Elfenbens rin-

garne voro as en half turns bred asia-

gade och merandels flere pa hvar arm.

Deras dansar voro fynnerligen arti-

ge. De stalde fig ihop tva eller flere

lHed fidorne eller ryggen och balance-

rade pa taerne, samt itdtte ned pa ha-

larne, rdrandes dervid alia lemar, alt

efter takt, och nastan alia musclar, i

fynnerhet 6gon, pannan, halsen med

hufvudet, mun och haka. Musiken var

en fkorrande och grossing, hvarundef

et hvislande stundom hordes , da lap-

P 3 par

a3o Resan inat Cafferslandet ijj2,

parne drogos at fidan, och tanderne fyn=

tes bara , emellan hvilke hviflandet IkecU

det Qvinnorne lupo omkring , med sjun»

gande och hoppande ester samma takt,

> med hufvudets och lemarnes r6relse,_

Uti ena firsnippen var stuckit et hoi

och uti det samma var instucken en

penna as hystrix,

6rhangen« visades ofs har as tvlnne

olika fkapnader , as koppar med filfver

blandadt, dem de fade fig hafva bekom-

mit asnationer, som bo langre inat landet.

Korgar sagos h3r flatade as Hotten-i

tptterne fa tate, at de inneh6Ilo vatn

och mjolk. Likafa slafleor as Enhornings*

blafor, nytjade til samma behof.

CafFerne hafva fa val, som Hotten-*

totterne i hvar famille eller hvart bya->

lag, en hufvudman, som de osta kalla

Capteu , hvilken mot fiender och pa jagt

ar deras anf6rare.

Desfe folkflag, som icke Sga Ikjut-

gevir, d6da icke desto mindre Bufflar

och odjur med sine spjut, Assagai kallade.

Nar en Caffer far spaning pa, hvarSst

nagre Bufflar halla fig, sa blaser han

uti en pipa^gjord as farben, hvilken

Resan inat Cafferslandet 177a. 231

h6res mycket langt Flere komma da

tilhopa och omringa Bufflarne, samt

nalkas dem sedan ntrmare och kasta

pa dem'fine spjut. As 8 eller 12 Buffiar

bor da sallan en undankomma. Under

det Bufflarne 16pa ut, hinder dock stun-

dom, at nagon as dem, som star fore,

stangas ihjal, hvilket hos detta folk f6-

ga aktas. Ester slutad jagt slcar hvar och

en sit stycke as det fSida villebradet.

Utom det vildt de kunna jaga, aga

Cafferne , fom bebo de harligaste gras-

falt, lings ester hafskusten, stora hjor-

dar as hornboskap. Deras oxar aro me-

rendels okande dermed, at de fkara dim

under halsen, sa at langa rimsor hinga

nedfore , Sfven i 6ronen och tvinga

hornen , at vaxa uti atskilliga vanska|5e-

liga fatsoner. Compagniet har f6rr bade

as Hottentotter och desse tilbyt fig en

myckenhet slakt-kreatur , f6r tobak,

branvin, glasparlor och et stycke jern;

nu mera Iker det sallan, ehuru denne

handel ar alle binder f6rbuden.

De Hottentotter, fom tjSna Coloni-

sterne, nytja ofta tobakspipor as piple-

ra , men fa korta , at hufvudet fitter in-

tilrlapparne. Korta aro de derfSre, at

simian de kunna f6ras fa langt ifran Cap,

P 4 bry

»3* Refan inat differskndet ijji.

brytas de as* Men bade Caffrar och

Hottentotter nytja annars , antingen en

pipa, gjord as en lang, sinal och iholig

kapp, inora hvilkens spits ar" et hoi,

. hvari en pinne sattes , som Sr iholig och

■ofver den en cylindriflc, utholkad sten,

som ar hufvudefc, och i hvilken tobaken

Mgges; eller i stallet for kapp, et back-

horn (as Capva Oryx*), vid hvars fpitfa-

de Snda bSrras et hoi : i detta sattes en

iholig pinne, och pa den et piphufvud

as sten. Under rokandet gapa de of

ver hela hornets vida 6pning , och dra-

ga nagra starka drag. Roken halles en

liten stund i munnen och sedan syaljes

en del ned, en del biases ut. Pipan

lamnas derefter at en annan och gar

hela laget rundt. Nar frammande kom-

nia til et kral eller en by, tracteras de

altid med tobaks-pipan, som gar ikring,

IfrSn den ene, til den andre.

Grytor hade Hottentotterne as lei-

brande ; dem de fjelfve tilverkat, at

koka uti.

BSnorne as Gvejacum afrum, ehum

as en giftig bulke , kokades och atos

as Hottentotterne. Vatn forvarade de

Uti tarmar, och qvinfolken, som dro-

jgo barnungen pa ryggen , gafvo honom

dia

Resan inåt Cafferdandet ljj*. 435

dia under armen, sedan de ditböjt dess

hufVud.

Hippopotamus, Sjö-hastar eller Sjö-kor

funnos ånnu mycket uti Camtous-rivier,

ehuru de mycket blifvit borrfkutne och

minftcade , sedan förre tider. Processus

mammillaris af detta djur, sades vara

et godt medel emot stenpassion. At-

skillige afdetta stora djur blefvo val af oss

btesserade , men ingen til dödslkuten,

ej eller upkom någon af dem , den på

följande natten, oaktadt vi dröjde der

qvar til andra morgonen.

Någre Hottentotter, som lågrat sig

Mrstådes , at förtära en förut skuten

Sj6-ko, lefde Mr i sådan stank, at vi

knappast kunde komma dem förbi, utan

at qvåfvas.

En stor del as Caffrerne gjorde oss

följe tilbaka til Zeeko-rivier , och visa

de adkillige af sine konster, förmodeli-

gen at förtjäna något af vår goda tobak,

soin synneriigen väl föl dem på läppen.

Har berättades , at en Bonde för nå

gon tid sedan blifvit biten af en orm,

kallad Ringhals, uti foten, då han gåt

barfota i gräset, som hår ofta år bruke-

ligt, i brist både på strumpor och lkor,

P 5 dem

a34 Resan inåt Cafterslandet 177a.

dem Landfcmannen fållan oftare brukar,

ån då han kommit up til Staden Cap ,

eller han besöker Kyrkan. Jag gjorde

mig noga underrättad om de lympto-

mer , som detta bet förorsakade och

hörde då , at Bonden var hela milen

ifrån fit hem, då han blef biten. Han

sånde då genast sin flaf hem, at i hast

hämta en håst. Han red derpå hem,

sedan han bundit starkt om benet, för

at hindra giftet draga sig upåt Vid

hemkomsten blef han så sömnig, at hans

hustru med möda kunde hålla honom

vaken. Han blef ock straxt aldeles blind,

och blindheten varade i fjorton dagars

tid. Benet var få svullit, at skinnet lagt

sig öfver bandet, som en balk, at det

med möda kunde aftagas. Såret kars-

vades med en knif, och foten tvättades

med falt vatn. Söt mjölk , som dock

beständigt upkastades, gafs at dricka uti

ymnoghet och til Here åmbars mångd

på en enda natt. Derefter pålades orm

stenen på fåret. .Han kom fig håras små

ningom före , men har ånnu , någre

ar efter åt, känningar vid väderskif

ten och stundom bryter fåret på be

net, aldeles up.

ff Boskapen, som utgjorde i desse sålt

Landt

Resan inåt Cafferslandet 1772, 23$

Landtmannens egendom, v^ar underka

stad siere och fine särskilde sjukdomar;

Tungsjukan (Tung-ziekte^ år en slags

Torslc hos hornboskapen, da blåsor blif-

va på tungan, som gifva et tunt vahr.

Denna sjuka gör, at de ej kunna åta,

utan magra af och såtta stundom lifVet

til Landtmannen brukar , at afrifva

blåsorne med salt

Klo-sjukan (Jilam-ziekte) år, då klöf-

varne på fötterne losha ifrån , så at krea

turen ej kunna gå. Denne sjukdom

tyckes komma af hettan om sommarti

den, i synnerhet om de på resor drif-

vas om dagarna. Denna sjuka hålles

hår för fmittosam- Nog år det såkert,

at den angriper den ene oxen efter den

andre , så at jag set hela spännen der

as sjukna; men den tyckes mig dock

snarare komma af en gemensam orsak,

ån af smitta. I början halta de deras

och blifva sedan oskickelige til resor.

Sjukdomen går merendels öfver af sig

sjelf på en, eller två veckor.

Någre Chinesislce Svin funnos hår

hos böndren.

En gul Cbryjotnela åt up och gjor

de

236 Resan ifran Cofferdandet 177a.

de roycken skada pa gr6nsakerne i Tra-

gardarne. ,

I borjan as December tnanad sortsatte

vl vlr resa hemat, sedan vi hSr veder-

qvickt vare oxar , och beset landet

langre ut. In det at derma fidan ifran

Cap , Snnu as Europeer hunnit blif-

va bebodt.

Under resan upat Lange kloof sag

jag pa en gard, med hvad beqvamlig-

het och f6rdel Landtmannen vet, til at

anvanda det ifran bergen nedrinnande

va,tn , til at vatna fine Vingardar och

fin Tragard. Vatnet ledes altid pa den

hogre fidan sasom en back ofver sada-

ne land, och derisran nedslSppas rSnni-

lar, eller Jikfom sma nedlopande diken,

emellan vinltockarne och sangarne. Nlr

ingen vatning behosves, igentappas de

med litet jord. Pa famma satt f6rdes

vatn til qvarnar , fiskdammar och an-

, dre stallen*

Den 6, Iterkommo vi til Matth.

Sondag och reste den 7 tilWolfwekraal;

den 8 ofver Keurbooms-rivier och vi-

dare til Diep-rivier , faint den 10 til Gan-

sekraal. Bakom de laga bergen harsta-

des var Camena&fie land.

Hand-

Resun isran Cofferslandet 1772.

Handlkaror, hvarmed kornet Ikares,

voro at den ena Ikarpa fidan, i fjeifva

kanten sagade.

Lycoperdon carcinomale vaxte har pa

myrllackarne och dels biuna pulver la

des brukas emot kraftan.

Den 10, reste vi til Ezelsjagt; den 11

til Dorn-rjvier, fen til Groote Dorn-

rivier, hallandes ols alt til h6ger och

lamnande til vanfcer Attaqvas kloof.

Den 13, fardades vi genom det torra

Carrofalt til Gert van NimWegen.

Faren ato har de spade bladen as

Mimosa nilotica.

Melol Cichorei gjorde mycken Ikada

pa apletraden och annat nti Tragarden,

hvars 16f den aldeles forltorde.

En Mesembryartbemum med hvit blo-

ma brukades har as Hottentotterne e-

mot torften, at tuggas, sedan den blif-,

vit r6tt och beredder.

Rarpuys eller en Coccus pa grenarne

fades vara farlig for faren och doda dem.

Den 14, emot aftonen kommo vi til

Gert Clutes gSrd vid Slange-rivier ,

iavilken lag fa langt jn uti en bergs-

klyf

438 Rtsan isratt Cafesslandet 177a*

klysta , at jag nappeligen tror , det na-

gon hir lkulle inbilla fig finha et be-

bodt stalle. Hela detta faltet var otro-

ligen tort och magert, och siren ut-

gjorde har Landtmannens ende hjordar.

Uti bergen fags pa kransarne en

myckenhet as Tigrar, som har voro

almannare , an jag set pa nagot an-

hat MUe.

blandad lera, och saltet sags 6fver alt

as hettan crystalliferadt pa backarne , Vid

kanterne as rivieret, lika som jag markt

det samma pa backarne vid Cap.

Vi hade nu et s6rflrligen langt, ma

gert och tort, samt om dagen brannan-

de silt , at genomfara , hvarSst i brist pa

vatn , vi agde ihtet stalle , at hvila pa.

Vi rastade derf6re en stor del as dagen

och eftermiddagen, sa snart det borjade

hagot litet svalna , begafvo vi oss pa re-

san , passerade adkilJige store och fkog-

bevaxte rivierer, som nu voro aldeles

ut-torkade och koramo omsider om mor-

gonen til en odelagd gard, vid sidan as

bergen til vanster.

Lefvande Gardesgard fags har plan-

terad as Aloe' succotriha.

Den

Refnn ifran Cafferslandet tffi. 439

Den 1$ ocb 16, fortsattes resan til

gardarne Welgevunden, Watervall ocH

Muysenkraal.

Den 17, til en Smidts gard, och dett

18 6fver Bergen genom Platte kloosi

Vidare den ao ocb n fdrbi atflcillige

gardar, til Compagniets P&st, Rietvaliey.

Medan vi hSr hvilade, beiokte vi

. ater Grootvaders bosch, hvarSst atskil-

ligt hugges til Compagniets egit behof

as stere sorter* tran. Jag hoppades nil

finna atflcillige i bloma, men tiden vat*

annu dertil icke nog avancerad.

Calodendrum stod likvil nu i bloma,

hvars honungs-sota fast jag sag genom

sugning hSmtas as vackra Fjarilar (Pa-

pilionet^) , utan at jag kunde racka na-

gon-dera. Igenom tilhjelp as min b6s-

fa, laddad med hagel, kunde jag dock

nedlkuta nagre fa grenar med blomor.

Den 14, togo vi var vSg 6fver Bre-

de-rivier och rivier Zander End , som

ar mycket djup, och Sger derf6re en

flrja til ofverfarande.

Vidare den 2.5 ocb 26, f6rbi Compag

niets post Tigerhoek , ISngs ester" rivier

Zon

24° Sefan ifraft Cafferslandet 1772,

Zonder End, til en annan Compagniets

post, Zoete iVlelks valley.

Landefc var redan nu mycket tort

as den brannande sommarhettan och den

starka torkande vinden.

Psoralea pinnatrt (^Pinnwortel^ var en

rot, som Landtmannen pa flere stallen

klagade ofver, sasom et det varsta ogras

i Tragardarne , eraedan den sitter gan-

Ika djupt ned och Itarkt uti jordeji, ocb

later svarligen utrota fig.

En bla Cbrysomela sratte och gjorde

fkada pa koniet.

Snedt dfVer Platte kloof lag Oly-

fants varma bad, vid sidan as berget,

som jag denne gangen ej hade tilfalle

at bese.

Sedan sommarhettan tilvaxt, hade

stugor sa ansenligen forokat fig, 'at de

pa de fleste gardar, voro hdgst besvar-

lige. For at minska dem i husen voro i

taket flere sma qvastar uphangde. Des-

se bestrukos flere ganger om dagen med

sot mjolk, och da flugorne hade til myc-

kenhet latt sig derpa, togs en lSng has.

och iattes under dem , i hvilken de ned-

ru

Resan ifrån Cafferslandet 1771; itf

ruskades. Sedan vreds håfveri hvar gång

om, at de ej kunde utkomma.

Secretaris fogelen , som föröder eri

myckenhet ormar, dem han upäter,

trampar dem med sine fötter, och slår

dem med spitsen af vingen y så at de

icke komma åt, at hugga honom. Sam

me fogel åter kött och åfven rötter.

Vilda Castanier (Brabejum stellatum),

åtas af vildsvinen sa begärligt , at fål

lan någon får ligga, til at våxa up, om

icke den faller emellan stenar.

Den 27 , ankommo vi til Svarte

Bergs varma Bad, eller det få kallade

Bad agter de Berg.

Badet hade sit ursprung utur éti

backe under berget på vänstra sidan om

det; och i synnerhet i tvånne språng.

Vatnet år lagom varmt, och såtter i

ymnighet en ljusgul ochra i rånnilarne,

der det framrinner. Backen består af

en jernmalm eller jernhaltig Lava, som

år tung , svart och glånsiuide , mycket

tåt och ger eld emot stålet. Sjelfva

vågen, år svart af den söndermalna mal

men, som ligger öfver den, som et sot.

Vatnet smakar jernhaltigt eller som blåck,

men ej svafvelaktigt. Af China pulver

1 Del. Q svart*

14» Resan ifran Cafferslandet 1772*

fvartnade det , afven som as vitriolum

Cyprinuru och hvitnade as Bly-focker,

Sjuke nytja vatnet bade til badning och

' at dricka det tillika, ehUru utan bade

brdning och god diet. Vatnet fores pa

en ranna ifran sit urfprung in uti et

' bradhus , deraft nagre trappor ga ned,

pa hvilka man kan sitta fa djnpt ned i

vatnet, fom man behagar. Compagniet

har Jatit bygga bar et stenhus, och

lamnat en gammal man , omfcrgen och

vlrden derom. De fa rum , fom har

Sro til Brunsg&sternes tjanst , delas as i

manga fma hyblen , formedelst fegel-

duk; nagre bo uti egne talt eller vag-

nar, och nagre logera i den nedanfore

liggande Bondgarden. Badet nytjas he-

]a aret, men fornamligast om sommaren,

ifran Augulti til Februarii manad. Ber-

get afvanfore kallas Svarte Berg.

Den 28, afrefte vi til Badenhorsts

gard, der man nu fom bast var fysfelfat

med hvetets trofkande. Lador for fa-

dens inbargning hvarken Annas hSr, ej

eller beh6fvas de i et land, der de denna

ars-tiden aro frie for regn, och kunna

faledes halla faden i lkyl under bar him-

mel. As den starka hettan blir halmen

fa ikor, at den brytes f6nder, och kan

fa

Refdn ifrin Cafferslandet 1774, 243

saledes ej handteras mer an morgon

och qval, sedan kylan infunnit fig. Til

tr&flmingen tillagas under bar himmel

en slat och jamn plats, som omgifves

med en rund och lag lermur. Uti den-

na utbredes saden 16s och en tropp ha-

star antingen 16se, eller ostare bundne

ester hvarandra, lnk6ras inom denna cir-

kelmur, f6r at med f6tterne under be-

stindigt omlopp uttrampa saden. Uti

medelpunsten star en karl, som haller

den framste hasten med en torn och

utan for star en anttan , som med en

ling pifka drisver hastarne i starkt traf.

Halmen trampas haras aldeles fonder til

hackelse och blir odugelig til taktack-

sting. Pa detta sattet kunna sex man

med nagre Mstar uttr6fka och reng6ra

pa en dag 30 tunnor hvete. Cbtar nytjaS

ej gama til trdslcning , emedan deraS

track bortikamer saden.

Harifran reste vl 6fvef Booter-ri-

Vier, der sj6stranden syntes, fdrbi kley-

ne Houthoek , 6fVer groote Houthoek

och Hottentots Hollands kloof. Detta

Berg Sr mycket h6gt, och har en vag

6fver fig ned at Capska sidan, som i an-

seende til fina branter synes ganlka f6r-

farlig. Emedlertid as denna och deft

Q a vag,

244 Resan ifrån Cafftrslandet Vjji.

våg, som går öfver Rode Sand nästart

de endaste, men altid de almånnaste,

som hela landets almoge, med sine sto

re och tunge lass måste passera. Nedan

för Berget ligga åtflcillige vackre går

dar , hvilke få vål , som Bergen och

stranden jag icke underlåt, at besöka.

Vi firade hår Nyårsdagen och tilli

ka med friart sagt hela neidens invåna

re begåfvo oss ned til stranden, för at

med ro och lek tilbringa den dagen.

Trompetgråset (Fucus luccinalis^ fants

hår upkastadt och brukades at blåsa uti,

lika som uti en trompet.1

Sluteligen gjorde vi en dags-resa öf-

ver det flacka vidlyftiga sandfält, som

ligger emellan Hottentots Holland och

Cap, och ankommo til Staden den 2.

Jamarii

Min

ATin sorfta omsorg, efter, aterkomsten

til Stnden fordrade, icke allenast,

at de under fyra mShaders resa gjorde

samlingar as djur, vaxter och fron, nu

skulle genomognas, och fk6tas utan ock-

fa tilredas fa, at de med de hemgaen-

de Skeppen , til Europa , kunde varda

olVerfande. Salunda, sedan fron voro

val torkade , orterne pa regal-papper

upJagde och fastlimade, foglar och in-

secter i lador inpackade och insatte,

samt lefvande tran och lokar i lador

planterade och inlagde , gjordes haras

en anfenlig f6rfandning til Amsterdains

och Leidens Botanifka Tragardar, for-

delad pa flere as de repatrierande Hol-

landflce Skeppen. Hvad ester denna af-

skepning var 6frigt , f6rdelade och in

packade jag for mine Gynnare och Van-

Q 3 ner

*4<S Cap 1773,

ner i Sverige , i synnerhet Herr Archia-

tern och Ridd, von LiNNé, Archiatern

och Ridd. Bæck , Professor Bergius och

Doctor Montin, samt ågde tilfåUe at

med Svenske Skeppen öfversånda det ,

igenom flere Herrar Officerare, som med

fin vånikap behagade hedra mig.

De följande månader använde jag

nu lika som förra året, at Botanicera

rundt omkring sjelfva Cap och at göra

någre kortare resor inåt landet, samt at

nogare examinera och i ordning satta

mine redan gjorde» samlingar och be-

skrifva, hvad af dem fans nytt och för

ut obekant

Herr Sonnerat, en Fransman, hvil-

ken såsom ganska snål ritare, hade med

Herr Commercon förrättat de vidlyfti

gaste Resor ikring jordklotet, och til

månge Indiske orter, hade nyligen an

kommit med et Franskt Skepp ifrån Isle

de France, hit til Staden. Hans be

kantskap hade jag tilfälle at snart göra,

uti Herr Politie Secreteraren Bergs

hus, och i synnerhet under et gemen

samt vistande på samme Herres Landt-

gård vid Constantia tracten, på hvilken

vi någre veckor vistades, for at i nei-

den botanicera, och at skjuta en myc

ken

Cap 1773.

kenhet vackra Caplka foglar til Euro-

pas Cabinetter. 1 .

Ibland de slere excurfioner, Com vi

tilsammans gjorde , foretogo vi oft i me-

dio as Januarii manad , at besoka Taflel-

berget och esterse, hvad dess topp den-

ne tiden kunde frambringa. Hvardera

as oss var f6rsed med lkjutgevar, pro-

viant, papper och dylikt mera, hvilket

blef burit as 2:ne slafvar, dem vi i Sta-

den til var tjanst fat leja. Klackan tre

om morgonen begafvo vi oft hemifran,

och gingo upfore bergets sot, innan fo-

len hant upga, och med sine varmande

strSlar gora oft resan f6r mycket m6-

dosam och trotsam. Litet ester kl. 8

hade vi hunnit up til deft spits, och ha

de der en angenam och lagom svalka.

Var m6da blef ock bel6nt igenom en"

myckenhet as rara vaxter, i synnerhet

as de sa kallade Orchidere , hvilke jag

sedan hvarken hSrstades pa andre ars- .

tider eller pa andre berg kunnat finna.

Ibland desse prunkade med sine store

rode blomor Orchis grandiflora eller Disa

uniflora (Bergii Plant. Cap.); fans blott

et enda stand as Serapias tabularis; ut-

markte fig Serapias melaleuca med svarta

och hvita blomor, de salsyntaste i natu-

Q 4 ren

*48 Cap 1773,

ren; och med moda samt lifsfara erholts

f6r forsta och sidsta gangen den blaa.

Disa longicornts , fa tack , som besynner-

lig til fin Ikapnad. Denna sidsta vixte

endast pa et enda stalle, pa en brant

klippa , sa h6gt up , at den pa annat

satt icke kunde atkommas, an sedan vi

upklifvit pa sidan as klippah, sa langt

m6jeligt var, jag. upklattrade pa Herr

Sonnerats axlar och sedermera med

en lang kapp res 16s deraf fern stand ,

de endaste, som da fiinnos uti bloma.

Herr Sonnerat, som forut ej haft tii-

falle , at famla fa mange vaxter vid ber-

gets sot , som jag , gjorde fig pa denne

ende dagen en samling as 300 {pecies;

men hade hSrvid det befynnerliga odet,

at, oaktadt han medtagit trenne par

Ikor til denna refan , komma barfotad

tilbaka. As den myckenhet hvassa ste-

par , som ligga nedrullade dels vid ber-

gets sot, dels i de klyfter, igenom hvil-

ka vagen upgar, n6tas Ikor icke alle-

nast under falorne, utan ocksa afvan

pa, sa at nitta och tunna Franflca Ikor

tjina icke til dylika bergs-resor, utan

maste vara gjorde as vaxadt lader med

tjocka botnar.

TafFelberget har fat sit namn deraf,

. at

Cap 1773. , 349

at det framtil emot Staden och ham-

nen synes jSmt aflkurit och liknar et

bord. Nar man kommit dit up , markes

det vara nagorlunda jamt framtil, men

gar sedan mer och mer i affatningar

bortat. I sine klyfter afvanpa har det

Here bickar, som nedrinna til Staden

och at sidorne, med godt, frilkt och kalt

vatn. Ingen tydelig kalla kunde jag blif-

va varse, ej eller fants der nagon filk-

rik insj6, ibm nagre foregifva; utan alt

vatnet samlades dels as regn, dels as

Ikyar, fbm stryka ofver bergen. utan

at nedanfore gifva nagot regn. Afvan

pa stodo arikillige vitrade stenar , lika

lorn upreste med konst, as underbgt

utseende.

TafFelbergets h6jd Sr 3350 sot, eller

ester de la Cailles utrSkning 3353 sot,

vid vlstra hornet , som ar lagast. Duy-

velsberg gransar derintil at 6ster, och Sr

30 sot lagare, ehuru det tyckes, som

det med sin spits voro nagot h6gre.

Med Duyvelsberg och Leuweberg ut-

g6r Taffelberg et berg, hSnger med

dem nedtil tilhopa och slciljes med an-

fenliga dalder derifran.

Til Tafielberget kan man upstiga och

jaedga derifran pa slere stallen, framtil,

Q 5 bak

ajo Cap 1773.

baktil och på fidorne , hvilke vågar jag

både detta och de följande åren besök

te, under de 15 gånger, som jag på tre

års tid och nåstan i alla månader upgick

til dess höjd.

Framtil år berget tilgångeligt endast

i den stora klofwen , som tydeligen sy

nes nåstan midt på berget. Upgången

hårstådes nytjas almånnast, oaktadt den

år brantast, och i synnerhet under spit-

sen, der den tillika blir mycket smal,

med nåstan lodräta väggar på fidorne.

Foten, nedan för hvilken sjelfva Sta

den ligger , år omtrent en tredjedel af

bergets höjd, som ifrån långflutande och

med buskar bevåxte kullar småningom

höjer sig til brantare och med stora ned

rullade stenar betåckta backar, til dess

klofwen åsberget vidtager, hvilken ned

til är bredare, vid pass 50 å 60 steg och

drager sig småningom ihop til 6 å 7 stegs

öpning, som aldraöfverst år nåstan igen-

tåpt af ganska stora stenar. Högt up i .

denna klofven fan jag en fin lös sand-

sten ligga, i större och mindre stycken,

hvilke långre nedrullade söndermaldes

til fm| gryn och sand.

Tasselberget, så val, som Duyvels-

berg, Leuwekop och andre berg, åg;i

*

lika-

Cap 1773. aji

lika som bergen i Europa, sine Qstrata)

Lager. 6fVersta varfven ga aldeles ho-

rizontelt, men de nederste sta snedt och

pa borst. 6fverst tyckes stenarten vara

en sandsten eller vulcanilk alka, mellan-

varfven trapp och de understa sloar flcif-

fer. 6fverst pa Taffelberget sinner man

bade enstaka stenar och utstaende fasta

bergshallar, som mycket aro utvitrade,

icke allenast dfver och pa sidorne, utan

ock pa nndra sidan, sa at der formeras

stora (caviteter) halor. Desse vitra icke

allenast as qvarstaende vatn utan tyde-

ligen as sjelfva luften , hvars fugtighet

intranger fig emellan dess fina 6pnin-

gar och upldser den.

De store stenar, som pa backarne

nedan for bergen ligga nedrullade och

se nog uraldrige ut, Iro en trapp, som

Sger pa fig st6rre och smarre gropar,

Jika som ISmnade as nagbt, som der ut-

vitrat, Desse fa val store, som sina

stenar, aga bade inutt och pa ytan ofta

qvarts stycken , hvilke tydeligen tyckas

gifva tilkanna,- at de der icke blifvit

formerade , utan inneslutne , emedan de

icke fitta fastvaxte med sjelfva stenar

ten, som ar lagom hard, utan Iger en

fiipad glat yta,

Sten-

*5* top '773-

Sten-arfeen i de nedersta floar, som

formera bergen, ar 16s , mdrk.och later

rifva fig. Stundom ar den blekare el-

ler afkfargad. Den tares fa val as luf-

ten, fora as vatn, at handsbreda lamel-

ler, likfom en tupkams crystal sta pa

kant Desse underste skifservarf, som i

bergen uptil tackas med jord och gras,

utg6ra stundom halften as bergets hojd,

Och desfe varf ga ifran foder til norr,

icke aldeles horizontelt, utan mot va-

fter nedfankte , och emot oster upsta-

ende med vitrade hvasfa lameller, hvil-

ket continuerar anda under vatn-ytan,

som tydeligen ses as klipporne i fjon,

fa val de, som sta ofver, som de der

g6mas under vatnet.

Emedan gamla Hofpitalet en Jang

tid varit ganska bofaligt, och afven obe-

qvamligt, hade Compagniet redan beslu-

tat, at et nytt och storre, pa en tjanli-

gare plats ikulle upbyggas, famt til den

Sndan ifran Holland hitfant bade fkicke-

lige arbetare och verktyg jamte afcslcil-

lige materialier. Platfen dertil blef ut-

fed vid 6stra sidan as Staden, emelian

TafTelberget och Citadellet, hvarast det

kom at ligga 6pet f6r folen och vindar-

ne. Grundftenen hartil hade blifvit lagd

as

Cap 1773. ift

af Gouverneuren von Plettenberg

förledit år , uti November månad , och

bygnaden fortsattes nu dageligen, fast

ån arbetet gick mycket långsamt, i an

seende til Upsyningsmånnens egennytta,

hvilke icke allenast vinna mera dervid,

ju långre det påstår, utan också til fine

private bygnader använda en del både

folk och materialier.

Tvånne starka vindar åro i synner

het rådande på detta Africas södra horn.

Den ena blåser häftigt och nästan dage

ligen om sommaren , hvilken årstid får

namn af Goda årstiden ( Ooede mousfon).

Den andra om vintren , som kallas Ela

ka årstiden (Qvade mousson'). Syd-Ost

vinden år hastig, med det vackraste up-

hålsvåder och Nordväst år stormande,

gemenligen i följe med regnskurar. Den

förra äger korta och starka samt tätt på

hvarandra följande fall-vindar, som ofta

ökas til den styrka, at icke allenast

stoft och sand drifves up, utan också

smärre stenar kastas i synen pä vandra

ren, så at han då hvarken kan se up,

eller avancera, utan nödgas antingen

stå stilla, eller kasta sig ned til jorden.

Af främmande får man då ofta fe åt-

ikiilige artige scener, både med hattar.

454 Cap 1773, '

hårpungar och peruker, som blåsa utaf

dem och föras af vinden utföre gator*

ne. Både fmårre och större båtar stås

åfven då stundom öfver ånda på redden

och förloras med folket, såsom det hän

de i år trenne gånger; få at når det

häftigt börjat blåsa, ingen vågar sig til

eller ifrån Skeppen.

Sud-Ostvinden upkommer merendels

emot middagen, efter en vacker, varm

och lugn morgon; emot klåckan ir, 11

eller 1 blir den häftigare och håller uti

til kl. 3 , 5 eller fednare , samt lämnar of

ta aftonstunden behagelig och angenäm.

Om morgonen kan det derföre vara

ganska varmt i lusten och turtfia kläder

tarfvas; men sedan vinden börjat, käns

luften kallare, och en öfver-råck blir

ofta nödvändig. Detta hastiga ombyte

gör, at man hår låtteligen förkyles och

at landets Inbyggare åro mycket plåga

de af rheumatifta torr-vårkar. Somma

ren blir väl igenom denna häftiga vin

den mindre angenäm; men hettan blir

ock derigenom mindre odrågelig.

Innan Sud-ost börjar , ser man gärna

molnen ståcka sig åsvan på bergen, och

- Taffelberget , täckt med en mängd af

ljuik moln, .ser i synnerhet ut, som det

' vo-

Cap 1773,

vore beklådt med peruk. Når vinden

tiltager , ses desse moln störtas fram och

ned för bergets front , utan at gifva nå

got regn. Vinden kan dock blåsa, men

så/Jan , utan at moln-skyar ligga på ber

get , och når alle molnen blifvit skin

grade framför berget, kan vinden lika

val sortfara, med klart och vackert Va

der. Sud-ost vinden följer meråndels

jorden efter, och år en låg vind. Nord

väst fes ock stundom drifva de högre

skyar contrairt emot dem , som Sud-

östan drifver, och foglar kunna flyga i

lugn emellan de skyar, som af bågge

desse vindar någon gång fortdrisvas.

Vintertiden råder Nord-våst och Sud-

våst, hvilke föra regn med sig och åro

vådelige för de Skepp, som ligga på

redden.

Desse vindar andras i April , da små

ningom och efterhand Sud-ost uphörer

och Nord-våst begynner. April och Maji

månader åro således stillestånds måna

der, likasom Augusti och September,

de vackraste i hela året, de dagar, då

det icke regnar.

Uti Januarii och de följande månader

ankomma hit på redden de måste Skep

pen

Cap xfti.

pen både ifrån Europa och Ostindien t

at här förfriska sig, på et stålle, der

luften år sund och den ymnigaste til-

gång gifves på vin och matvaror af al

la slag. Når något Skepp ankrat på red

den, får ingen ifrån Staden, på trenne de

förste dagars tid, vid 40 R:sd. vite, gä

om bord på det samma.

Cap kan med skål kallas en Gåstgif-

vare-gård för Ostindiefarare , som hår

efter flere månaders resa få förfriskning

och åga omtrent halfva vågen , antingen

de årna sig hem eller bort.

Resande, som hitkomma ifrån Europa,

få stundom Diarrhce af grönsaker och

de månge frukter , hår vanka , ehuru den

hår icke år så farlig, som på Batavia.

Främlingar, som såtta sig ned hår at

bo, få lika som i Holland, föda sig, med

hvad de vela och kunna, antingen med

handtverk eller med handel, eller som

oftast hånder, med bågge delar.

Det modet år almånt i landet, at man

sofver eftermiddagen en eller tvånne ti-

mar, medan det år som hetast på dagen.

Under måltiden lårnnas aldrig åt gå-

sterne fråmsta rumet vid bordet, utan

vår-

Cap 1773. 4*7

Varden med vardinnan satta fig framft

och forft, en pa hvardera'sidan om bor-

det och gasterne omkring. Varden gar

altid til motes en ankbmmande framman-

de, tager honom i hand, halsar god dag

och fragar, huru han mar. Kommer

man ridande eller akande, bjudes man

stiga as och ga in. Ar man obekant ,

fragas namnet. Hustrun stiger ej up, utan

blott nickar med hufvudet och halsar.

Fransmannerne voro, detme tiden,

toga vil aiuedde, dels derf6re, at de

merandels hitkommo utan penningar,

och nodgades taga pa credit och vaxlar,

dels derfore , at Africanfke Inbyggaren

fruktade , det de slculle intaga orten vid

pakommande krig, hvarf6re de trodde

fig sakre, i anseende til Engelsmannen,

med hvilken de agde f6rbund. En Franlk

Officerare, ehuru snygt klad och putsad,

ofta med stjerna pa br6stet, et tekn til

lortjanst och sin Konungs nad, var der-

fore ringa hedrad , da en Engellk Styr-

man , ined haret ikring 6ronen , mycket

estimerades , emedan han Sgde frislca

penningar, och Nation var i alliance med

Holland. De Franlke voro likval de,

fbm denne tiden mast riktade Borgarne

i Cap, emedan de altid maste, f6r sin

1 Dai.. R Cre

45? Cap 1773.

Credit Aul, betala mer, an andre ocU

behofde myckenhet as varor, icke alle-

nast til behof for fine Skepp , utan ock

f6r Guarnisonen pa Isle de France.

Det mynt, hvarmed handelen har a

orten drisves, kommer dels ifran Euro-

pa, dels ifran 6stra Indien. De mast

gangbare mynten ifran Europa , som har

attid nlmnes for Fidernesland {Pader-

land*) aro Ducatoner, Skillingar och Run-

stycken (_Duyten~). Ducatoner, nye och

gamle, galla harstades, lika som alt mynt,

rnera an i Europa , gemenligen til if

procent mer, och faledes 12 Skillingar

eller 7a Hollandslca styfver. Skillingar

aro fallan andre, an (SesteMs) de, som

i Holland gSHa 5^ styfver. TvAstyfrar

och enkla Hollandslca styfrar aro falfynta,

Ducater och Guld-mynt C Goude Reijers )

aro afven rare. Hollandslca Gyllen fes

nSstan aldrig. De Capslce gyllen aro i-

maginaire och raknas 16ntagaren til 16

styfver. En Riksdaler raknas til 8 Skil

lingar, och en Ducat til aderton. Span-

Ika Piastrar QSpanse Matten*) emottagas

garna, raknade til 9 Hollandslca Skillin

gar. Ifran itslcillige orter as 6stralndien

hitfdras Here sorter as Rupier, som ga

f6r halfva Riksdalrar och an-nammas

med

Cap 1773; aS9

med begarlighet i handel och vandeL

Inge mynt iro har a orten slagne eller

tillatas at har myntas*

Hvete Sr den fadesart, som alm&nt

odlas uti landet, och som rikeligen be-

lonar akermannens m6da. Deraf har

ock nagot blifvit f6rdt til Indien i lan-

gre tid, til br6d och ikorpor pa de f6r-

nSmares bord; men til Europa har va-

gen blifvit ansed f6r lang, och frakten'

for dryg, intil f6rledit ar, och detta in-

nevarande, da det blifvit til Holland 6f-

ver-transporteradt , och i vigten funnits

vara mycket drygare , an det Europe^

lka hveteL Sedan Hollands kornbod,

Pahlen , de forflutne aren blifvit hem-

s6kt med krig , och til en del 6delagt ,

famt mlfsvaxt nastan almant i Europa

intraffat, beslot Hollandfka Ostindifta

Corapagniet , at fanda hagre fmarre

Skepp til Cap, at deraf g6ra hamtning.

Huker de Zon fandes derfdre fdrledit

ar, och i ar ankommo tvSnne fregatter.

For en frakt hvete far Landtmannen

18 Riksdaler. En frakt bestar as 10 mutt,

eller vid pass 5 tunnor.

Rug fas fallan , om icke hagot litet

for ro sltul , eller as nagon bonde , foin

R % vil

160 Cap 1775.

vil nytja halmen til tak-tackning , 1 stas-

let for den vanlige Restio.

Oljebusken (Olen europœa") vaxte al-

man pa backarne utom Staden, afven

som pa andre stallen. Bladerne ard fma-

Iare, an i Europa, och frukten kommer

saflan til mognad. Den brukas har alt-

fa icke til oljeprissning , men ofta emot

Diarrhœ, at ftoppa. F6r 6frigt ar bu-

^ken fa lik den Europeifke, at den tyc-

kes icke kunna vara firlkildt flag.

Pa Landtgardarne utan f6r Staden

planterades ofta Europeiska tran, f6r

prydnad och at gifva skugga , sasom Ekr

Castanier , Tall , Myrten , Citron och

Pomerantser , som i sin blomnings tid

fpridde den angenamaste lakt.

Sommaren i Europa forekommer

mycket angenamare , f6r sina lofrika

fkogar och blomsterfulla angar, som es

ter en naken vinter sa oandefigen myc

ket fagna vara Ogon, In harstades, der

Sngar faknas och skogarne aro salsynte,

taggige och obehagelige. Pa angarne i

Europa tackes marken fa tStt med gras,

som en tapet, men harstades sta grSs-

stran langt ifran hvarandra, och lamna

einellan sig en nakot och fandig mark.

Erne-

Cap 1773. * , • atfi

Emedan ingen fkog gifves omkring

Staden eller ;i dess granlkap , utom dB

fa och sma, som sta h6gt up i bergs-

klyfterne, la ar veden harstades, hvH-

ken endast nytjas i koket, bade rar och

dyr. Det masta, ja naftan alt bransle

hamtas igenom slafvar utaf r6tter as

Proteæ , dera de upgrafva och utaf af-

hugne grenar as sma buflcar. As desse

hopsamlade qvistar och r6tter goVas

tvfnne knippor , hvilke fastbindas vid

blgge andar as en sting , pa hvilken

slafven ofver sine axlar bar dem hem.

Tvanne sadane knippor, som utg6r et

dagsverke, at famla, faJjas f6r tva Hol-

landfka eller omtrent 10 Svenlka slcillingar.

Tva fkilUngar ar en slaf Ikyldig, at

ranta sin Husbonde dageligen, som gor

ungefSrligen 8° R:sd. ora aret, hva'rige-

„ nom han inom fa ar gor sig betalt, men

astjanar anda intet, igenom en fa dryg

ranta, as sit slafveri, som fortfar med

dels ar, och 6kas med defs blod.

Tamarinder, for sin fyra (kul, bru-

kades stundom i stallet for Sttika, pa

det sattet, at Oxk6tt, Ikurit i tunna

Ikifvor bestr6ks med pulpa tamarindo-

rum, torkades nagot litet i solen, stek-

R 3 tes

Cap 1773.

tes sedan i panna och smakade ganika

niort och angenamt

Blomkal, som i Capfke TrSgardarne

och i synrierhet pa den utanf6re ham-

nen liggande 6n, Robben Eyland, f6r-

idlas til den godhet, at han i verlden

annorstades ej ager fin like, inlagges

ofta uti Sttika med Spanik peppar (Cap

sicums och nytjas sedan, sasom sallat

til k6tt-ratter.

Pa nagre stallen vid gardarne utan

fdre Cap, sagos stengjerdesgardar up-

lagde as jernmalms stycken (Fzer klip-

pen'), som funnos deromkring.

Arctopus echinatus (Zieke-Troofiy ,

en lag umbellat, utan stjelk jamt lig

gande med sjelfva jorden, vaxte almln

omkring Staden pa lerbackarne nedom

bergen. Med sina harda taggar, fa vSl

pa bladen, som na de mogne fron, var

denna en fvar plaga i synnerhet f6r flaf-

varne, som 16pa barfota och saras deraf.

IVIed et as de nu ankommande Skep-

pen ifran Holland , f6rdes afven hit Gou-

verneuren Rheede van Ouds-Horns

lik, hvilken under resan aflidit. Ami-

ral-Skeppet ankom med flaggen pa half

stang, som beteknade dess forlust, och

liket

„«

Lap 1773. 162

Iik«t sorties i land , med al den itlt,

som vanlig ar vid Gouvemeurers be-

grafhing. Uti klackome ringdes , och

ifran Skeppen pa redden lossades fkott

hvarje minut , som ej litet bidrog , at

gdra acten stolt och lorgelig. Fore li-

ket sordes tvanne lose hastar, den d6das

vapn och spiran; derefter foljde Trom-

petare, Trumslagare, Soldater och Bor-

gare til hist, som anfordes as Majoren.

Uti denne Herre, hvars ynnest jag ha

de forvarsvat mig i Amsterdam f6re ut-

resan , fOrlorade jag ganlka mycket , i

anseende til det magtiga bitrade vid mi

ne Refor inat landet, as honom, sasom

Gouverneur, mig var lofvat.

Under mit vistande i Staden, bes<5k-

te jag Here ganger Leuwekop, et berg

som ligger pa vastra fidan as Tasselber-

get, och hojer fig i en nastan otilgan-

gelig spits ; ifran denne spits gar det i

en lang asflutande bergsrygg, och slu-

tas i en bojd kulle, som far namn as

{Leuwejlart} Leijpn-stjert Nedom fin

spits ar Leuwekop pa et stalle fa brant,

ac et tog mast fastsattas vid klippan ,

medelst hvars tilhjelp man upklifver pa

en nastan lodratt sida. Afvan pa sjelfva

fpitsen , der altid en vakt ligger, f6r at

R 4 up-

464 * 'Cap

uptacka de hit anlindande Skeppen, fins

en liten koja med en spis til matredning;

trenne Canoner , hvaraf en lossas for

hvarje Skepp , som uptickes ; och en

flagg-stock fdr at hissa flaggen. Af.ikot-

tens antal underrattas Regeringen ge-

nast, om enkla Skepp eller nagon slot-

ta ankommer. En 16s r6d sand, som

vitrar och sailer ut, saint llmnar stora

halor, fants g6ra dess 6fra varf. Om

aftnavne gar flagg-man ned til fit hus^..

som ligger i klofven mellan Taffelberg

och Leuwekop. Nar Skeppen , som blif-

vit uptackte , komma narmare, hissas

flagg pa (^Leuxoerug^) Lejonryggen, och

nar de inldpa i hamnen , hissas flaggen

pa ditadellet, tils de saluterat. Skulle

nagot Skepp ga Cap i figte, och sedan

f6rbi , nedhissas flaggen pa Leuwekop ,

si snart det ater kommit utur figte.

Flaggen som hissas, ar olika for hvar

manad, och ar lika som en 16sen i salt;

ty flaggans farg ordineras as Directeu-

rerne i Europa , och g6res endast be-

kant f6r Regeringen i Batavia och Cap,

och i flutne bref f6r Capitenerne pa de

utgaende och hemgaende Skeppen. Har

as kunna Skeps- Capitenerne fe , om

vid hastigt pakommit krig, Cap rakat

falla i fiendteliga hander, och i fadant

Cap .1773.

Bill varnas, at inl6pa. Vid krigstider,

da en st6rre Skepsflotta uptackes kom-

ma antagande, kan hela Colonien inat

landet , i storsta hast upbodas , igenom

Canoner, slagg-hifoing och eldar , fom

pa vissa stallen aro forordnade och sa

fSrdelte, at ifran det ena staliet, til

det andra, kunna altid desse tekn ses

och h6ras.

Robben Eyland ar en 6, fom ligger

vid inloppet til hamnen, vid pass en mil

ifran Staden. De inl6pande Skeppen

segla altid f6rbi denna, som da hissar

Hollandslc flagg. Stundom, da eh stark

sud-ost hindrar dem insegla , lata de der

bredevid sit ankare falla. Fordom var

denna et hemvist f6r en myckenhet

Skalar, hvaraf den fat sit namn; nu me-

ra, sedan de derifran blifvit aldeles f6r-

jagade, ar den lamnad til hemvist f6r

Chameleonter , vaktlar och lifstidsfan-

gar, (Banditti) hvars fyfla har egente-

.ligen bestar uti, at vid stranderne hop-

famla dageligen en vifs myckenhet

snackslcal, hvaraf sedan kalk brannes til

Compagniets bygnader. SSdane lifstids-

fangar aro icke allenast fvarte flafvar,

fom f6rfyndat fig, utan ock Europeer,

fom begat nagot fvart brott.

R 5 Ehu-

266 Cap 1773.

Ehuru Lutheranerne i Staden voro

mycket ' talrike , agde de likval annu

icke nagon Lutherslc Kj'rka. De Re-

formerte Prasternes 6fverdrifna nit ha

de alt hittils format hindra en fa nyt-

tig inratning, som et farfkildt huses up-

byggande, den Guden de fjelfve trod-

de fig tjana, til ara och fine medborga-

re til nytto och beqvamlighet. Forden-

ikull voro Lutheranerne nu n6dfakade,

at til fin Gudstjansts hallande nytja en

vind , den de dertil kunnat inreda.

Gudstjlnst hade de likval ej tilfalle at

oftare halla , an da nagot Svenslct Skepp

hit ankom , hvars Prast forstod och kun-

de tala hogtylkan ; fadan Gudstjanst blef

tvanne ganger hallen as Kyrkoherden,

da varande Skeps-Predikanten Magi-

fter Wallenberg. Communion lkedde

vid fadane tilfallen, och det, som f611 i

hafven , blef Lararens beloning.

Skeppen afgingo denne tiden efter

hand til Europa, farre i f61je, hvilket

i fredstider med fakerhet kan Ike. Der-

emot , da freden icke ar faker eller krig

upkommer, f61jas flere at, uti tvlmie

eller trenne flottor.

Det bade hinder och tillates, at en

Ma-

■

Cap 1773. 167

Matros och en Soldat byta syslor, och

trada i hvars annars tjanft.

F6rrln et Skepp asseglar, utfkrifvas

rSkningar for alle Iefvande , hvilke at-

fiSlja Skeppet , eller kunna pa Soldy-

Contoiret uttagas as dem , som behaga ,

fa at hvar och en vet, hvad han ager

til godo as sin fold. Stadnar nugon qvar

pa nagon ort och forblifver emploijerad

i tjinst, kan den samme hvar tredje el

ler fjerde manad fa uttaga sin Ion , men

hvarje gyllen raknas endast for 15 a 16

ftyfver , fa at forlusten blir antenlig.

Vil man ater lata sta det inne hela aret,

fa utslcrifves i Align sti manad, da bocker-

ne afslutas , en rakning , hvilken man

da kan forfalja emot 18 a 19 ja stundom

20 styfver hvarje gyllen, da mindre el

ler intet fdrloras. En fadan rakning ar,

fom en vtxel, f6r hvilken man i Eu

ropa as Hollandlka Compagniet far full

valuta, och uphandlas garna as de hand-

lande och dem, fom beh6fva remittera

man pa utftSrde penningar vinner 25

procent, fa fdrlorar man ockfa 25 pro-

cent pa de penningar, fom in natura til

Holland aterf6ras.

til Europa. Annars, lika fom

Ef-

i6$ > Cap 1773. .

Ester Matroser och Soldater , som f

Hospitalet varit intagne , lynnerligen

denne tiden , da de miiste sjuke ditkom-

ma och de maste do , bortauctioneras de

aflidnas qvarlatenlkap. Penningarne der-

efter anvandas til begrafnings-omkost-

nader. Vanligast sys liken in uti en duk

och utforas med likvagn; men aga de

nagon qvarlatenlkap, som stiger pa au

ction, sedan det bista stundom blifvit

undangdmt, til nagon summa penningar,

bestas en lik-kista f6r 10 R:sd. Ager

den afledne nagot mer, tracteras med

vin vid begrafningen , och den nodige

f6rfigtigheten i akt tages altid, at in-

gen ting blir 6frigt for flagt och arf-

vingar. Gemenligen saljes pa en sadan

auction hela kistan , 6pnad , men ej al

tid val vifiterad, pa vinst och fdrlust.

Caplka Hummern (Cancer arEtos) som

har fangas, ar fa stor, som den (Gam*

marus) , hvilken fangas vid Svanslca ku-

sterne, men ager inge store klor och

Sr ofver alt sleroflig as utstaende och

stikkande taggar. Til smaken ar den

stark och mindre angenam.

Medusae Hufvud (Asterias caput me-

dusts) et as de underligaste och konsti-

gaste Djur i Naturen, upfilkades stun

dom

Cap 1773. i6§

dom utan före Cap uti Oceanen. Sil

lan finner man den död, upsköljd til

strånderne. Skal den til Europas Cabi-

netter fas vacker och, oskad, måfte

den fångas af fiskare, som fara långt ut

på hafvet, och det med mycken var

samhet , at ingen led afbrytes , eller

djuret for mycket inböjer och inveklar

fine ytterste och finaste grenar. Djuret

lefvande eller nyligen dödt, år rödak-

tigt eller starkt lif-fårgadt, och blir ef

ter torkningen gråaktigt. Torkningen

bör ske i skugga , under vackert vader

på et fritt ställe, der vädret spelar; ty

i solsken smälter djuret och i för stark

skugga kan det rutna. Detta makalösa

djur betalas til fiskare oftast med 6 , ja

anda til 10 R:sd. Specie. Til Europa

kan det sändas i en låda, fyld med kar

dad bomull.

Vid stranden nedan for Staden fun-

nos Stilvillige sorter af tvåskalige Snäc

kor , och i synnerhet flere store och

vackre Qspecies^) slag af Pateller.

Strand-Dubbeltje kallades en umbili

cus veneris eller lacket af en snäcka , som

åfvan på sig hade knylar, hvarmed det

betåcktes. *

Fle-

Cap 1773.

Flere större och mindre Sand-åfaf

finnas nedan för bergen och nåra intil

stranden , hvilke formeras af fjelfva flyg

sanden , och stundom tvånne gånger om

året flyttas och åndra fit låge, alt som

vindarne råda. Någré liafva redan bör

jat valla sig och blifva fäste, samt tåckte

med några fa växter*

Ibland desse år sandåsen nedan för

Lejonstjerten besynnerlig, hvilken tyc

kes tydeligen visa, huru bergen fordom

tilkommit, och deras floar blifvit dana

de. Denne fand-ås , som ligger utom

Batteriet , går ifrån föder emot norr

och håller samma strek , som bergen vid

Cap och i hela landet, med mer eller

mindre böjning emot öster och väster,

och sålunda i samma våderstrek , som

de hår rådande vindar. Den ökas årli

gen åt norr, ända ned til sjöstranden.

Vid västra ändan år den krökt, och

småningom afflutande, hvilket kommer

antingen af den bredevid i samma strek

gående sandåsen, som år fast och nytjäS

til Galg-backe, eller ock af Lejonstjer-

ten , som hindrar vindens fart. Sanden

i denne åsen år lös och yrar om som

maren ; om vintren år den något fasta

re af regn, men nästan ändå så lös, som

en

Op 1773.' 471

en foödrisva. Somlige stycken deras

kunna vara något hårdare. Varfven for

meras alt efter som (anden yrar och

desse ligga, lika som i bergen, snedt lu

tande emot horizonten. Somlige floar

åro lösare , somlige hårdare , alt som

flyglanden varit mera ren, eller blan

dad, innan den hårdnade til af regnet.

Desse vars gå antingen råte eller i vå

gor eller strimor af svart och hvit sand,

hvilket på långre håll liknar en agat.

Den svarta sanden upkastas af hafvet,

lika som den hvita. Den förra år i li

ten qvantitet och den fednare yrer mer

ikring , samt formerar kullar. Åsen lig

ger midt emot och råt utåt tvåra än

dan af Xafsolberget. Högden af sandå

sen år jåmn och måttelig; åt södra si

dan är den långslutande, åt den norra

brant, der sanden kastas långt öfver det

lugn, den sjelf der formerar. Sanden

yrer lika som yrsnö och på en dag kan

mer, ån en tums tjocklek yra på, hvil

ket meråndels Iker slåcktals. Stenar

och dylikt, som ligga i vågen, bJifva

på södra sidan bara, och på den norra

en landrand, i en spits utgående, lika

som då Inö lågger sig i norden med

blåsvåder. På lika såt tyckas ^strata")

varfven i bergen fordom blifvit af vind

och

iyi Cap 1773.

och vagor formerade och Igt en lika or-

sak, namligen de tvanne radande vindar

til fit uphof.

Ikring Capfke backarne stodo ClifFor-

tia ruscifolia och Borbania lanceolata ,

rhycket lika Enebulkar och lika som

Polygala heisteria med sine hvasse bla-

der stungo dem, som vandrade forbi, da

deremot Asparagus capenfis med sine

tilbaka b6jde taggar sonderslet kladerne

.och hindrade vandraren i fin gang f6r

hvilken orsak han as invanarene fat

Damn as vanta litet (wakt een beetje).

Testudo Geometrica kallades harsta-

des Syretitje. Denna landikilpadda, som

formodeligen ar den vackraste i sit slSg-

te, fans alman i sand-dunorne emelkn

bufkarne. As dem , som voro mycket

sma och salunda vackrare, nytjades lka-

len til snus-dosor. ,

Tulbaghia alliacea (zrilde knoflook},

som vaxte bade i sandsaltet, utom Cap

och pa slere stallen i landet, brukades

emot Hectik, antingen kokad i vatn el-

ler uti nagon soppa.

Pa slere Landtgardar ikring Cap,

hade jag tilfalle bese vin-tilredningen

och inhamta underrSttelser om de atskil

lig,e

lige sorter viner, som harstades i gan-

Jka stor myckenhet prasfas. VinprSs-

ningen , som fker i Martii rnanad, f6r-

rittas har i brist pa tjinlige verktyg

och goda anstalter nierlndels enklare

och enfaldigare, an i Europa. Drufvor-

ne asplackas as flafvarne, inblras och

laggas i et stort kar. Til utprasningen

nytjas et kar, hvars botn och sidor iro

tatt med hal genomburade: detta karet

sattes in uti et annat storre kar, pa et

kors , loin blifvit lagdt pa dess botn :

detta kar ar forfedt med en tapp, hvar-

igenom den utprassade drufvans fast kan

Utrinna i en underlatt balja. Da druf-

vorne blifvit lagde i det innersta ka

ret , anda up til bradden , stiga tre eller

fyra llafvar, sedan de f<5rut ganika val

i en bredevid Mid vatnbalja tvattat och

renat sine f6tter, up uti drufvorne, un

der det de fasthalla fig vid et i taket

fasthaftadt rep, och med trampande ut-

drifva druffaften , fa langt mojeligen Ike

kan. Den utrinnande fasten aftappas i-

medlertid, och 6fes uti stora h6ga kar,

at gasa. Satta fig nagre drufvor eller

dess stjelkar fare opningen, at fasten ej

val kan utrinna, stotas de undan med

en kapp, f6rfed pa indan med nagre

tvartfore fatte borster. Innan nagon

i Del. S pras

474 Cap 1773,

prasni'ng vidare Iker, llggas de tratn-

pade drufvbrnes lkal med fine stjelkar

pa en as rottingar flatad grof sil eller

en fahgbotn , derast Ikalen - rifvas med

Mnderne fa , at de ga igenom , men

qvistarne stadna qvar, hvilke nu ifran--

skiljas och bortkastas, emedan de tros

g6ra vinet belkt och straft. Skaien lag--

gas federmera uti gaskaret, hvilket mor-

gonen derester ar uti full gasning, un

der hvilken det tjocka sjunker ncd och

vinmusten klarnar, samt tappas pa tun-

nor faledes, at i sprundet fattes en flaV

tad korg, som filar vinet. Det tjocka,

som blir qvar i gasnings-karet, lagges

•derefter i et fyrkantigt kar eller en lar,

forsed med mange pa sidorne och bot-

nen barade hal, och upstaldt pa et tra-

kors inuti et annat storre kar , med en

tapp pa fidan. Ofvanf6re ar en Ikruf

as trS eller metal , som atfkrufvas , til

dess all fast biifvit utprasfad til sista

droppan. As dranken och druf-skalen ,

som ofver blifva ester denna prasning,

destilleras brSnvin. Ingen gast nytjas til

gasningep. Hvita och grona drufvor

gifva hvit vin, och r6da r6dt. Mufca-

del-drafvor , bade hvita och roda gifva

Constantia-vin , och de blodrdda druf-

vorne Pontak. Vinerne namngifvas, alt*

ef

Cap iffa . 175

efter som de mer eller mlndre likna de

Europeilke, ehuru de ej altid Sro ful-

komligen like.

Flere sorter as viner svaflas , i syri-

nerhet de hvite, pa det de icke matte

komma i nagon vidare glsning och der-

efter furna pa fatverken , hvarpa de af-

tappas. Denna fvaslingen tilgar salun-

da : rirafor as linne , doppade i svafvel

faftaS duble vid en jernkrok , hvilken

ofvantil ar fastad med en ygla vid en

tra-con. Svaflet antandes och kroken

hanges ned i ankaret, h'vars opning as

conen tiltappes, sedan den blifvit med

en linnelap oinlindad. Nar svaflet Xat-

brunnit, uttages conen och dpningen

tappes til , at svafvei-roken far tranga

fig in uti traverket. Pa sadane svasla-

de fat och ankare tappas sedan vinet

och hindras as svaflet, at komma i ar-"

bete eller gasning.

fluhdar Annas pa Landtgardarne of-

ta i myckenhet: de atfolja bolkapen i

vail med slasven , halla odjur ifran gar

den, belkydda stundom husbonden ifran

Slafvarnes 6fvervald och gora tjanst pa

jagt och resor.

Enhorningshorn (^Rhinoceros) Sgdes

S * och

tj€ Cap 1775/

och forvarades as nagre bade pa Iandefr

och i staden, fafom en raritet och sa-

som et godt medel, bade uti sjukdomar

och at uptacka forgift. Fint ikafvit och

ingifvit trodde de det bota convulfioner

och ryckningar hos bam. At bagare,

haras svarfvade, Ikulle uptacka gift i den

dryck , som flogs deruti och g6ra , at

en i'adan f6rgistad dryck skulle aldeles

gafa ut 6fver karilet, troddes almant.

De horn, som tagas as en nng kalf,

som Snnu ej parats , fades vara de bS-

ste och fakraste. As fadane fvarfvas

bagare, som infattas i guld eller silfver,

och bortfkankas at Potentater, Magna-

ter och vanner, eller faljas dyrt, stun-

dom til 50 R:sd. Hornet ar coniflct,

tjockt nedtil och trubbigt uptil , hos

gamle Elnhorningar ofta as en sots h6gd,

fittande framtil pa nosen. Tva eller tre

turn ifran detta horn fitter pa den Afri-

canlke tvahorningen et annat mindre

och kortare horn. Til fargen liknar det

mast ox-horn. Dl jag forsdkte desfe

hornen , bade ra och svarfvade til blgrat-,

bade unge och gamle, med flere sorter

svngare och starkare forgifter, fant jag

deraf ingen rdrelse eller gasning; utan

da solution as mercurius fublimatus cof-

rosivus, aqva phagædenica eller andre

Cap 1773. 277

llogos uti et sadant horn , upstego en-

daft nSgre vatn-bladror, som fdrorsaka-

des as den luft, som var innesluten i

hornets porer och nu fkilde fig derifran.

Ehuru fa lander lara kunna ikryta

med fa mycket vildt, som Caplka Co-

lonien, steal dock lika som i Europa, Jag-

ten vise tid pa aret vara f6rbuden. Sa-

lunda ifran Maji til Augusti manad, at-

minstone ikring Staden, far ingen jaga

eller slejuta nagot.

Hospitalet bes6kte jag mycket sallan,

emedan der ingen ting var, at profite-

ra. Jag mSrkte likval har, hvad jag

f6rr ej blifvit varse annorstldes, at de

fjukas uppassare voro f6rsedde med tog-

andar, hvarmed de stundom tuktade o-

styrige sjuke. Mirum sane morborum

remedium! Sa val i Hospitalet, som pa

Skeppen, agde Compagniet til stdrre

delen line FSltfkarer odugelige och o-

kunnige, och om nagon slrickelig der-

ibland fknts, var det oftast nagon utlSn-

ning. Nar Vomitiver eller dylike me-

del forordnades , ikrifvas de stundom up-

pa singbradet, och as andre medica-

menter ingafs en dosis merendels straxt,

hvilke Sgdes fardige i en lada, som

bars ester Chirurgus vid visiten. Hvad,

S 3 som

1

m &P *773r .

som mast bidrager til de sjukas aterstSL

Jande til halsan harstldes, ar den for-

' traffeliga forfrislcning as farlkt kott och

grdnsaker, som de har fS njuta. For-

sta Faltlkaren asgifver dagelig rapport

hos Gouverneuren om de sjukas antal

och tilstand,

Vid Zeeko-valley ager Compagniet

en gard, hvarast Stra QRestio tetforvm')

ikares och beredes til taktickning. Se

dan den blifvit med en lkara affkuren,

halles knippan vid blon>andan och alt

fmarre, som Sr 16st uti den, flanges lost

ifran. Derester utlaggas stran i rader,

at torkas och omfider ihopbindas i knipr

por. Harmed tackas taken almant ba»

de i Staden och pa landet , och stun-?

dom g6ras kojor deraf. Et sadant tjik

star i ao eller 30 Sr, och sltulle uthlrda

Snnu mycket langre , derast icke Sud*

6stan vinden Waste mycken orenlighet

emellan straen, hvaraf de fharare rutna.

Vid Muysenburg vaxte mycket as

Vaxbufkarne (Myrica quercifoha och for-

difolia^), utmed stranden. Dess bar aro

aldeles runde, knottrige, mjuke och as

en arts storlek. I fig sjelfve aro de al

deles svarte, men 6fvertackas med et

hvit-grat mj6L De samlades mogne i

Mai>

Cap 1773. 079

1

Martii månad, kokades i vatn tils alt

det hvita pulvret smålte af och slot åf-

van på vatnet, som et fett, hvilket af-

/kumadt och afkyldt hårdnade til, nästan

som et vax , af en grå-grön eller ask

grå sarg. Brukas til ljus af bönder-

ne, då de deras få någon myckenhet,

och af Hottentotterne , at åtas , som et

stycke ost.

Uti sandfälten utom Cap , och i syn

nerhet vid de större Landtgårdar, sågs

nu midt i sommaren Guldfinken (Loxia

orix") , ganska vacker med fin hög

röda fårg, och i oråknelig mvckenhet.

Just, når såden mognar, undfår han sin

sommarprydnad. Dess gråbruna fjädrar

om halsen och på ryggen blifva efter

hand aldeles sammetsröda, få at endast

vingar och stjerten blifva oförändrade.

Honan vinner ej denna prydnad, utan

förblifver hela året gråbrun.

Ost gjordes mycket fållan hos Lands

mannen och då det någon gång, måst

för ro skul skedde , voro de små , tunne

och af föga godhet, hvartil mjölken lå-

rer vara orsaken , som hår år nog ma

ger, emot den feta mjölken i Holland,

Kor, så vål, som den öfriga boska-

S 4 Pen>

Cap 1773.

pen , betas ute hela året öfver, hem-

drifvas om qvåflarne, och ligga under

bar himmel, uti fållor. Det grås, som

de då afbeta på vidlyftige sålt , och som

vintertiden af regnet blir ymnigast och

båst, men om sommaren af de torkan

de vindar och hettan såmst, år meren

dels stråst och groft. Håras mjölka de

litet, och mjölken kan ej blifva särdeles

fet. Af denna orsak försämras boika-

pen inom någre år , til en viss grad,

Den horn-boikap, som utgör Landtman-

nens hjordar hårstådes , år vål af Hol

ländsk race, men nu mera ganska myc

ket försämrad. En Holländsk Ko, som

hitföres, och betalas med 40 å 50 R:sd.

mjölkar mer, ån tre andre, men affö-

dan efter den blir fåmre, och i tredje

eller fjerde led lik de andre, som ofta

ej mjölka mer , ån et stop om dagen.

Smör , som kernas , oftast af söta

mjölken straxt, betalas i Staden fårikt

med 8. 12 å 16 styfver, och faltadt med

1 , 4 til 6 styfver marken. Priset varie

rar likväl mycket ester afsåtningen.

Ehuru landet år bebodt af Coloni-

ster , åro likväl Landtgårdarne ej af ena

handa natur. Det land , som ligger när

mast hamnen och Staden, lamt derom-

kriflg.

Cap 1773.

krlng, Sr asHottentotterne f6rsaldt emot

tobak , brSnvin och andre varor. De

6frige vidlyftige landsstrackor Sro fe-

dermera as Colonisteme afterhand intag-

ne. De gardar, som altsa ligga nlrmare

Cap , inda til Picketberg och nagot der-

utofVer, aro egendoms platser, eller sa-

dane gardar , dem Landtmannen sjelf

ager, f6r hvilke ingen afgift egenteli-

gen betalas, och som Sgaren kan salja

til has och grund. De ofrige gardar,

som ligga inat landet pa andra sidan om

bergen , kallas fdrlanings-platfer , dem

bonderne med Gouverneurens tillatelfe

uptagit, for hvilke til Compagniet arli-

gen betalas 24 R:sd., och hvilke, utom

Gouverneurens tilstand icke kunna fal-

jas eller 6fverlamnas til nagon annan

agare. Abygnaden dera kan val saljas,

men icke jordea.

Plankor och brader , afVen som bjal-

kar, som beh6fvas til bygnader, voro

ansenligen dyra, emedan fa finnas och

de komma langvaga in-ifran landet, och

det mista deraf made faledes ostast kom

ma ifran Europa eller Indien. De filjas

merandels efter aln-matt, och en sot as

en planka betakes med 2 Hollindika

Utiilingar , eller omtrent 10 Svenlka.

S 5 Far-

Cap 1773,

Flrdyngan anvandes ofta til vingar-

darnes gjodande , och hastdyngan for-

des til Tragurden. Fardyngan ligger

pfta i fallorne til en alns hqjd och der-

Vtofver,

Hvet-akrar , Vi'ngardar och TrSgar-

dar finnas i storsta myrkenhct pa de

Landtgardar, fom ligga narniare til Sta-

den och hamnen , och desfe aga foga

kreatur. Vingurdarne narmare Cap , fora

gifva basta och lackraste vinet efter me-

ra stora och mogna drufvor, ranta mSst

och uttranga stundom hvetet, hvars cul-

tur lamnas at de langre bort boende

b6nder. Hvete - akrarne lamnas stun

dom flere ar i trade , i anseende dertil , at

Landtmannen tger mycken jord , for at

hvila. Nar antingen ny grund til en

|ker uptages , eller aker , fom legat

manga ar i linda, hvilket arbete ar m6-

dofamt, up-pl6jes landet f6rst i Augusti,

och sedan i Maji manad efter fked ut-

fSning. Africanlka plogen ar f6rfed med

tvanne hjul , hvaraf det ena ar mindre.

Nar en son harstldes hunnit til 15

ars alder, maste han infkrifvas, lika fom

i mantal, och arligen infinna fig, at ex-

cercera. Vid detta tilfalle g6r han sin

trohets ed. Da en fader iger fcvannet

- Cap 17.73. 283

s6ner vid exerceringen , §r han sjelf fri,

Sadane exerceringar , bade til hast och

til sot, Ike arligen i Staden f6r Borger-

Jkapet , i Stellenbosch pch Sweljendam

for B6nderne uti Colonien. Forsummar

nagon desse exercerings-m$ten, blifver

bail dersore pliktfald..

Landtmannen forsaljer sine varor i

Cap , antingen til Compagniet eller til

Borgerlkapet derstldes, men Sger icke

ft-ihet, at fqrsalja pagot til framlingar.

Utpm den Regering, som residerar

i Staden, styres landet igenom tvanne

Jurisdictioner , j hvilken en kandrost

præsiderar.

Stellenbosch %r en by as nagre och

tretio hus med fin egen Kyrka, hvar*

est en Landrost residerar, under hvars

Jurisdiction den dejen as landet , som

aorr och nord-vast ut ar belagit lyder;

da det ofriga as Colonien einot oster

lyder under Landrosten i Swejlendam.

Stellenbosch ligger i en bergskJof emel-

lan h6ga berg , som §ro 6pne emot sud-

ySst eller emot Bayfals. Den ager tvan

ne gator med planterade Ekar och en

rivier, som 16per igenom.

Fran,

*84 Cap 1773.

Franska Hilken ligger icke langt ifran

Stellenbosch , under bergen och uti en

dess klof. Den ar markvardig, safom

et stalle ,« hvilket straxt ester Stadens

anlagning , forst blifvifc bebod as de Fran-

Ike slygtingarne, som ifran Holland ifran

ar i6%o til 1690 begafvo fig hit och b6r-

jade aldrafdrst anlagga vingardar har

i landet.

Drakenstein §r afven en Colonie uti

granlkapet, under famme bergsstrSckor.

Bergen har hafva enahanda utstrack-

ning , fran norr til f6der , fom vid Sta-

den och denna bergens situation gjor-

de, at de gardar, fom lago i dalder e-

mellan tvanne berg, fingo pa olika tid

dag och natt. De, fom bodde under

bergen pa vlstra sidan, fingo forr da-

ger, da folen, kommen til bergstoppar-

nes hojd, hviJke har ofta tlckas med

hagel och deraf fe hvite ut, i et 6gna-

blick uplyste hela vSstra sidan; och de

Ster, fom bodde under bergen vid 6stra

sidan, hade ISngre folen uppe om asto-

nen , famt sago andra sidan tackas med

mdrker och en upstigande ljusbla dim-

ba, medan de sjelfve annu igde det

vackraste sol-slcen.

Nar-

Cap 1773. ags

NSrmast Cap at norr och gent 6f-

ver Staden ligga Tigerbergen, som aro

uti en stricka med Olyfants kop och

Blauwe berg, hvilke alle igenom dal-

der ikiljas at.

Hvarken Borgaren eller Landtman-

nen ager har rattighet eller frihet, at

gifta lig, innan han dertil erhallit Gou-

verneurens samtycke. Sa snart nagon

erhallit Gouverneurens tilstand, fom van-

ligen begSres om Torsdagen, gifves Fria-

ren en fa kallad ordonnance , som i Bru-

dens narvaro as Brudgumen inlainnas

om L6rdagen til Justitiæ-Radet, hvilket

sedan det noga undersdkt, och funnit,

at de fdrlofvade personer icke aro for

nara beslSgtade, gifver fit bifall til Sk-

tenskapet, och at det pa Pradikstolen

trenne S6ndagar a rad ma igenom van-

lig lysning knng6ras.

NSr Landtmannen altfa Irligen g6r

fin refa up til Staden, for at falja sine

varor , k6pa sine behof , och at betala

fin flcatt, maste han altid tilika, v id sin

Landskyrka halla sit Brdllop eller lata

d6pa sine barn.

Skulle Gouvernearen neka nagon,

at gifta sig, fa kan han likvSl ej hindra

Con

48^ Cap tjfi!

Contrahenterne at lefVa tilfammanS' ,

Hvilke ofta i fadafit fall riddgas vanta

med vigselen , tijs en annan Gouver-

neur kan ankomma, hvars tilst&rid de

garna ih Nagon gang hinder, at bru-

den addresserar fig til Justitiæ-Radet,

fom torde finna fig f6ranlatit, at donia

det aktenflcapet lkal ga i fulbordan. Ar

brudgumen da engagerad i Compagniets

tjanst, kaft den olyckan handa honom ,

at han as GouverneUren blifver bort-

fand til nagot stalle i Ostindien. K6net

gifter fig garna tidigt har i landet och

fom colonien hittils anfenligen utbredt

fig, har folk6kningen varit mycket stark.

Landtmannen ager ofverslod pa at*

bara varor , men har ofta brist pa meu--

bier. Stolar och bord far man ofta fe

Landtmannen fjelf fdrfardiga , dem. han

ofverklader med kalflkin eller flatar

med remar. Golfven i hufen aro asjord,

jamnade, och packade. F6r at fa dem

harde och faste , flas antingen vatn med

kodynga upl6st eller oxblod ofver dem,

fom g6ra dem tillika nagot glatte.

Atslrillige frukter, utom Rusin, tor-

kades , for at derroed kunna tjana

de Sjdfarande;

Salt*

. Cnp 1773, 187

• Stilt k6ttf, ehuru mycket sallan, SteS

Oft! vintren, men foga salt k6tt fdrsil-

jes til Skeppens behof.

Da nagon gard faljes pa landet , af-

slutas kopet ester Gyllen , hvaraf tre

raknas emot en Riksdaler.

Landt-bonden, fa val, fom StadSboen

anfer detta fit moder-land for, at vara

ftiycket battre, an andre lander, emedan

det frambringar" i ymnoghet alt, hvad til

lisvets uppehalle nodigt tarfvas; oak-

tadt ban nogfamt marker, at faderland

fkal forfe honom med alt annat , j a an-

da til och med den plogbila, med hvil-

ken han plojer denna fin fruktbara so-

delse-ort.

As de slere resor inat landet , fom sa

Val det forfhltne, som detta aret as mig

gjordes, har jag blifvit ju langre, desto

mera ofvertygad derom , at hela Caplka

Udden ej annat ar , an et berg; ty

bergsryggarne , fa val de storfte, fom

de fmarste, hafva alle sin utstdickn'ing

isran sudost til nordvast, och halla sale-

des samma strek, som de har i landet

radande starke vindar. De ligga ocksS

med hvarandra pai'aflele , men hasVa oli-

ka afisland isran hvarandra, sa at som

lige

Op 1773;

lige klofvar emellan dem åro bredare,

ofta bebodde, somlige åter mycket sma

le. Vid nordväst har jag ej haft tilfålle,

at se andan as dem ; förmodeligen utlö

pa de der, ända til hafvet, utan at

lämna någon strandväg. Mot sudost än

da fig alle, utom Hottentots Hollands

berg, småningom afslutande, innan de

hinna ut til hass-stranden. Det är be

synnerligt, at när man reser ifrån Sta

den inåt landet , ifrån söder til norr

och man passerat öfver et berg, så år

landet på andra sidan högre: reser man

öfver de bergen , som vidare möta , få

år landet der ännu högre , och så vida

re , til tre eller fyra resor. Landet e-

mellan desse bergsryggar, år således ej

annat, ån en Bergsklof, som år så bred,

at den fåt namn af landskap, och biif-

vit p^d med åtlkillige gårdar. Upsti-

ger man på de bergen, som omgifva

sådane klofvar, får man der se i småt,

dylika bergsryggar och klofvar, men

mycket smalare och fållan bebodde.

Afståndet emellan bergsryggarne kan

vara hela milen och dcratöfver, de sma

lare en hals, eller en fjerdedels mil och

öfverst på bergen endast et stenkast.

Sådant land år dock ingalunda flått och

jämnt , som en äng , utan djupare i

mid-

Cap 1773 289

midteh, der de djupaste backar, utaf

en eller flere grenar f6renade, 16pa pa

rallel med sjelfva bergsryggarne, och

a 6rnse fldor blifver det fmaningom h6-

gre, ju narmare man nalkas bergen.

Narmast Cap, der Africa utg6r det

fodra h6rnet as fin triangel, Sro bergen

kortast. Ju langre in man kommer ,

och ju bredare landet blifver, desto lan-

gre blifva ocksa bergsryggarne. Ju lan-

gre in man refer 6fver bergen, och ju

hogre landet blifver , desto kallare sin

ner man altid climatet derstades: vin-

tertiden falier der slid eller oftast ha-

gel, til et qvarters djup eller mera,

fom kan blifva liggande nagre dagar o-

Irnilt, ja pa bergstopparne flere veckoi*.

I October manad fag jag haglet annU

ligga qvar pa de fn6hvite bergsfpitfar-

ne, da det underliggande landet stod i

sin basta fommarfagring. I den mon,

fom landet hojes och k61den blifver

strangare , fa komma ock alle vaxter

der fednare fram.- Jag markta haruti

en, och pa nagre stlllen hela tva ma

nagers Ikilnad. Bredevid Cap framkom-

ma derfore alle orter och blomor aldra-

fSrst , emedan landet der ar lagre och

luften mildare. Lika fa lr hela f6dra

j Del. T ku

Cap 1773.

kusten, derSst bergen smaningom afflu-

ta, altid varmare, och ar derfdre malt

as hela colonien , befolkad och bebod.

Denna be/krifning om Bergens ut-

strSckning, utseende och hojd, jamte lan-

dets beskaffenhet , hoppas jag sprida na-

got klarare ljus ofVer denna Africanfka

verlds-delens Gcographie, an man hittils

Sgt, afven som den uptacker orsakerne,

hvarfore et land, under sa godt och tem-

pereradt lustfixek, pa det ena ItSllet §r

6svermatton fruktbarande och bebodt ,

samt pa et annat aldeles nakot, uttor-

kadt och snart sagt aldeles 6de och o-

tilgangeligt.

Hollandfke Officerare , bade pa de

utkommande Skeppen , och i synnerhet

pa de hemgaende, fdrsalja har en myc-

kenhet as hvarjehanda varor: de f6rre

medsdra til salu merandels viner, 61,

r6kta fkinkor, oft, hrpipor, tobak och

stundom nagot kramvaror; de senare,

cattuner , chitser , bomulstyger , ris-

gryn, the med mera, och da de icke

medhinna at forfalja desse varor en-

ikildt til de handiande , halla de derpa

ofFenteliga auctioner. Likasa far man

se adkillige Borgare, som en gros in-

kopt nagre varor, ater f6rsalja dem pa

au

Cap 1773s- 101

auction. Sadane auctioner hallas Var-

och Vinter-manaderne osta, afven for

Compagniets rakning , och brukdr Re-

geringen garna den forfigtigheten , at ej

tillata nagre privatas auctioner, innah

Compagniet fat f6rfalja sine varor.

As frammande Skeps-Officerare drif*

ves handel mast as Engellke och Dan-

fke. De forre forfalja i fynnerhet en

myckenhet finare och gr6fre jarnsmi-

den , besynnerligen Matros-knifvaf , fa*

xar och dylikt. De fenare afyttra pa

utre&n Danikt 61 och tjara , pa hemre-

fan Bengalifka chftser. Svenslte Skeps-

Officerare handla merandels f6ga eller

inret; pa hemresan bortsaldes endast nsn

gra dosor The" , Nankfner och Chinesilka

sidentyger , foga til storre fumma , an

hvad i Herberget betaltes f6r nagre da-

gars vistande och fortaring. Begarliga

varor ifran Sverige aro annars grat val-

mar, biider, plankor,, bjalkar, koppar,

massing, fpadar, sill, i fynnerhet tjaray

kol och jarn, famt betalas harstades an*

fenligt. Compagniet far f6r 100 Skal-

pund jarn 8 Riksdaler, ehuru det ar"

kallbrakt och fimre , an det Svenika/

For alle sadane varor, som as private

faljas, betalas 5 procent til Fisealen*

T * Pen-*

ap* Cap 1773.

Penningar f6r de varor, som pa auction

inropas, betalas fdrst efter sex veckor.

As alle Nationer voro inge sa dri-

stige seglare , som Engelsmannerne. Ofta

loverade desse in pa redden, da starka

sud-osten blafte, och da de Hollandlke

Skeppen antingen fvartnade utan fore

i sj6n, eller kaftade ankar vid Robben

Eyland, tils de fingo en fogligare vind.

De forre segla merandels efter forstand

och f6rsarenhet, samt aga bittre seglan-

de Skepp , da de senare aga ovigare

Skepp , och n6dgas ratta fig ester Coin- "

pagniets ordres.

FrSmmande Skepp fades betala hir

f5r ankar-grund 500 gyllen ; men all

den proviant de behofva, maste de 16-

fa mycket dyrt, f6r de as Compagniet

hir inr5ttade arrenden (Pakt) pa kott

och viner. Framlingar betala tva Hol-

llndfka styfver for en mark kott, dl

Compagniet undfar det f6r tre runstyc-

ken (duyt) eller flere ganger battre kop.

Vid Barndop anfe Prasterne uti Cap-

Ika CoTonien foV en hufvudsak, at fa-

dren Ikal vara bekant och narvarande.

Ar barnet oakta och barnfadren ej gjf-

ver fig tilkanna, sa blir det od6pt. Ar

mo-

-Cap 1773. a93

modren svart eller Hottentot, och en

Christen, som ar barnfader, begarer dess

d6pelse, fa far det d6pas. Alle dop (ke

i Kyrkan; derfdre de Colonister, fom

bo langt in uti landet, maste, da de re-

fa til Cap, flapa barnungen med fig,

stundom halft eller helt ar gammal.,

TVagardarne fa val inom, fom utom

Staden , hade mycken olagenhet as tren-

ne sorter Rottor, som almant kallades

Mulvador. Det ena slaget, fom far namn

as hvit mulvad, (witte Moll, Marmota

*fricana~), ar stor, fom en liten katt,

aldeles hvit med kort rumpa. Det an-

dra, kalladt blafiga mulvaden (bless Moll,

Marmota capenfis}, Sr mindre, hvit och

brunflSckig. Den tredje ar mindre al-

man och ganlka vacker, gr6naktig med

ikinande har. Den sidsta as desfa Q Tal-

pa afiatica^) eller Guldgr6na mulvaden

(Blinde Mo/l~) kallad, g6r fine gangar i

Tragardarne under jordytan , och uphaf-

ver jorden , famt dermed f6rdarfvar ba

de ritningar och hackar, fom blifvit gjor-

de as Buxbom och Myrten. De fdrre

halla fig afven utom Cap i Sand-dunerne.

Da Borgarne i Staden planterade

tran utan fore sine hus, voro de gan-

Jka angelSgne om, at fa en d6d hund,

T 3 den

»94Cap 1773.

den de lade ned i gropen, och trodde

den flcola besordra tridets mycket fro-

, digare tilvixt.

Lagerbarstradet (Laurus nolilis) lags

pa flere stallen formers fa tit hick , at

man knappast kunde fe derigenom. Den

bojde fig ockfa for de starke vindar,

Utan at brytas.

De Hottentotter , fom forofvat vald

pa nagre langt in boende Colonister,

och f6r nagon tid sedan blifvit hitforde,

blefvo nu afstrafFade. Nagre as dem

blefvo endast rifade , nagre blefvo rifa-

de och bran-mirkte pa ryggen, och pa

nagre defsutom ( Tendo acbillis ) fenan

vid hilen afikuren. Sedan fliptes de pa

fri sot til fit hem igen, fig fjelfve och

androin til varnagel, Desfe hade icke

utan fvarighet blifvit fangade, emedan

de fa f6rlkanfat fig i bergshSlor och

bergsfkrefvor, at de lago fikre f6r Ikjut-.

gevirs kulor. Utom defs f6rfvarade de

fig med nedkastade stenar. Compagniet

hade utfint icke allenast bonder emot

dem , utan ockfa utur Citadellet en

Corporal med fern man, at bombardera

dem med Granater. Omfider blefvo de

igenom list fangade as Hottentots Ca-

pitenen Kes.

Nu

Cap 1773.29S

Nu inlupo åter berättelser ifrån Rog-

geveld , at Boschismans Hottentotteme

bestulo och mördade de derstådes bo

ende bönder.

Uti Martii månad , då jag tilbrägte

hela dagen öfverst på Taffelberget, fick

jag om aftonen fe en den besynnerliga

ste och vackraste syn ifrån denna an

senliga höjd. Taffelberget, lika som alla

andra berg i landet', år så beläget, at

det utsträcker sig ifrån Nord-väst emot

Sudost, och lämnar således ena långsi

dan öpen emot Nord-ost, och den an

dra emot Sud-våst. Solen, som upgår

i öster, skrider här icke, som i Europa

emot Söder, utan emot Norr, och sän

ker sig åndteligen ned i oceanen på vä

stra sidan af berget, Detta gör en ti

digare morgon, och folskin på Nord-

Östra samt en längre afton och senare

sol på den Sudvästra sidan. Pä Taffel-

bergets höjd visade sig altså omtrent

klåckan 5 om aftonen , liksom tvånne

särskilda verldar, hvaraf den västra än

nu ägde den vackraste afton sol, och

klar horizont, då den östra redan var

betåckt med mörker och en tjock öfver-

hångande dimba. Denna dimba, som af

det upvärmde fältet utdunstade och

T 4 stoc

Cap 1773.

stockade fig tilhopa i den hastigt affval-

nade luften, var lå tjock, at intet i af

hela landet kunde synas , utan liknade

'et jåmt moln , och bidrog ej litet, at gö

ra utfigten å ymse sidor af berget , för

et ögnablick sedan like, nu med hvar-

andre jåmnförde, på et så utmärkt

sått, olike.

Uti Maji tnfinad, emellan den 13 ocb 19

gjorde jag, i sållkap med Herr Gordon

och en ej långe sedan hitkommen En

gelsk Trågårdsniåstare, Masson, en re

lä til fot, rundt om de bergen, som

ligga emellan Cap och Bay-fatso. Når

man framtil i klofven upstigit til Taffel-

bergets högd, har man en klof^til hö

ger , som går ned åt sjösidan. At vän

ster tycktes en källa upvålla och for

mera en stnal bäck; men den var få be-

våxt med buskar, at deft uprinneMe ej

kunde fes under en stor bergsklippa.

Uti alle de platte, få större, som min

dre dålder af berget, fans vatn, mull och

måssa, hvaraf formerades liksom små

kärr. Emot fud-ost slutar det fmånin--

gom af i dålder, framför Hout-bay.

Genom klofven , kallad Babians-

klos, som ifrån Taffelberget delar den

bergsryggen, hvilken går ifrån Constant

tia,

Cap 1773. 497

tia, til yttersta udden i sSder, gjngo vi

til Houtbay, hvarSst en Landtgard var

anlagd: til h6ger sago vi der lilla Leu-

wekop, et spitfigt berg, som liknade

det flora Leuwekop vid Cap, och Ka-

funkelberg, som ar aflangt, samt vid fo-

ten betackes as fin hvit yrsand, anda

ifran stranden. Detta sednare berget for-

mei-ar en udde , hvars yttersta anda ,

upgaende i et conifkt och emot sjon 6f-

verhangande. berg , kallas hUngltppen

{banghp). Detta ar fa val ifran Taf-

felberget, som Leuwekop skildt med en

djup dal. TafFelberget hade en ansen-

lig stor back afvan pa , hvaraf en gren

utlastade sit vatn i Hout-bay, Sjon, vid

lagt vatn , formerade hSr i Hout-bayen

rivierer, hvars kanter voro brante as

den nedfalne fanden. Vid utloppet hSr--

ltades formerades en rivier pa tvSran ,

hvars kanter afven voro as den nedfal

ne fanden helt brante, Hela bayen var

full as kulriga fandstenar, lika som Vet-

terns strlnder. Til vanster fags Sten-

berg, vid hvars sot a andra sidan lilla

och flora Constantia ar belagit, och hvil-

ket gar ut emot sjon i en udde, kal-

lad Stenbergshuk, hvarSst Muysenburg,

en Compagniets egen Landtgard blif-

vit anlagd.

T s Ifran

398 CaP '773'

Ifran Hout-bay gingo vi Ssver ber-

gen til Nordhuk, derast trenne gardar

ligga, och ager en stor vatngjol' {Pal-

ley}. Sjelfva udden as berget, som vi

~ 'ervandrat , kallas Nordhuk och den

it emot staende udden SJangekop.

lorne voro har ;;lle formerade as yr-

sand, i hogre och JSgre backar, hvaraf

de nyare annu vore bare, de aldre be-

vaxte med buslcar, i synnerhet vaxbu-

sken (myrica cordifolio) som ofta pa dem

var lag och krypande. En saltpanna,

som lug emot sudost, hade tre eller sy-

ra alnars uphojde kanter: den var nu

fyld til en del med vatn, hvars yta

betacktes as en myckenhet Flamingos

{Pboer.icopterus ruber}. Sjelfva grunden

var sandig eller blandad med sand och

lera : vintertiden star den siere mana-

der fyld med vatn. Den far sit vatn

as rcgn och ej fran stora hafvet , ifran

hvilket den var et godt styeke beiagen;

dess vatn 6kas och minlkas derfore icke

as ebb och flod. Duynhout eller Svart-

hout kallades en buske med kfittfulla

blader, som var utan bloma, Foliis com-

fofitis: foliolis ctweiformtbus carnofis. Den

tyktes vara en umbellat, Har rakades

en mycket namnkunnig Bonde , vid

namn Jan Bruyns, en as de frmllaste

Skyt

Cap 1773. *99

Skyttar i landet och som hade gjort

med Heupner deh olyckeliga resan til

Rio de la Goa, igenom Cafferslandet,

da sju as sSHkapet blefvo as Cafferne

mordade och han med fem andre endast

kunde undkomma.

Slangebosch (Seripbium), som liar v5x-

te, kokad til decoct, fades drifva malkar.

Vidare fortsatte vi var resa 6fver

bergen til Wildschuts-Brand , hvarast

endast; fants en Hottentots boning, lig-

gande pa et vackert och grasrikt stSHe

pa berget; och sedan nagot tilbaka igen

6fver bergen til Bay faiso.

De ofruktbare bergen, som stracka

fig ut ifran Bay-falso, ytterst i sj6n, fa

namn as Norige ( Nor&eegen') utaf Co-

lonisterne och Sj6farande,

Bay-falfo eller Simons-bay kallas

hamnen pa denna fidan , hvarast Skep-

pen endast vintertiden ankomma , och

hvarast de Sro i fakerhet for nord-vSst

vindens stormar, som den tiden Sro 0

farlige for Skeppen, som ligga i Tassel-

bayen. Hamnen ar har ftorre an vid

Cap. Stranden Sr f6ga bred; pa flere

stasten f6r bergens utJkott slcull, aldeles

ingen. Hufen ligga pa fjelfva bergskul

300 Cap 1773.

larne, och 5ro til frammandes beqvam-

ligheter stundom otjlrackelige. En stor

rund klippa i hamnen kallades Arken,

en annan Romans-klippan och en lan-

gre ut,- at oster liggande 6, Malagass

Eyland. Utom et hus f6r Compagniets

rakning , som bebos as Residenten , Iro

har et Hospital , et Packhus , et Slag-

tarehus och nagre private gardar. Com

pagniets Tragard lag nagot langre bort.

Ifran Bay-falso marcherade vi 6fver

flacka och laga sandfalt, forbi Muysen-

burg och Compagniets filkelager til Cap

igen. Uti sandfSlten voro har oeh der

liksom sma inlj6ar, som aimu as som-

marhettan ej hunnit uttorkas. Desse

vatnrike silt agde annu har och der

Flamingos, som med fina hvita och blod-

r6da fjadrar prydde desse stallen och

fortarde de i vatnet varande krak och

mafkar. Vi lkuto as dem en, at ving-

benet krossades och foglen icke kunde

flyga; men vi hade anda storsta moda,

at kunna fa den, emedan han med sine

lange ben langt Ihallare vadade igenom

det half alns djupa vatnet, an vi hunno

f6rf61ja honom.

Den 1 Junii, eller Mandagen ester

Pingst, upkom et ganlka starkt NordvSst

va>

Cap 1773.

vader, med haftiga orcaner och regn,

hvaraf den paf6ljande natten, et as de

fyra , annu pa redden liggande Compag-

niets Skepp, Jonge Thomas, sedan det

f6rlorat efter hand sine ankare , dress

pa sandgrunden, emot stranden vid Zout-

rivier, och as fin tunga laddning brast

as midt pa i tvanne delar. Sj6gangen

var harvid obeskrifligen h6g dfver stran-

derne at denna sidan, och Zout-rivier

fa upfvullen, at man knappast kunde

komma 6fver den. Ifran medio Maji til

medium Augusti ar vSl aldeles forbu-

dit for Compagniets Skepp , at ligga hir

pa redden; likval hander staindom, at

Gouverneuren tillater sadant, f6r at

undvika den olagenhet, fom ar vid Skep-

pens proviantering och lastande i Bay-

fals. Utom den fbrlust, fom Oftindilka

Compagniet nu harvid led , bade pa

Skepp och varor, f6rgicks Sfven bekla-

geligen, vid detta tilfalle, en mycken-

het as befatningen, fom i brist pa for-

nustige anstalter , helt nlra intil fasta lan-

det, ymkeligen maste omkomma och

f6rgas. Endast 63 man blefvo raddade,

da 149 olyckeligen drunknade.

Skeppet hade vid fjelfva dagningen

ej vSl hunnit stranda, fSrr an de kraf

ti-

tigaste utvSgar vidtogos , at ' ridda det

as Compagniets varor, som ifran SkepS-

vraket kunde til lands upvrakas, utan

at jag kunde marka nagon enda utvag

yidtagas, at radda en enda sjal as Skeps-

folket utur fin vanda och olyckeliga be-

llgenhet. Utur Citadellet commendera-

, des derfore genast 30 Soldater nied en

ung Lieutenant til lta.Het , der Skeppet

itrandat, f6r at noga tilfe och hindra,

at intet as Compagniets egendcin skulle

bortsljalas, och cn galge upreihes tillika

med et placat, at alie, som nalkades dit

at, lkulle genast, utan dom och ranfak-

ning blifva hangde. Denna omstandig*

het gjorde , at de mcdlidande Borgare ,

som med fine hastar utredo, for at bi-

bringa de nodlidande nagon hjelp, nod-

gades vanda om tilbaka igen, utan at

kunna utratta nagot godt, men tillika

med mig, blifva asyna vitnen, til den

yra och os6rstlnd, som nagre as veder-

borande vid detta tilfalle visade, i det

de icke tankte pa, at racka de pa vra*

ket i dodsangest fittande och as hunger,

torst och kold asmattade, halfdode man-

nifkor, den minsta hjelpsamma hand.

En annan omstandighet bidrog , at

g6ra denna i fig sjels nog bedrdsveliga

see

Cap 1773.

seenen, 5nnu mera ymkansvard. Ibland

de fa , som med fimmande ifran vraket

lyckeligen kunde fralla fit lif, befans af-

ven Constapeln, en man, som jag kan-

de, och ester at flere ganger i Staden

traifade: han hade kiadt fig belt naken,

for at desto lattare kunna simma , och

var lycklig nog, at lefvande komma til

lands , hvilket ej hande alle , oaktadt

de kunde simma , emedan de antin-

gen fonderflogos emot klipporne el-

ler drogos as vagens haftighet ut til

fjos. Pa landet fant han redan fin klad-

kista for fig; men da han fkulle opna

den sarama , for at hamta sin ofver-

rack, blef han as Commenderande Lieu--

tenanten drifven derifrln: och da han

icke allenast vanligen anh61t , at der-

utur fa taga de nodige klader, til at

fkyJa och tacka sine nakne och frufne

le:nmar, utan ocksa kunde med nycke-

len til kistan, bunden pa Sjomans-vis

vid sit baite, och med sit pa locket ut-

fkurna namn, intyga, at det varkeligen

var bans kista, blef han as denne obarm-

hertige Krigshjelte med kapflag pa nak-

11a ryggen bortdrifven. Nar han sedan

i kold och blast, naken och hungrig ut-

hardat hela dagen, och om afconen sktil-

le med de dfrige raddade foras til sta

den,

3ö4 Cap 1773;

den, begårte han åter, ur fin kista fä

uttaga en råck at skyla fig med; men

denna fans då spolierad och tom. Vid in

gången til staden, dit han naken ankom,

fhötte han en borgare, som var barm

hertig nog, at låna honom sin ösverråck.

Denne, sa vålsom de öfrige olyckelige*

fick sedan stere dagar stryka Staden i-

kring , at tigga sin föda , kläder och al-

mosor, tils de omsider fingo underhåll

på Compagniets vagnar och blefvo åter-

tagne i dess tjänst.

En annan, et ådelt hjerta hedrande

gärning, förtjänar har få mycket mer

omtalas , som den visar , at i alle tider

och på alle orter, finnas både gode och

tänkande människor, och människo - bil

der uti fagert skin. Woltemad, en

gammal gubbe, född i Europa, och som

nu vårdade de rare djur, som hÖlloS

lefvande i Menageriet , osvanföre Trä

gården, hade en son uti Citadellet, som

var Corporal och ibland de förste blis-

vit utcommenderad til Parden Eyland ,

der vakt skulle til säkerhet för det stran

dade godset upstållas. Denne gamle man

nen lånte sig en häst och med en flaska

vin, samt en bulla bröd, utred om

morgonen , til denne sin son , at besör

ja

Cap 1773.

ja bonom en nddig frukost. Detta flced-

de sa tidigt, at annu ingen galge hun-

nit upresas eller det forfigtiga Placatet

utvisa vandringsmannen narmaste vagen

t3 Kvigheten. Sa lhart ban aflamnat

til fin son , sin medf6rda f6rfrilkning och

h6rde de n6dlidandes jammerlkri ifran

vraket, besldt denne graharige man, at

med sin hast, som kunde val simma, be-

gifva sig til vraket, f6r at radda nagon

as dem. Han itererade detina farliga

sj6refa til hist, annu sex ganger, och

f6rde hvarje gang tvanne lefvande med

sig til lands , och fralste faledes in alles 14

E'ersoner. Hasten var da fa afmattad, at

an ej ansag radeligt resa vidare der-

med ut; men da deras rop och boner

fran vraket 6kades, vagade han Snnu

en resa, som aflopp sa olyckligt, at han

sjels dervid tilsatte lifvet, emedan f6r

mange ifran Skepsvraket da sprungo til,

somlige fattande hasten i svansen, och

andre i betslet, hvaras hasten bade ut-

mattad, och nu for mycket belastad ,

hvilfde omkull och allesammans drunk-

nade. Denna fa Sdla , som hjeltemodiga

gaming as en utsefvad graharig gubbe,

vuar nogsamt, at flere mojeligen kun-

nat riddas, om nagon stark lina blifvit

histad med ena Sudan pa Skepsvraket,

1 Dei.. U och

306 Cup 1773.

och med den andra i land. Langs ester

denna linan hade sedan, antingen en

korg eller stor koppar-kettil kunnat med

rep halas til och itran Skeppet, med en

man uti, hvarje gang. Nar stormen af-

ftannat och vagen saktat fig , besanS

Skeppet ej langre liggande itran stran-

den, an at man kunde nastan hoppa i

land derifran.

De kraftige anstalter, som vidtogos,

at radda Compagniets gods och varor,

voro likvSl icke nog kraftige ocht til-

' rackelige , at hindra nagre visse Am-

betsman at harvid ansenligen rikta fig.

Ty d& hela hastiass med jarn ifran vra-

ket kunde saljas til Stadsens Smeder ,

kan man Utteligen forestalla fig, med

hvad rymligt samvete finare och dyr-

barare varor kunde analnmas. Soida-

terne vakade ock fa nitifkt derfore, at

ingen ting Ikulle komma til seofling, at

de sjelfve hvar afton, da de afldstes,

inmarcherade med musquet-piporne full-

stoppade med Skta galoner, som ehuru

nagot slcadade as hafsvatnet, likval tjln-

te til utsinaltning.

Ehuru , Sfven harde mannilkors hjer-

tan garna bloda vid sine likars mast o-

blida och olyckeliga 6den, och hedran-

de

Cap 1773. 307

de garningar i alle tider kunnat vacka

medborgares tackfamhet och valvilja;

kaii jag likval icke fluta denna bedrolli*

ga malning, med en angenam tekning

as nagot adelt medlidande , ifran Gou-

verneiirens sida, emot de olyckelige,

och i synnerhet den drunknade hjelten,

elier as nagon hederlig beloning emot

denne mannens son. Ty da denne fo-

nen, kort derester, anh61t om fin aflidne

faders bestalning , fa liten , at den i fig

fjelf hvarken kunde anses for nagon

beloning elier borde vara afundsvard ,

blef den honom afflagen och gifven at

en annan.

Kn kSnflo!6s (Ion vivant~) Gouver-

neur, rik pa penningar, men fattig pa

lijerta , tillat honom likval federmera det;

fom andre anfe, sbm et strafi", at fa re-

Ik til Batavia, hvarast han hoppadeS

finna blidare gynnare och storre fait

for fin lycka. Sakert hade han ockfa

derstudes vunnit sin onfkan, om han hun-

nit lefva langre; men i et det ofunda-

ste climat, dit han begifvit sig, at be-

foka sin ende der boende och handlan-

de Broder, tilsatte hah lifvet, innan ifran

Holland ankom til Cap och Indien ifran

Compagniets Directeurer, en befalning,

U a fom

3°8 Cap 1773.

som Sfvett sa mycket hedrar dem , som

den med blygd bordt ofverhopa veder-

bdrande pa Cap, at namligen Wolte-

mads S6ner, sltulle pa alt latt, f6r Fa-

drens fkuld , beldnas och forthjelpas.

Vid detta och dylika tilfallen har jag

funnit, huru h6gt et uplyii: vett och

Sdelt hjerta, ar at vardera emot lyckans

gafvor, emot rikedom och h6ghet, samt

huru oSndeligen desse senare f6rhqjas

as de f6rre, da de dermed forenas och

da fortjSna hvar naaus h6gaktning.

Jag fag afven nu orsaken , hvarf6re

Europeer, sa val Matroser, som Sol-

dater, i flere hanseenden, handterades

sSmre och med mindre medlidande och

6mhet, an fjelfve flafvarne. Om de

sednare ir agaren icke allenast mon, at

de lkola vara kladde och f6dde, utan

han drager ock f6rsorg derom, at de

under sjukdom , blifva vSl vardade och

hulpne. De f6rre fa ofta ga, som de

kunna , antingen med naken kropp, eller

kladde pa satt och vis, med s6ndrige

och stundom ej pasfande klader, och da

nigon d6r , heter det i almant ord-

sprak, at Compagniet far f6r 9 gyllen

en annan.

SkepS'

Cap 1773. 309

Skepsbrott as Nord-vastans starka

Orcaner, hafva flere ganger har pa red

den tildragit lig. 169a blefvo as storm

trenne Skepp, et Engellkt och tvanne

Hollandfke drefne pa land och forlorade.

For tretio ar sedan , i Maji manad , la

des as samraa orsak sju as Compag-

niets Skepp, olyckeligen strandat och

forlorats.

Den 31 Julii afrattades en Has, som

hade mordat fin husbonde. Sedan han

blifvit lagd pa et kors och fastbunden,

brandes forst atta farslrilde stallen as ar-

mar och ben, med tandige glodande

tanger; sedan rabrakades armar och ben,

och omsider ashogs hufvudet, som up-

sattes pa en oala. Vid exsecution Sr

altid Justitiæ-Radet, som ransakat och

d6mt, narvarande och gar i procession

til afratsplatsen , f6r at gifva acten an-

seende. Spitsgard formeras as Soldater.

Afratsplatsen ir emellan Staden och Ci-

tadellet, pa et nagot litet uphojt stSUe.

Den g Augufli uphangdes en flaf f<5r

nagon grof begangen mifsgarning.

Sedan missgarningsman blifvit af-

ftraffade pa afratsplatsen, inom Staden,

sdras de altid , eniot aftonen , utom den

U 3 fain

3i« Cap 1773. •

femma , til en utom Staden "varande

galgplats, hvarist de antingen uphan- %

gas, och det merandels i jarnharnefk,

deruti benranglet lange kan f<$rvaras ,

eller laggas pa stegel och hjul. Galg-

platser utom Staden aro tvanne , en vid

ingangen til hamnen, under Leijonstjer-

ten, uti hvilken Europeer hingas, och

den andra utom Citadellet vid Zoutri-

vier, uti bvilken Slafvar och Hottentots

ter blifva uphangde,

Zoutrivier ar en tammeligen {tor

* flod , som ifran Tasselberget emottager

fit vatn , och utlastar det i hamnen.

Vatnet ar har salt, as den iblandade

hafsboljan, och bade stiger och feller as

ebb och flod.

Eken (^Quercus robur') och Aprico-

ser QPrunus armeniaea} blomade uti Au^

gusti manad , den forra med nyls ufr*

slagne blader, den senare pa bar qvist,

Likasa blomade nu AJen ( Betula a/ausy,

Mandeltradet och Perficor,

Uti vinter-manaderne , da mycket

regn foil, sags vatnet pa nagre stallen

i bergsklofvarne haftigt ftr6ma, som en

back, utf6r de hdgsta, branta och nak^

na klipporna.

Fast

Cap 1773. 311

Fast an Colonien Sr ganflca vidt ut

bebod , och Hottentotterne roast utro-

. tade derstades, hinder likvil stundom,

. at ilafvar rymma och goma fig undan,

i synnerhet i bergen. Mycket illlan

hinder det, at en Soldat eller Matros

rymmer in at landet, emedan han litt

der igensinnes. Nar en slaf, fbm ar

Hedning rymmer och sedan igenfas,

far han as fin Husbonde eller Fiscalens

police betjanter stryk; men rymmer en

Christen utur Compagniets tjSnst, blif-

ver han uphangd. Penning capitalet som

ligger i den f6rre, fralfer honom ifran

doden, men uprattade lagar Ikona ej

den senare,

Til Soldaternes tjanst i Citadellet,

antagas Kockar, som laga mat och sSl-

ja portions-vis at Soldaterne. Hvar Sol

dat far 3 Skalpund brod as Compagniets

tvinne ganger i veckan.

Hvar Soldat betalar as sin I6n ma-

nadtligen tva styfver at Raportganga-

ren til stdflar, och maste utom delis g6-

ra bans vakt ^

Tidelagare fades har icke ftSllas til

f6rhor eller ransakning, titan drankas

fasom ovardige , at sitta i fangelie ,

U 4 at

3»i 1 ,Cap 1773.

at komma f6r Domaren eller fa PrSst

til slg. En slaf blef saledes nu aflisvad.

En Fiscal Sr independent til fit Sm-

bete och star ej under Gouverneuren

derutinnan , utan g6r redo directe for

Direction i Holland. NSr trStor upkom-

ma emellan Borgare eller andre, plikt-

faller han dem. Plikten Sr hSr icke

utstakad f6r hvart brott, utan den rat-

tas merSndels ester den brotfligas for-

m6genhet FisCalen, fom as fadane b6-

ter , gdr fig ansenlige inkomster , hand-

terar derf6re de orolige och brotflige,

likasom en LSkare handterar en blod-

full sjuk, as hvilken han altid aftap-

par raera blod, nSr han til en starka-

re aderlltning.

Constantia, tvSnne gardar, stora och

lilla Constantia kallade, fom ligga un

der Tasselbergets 6stra sida, aro namn-

kunnige fdr sit 6fvermatton lackra vin,

kindt under nainn as Constantia vin el

ler vin de Cap, hvilket fa dyrt i Eu-

ropa f6rsSljes. Detta vin Sr ganika s6tt,

ljusligt och behagligt, famt tjanar endast

til deserten , emedan det med sin sot-

ma , i ymnighet druckit graverar ma-

gen. As det r6da tilverkas vid pass 60,

och as det hvita omtrent 90 Liggare,

ehu

Cap 1773. 3T3

ehuru vin-flc6rden har sS val, som pa

andre stallen arligen ar olika. Desse

bagge gardar haiva lange varit de en-

daste , som i anseende til sit lSge , kun-

nat frambringa et fa delicat vin; men

nu mera hafva flere gardar, omkring

Constantia tracten, och pa nagre fa an

dre stallen, kunnat upbfinga sina viner

til famma godhet. Men som Compag-

niet forbehallit fig ensamt handelen med

Constantia vinet, och det saledes rak-

nas ibland contraband varor , samt ej

under det namnet as private far k6pas

eller infSras til Holland, hafva de pa-

funnit den utvagen , at gifva desfa vi

ner, som aldeles icke eftergifva i god

het Constantia vinet, namn as Mag-vin,

hvilket forsaljes merandels til framman-

de Nafioners Skeps-Officerare for battre

pris, an det vanliga Constantia vinet.

Det ir befynnerligt, at Gouverneu-

ren 6kar sine inkomster, igenom hvar-

je Liggare vin, som for Compagniets

rakning upkdpes. Hvarje Liggare be-

talar Compagniet vanligen med 40 R:sd.

Landtmannen eller faljaren qvitterar

ockfa 40; men undfar endast 27 R:sd.

sedan trenne , sasom tionde blifvit af-

dragne. Almant vin slljes til Borgare

U $ stun

3*4 Cap 1773.

stundom til 10 R:sd. Liggaren , som han-

de et as de aren , jag vistades pa Cap.

Da en Liggare utgor 150 kannor, blif-

ver pa vinet i /adant fall , mycket godt

kop. Andre AmbetsmSn gora fig lika-

sa ansenliga sportlar , as alt, som passe-

rar igenoin deras hinder, ofta tvungne

dertil, emedan de ej kunna lefva as sin

16n i et land , der de maste forn6den-

heter, aro mangdubbelt dyrare , an i

Europa. Salunda da Gouverneuren ta-

ger ioe R:sd. pa hvarje Uggare vin , Sga

flere- Ambetsman Passgangare, som icke

g6ra Compagniets tjanst, men njuta dess

gage. Somlige rikta fig med vagande,

andre med fkamde varor. Et strandadt

Skepp fyller fleras pasfar; f6r Skeppa.

rens och Styrmannens fnalhet njuter

Skepsfolket fallan sin del. Soldaten ma

ste cedera at Officeraren. De sjuke ma

ste svalta for fleres underhall, och de

d6de lamna en del as sin qvarlatensltap

at primum occupanti.

Et drifhus for Ananas lit Gouver-

flenren i ar inratta uti Compagniets Tri-

gard. Denna pa Batavia fa delicata

frukt upnadde hSr icke den mognad och

godhet i fmak, som i 6stra Indien; af-

ven som Pisang (Musa paradifiaca), hvil

Cap 1773.

ken i nagre TrSgardar har fants culti-

verad, slllan ville bloma, men aldrig

hant frambringa fulkomligt mogen och

lacker frukt.

Americanflca Aloe'n (Agave america-

ita*) som ifran Europens Botanilka Tra-

gardar blifvit hitford, stod nu vild va-

xande pa backanie, utom Staden, ne-

dan f6r bergen, och blomade bade ar-

ligen och harligen, utan at har tilvinna

fig fa stort tillopp as aMdare , som i

Amsterdam.

Hystrix (Ey%er-Varken) som vanligen

2ter roten as den praktiga Calla æthi-

opica, haller ocksa til godo bade kal

och andre gr6nsaker, samt g6r stundom

derpa ansenlig slcada uti Tragardarne.

Med de ankommande Syenfke Skep-

pen, som hitforde flere mine alikade van-

ner, hade jag icke allenast karkomne bref-

ver, utan ocksa de gladaste tidningar o:n

den forledit ar lyckeligen ikedde Rege-

ments forandringen uti mit kara Fader-

nesland, hvarigenom en Stor och Mili

Konung, utan blodsutgjutelse och pa

et si Sdelt , som Dess visa Regering

h6gst hedrande satt, formatt gora en

&nda pi en tvedragt, som i mange ar

■ 316 Cap 1773.

söndrat Dess undersåtare och söndersli

tit dem emellan , til Rikets flcada och

fördårf, enighetens band..

Under de flere refor, som jag före

tog mig til TafTelberget, sågos i dess

bergslkrefvor både Dasfi och Babianer.

De förre blef jag i synnerhet varse up

emot Bergets fpits , just vid sjelfva sol

gången, då deras vana altid var, at

framkomma, för at sola sig. Når man

ville skjuta dem, måste man varsamt nal

kas dem, och med en qvick bössa så

trakta til at träffa, at de blesvo liggan

de på ståilet. Var bössan ej qvick , dro-

go de sig undan vid fångkrutets afbrin-

nande, och sköts djuret icke dödt på

ståilet, -drog det sig få in uti fkrefvan,

at man icke kunde få det ut. Köttet

åtes och smakar någorlunda vål.

Babianerne voro i tåmeligen stor

myckenhet, och farlige för vandrings

mannen; ty de voro icke allenast oför-

fkrkkte på klipporne, dit hagel ur bös

san ofta ej kunde råcka dem, utan de

rullade och kastade åfven ned en hop

större och mindre stenar. Bössan var

dock oumgångelig vid sådane tilfållen,

emedan de dermed jagades åtminstone

få långt bort, at man ej särdeles hade

at

Cap 1773. 317

at frukta f6r deras stenar. Deras flygt

ar artig at pafe. Med ungen pa ryg-

gen gora de ofta upfore lodritta klip-

pan de otroligalfce sprang, och mycket

sallan lata de ikjuta fig. Blir ock nagon

Ikuten , ir han ganslca seglifvad.

Tame Babianer Sgas stundom i Sta-

den, fastbundne vid en. stang. Deras

vighet ar snart sagt otrolig, at klisva,

springa och vika undan. Oaktadt en sa-

dan Babian var fastbunden , var det

dock omojeligt, at pa nagre famnars

afstand med en kastad sten traffa ho-

nom. Antingen fattade han stenen , som

en ball, med handen, eller undvek han

den pa det aldravigaste och siiallaste sStt.

Utom det, at Babianerne ifran TaffeT-

berget bes6ka och plundra Europeernes

Tragardar, lefva de as atlkillige vaxters

kottaktige 16kar, dem de upgrafva, afslca-

la och ata. H6gar as sadane afi-ifne steal

sagos ofta lamnade ester dem, i synner-

het vid stenarne, der de haft sit tilhall.

Gladiolus plicatus tycktes vara den,

som almannast as dem nytjades vid Cap,

hvarfSre ocksa hela denna vaxten fatt

namn as Babianer. Rotterne kokas och

atas stundom as Colonisterne.

Uti

3'8 Cap 1773.

Uti sandfälten utom Cap finnes i

synnerhet mycket af den stora hvita

Africanlka Mulvadan, {Marmotti nfrica*

tia^. Den gråfver der stora hålor, med

en liten upkastad hög öfver, hvilke ård

rått besvärlige for vandraren , som deri

nedstiger och ofta löper fara, at falla.

Til storleken kommer den en katt nära,

ar ond och försvarar lig med bitande,

då den blifvit fången. Dess föda åro

flere sorter lökar, som i desse sandige

sålt finnas ymnigt, i synnerhet af Gla

dioli , Ixiæ , Antholyzæ och Irides*

Som jag icke funnit denna hos någon

Auctor afritad , har jag bifogat dess fi

gur. Pennant omtalar den samma, p.

472, under namn af African Rat.

Den, som år litet bevandrad i Bo

taniken, kånner, huru man ofta af blo-

mors öpnande och tilflutande, med sä

kerhet , kan lika som af et ur veta vis

sa timar på dagen , och sluta til uphåls-

våder och regn. Sådane våxter åro

icke sålfynte på Caplka backarna.

Motaa utidulata ger tydeligen tilkån-

na, hvad klåckan år, ty hon öpnar sig

aldrig förr, ån klåckan nio på dagen,

och innan solen går ned, klåckan fyra

om afton , drager hon fig tilhopa igen.

Dy-

Cap 1773.3»9

Dylik egenflcap ager Ixia cinnamomea

{Avond^bloem Canel-bloem^) , som 6pnar

fig hvar afton klackan fyra, oeh luktar

sedan hela natten ganfka angentmt. *

Tilstundande regn utvisa flere 16k-

Vaxters blomor, safom Ixiæ, Morææ,

Irides och GaJaxiæ , hvars spade blomor

icke 6pna fig om morgonen, da regn

siiart infaller, och da nagon regnflcur

efterraiddagen intraffar, sluta de fig til-

hopa, en stund forut.

Atslrillige as desse gifva asven en be-

hagelig lukt ifran fig, i synnerhet ora

qvallarne och natterne , nara 6fverens-

kommande med en svag neglike-lukt ,

sasom Gladiolus triftis och recurvus,

Ixia pilofa och falcata , faint cinnamo

mea och flere.

Aard-RooS kallade bade Stadsboen

och Landtmannen en lag och h6grdd

bioma as fiyobancbe sangvinea, en vaxt,

som ir knapt fingers lang, och utan

bade grenar och blader. Den vSxer

vinter-och vartiden uti de fandige lage

filten, bade utom Staden och annorsta-

des emot fjokanten , och upsticker en-

dast sin blodrdda blom-klasfe afvan jord.

Antbolyza ringent med sin gapande blo-

ma

Cap 1773.

ma och den mangfaldigt fig forindran-

de Gladiolus plicntus, som ymnigt pry-

da desse sand-salt, fitta ganlka djuptned

med fine k6ttaktige lokar i fanden, och

uphoja f6ga mer, an Hyobanche, fine

blomor 6fver jordytan.

Vintermanaderne blomade uti Com-

pagniets Tragard, tfenne vackra sorter

as Gardenia. Gardenia florida larer va-

ra hitf6rd ifran Indien; atminstone fant

jag den icke nagorstades under mine re

fer pa detta s6dra Africas h6rn, vildt

vSxande, utan altid planterad i Tragar-

darne, afven hos bonderne inuti landet.

Den frambragte Mr altid dubla blomor

och bar saledes harstades ingen frukt,

som Chinesen nytjar til at farga gult.

Gardenia Rotbmannia , som har mindre

ansenliga blomor, an den forra, och

hvaraf under torkning, bade bloma och

frukt altid svartna. Gardenia Tbunber-

gia, et as de praktigaste' trad, i anse-

ende til sine blomor, som gifves i verl-

den. Detta lilla trad hade blifvit ham-

tadt fdr nagre ar sedan in ifran landets

Ikogar , der det salsynt finnes , vaxer

ganlka langsamt, och Iger sa hardt trid,

at det derfore nytjas til klubbor. Sedan

detta trad bdrjat bloma, fortfar blom-

nin- •

Cap 1773. pi

fiingen flere manader , tinder det nya

blomor dageligen framkomma, sa snart

de forra efter hand utbloma, hanga flo-

kande, och omsider affalla. Bloman ar

naftnn qvarters lang , hvit och tjock som

det vaekraste samfk, samt luktar afven.

angenlmt , och forlorar ej fin hvita farg.

Om koiden vore string har i landet

och eldning r husen ounigangelig , skul-

le detta land vara mycket at beklaga,

i anseende til dess stora vedbrist. Til

matlagning i k6ket hamtas bade med

besvar och raycken kostnad den ved,

fom ar nodig, utaf smarre trad och bu-

flcar. Vid den undersokning, jag i' detta

amne anMlde, font jag fSljande vaxter

mist och almannast nytjade, namligen

ftammar och r6tter as Protea grandiflo-

ra , conocarpa , speciosa , hirta , melli-

fera och argentea , nagre species as

Ericæ och afven nagre sorter as Brunia.

Uti et land, som detta, der tilgan-

gen til Apotheket ar oftast omdjelig och

de ifran Europa sande medicamenter

Sfoen ganika dyre , hade en forsigtig

omtanka lart inbyggarne , at f6rsdka

Africas egna vaxter , och iblartd dem

npfinna nyttige lSkemedel emot atlkilli-

v Del. X ge

31* Cap 1773.

ge krampor. Bade sasom Botanicus ocfo .

Medicus var jag angelagen ora , at Iara

kanna desse, och fbrsummade aldrig na-

got tilfalle, at oka denna kunfkap, som

ofta blef nyttig bade for mig sjelf och

den valvillige sarat rjanstaktige Coloni-

sten. Ty da han endast i sin enfaldig-

het kunde gifva mig en ringa anled-

ning til nagon brukelig vaxt, kunde

jag sedan gifva honom narmare anled-

ning til dess ratta brukr uti forekom-

mande fjukdomar.

Gerania med rode k6ttaktige r6tter

vaxte flere uti sandfalten utan for Sta-

den; och som desse r6tter aro stoppan-

de, QadfiringeranJe') viste Landmannen,

at nytja dem emot Utsot (Diarrboe och

Dysenteries och R6dsot.

Bryoniæ africanse rot nytjades bade

sasom et krak-medel, och til at laxera.

F6r at drifva urin uti vatn-sot bru-

kades r6tterne QBitter-ivorttfy bade as

Asclepias undulata och crispa, samt fir-

ten as Eriocephalus,

Til famma aridamal anvandes osta

roten as Hæmanthus coccineus, 1 stal-

let f6r Scflla maritima. Den vaxer of

ta pa backarne, nedan f6r bergen och

far

Cap 1773,3*3

far derfSre namn as Berg-Scilla. Ro-

ten Sr stor* hvit, flemig , tradig och na-

got fkarp. I flrifvor fkuren lagges den i

Sttika och haras tilverkas en svagare

sort as Oxymel scilliticumj som brukas

titi Vatnsot, QHydrops och Afima} och

Andtappa*

Polygonum barbatum, som vaxte uti

diken och Sr lkarp, som dess slagtingar,

liytjas pa (Oedema) vatnsjuka och svuV

na sdtter.

Decoctet as Crotalarise persoliatæ

blader h6Its f6re, at drifva starkt urin,

och at derfore curera Vatnsot.

Piper capense nytjades pa flere stal

led , som et magstyrckande medel , i

ftallet f6r annan peppar och Fagara ca-

pensis (joilde Cardimovs) gjorde hos man

ge god verkan uti (Colica flatulenta) Vi-

dercolik samt Lamhet {Paralyjf).

Saften as Mesernbryanthemum edu-

fe brukades bade invartes och utvartes

til lSkedom. Inv§rtes emot Dysenterie

och Q/4pbtee~y Torlken hos barn,- utvar

tes , at stryka 6fver Bransar,

As Osmites camphorina, fom de har

ftehagade kalla Bellis, gjordes mycket va-

X * sen

3*4 Cap 1773. ■

sende. 6rten ager sine store meritev, f

anseende til sit campher-amne och star-

ka , stickande lukt och sraak , soin bag-

ge visa , at den ar ganfka resolverande.

Utvartes nytjas orten stundom uti pas-

far lagd pa Inflammationer och r6fVer

magen uti Colik. Men spiritus haras

destillerad, kailad spiritus Bellidis, bru-

kades och berorndes mycket, uti Hosta

och Heshet. Den fbVekom mig dock i

sadane soil for mycket hetfig, och nyt-

jades nagre ganger as mig med fdrdel

emot Slag och Lamhet. Den ratta sor-

ten, eller Osmites camphorina, som ar

aldrabast, fant jag endatl vaxa pa Taf-

felbergets spets, och som fa kunde er-

halla den samma, nytjade Ipmlige i dess

stalle Osmites asierilcoides, soin liar fvsc-

gare lukt och ar mindre krascig.

At stoppa uti Diarrhoe nytjades ej

fallan den strafva barken as Protea

grandiflbra.

Omkring Sraden vaxte afven atikil-

lige orter, dem Invanarne hade lart at

anvfmda fig til nytta vid akommande

krampor, lasbm :

Adonis capensis och Atragene vesi-

catoria {Brandblad^ i stallet for Span/k

flu

■Cap 1773.325

fluga : desfe vaxte pa bergssidorne och

backarne, satnt nytjades emot Hostvark

{/Jehus'), och Rhemnatifmer.

Adianthum æthiopicum (J'vouwehaar)

vaxte i fynnerhet pa Duyvelsbergets II-

dor, och nytjades fom The uti Holla och

andre broltijukor.

Protea mellifera (Jhdp-Voom och Tuy-

lcer-boom) ager i fine blomhufvuden en

.sot fast , som inspisserad brukas uti

brostfjukor.

Salicornta fmticosa (Zee-koras) vax-

±e vid sjelsva hafsflranden , och bruka-

<3es MrstSdes as Soldater och nagre fa

andre, oaktadt fin faltaktiga fmak, mjed

olja och attika tiilagad, fufom saliat.

Utom Compagniets Apothek , fom

var vid Hofpitalet , inrattades i ar et

Apothek i Stiiden , as en f'ri vorden Bor-

gare, fa at Landrinanyen nu kunde fa

battre tilfaile, at tilhandla fig de I5ke-

medel, fom ban behofde, an forr, da

ban jnSst skulle kopa dem ganska dyrt

utur Faltskarers hander.

As Oxalis cernua (mlde Syring) som

ySxfce storst och ymnigast as alle fine

X 3 fl% -

326 Cap 1773.

flagtingar, gjordes et godt och brukbart

Sal acetosellæ.

Hard-Loopers kallades f<Sr sit snalla

16pande, Carabus io-guttatus, som up-

peholt sig pa slere stallen , ofta utmed

Ijelfva vagarne. Denne ager samma e-

genikap , som var Svenlke Styckjunkare ,

Carabus crepitans , namligen , at da ban

jagas eller fangas , utblafer ban med hlf-

tighet bakifran en vatska, som synes li-

kasom en fin rok, sprider sig vidt ikring,

och da den kommer i 6gonen , svider

aldeles , som da branvin sprutas uti dem,

HIrigenom forblindar han sine forf61ja-

re, och far tilfalle, at komma undan,

medan fvedan varar en eller tva minuter,

Fiscal och Canarie-JByter hies en

hvit och svart fogel (^Lanius collaris^)

kallad , som var alman i Staden , och up-

peh61t sig i alle Tragardar. Som han

h6rde til Rof-foglarne , oaktadt ban var

mycket liten , fa s6kte han sin soda

ibland Insecterne, utaf Torndyflar och

Grashoppor , dem ban icke allenast med

mycken fardighet fangade, utan ocksa,

da han ej medhant, at $ta alt, uptrad'

de pa gjardesgardarne , til tilkommande

behof, sa at man Ikulle trodt, det man-

piiko-h&nder der upspetat dem. Cana

Cap 1773. 3»7

rie-foglar och Sparfvar fangade han §f«

ven, men fortarde as dem icke mer, %n

IjeJfva hjarnan.

En vacker gr6n Trast, Turdus ceilo*

vus, h61t fig i Stadens Tragardar, icke

filfynt, och f6m6jde oronen med sin

ljufliga sang.

Sedan vinter-regnet fuktadt de tor-

re Capfke backarne, begynte atfkilliga

vackra och ticka blomor as Lokvaxter

/ramkomma uti Augusts manad; i syn-

nerhet var Ixia bulbocodium almln och

varierade mycket til storlek och blo-

mornes farg; likafa Moræa collina och

spathacea , hvars nedhangande blader

slog fig om vandrarens fdtter, och ofta

falde honom omkull; Moræa undulata,

hvars bloma ser ut, som en stor Spin-

del, och med sin elaka lukt narrar Spy-

slugor til fig. De ttcke Irides, besyn-

nerligen papilionacea , Sgde dock fram-

for alle, mera prakt i sine blomor, Sn

som beskrifvas kan.

Kaffers-korn (Holcus Caffrorum) cul-

tiverades as nagre fa , f6r raritet i TrS-

gardarne, och upvaxte til en mans h6gd,

med stor blomklafe, fa at det Sr et

X 4 gan

3*8 " Cap 1773,1

ganlka gifVande SSdesflag , men fordrar

mycken varma,'

Mirabilis dichotoma (Viev uurs bloem)

Sgde nagre planterad i Traglrdarne, for

fina vackra blomor, och dess fynnerli-

ga egenskap, at tijfluta dem hvar afton

klackan fyra.

Iblarid de mangfaldige Filk-sorter,

som kommo pa borden i Cap, voro Chi-

mæra callorynchus (JDodskop eller Jojef^) ,

valsmakelig med fit hvita k6tt ; och Raja

miraletus {Rocls), Raja Torpedo (TrilU

Vifcb} fangades afven stundom i ham-

nen, men nytjades icke for bordet,

Pelicaner , med fin store hakpase ,

Kropgans kallade (Velecanus Onocvotalus),

som icke ar sa rar pa kusterne, hades

Ifven tarn och fodde fig as sifk och dy-

likt vid strSnderne,

As Restio dichotomus QBeefem-riet)

f6rfardigades qvastar, til at sopa golf-

ven med,

Koning van Candia , et fa befynner-

ligt namn , gafvo invanarne at Hæman-

thus coccineus och puniceus, en as de

stdrste och vackraste blomor, som pi

backarne omkririg Cap , emot vintren

X 3 fram*

Cap 1773. 329

framksmmo , och pralade med fine blod-

r6de blomklassar tatt intil sjelfva jorden,

nakne utan blader, hvilke nu, f6re blo-

mornes ankomst hade visnat och f6r-

svunnit. Ester bloman kommer frukten,

och sedan endast bJaderne , som aro tvan

ne, och ligga platt ned pa marken, li-

kasom pa Amaryllis ciliaris, hvars bla

der med sine svarte har i kanten, vax-

te har ofver alt, utan at den en enda

gang syntes komma i bloma.

Utom Chamæleonten , som skiftar far-

gor, voro tvanne stycken ddlor ganska

almanne , pa backarne ikring Staden ,

jiamligen Lacerta stellio och orbicularis,

fittande osveralt pa stenarne uti solbadet.

BSgge sago hiskeJige ut med sine tag-

gar och sprungo hastigt ned, da nagon

ankom , under stenarne , at goma fig.

Et artigt Spel-Instrument eller Org-

verk fags forfardigadt as fyrkantige kap-

par, utaf olika langd, lagde pa tvanne an-

dre kappar. Harpa speltes eller slogs med

tvanne trahamrar, lika som pa et hack-

brade. Olika toner upkommo da afkap-

parnes olika langd.

Hottentotterne antaga garna nagon

hufvudman f6r sig, den de kalla Capten.

X s Och

330 Cap 1773.

Och som Hottentotterne skola låtsa va

ra i förbund med Holländska Compag-

niet, så blir en sådan Capten , den de

sjelsve utvalt, stadfåstad af Gouverneu-

ren i Cap. En sådan Hottentots Cap

ten hade nu, tillika med någre andre

Hottentotter upkommit til Staden, at

befästas i fin nya värdighet och ester

gammalt bruk, undfå någre fkånker.

Til tekn af sin värdighet begåfvas han

med en käpp , föi-sedd med en stor mäs

singsknapp, och på den samma utstuc

kit Compagniets vapn. En sådan Cap

ten anförer troppen , då de tåga i fält

emot sine fiender eller på jagt, emot

Rofdjur, då ock han kastar första spju

tet. I andre mål år han föga mer an-

sed, ån andre, men drager gårna antin

gen et Kalstkin eller en Tigerhud, då

de andre klåda sig med fårlkin.

Uti vintertiden, då nord-väst stor

mar inåt Taffelbayen, indrifvas stun

dom Nordkapare i den samma. Nu ha

de en sådan död blifvit drifven til stran

den. Den var öfver tvånne famnar lång.

Af ryggen , som låg öfver vatnet, ut-

fkuros stora stycken, at af fpåcket ko-

* ka tran.

Li-

Cap 1773. 331

Likasa ankomma vintertiden, pa de

mange omkring Cap liggande <5ar, en

ftor myckenhet as Skalar, som har al-

mant fa namn as Sjohundar, eniedan

de under fit hoppande i vatnet ej fe di

ke ut en bund. De soda der och up-

fdda denne tidcn sine ungar, semt fan-

gas da i ymnighet, til trankokning f6r

Compagniets egen rakning. Det ar be-

fynnerligt, at Sj6hunden, som egente-

ligen ar et Sjodjur, as naturen ej kan

simma , fa snart den komuiit til verl-

den. Det ar med honom , som med

vissa foglar , som modren maste lara

flyga. Sj6hunden larer altsa as dess

moder , at simma. Sa snart ungen hun-

nit til en viss alder, fattar modren ho

nom om halsen och slapar honom i vat

net, der han plaikar sa lange, tils han

omsider borjar fjunka : da hjelper mo

dren honom ater up, och later honom

faledes atslcillige resor g6ra sine fbrfdk,

tils han andteligen kan simma och gi

ut til fj6s.

Vin-och Slaktare-Pakten , aro et ar-

rende , hvaraf Ostindilka Compagniet

drager en betydande vinst. Den fdrra

bort-auctionerades nu , fasom det arli-

gen plagar Ike, den fista dagen uti Au

gusti

33a Cap 1773.

gusti manad. Den, som b'uder hogfx

blir General-Arrendator as* V'n-pakten ,

och ager ensam rattighet, at iajja vin,

icke allenast at frSmlingar och Holland-

Ike $keps-Officerare , 11 tan ockfa uti

Krogar och Vardshus. Bcndeme, som

aga vingardar fa val i Staden salja lit

vin til Caplke Borgaren, at dricka til

husbehof, men hvarken han eller na-

gonBorgare far vid ganfka hogt vite

salja det minsta deraf til nagon annan.

Harigenom stegras vinet i dyrhet an-

senligen f6r frammande Nationer, och

i Vardshusen kostar en bouteille mang-

dubbelt General-Arrendatorn har sa-

ledes endast rattighet, at hulla vinfor-

falgning i minut, eller mot en vifs af-

gift uplata den til flere, som halla Vards

hus. Vin-arrendet gar arligen emellan

30 och 40 tufende gyllen.

Vid Slakiare pakten gar annorlunda

til. Den, som vid Auction gor lagfta

budet , blir haras Arrendator, n5mligen

den, som erbjuder fig, at lamna til Hol-

landfka Skeppens proviantering och an-

dre Compagniets behof, slaktadt farskt

kott , f6r lindrigaste priset marken.

Harigenom far Compagniet val ingen

inkoinst i penningar , men deremot alt

sit

Cap 1773.

fit behof as k6tfc, for myckefc batfcre kopr

an det annars mqjeligen kunde fas.

Igenom detta arrende blir ocksa k6ttet

for Borgaren , su val , som for frfimlin-

gar dyrare. Nlr Compagniet altsa far

hvarje mark sarskt k6tt for a ore (Hol

lands duyt) betalar Borgaren i Staden

4 ore eller mera, och fHmmande Na-

tioner 2 Hollandlka styfver. Da en slakfc-

oxe vanligen saljes for $ Hollandlka

Riksdaler , koffcar nan framlingar 10 R:sd.

eller mera. Detta arrende nplates pa 1,

3, ^ eller 7 ars tid , och til bete for

oxarnfe, uplatas nagra visfa platser vid

Groene klof, utan nagon flrlkild afgifc.

For denna omsbandighet skid, sa vaf

sbm for sprSket, det framlingar ej akid

forstS , nodgas hvarje Nation , hvars

Skepp har ankra , hafva nagon Com-

misfionair, som bes6rjer deras forno-

denheter, och afven i fin mon bidra-

ger, at gora varorne for dem amm

dyrare.

Hvete, da sadant as frammande Na-

tioner til uts6rsel astundas, lamnas en-

daft as Compagniet til falu. De Fran-

ske Skeppen hamtade sadant ofta detta

och det fSrflutna aret, til Isle de France.

I stal-

334 Cap 1773.

I Mllet for Smor tilhandlade fig, i

fynnerhet Matroserne , sett, som blifvit

utsmalt as de Africanske farens stora

rumpor. En sadan rumpa, as hela lis-

pundets vigt, bestar as idel sett, som

Sr Hottentottens yppersta delice. Det-

ta fettet inpackas, med nagot salt och

peppar blandadt, uts byttor, och nytjaS

under resor pa sjon , til smdrgas.

Strutsagg upfrandlades mast as Skeps-

Officerare. Merendels ar det slafvarnes-

handel, som ga i vail med bostcapen,

. och hitta pa de stSllen, der Strutsar var-

pa, uti sandsalten. Hela dufinet, och

ftundom hela tjoget sadane Sgg kunna

Annas pa et enda stulle, churn de of-

tast finnas farre, under den tiden varp-

ningen pastur. Slafvarne bruka altid den

forfigtigheten , at ej med handerne bort-

placka aggen , i hvilket fall foglarner

ibm marka det genom lukten , garna

flytta derifran; utan med en lung st5r

himfca dem utur boet, smamngom, alt

som de efterhand varpa. Desse Sggen:

betaltes ahmnt med en Hollandlk Ikil-

ling stycket , eller med omtrent fern

Svenlka Ikillingar. Til bakelser och til

aggrdra aro de tjanligast och mast bru-

kelige ; i synnerhet linaka de val, om

. der

Cap 177J. 33?

dertfl lagges mycket sin6r. Et enda

igg ar tilrackeligt f6r flere personer.

Da h6nstgg om bord fallan lange be-

varas och fordra mycken m6da, for at

dageligen blifva omvande , fa bevaras

Strutsaggen pa Skeppen med latthet,

f6r fin storlek och sit tjocka famt star-

ka ikal.

Camphertradet {Laurus camphora} ,

som ifran Ostindien blifvit hitfordt och

planteradt, stod tameligen frodigt och

vackert harstades vaxande, ehuru man

ej budit til , at i myckenhet f6roka det,

,eller at deraf hamta nagon Campher.

Likafa cultiverades uts Conipr>gniets

Tragard, pa en liten fang Gurkmejan

{Curcuma tongas , hvars rot har foga

brnkades, ehuru den fa mycket nytjas

i Europa til fargning, och i Ostindien

nastan til alia deras matrStter.

Under den tid , as fnart et och et

halft ar, fom jag vistats pa Cap , hade

jag icke obferverat , at nagon alman

marknad blifvit hallen. Sadane aro Mr

i landet icke brakelige. I det stSllet

hallas har fa mycket oftare auctioner

pa allehanda utlandslca handels varor,

i fynnerhet fadana, fom hitfdras ifran

de

33*Cap im

de åtskillige Confeorer, som smnaS uti

Ostindien. .

Borgarne i Staden ingå gärna accord

med någon af de i Hospitalet varande

Fältflcårer, om en visV årlig summa, för

betjäning och niedicamenter , fom i hu

set vid. åkommande sjukdomar kunna?

behöfvas. Detta år för dem få mycket

nödvändigare, fora de äga en mycken

het af flafvar , och stundom grasfera

elaka farsoter. Denna omständigheten

gÖr , at de främmande Medici och Chi-

rurgi, som hit ankomma, och vistas nå

gon kort tid,, icke gärna blifva påkalla

de, få framt de icke kunna göra un

derverk. Min Medicinska practik var'

således i Staden föga vidsträckt. Jag

sökte icke eller utvidga den samma ,

för at icke blifva hindrad i mine Bota-

niske göromåL Deremot hade jag me^

ra till alle , at i denna delen med mine

infigter tjäna Landsmannen , som var

mera både behöfvande och tacksam. Nä

stan akid och öfver alt märkte jag, afc

Medicamenteme gjorde både starkare

och säkrare verkan hos flafvarne, hvars:

kroppar, igenom förderfvad Diét icke-

blifvit få mycket bortskämde, och ut

om dess voro mindre vane vid Låkedo--

mars ostare bruk»

Fast

Cap 1773.337

1

Ehum inge flafvar undervisas i Christ-

na laran eller deras barn d6pas , drager

likval Hollandlka Compagniet den Chri-

steliga forsorg for de barn, fom fddas

i Logen as dess egna flafvinnor, at de

blifva d6pte och i Christna Religion na-

gorlunda underviste. Orsaken hartil tor-

de sornamligast vara den, at de oftast

aflas as Europeilk fader, ester hvilken

barnet ej fallan ager de sakraste marken.

Sadane barn, fom blifvit aflade as

Europeer, gifte med fvarte Damer, ha

de jag flere ganger tilfalle til at fe. Sy-

Ikonen voro dock ej altid like. As et

fadant hjonelag lag jag en son , fom var

fvart, med stora ogon och liknade sin

inor; en son, fom var hvitaktig, dock

med str6dda, fvarta slackar, liknande

mera fadren; och en dotter, fom var

half fvart

Da Negrerne fa far pa nagot stalle

as kroppen, och de faimne lakas, blif

va val arren (cicatrices^) derefter i f6r-

ftone hvite, men sedan fvartnar huden

ester hand.

En gammal Hottentot fag jag , fom

agde et mycket rosigt ben. Rosen (Ery

sipelas^) rojde fig med sin vanliga blar6-

1 Del. Y da

33| Cap 1773.

da farg, och pa den svartaktiga botn

sag den ganflea hilkelig ut. Det var an-

nars ganlka rart, at fe nagon kropsdel

hos detta folket Ikadad, annu rarare,

at fe nagon ibland dem lytt. Emedan

de lefva icke allenast Iparfammare, utan

ockfa vid bade ofaltade och okryddade

ratter, fa aro de i almanhet underkasta-

de ganika fa krimpor och fjukdomar.

Climatets omlkiften aro nastan den en-

daste orfaken til de Rheumatifmer och

Febrar, fom ibland dem nagon gang

kunna grasfera, och desfe fjukdomar

aro andock mycket falfyntare hos de

Hottentotter , fom lefva i fin frihet, an

hos dem ,. fom gifvit fig i tjanst hos Hol-

landlke Colonisterne.

SI vidt ut, fom jag forleden fom-

mar, bade emot Norden och dstan, ha

de tilfalle , at resa uti detta vidlyftiga

landet, traffades foga qvarlefvor as de

mer och mindre talrike Hottentots Na-

tioner, fom annu, i b6rjan as detta ar-

hundrade , bebodde desfe vidstrakte fait.

Alt fom Colonisterne efter hand, mer

och mer utbredt fig uti landet , hafva

val Hottentotterne n6dgats begifva fig

undan, och rymma plats f6r deras bo-

ningar och bolkap; men kopporne, en

ny

Cap 1773. 339

ny och hos dem okånd sjukdom, hafva

utan tvifvel, som en Digerdöd ödelagt

de aldramåste af dem. Hår och der fin

nas nu endast någre strödde byar (kraal)

eller samhållen utaf dem , som antingen

lefva för fig sjelfve, eller åro antagne i

tjänst på Compagniets påster och fåplat-

ser eller hos Colonisterne. Ofta, åtmin

stone närmare Cap, åro desfe föga tal

rike, men långre inåt landet finnas de

mycket folkrikare och förmögnare. De

få öfverlefvor af dem, som ånnu gifvas,

behålla stundom sine stam-namn ; men

oftare behållas desfe namn, som fordom

utmärkt hvar Nation får/kildt , vid sjelf-

va Landskapet och de större rivierer ,

som genomlupit landet , eller utgjort

gränsen deras. I den 111011, som landet

Var rikeligen försedt med vatn, så vo

ro ock desfe nationer förmögnare på

bolkaps-hjordar och folkrikare; men he

la nation utgjorde dock ej mer, ån sle-

re eller fårre tusende man, och hvart

deras Landskap en större eller mindre

Provins.

Ganjemans Hottentotter kallades de,

som bodde aldranårmast och Vid sjelfva

Capska udden; de utstråkte fig til Bay-

fels, til Hottentots Hollands bergen och

Y a • der

Cap 1773.

derisran til vanster, emot Stellenbosch.

Landet ar Mr vidstrakt nog , met) suit

as sandig ofruktbar mark. Desse voro

de , (bin aldrasdrst emot vissa varor as-

stodo til Holktndika Conipagniet, et

stycke as sit land , ocb as dem arq nu

mycket fa, lhart sagt inge, niera qvar.

Kokoqvas Nation bebodde det land ,

soni granfar intil Cap , pa Norra sidan ,

omkring Groene kloof. Under min re-

sa, soni fkedde forst at denna sidan,

traflfade jag atslcillige, annu as detta solk-

slag qvar, och sick afven isran Compag-

niets Past tvanne deraf , til min betja-

ning under resan. Deras land Sr lik-

som de forraS, lagt , janit ocb sandigt,

Sger mycken brist pa vatn , och har

fordom hvarken varit mycket folkrikt,

v] eller har det 6sver alt kunnat culti-

veras as Colonisterne. Det granfar anda

intil Oceanens strander, och Sger inuti

foga hoga bergskullar.

Sussaqvas Hottentotter , hvaraf at-

skillige annu voro qvar, besokte jag,

vidare sortsattande min refa emot norr,

och til Saldahnabayen. Emedan landet

var ofver alt lagt , sandigt och agde

brist pa s6t vatn, har nation altid varit

mycket liten , och idkat bolkapsikjotsel.

Cap 1773. 341

De Hottentotter , som långre emot

Norr finnas , af fordom talrike faniilier

Mrstammande, hade jag icke denna re

län tilfålle at belöka , utan fortsatte min

resa mera åt öster til bergen, och de

på andra fidan om dem liggande länder;

men af Invånarne på orten underrätta

de jag mig likväl noga, om de Natio

ner, som gränsade derintil , och som jag

hoppades få framdeles besöka. Härige

nom förnam jag , at utmed sjösidan ,

och omkring St. Helenæ bay, et lågt,

magert och sandigt land, flcal Oåiquas

Nation gränsa närmast intil Sussaqvas.

Deras grannar åter är et talrikare och

förmögnare folk, Cbirigriqvai , som be

bo et godt och gräsrikt land, som vat-

nas af den stora Elefants-rivieren , och

ager til fine naboer tvånne stora ' och

mycket bekanta nationer, nämligen Lil

la Naviaqvas , som ligger närmast sjö

stranden, och Stora Namaqvm , som lig

ger långre ifrån stranden.

* <Af de Nationer, som fordom bebodt

den östra sträckan eller Casserskusten .

besökte jag nästan alle, under fram-och

åter-resan, förleden sommar. När man

kommit öfver det så kallade Hottentots

Hollands Berg, inkommer man i et kuV-

Y 3 1'gt

34* Cap 1773.

ligt och bergigt land, som anda til var-

ma Badet varit bebodt och innehaft, as

den fa kallade Koopmans Nation, nir-

maft hvilken at sj6fidan gransat Sonqvas

Hottentotterne , dem jag i ater-resan

lamnade til vanster. Desse sednares land

ar tameligen magert och f6ga inkrik-

tadt as Europeerne.

Hessaqvas ligger nirmast intil Koop

mans Nation , as hvilke fa aro qvar ;

och ISngre emot 6ster , omkring den

stora och djupa rivier Zonder End , vid-

tager det land, som Dunqvas Hotten

totterne fordom bebodt.

Gauriqvas land utstracker fig nagot

mera emot Nordost; detta ar et ganika

godt och grasrikt land ; vatnas as den

anfenligen stora Gouds-rivier , och har

i forra tider varit mycket folkrikt.

Refer man Snnu ISngre inat , och at-

f61jer Oceanens strander , ankommer

man til Hauteniqvas Hottentotten , som

i fit kulliga och fkogrika land , f6r Eu

ropeerne ISngst blifvit fredad, och hit-

tils fa litet uttrangd , at as alle Hotten-

totter , dem jag bef6kte , jag ej fant na-

gre talrikare Sn desfe, forr an jag hant

ankomma til Kamtous-rivier.

Lin-

Cap xm. 343

Langre up emot Norr, och vid den

stora klosven, hvilken man genomreser

til Langeklof och det underliggande lan-

det , traffas Attaqvas Hottentottens Land-

strek , Tom Sr bergigt och grSsrikt.

Annu langre dster ut, da man f61-

jer fjdkusten at, traffas forst Kamtaurs

Nation , sedan Heykoms och andteligen

Cafferne. Alle desse aga kullige och 6f-

vermatton grasrike fi.lt, genomfkurne

as mange , ofta ansenlige och filkrike

floder. Och som desse hittils icke as

Colonisterne blifvit uttrangde, ehum na-

gre faplatser redan blifvit harstades up-

tagne, fa aro desse folkflag icke alle-

nast manstarke , utan ockfl rike och

f<5rm6gne pa bofkap.

Alle desle Hotter)totter, dem jag i

deras egen landsort bef6kte, komm»

deri 6fverens; at de merendels voro

ima til vaxten , magre och fpinflige ,

med utstaende kinder, (^Procesfus Zygo-

maticus~) platt nSfa, utstaende mun och

spitfig haka, svankryggige och storbuki-

ge. FSrgen pa huden var gulaktig , men

as sett och orenlighet mer eller mindre.

mdrk. Haret Sr underligt och liksom

ull krulligt, pa de maste sa kort, som

nopporne pa ruggklSden, och sallan as

Y 4 om

344 Cap 1773.

en turns eller fingerslangd , da det ser

ut, som en ihopsnod ull-tra. Sallan ser

man tekn til skagg hos nagon, hvil-

br6sten altid hangande och ansenligen

lange. Alle aro galne ester branvin och

tobak, samt Anna fit besynnerliga noje

uti stank och orenlighet. De smorja fig

med sett och pudra fig med stinckande

Bucku eller pulver as Diosinæ blader.

Et farskin , hSngt 6fver axlarne och et

annat ofver landerne , jamte en pung

hos manfolken och en fyrkantig skin-

lap hos qvinsolken, utg6r licla deras

kladebonad. For 6frigt draga de pa huf-

vudet en lkinm6sfa, och utsira fig med

ringar as jern eller koppar 0111 armarne,

med pariband om lifvet, och med rin

gar as hudar omkring benen. Hyttor-

ne , som de bebo , aro lage och sma , -

kulrige liksom en hostack. De fitta al

tid huka, aro vige och latte, men mer-

andels ganlke late. Deras meubler aro

fa och ringa. Skilpadfkal aro deras fka-

lar. Vatn bevara de i tarmar, mjolk i

korgar och backskin. Behosven aro val

icke store, men fattigdomen framlyser

Sndock 6sver alt.

Galenia africana kallades Kraalboscb,

och

Cap 1773. 345

och nyfcjades pa nagre Mllen til Gar-

desgard omkring sailor, da andre tjan-

ligare bulkar dertil felades.

Mandlar saldes har icke ester vig-

ten, utan hundrade och tusendetals. De

upk6ptes mycket as Officerare, som

gingo til Batavia , der de raed god avari

ce kunde ater foryttra dem.

Smultron {Fvagaria vtscf) hade blif-

vit hamtade ifran Holland, och utplan-

terades pa sangar, uti Tragardiinie om

kring Staden. Hvart tredje ar blesvo

de omplanterade. De saldes dyrt och

nied god avance, voro Imakelige, men

ej fa lackre, som i Europa.

Mulbarstran (Morus uigra") sants pa

flere Landtgardar utom Staden , och gaf-

vo mogne och valsmakelige frukter; des-

se sagos dock sallan inf6rde til lalu.

Uti b6rjan as September manad blef

ograset i sadesakrarne , utaf slafvarne ut-

plackadt och bortrensadt, sa val utiir

kornet , som vanligen ikares mcget i

November , som utur hvetet, som af-

lkares i December.

Den olyckeliga handelsen tiidrog fig,

at en Jagare , som pa en kort resa inat

Y 5 lan

346 Cap 1773.

landet åtföljt Commendanten för den

härvarande Guarnifonen, Majoren Ba

ron von Prkhm , igenom bösspipans

sprängning , förlorade den ena handen ,

och skickades in til Citadellet. Han ha

de fkutit efter en Korrhan, och förmo-

deligen laddat för starkt. Sådane olyc

kor äro icke fålsynte hårstådes, och me

ra almånne, i et land, der garna de bå-

fte och fåkraste gevären ej försäljas.

Flere människor hade på lika fått för

lorat den ena af fina händer, och af-

ledne Gouverneuren Tulbagh , som

ifrån Mousquetten tjånt sig up til hög

sta h»ders påst, hade på samma fått,

igenom et olyckligt Ikott, hvarvid ge

väret sprungit, förlorat sit ena öga.

Samma olycka hade snart träffat mig

denne vinter, under det jag var syssel

satt, at vid Stadens hamn skjuta någre

af de Pelicaner, som plåga om qvållar-

ne i troppar flyga förbi. Hela stocken

gick under skottets aflåsfande i fplintor

sönder , hvaraf flere skårfvor sårade bå

de ansigte och händer. Och at en dy

lik olycka ej vidare skulle hända mig,

hade den vidtberömde och namnkunni

ge Capten Ekeberg , förande et af de

Svenske Skepp, som i år ankrade på

redden, förärat mig en både nått och

tit

Cap 1773. 347

tilfor'itlig Svensk b6ssa, som sedan altid

under «lt mit vistande och resande i A-

frica och pa Java, var et bestandigt och

trygt (jvade raecum') fdrsvarsmedel.

Loxia astrild kalfades f6r sin r6da

nibb Rtodbeckje, och fants ganska ym-

nigt i Landtmannens Tragardar. Den

slog merendels i stora troppar, och flog

fa ned i graset, at man icke kunde se

den, ehuru man and! aldrig, f6r dess

myckenhet Ikul, kunde mista, at i et

Ikott lkjuta flere, fastan foglen ar en as

de minsta.

Turtur Dufvor (Columha risoria) fun-

nos almanne har i landet, i fynnerhet

pa sadane stallen , der lmatt bulkagie

fans. Sallan nytjades den as Landt-

mannen at atas. Det Sr besynnerligt ,

at denne fogel icke kan slytta sig ifran

et stille til et annat, utan at esterat

ftratta. Detta slcrattande late , asven som

dess korlande fang fdrrader altid defs

tilhall. K6ttet stekt fmakade nog tort.

Gr6na Bergfvalor {Merops apia/ler")

funnos afven vid nagre landtgardar, och

det ofta i den aldrastorsta mangd. Fog

len ar f6rtraffeligen vacker, med sin gu-

la och fjdgrona flrg. Om dagarne f6-

ka

348 Cap 1773.

ka de i fåltet fin soda af insecter,' men

om qvållarne • hemkomma de slåcktals

och med et qvittrande, som snart beta

ger en all hörsel. De samlas då mer

och mer efter hand uti Trågårdarne ,

och såtta sig åndteligen at hvila på Po-

merants-och andre tråds grenar, innan

det aldeles blisvit mörkt.

September månad hade redan ingåt,

och den tacka samt blomsterrika våren

tagit sin början samt påminte mig, at

åter rusta mig til en lång och långvarig

resa inåt landet. Men härvid mötte

mig nu flere hinder och bekymmer

samma omständigheter, ån jag någonsin

kunnat förmoda. De få medel jag med-

bragt ifrån Europa , hade jag långt för

detta hunnit förtåra, och på de 17 -må

naders tid , som jag tilbragt hårstådes ,

hade jag icke undfut någre subsidier

ifrån Holland. Jag ägde val i Amster

dam höge och mäktige Gynnare uti

Borgmåstarne Ryk Temmink och vax

der Poll, samt Råds-Herrarne van

DER DEUTZ OCh TEN HoVEN, på llVil-

kas persvassion och omkostnad jag åta- '

git mig denna långvåga resan; men o-

lyckan ville, at bägge de Gouverneu-

rer, Tulbahg ocIiRheede van Ouds-

HOORN,

Cap ifry 349

HooRfj, til hvilke jag var på det högsta

recbmmenderad , och af hvilke jag ha

de at vänta alt möjeligt understöd, skul-

1c vara med döden afgångne, den ene,

innan jag hänt ankomma til Cap , och

den andre, på sin utresa til Goda Hop

pets Udde. Som främling , på en obe

kant ort, var jag altfå lämnad åt mig

1'jelf och til mit öde, til dess mine ädle

Gynnare i Amsterdam kunde blifva'un-

derrättade om min staining, och söka

efter hand förbättra den. En olycka år

fållan ensam, och min borde åfven nu

vara dubbel. Ty då jag årnade uttaga

det gage , som jag utaf Holländska Com-

pagniet förtjänt, besans det, at Skep

pet, med hvilket jag utrest, hitkommit

utan Mönsterrulla. Denna borde först

ifrån Europa förväntas, innan någon kun

de undfå någon sold. Då Skeppet ifrån

Texel utfeglade , hade Besökarne i bråd

skan förglömt, at aflåmna mönsterrullan ,

och Capiten förgätit, at af-fordra den

samma. Denna omständighet vållade ,

at ingen af alle, som voro engagerade

på Skeppet, kunde på två eller tre års

tid undfå något gage eller fara hem.

Besökarne QKruyd-Leesers^ åro tvånne

Compagniets tjänare, af lägsta rang, som

inqvarteras på hvarje Skepp , under den

tid,

Cap 1773.

tid Skeppen ligga' för ankar i Texelj

desse hafva då upfigt på alt, som föreS

om bord, och omsorg om hela hushål-

ningen , få at de anskaffa och besörja alt,

hvad dageligen förtåres och behöfves,

ånda til dess Skeppen gå under segel,

och med god vind kunna utlöpa. Desse,

som för at åga räkning på Officerare

och manskap, hade mönsterrullan un

der den tiden om händer, voro egen-

nyttige själar, och mera måne om at

blifva tracterade och mutade, at bärga

och sälja smör och ostar , än at vakande

och nyktre i akt taga fin tilståndiga plikt.

Jag hade redan det förflutna året

försatt mig uti ansenlig skuld , och ingen

annan utväg fans , ån at vidare öka den

samma nu, i synnerhet, om jag skulle

kunna blifva i ståndsatt, at företaga en

kostsam resa inåt landet, och icke ligga

i Cap , en otiosus Spectator. Jag ad-

dreslerade mig derföre åter til Herr Po

litic Secreteraren Bergh, som icke al

lenast hittils behagat för mig öpna sit

penning förråd, utan ock vid detta til—

fålle fa ädelmodigt understödja mig, at

jag med nytta kunde anträda en ny resa

inåt Africas södra hörn.

Mit

Cap 1773. m 351

Mit Eqvipage var i det måsta lika ,

som förledit år, med den Ikilnad, at en

riy kårra, i stället för den gamla och

fonderbråkada , nu förfärdigades, och

försöddes med et tålt af segelduk. Jag

blef ock denne gången ensam ågare der

as, och undflap den inqvartering af Ser

geanten och Trågårdsmåstaren , som för

ledit år nog mycket inskränkte det lilla

utrymme , som en liten kårra utom dess

kunde medgifva. Utom papper, lådor,

ammunition och andre förnödenheter ,

medförde jag åfven i år åtlkillige medi-

camenter, til utdelande åt de behöfvan-

de, och inuti landet boende Colonister,

som vid et eller annat tilfålle vilade mig

lin välvilja och tjänst.

Til refefållkap ägde jag en Engellk

Trådårdsmåstare , vid namn Masson ,

som af Konungen i Engeland blifvit hit-

fånd, at för Trägården i Kew, utom Lon

don, famla alla möjeliga Africanfka väx

ter. Herr Masson hade förledit år hit

ankommit med samma Skepp, med hvil-

ket Capiten Cook , och Herrar Professo

rer Forster jämte Profess. Sparrman,

skulle göra den märkvärdiga resan ikring

Jordklotet och längst bort emot södra

Polen. Han hade ankommit til Cap, fe

35* Cap 1773.

dan jag antrSdt min resa inat Caffersku-

sten, och kort derefter fdretagit fig en

resa inat landet, i fal/kap med Herr Ol

denburg, hvilken atfoljde honom dels

sasom saUkap , dels sasom tolk. Herr

Massom var mycket val utrustad med

en stoik och stark , saint med buldans

talt forsed vagn, hvilken k6rdes as en

Europe , som var palitlig och faker.

Hvardera agde vi en rid hast, och f6r

vare akdon flere par as drag-oxar.

Trenne Europeer, och fyra Hotten-

totter utgjorde vi faledcs nu et falslcap,

som f6r flere manaders tid , fkulle til-

sammans draga landvarts in, atnoja oss

med .godt och ondt, och ofta skilja oss,

fa til iagande, i odcmarker, ifran fnart

fagt hela den ofriga delen as verl-

den och mannilkoslagtet.

RE-

X

Register dfuer Fdrsta Detetu

•i-Jv. Aard-varken, 159.

Academie, 22, 50, 54, 55, 67, 83-

Adianthum æthiopicum, 32-5.

Adonis capensts, 324.

Aesculus hippocaltanum, 3.

African Rat, 318.

Agave americana, 29-, 315,

Al, 310.

Albuca major, 168.

Aloe kada, 195.

Aloe perf'oliata , 19?.

Aloe succotrina, 238.

AloS tradet, 19s.

Amaryllis ciliaris, 329.

Amsterdam, 10, 15, 29, fjU

Ananas, 314.

Andtappa, 323.

Anis-rot, 171.

A.

1 Del. An-

354 • Register,

Anthdlyza ringens, 319.

Anthyllis, 200.

Anys-wortel, 171.

Ao-rivier, 207.

Aphtæ, 323.

Apis-rivief, 224. <

Aponogeton distachyon, 179.

Apothek, 69, 136, 325.

Apotheks-vaxter, 149.

Apricoser, 310*

Arctopus echinatus, 150 > 262.

Arduina bispinosa, 187, 188, su*

Arkell , 300.

Arnhem, 175.

Arrende, 331.

Arthritis,

Ascites hos far, 187.

Asclepias, ipi, 322.

Asp, 124.

Asparagus capehfis, 2721

Asiiigay, 205 , 230.

Asfagay-hout, 206.

Asterias caput medusæ^ 268.

Asthma, 323.

Atragene vesicatoria , 198 , 324.

Attaqvas-kloof, Hottentotter, 196, 199,343.

Auctioner, 63, 116, 268, 290.

Auge, 125, 207, 208.

Avondbloecu, 319.

Register,

B.

Babianer, 316 > 317.

Babians-kloof , 296.

Bad, 184, 241.

BadenhorSts gard, 142.

Bæck, ia6.

Ballistes, 108.

Bambo, 137.

BarbauT , 50.

Barndop, 161, 192, 337.

Batterier, t42k

Bay-falso, 299.

Beaumont, 87.

Beesem-riet, 137) 328.

Begrafhing, 114, 157, 162.

BelliS, 323, 324.

Benbrott, 190.

Bergh, 3?o.

Berg, 67, 77, 78, 141-I44, 167, 175-177,

183. *86> >9i. 194. i96» l99> 215,

223, 227, 239, 243 > 247-252, 263,

264, 270, 284. 285, 488, 289.

295-297, 299, 300.

Berg -beck, 190.

Berg -crystal, 193.

Bergius , 125, 246.

Berg-rivier, 171.

Berg-rottor, 190.

Berg-Scilla, 323.

Z 2 Berg

$66 Register.

Bergsvalor, 347.

Besantje, 116.

Bes6kare, 349.

Betula alnus, 310.

■ Bibliothek, 17, 22, 25, 26, 46.

Bjelkar, 281.

Bisetre, 58.

Bitterwortel, 322.

Bitumen , 190.

Blaar-ziekte, 173,

Blauwe Jean, 82.

Bless -Moll, Blinde Moll, 293.

Blixt, 107.

Bloed - Ziekte, 173.

Blodrenande -Decoct, 150.

Blodsjuka, 173.

Blomkal, 262.

Blyhvit i pankakor , 98.

Black -filk, 168.

Bois de Bologne, 67.

Boomflang, 179.

'Booter-rivier , 249.

Borbonia , 150 , 272.

BORDENAVE , 50.

Borgerfkap, 161, 162, 336.

Boschismin, 295.

Bolkap, 145, 231.

Bolkaps - fjukor , 173, 192, 235,

Bota, 189, 200, 214, 422.

Register.357

Boulevad, 70.

Brabejum stellatum, 150, 241.

Brack-fontain, 165.

Brack-rivier, 199.

BrandMader, 198, 324.

Brandfteeg, 183.

Brand - ziekte , 192.

Brasdor, 49.

Breede-rivier , 183, 239.

Brood-boom, 226,

Brunia, 321.

Bruyns, 298.

Brayntjes-rivier, 190.

Bryonia africana, J50, 32a.

BrSn-sjukan, 192.

Bran -far, 323.

Bran -tors, 25.

Brod, 62, 207, 227, 311.

Brost, Hottentots, 206.

Brost-fjukor, 324, 325.

Bucku, 194.

Buffeliagts-rivier , 191.

BufFels-kott, 216, 220.

BufFels-tjur , 208, 211.

Bufflar-vilde, 219, 220, 230.

Bupleurum giganteum, 181, i8««

Burmannus, 17, 19, 26, 27, 125.

Backar, 167, 168, 188-

Back -horn, 232. _

Z3 Bon,

358 Register,

B6n, 131.

Bonder, se Landtman,

B6nor, 232,

c,

Cabeljaus-rivier , 228,

Cabinet , fe Samlingar,

Caste, 7, 31, I51-

Casser, 229-231, 233, 343,

Caille , 120, 249.

Calla æthiopica, 150,

Calodendron, 239.

Calvair , 67.

Camasfie-hout, 193,

Cameler for Skepp, 10.

Camenasfie «land, 236.

Campher, Campherrrad, 33s.

Camtous-rivier , Hottentotter , 229, 342 %

343-

Canarie-byter, 326.

Cancer, %o , ^86-

Canel-bloem , 319.

Cannabis setiva, 212.

Cannabuslce, 224.

Canon, Canon skott , 148,

Capitulation, 128.

Capra, 167, 223, 232,'

Capten , 329, 330.

Cap, Caput bonæ Spei, jao, W, *39»

140, 142, 161, 256, Ca-

Register.

Carabus io-guttatus, 325.

Cardimom vild, 323.

Carn-aval , 65.

Carro-falt, 186, 237, 238.

Castanier, 41, 151, 241.

Castration, 170, 187.

Cattuns - cryckeri , 76.

Cavia capensis, 188 »■ '9®.

Chainæleonten , 329.

Charanton , 67.

Charite" Hospital i Paris, 5?.

Chimæra callorynchus, 328.

Chinelare, 118.

Chirigriquas Hottentotter, 341,

Chrysomela , 235 , 240.

Cicatrices hos svarte, 337.

Cider, 37.

Citadel , 126 , 14a.

Cliflbrtia , 272.

Clute, 237.

Coccus, 237.

Colik , Colica , 191 , 323.

College navale, 50.

Coluber, 179.

Coluniba riforia , 347.

Commissionair , 333.

Conipagniets-Post , 191.

Constantia, 156, 312.

Cook, 351.

Craslula tetragona, 228.

Crisis i Febrar, in.

Z 4

'Register.

Crofcalaria persoliata, 313,

Curcuma longa , 335.

Curtifia, 206.

Cyperus textilis, 217.

Cypraea moneta , 201,

D,

Dakka, 212.

Pansar, 229.

Dasfi. 188, 31&

Dasfi-pife, 190.

Delfiner, 109.

van de^ Deutz, 348.

Diarrhoe, 228, 258, 322, 324,

Pias , 120,

Didier, 52, 53.

Diep-rivier, 213, 224, 226, 236,

Pimba, 30, 295.

PioniS, 51.

Piosma, 194.

Pisa, 247, 248.

Dodskopp, 328.

Dorn-nvier, 237.

Drag-oxar, 205, 213,

Drakenstein , 284.

Prifhus , 314.

Droskis -Heman, i89»

Dubbeltje , 170.

Pu But, 52,

Register.

Du MaS, 52.

Dunquas Hottentotter , 342.

Duyn-hout, 298.

Duykers, 167,

Duyvels-berg, 248, ajo.

Duyvenhoeks-rivier, 192.

Dysenterie, 322, 323.

D6de as vada i Paris, 63.

Dode om bord, 117, ng.

E,

Ebb och flod, 9, 77, 78, 80.

Ecole, 51, 67.

Eiferklippen , 157, 262.

Eiser - varken , 150, 315.

Ek, 124, 283, 310.

Ekeberg , 346.

Eland, 223.

Elands -fontain, 167.

Eld-krus, 63.

Elfenbens-ringar, 229.

Emaille-6gon, 72.

Emanuel, 120.

Emollierande medel, 150.

Enh6rning, 230, 275.

Equipage, 163, 351.

Eriocephalus , 158.

Erica, 321.

Erysipelas, 337.

Esfebosch, 226.

Z5

362 Register,

Euclea undulata, 227.

Euphorbia, 167 , 174.

Examina, 56, 68.

Excercering, 282.

Exocoetus , 108.

Exfecution, 16, 294, 309, 311

Ezelsjagt, 237.

F,

Fabre, 50.

Fagara capensis, 191, 323.

Falco secretarius, 171.

Farfars-fkog, 192.

Fastlagstid i Paris, 6j.

Faber, 228.

Fehrzen, 118.

Ferrand, 53.

Fete-Dieu, 71,

Fiende, 148-

Fink-nasten, 173.

Fiscal, 312, 326.

Fiik, Fiflcsorter, 31, 328.

Flagg, slaggning, 148, 264,

Flammingo, 166, 298, 300,

Flafka, 230.

Flinta, 79.

Floar, 251, 252, 264.

Flugor, 240.

Flyg-sifc, 108.

Register, . 363

Fn6fke, 182.

Fo.ier for hastar, 151,

Fjrster , 351,

For-vagn, 3a.

Fragaria vesca, 345«

le Franc;, 51.

Franika Huken, 284.

Freres gard, 224, 225.

Frukter, 123, 286.

Frohus as Euphorbia , 167,

Fr6hus as Rumex, 170.

Frokottar as Silfvertradet , 137,

Fucus buccinalis, no, 117, 244,

Fallor, 188-

Far, 145, 150, 187, 195 > *37<

Farben, 145, 230.

Fardynga, 282,

Far-sett, 224, 334.

Farmage - hinna , 228,

Firpungar, 179.

Far-rumpa, 334.

Filtfkor , 220.

FHtlkarer, 335.

g;

Galaxia, 319.

Galenia africana, 344,

Galgar, 310.

Gaiisekral, 235.

Gar-

3*4 Register.

Gardenia, 310.

Gatagay - wortel , 171.

Gator, 4, ia, 62.

Gauriquas Hottentotter, 34a.

Geelhout, 193.

Gendron , 50.

Geoffroi, 75.

Geranium , 150, 31a.

GERTS-hemman, 189.

Gethyllis, 137.

Gift-boom, 179.

Gistermal, 160, 285.

Gips-cryftaller, 191.

Gladiolus, 317, 319.

Gobelins, 71,

Gonorrhoe, 150.

Gordon, 296.

Goubelly, 51, 53.

Gouds-rivier , 195.

GoURSAUD, 48.

Gouverneur, 313.

GrafVar , 13 , 224.

Griling, 175.

Groote Dom-rivier, 137.

Groot Vaders-bosch, 19a, 439.

Groote Valley, 195.

Gronovius, 22.

Gropar til Djurs fangst, aoj.

Grubb, 125.

Gfytor, 232.

Register.

Guajacum afrum , 232.

Guardie i Paris, 70.

Guarri-buike, 227.

Gudstjanst Lutherfk, 266.

Guerin, 5*.

Guldfink, 279.

Gunjemans Hottentotter, 339.

Gurkmeja, 335.

Gurkor, 180.

Gardar, fe Landtgard.fc

Gardes- gard, 188, ^2, 345.

Gdslfrihet, 160.

H.

Haantje , 167,

Haartebeest, 167.

Haartebeest -rivier, 182.

Hæmanthus coccineus, 322.

Hafra, 172.

Hag, 24.

Hamnar, 36, 167, 214, 215, 299.

Bampa, 212.

HandMror, 237.

Hanglip, 297.

Hardloopers, 326.

Harebl«d , 228.

Harpuys, 237.

Hautniqvas, 198 i aai, 422, 342.

Havre de Grace, 36.

Hazens Tragard, 23.

$66 ■ Rtgijler,

Heykoms, 343*

Helfvete, 192.

Helle, 192.

Helsingborg, 2.

Helfingor , 6.

Hemmingh , 146.

Hesfhqvas Hottentots Nation » 342,

Hevin , 49. " .

Heuningklipp, 196. '

Hex-rivier, 183.

Hippopotamus , 233.

Hirundo rustica, rgo.

Holcus CafFrorum , 327.

Hoiothuria physalis, 116.

Honfleur, 8°-

Honingberg, 175.

Honingklippa, 196.

Hortus, ai, 29, 40*

Hordeum, 151.

Hospital, 29, 57, $8> 68 < 1391 252, 477.

Hofta, 325.

Hotel Dieu, 57.

Hottentott, 152, 153, 194, 197, 198,201,

102, 204, 206, 207, 211 -214, 2x7-221,

223, 224, 229-231, 233, 294, 295,

3*9 » 33°' 337-344.

Hottentots Hollands -kloof, 243.

Hottentots -vygen, 186.

ten Hoven, 348.

Hout - bay , 296.

Hout-huk, 243. Hu

Register. 367

Hudar, 220. '

Hvete, 159, 196, 242, 259, 333. ,

HvetSkrar, 282.

Hummer, 268.

Hundar, 275. -

Hus, 11* 20, 24, 38, 61, 121, 145, 147,

, 204 ; 207, 217 ; 219, 344-

Hydrops, 151, 323.

Hyobanche, 319.

Hyphoff , 168.

Hystrix, 150, 230, 3:5.

Har, 153, 343.

Hackar, 37, 43, 60, 134, 184. a38<

Hastar, 164.

Hofcvark, 325.

Hons, 195.

Honshus, 195*

Jackhals-kral, 22a.

jAGERS-flplatS, 222.

Jagt, 277.

Jardin, 53, 54, 59, 60 , 70,

Jasfi, 82.

Javaner, 154.

Javanik Prins, 156.

Jern, 157.

Jern-ringar, 229.J O -7 — —J

Hex crocea, 193.

In-

I ■

* «

36S Register. ■

1

Introduction Professors, 83,

Invalidhus, 58-

Jonge Thomas, 301.

Josef, 328.

journal, 113.

Iris, 319, 327. *

Isehias, 325.

Jurisdiction, 183.

Jussieu , 50.

Ixia, 319, 327.

Jagare, 345-

K.

Kasser, fe Caffer.

Kaffers-korn, 327.

Kafunkelberg, 297.

Kakelugnar, 39.

Kalkon vild, 225.

Kalkfpat, 190.

Kamtous, fe Camtous.

Kapock-fogel . 158.

Kaftfpjut, 205.

Katsllfver, 190.

Keerom-rivier, 200.

Kerna, Kernande, i6g, 223,

Kes , 153.

Keurebooms-rivier , 190, 222, 23^

Klaw-Ziekte, 235.

Kleinfontain , 200.

Klein-

Register, . 369

«

KxElNttOFF, 82.

Klipp- drift, 224,

KJosjukan, 235. '

Klackspel, 13.

Klader, 115.

Knofflook wild, 179.

Kock. 228,

Kojor Hottentots, 204, 407, 417.

Ko, 217, 279.

Kokoquas Hottentots Nation, 340.

Koopmans Hottentots Nation, 342.

Koning van Candia, 328.-

Koppor, 140, 225.

Kore-rivier, 186, 189.-

Korgar, 230.

Korn, 151.

Korrhanar, 167, 170.-

Kraal, 188- .

Kraal -boseh, 344.

Krakel-rivier , 224.

Krakous-hogd, 194.

Krakous- rivier, 194, 207".

Krayebosch , 171.-

Kreatnr, 157.

Krum-rivier, 225, 227.]

Krusbar, 124.

Kruyd-Lesers, 349.

KrQger, 225..

Krakor, 171.

Kraftan ,' 237.

1 Del. & a KfSk

370 Register.

Krakmedel, 150, 322.

Krakning, 228.

Kukumakranka , 137.

Kyrka, 139, 182.

Kackar, 311.

K61d, 132, 144, 212.

K6penhamn, 3. J

K6pmansbodar , 40.

K6pman, 138.

K6rsbar, 124.

K6tt, 287, 333.

L.

Lacerta, 329.

LaFaye, 48.

Lagerbarstrad, 294.

Lager i berg, 251, 252, 264.

Lam, 145, 187.

Lamsjuka, 174.

Lam-ziekte, 174.

Land, 143.

Landfoglar, 116.

Landgardar, 144, 280, 287-

Landrost, 191.

Landtman, 148, 183. *85, *8f» 287

Langekloof, 223, 225, 236.

' Lanius collaris , 326.

Lauras camphora , 335.

Lauras nobUis, 294.

Register.

Lauverjat, 53.

Lectioner, 47 och f61j.

Ledstang f6r barn, 16.

Leiden, 19.

Lejon , 226.

Lepra, 83.

Levret, 53.

Leuweberg, 248, 250, 263, 297.

Leuwebofch - rivier , 226.

Leuwe - rivier , 190.

Lind , 124.

LiNNe, 125, 246.

Ljus, 190.

Lots, 8o»

Loxiæ, 172, 279, 347.

Lufcen i Holland, 30.

Lumbrici, 157.

Luris- rivier, 229.

Lusthus, 188-

Lutheraner pa Cap, 266.

Luxembourg, 64.

Lycium afrum, 195.

Lycoperdon carrinomale, 237.

Lyftade, 130.

Lyktor, 64.

Langfredag, 138.

LSdersackar, 219, 223.

A a a

37* Register.

Ogersmal, 159.

Likemedel, 321 foljand.

Lokvaxter, 166.

Macquer , 49.

Magermans kral, 204.

Mag-vin, 313.

Malagass - kraal , 222.

Malagass - Eyland , 300.

Malmukkor, no.

Malstr6m, 189.

Mandeltrad , no.

Mandlar, 345.

Maquas Hottentotter , 223.

Marken pa Cap, 151.

Marknad i Amsterdam, gr, 335;.'

Marly machin, 76.

Marmota, 293, 318-

Masson, 296.

Mat for sjuke, 113.

Mattjes kloof, 183.

r- - Valley, 183.'

Matrofer, 130.

MAURiTS-h6jd, 18^

Medicament-kistor , 96.

Medusas hufvud, 268.

Melkhout, 213.

Meloe Cichorei, 225, 237.

Mentz,

Register. 373

Mentz , 191.

Merops apiaster, 347.

Mesembryanthemum, 186, 237,-323.

IVIeubler, 286.

Mica argentea, 190.

Millin , 51.

Milpalar, 42.

Mimosa niJotica, 188 > 237.

Mirabilis dichotoma, 328.

Misegunst, 224.

Mjolk, 222.

Mjolk-tisteJ, 168.

MoNTIN, 246.

Montinia , 150.

Moræa undulata, 318. 319, 3*7-

MOREAU, 53.'

Morus nigra, 345.

Mosterts gard och huk, 165, 176.

Muffar, 62.

Mugge-kruyd, 170.

Mulbars-tran, 345.

MUller, 208.

Mulvador, 293, 318.

Musa paradiflaca, 314.

Mufik, 229.

Muflor, 34.

Muysenburg, 278, 297.

Muysenkraal, 239.

Mynt, 258.

Myrica, 190, 278, 298.

A a 3 Myr-

Register.

Myrmecophaga , 159.

Myrten - trad , 124.

Myratare, 159.

Mytilus edulis, 34.

Maltidstima , 160.

Masfling, 140.

Monfterrulla , 349.

Monftring, 86, 133-

Mosfa Hottentots , 201 , aoa.

- N.

Nachtigall, 17a.

Namaqvas Hottentotter, 341.

Neisena, 207.

Nerita histrio, 201.

Nimwegen, 237.

Nordcapare, 116, 117, 330.

Nordhuk, 298.

Nordvastvind, 253, 254, 255,

Norige, 6, 299.

Norweegen, 299.

NiiCKERTS-gard, 225.

Nyar, 154.

Naktergal, 171.

Notbuiken , 124.

O. :'>

Odiqvas Hottentotter, 341.

Oedema, 323.

Register. 375

Officerare pa Skepp, 134, 136, 290, 291.

Ogras i saden, 345.

Ohyra hos hons, 195.

Oldenburg, 352.

Olea europæa, 150, 260.

- - capenfis , 196.

Olja as Ricinus , 167.

Olje-buJken, 260.

Oljo-trad, 150.

Olive -hout, 196.

- - trad, 196.

Olivier, 177.

Olyfants Bad, 240.

Onverwagt, 225.

Opblaaser, 172.

Oranje-fontein , 167.

Orchis, 247.

Ordning ora bord, 88-

Orm, 179, 183 > 24'-

Ormbett, 149, 178, 233.

Ormgist, 228.

Ormsten, 178.'

Ornithogalum , 176.

Osinttes camphorina, 323.

Oft, 279.

Ostron, 34.

Otis, 167. • .

Oudshoorw, fe Rheede.

Oxalis cernua, 325.

A a 4 0x

yj6 Register,

Oxar, 163, 164.

Oxymel scilliticum , 323.

P.

Pakt, 331.

Palais des Merchants, 64,

Palmit-rivier , 195.

Pankakor as blyhvit , 98.

Paralysis, 323,

Paradys, 156.

Parl, 143, 144-

Paris, 43,

Passgang, 129, -1

Pateller, 269.

Pean, 50, 53,

Pelecaner, 328.

Pelecanus onocrotalus, 328.

Peppar, 193.

Perslkor, 123.

Petit, 49-

Pharnaceum rnollugo, 170,

Phoca, 117, 169.

Phoenicopterus, 168, 298.

Picketberg, 175.

Piga utan tunga, 69.

Pil firgiftad , 228,

PlNARD, 195.

Pinn-wortel, 240.

Pinus fylvestris, 156.

Register,

Pipn as farben , 230.

Piper capense, 193, 323.

Pisang, 314.

Pisang-rivier, 114.

Pifka, 164, 176.

Piss-goed, 174-

Piss-fjuka , 174. •

Piss-ziekte, 174.

Plankor, 281.

Plants- gard, 213.

Platte kloof, 239.

Plettenberg, 119.

PJog, 282.

DE PLOI, l83-

Pneumora, 172.

Podagra, 151.

van der Poll, 348.

Polygala, 272.

Polygonum barbatum, 323.

Potte-slaan, 217.

Præservativ om Bord, 96.

von Prehm , 346.

Procesfion i Hotel-Dieu, 45.

Processus mammillaris , 233.

Protea, 137, 165, 321, 324, 325.

Prast, 182.

Psoralea pinnata, 240.

Puka, 217.

Purgerande medel, 150. ,

Puspas-rivier , 191.

A a 5

378 Register,

Puspas vatfey, 191.

Pyruscydonia, 104.

Pafk-agg, 69.

Paflbat, 19, 75.

Pastvagn, 41.

Paron, 113.

Q.

QuAiMANS-drift och-rivier, 404.

Quarantaine, 9, 18, 32, 36.

Quarts, 251.

Quercus robur, 3jo.

Quitten, 184-

• . R.

Rabies, 195.

Raja miraletus, torpedo, 328.

Ranson, 114.

Rapport- gangare, 311.

Rat african, 318.

Regn, 203, 204, 226.

Resor pa Cap, 164, 165 f61j.

Resekamerater, 214, 215, 351.

Restio, 137, 278, 328.

Rheede van Oudshoorn, 262, 348.

Rheumatismer , 198, 325.

Rhinoceros, 275.

Rhus, 195.

Register. 379

Ribeck Cartel, 175. . •

Ricinus, 167.

Riel , 52.

Riet-fontain, 189.

Riet-keul, 192.

Rietvalley, 165, 191, 139.

Ringar. 229.

Ringhals, 233.

Rivierer, 143, 171, 175, 182. 183. i89-i92>

194, 195, 199, 200, 204, 207, 208,

213, 222, 224-229, 236, 237, 239,

Robben, 169.

Robbeberg, 215.

Robben - Eyland , 269.

Rock, 328.

Roe*L, 49.

Romansklippan , 300.

Rondebol'ch, 156.

RoNDECRANTZ, %6.

Roodbeckie, 347.

Roode-Sand ,175, ifa.

Rosen , 228 , 337.

Rosmarin wild, 158.

Rouen, 38.

Roux, 51, 72 , 189-

van Royen, 20, 125.

ROYER, 53.

Rumex spinofus, 170.

Rymmare, 311.

. , ' Rad

38° Register.

Radhus Amsterdams, 15.

Rag, 259.

Rakningar, 267.

Rakor, 8°-

Rodsot, 322.

S.

Sabbatifr, 48.

Saint Jago, 107.

Sal Acetosellæ, 325.

Salayrfz, 52.

Saldahnabay, 167.

Salsola aphylla, 224.

Saltpanna, 298.

Samlingar, 3, 17, 20, », 22, 40, 46,

53» 59, 64> 68, 75, 81.

Sandhedar, 157, 158.

Sand-rivier, 189.

Sand-vliet, 200.

Sand -as, 276.

Schelling, 8*'

Schistus, 186.

Scolopax capensis, 167.

bo S^uj, 49. 53 > 58-

Secretaris fogel, 171.

Seele, 204.

Sepia, 168-

Serapias , 247.

Seriphium, 209,

Si-

Register, 381

Sideroxylon toxiferum, 179.

Simons -bay, 299. ,

Sjuk-befok, 112.

Sj,ukdomars fdrekominsnde , 112.

Sjukdomar om bord, no.

Sjuke, 90 , 120.

Sjukhus, se HospitaL

Sjukvaktare, in.

Sjalkopare, 91.

Sj6hSst, 233.

Sj6hund, 117, 215, 33r.

Sjoko, 233.

Sken pa vatnet, 35, 107.

Skepp, 2, g, 10, 85, 255, 166,

Skepsbrott, 80 , 300-309.

Skeps-Diet, 7.

Skeps - Officerare , 134, 136, 29c, 291.

Skiffer, 186.

Skilpadblod, 149, 228.

Skilpadlkal, 206, 219.

Skoborstare , 62.

Skog, 192, 201, 207, leg, 2zr.

Skor, 220.

Skyar, 157.

SkSlar, se Sjohund.

Slafhus, 133.

Slafvar, ng, m, 136", 162, 2.61, 337.

Slaktare-pakt, 332.

Slangebosch , 299.-

Slangekop, 183.

Slan-

3«a togiflr.

Slange - rivier , 437.

Slangesten , 178.

SiMiDTS-gard, 239.

Smor, 144, 223, 280.

Smorgas, 32.

Smultron, 345.

Snackblandad-jord , 137.

Snlckor, 269.

Snappor, 167.

Sno, 177, 289.

Solarium nigrum, 180.

Sold, 130.

Soldat, 120, 126-132, 160, 311.

Solen filiqua, 227.

Sommar pa Cap, 260-

Sonchus oleraceus, 168, 18°.

SoNNERAT, 246, 248.

Sophora capenfis, 190.

Sorlande ifran hafvet, 35.

Sparrman, 118, 351.

Spel - instrument , 329.

Spetalslca, 83.

Spis, 132.

Spons-ziekte, 179.

Spottkopp, 31.

Springkallor , 6, 40.

Staden Cap, fe Cap.

Start -peeper, 193.

Stellenbosch, 283.

Stenbackar, 167.

Sten-

■

Register.

Stenbergshuk , 297.

Stenpaslion, 123.

Stjertpeppar, 193.

Stinkhout, 193.

Stoof, 132.

Strata, 251, 252.

Strand - dubbeitje , 269.

Streidung , 224.

Strelitfia, 216.

Strutsar, 167.

Strutsagg, 202, 334.

Stra til taktackning, 278.

Styfkjortlar, 32.

Stold , 95.

Sudost, 156, 157, 253, 254, 259.

SUEUR , 143.

Su-koa, 217. 1

Sundet, 2,

Sussaqvas Hottentots Nation, 34°-

Svafvel, 167.

Svalor , igo-

Svamp-2iekte , 174.

Svarte Berg, 141, 142.

Svarte -Valley , 195.

Svarthout, 298.

Svedjeland, 203.

Svellendam, 191.

Svieger, 177.

Svin, 235.

Syrentje, 27a.

3g4 Register.

Sack as ISder, aoi, saw*

Sackemjolk , 222.

Sad pa Cap, 158.

Sangar, 61.

S6ndag, Math. 1*3, 136,

Taffelberg, 247-251, 195, 296,.

Tall, is6.

Talpa afiatica , 193,

Tamarinder, 261.

Tantalus, 225.-

Tartnar , 232.

Temmink, 348.

Tenon , 49, 50.

Testamente, 114.

Telhido, 206, 272*

Texel, 8* 3»t 8B-

The , 7 , 31 , 150.

Thefontain, 167.-

Tjanftefbik , iar.

Tidelagare , 311. . ,

Tiger, 169, 237,

Tigerberg,

Tigerhuk, 239.

Tintirintjes , 176.

Tobak, 4r, 153, 21a, lit,

Tobakspipa , 231 , 232.

Tog, 20c,

Register. 38S

Tong-Ziekte, 235.'

Tors, brantors , 25.

Torg, 142.

Torndyfvel, 172.

Torsken, 323.

Torst, 237.

Tran, 169, 330, 331. ,

Trans-port, 92, 130.

Trast, 327.

Trech -sehuyt , 19.

Trianon, 75.

Trichius laticollis> 172.

Trill -visch, 328.

Trompetgras, no, 117, 244.

Trad, Tradplantering, 41, 104, 123, 124,

137, 148, i5°-i53» I5<5» !58» 167, 171,

179, 184, i87-»9*» i93» l95* *9<5»

205, 206, 215, 224, 226, 127, 230,

232, 237 , 239, 241, 260, 261, 272,

278, 282, 283, 293, 294, 298, 299,

310, 314, 320.

Tragardar, 3, 19, 20, 23, 24, 29, 53,

54, $9, 60, 68, 70, 75, 81, 123, 134,

282, 293.

Troflc, 242.

Tulbaghia, 179, 272.

Tulbagh, no, 125, 346.

Tulberjaning, 36, 39, its, 349.

Tullar, iai.

Tulpboom , 32j.

1 Del. B b Tun-

386 Register.

Tunbindareplats , 131.

Tung-ljuka, 235.

Turdus ceilonns, 317,

Turtur-Dusvor , 347*

Tval, 224.

u

Ull, 145. J87-

Umbilicus veneris , 269,

Upgrundning, 2, 5,

Upmuntringar, 56,

Uylekral, 167. '

V,

Vagga, 17,

Vagnar, 13, 164,

Vals-rivier, 195.

Vargar, 146.

Varors furslljning, 134s

Vascq de Gama, 120.

Vatn, 33, 61, 109, 147 > »48» *38» 319.

Vatndrag, 108.

Vatiiledning, 236,

Vatnsot, 187, 323.

Vauxhall, 65.

Vax-bnslcen, 190, 278, 298,

Vedforter , 261 , 321,

Vett-rivier, 195.

, Vier

Register. 387

Vier en twintig-rivier , 175.

Vier uurs-bloem, 328.

Vigsel, 161.

Vilda Castanier, 151, 241.

Vilda Drufvor, 156.

Vild Rofmarin, 158.

Vinbar, 124.

Vindar, 139, 253, 254, 255.

Vin de Cap, 312.

Viugardar, 152, 282.

Vin-pakt, 331.

Vin-plantering , 148-

Vin-tilredning, 272.

Vinter, 132, 136.

Vinterhuk, 176.

Viscum capense, i89-

Vitis vitiginea, 156.

Vivier, 199.

Vpois-rivier, 189-

Vrouwebaar, 325.

Yygen-hottentots, 186.

Vagar, 2, 26, 143, 200.

Vardshus, 42.

Waagebooms-rivier, 225.

Wasersland, 175.

Wagt een betje, 272.

Wallenberg, 266.

Warma Bad, 183, 184, 240, 241.

Wateruyentjes , 179.

Watervall, 239.

B b 2 Wei-

1

388 Register.

Welgevunden , 239.

Wei te Vrede, 195.

DE WETT, 176, 183.

Wilde Cardimom, 323.

Wilde Druyven, 156.

Wilde Kalkon, 225.

Wilde Knofflook, 179, 27a.

Wilde Syring, 325.

Wildschntsbrand, 299.

Wittels-rivier, 200.

Witte Moll, 293.

Witfenberg, 177.

Wolfvvekraal, 236,

Woltemao, 304.

Zamia Caffra, 226.

Zeeko - rivier , 226.

Zeeko valley, 278.

Zieketroost, 262.

Zoetemelks - rivier , 195s.

Zoetemelks valley, 240.

Zonder End -rivier, 239.

Zout-fontain, 199.

Zout- rivier, 310.

Zuykerboom , 325.

Zydwyk, 23.

Zyd-Zee, 9.

Zygopbyllura morgikna, 18

Register.

o

A.

Aar i Africa, se Rivierer".

A.

AmbetSmSn , 314.

Ander, 167.

Aplen, 123.

Arr, 337.

Attika, 227,

6.

6dlor, 319*

Ogon as emaille, 72,

dgoni'juka, 184.

Crefund , 2.

6rhar,g, 23c,

Try ck*fe I.

Pag. 9, rad. 19,star sags ,

•— 16, — 8, — radbrikad,

— 35. - 8.

— .77,— 2,

— 3.

— 80,— 21,

— 88,-22,

— 111,-25,

— 170, — —

— 24I, — 17,

Ids sSgos.

— rnbrJkadi

— Srorne.

— passades*

— JadeS. _y

— flogos,

— fortsatta.

— Canonerne.

— envis.

Myggekruyd , — Muggekruyd..

Malacasskral, — Malagasskraalj

vanstra, ■— vistra.

Sdrorne ,

passas ,

lagges ,

flas,

forsatta ,

Canorne,

evis ,

Underr&tielse f6r Bokbindaren.

Ester Regijlfet inhdftas first lilla Tabellen med

Marmata africana.

Derester den JiSrre Tabellen, font Idgges ihop.

Lillet Vignetten, font iiifar utftgten as de Cap/ke*

Bergen , inhdftas antingen ndst ester Registret,

eller klistras den pa pag, t Sfverst.

, JSLE'SJt

UTI

FORRATTAD

~ IFRAN

Ar 1770 til 1779,

UTI

EUROPA, . .

AFRICA, ASIA,

FÖRRÄTTAD

ÅREN I77O -I779.

Andra Delen ,

INNEHÅLLANDE

TVÅNNE LÅNGA RESOR INÅTSÖDRA

AFRIGÄS HORN, OCH SEDAN TIL

ÖN JAVA, ÅREN 1773, 1774, 1775.

AF

CARL PETER THUNBERG,

RIDDARE AV KONGL. lflAj:TS WASA ORDEN,

MEET. DOCT. OCH BOTANIC. PROFESSOR, LEDAMOT

Af FLERE IN -OCH UTLÄNDSKE ACADEMIES'

OCH LÄRDE SOCIETETER.

UPSALA,

tryckt mos directeur. Joh. Edman, 1789,

TIL

KONGL. MAJ: T

KONUNG

GUSTAF HL'

1

(

ALLERNADIGSTE

J^unna de Folkflag med (kil

kallas mera lyckelige, hvars Gu-

dalira ar fan, hvars uplysning

år ren, och som under rättvise

och milde Regenter njuta frug-

ten af sin flit , fin fvet och fin

mödaj så äger utan tvisvel Eu

ropa mycket företräde framför

de öfrige Delar af verlden, och

Europeerne framför de talrikaste

Folkslag, som bebo America,

Africa och Asien, ehuru desfe

ofta lefva i öfverflöd bland de

skönaste och nyttigaste Naturens

alster: Folkslag, som känna in

tet, utom deras egit land, och

i fin, djupa okunnighet ej veta

en gång nytja de ämnen, som

når

nårmast omgifya dem 5 som åga

antingen fä eller falske begrep

om det Gudavåsende, som de

få förvänds söka dyrkas som

antingen åga ingen eller socka

under den måst defpotiska Re

gering, och som ej fållan, un

der största osäkerhet om lif och

en ringa egendom , försålde

bortsläpas til ånnu större ty

ranni och olyckor.

Under loppet af mine Re

sor har jag kastat upmårkfamme

ögon på desfe olyckelige Sems

och

och Chams efterkommatidc, och

budit til, at derofver uprefa. en

fanfardig tekning. Latjefulle och

dumme, uti de hirligaste trak-

tex pa jordklotet, hafva de fo-

rekommit mig oftast beklagans-

varde, nagon gang foga hojdc

up 6fver de oskaligc djuren,

Vardes, Store KONUNG!

med nadigt valbehag anse och

tillita, at infor Eder Kongl.

Maj:Ts 6gon jag underdanigst

framlagger denna Andra Delen

as min Rese-Beskrifning, slfbm

/ en

en fortsåtning af mine öden:

om Södra Africas inre och måst

okånde Länder: samt om dess

åtslullige alster och Folkslag.

>

Då jag anmärkt desse Afri

cas länder ofta ganska frugtba-' , ,

re och hårlige, under det bli

daste luftstrek, men funnit dese

enfaldige Invånare nedsänkte i

den djupaste okunnighet och

låtja, utan Gudadyrkan, utan

Regering , utan Vetenskaper och

Seder $ har jag uphöjt mine

tacksåjelser til Himmelens Gud ,

som

som latit mig f6das i et Land,

hvilket under GUSTAVERS

Spira fedt grundas sin frihet,

sin lyeka, fin salhet, frit ifran

utlandlkt ok, uplyst as Veten-

skapers glans, och trygt under

Vise KoniJngars och Lagars

beskyd,

Nar karleken til denna min

aNkade Fosterj ord aldrig kunnat

minfkas , aldrig as andre Lan

ders f6rdelar f6rfvagas, famt jag

hunnit upna den ofkatbara lyc-

kan , at anses vardig En Stor.

och

och Mågtig KONUNGS Nåd 5

kan, under loppet af min öfri-

ga lifstid , ingen önskan vara

högre, ingen ädlare för mig, ån

at altid, genom stdckelighet och

flit i mit kallj kunna visa min

underdåniga tacksamhet och re

na vårdnad emot den Visaste

och Adelmodigaste KO

NUNG, som mera igenom

Sine Höge och Ovärderlige E-

genfkaper , ån igenom Thronens

lysande glans, tilvunnit Sig

Svenske Underfåtares hjertan

och

och Eiiropas beundran. , Med

od6delig v6rdnad framhardar,

Stormagtigste Allernadigste

KONUNG

Eder Kongl. Mat-ts

alleMmderdSnigste och tropligtigste

tjSnare och underl'Ste

CARL PETER -THUNBERG.

Andra Delen «f min Rese-

"^■•^ Befkrifhing får jag nu det nö

jet at framlämna , under sörhopning

at den samma måtte kunna tilvinna

sig åfvert så månge milde Domare,

som den Första.

• #

Uti denna, innehålles viftandet un

der en vinter, på Cap; tvånne Jånga

Resor inåt Öjler och Norr af Africas

södra hörn; Resan til Java; och vi-

siandet uti BatQvia.

Uti

FÖRETAL.

Uti början af detta hundrade tal i

vår tideräkning, eller år 1705 utgafs

utaf Herr Simon Melander, under

Herr Professor Harald Vallerii

Inseende i Upfala, en Disputation uti

qvarto, om Caput Bonæ Spei. Den

afhandlar, utom Goda Hopps uddens

Låge och Geographiska bcskrifning *

åfven något om Invånarnes utseende 4

klädnad, lemad, Religion, Fegering

och seder , få mycket som fadane un-

derråttelser , den tiden, kunnat kom*

ma til Europeernes kunskap; men den

dervid bifogade Tabellen , på Cap*

ike Bergen , fasom i trå utskuren , år

icke särdeles prydelig. Sedan den tiden

år mycket mera ljus utfpridt öfver

denna del af det vidlvftiga Africa,

och ganska månge säkrare underråt*

telser om Land, Djur och Växter up-

dagade för den vecginge och forskan

de Européen.

Valentyn har åfven uti femte

Delen af sit vidlyftiga verk lämnat un-

. . der

FÖRETAL.

derråttelse om den Södra Africas ud

de; men som han endast i förbifarten

beset denna orten , har han blott af

andras mer eller mindre tilförliteliga

och lanfårdiga berättelser nödgats in

hämta sine naste kunskaper derom.

Herr Masson, en ,/kickelig En

gelsk Trågårdsmåstare, som i mit fål-

fkap gjorde bågge nyfsnåmde Resor

inåt det mycket okända Africa, har

vål vid sin hemkomst dl Engeland,

ud bref til då varande Præses uti

Londonlka Societeten Herr Pringel

aflåmnat en kort beråttelse om bågge

desse Resor, hvilken blifvit införd uti

Philosophical Transactions Vol. 66,

Anno 1776, P. I, pag. 268, tillika

med beråttelse om dess första Resa i

sålfkap med Herr Oldenburg. Men

då denne beråttelse år ganska kort,

och Societetens Handlingar icke kun

de emottaga någon fulståndigare eller

vidlyftigare, lårer min Rele-Belkrif-

ning, i denna delen, icke kunna an

ses för öfverflödig.

M I et

F&RETAL.

0 9 - > » •* O

I et, så til sägande, vildt och nä

stan öde land, som denna del af Afri

ca år, har jag budit til, at måla Na

turen sådan, som den år, och som

den visat sig för min upmårkfamhet.

I synnerhet har jag beftitat mig om,'

ät anmärka Bergens åtfkillige utseen

den, utsträckning, högd, hvarf och

floar med mera, hvars kännedom of

ta åfven fä mycket gagnar Naturfor

skaren, som hamnars belägenhet, ut

seende och ankargrund, med flere

omständigheter åro nödige, at kårinas

af en försigtig Sjöman.

Utom de tvånne Varma Bad, som

i första Delen omtalas, har jag har

infört en kort befkrifhing på tvånne

andra lika märkvärdiga Varma Hålso-

Brunnar uti Africanlke Bergen, hvil-

ke man likväl aldrig Jiittils ännu sedt,

antingen rykande eller eldsprutande,

åfven som ingen vet , at med säker

het upgifva, det denna udde af verl

F6retal.

den nagonsin varic Ikakad as jord-

bushing.

Likasa har jag har fat meddela

Lasaren underrattelfe' om de befyn- .

nerliga Saltpannor, som detta Landec

ager, och fom torde aga fa fine li-

kar i verlden.

Anm'irkningar om Djtiren, deras

fangst, Ikada och nytta har jag ofta

bifogat, utan at vela trotta LAsaren

med deras vidlystiga beskrifhingar,

och andre Auctorers Synonymier

och Historier.

Bojkavs-Sjukor, ofta sarfkilde och

olike andre Landers , har jag forg-

falligt bade anmarkt och i Korthet

befkrifvit.

AfVen har jag i denna Delen, til

ytterligare kannedom as Manni/koflag-

tet , tindersokt och aflkildrat Hotten

totterties och andre Indijke Folkjlags

Lefnad, Seder, Ceremontir, Brbllop, Be-

grafningar, Lekar, Musik, Spel-insiruMenter,

, F6RETAL,

yapn, Sprak med mera ; hvartil jag bi-

fbgat en kort ilnderrattelse om Capjka

biybyggets anlagning, utbredande och

nuvarande (kicky same de atfkiilige Ca-

mvaner, som tid ester annan, til lan-

dets undersokning , as Kegering och

Inbvggare blifvic f6retagne och an-

stalde.

Til Hottentottijke och ' Mahijke

Sprdken, bagge nastan lika okande vid

de Europeiske hdgre Larosaten, har

jag anvandt nagre fa blader. Desse

kunna val icke, hvarken roa eller

gagna mange as mine Gunstjge La-

sajre; men jag har fmickrat mig der-

med , at de , atminstone f6r nagre

Sprak -kunnige, icke ^kola vara alde-

les onyttige eller obehagelige.

* » » *

* *

Befkrifhmg om Sn Java har val

Valentyn forut i sit stora och vid-

lyftiga Historiika Verk om Ostindien

uti Fjerde Delen, gifvit, afVen som

flere andre Refande; men vid anstald

F6KETAL.

jamf6relse larer Laseren nogfamt An

na ofs cmellan en ganlka stor och be-

tydelig fkilnad, emedan mine granfk-

ningar mera varit stalde derMn, at

updaga och underfoka det vackra och

nyttiga uti Naturen, fame frammande

Folkllags lefhad och Iynne.

o * a c

a *

Nagre fa TabeJler har jag afven

fogat til denna Andra Delen as min

Refa, for at battre uplyla de Meu-

bler ech Vapn, fom uti den famma

belkrifvas. Uti Rese-Befkrimingar f6-

rekomma nogfamt store och stundom

pragtige aftekningar utaf Slott, Palat-

ser och andre prydelige Monumenter;

men ofta faknas n6dige figurer pa

Kladedragter, Meubler, Mynt, Vapn

och andre faker, fom aro icke min-

dre angelagne at kanna hos et fram-

mande folkflag. Det ar icke utan, at

jag fjelf i denna omstandighet fa val,

sorn i flera andra, inset det myckna,

fom knnnat brista , bade i anfeende

)o( 3 til

F6retal.

til Tabellernes finhet, pragt och f6r-

delning. Det ar icke eller utan , at

jag 6nskat kunna utgifva mine Refor

pa et fa val f6rNationen, som Au-

ctor mera hedrande fatt, fafom. en

Kapten Cook, och flere andre kun-

nat utgifva sine under de vidstrackta-

ste Refbr motande 6den, och gjorde

Anmarkningar ; men dels har jag mast

hafva alt afleende pa fjelfva uplagan,

at kunna utlamna den til lagsta pris ,

dels n6dgas jag. beklaga , at vid et

annars fa namnkunnigt och ansenligt

Larofate, fom Upfala ar, icke gifves

nu mera nagon skickelig Graveur,

och der man icke en gang kan erhal-

la' en tjunlig och val polerad koppar*

plat. Under en sinirtande atanka as

alt d*ctta , har jag haldre velat, ehu-

ru mindre fulkomligt, visa nagot, an

' aiders intet i tekning, hvartil jag ut-

valt fadane faker , fom hos andre Au-

&orer icke vettcrligen forekomma,

De flere sorter as aldre och nya-

re mynt; fom uti ostra Indiens at/kil

lige

FÖRETAL.

lige Riken förekomma, som få Resan

de omtala , och som af mig med

mycken sorgfållighet och kostnad blif-

vit famlade, har jag hår endast om-

nåmdt eller korteligen bé/krifvit, och

velat spara deras aftekningar til en

annan enlkild och omståndeligare af-

handling.

*

Ehuru åmnet för min fjåder i den

na Delen ofta varit i sig fjelf föga ba»

hageligt; har jag dock beflitat mig

om , at göra beråttelserne derom få

angenäme, som möjeligt varit. Men

{)å det, at sanningen dervid icke Ikul-

e lida , har jag håldre velat nytja en

alfVarfammare , ån en för mycket le

kande Skris- art : lika som Läkare, de

der stundom sockra de båfkaste bote

medel, men icke med för mycken

sötma borttaga al deras hålsogifvan-

de kraft.

)o( 4 Sä

F6RETAL.

* a

' Safom Atbare faker hos Hotten-

totterne f6rekomma i denna Delen : Cy-

anella capenfrs, Fenkol-roten, Iris e-

dulis, Stapelia incarnata och articula-

ta, Coloqvinten, Haliotis, Zamia caf-

fra , Karup, Hottentots vatn-melon,

Hvdnora; och hos Indianerne atfkilli-

lige lackre Frugter, sasom: Ananas,

Pifeng , Gojavus , Carambola , Bilim-

bing, Manga, Mangostanos, Arbuser,

Cocosn6tter, Jambo, Rottingfrugten ,

Salac, Catappa, Papaiia, Nanca, An-

nona, Boa Lanfa , Nephelium, Sola-

num Melongena och Fogelnasten.

Til SyIt -saker och Krydder nytjas

as Indianerne: Betel, Arek, Spansk

peppar , Schoenanthus-roten, Gurk-

meja, Bambo-roten, Ingefara, Cardi-

momer och Nellika -frugten.

At JlScka Torsten , lajka och gifva

Rus , nytjas as nagre Hottentotter Me-

sembryanthemum emarcidum, Kame-

ka, Gli och Vatn -melon.

Til

F6retvai.

Til h&lsosamme Botemedel tjana :

Vifcum æthiopicum, Indigofera arbo-

rea, Boa ati, Dodonæa angristisolia ,

Jambolisera , Durio, Carambola, Bilim-

bing, Citrus dectimanus; sirnt sasom

et starkt FSrgift Amaryllis disticha.

Uti Hushalningen , fa val hps Hot-

tentotterne, som Indianerne, forekom-

ma flere brukelige och nyttige faker,

til exempel :

Til Mattor> at sitta pa, til taktack-

ning, och til vagnars betackan-

de : Cyperus textilis och fina

Rottingar. i

Til. Lykta i nodfall: Calabasser.

Til Pilkoger: Aloe dichotoma.

Til Flugors fangande: Flug-busken.

Til Kol-branning: Mimosa nilotica ,

Protea grandiflora.

Til Boge-tr&n: Rhus. •

Til allehanda Meubhr ocji Slogdverke>

mange sorter Tradflag i Africas

Ikogar, sasom: Ilex crocea, Ca-

massiehout, Roode Peer, Cuno-

)o( 5 1 nia

F6retal.

nia, Ekebergia, Curtisia, Stfnk-

hout, Olea eusorjæa och capen-

sis , Gardenia 1 hunbergia och

Rothmannia, Hvit Essen, Koyena

villofe, Sophora capensis, Aman-

delhout, Mimcrfa nilotica, Lee-

pelboom, Protea grandiflexa och

Til Fdrgor : Morinda citrisolia, Man-

gostanos frugrikal, Indigosera ni-

la och Hibiscus Rose {inensis.

Da man omtalar frammande Lan

der, hander altid, at sadane ord och

namn. s6rekomma, som icke kunna

vara Iika begripelige s6r alle. Desse

har jag icke eller pa Svenska kunnat

tolka, eller altid tydeligen nog format

belkrifva. Nagre sadane har jag der-

f6re trot mig har b6ra sarskildt, sa

mycket m6jeligen Ike kunnat, ut£6r-

ligare s6rklara:

Eyland bemarker altid en 6.

° *

F6RETAL,■

Rivier kallas almant en A, Alf el-

ler Back.

Valley ar ej annat, an en A, Tom

stundom ar mycket bevaxt med hvafs

och pa somlige stallen bredare , pa

andre ater sinalare.

Brakt vam kallas sadant, som ar

standande i divider eller pa lagre sto

len, och hyscr salta uti fig, samt sina-

kar mer eller mindre saltagtigt.

Drift kallas en A -drift eller et sa

dant stalle dfver nagon rivier, der man

har grundaste vatnet; , och der man

saledes med akdon kan komma1 6fver.

Dunor blifva kallade sadane hafs-

strander, som aga djup sand eller flyg-

sand , upkastad uti st6rre eller min

dre h6gar.

Bay beteknar altid nagon st6rre

eller mindre inhamn, sasom Mussclbay.

Huk; som tillagges visse ord i an-

dan, sasom Mosterts-huk, betyder et

ifran bergen utlkjutande horn.

Kloof

Foretal.

Kloof kallas en Dal eller sådanc

klyster i bergen, som antingen åro af

Nybyggare bebodde ellej tillåta nå

gon möjelig öfverfart, antingen til håst

eller också for något åkdon.

■ i

o * o 9O O

Jag har i denna Andra Delen af-

flutat Berättelsen om mit treåriga vi

stande på Cap, om detta Landets for

delar i anseende til climat och förbät

tring genom odling, samt om dess usle

och medömkansvårde naturlige Infö

dingar, hvilke på det enklaste och en

faldigaste sht tilbringa sin lefhad och

lifstid, föga olikt de , midt ibland dem

varande, vilde djuren: utan någre ve

tenskaper, konster och nyttige inråt-

ningar: utan samband med andre, ån

sine n&rmaste åfven så okunnige gran

nar: utan både handel och krig med

Någrannar: utan någon kunskap

och begrep om både vår jords stor

lek, utseende och beskaffenhet-, samt

de Himmelske kroppar, som lysä och

fort

FoRETAL.

fortlkrida 6fver deras dumme* huf-

vuden. . - i

Nybygget, som dageligen as Eu-

ropeer tilvaxer, ar redan ganlka an-

senligt; igenom de(s bemddande och

flit likna flere orter redan et jordifkc

Paradis , och Landet frambringar en

stor del as det, som fordras til Iisvets

nnderhal och behof. Icke desto min*

dre faknas har annu ganlka mange

fordelar, dem Europa far hugna fig as.

I anseende til sjelfva landet, glfvas uti

det inge, hvarken stdrre eller mindre

Insj6ari inge scgelbare Aar: inge an-

dre Fiskerier, an de, som Ike vid hafs-

stranderne och amynningarne: inge til-

rackelige eller n6dige Skogar: ingen

enda behagelig Skogs-lund : inge gras-

rike och blomstermlle Angar: inge

Kalkberg: inge ldnande Metaller: inge

Vafstolar eller Fabriker: inge Larosa-

ten eller Skolar: ingen Pastgang: in

gen Skjuts eller Herbergen ; ja i et fk

vidt utstrackt land siiknas annu pa

mange stallen bade Domaxe och Dom

FÖRETAL.

stolar, både Präster och Kyrkor, både

ftegn ifrån himmelen och Brunnar uti

jorden , fornt andre både gagnande pch

oumgångelige anstalter, som nu och

framdeles förtjäna en uplyst och öm

sint Regerings omtanka och åtgård.

Blifve det ock altid en förnuftig

Fegerings oafbrutna omsorg , at få

dela sin kårlek emellan Compagniets

Handels intresse och Coloniens fram

tida bestånd, at Nybyggarne med ti

den, .ganska vida i landet utrpridde,

skilde ifrån Staden, Kyrkan och Män

niskors omgånge, icke förfalla til för

mycken låtja, okunnighet, Gudlöshet,

oseder och sådan uselhet, hvarigenom

de omsider torde mera komma at lik

na Landets åldste inbyggare, ån den

stam , hvarifrån de fjelfve aga sin up-

rinnelse. Vare det beständigt en för

ståndig Gouverneurs afsigt, at få vår

da den i främmande land utspridda

Christi hjord , at en Folkplantning ,

som nu på det högsta hedrar vårt

tidehvars och vårt ilågte, icke vanslåg-

tas,

Företal.

cas, och i en framtid blifver för ho

nom en neslig förebråelse.

Skulle detta Nybygge, som än

nu år Holländska Ostindiska Handels-

Compagniet enlkildt tilhörigt , och

hvars. land ännu år, i Nybyggarens

hand, et lån af det (amma, med tiden

kunna förvårfva sig och vinna större

friheter ; få år ingen , tvifvel , at ju det

samma kan upbringas til ånnU större

välmåga , anseende och styrka , ige

nom flere nyttige inråmingar inom

det: genom tillåten sjöfart, til rörel

sens befordran på egne kuster: samt

en ökad export af egne Producter, til

utbyte af andre, för landet nödvån-

dige varor.

Figwernes Fdrktaring.

Tab. 1.

fig. i. Et Casiers Halsband as SnJckor med

et vidhangande Sk61dpadfkal.

2. En Javanflc Kris uti fin Ikida innefluten.

3. Hottentotternes Ipel- Instrument, KoRa

kalladt. 1

. Tab. 2.

tig, r. En Wudong ellef Javanflc Knif, uti sin

Ikida innefluten.

2. Bladet as WttDottG, dragen ur sin Ikida.

3. En Javanfk Kris, Com it rat och dragen

ur sin Ikida, samt damaserad.

4. En Javanlk KrIs, flingrad och dragen ur

' • fin ikida.

5", 6. Javanlk Badi eller Dolk med sin Ikida.

' Tab. 3.

fig. 1, 2. Javanlk Sabel, uti sin Ikida Innefluten

, och utdragen ur den satnma.

3. Et Hottentots ParlBanD as olika fSrga-

de Glasparlor, at baras omkring halsen.

Tab. 4.

fig. 1. Et Hottentots ParJ.band, at biras om

kring lifvet, utas olika firgade cylindri*

Ike glas.

2. Hottentots Parlband as Gksp5rlor, at-

skilsigt fifgade.

3. Pinang Sax.

TV

gj ed en så ringa utrustning, som

den förut nämnde, hade jag, i

et så bergigt och öde land, sqm Afri

ca år, föresatt mig, icke mindre, ån at

denna sommar göra .en Resa, Nordost

ut, ånda långst bort til Snöbergen, och

at först ställa kosan Norr ut, samt sedan

ösver Camdebo, och andre måst ober

bodde trakter, utan at taga den genaste

och måst banade vågen.

Föresatsen var vål något öfverdrif-

ven ; men jag ville dock icke låmna den

oförsökt, håldst det kunde vara mig li

ka . mycket , hvad orter af landet jag

* Del. A håldit

i Andra Rejan inåt Caffers-kusten 1773.

håldst besökte , endast jag hade tilfåJle

komma til fådane , som jag förut ej sedt

och at samla der förut okände djur

-och växter.

Med mit Rese-Sålfkap begaf jag mig

altså på vågen ifrån Cap , den 11 Septem

ber 1773 , och ankom först til Compag-

niets Post Jean BESiS'Kraal, sedan til

Rietvalley, en gård* der (fhdast kor hål

las til Gouverneurens tjänst, och der

smör , kernas för dess bord i som hvarje

vecka färskt införes derifrån til Staden.

För denna orsaken Ikul var det förbu-

dit, för alle Resande, som kömmo at

färdas åt denne trakten, at i fälten här

omkring beta både sine Hästar och Oxar.

Hela Africa år annars lika som en Al-

månning, få at Resande', hvar de beha

ga, utspänna och låta sine kreatur beta

uti fälten.

Til höger lågo, under förbi resan,

Tigerbergen och til vänster Blåbergen

{Blauive Bevgen'), hvars ena ända vi öf-

verredoi desle hafva någre sandhögar

fram för sig, innan de börja, och aga

aldeles inge stenar synlige, så at de til

större delen torde vara endast store sand

högar, tilkomne af yrsand ifrån hamnen.

Hela

Andra Rpsan inat Cafferskusten 1773. 3

Hela landet var mycket fandigt med

dunor och mange vatn-pusfar (valley}

hvilke denne tiden statt lange as vinter-

regnet fylde med Vatn , och bdrjade nu

frambringa godt grSs ti] foder for bor

ikapen. Endast Hornbolkap agdes der-

f6re hSrstades pa gardarne , och foga

hvete saddes, men intet vin bereddes

har. Vatnet Sr oftast saltaktigt och de

miste manader as aret i foga myckenhet

Vatn-Sk6Ipaddor funhos har och der

i pussarne, och stundom hades nagra i

husen uti et glas med vatn> for at sa-

lunda foras til andre orter. Emot regn-

vader iadets Skolpaddorna altid stiga h6-

gre up i glaset.

Emot aftonen ankommo vi til Fru

MtiLLERS gard.

Ibland buflcarne uti sandfilten sagos

ofta Land-Sk61paddor kralla, och D6t-

trarne i huset, hade igenom Slafvarne

latit hamta atflcilliga st6rre och. mindre

deraf hem, fdr at atas. Testudo pulilla

var almannast, som nu stektes och ats.

Jag smog mig ut i K6ket, f6r at se be-

redningen deraf och fann , at flickorna

vore nog obarmhertiga , for at. pa de

g!6dande kolen lagga Sk61paddan vid

4 Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.

6pen , at spratlande med f6tter och huf-

•vud stekas aldeles lefvande, tils den as

hettan omfider sprack. Aggen, til et

anfenligt antaj , bestaende as blotta gulanr

voro de lackraste och begarligaste.

Fenkol-roten blef stekt och aten pa

lamma satt, som Ariis-roten.

Lokarne as en Svards-Lilja Q/ris edu-

.//>), som i desse salt vaxte ganlka ym-

nigt och f6randrade fig med hvita, gu-

la Och bla blomor, hamtades mycket ut-

af Slafvarne. De atos bade stekte och

kokte , samt stufvade med mjolk och

f6rekommo mig bade angenime til sma^

ken, och f6dande.

Den 13 , ankommo vi til CompagnietS

Post uti Groene kloof, sedan vi under

vagen farit fdrbi Dassenberg, Burgers-

post och Groene kloofs berg. Pa Bur

gers-post, lika som pa Koberg , ligger

en Canon bredevid en h6g slaggstang,

som tjSnar vid akommen fara, at upboda

Landtmannen ifran denna sidan til Cap.

Landet var Mr suit as dunor och

djup sand, som gjorde vagarna ganlka

tiinga., • '

Husen bygdes har utaf obrtnd Iera,

i

Andra Rfsan inat Cafsers-kustev 1773. 5

i brist pa ved, men slagen likval i ru-

tor , sasom tegel och nagot torkad for-

•ut i luften.

Piss-Sjukan var gangse hos Boslca-

penl Den botades med et stra , som

ftaks i roret, hvarmed gruset asEuphor

bias kadan , som satt fig der , som en

kalk , blef Idsrifvit. Denna operation

var dock i borjan blodig. Det beratta-

des fdr sakert, at om Stamman pa det

yata ej botades , Ikulle blasan spricka ,

icke as kadans Ikarpa, utan as urinens

lpyckenhet och patrangande.

Ester nagre dagars hvila, reste vi

. til hast, til Gansekraal och ned til sj6-

strandeh.

Haliotis (en Snacka^) fangades der pa

klipporne , koktes och ats , lika som

Muflor,

Bade den blasiga, och den hvita Sand-

mulvadan, (Martnota capenfis och ofrica-

fja~) uppehdllo fig uti sandfalten,.och be-

rattades gora flcada i trSgardarne. Den

fangas antingen med en falla eller bck-

fa med grafning, da man nemligeis f6rst

grafver en grop fram f6r den,, och se

dan bak ester den sammaj eller ocksa

A 3 til

6 Andra Rejan mat Caffers-kusten 1773,

tilstoppas 6pningen bak ester den, ocfy

sedan grSfves emot hanne.

Kol, som likvil i detta ved-fkttiga

landet mycket lallan tilverkas, och mast

hitforas ifran Europa til Smedernes be-

hof, fag jag bar brannas pa foljande satt:

Veden sattes pa anda, efter vanligheten,

dock fa, at de smalare vedpinnar blan-

dades emellan de storre. Ornkring den-

ne trafven sattes sedan sis, och derut-

omkrii)g lades tors. I midten och afven

ornkring kanterne sattes tjarved, hvar-

med kol-milan antandes. Ester antand-

ningen tacktes aldra 6fverst opningen

val til med tors., Rundt ornkring fjelfva

fpten lamnades atlkillige draghol, som

efterhand tiltaptes, da elden begynte fla

ut, och sidorne tilpackades sinaningom

och efter hand. NSr branningen efter

nagre dagar var flutad, 6pnades kolmi-

lan , och den eld , som annu fans qvar ,

flaktes val ut med vatn. Hela kolmilan

yar likval ej stdrre, an en h6stack.

Den Bucku, (^Diosma') som Hotten-

totterne har famlat , torkades forst i

ikuggan, och sedan 6fver elden, innan

den pulveriserades.

Salt

Anära Resan inåt Caffers-kusten 1773. 7

1 t

Saltpannan, som låg et stycke ifrån

hafsstranden, besökte jag åfven, Den

stod nu full utaf vatn. Saltpannor kal

las hår i landet stora och salta vatnfam-

lingar , som småningom , ester vinter

regnet utdunsta och nedfalla et salt , som

hämtas af Landtmannen, och brukas i

dess hushfdning. Saltet , som af Coloni-

sterne i hela landet förbrukas, tilverkas

sålunda af naturen, utan någon konstens

åtgjård. Når vintren gåt til anda, och

regntiden åfven år förbi, utdunstar vat-

net ymnigt, dels af den starka solhet

tan, dels af de häftigt blåsande vindar,

och saltet crystalliseras samt nedsålles

til botnen. Starkaste crystallisation Iker

uti November och December månader,

och det midt på dagen emellan klåckan

10 och 3. Under den tiden ses tydeligen,

huru saltet, som en grädda, crystallise

ras först på ytan, innan det af sin tyngd

sjunker ned. Denna Ikorpa af saltet år

mycket fin och ger et fint salt , som bör

samlas, få fort det crystalliseras, och af

sydost vinden drifves til Nordvästra sidan.

Sker det icke, faller den i flere vars

ned, och gör en tjock bådd af gröfre

falt , som år grofgrynigt , ofta gråt af i-

blandad orenlighet, och nytjas til insidt-

nislg af filk och kötvaror. Det fina sal-

A 4 tet

8 Andra Resan inat Cafferskusten 1773.

tet deremot %v bade hvitare och rena*

re, famt nytjas endast pa bordet, och til

infkltning as flrfkt fm6r.

Den 19 Septemb. afreste vi ifran Groe-

ne kloof, lamnande tii h6ger den bergs-

strScka, som kallades Burgers post och

til vanster Groene kloofs berg. Fram-*

for ofs hade vi Reebockskop nagot til

hoger, och framf6re det Konterberg ,

bakom hvilket Babiansberg fags ligga.

Sedan vi kommit igenom desfe ber-

gen til .slSta faltet , fyntes Ribeck-Castel,

Vier en tvintig Riviersberg och Picket-

berg, famt et ymnigt forrad as Rhe-

backar ( Capra ) , Hartebeestar , (Capra

dorcas ) , Stenbackar (_ Capra grimmia ) ,

och Dykarebackar QDuykers, Capra~), ut-

om Korrhanar och Strutfar.

Vi redo forbi Papenkuyls-fontain och

Uylekraal, til Jan Slabberts gard.

Den 1% j ankommo vi til Saldahna

bay , fom ager mange oar och farli-

ge grund. Nagre stallen aga endast 3

famnars vatn. Pa 6n Fundling til-

redes tran as Skalar uti lerpannor , 1

hvilke den forst f<jr folens hetta sillies

til utdunstning. Sedan kokas den forst

med ved, uti en kittel, och sedan med

det

Andra Resan ivat Caffers-kusten 1773. 9

det fettet, som ej kan utsmåltas. Flere

öar ligga bredevid denna hamnen, få*-

som Fundling , Taxen-eyland , Jutland

med sine store stenhögar, Meuwen-ey-

land , Dassen-eyland och Schapen-eyland,

hvilka alla åro mycket steniga och svåra,

at med fartyg, för sine klippor lågga' til.

På Taxen-eyland finnas Caniner, til

en ganska stor myckenhet förökade, se

dan de blifvit hitförde och utplanterade.

Dassen-eyland år i synnerhet et al-

mint hemvist for Pingviner (Diomedea)

et stag af sjöfoglar, som aldeles icke

kunna flyga, men dyka få mycket båt

tre, och förnöta sin masta tid ut på hafVet.

Skepp inlöpa fållan i denna hamnen,

och ej andre, ån de, som feglat för lågt

under landet, at de ej kunna hinna up

til Capfka redden. Hamnen går i buk

ter och flere vindar fordras för Skep

pen, då de skola segla utur den samma.

Den a8, fortsattes Resan- til Witte

klipp , en gård , tilhörig Tobias Mo-

stert. Gården hade fat -sit namn af

et litet berg eller stor enstaka klippa,

lagom hög, som låg der bredevid, och

var besynnerlig med sina nakna och ba

ra hällar, de der voro helt hvita, icke

A 5 sa

io Andra Resan that Cafsersrkuflen 1773.

safom pa orten troddes, as kalk , utan

utaf (Byssus la&ea) en hvit masfa. Franir

til emot garden hade den en sior, nk-

stan manlik hola , med , liksom et hvaift

tak. Denna synnerliga hola var det gan-

ska svart, at kornma til, eme'dan bergs-

klippan framfore den var icke allenast

mycket brant, utan bckfa kulrig, samt

helt glatt, utpm nagre sirinior, lungs

nedat lopande och formerade utaf regn-

vatn. Min hog lekte icke desto niindre

pa dese visiterande, eniedan jag fag at-

fkillige fvalor flyga dit, fom der agde

sine bon och jag gisfade, at nagre rare

vaxter torde afVen inqvarterat fig der.

Jag afkladde mig derfore bade strumpor

och Ikor , och hant Sndteligen barfota

lyckeligen upkomma, men hade niera

fvarighet at komma ned igen, sittande

akande famma vag utf6re, emedan in-

gen annan utvSg fans , aptingen upat ,

eller at sidorne. Holan, fom fdrmode-

ligen fallan larer emottaga fadane befok,

hade utom en dod och nedfallen fvala

QHirundo apus"), sin befynnerliga fkap-

nad och fvara tiltrade, ingen ting mark-

vardigt. Holan var omtrent tjugu al-

nar ifran klippans sot, och nastan midt

pa fjelfva klippan , as et par famnars

vidd och h6gd.

Strut-

Andra Resan inat Coffers-kuften 1773. 11

Strutsar voro ganska almanne hSr-

omkring. En Hane fades bygga tilho-

pa med" tre eller syra honor , som til-

lammans vSrpa ab a 30 agg, hvarpa de

skola ymsom ligga, uti et bo, som de

med trampriing formerat i sanden.

Vilde Hundar kallades har Jackhalsen.

eller Simsons Raf, och uppehollo fig i

desse f5.lt , uti store troppar. De fan-

gade mycket as de harvarande vilde

Backar , afven som as Strutsar , ester

hvilke de halla likasohi ordentelige skall,

sa at de omringa forst djuren pa lan-

gre afstand, och nalkas dem sedan nar-

mare. De gjorde ocksa stundom myc-

ken (kada pa Landtmannens faralijordar,

derSst de icke sorgfalligt vardades och

vallhjonen voro forsedde med fkjutgevar.

Det ar endast ora varen, och i bor-

jan as sommaren, som desse lage sand-

falten aro beprydde med blomor. Se

dan torkan och sydostvinden borjat ta-

ga ofverhand , utspridas deras fr6n snart

uti falten , ofta innan de hunnit val

mogna. F6r . denna orsaken nodgades

jag ofrast Tamla fr6n til Europas Bota-

nilke Tragardar , i synnerhet as de an-

nuelle vaxterne , omogne, och lata dem

uti

12 Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773,

Uti papper inlagde torka, och mogna

efter åt.

Den 30, redo vi til Honingklipp, en

, gård, tilhörig Nicolaus Klein.

Kråkorne (jCorvus Hottentottus*) så

gos hår sitta pa korne, och på ryggen

aftjlåcka {Acari} flatten, som stundom

plågade dem rått mycket. De hade ock

så hår den ovanan , at plåcka hvetet ut-

ur åkrarne, straxt efter det blifvit utsådt.

En (Jjteis-Bock, Capra) grå Båck,

af et medelmåttigt Lams storlek, åg-

des hår tam, och hade blifvit fångad

uti sandfältet. Så våi denne, som den

få kallade Stenbäcken sades göma un

dan hufvudet, och inbilla sig då, at in

gen Ikal kunna fe honom; derföre ock

desse icke gerna upfpringa utur buslcar-

ne förr , ån man kommit helt nåra in

på dem.

' Buskaget uti sandfälten bestod endast

af små och fine bufkaktige växter, af

en eller högst två alnars högd. De äg

de oftast få smala stammar och grenar,

at de ej tjänte til bränsle, men gåfvo

likväl tilråckelige gömställen åt allehan

da vildt. För mig voro desse ej sällan

besvärlige, i det jag uti dem ofta ej

kun

Andra Resan inat Caffert-kusten 1773. 13

kunde igenfipna do sma foglar , som pa

dess svigtande toppar as mig blifvit skufc-

ne , och emellan dels grenar d6de ne-

derfallit.

Vidare fortsatte vi resan forbi Pa-

trysberg , til' Peter Lospers gard,

kallad Rosendal.

OBober den 1, reste vi vidare til en

annan Lospers gard., Landet, som har

var belagit emellan Saldahna och St.

Helenæ bay, icke langt ifran hafs->

stranden , var lagt, suit med dunor och

rikt pi vatng61ar {valleys, som as vin-

terregnet och Bergrivier nu voro 6f-

Versvammade.

Den 1, Srnade vi oss val til Berg

rivier, men kunde f6r vatnets mycken-

het i namnde golor, ej komma dit, ej

eller til Melks gard, til hvilken annars

man ofver rivieret fardas med bat Vi

nddgades altsa nu resa til Brandts

gard vid Zoutrivier, och derifran tiken

dess Sons hemman vid Matjes fontain.

Zout-rivier ar hSr en hel annan , 5n

den , som ligger nara intil Cap , och som

fat lika namn, f6r sit salta vatn. Det

hinder icke sallan, at bade 6ar, berg

och afven hemman, pa slrskilde stallen

14 Andra Resan inat Caffers-kustenij-j^'

fa samma naran , hvilket fororfokar myc-

ken oreda i detta landets Geographie.

Hvad hemmanen angar , hvars namngif-

vande fdreflas as Latidtmannen, och vin-

her stadfaftelfe as Regeringen , lkuUe de

nogsamt kiinna f6Wes med tjanlige och

redige namn , om Gouverneuren nagot

mera vardade sig om et fa stort och ut-

bredt nybygge, fom detta, hvars Land-

strackor inangfaldige ganger ofverga i

storlek de sju fdrenade - Nederlanderne

uti Europa; Men da bade denne Afri-

cas i hafvet utlkjutande udde, och Sta-

den , samt hela Colonien annu i alm&n-

het kallas for Cap och Sitaden faledes,

ehuru anlagd for finart 150 ar sedan , an

nu ej fat nagot enfkildt namn, fom nog-

famt tilkanna gifver bade mycken forg-

I6shet och flat Police , , fa ar ej under-

ligt, om hemmanen ofta bekomma de.

orimeligaste namn.

Hottentotterne agde omkring behen

en fadan mangd as lader-remar, at de

rakte stundom ofver fjelfva vadorne , fa

at de derigenom voro val friade ifran

giftige ormars bett, for hvilke jag ta-

meligen fannolikt gisfade, at de har a

orten brukade dem.

Guld-

Andra Resan inat Caffers-kusteni"]-]^. 15

Guldfinken QLoxia orix) fades forst

ata bloman uti hvetet Qantberse tritici^),

och sedan sjelsva kornen. Den holt fig

har uti orakneliga fkaror, i syhnerhet vid

de aar, lorn voro bevaxte med en h6g

fas, pa hvilken den hade bygt sine nasten,

och hvarifran dess qvittrande i fynner-

het emot aftonen, da mange hemkommo,

hordes lang vag. Honan fags altid gra;

men ifran Julii manad til Jahuarii, fram-

koinmo fmaningom Hanens blodr<5da fja-

drar. Denne fogel Sr nagbt mindre an

Loxia capensis och har afveii mindre ,

helt grone agg, da deremot Loxia ca

pensis har gra agg med svarta flackar

och iiagot ftorre. Denne fogel ar annars

fom hela Domherreslagtet, ganlka duln,

och derfore fa mycket fvarare, at skra-

ma ifran hvetakrarne, der mangden as

denne fogel ofta g6r Lahdtmannen be-

tydelig skada. Skjutas de . med bosfa,

hvaraf mange gemenligen falla f6r hvart

Ikott, fa flyga de andre ftraxt dit igen,

och sky icke for nagon fara.

Korrhanarne marktes har ata blom-

knopparne as Cotula turbinata, fom vlx-

te alman i alle lage fandfSlt.

Den 3, ankommo vi til Floris Fi-

schkrs gard. Anda ifran Groene kloof,

och

16 Andra Resan, inat Caffers-kusten ijjj.

och an vidare utat kaliadeS. detta landet

Swartland, fbm ager sin egen Kyrka.

Pa tredje aret nu, sedan Kyrkoherdens

d6d/ hade htr varit vacance, utan at

nagon annan ifran Holland h'unnit an-

komma. En gang i manaden h61ts har

likvaj Predikan as en Prast ifran Sfeadem

Bonderne hade lang vag til Kyrkan , oeh

stundom tvanne dagars resa.

Vi redo vidare den 5, up at landet,

lings ester och fdrbi Swarte Berg, til

Stoffel Smidt. Dunorne borjade nu

tryta, och landet blifva bade hogre och

fastare.

Roflok (Raapuyntjes , Cyanella capenfis),

kallades en loksort , som hSr stektes

och ats as Landtmannen.

Vifcum aethiopicum brukades emot

Diarrhoe , och nytjades afven annars ,

fora th6, til at drickas.

Den 6, ankommo vi til den urige

Slabbert, och hade bakom oss til van-

fler Picketberg.

Nar man ar uti Cap , tycker man sig

fe en fammanhangande stracka as berg,

liggande framf6re fig; men igenom den-

na

Andra Rejan inat Cafserv-kusten 1773. I?

na rasa fant jag, at de aro Stskilde och

ligga tillika uti flere rader.

Ribeck-Kastel ar en bergsrygg, som

utstracker fig isran 6ster til vaster, der

ate Swarte-Berg andar den strackan.

Desse gkj altla icke aldoles parallelt med

den lingre up liggande lunga bergsraden.

Vi begafvo oft Vidare til en Sadel-

makares Cornelis Gqsens gard^ hvar-

&(t jag nodgades lamna en .as mine oxar,

som blifvit halt uti hoften och olkicke-

lig til resans fortsattande.

Den stora Berg-rivier, som vi nu

uphunnit, var as det myckna saliia reg-

net ganfka h6g, och kunde ingalunda

ofverfaras med Vagn pa Vanligt stalle

Vid Vleerniuys driften; utan

Den 7, pasferade vi.6sver honom med

fargati vid Pit. Jubers gard>

Denne mannen holler altid fargan

Vid magt och i gang, samt Undfar der-

fore en vacker fumma penningar arli-

gen i nemligen 8 gyllen as hvarje bond-

gard, som ar- belagen a andra fidan,

latnt deseutom sarflcild betalning as alle

ahdre, som fardaS der6fver. Alle bond-

liemman d^taga lika uti fasgans under-

a Del, B . hal

i8 Andra Resan inåt Caffers-kusttn 1773.

hållande , antingen de åro store celler

små, rikare eller fattigare, och antingen

bönderne nytja den eller icke , ofta el

ler fållan. Det hinder, at flere bönder

aldrig nytja, den, utan resa den tiden up

til Staden med sine varor om somma

ren, då vatnet i denna åen år lågt och

då de med vagn låtteligen komma öf

ver å-driften.

Härifrån styrde vi vår kosa til Jo

hannes Liebenberg, hvaråst nu be-

gynte visa sig både Vingårdar och Trä-

gärdar med Cftron-och Appelfin-trån.

Vågen var nu fulkomligen hård, bestå

ende af rödaktige klippor, och fältet

nog gräs-rikt.

Ven 8 > fortredo -vi til Christian

Liebenbergs gård, och den 9 , til Gert

Kemp vid Dassi klipp, samt sedan för

bi Fredrik Liebenberg, öfver den

svåra Kartous Bergsklofven , til Vit-

helm Burger, dit vi om aftonen, bå

de våte och häpne ankommo; våte af

et hållande regn, som under hela pas-

saden öfver berget genomblötte oss , och

häpne öfver en den svåraste och bran

taste väg, vi någonsin set, och den få

människor, utan at färdas den, kunna

göra sig något rått begrep om. Kartous

kloof,

Andra liesan iiiat Cajfeirs-kusten 1771. 19

kloof, som gar 6fver samma bergsstrSc-

ka, som Rode Sands kloof, men naf-

mare hedat norra Sndan, aafes ockfa

as Landtmannen f6r en as de fvaraste

vagar ofver Afnicas berg. Pa vSstra

sidan ar den ej mycket h6g, e"ller far-

deles, svar, men blir deremot sa myc

ket forikrackeligare pa den 6stra fidan,

der den ar ganslca brant, der vSgen ar

bade stenig och final, och der pa vSnstra

fidan visar fig en afgrund as djup nedan

fore. En enda band breds miiskdrning

Mrstades , fatter vagn , oxar och kulk

i yttersta Sfventyr. Ofverfarten blef

ock nu fa mycket farligare, som vSgen

as regnet Var hal och kreaturen latteli-

gen halkade. Bondgarden lag straxt

nedan f<5re vid bergets sot, der bade

Bonden och defs Hustru stodo f6rvana- -

de ofver sine frammande gasters of6r*

modade ankomst, til et fadant stille och

i fadant vader.

Landet ar lika som Rode Sand, en

bred dal, omgifven med berg, icke alle-

nast a ymfe fidor, utan ockfa vid bSg-

ge defs andar, vatnad as en a, som kal-

las Olyfants rivier, och mycket gras-

rik. Ifran Rode Sand Sr den aldeles af-

sondrad med Winterhoeks och andre til-

B 2 st6-

#

ao Anira Resan inat Cafsers-kuflen 17/3.

st6tande berg. Den Sr sa vida olika Ro

de Sand , som detta landet ar ganlka

rpycket lagare , och ifven ansenligen

smaiare, endast as nagre b6sse/kots bred.

Den 10, glade, at ester en fa vade-

lig resa, aga vare akdon i behall, forfo-

gade vi oss langre nedat til Skalk Bur

ger , och -reste ofver Olyfants rivier,

som vi sedan lamnade til vanster.

Sedan vi nagot litet frukosterat , be-

gafvo vi oss til Varma Badet, som lag

et stycke ifran garden, at bese det fam-

ma. Vagen dit var ganlka sank, vatn-

sjuk och besvarlig, innan vi hunno nar-

mare up til bergssoten.

Detta Olyfants Varma Bad, kallas

ockfaEngela Badet, ester en Fiscal En-

gelman, som forst latit uprenfa det,

och bygga pa Compagniets kostnad, et

anstindigt och vackert stenhus, til be-

qvamlighet f6r dem , som nytja badet.

. Kall-adrorne upkomma pa 6stra fidan

as den lSnga bergs-raden, nagot h6gt

ifran sjelfva bergssoten, och det i en

klof, som gar fnedt emot s6der inat,

och formerar der en tvarklof. Adrorne

aro fjere, men- i synnerhet trenne, som

sdnaamligast leda sit vatn in uti slere

. . inia

Ædra Hefan hat Coffers-kuflen 1773. ai

1

sma hyttor, sSrfkilde f6r Coloslister, f6r

Slasvar och for Hottentotter. Uti alle

desse vorri tre eller fyra trapp9r ned uti

vatnet , pa hvilke de badande efter beT

hag kunde fitta och tiJlika et golf pa

ena fidan, der de badande kunde ligga

under svetningen. Vatnet var harsta-

des icke kokhett, utan endast ljumt,

hade ingen fmak, fatte ingen ochra el

ler annat sediment , utan Sgde endast en

(Conferva) gron vSxt i fine rSnnilar. Sa-

lunda Jigger det pa sarnma sida as sam-

ma bergsrad , och Sr at' faroma art , fbm

det forut p. 184, befkrefne Brand-Val

leys . varma badet. Man kan med det-

ta vatn, lika fom med det f6rra, tvatta

linklSder, utan at det flackar, och koka

mat, utan at den deraffar nagon ofmak.

Den bla fargen pa focker-papper forSn-

dras icke as det famma.

. Vid gardarne harstades Sgdes bade

Vin-och Frugt-Tragardar , famt f6r bo-

skapen lk6»t bete.

Bergen til hoger Ikilde Backe-fSlt

ifran denna dalen , och tycktes utgora

fern betydande ryggar , Ikilde at med

djupa dalar, fom efter de Ikott, vi der

lossade , gafvo itererade Echo , lika fom

efter alkan. Et platt och h6gt berg med

B 3 tvan

%% Andra Resan inåt Caffers-luften 1773.

tvånne hufvuden vid fidorne, kallades

hår lilla Taffelberg.

Din 11, redo vi förbi Anders Lub-

bes gård til eh gård, som tilhörde Pit.

Gaus.

Lejon och andre odjur voro nu me

ra så förjagade och skråmde ifrån desse

Bergstrakter, at Landtmannen fållan ha

de besök af dem. Landtmannen betalar

dock ånnu til Compagniet en gammal

lkatt, som kallas Lejon och Tigerpen

ningar. Denna betaltes af hvarje Bor

gare med 4 R:sdr , för Lejon , och i

gyllen för Tiger-hjelp, af hvilken Cas-

sa den tiden, då landets upodlingar ut

vidgades, och odjur mycket hindrade

och oroade Colonisten , et vist præmium

betaltes åt den , som sköt eller fångade

något af desse djuren. I början betalte

Regeringen 16 R:sdr. för et Lejon, och

10 Gyll. för en Tiger. Sedan blef sum

man få förminskad , at för en Lejonhud

betaltes 10 R:dr. och för en Tigerhud en

dast 6 Gyll. Nu mera, sedan desse odju

ren uti största delen af Colonien blifvit

så utödde, at de fållan eller aldrig me

ra låta se sig, betaltes intet præmium

vidare dérföre åt de långst bort boende

nybyggare, som endast ofredas af dem,

der

Andra Resan inåt Caftrskujitn 1773, 13

deråst de icke upförä, och upvisa i Cap

sjelfve odjuren lefvande, som icke mö-

jeligen låter sig göra. Denna til et vist

ändamål inrättade _ Skatten uphörer lik

väl icke , sedan ändamålet är vunnit, och

orsaken uphört, utan har iklådt sig sam

ma natur, som Skatt och Cassor pa månr

ge andre ställen.

Utom den Skatt, som Landtmannen

årligen betalar för sit hemman, betalarhan

också för NVaxljus årligen 4R:sdr., för

hvarje Häst 1 Hollåndlk styfver , och för

hvarje hundrade Får 1 Gyllen. Lika

få betalas af hvarje Borgare , fattig och

rik , han må äga stor eller liten , svag el-

leP god gård , en viss afgift för väg-och

gatulagning. For bro och^ fårja betala

åfven alle lika, antingen de hafva sin

våg åt* stället eller icke. Deremot är

han fri för all Rustning , Krono-och

Prästtionde, Vågrödning, Skjuts, Dags

verken med mera. .

Efter Måsslingen såg jag hos en Flic

ka en elak lämning, som var qvar, nu

på tredje året efter sjukdomen, och be

stod uti Månader (fugt/Jationes) i pannan,

och under ögonen, som voro grönagti-

ge , varade i å 3 veckor , gingo bort och

kommo åter igen. De nämnde ställen

B 4 vo

*4 Anclm Resan inat Caffers+hifltn 1773.

voro haras i synnerhet vanstalde, efruru

cie afven hollo fig pa andre itallen, fora

pS armarne och. handerne.

En til aren kommen Bonde hade af-

ven efrer JVlafslingen , en god slang as

Lungsoten , hvilken jag likval sedan

fornam, blifvit fulkomligen aterstald til

halfan, as de medej jag for honom an«

ordnade, t

F61jande dagarne fortsatte vi var re-

sa.langs ester Dalen , til Barent Lub-»

bes gard, f6rbi Pickeniers* klof och

JVTat'tons gard derstadeg, som lamna-

des til vapster,

Den 14, borjade landet blisVa kulfigt

och berg-ag^igt, och vi anlande til unga

Parent Lubbe, vid andan as klofven.

Roten as en Stoebe, som har vaxte,

luktade aldeles ljka med Valeriana phu

och torde gora nagon verkan emot

Fallandesoten,

Den i<>, begSfVo vi ofs ater pa vk-

gen , forfedde ined nagre dagars mat-

sack, och arnade mi taga ofver bergen

til KiS Koopmans gard, sedan vidare

til Spannenberg ofver Dorn-rivier,

och Sndteligen til Clas Lospers gard,

rfndra Restm inat Cafsers-kuflen 1773. 25

» belagen i det understa Blckefaltet. Men

vi'hade ick'e Hinge tagat up sore bergs-

branterne, inn'an den olyckan hande mig,

igenom kulkens mindre forfigtighet , at

• Karran stjelpte orukull, och Stangen

hraktes , fa at det var aldeles omojeligt,

at vidare fortfatta resan pa en foresta-

ende bergig och ganska svar vag ofver

obebodde bergsryggar. Vi nodgades fa-

ledes bota skadan med onilindade rep,

sa godt , som Ike kunde, vanda ora til

Bondgarden igen och taga nagot an-

nat beflut.

Sedan jag annu mera fat omlaga

mit til en del forlorade akdon , befl6to

. vi , at lata bade vagn och karra , sma-

ningom taga tilbaka genom Pickeniers

klof, och sedan Jartdet upat, genom Ro

de Sands klof, til Rode Sand, at der-

ftades uthvila och forbida var ankomst,.

Emedlertid gjorde jag och min Engellke

Refekamerat til hist en rela, ISngre til

baka upat Dalen, til Gaus gard, hvar-

ast vi redo igenom den langa Elands-

klofijen, 6fver bergen til det fa kallade

Kalla Backefalt {Koude BockeveW), til

Bernard Forster.

Elandsklof var anfenligen bred och

hade en stor rivier. .

B s Det-

i6 Andra Resan inat Cafsers-kusten 1773,

Detta landet, som Sr belSgit emellan

understa och varma Backeslltet, samt

emellan Olyfants klofven och Carrofalt,

linger ganika hogt, och Sr vintertiden

tSmeli'gen kalt ; ehuru det anda icke Sr

fa kalt, som RoggefSlt, som ligger lSn-

gre bort pa andra fid&n as Carro, och.

hvars inbyggare flere manader i aret,

nemligen ifran April til September n6d-

gas f6r kdld och sn6 nedflytta til det

underliggande varmare Carro , som da

far vatn och fit regn med alka. De,

som bo uti detta BackefSlt slytta vSl

stundom nagon tid pa aret 6fver ber-

gen med fin boflkap til Carro , men sa-

dant Sr dem likval strSngt fprbudit.

En Orm , som kallades Boomflang,

berattades uti tran 'sluka i fig soglar ;

och QRoodbeckjes^) Loxia astrild gjorde

Ikada i Tragardarne, der den upat blo-

mor och fron.

Stenbackarne , och i synnerhet Dy-

• karebacken QDuykers') gjorde ofta Ikada

,i TrSgardarne, derast de afbeto tridens

utskjutande knoppar. Springbackeh g6r

Sfven mycken Ikada i Hvetakrarne , i

synnerhet, som den kommer uti troppar.

Den later icke fanga fig , hvarken uti

snara eller f6r stSUb6ssa. Den maste

Andra Resan inat Cafferskusten 1773. 47

slcjutas med fdrlat i de Ikrar, dit den

plagar komma. En karl grafver fig da

en grop i akren, der han kan sitta for-

dold, tils de komma nog nara, at kun-

na slcjutas med 16pkulor.

Kalla Backefa|tet ar i det narmaste as

iika bredd, som Olyfants klofven, om-

gifvit med hoge berg a ymse fidor, hvil-

ke emot Nordvast sluta tilsammans och

lamna endast en trang ingang til et lir

tet pa andra sidan om den liggande flatt

salt Har sailer stundom fho , som na-

gon tid blir liggande osmalt.

Ehuru kalt detta landet 5r, bar det

likval fordom varit as Hottentotterne

mycket mera bebodt, an det nu ar as

Europeer, som harstades uptagit nagre

fa hemman. 6fver alt bo Hottentotterr

ne flere tilhopa uti fine samhSllen, ofta

flere hundrade uti store byar; lefva as

r6tter vilde djurs kott, och egne hjorr

dar, til hvars bete 4iela landet lamnas

6pet; samt aro med litet ndjde. Dere-

mdt steal hvarje Colonist tga ensam fin

egen gard , en del as jorden steal anvSn-

das til hvetaker och vingard, och bo-

Ikapshjorden vara stor och talrik; yilde

djur for6das utan barmhertighet , efter-

tanka och hushabiing, la at somlige ned

. a8 Anita Resan inat Caffers-kuften 1773.

fkjutas fov ro flcul , och fomlige utrotas,

antingen for den flcada de gora honoin

i dess hushalning, eller for deras hu-

dar och ikin. '

BSekefalt Sr annars tameligen. slStt ,

Titan bufkar'och ikog; utoin nagra Jaga

Ronnoster bralkar.som fallarufynas, hy-

ser det endali: gras, och pa nagre sto

len en fort h6gre fas. Vid fjelfva ber-

gen fer man fallan nagre trln as Pro-

tea grandislara ^JVaageboom') , fom sta

strodde och lage.

Hela dett^ land har fat fit namn as

deri fa kallade Springbacken (Copra py-

gargttf), fom i strodde flackar haller fig

harstades, och visfe ar ankommer hit

ifran de langre bort Jiggande lander,

flyttande, til et orakneligt antal.

Bergen, fom ligga at ymfe sidor, aro

aldeles nakne , fom en ganimal nrar ,

hoja fig. up utan at aga nagon afslutan-

de sot, eller nagre nedan fore liggande

kullar, fom%anligt ar vid andre be"rg.

De sagos as luftens averkan mycket

iarde och lara ester hand nog forandra

sit utseende. Luften utvittrar en del

as defs particlar, och desse bortflapas

sedan as tegn , utom stdrre stycken , fom

stun

Andra Refan inat Caffers-kusten 1771- 19

stundom utsaIJa och hqlor., soin tilkom-

ma as qvarstadnande regnvatn.

Klipporne , som 5gde mange Ipet-

far, bestodo stundom as en gytring as

qvantsltenar , qvartsgrus och sandsten.

As fuktighet spricka desfe, losna och

Jndteligen utfalla, samt nedrulla uti sto

ra stycken. Huraf se bergen sdnderrif-

ne ut, och tolka sjelfve fin ur-alder och

sin forstoring. Hardheten i bergens sten-

avt Sr ganfka olika, och for l'amma or-

fik skul dess uplosning. Pa mange stal-

len funnos kiselstenar , inlpackade uti

stora klimpar, stundom tii hela hundra-

det och derutofver. Stora kullar fun

nos har ocksa , fom bestodo as sandsten,

hvilken underst var krithvit, fom kalfc

och 16s, samt pfverst gul med nSgon

blandning as gul och rod farg. Uti dal-

derne och vid backarne fans den fina-

ste sand, som sakert ofvan ifran bergen

och defs kullar, med regnvatnet dit blif-

vit nedslSpad. Backefalts bergen emot

ostra fidan hafva sine floar friedt liggan-

de, lika fom bergen undergat nagon

sjunkning. Afven de bredare floar vo-

ro sadane, sa at de voro lagre emot

oordvast och hdgre emot syd6stra andan.

Des-

30 Andra Resan mat Caffers-kusten 1773.

• Desse stone och h6ge bergsryggar,

som ligga i flere rader, fkilde at med

bredare och smalare klyfter och landfiyc-

ken, aro saledes Sodra Africas Fjallar.

Springbacken (Capra py^argus~) hal-

ler fig ingalunda i bergen som Rhebac-

ken, ej eller uti buikaget, som Stenbac-

ken och Dykarebacken , hvarast hundar

fltt skulle kunna fanga honom, emedari

han der ej kan komma fSrdeles fort;

utan pa slata falten, der han g6r de

underligaste och vackraste sprang , til

hela famnen eJler inera uti luften.

Tbland de fa 6rter, som bergen agde,

fans den befynnerliga Flugbulken (Vfo-

ridula dentata*), hvars Mader aro 6fver-

takte med fina har och en seg slemig

vatfka, vid,hvilken smSrre insecter altid

fastna. Den insattes i hulen, for at der-

med fanga flugor.

Den 18 , redo vi til IsAk Visage^

Faren raknades Mr morgon och qval,

da de ut-och inslaptes, famt marktes i

6ronen , antingen et eller bagge, for at

igenkannas? da de kommo at blandas

med andre. Detta raknandet var altid

Matmors fyfla , hvilken ocksa gifvit

hvarje far sit egit namn. Et fortrlffe

ligt

Andrei Resnn inat Caffers-kujlen 1773. 3!

ligt mjnne oeh dagelig erfarenhet hade

sa skarpt Mnnes upmarkfamhet harvid,

at om nagot ibland flere hundrade far

var borta, saknade hon det genast.

Den 19, f6rbi" Ntclas Jansens gard

til Carl van der Merweu

Et Taflfelberg, fom iigger enstaka

midt uti landfet, ar at Nordvaftra fldan

|>Iatt afvanpa, och brant pa fidan; men

at sydost ar det kulligt afflutande, och

mycket hogt.

Hvetet var harstades annu icke korri-

mit i ax, hvilket vi dock pa andra fi

dan as bergen redan set, och Srterne

saddes nu f6rst. HSr bade fas och Ika-

res et par manader sednare, an narma-

re Cap och i det pa andra sidan lagre

liggande landet.

Ehuru Landtmannen , desse bergens

invanare, bor fa hogt, fager han dock

altid, ehuru ganfka oratt, at han steal

refa up til Cap, fastan landet dit at slu-

tar as, och blifv'er mycket lagre.

Stora hjulet pa Africanlka plogen I-

ger atta ekar, och ar fa gjordt farnt

forfedt med en jernfkifva , at det ej kan

tagas as. Det lilla hjulet til vSnster har

en

•p. Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.

endast syra ekar, och 16per altid pa graS-

vallen , och haller 1 uledes plogen jamn.

Den 10, reste vi til Vilhelm Pre-

ToRifi , som agde en belagen gard ;

men luftstreket ar har 1 Junii, Julii och

Augustri manader fa strangt, at mycken

fno sailer , stundom flere dagar a rad ,

och istappar frysa under -taket. Alle

Kalfvar, Lam och F6I , som pa fadane

dagar framkomma, da frosten varar, do

bort utaf kold och hunger i failorne, i

livilke de hallas inneflutne, utan at kun-

na utflappas pa bete.

Sedan reste vi forbi Jan RasmuS'

och van Heeres gardar, til Jacob Pi-

nards gard , hvarSst litet fkog fans.

Varden med fin hustru var nu icke he-

ma , utan endast et par slafvar och na-

gre Hottentots ungar. Vi made altfa n6ja

ofs med, at ofver natten aga tak ofver

hufvud, utan at for ofrigt njuta, antin-

gen vat eller torr forplagning, oagtadt vi

utan mat fortridit hela dagen, och hade

Innu flere mils vag til liasta hemman.

Och som ingen valfagnad har uppe-

h61t ofs morgon'en derpa, den 11, begaf-

vo vi ofs i god tid ut pa vagen til

Skalk van Heere, hvarast vi blefvo

Vast-

ftndvti Resan inåt Caffers-kusten ijfö. 33

Vänligen émöttagne , och undfågnäde bå

de med frukost och et tåmeligen godt

glas vin af landets egen tilverkning.

Hår börjades nu det Varma Båcke

fåltet, hvilkét skildes ifrån det Kalla med

höge berg och backar, som voro stun

dom mycket brante och dem vi hade i

dag farit utföre.

Varma Båckefåltet ligger således

mycket lågre, och år åfven i samma

mon mycket mindre kak. Då i det Kal

la Båckefålt vin endast kan odlas på

et par stållen , och det åndå ej särdeles

mognar, få trifVes vinstocken mycket

båttre i det Varma, och ger et båttre

vin. Det Varma Båckefåltet år et litet

iand, hvarken mycket långt eller bredty

Utan mera rundt och inneslutit inom

bergen , likasom af en cirkel. Utgången

ifrån det år endast genom trånga öp-

ningår vid Mosterts huk och Hex-rivier^

Landet år flåt, öfver alt bevåxt med

grås, utan buskar, och har ganska litet

qvar af den förjagade Springbåcken.

Emedan tvånné unge bönder här

ifrån i dag årnade resa närmaste vågert

til håft öfver de höge bergen, til det"

på andra sidan liggande Rode Sand, så

a Del. C be-

34 -Andra Resan inåt Cnffers-kusten 1773.

beslöto vi, at åfven begagna oss af (Jet-

ta tilfålle, och göra dem följe. -Men som

min Refekamerat, sedan vi upkommit

et stycke emot bergen saknade stil

kapp-såck , och måste vånda om , för at

hämta den, ,och våre under lång resa

redan utridne hastar icke förmådde så

snålt löpa i bergen , • blefvo vi af våre

vågvisare efterlämnade , och förlorade

omsider i bergens branter , aldeles gång

stigen, få at vi nödsakades vånda om

til gården igen samma våg, som vi nu

förgåfves tilrygga lagt. Derifrån redo

vi genom en stor del af det Varma Bac

kesalt, och före afton ankommo til én

Vacker gård, rik på stor boskap, mjölk

och smör, som tillförde Pét. Funere.

Härifrån hade Vi ingen annan vag

til Rode Sand, ån genom Mostertshuk ,

en dal som var mycket låg och trång,

emellan de å ymse sidor ganska höge

bergen; men denna resan var åfventyr-

lig denne tiden på året, då de store och

brede bäckar, som vi i dalen1 hade at

genomvada, nu voro ganska fulle.

För at lyckeligen komma öfver det*

ta farliga ttålle , betingade vi oss en

drång , som til hast skulle rida förut

och

Andra Resan inat Caffers^kusten 1773. 35

och sasom kand pa drten * utvisa for

oss de grundaste och minst farlige flatten.,

Den 12 0£i, begafvo vi oss pa resan.

Vid s6rsta intradet as Mostertshuk,

Var vagen ganika stenig, bergaktig, och

brant*, och vi hade sedan atslrillige ftrom-

drag och aars grenar, at' vada ofver, som

Brugdrift, Strobmdrift, Else-rivier och

Diepdrift, utom andre smarre grenar at"

backar, som f6renade utgora sedan den

store Brede-rivier. Desse aar voro sa

mycket farligare, at ofverkomma, som

vatnet icke allenast stod hastarne under

buken och lSngt up pa ildorne, utan

store kullerstenar lago pa botnen, nedrul-

lade ifran bergen , at hastarne nied m6-

da kunde ga, och stromforsen var ofta

sa stark, at hastarne med svarighet kun

de halla ratta vagen.

Bredevid str6mmarne vaxte atlkilli-

ge buskar, i synnerhet nagre Gerania,

som gasvo en angeram, stark och for-

frilkaride lukt ifran fig.

Omfider framkommo vi lyckeligen

til Rode Sand, hos de Wett, der va-

re oxar redan fat hvila och hamta na-

got hull, samt nya krafter til den fore-

ItSende resan., C % v . ' • Vin-

1

36 Andra Refan inat Cafsers-kusten 1773.

Vinterhuken, et berg, som slutar Ro

de Sand at norra andan, och slriljer det

ifran Olyfants klose landet, lag annu

' slacktals tSckt med hagel.

Gli kallades pa Hottentottens Iprak

en umbellat, hvars rot Hottentotterne

samla , torka och pulverisera , samt med

'kalt vatn och honing, i.et trog tilhopa

blandade, lata gasa 6fver natten, for at

deraf erhalla en sort mjod, som de dric-

ka f6r at blifva rufige. Et par gias hlr-

af fkal vara nog, f6rat gifva rus, hvar-

pa ingen hufvudvark foljer. As rotens

pulver tagas endast et par goda hin

der folia.

Vinterhuks bergen visiterade jag i ar

annu nogare, an forledit ar, anda up til

dess hogsta toppar. Flugbulken vaxte

har ymnigt, och den rara Protea nana,

hvars bloma liknar en t6rn-ros, fans

endast pa detta static Pa ena sidan as

berget var et vackert vatnfall, utf6re

en lodrat brant, hvarunder berget agde

en utholkad hola, som var upfyld as at-

lkillige bufkar. Min hog drog mig val

dit , men en lang omvag hade mast g6-

ras, f6r at komma til detta stalle. F6r

at undvika den m6dan, vagade jag har

gdra et sprang nedat, as atminstone 10

Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773. 37

eller 12 famnars högd , utan at det min

sta slcada mig, emedan buskaget hindra

de mig , at falla hårdt. Ibland andre

sålsynte växter, sant jag också hår den

rara Disa eærulea. Uti desse bergen

fans en vacker, röd, finbladig Skiffer,

som utgör breda (Jstratay floär. Den .

samma finnes ock i store nedfalne styc

ken, hvarfcals med annan sten, lika som

en Marmor. Underligt föreföll det mig,

at hvarken hår, eller annorstädes i ber

gen , fans någon kalksten , eller något

kalkberg; icke eller marmor, eller slin

ta, utom en strålgips, som blifvit funnen

i bergen vid Hex-rivier.

En Bondhustru såg jag hårstådeS af

lätja och god-dagar få stor til växten,

och tillika få fet, at jag icke fet mer

ån en enda dess like, på et annat ställe

hår i landet , men icke någon , utom det

samma. På vågen i Cap hade hon lå

tit Väga sig , och då gåt up til 334 Skålpd.

eller 16 Lispd. och 14 marker.

At Rode Sand endast- år en dal mel

lan höga bergs-ryggar, såg jag tydeli-

gen deras, at i gropar, der det ströin-

mande vatnet hade bortfört jorden och

utgrafvit rännilar af en eller tvånne

famnars djuplek, grunden lyntes bestå

C 3 af

38 Anira Re/an mat Caffers-kusten 1773,

as nakna bergsklippan med sine varf,

hvilke der stodo pa kant , nastan 1bd«

ratte, och endast nagot litet lutande at

fydost. Desse varfven voro as vatnefe

mycket upblotfce, I6fe och bleke, lLk^

nande en hardnad lera; desse hade uti

mellanrummen land, som vatnet med-

fort och der aflastat.

Landtgardarne Iigga hirstades ej far-

deles langt ifran hvarandra, och Colo-

nisterne* aro almant formogne. Bade Vin-

gardar agdes har i stor myckenhet; och

Hvetet faddes til anfenlig mangd , famt

Frugt-tragardar voro 6fver alt anlagde.

Landet frambragte faledes de mast 16-

nande afkastningar, fafom Vin, Hvete,

Apelsiner och Citroner. Kolden kunde

likval harstades vintertiden stundom va-

ra strang nog, ja fa, at den forflutne

vintren, som hlr a orten fades hafva va-

rit ovanligen kali , den unge vinstocken

nog lidit, och pa nagre stallen frusit

aldeles bort.

Bolkap och Far hollos bar ej flere,

5n fom til hufets. f6da kunde beh6fvas,

och vagns-oxar handlades stundom ifran

andre stallen.

En liten Dufva, fdrmodeligen den

. ' - min

Andra Resan inat Cnfsers-kusten 1773. 39

minsta as alia, kallad Maquas Duyv, (Co-

lumba capenfts)) holt sig mjacket uti Tragar-

darne, och sokte der sin soda as fron.

Ixia bulbisera , en lokvaxt, nied rod

bloma, vSxte har i st6rlta ymnighet. Pa

narmare hall sags den val sta giest nog,

men pa langre afstand lag faltct ut, linn

det varit takt med et stycke Skarlakan.

Likasa fans endast harstades , vid

backarne , den grona varieteten as Ixia

maculata , en annan hog lok-vaxt, som

ar bade vacker och befynnerlig, med sit

langa ax utaf grona blomor, de der 4ro

fa falfynta uti hela verlden.

Den a8 , fortfattes var refa ofver

Brede-rivier, hvars grenar fa slingrade

sig fram, at vi slere ganger maste 6f-

vervada dem, innan vi hunno til Jan

Slabberts gard, der vi togo nattr

herberge.

Demy, til Philip Plaisir vid Saf-

frans klof, et Mile , der en gangstig fin-

nes 6fver bergen , fom man kan far-

das til hast.

Vidare til Jan de Toi. Landet hade

nu borjat blifva bade bredare och flatare.

Tois klof kallas ater en gangstig harsta-

C 4 - des

4o Andra Refan inat Caffersrkusten 1773,

des ofver bergen , som man ocksa kan

fardas til hast, da man kommer frain

yid Drakenstein midt emot ParL

Brede-rivier lamnades nu as ofs til

boger, och det slata landet, som hir

ligger omkring floden , samt deraf ;6f-

versvammas, kallades Goudena.

Lingre fram lag Brand-valley, midt

emot hvilket , pa andra fidan as berget ,

ligger Stellenbosch.

Den 30, redo vi f6rbi de Plois gard,

ofver Hex-rivier til Keijsers hemman.

Faltet var hir Carro, och Faren fa-?

gos ata de faftftille Myfembryanthema

(vygeboscies) , hvarefter fardyngan fades

vara odugelig til g6dfel. Landet begynte

ocksa blifva ju langre, desto inera kulligt.

Den 31, ankommo vi til Alowen

Smidts gard, som ligger gent emot

Hottentots Holland. Landet agde har

mange kullar och bergs-^ryggar, som

lago tvart fore.

November den*i, til Fru Bruels

gard, redo vi 6fver en as de tvartf6re

liggande Bergs-ryggar vid ena fidan,

hvarefter vi kommo Ukasom uti en an-

nan Bergsdal.

Ber-

Andra Refan inat Caffers-kusten 1773. 41

Bergen til vanster krdktes nu nagot

och str6ko mera OSO ut.

Vidare til Philip Bota , hvars gard

lag gent emot Tigerhuk^om lag bak-

om de berg, hvilke utlkjuta ifran Hot

tentots-Hollands berg.

Bergsraden, Com continuerat ifran

Witsenberg , tyktes Mr kr6ka fig at

6ster, och likasom aldeles tryta; men

vid nogare efterseende besans den strie-

ka fig annu langre ut, och fortsattas as

bergsryggar, som endast lago, nagot Ian--

gre inat , sammanhangande ^ned sam-

n?a bergsrad. 1

Vi 6fverforo sedan Clas Vogts

rivier , hvilken deraf fat sit namn , at

en Colonist, vid namn Clas Vogt har-

stades blifvit til ddds trampad as en Ele

phant och det fa , at knapt tekn ester

t>enen fyntes i stostet.

Samma dag fotsatte vi resan til Gert

Nels gard , vid Kockmans klof och

rivier.

Mattegods (Matjesgoed) kallades har-

stades en fort fas, fom vSxte uti an,

hvaraf mattor slatades , fom nytjades as

kandtnaannen til talt 6fyer vagnar, och

c$ as

4s Andra Resanioat Caffers-kusten 1773.

Sfven at ligga pa. Desse mattor voro

mjuke och bqjelige, och fafven, ashvil-

ken de forfardigades var en grusfort,

soin jag kiiUade Cyperus textHis , af-nela

tva alnars ffcgd, och derutofver, tjock

nastan som en tobakspipa, och inuti pipig.

Den 3, reste vi til Droskis gsird, I

detta Landsstrek, SfVen som i hela det

langre in liggande landet , fades regn

falla med fydolhiu vind, hvilket lker al-

deles tvartom vid Cap.

Landtbonderne Ikotte har almanfe sine

gardar med lifegne y Slafvar, och desse

Slafvar jfgades icke allenast as Husbon-

den fjelf, til husbehof, ntan vid svara-

re f6rbrytelser as Landrostens police

betjanter.

Nar Landtmannen nagon g?.ng nod-

gas antingen for nagre fvarare brott,

eller for en obotelig litja och vardslps-

het , hos Ofverheten anklaga nSgpn as

fine Slafvar, bander ftundom den be-

synnerliga omstjndigheten , at om Slaf-

ven sailer i tycket, fa nodgas agaren

salja honom, antingen han det vil el

ler icke.

Nov. den 4, anlande vi til den namn-

kunnige Jacobus Bota, en man, som

nu

Andra Resan inåt Cajsers-kuften 1773. . 43

nu var 8r år gammal, och efter 12. Sö

ner ägde utaf fin egen afkomma 190 lef-

vunde själar. Det år likväl icke denna,

ehuru i fit slag annars synnerliga om

ständighet , som giort hans namn få

mycket kåndt och kunnigt i et nybyg

ge, der man gifter fig tidigt, och der

folkökningen år mycket stark; utan en

olyckelig händelse, som timat under en

af dess jagtfårder : då han var 40 år

gammal , skot han i et skogs-snar et Le

jon, som straxt nedföll, utan at han

kunnat blifva varse, at de voro tvånne

i sälskap. Det andra Lejonet rusade ge

nast på honom , innan han kunde med

hinna , at å nyo ladda fin bössa , och

icke allenast sårade honom med deft sto

ra och skarpa klor, til deft han föll l

dåning, utan i synnerhet med tånderne

så sargade vänstra armen och sidan , at

han blef liksom död liggande på marken.

Lejonet, som oftast år för mycket ädel

modigt, at på en död människa fulsölja

fin håmd, då hungern ej drifver det, at

dermed stilla magens behof, lämnade

honom i detta tilstånd, få at hans tjän

stefolk omsider kunde föra honom hem.

Dess hustru , en rask och tiltagsen qvin*

na, hämtade straxt åtskillige vålluktan™

de krydder. Desse kokade hon i vatn,

och

44 Andra Rejan inat Caffers-kustctt 1775;

och med decoften deraf tvattade sedan

dageligen, och f6rbant dese far, sa at:

han indteligen' atervan sin halla. Uti

armen blef han likval sa Ikadad, at han

aldrig mer kunde lagga nagot gevar til

axelen eller skjuta nagot vildt Denne

mannen hade varit , en as de starkaste

Jagare uti hela colonien, och igenom

Elephanters Ikjutning , samt tSnderneS

forsaljande vunnit anfenlig f6rmogenliet.

Han berattade mig, atn dess ungdom

var Colonien innu foga utvidgad- inat

landet , och at Hottentotterne deruti

voro sa talrike, at de Christne nybyg-

gare ej utan fara kunde firdas fa langt

inat, fom til Swellendam. Den tiden

voro ocksa Elephanterne , ifVen nog

nara intil Cap , sa ymnige , at under up-

och aterresan under vagen flere as dem

kunde fallas. Salunda hade denne man

nen ofta pa en dag ikutit 4 eller 5, och

stundom 12 til 13. Tvanne ganger hade

han, da han utfarit pa Elephants jagt,

i sin lefnad , nedfalt med b6sfan 22 Ele-

phanter, pa en enda dag. Elephanten

ikjutes altid as gode Sk^ttar uti et en-

da Ikott, men ikulle kulan traffa nagon

as framfotterne , fa at benet afslcjutes,

da mafte tva fkott losfas. Skytten la-

gar altid fa, at kulan kommer at ga

ge-

Andra Resan inat Caffers-kusten 1773. 4$

genom lungan, som altid Sr det sakra-

fte ikottet. Kulan ar blandad med en

tredjedel ten och vager et fjerdedels

ikalpund, ester hvilkens storlek b6ssan

Sr afpassad och ansenligen tung. Hvar-

je Elephants hane kan aga hvarje elfen-

bens tand ifran 30 Snda til 130 skalpund.

Desse uphandlas as Hollandska Compag-

niet, emot en Gyllen f6r hvarje Ikalpund.

Landet b6rjade har blifva mycket

kulligt och grasrikt, samt agde tilracke-

lige vatn-backar med nagot Ikog i

bergsklysterne. ' x

De bergen , som utstrakfce fig ifran

Hottentots Holland, b6rjade langre inat

blifva alt mer och mer lage, andteligen

afbrutne ryggar, och omsider sagos de

aldeles uphdra och andas.

Den 5, fortredo vi til Jurgen Bo-

ta, en son as den f6rutnamnde alder-

stegne mannen, vidare forbi Blanken-

bergs gard til Rock vid Keureboms-

rivier.

HSr sago vi en Apa ifran Hautni-

quas (kogar, nagot liknande Simia fabæa.

F6tterne Voro alle fvarte och ftjerten

brun emot Sndan. Testiculi cærulei lik-

som Kopparvitriol.

Har-

46 Andra Resan inåt Caffers-kufien 1773.

Hårisrån begåfvo vi oss til Swellen-

dam, och sedan til Compagniets Post

vid Buffeljagts-rivier , hvaråst vi togo

oss någre dagars hvila.

Swellendaras colonie , som lyder

under sin egen Landrost , hade blif-

vit anlagd för vid pass 30 år sedan.

Den fick du sit namn efter Swellin-

grebel , som den tiden var vice Gou-

verneur eller Secundus (Tweede) i Cap.

Den förste Landrost var hårstådes Re-

nius, den andre Orack, som ånnu lef-

de , men hade afiked , och den tredje

var den nu varande, vid namn Mentz.

Compagniets Post hade i början blir*

Vit anlagd, til beskyd för de nybygga

re, som hårikring, och längre inåt lan

det satte sig ned för at göra upodlingar,

och drifva boikaps afvel. Den blef der*

före aldraförst anlagd såsom en skans

försed med 7 man , och en Corporal ;

men sedan landet blifvit tätare bebodt af

Européer och Hottentotterne dragit sig

undan , blef hela detta försvarsverk öf-

verflödigt och onödigt. I dess ställe har

hårstådes gården blifvit inrättad til nå

gon boikapsikötsel , och Soldaterne an-

våndas til at uti den få kallade QGroot

Faders bofcb~) Farfars skog, til Compag

niets

Andr/sRfsan inat Caffers-kusten 1773. 47

niets fornodenhet hugga atlkillige fortes

slogdverke, hvaraf et vagns-dafs hvar

tredje manad upkores til Cap , utom det;

som folket, til sit battre undcrhall, fa

upf6ra och forsalja.

Til gardens tjanst nytjas de Hotten-

tbtter, fom annu aro qva'r, as fordom

talrike sllgter. Jag utforlkade i ar noga-

re desfas lefhadsfat, feder och fedvanor.

Da Nytanning fdrsta afton vifar fig/

far man fe Hottentotterne fpringa, ta-

ga as sig hatten och niga. Afven fa Sr

den ceremonien annu icke aldeles bort>

lagd , at vid en viss alder gora ynglin-

gar til man, da de derefter aftondrade

ifran qvinfolken , halla sig bland manko^

net. Sedan ynglingen , ester brukelig

fed, blifvit ofverlprutad med naturligt

vatn, slagtas nagot kreatur och tarm-

natet as det famma bindes ynglingen

omkring halfen. Mannerne dricka aldrig

den mj61k , fom as qvinfojken blifvit

mj61kad4 Hustrurna Iga Mr ofta en

rigtig man , och en vicarius ; lika fa ta-

ga mannerne ftundom tvanne huftrur.

Gifcermalet fulbordas ofta dermed, at

foraldrarne f6rft tilfpdrjas, och at Bru-

den och Brudgummen sedan fofva til-

faramans tils langt inpa andra morgo-

, nen.

•

48 Andra Resan inat Cafers-kustitti^i

nen. De afledne begrafvas uti grafvar,-

6fver hvilke stallas upsatte et Sk6Ipad-

Ikal, fyldt med nagot valluktande pul-

ver, och trenne qvistar as nagon bulke,

hvarefter Processen haller fig lustig. As

Vildt, som jagas dch falles, ma ingest

Sta^ innan han blifvit gjord til man, och

as samma djurs hjerta och hjertsack ml

icke eller man och hustru ata tillika.

Hottentotterne ato nu mera sit k6tty

antingen stekt eller ordenteligen kokadt"

i gryta ; men icke langt tilbaka, innan

de as Europeerne hunnit f6rvarfva fig

et sadant karil* nytjade de det hos de-

ras slagte vanligen brukeliga koknings-

tedlkap , nemligen en ladersack fyld med

vatn, i hvilken k6ttet inlagges, och se

dan upglodgade stenar , som med sin het-

ta bringa vatnet til kokning.

Pil och bage sag jag desse Hotten-

totter bruka. Detta oansenlige , men

iarlige gevar nytja de icke allenast til

forsvar emot sine fiender , utan ocksa ,

at dermed falla vilde djur, oagtadt de

nu mera sallan, i nagot as desse hanse-

enden beh6fva nytja det. Bagen Sr en

turns tjock och rund kapp , as nagot mer,

an en alns langd, hvilken spannes med

en

AtiJra Resan inat Caffers-kusten 1773. 49

en strong eller sena. Pilen g6res as na-

got ror, tjdckt som en gilspenna, knapt

en half aln langt , vid hvilkets ena an-

da ined en sin sena fastlindas en lancet-

lik jernfpits, som bestrykes nied orra-

gift. Flere fadane piiar f6rvaras i et

koger,af en arms tjccklek, och nastan

en alns langd , med et lack afvanpa , som

fastes med gangjern as lader.

Rabekin var et spel-Instrument eller

en art as Citra , gjord as en Calabafe,

och et smalt brade < med 3 el' er 4 stran-

gar, de der med lkrusvar kunde utspin-

lias , pa hvilket Hottentotterne spelte

med fingrarne.

Kora var et bias -Instrument, som

dock icke sa osta brukades.

Et berg , kalladt Potteberg , syntes

midt f6re garden ned emot hafsstran--

den, hvilket fades vara hela sex milen

harifran belagit.

En underl-'.T Grlshoppa, r6dagtig til

fargen med halfva vingar, fags i myc-

kenhet f6ka sin f6da pa bulkarne. NSr

den fangades, utprasfade hon under en

Ikifva, som fens under br6stet, en sle-

mig ocla bladrig vatflca, likasom sap-16d-

der, hvilken tackte bade djuret qch.fin-

a D«i. D grar

5<a Andra Resan inåt Caffers-kufien 1773.

grarne. Detta förnyades , få ofta våe-

ftan med en linnelapp aftorkades. För

denna djurets egenskap-, at fradga sig,

kallade jag den samma Gryllus spåmans".

Larver eller halfvåxte kråk af Gräs

hoppan, Pneumora, sågos ofta i största

myckenhet hår och annorstädes på bu-

fkarne; men om dagen kunde hvarken

jag eller mit fåffkap finna en enda af

detta djur fulkomligt med vingar, hvar-

öfver jag mig mycket förundrade,

Rhébåckar, Ritbåckar (Capra") och

Bontebåckar {Capra scripta} höllo sig

mycket uti desse kullige och gråsrike

falt. Bågge könen åro förfedde med

horn och Bontebåcks kalfven år i bör

jan rödbrun, men blir med tiden hVit-

flåckig. Ehuru det år svårt nog , för

landets kal-het och djurets lkyghet, at

kunna komma Bontebåcken inom skott

håll , blef likväl en med kula af ois fku-

ten. Det år altid farligt, at nalkas en

sådan Back, ty om den icke år aldeles

dödlkuten , brukar han sine horn , och

kan göra Jägaren , som kommer honom

för nära, olyckelig.

En artig omständighet: hade jag åf-

ven hår tilfålle at anmärka. Det hän

der

Andra fasan inåt Cäfett-kusten 1773. $1

der stundom , då man lkutit någon And

uti åärne, at den antingen straxt för*

svinner , eller at man återfinner den

med upåtne fötter. Detta härrörer af

Vatnlkölpaddor, som i sådane vatn vi*

ifcas, och icke allenast angripa större

Änder stundom , utan i synnerhet derag

ungar, dem de fattå och bita uti fötterne.

Den to, förbi Peter Botas gård],

Rietkuyl kallad , foro vi öfver Kerre-

hielks och Slange-rivierer , til FoRés

ånka, vid Duyvenhoeks-rivier.

Uti hela den landsträcka, som vi hit-

tils genomfarit , alt ifrån Hex-rivier ,

hade jag observerat, at alle åar, utmed

fine stränder voro föfsedde med ganlka

täggige trän af Mimosa niloticå.

Bergen , som utsträckt sig ifrån et

vid Sweilendam utskjutande hörn, gin*

go nu råt i öster och västen

Den ii November, begåfvo vi ols ti

digt ifrån vår hederliga värdinna, ned

til Duyvenhoeks-rivier, som låg et styc

ke ifrån gården. Af det regn, som för

kort tid sedan fallit , Var denna Å ån-

hu ganlka hög , och .sades oss vara åf*

ven farlig, at öfverlara. Åarne här i

landet äga dock gemenligen någre grtin-

D a da

ja Andra Resan inat Caffers-kuflen 1773.

dare stållen , som åfvers Under deras hö

gre upsvållande kunna med vagn och

oxar öfverfårdas. At utvisa oss en så

dan så kallad Drift, hade vår värdinna

hast den godheten , at medsända en sias;

men som denne icke förstod eller kun

de tala Holländskan , måste han med tek-

nande meddela oss sine underrättelser,

som antingen af okunnighet eller ondska

voro aldeles förvände , i det han för

oss utmärkte en cirkelbåge til höger,

som öfver ån hade bordt tagas til vän

ster. Jag, som af hela mit Resefålskap

var den djerfvaste , och måste under

hela denna resan altid fara förut och gå

i spitsen, red altså nu utan betänkande

in uti ån , til dess jag med hästen , i

et ögnablick nedsönk i vatnet anda til

öronen, uti en stor och djup Sjöko-håla.

Denna hade säkert blisvit min graf, der-

åst icke , lyckligt vis , hästen kunnat

simma och jag , som i sjelfva farorne

altid haft den lyckan, at ej förskräckas,

nu med stilla sinnen och ledige tankar,

försigtigt styrt hästen, som vålfde häf

tigt åt ymse sidor i vatnet , och tillika

hållit mig sjelf, som af vatnet bestän

digt uplyftades , fast uti fadelen. Når

jag hunnit väl öfVfer sjelfva hålan, lyc

kades det mig åfven at vål komma ut-

ur

Andra Rcsan inat Caffers-kusten 53

ur den samma, ehuru sadane halors kan-

ter aro ganska brante, sa at de sallan

15mna nagot fotfaste. Sadane halor,

dem Hippopotamus trampar til .sine li-

gerstallen, finnas uti ganlka mange aar,

oagtadt fjeJfva djuret nu mera icke fin-

nes, utan blifvit dels bort/kutit, dels til

aflagsnare fristtllen f6rjagadt. Mine hap-

ne och forfkrakte Resekamerater stodo

Snnu qvar pa andra stranden , och va-

gade knapt anfortro sig at et Element,

som forekom dem sa vadeligt. Emed-

lertid, sedan jag stigit as hasten, och la-^

tit vatnet nagot afrinna , befalte jag mi

ne Hoftentotter , ester battre gifven an-

visning , 6fverk6ra rivieret, hvarefter

sedan de andre medfdljde.

Jag hade icke allenast mycken orsak,

at tacka min Gud , som hulpit mig utur

en sa 6gonlkenlig lifsfara, som denna;

utan jag hade hartil sa mycket storre

anledning , som denne dagen var just-

min 30 fodelsedag, pa hvilken Guds mit-

da Forsyn behagat radda mig ifran en

annars oundvikelig undergang.

Sedan vare akdon voro ofverbragte,

gas jag mig icke tid, til at omsa torra

klader , som icke utan moda och om-

packning kunde uptagas ; utan vi fort-

D 3 ^t

j4 Andra Resan ink Cofferschisten 1773.

satte resan hela dagen oafbrutit, f6rbi

Christoff.Lombarts gard, til en gard,

tilhorig Daniel Plaisir , dit vi f6re

aftonen ajikommo, och der vi blefva

vanligen emottagne.

Mit forsta g6romal blef har, at om-

laga mist planbok, mit fick-ur och andro

saker, som as vatnets flod kunde taga

nagon fltada.

En art as Corvus , som kallacjes

Spreuw, fans bade har och pa flere an-

dre frallen, i tamelig myckenhet. Den

var mindre, In en Kaja, svart med hvit

uropygium. Denne fogel holt fig altid

i. salskap med den storre Boslcapen och

Faren , i synnerhet mornar och qvallar,

innan Boslcapen utslaptes pa bete, och

sedan den derifran aterkommit. Dess

syfla var , at as dem bortplacka Flatt

(Acaros) , som ifran bulkarne nedfalla pa

kreaturen , bita fig ganflca fast uti huden

och sororsaka dem mycken plaga. Fog'"

len ar mycket vild och stcygg, sa at, da

en mannislca markes ankomma , han ge-

nast bortslyger, och med mycket Ikri-

ande varnar de andre, som da straxt

radda fig med slygten/ Foglen fades

g6ra fit bo vid aar, utgrafvit uti sjelfva;

akanten.

Flatt

jindva Resan inat Cajsers-kusteniffi. $%

Flatt (jie§rs)> fom plagade bofkapen,

voro icke mindre plagsamme fi5r vare

hSstar. Ofta, da jag red igenom Bulka-

get , for at soka och bimta blomor .och

fron pa sadane stallen, blef min hast, i

synnerhet pa hufvudet, sa 6fverb61gd

as de.sse blodsngande kraken, at hvar-

ken oron eller annat kunde synas, s|

at jag nodgades stundom ordenteligen

Jata mine Hottentotter loska hasten ifran

sa besvarJige och plagande gaster, innan

de hunno bita lig for mycket in i huden,

Z?fBi4,tiI Clas Bruyns, och sedan

Den i\, til Pet. de Wetts Landgard.

Hela denna trakten Sgde ymnighet

as AloS bufkarne , hvilke pa somlige stal-

ien aldeles ofvercSkte backar och bergs-

fidor, der de pa langre afstand liknade

en hel arm£e. Buikarne aro as en mans

hogd, med stammarne nedtil nakne, och

en krona i toppen as brede , tjocke och

k6tt-fulle blader.

6fver alt fag jag Slafvarne nu sys-

selfatte, at as nlmnde buJke aftappa och

bereda AloS-kadan, hvars nytta i LSka-

rekonsten ar Ifven fa f6rtraffelig , fom

den as alder varjt kand, och blifvit bru-

Kad. De Wett, fom var iigare til gar-

D 4 den,

5<5 Andra Resan inat Cnffers-kuflen 1773,

den, hade varit den f6rste, som b6rjafc

at tilreda denna kadan har i landet,

fivarsore han ock fades aga en uteflur

tande rattighet, at til Compagniet, emot

et vist betingadt pris, lamna och fftrfaU

ja den samma. Flere bonder hafva se

dan lirt konsten, at tilreda den, och

salja den nu stundom i Cap , til fr&mlin-

gar for mer an hilften batfere k6p. TW-

redningssattet sag jag vara ganska en-

kelt och enfaldigt. Det bestqd, ester

bondernes brukeliga talefatt uti fastens

aftapning och kokning. Tapningen kuiir

de foretagas alle tider pa aret.'men uti

eller straxt ester regntiden gafvo ' blar

derne ymnigare , ehuru tunnare fast.

De dagar, dS stilla och klart vader in-r

f611, nytjades ifynnerhet, for at aftapr

'pa fasten, ernedan blasvader for mycket

ihopsnorper bladet, sa at mindre fast fas

och at den samma for snart stelnar. Til

detta arbete nytjades merendels antin?

gen Slafvar eller Hottentotter. Et blad,

som forst aflkars, lades ned pa blotta

marken, och nytjades til ranria, hvar-

ofver sedan andre afikurne blader, a

ymfe fidor , med storandan inat lades ,

famt federmera dfver desse innu andre

b'ader, anda til hela dnfinet, och derut*

pfver, sa at fasten as dem kunde afdry-

Anira Refan inat Caffers-kusten 1773- 57

pa' i defc forst lagde bladets kupighet

Bladerne , som ej alt for nira intil stam-

, men afskuros, blefvo icke lkurne i fle-

re stycken, emedan de, ester b6ndernes

fagen, derfore icke skulle gifva mera fast.

Pa nyss nimnde satt lagges efterhand

flere hogar1 as Wader, fa fort som Slaf-

yen eller Hottentotten hinner affkara

pch ligga. Nar fasten uphort at utrin-

na , aftagas bladen, pch fasten halles uti

jCalabasfer, som harstades fa vll , som

pa mange- andre stallen , Sr den fattigas

Bouteiller. Den masta AloeTaft, som as

en arbetare pa en hel dag saledes kan

famlas, ar en stor Calabass eller litej:

ambar, dermed fyld. Saften kokag se

dan hema uti dertil upkopte Engelslce

jemgrytor , sa Mnge , fils den blifvit sa

tjock, at den ej formar asrinna as en

trasticka, som stickes deruti. Al oren-

lighet, som slyter ofvan pa, afflcUmas

Under kokningen. Saften salunda inko-r

kad til mer an halsten , utgjutes uti tra-

lador, hvari den sedan far stelna. As

tre delar fast fas vanligen en del stelnad

kada och hvarje lada kan rymma ifran

tre -til fem-hundrade Ikalpund, hvaraf

hvarje ikalpund til frammailde Nationer

i Staden , aiLbonden forsaljes til 3 eller

4 , ja stundom 2 Hollandslce styfver.

D 5 Deft

58 rfndra Resan inat Cafsers-kusten 1775.

Den 15, fortsattes resan til Daniel

Pinard, ofver Gouds-rivier. Denne

flod ar en at de storre och ansenligare

bar i landet Dess kanter voro pa va-

stra sidan mycket branta. Bondgarden

var belagen pa andra fidan , pa en tS-

meligen hog backe. Denne floden strac-

ker fig langt inat landet, och far sale-

des sit vatn ifran berg, Ibm ligga flere

dagsresor hSrifran, och som gransa intil

sadana torra landstrackor, som vissa tin

der pa aret fa haftige regn(kurar med

alka. As en sadan tilfallighet kan den

ne floden ganfka hastigt fyllas med vatn,

och svalia nogt up , faltan har pa orten ar

det vackraste uphalsvader. Och as denna

orsaken ar denne floden ganfka farlig, sa

at Resande icke bora lagra sig nira dess

strander, eller vid dess lagare stallen,

Vatnet gick nu inda up til sadelen.

Vidare begafvo vi oss i dag til Di-

©ELOjf-s gard.

Den 16 , redo vi forbi flere egendo-

mar, sasom Dirk Marcus, Bernards

Sons, och den yngre Plants gardar,

femt Ikyndade oss til Musselbay, til den

aidre Bernards vilbelagna landgard.

Hamiien hlrstades ar stof och ansen

lig,

- 'Andra Resan inat Caffert-kusten 1773. 59 '

lig, men inge Skepp sdka den samma,

utom i n6dfall eller as olyckor drisne

bit til kusten.

Et Danflct Skepp, Kron-Prinsessan ,

fordt as Capiten Swenfinger hade hSr

ftrandat och forolyckats, hvarefter an-

nu minnesmarken fiinnos.

Den 18, sedan jag under en dags

hvila harstades dfver alt bes6kt hafsstran-

den, och dess sandige kullar, som sor-

dom larer varit talrikt bebodde as Da-

inaqvas Hottentotter , tagade vi fdrbi

Clas MErjERS och Jacobus Tunisson

Botas hemmans platser, och aterkommo

til Dirk Marcus vid Hagelkral, en gam-

mal man, och valdig Elephants*Jagare.

Remar as djurs hudar nytjas 6fver

alt as bfinderne, i stallet f6r rep, ba

de til dragtog emellan dragoxar f6r

vagnar, och til annat bruk. Sadane

remar sago vi hSr gdras smidige och

brukbare med smorjning utaf sett, och

stark gnidning emot trl.

Den 19, fardades vi up emot ber-

gen, och in uti Harteqvas klof, til en

Jagerplats , kallad Groote Parde-kraal,

derast under bar himmel, vi f6r f6rsta

60 Andra Resan inat Caffers-kusten ijy-$.

gangen, under derina resan, togo varfc

nattherberge. '

Den 20, bes6ktes flitigt hela formid-

dagen de oss pa alle sidor pmgifvande

bergshogder, och eftermiddagen fortsat-

tes resan 6fver Harteqvas klofven til

Saffranekraal, derast vi utkommo i et

flatare och jamnare land , kalladt Canna

land , as somlige Canaans land , samt pas-

1 serade ofver Cannas hogd {boogtey

Har besannades , at flere Strutsho-

nor varpa i et bo, och at, om en man-

niska med handerne vidrorer och hand-

terar aggen, Ikola foglarne, som marka

sadant as lukten, sedan ej mera varpa

pa samma stalle , utan om Sggen laninas

qvar, frampa dem i stycken.

Den 21 , foro vi forbi Akeu Heins

gard, och lagrade ofs emoj: aftonen vid

klipp-rivier. Landet var emellan ber-

gen flere ganger bredare in Rode Sand,

ganlka tort , som Carro, och mycket ho*

gre, an det pa andra fidan om bergen

liggande Hauteniqvas-landet.

Kankou kallades landstycket, som til

yanster lag vid andra sidan as bergen.

Den 22, ofver Brack-rivier och Mat-

jes

Andra Resan inat Caffers-kuden 1773. 61

jes drift, genom Matjes kloof, hvarast

Lange kloof tager sin borjan , redo vi

forbi Helbecks gard til van Stade.

Harstades obferverades pS flatten h6-

ge och lange enstaka berg, hvilke 5g-

de samma utstrackning, som den stora

bergsraden.

Uti detta faltet marktes ockfa me-

ra, an vanligt, as buskar och tran, men

icke nagon lkog, och tyktes detta fait

fvara nagorlunda emot det fa kallade

Backefaltet. Orsaken, hvarfore har pa

det slatafe faltet , och pa h6gderne icke

finnes nagon ikog, ar utan tvifvel en lang-

varig torka, och brist pa regn ; derf6re

ockfa 'lkog mast fags halla fig i bergs-

refvor eller h6gders dalder , eller ock

fa nagon gang hogre up emot bergen.

De fbrre agde merandels1 vatn as ned-

rihnande backar, och de fednare fukta-

des as f6rbistrykande slcyar.

Den 23, fdrbi Buys hemman til Gert

van Roijen vid Diep-rivier.

Bergen , fom formerade . harstades

Lange kloof, voro til hoger den Janga

bergs-raden, och til vanster en famtnan-

hangande bergs-rygg, fom borjade vid

Matjes kloof, och var nog ligre, an

den

6t Andra Resan inåt Casters-kuflen ijji*

den innanföré bredevid liggande långa

bergsraden til våhster, hvaras topparne

mycket vål kunde fes..

( Det land , som låg på andra fidan

om de nyss nämnde lägre bergs-ryggar,

och den högre berg-åsen, kallades Ca-

menassie, hvilket landsstrek åfven af

de idoge Nybyggare redan fåt fine in*

vånare. Landet , som låg bakom den

- högre berg-åsen , vidare til vänster, äf

et magert , slät och tort Carro-fålt , som

grån&r til den östra Olyfants-rivier.

Bergen i almänhet ströko ONO ut.

Den 14, til Tunis Botas hemman.

Här delte sig bergs-ryggen , öfvef

hvilken vi til vänster inredo i en dal, der

idel bergsryggar lågo tvärt före, och

fbm icke var mer, ån et par bosfeskott

bred. Den dalen, som af ose lämnades

til höger , gick til Hauteniqvas bergen *

éfver hvilke man til häst kunde fratn-

komma til Hauteniqvas skogar.

Vidare fortredo vi til Hannes Ö-

iofsons gård , hvaråst en Vagnsvåg fans,

som gick til Camenasie-land, och Olyfants

yanna Bad, som nästan rått öfver här

ifrån

Andra Resan inSt Caffers-kusten 63

ifrån var belågit vid sidan af den der

framstrykande bergsraden.

Den 2.5, fortredo vi långre in uti Lan

ge kloof, til Mat. Sondag.

Landet öfver alt uti Lange kloof be*

fans vara nakot och utan buskar, men

gråsrikt.

Kölden är om vintren nog sträng i

denne bergsdal, och snö faller under

stundom, som kan blifva liggande 3 el

ler 4 dagar.

Emedan jag förut tämeligen noga

förledit år* på detta ställe upsökt och

tilhopa samlat de få växter * som här

omkring funnos, företog jag mig nu, at

upklåttra til de högsta bergens toppar,

för at taga deras sträckning uti något

nogare skärskådande. Men aldrig har

min möda kunnat blifva bättre belönt,

än igenom den härliga syn, söm nu vi

sade sig för mine ögon, då en sträcka

af berg, efter min gissning af slere Sven-

Ika mils bredd , fördelad i flere ryggar

med fine' mellanliggande dalar, lika som

på en Landt-Charta framtedde sig for

min åsyn, och visade mig tydeligen, at

den måsta väg, jag under hela min re

sa tilrygga lagt, icke var annat, än öf

ver

64 Andra Resan inat Caffers-kttsten ijy^-

ver atskillige bergsryggar, och langs es

ter atskillige dalar, pa en ansenlig bred

as fj&llar, der flere tusende nianniskor, "

och millioner andre djor finna bemvist

och soda; da deremot det jamnare och

slatare sodra Africas land, i brist pa vatn,

ofta ej kan framvisa et enda djur eller

vatna en enda fogel. Jag markte ocksa

ifran denna hogd, at bergsvyggarne e-

mot oster alt mer och mer vidgades

ifran hvarandra, at de til vanlter,-

ju langre inat; desto inera strakte fig

emot ostan.

Brist: pa husgerad och n6dig omtan-

ka hade harstades lart Landtmannen, at

as en Calabafs, pa hvilken atskillige hal

voro utskurne, gora fig en lykta.

Den 0.6, afreste vi til Pet. Frere,

en ftait och djerf Skytt, faint en as de

fnallaste Elephants Jagare i landet; en

man, som fSrdigt talade Hottentottens

fprak.

Gent haremot slutade fig Camenasie-

land, och en korvag harifran gick ditat

<5fver bergen.

Uti hela detta Iandstycket idkades

endast Bolkaps-afvel, och en mycken-

het Smor fdrdes hkifran til Staden,

der

Andra Resan inat Cafers-kusten 1773. 65

der Landtmannen ej far mera for hvar-

je mark, deraf, an 3, 4 til 6 Hollandlka

ityfver , oagtadt det kommer Compag-

niet at kolta hela tva Ikillingar.

Ehuru Landtmannen pa fine np-och

ned-resor hvilar om aiagen, och fardaS

0111 natten under fvalkan, maste vi al-

tid forhalla ofs tvartom, fa framt vi

iknlle kunna famla nagre 6rter och an-

dre faker, fom var hela andamalet as

refan. Vi voro derfore mone om , at

lata vare oxar beta om natterne pa alle

de stallen, der fadant med fakerhet kun-

de (ke. Saledes hade vi har latit om af-

tonen vare oxar ga ute i faltet, dock ej

langt ifran fjelfva garden. Aftonen blef

ovanligt mork , hundame hollo et for-

farligt buller, och hela oxhopen trang-

de fig fram til fjelfva garden , utan at

vi knnde komma dem, i tjocka morkret,

til hjelp med nagot fkjutgevar. JVIorgo-

nen derpa fiinno vi, at Bolkapen var

f6rfolgd as nagon Tigervarg (JHyxna ma-

cul<ita^), och at en as mine oxar var bi-

ten uti ljumslcen , fa at slcinnet til et qvar-

ters vidd medfolgt, men tarmarne vo

ro likval ej fkadade eller uthangande.

Hyæna ar et dristigt och gluplkt djur,

fom for Resonde ej fallan upater fedelen

a Del. E - un

» 66 Andra Rejan inatCaffers-kusteu'i'i'ft.

under hufVudet, och faltfkor pa fotter-

ne, da de sofva under bar himmel. Mr

en sadan Varg inkommer uti nagon Far-

falla, slagtar den icke allenast, utan in-

jagar Faren sadan radhaga, at de tran-

ga fig sa starkt tilhopa, at flere qvSs-

vas 'deraf.

Tien 17 , til Matth. Streidung,

sorbi Stephanus Frere , och den 28

til Pet. Nuckert, samt sedan til And.

de Prc\

Elandsbackar [Cnpra areas) funnos och

lk6tos nagon gang har i bergen. Denne

Back ar as en lagom hasts storlek, och

dels kott ar bade valsinakeligt och be-

garligt. Tungan , fora ofta faltad och

torkad f6res up til salu i Cap, raknas

likval for annu lackrare , och gifver

icke Ren-tungan ester i godhet. Den

ne backen , da han blir farad , fades icke

stangas med hornen, fasom Bontebac-

ken, hvarom forut ar namnt, och Gems-

backen {Capra orjx~).

- As en mycket liten och ganlka s&l-

synt Back , kallad Orebi (jCapra monti-

cola ) , sag jag har en unge fangad , som

var brun til fargen , foga st6rre , In en

katt , och ganlka vacker. Den fedes '

hal-

: 1 . .

Andra Resin init Caffers-kusten 1773. ' 67

halla fig pa flata fSltet uti Lange kloof, «

och berattades, at intetdera konet ikul-

le aga horn , ehuru det ar troligt, at

hanen ager dem.

och var et kort land-styeke emellan

bergen, redan inkraktadt as nybyggare,

ehuru det var fa litet, at det ejagde

mer, an tvanne ^aedar.

strakta land, mer och mer lades under

Hollandlke nybyggares valde, at hvilke

den fvage Hottentotten bestindigt ma-

ste rynima platfen, och vika langre in-

at landet undan. Colonisterne intogo

altid fdrst de grasrikare och battre stll-

len t uti de bredare bergsdalar och Hot

tentotten lamnades annu en liten tid til

lott de famre marker emellan bergen

uti fmalare dalar, til defs han sedan af-

ven trangdes derutur, och maste alde-

les 6fvergifva sin Sllkade fosterbygd.

Den 29, ankommo Vi emot aftonen.

til Thomas Frere, ester en ganslea be-

fvarlig dagsresa. Vagarne voro as fal-

lit regn sliprige och tunge, men aarne,

som midt i dalen fl6to fram, och flere

ganger maste ofvervadas , voro i fyn-

Kouka

E a ner-

68 Andra ReJan inai1 Cafferi-kuflen 1773.

nerhet ganfka djupe , sa at det rStta

stallet til genomfarten ej altid sakert

kunde traffas. Harigenom hande mig

den.olyckan, at min kuflc tog misteoin

ratta straten, och korde fa djupt ned,

at vatnet steg up i halfva karran, och

genomblotte bade torkade och otorkade

6rter, insecter, klader och andre saker,

sa at jag sedan , framkommen til vart

natt-herberge med otl^ig moda nddga-

des ofverse och for eldbrasan torka en

mangd as amnen , som snart var orak-

nelig y och hvaraf en del Snda gick f6r-

lorad. Jag akte ocksa nu mera sjelf pa

karran, emedan min hast blifvit under

resan sa mager och uttrottad, at jag

maste ISmna hononi pa forra bond-

garden. Vatnet stod mig, uti akdonet,

icke allenast til midjan, utan abotnen

bestod as modder , som uprordes as hju-

len, och var fa iegt, at oxarne knapt

formadde draga karran derigenom.

Dagen derpS , den 30 , fortsotte vi re-

fan til Essebosch , en liten natt och vac-

ker Ikog, som fat fit namn as de store

tran , Essenboom ( Ekebergia capevfis)

kallade, som der vaxa och hvars blader

mycket likha de Europeiflce Aslcar C^ra'

xinus). Stora Fikontran (Ficus caperfs),

hvars

Andra Fesan ink Caffers-kusten 1773. 69

hvars frukter Stas as Babianer, vaxte

har afven i myckenhet Einedan icke

nagot hernman har annu blifvit anlagdt,

blef vart hvilostille ofver natten , under

bar himmel, vid fidan as nagon buflce,

och sadelen under hufvudet vart ornegat.

December den r , tagade vi utf6re

Krum-riviers Iandet , fom as den i man

ga bugter nedflytande an, Krum-rivier

kallad , fat fit namn. Denna bergsdalen ,

ar icke annat , an en fortfattning as

Lange kloof, men fanker fig fmanin-

gom Iagre, och ar afven fmalare, ofta

endasl as et bosseskots bred. Denna

Sger knapt nagon slat-mark , utan afslu-

tar hel och halten ifran bergen a ymfe

sidor til midten , der de fmarre ifran

samme berg nedrinnande backar s6rsam-

la fig, och urgora en storre a.

Lange kloof och Krum-rivier, fom

nu aga fa as landets egne och fordne

inbyggare qvar, lara fordom varit talri-

kare bebodde as de fa kallade Heykoms

Hotcentotterne.

/ Bergen til h6ger borjade omsider,

vid Sndan as denne dalen , at fa tata

hufvuden, och blifva lagre, tils de Sn-

teligen aldeles Sndades, utan at hinna

E 3 frarn

70 Andra Re/an inai Cafsers-kusten 1773.

fram til hafsstrandert. Bergen hade ock

a ymse fidor sa kr6kt fig, at de nu mast

utstrakte fig i sydost.

Vi redo forbi Vermaks hemman,

hvarast Lange kloofs och Krum-riviers

bergen til vanster aldeles slutades, och

landet syntes nu ganlka bredt emellan

sjostranden och den bergsraden, som til

vanster , f6rbi Olyfants Varma Bad ,

strakte fig annu vidare ut Salunda ha

de bade bergen til vlnster och de til

h6ger , hvilke hittils utstrSckt fig ifran

Backefalt, redan andat sine ryggar, och

til vanster sagos endast Olyfants-bergen

utstracka sig ungefSr ONO; inom des-

se uph6jde sig val nagre bergs-ryggar ,

som gingo mist O eller NO , men de

rakte icke mycket langt.

Olyfants bergen sagos saledes vida

re fortfara; men as dem marktes tyde-

ligen flere ryggar, som smaningom in-

dades uti sarikilde spitsar. Den narma-

ste til vanster synliga Bergsryggen kal-

lades Zeeko-riviers berg, och flutades

vid Isac Meijers hemman, dit vi se

dan ankommo; bakom den sags en an-

nan bergsrygg , som kallades Meulen-

riviers berg, hvilken slutades vidKocKS

hem

Andra Resan inat Caffers-kusten 1773. 71

hemman , der vi for flere dagars tid in-

qvarterade ols och uthvilade, emedan

derme garden , var nastan den ytterste

uti Colonien , at denna sidan. ' Bakom

sidstnamnde bergrygg , fags en annan

sticka fig ut langre fraiti, fom kallades

Kabeljau-riviers berg , hvilket andades

vid rivieret as fainma namn.

Zeeko-rivier, Join et styeke ifran gar

den utloper i hafvet, var inemot stran-

den tameligen filkrik. De fiflear, fom

har och i andre Sar funtios, upstego ifran

hafvet, och fallan finnes fisk ISngre up

i nagon as de f6dra Africas aar. Fiflcan-

det fleer faledes endast vid Smynningar,

och idkas med nat, blott as de bonder,

fom vid aar, och n&ra intil hafsstranden

kunnat anlagga sine hemman. En dag,

da Sonerne tillika med nagre Hotten-

totter, begafvo fig ned til stranden, at

fiflea, gjorde jag dem falskap dit, f6r at

botanicera. An var val harstades gan-

ika bred, men as upkastade fandrefvor

ifran hafvet , fa upgrundad , at da man

vadade deruti , stod vatnet fdga dfver

midjan. F6r at dels bada, dels utmed

ftranderne f6ka blomor och insecter pa

de der vaxande buflear , vandrade jag

slere timar aldeles naken, endast med

' E 4 en

71 Andra Rejan inat Caffers-kuften 1773.

en nasduk om lifvet, utan at formoda,

det solens brannande stralar Ikulle med-

fbra nigon elak verkan. Men innan

kort ronte jag folgderne derutaf, och

markte, at hela den delen as kroppen,

som varit ofvan vatn , var rod och in-

flammerad. Detta onda okades fa, at

jag flere dagar maste halla fangen, och

kunde icke en gang t£la en fin bomuls-

fkjorta pa kroppen , aldraminst ofver ax-

larne , . som mast varit utsatte for solenS

averkan , innan jag med sot gradda fat

finorja mig , oclf deruied upmjuka den

brSnda huden.

Faltet hSromkring var grasrikt, och

faledes tjanligt til Bolkaps afvel i stort,

hvilken ockfa, utom finor, var det en-

da, som harifran til Cap kunde foryttras.

Har kernades nastan dageligen, och

kern-mjolken , som foga as kreatur for-

tardes, formerade naltan backar pa de

stallen as marken, der den utgots.

Hottentotter voro talrike i Bondens

tjanst, hvaraf de pigor, som forrattade

kernandet, maste tvStta fig, och halla fig

rena, atminstone langt up at armarne,

och om hinderne.

En

Andra Refan in&t Caffers-kusten 1773. 73

En synnerlig och vacker Domherre

(^Laiigstaart , Loxia macroura)> holt fig 6f-

ver alt uti desse flit, i synnerhet vid

sadane stillen , som voro karragtige och

hyste nagon fas. Den liknade Guld-

finken med fin sammetsroda sommar-

klSdning, i hvilken hannen denne tiden

pa aret som bast prunkade ; men skildes

latt ifran den samme med fin langa

stjert , som var mycket langre , an sjelf-

- va kroppen. Vintertiden ar han gra,

SfVen som honan hela aret, hvilken icke

en gang ager lang stjert. Det var ar-

tigt, at se denne fogel flyga, med sin

langa nedhangande fijert , som tyktes

lika som tynga ned fogelen, sa at han

aldrig kunde flyga ratt fram, utan altid

i bugter, upat och nedat. Uti blllsvader

var deft flygt egenteligen mycket hin-

drad as den langa stjerten , fa at fogelen

icke formadde styra at den led , han vil-

le, utan kaslades osta at sidorne. Deft

langsamma flygt, atminstone den troga-

ste jag nagonsin ibland foglaskaran blif-

vit varse, gjorde at fogelen latt kunde

sallas fbr bossan, och under regn saint

1 bllsvader kunde man springande nasian

med blotta handerne fanga honom.

Hottentotterne , som bodde Mrom-

E 5 kring,

74 Andra Resan inat Cajfers-kusten 1773.

kring, afven de, fbm voro i tjanst hos

Europeerne, gifte fig utan ordning. En.

qvinna hade ock har stundom en egen

man , och en annan , sasom reserve.

Ora en gift Hottentot for nagon tid re-

ste bort, kunde hustrun emedlertid gif-

ta fig med en annan , hvilken omstln-

dighet forledit ar hade olyckeligen handt

min da varande kulk, som vid hemkom-

sten med alle sine pa resan s6rvarfvade

fortjinster fant sig vara Enkling.

F6rledit ar hade jag pa flere stallen

fat se, huru Hottentotterne , som aga

inge hastar, bade til ridande och b6r-

dors f6rande nytjade dragoxar; nu ha

de jag tilsalle, atlara, huru fadane oxar

dertil inofvades. En oxe, som Srnades

til ridoxe med tiden, maste ifran forsta

veckorne ester dess inkomst i verlden

redan vanjas vid , at tala fin ryttare pa

ryggen: til den andan bants i borjan et

Ikin ofver ryggen, med hvilket han af-

ven slaptes i vail, jamte Kon. Sedan

fattes sina Hottentots gassar pa kalf-ryg-

gen , och nar en kalf salunda blisvit na-

got litet inriden, bindes en annan olard

vid hans sida , f6r at battre tSmjas.

Detta kalfridande, som merendels iked-

de uti suit galopp, var lustigt nog, at

Andra Resan inat Coffers-kusten 1753. 75

pase, och leken slutades gemenligen fa,

at kalfven ganflca latt, och «fter behag

afkastade fin ryttare.

En liten och gra fort as Grashoppa

X Mantis fausta^), fans har och pa andre

stallen, fom fat namn as Hottentotter-

nes Gud, och troddes blifva as dem til-

beden. Hartil fag jag ingen anledning;

men nog h6lts detta lilla gra djuret uti

nagon agtning, fa at de ej gerna tilfo-

gade det nagot ondt, utan anfago den

mannifka eller det kreatur f6r lyckeligt,

- pa hvilket det fatte fig , dock utan at

visa det nagon dyrkan.

Emedan Vatn-Sk61paddor har fun-

nos , fangade jag en derutaf, for at er-

halla bloden, til forfok emot ormbet el

ler tilkommande behof. Ganska litet

blod sicks as en Skolpadda, fom var

st6rre an handlofven. Sedan halfen var

afskuren och bloden utrunnen , Ikildes

det bleka (serums derifran , och det r6-

da , fom h6lt fig afvanpa , torkades pa

papper, slriffrade, fig och fvartnade.

Pa de br6dfrukts Palmtrad, QZamia

caffra~) fom i negden funnos, upfdktes

frukten, hvilken ar nog-fSlfynt, och fr6n

deraf famlades. Visfa trln gifva endasl

han

76 Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.

han-blomor, uti en stor kotte „ utan

frdn, och andre tr§n ater frambringa en

lika kotte, stor som et husvud , nied

rigtiga fr6-karnar. Pa undre sidan as

han-kottens fjSH sitter en orSknelig

niangd as fro-mjdls knoppar (^antbera~)t

som spricka och Sga et hvit, nagot fegt

fronijol, (pollen) uti sig. Pa honan lit—

ta fron, store som Krakmandlar, emel-

lan sjelfva fjSllen , omgisne med et r6d-

agtigt mos , som §r atbart. Frukten

marktes utkomma i sjelsva toppen as

Palmen , stundom innan annu nagon stam

hunnit formeras ofver jordytan. Fron

troddes aldrabast och sakrast upvSxa,

ester Iked utplantering , om derdfvcr

lades halm, som antandes och afbran-

des, eller om fron fbrut blifvit blotte i

varmt vatn.

Uti hela den vidlyftiga stracka as

land, som vi til rygga lagt, alt ifran Ro

de Sand, anda til Camtous-rivier , fin-

nes ingen enda Kyrka i denna nu me-

ra folkrika Colonien anlagd. En fadan

hade val as Landtmannen blifvit afkad ,

och oagtadt alle andre Praster i Staden

och pa landet I6nas as Compagniet, ha

de Landtb6nderne likvSl erbudit sig, at

sjelfve lona en Pr&st, om Kyrkan blef-

Anira Resan inat Caffers-kustdn 1773. 77

ve anlagd midt uti Colonien, pa et f6r

dem beqvaniligt stllle. Forstag hartil

hade afven blifvit upgifvit, och ans6k-

ning gjord , at pa egen kostnad sa byg-

ga en ny Kyrka vid Kasterkuyls-rivier,

der de ralste, under fin resa til Cap,

made fardas forbi. Men detta, ehuru

nyttiga och Gudeliga f6retagande, hade

nu i flere ars tid blifvit hindradt, i an-

seende dertil , at Landrosten , tillika med

nagre fa dess grannar , . arbetade pa at

fa den nya Kyrkan bygd vid sit Bo-

stalle pa Swellendam , oagtadt detta Mi

le lag vid ena andan as et vidstrakt

nybygge.

Var vard var en alderstegen heder-

lig man, och f6d i Europa, en as de

raflcaste Skyttar i landet, och fom flere

ganger, gjordt langa refor inat Casters-,

kusten , f6r at ikjuta Elephanter , ige-

nom hvars tander han hunnit forvSrrVa

fig nagon f6rm6genhet, och andteligen

har nedslagit fine bopalar, pa et vac-

kert och ^rmanligt stalle. Han berat-

tade mig, fom en trovardig man, och

asyna vitne, atslcillige omMndigheter,

dem en Resande annars fa mycket fal-

lan ar lyckelig nog , at fjelf blifva var-

fe; lafom til Exempel: en gang, under

sine

78 Andra Resan inåt Caffers-kuJUn 1773.

sine Jagtfårder blef. han varse en Sjö-ko

(Hippopotamus ampbibius~) , som gåt up et

stycke ifrån en å, för at kalfva; han

låg då med sit medfplje helt stilla för

dold i bufkagiet , til dess kalfven visade

sig, då et skott så val afpassades på mo

dren, at hon blef död på stället; Hot-

tentotternej som derester trodde sig kun

na fånga kalfven lefvande, lupo fram,

at fasthålla honom, men detta lyckades

dem ej båttre,*, oägtadt de voro flere,

ån at den nyfödde kalfven , som ånnu

var hal och sliprig , gick ifrån dem,

råtta vågen til ån, utan at han ånnu

ågt någon undervisning af sin mor, an

tingen om vågen til ån eller detta dess

naturliga rådnings medel. Lika få be

rättade han , at en Elephants hona , un

der parningen lägger sig på knå , och at

hanen derföre aldrig kan bespringa hån-

ne , utan då hon år lyften. Om Lejpn,

dess jagt, sedvanor och egenflcaper ha

de han mycken egen erfarenhet, och

gjorde jag mig så mycket mer möda,

at underråtta mig hårom, som jag årna-

de nu för långre tid , vandra igenom et

land , der endast himmelen lkulle blifva

mit tak öfver hufvudet , och et öpet

samt med vilde djur upfyldt sålt min

lägerplats, och som jag tillika vål viste,

at

Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773. 79

•

at det ej litet gagnar en Resande, at.

kånna, de odjurs art och lynne , för

hvilke han har at sorgfälligt agta sig.

Et Lejon kan ligga i en bulke, der en

människa förbigår, utan at röra sig, en

dast man låtsar icke blifva det varse ;

det kan ock väl upspringa, utan al gö

ra något ondt, endast man blir stående

stilla, och icke tager til fötterne at löpa.

Et hungrigt Lejon år likväl farligare

och mindre skonsamt ; dock angriper det

icke gerna en månnilka, åtminstone gör

det mycket val ibland fit ros, få at ået

håldre åter en hund, ån en oxe, och

mycket 1 håldre en Hottentot , 'ån en

Christen , förmodeligen derföre , at den

smörjade Hottentotten altid stinker, och

emedan han aldrig nytjar salt eller kryd-

der, hvaraf hans våtskor icke åro så

skarpe. Det griper också håldre en Hot

tentot eller en Sias , ån uphångt kött

af Buffeloxar , få at det håndt en gång

vår vård om nattetid , at Lejonet gåt

igenom buskarne, der sådant kött var

uphångt, för at gripa Hottentotten på

sit sofstålle. At uti Ikog upklifva uti et

tråd, år en säker undanflykt för Le

jon, som ej upgå i tråden, men inga

lunda för Tigrar, soni ofta, når de häf

tigt jagas af Hundar, dit upspringa och

J

v

8o Andra Resan inåt Caffers-kuften 1773.

•

der söka sig en såker fristad. Uptåcker

man något Lejon , bör man aldrig sprin

ga undan, utan stå stilla, fatta mod och

se det stint i ansigtet. Ligger et Lejon

stilla ; och ej rörer stjerten , kan man

vara såker , men veftar det stjerten . så

år det hungrigt, och man år i mycken

fara. Kan man komma i den staining,

at en grop år emellan Lejonet och sig,

så kan man trygt gifva eld på det, ty

öfver gropen vågar det sig icke; lika

så år man i mycken säkerhet, om man

kan vinna någon högd , dit up det ej

eller vågar sig efter.

I samma mon , som Landtmannen

intagit landet, och anlagt gårdar längre

inåt kusten , i samma mon har också

Lejon samt andre djur måst blisva dels al-

deles bortfkutne, dels förjagade. Denna

omständighet hade vår vård , ej långe

sedan hårstådes fat vidkännas , men lef-

de nu uti någorlunda säkerhet, om sin

hjord. Et Lejon- åger den förfärliga

styrka , at det icke allenast griper den

störste oxe, utan också vigt kastar ho

nom öfver sine ikuldror , och , dermed

springer öfver et par alnars hög gjår-

desgård , oagtadt fötterne af oxen släpa

ester ut åt marken. Intet djur år dock

Andra Resaa inat Caffers-kuflen 1773. 81

lattare, at utrota, an Lejonet, oagtadt

al dess styrka , vighet och sorsigtighet.

PJar man as sparen utfodkat, hunt man

ge Lejon Iro tilfammans i troppen , up-

staller man for dem lika mange b6ssor

pa et stallej dit man tror Lejonen kom-

ma. Vid et stycke as nagot as bindes

et starkt shore, hyilket med ena Sudan

Mstas vid astryckaren. Nar da et Le-

jon vidrorer afet > aslossas b6sfan , som

Sr sa staid , at skottet traflar hufvudet.

£)e andre narvarande Lejon lata icke

bortlkrama fig as smallen , utan kan det

handa, at nagot fas dem gar til roken,

och med klorne griper uti det affkutne

gevaret, och alle de 6frige stupa ester

hand, for de 6srige upstalde bdssornes

kulor, fa at stundom bela troppen nt-

rotas pa en enda natt. Skulle et Lejon

vid sadant tilfalle icke d6dlkjutas , ntan

endast laras , fa gar det sedan ej fram

for nagon stall-b6sfa, och et fadant fa-

radt Lejon vagar afven , ntan at drifvas

as hunger, angi*ipa mannifkor.

Rlofjukan b6rjade redan , sedan som-

mar-hettan blifvit starkare , at ibland

hornbolkapen visa fig, och min Engel-

fke Resekamerat hade redan en och an-

nan utaf sit spann har med behaftad,.,

aDfit. F - sa

gi Andra Resan inat Caffers-kusten 177J.

sa at han har n6dgades bortbyta dera

emot afidre , hvilke tyktes vara frilkare.

Mine'oxar hade ingen annan sjuka, an

hungren och voro sa magre och utinat-

tade, at ingen sjukdom tyktes kunna

hSsta vid deras magre refben , och sina-

la benlaggar. Emedlertid, sedan krea-

turen fat uthvila , fdresatte vi oss , at

fortsatta var resa anda bort til de sa

kallade Sndbergen. Och som vi hSdan-

efter endast agde lander, som blott as

Hottentotter voro bebodde, och pa na-

gre stSllen obebodde, voro vi ointank-

te , at bade medtaga pa resan nagre

Hottentotter sasom Tolkar, Vagvifare

och Vaktare, saint ac tillika forse osS

med nagot litet proviant.

Var hederliga vardinna tillagade der-

f&re at oss en hop hvet-slcorpor, nagra

bullar hvetebrod , en smoralk och et

stort slaktadt far, som insaltades och

insyddes i dese egit Ikin.

Hottentotternes sprak Sr icke 6fver

alt lika, utan Sger fine betydande dia-

lecter, men merendels Sga de alle en

art as klapning eller finallarjde, under

uttalet. Denna klapning markte jag hos

dem i fynnerhet vara trefaldig , som g6r,

Andra -Resan inåt Caffers-kusttn 1773, 83

at Europeerne fållan kunna rigtigt tala

språket , ehuru deras barn , som upfö-

das ifrån barndomen med Hottentots-

barnen , lära tala det med färdighet.

Den ena klapningen år {dentalis), då

smällen göres af tungfpitfen emot tän-

derne ; den andra år Qpalatinus^) , då

smållen Iker med tungan emot gomen;

den tredje år {gutturalis~) svåralt, och

Iker ånda ned i strupen, med sjelfva ro

ten af tungan. Desse finållar åro så

mycket svårare at göra, som de böra

ske just i det samma sjelfva ordet utta

las , och icke förut eller efteråt. Desse

finållar förekomma icke allenast i bör

jan af orden, utan åfven midt uti och

stundom två finållar i et två-eller tre-

ftafvigt ord. Når någre Hottentotter sit

ta tilsammans at språka, låter det nä

stan såsom någre Gäss kaklade tilhopa.

At språket i uttalet var mödosamt, åf

ven för dem sjelfve, märkte jag nog

samt deras, at de aftecterade sig och

mödade låpparne. De kunde dock pra

ta med tobaks-pipan i munnen, men då

endast föra korta samtal. Caffernes

språk märkte jag var# mycket lättare,

och talas med mycket mindre smällande,

hvilket endast hördes uti somlige ord.

'Fa Så-

. \

84 Aneira Resan inat Caffer$*kufien 1773s.'

Saledes aga Invanarne pa detta si5-

dra Africas h6rn fit ordenteliga tungo-

mal ; men f5r ofrigt aro de fa ringa for-

adlade , at de icke aga nagre bokstafver,

och intet enda fatt, at IkrifVa eller tek>

na dem, antingen pa papper, i tra el

ler lien. Man soker saledes forgafves

hos dem nagon lardom eller nagre gam-

le roinnesmirken , och fa Nationer i verl-

den lara vara mindre odlade an desfe.

Pa fit fprak kunde Hottentotten icke

eller nlmna slere as de faker, fom bru-

kades hos Nybyggarne , fafom Spil-

kom, Ok-lkida, Kittel, Tobak med slere.

Da jag sttindom f6r slere veckors

tid maste utom Colonien vistas ibland

Hottentotterne , nddgades jag lara nagot

as deras fprak; och for at battre kunna

minnas de ord, jag efterhand larde, for-

merade jag mig et litet Lexicon derpa,

och med trenne tekn utmarkte de 3:ne

brukelige fmallar; hvaraf dentalis har

utmarkes med littera a ,- palatinus med a,

och gutturalis med a. Kolbe har et

langt Register af*Hottentottens fprak,

och Professor Sparrman har afven na

gre Dialecter deraf. Och emedan erv

del as hvad jag anteknat , ar olika med

• de

dndra Rtsan itiat Caffers-kuflen 1773. 85

de forres , har jag til de sprak-kunniges

tjanst velat anfdra det.

■

1. KolSE, HA A SE aKROi

a. faMSE. slDU.

3. ARUSE. Hvar ar? DF.MMA.

. 4. GNaToI, Ko, G6S, G60SA.

5. ME1 UKa. Komjolk, GdSBiP.

6. KRUBL God afton, Go/

7. GNaTJGNa. , MOTSKl.

8- GNiNKA. Bonmgsstalle, GeI-

9. TUM1NKMA. HtP.

10. GOMATSE. Elakfcvader,//o/fcM.

Hund, AR'xKÆ. Kom hit, HÆFA

7UW, TUP. HA, K6NG.

Hynda, TUS. Kom hit, min Vin,

Loppa , a TT1. HAGA7SCH1.

Mjolk, Bl, B1P. Oxe, H6G6, Ku-

Brod, BRl. MAP.

Gif Br6d, BRd Fdr hit, HANKA.

MARL Hast, HAKfA>

Smor, Æ/M76/. HAAP.

God dag, ZMJH, Hvar ar Hasten?

DABETi. H4KFA DEM-

Hampa, DkKHAN. MA HA?

Eld, el^lPyNeiP. For Hasten hit,

Gor eld, e/ HAKPA SEO.

K6I. Bord,

Hvar Sr vSgen til Hustru, HoNNeS,

niSbiby^ DANNA KUS,

F 3 Vatn,

8<S Andra Resan inat Cafsers-kusten 1773,

Vatn , KaMMA. Gryta.Trunima.S'tf,

Lejon , K&MA. Kafferskom , SEMI.

Mun, KaM, Varm, SANG,

Ucker, KaNJI. Ata, SJNNo.

God morgon, KoA Knif, N6RAP.

MOTSCHL Stol . ' Ms/VaA/tfoP.

Tobakspipa, ÆO/*, Sofva, oK

Man, tfu/7>, Sy, Stoppa, oM,

Dricka, Æ4. Hus, OMMA.

Gaugvig, KUDU. Gif, MARl,

Hus.Gard, KOMMA, 6ga, Aftf.

Det ar godt, Æa/ Penningar, MARl,

HEM. 6ga, itft/A/,

Bussel , KaW. Hatt, M6ssa , KaBA,

Sj6ko, /ToC/. , TABA.

Hoi, /T6t/, 7V5Pa/\ Varg, KoKA.

Sla, /(sy^. Agg, KaBlKA,

B6ssa, AT^d. Tupp, K6UKE-

Priapus, HOP. KURR,

Glans penis, AoC/-, Kali, KOROSA.

TERE. ' Vagn, KR 01,

Fader, AMB UP, KROJIM, RULE.

T1KK0P. Glaskoral, KRAK*

Moder, ANDES, WA. Caffris.ff/-

TJSSQS. -Tl KITL

Syster, KANS, Elg, Capra oreas ,

TIKaNDI. KeN.

Broder, KaRUP , Elghona, KeNS,

TIKaKWA. Elg-tropp, KaNNA,

Vackertvader,7aM Kdtt, Kop,

Folk

Andrei Resan inat Caffers-kusten ijy^. 87

Folk, KEVNA. Far, GONA.

Tand, KoM. Kista, GvlP.

Msa , KoFP. Capra dorcas, KaM-

Jern, Koppar, Ko- MAP.

PUP. Klippsten, OiP.

Brost. Patt, SAM- Har ni sett? MU

M/4. , SKO.

Hvar ar Vagnen? Ox-tropp, MAN-

. //^^ KROlJM? QVA.

Har ar Vagnen, Om ni behagar,

'HÆfA KROJIM. KuMSEA, HvN-

Sto, NASS. . KOP.

Raf, G7e/\ Vand om, K6r til-

Lop bort , SU SE baka , KkRRA.

K6N. Hottentots klad-

Tiger , GFASSUP. ning , NaMK^A.

Viverra ichneumon, Euphorbia vimina-

eP. lis, KU1J0P.

Barnen , som hos Hottentotterne

gerna voro talrike, drogo omkring be-

nen f6rst ringar, gjorde as sis, i stal-

let F6r de afehudar, tils de blefvo vane

vid dem. Afven fa markte jag, at

Caffernes poikar i borjan ofvade fig, at

kasta en spitsad kapp , tils de med aren

kunde handtera Kastspjuten.

Troldom aro Hottentotterne myckefc

falne f6r at tro, och da nagon sjuknar

eller d6r, tro de honom vara f6rtrollad.

F 4 Hot-

88 Andra Resan inåt Caffers-ku/len 1773,

Hofeteptotterne hade hår almånt en

pung för priapuS, som var gjord af det

grå stycket, som fitter på ryggen af

Capita Råfven , och som fåstes omkring

lifvet med en rem. Kafferne ågde vål

ock en dylik, men af annat skin , och

den samma så liten , at den oftast ej takte

mer, ån sjelfva förhuden.

Vid de Lustbarheter, som Hottentot*

terne anståide , i synnerhet för at rba

oss , fick jag hår fe deras kortspel och

en sort spel-instrument , som kallades

Korå. Det liknade i hast en Violstråke,

Var gjordt af en tråkåpp, och en der-

éfver spånd snara. Härvid fastades i

ena ändan en fpits af en penna, och

på denne blåstes och spelades med lip?

parne, få at instrumentet gas ifrån sig

et ikorrande ljud. Kortspel kallades en

lek hos dem, hvarvid pratades, knip?

tes med fingrarne, och skrattades, ^.

Sedan vi försedt oss med vågkost,

öch i god ordning forsat våre skjut

gevär , begåfvo vi oss den 9 Detembcr ,

på vågen til Cabeljaus-rivier, hvaråst nu

den sidsta gården var anlagd, som sköt

tes af en drång, och tilhörde van Rhe-

nen , en rik Borgersman i Cap.

Den

Anita Utfan inat Coffers-iuften $9

Den ip, foro vi ofVer Camtous-rivi»

er, som nu utgjorde gransen for Hoi-,

l'tndika colonien , hviJken vidare icke

fick utstrackas. Detta var ock sirange-

Jigen forbudit for den- orsaken slcul, at

icke nybyggarae fjelfve slculle komma

i krig med de modige och oforlkrikte

Cafferne , elJer Compagniet derigenom

lida nagot. Faltet haromkring var an-

nars bade grasrikt och vackert,

Refan fortfattes vidare til Luris-ri-

vier, hvarlft landet borjade bl|fva gan-

Ika kulligt och bergagtigt, lika som nfei

Hautniqvas land , med vackra flcogar

bade i bergsklyfterne och vid bickarne.

Har' och der sago vi stora gropar for-

merade , til at deri fanga Eiephanter

och Buflar. Midt uti gropen stod en

pale, fom var ganlka fpitsig upat,. och

pa hvilken djuret fpetfar fig, da det sai

ler ned i gropen.

Den har varande Hottentots Kapi-

tenen bef6kte ofs straxt pin astonen, och

lagrade fig med en del as sit folk, et

litet stycke ifran ose. Han- var skild

ifrSn de andre med sin mantel as en Ti-

gerhud, och sin staf i handen,

F s , Den

90 Andra Resan inat Ctiffe*s-kuften 1773.

Den 11, togade vi f6rbi Galgebosch

til van Stades rivier, der vi uptande

vare eldar, och.togo vart natt-lager. De

Mr boende och med Caffrar blandade

Gofiaqvas Hottentotter besokte oils , i

stora troppar ankommande, och blefvo

hjerteligen undfagnade med var goda

Hollandska rull-tobak. Flere as desse

drogo Tigerhudar pa fig , dem de sjelfve

dodat, och igenom denna sin tapperhet

fdrvarfvat fig rattighet*, at bara dem.

Mange as dem buro i handen en Raf-

svants, uptrad pa en trapinne, hvanned

de torkade fvetten as fig. Som desse

Sgde vacker boflcap, bekommo vi til 6f-

verslod mj61k as dem, mj61kad i slatade

korgar, aldeles vatn-tate, men meren-

dels fa orene , at vi nodgades sila mjol-

ken igenom en linneduk.

Den 12, om morgonen foro vi 6fver

van Stades rivier, och ankommo til

et par ansenlige och store byar, besta-

ende as mange runde kojor, anlagde uti

en cirkelboge. Folket framstromade

som en stod til vare Skdon , och var

tobak tyktes hafva samma verkan pa

dem , som magneten pa jernet. De ful-

vaxtas antal ansag jag minst til tva-el-

ler tre-hundrade. Nar de maste undfat

et

Andra Resan hat C*ffevs~l<ufltn 1773, • 91

et litet stycke tobak, gingo de glade

ut at faltet eller hemat. St6rre delen

as desse voro klSdde i kalfskins hudar,

och icke med farlkin, sasom de andre

Hottentotterne,

Atlkiljige saker hade vi ifran Staden

medfort, hvarmed vi antingen sdkte vin-

jia detta folkets vanflcap, eller belona

dem for gjorde tjanster, sasom sma Knif-

var, Skordosof och ftna Speglar. At

de fornamste uti hopen f6rarade vi na-

gre Speglar, och hade et ogement n6-

je, at le detta okunniga folkets mange

uptag dermed , i det de ymfom sago fig

en eller flere uti spegelen, och sedan

med mycket Ikrattande koxade pa hvar*

andre; det lojeligaste var, at de afven

sago ester bakom spegelen, om samma

bilder der funnos, som de i spegelen ■

blefvo varse.

Detta folket, som var val vaxt och

sag ralkt samt ofSrikrakt ut, prydde fig

med borstar, gjorde as djurs stjertar,

bade uti haret, vid f6tterne och om*

kring lifvet, Nagre hade remar as hu

dar, och andre glasparlor, lindade flere

varf omkring lifvet. Men ingen pryd-

nad var dem kirare, in blankande sma

metalplatar , utaf koppar eller massing,

an-

9* Andrh Resan inat Ccffers-huflen 1773.'

antingen aflange, runde eller fyrkanti-

ge ; desse fkurade de gaiilka ' val och

hangde dem med et snore antingen uti

haret, eller framuti pannan, s6r brostet,

bak i nacken eller for sjelfva satet , och

stundom , da de 5gde flere, rundt om-

kring hela bufvudet. Min Engellke fol-

jeslagare agde med fig en as de i kop-

par flagne och f6rgylde medailloner •,

fom voro sande med de a:ne Engellke

Skeppen, fom nu seglade lingst: emot

f6dra Polen1, at utdelas at de der va-

rande folkstag. Denne penning skanktes

at en as de Caffrar, fom gjorde fig myo

kes fbrtrolig med oss, hvarofver han

btef fa glad , at han sedan hela fram-

och ater-refan hit tilbaka, gjorde oss

falslcap med sin lysande penning, han.-

gande midt for pannan.

Nagre as detta folfeet hade en conisk

skin-sack sram for biostet med fyra re-

niar hSngande ofver halfen , hvilken nyt-

jades til Tobakspung. ' Nagre hade om

hallen et perlband as fnackor eller fa

kallade ormflcallar (Cyprao tnoneta) , up-

tradde pa fcoren, hvarvid hangde et

fkolpadlkal , at forvara sin Bukku-sm6r-

ja uti, De maste as dem voro vlpnade

med

Andra Refan inat Caffers-kusten 1773. 93

med Kast-spjut , sa mange som de i ena

handen val kunde halla. ,

Kojortie Voro takte riied mattor as

sis, som/' voro sa tate, lika som deraS

flatade mj61k-korgar, at vatn icke kunde

tranga fig igenomi .

Bergs-ryggen til vanster, som hittils

foljt oss, slutades nu , och til hoger syn-

tes hafvet. En st6rre bergs-rygg fort-

for likval langre inat landet til vanster.

Landet var har ofver alt suit a£

hvarjehanda vildt, och salunda niycket

farligt for odjur, at fardas igenom. I

synnerhet voro vi bekymrade f6r vare

dragare, som as Lejon lltt kunde lkra-

mas, och f6r oss fdrloras.

Vi voro ockfa for fa i salfkap, och

f6r litet bevapnade, at kunna altid vara

slkre f6r sjelfva landets Invanare , hvars

sprak vare Hottentotter nu mera icke

val forstodo, Derf6re be!16to vi, at ifran

denne by lacka med oss innu en tropp

Hottentotter , dem vi lofvade be!6na

med.tobak, och andre begarlige smasa-

ker, samt skjuta at dem tilrackeligen as

vilde Buflar til uppehalle. Detta 16fte

fltafFade oss flere , an vi onlkade, och

var

94 Andra Rts.m inat Coffers*kujten 1775.

var framtogande tropp bestod as met,

an hundrade personer.

Den 13. Det landstycke, uti hvilket 1

vi nu vistades, kallades Krakakamma,

var grasrikt, Ikogigt och suit med alle-

handa vildt , som har annu f6r Nybyggar-

ne agde nagon fristad , safom Buffeloxar,

Elephanter, Tvahorningar, fandiga Ha-

star och Asnor Q Zebra, Qyagga~), och

flere sorter as Backar, i synnerhet'stor-

re flockar as Hartebestar (Capra dorcas),

. Vi fardades f6rst til Krakakamma

valley , och sedan derifran langre ned til

hafsstranden , hvarist en myckenhet as

smarre bufltager, och storre Ikog fun-

nos vlxande, npfylde med stora trop-

par as Buffeloxar < som asbetade de hSr-

omkring liggande falteft,

Eftermiddagen , sedan det hetaste as

dagen var f6rbi , utgingo vi med nagre

Hottentotter pa jagt , i tanka at fa Ikju-

ta nagot for magens behof at vart tal-

rika medfolje. Nar vi framkommit et

stycke emot Ikogen, blefvo vi varse efl

makta stor tropp as vilde Buffeloxar

QBos coffers, som nu Under fit betande

lutade fine hufvuden nedat, och blefvo

oss ej varse fdrr , an vi kommit dem

tre-

Andra Rejan inat Caffers-kusten 1773. 95

trehundrade steg nara. Hela troppen,

som tyktes utgora 5 eller 6 hundra-

,de store kreatur, lyftade da up fine

hufvuden , och anlkadade ofs med up-

marksamhet. En sa talrik tropp, hvar-

af hvart enda djur Sr ganska forlkrac-

keligt, hade bordt kuniia injaga, vid en x

sadan asyn , radhaga och rysning , af-

ven hos den , som forut icke haft tilfal-

le, som jag forledit ar, at ersara en

dess valdsammaste medfart, och le deis

fruktansvarda styrka. Eniedlertid, da vi

kande nu Buffelens art , at pa flata faltet

icke gerna angripa nagon, frugtade vi

aldeles icke hvarken sor dess styrka el

ler dess. myckenhet ; men s6r at icke

Ikrama dem , blefvo vi en liten stund

helt stilla staende, til dess de ater igen

borjade luta fig ned, for at ata. Med

siiabba steg nalkades vi da dem , tils vi

hunnit dem endast pa fyratio stegs af-

stand. Vi voro trenne Europeer, och

lika mange in6fvade Hottentotter, som

drogo b6slbr, och de 6frige Hottentot

ter voro vapnade med fine kastspjut.

Nu borjade ater hela oxslcaran koxa up,

och vanda fig emot ose, samt se oss rSt

muntert och of6rskrakt an. Vi funno

det nu vara tid , at lagga an, och gaf-

vo alle eld pa en gang. Skotten voro

9«S Andra Resan inåt Cajsers-kufiett ljy-^

ej vål lossade förr, ån hela denne så

starke och annars oförskråkte hop, af

elden och smällen förvånade, vande sig

oni, flydde undan och intogö skogen,

samt lämnade oss en i sit flag makalös

syn. De sårade Buflame. skilde sig ifrån

den öfriga troppen, och hunno antin

gen icke åtfölja den, eller togo de en

annan kosa.

Ibland dem var en gammal Tjur,

fom kom rått emot den sidan , der vi

ftodo, så at vi nödgades taga til fötter-

ne, och fly för honom undan. Det år

vål icke möjeligt för en människa, ehu

ru snålt hon ock kan löpa, at springa

undan desse djuren , men icke desto min

dre voro vi underrättade yål derom , at

man ändock nogsamt kan rådda sig un

dan , få långe man- åger et öpet och slit

sålt; ty Busselen, som emot sit stora

hufvud , har ganska små ögon , ser icke

mycket åt sidorne , utan alt rät fram.

Når han altså hunnit något nåra, bör

man endast kasta sig onikul på sidan.

Oxen , som galopperar altid rått fram ,

blir den liggande då icke varse , och

saknar icke sin fiende förr, ån den sam

me kunnat åt et annat håll löpa undan.

Vår svårligen sårade Buffelstjur kom

Andra Resan inåt Cajsers-kuflen 1773. 97

oss nog nåra, men sprang åt sidan för

bi, årnandes sig til en liten der varan

de skogslund , hvilken han likvål icke

aldeles upnådde, innan han stupade. E-

inedlertid hade våre andre Hottentotter

efterföljt en ko , som dödeligen blifvit

särad , och med sine kastspjut dödat en

kals. Vi begåfvo oss genast til den stu

pade Busselstjuren , och funno, at kulan

gat in uti bringan och trångt sig igenom

större delen af kroppen , och at han, det

oagtadt, sprungit i galopp slere hundra

de steg, innan han stupat. Den var nog

gammal , svartgrå til fårgen , och nästan

utan hår, som på de yngre åro svarte.

Kroppen år hos detta djur ganska tjock,

men fötterne deremot korte. Når han

låg på marken , var han så tjock öfver

buken, at jag -ej kunde klifva up på

honom, utan at springa dit up. Sedan

Vare kuskar något litet afpålsat honom,

utsökte vi de kötfullaste stycken, och

insaltade något deras, samt gjorde tilli

ka på stållet en god måltid. Ehuru jag

hade förestålt mig, at köttet af en sa

gammal tjur , skulle vara både groftrådigt

och segt , sant jag likvål til min förun

dran, eat det var både mört och smaka

de liksom annat vildt. Det öfriga af

slagtoxen, kon och kalfven låronades

a Del. G Hot-

98 Andra Resan inat Cafftrs-hijlcn 1773..

Hottentotterne til del, hvilke icke eller

voro fenfardige, at pa stallet uptanda en

ftor eld, och vid den samma steka fine

aflkurne stycken. Det aldrafdrsta, fora

de mast satte varde pa, och som de la

de pa den uptande elden , voro ben-och

larpiporne , uti hvilke sjelfva mSrgen

inom sine ben stektes, och med storsta

fcegarlighet sedan fortardes. Tarmar,

k6tt och andre faker uphangdes as dent

pa alle qvistar, fa at stallet innan kort

fag ut som et flagtarhus, hvaromkring

Hottentotterne lagrade fig for at steka,

ata och sofva.

Nar det b<$rjade lida emot aftonen ,

fant jag och mine Refekamerater for

godt , at begifva ofs tilbaka til Vare ak-

don , at innan det aldeles morknade be-

forja om vare kreatnrs fastbindande.

Under vSgen gingo vi pa nagre hun-

drade stegs afstand forbi ' fern stycken

Lejon , som vid var afyn behagade ga

vmdan och inat Ikogen.

Sedan vi vid hjulen as vare akdon

fastbundit dragoxarne, fkutit et par lkott

i luften , och uptandt rundt omkring

Vurt lagerstalle nagre eldar, f6rsigtighets

mutt, som bade i anfeende til Elephan-

ter , och i synnerhet einot Lejon , aro

• .' gan

jQndra Resan inat Cafstrs-kufttn 1773. 99

ganflta nodvandige, begafvo vi oft, med

en laddad bossa utmed hvar sida , un

der den Hogifce Gudens Nadiga belkyd,

til hvila. Och desse omstandigheter i akt

togos altid sedan, da vi nodgades cam-

pera uti i'adane fait, der manniskpr om

dagen, men vilde djur om natten, tyc- >

kas ymsom vara radande Herrar. De

vilde djuren ligga merendels stilla uti .

fkogarnes fkugga under det heta as da

gen. Om qvallarne och natterne ar de-

ras tid , at beta under svalkan , och den-

he tiden framkomma Lejon och andre

Rofdjur , at as de forre soka fin f6da.

Et Lejon kan val icke med styrka an-

gripa nagon BufFeloxe, utan nytjar det

dertil altid list, och ligger i forsat under

nagon bulke , aldrahalst vid backar , der

den ankommer at dricka. De£ springer

da med stdrsta vighet pa deft rygg,

ocli med sine forfarlige tander biter ho-

nom i nacken samt pa sidorne sarar ho-

noin med sine klor, til deft han asiuat-

tad nedfaller.

Den 15, om morgonen utgick jag.

val, for at efterse , om de tradflag, som

hir utgjorde landets ikogar , Snnu agde

n«igre blomor; men jag fant, at lom-

maren dertil annu ej var nog framli-

G * den,

ioo Andra Re/an inat Caffers-kuften 1773.

den, at skogen var sa taggig och sara-

manvaxt , at man ej , utan at gora fig

vag , kunde framkxJmma , och at det af-

ven for odiur var ^ganslca farligt , at

tranga fig langt in. Har och annorM-

des dar Ikogar funnos , sago vi vid

vatnstallen icke allenast farske spar es

ter Buflar, utan ocksa spar och flora

kokor as track efter Elephanter, Tva-

hctrningar och andre djur.

Uti falten uppeh61Io fig randiga Ha-

'star och Asnor, (Equus Zebra och Qyag.

go), Hartebestar (Capra dorens'), Kudus

QCapra strepsiceros') med flere.

Vi rustade ose derf6re til , och begaf-

Vo oss til Swartkops- rivier , och den

icke langt derifran varande Saltpannan,

hvarast vi hvilade 6fver den hetafte ti-

den pa dagen. Vid den fa kallade Salt

pannan agde vi den aldratackaste syn i

verlden, som ej kunde annat an f6re-

falla afven sa frammande som vacker

f6r et ovant 6ga. Denna Swartkops

Saltpanna var nu fa til fagande i sit

bafta (kick, och som vackrast. Den

litgjorde en dald, as en half fjerdedelS

mils diameter, la fmaningom afflutaude,

at vatnet midt uti knapt agde tva al-

nars

Andra Eesan inat Cafers-kusten 1773. roi

nars djuplek. Nagre alnar ifran vatn-

kanten omgafs denna dild med nagre

faninars hoge kanter, hvilke rundt ora-

kring voro bevaxte med sma flcog. Den

var nagot mera aflang an rund, och

jag hade m6da, at med starkt gaende,

pa en half tima, kunna hinna ga den

rundt omkring. Jordmonen nSrmast dSl-

den var sandagtig, men ofvanf6r'e sags

pa flere stallen den blottade marken be-

sta as en blek och flcifvig fkiffer. Hela

Saltpannan , hvars vatn ej var djupt ,

men hela botnen takt med en flit och

jlmn saltbadd, liknade mi midt uti som-

maren , och uti et hett climat , aldeles

en tilfrufen insj6 med en spegelklar is.

Sjelfva vatnet hade en ren sllta, utan

nagon bitterhet. Under det heta as da-

gen, sa fort vatnet utdunstade, crystal-

liserade fig et fint salt pa ytan , som vi-

sede fig forst som glittrande fjUl, och

sedan satte fig ned at bdtnen. As vin-

den drese osta detta salt at ena fidan,

och otti det da hamtades, bekom man

et ganfka fint och rent salt. Emot nord-

6stra andan hade Saltpannnan borjat

blifva torr, och emot sydvistra fidan,

dit hon nagot lutade, var hon mera fulL

Emot vSster gick hon ut i en lapg hals.

.1 -

G 3 r Det

to* Anjra Resan hat Cajsers-kusten 1773.

Det förekom oss underligt nog, at

få långt ifrån ljelfva hafvet, och på en

ansenlig högd öfver det samma finna

en så stor och saltrik Saltdam. Men

vatnet, som sitter detta salt, kommer

aldeles icke as hafsvatnet, utan endast

af regnvatten; som faller om våren, och

aldeles bortdunstar om sommaren. Hela

granden af landet år hel och hållen salt.

Regnvatnet, som uplöser detta, nedrin

ner ifrårt de högre omliggande stållen,

och famlas uti en sådan lågre dåld, der

det får stadna qvar och småningom af-

dunsta, under hvilken afdunstning det

blifver ju långre, desto saltare.

Nybyggarne, som bo uti Langeklof

och hela landet derifrån åt denna sidan,

åfven som uti Kamdebo, Kankou och

andre orter , måste härifrån håmta lit salt.

Tvånne andre Saltpannor sades lig

ga icke långt hlrifrån , men de berätta

des icke gifva något falt, förren de

blifvit uttorkade.

Flere Tnfecter hade uti salta vatnet

blifvit fördrankte , och der funnit fin

graf. Af desfe funnos flere fådane, som

jag icke träffade på buskarne Iefvande

under de få timar, jag liår dröjde, och

van-

Andra Resan inåt Caffers-kuflen 1773. 103

1

vandrade omkring uti Buskaget,' oag-

tadt det i anseende til Lejon hår var et

ganika farligt ställe.

Våre Hottentotter, som nu voro få

i vårt medfclje, och* som vi lämnat, at

vakta våre i bete gående Dragoxar,

funno vi vid återkomsten öfyerfalne af

dagens tunga och hetta, helt roligt och

säkert sofvande:

Emot astonen fortkörde vi ännu et

stycke, och ankommo til Kuka, der

bäcken redan var stillastående, och ägde

endast saltagtigt vatn. Icke desto min

dre togo vi hårstådes vårt nattläger.

Ej litet oförmodadt var det för oss,

at finna en fattig Bonde , fbm med

hustru och barn, uti största hemlighet

lägrat fig hårstädes , för at föda och

föröka sin lilla boskaps hjord. Och det

ta fattiga folket blef ej mindre förlkräkt

öfver vår ankomst , frugtande, at an

tingen vara, eller at af oss kunna blif-

va hos Regeringen angifne, at uppehål

la fig -utom den förbudne gränsen. Bon

den ägde endast en liten koja af lös til

lhopa flätad för hela fin famille, och en

liten bredevid , som tjänte honom til kök.

Vi besökte dem uti deras lilla boning»

G 4 och

io4 Aridra Refan inat Caffers-kustemy-fi.

och blefvo pa begaran undfagnade med

litet lot mj61k. Men vi hade \cke Ian.

ge setat, forr an hela mj61k-lkalen 6C-

verh61jdes, och blef helt fvart as den

otroliga svarm as flugor, som bemagti-

gade slg den och b6rjade i kojan la svar-

ma, at vi ej kunde 6pna niunnen for

at tala. Inom en sa liten rymd har jag

aldrig blifvit varse, hvarken f6rr eller

sedan, en sadan mangd as flugor.

Vi hastade ose derfore glade ut til

vare akdon, uptande vare eldar, tilla-

gade vare lagerstallen et litet stycke ifran

kojan , och afhorde hela natten bade

UltVars tjutande och Lejons gryma

rytande.

Resan fortsattes morgonen derpa ,

den 16 Decemb. til den stora S6stdags- .

rivier, hvars kanter voro ganslca bran-

te, och hvars omliggande fait var tort

och magert.

Vart stora medf61je as Hottentotter

hade nu til stdrsta delen 6fvergifvit oss,

sedan de under resan fat nog yildt at

tractera fig med, och sedan vi alt nar-

mare och narmare nalkades et land-, som

mart fltulle fdrvandlas til en fulkomlig

ddemark', der intet vildt var til at bop-

pas,

Andra Resan inat Caffers-kuflen 1773. 105

pas , och der al m6jelig brist pa vatn

tillika lkulle yppa fig. Vi befiinno oss

falunda icke allenast nastan ensame.

utan min Engelike Resekamerats, oxar

voro redan til en stor del angrepne as

kio-fjukan , fa at slere as dem mycket

haltade,»och nagre kunde knapt mera

fpannas fore vagnen.

s I anfeende hSrtil maste vi nu' halla

radplagning med vare Vagnsk6rare , och

ester mogen ofverlagning nodgades vi

taga, emot var vilja och dnfkan , det

beflut , at hSrifran vanda 0111 tilbaka

igen, da vi icke lago oss i stand, at med

Utmagrade och fjuke dragare kunna

tringa oss fram igenom et magert och

6de fait, til Hollandlke Nybyggarne vid

Sndbergen, och uti Camdebo.

Vi underlato likval icke, at val un-

derratta oss forut, as nagre Gonoqvas

Hottentotter om landets beslcaffenhet ,

om vatnstallen , odjuren derstades hied

mera , och funno , at faltet nu redan var

mycket uttorkadt, och at lange force-

rade refor hade mast g6ras emellan de

fa faltagtige vatnstallen , fom under vS-

gen kunde finnas.

'Det ar dock icke altid fa Utt, at as

G$ Hot-

io<S< Andra Resan inåt Caffers-htsten 1773.

Hottentotterne få veta sanningen. Al

drig får man för tvårt gå på dem med

frågor , då man vil utleta sanningen ,

Utan igenom omvägar och hvarjehanda

tal småningom framlocka, livad man vil ,

tforska. Hottentotterne åro annars för- ,

ehålsame, och vela sjelfve somit gerna

veta, om det år godt eller elakt folk,

som kommer at besöka dem. Utom

dess, sedan Hottentotterne öfvergifvit

oss, voro vi ock nu beröfvade de Tol

kar , som behöfdes , om Cassrar eller

andre Nationer under vägen skulle träf

fas. Cafferne åro val icke för sig sjelf

ve elakt folk, men som de åga brist på

jern , så åro de stundom så snåle deref-

ter, at de icke göra sig samvete af, at

mörda de Christne, endast för at blifva

ågare af Vagnshjuls-lkenorne och annat

medfördt jern, hvilket de utfmida och

flipa til sine Kastspjut. Desse Caffrar

hade för någre år sedan mördat Hkup-

nær och någre af dess medfölje, som

för at byta sig til Elfenbens-tårider rest

in uti Casternes och Tambuggernes land.

Snöbergen (Snee-berg}, dit vi hade

årnat ftålla vår kosa , år et land, som lig

ger högt, och lika som på et berg med

andre bredevid liggande bergs-högder.

Af

Ater R'sitj isran Caffers-hiflen 1773. 107

As den k61d , fom der rader; och den

sn6, som der sailer, har det fat lit namn.

Somlige Sr kan derstades fndn blifva

liggande ifran det ena aret til det andra,

och da nodgas Nybyggarne flytta der-

ifran til det fa kallade underlandet* 6-

fter om Snobergen ach langre at norr,

ofvan f6r Cafferslandet, ligger Tambug-

gernes land , och intil dem granfar et

folkflag, fom ar litet til vaxten, hvitare

an Hottentotten , med krulligt har, och

kallas fma Chineskre.

CafFerne , hvars landfkap egenteli-

gen bdrjas vid stora Fifk-rivieret (Gmo-

te Piscb-rivier^) , odla en fort Arter, B6-

nor, och en Holcus, faint aro ganlka

rike pa store Boikaps hjordar.

Nar eftermiddagens fvalka b6rjat

infinna fig , och vi fat nagot litet un-

dersoka de vaxter Mr funnos vid Ku-

kakamma, foretogo vi ofs vSr £terresa%

dock icke famnia vlg , vi hitkommit ,

utan den ofra v2gen til van Stades

• rivier , och sedan derifran til Zeeko-ri-

vier, dit vi aterkonimo lyckeligen den

so Decerhber.

Omkring van Staoes rivier f6re-

komnao de vackraste fkogar, fom jag i

hela

ioJ Ater "Refan ifran Cafers-kusten i-ff^.

Jiela landet blifvit varse. Fa as traden

voro dock Snnu i bloma. Assagay-tra»

det (Curti/ia faginea), as hvilket Hotten-

totter odhCaffrar gora kapparne til fine

Kastspjut , vaxte hSr fynnerligen ymnigt,

och borjade nu utvekia sine sma- blomor.

En myckenhet as Fjarilar ( Papiliones ) ,

som annars aro fa salfynte i denna de-

len as Africa , slogo omkring trSdens

toppar, utan at vi kunde racka dem.

Under vSgen mSrkte jag vid sidan

en rishog, pa hvilken Hottentotterne

alrnant kastade qvistar vid f6rbigaendet,

och pa tilfragan, svarades mig, at der

Vore en dod Hottentots graf.

Ester aterkomsten tilbragte vi na-

gre dagar f6re Jul, hos var fordne van,

Jacob Kock, der vi nogsamt syssessat-

tes med at fkotd och torka de tjock-

bladige och saftfulle vaxter, som under

sednafte resan inat landet blifvit samlade,

'och der vare dragare nagot litet fingo

aterhamta bade krafter ech hull. Hos

de Reformerte firas Julh6gtiden icke,

utan hvar och en forrattar sit vanliga

arbete; men Nyarsdagen halles fa vi-

da hogtidlig , at grannarne di besoka

hvarandra. *

: Eu

Ater Resan isrJn Caffers-kusttn 1773. top

En liten tyinglrd var pa detta stalle

anlagd , afven som pa nagre fa andre

gardar up -at Krum-rivier ; men druf-

vorne mognade ej sardeles, hyaraf vi-

liet, som prassades, blef mycket fyrligfc,

ja stundom sa surt , at det icke kunde

drickas, utan ehdast nytjas til branvins

branning, som as nagre bfinder med for-

del idkades.

Under Julhelgen sortsattes var rese

Up at Krum-rivier och Langeklof, hvar-

5ft gent emot Thomas Freres hem-

man, 6fver berget gar en vagns-vag

til Sitfikamma.

I brist pa Skott-karror , hvartil ver-

ke felades, fag jag, hum Landtmannen

nytjade Kalf-och Far-flrin , liksom fac-

kar, at dermed til Tragarden lata ut-

f6ra sin g6dsel. .

Til Hannes Olofsons gard, an-

kommo vi den. 2g, och redo derifran at

h6ger 6fver bergen til Anders Olof-

Sons heraman , vid Rietvalley, uti Ca-

menasfie land , hvilket landstycke lag

emellan bergen , var smalt och hade at-

fkillige str6dde berg och h6gder. Det

tyktes Sga famma hogd , som Langeklof

•ch var et magert och tort land.

Nen-

no Ater Rtfan ifran Caffert-kufleniTjy.

Nenta kallades harsta'des en vaxt,

as Hottentotterne ( Zy^opbyllum berbice-

um repens^), fom fades vara giftig for

Faren , afven fom en annan bulke ( Zy-

gopbylium sesfilifoltum^), as lamina slagte.

Den 19 , redo vi ifran detta stalle til

Pet. Jordans hemman , liggande vid

Olyfants Varma Badet, och den fa kal-

lade (6stra) Elefants-nvier.

Den breda Landstrackan , fom vi far-

dades ofver,' var <5fVer alt Carro fait,

agde f-a bulkar, intet gras och foga vatn.

K6n kallade Hottentotterne en har-

stades vaxande bulke (Mefembryantbemum

emarcidum^) fom i hela landet var myc-

ket namnkunnig. Hottentotter , afven

kommande ifran aflagfne orter, hamta

denne buflcen med rot, stjelk och bla-

der, stampa dein tilfammans, och sedan

ihopvrida dem, fom en fpunnen tobak.

Sedan lata <de den gala och forvara den,

til at tuggas, i fynnerhet emot torsten.

Ater man as denna straxt ester gasnin-

gen, fa gifver han rus. K6n fkal be-

tyda tugbufs; as Nybyggarne far den

namn as Canna-rot. Den fins endast

vaxande i de torraste fait , och famlas

milt as de Hottentotter, fom bo nir in

Ater Resan ifran Caffers-kufttn 1773. m

til dem. Desse drifva sedan , ofta vida

ikring, bytes handel dermed, emot bo-

slcap och andre varor. Inge Hottentot

ter eller Caffrar i hela landet aga nagot

mynt eller nagot dylikt, at drifva na-

gon handel med, utan all deras handel

bestar uti byte, antingen med bolkap

eller andre varor.

Den 30 , bes6ktes Varma Badet , hvil-

ket utkommer under stora bergs-ryg-

gen vid foten, pa nagre famnars afstand,

ifran den samma. Sten-arten uti bergs-

foten var en helt fvart jern-malm , na

got liknande jern-flagg, och jorden otn-

kring var helt brunagtig. Sjelfva bergs-

ryggen hyser mycket hvit qvarts. Vat-

net ar ganfka varmt , men icke kokhet ,

fa at man kan fitta deri vid sjelfva ur-

fprungen. Desfe aro trenne: det st6r-

sta emot oster upvaller utur ganlka

manga st6rre och mindre kallor, hvarS^

hola ager ofver en fainns tvarlinea och

denna 5r den , fom mast nytjas. Det

andra ligger nagre fa famnar til vanster,

och upkokar endast utur en enda hola.

Det tredje och minsta ligger nagre fam

nar ifran det andra. Ofvanpa vatnet

fags en bla, tun och fin hinna ; pa qvi-

ftar och stenar nedfildes en Sastransgul

•'. . ochra.

Ill Ater Rtsan ifran Cajsers-kujien 177^

ochra. Smaken var blackagtig , men

lukten f6ga stark. As Thevatn bleff

vatnet blaagtigt, och as Kina-pulfver

svartnade det nagot, och rojde dermed'

sin jernhaitighet Vatnet hytjades icke

til matkokning, men fades kunnanytjas

til tvatnirig, utan at det sllckade. Den

jorden, som lag -narmast intil och om-

kring Kalladrorne, var ganika 16s och

brunagtig , samt hyste nagot salt, och

fina glansande jern-partiklar- Crystaller-

ne as saltet voro ganika fine, och fun-

nos- fa val i den I6fa jorden , fom ock-

fa pa trastycken, fom lago uti fjelfva

jorden. Pa nagre trastycken, fom lago

i vatnet , funnos , utom den f6rut namn-

de ochran, tunna och (kdra fjall, fom

nagot blankte, och as b6nder troddes

vara Silfver, men tyktes vara jerh-fjall. •

Nar man sitter uti Badet , 6kas blodets

omlopp haftigt, och man ar i fara, at

svimna. Vatnet nyfcjas val aldramast til

Badning, men nagre dricka det afven.

Vatnet 6kas aldrig as regn eller torka,

men val, efter Bondernes intygande,

utafAlkedunder. Tiden til at nyfcja vat

net, Sr nagot fore, eller vid folens up*,

gang , samt sent om aftonen , uti sval-

kan , emedan det om dagen, under het-

tan, ar f6r roycket varmt. De sjuke

sat-

Ater Resan ifran Caffers-kusten 1773. H3

satta fig ratt ofver sjelfva adrorne, mer

eiler mindre djupt deruti.

At besigtiga landet pa andra sidan

om bergen , upklattrade jag til dess hog-

sta Ipitsar. Icke langt ifran sags da en

bergs-rygg , fbm var lagare an detta

berget , emellan .hvilket det liggande

landet var fa bredt fom Langekloof, och

bestod as kullar och dalder. Bakom den

lagre bergs-ryggen lag et slatt och ma-

gert Carrofalt , fa langt och bredt , utan

nagre berg , at ogat ej kunde hinna dess

grans. Inge gardar funnos pa hela den-

na vidlyftiga flatten, igenom hvilke b6n-

derne resa ifran Camdebo, genom Flex-

rivier til Cap. Langt bort fades dock

berg ater finnas, fom lara utstrlcka fig

ifran Rogeeveld til Sn6bergen.

Saledes voro har de sidste ryggar

as den ofanteliga Berg-masfan, fom

strakte fig ifran Hautniqvas land och

Harteqvas kloof, famt vid Norra andan

ifran Rode Sands och Kartous klyf-

terne , anda tvart ofver til det pa an

dra sidan as Backefalten liggande Car-

ro. Och ar det icke allenast langs ester

foten as denna bergsstracka, fom Ny-

byggarne nptagit sine baste och fornam-

ste Landtgardar, vitari ock emellan dess

' a Del. H Bergs

ii4 Kttt Resan ijran Caffers-kusten 1773.

Bergs-ryggar, som de intrangt fig, och

fatt fig ned uti alle de dalar, som Bergs-

ryggarne emellan fig lamna,

. Det omateliga torra Carrofalt, som

bukom nyssnamnde Bergs-massa vidta-

ger, och stracker fig pa langden ifran

den N.W, anda til den SO andari as* det

fodra Africas horn, samt pa bredden til

Roggefalt och Sn6bergen , kan i brist

as vatn icke bebos as manniskor, och

knapt nagre djur der uppehalla fig, om

icke for en kort tid, uti eller straxf es

ter regnnianaderne , da litet salt vatn

har och der vid nagre holor kan finnas.

De Nybyggare, som dersore aga hem-

man pa andra sidan om det, antingen

pa Roggefaltet eller Snobergen , nodgas

afpassa denne tiden, til en«sadan ode-

marks genomfart. De n6dgas da altid

ila fit lager vid sadane stallen , der en

droppa vatn finnes, och emejlan hviike

stundom en 10 eHer 11 timars resa, nat-

t-etid med skyndesamhet maste goras.

Det ar dersore ganika nodigt, at vil

kanna sadane vatnstallen , emedan , om

nagre Hottentotter slculle traffas , som

kande orten , man ieke garna as dem

far nugon uplysning; ty om de veta,

hvarait et litet vatnstllle finnes , halla

de

Ater Rtsatt ift an Cnffet s-kuffen.-1773. 115

de det hemligt, s6r at dervid kunna d61-

ja fig, om de nagon g£ng fkulle beh6f-

va* rymma. Gras finnes knapt uti det>

ta faltet, fa at en hast med moda kan

finna sin soda, men oxarne halla til go-

do bade brakt vatn , och saltagtige bu-

Ikars blader. Da man oin dagen, och

da solhettan as stark , koxar utat et sa-

dant slStt och tort fait , visar fig en dal-

fing i luften for 6gat, nastan lika fom,

da man ser pa en brinnande laga^

Hottentotter , fom oftare genomvan-

dra desfe torre Carrofalt, kanna och

nytja flere utvagar, icke allenast at mil-

dra hungren, utan i fynherhet, at slac-

ka torsten. Utom den f6rut namnde"

vixten , fom kallas K6n eller Gunna ,

nytja de tvanne andre , nemligen en ,

fom kallas Kameka eller Barup, hvil-

ken Ikal vara en stor och vatnagtig rot;

den andra kallas Ku , fom Sfven Ikal

vara en stor och faftful rot.

Vaxterne, fsi vSl 6rter, fom buskar,

aro Uti Carrofalt mycket glest fadde,

och da atminstone pa atta manaders tid

ingert droppa regn sailer ifrSn hirame-

len, i et fa brannande climat, Sr det fnarfc

obegripeligt , huru desfe kunna baVga

fig. Deras stamlnar och grenar §ga ock

u6 Ater R,s<in if> 8n Cqffers-kuflen 1774.

sa utseende as, at vara brackelige och

aldeles fortorkade ; men deremot aro

bladerne mycket tjocke och fylde med

en saltagtig vatfka, saint hulla fig grone

hela aret osver. Desfe frilke och stah-

digt grdnikande toppar och blader tor-

de likval as luften , som om nltterne Ir

kylig, kunna insupa nagon fukrighet, til

fit underhal. Jordmanen ser'aldeles for-

brand ut, ar r<5dgul och bestir as J era,

blandad med jern-ochra, samt koksalt

1774, den 1 Januarii , stalde vi var

kosa hemat, ankommo f6rst til en Jan

van Stade tilhorig gard, f6rbi et Gert

van Roy ens hemman, och sedan forbi

et van Fors hemman, til den Landtgard,

som Gert van Royen sjelf bebodde.

Vi lato vare Ktifkar och Hottentot-

ter med akdonen aftaga genom Harte-

qvas kloof, med be&lning, at pa Com-

pagniets Post Rietvalley forvanta var

ankomst, och jag, tillika med min En-

gelske Resekamerat forefatte ofs, at til

hast rida igenom det torra Carro, som

lag til hoger, och sedan framkomma ige

nom Platte-kloof Men denna Expedi

tion aflopp icke sardeles lyckeligen f6r

ose; ty lbm i detta flita flit, som sal

Ater Resau ifran Ctfiers-kusien 1774. 117

lan trampas och befokes, intet tekn til

vag finnes . fa redo vi fnart vilfe , och

forvillades ju l.lngre , desto mer , i a at

vi til flut icke hitrade hvarken frani el-

Ier tilbaka. Vi redo fa fort, fom hastar-

ne nagonsin kunde det uthirda, och fo-

len bdrjade fanka fig , nfan at minsta

tekn fyntes til nagot fadant stalle, der

nagon gard kunde Iigga. Nar folen Snd-

teligen gut ned , och alt hopp var ute ,

drogo vi oss litet tilbaka til et stalle, der

en dald fans , och uti hvilken en liten

back , med tran omkring fine braddar ,

£nnu agde nagot vatn. HSr funno vi

for radeligt, at ofver natten lagra oss.

Vi aftadlade vare hastar, bundo grimlk'af-

tet omkring ena foten, at de ej flculle

bort!6pa, och gjorde sedan formedelst

vare b6sfor up en ganlka stor eldbrafa

as Canuabulken {Salsola apbylln~). Se

dan lagrade vi oss bredevid elden med'

fadelen under hufvudet; men kunde icke

fa den minsta f6mn, for en olidelig kold,

fom ehuru i fig fjelf ej f°i mycket stark,

likval i anfeende til den brannanJe het-

ta, fom vi utstodo 0111 dagarne, nu var

for vare kroppar ganska kanbar, och

nodgade oss nagre ganger i timan st ga

up , f6r at omlaga elden , och pa aHa

fidor varma oss. Vi agde den formon

H 3 as

n8 Åter Resin ifrån Caffers-kuften 1774,

af vare skjutgevär , at vi altid kunde få

eld, men vi ägde intet hopp, at få fkju- .

ta något til magens behof, i detta filt.

Jag hade derföre haft den förfigtiga om-

tankan, at i min jagt-ta(ka insticka nå-

gre få skorpor, och" nägre stycken bröst

socker , som ock nu kommo oss ganska

val til pass. Sä snart morgonrådnan vi

sade fig, sågo vi oss om efter vare hä

star, och funno, at de nu voro förfvund-

ne , hvilket ej litet' ökade vårt bekym

mer, stadde i en ödemark, der vårt öde

var osäkert. Når vi sökt omkring i

dålden på alle kanter, stego vi up på

de högste kullar, och funno omfider,

bakom desse , vare hästar , som säkert

årnade sig längre bort, för at söka bät

tre bete. Vi sadlade up och togo vår

kosa snedt emot bergen, der vi emot

aftonen omsider ankommo til en Bond

gård , hvars ägare var få fattig , at han

knapt ägde mer, ån tak öfver hufvud.

Hår hvilade vi öfver natten , och to

go våjgen til Harteqvas kloof, der vi

träffade vårt folk och våre åkdon,

Vid Harteqvas kloof begynnes inåt

en ny rad eller bergsrygg", som före

nas med de förre, emellan hvilke klos-

yen år som et band, Carrofålt bakom

. den

Ater Jtefan isran Caffers-kusten 1774. 119

den forra bergraden kan saledes fes, da

man rider in i klofVen genom den til-

koramandex Bergsraden , vid Groote

Paardekraal.

Hela den straeka as land, alt ifran

denna Harteqvas klof, anda ned til

Camtous-rivier , sorii nu ar upsyld med

Nybyggen , ar likval , icke lange sedan ,

forst befolkad; och for 23 ar sedan fans

har icke et enda hemman, da ar 1750,

Gouverneuren Tulbagh utfande at den

na kulten en Caravan, for at fkafFa 'fa*

kre underrattelfer 0111 Jandet och dels

inbyggare. Tulbagh, fotri annu lefver

i Capska Invanarenas tackfamme hjer-

tan, var en Gouverneur, fom anfag Sig

uphojd til et anfenligt Ambete och Huf- .

vudman f6r Regeringen ofver et vid-

strackt land , icke for at endast lefva

val, fmickra fit h6gmod och famla flcat-

ter, utan at med Hollahdska Compag-

niets lagliga interesfe, forena Nybygga-

renas lycka, fortkomst och hela landets

basta. Denne Herre var altsa man ora,

at efterhand lata undersoka landet, alt

langre och laagre in. Til den Sudan ut-

rustades en Caravan ar 1750, bestaende

as 150 man Soldater urur Citadellet, och

tvanne Borgare, for hvilke en Officer,

. . H 4 vid

1*0 Ater Rfsan ifran Caffers-kufien 1774.

vid namn Beutelar, var sat til Anfo-

rare. Pa Compagniets kostnad medsan-

des 11 vagnar, en myckenhet drag-ocli

llagt-oxar , ammunition och proviant.

Resan Ikulle fortsattas in til Cafferslan-

det , och sedan up at Tambuggernas land,

samt tilbaka genom Sn6bergen och Cam-

debo; men igenom Anf6rarens hSgmod

och ofdrstand , utrattades foga, hvarfo-

re han ocksa vid hemkomsten, til sit

valfortjanta straff bortsandes harifran.

Han lefde , som befalhafvande under re

san strangt , och straffade hardt , lit trum-

man roras hela vagen, fa at alt vildt

forjagades, som as de tvanne medfol-

jande bonder i synnerhet Ikulle fkjutas,

och folket blef mycket uprorifkt. Nar

han hvilade pa nagot stalle 6fver natten,

ftaldes alle vagnar uti en cirkel, krea-

tureir flaptes inom den, och talten up-

flogos likasa inom de samrna. Da han

hunnit andteligen til Cafferslandet , be-

gafVade ban Caffers Captenen Paloo

mqd en Grenadiers mossa , och dess

Broder med en annan, hvarotVer et

CafFers-krig sedan Ikal upkommit. Det

enda han utrlttade til Compagniets nyt-

ta , var det, at han uti hamnen vid

Swartkops-rivier upsatte Compagniets

vapn , uthuggit uti sten. Resan varade

hela

Ater Risan ifran Caffers-kusten 1774. in

hela 8 manader. Denne#tiden var in-

gen enda laodtgard pa andra fidan as

Harteqvas klof, ntan vagarne fa okan- '

de och obanade , at vagnarne maste stun-

dom 6fVer de varste stjtllen, as folket

rned handerne dragas och slapas.

Nar vi ifran Harteqvas klof hunnit

til Gouds-rivier , lago vi der stilla en

dag, for at hvila vare dragare, hvilke

mycket befvarades defsutom as klofju-

kan, fa at min Resekamerat har maste

lamna en as fine oxar, som nu mera

icke .kunde fortkomma. Vi hade ock

har en obefkrifvelig hetta, hvars like

jag icke kant hvarken f6rr eller ledan.

Bondfolket stangde igen bade dorrar och

fonsterluckor, fdv at inom hus aga Jkug-

ga och fvalka. Foglar flogo med mo-

da , och luften var ganska het at andas.

Hettan gick sSkert flere grader ofver

100 -pa Fahrenheits Thermometer.

De f6ljande dagarne fortsattes refan

til Compagniets Post Rietvalley , hvar-

4st vi 6fverblefvo nagre dagar , «f6r at

hvila, och i fynnerhet, f6r at nu itter

besoka (Groot Paders hfcls) Farfars sliog

och esterfe, om icke tradflagen dersta-

des voro komne uti bloma, emedan det

redan lid.it langt in pa Januarii manad ,

H 5 och

12% Ater Resan ijran Cafiers-kusten 1774,

och saledes fc«nmaren mera var srainli-

den, in de forre gangerne, soui vi be-

s6kt denne lkogen.

Den 14 Jumarii, begafvo vi ofs dit,

men voro icke* mycket lyckeligare nu,

an f6rut, at fa fe traden uti bloma ,

mycket mindre forfedde med frugt. As

nagre funnos dock blomknopparne, ehu-»

ru outflagne, vara framkomne.

F6r Compagniets rakning lago hir

nu tvanne Vedhuggare, fom ffide tra-

den, och sedan framslapade dem til fa-

dane stallen, hvarifran de kunde lasfas

pa vagnar. Et fadant framslapande sked-

de ofta med oxar, fom formedelft rep,

bundne om de kulfilde traden, drogo

dem fram ifran de olandigaste stallen

utur Ikogen , derast ingen sort Ikdon

mojeligen kunde brukas,

Da jag hadanefter ej vidare agde

hopp , at mera fa befoka detta stalle ,

gjorde jag fa mycket mera nu min slit,

at as alle slag tradforter, famla och in-

lagga til torkning grenar med blader,

samt tillika gora mig noga underrattad

om den nytta och bruk, hvartil hvarje

tradsort har i landet brukas och anvandes.

De

fiter Resan ifran Caffcrs-kusten 1774. 113

De uti och omkring fkogen vaxande

tr&dslags nytta och bruk, var foljande:

Svart Jern-trSd (Svarte Eyzerbout ,

Card nia Rotbmanmn), %v hardt och starkt;

brukas til vagns-axlar och til stang pa

vagnar,

Gul-trSd (Geelhaut) Jkx crncea), ar

gult til fargen , nastan som Buxbom ,

tat och vackert; brukas til plankor och

bjalkar vid husbygnad, til bord, (kap,,

dorrar och fonsterkarinar , faint til fm6r-

Hernor.

Camassie-trad (Camasfie-bnut), blir

endast en buike, och sailer falunda i fmar-

re' stycken , som tjana til inlagning'ar och

lister pa meubler, til hyflar och annan

fin redikap; detta ar et as de finaste och

tungaste tradflag.

Rodt Parontrad (JRoode Peer), nytjas

til vagns-korgar , under och ofver axlar,

faint til underredet pa vagnar.

Bucku-trSd {Bucku-bmtt, Olea capenfis) ,

Sr det basta trSdflag til hjul pa vagnar.

Rodt Ahl-trad (Rod-Else , Cunonia ca

penfis') , ar afven mycket tjanligt til

vagnshjul, hjulnafver och stolaj.

Alketrad* (Esjenbout, Esseals00m , fiaut

ni'

124 Ater Refan ifran Cajfers-kusten 1774.

mqvat Essen, Ekebergia capevsis"), ar et

ftort trad, hardt och tit; brukas til hvar-

jehanda slogdverke.

As Stinkhout gifvas tvanne sorter,

hvit och brunt. Det -bruna ar et det

vackraste trSdflag, inorkt med flaintnor.

liknande ValnOt. Detta anvandes til

Skap, Pulpeter, Stolar, Bord och annat

fint husgerad. NSr det Ir nyls huggit,

stinker det, hvaraf det fat fit namn;

men med tiden, da det fat ligga i open

lust, forgar deh elaka lukten.

Olivetrad (^Olyvfbout , Olea europaa'),

ar ganlka tungt och brunt til fargen.

Stolar haras forfardigade , fag jag ofca

hos Landtmannen, hvilke voro ganlka

tunge at handtera. Detta starka trad-

stag brukas ock til qvarnar.

Vilde Catjepiring ( Gardenia Tbunber-

gia"), Sr et starkt och hardt tradflag,

och-nytjas derfdre til klubbor.

Hvit Essen brukas til Plankor, Vagns-

hackar, Vagns-plankor, til Plankor f6r

Skomakare och andre , at slcSra lader pa,

famt stundom afven til Skap.

Swart-bast (Royena vilhft) rytjos til

Vagnskorgar, och til Ok for dragoxar.

Keur-

Ater Refan ifran Caffers-kusten 1774. u$

Kenrhout QSopbora capensis'), anvan-

des til Hjul och Vagnskorgar.

Mandeltrad {Amandelhout} , til Sko-

bilar, och til Laster at Skomakare.

Assagay-trad ( ^ssagayloom , Curti/ia

faginea} til Distelttang pa Vagnar, och

tii Kappar pa Hottentotternes Kastlpjut,

Dorn-hout {Mimosa nilotica^), nytjas

til Remfkor under Vagnshjul, til Ok-

ikidor, och**at branna Kol utaf.

Waageboom {Protea grttndiflora), til

Ved och Kolbranning.

Kreupelboom ( Protea*)peciosa'), tja-

nar med fln bark lor Garfvarne, til 11-

ders beredning och garfning.

Leepelboom arbetas til Skedar och

Traikalar.

De st6rfte Traden uti Afiikanflce Iko-

garne, fa val uti denne, som andre, vo-

ro fdljande, nemligen: Geejhout QJlex*

crocen"), Bucku {Olea capen/is^), Tarcho-

nanthus camphoratns och arboreus, Ro

od-Else (Cunonia cnpen/is) och Wit-Else,

Stinkhout, Asfagayhout (Curti/ia), Vil-

de Castanier Qwilde Castanieny Brabejum

fiellatum~)i vilde FikontrSd (wiide Py-

n6 Ater Rxsan ifrarl Caffers-kuflen 1774,

geboom, Ficus captnjis) , Keurebooni (So-

pbora capenfis^) , Mimosa nilotica , och

Esse*boom Qfckebergia capeti/is^). > ,

Pa kullame vSxte Ornithogalum al-

tisiimum , ibm nu harligen blornade och

prydde faltet med fin langa och blom-

l-ika spira. Den fades vara ymnig hvart

fjerde ar, och dels emelJan foga visa lig.

Den 1$, reste vi 6fver Swellendairi

til Steijjs gard.

Den 19, 6fver fargan der Brede-ri-

vier Och Zonder End stota tilhopa, faint

dfver Hessaqvas kloof forbi GylleiY-

huysens hqjpman til Vollenhoven.

Vid Brede-rivier, der rivier ZonderEnd

med den lamma forenas, andas det ber-*

get.som ifran Rode Sand utfkjuter, och

gent 6fver detta stalle formera Swellen-'

dams bergen et horn.

Den 10, vidare forbi MelkS gard til

Compagniets Post Tigerhuk, hvarast icke

^allenafi: en myckenhet kor hallas til

Smorkerning for Compagniets egen rak-

ning, utan ock uti de omliggande fko-

gar en myckenhet flogdverke hugges

for Compagniets egit behof. Arbetsfol-

ket har ock frihet, at hugga och falja

harifran nagot ved och verke , til f6rbafr-

, trinj

Ater Resan ifran Caffers-kusten 1774. 117

tring i fit underhall; men ingen Landt-

Inan , tillates , at harstade* lalla nagot*

Uti Hauteniqvas och andre ikogar har

val Landtmannen frihet, at hugga, men

pa nagre stallen tillates icke det, utan

Regeringens enskildta tilstand, och fern

Riksdalers contribution.

Pa denna trakten uppeholt fig den

fa kallade Bla-Backen [Blauxee Bock., Tjei-

ran, Capra leucopbtZis) , som ar en as de

falfyntare i landet, hvit med iblandade ^

svarta har. Bla-Backen fades mycken|r

vardsl6fa sine nyfbdde ungar, fa at de

osta as vildjur fortiiras. Detta fades va

ra orfaken , hvarfore denne Back-fort

ar foga talrik. K6ttet tyktes vara sina-

keligare, an as andre.

En niyckenhet as den Africanfke ran?

dige Hasten (Equus Zebra), uppeh61t fig

ockfa har. Vid 50 Riksdalers vite tick

den icke fkjutas, och 0111 nagon lefvan-

de kunde fangas , (kulle den famme hem-

bjudas at Gouverneuren. Gamle fangas-

mycket fallan och tamjas aldrig. Unge

blifva fallan vid lif , och ehuru de tyo-

kas* vara t§mde, aro de aldrig at lita pa.

Sedermera reste vi f6rbi Jurjen

Lindes gard til Compagnicts Post vid

Zoe-

12$ Ater Risan ifran Caffers-kusteti 1774.

Zoete Melks valley , hvarast 24 man och

en Sergeant halles cndast for skogshyg-

ge skull, i omliggande skogar uti Bergs-

klyftorne. Harifran far Compagniet til

sit Skepsvarf och bygnader det masta

verke, hvaraf hvarje manad tre srakter

eller store lass til Cap upkoras. Arbets-

folket ager ockfa har vederborandes til-

stSnd, at f<5r enikUdt rakning nagot hug-

ga och falja. Storre stycken trad, fa-

som bjalkar och dylikt flapas frani med

0-oxar , och Sr den moda, hvarmed fadant

^^iker, fnart fagt otrolig. Smarre verke,

fafom kilar , yxlkaft , muskotftockar , '

hjulverke, axlar och dylikt, bares altid

utur ikogen, sedan det forut blifvit til-

huggit. Nar et st6rre trad ar nedfalt,

Htmnas det, at ligga nagon tid, for at

fpricka; sedan klyfves det, och tilredes

til tilkommande behof.

Huru hvethalmen tilredes och nytjas

til taktSkning, sick jag har tilfalle at fe.

Karfvarne flogos med axen ejnot en

kubbe , fa at bade kornen utrunno och

axen aflollo. Detta trolkningsfat gar

niycket langsammare, an med histars

trampning, men halmen bibehalles hel

och jamn. .

Ater Rejan ifran Caffers-kusten 1774. 129

Den 14, fbro vi .forbi Q7Jek/nbuys')

Sjukhuset, en liten Compagniets Post,

som lydef under den f6rra Pollen vid

Zoete Melks valley, och haller endast

tvanne- man; vidare til Groenewals

gard , och sedan til Gyllenhuysen

vid Swart-rivier. Swarte Bergen,, som

borjades vid Groenewals gard, Snda-

des har, och Voro icke fardeles hoge.

Den 25 , fort-tSgade vi vidare til Ba-

denhorst, och Beijer vid Bpoter-rivier.

En svartslackig Katt {Fiverr<s)% sick

jag har Ikjuta; skintiet deraf luktade sa

starkt Muscus, at da det inuti • Karraru

uphangdes for at torkas, kunde jag f6r

defs olideliga stank icke utharda vid

den samtna. Derine lukt g6r, at djuret

icke geriia fangas as hundar.

Bergs-ryggen, som vi hade set an-

das vid Hesfaqvas klof, begynte vid fi-

dan as kleine Hout-huk, bakom Fran-

fche-huk. Inom Groote Hout-huks berg

fags ockfa utlkjuta en bergs-rygg, langs

ester stranden , som gick. nalian anda til

Musfelbay. Inom denna sidstnamnde ut-

gar en annan rygg , som slutas emellan

Gyllenhuysens och Groejnewals

gardar , och ager midt f6r Baden-

a Del. 1 horsts

130 Ater Resan ifran Caffers-kusten 1774*

horsts gard en h6g (pits, som kallas

Babylons torn. Bagge desse ryggar

hanga icke tilhopa med de aydve ber-

gen , Utah lamna en open plats vid

Booter-rivier.

Den n6, ankommo vi 6sver Groote

hout-huk, Palmit-och Stenbrasems-rivier,

til Hottentots Hollands-berg, som osvan

pa fig ager Here gSrdar.

Babianer, store och elake Markattor,

med en stjert, som icke ar Ungre in la-

ren , fiinnos hSr i bergen. Detta djur

vaxer lange och blir gammalt, nastan

stort, som en blodhurid ; den ar da icke

god , at aga bunden , ty utoni jernkadja

biter den fonder al ting. Nagre hundar

tilhopa kunna val fanga en Babian , men

en eller tva stundom icke; ty om Ba-

bianen, som ar otroligt vig och fhabb,

far fatta hundSn vid bakfotterne, flanger

han honom rundt ikring, tils den blir

aldeles yr och liksom* drucken. Med

fine grofVe under biter han grymt och

forsvarar fig envist.

Sluteligen begafvo vi ofs utf6re ber-

get, ofver defs branta backar, och 6f-

ver slacka filtet til. Cap.

o .

A terkommen så sent til Staden , ef-

*OL ter fem månaders resa , nödgades

jag nu skynda mig, at med de i början

af detta år 1774 , til Europa hemseglan-

de Skeppen , kunna forsånda til Amster

dams , Leidens och Leuvvardens Bota-

niske Trägårdar , en ansenlig mängd af

Lökar, Örter, Frön, lefvande Växter,

samt til mine andre Gynnare en stor

myckenhet Lökar, Frön, Insecter, up-

stoppade Foglfir, och andre sålsynte Djur.

De fyra första månader af året åro

de, då mästa rörelsen är uti Cap, och då

Skeppen, så väl Holländske, som främ

mande återkomma ifrån Östra Indien,

och andre utkomma ifrån Europa; så at

på Caplka redden ej sällan denne tiden

räknas mellan 20 och 30 Skepp. Den

första Hollåndslca Retour-Flottan låg ock

så .nu färdig, och fick jag med den sam

ma afsända en del af samlingarne, samt

sedan efter hand, så fort jag hant tilla-

U , ga

Cap ,1774.

' ga det ofriga, med de sednare afseg-

lande Skeppen.' • -

Et ifran Holland utkommande Skepp,

vid namti Bekvliet, ester en olyckelig;

och langsam resa, anlande omsider hit.

Igenoin Capitenens svaghet och okun-

nighet hade Skeppet fa forfallit under

Africanska landet, och f6dorat sine rig-

tige vindar, at det masie lagga an til

Angola, sedan det forut ankommit -tU-

Walvisch-bay med endast 9 frilke om

bord. Under den langsamma resan ha

de folket mycket sjuknat, adragit fig

Skorbjug, och fades blifvit bade almant

och starkt ^aderlatit, fa at iflorre delen

as befatningen dodt «ut. Bade forste

FJltskaren och Capitenen anklagades

for, at icke hafva fbrstat sin fak. Den

f6rre hade under refan aflidit, och den

sednare undfick sit valfortjanta ftraffi

Utom det de sjnke Ikola blifvit pa et

aldeles forvandt fatt forfedde med otjSn-

lige lakemedel, fa (kola de afven i an-

dre affeenden blifvit ganlka vardslost

handterade; en tnorgon fkola fyra d6-

de blifvit angifiie , hvaraf en , da han

fkulle fys in uti mattan , befans lefvan-

de utaf Segelmakaren f ehuru han kort

cfofefter upgaf andan. En annan mor-

, Cap 1774. 133

gon hafva fern dode blifvit angisne: al-

le blefvo i fine matter insydde, och tvan-

ne voro redan kastade ofver bord; da

den tredje, kom pa plankan, ropade han:

min Herr Batsman , jag'lefver an, hvar-

vid Batsmannen Ikolat nied nog otidigt

sluint fragat honom , bvad lefver da? vet

du det battre\ hn Faltfkaren?

For hvarje sjuk, som kommer ifran

nagot Skepp til Hofpitalet, maste Capi-

ten betala tva Ikillingar, hvaremot han

far behalla dels rantson pa Skeppet.

Nya Hospitals bjfgnaden hade icke,

sardeles langt hunnit d'enne somniar, e'y

eller kunde arbetet mycket fort. lida.

As 90 man, som hartil voro anflagne,

arbetade. fa och en . stor del gingo pa.

pass, eller nytjades til annat arbete pa

Hofpitalets rakning.

Utom en vacker bygnad, anlagd in-

om Compagniets Tragard i Staden,

ager Gouverneuren en vacker bygnad

vid Rondebofch , och en annan vid

Nieuwland, bagge utom Staden , til fit

noje, at forlusta fig pa. En dylik fkul-

le ockfa nu anlaggas uti Baysals , til

defs beqvamlighet.

I 3 B5-

134 Cap 1774.

,Bade vid Rondebosch och Nieuw-

land ager Compagniet slc6ne TrSgardar,

hvarifran Skeppen och Sjukhuset f6rses

med nodige gronsaker.

Sedan Gouverneuren van der.

Stell i b6rjan as detta tidelwarf sta-

git under fig bade raycket och det ba

fta as landet, afven som atfkillige andre

as Compagniets betjaning, til flcada och

f6rfang f6r Borgerskap och Nybyggare,

har det nu mera blifvit aldeles forbudit

f6r dem , at aga nagre Landtgardar.

Til ersatning derfdre, sedan de nodgats

f6rsalja dem , har *blifvit tilflagit dem

nagre andre sportlar, sasom Dispencie-1

ren 5 procent as de inkommande och 5

procent as utgaende varor, Sad, Sm6r,

med mera ; Casseuren 24 procent as

Penningarne; Packhusmastaren 4 pro-

cent, Commisfarien ofver Hospitalet 5

procent, och Auctions-mastaren 5 pro-

cent as alle varor, som pa Auction f6r-

saljas, utom deras vanliga manatligen

anflagna gage. En och annan as de K6-

gre Ambetsmln aga saledes endast nar-

fnare Cap nagon liten lustgard, at stun-

dom fdrlusta fig pa, men hvarifran lik-

vll inge varor forsaljas.

De

Cap 1774. 1 135

De hitkommande Skeppen mtUbrag-

te den tidningen, at Baron van Plet-

tenberg blifvit utnamnd. til Gouver-:

neur ofver Cap och dess Co'lonie , famt

instaltes icke langt derester i,sit Ambete.

Qouverneuren tillika med 7 Politie-

Rad, ager hogfta befalet ofver fa val

Compagniets handel harstades, fom hela,

Nybyggets hushalning, utan at sta un

der Regeringen uti Batavia, fom annars

har hogsta befalet 6fver de uti Indien

varande Handels-Contoirer. \

Alle brotmal hora til Justitiæ-Radet ,

och defs afdomande. Uti detta præsi-

derar Commendanten for Garniforieij,

och Gouverneuren har deri ingen ting

at saga , men reknar endast. sit namn pa

de fvaraste domar, fom anga lifvet.

For 6frigt aro uti Nybygget tvan-

ne andra' Jurisdictioner, nenjfeen en pa

Stellenbofch , hvarunder 4 Forfamlingar

lyda med 4 sina egna I^yrkor, fafom

Stellenbofch , Drakenstein , Swartlarid

och Rode Sand ; den andra pa Swellen-

dam , hvarunder lyder en enda , nog-

vidlyftig Fdrfamling , hvilken likval Sn-

nu icke blifvit forfedmed sin egen Kyr-

ka elier Prast.

I 4. Se-

136 Gap 1774.

Sedan. Capflca udden as Portugeserne

blifvit for trehundrade ar sedan fdrst

uptakt, besoktes deh vSl bade as Por-

tugefare ofver hundrade ars tid, och se

dan Ssven as Hollandfka Compagniets

Skepp, inemot et halft seculum, innan

nagot- as detta Jandet blef tagit uti be-

fitning,' och nagon odling deri gjordes.

Saledes ar hexa Nybyggets alder annu

icke <5fver iao ar. Ty nlr Hollandflca

Skeppen 1650 aterreste ifran Ostindien

och har fntogo, genom byte med Hofe-

tentotterne fifirfrifkning , besags landet

f6rsta gangen med nagon upmarkfamhet

as en pa Flottan varande Faltlkar , vid

namn Jan van Riebeek, soni agde na

gon insigt i Botaniken. Och som han

fant bade climat och jordmon tjanlig til

odling as allchanda Tragardssaker och

Frukt-tran, sa foreflog han , efter hem-

komsten , f<5r Directeurerne , at harsta-

des anlaggiSvet Nybygge.

- Efter mogfen 6fverlagning blef fa-

dant beslutadt, .ock Jan van Riebeek

utsandes safom Ainiral och Commen-

deur med 4 Skepp, forsedde med byg-

nings-materialier > Timmerman och alle-

handa Fr6flag. Vid ankomsten til Cap »

handlade han med Hottentotterne om

. as

Cap 1774. 137

astradandefc as et? stycke land,, hvarpa

en Fastning, Packhus och Sjukhus byg-

des, faint f'orfta grunden lades til den sto*

ra och blomstrande Colonien , fom mera

hedrar mannifkoflagtet, an alleALEXAN*

Pri Magni legrar , och mycket mer,

5n alia de stora erofringar, fom Hol-

"landska NationenS segerrika vapn format

gora i de 6frige delar as verlden.

Den fumma, for |wilken forsta Land-

stycket blifvit inkop^ upgifves mycket

olika , afven fom storleken as det inkop-

te landet. Den forra upgifves i varor

til 50,000 Holllndlke Gyllen, fom sedan

vid et fornyadt kop, skolat blifvit okt

med 30,000 Gyllen ; ehuru den verke-

ligen torde vara sa stor i Compagniets

rakning, synes det migaldeles otroligt,

at fclottentotterne nagonsin atnjutit st6r-

xe delen deraf. Det fednare foregifves

ftracka fig ut, anda til Mosfelbay; men

"detta Sr fa mycket mindre bade lant

och mojeligt, fom under den tid van

Riebeek sedan ,var Gouverneur pa Cap,

hans ytterste uptackter ej strakte fig

langre, an til det berget, fom ester ho-

nom fat namn as Riebeek Cartel, och

ligger et godt stycke inom den langa "

bergsraden. Ester min tanka var det

IS in-

138 Cap 1774. '

inkopfe landet i början ej större, ån det,

som utsträcker fig emellan Taffelberget

och Zont-rivier, hvarifrån • sedan Colo-

nien blisvit beständigt mer och mer ut

vidgad , på samma lått, som deu ånnu

dageligen tilvåxer och vidgas ut. Cita-

dellet bygdes i början af tra och jord,

och år 1664 anlades det först af sten

med fine grasvar och bolyerk. Vid Zout-

rivier blef anlagd Mlika en liten Skans

Ko -våndan (Krrmf Koe) kallad, för at

skydda Compagniets boskap , , som beta

des i fåltet inom den, och at hindra

samme boskap, antingen gå öfver denna

å til rlottentotternes land, eller at röfvas

bort af landets egne infödingar. Til den

åndan bygdes åfven vid Skansen et Stall

för 50 Häftas, hvarmed Hottentotterne

i hast, som sprnngo vigt och fort un

dan, kunde eftersättas. Detta var utan

tvifvel. den första och ringa början til

• Nybygget, och en Landtgård vid Con-,

stantia, som van Riebeek der anlade.

Och denna början lårer icke varit år-

nad, at göras fa utstrakt, som den se

dan blisvit, utan endast til odling ►af så

' mycket , som de ankommande Skeppen

1 til sin försrifkning kunde hafva nödigt;

men då landets milda climat, jordens

frugtbarhet och invånarnes svaghet blis-

» vit

Cap 1774. 139

vit nftrmare utr6nte, beslots, at anlag-

ga harstides et ansenligare nybygge,

och til den Sudan 6fvertaltes atikillige i

Europa'at utresa, och at hlrstSdes sStta

fig ned sanit tipodla et godt stycke land,

som lamnades dem och efterkommande

til evardelig egendom. Kbrt derefter,

utsandes afven ' giftvSxte flicker ifran

Barnhusen, for at Snnu mera f6r6.ka

detta nybygge1, hvars invanare i borian

pa credit undfingo de til landets odling

n6dige redflcap , och utbredde fig sedan

til Stellenbosch, demist til Drakenstein,

hvarSst de Franflce Reformerte flygtin-

garne i synnerhet f6rstarkte nybygget;

och sedan pa andra fidan om bergen 1 til

Rode Sand. Derefter befolkades# hela

Swartland , ehuru sandigt och mera ma-

gert. Omsider bar nybygget pa de 30

sednast forflutne aren fat den aldraha-

ftigaste och mist betydande tilvSxt, si

at landet icke allenast blifvit ifran Rode

Sand och Hottentots Hollands berg in-

tagit och bebodt, anda til Swellendam,

utan afven uti Musfelbay, Hautniqvas,

La'nge-kloof , Krum-rivier och Snda ut

til Camtous-rivier, samt uti Backe-och

Roggefalten , Camdebo och Sndbergen.

Caplka Nybygget inbegriper un

der

1

i4o Cap 1774.

•

der fig Staiien, med deCs F6rfaml?ng och

Kyrka, Parl med dels Forfamling och

Kyrka , Tigerbergen med mera och

stracker /ig ut til Mosfelbanks-rivier

och Bayfals. ,

Stellenbosch Colonie har blifvit an-

lagd as Gouverneuren Simon van der

Stell, 1670, safom et Torp, sorsedt med

egit Radhus och Kyrka , liggande 8

ifran Cap. Den utstrucker fig ifran Ti-

gerbei-gen til Hottentots Holland , och

inemot Bayfajs , famt vid norra §ndan til

Parl och Mosselbank.

Drakenstein blef anlagdt 1670, med

en mycket liten Kyrka, och ligger la

nara til Stellenbosch, at den i alle hSn-

seendeli kunnat lyda derunder. Denna

blef ockfa ansed som en sarskild Colonie,

mera as smickran , an nddvandighet.

Compagniet betake nu f6r et lefvan-

de far endast 4 Hollandska fkillingar,

och Borgarne i Staden betalte en {killing

f6r 12 marker Farkott.

As Skeps-Officerare logerade ganika

martge i det has, der jag bodde. En Styr-

man betalte der for hvauje dag altid

mindre an en Capiten , emedan hnns Ion

var mindre , oagtadt han njot samma

go

Cap 1774- 141

goda herberge, samma mat, frihet och

uppassning; och forefoll mig denna in-

ratning, i flere hanieenden, bade artig

och billig.

Kol Sr en ganlka dyr vara p& Cap,

och hitfores merendels ifran Europa.

For en ltig Kol, som bor halla 36 SkepT

por QScbepels^) , men utlamnas at kopa-

ren endast til 3a, betala Smederne 18

R:sdr, och for 100 mark. Jern 8 R:sdr.

Lok-vaxter lara utan tvifvel hvila ,

emedan de icke ses alle ar i lika myc-

kenhet. Pa somlige stSllen ser man dem

det ena aret liti stdrsta myckenhet, och

det andra aret naftan aJdeles icke,

NSr en Slaf g6r Grannarne nagot

fdrfang eller IkaJmflrycken, fa far ge-

menligen husbonden , fom ager honom ,

ersatta slcadan oeh pligta derfore, ofta

halften sa mycket, som Slafven ar vard,

anikdnt afven Slafven derfore kan fa

krops-straff.

Nar en ringaue Compagniets tjSnare

forbryter fig, far han gemenligen stryk

eller krops^-straff; men en Borgare, fom

felat, blir belagd med b6ter; det f6rra

lander til forbatring i seder, det sednare

til f6rbatrjng i Fifcalens cassa.■• Gif

14% Cap 1774,

Gistermals-Balken pa Cap ar i slere .

hanfeenden nog olik den , fom fins i lag-

bocker pa andre stallen, och aktenskaps-

fkilnader Ike har, otta f6r fynnerlige

omstiindigheter. Sardyn , som varit

Soldat i 17 ars tid , holt krog, samt dans-

hus for famre folk; dess hustru blef in

for ratten ofvertygad med tvanne vit-

nen , at vara en trumslagares hora.

Mannen , fom klagade , fick val fkiljas

ifran hanne; men hon blef likval befriad

ifran alt vidare straff, da han deremot

fick prygel , och fandes sedan til Bata-

via , utan at fa njuta det minsta as sin

egendom.

En vifs Hattmakare i Staden , fom .

lefde ogift, hade aflat barn med tvanne •

as fine Slafpigor. Fdr den enas barn

begarte han fom Fader dopet, och des-

fe blefvo dopte famt frie, men den an-

dras bam forblefyo Slafyar och odopte.

Vintren var detba ar uti Junio, Julio

och Augusto ganlka kail, med mycket

regn och k61d. I fynnerhet voro den 6

Julii Duyvelsberg och Tafl'elbergets bSd-

dar helt hvite, och tikte med fti6 och

hagel. Pa slere sta lien hade vinstockar-

ne, afven fom andre gronfaker i Trl-

gasdarne tagit ikada och frufit bort.

En

Cap 1774. * ; 143

. En ganlka vacker takt gang (J>er-

ceau^) var uti Compagniets Tragard an-

( lagd , utaf Castanie tran, ibm nu voro

anfenligen tjocke och store. Denna iblef

i ar, pa Gouverneurens befalning, hel

och hallen nedhuggen , for at as defs

vackra trad tilverka atfkillige nieubler.

I defs stalle omgrafdes sedan laadct til

Ekars plantering, som likval dmjkn sa

litet Mra kunna atergisva Tragaraen en

sa vacker prydnad , . som de rare djur

mera lara komma uti Compagniets Tra

gard , hvilke den vordnadsvarde Gou-

verneuren Tulbagh ifran det inre Afri

ca dit latit forsamla, men en mindre val-

' sinnad dess eftertraaare, ester defs dod,

ater utslapt i falfet, til rof for andre*

vildjur.

* Frugten as Mefembryantbemum up-

fordes stundom til Staden, som en ra-

ritet, och kallades Rosa de Jericho. Nar"

den lagges i vatn, Apnar den fmanin-

gdm alle sine fro-rum, och liknar alde-

les en Sol , och nar den torkar igen ,

drager den fig fmaningom tilhopa. Det

ar en bade bel'ynnerlig och nodig egeh-

fkap , fom utmarker en alvis Skapares

visa inratning, i det, at denna vaxfcen.

lorn finnes i de torraste salt , under tor-

, ■ kan

144 Cap 1774.

kan innesparrar noga fine frön, men dsc

regntiden infaller och frön kunna gro ,

, öpnar sine rum öch later frön falla ut

, at kringspridas, Vatnet , hvaruti en fä>

dan frukt legat, gifves stundom åt få-

dane hustrur , som skola falla i barnsång,

och tros hos dem göra låtta barnsängar*

Krokar si ro myckpt mera såtsynte ,

ån uti rCuropa ,' och Vinkällare ännu sål-

syntare , i et land , der nästan hvar och

en i sit egit hus år försed med nödigt

vin för sit bord* och fine vänner. Icke

desto mindre gifvas, merendels för det

sämre folkets Ikul , . en och annan få

kallad krog, ehuru olik dem, som fin

nas til få stort öfvertlöd i det uplysta

Europa. -Krogarne åro inrättade icke få

mycket för at dricka och supa, hvarpå

ofta följa fylleri, oljud och slagsmål;"

utan mera för ro och nöje skul. Der-

före åro Krogarne hår tillika Danshus ,

derail: hvar afton rfiusicanter infinna sig

och gåsterne, som betala endast vinet,

och det ganska dyrt, åga tilfålle at- dan-

'fa. Inge kortspel tålas, och dansen va

rar til en viss tima på natten, då hvar

och en går fredligt hem til sit , utan

at bulrä eller skråma andre, som hår

icke låttejigen af natvakten skulle kun

na

1

Cap 1774. 145

ha tålas; eller af Regeringen låmnaS

östralfadt. 1 '

Under mine ledige stunder underlåt

jag aldrig, ät besöka backar , berg och

de omkring Staden liggande fälten. At

bara en bok och andre nödige saker til

fröns och örters inläggande, hade jag

oftast med mig en legder flaf ; men i år

hände mig , at igenom Fältskärens försorg

och godhet, titur Hospitalet få mig til

hjelp, ät bära detta bagage, fen liian,

ibm igenom ét besynnerligt öde kom

mit, at besöka denne AsricaS ytterste

udde i (Öder. Han var föd i Tyskland,

och hadr för sin handel mycket rest

och uppehållit sig uti Holland , Frank

rike och England , der han sednast var

boende, och dret* en liten handel med

visse sorter Medicamenfer QDrogiier},

samt någre Chemiske Præparater. För

denne sin handel hade hart, efter dess

egert berättelse, gjort en resa ifrån Eng

land til Frankrike , men blifvit af storm

drisven emot Holländske kusten , och der

lidit Skepsbrott , samt förlorat al sin lilla

egendom. Åndteligén med lifvet kom

men til lands , hade han försålt sine knå-

Ipannert , och med denna lilla^ penning

til fit uppehälle begisvit sig til Amster

dam, der han träffat en gammal vän,

a Del. K som

I4<5 .. Cap 1774.

som erböd honom sin hjelp, och under

löfte at (kassa honom herberge , förde

honom til en Sjålköpare. Efter ditkom-

sten hade hans vån begärt brånvin, mat

och vin , som de bågge gemensamt för

tärde. Då omsider hans vån lkildes vid

honom , hade han ock märkt , at han

af Sjålköparen undfåt tvånne Ducater.

Derpå hade han blifvit hindrad, at frit

gå ut; och som han icke allenast väl

förstod Holländska språket, utan också

då märkte, at han rakat i en Sjålköpa-

res händer, hade han hotat Själköparen,

at anklaga honom , deräst han icke för

satte honom i sin frihet. Sjålköparen

underrättade fig då om hans person;

men som denne fattige mannen icke"

kunde betala, hvad som var förtårdt, och

.hvilket" icke han, utan hans vän infor

drat, få ville icke Sjålköparen, til fin

lkada släppa honom. Når han sedan

kommit om bord , utan at förut vara

närvarande och antagen på Ostindilka

huset, hade han vål vid mönstringen

beklagat sig för Directeuren ; men som

denne uslingen nu mera icke eller kun

de godtgöra, livad Sjålköparen för dels

räkning, undfåt til utrustning af Cora-

pagniet, måste han låta sig behaga, at

segla af til Cap, dit han sjuk ankom

och

v Cap 1774. 147

och blef ford til Hospitalet. Han gjor

de mig et par ganger sållkap , men för

satte fig snart igen i sin frihet, i det

han fymde bort med et af de Engelske

Skeppen, som lågo på redden.

Granat-åplen växte, val uti flere Trä

gårdar, men såldes icke, eller åtos uti

särdeles myckenhet uti Staden. Der-

emot såldes mera almånt åkta Castanier

(Æ/cu/us pavta), som nytjades til desert

på borden och åtos stekte samt sltalade

med litet smör.

Med de utkommande Skeppen hade

jag icke allenast den hugnaden , at ige

nom bref förvissas derom, at mine Gyn

nare i Amsterdam med nöje emottagit

och anfet , hvad jag förut hemsånt,

utan också undfick en summa pennin

gar uti Ducater, til godtgörande af en

del, af den Ikuld, jag hittils under två

års tid forsat mig uti.

Ifrån Engeland hade utkommit, at

vidare segla til Bengalen, Fru Monson,

hvilken företagit sig en så lång och be

svärlig sjöresa, icke allenast för at göra.

sin man sålskap , som utgick som Öfver-

ste för et Regemente til Ostindien; utan

också af kårlek til Natural -Historien*

Under den tiden detta lårda Fruntim

mer hår vistades, gjorde hon åtskilliga

K 2 vac-

148 Cap 1774.

vackra Samlingar , i synnerhet af Djur

riket; och som jag oftast ågde det nö

jet, at tillika med Herr Masson göra

Hånne sållkap til de omkringliggande

Landtgårdar samt mycket bidraga til

dels Samlingars förökande, få hade Hon

före fin afrela den godheten, at föråra

mig en prågtig och dyrbar Ring, til hog-

komst af dess Person, och för mig fat

tade hedrande vånfkap. Hon var etFrun-

timmer af 60 års ålder, och förstod i-

bland flere språk, åfven något det La

tinska, samt hade på egen kostnad med

fört en Ritare , som vid samlande och

afritande af rara Naturalier Ikulie vara

Hånne behjelpelig.

Regeringen i Cap hade beslutat, at

detta år sånda et Fartyg ( Hoeker^ til

Madagascar, för at tilbyta fig Slarvar,

och Gouverneuren Baron van Plet-

tenberg ågde för mig den ynnest, at

tilbjuda mig, såsom fé-rste Fåltfltår göra

denna Resan. Men, ehuru garna jag

besökt en så stör och mårkelig Ö, lek

te likvål min hog mycket mera, på en

resa in åt "Norra Delen af Africa. Jag

undanbad mig derföre denna resan , och

recommenderade en min Vån och Lands

man, Herr Oldenburg, som tvånne år

på mine excursioner öfvat sig i Botani

ken,

Cap 1774. 149

»

ken , at fa sasom Assistent medf6lja.

Derta blef ockl a beviljat , och Herr Ol-

densurg gjqrde afven nugre famlingar

as orter, men hade icke den lyckan , at

med lif'vet komma tilbaka ifran et osundt

och brSnnande climan

Einedlcrtid , under det jag fordref

vintren i Staden, vjlade mig Rads-Her-

ren Berg en ganska i'ynnerlig Svamp,

(^Hyd/iora) , som blifvit fkickad til Ho-

nom, fasom en befynnerlig sallamhet

ifran nagon inuti landet boende Landt-

man. Denne Svampen , som kallades

Jackhals-kost, och fans vid underfoknin-

gen vara til fine bloinredningsdelar den

aldrabeTynnerligaste utaf alJa hittils be-

kanta vaxter, gjorde mit befiut an-

nu mera fast och oryggeligt, at befoka

de norrut ifran Cap belagne Under, och.

at undersoka denne Svampen , med fle-

ra vixter i defs egen , ehuru ganska

torra och magra hem-ort.

lag rustade mig til ester forra arens

vaiffchet uti September manad , och

fickafven nu den Engelfke Tragards-

mastaren MassoN til Refekamerat, ehu

ru han icke var hugad, at g6ra detta

ar nagon lang refa.

♦

K3 Den

Jjeft 29 September 1774, foretog jag mig,

med mit Resefilfkap, Tredje Resan

inat Africanika landet. 6fver Zout-ri-

vier oCh Mosselbanks-rivier kommo vi

til Vischershuk , en Compagniets Sldes~

gard , den Gouverneuren nytjar. Detta

ar voro har utsadde 80 tunnor Sad.

Piss-sjukan grasserade har ibland Bo-

Ikapen och f6rorsakades as Euphorbia

genistoides. Emot denne sjukdom bru-

kade Landtmannen , sasom et beromdt

medel, at ingifva Boslcapen en thekop

full med pulver utaf Strutsagg-lkal, blan-

dadt med attika. Gruset as Refina Eu-

phorbiae, som fastnade i vatnroret, ficks

stundom ut, helt hvit och langt, som

et halft finger, ,

Den 30, redo vi f6rbi Engelars

gard , til . Math, Greef vid MosseU

banks-rivier.

Harar funnos uti ganslca stor ymnig-

het, i desse lage sandfalten , och uti dels

sina bulkar, at man nogsamt kunde ikju-

ta

Resan inat Roggefalt 1774. 151

ta deraf, sa mycket man ville ; men in-

gen safcte nagot varde pa detta slag tor-

ra villebrad.

Har omtalades mycket en Hotten

tots yatn-melon , som skal vara en stor

och saftful rot, hvilken de kalla Kou,

mala til mjol och baka til brod.

Den 1 OBober fardades vi 6fver Mos-

selbanks-rivier til Jurgen Kutse, och

vidare til Abrah. Bosman vid Parlsberg.

Berget Parl ar et icke mycket h6gjb

eller langt berg, men mycket vatnrikt,

fa at det med vatn rundeligen kan f6r-

se de a ymse fidor under det samma

belagne gardar, och en vid dess sot lig-

gande, ansenligen stor qvarn.

Kyrkan Sr belagen pa 6stra fidan as

berget.

Hemmanen harstades fk6ta mist Vin-

gardar, hvars stockar osta voro as 50

ars alder, och gSfvo et lackert 0ch godt

vin. Hyete odlades har ej sardeles myc

ket, och Tragardsfrugterne voro ringa

til mangden, afven som Bofkapen.

Vi blefvo har 6fverliggande et par

dagar, f6r, at ofver alt granika berget.

Nar vi pa ostra fidan upkommit emot

K 4 top

15* Refim inat Roggefalt 1774,

toppen, besago vi et stalle, -som kalla-

Hcs Compagniets kallare Qkelder}. Den

bestod as en nagot concav, stor bergs-

hall, som fallit ofver en annan motlu-

feande hill. Bagge desfe berghallar for-

merade likasom en hvalfd kallare , open

emot bagge andar, och hvilken agde en

ganlka ljuilig Ivalka,

PaHflca Diamnnter kallades tvSnne

ganlka -ftoro , nakne , brante och nastan

conifke berg, hvar.s sot var fa vrd, at

en fcimas tid hehofdes, til at ga rundt

omkring dem.

Den 5, til Hannes van Aardk vid

Paardeberg, som %r nagot hogre , in

Parl , ligger enstaka , och har fat fit

namn as vilde Capfke Hastar {Zebra},

som fordom i myckenhet har uppehal-.

lit fig. ^Nu fans endast'et dufin as det-

ta vackra djur, och de voro as Rege-

ringen fridlyste, samt fdga Ikygge,

Den 7, til Lospers hemman, ech

Den 8, forbi Pet. Lospers och Joh.

Walthers gSrdar til Dreijers heiri-

man vid Ribeck Cartel , et stort berg,

sa kallndt ester van Riebeek, dennaCo-

loniens f6rste anlaggare och Gouver-

neur.

Resan inat Roggefålt 1774. 153

nenr. Berget var ansenligt högt med

branta kanter.

Jag och min Resekamerat upklåttra-

de en dag til detta Bergets höga spitsar,

Vinder det våre vagnar utspände för at

beta vid sidan af det samma. Vi upgin-

go vid en ånda, och måste göra nåstan

en hel cirkel-tour, innan vi kunde kom«

ma til en spits, dit vi årnade oss. Up-

komne på högden, sågo vi våre åkdon

ligga nedan före foten ; men sådane bran

ter, på denna sidan, afikilde oss ifrån dem,

at det syntes oss omöjeligt hår kunna

nedstiga, utan at nödgas tagå samma vig

tilbaka, som vi kommit, och som gjor

de snart en hel mils omväg. Under det

vi hår upsökte och inlade några sålsyn-

ta växter, hittade jag dock på en gan

ska gen, men tillika ganska farlig utvåg,

at komma til andra sidan om bergets

tvårbranta och lodråtta vågg. Det var

en springa af någre, famnars långd, och

få smal, at den endast kunde fatta cn

medelmåttigt tjock människa. Jag våga

de på hånder och fötter krypa igenom

denna , och kom lyckeligen öfver til an

dra sidan, hvarifrån var endast et godt

bösseskots atftånd ifrån våre åkdon. Min

Resekamerat, tillika med dels hund sto

K 5 da

154 Refan inqt Roggefalt 1774.

do bestctrte 6sver mit vagsamma s6rete-

gande, den ene tjutande, och den andre

nSstan gratande, samt harmsen derof-

ver, at han ensam maste gora en lang

onwig, utan at vaga fig samma genvag.

Min dristighet 16nades med en ganlka

liten ort, som ficks uti bergets spricka,

och som jag sedan sorgSfves sokte, at

mera finna, pa andre stallen.

Den 11, til VJiermuys drift ocb far-

ja, forbi Lombarts och Owerholsens

hemman faint Honingberg, hvilket Sr

et lagt och kort berg.

Den 12, til Vilhelm Burgers fi- .

plats vid Matjes drift och rivier, der ak-

donen med bat f6rdes ofver, och oxar-

ne drefvos cTver simmande.

Den 13 , obferverade jag en regnbo-

ge , som var mjacket blek , med de mat-

taste fargor, endast sormerad as en up-

stigande dimba.

Den 14, ankommo vi til Hanekamps

gard vid Piketberg, hvilket hSr utstrSk-

te fig i N. och S., men hade vid 6stra

fidan emot norr inbugter, hvars ryggar

str6ko uti SO ock NW. Emot norra

Sndan gar berget nastan intil den langa

bergsraden , hvarifran et h6rn as bergs-

■ ryg

Resan inlät Roggefält 1774. ' ' T$$

ryggar utskjuter , hvilke bergs-ryggar ga

til stranden. Af detta tyktes det väl,

som Picketberg hade en annan (direction)

utstråckning , ån alle andre berg, men det

år endast på östra sidan , som en dylik

rygg går, och vid norra ändan, conti-

nueras berget vidare, och skjuter långt

ut i SO och NW. Detta berg år hö

gre ån Ribek Castel, och åger mycket

branta och otilgångeliga kransar i öster

och norr.

En buske kallad Sand-Olywe C Do-

donxa angustifolia^ våxte hår, som ågde

et hårdt trädslag, hvilket torkades och

decocten deras dracks emot Feber, så

som et purgerande medel.

Tigrar uppehöllo sig ymnogt ibland

buskarne, uti desse sandige fälten, och

såg jag flere personer, som af (Jem blif-

vit illa bitne, ehuru ingen människa blif-

vit af någon Tiger dödad. Flere erkän

de hår, at en Tiger håldre åter en vild

båck, ån et får. En Tiger anses före

vara mera falsk och mindre ädelmodig,

ån et Lejon. Sällan skal han underlåta,

at rusk på en människa , som går förbi

en buske, der han ligger, och omöjeli-

gen skal han kunna tåla, at höra de -or

den ropas, utan at- angripa.. En

Ma

156 , < Rfsan inat Reggef 'U 1774.

Madagascai'S flaf omtaltes.fom hade, da

han gadt aftides bakom en Lmfke, blifvit

angripen as en Tiger, och la ilia farad,

at han as blodets mistning fallit i van-

magt, men tillika sattat Tigern vid ftru-

pen , och saledes aldeles qvaft honom ,

fa at Tigern fans dod och Slafven bre-

devid afdanad. Caplke Tigern ar liten ,

vid pase as en hunds storiek.

Elcphanter voro nu utrotade i des-

fb fait, hyarast de fordom i myckenhet

funnits. Basta undanflygten for desfe

store djur, hvars hogd gar til 18 sot,

fades vara, antingen at fly til vatn, el-

ler nagon bergs-refva.

En Dufva (Jloode Turtelduyv , Co/«ot-

la senegalerifis} , fingo vi omkring Piket-

berg aldrafdrst Ikjuta. Den finnes an-

nars langre inat landet harifran, och fa

des forflr f6r vid pass 7 ar sedan hafva

begynt at fynas fa langt up emot Cap.

. Stapelia incarnata , en tjockgrenig

vaxt utan blader, fans falfynt i negden

as bergen , och Hottentotterne ato den

famma, sedan de bortslcalat kanterne med

defs taggar.

Vogel-valley var cn fort as tralk ,

fom lag under bergen gent emot Parl,

och

Resan inat Roggefalt 1774. 157

och som as Sjofoglar saint Snappor njyc-

ket besdktes*

Vagarne voro har 6sver alt sandi-

ge och tunge, lika som omkring Sal-

dahna-baijen.

Bredevid Piketberg emot norr lago

Capten kloofs berg, inom det vidare at

norr Drie Fontains berg , och sedan Ba-

.biansberg, hvilket ' med sine atsldllige

hufvuden gick til stranden.

Vidare reste vi til Carrelspecks

hemman , liggande under Piketberg ,

derifran til Gert Smidt, och sedan til

Dirk KuTSt', hvarast Verlooren-Valley

tog sin b6rjan, och utkom ifran bergen,

as den langa bergsraden , samt andteli-

gen til And. Greef.

Hemmanen pa denne trakten Sgde

Vingardar, Sadesakrar och slc6ne TrS-

gardar.

Har pahittade jag en Citron , som in-

neflot inom sig en annan med sit rigti-

ga steal fbrsed. Ingendera as bagge ha

de nagre karnar uti sig, och den innersta

Citronens steal sinakade afven syrligt.

Likasa sick jag har se et Gasagg ,

inom hvilket et annat agg var ihneslutit.

Det

158 Resan inåt Rougesalt 1774* .

Det yttre agget var försedt med fin

gula * men det inneslutna agget hadé

aldeles ingen.

Strutsar voro almårine i hela denna

trakten. De gjorde Lahdtmannen uti

dels åkrar ofta betydelig skada , i deC

de ankommo flere uti troppar, och för

tärde sjelfva axen af hvetet, få at hal

men ensam stundom blef qvarstående.

Tji kroppen år fogelen icke högre ån

fåden, och då han afplåckar axen, ned-

böjer han fin långa hals , få at * de ej

kunna på långre hall uptåckas; dere-

mot då fogelen blir minsta buller varse,

uphöjer han sit hufvud på sin långa hals ,

och kan sålunda tidigt blifva faran var

se, och fly undan, innan Bonden kan

-komma honom under skott-håll.

Når fogelen löper , ser han stålt ut ,

och tyckes icke skynda sig mycket, e-

huru det år mycket lidande, i synner

het då han åger medvind; hår det nå

got litet blåser , slaktar han med vingar-

ne, och under hastig flygt, forthjelper

sig med dem. Då år det också aldeles

omöjeligt, at med den fnållaste håst hin

na up honom, hvilket endast kan ske då

det år ganska varmt och tillika lugnt vå-

der, eller vingarne blifvit honom aflkutne.

Un-

Resan inåt Roggefalt 1774. 159

Under mit ridande en morgonstund

kom jag at rida tåt förbi et ställe , der

en Struts-hona låg i fit bo, och som

sprang up, för at förfölja mig, i tanka^

at Hindra mig blifva varse dess ungar

eller agg. Hvarje gång jag vande mig

med häften emot henne, gick hon vål

undan, [och låt jaga sig en 10 eller 12

steg förut, men få snart jag fortsatte

min våg, kom hon genast efter.

Bönderne 'talte åfven hårstådes der-

om , at i Strutsägg stundom skola finnas

fcn eller tvånne stenar, som åro hårde,

hvite och store, som en liten böna, nå

got platte och glatte, hvilke slipas och

infattas til knappar; men jag hade aldrig

den lyckan kunna få fe dem. -

Rapphöns QTetrao') funnos på slere

stållen i landet , åfven hår och på någre

orter öfverflödigt. De flögo icke straxt

up , når vi redo i traf efter dem , utan

lupo få snålt långs ester vågen undan,

at vi knappast kunde hinna up dem,

men omsider togo de åt sidan til flyg-

ten med et häftigt skriande.

Verlooren-Valley kallades hår en å ,

som hade sin uprinnelfe ifrån bergs-ra

den , och utlastade sig uti hafvet. Dess

\ strån

t6o kesati inat Roggefalt 17j4.

ftrSnder voro ostast bevixte med Stan*

pch Sas QCarex, Amndo^), som stundorri

§gde flere alnars hogd, fa at tarf pa sa-

dane stallen icke knnde slconjas. Inom

forskansningen as en.sadan hog hvass,

agde* en or&knelig mSngd foglar fit til-

hall och fin fristad , fafom flere sorter

Hagrar (Ardea major och c&ruled ined

flere), Ander (Anatei) och andre QFu-

lica^) sorter. Pa somlige stolen var den

final , och pa andre bred , i fynnerhet

utvidgade den fig mer och mer, narraa-

re emot stranden. Pa somlige stallen

agde den stora halor och djupa vatn-

samlingar. Den utloper i Oceanen at

norra sidan, och da den ar lag* synes

mynningen torr och as upkastad sand

aldeles tildamd och stillastaende. Ju nSr-

mare man kommer stranden * desto dju-

pare blir han midt uti, och desto rtiera

fri ifran Hvafs. Den kroker fig under

sit lopp Uti manga bugter , och loper

emellan tvanne ej fardeles h6ga bergs-

fyggar. Vatnet ar sot och godc; men

blir nirmare stranden as hafvets inblan-

dade b61ja , i fynnerhet under den tor-

ra arstiden, saltagtigt. Langs "ester den-

na camperade vi flere dagar, .under bar

himmel, anda til dess utlopp, i et fan-

digt och magert fait , der inge Coloni-

ster

Resan inat Roggef&lt 1774. 161 '

fter bodde , och der endast nagre fa f5-

§latser voro, som anf6rtroddes meren-

els at Hottentotter at varda.

Vid bdrjan afVerlooren Valley, gent

emot andan as Picketberg, utlkjuter en

bergsrygg , soni gar ned til stranden ,

der Verlooren Valley andas, och utgSr

hogderna pa ena sidan om denna an.

Ifran Picketberg utlkjuta afven nagre

bergs-ryggar, hvilke fluta sig pa andra

fidan as Verlooren Valley.

Den stora och langa Bergsraden,

som anda ifran Cap Falso vid Hottentots

Holland continuerat tvart 6fver hela lan-

det, Sndades nu har uti str6dde och af-

brutne bergskullar och hdgder, fa at

man icke hade n6digt vid denna norra

andan 6fverfara nSmnde Bergsrad, lika

som vid Rode Sands och Pickenirs

klofvarne.

Vid en gard, der endast Hottentot

ter vardade Bolkaps-hjorden , hade vi

den olagenheten, at blifva fmittade med

ohyra. Vi ISgrade ose val et godt styc-

ke ifran desshs boningar, men pa fal-

tet rundt omkring hade de, innan var

ankomst, utbredt sine as infecter lefvan-

de fkinfillar, hvaraf vare hufvudkud-

ft Dei. L dar.

i<5* Resan inat Roggejali 1774.

dar, pa hvilke vi i Ikuggan as vare ak-

don plagade fitta, Jftraxt singo inqvar-

tering , sa at vi med flere dagars mo-

dosamt arbete" knapt kunde blifva qvitte

en hop hungrige och obehagelige gaster.

Pa Ormar var en ymoig valsignelse

uti desse sandige och med sma bufkar

bevaxte saridfalt. Ingen dag gick forbi,

at icke flere as oss fangades, och for-

varades uti branvins-kaggarne. Under

det vi sato pa marken at ata, lupo de

som oftast tvSrt 6fver Jar och ben , ba

de pa mig och mit resesallkap, utan at

nSgon as oss blef biten. Eu gang flin-

grade fig en Orm 6fver vanstra benet

pa mig, hvilken utan at bita, lat fig fag-

teligen aflkakas. En annan Orm kom

fratnkrypande under lifvet pa mig, da

jag lag pa marken , och sedan 6fver nak-

na benet , sa kail som en is , pa en as

resesalikapet , som sat bredevid mig ,

utan at g6ra oss nagon den minsta fka-

da. Haras tyckes tydeligen kunna slu-

tas, at Grmarne ej gerna soka til at

hugga, derast de icke trampas eller pa

annat satt skadas, fa at de n6dgas for-

l'vara fig. Flere ganger runno Ormar

fram tvart ofver vageh, och ej sallun

emel

Resan inat Roggtfalt 1774. 1S5

emellan Mstsdtterne > utan at g6ra ha

sten nagot forfang.

Holor i sanden, som voro tilhal s6r

Sandmulvadan , voro har aldraymni-

gast, la at ridandet til hist var ganlka

besvarligt och farligt, ernedan hasten

nedfiSU djupt uti dem , och stupade myc-

ket osta.

Ifran Verlooren Valley, reste vi se-

dermera til Lange Valley , som kr en

dylik rivier, som den tbrra, men myc-

ket mindre; och harifran hade vi et gan

lka langt och tort CarrofSlt at genom-

vandra , innan vi hunno up emot bergen

igen, och til et Mile, lorn kallades Her-

re-Herberget {Heeren Logemertt').

H6gderne voro ganika sandige, lan-

det tort och faplatser salsynte , vid hvil-

ke b6nderne sjelfve icke bodde, utan

h611o der eridast nagre legde Hottentot-

ter, til at valla Boslcaps-hjordarne , som

Mr voro endaste afvelen, ernedan s6r

torka och magerhet hvarken sad kunde

vaxa eller TrSgardar anlJggas.

Den a$, innan vi kommo til Herre

Logementet, passerade vi under vagen

atikillige sma dSlder, foga djupe, som nu

as sommartorkan voro redan aldeles ut-

L a tor

i<?4 Resan inåt Roggefålt 1774.

torkade. . Desse voro af et besynnerligt

och egit utseende, emedan leran, som

under regntiden upblotes och omröres

uti vatnet , nu syntes hasva hvarftals fat

sig ned, uti flere lameller af olika fin

het, hvilke nu af hettan hade spruckit

och tydeligen visade sig. Det understa

hyarfvet var gröfre och innehölt en hop

främmande partiklar, de der enligt sin

tyngd , hade först fat sig ned. Den öf-

ra lkorpan var både renare och finare,

samt så torr , at den fåstade sig vid tun

ga och lappar , liksom en ny tobaks

pipa. Denne, få val, som andre AfH-

canlke Stensorter har jag samlat, och

til Kongl. Academiens Mineral-Cabinet

uti Upsala förårat.

Under vågen fram til Herre Loge

mentet, påfant jag en långe förut efter

sökt sålsynt våxt, nemligen Codon Ro-

yeni, hvaras endast sågs en enda bulke,

den jag dock aldrig lårer kunna någon

sin sörglöma. Dagen var en af de he

taste, och värmen så odrågelig, at vi

frugtade, det våre kreatur flculle alde-

les försmåkta och upgifvas. Af denna

olideliga och plågande hetta voro vå

re kroppar lika som upfvålde och

rerne} svet-holen i högsta måtton öpna-

* de.

Resfin tfran Roggcfalt 1JJ4. 165

de. Bufken som vi traflfade, var ofver

alt klld med hvite, braklige och ge-

nomlkinlige taggar, hvilke, da jag och

ruin Refekamerat rufade til, och taflade,

at raed bara hinder afplacka de miste

blomor, sa sarade vSre hinder, at vi

deraf uti flere dagars tid hade mycken

plaga och olagenhet.

Andteligen aldeles utmattade fram-

kommo vi til Herre Logementet , som

var en dal emellan bergen , med en la-

gom hog backe , som fkulle upkoras ,

for at komma in uti et annat landstrek,

som icke elier var mycket frugtbart.

Herre Logementet kallas detta Mi

le, £bm var angenamt med nagot sml

slcog, och en back as sot vatn, derfore,

at pa ena sidan as berget,' nastan i va

ster , ar en stor ingr6pning , lik en sal ,

formerad aftvanne utholkade hallar, som

vitrat och fallit salunda ut. Jag kllttra-

de dit up, och fan atfkillige Resandes

namn anteknade pa vSggarne. Brede-

vid denna var en annan hvalfd utgrop-

ning, men nagot mindre.

Uti den f6rra as desse holor var en

liten ramna , i hvilken et trad , f6rmo-

deligen en Sideroxylon, hade fastat fi

L 3 ne

i6<^- Resan inåt Roggefalt 1774.

ne rötter, och stod sulkomligen frodig,

af mer ån fyra alnars högd , oagtadt

den icke kunde få mera vatn til fin til—

våxt och underhåll, ån det ringa, som

under regn-tiden kunde i råmnan stad-

na qvar.

Bergen voro for öfrigt hår och

rundt omkring af et tort , magert , bräck

ligt och lika som förbråndt utseende,

med en myckenhet stora , nakna och

lösa stenar.

Under det vi hårstådes förfriskade

oss , och vederqvikte våre utmattade

dragare, ankom ifrån Olyfants-rivier en

Landtman til håst, som berättade, at et

Lejon uppehölt fig, der vi måste fram

tåga, och at det nyligen hade varit fet

vid vågen, der det ock sprungit efter

en Hottentot

Vi hade dock ingen annan utvåg ,

ån denna farliga kosa at vålja.utan up-

bröto dagen derefter den 26, och för

at båttre vara på vår vagt, redo vi he

la dagen med upspånd hane och bössor-

ne pa armen , laddade med kulor , til

dess vi sent om aftonen uti fult mörker

framkommo til Pet. van Seele vid

Olyfants-rivier, der vi på et godt stålle

• Resan inat Roggcfalt 1774. 167

hos et vSnligt och gastfrit vardsolk for

nagre dagars tid qvarblefvo.

Vagen var mast 6fver alt sandig ,

och de hog ter vi genomredo, visade pa

dels nakna klippor en rod landsten med

inlpackade kisclstenar, som tyktes blif-

vit uti landstenen inneflutne, innan deh

hardnat til et fast berg, och at de for-

res glatta yta afven fore deras inneflu-

tande as hafVe,ts bolja blifvit flipad.

Atlkillige berg voro har ofvanpa plat-

te , lika som Taffelberg, och andades

bakom Olyfants-rivier , innan de hun-

no til stranden , emellan hvilken och

bergen fkal vara en hel dagsrefas bredt

och flatt f51t. Backefalts Bergen 5nda-

des afven emot stranden, pa andra fidan

om Olyfants-rivier, anfenligt h6ge och

ej fmaningoni afflutande.

Kamerup kallades har Hottentotter-

nes Vatn-melon, en stor faftfull rot.

Karup ater kallades roten as en Lo

belia, hvilken Hottentotterne Sta.

Moor-wortel kallades en-Umbellat,

as hvilkens rot och homing ,Ærmedel&

gasning, Hottentotterne tilverka en rus-

gifvande dryck. '

L4 En

i6g Resan inat RoggefSlt 1774.

En vild Gas (^Antft agyptiaea") holt

fig uti stora Olyfants^rivieret, straxt ne-

dan f6r garden , och gjorde mycken flea-

da uti Bondens hvetakrar. Hon hade

f6rut blifvit lkuten och farad as hagel ,

men undfluppit med lifvet Qetta gjor

de, at hon var mera lkyg och fa var-

fam, at hon vid gardsfolkets minsta

afyn flydde til andra fidan as an , fa at

ingen kunde komma hanne inoin Ikott-

hall. Som jag var frammande, tyktes

hon mindre frukta for mig, hvilket gjor

de, at jag kunde en gang lura pa hin-

nes ankomst pa denna fidan as an och

andteligen flejuta hanne, til mit vird-

folks myckna gladje.

Som vi harifran bade torre och ode

lander, at fardas igenom, voro vi an-

gelagne om , at har f6rfe ofs med vag-

kost , nemligen sltorpor , brod , fmor och

farlkt k6tt, hvilket var hederliga var-

dinna med mycken valvilja for ofs til-

lagade. Uti en liten bat f6rde vi ofver

den tameligen breda Olyfants-rivier, alt

vart bagage, och drefvo derefter vare

oxar simmande med akdonen ofver den

samma , rom pa flere stallen var ganfka

djup, och hyars strlnder pryddes med

Resan inåt Roggefilt 1774. 169

en vacker skog af åtskillige flags trån,

i synnerhet Mimosa nilotica.

Sedan redo vi den 30 , nedan för ån-

dan af bergen , hvars första och största

utskjutande hörn kallades Windhuk, och

den andra Maskarama. Vi ankommo til

en såplats, som tilhörde Ras, och kal- "

lades Trutru. Hår sant jag på smärre

backar den så kallade Hottentotternes

Vatnmelon , som jag långe eftersökt och

längtat at få kånna. Roten var nästan

klotrund, öfver et qvarter i diameter,

något gulagtig, och af den hårdhet, som

en Rofva vanligen 5ger.c Smaken var

angenäm och låskande. Ates gerna ut-

af Hottentotterne. Bloman deras fans

icke väl utslagen, men den tyktes mig

höra til Contortarum ordo, och i fyn-

nerhet tykte jag den höra til Cerope-

giae eller Periplocæ flågte.

Fältet var altid tort. Vatn fans väl i

Bergsklyfterne, och stundom under ber

gen , men fjelfva landet var dock få ma

gert , at inge hemman kunnat anläggas.

Båcklands berg sågo vi ligga fram

för oss, hvilket utsköt emot sjösidan

långt, och med flere utstående hörn,

lika som med lika många bergsrader.

L % Den

170 Resan inåt Roggefalt 1774.

Den 31,' fortsattes resan genom ök

nen , som bles ju längre , desto torrare.

Vågen igenom ödemarken var minst tre

dagsresor, och under hela denna sträc

ka funnos ieke mer, ån endast trenne

stållen , som denne tiden ånnu ågde litet

salt vatn. Men desse små vatnstållen vo

ro så mycket svårare at finna , som de

icke lågo vid sjelsva vågen , utan et

stycke derifrån. En främmande reser

dem låtteligen förbi, och löper lissfara

för fig och fin boskap. Til al lycka för

oss , träffade vi en Landtman , komman

de ifrån Cap, som nu framreste samma

våg, men hvilken vi likväl med våre

svage kreatur icke kunde följa. Vi an

modade derföre honom, at upsåtta en

stock med et stycke linne på de stållen

af vågen , der vi borde hvila, och uti

hvars granskap vi borde söka en så sål-

synt vara, som salt vatn i desse törsti

ge länder år. Den ena afton träffade

vi lyckeligen råtta vatnftållet , kallas

Enkelde Dornbooms-rivier ; men "den

andra icke, fa at kreaturen nästan alde-

les måst upgifvas för hetta och törst,

innan vi tredje dagen om afton hunno

fram under Båcklands berg, der vi hvi-

lade öfver natten , vid en liten bäck af

friskt vatn, kallad Dorn-rivier, sedan vi

Resan inat Roggejalt 1774. Oft

sarit fftrbi et Mile, som kallades (JLeu*

wedans eller Leua>ejagt~) Lejondans.

Vintertiden , da regn sailer , flytta

Bonderne for nagon tid med sin bofkap

til detta landet , fbm ar da det aldra-

tjShligaste til far-al vel, ehuru ej altid for

annan boflcap. -Faren blifva ockfa i des-

fe magre fait, oftast fa fete, at kottet

ej kan atas. De magraste far valjas

derfore altid til flagt. Nar Slagtare har

uphandlat en farlkock, och sedan drifvit

den 40 & 50 mil til Cap , sa blifva de ge«

menligen halne f6re vara lagom fete,

til at slagtas.

Alle bergen harlMdes gingo NNO

ettiot sj6n, och SSW emot landet inat,

der de voro mycket platte. Emot kran-

farne voro de mycket jamne, och likfom

aflkurne, utan hufvuden.

Til vanfter fags en bergsrad borjas,

som strSckte fig langs efter stranden,

och var ej fSrdeles h6g.

Uti detta Carro-land vaxte de maste,

och fynnerligaste Mefembryanthema och

deremot fa Crassulae, Euphorbias och

Cotyledones.

November den i, redo vi up f6re Back-

lands

i7» Resan inat RoggefJIt ijj^.

lands berg, understodde med a:ne par

oxar , as den beskedlige Landtmannen ,

som farit oss forbi , emedan vare draga-

re voro aldeles afmattade och oformdg-

ne, och berget fa brant, at slere Hot-

tentotter med rep inaste fasthalla akdo-

nen, och hindra dem ifran omstjalpning.

Berget §r icke allenafl: mycket brant,

utan ockfa ganfka kulligt, med (kiffer-

ftenar. OrVerst var en brant rygg, och

sjelfva kransen nastan lodrat. OfVan pa

var berget jamt, luften kallare, och fll-

tet grasrikt

Backefalt ligger emellan den 30 och

31 graden, s6der om Æqvatorn.

Under" det vi tagade up fore berget,

ftinno vi har et Aloes flag {Aloe dicbo-

tomti) , hvars stam , da den hunnit blifva

lagom rjock, as Hottentotterne utholkas

och brukas til Pil-koger.

Afven fa trotte. som ej litet fcrnqj-

de framkommo vi sedan til Clas Lo-

spers gird, dit vi forledit ar val Sr-

nade ofs, men for timad olycka icke

kunde framkomma. Vi funno i denne

hederlige Landtman , under nagre da-

gars hvila, en afven fa frikostig vard,

som vi forut uti honom funnit en ti-o-

gen

Resan inåt Roggefalt 1774. 173

gen - vågvisare och benägen hjelpare.

Han var den rikaste Fåraherde i hela

landet, och ågde nu åtminstone 12,000

Far, samt mer ån 600 stor Hornboskap,

utom en tropp af vid pass aoo Kalfvar.

Vit låmnado nu en landsstråcka til

vänster , nårmare stranden, som innehaf-

ves och bebos af tvånne folkrike och

förmögne folkstag, lilla och stora Na-

maqvas. Desfe idka bolkaps - Ikötfel ,

och tyckte jag deras boskap vara af et

helt annat slag, ån både Caflernes och

Inbyggarnes , merendels mycket hög-

bent, stor och utan knyl på ryggen.

Backland, som vi nu hunnit komma

til, år ej annat, ån et någorlunda högt

berg, som ofvan på år stått, och emot

kransen går med atskillige hörn ut emot

sjöstranden. Det bestod utaf flere bäd

dar: öfversta bädden år sandsten, ofta

späckad med runde slipade kisclstenar.

Oftast år sandstenen Ikifrig och vitrar

sönder af regn.

Emedan landet alt hår omkring var

mycket ofrugtbart, och fördenskul föga

inkråktadt af Nybyggare, så funnos hår

och der åtlkillige sina Hottentots sam

hällen, fota ågde smärre Bofkaps-bjor

174 Resan inat Roggefalt 1774,

dar ; och en stor del as dem voro afven

i tjanst, hos de fa har boende bonder,

der de tjanade for bolkapslon och an-

dre simsaker.

Med desse sa val , soin med de lan-

gre in at Roggefalt boende Hottentot-

ter, hvilke fordom varit mera folkrike

ochf6rmdgne, har Hollandika Compag-

niet for detta drifvit byteshandel, fbm

nu merendels aldeles uphort, for den

'oratvifa och valdfamhet, fom de utfan-

de x Bytesmannerne- harvid f6r6fvade.,

och hvarmed Gouvenieurerne oftad set

igenom fingren , hvars lak det icke. tyc-

kes vara , at ifra f6r Naturens och

Manfklighetens ratt, utan blott for

Compagniets eller egit intresfe. Nar

as Gouverneuren en Post-Corporal med

nagre man utfandes til byte as Hotten-

totternes oxar, emot Arrak, Glasper-

lor , Jern och nSgot Tobak, tilbytte han

fig icke allenast deras Slagt-oxar, utan

Kalfvar, Kor och Far. Och detta byte

(kedde icke altid med Hottentotternes

goda vilja och famtycke , utan med

tvang och ofta med vSld , och det icke

allenast as de hemmavarandes utan af-

ven de bortovarandes boskap. Utom dese

voro de nedrige nog, at med vatn ut-

spa

Eesafi inat Roggefd/f 1774. 175

spada den medforde Arraken , och sale-

des at forsamra den. Denne bytes han-

del fororsakade efter hand en sadan ve-

dervilja derfore , at en del Hottentotter

ej vidare vardade^6ka fin hjord, och

en del ofvergafvo aldeles sjeli'va orten ,

och lupo bort, samt sedan stundom stu-

lo bolkap ifran Landtmannen , som efter

hand bemagtigade fig landet. Corpora-

len Feldman tilbytte fig icke Hngese-

dan (aledes 500 oxar, hvaraf han sjelf

riktade fig med de maste, och lamnade

endast 50 til Compagniets Slagt-hus. Sa-

lunda har denne byteshandel, sonj f6r

Compagniet var fdga fordelagtig , men

for Hottentotterne obillig och grym,

nu raera, sa val pa denna NW, som pa

den SO fidan as Africa uph<5rt, i syn-

nerhet sedan landet blifvit suit bebodt

och Landtmannen , rik pa boslcap , nu

kan lefverera deraf, sa mycket, som na-

gonsin tarsvas. Skulle nagonsin en dy-

lik handel Ike, b6r den anstallas hos Caf-

ferne och Namaqvas folken , hvilke Sga

mycken bofkap, och hittils i sit land as

Nybyggarne ej lidit nagot intrang.

Ifran Backland sago vi RoggefaltS

bergen emot 6ster, och Hantums-ber-

gen narmare, emot norr, samt vidare

emot

ijs Rejan inat Roggefalt 1774.

emot norden en bergsrad, bakom bvil-

ken fades ligga en oandeligen lang slatt

utan berg, f6rsed med slere faltpannor,

och som lkal vara bebod as Boschismans

Hottentotter. Alle nyfsnamde berg lig

ga hdgt , och likasom ofvanpa Back-

lands-berg.

Boschismans Hottentotterne innehaf-

va den famre, magrare, naknare och

kailare delen as Africas sodra udde emot

N och O, ifran Namaqvas land, tvart-

6fver Roggefalt, och anda bort til Sno-

bergen. Detta folkflag ar ock det fat-

tigalfce, det uslafte as alie. Sallan eller

aldrig aga de nagon bolkap, ofta icke

nagot vist hemvist, utan fvarma landet

omkring, och lefva genom rof och st61d,

Ofta lefva de forutan bade klader och

hus, och berattade mig trovardige B6n-

der, at de stundom nedkrypa nattetid

uti jordhalor, flere pa hvarandra, tils

halan blifvit full, da den dfverste tac-

ker fig med lkinnet as en Dassi (jOavia

capenfis} for vader och kold. De aro

gulbrune til firgen, och nagot mindre

an andre Hottentotter , med ganfka fina

le och spade lemar. Buken, fom star

mycket fram , utgdr nastan hela man-

nilkan.

Des-

Resan mat. Roggefalt iyj4. 177

Desfe Bofchismanner hade flere Sr

oroat de har fig utbredande Colonifcer,

&fven\lbm i Roggefalt och vid Snober-

gen , bortstulit deras Ijolkap > mordat

atlkillige ajjdem, och upbrant deVus g§r-

'dar. Tid ester 'annan hade' derfore en

myckenhet folk, hlifvit utfand til at for*

jaga dem , och fbrledit ar hade i fynner-

het trenne stora Commenderingar blilvitt

utlkickade, til trenne farlkil^p fiallen.

Et sadant Commando, bestaende as

100 man, hvaraf 3a voro Chrishic, och

de 6frige tjanande Hottentotter, var ut-

sandt emot Namaqvas Boschismannerne,

och kom nu tilbaka derifran ofs til m6-

tes. Desfe ■ hade under denna expedi

tion ihj&Ukutit vid pass 100, och til fan-

ga tagit 20 , fom mast voro fma barn ♦

ocji tit en del nu medfbrdes. 1765 la

des pa en dylik expedition vara ihjal-

fkutne 186. Ingen as de Christne, fom

nu aterkommo ifran denna fidan, var fa

rad eller dddad.

Hottentotter anses fom bundsfbr-

vandter, och fa aldeles icke gpras til

Slafvar; men de Hottentotter, fom fan-

gas uti krig, i fynnerhet unge, blifva

for nagon tid lifegne , och maste flana

utan 16n , men ma icke til andre fdr-

aDsL. M . sal

178 Resan iiiat Roggefalt 1774.

saljas. Om nagon Colonist uptager na-

got Hottentots fader-och moderl6st barn

til at upfoda , fa maste det val tjana

Utan Ion, til fit 25 ar; men da ager det

frihet, at antingen ga derifr%i eller at

tjana vidare for nagon betingad arlig 16n.

Ehuru detta Backland , fom ockfa

far Damn as understa Backefalt, ligger

mycket hSgt , fades hir likval sii6 myc-

ket fallan Hlla.

■ At freda Nybyggares egendom f6r

Hottentotters dfvervald , hade Compag-

niet oster ut latit anlagga efterhand fle-

re Poster, men at vaster var pa an-

dra sidan as bergen icke en enda s£-

dan anlagd , hvarast fadane dock aro

mSst angelagne och nodvandige. Bon-

derne at denna trakten maste, altfa ljelf-

ve' vara vapnade til sit forfvar emot de

str6fvande Bofchismannerne , och den

rikare Bonden far da gemenjigen forfe

de andre med knlor och krut, hastar

och folk. Til Falt-Corporal fbrordnas

gerna en utaf Bonderne, fom da befrias

ifran annan Borgare tjanst. jNar nagot .

st6rre Commando steal utrnstas , med-

fander Regeringen, f6r Compagniets

rakning., branvin, handktefvar, kulor

och krut.

Resatl inat Roggefdlt tj"]^, 179

Bofchisminnerne tilfoga jcke ailefiart:

Christtte Nybyggaren valdfamheter 6ch

skada , titan de hafva redan forut med

ftjalande til storre delen ruinerat de hal*

in^dde Hottentotterne , hvilke ock til

en god del begifvit lig sedan i tyanst

hos Colonisterne,

Nar nagre framrfiahde ankomina til

en Bondgard , gffva de * der varande

Hottentotter alcid et vist liamn at hvat*

och en , passadt ester dess Gtseende ,

handtering eller nagot annat, och sadalit

hande pa Here stallen mig och mit sallkap,

£)a Vi voro J2grade Under bar him-

niel„ hvilket som ostast ikedde, och Vi

f6rglomde , at med boS&n IkaiFa eld f

nytjade Hottentotterne et annat satt,

soni^ var bade artigt och iakert. De"

nytjade dertil tvanne stycken as et hardt

fradflag, hvaraf det erta var trindadt ,

och det andra platt med et hoi uti. Det

platta stycket ladeS ned pa jorden, och

vid ena aftdan pasattes foten, f5r at

halla det fast. Sedan ladeS tort plackade

graS rundt omkring holet, 6ch den trin«

da pinnan, sat uti holet, drillades ernel-.

Ian handerne fa hastigt, atgrlfet as den

starka gnidningeh fattade eld*

-*go Resaninat Roggefaltijjt, -

Nar vi uti 6pna faltet i var gryta

stufvade vast k6tt, framkommo stundom

Hottentotter , som sedan kottet blifvit

uptagit , med den qvarblefna fetman i

grytan fdrst f'morjade fig ofver alt,'^ch

sedan stroke sotet as grytan ofver nela

kroppen.

Bofchismjlnnerrie nytja stundom Kast-

spjut, men med tjockare och kortare

kappar , an pa Caffernes Assagayer , hvil-

ke de nytja icke allenast til at kasta,

utan qcksa i synnerhet, at dermed ihjal-

sticka den bofkap de stulit; men deraS

egeiiteliga gevar , hvarmed de fdra krig

och f6rsvara fig, aro bagar och f6rgif-

tade pilar, dem do larfc at val handtera.

Pilen ar vapnad med et trekantigt tunt

jern, som fSstes med en ihara vid et

fingers langt ben , vid hvars anda eb ror

ar vidare fastadk Detta jernet, fa va}

som snaran bestrykes sedan med triredt

ormgift. BolchismSnnerne aro de bast

6fvade fkyttar as alle Hottentotter, och

fades kunna (kjuta fine pilar anda til

a8o fteg. De veta ockfa, at med stor-

fta fnabhet och vighet vika undan an-

dras pilar, lika som Babianer, da stenar

kastas pS dem , och om de kunde fe Eu-

ropeernes bofs-kulor, lku'Je de tiltro. fig,

at

Refan inat Kbggefalt 1774. 181

at afven undvika dem. Uti 16pande aro^

jBofchismans Hottentotterne fa inofva-

de, at de icke deri stfVertraflas as an-

dre , utan kunna nastan utharda langre

an en haft. Pa slata faltet kan man nog-

lamt til hist liphinna dem, men knapt

nog, om vagen ar stenig, och aldrig pa

bergagtige stallen.

Med hunger kunna de ganlka lange

utharda; deremot kunna de otroligt myc-

ket ata, da forradet det tillater, och der-

-af ut-tanjas deras magar alt for mycket.

Under, lvalt bioda de en r,em om lifvet,

och ester hand tilfnora magen , til dess

nafvelen sitter anda emot rygg-raden.

Nar nagon Boschisman fangat en

Orm, och ihjalslagit den, skal han ej

skara hufVudet as den samme, utan med

tanderne afbita det, sedan utskara gift-

blafan , och nagot litet torka giftet i fo-

len , til defs d'et blir segt ; • derefter blan-

dar han det med i'aften as et giftigt trld,

(ofta as Ctflyum venenatum~) hvilket gor,

at giftet battre fastnar vid pilens

, Hottentotter och Boschisman fades

harda fig emot giftige pilar, och gifti-

ge djurs bet, pa det flttet, at de lata

fig liuaningom bitas as giftige Ormar,

M 3 Scor

Scorpioner och andre, til defs de blif-

va vane dervid. Igenom desfe forfak

flcqla dock (bmlige f'atta lifvet til. J£n

falunda prteparerad Hottentots urin la

des SfVen Ikola vara et godt nWgift,

och- derfore drickas • as dem , fbni as

Orqiar bjifvit bitne,

NSr Uslcan bvilrar , aro Bofchisman-

perne ganska onde och svarja, einedan

de tro , at det faming fftrqrlakas as en

o»d Varejse,

F6rgiftiga L6kar (GiftboUes, Amaryl

lis disticha} vaxte almaime pi flere stal*

Jep, med sine vackre blomklasar, Ro-

ten ar nastan sa stor, som knytnafven'

och giftig. Hottentotterne bruka den

mast, at dermed forgifta sine pilar, och

at denned sedan falla smarre vildt, s*4-t

sbi» Springbackar (Cnpr* pygirgus^) pch

dylikt. Ldkarne troddes Sga starkare

fdygifd, da de vaxte uti skuggan,.an da

de si#do uti opet solskep.

De foljande dagar redo vi Jangs eft

ter Backland til Haptum. Landet luta^

de litpt och srnaningon? ditSt, Hantums*

land berjades med strodde bergsryggar;

JSngre inSt l2g et hogt berg , hvil*

ket egenteligen kallades Hantums-berg,

Resan inat Roggefalt 1774. 183

och liade en Ikilnad eller open dal, ige-

nom Jwilken vi redo. Bergefc var of-

vanpajamt, och tyktes i h6gden vara

Jika med Roggefalt.

'Sa snart, som Blckland andades, blef

landet ju ISngre, desto torrare Carro,

med ansenlige rivierer, som annu agde

bragt vatn , men torka aldeles ut om

fommaren.

Uti Hantum redo vi f6rbi van Rhens

faplats vid Rietfontain, och sedan forbi

Hendr. Laus faplats til Abraham

van Wy-ks gard. Denne . van Wyk

var en ganska set och tjock man. I fin

stugudor stod han, da fiundarne med fit

flcillande bebodade frSmmande folks an-

komst, f6r at emottaga sine g^ster, och

6nika ols vara v&Hcomne. Min Refeka-

merat blef ej litet bestort, Sfven som

jag, at i et landstrek, lorn var fa oan-

deiigen magert, och som vi flere dagars

tid genomrest forut, utan at blifva varfe

et enda lefvande krak, nu finna en fa

tjock, set och valfodder man.

Pa denna trakten funno vi den lan-

ge efterlSngtade och efterf6kte befyn-

nerlige Svampen, Hydnora africana, som

vislerligen Sr en as de aldrabefynnerli-

M 4 ga

j{?4 , Resan inat Roggejdlt 1774.

gaste vaxter, som i sednare tider blifvit

bekanta. Den vaxer altid under bulkur-

ne as Euphorbia tiruoalli och pa dess

rotter. Dess nedersta del, som ar frug-

ten , ates bade as Hottentotter , Viver-

TSO, Rafvar och andre djur.

Den 13, til Christian Bock, och

Den Ms, til Rhonnpster-rivier , vid

hvitken vi r,5dgades utspSnna och hvila

ofver natten, .oagtadt et Lejon harsta-

des for tv§nne dagar sedan hade slagtat

en randig Hast {Zebra*) , hvilken det

Snnu icke hunnit fortara.

Lejon hade ofver alt i bergen fit til-

halJ , och voro for Landtmannens bo-

flcapshjordar lika obehagelige grannar ,

spm Boschismaimeine. HSr voro ocksa

flere ntSnnifkor, som varit i fara foi; des-

se forskrackelige Rofdjur. Jbland andre

ointaltes i fynnerhet en Landtman, vid

namn J\qrf , som bodde et styeke har-

jfran. I£t Lejon hade Jagrat fig uti hvas-

fen as den b3ck , som lag n5ra intil dess

gard, fa at ingen as dess ffclk as f5r-

Jkrackelse vagade fig ut, at himta vatn

eller valla bolkapen. Bonden sjelf, at-

folgd as nagre Ikramde Hottentotter,

nodgades derfore angripa det, och f6r-

Resan inåt Roggejålt 1774. 135

söka, at jaga det bort. Men emedan

' Lejonet låg fördoldt uti tjocka hvassen,

kunde lian ej se det, och således icke

eller träffa det, utan måste skjuta flere

ikott in åt hvassen. Lejonet håras re-

tndt fhunrqlar emot honom, som aflku-

tit sin bössa, och nu var värnlös, samt

tillika öfvergifven af fine flyende Hot-

fcentotter. Då Lejonet gripit honom om

Jisvet, fattade han så mycket mod, at

han stack sin. ena hand in uti Lejonets

gap , och derigenom hindrade det , at

sönderslita sig, til de/s han igenom blo

dets myckna förlust åndteligen afdånade.

Lejonet hade dereft«r aldeles lämnat

honom , och åter begifvit sig in uti hvas

sen för någre dagar. När. Bonden om

sider kom sig före, var han väl illa så

rad af djurets klor i sidorne, men ena

handen var aldeles söndertuggad , at in

tet hopp kunde vara til dess läkning.

Sedan han inkommit i huset, och til

något mera mod, fattar han sjelf yxan

uti ena handen, lägger den fårade han

den på et block , sätter yxan på den

samma, och befaller sin dräng, at med

klubba slå til. Sålunda afhögg han

sig sjelf handen , låt förbinda den med

kodynga, och en blåsa utan på, samt

omsider läka såren igen med den vatj-

M 5 . liga

i$6 Resattinat Roggefalt 1774.

i -

liga salfvan as valluktande orters decoct;

nagot ister och vax.

En historia berattades afven , Join

f6r nagon tid sedan tildragit fig med en

gammal Landcbonde, som med fin son

ut-gat, for at ifran fin gard forjaga et

Lejon. Lejonet hade da i hast sprungit

Gubben pa ryggen , och i denna staining,

innan det fat radrum at doda honom,

blisvit as sonen til dods ikutit.

Likafa omtaltes en Wagenars En-

ka vid Snobergen , hvilken gat ut , at

Ikrama et Lejon ^jfran sin bofkap , och

pa.livilken Lejonet forst upatit' ena ar-

raen, och andteligen, da hon asdanadt,

sjelfVa husvudet. Sedan hade det ock-

sa upatit en Hottentots piga, som velat

komma sin matmoder til hjelp. Bar-

nen i huset, som genom springorne as

ddrren hade beset detta ynkeliga spe-

ctykel, grasde fig da ut genom. jorden

under bakvaggen as huset, och lupo se

dan derifran til narmaste Lartdtgard.

Ifran detta farliga stalle begafvo vi

oss til Daunis, hvarast nybygget blisvit

asBoschismannerne upbrandt, och agaren

med sit folk flygtat bort.

* Lan-

Resan inat Roggesdlt 1774. 187

Landet "var har flatt med arlkillige i

NO och SW lopande berg. . Framfor

oss lago RoggefaltS'bergen.

, Moorwortel [umbeUata) omtalades af-

ven hiV, fasom en rot, hvaraf, tillika

med vatn och homing Hottentotterne

bereda fig. en rusgifvande dryck. Den-

na rot fkal Mmtas i synnerhet uti No

vember och December manader.

Den 15, redo vi langs upat Drooge-

rivier, hvarlst tvanne b6nder,'fom hun-

no oss, berattade, at et Lejon, forleden

gardag, hade foljt efter oss, uti vare

spar, men andteligen vandt om efter en

tropp far, som det blifvit varse.

Den 16, neste vi Jangs efter och un

der Roggesalts bergen, och sedan ge-

nom en Dal, som de formera, och som

kallas Port , samt andteligen up for sjelf-

va berget til Vilh. Stenkamps gard.

Har kallades landet Onderfta Rog-

gefalc, ick% derf6re, at det ligger laga-

re an de andre Roggefalten , utan der-

fore at det ligger langst ifran Cap. Det-

ta fa vSl, fom de ofrige hafva fat sit

jianin as en vildt vaxande Rag, som i

nog ymnighet finnes vid bulkarne,

Vin,

1 88 Resan inat Roggef&lt 1774.

. Vinfcertiden ar har ganslca kalt, fry-

ser och spqgar, hvarsdre ock ingen bo-

skap den tiden har kan barga fig, utan

•drifves ned til Carro. Nybyggarne uti

Ondersta Roggefalt, spin aro forsedde

med gode huS1, blifva stundom qvar,

men de, som bo uti dct medlersta Rog-

gefalt, flytta allesamman undan.

fiela landet ar utan slcog, och ager

endast sma bulkar as Mcfembryanthema,

Pteroniæ,, Stoebe och fa andre, sasbm

Othonnæ och dylike. Landet ager en

dast gbdt bete for Far och Hastar, hvar-

fore as desse en stor myckenhet agas,

och 'mycket ringa hornbolkap pa de

inaste gardar.

Bergets 6fversta hvarf Hr fandsten ,

fom ar hard och .sailer uti stora hallar,

mycket tjanlig til hus-och" kral-bygnad.

Medlersta badden ar IkifFer, hvilken man

kan blifva varle i klyfterae, och denna

badden ar bredare, an den f6rra. Un-

dersta stenhvarfVet ar r6d .sand och lera

med inspackade stdrre och smarre kul-

lerstenar.

Roggefalt Sr et Berg, som nu snart

uti 30 ars tid blifvit bebodt as Nybyg-

gare. Det bestir as h6gder och dalder,

och

Refan inat Roggefalt 1774. 189

och ager inge synnerligeri h6ge bergs-

ryggar, la at- det icke kan kallas jamt ,

titan kulligt.

Gardarne ligga icke mycket langt

inat landet, utan nara intil" berg-kran-

fen, och langs efter jden samnia, la at

det bebodde stycket arinu ar tammelii

gen smalt.

Jordmonain uti Ondersta Roggefalt

Sr.merendels en fvartbruri mj'lla, med

nagot lera, som ar 16s och spricker. Uti

Roggefalt, sa val som i Camdebo reg-

nar det icke om vintren , utan varti-

den och om sommaren, och da altid med

alkedunder.

Den 18 , fortsattes refan til Jacob

Laue, och

Den ao, til Adrian Laues gard."

Vid Berg-kransen hirstades fags det

underliggande Carro; Sfvensa sags Wind-

huk, Maskamma, Taffelbergen vid Oly-

fants-rivier, kalla Backefalt och Rode

Sanis Winterhuk , liggande i en £racka.

Rode Sands och Backefalts Bergen

voro lagare In Roggefalt. Carro lag

emellan desse h6gre, an det Carrofalt,

som vi sarit igenom emellan Olysants

t$o Jtefm inat Roggefak 1774.

tivier och Backland , samt nastati sa h6g^,

som Maskamma och Backlands berg.

Den 41, til GERf vXn Wyk.

Ofvannanmde gardar lago altid belag-

fte i dalar emellan h6gderne.

Fastan sommaren nalkadeS, var his

dock annu anfenligt kast, och sros orn

natterne. Blasten var ock altid kail ef-

termiddagartie. •

Den 13, ankommo vi til Thomas'

Nels gard, och fen til Adrian van

Wyks, bredevid fjelfVa Bergs^kransen ,

derast en .f6rlkrackeligen djup dald gick

ned at til Carro. En vag gar harifraii

tU Carro och Mosterts-huk.

#

En Hottentots Piga fags hat\ fom

var fddd med vanstra armen ofulkomlig,

och sltttande sig nedan f6r armbagen.

Nar hon foddes, ville modfen inorda

detta barnet, emedan det var krympling,

och fadant hos Hottentotter 6fligt; men

hon raddades da as en medlidande Ny-

bygga#e. « •

Jag forundrade hiig der6fVer, at Hot-

tentotterne, fom tjante Bonderne och

voro mast nakne, kunde fa val f6rdra-

ga kolden harstldes. De Voro 6fver

ryg-

Resan inat Roggefilt 1774. v *i<)t

ryggcn endast takte. med et farstcin ,

hvaraf den ludnajidan vandes inat ora

vintren , och kotfidau om lbmmaren.

Slllan hade de faltikor pa tbtterne. Det

jkal dock handa stundom, at de frysaihjaL

Hottentotterne hade har for fed, at

begrafva sine dode uti bergs-rcfvor, och

de som svimna , lko!a hasva det oblida

ode, at begratVas straxt.

Vilde Gurkor kallades har (Cucutnis

colocyntbis) Coloqvinten. Den fades atas

utaf Hottentotterne, ja afven utaf Co-

lonisterne, sedan den blifvit inlagd i at-

tika, ehuru den lmakar mycket beflc.

As faren skal den atas gerna.

Stapelia articulata repens, en tjock

vaxt utan blader, ates utaf Hottentot

terne fa val , som utaf Nybyggarne ,

sedan den blifvit inlagd pa fainma fatt,

som Gurkor.

-Karre-hout (ÆÆas) var et tradslag,

som har pa brten tjlnte Hottentotterne

til bog-tran.

Vagen var 6fver alt uti Roggefalt

stenig, och full utaf runda och kantigaltcnig, och

161a stenar.1

Springbacken ankommer stundom i-

fran

i9»* Resan inht Roggefalt 1774.

fran de inre Under hit och troppar as

til BSckefalten e>ler n^got langre. Ester

vissa ars forlopp goras fadane udlytnin-

gar„ lik^som as fjal-mufen uti Svenlka

Lapp-marken , da 'de ankomma n.illion-

tals, ga i rad ester hvarandra, och up-

ata pa de stallen , der de framtoga , alt

det gras, som fins pa inarken. Under fin

marche lata de icke hindra fig as nagon

ting. Ynglar nagon under vagen , fa blir

ungen liggande. Skjuta Bbnderne ibland

dem , la fortfatta de likafbit fin oafbrut-

na gang , och' lata fig icke en gang af-

Ikrackas as Lejon och andre rofdjur, lom

iblja troppen at , och gbra deri bland

"tnycken fbrbdelfe. Sedan de farit fram

\id nagon gard, blir nastan intet pa mar-

ken ofrigt f6r Bondens bofkap, at lif-

nara fig med , och intet vatn til at dricka.

Akergardet nodgas Bonden natt och dag

lata vakta , at ej forfattas i brilfc pa lad ,

den de annars aldeles fbrtara.

Den 24 , til en kalla uti opna faltet ,

derast vi 6fver natten camperade, och

Leni%, ofver berg-Sfen til Paul

Kerste vid Kreutsfontain. Nar vi' ef-

termiddagen voro fardige at fardas har-

iftan, och vare haltar upfadlade, hande

mig

Rtsan inat Roggefalt 1774. 193

rnig den olyckan > at mih hast , da

han flculle vatnas vid airliedan f6r gar

den, blef biten as en orm, vid ijelfva

bringan. Hela foten blef haras, under

det jag fort-red , getiast styf och fvulJeh,

hvilket fa 6kade slg, at innan jag hun-

nit et stenkast ifran garden, kunde ha

sten icke mera fortkomma, utan maste

lanmas pa stallet. En liteii, knapt qvar-

ters lang orm fades i myckenhet An

nas har, vara ganlka giftig och holts nu ,

fore vara baneman.

Har borjades medlersta Roggefalt,

Jkildt ifran det forra endast med nagre

bergs-ryggar.

Den til Cornelius KuTsd.

Har Var Sonen i hufet, f6r en liten

tid sedan , i handen biten as en giftig orm.

Handen hade blifvit fcariftcerad och en

koppa straxt pafat, for at utdraga giftet,

Sedan fattes handen uti vitriols-vatn ,

fom fades blifvit dera'f aldeles fvart.

Derefter palades en 16k , och sedan

Skolpadblod, Detta fidsta tort palagdt

fades ofver faret vekas up, och blifva

en slytande blod, fom gafer. Manne

Ormpift ager starkare attraftton til Skbl-

a Del. N pad

194 Resan inåt Roggefålt 1774.

padlrlod, än til människoblods ocb at detta

således drager til sig giftet ?

Hvarje Landtman , som fårdas ifrån

Roggefålt til Cap , genom Mosterts-

huk, måste årligen betala något vist til

våglagning. En landtman, som bor län

gre inåt landet, har gerna den olyckan

at vara fattigare, och at vidkännas fle-

re utgifter.

Vi träffade hår et annat Commando,

som förföljt Boschismånnerne inåt Rog-

gefålt. Det bestod af 47 Christne, och

in allés af någre och 90 personer. Des-

fe hade mördat och fångat vid pass 230

Bofchismånner. En bland Colonisterne

var med en pil flcuten vid knået , och

hade deras tilfat lifvet. Det tredje Com

mando ,' som ntridit til Snöbergs-trakter-

ne , hade af Boschismånnerne dödat 400;

ibland de utlkickade voro 7 sårade af

pilar, men ingen dödad.

Det händer stundom , at Boschismån

nerne borttaga på en gång hela en Lands

mans hjord, under det den samme drif-

ves på betet, och stundom dödas då åf-

ven Valhjonen. De drifva sedan inåt

landet sit stulne gods, la fort de någon

sin kunna, natt och dag, til dels de tro

fig

Resan inat Roggefalt 1774. 195

fig kommit uti sakerhet. Hvad som icke

kan medfolja, sticka de ihjal med fine

kastspjut, och under flygten utstllla de

p4 bergs-hogderne spioner, som skola

noga efterse, om de eftersattas as na-

gre Colonisterj Desfe spioner aflossaS

och gifva tilkanna, om de f6rf61jas, och

i sadant fall, dolja de fig, om sa ske

kan, uti bergen. Under flygten slagta,

fteka och ata de ymsom. NIr de pa

detta satt kunnat stjala mycket kreatur,

och fat dem i nagorlunda sakerhet langt

bort, llgra de fig denned pa nagot stal-

le, och bygga fig hyttor {kraals, utaf

Melembryanthemi buskar eller utaf mat-

tor, derast de lefva tilhopa, sa lange

fodan rlcker. De utcommenderade ha

de set et dylikt kraal eller llgerstalle,

bebygdt med hyttor uti tvanne rader,

liksom en by, hvarast: de raknat pa ena

sidan nagre och femtio hyttor, ifran

hvilke alle Boschismlnnerne hade flyt-

tat bort.

Endast har uti Roggefllt hade Bo

schismlnnerne, inom de f6rledne tva ars

tid, stulit mer an 10,000 far, utom oicar.

Tillika hade de mdrdat mange Nybygga-

re, deras Slafvar och Hottentotter.

N % NIr

196 Resan inat Roggesalt 1774.

NSr Boschismannerne efterjagas as

Colonisterne til halt, sly de undan til

bergen, der de likfom Babianer intaga

kranlarne och otilgangelige stallen, samt

- frukta altid for flatten. De inkrypa ock-

sa stundom uti bergsrefvor, och slcjuta

ifran desse forlkansningar med sine pilar.

Da de f6rfvara fig eriiot sine fienderv

sker det altid med bage och forgiftade

pilar, hvaremot Colonisterne pa det sat-

tet vlpna sig, at de lata halla et slun

framsor sig , hvaruti pilarne fastna , som

ofta komma som en regnlkur. Blifva

' Boschismannerne da varse, at deras pi

lar icke ga igenom, Ikjuta de icke mer,

Sn en salfva. En Boschisman* som blir

Ikuten med kula, Ikal man aldrig finna

antingen gratande eller pa nagot fatt

beklagande sig.

Detta folkslag tuggar Canna £Me-

seiribryantbemum^) f6rst, och roker den

ledan. De smorja sig med seta saker,

och derut6fuer med en r6d krita; de lef-

va i nodfall as Ormar, 6dlor, randigd

Hastars kott, Lejon, Babianer, Lokfor-

ter, Myragg och slere andre faker.

Den 29 , redo vi langs ester Viseh-

rivier forbi Oliviers gird, til Jacobus

The-

■

Resan inat Roggefalt 1774. 197

Ther6n. Den olyckan, som jagaldra-

minst nn pa en flat vag kunnat formo- '

da, hande mig likvll i dag, nemligen

at igenom mine Hottentotters oforsig-

tiga korande pa en vid vagen liggande

ften, karran flogs omkull, t&ltet derpa

refs fonder, och bade iador och ortpao

kar til en stor del forlorades.

PSrlband sick jag haV fe, dem Hbt-

tentotterne gjort fig as Strutlars Sgg-

fkal, hvjlke de slipat til fma och runde

ringar, och voro ratt vackre.

Koldeo ar uti detta Roggefalt gan-

slca string., om vintren , och flip sailer

med mycken frost. Bonderne bo fale-

des h&rstades endast nagre manader om

aret, ifran October til Maji, bygga har

sine has , och fa fit hvete , hvilke de

nodgas lamna til Bofchismannernes val-

behag, under den tid, de flytta ned til

det underliggande Carro filtet, hvarast

yisfe manader as aret sailer regn, fa at

de der med fin boikap f6r en tid kunna

qvarblifva, til defs den annalkande tor»

kan ater tvingar dem, at flytta up fdr

berget til Roggefalt igen.

December den 1, redo vi vidare til

Esterhuysens gard, der en par da-

N 3 gars

198 Ater Resan isran Roggejdlt 1774.

gars hvila maste tagas, f5r et hiflceligit

urvader med blast, frost, regn, hagel

* och fn6, som holl uti et helt dygn, och

nodgade oss icke allenast, at halla oss

inne uti stugan, utan afven at iklada

oft vare kapp-rackar emot en fa ovanlig

och of6rmodad kold , fom harr6rde dels

as bergets hogd , dels as stark nordan

och nordvastan blast.

Berget var emot det underliggande

Carro faltet atminstone fa h6gt, fom

TafFelberget ar yid Cap , och en vagns-

vag gar harifran ned til Carro,

Den 3, om morgonen begafvo vi oft

ifran detta kalla stalle, utfare berget

och kunde icke, fom vi gerna 6n(kat,

fortsatta var resa vidare up at Rogge-

.faltet, emedan vare dragare dels voro

alt f6r m'agre, dels fa omfotade, at de

ej llngre kunde ga pa detta steniga och

, ikarpa berget.

Vid var bortrefa om morgonen lag

annu ifen qvar anda til berg-kranfen,

utaf en Riksdalers tjocklek.

Vigen utf6re berget gick 6fver at-

Ikillige brante h6gder och affatningar,

hvarf6re icke allenast bagge bakhjulen

maste Qremas) fastbindas raed jernked-

jor,

Ater Resan isran Roggejalt 1774. 199

jor, utan' ocksa med rep akdonen fast-

hallas as Hottentotter , for at icke stjSI-

pas omkull, eller rulla ned ' pa oxarne.

Den ofversta afiltningen var brantast

och kallades (Vytkylt) Utkiket, f6r dess

vidstrSkta* utfigt fkul. Den andra kalla

des Maurits hogd.

Medan vi Snnu voro pa Bergets

h6gd, hade vi en str§ng ,k61d. Ju mer

vi hunno utfdre den samma, desto me-

ra lugn och varma erh5llo vi , til defs

vi ester tre tiinars tid , hunnit ned til

Carrp , da hettan ater borjade blifva

odragelig.

Et ganfka vidstrakt f51t uti det tor-

ra och magra Carro hade vi nu for ofs,

at lagga til rygga, innan vi kunde hin-

na fram til nagot bebodt stSHe. Derfo-

re hade vi pa sidstnSmnde Bondgard for-

set oss med fa mycket vSgkost , fom

ansags nodig f6r nagre fa dagars tid,

och hSrmed fortsatte vi var resa genom

en brSnnande okn , sa fattig pa yatn , at

icke en Spars der kunde uppehalla fig,

och sa utblottad pa alt lefvande , at en-

dast nagre rattor h£r och der uppehdllo

fig uti.jordhalor, och som as buikars sast-

fulle blader lara finna bade det som flac

ker hungren, och stillar torsten.

N 4 - So-

-too Attf Resan ifran Roggefalt 1774.

Solens upgang framlackade hvar mor*

gon desfe Jordrattor, hvilkas bon altid

voro snedt gSende ned at, och vande

med fin 6pning emot osier. Vi fbrfokt

te v<U, at deraf skjuta nagre, som fram*

kotQmp med hufvudet, men funno med

forundran och harm , at desse voro oan-t

deligen snabbe , at draga fig undan , ned

och inat sine halor, sa snart de blefvo

elden varse. Jag forsokte flere ganger,

med den qvickafte bdssa, at traffa nl»

gon , men felade altid , til dess jag fant

pa den ucvagen, at satta et 16st papper

fram f6r fangpannan , som hindrade dera,

at se blixten as sangkrutet.

Den 4, hunno vi 'ifran Meyburgs

gard , som lag vid soten as bergec, tU

Goudbloms klof, och den 5 genom 1mar-

re bergsdalder til Olycksan QOnge/uki-

rivur~) , fa kallad for det, at en Lyidt-

man vid den famma blifvit as et Lejon

aldeles npaten ; har hvilade vi tvanne

dagar, for' at afbida en Landtbondes an-,

koinsi, som (kulle resa til Cap, och med

fine dragare losvat forthjelpa oss 6fver

det fram for oft liggande torrasie Cairo,

Men da han icke ankom, ester, aftal,

och detta lagerstalle var fadant , at bade

folk och kreatur lupo fara , icke allenaft

at

$ter Resan ifrån Roggefalt 1774. 201

pt hundra, utan åfven at törsta til döds,

få nödgades vi at gripa oss an, och

d n 7 gora en lång reia ifrån kl. 11 om

natten til andra morgonen , til en liten

back, son Jäg fram för et få kalladt

Paardeberg, som var litet och enstaka.

Den sträcka vi tilrygga lagt, var full

med sina berg och bergs-ryggar, dels

ikilde, dels tilhopahångande och WNW

utlöpande emot Roggefålts och Båcke»

-sålts bergen. Det föga af vatn, som

hår fans på få stållen, och i små hålor,

yar icke allenast falt, utan också få

tjockt af lera och annan orenlighet, at vi

nödgades lågga en nåsduk deröfver, för

at igenom den med munnen fuga up

något litet deras.

.En annan våg gifves väl, längre un»

der liggande, som år mera fri för berg,

och jämnare, men också tillika fattiga

re på vatn.

Den 8, förbi nämnde Paardeberg til

Dorn-rivier. Nästan alt hittils hade Car*

ro småningom fårikt sig alt mer och mer

utföre, lutande ifrån Roggefålts til Båc-

kefålts bergen, och var nästan öfver

alt utan buskar.

Den 9, lämnade vi Dorn-rivier, togo

N s vk

aoa Ater Resan ifran Roggefalt 1774.

vagen genom dalen , som bergen forme-

rade emellan Carro och Backefalt , och

framkommo andteligen til etNybygge.en

, gard, tilh6rigVAN der Mervels enka.

Den hushalfamma Gninman nytja-

de et artigt fatt, at retisa Linfer ifran

Hvete , hvarmed de voro blandade. Hon

utkastade nemligen altfammans for fine

hons, hvilke ganika natt utplackade al-

le Hvetkornen, och ISmnade Linferne

allena ororda,

Bladen utaf Indigofera arborea koka-

des, och Decoctet fades vara et godt

medel emot Stenpassion och Stengrus.

Floarne uti bergen inuti bergs- da

len voro harstades ganika mycket lu-

tande , och afven fynnerligen vresige.

Bergs-raden krokte fig ock hir ansen-

ligt emot oster.

Den 11 , afreste vi harifran , sedan vi

forut uphandlat en stor Gumse, och in-

faltat den famme i dess egit (kin. Kosan

fortsattes til defs vi ankommo, til det

fa kallade Verkeerde Valley, et ibland

de vackraste IMIlen jag blifvit varse i

hela landet. Det var belagit emellan

berg a ymse sidor, var jganska grasrikt

och agde et vafcnrikt karr, nastan som

en

&ter Resan ifran Roggefalt 1774. 403

en liten infj6. Och som bade vi beh6f-

de nagon ledighet at ofverse och skota

vare gjorde Samlingar, samt vare ut-

ridne kreatur annu mera behofde bade

hvila och forfriskning, ty besloto vi, at

pa detta behageliga stSJle , som var obe-

bodt , rasta nagre dagar , och i enflighet

fortara vart insaltade farkdtt.

Den 14, togade vi fram, genom en

dal uti bergen, som kallades (Straaf)

Gata, til de Vos hemman vid Hex-rivier.

Vi aterkommo nu fa til sajande, til

Christenheten , eller til sadane Lands-

strSckor, der Nybyggen ligga tatafe in

til hvarandra, sedan vi nu i flere vec-

kors tid mast svarmat i 6demarker, of-

tast camperat under bar himmel 'och

pi de afventyrligaste scallen , och flere

ganger lidit brist pa lifiiSrande amnen.

Vid denna garden b6rjades en gren

as Hex-rivier uti bergen , hvilken gren

inom dalen f6renar fig med den'storre,

och afven utur bergen harsttdes utl6-

pande grenen.

Den 16, f6rbi Jordans gard, redo

Vi til van de Mervels hemman, och

Dm

ao4 Ater liesan ifran Rog^es&lt

Den 17 , genom Hex-riviers klof tij

Rode Sand.

Hexrriviers klof ar utan hogder, al-r

deles jimn, oeh alfven maste flere gin

ger 6fverfardas. Pa topparne as ber

gen, som Jago pa 6mse sidqr, lag annu

mycket stio eller hagel qvar.

Roode Katt blef har kallad en fort

r6d Lo, med yttersta andan as stjerten

fvart, och Jang hartofs vid oronfpitlar-

lie. Pennant kallar honom Perfisk Katt,

och Buffon Caracal, Hist. Nat. Quadr.

Tom. 9, Tab. 24. Skinnet haras beroni?

des as Bonderne, fafom tjanligt och fdr-r

delande , lagdt pa f6rkylde och med gikt

behaftade Leder,

Uti bergen uppehdllo fig emellan

nakna klippans springer, en art as Hop-

pande Ratta {Jerboa capenfis) , fom Bon-*

derne anfago for en fort as Hare, och.

kallade den Berghaas eller Springhaas.

Djuret var underligt til fin fleapnad:

framfdtterne voro ganflea korte, men

bakfotterne derembt nastan la lange,

fom hela, kroppen , med hvilke djuret

gjorde de vackraste sprang.

- Baddarne i bergen voro stundom

vresige, stundom mycket lutande.

Den

Ater Resan ifran R&ggefati 1774. io$

• ■

Den bergs -ryggen , som vi haft

at fai das igenom, anda ifran Carro-fal-

tet, hit til Hex-riviers utlopp vid Rode

Sand, var altsa ganfka bred, med sma-

lare dalar , bade pa llngden och pa tvaram

Ifran Rode Sand togs de» vahliga

vagen genom dels klof, hvilken ager

en anfenlig h6gd, som maste 6fverfa-s

ras , men f6r ofrigt vagen langs- ester

bergets sida;

Rode Sand Sr likasom nyckelen til

hela landet, bakom bergs-raden, som

gar tvart 6fVer hela udden. Har fara

derfore de maste Bonder forbi, som

resa up til Cap arligen , utom de , som

taga vagen 6fVer Hottentots Holland.

Pa Rode Sand hade derf6re fat fig

ned en Faltikar til de fjukas tjanst,

och uprattat fig et litet Apothek, som

f<5rfkaffade honom vacker f6rtjanst. Alle

lakemedel betakes vkl , fa at et enda

laxerande pulver minst kostade en half

Riksdaier. Stundom medfdrdes ockfa

sjuke. hit, sa vil as Nybyggare som as

Slafvar, och lamnades under Filtlka-

rens ik&tfel och vard,i til dess, at ater-

refan lkedde hemat. Flere sokte i sin

valmening, at 6fvertala mig, til at fSt-

ta

ao6 Ater Resan isran Roggefalt 1774.

1

ta mig ned harstades men karleken til

, Blomstren och mit Fadernesland drog

mig harifran , icke allenast til Indien ,

utan ockla til min alfkade, och aldrig

nog alstcade Fosterbvgd , lycklig under

en Vis och Nadig GUSTAFS Spira.

Ribeck Cartel fags nu emot sydostra

andan aga en lang stjert, mycket Jaga-

re, in sjelfva berget.

Vagen togs sedan f6rbi Paardeberg,

igenom Koopmans-rivier , en back, som

Sr en gren utaf Berg-rivier; vidare ge-

nom Burgers drift ofver Berg-rivier,

och forbi Elfis kraal til Cap , dit jag

lyckeligen ankom den 29 December,

frilk och olkad, med et hjerta, upfyldt

as renaste vdrdnad for det Alsmagtiga

Gudomeliga Vasende , som under tre

ars resor i detta land, icke allenast up-

, pehallit mig vid lif och hilsa, utan ock-

sa latit mig harstSdes gpra flere nytti-

ge uptakter , til Sin AraS pris , och

Mannilkors framtida nytta.

Hot-

Mottentotter kallas alle de Folkflag, <

som bebo det Sodra Africas h6rn,

och utbreda fig pa ymse fidor om Goda

Hoppets udde. Hum langt dessas land

' egenteligen stracker fig, ar icke noga

bekant; men ehuru desfe folkflag aro

ganfka mange, och fig emellan i atfkilli-

ge Mnseenden olike, kan man likval-

tydeligen se, at de alle aro ifran en ge-

mensam Stam, och mycket (kilde ifran

Negrerne och Morerne , fom bebo an-

dre kuster as Africa.

*

I almSnhet aro Hottentotterne fma-

vaxte, i fynnerhet Qvinfolken, ehuru

man sinner ibland dem Sfven fadahe,

som ga til 5 eller 6 sot. Fargen Sr hvar-

ken fvart eller hvit, utan gulagtig, och

deras yttre fvartare utfeende hSrr6rer as

den mykna orenlighet, fom med sinfirj-

, ning fastas vid kroppen.

Ansigtets staining och drag caracte-

risera sa val detta, som andre folkflag.

Kind-

aog Cap 1775.

Kindbenen stå altid mycket ut (os TLy-

gofiiaticum^), så at de håras altid se ma

gre ut; näsan år plattad vid roten , emot

andan. tjock och något trubbig, dock ej

mycket kort. Låpparne åro någorlunda

tjocke. Håret beck-svart , likt ull ihop-

snodt och fållan tjockt, oftare glest, lik-'

nande nopporne på rugklåden. Skågg

och Pubes ganska ringa. Rygg-raden år

i synnerhet krokig, så at jag aldrig set

någon så sVankryggig, som Hottentot-

ten* Jag har ibland dem set en och an

nan, på hvilké ryggen så inböjdes och

bakkarne (nates} så mycket voro ut

stående, at tvånne personer kunde sitta

på dem. Och oägtadt Hottentotten al

tid år af et magert hull, uttånjes likväl

skinnet af deras myckna finörjning och

i synnerhet brösten hos Qvinfolken o-

troligen mycket, få at de, hvad denna

omständighet beträffar, kunna bestrida al

la andra företrädet. Bolchismannen åf

mera storbukig , ån andre.

Den Patriarchalifka Regeringen har

hos dem längst bibehållit sig, och bibe

håller sig hos månge af dem ännu; och

denna har gifVit anledning, til de mån

ge smärre och större folkslag och fami-

Her, i hvilke de fordom varit, och de

qvar-

Cap 1775. 209

qvarjefvande annu aro sordelte. Sada-

ne folkslag utgjorde sordoni Gunjemans,

Kokoqvas, Susfaqvas, Odiqvas, Chiri-

griqvas , Kopmans , Hessaqvas , Sonqvas,

Dunqvas, Damaqvas, Gauris, Attaqvas,

Heykoms , Hauteniqvas och Carntours

Hottentotterne , as hvilke fa nu.fortiden

aro ofrige ; och an i dag aro fadane , lilla

och flora Namaqvas , Gonaqvas Caffer-

ne , Boschismannerne och flere. As des-

v fe lira for detta flere varit f6rdelte fig

emellan uti annu smarre Slagter.

1 Orenlighet allka Hottentotterne pa

det hogsta ; 6fver kroppen fm6rja de

fig med seta faker, och der6fver ingni-

des ko-dynga, sett och dylikt. Harige-

nom tiltappas porerne , och huden be-

tackes med en yta, fora fredar dem om

fommaren f6r folens brannande hetta,

och om vintren f6r k61d. Uti fit fm6r-

jo-amne inblanda de pulver as en ftarkt

luktande ort, fom de kalla Bucku (Dios-

m<£ species, ofta pulcbella^ , och deraf fa

de en obehagelig, och fa stinkande famt

fran lukt , at jag stundom ej knnde f6r-

draga den as mine Hottentotter , fom

pa. reforne k6rde mit akdon.

Kladnaden ar mycket enkel och en-

faldig; de malte draga et farfkin 6fVer

O fkul

aio , Cap

slculdrorne, ach et annat 6fVer llnder-

ne , hvaraf ludna fidan vandes inat

kroppen om vtntren, och den andra om

sommaren. Desle med nagot sett be-

redde farskin tacka kropen baktil, men

lainna den nastan aldeles naken framtif.

At Ikyla fig,* bruka qvinfolken en kort

fyrkantig, stundom dubbel slu'nlap, som ■

racker ned pa halfva laren; och man-

folken et foteral as raffkin , lika som en

pung, bunden med en rem omkring lif-

vet. Gohaqvas Hottentotterne och Caf-

ferne nytja en'fadan kladning as kalfikin,

och deras Forstar as Tigerlkin.

Benen aro n;kne och fotterne oftast

utan ikor; men runde ringar, asdjurs hu-

dar, utsira benen, mast hos qvinnorna,

ifran vristen til vadan , och hindra dem

, ifran Ormbet, famt i nodenes tid tjana

dem til soda, da desle ringar stekas 6P»

ver glod och atas'.

HufVudet ar ofta aldeles utan be-

tackning ; stundom tackes det med en

conilk Skinmdsfa, och qvinfolken nytja

i fomlige trakter en bred och fund kranS

as BufFelshudj firad med Snackorv

Halsen och lifvet vid midjan prydas

med hvarjehanda glaspirlor, som de as

Eu-

Cap tjjfi ' ill

Europeerne x tilbyta fig. Vid halsbahdet

flstes stundom en Skolpadda* hvari Bnc-

kti forvaras. Cafferne bruka i 6roneri

taggar as Stekel-svinen £Hy/frix~)i och

tiagre as* qvinfolken lUngst inat oster

bruka Or-ringar as koppar, til at der-

stied uphoja fina bruha Skdnheter.

Cafferne draga om vanstra armen

ringar , ofta flere utaf Elfenben ; och an-

dre , i brilt as desfe, Masfings - eller

Jern- ringar. Alle, men belytinerligen

Cafferne tycka mycket om blankande

platar as Koppar, Massing och Jern, dem

de hlnga i haret , eller pa andre stallen

as kroppen. f

Alle, utom Boschismlnnerne » Sro

Herdar, och aga stundom ansenlige Hjor-

dar , i synnerhet Cafferne och Namaqvas

folken , i hvars Under Europeerne §nnu

icke hunnit g6ra nagre inkraktningar.

De lefva as fine Hjordar, och jaga at-

fkillige vilde djur, i synnerhet Buffel-

oxar och vilde Backar as flere slag, of-

tast ansenligen store , samt Sj6-kor och

Elefanter. UtOm dess lefva de as flere

flags r6tter utaf Irides, Ixiæ, Morææ,

Gladioli och andre, b6nor as Gvajactim

afrum med flere. Matinerne nytja aTven

Ko-rhjdlken , den de sjelfve mjolka , och

O 2 qvin

ai» Cap

qvinfolken Far-mjolk. At flacka torften,

dricka de almannaft vatn , vatn och

mjolk, och i nodiall tugga de, at stilla

den, Mesembryanthema ; Albucæ och an«

dra saftfuisa vaxter. Mannernes syfla

ar at kriga, jaga, mj61ka, slagta och til-*

verka sine vapn; hvaremot Qvinfolken

ik6ta barnen, hamta ved, grat'va lokar,

och tilreda maten. Kottet ates bade ko^

kadt och stekt, men merendels atesdet

halfratt, utan salt, kr3'ddor och brdd.

Eld gora de med tvanne stycken hardt

trad, foni hastigt gnidas emot hvarandra.

CafTerne aro de endaste, som skota

nagot litet as akerbruk; de odla Cassers-

korn (tiolcus), Bdnor, Hampa och dy-

likt. Alle andre bruka icke jorden det

minsta , utom nSgre fa , som siundom fa

on hand full hampa.

Hyttorne byggas as traspr6tar, som

nedfattas i jorden och bojas i bogar, at

formen blir rundad , as vid pass i alnars

hogd. Desfe tackas sedan med mattor

slatade as Saf, och vid ena fidan nedtil

lamnas en alns hog opning til ingung

for folket och urging for roken' ifran

eldstaden, som ar straxt inom opningen.

Sadane Kojor, stolde uti en ring, loin

ir

Cap 1775. ^I3

%x stdrre- eller mindre, utgora et by-lag,

inom hvilke bolkapen , atminstone faren,

nactetid bevaras ocb fredas for odjur.

Sa lange betet vurar pa en ort, bb de

f^lunda orubbade; men nar sodan f6r

boslcapen brister , eller nagon dor, da

fh ttas hela by-laget til et annat stalle.

Salunda &ro Hottentotterne likalbm Lap-

parne ocb Araberne flyttande Herdar.

Nagre fa bo tilfamman uti en fadan Ko-

ja, och ligga ihopkrumpne ikring dels

hire vaggar,

Spraket, fom ofta nustan ensamt sk il—

jer de late Hottentotter ifran de olkali-

ge Djuren, ar fattigt, olikt alle andre i

verlden , uttalas nied tungans fmaUan-

de, och skrifves aldrig,

Husgeradet ar ringa eller intet. Sam-

ma kladning, fom (kyler en del aFkrop-

pen, tjanar dem afven til fangklader.

Maten kokas uti ladersackar och vatn

med upglodgade stenar, nagon gang i

lerpottor. Mjolk forvaras i ladersackar,

djurs blafor och korgar as fas flatade,

aldeles vatntate. En Skinpung til tobak

och en tobakspipa as sten eller trad,

utgor utom vapnen den ofriga resten.

O 3 F6r-

2i4 ' Cap 1775,1

Forsvars-anstalterne ejnot Sender och

vilde djur, besta uti Kast-kappar [Kirns),

Kastlpjut QA rsagoy) , samt bogar och gif-

tiga pilar.

Rus-gifvande faker aro de mycket

begifne pa. As visfe landets rfitter och

honung veta de at tilreda fig et rufan-.

de mjod ? arrak och branvin fupa de ger*

na; tobak r6kes ined begarlighet , en-

sam eller blandad med hampa, och i brist

as desl'e vild Dakka [Pblomis), eller trie*

ken ester Tvahorningar och Elefanter,

Sodra Africas folkslag gifta fig bade

tfdigt och latt. Nar friaren anmalt fig,

och flickans samt foraldrarnes bifal ar

vunnit, utfittes nagon vise dag til Br61»

loppers ffrande , da as byvlagets fa kalla-

de Prast, fa val Brudguin som Brud,

besprangas med defs naturliga vatn. Se^

dan flagtas ester hufets formogenhet,

nagon oxe, eller et far, och Brollops*-

gasterne undfSgnas , nianfolken fittande

i ring for fig, och qvinfolken i en annan

ring for fig fjelfve, ester deras fatt, ak

tid pa hurken , emedan de Iga inge sto-

lar eller foflbr, Det beromligaste vid

deras Br6llop ar, at oagtadt de annars

Sro begifne pa rusgifvande faker, fupa

Cap 1775.

de aldrig vid detÆa tilfalle , ej eller bfu-

ka de spel och dans. -

Nyfbdde Barn namngifvas , och de-

ras naint) tagas merendels'af nagot vildt

eiler hemtamdt djur, •

Innan en yngling far gifta fig, skal

han goras til man, lore 18 aret, da en

sa kallad Ceremonie- ma stare i byala-

get belpranger honom med sit naturliga

vatn, och assondrar honom ester den ti»

den ifran modren, och de ofriga qvin-

folken,

Fordorn brukades castration hos Hot-

tentotferne , enligt Kolbes upgift. Vid

g aret Ikedde merendels denna operation,

hvarigenoin vanstra testiklen borttogs,

at de ej Ikulle afla tvillingar, och at de

med mera lathet Ikulle kunna lopa.

Stund,om tager en Hottentot a:ne

hustrur, och ofta hinder, at en Hotten

tots qvinna antager tvSnne mlnner, ehu-

ru hor, i visse afseenden annars anses

med d6dsstraffi En Enka, som gifter

fig andra gangen, maste lata astkara fig

en fingerled, och annu en til, vid tredje

giftet. och salunda stympa sine fingrar,

sa ofta hon trader a nyo i brudsang.

O 4 Lit-

Cap 1775.

Låtjan år hoä de måste Hottentots-

folkflagen så öfverdrifven , at få olkåJige

djur öfvertråffa dem i denna odygd.

Mange af dem sofva bort fin hela tid,

och väckas endast af en gnagande hun

ger , som omsider nödgar dem upsta ,

för at söka födan och åta. Då de sålt

något vildt djur, lågra de sig omkring

en gemensam eldbrasa, "steka, åta och

sofva ymsom , så långe det minsta år

qvar at förtåra , och til dess at hungren

åter drifver dem derifrån.

- Sorglöshet gör , at Gudaläran år rin

ga eller ingen. Det tyckes väl, som de

icke aldeles voro okunnige om et måg-

tigt Öfvervåsende , åfven som de tyckas

erkänna själens lif efter skilsmässan ifrån

kroppen ; men de åga inge tempel , visa

ingen dyrkan emot något Gudavasende,

och bekymra sig icke hvarken om be-.

Jöning eller straff efter detta lifvet De

erkänna mycket tydeligare, at en ond

ande gifves, den de frukta, och tro ho

nom vara orsaken til sjukdom, döden,

åskan och alt ondt, som händer dem.

Vid Ny och Fulmånad, dansa och

glädja de sig; men det ser icke alt för

troligt ut, at detta skal vara någon Re

ligions

Cap 1775:.

ligions-act, eller at de derfiSre tilbedja

Manap.

Et Iitet Insect, en oansenlig (^Mantis

fausta) Grashoppa, anl'e mange ibland

dem, soin et lyckeligt djur, men aldrig

fan jag sjelf, at de bevilade det nagon

dyrkan, ej eller kunde jag med sakerhet

utforlka sadant as andre.

Onilkarelsen ar en Ceremonie, som

bos slere ar oilig , och torde harleda fig

jfran en hogre alder, ehuru den aldeles

icke nu mera Sr alman,

Flere barbariske seder och bruk An

nas annu nos dem, Tom lefva i fin vild-

het, och utom gemensltap med de Christ-

ne. Gamle och utlefvade begrafvas lef-

vande eller bortforas til nSgon bergs-

refva , med nagre fa dagars kofi: , derast

de antingen snart as hunger made for-

gas eller blifva et rof f6r nagot vildt djur.

Likafa utkastas barn, och lamnas at

sit ode , vid flere tilfallen ; fasom da en

moder d6r uti eller slraxt ester Barn-

sangen , begrafVes barnet tillika med

modren, emedan ingen kan upf6da det,

hos et folk, som ej forstar fig pa arri-

jnor. Nar en moder far tvillingar, och

hon icke tror fig kunna upfoda bagge,

O 5; ka

ai£ Cap 1775,,

kastas et ut : om tvillingarne ,'ro 2 g£s,

'far, bevaras.dert baste och frifkafte; Ir

endera flicka, blir dels lott at kastas

ut, afven la, pm nugon kommer. Jytt

til verlden.

De, sorrj bo nara jntil Europeifke Co-?

lonisterne, begrafva fine lik i jorden ;

andre i bergs-refvor eller halor, Lik et

tages utur kojan gehom et hu) pa sidan,

och ej igenom d6rren, vicklas tilhopa i

dels farfkins-klSdning, och bortbares as

tre eller fyra dragare pa arinarne. En

Process as manfolk och qvinfolk , i tvan-

ne sSrfkilde hopar , atfblja liket med

mycket fieri, och sedan flagtas och ates

nagot kreatur, om den afledne Sgt niU

gon formogenhet,

De Iro mycket vidskepelige och tro

troldomar. NSr nagon sjuknar, tro de

den vara fortroljad , och fieri ka famt

knufta honom da, f6r at bibehalla honom

vid lif och halsa. Dor han, 6kas fkriet,

liket begrafves inom nagre timar , och

hela byalaget slyttas til et annat stalle.

Aldste Sonen ar enfam arfvinge til

sin Faders egendom,

Uti Vetenlkaper och konster iro de

SfVen fa rae, fom uti alt annat. Endast

Caf

Cap 1775. ?I9

Casserne idka litet åkerbruk. De måste

åga boskaps-hjordar, Någre åga hvar»

ken hus eller hem, eller något vist bo-

flingsstålle. Namaqvas Hottentotten , som

i lit land åger berg , de der åga koppar-

kjes, och åfven jern-malmer, vet; at af

desse, på det måst okonstlade sått, ut-

sniålta tvånne metaller, som han sedan

utsmider och nytjar. Deras Handel år

ej vidstråkt: den består också endast uti

utbyte af visse varor emot andre. Så»v

ledes åga de icke, och behöfva jcke ek-

ler något mynt, eller någre penningar. ■

At valla och försvara fine Boskaps»

hjordar, åga de ganska fule, men likväl

modige och dristige hundar.

Feta saker utgöra i synnerhet Hot»

tentottens kråfelighet. Fettet af Sjö»

kor kunna de dricka nåstan som vatn,

och rumpan af fåren, som består hel

och hållen af bara fett, tycker han mer

om ån något annat,

Deras jagt år antingen gemensam el»

ler enskild. Hvar och en jagar och fäl

ler hvad han båst kan, för sit egit be-

hof, af vildt; men almånne jagter an

ställas af hela byalag , antingen på stör

re troppar af vilde djur, eller då odjur

ofre

220 Cap 1775.

ofreda dem , och g6ra minfkning i de-

ras bofkaps-hjordar , afven loin hvar

man bevapnad gar ur huset, eniot en

gemensam hotande siende.

Vid de ma/l h6gtidelige tilfallen nyt-

ja de bade sang och flere 1 Spel-infiru-

mentet1, samt egne och ganika besyn-

nerlige daniar.

' At drifva hela troppar as far igenom

r6ken, midt ofver eldbrasan, at fria dem

f35r vilde hundars vald , ar hos Hotten-

totten Sfven en fynnerlig och stundom

brukelig ceremonie.

Hos et folkflag. som Sr nedfankt i

fa mycken latja, och foladt i fa niycken

orenlighet, fom Hottentotten verkeligen

Sr, borde man val icke forvSnta fig, at

finna nSgot Ibar til hogfard. Den fin-

nes likval, afven hos desfe, mSnnisko-

flagtets ilflaste afkomma; ty de utsira

fig och heJa sin kropp icke allenast nied

allehanda, i deras tycke artig granlat,

utan da frammande befoka dem , bestxy-

ka de sit ansigte med atlkillige figurer

as brun eller fvart farg.

Nyar, denne betydelige tidepnnct,

£bm de inSftc folkflag, afven de hedni-

£ke, nastan ofver alt pa vart jordklot,

i agt

Cap 1775.

} agt taga och fira med mer eller min-

dre gladje och hogtidlighet , kanna Hot-

tentotterne aldeles icke, ej eller halla

de nagon den minsta rakning pa Natu-

rens lopp. Det enda de anmarka, ar, at

de arligen* pa visfe tider , fe lokvaxter-

ne framkomma , bloma och f'6rsvinna ,

och ester denna Almannacha fluta de til

fin alder, som de sjelfve anda sallan,

och aldrig nog med nagon visehet veta.

Forgafves utforskar man dersore med

fakerhet, huru gamle de blifva, och fa-

fang blir den moda man harstades g6r

sig, at utaf gamle lamningar och min-

nesmSrken efterspana landets alder, hu

ru lange det varit bebodt, hvarifran dels

invanare kOmmit, och hvad forandrin-

gar det samma fore det forra tidehvarf-

vet undergat. Landet ager inge gamle

ruiner, hvarken utaf Upbrande Palatser,

forstorde Slott eller ddelagde Stader.

Folket kanner fjelf hvarken uprinnelsen.

eller orsaken til de hos dem oflige Ce->

remonier och fedvanor, och minnas man

ge ibland dem knapt, at fortalja nagot,

fom tildragit fig hos dem f5re deras

faders tid.

Sedan Europeerne b6rjat bebo det-

ta horn as ISdra Africa, har landet un-

dergk mycken. forandring. Landets eg-

ne. 1 * -

Cap 111%.

he Invanare hafaa ester hand, dels as

harjande farsoter dddt ut , dels dra-

git fig mer och rrier bort mat lahdet4

til de inre delar deraf, och en Colon ie,

as Japhets barn och affbda har i deras

ltalle vida utbredt och f6rokat fig. I et

land* der f6r 150 ar sedan de farligtifte1

Rofdjuf ibland.en myfckerAet andre vild-

djur forde liksom envaldet och under-

h61t jSmVigten , refer man nu ofta utari

fara och i sakerhet ; der endast fordora

Hjordar betades, ser man nu flere Indi-

fke* och de maste Europeifke sadesslag

Odlade < Vin-och TrSgardar anlagde, samt

grdnsaker planterade. As hemtamde djuf

hafva ifran Eofopa och andre orter blif-*

vit hlrstadeS inf6rde , bade Hastar , Kor,

Svin och atskillige Foglafs flag ; lika som

as Vaxt-rikets mangfaldige och nyttige

alster slefe har Vunnit burfkap, under

en idog NybyggareS hand, och et blidt

Himmels-strek. Arter och B6nsoftef

blifva har rStt gode. Span's , Persikor

och Apricosef tameligen sniakelige, as-

ven som Aplen, Plomon, PSron, Apel-

siner, Renetter och Smultrort. Druf*

vorne blifva har, afven som Rusin och

det der as tilverkade Vinet , Utaf at-

Ikillig godhet , stundom sortraffelige. Me-

loner, Vatn-meloner, Gojavus, Granat-

ap*

Cap 1775. mȣ

Spleh blifva afven fkaligen gode; men

Krusbar, Vinblr, Korsbar och Notter

finna har ingen trefnad. Mulbar, Mand-

lar, Fikon , Valnotter, Castanier och Ci-

troner gifva icke de Europeiske ester i

godhet. Rotfruktef och gr6hsaker trif-

vas inerendels val i detta land , och for-

adlas ofta til st6rre godhet, In i Euro-

pa* hvarifran fron arligen til de mastas

failing och sortplantning hamtas, Rof-

Vor, Kalrdtter, Potater, Lokforter, Sal-*

lat , Kal och besynnerligen Blomkal od-

las derfore i storsta mahgd, afven fora

i fynnerhet Hvetet, icke allenast til In-

by'ggarries egit behof, utan afven til de-

ras tjanst, fora med de mattgfaldige hit

aiikomniande Skeppen aflegla til Indiesl

och Europa.

Ifran den tid , da et Nybygge as

Christne pa Goda Hoppets udde blifvit

anlagdt och utbredt, hafva tid ester an-,

nan , -slere kortare och langre refor inat

Africa blifvit gjorde, dels as enskilde

perfoner, dels pa Compagniets vagnar,

til at inhamta tilforlitelige och fakre un-

derrattel fer ora landets inre belkaffen-

het, och desii atlkillige invanare. Och

fadane refor , as storre eller mindre

myckenhet folk, hafva blifvit fdretagne

dels

Cap 1775,

dels at norra, dels at syd6stra fidan as

detta Africas horn. De, som deraf kom-

mit til min kunlkap , afo i lynnerhet fbl-

jande : 1669 Ikedde en sadan resa til Sal-

dah'na bay, som da forlta gangen togs

uti Hollandfka Cqmpagniets befitning.

1670 utfardades 2:ne Sergeanter Kruyd-

hof och Cruse , til Mussel bay och

Helenæ bay, som vid detta tilfalle to-

gos uti befitning. 1683 gjordes as Fan- '

driken'OLOF Berg en refa til Nama-

qvas land, och 1685 fbrrattades as Gou-

verneuren Simon van der Stell, jam-

te 56 Europeer, a:ne Macassarer, 3:ne

Slafvar, och 6 Boi'gare, forfedde med

% faltstycken , 8 kurror , 7 vagnar utom

Borgames egne, en bit och en myc-

kenhet dragoxar, hastar, proviant, krut,

gevar och handelsvaror til byte, en

ganika lang refa inat Namaqvas Jandet

anda til Tropiken. Denna r.esa var i

synnerhet Srnad til Kopparbergen , i af-

sigt , at undersoka om malmen kunde

lona modan at utsmalta, om dertil fun-

nos tilrackeligt ved och vatn , eller om

nagon hamn vore i nejden , hvarifran

malmen med fartyg (kulle kunna hamtas.

Resan varade i 15 veckors tidi.

Under den tiden, da byteshandeln

med

Cap 1775. al$

tried Hottentotterne , i b<5rjan as detta

tidehvarf var tillaten for Colonisterne,

gjordes langa resor inat, nemligen ar

I70I, as 45 Borgare med 4 vagnar eil

resa, anda in i Cafferslandet; 1704 anda

in uti Namaqvas land, och 1705 as 30

eller 40 Bonder med hvar fin Hotten*

tot , lixtax langre inat samma landitrek.

i"fo$ gjorde Landrosiert StarreW-

Jburg, pa Regeringens befalning, en re*

fa iriat Namaqvas landet, i fynnerhet for

at tilbyta sig for Compagniets behof<

en myckenhet Bofkaps kreatur , och Sg-

de med fig en Corporal , famt Tragards-

mastaren Hartog, utom Slafvar> och

en myckenhet Hottentotten

Gouvernetiren Tulbagh lit ar 1761,

at den horra sidan as landet, fom jag

hu befdkt, utsahda en Caravan, besta*

ende as 17 Christne, 6"g Hottentotter

och 15 vagnar, f6r hvilken en Borgare,

vid namn Hop, var satt til Hufvudman.

Pa samma resa medsandes for Compag

niets rakning Landtmataren Brink,

TragardsmSstaren AudE, och Faltfldren

Rvkvoet, jamte 3:ne vagnar, ert stor

bat, krut, kulor, jern, tobak med mera;

Anledningen til denne Caravane vaf

•X Del. P den,

«6 Cap 1775.

den , at en Bonde , som fardats langt

in i landet, at denna fidan , hade berat-

tat for Gouverneuren , det en Hotten

tot for honom fortalt, det han lkolat

hort talas om et Folkflag, som bodde

langre inat, ibm kladde fig i linklader,

ocb voro gule til firgen , faint gingo

in och ut i de der varande bergen , vid

en ganlka fcor rivier. Haras togs an-

ledning, at tro, det nagot Portugifiskt

Contoir fans pi kullen , som Regerin-

gen borde utipana. En del as salikapet

upbrot ifran Cap den 16 Juliir och den

6friga delen fogade fig til den forra vid

Oly&nts-rivier pa 3.J gr. 40 min. latit.

famt 38 gr. 18 min. longitud. Resan fort-

sattes til den 6 December, 1204. mil,

r.itt nord inat ifran Cap , til 26 gr. 18

min. latit. och 37 gr. 37 min, longitud.

hvarifran de atervande och ankommo

til Cap igen den 27 April 1762, utan at

hafva uptake n«got as den omtalta gula

ftationen. Detta Sr den langita refa,

jfom Europeer hittils kunnat gdra inat

At'ricanlka landet ut denna fidan , hvarast

landet ar ganska tort, fattigt pa vatn

och bergigt , faint vagarna stundom gan

lka steniga. Pa denna refan hade Gou

verneuren icke medfSnt nagre militai-

rer, lbm fa litet til dels noje tillbrene

oiler

Cap 1775s. , . 4*7

6ster ut, hade gjort en kostfem resa;

utan endast fiie Borgare och Landtbon-

der. Men det oagtadt bade icke eJler

denha reian aflupit sa fiilkoir.ligen vil ,

som den kunnat, emedan enlkildte in-

tressen hade lagt flere svarigheter och

hinder i vagen. Brist pa vatn och stun-

dom steniga vigar gjorde utan tvifVel

fesan bade svar och besvarlig, i det dra-

garnes fdtter foro ilia, och oxarne

haras mycket bortdogo ; men det til-

stand , sofn B6nderne fat as Regeringen,

at as Hottentotterne frit under resan fa

tilbyta fig kreatur * och som mindre for-

sigtigt nytjades, torde bidragit til relans

afbrytande det masta,

I det stallet B6hderne hade f6rst pa

hemrefan bordt begagna fig as denna f6r-

hoanliga byteshahdel , fa lkedde den nu

mast pa bortresan, dels as girighet, dels

f6r at lltta vagnarne ifran det til byte

medforda tunga jernet; och haras 6f-

verhopades Caravanen med en drift

oxar , som dels sjelfve as resans tyngd

tnaste upgifyaS, dels minfka den knap-

pa vatn-tilgangen for de aridre til vag-

narnes fortdragande n6dige kreaturen.

Vice Gouverneuren Kloppenborg

hade val ocksa f6r nagre fa ar sedan i

Pj sal

2»8 Cap 1775.

sålikap med en Landtmåtare, en Kaj

man och Fåltlkår , gjort en resa inat

norr ifrån Cap ; men som den icke stråkt

sig utom sjelfva Colonien , var den icke

af någon betydenhet eller synnerligen

mårkvårdig.

Så "vackert, gråsrikt, frugtbårande

och folkrikt landet år öster ut, la tort*

magert' och öde år det norr ut ifrån

Cap; och ju längre in man kommer,

desto torftigare och ödeslikare tyckes

det blifva.

Når man öfverfarit tre eller fyra

bergs-ryggar , emot norr , ankommer

man til et land, som år val högre ån

Capfka stranden, men sånker sig något

lågre ned , ån de Landklofvar , som de

Öfverfarne bergs-ryggar låmnade emel

lan sig. Detta land kallas Carro eller

Carrofålt. Det tyckes gå , som et bredt

balte öfver hela detta Africas hörn,

ifrån hafsstranden vid nordvästra andan,

til Oceanen af den sydöstra sidan. Bred

den lårer vål ej vara öfver alt lika ,

men på någre stållen behöfves heia sex

dagars tid , för at med starka natresor

Öfverfara det. Solen år hår om dagen

brännande, och nätterna nog kalla. Den

myckna brist på vatn hår år, hvaråst

C*p 1775. 119

pS Stta manaders tid i aret ingen regn-

droppa sailer, och den torra jordmo-

nen g6r, at denna 6demark endast fram-

bringar nagra fa drter och bulkar med

k6tfulle blader, Crasfulæ, Mesembryan-

thema, Cotyledones, Cacaliæ, Stapeliae:

at hvarken mlnnifkor eller djur om

sommaren der kunna vistas , och at hvar

ken gris der kan vlxa eller nagot nyt-

tigt fadesflag odlas. Jordmonen lr en

lera , som ar blandad med jernochra, och

en myckenhet hafs-salt.

De tider jag genomreste denna 6de-

mark pa slere sSrlkilde stallen, sag jag

icke en enda Spars, eller nagot enda

fyrfota djur derstSdes, utom Rattor uti

jordhalor, hvilke torde lange kunna ut-

harda utan vatn , och laflca fig med de

saftfulle saltagtige blader, som buikar-

ne bara.

Da man 6sverfarit pa tvSran denna

vidstrlkta och torstiga 6demark, hvil-

ken f6r 6gat synes vara nastan aldeles

jamn eller f6ga och langfamt hojande

sig emot norr , fa mdter man omfider

et ganfka h6gt berg, hvarSst en hel

dagsresa nSstan fordras, f6r at komma

up til dels h6gd. Detta Roggefalts berg

£ger f6ga matjord , vifande pa de maste

P 3 stSl

stillen klippanjSmn, naken och bar:

det afflutar icke eller, safom andre1 berg,

utan ar i det masta jSmnt och stracker

fig i fadan staining sa langt inat norr,

at andan deraf annu ej var bekant for

Nybyggarne. Climatet Ir pa denne hogd,

oagtadt slere grader narmare Solen och

Æqvator, §n Cap, icke allenast kalt,

utan k51den fa strang, at marken vin-

terriden f6r langre tid betackes med

sild, hagel och is.

Ester f6rra arens vanlighet, fysseL

satte jag mig , ester lyckelig ankomst til

Staden, at med Skeppen til Europa af-

xsSnda de Samlingar jag pa sednaste re-

san kunnat gora,

Ifran Madagascar var ocksa nu ater-

kommit det Skepp, som forledjt Sr blif-

vit ditsSnt, at for Compagniets behof,

uphandla en myckenhet SJafvar. Ibland

andre faker , fom atfkillige as Besatnin-

gen derifran medforde, voro i synner-

het en myckenhet as Cypræa tigris, en

til Snusdofor brukelig och vacker Snac-

ka, Bnccimim rufum, och de fa ka I la

de Madagafcars Kattor, Lemur catta.

Pa denne fednare var jag angelagen at

fa esterfe , om 6gonen voro fa beskaffa^

de, som pa den, hvilken framledne Herr

Arch.

Cap 1775.

Arch, och Ridd. von Linne beskrifvit,

nemligen med en aflång, och en rund

ögonsten. På denne voro bågge ögon

stenarne runde och ganska små om da

gen , aldeles på siunma fått , som hos

"andre djur. Denne Lemur liknar något

en Katt med sin långa och med svarta

och hvita ringar teknade rumpa, och, Sr

både qvick och artig at åga bunden vid

en stång, på hvilken han med fina fy

ra händer otroligen vigt och shålt löper

up och ned. „-

Melk, en rik och förmögen Landt-

man, hade nedan för Staden och vid

stranden nedom Lejonstjerten de förslut

ne åren låtit upbygga et Stenhus , un

der, föregifvande , at nytja det til Pack

hus ; men då detta hus hade hunnit blif-

va färdigt , förärade han det samma til '

härvarande Lutherska Församlingen, at

nytja såsom Kyrka , sedan det blifvit för-

sedt med tjänliga fenster. Lyckligt vo

re om Församlingen , som år mycket

talrik, åfven kunde få sin egen Luther-

Ike Präst, och ordenteligen höra Guds

ord Predikas, samt nytja Sacramenterne.

Hals-sjukor har jag aldrig set, hvar

ken almånnare eller svårare, ån i Cap-

Ika Colonien, och i synnerhet i Staden.

P 4 Des-

>3*Cap 1775,

Pesse fÆrprsakas as et hastigt ©mbyte

uti vaderleken ifran varma til k61d.

J£<5rtlarne svulna sa hiftigt up, at den

sjuke hotas rned, at qvafvas och me-t

rendels altid ofVerga de til bulw'ng. Na»

gre plagas harass pa det hiftigaste flere

ganger ora aret, och isltet kpn ar der*

jft-gfi undantagit,

Langs ester gatorne i Staden voro

almlnt Europeislca Ekar (Qvercus Rohtr*),

planterade tU prydnad pch /kugga utan

Jq> husen,

Tobaks-rfikande pa gatorne var nvi

jnera strangeligen forbudit, sedan blr sa

val, som det ej sillan bindt pa andre

stillen , eldsvador deraf olyckeligen stere

S6dra Himmelens stjernhvajf, utgjor-

de for mig til en stor del en Mmman-.

de syn. Nagre kande Constellationer ha

de en annan staining, an norr om JE-

qvatorn och andre saknades aldeles,

JCarJavagnen, som om vintren sa trogit

visar Bopden , hvad natten lider, var

har sankt langt ned qm horizonten , och

de sa kallade Caplke roolnen, tvlnne

|»6rka flackar pa Himmelen , tyktes va-

ra. Capfke Invanaren et lika sakert mar

1ke,

Cap 1775. . * »33

Ice, Jag beklagade likvål, at jag ej me

ra vinlagt mig, at låra en så vacker ve

tenskap, och hade gerna nu för en en

da Constellation bortbyt alla för minnet

fordom plågsamma Definitioner, och fle-

re glosor af de döde språk, hvars låran

de borttagit en ansenlig del af min ung

doms tid, och som jag nytigare kun

nat använda på denna Gudomeliga Ve

tenskapen, ' ■

Ifrån Amsterdam ankom nu icke' al

lenast en summa penningar för min räk

ning, utan också recommendations bref-

ver til General Gouverneuren van der

Parra på Batavia, i anledning hvaraf

jag nu måste tänka på en förestående

Resa til östra Indien , och längst bort

til Kejsaredömet Japan. Under de' tre

års tid, jag tilbragt i södra delen af A-

frica, hade jag genomvandrat så myc

ket af deft både bebodde och öde mar

ker, som med en utrustning, under me

delmåttan . möjeligen kunnat ske. Jag

hade också under samma tid åtnjutit

mycken gunst både af Gouverneuren,

och flere Herrar af Regeringen , åfven

som mycken vänskap afflere både Lands

män och andre Landets Invånare; och

Kunde dersöre ej annat, ån med tacksam-

P 5 het

334 ' * C*p 1775.

het och innerligaste erkanfia erin^ra mig

al denna mig bevifta godhet, den jag i

al min lefhad aldrig kan sorgica eller

forgloma.

Men Snnu sore min afresa var jag

fa lyckelig, at fa g6ra bekantlkap nied

en hederlig Landsman, Herr Regen'ngs-

Radet Holmberg , hvilken no ftod pa

fin hemresa ifran Suratte , der'st han

i flere Sr, til fine Fonn^ns hoga nqje,

tjant Hollandfka Compagniet , och i han-

delsvagen sorvarfvat fig sadane insig-

ter , sotn fa kanna och veta vardera.

Han bevardigade mig nied fin oma van-

lkap, och lamnade mig tillika recom

mendations bref til Rads-Herren Ra-

dermacher i Batavia , mig til langt

st6rre f6rman , an jag nagonfin vagat

formoda.

DtH

|V* a Martti 1775, lämnade jag det

kära Cap, och icke utan öm sak

nad af månge hår varande Vänner, i

Guds namn , begafmig om bord på Skep

pet Loo, som fördes af Capitenen Berg,

at såsom extra Chirurgus, affegla fil

Batavia.

På samma Skepp befan sig äfven en

Yngling, som utgaf sig för Prints af

Kejserliga Huset, och Grefve af Lteu-

wenstein, hvilken på et olyckeligt vis,

hade igenom en Sjålköpares försorg

blifvit afsånd til Cap , och nödgades åf-

ven nu göra följe til Java , utan at Re

geringen i Cap, jag vet ej , af hvad or

sak , vågat tillåta honom derifrån gå til—

baka til Holland. Efter dess egen be

rättelse hade han som resande tillika

med sin betjänt ankommit til Nimwe-

gen , och der blifvit inlogerad hos en

Sjålköpare, hvilken beröfvat honom sia

medförde egendom uti en stor Coffert,

x$6 Besätt til Java

inneslutit honom trenne dagar, och se

dan afisånt honom til en Sjålköpare i

Amsterdam. Hos denne sednare bief

han sängen innesluten uti tre veckors

tid, tillika med sin betjånt, och omsider

sånd om bord til Texel, utan at förut

hafva varit på Ostindiika Huset, eller pas

serat någon mönstring. Dels betjånt ha

de under utresan af sjukdom öfverlidit,

och han sjelf engagerad' såsom Soldat,

af al sin egendom endast ågande i be

håll en enda röd klådning, och en dyr

bar ring, 'hade under hela resans förlöp

legat sjuk, och ankom åfven som sjuk

til Hospitalet i Cap i der han af någon

af sine landsmän blifvit kand och uptåkt.

Regeringen i Cap, sedan den underrät

tat sig om hans omständigheter, fogade

likvål den anstalt, at han såsom Passa

gerare fick göra resan til Batavia, och

at han åfven fick spisa vid Officerar

nes bord.

Med god vind fortsattes Resim lyc-

keligen, måst åt föder, til 40 graders

högd. Sedan togs kosan öster ut, då

hvarje dygn på våre fick-ur förlorades

en fjerdedels time eller mera, alt som

vinden var stark och förde vårt Skepp

snällare.

Den

Resan til Java 1775. 237

Den 5 April, sågs eftermiddagen ön

Saint Paul; natten derpå seglade vi e-

mellan denna 0 och ön Amsterdam, hvif-

ken sednare vi ånnu den 6, ågde uti sigte.

Holländskt Öl, som Compagniet med-

gifver för Officerarnes räkning, delades

nu dem emellan, sedan den sörestålning

blifvit astlagen , som Under-Styrmannen

gjorde, at sålja det för gemensam räk

ning, och sedan dela penningarne, som

falla derföre. Vin och Öl, utom andre

saker som Holländska Compagniet med

sänder för Officerarnes bord , nytjas fål

lan eller aldrig under måltiderne, hvar-

vid de i synnerhet borde nytjas; -utan

antingen försnillas de af Capiten oph

första Styrmannen aldeles , eller delas

de ut, sedan de antingen blifvit förskåm-.

de, eller emot annat sämre bortbytte.

Och denna omständighet gör det tU en

nödvändighet för hvar och en, at sjelf

förse fig med åtskilliga saker , om hvil-

ka man ej behöfver bekymra sig på än

dra Nationers Skepp.

Den 4 Maji sågs Ön Mone, och den

3, uptåktes land ifrån Masttoppen, hvil

ket den följande dagen åfven kunde fes

ifrån däcket.

Alt

43S Resan til Java 1775,

Alt som vi narmare ankoramo til et

varmare luftstrek, sa 6kades ockia da*

w**.*^ - . S^Sen &e ijukaS antal. De maste vo->

ro beblftade med Sk6rbjugf och man

ge hade as ombytet i kold och varma

adragit fig f6rkylningar.

Andteligen fingo vi on Java uti sig-

te, och gladde ois ej litet derat, at

framkomma til et land , som var fore-

malet fdr mangas onlkan, men som ock

Ikulle blifva de mastas graf.

Bergen pa Java, fa val, som pa de

omkringliggande 6ar voro alle grone

och bevaxte med Ikog , samt gasvo pgat

en arigenam och lefvande utfigt. De

berg, som lago langre inat landet, voro

har, lika som pa andre stallen, altid ho-

■ gre och sjelfva landet hojde fig smanin-

gom ifran stranderne.

Den 9, seglades forbi Klapper-6n.

Strat-Sunda inseglade vi emellan Ja

va och Prinfen-6n. Vinden b6rjade straxt,

athSr blifva stilla, och lugnet gjorde, at

refan f6ga kunde fortslcyndas. 6fver alt

sagos storre och mindre str6dde 6ar,

vatnet var oftast mycket grundt, och

nattetiden faldes ankar.

Den

»

Sesin til Java 1775s. 13.9

Den 12 , blef Superchargeuren med en

Jagt afhamtad , tiilika med Compagniets

bref, och andre papper, at tranfporte-

ras til Batavia. Hirigenom blir Rege-

ringen altid forut underrittad om alt,

innan Skeppet hinner framkomma pa

redden.

Den 14 , kommo til oss om bord , at*

Jkilljge Javaner med fine sina batar

{Prauw), som voro forsedde med et dSck

eller golf as iola plankor; under desse

voro mange ram afdelte, i hvilke de

forde med fig til salu Brod, Agg, Ana

nas, Cocosnotter , Pifang, Gojavus, Sal-

lad , Radicer och andre gronsaker och

frugter. Nagre as dem blelVo qvar i

batarne, for at upkasta pa Skeppet de

forsalde Varor, och andre gingo np pa

Skeppet, at emot taga, bvad som up-

kastades och penningar derfore. Det

var ganfka artigt at fe, huru behandigt

detta tilgick, och i fynnerhet, huru vigt

och natt.Iggen med handerne emotto-

gos , utan at nagot forlorades. Desfe

Javaner granfkade mycket noga -pennin-

game, som de emottogo, och sokte es

ter, at haldst fa dem nye och oflitne,

famt togo icke gerna emot dem, som

voro gamle.

Skeps-

24o Resan til Java"177J.

Skeps-folket förmanades, at icke åta

för mycket af frugter och grönsaker , i

synnerhet varnades de for den angenä

ma, men skadeliga Ananas, emedan des-

se frugter uti deras af Skörbjug förskåm-

de kroppar och ovana magar, låtteligen

skulle förorsaka Durchlop och Rödsoten.

Under resan i Sundet, såldes och vin*

dades esomoftast ankaret; vi nödgades

i brist af vind låta det falla, at icke Skep

pet af strömen skulle dragas tilbaka.

Vi seglade förbi Bantam, som låg til

höger. Denne år en Residence Stad för

en Landets Konung, som helt och hål

lit beror af Holländska Compagniet. Sta

den år befäst och åger et Citadel, samt

en besåtning af 300 Holländske Soldater,

hvilke Compagniet der håller, under

namn , at vara Konungens Lifvakt, men

i sjelfva verket, at hålla ösver Honom

ét vakande öga, at Han ingen ting kan

företaga emot Compagniets intresse,

eller försälja hågon Peppar til andra

Nationer.

Ön Java år vid pass 140 mil lång i

O och W , samt ao å 4? mil bred i N

och S. Ligger på 6 graders södra bred,

och vid pass 124 graders längd.

Dert

Batavia 1775. 241

Den 18, kommo vi lyckeligen sram •

til Redden for Batavia, och lato der

glade vart ankare falla. Redden ar stor

och grunden moddrig. Skeppen ligga

icke mycket langt ifran sjelfva Staden,

til hvilken man upseglar med batar lings

ester alfven. Redden ar icke mycket

djup, och den fa val," fom stranderne

upgrundas ' arligen mer och mer.

Med Capitenen for jag dagen ester

til lands, och fick logera i det fa kal-

lade Herre Herberget (Jieeren Logemenf)

et mycket stort hus , til frammandes

beqvamlighet.

Pa ena fldan vid utloppet as an lig-

ger et la kalladt Vatn-Castel , Urnadt til

at beflcjuta redden ; detta var mt ganska

mycket forfallit, sa at dageligen store

ftycken as murarne nedramlade och bort-

ikoldes as reddens b61ja.

Staden ar val befast, hel och hallen

omgitVen med vallar, f6rfedde med at-

jkiJliga portar, Vid hvilka en vise myc

kenhet Soldater ligga posterado , och

hvilka hvar afton tilslutas. Vallarne aro

Jh'kvaHcke fardeles starka eller mycket

tjocka. Citadellet ligger vid ena ahdan

as Staden, belagit emot fjokanten, Sr

* Del. Q tame

14* Batavia 1775.

tameligen stort .och inneflutar inom fig

Rads-Salen, Boningshus, Packhus med

flere angclagne bygnader.

Sa val utom sjelfva Staden, som in

om den samma , aro 6fver alt vatn-gras-

var uptagne, och pa sidorne forsedde

med murar, i hvilke bade storre och

smarre batar kunna i Staden kringfora

allehanda gr6nsaker, frugter och andre

varor, samt farskt gras til salu f6r ha-

star. Grafvarne aro ej mycket djupa ,

utan ofta endast tvanne alnar, och as-

leda fit vatn til redden.

Staden Sr ansenligen stor och myc

ket val bebygd med store pragtige Sten-

hus, hvari rumraen aro mycket store,

och f6r fri lust 6pne , at kunna aga sval-

ka i et sa brannande luftstrek.

Gatorne Sro icke stehlagde, emedan

stenarne as solens brannande stralar up-

hettade Ikulle fkada Slafvarnes fdtter,

' torn 16pa barfotade, afven som hastarnes,

som harstades icke aro fkodde. Likval

Sr en rad utaf flata stenar oftast lagd ,

f6r Europeernes beqvamlighet, at ga pa.

Man sinner Mr, likasom i Amster

dam en blandning as allfchahda folk och

tungomal. As de maste Indifke fblkslag

tar

Batavia 1775. 143

far man hSr se farre eller flere boende,

-i'6r at idka en riktande handel i denne

ostra Indiens hufvudstad.

Utom Javanerne, som aro 6ns egne

Inbyggare , utg6ra Chineserne stdrsta

mangden , och desse bo icke allenast in-

om sjelfva Staden, utan aro ganika tal-

rike uti forstaden , och afVen inuti sjelf-

va landet. Desse drifva, likasom Judar-

ne i Holland , en ganika stark och vid-'

strakt handel, samt idka de maste kon-

fter, och nastan ensamme alia handtver-

kerier. De maste ga har kladde lika som

i China, uti Busaroner, med haret af-

rakadt, och endast med en rund flack

lamnad pa hjesian, hvaraf haret slatas

til en lang pifka.

Hollandika spraket talas val almSnt

ibland Europeerne ; men med Slafvar

och andre Indiike folkflag talas oftast

Maleiika spraket, hvilket Sr sa almant

ofver hela <5stra, och en del as vastra

Ostindien, at man dermed kan forthjel-

pa fig 6fver alt, lika som med Fransy-

ikan i Europa.

Ifran Skeppet hade jag redan afsant

mine medf6rde Recommendations bref-

ver, nemligen til General-Gouverneu-

Q a ren

244 Batavia 1775.

ren van der Parra ifrån Borgmästare

Temmink i Amsterdam; til Råds-Her

ren Radermacher ifrån Herr Holm

berg, och til Doctor Hoffman ifrån

Doctor Le Seur på Cap; nu blef mit

första göromål , at fjelf besöka dessc

Herrar, som alle i sin mån tåflade, at

bevisa mig ynnest, vånfkap och vålger-

ningar, som göra deras nämn hos mig

evigt vördade, och dem min erkånsla

altid i tacksamt minne seal bevara.

Som General-Gouverneuren altid vid

pass kl. 7 eller 8, om morgonen bittida,

innan hettan hunnit tilvåxa, gifver hyar-

je dag audience och undfår rapporter af

alle Ämbetsmän, samt då tillika utdelar

nödige ordres; och jag ej förr, an emot

middagen hant komma i land, fick jag

först eftermiddagen klåckan 4, den lyc

kan, at upvakta denne Herre, som med

mycken vänlighet emottog mig , och

gas mig försäkran om sit höga biträde

i alt hvad jag behöfde, i anseende til

min resa til Kejsaredömet Japan. Gene

ral-Gouverneuren bodde nu på sin Lust

gård, et litet stycke utan för Staden,

hvaräst luften år friskare och sundare.

Samma afton besökte jag Doctor

Hoffman, men träffade honom icke

då

Batavta 177$. 245;

,1 _

då hemma. Morgonen derpå , innan jäg

ånnu hunnit komma ut, besökte han

mig uti Herberget, tilböd mig bo hos

lig och nytja sit bord, lamt förde mig

genalt med sig i sin vagn til Compag-

niets Apothek, der han bodde, och det

han hade under sin förvaltning. Jämte

recommendations bref til denne heders

man ifrån Doctor Le Seur på Cap,

hade jag åfven af den sidstnåmnde, til

betalande af min Ikisld , före afrelan , måst:

til låns uptaga en summa penningar,

hvilken jag utfåst mig, at af min lön, "*

som på Batavia skulle utfalla, til Doctor

Hoffman betala. Af denna omständig

het såg denne Herre nogsamt, at jag

icke var en af de resande, som redan

förvårfvat sig Indiske ikatter, och at jag

under tre års vistande på Cap samlat

mindre guld ån växter, och andre Na-

turalier. Detta hade han också redan

under et besök omtalat för Herr Råds-

Herren RadeUmacher , hvars Medi-

cus han var, och denne Herre hade då

ftraxt lämnas honom 50 specie Ducater

för min räkning , utan at jag hunnit hos

honom aflågga något besök, eller han

lårt kånna en person, för hvars knappa'

vilkor han på et få ådelt fått ömade.

Q 3 Vid

a46 Batavia 1775. .

$

Vjd flere , snart sagt, dageligen sor-

nyade besok hos denne Herre, hvars

Jsord jag maste nytja atminstone tvanne

ganger i veckan , fan jag med gladje och

fornojelse dess adla tankesat, och rayck-

na nit f6r Vetenlkaper och Konster , dera

han icke allenast allkade, utan sjelf Sg-

de och kande , i et land , der annars

endast Mammon ager den oinflcrankta-

ste' dyrkan.

Emedan Skeppen, som arnades til

Japan, annu pa trenne manaders tid,

icke kommo at afTegla , sick jag i Bata

via tilfalle underratta mig, fa val ora

sjelfva Landet, och i synnerhet dess Na-

tural-Historia , som ocksa om Compag-

niets indragtiga handel, hvars hufvud-

iate och medelpunct harstades var, e-

mellan Holland och de mange Indictee

Contoirer, Factorier och Besitningar.

Emedlertid blef jag vid f6rsta Ra-

dets sammankomst anstald til forste Chi- ,

rurgus pa det storsta eller Amiral-

Skeppet, som arnades til Japan , och

Chefen , som i Sr til samma ort Ikulle as-

segla, fick befalning, at behalla mig qvar,

samt tillata mig sasom Legations-Medi-

cus gora resan til Kejsarens Hof , dit

' - han

Batavia 1775.*47

han sasom Ambassadeur komme ate ga '

under fit vistande i landet.

Under mine Botaniske utvandringar

Sgde jag igenom Herr Radermachers

forsorg, til foljeslagare och vagvisare,

en belked el ig Javan , som kande tameli-

gen val trads och 6rters Maleilka namn

och medicinska nytta och bruk ibland

sine Landsman , dem han altid meddela-

de mig til anteknande.

Pa alle gator i Staden voro a ymse

sidor planterade store tran , som i het-

tan gafvo nagon Ikugga och svalka ifran

fig. Desse trSn voro almannast; Inopbyl-

lum calopbyllum och calaba, Canaritm com

mune och nagre andre salsyntare. Inpa

gardarne sag jag har och ' der ganlka

hoge och tjocke tran as Gvettarda specio-

fa. Det storsta trad jag nagorrfin set,

var en Ctisuarina equisetijolia , hvilket stod

vid an, och utstrakte ganlka vidt och

bredt sine vidlystige grenar.

Hettan Sr val ester Thermometern

icke 6fVerdrifvit stark; den haller fig

merendels emellan 80 och 86"graden, es

ter Fahrenheits schala. Men den fd-

rekommer dock mycket svar, plagande

och besvarlig, i anseende dertil, atSta-

Q 4 den

248 Batavin 1775.

den ligger lagt vid hasestranden, at va-

ta utdunstade angor ifran sjon och tri-

iken blifva standande i luften, och at in-

gen betydelig vind fkingrar dunsterne

och upfriskar luften. Emot aftonen up-

komraer val en Iiten Land-vind, men den

5r foga betydande och stark. HSraf blir

lefnaden tung och tr6tsam; ty emellan

klackan 9 och 4 pa dagen , kan man icke

vara ute, aldraminst gaende , utan at

f6rsmagta as hetta och forgas as svet,

anlkont man kinder fig i de tunnaste

klader.

De klader, som Europeerne hSr bru-

ka, aro gjorde pa det i Europa van-

lige sattet, men merendels under-kla-

derne as hvit bomuls tyg, eller as sVart

fiden fattin, samt racken as nagot tunt

Indilkt sidentyg. Oagtadt hela kladnin-

gen stundom knapt vagcr en eller tva

ikalpund, ar likval racken i detta heta

climat, en hel tung borda, och man

nodgas for den starka svetningen Aral,

6m sa linne en eller tvSnne ganger om

dagen, anfkont lintygen aro as fint bom

uls larft, som infuper svetten uti fig.

Sedan alle Ambetsman tidigfc om

morgonen aflagt fit besok hos General-

Gouverneuren, forratta de val sine fys-

lor

Eatavia ijj<;. 149

lor emellan kl. 9 och 12, [men da 'morn

hus, hvarSst nagon svalka Sr. Och am

de den tiden nodgas vara ute* nytja de

ofvertackta vagnar at aka uti. Desfe

vagnar aro sma och IStte, i stSllet for

^fonster forsedde nied tunna siden-gardi-

ner , som utehalla solstralarne , och tilla-

ta hasten spela igenom. Hastarne , som

hartil nytjas, aro merendels sma. Nagre

behjelpa fig med Chaisar.

Likafom Rangen noga i akt tages i

alt annat, fa Sr den afverr i akt tagen

vid Eqvipagerne. Ingen, som icke Sger

en viss rang, far bruka iorgyld vagn,

och andre ringare fa nytja malade eller

omalade vagnar. Rads-Herrarne nytja

Lopare for sine akdon.

Mange Europeer bruka val harsta-

des Peruk , men de mSste sit egit har,

merendels ratt och slStt, utan alt krus

utkamadt, och fSUan far man har fe

nagot til puder f6rSdladt hvetemjdl pry-

da nagons hjesfa.

Fruntimren nytja harstades inge

hvarken Mysfor eller Hattar pa sit huf-

vud, utan Jata upknyta sit har, endast

fmordt med olja , utan puder , uti en

ftor knut 6fver hjesfan, och pryda. sig

Q 5 en-

ajo . Batavia 1775.

endast uti det rned jouveler och kran-

-sar as valluktande .blomor.

Nar Fruntimren emot aftonen gora

pah&lsningar hos hvarandra , aro de i

synnerhet utsirade rundt omkring huf-

vudet , med en krans as blomorne QF/o-

res~) utaf Nyflantbes sambac, uptradde pa

en trad. Hvarje dag (er man desse blo

mor farfke inforas til Staden, at faljas

til detta bruk. Lukten as dem ar obe-

skrifveligen angenam, likasom as Pome-

rants och Citronbloman , fyller hela hu-

set med sin behageliga anga, och forho-

jer n6jet as k6nets ljufva salskap.

Uti et sa brannande climat, som det

ta, Sr ej underligt, at det modet blifvit

ibland Europeeme almant, at ester mal-

tiden taga fig en par timars middags-

s6mn , medan det hetaste as dagen fram-

Ikrider. En Slaf stalles da gemienligen

fram f6r Sossan , som med en stor- Sol-

fjaders hviftande fordrifver Myggorne,

och tilskapar for dess sofvande Husbon-

de en angenam och kylande svalka.

Dag och natt aro, hela aret 6fver,

i det narnmste lika lange, och Jblen

framfkridande nastan ratt 6fver hufvudet,

gar up och ned vid klackan sex, mor-

gpn

Batavitt 1775. 151

gon och afton. Och emedan solen gar

tvart ned, ager man har inge skymnin-

gar, hvilke uti vare Nordislce lander aro

la mycket angename. Nar solen ned-

skridit om horizonten , blir det genast

bade m6rkt och luften svalare hela nat-

ten igenom.

Det behag, som aftonens och nat-

tens svalka annars harstades skulle med-

fora, blir ofta mycket fbrminskadt, ige

nom den oro och den plaga, fom Myg-

gor QMuscito') almant fororfaka. Det Sr

icke endast med deras obehageliga och

pipande Mufik, fom de vacka en fofvan-

de, utan deras styng aro giftige, fa at

flora kulor bulna up, och anfigte, famt

hinder blifva deras aldeles vanskapade,

och ej sallan aldeles igenfvulnade. Den-

ift omstandighet g6r, at man uti fof-

kamrarne ej gerna far opna d6rr eller

fonster, och om det skedt , bora myg-

gorne hvar afton noga urjagas. Befyn-

nerligt ar, at framlingar i fynnerhet mera

as myggor angripas, och lida as deras

styng, och nar de nagre veckor vistats

i landet, forfoljas de mindre deras. An-

tingen matte myggen finna deras fcor-

butilke vatfkor for fig mera behagelige,

eller matte desfe faltagtige och orene

vSt-

Batavia 1775.

vStikor vara orsakeh til en starkare

bulning.

Sangkladerne besta merendels as en

Madrass , nugre Kuddar , et Underla-

kan , och et tackelse as tunt och ofo-

dradt Kattun.

Hvarje afton, isran klackan 6 til 9,

formeras saifkaper hela Staden igenom

ibland Europeerne, som da, under be-

standigt rokande, latta sine bekymmer,

genoin samtal , och et godt glas, meren

dels r6dt Europeislct vin. Utom bjud-

ning besoka de da sine vanner, och sa

mart kl. ringer 9 , gar hvar och en hem

til sit, derftst han icke saHktfdt bjudes

qvar , at spisa ascon-maltid. NSr man

ankommer , Sr man merendels klad i

Rack, Peruk, med Hatt, Varja och Kapp,

samt har en Slaf med sig, som bar en

vidlyftig och stor solskarm. Nar hals-

ningen ar gjord , tager man as sig Pe-

ruken, och latter pa sit rakade hufvud

en tun hvit bomuls mossa ; sedan afdra-

ges Racken och Varjan, Hatten samt

Kappen lamnas at Slafven , som sorer

alt detta hem igen. Sedan tilbringas af

ton, sittande utan f6r huset, pa en up-

h6jd plan innan f6r trappan. Den for-

sta undfagnaden ar merendels et glas

Hoi-

Batavia 1775. # £53

Hollandlkt 61 , och sedan drickaS ftalar

i vin for hvar person uti salftapet, ti!

dess hvar och en tomt sin egen bouteille

eller 14 glas, ltundom mer, fillJ an min-

dre. Hvarast: en framling vid fadant til—

falle koaimer, ar han altid valkommen.

Nagon gang hinder; at et spel-partie

med kort formeras. Nar klackan siagit

9, aterkommer en eller slere Slafvar,

ofta, da det kv mera morkt, med brin-

nande faklor, at ledsaga husbonden hem.

Gastfriheten Sr hSr i mycket anseen-

de och varde. De fdrnamare halla en

eller tvSnne dagar i veckan 6pet bord,

til hvilket bade budne och obudne gS-

ster aro valkomne. En framling, som

nodgas droja hSrstldes nagon llngre tid,

behofver endast hyra fig et litet hus at

bo uti, och kopa en Slaf til sin uppafe-

ning. Nar han sedan fat gora en eller

annan bekantikap , behofver han fdga

s6rja f6r f6dan; ty utom det honom of

ta sta 6pne nagre Gynnares bord, blir

han altid buden til middag, der han e-

mellan kl. 11 och 12 g6r nagon pShlls-

ningi Denne tiden hemkomma Am-

betsmSnnen ifran sine ambetsrum, och

da tager man fig en appetits sup, an-

tingen as Arrak, Enbarsbrinvin QJene-

1

1

a54 Batavia 1775. ,

v ver) , hvit Franlkt Vin , eller ock as Ja-

panslct Sacki. ,

Oagtadtjag bodde hos Doctor Hoff

man , och agde dageligen tiltrade til dess

bord, raaste jag dock tvanne ganger i

veokan spisa hos Rads-Herren Rader-

macher, vid hvars bord var en utvald

Samling as de maste Ambetsman, som

i Europa f6rvarfvat fig nagre ber6mli-

ge infigter, uti en eller annan nyttig

Vetenlkap.

Vatnet ar icke sardeles hilsosamt el

ler godt til at dricka; det hyser i fig

nagot salt, som gerna f6rorsakar diar-

rhoe, och hos dem, som f6rst ankomma

hit, och aro behiftade med Sk6rbjng,

ftundom upvacker fjelfva Rddsoten.

Stadsboerne lata det derf6re merendels

nagon tid sta uti stora Japanfka ler-kru-

kor, at satta sin inblandade orenlighet

til botn , och slacka sedan defuti upglod-

gade jernstanger. Salunda kan det dric-

kas, utan nagon elak pafolgd, och oftast

tilredes det med The" eller Caffe\ eller

drickes det blandadt med r6dt vin.

F6rstaden, som llgger inat Lands-

sidan, ir mycket stor ech vacker, Ceunt

be

Batavia 1775.

bebos as bade Europeer, Chinefare och

andre Indifke folkflag.

Nagot langre inat, Iigga en. mycken-

het Lustgardar, med de tackafte Tragar-

dar anlagde, hvarast de rikare och for-

namare tilbringa fin ifran Ambetssyflor

Jediga tid , emedan luften ar darstades

redan ,nagot sundare, an inom sjelfva

Staden. Vid flere as desse Lustplatser

sag jag stora krukor , fylda med vatn ,

i hvilka den tacke Guldfifken lefvan-

de lyste med sine blankande fargor,

och lekte under den besynnerliga 6r-

ten , Pistia stratiotes , hvilken blifvit

hitplanterad , f6r at gifVa filkarne lkug-

ga. Denna vaxt, hvars r6tter icke f5-

stas uti jorden , fag jag til 6fverfl6d i

alle grafvar och diken simmande.

Europeerne uppassas almlnt utaf

Slafvar ifi-an atskilliga Indislce 6ar, och

aga deraf en stor myckenhet i sine hus,

emedan climatets hetta g6r , at tvanne

Slafvar har icke g6ra fa mycken tjanst,

fom en pa Cap. Fruntimren aga i fyn-

nerhet en mangd as Slafvinnor, och g6-

ra fallan nagot befdk, utan at aga flera

med sig i f6lje, til fia uppafsning.

Jara-

Batavia 177J.

Javanerne, landets egne invanare,

aro tameligen reflige til vaxten, gulag-

tige och ej obehagelige til fine anlets

drag. Desse fa ingalunda gdras til Slaf-

var , utan aro et frit folk , fom styres as

fine egne Kejfare, Konungar och Hof-

dingar. De tala et egit Iprak, fom ar

olikt Maleilkan , och bekanna fig til stor-

re delen til Mahomets lira, underhallen

hos dem as egne bade til Mecca bere-

ste och obereste Prister.

Utom Hollandlkan , talas Maleislca

fpraket almant, fom ar en dialect as Ara-

bilkan, och Ikrifves med Arabilka bok-

ftafver. Pa detta fprak ar en del as

Bibelen 6fverfat , arikillige fina Orda-

b6cker fdrfattade , Grammatica och an-

dre B6neb6cker fammanlkrelhe. Spra-

ket ar latt at lara och tala , mycket en-

kelt och okonstladt, famt behagligt i ut-

talet Compagniet har bade latit upbyg-

ga en Kyrka , och underhaller Praster

har i Staden, for de atfkilb'ge folkflag,

fom forsta och tala detta Iprak', famt

bekinna fig til Christna laran. Compag

niet 16nar ockfa i sin tjanst en Transla

tor fa val i det Maleiflca fom Javanfka

fpraket. Eh nagot bruten Portugilka

talas afven har, fa val, fom uti de ma-

ste

batavia vjtfi ifl

fte andre Indifke besitningar, der fbr-J

dom Portugiserne handlat, oeh utbredt

sit sprak. En Portugisiflc Kyrka och F6r-

fenilirig ar de>-f<5re annu qvar i Staden,

och eh Utdm den , underhallen pa Cbm-

pagnlets kostnad , til hvilken en stor

del'svarte Christne h«Ua fig, och aga

atslullige Kyrkdbdcker trykte pa sam*

ma spraki

tie Maleiske B6cker, foni jag kuh-

de 6fVerkoinma, voro desse, netnligeiii

Malaica Collectanea Vbcabularia diet Ma-

leifcb* Dittionaire , Pars Ira, Batavia

1707,4^,

Dictionarium Malaicb-latinuni &Latirio-

malaicum opera & ltudio Davidis tfexj

Bataviæ, ij^f , 4:0. Dittionaire pS Mn-

leiska ocb Latin, pit Latin ocb Maleifka,

Dictionatium ofte Woord ehde Spraek

Boek in de Duytfche ende Maleyschd*

Tale, F. de H. Batayia 1707, 4:to. Di*

Qionaire pa Hollandska ocb MaleifkJi,

Tweede Deel van de Collectanea Makl-

ca vocabularia, Batavia » 1708. 4:0. In?

•neballer z:ne Maleiske Diclionairer tilbo-

pa tryckie. >. .

Maleische Spraak-kiihft; eUerMaieisk Grim*

% Dei, R nut"

158 Batavia 1775.

matica, afGEORG Henrik. WerndlY,

Amsterdam, 1736, S'-o.

'Elkitab, 'ija'itu, Segala Surat, .Perd-

jandjian lama dan baharuw. Amster

dam, 1733, 4:0. Eller den Helige Btbe-

/en, bfversat pa Maleiska spraket. Nya

Testamentet esterat i samtna band, dr

tryckt 1731.

§j JXR Segala Masmur p Daud, eller

Davids Psaltare , Amsterdam , 1735, 4:0.

Ta X Lfam-1 Dini'I Mese H H i Ji,

ija'itu, Pang'adjaran 'agama* Amster

dam, 1735, 4:0.

Nieuwe Woordenschat in Nederduitsch,

Maleidsch en Portugeesch. Batavia,

1780 , 8:0. Diftionaire pa Holldndska, Ma-

letfha ocb Portugifka.

Och de Portugisilke b6cker , £ova fol

io mig i hinder4 voro foljande :

Do Vehlo Testamento, o Primeiro To-

mo. Batavia, 1748. 8:0.

Do Vehlo Testamento, o Segundo To-

mo, Batavia, 1753. 8:0.

O Novo Testamento, Batavia. 1773.

CatecbiOno. Colombo, 1778. g:o.

Os

Batavia 177$. ajj

Os CL Pfalmos David, eller Portugistfk

P/almbuk /><S noter , fa uklig i Qflindten %

tryckt Colombo, 8:g. Hen nyiste up/a-

gan ar as 1778 , Jom ifran liatavia bltfvit

mig tiljand, ester mm bemkomjt. <

Alle desfe, fa i Maleilka, fom Por*

tugisilka spraken trykte b6cker Sro as

mig f6rarade til Kongl. Academieii i Up*

fala , och fdrvaras I deft Bibliothek , jam-

te atskillige andre rare b6cker, som 5ro

tryckte uti Singalesiske, Mallabarilke och

Tamullke spraken. *

Emedan Maleifka sprakets larande Sr

aldeles n6dvSndigt for den< fom nagort

tid lkal vistas i Ostindien , och i Fynner-

het f6r den, Iovm kommer at genomre*

fa flere orter derstides; fa n6dgas alia

ankommande framlingar genast lagga fig

derpa, haldst man icke en gang kan aga

en Slaf til fin uppafsnmg, forr an man

lart de almannare orden deraf. Mit for-

fta bemddande pa Batavia blef derf6re,

at lira detta fprak , och at for egit min*

ne och hjelpreda upstalla en liten Orda*

Bok pa fadane ord , fom jag trodde al-

minnast kunna fdrekomma. Detta lilla

Lexicon i fom icke ar mycket vidlyftigt,

men torde blifva as nagon nytta fdr den

as mine Landsman och andre , s©ni un-

R a . der

*6o Batavia 1775.

der resan tH China komma at Ianda pa

Java, eller andre stallen, har jag hir ve-

lat infdra, i den flSrhopning, at nagot

deraf torde tilfika antingen roa eller

gagna.dem, som aga insigti andre 6ster-

lindike sprak.

Afton, esterniiddag.

Agta.

Allena.. '

Altsammans, alfe-7

samman. S

Andedragt.

Anga.

Ansigte.

Apa. *

Arbeta.

Arm , rackarm.

Armed, fattigdonv

Alka.

Bakora.

Bark.

Barm.

Barft.

Barnsang.

Bedja.

BedrofVad.

Befalla.

gorS.

Simpang.

Safldirf.

Samonja.

Napas.

Faduli.

Mukka.

Monjet

Kria.

Pundak.

Kaliakan-

Abu.

Diblakkan,

Kulit.

Panko. .

Beranak. •

iTampat tidor be^

/ ranak.

Menjumba.

Susa ati.

Suru-

Be-

Bataviti 1775.

Begrafva.

Begripa,

Begynna.

Begara.

Behaga.

Bekomma,

Ben.

Berg.

Best, djur.

Betala.

Betro.

Bevara.

Binda.

Bita.

Bitter.

Bittida.

Bjuda.

Bjuda tiL

Blema.

Blifva,

Blind,

Blod. '

Blott.

Bly.

BIL *

Blase.

Black.

Blackhora

Bo.

Bord.

Tanam.

ManantL .

Mulal.

Minta.

Mauw. - :

Dappat.

Tulang. >

Gunong.

Binatang.

Bajar.

Pentjaja,

Simpang.

Ikat.

Pigit

Pait.

Siang.

Tauwa.

Mentjoba.

Bisul.

TingaL

Buta. .

Dara.

Tlanjan.

Tima.

Biro.

Tjop.

Tinta.

Tampat tinta.

TingaL

Meja.

3 Borst,

Batavia 1775.

Borst,

Bred,

Bref,

Broder,

Bror>.

Brud.

Biudgume.

Brygga,

Bryta.

BrSnna.

Br6d,

Buskage.v

Bygga,

Byxor,

B3fva,

B^ttre.

B6del.

Dag.

Danse,

De,

Deg,

Del,

Der.

Derfore,

DerfOre icke,

Der nedre.

Der uppe.

Det.

Dada,

Lebar,

JSurat.

{Sudana laki,

Somoh

Panganting.

Junangan.

Tarobatan,

Fjtja.

Ængus.

Rotti,

Utan.

Kria ruma,

Tjelana.

Semetar,

Debi bah

Allegootjt.

JVlenjumba,

JVlingibing.

Dia orang.

Tupong.

Bagiap. .

Difitu.

Dari itu,

Dari itu tida.

Disitu bauvva,

Difitu atas.

Itu.

Betavia 1775. 463

Dike.

Djup.

Djur.

Pom. .

Dotter.

Draga, bSra.

Dricka.

Drucken.

Drunkna, d6 i vatn.

Dr6m.

Dr6ma.

Dubbel, tva ganger.

Dufva.

Dum.

Dyr.

D6.

D6d.

Doda.

D6f.

Dopa.

Dorr.

Kuntji.

Dalam.

Binatang.

Ingatang.

Anak prompuang.

Pikol. •

Minum.

Makkak.

Matti di aijer.

Jari besar.

Minimpi.

Dua kali.

Burung dara.

Bado.

MahaL

Matti.

Maufc

Buna.

Tuli.

Kri-i sarani.

Pinto.

Ed.

Esterhand.

Egen.

Eld.

Elfenben.

Enkel.

En6gd.

Erf, erfva.

Sumpain.

Abifitu nanti.

Kandiri , jang ponja.

Api.

Gaiding.

Sakali.

Satu Matta.

c Pusakan , dappat

1 pusakan.

R 4 Fa-

Jfatavia ijjf.

Fader,

Falla.

Falla i barpfang.

Fattig,

Feber.

-Felas, blister.

Fikon.

Fin. .

Finger.

Finn^, f3,

F'itig.

Fogei,FpgeJ«&ste,

Fot,

Fru, .

frugt,

Fraga.

Ful, stygg,

Full.

Fyrkantig,

Fa igen,, tilbaka.

Fagtning,

Fardig.

Farg.

FQda yp,

FOnster.

Bappa,

jatu.

Beranak,

Miikin.

Demam.

Kurang.

Bualo,

Alhis,

Jare.

Dappafc,

Ikkan.

-Radjing,

Terbang.

\ Burong. Ruraabvw

1 rpng.

Kakki.

Bini. Nonje.

Boa, buabua.

Tanja.

Rupa bussuk,

Punu.

Ampat ujong.

Dappat Kombali,

Sapu.

Prang.

Trang.

Dinta,

Piara.

Jenella,

Bauwa.

P6r

1775. «6$

J?6r bittida.

Forbjuda,

Fordela.

Forderfvad.

F6rlitet,alt,f5rlitet.

Forlora.

For mvcket

F6r sent.

Forstandig,

Fortret.

Fortro.

F6rundra fig.

GaffeL

"GammaV

Gam.

Gapa.

Get. '

Gift.

Giftas, giscermal.

Gifva, gifva igen.

Girig, •

Gjuta.

Glad.

God.

Godt k6p.

Grafva.

Gripa,

Gro.

Gro£

R

Talalu siang,

Larang.

Bagi. 1

Rul'ak.

Talalu sedekit, .

Hang:

Talalu banjer.

Talalu lama.

Bisa. • • «

Sajang.

Pertjaja,

JSrran,

Tussuk.

Tua.

Benang.

Bukka mulut,

Kambin prompuang.

Jang suda kawin.

Kawin.

Kassi, Kasfi kombalL

Kikir.

Saling.

Suka ati.

Baj.

Mura.

Korek tanna.

Pegan. '

Minjadi. Timbul.

Kassar.

c Grand.

»66 Batti r I77ST.

Grand.

Grunder, odjup.

Grata.

Gras.

Gran.

Gud.

Gul. ,

Guld, GuIdOaed.

Ga, spatfera.

Ga ut.

Gardag, i gardags.

Gora.

HafVa.

Half.

Hals. "

Halta.

Han.

Hand.

Hane, tupp.

Hat.

Hatt

Hel.

HelfVete.

Het ,' varm.

Hetsig , foarsticken.

Hjelpa.

Hjerna. •

Hjerta.

Himel.

Tanna.

Tjeper.

Manangi.

Rompdt

Ifo.

Alia!

Koning.

Mas, Tukan mas.

Jalang.

Kaloar.

Kalamari ari.

Kria,

Ada.

Saparo.

Ler.

Prentjang.

Dia.

Tangan.

Ajain laki laki.

Bintji.

Toppi, tjappeo.

Interu.

Duraka.

Pannas.

Bengis,

Tulong.

Ottaknia.

Ati.

Saorga.

His-

Batavid 1775.

Hissa up.

Hora, gora hor.

Hora, en hora.

Hvad. .

Hvarifran.

Hvarom.

Hvarom icke.

Hud, bark.

Hufvud,

Hugga, fldra.

Hvilken.

Hvifla.

Hvit

Hund.

Hunger.

Hus, bygga.

Hyra.

Halla up, fluta as.

Har.

Hard.

• Haifa, pahalsning.

Himta, draga til si

Hanga.

Har, hirstades.

Hard, eldstad.

Hog.

Hogmodig.

Hona.

H6ra.

Parreknaik,

Besundal.

Sundal.

Appa.

Derimanna.

Manappa.

Manappa tida.

Kulit,

Kappafla.

Pottong.

Sappa.

Tjop.

Putti.

Anjing. (

^appar.

Ruma, kria ruma.

Sewa.

Suda.

Rambut.

Dapor.

Kasii tabe.

j. Ambel,

Gantong.

Disini.

Kras.

Tings.

Kabessaram.

Ajam prompuangt

Dengar.

Hdrn,

168 Batavia 1775.

Horn.

Horfem,

Jag.

Tern. Sroed.

Igen, ater igejj,

Indigq.

Inelfvor, .

Jnnefluta,

Inom,

Insalta,

Intaga , intaga me-?

t dicament. j

Jnuti.

ordbSfhing.

uveler, Tuvelerare.

agare. .

Iran.

Kalk-

JCalL

Kam.

Kamel,

Kamerafc

Kanel. *

Kanon.

Kapun.

Kasta, kasta bort.

Kastel.

Katt.

Ujong.

Ormat.

Betta, Kitta.

Bissi. Tukan bitfi,

Kombali.

Nila.

Us(us.

Mendangan,

Didalam. .

Tarro azin.

Minom obat,1

Didalam.

Gojang tanna.

Intan, Tukan intan.

Tukan pastern.

JCeper.

Kapor.

Dinjing,

Sifir.

Onta.

Taman.

Kajomanis.

Marian.

Ajam kabiri.

Lempar, buang.

Benteng.

Kotjing.

Kej

»77S-

Kejsare.

Kerna*

Kifva.

Kika, koxa, fb.-

Kista.

Klappa, slS.

Klia. ....

Klibba vid*

Klibbig.

Klifva, klifva up.

Klifva ned.

Klippa. .

Klyfva.

Kla.

Klada, klader.

Kfiapp.

Knif.

Knipa.

Kna.

Ko.

Kock, koka.

Kom, spilkom.

Komma, •

Koroma dfverens.

Konung.

Koppar.

•Koppor.

Kort.

Koft.

SnsatunaDg-

BidjL

(Jeger.

Leat

Petti. \

Pukkul.

Gatal.

Melenketi

Litjin.

Naik.

furong.

Batu Karang. t

Beladua.

Garok.

Pakki, Pakkian.

Kantjing. •

Pissuk;

Jipit.

Lutok.

Sampi.

CTukari massak;

I ' Massak.

Mankock.

Dattang.

Jadi (amaratta.

Radja.

Tambaga.

Tjatjar.

Pendek.

Makkanang.

Sattrvia 1775;

Koxa omkring.

Krast.

Krig.

Krita.

Krokodil.

Krokig.

Krut

Kula, hola.

Kwast.

Kyla, svala.

ifcyrka.

Blnna.

Karlek.

K6k.

K6pa.

K6pman. •

Kopmanskap.

Kott

Land.

Lat.

Led.

Lefva, lefvande.

Lefverne.

Lejon.

Lemon.

Licham.

Lif.

Lik.

Balek tengok.

Kuat.

Prang. •

Kapor hollanda.

Buaja.

Blako.

Obat passan.

Lobang.

Sapapo.

Arang.

Mesigit

Kanal, rasa.

Tjinta.

Dappor.

Bili.

Dagang.

Bedagangan.

Dagin.

Tanna.

Muet

Pamalas.

Panton.

Idop.*

Kahidopan.

Singa.

Jeurok.

Badang.

Miawak.

Banke.

Lik-

Batavia 1775.

Likna.

Linne.

Liten, litet

Ljuga.

Ljus, ljussax.

Ljusstaka.

Lofva.

Lura.

Lus.

Lustig.

Lycka.

Lytt. •

Lag.

Lang.

Langsam.

Lata, tillata.

Lack.

Lagga.

Laka.

Lakare, Faltlkar.

Lana.

Lappar.

Lara.

Lisa.

Laika, lafta torsten.

LStt.

L6gn.

Lok.

Lopa , VSpa bort

Los.

Turut

Kajin.

Kitjil. Sediki.

Panjusta.

Liling.guntingliling.

Tampat liling.

Janji.

Mengninte.

Kutu.

Sukanti.

Ontong. * ' ■

Pintjang.

Dibauwa. , '

Pahjang.

Palan.

Biary

Botjor.

Bareeng.

Brobat. ,

Guru.

Pinjang.

Bibir.

Mengadji.

Batja.

Bunuhaus.

Trang, enteng. .

Penjusta.

Bawang.*

larri, pigi.

Talappas.

Ma

37* Batavia 1775*

Mage. «

Mager.

Man . MascuL gets.

Matt.

Med.'

Medicament, pulver.

Medicament-kista , 7

Apothek. 5

Mer.

Middag.

Mig.

Minder.

MissfaU. '

Mj6L

Mj61k.

Mjuk.

Mod.

Modder.

Moder.

Morbroft

Mord.

Morgon.

Morgon bittida , ?

Morgonstund. j

Morjan.

Moster.

Mun.

Mun »

Murare;

Mycket, . .

Prut.

KuruS.

Laki lakL

Tikkar.'

Dengan.

Obat.

Tampat obafc

Lagi, lebi.

Satenga arL

Kitta, betta, saja»

Lebi kurang.

GuguV annafo .

Tupor.

Sufu.

Lembekv

Tjappe.

Lumpur;

Maa.

Sanak.

Bunu.

Besot

Pagi ari.

Kadja.

BibL

Mulut.

Tembot.

Tufcan batu.

Banjer.

Batavia 1775.

Mygga. . jamok.

Manad, mane. Sa bulang, bulang.

Manniika. Orang.

Marka. Tarrotanda.

Massing, (gulkoppar). Tambaga koning.

Mata. ' Ukur.

Modom. 1 Pravvang.

M6rk. Glap.

Morkt (tjokt) vader. Hari glap.

M6ta. Katombu.

Nacke.

Nagel.

Naken, bat.

Narr.

Natt.

Nedom.

Nej. „

Ni.

Niga.'

Nog.

Ny.

Nyckel.

Nad.

Nal, synal.

Naglikor.

Nil1.

Kara intil, nSrmare;

Msa.

s Del.

Meimang.

Kuku.

Talanjang.

Gila.

Malam.

Dibauwa.

Trada, tida.

Lu.

Menjumba.

Sampe.

Baru.

Runtji.

Ampon.

Jarong manjei,

Tjinke.

Kappan.

Dikkat, lebi dikkat

Idom.

S " . Ni-

174 Batavia

' Naste.

Nit til pass.

Obekant

Ofvan.

Ofdrlkamd.

Ogift.

Ogras.

Olja.

Olycka.

Omfamna.

Omkulstota.

Onivanda.

Ond. ,

Oordning, i oordning.

Oren, orenlighet

Orm.

Orsak.

Oratt

Ofs.

Oft.

Ovan.

Oxe.

Passa up.

Penoingar, mynt.

Peppar.

Perlor.

Profet

Prast. .

Rumanja.

Kabetullan.

Hada Kanalan.

Diatas.-

Jang ter taw malu.

Bujang.

Rompot.

Minjak.

Tjilaka.

Polok.

Kria jatu.

Balek.

Jahat.

Banjier.

Kotor, tai.

Ular.

Jang derri pandanja.

Sala.

Kitta orang.

Kao.

Trada biaso.

Sampi.

Jaga.

Wang.

Lada.

Mutjara.

Nabei.

Paxidita.

Pr6f-

Batatria 1775.

Pr6fva.

Pulver.

Pale.

Raka.

Regna. -

Renlkt vin, (fart vin).

Risva fonder.

Rik.

Risgryn.

Rivier, a, ilf.

Rond.

Ropa.

Rycka.

Rymlig.

Rabraka.

Ram, ififkJgg).

Ratta.

Radd.

Rakna.

Rattfardig.

R6d.

Roka.

Sak.

Salt

Sand.

Sax.

Se.

Seculum.

Tjobai

Obat.

Ambara.

Tiukkur.

Ujang.

Angor aslam.

Subek.

Kaja.

Bras,

Kali. ,

Rundar.

Pangil.

Pingan.

Lebar.

Pukkul bisfi.

Tellor ikkan.

Tikkus.

Takkot.

Bilang.

Butul.

Mera.

Tjum.

Karon.

Garang, assin.

Passir.

Gunting.

Leat.

Salatuanja,

S a *

476 Batavin 1775.

Sednast, fidst.

Segla.

Sent

Se fig om.

Sigil, signet.

Silfver, silfversmed.

Silke.

Simma.

Sitta.

Sjuk.

Sjunga.

Sj6, sj6strand.

Skamlig, Ikams.

Sked.

Skepp.

Skerp.

Sko , Skomakare.

Skratta.

Skrif'va, Skrifvare,

Skrika.

Skagg.

Skara.

Sk6n, vacker.

Slicka.

Sluta, fluta igen.

Sla.

Smaka, sinakelig.

Smal.

Smed.

Sm6r.

Diblakkan kali.

Balajar.

Lama.

Balek tengok.

Tjap.

Perak , tukan perak.

Sutra.

Bernang.

Duduk.

'Sakkit.

Manjanji.

Laut, pingir Jaut.

Malu.

Sundak.

Kapal.

Tajam.

SapatOi Tukanfapato.

Tatauwa.

Tulis , jurre tulis.

Geger.

Jingot.

Pottong.

Bagus.

Gilat.

Tuto.

Pukkul.

Ennak.

Kfcrang lebar.

Tukkan bissi.

Mantega.

Snar ,

Batavia 1775.*77

Snar, hastig.

Sofva.

Sol, (Jagens hgd).

Son.

Specerier. .

Spela,

Spik.

Spindel.

Spotta, Spotkopp.

Springa.

Spraka, tala.

Spoke.

Stad.

Stege. •

Steka.

Sten, Murare.

Sterk,

Sticka.

Stjerna,'

Stjila,

Stol.

Stoppa.

Stor.

Straxt

Stum.

Stundom.

Stygg, fol.

Sta, Sta up.

Stota omkuL

Svafvel.

Lakas.

Tidor.

Matta ari.

Annak lakki.

Bumbu.

Main.

PakeL

Lawa. ,

Luda, Tampat luda.

Belumpat.

Katta.

Matatingi.

Kotta.

Tanga.

Goring.

Batu, Tukan batu.

Kras.

Tussuk.

Bintan.

Mantjuri.

Karossi.

Tisfi,

Befar.

Sabantar, betql.

Bodo.

Barankali.

Rijpa bussuk.

Bediri , Bangong.

Kria jatu.

Tjollak.

3 Svag.

»78 Batavia 1775.

Svag.

Svara.

Svart

Sur,

Sy,

Syster.

Sacker.

Salja.

Salflcap.

Sanda.

SSng, sangftalle.

Sitta, stalla.

S6ka ut,

Somnig.

S6t,

Tacka, tacksajelse,

Tak,

Tal, tungomal.

Tala.

Talrik,

Tand, tandk6t

Tarmar.

Tekn.

Tid,

Tiger,

Timmerman, trad,

Tjock.

Tog, bark.

Tom.

Enting.

* Menjaut

Ittam.

Assam.

Manjei.

Sudara prompuang.

Gula,

DjuvaL

Sobat sobat

Kirim,

Tampat tidor.

. Tarro.

Pili.

Mengantok,

Manis,

Tramma kasfi.

Genting.

Baaslk.

Katta.

Firing.

Gigi , dagin gigi.

Prutnja.

Tanda.

Waktu.

Matjan,

Tukan kajo , kajo,

Kassar.

Tali, kulit

Kossong.

Tor

% * t

Batavia 1775. 179

Torka. ,

Tro.

Trycka.

Tracks.

Trad.

Trlgard. >

Tvinga.

Tugga.

Tun.

Tung.

Tunga.

TvStta.

Tacka.

Tanka.

Ugla.

Ung.

Under.

Upf6da.

Uphissa.

Uphalla, sluta.

Upklifva.

Uppassa.

Upsta, vacka up.

Ursagt

Ut, utom.

Utgl.

Utsta.

Uts6ka.

Kring.

Pertjaja.

Tindis.

Barrak.

Pohon. Kaju.

Kobon.

Baksa.

Mama.

TippiS.

Brat.

Lida.

Tjutji.

Selimo.

Ingat.

Kukublu.

Muda.

Dibauwa.

Piara.

Parreknaik.

Suda.

Najik.

Jaga.

CBangong. Kria

5 Bangong.

Ampon.

Luar , diluar.

Kaloar.

Tan.

Pili.

S 4 Vac

JJatavia 1775.

Vacker, behagelig.

Vagn.

Vandra , spatsera,

Vara, han Hr,

Varm.

Vatn.

Ved, trad.

Vek, mjuk,

Verld.

Vetat - '

Vigt

Vild ojje, Buffeloxe,

Vilja, belnga.

Vin.

Vind.

Visa.

Vfed.

Vat',

Vacka up,

Vag.

Vaga.'

Valbekomme.

Vilja.

Valsrpakelig, lacker.

Vanda,

Vanta,

Varja,

Bagus,

Padati.

Jyuliling,

Ada, dia ada,

Pannas.

Aijer.

Kaju.

Lembek, okkafc,

Dunia,

Taw,

Timbangan,

Banting,

Maw.

Angor,

Angin,

Unjuk,

Mara, guslar.

Basa.

Kria bangong,

Jallang.

Timbang.

Slammat,

PiH,

Ennak.

Balek.

JVanti.

Pedang.

Tukkar,

Batavia 1775. 281

Ader, aderlata.

Akant.

Ar, arstid, ,

Aska.

Aterigen,

Asven,

Agg.

Alika.' . ■

An icke.

Alka, begira.

Ata.

Attika.

£>, en 6.

6fveralt.

<6fverenskomma. . ^

6fverkant, andra? gabran

sidan, i

Urat, kular darat.

Pingir,

Taun, musfin,

Geontor.

JCorabali,

Ratfca.

Teller.

Tjinga*

Bulong, >

Minta.

Makkan,

Tjuka.

Pulo.

Dimanna manna,

Jadi samaratta.

6ga.

6kn.

6pen, 6pna.

6.ra.

Qrnegott.

Matta.

Utan.

Tabukka, bnkka,

Koping.

Tjium,

Utl rakning nytjas foljande ord:

1. Sato. 4. Ampat.

a. Dua. 5. Lemma.

3. Dika. 6. Anam.

S s 7. Tu*

a8« Batavia 1775.

7. Tujo.

g. Telappan.

9. Sainbdan^

10. Sapulo.

11. Saplas.

J2. Duablas.

ao. Duapulo.

ai. Duapulofoto.

30. Dikapulo.

40. Ampatpulo.

50. Leinmapulo.

ioo. Sarattos.

1000. Serrives.

Atslcillige ord f6rekomma icke uti

Malejernes sprak; sadane hafva med

sjelfva - sakerne blifvit antagne fran Hol^

landarne och Portugiserne , saibm:

Duk.

Glas.

Kikare, Telescop.

Kittel. ,

Lykta.

Mossa.

Tobakspipa.

6l.

Strumpor.

Selzervatn.

Soppa.

Stryka, (klafcr),

Fru. -

tjerre.

Riksdaler.

Papper.

Doek.

Glas.

Kyker.

Ketel.

Lantarn.

Karpoes.

Pipa.

Bier.

Kous.

Aijer Hollanda.

Soep.

Strika.

JNonje.

Sinjor,

Real.

Kartas.

Ma-

Batavia 177s. 883

Maleifkan skrisves med Arabiske bok-

stafver, hvilke Malejerne antagit den

tid, de drefvo en vidstrSckt handel ora-

kring Indiens kuster. I anseende tis

Declinationer , Conjugationer och flere

Grammaticaliflce reglor Sr detta sprak

et ibland de enklaste och hjast okonst-

lade, och det oagtadt kunna bade In-

dianerne och Europeerne forsta och be-

gripa hvarandre. F6r at kunna insd

dese art och sammansStning, har jag ve-

lat bisoga - foljande korta Hushals Sam-

tal , som torde blifva 'nyttigt f6r nagon

Resande, och as andre benSgne Lasare

Utt kan dfverses och f6rbigas.

Huru mycket Sr

klackan ?

Hon har redan fla-

git atta.

Ar det fa sent, hvar-

fore har ni da 5nnu

ickestadat huset?

Vi aro nyligen s6rst

upstandne.

Det passar icke en

flaf at sosva sa

ISnge.

Dajag sa sent gurat

Pukkttl brappa ?

Sudabit pukkul tefap-

pan.

Kalu bigitu lima , ma-

ttappa lu orartg bu-

long Japu ruma ?

Baro betta orang su-

da bangnn,

TruJa patut famma

bvdiikjang tidor bi

gitu lama.

Kalu betta bigitu la-

sof-

«84 Batavia 1775.

sofva, kan jag icke

bittidare upsta.

Vanta, jag Ikal val

laraEr det en an-

nan gang.

F6r denna gangen

beder jag Frun

om forJatclse.

Ar vatnet an icke

kokadt?

An icke, men det Ikal

straxt koka up.

Hvilken ir fkuld der-

til.atjagannu icke

far nagotCaflfe?

Kocken Sr Ikuld

dertil.

Hvarfftre ?

Emedan han latit

kittelen med vat

net falla omkul.

Huru ar det tilgan-

git?

Jag har icke set det.

Hum vet ni det da?

Jag har endast h6rt

det ashonom sjelf.

Hvar ar han?

ma pigi tidor, kitt/i

trabuli bangm lebi

Jiang.

Lain kali vanti betta

ajar itu samma lu.

Ini [a kali kitta mint

ta ampoh Jimmi

Nanje.

Ajer bulong suda mas*

f.ik ?

Bulong, tappe fiban-

tar nanti mediri.

Sappa punje sola,jang

betta bulon* dappat

Tukkan massak pun*

je sala itu.

Manappa?

Darri dia fula kria

jatu itu ketel den*

gon ajer.

Bigimanna itu suds

jadi?

Kitta trada leaf,

Bigimanna lu tau itu?

Kitta tjomrna Juda

dengar itu darri dU

kandiri.

Dimanna dia ada?

Jag

1

Batavia 1775. 285

Jag mehar, at ban Betta kira^ jang dia

ar i koker. „ ada di dappor.

Lat honom da sjelf Bear dia kandiri dat-

komiua til mig. tang disfitri satrtma

bitta.

Jag (kal ropa honom. Nanti betta pangil

famma dia.

Hvarfore felas vatn, Manaspa ada korang

nar jag fkal dric- ajer, koppan betta,

ka CafK? mau minom Koffi?

Vatn et var redan Ajer suda ada massak

kokadt klSckan pagi ari pukkul a-

sex i morgon. tiam.

Hvar ar det nu da? Dimanna ada sakirini

Det Sr omstortadt, Sudajatu^durriitu kit-

och derigenom har ta lagi suda bakkar

jag brant min sot. • betta punje kakki.

DetarEregen ikuld. Itu ada lu punje sa/a

kandiri.

Jag kanner det ock Satnpesakarin kitta a-

annu. da rasa itu.

En annan gang ma- Lain kali lu muste ada

ste ni vara visare. Uli bisa.

Godt, min Fru. Baij , Nonje.

X dag malle ni tlllaga hi ari lu muste kria

mycket mat. banjak makanaa.

Mer an vanligt? (da- Ltbi darri sari saru

geligen).

Visserligen , ty har Sungo , darri banjak

kom~

286 Batai id 177s.

kommer mycket

folk (at ata) til

maltids.

Hvad befaller Frun,

at jag steal koka?

Soppa, et flycke fait

k6tt, filk'och hons

karri.

Hvad steal jag steka?

Tva kapuner och et

stycke fark6tt

Ar det nog ?

Ja det ar nog; men

ni maste ga i Tra-

garden och hamta

niangahanda frug-

ter (at ata), til

nialtfden denna

gartgen.

Hvad tid vil Frun

ata?

Precis klackan tolf.

Hvad har ni, Piga,

at g6ra?

Jag fyr pi Herrens

Ikjorta.

Och hvad g6r ni

mer?

orang dattang mak

kan diilini.

Appa Nonjesuru,jang

kitta mufte massak?

Slips ja pottong dagin

azin, ikkan , dengan

kerri assam pun/e.

Appa betta rnuste go

ring ?

Dua ajam kahiri den-

gan Ja pottong da-

gin kambing punje.

Sawpe itu?

Satnpe juga ; tappe lu

tnu/le pigi di Ko~

bong , ambel banjak

rupa bua bua pur

makkan dibblakan

kali.

Pukkul brnppa Nonje

hfnti makkan ?

Betul pukkul dua bin.

Appa lu, budak prom-

puang, nda kria?

Kitta ada Afanjei Sin-

jor ponje kameja.

Lu lagi appa krta f

Batavia

til at stoppa? ini puer tisfi?

I gar,afton. Kalamari pagi.

Aro de an icke far- Buhng abis ?

Jag stoppar strum- Betta ada tisfi kous.

, por.

Hvilken tilhora de? Sappa punje?

De tilhora' Frun. Nonje punje.

Nar har rti tagit dem, Kapvan lu suda ambel

An icke. Bulong.

Mi ar alt for lat. Lu adatalalu mallas.

Nej, min Fru; men Trada Nonje; tappe

jag har (Tunnit) kitta suda dappat

haft manga hal at banjak lobang puer

stoppa. tisfi.

Ni har altid (nagot at Lu sari sari ada satu

saja) nagon urfagt. appa puer katta.

Jag har ocksa i gar Kitta kaliwtari lagi

strukit (godset) suda strika itu ba-

1 innet. *"a*>g.

Hvad for (gods) Barang oppa?

lihne ?

Det fom tvattaren i Jang manatu kalama-

i forgar forde (til n daub juda bau-

hufet) hem. wa di ruma.

Har ni fdrst raknat Suda bilang itu ba-

Jajag har raknat det, Suda billing , ada lagi

och det ar rigtigt. betui. .

a88 Batavia 1775.

Jagtror Er idee, jag, Betta tvada pertj.yd

vil sjelfrtkna. samma lu> knndiri

betta mauw bilangt

Godt niin Pru , hai? Bai Nonje, disfivi ado.

ar (godset) linnet itu barang dengan

och (brefvet) up* dia punje Jurat.

satsen derpa.

Se, huru ni har rak* Leat, Ugimanna lu su*

nat. da bilang.

Felas der nagot? Ada Korang barang?

Visserligen, en lkjor- Sungo, satu Kamejat

ta, tva underby- dua tjillam dibaua

xpr, och tva of- punje , dengan dua

verdrag til ling- sarong bantal.

kuddar.

Vil Frun , at jag steal Nonje Mau,jang kitta

(Yopa) kallaTvSt* pigi pangil samma

taren? Menatu?

Lop bort och (ropa) Larrijugapangilsam-

kalla honom. ma dia.

Om han icke vil Kalu di tra man daU

koinma, hvad Ikal tang , appa kttta

jag da saga ho- - nanti bilang samma

nona ? * dia?

Sag, at om jag icke Bilangjuga ,jang ka-

aterfar det, iom lu betta trada dap-

felar, sa lkal han pat itu barang,jang

sjelf betala det. ada kornng, dia mu-

(le bajar itu.

Och, om han icke Kalu dia tra mauitu,

det

Batavia agj>

det vil, hvad ikal

-jag da gora med

honom ?

Om det sa ar, ma-

ste ni saga ho-

nom , ot han al-

drig ma tlnka, at

n a go n fin mer

tvatta mine (gods)

klader. ,

Hvad mera?

At jag Ikal innehalla

de penningar, som

jag ar honom fkyl-

dig for denne mi-

nad.

Hum tnycket ml-

ste han betala for

linnet?

'For den fina lkjor-

tan 4 Riksdaler.

F6r det andra?

F6r de tva 6fver-

dragen , som voro

grofva, i Riksda-

ler och 5 IkiHingar.

An mer?

F6r de 2 byxorne,

2 och en halfRiks

daler.

3 Del.

appa kitta nanti be-

kin Jamma dia?

Kalu ligitu, lu mufle

bilans, jamma dtay

jang dia jangan ki-

ra puer tjutje betta

punje bafang lagi.

Appa lagi?

Jang betta nanti pe-

fan itu Vang, jan&

itta ada ulangjam-

ma diapuer ini bu

sting.

Brappa dia muste ba+

jarpuer itu barang?

Itu kameja allus am»

pat Real.

Puer itu lain ?

Itu dua sarorig bantal^

jang Juda ada Rat-

Jar, satu Real den-

gon limasatati. j

Lagi?

Itu dua tjUlana dun

Realsatenga.

T Ha*

290 Batavid 1775-

Har Frun nagot mer Nonje ada lagisatu ap-

at befalla? pa puer Jurot

Nej , ga bort; men Trada, pigi; tappe

kom snart igen. dattang'lakas kom-

bait.

Jag gar- Kitta ada pigi.

Pa de Handelsvaror, som Skeps-Of-

ficerare, f6r enlkild vinning flcul, hade

medf6rt ifran Holland och Cap , vun-

no de merendels ratt vackre procent,

Varupriset ar bade har och pa andre

Indiske Handelsplatser mycken forin-

dring underkastadt; ty da mange Skepp

ifran en ort ankomma , medsores en

myckenhet as visse varor, pa hvilket

priset da sailer. Och tvartom , da Skep-

pen linge droja och uteblifva, blifva

visse varor efterlingtade , h6gstbegarl»ge

och vSI betalte. Saledes hade en Skin-

ka nagon gang blifvit pa Batavia betald

med 36 Hollandska Riksdaler. I alman-

het riknas likval vinsten harstldes emel-

lan 30, 50 och anda til 100 Procent.

Ifran Holland Sro altid begSrlige vis

se varor , som uphandlas as de hjr bo-

ende Europeer, fasom r6kta Skinkor,

Hollandfk Ost. HoUandfkt 01, och Here

sorter Viner, i fynnerhet det r6da samt

Sel

fiattivia ijj^. ao'i

Selzervatn. Vinet hitfores pa Bouteil-

ler, val korkade, men 6let f6res om

bord pa ttinrior., s6rsaljes siSr tuntals

och tappas as pa bouteiller, sedan det

blisvit fordt i land, och fat ligga stilla en .

eller annan dag, for at satta fig. Det

hallet* fig icke allenast under resan osy-

radt, utan ock sedan det hlrstades blis

vit aftappadt. Atlkillige andre varor sal-

jas Sfven med god vinst, fafom Jbuve-

ler * Tyger och Skagger til vagnars be-

klldning , Matros knifvar och andre

Jernfmiden, med mera.

•

Ifran Goda Hoppets udde lesvere-

las vil ej fardeles mycket til salu; men

Mahdlar och Russin, som uphandlades

til Sjukhusets behof, faldes med nagoh

liten vinst. Jem tykte jag dock vara

den f6rdelagtigaste Handelsvaran; nagre

asUnder-OfficeraYne hade hos Smederne

i Cap npk6pt en hop jern, som til en

stor* del hos dem ansags f6r onyttigt,

netnligen smarre och st6rre jernbltar,

som ester smide ashuggits och 6fvferblif-

Vit. Desse jern-stycken, som pa Cap

kdptes f6r 1 Holland/ke styfver marken,

saldes harstades at Chinesare, och be

takes da hvarje mark med $ Holland-

fka. styfver.

T a Al

49* Batavia 1775.

Al handel Sr sasedes ihela Qstindien

mera vadelig an i Europa; derfore gar

har den f6rnamsta Haudels - speculation

ut pa, at noga utforfka och veta, hvilke

varor kunna vara mast begarlige elier

pa nagon tid til nagon vise ort icke

anbragte. '•

Tullar c*ch Tulportar , inratningar ,

som i lander, der Haadel skal blom/lras,

icke fa lagga hinder i vagen hvarken

for saljare eller k6pare, Annas val icke,

hvarken har, eller annorstades pa Indi-

ske ' HandelsstSllen ; men en vise afgi ft

made dock betalas \\\ Regeringen, for

alle varor, som fdras ifran Skeppen, och

i landet forfaljas. Och denne Tul-afgift

var nu bortarrenderad til et Compagnie

Chinesare, hvilke val pa et beskedh'gt

och anstandigt fact vifiterade st6rre ki-

ftor, men lSto Coffertar.och smarre kiad-

kistor ga ororde.

De pa Batavia gangbare Myntsorter

voro antingen Indiske eller Europeiske.

Hollandske Ducater voro mera sSIsynte;

men Dncatoner och Piastrar, jamte skil-

lingar, beCynnerligen Skeps-fkillingar ,

och de as Compagniet flagne runstyc-

ken ( duyt ) voro almannast. De fedna-

re, med Compagniets vapn a ena sidan,

fa

Batavia 193

sa val hele, som haifve, tjante til slcil-

jerrsynt , at kopa derfore frugter och

gronsaker; samt voro mera gangle" inuti

landet,' ibland Indianerne. Roupier, sa

val 1 guld , som i synnerhet as silfver ,

bade halfva och annu mera hela , skg-

11a pa flere stallen , voro de mast bruke-

lige mynt uti handel och vandel. En

Roupie i guld galde 10 R:sdr. , en as

silfver vanligen en halfR:sdr. Uti Prin-

sens as Madura namn fades en Roupie,

i guld bade hel och half, samt i silfver

en jiel , blifvit flagen genom . Compag-

- niets fdranstaltande harstades. Den igen-

kandes med afatt artal ester Christna

tiderakningen , och den as guld var myc-

ket blek as inbtandadt silfver. Spanlke

Piaster, sa val de nye , som i synner-

het de gamle, sorekommo ofta, och vo

ro' hos Indianerne ganfka karkomne.

Kantige och afhugne Piastrar, flagne i

America och hitforde ifran Manililka

oarne, f6rekommo afven ej fallan hele,

halfye och i fmarre delar, bestaerde as

ganska fint silfver. Nagre Kejsardaler., i

silfver, nagot mlndre Sn en piaster, sag

jag ocksa stundom, och desse upvlxla-

des merendels as dem, som seglade til-

baka hem til Europa, emedan pa dem

soga forloras. Ducatoner hildst randi-

T 3 ge.

194 Batavia 177$. ,

ge , raknades har til 80 Holland/ka ftyf-

vers varde,

Landets inbyggare §ga annars , fa

val, ibm defs grannar pa Sumatra och

Borneo, et egit njyiit as bly, rundadt,

mindre an etrunstycke, med nagre bok-

stafver a ena fidan , och et rundt hal i

midten , at kunna uptrada.s pa et band.

Det ar tunnare an et runstycke,, foga i

varde och brukeligt endast inuti landet

Vid Canalerne inom Staden Sro sina

Skanfar as Sten upbygde och f6rf.»ide

med Canoner, for at beslcjuta grafven

och gatorne, da upror upkomma. Och

da fadane olyckor tima, ar tilJika for-

anstaltadt, at canoner i hast, pa visse af-

stand pa gatorne kunna utforas , f6r at

igenom dem tvinga Indianer och Slaf-

var , at halla fig inom sine hus. Desse

f6rsvars anstalter, nodige f6r et folk,

fom til antalet ar ringa i et inkraktadt

land, g6ra Staden foga tack, och Iamna

en tahkande Philofophe mindre behage-

liga begrep om de fatt, hvarigenom de

mange kraseligheter , dyrbare tyger och

meubler , Europeen med sa mycken val-

lust atnjuter, ifran desse afllgfe orter

forvarfvas.

Chi*

Batavia 1775, »q$

Chineserne %ro de talrikaste as alle

sramlingar. De* bibehalla fin Nations ca-

racter, feder och bruk, aro de idogaste

i hela Jandet, och ofortrutne til al ting.

Nagre as dem resa fram och ater til Chi

na, at drjfva handel. De maste Iro be-

standigt bar boende. Reslige til krop-

pen, gulagtige til fargen aro de okande

i fynnerhet hied sine fma och , aflange

ogon. Nagre fa as dem aga ikagg, de

maste aro rakade , och det har , som

midt pa den rakade hjessan limnas, sli-

tas uti en eller trenne langa flator, han-

gande antingen ned at ryggen eller vef-

vade omkring bufvudet. Deras klad-

nad ar tun och. vid , bestaende as en tro-

ja, som knappes ihop i sidan, och lan

ga byxor , like busaroner. Skor nytja

de utan spSnnen, med tjocka solor, utan

strumpor. En nasduk hanger meren-

dels pa h6gra sidan vid laret, och en

Silsverdosa, at 13gga sma penningar uti,

eller ocksa en penningpung. dfver huf-

vudet bares eH conifk hatt eller parasol,

och i handen merendels en solfjader.

Tragardarne omkring Staden Ikdtas

merendels as Chinesare* som for godt

kop kringf6ra allehanda faigter och

grdnsaker til Invanarnes och Skeppens

T 4 be

Batnvia 1775.

behof. Pesfe arrendera Arraks-Branne-

riet, foresta "nastan alle handtverk, drif-

va vidstrackt handel, odla Socker, Caff£,

Indigo, och aro aldeles oumbarlige.

Emedan Jnga Fruntimer fa utf6ras

ifrarf China, nodgas de har boende Chi-

nesare gifta fig med Javanslca Fruntimer.

Utom de Chinesare , som pa gator-

tie lopa omkring med varor, far man

stundom _beft)k as sadane, som utbjuda

sin tjanst til at rensa kronen , en opera

tion, okand i Europa uti den Chirurgi-

flca vetenlkapen. Med nagre fine instru-

menter veta de ganska natt och behan-

digt , at uttaga orvaxet och utrensa den

orenlighet, som annars der kan lamlas,

utan at nagon obehaglig retning deraf

fororiakas.

- Indianerne tugga almant Betel , och

ans^s det hos dem f6r en ohoflighet ,

at tiltala nagon, iunan man ager en fa-

dan tugbnss i munnen. Betelblader,

Siri kallade ( Piper betW), inforas der-

, f6re farike dageligen til salu , och nytjas

stundom as nagra . Europeislca Frunti

mer, synnerligen dem, som aro fodda i

lancet. Uti et sadant pepparblad inlSg-

ges et stycke as arekn6ten QAreca ca

Bntavia 1775. 297

tbeeu), och stundom litet kalk, bladet

viklas tilhopa och halles i munnen na-

gon tid , til dels al kraften Sr utdragen.

Nar kalk tillagges ^ blir spotten, lappar

och tander deraf rode, och omfider mor-

kq, En ovan, som borjar nytja betel,

blir deraf yr och liksom drucken , och

med ti'den g6r vanan, at man ej kan

umbara denna krydda, som svider i mun

nen, sarar och sa ikadar tungans ner-

ver, at al smak nlstan deraf forloras.

Den sages fortaga en elak andedragt,

rena tanderne, och styrcka tandk6ttet.

■

Ibland de mange specerier , som de

bete Indier frambringa, nytjas intet al-

minnare, an Spanlka Pepparen {Capsi

cum) , som lagges, snart sagt, til alle mat-

ratter. Sjelfve Risgrynen , med dennes

pulver blandade, atas ensamt, stundom

ock med Cocos noten, och utg6ra da

en fulkomlig maltid. Til filk, kotratter

och alle saucer lagges altid denna r6da

och heta krydda , och i den fa kallade

Karri-lbppan Sr Spanlka Pepparen den

fornamsta. Denna Karri-soppa, en i In-

dien my«ket brukelig ratt, ar en vanlig

K6tfoppa. til hvilken laggas flere spe

cerier , sasom Schoenanthus , Gurkmeja

och i synnerhet Spanik Peppar. Denna

T 5 as

*98Satavia 1775.

as Gurkmejan vackert gulfargada Sop-

pa blir as Spanlka Pepparen fa het; och

brannande, afen ovan tror hela nm ri

pen och halfen aldeles fdrbrannas deraf.

Med tiden blir denna sveda mindre och

Soppan bad? begarligoch efterlingtad.

Hos Indianerne ,retar den tungans as

Betel dosnade nerver, och styrker ma-

gens flaphet och tr6ga smSltnings-krast.

F6r at lindra hettan as Karri-soppan ,

upblandas den likval med kokade Ris-

gryn, ester hvars och ens behag och

tycke, -

Da de vanlige Europeislce Sades-sor-

ter uti Jndiens hete climater hvarken

trifyas eller odlas, fa ager Indianen hvar

ken as hvete eller rag nagot brod. Det

brod, som Europeerne i Staden Iparfamt,

i synnerjaet' til kottratter Sta, bakas ut-

af det hvete, som hitf5res if'ran Goda

Hoppets udde. I dels stalle nytja altid

Indianerne Risgryn, som pa Javas lag-

lantare och ofversvammade lander ym-

nigt och med mycken fordel odlas. Til

alle ratter tjana de i stallet f6r brod, da

de endast kokas , och sedan vatpet afrun-

nit, up-6sas pa store pisangblader, samt

med de trenne forsta singrar fattade,

stoppas uti munnen. , .

Kar-

Batavia 1775. C99

Karbou kallades kott utaf <5ns Buf-

feloxar; det nytjades nagon gang til f6-

da for Slafvar och Matroferi men an-

sags, Stminstone as de forre f6r en grpf

och otjanlig soda, i detta heta Iuststrek.

Det mSsta k6tt, som annars f6rt<lrdes,

hamtades utaf Fogla-ikaran , as H6ns,

Ankor, Gift och i fynnerhet en myc-

kenhet Fisk-forter , fom ir mera Utsinilt

och gor kroppen mindre benSgen til

r6ta och R6t-febrar,

As Europeilke frugter , r6tter och

gr6nfaker sinner man fa hirstades odla.-

de , fafom Kal, Rofvor, JordpSron,

Bonor; men deremot (5fverfl6dar Jandet

as andre Frugter, Rotter, Lokar, Bon-

sorter och annat gr6nt , som dageligen

komma pa borden,

Cocos-n6ten (Cocos nucifera) Stes da

geligen as Indianerne ; den hSmtas mer

eller mindre omogen ifran PalmtrSdets

toppar, och sedan den med en knif blif-

vit opnad, drickes f6rst: defs inneflutne

vatn, fom Sr Hkt en focker-lag, och 1£-

Ikar torsten ; sedan ate.s den hvita man-

del-lika kjarnan antingen enfam eller

med Risgryn. Europeerne rifva kjar-

nan med vatn til en Mandel-mjolk , och

300 Batavia 1775. -

tilreda håras Karri-soppa eller andre vål-

sinakelige rätter.

Pisang kallades af alle, frugten utaf

Paradis-trädet (Muja paradifiaca), hvarai"

slere större och mindre, båttre och säm

re sorter gifvas. Merendels håmtas frug

ten omogen af trädet, då den år grön,

och uphånges at mogna efteråt, då den

blir gul. Pisang radja kallades den min

dre arten, som med lkål kan räknas en

ibland de läckraste och hålsosamaste frug-

ter i verlden. Det tunna skalet , som

täcker fvugton, afskalas med låthet, och

det inre mosagtiga ämne, til smaken

sötagtigt, smälter nästan af fig sjelf i

munnen. Anskönt man åter mycket der

as, ledsnar man nästan aldrig dervid.

Den år något mjöl-agtig, och et as In-

dianernes förnämsta födo- ämnen. Rå

åtes den oftast både af Indianerne och

af Europeerne , men de sednare bereda

henne dessutom på flere sått, genom

stekande eller flushing. Stundom stus-

vas den med rödt vin, likasom Päron,

eller kokas den skalad i decoctet af en

röd Amaränthus , hvaraf den likasom af

Pontak, blir helt röd. Stekt med olja

hårdnar den något och smakar råt an

genäm. P bägge desse sallen skalas

den

Batavia 1775. 301

den sorst, och Mres uti aslanga skhP- :

vor. Dylika ikifvoY doppas shindom i

Pan&aks-smet, och stekas Iikal'om aple-

munkar, och sadane sag jag Europeer-

ne ej sailan ata til aftonvard, da th<5-

vatn dracks pS vanlig tid. Et enda trad

ger en myckenhet frugter, men blomar

aldrig mer an en etida gang; sedan Att

det bort, och sordkar fig genom nye

utskott isran roten. Anslc6nt tradet va-

xer vildt i landet, cultiveras det dock

almant, snart sagt i alle Tragardar, er-

nar en mans hojd'och ager inge grenar.

Detta tradets blader Sro de aldrastorsta

i verlden , asAem loin aro odelte , och

icke ligga uti sailor. ^

^nanas {Bromelia ananas} frugten

har as mange blifvit ansed fdr den lackra-

fie as al!e. Dess lukt ar angenam och

syller hela rumet. Dess smak f6rtjanar

ocksa et ypperligt lasord; den ager en

blandning as s6tma och syrlighet, som ar

h6gst angenam. Men den ager tUlika

nagot Ikarpt uti fig, nagot som ar ska-

deligt, at den endast b6r atas som en de

sert, och ej blott som et f6dande amne.

Den 5r stor som et hufvud. Nar det

yttre (kalet blifvit afflcurit, fldres frug

ten pa tvSran i slufvor, hvilka tagas i

mun

301 Batavia 1775.

munnen och nagot litet tuggas: det vatn-

agtiga fortares da endast, och det tradi-

ga nedfvaljes icke. Dess angenama ftnak

likasotn intranger fig uti sjelfva tungan.

Europeerne Sta den antingen med salt,

locker efler rddt vin , at f6rekomma

dess lkadeliga verkan; och fallan f6rti-

raS mer in en eller annan lkifva hvarje

gang. Dylika Ikifvor fkuma i rimsor in-

laggaS stundom i socker-Iag och atas,

som en confiture vid theVatns drickning.

Nagon gang fag jag fadana ikifvor stuf-

vade med r6dt vin • och pudersocker.

Mindre mogen Sr den skarp och gifrig.

I myckenhet Sten , fororfakar hon Diar-

rhoe och Dysenterie , i synnerhet hos

Matroser oclt Soldater, som aro behaf-

tade med Skdrbjug , da de forst hit-

komma<

GojavuS {Pfidium~), ateS mogen ba

de rl och stufvad med r6dt vin och

socker.

Jambo (Jjambolifeta indica*), ites af-

ven ra, och fkyren i fkifvor stufvad med

rddt vin , sedan kjarnan blifvit borttagen.

As denne frugt aro flere slag: de van-

lige Jambos-frugter aro frna , Tom et Plo-

mon eller Krikonj. Jambobol ar stor, fora

et Paron; Jambo aijer Mauer bade luk-

Batavia 1775. 303

tar och sinakar som Rosenvatn. Alle

\ desse hafva nagot i sin smak , som ar

tort, men icke fammandragande. S'aften

deraf brukas stundom med vatn ai" Tjam-

paka {Micbelia~) , och Rosenvatn emot.

Inflammation i halseri och munnens k6rt-

lar, samt emot Torsken,

Manga (Mangifera indicts) , ar en agg-

lik frugt, stor som et Gas-agg, platt,

gron-eller gulagtig, och SteS ofta utan

nagon annan tilredning, an at yttre Ika-

let med en knif eller fingret aflkalas.

Det inre moset, som omgifver kjarnan,

ar det som ates. Pa Europeernes bord

ar denne frugten mycket alman; ikalad

och i flcifvor skuren at jag den ofta med

socker , doppad i dess egen sauce. I

socker inlagd brukades den ej sallan vid

The-drickandet. Omogen ar den ganslca

sur, och deraf kan d^kokas med soc

ker, sm6r och agg eti^rligt moS, som

i smak liknar kokade sur-aplen eller

krusbar. Javatterne koka omogne" frug-

ter i salt-laka, hvilke fmaka och nytjas

sasom inlagde oliver ; andre kpka och

inlagga dem med peppar och attika, at

brukas vid kdttatande, sasom inlagde

Gurkor.

Ca-

1

304 Batavia 1775,

Catappa (Terminalia catappa} Sr et

, trad, som lika som Boinbax, later sine

blader affalla. Frugten Sr astang och.

nagot platt. Yttersta Ikalet ar gr6nt,

och blir under mognaden guJt : inom

det ligger en eller tvanne kjarnar, sote

som mandlar, hvilke atas bade ra och

tillagade uti tortor, samt Sro reycket

fddande.

Papaya (Cavica papaya} frugten ar

fdrst gron och blir sedan gul, lik et PS- '

ron, och sa stot som en liten Melon.

Under yttre Ikalet ligger et gnlt k6tt,

som Stes och smakar nastan som Melon.

Omogne och gr6ne frugter haras ko-

kas, och stufvas gemenligen med na«

gon kott-ratt.

Ibland de frugter, som mera sorfla

til fdda f6r Indianerne, aro den sa kal-

lade Br6dfrugti|i , Boa Nanca {Ruder-

micbiaT), och deif stinkande Durio. Den

sednare Sr besynnerlig med fin vamjag-

tiga och 'odrSgeliga lik-lukt, som kSn-

nes pa. langt afftand, da den insores til

salu. Det oagtadt halleS den f6r lacker,

och Stes begSrligt, SfVen as Europeer.

BSgge Sro store som et barnhufvud,

och derut6fver; bSgge Sro 6fverdragne

med et tjokt fkal, som Ir taggigt som en

feel-

Batavia 1775. 305

lgelkott och bortkastas ; as bagge ates

blott det inre, antingen ratt eller pa

nagot satt stufvadt. Durio halles f6re

tillika1 drifva urin och svefcten, sanit at

fordela v&der.

Salac ar en synnerlig frugt med si.

ne sma fjall, som baklanges ligga spari-v

lagde pa hvarandre. Fans til .falu pa

a] le torg och gator, och nytjades lailan

as Europeerne. Den ar Paron-lik, och

as et Parons storlek ; ager inuti en kjar-

na , som ar hvit och delad i flere styc-

ken , faint ar den som ates , fodande

och valsmakelig.

Annona var en ibland de frugter,

som jag ofta sag til salu pa torgen,

men sallan pa de fftmamares bord. Mo-

set, som ar inom et tunt ikal, och om-

gifver fr6n, utsuges med lapparne och

gomen , ar mj61agtigt, s6t och angenamt

til smaken. Tvanne sorter f6rekommo

mast, store som Splen, nemligen Anno*

na sqvamosa och reticulata.

Ibland de flere slags frugter, som

stufvade kommo pa Europeernes bord,

voro Carambola och Bilimbing QAver-

rboay Den forre ar en agg-lik, gulag-

tig frugt, femkantig med fjkarpe och ut-

% Del. U sti

306 Batavia 1775.

ilaende kanter, as et parons eller h6ns-

aggs storlek. Den har en ganska beha-

gelig syra , och ates fa val ra , som stu£-

vad. Somlige tran bara dock frugter,

som aro mera sure och nagot strafve.

Den sednare Sr aflang , tjock- fora et sin

ger, och sa sur,- at den ej kan atas en-

sam; hvarf6re den sonderfkuren lagges

uti Soppor eller insyltas i Sockersyrup.

Med fasten haras och socker tilredes en

i Febrar kylande och ISskande Syrup.

Boa Lansa kallade Malejerne en srugt,

as hvars trad jag icke kunde 6fverkom-

ma nagon bloma, hvilken Snnu Sr for

Botanisterne okand. Frugterne hangde

uti langa klasar, voro runde, sma som

krusbir, gulagtige och ludne. Inom et

"tunt fkal fyHas de med en tun fast,

som ar hvit och fyrlig, och suges ut

i munnen. Frugten borjar mogna i

Martio, smakar da sotsur, och vSrderas

ej flrdeles mycket as battre folk.

Frugterne as Rottingar {Calamus to-

tang}, blef jag en och annan gang varse

til salu, hvilke uphandlades as Indianerne.

Mogne aro de rundagtige, store som

hassel-n6tter, och likasom Salac fpan-

lagde bakllnges med fma glinfande fjall,

as-

Batavia 1775. , 307

altid fittande i stora klasar. Moset, som

uti dem Sr syrligt, och omgifver kjSr-

nan , utsuges inerendels f6r tdrsten , och

stundom inlaggas de nied lalt, samt nyt-

jas vid Thevatns bruk.

Rambutan (^Nepbelium Uppaceum) vS-

xer i stora klasar, och ates mycket al-

mant. Yttersta lkalet bortkastas. Den

inre hvita och sega fasten, som omgif

ver kjarnan , utsuges med lSppame, sina-

kar fyrlig och laslcar torsten. Hvarje

frugt ar nagot aflang eller rundagtig,

r6d och ofver alt barig, mindre Sn et

Plomon. Skalet gar latt as, och Sr hvit

pa inre sidan. Saften Sr hvit, 16s och

nastan genomfkinlig , feg och f<5nderde-

las svarligen as tSnderne. Saften Sr sot-

fur , liknande Citron-saft med socker ,

och tSmeligen angenSm. KjSrnan, som

Sr inbm , SteS icke. Rambutang Ati Sr

en god halft storre, med tjockare och

kortare har, hvars flcal ISttare , lofnar . i-

fran saften. Denne Stes, lika som den

forre, men Sr sSlsyntare och dyrare.

MangostanoS (Garcinia mangoflana"),

f6res til Batavia ifran Bantam och ages

endast en tid pa are* , i Januarii och f61-

jarstie manader. Skalet Sr utan til Pur-

U a pur

308 Batavia 1775.

purfargadt, och inuti blekt, vekt, strase

och sloppande , famt nytjas as Chineser-

ne, at dermed farga svart. Frugten ar

aldeles klotrund, och units afdelad uti

sera rum. Da den ates, afikares meren-

dels lkalet rundt omkring; och det in-

neliggande moset, soin oragifver fron,

som ar hvit, ,16st, sot och obefkrifVeligen

behageligt, stickes helt i munnen, Hunt

smalter der liksom en vifpad gradda ;

det ager den angenamaste blandning as

sott och litet surt, som ej, besvarar ma-

gen, och hvarvid man ej Jedsnar. I mit

tycke, ar denne den aldralackraste och

sundaste frugt as alle i hela Ostiudien.

Til desert pa borden nyrjades ofta.

vatn-Meloner, och stundom Pompelmo-

ser. Bagge desse gifvas bade hvita och

rdda , och bagge kunna pa Skeppen bi-

behallas och forvaras slere veckors tid,

til mycken forman f<)r de Sjofarande.

Porripelmosen (Citrus decumafius^) Sr

en sort Citron , stor som et barn-hufvud,

med en lagoni sur och lifkande fast.

Skalet ar tjockt, men later latt aflkala

lig, och hela frugten fordelas sedan latt

i slere stycken, saint ar tilrackelig f6r

slere personer. Saften kyler, slicker

tor-

Batavia 309

torsten , forekommer Rota och botar

Skorbjug.

Vatn-Meloner eller Arbuser vSxa 6s-

verait uti ostra Indien. Den roda hal-

]es lore vara bait. Sasten ar mycket

vatn-agtig, fin, kylande och laskande;

snialter i munnen liksom socker och Stes

ester maltiden , antingen enlam eller med

socker, eller ock med litet salt.

En sort farsk-61, som kallades klein

Bie*. tilreddes mgon gang, as Hollandar-

ne, for at drickas eraot aftonen. Det

nytjades under sjelfva gasningen, som

fororsakade en stark small, hvarje gang

Calabassen eller karilet opnades , lkuma-

de fig hastigt i glaset , utspande na-

got magen, och holt 6pet lif. Smaken

var behagelig, men som ingen humla

pa-lades, kunde det ej forvaras 6fver

dygnet. v

Uti Indien, der Inbyggarne lefva as

frugter och gr6nsaker, samt dricka en-

dast vatn, var det mig ganlka of6rmo-

dadt; at finna nagon plagad as StenpaS-

sion. En as min Virds Slafvar agde

likval den olyckan, at i blasan hysa en

mycket stor ften, hvaraf han omsider

tilsatte Iifvet Ester d<5den 6pnade min

U 3 Yard,

310 Batavia 1775.

Vard honom i min ofvervaro, och Ste-

nen befans vaga 4 lod och 1 qvintin.

Min Vard, Doctor Hoffman Jgde

Compagniets Apothek under fin yard,

hvarifran alle medicamenter for de sju-

ke i Hospitalet hamtades. Fdr Skeppen

ater, som asga til Europa och alle Indi-

^Ike Contoirer, utlamnas Medicamenter,

efcer en viss anordning , och ester resans

ISngd, utur et annat Magazin Q^inkes)t

der tvanne Foreftandare aro, som pjuta

en ansenlig inkomst otn aret.

Hospitalerne aro tvanne. Det ena I/g-

ger inom Staden (Bintien Hospitai), uti

hvilket alle sjuke ifran Staden och Skep

pen emottagas. Trenne Medici och tvan

ne Chirurgi aro har fdrordnade til de

Sjukas lkj6tsel. Det andra ligger utora

Staden QBuyten Hospitals, och til detta

Utforas de sjuke ifran det forra, sa snart

de b6rja tilsrilkna, for at aga der en fri-

Ikare lust och mera r6relse.

Utom desse bagge Compagniets egne

Sjukhus, finnas Snnu tvanne andre Hc-

Ipitaler inoin Staden: det ena tilh6rer

Morerne och det andra Chineserne.

Den hetta , som har standigt rader,

och de sugtiga dimmor, som har stadm

v . uti

Eatavia 177j. 311

uti luften, Utan at snart skingras, bidra

ga at göra orten, och i synnerhet sjelf-

va Staden mycket osund , och dödlig

heten så stark, at Staden af någre blif-

vit kallad för Europeernes graf. Den

stank , som upkommer af allehanda sa

ker, som oförsigtigt tillåtas, at kastas i

ålfven , och Europeernes egna ovarsam

ma Diét, åro icke ringa orsaker til den

förödelfe, som årligen i synnerhet Iker

ibland dem. De ringare förgå fig me

rendels uti frugters åtande , • och Arra-

kens otidiga nytjande , och de förnäma

re nytja mer, ån i et få brännande luft-

strek borde ske , både för stark föda och

för hetsiga drycker. Rötfebrar bort

rycka de fednare merendels hastigt, of

ta inom trenne, ja stundom inom et en

da dygn. Rödsot och Rötfebrar med

taga de förre , och de måste som kunna

genomgå dem, behålla en stor och ut

spänd mage, med förstopning uti någon

af de inre delar (^Placenta febrilis) , hvil-

ken icke gerna fördelar sig eller för

svinner, deråst de icke blifva afsånde til

något Contoir , der luften år friskare och

kallare. De, som tyckas åga starkaste

hålsan, såtta snarast lifvet til, då svage,

åfven som Fruntimren längst och bäst

utbirda; ehuru de, som ifrån Europa

U 4 hit

yt% Batavia 1773.

komma med rosenroda kinder , inom

kort t!d forlora denna fagring, och blif-

va seJan bleka, loin et utvridit klade.

De hela aVet igenom har radande

vindar aro antingen Sjo-vindar eller

Land-vindar, som ester arstiderne for-

Indras. Uti West-mousfon , eller regn-

tiden-, som ocksa anses harstides tor

vintertid , och begynner i November el

ler bdrjan as December, samt varar til

JMhrtii manad , blala Landvindarne ifrin

SW och W, hvarefter ernot middagen

en Sjovind ifran NW upkommer. Uti

den fa kallade Goda arstiden (Mouisnn)

16pa landvindarne SO, O, sedan til NO,

och andteligen til N.

Vid diken utan for Staden fant jag

Coftus arabicus vaxande, hvars aroina-

tifka rot fores til slere orter i Indien ,

och med fordel forsaljes.

Lika fa fan jag Ingefaran (^Amnmum

Zh^iber och Z.-rumbet*) viid vaxande

langre in, uti torre sandsalt, och ofta

bred 3vid vagar. Bagge desfe flag tor-

de vnra et; eller ocksa ar dem emeJlan

foga atikilnad, emedan blom-axet, som

i b6rjan ar rundt , efterhand utv^xer och

blifver langre. Ingefaran odlas tikvll

I ■

Batavia 1775. 313

med kbnst utaf Chineserne, och rotea

renad ifran jord , kokas med socker ,

saint fori'Iljes bade til Indien och Euro-v

pa. I Ostindien brukas den ofta, d4Th£-

vatn drickes, for at styrka magen, och

i Europa merendcls emot Heshet, Ho-

sta och andre Brostfjukor.

En art utaf Cardimomer (^Amomun

enmpaQum} med rundade fr6hus, fan

jag afven odlad uti en Tragard. As den-

ne voro frdn like de vanlige Cardimo

mer, fom f6ras til Europa, och torde

haultas utaf slera vaxter. Blomklafen

fat anda ned vid roten , och bladen lik-

nade dem pa Svards-liljan , men hade en

spits , lika fom en fin trad i Indan.

Arrak, fom i Ostindien nyrjas for

Branvin; fom fa val har, fom ofver alt

annars i verlden anfes for den bafta til

beredning as Punfch ; och lorn ager en

egen fynnerlig famt ifrah andre destilfe-

rade drycker farskild lukt och smak ,

tilverkas aldrabast pa Java. Til defs be*

redning aro utom Batavia Stad anlagde

flere anfenligen store Brannerier, hvil-

ke tillika med r3ttigheten , at tilverka

Arrak, endast arrenderas utaf Chinefa-

re. Risgryn aro de fornamste, hvaraf

denne Ipiritus, utaf treggehanda styrka,

U s uti

3r4 Batavia 1775.

uti stora pannor destiHeras, efter f6re-

gangen ymnig gasning , med tillagdt

vatn, Syrup ifran Sockerbruken, och fas

ten utaf Cocos-traden. Den mindre star-

ka Arraken drickes varm as Chinefer-

ne utur koppar, vid deraS lustbarheter.

Den hvita Arraken, som kallas kneip •

och aftappas straxt pa bouteiller, Sr star-

kare och forbrukas mast uti Indien. Se

dan Arraken blifvit aftappad pa fatverk,

f6r at fdras til andre orter, fargas den

as tradflaget, och blir den bruna Arrak,

som almannast i Europa forstljes , och

nytjas icke aUenast til at laflca torsten,

utan ock til den behageliga Punschen,

hvaraf vid alle glade, och hdgtidelfge til-

falien, finuen och hjertan upmuntras,

samt denna verldenes bittra omsorger

fa ljufligt fdrsvinna.-

Bomul och Silke utgdra i hela Ostin-

dien de Smnen , hvaraf Indianerne for-

fardiga fin kladnad , och Srligen for-

salja en otrolig myckenhet til Europe-

erne. Silke beredes val icke pa 6n Ja

va, men as Bomul f6rekomma i landet

tvanne adkillige arter. Den ena ar et

ganlka hogt trad, med en stor, vidlyf-

tig och vacker krona , som kallas Bom-

bax pentandrum. Bomullen , som omgif

ver

Batavia 177s. • 315

ver fr6n , uti, frobolsan, far namn as

kapok, ocb nytjas icke til spinning, utan

endast til Madrasfer, Sangbolstrar och

Hufvudkuddar. Den andra Sr en bu-

lke, loin pa et half's Sr upvSxer til en

mans hogd, och sedan forgar inom aret

(^Gossyptum berbacewn). Denne gifver uti

sine fnjjhus en mycket finare och bittre

Bomul QKapas) , fom spinnes och vafves

til oSndeligen mange, finare och gr6fre

sorter Bomuls-larfter och Kattuner.

Ifran fr6n, som ligga inneflutne uti

sjelfva Bomullen, sag jag hSnne renas

pa det sattet, at den Jades ut pa up-

fp&nda dukar, och sedan piskades med

kappar, til clefs at alle fr6n val Ikildfc

fig ifran.

Inge Caffdhus och inge VinkSUare

finnas inpm denne store och folkrike

Staden, utan alle framlingar, fa vSl de,

hvilke ankomma med HollSndske, som

med andre Nationers Skepp, n6dgas bo

uti det fa kallade Herre Herberget , efc

mycket stort, rumrikt och vackert hus.

Harstides njuta de icke allenast nppas-

ning, sing, kammare och mat, f6r en

Ducaton eller halfannor Riksdaler om

dygnet; utan ockfa Caffe\ Vin och 6l

emot s&rsltild betalning. Utom defs Sr

316 Batavia 1775.

uti huset en ganslta stor Sal , f6r con

versation, lange och pa en fida opne

gallsrier eller f6rstugor, at fpatfera el-

ler sitta uti under flcuggan , samt en Bil

liard til tidsfordrif? Ingen as Compag-

niets Ambetsman eller nagon ' Borgare

far i fit hus for betalning lamna nagon

framling herberge och fpisning; men ve

la de utan betalning herbergera nagon

as sine vSnner, ar det dem icke forbudit.

Ris (Risgryn ■> Oryza), fom odlas pa

on Javas laglandte lander, aro ganlka

hvite, och raknas nSst de Japanike i god-

het. Nagot Ris odlas ocksa pa hoglin-

dare stallen as 6n, och beh6fver det

icke sta under vatn , hvilket detta fa-

desslag annars vanligen fordrar. Innan

Risgryn blefvo hitfdrde , och i landet

almlnne, lefde Javanerne as en fort

(Geerst^) Fr6 QPatiicum'), hvars bloma

ar fvartagtig, fom asdem odlades, men

var hvarken fa godt eller fa lonande.

1

Utom Risgryn sick jag ockfa hlr fe

pa nagre stallen odlade bade Turkifkt

Hvete (Tea mats) och Holcus (Sorgbum).

Lustens brannande hetta, och den

myckna fvetningen g6r badande i vatn

har ganlka angelagit Slllan gar ock

Batavia 1775. 317

nagon dag forbi , at iu Indianerne synas

plafka uti vatnen. De utvalja hlrtil la-

dane stallen , antingen vid aarne eller

andre vikar, der de kunna vara sakre

for Krokodilen. Harigenom bade renas

kroppen , och svethplen 6pnas ; det kalla

vatnet styrker dessutom kroppen, fa at

de sedan mindre svetfea, och blifva der-

efter lattare och muntrare. ,

Specerie Handelen tillkyndar ove-

dersageligen Hollandlka Compagniet de

aldrast<5rsta vinster; derf6re tillates ock

ingen privat , vare fig hogre eller lagre

Ambetsman, Borgare eller Skeps-Offi-

cerare at handla denned, utan ager fig

Compagniet enskildt f6rbehallit alt Mo-

nopolium dermed. Om nagon harmed

drifver lurendrageri , och olykligt vis

blir uptackt, kostar det altid lifvet, el

ler Stminstone branmarke och lifstids

fSngelse. •

Opium, som almSnt far namn as

Amphion , anses ibland andre f6r det

storsta Contraband, hvars Handel afven

ar Hollandlka Compagniet ensamt f6rbe-

hallen, och hvars lurendragande belag-

ges med de fvaraste straff. Merendels

himtas denna vara ifran Bengalen, och

tillkyndar Compagniet en otrolig vinst.

Det

3»8 Batavia 177?.

Detta Opium forbrukas bade pa Java,

och de omkringliggande oar. Indianer-

ne nytja det ganfka mycket, men icke

fa almint til tuggning, Com Turkarne,

utan i det stallet bereda do det samma

til et mos , hvilket strykes ofvan pa

tobaken, sedan den blifvit inlagd i pipan.

Nar den samma da rokes , blifva de as

nagre drag yre och drukne, och 001 de

nytja of6rfigtigt for mycket deraf , blif

va de aldeles utom fig och rasande, sa

at de vela m6rda andre. Nar en ladan

as Opium rasande utkommer pa gatan,

ropas Amok Amok, och hvar man ager

rattighet, at ddda en sadan drucken

mSnnilka, som lagen forklarat fogeJfri.

Rattigheten at forsalja Amphion arren-

deras bort at nagre, merendels hogre

AmbetsmSn, som blifva General Arren-

datorer, och betala derfore anfenlig^e

summor. Desse bort-arrendera sedan at

andre partie-vis rattigheten , at utminu-

tera Amphion , eller rlttare sagt , de

slija i stort Opium, til et ganfka hogt

pris at andre, som falja det samma at

Indianerne i smarre partier. Och som

flere f6rname Herrar hiruti 3ga del och

intresse, vakas befynnerligen val der6f-

ver, at intet Opium kan heinligen info-

ras i landet, afven som det icke elJer

fe-

TSatavia 1775. , ,319

felar, at den, som syndar emot Aitir

phions forbudet, blir ofverlamnad at al

Lt.gens stranguet.

Fogelnasten7 som jag aiVen pa Cap

nagre ganger forut hade set , * brukades

Mrstades niera uti Soppor , sasom f6dan-

de och valsmakelige. Desse aro sam-

mansatte as Gelee-agtiga tradar , och up-

16sas til et geriomlkinligtGelee, uti varmt

vatn. Uti Javas berg lades desse myc-

ket finnas , och vara en fordelagtig Han-

delsvara, i synnerhet uti China. Han-

delen med dem ar Hollandska Compag-

•niets ensak , och arrenderas merendels

bort at den mastbjudande. De sinaka f6-

ga, men aro fodande och latsmalte.

Subatter kallade Invanarne atfkillige

sorter as en besynnerlig Grashoppa (Man

tis, i synnerhet precatoria och religiosa),

som agde brdstet lika langt med den 6f-

riga kroppen, och uplyftade altid fine

framfdtter, lika som Indianerne, da de

halsa elier vela anhalla om nagot. Erne-

dan djuret Sr ganlka trogt, sallan rorer

fig, samt det da mycket langfamt, brd

stet liknar aldeles stjelken pa et blad, och

vingarne med fine m6rke adror fulkom-

ligen se ut, som et blad; fa blef en an-

nan sort haras QMantis gongylodes^), kal

3*0 . Batdvia 1775-

lad det vandrande eller det lefvande bla-

det. Indiqnerne anse dera for helige el

ler atminstone for lyckelige djur.

Buffeloxarne pa Java voro mycket

olike dem, jag set i Africas fkogar.

Desse voro graagtige, smarre, och vil-

trade fig uti modderagtige ■vatn-pnssar.

Ehuru de altid bibeh6tlo mer eller min-

dre as fin vildhet, lato de Jikval tiraa

fig, och sag jag dem mycket brukas

for stora karror.

Kistor uti husrummeri fa vSl, sons

i Packhusen , fag jag oftast vara upsial-

de pa Bouteiller. Luftens stillastaende

och ringa omvaxling, famt deraf foror-

sakad m6gling och hastiga fbrrutnelse

gjorde denna fdrsigtighet nddvindig, e-

medan annars icke allenast kiltbotnen,

utan ockfa de inneflutne varor, inooi

kort tid forderfvades och aldeles for-

multnade.

Pa redden utan fore Bajtavia aro

ganska manga 6ar, soni icke alJenast g6-

ra den samma f6r stormar trygg och sa

ker, utan tjaria HollSndfka Compagniet

til mangfaldig nytta. Pi dessa oar ager

Compagniet Skepsvarf, Packhus for fle-

rehanda varor och mycket annat

Med

Batavia 1775: 311

Med otroligen smala, men langa ba-

tar sagos Javanerne ro as och an pa

redden , hvars yta lag oftast fa stilla och

jamn, som en fpegel. Desse sma batar

voro utholkade as nagot trad , icke bre-

dare, an at en man kunde fitta deruti,

as flere alnars langd, utan segel.

Smale Rottingar (Calamus rotang")

brukade Javanerne mycket almant tQ

tog, och med desse, antingen hele eller

klyfde i finare rimsor, viste de behan-

digt binda al ting. Bade starke och nat-

te korgar sag jag ocksa haras flatade,

afven som breda mattor deraf gjorde at

litta pa, som voro ganslca fiiygga.

Bambo-tradet var et as de nytigaste

s6r Indianerne har pa orten. Deraf f6r-

•fardigades i st6rsta hast nastan alt, hvad

de behofde. Haras fag jag husen up-

bygde, stolar, bord och fangar forfardi-

gade, stegar, barare-stanger, redslcappa

fartygen, och flere andre husgerads la

ker tilredde , som voro bade natte , star

ke och latte.

Uti Europeernes Lusttragardar, som

voro anlagde utom Staden, prunkade fle

re bulkar och vaxter, dels med line

slackige blader, dels med sine store och

2 Del. X an

yiz - Batavia 1775.

angename blomor. Ibland de f6rre vo-

ro Nyctanthes picta , och Erythrina co-

rallodendrum; ibland de sednare Hibi

scus Rosa Sinensis , Muraija ekotica med

flere. Hibiscus Rosa sinenfis kallades

Kambang Sapato {Skt'bloma) , och blo-

morne deraf gifva en ganska svart farg.

F6r denne orsaken slcul bestrykas stu-

dorne as deras gevar (AV/'j) derraed,-

afven som Skor, for at fvlrta dera.

Morinda citrisolia kallades Bengado

och rotens fast nytjades as Javanerne,

til at farga r6dt.

Indigo Qhdigofera nila~) vaxte vild

6fver alt, och cultiverades nagot as Chi-

jieserne. As denna tilverkades alniant

en bla Indigo-farg.

Krokodiler finnas ymnigt vid a-myn-

ningarne, och uti alfvarne pa denna 6;

den vaxer til en ansenlig langd. Under

mine Botanilke utvandringar sag jag ho-

nom ej sallan ligga vid stranderne, for

at fosva uti solbadet. Stundom fangas

han as Javanerne med krok, fom tyc-

kes f6rekomma underligt och otroligt.

Dess gap ar ganlka vidt, och tanderne

i bagge kakarne hvasfa fom hugg-jern,

at han med mycken lathet afbiter de

star-

Batavia 1775. 343

ftarkaste tog, Til en sadan fangstnytja

Javanerne et ganflca 16st ihopvridit tog

as Bomulsgam, Vid hvars anda fSstes

en krok med nagot as eller k6tt. Nar

Krokodilen ifislukat kroken, och bj^x-.

der til at afbita to|et, fasttta tanderne

emellan defs ldfa tradar, fa at han icke

formar afbita dem. Den insvalgde kro-

ken liindrar honom -ocksa ifran , at am-

nars afUita toget. Kroken berattades

inig vara utaf trad , och fa fnart Kro

kodilen markes hafva fastnat, kommer

folk til, at med andre gevar d6da ho

nom. Salunda gar det val an, at fanga"

Leviathan med krok, men det fkal icke

Ike med ftyrka, utan med konst och list.

Kjarnan utur frugten as Boa Ati 5r

ganska bitter til fin sniak. Den bruka-

des st6tt, at intagas fdrColik, bade ut

af Malejer och Javaner.

Javanerne ma icke g6ras til nagre

Slafvar; men mig berattades, at det

stundom fkal htnda, at de pantfatta hvar-

andre, ehuru jag icke kunde fa fulkom-

lig reda pa denna faken.

Pinang-kjarnan (jjux Greece"), fom fa

almant och dageligen nytjas med Siri,

under Betelens tuggande, fdnderkliptes

X a oied

324 ' . Batavia 1775.

I

med en egen dertil inrattad sax , fom

jag ofta hade tilfalle at se, i synner-

het hos de Europei/ka Fruntimren.

Merendels styckades kjarnan i sex de-

lar, och en sjettedel togs hvarje gang

til tugbuss.

Socker-r6r (^Saccbarum qfficittarum)

planteras uti ymnighet pa Java, och Pu-

dersocker forsaljes harifran til de malte

orter uti Indien. Alt det locker, fora

uti hela Ostindien forbrukas, ar antin-

gen Brost-focker eller Puder-socker. In-

gen rafinering til Topp-socker far ike

harst&des, utan endast uti Holland. Den

fornamsta handeln pa Japan &er tned

denna vara. Br6stsockret nytjas me

rendels vid Th^-och Caff£-drickning:

Puderfockret til matlagning och infylt-

ning as hvarjehanda bar och frugter,

sasom Kryd-neglikor och halfvaxte Mu-

lkot-n6tter, hvilke atas vid Th£-vatns

drickande, for at styrka en svag och

slapp mage.

Nellika eller Boa malacca infyltas fa-

ledes, afven fom en frugt, kallad Tje-

rimelle. Den fraakar da helt m6r, och

ar stor fom et h6nsagg. Det k6ttagtiga

ar as en syrlig smak.

Tie-

Batavia 1775.3*5

t

Tjerimelle ar mindre; pa den samma

ftickes med en rial en mlngd fina hal , ,

sedan lagges den i vatn , och omfider

kokas med socker samt forvaras med

sockersyrup i glasflaskor. Desse frugter

atas osta, da Thd-vatn drickes. Deltas

ftundom omogne med litet salt , och kun-

ra afven omogne inlaggas i salt. Mog-

ne atas de nagori gang, och aga da en

iyrlig sinak.

Fokke Fokkes kallades srugten as So- ,

lanum Melomgena, som bade vaxte vild

och odlad. Den ar aflang, nagot likyet

Paron, storre eller mindre, helt glatt och

ikinande , as en purpurbla farg. Frug-

ten ar as en angenam smak, kokad i

foppor, eller ock kokad med vin och

peppar. Den drifver urin och stengrus

lamt nytjades almant bade as Europe-

erne och Indianerne.

Uti attika inlaggas atfkillige bade r6t-

ter, frugter, gr6ni'aker och annat, (a-

sonr Filk, Blomkal med mera. Sadane

inlagde faker kallas i almanhet Attjar, •

och nytjas til stek och andre matratter,

at reta appetiten och styrka magen. At-

tikan flcarpes och gores starkare med

tillagd Spanik peppar, fa at sadane kryd-

der blifva mycket hete och brannande.

X 3 PS

3i(5 Batavia 1775.

Pa detta sStt inlaggas Gurkor, slcaJet as

Meloner, och de aromatilke rotterne as

Bambotradet, hvilke sednare Ifven ifran

China dfverforas til Europa.

Inom Batavia ligga sex Kyrkor,

tvanne Reformerte , en Portugisislt, en

Lutherflc , en Hospitals-Kyrka , och en

uti Citadellet, samt en Portugifisk utom

Staden , hvilke aga fine Praster ifran

Holland, som ha^ 5ga mycket anfeende,

och ara val lonte,

Morerne , som vistas pa Batavia , aro

har, likasom annorstades merendels Kop-

man, och okande med sin egen fynner-

liga och vackra kladebonad, De aro of-

ta store til vaxten, aga langt svart har.

som insvepa"; i en hvit duk, liksom en

Turband , och hasva niustacher. Somli-

ge hafva en m6ssa eller en rund hart

pa hufvudet Kladningen Sr en stor och

vid kjortel eller skjorta, oftast as hvit

Bomulstyg, hvilken bindes med et sno

re eller bredt band under br6stet, och

ar nedtil vider samt racker ned til fot-

terne. Skorne aro vide, och ga ut i en

lang och final spets , som bojes tilbaka,

samt aro hos de rikare ofta rikeligen

med guld utflrade,

I*

Batayin 1775. 317

Javanerne sitta altid pa en stramatta,

utbred pa golfvet eller jorden, med fdt-

terne i kors lagde. Pa* en vag eller ga-

ta, fitta de pa halarne. De complimen-

tera och halfa, likfom de maste andre

Indilke folkflag, pa det lattet, at de i-

hoplagga handerne, och uplyfta dem e-

mbt pannan. De fatta maten med blot-_

ta fingrarne , utan at nytja knif eller

gaffel. Kladnaden bestir i en nasduk,

som svepes om hufvudet; en vast, med

manga och fma knappar; och et kliide

(JCajin), fastadt omkring lifvet. Vlsten

hos de fornamare ar ofta vacker , och

pragtigt utfirad: Pa fotterne bruka de

toflor med nakne ben, utan' strumpor.

Toflorne. aro framtil tvart afhugne och

upstaende. NSgre bruka en m6ssa, som

ar cylindrilk , .tvart afstympad liksom et

tak, as helt hvit linne, och sa spackad

med starkelse as risgryn, at den ar ftyf,

och helt genomlkitilig'. Andra kctnet

drager om lifvet, at tacka nedre delar-

(ne anda til fotterne, et klade, som vi-

kes tilhopa omkring vek-lifvet, och of-

van til nytjas en half-lkjorta. Haret vri-

des ihop 6fver hjessan, och fSsteS med

nal. De* fornamare nytja 4fven toflor,

ofta rikeligen utfirade.

Bar-

3*8 " Batavia. 1775.

Barnen upfostras hos detta , likasom

hos flere indislœ folkflag, mycket okonst-

ladt. Sallan hordes barnen skrika. Of-

tast sag jag derri as modrame lamnade

pa sjelfva jorden, pa en utbred matta.

til at sjelfve roa slg, och at krypa pa

hander och sorter, til defe de larde fig

,sta och ga. De hvarken sn6rdes eller

lindades, och ingen ibland dem fag jag

antingen lytt eller krympling.

De f6rnamare Javaner fora mycken

stat , och atf61jas as flere Betjanter , hvar-

af den ena bar en pinang-dosa , den an-

dra tobakspipan, den tredje tobak, den

fjerde (potkoppe», den femte fol-fkar-

men och fa vidare ; ja kdnet bares uti

silfverbeflagne Dragstolar, och H6fvits-

manner Sga stundom fkidan til sine iido-

gevar as silfver eller guld.

Javanerne Sro gule til fargen, <5go-

nen fvarte och foga djupe; nasan gan-

Ika litet tilbaka tryckt , men dock kort

och trubbig; hwret langtoch svart; mun-

nen f<5ga ftor, men oTra lappen nagot

manlik , ombojd , tjock och litet utstaen-

de. De maste aro as en medelmattig

eller lharare ling vSxt.

India-

Batavia 1775. 319

Indianerne satta ganska mycket vär

de på fit hår. Detta aga de altid bek-

svart, och så långt, at det räcker ned

til lånderne. Ingen dag går förbi, på

hvilken de icke smörja det med Cocos-

olja, kamma det, och upfåtta det es

ter landets sed.

I almänhet kan man vål såga om de

värme Länders Invånare, at de äga en

slö hjerna, och äro mindre fintclige och

ikarpiinte, ån Europeerne. De äga nog

samt den förmågan, at kunna tänka,,

men icke djupsinnigt, och samtalen hos

dem äro således föga eftertänksamme.

De äro i aJmånhet late, sömnige, tröge

och kåtjesiille. Sjelfva Cljmatets hetta

böjer dem hårtil. Och utan at särdeles

oförråtta de måste Indiens svartbrune

infödingar, kan man vål såga, at emel

lan dem och Europeerne år större Ikil-

nad, ån emellan Aporne och dem»

Climatets värma äger åfven på Eu

ropeerne , som hitkomma , den verkan ,

at de med tiden blifva mera tröge, or

keslöse och mindre muntre, ån i de kal

lare länder; så at den flitigaste människa

ofta, emot sin egen vilja, hårstådes för

faller til låtja och overkiamhet.

X 5 Til-

330 Batavta 177$.

Tilnamn bruka Javanerne icke, och

förnamnet åndras hos dem ofta , etrer

vissa omståndigheter. Så snart en Fa

der får en son, så förändrar han sit

namn, och i stållet at i Europa en son

kallas efter sin Fader, få kallas en Fa

der hår efter sin son , til exempel : oin

sonen kallas Tjofo, få åndras fadrens

tiamn til Båppa Tjofo (Jjofof far). Fir

han sedan slere söner , kallar han sig

al tid efter den yngste ibland dem.

Vapn , som Javanerne bruka , åro

slere: Kris kallas en fort Hersfångare,

som almånnast båres, både af hög och

låg, och det vid alla tilfållen. Den år,

utom hand-taget, vid pass en hals aln

lång, och klingan år antingen råt eller

slingrad som en orm, två finger bred,

spetsig och skarp å ymse sidor. Oftast

ser den blyfårgad ut, med ljusare strep

deruti. Stundom år den damaserad och

' alinånt förgiftad. Den gömes i en (kida

af trå, som någon gång målas, och nå

gon gång utan på , hos de rikare , be-

klådes med en tun lkifVa af silfver el

ler guld , som år lös och kan låt afdra-

gas. Handtaget eller fåstet år af trå ,

och sin egen besynnerliga Ikapnad. En

sådan Kris båres uti et band, som år

bun

Batavid 1775s. 33l

bundit om lifvet, pa h6gra fidan nara

tif ryggen, och ofta baktil vid ryggen,

i fynnerhet hos famre folk.

En annan sort as Sabel fag jag ofta

fSIjas pa torgen, fom var tjock i ryg

gen, tung och ofVer en aln lang, med

et handtag as horn eller tra, 1 '

Badi kallades en Uten Hersfangare

eller fnarare Dolk; den var et qvarter

lang, med et bojt handtag, och bars

stundom likfom den forsta uti bSltet

Wudohg var et annat gevar, fom

jag fag baras endast as farasta hopen,

och mast as tjanstedrangar. Det fades

betekna underdanighet och tilgifvenhet.

Sjelfva jernbladet var kort och bredt,

famt liknade en Hack-knif, med en kul-

rig ag pa ena fidan , och en tjock bak

pa den andra. Skidan , hvari detta g6m-

des, var as tra med en fpanstig fjader

as horn pa ena fidan , medelst hvilken

den qvarh6lts i gordelen omkring lif

vet, instucken baktil vid ryggen. Et

qvarters lingd fvarade emot et halft

qvarters bred. Detta instrument tjante

afven at hugga med, och at g6ra fig vag

i Javas tjocka Ikogar.

Bag-

33* Batavia 1775:.

Bagge k6neh kunna hos Javanerne

adlas , la at , om en Adelsman gifter

fig med en oadel Dame , fa blir hon

adlad ach tvartom.

Java regeras icke as en enda Mo

narch , utan utaf Here , ehuru on icke

5r fa fardeles flor, for at vara delad i

fa mange Riken. Pa Bantam Sr en Ko-

nung ; uti Madura en Repent eller

Prins; uti Surikarta en Kejftre, och i

Djokjakarta en Sultan.

Kakerlackor QB/atta~) och ATyror

aro uti Indien Sfven fa almanne , font

ganska besvarlige. De forre aro iikval

fortre'tligare om bord, de sednare ofver

alt, i synnerhet de smfi och rode Mv-

ror, hvilke fortara eller forderfva alt.

De aro sa sma, at de toga markas, och

intranga fig igenom de finafte fpringor.

Om niigon Infect: fangas, och sattes i

en lada, ates det genast up as desse

fma kraken , fa at endast vingarne 6f-

verblifva. Myrorne foka i • synnerhet

ester focker, och famlas til det i fadan

mangd , at de ofvertacka aldeles det ka-

ril , hvarpa det ligger. At fordrifva Ka

kerlackor utur Klad-kistor-, fan jag ba

fta medlet vara , at lagga Kamfer ibland

kladerne; och at utehalla de fma r6de

My

Batavia 1775. 333

Myrorne, var Oleum Kajoputi och Ku-

lit Lavang de kraftigaste medel. Lukten

af desse oljor kunna de omöjeligen för

draga, utan dö deras tånieligen hastigt.

Med Kajoputi olja, sbm år mera flyg

tig, gjorde jag åtskillige försök, för at

se, huruvida jag derigenom kunde be

vara mine Infect-samlingar ifrån Indiens

alt frätande Myror. Når jag på et bord

gjorde en ring utaf Kajoputi olja , och

inflåpte inom den någre myror, såg jag

tydeligen at Myrorne ej -vågade gå öf-

ver den samma, utan blefvo efter en

kort stund af ångan liksom yre, åndte-

ligen raglande och omsider döde. Når

någon insect-låda inuti smordes med ol

jan, och Myror inslåptes dit, kunde

Myrorne efter någre ögnablick knapt

mera löpa, och dogo innan kort. Den

dödade på lika fått andre insecter, in-

nom kortare eller längre tid , så at jag

tydeligen märkte , at denna olja var åf-

ven så farlig och dödande för insecter

i gemen, som den i flere sjukdomar år

et förtråffeligt och kraftigt läkemedel.

I fordne tider, och i början af Com-

pagniets upråttade handel, utfeglade fö

ga folk af anseende til desse orter, soni

ansågos åfven få farlige, som sjelfva

re

334 Batavia 1775.

1

r'esah. En stor del as befatningen tor-

de da bestat as fadane, som i Europa

begat nagot brott, nodgats ofvergifva

sit fadernesland, eller lor annars vidrig

lycka och obehagelig utfigt i en framtid,

varit tvungne begif'va fig til fjos. Des-

le gjorde emedlertid sin lycka, upklefvo

ester hand til de hogste Ambeten, och

atskillige henikommo , tid ester annan ,

rike och form6gne, med Indiens dyr-

bare Ikatter. Desfe upmuntrade andre,

at afven fors6ka sin lycka , och utsigten

blef ester hand fa forandrad, at nu me-

ra utscgla uti Compagniets tjanst an-

tagtie man och ynglingar , as battre

b6rd och mera hofla.de feder, ja Sfven

Sdlingar as hogre och lagre rang. Des

se utga merendels. faTom Underk6p-

man, at afbida ledighet as nagon for

dem indrSgtig sysla. Oagtadt fadane

fomame Herrar nu arligen utsandas,

med mange recommendationer och stort

hopp, tviflar jag dock mycket derpa,

at igenom denna, annars fa til utfeen-

de nyttiga forindrig , Compagniets nyt-

ta battre befordras, -da icke fodflen el

ler rangen , utan Ikickelighet och nit

dertil fordras ; ty ehuru man borde for-

moda, at desfe igenom battre upfostran

borde hafva ISrt nagot, hvilket dock

. , • osta

Eatavia 1775. , . 335

ofta år ganska 'ringa; så år dessas afllgt

icke så mycket och egenteligen at tjä

na Compagniet, utan fast mera, at en

dast komma til en sådan bestålning, der

de häftigt kunna blifva rike , och med

sit byte, som ej får vara litet, kunna

ju förr, desto håldre, återresa til Euro

pa, at der af sine intressen lefva, och

föra en Stat, som svarar emot deras

trogna tjänster, höga rang och förstånd,

I sådan aftigt utseglade med det Skepp,

som hitförde mig ifrån Cap , en ung

Baron S 0 0 de L 0 °, och en

Grefve B 0 0 hÖgmodades i Bataviä,

under det han med otålighet väntade

på någon öpning, som kunde tilfrids-

stålla få väl dess åregirighet, som dess

andre behof.

Inom Citadellet åro Compagniets

Packhus anlagde, til förvarande af Säd,

Risgryn, Drycker och Viner, samt an

dre förnödenheter, icke allenast för den

ne Staden, utan för de måste i hela

Indien varande Contoirer; jämte Spe

cerier och flere handelsvaror för Eu

ropa, och andre handelsplatser.

Åfven så åro hår Compagniets Con*

toirer, Råntkammare, Ammunition, La

boratorier med mera.

Ut-

336 Batavia 1775.

Utaf f6rskamde Kryd-neglikor , sag

jag i Laboratorio Chemico destiileras en

tameligen god Neglike-olja, ehuru de

icke gafvo deraf alt Cor mycket.

Et Boktryckeri Sr ockfa harsrides

til Compagniets nytta och tjanst inrat-

tadt, och et vackert Bibliothek , hvars

Cataloge ar trykt redan 1752, jarate et

'Archive.

General-Gouverneuren f6rer en gan-

fka stor och F6rstelig Stat, da han re

fer nagon gang ut, uti sin flora och for-

gyldta Statsyagn. Han ager sin egen

Stalmastare, Hofinastare och en JLifvagt

as r» man til hast, jamte a:ne Trom-

petare, och en Kusk, kladde i en e-

gen dragt. Lifvagten rider oftast fore

dess vagn med blottad fabel i han-

den, och f6re dem ^ Trompetare , en

Europeiflc L6pare och 4 Morjaner fufom

Ldpare, alle val kladde, samt en Officer

vid sidan as vagnen. Stundom atf6lja

ockfa hans vagn 50 eller 60 bevapnade

man til hist , anf6rde as en Fandrik och

Sergeant Alle, utom Rads-Herrarne ,

nddgas, der General-Gouverneuren re

fer fram, bevifa honom sin vdrdnad:

de gaende stadna, och de akande stiga

Utur sine vagnar, Uti Radet, som Tis-

■

Batavia 1775. 337

dagar och Fredagar vahligen plagar fam-

las tilhopa, fitta jamte honom en Ge-

neral-Directeur, och fern ordinarie Rads-

Herrar , fom aga bade r2da och at besluta.

Tillika aro nagre, stundom flere, stun-

dom farre Extraordmarie Rads-Herrar,

fom endast aga at gifvarad, utan at de-

ras rostande fbr 6frigt anses. Uti den-

ne , Rads-F6rsamling far ingen intrSda

med yarja , utan -den lamnas altid utan

fore Rads-lalen , til vaktens forvar. Ge

neral- Gouverneuren ager en aldeles

Kongelig makt och myndighet : hvad

han behagar, famtyckes merendels as

de andre, och otn de andre an aro e-

mot honom, kan han likval lata faken

ga i verkstallighet , och bhr dS ensam

ansvarig f6r utgangen. Han ager ock-

sa rattighet, at med Indilke F6rstar g<5-

ra och fluta f6rbund, frid och krig, och

tager fig stundom, da Compagniets in-

tresse det fordrar, den myndighet, at

aflatta och tilsatta Konungar och F6r-

star. General - Directeuren ager hogsta

upsigten och forvaltningen vid Compag

niets handel , varor och Packhus. Hvar-

je Rads-Herre Sger en flrfkild upsigt 6f-

ver nagot as de andre Indilke Contoirer,

och ar tillika ofta President uti nagot

as de i Staden varande Coliegier. Da

a Dkl. Y > ea

338 Betfivia 1775.

err Rads-Herre aker f6rbi nagon med

tvanne Lopare f6r Vagnen, maste mast

altid halla sin vagn ltilla, under det

man hUfar. '

Da General -Gouverneurens Fru ut-

refer, fida tvanne Drabanter fore vag-

nen, och ester den famma stundom is

man til hast.

Uti Stadeil voro atlkillige Hyrku-

slcar eller Borgare, fom hollo hastar ocb

vagn, bade til frimmandes tjinst och

andras, fom icke magtade halla fig eg-

ne akdon. En hyrv.agn kunde man lega

antingen pa manad , vecka , dag eller

for en enda gang* En fadan hyra foil

sig dyr, och merendels blefvo desfe Hyr»

kulkar med tiden rike och formogne.

Utom Staden befag jag det Astrono-

milka Obfervatoriuni , fom Predikanten

Moor harstades latit, til VetenskapenS

forkotran upbygga, men nu , ester dess

d6d stod obrukbart, och vitnade om sia

nitifke och hedervSrde anlaggare.

Ibland andre utlandflce vaxter, som

har cultiverades , fag jag afven Kajoputi-

tradet (Melaleuca leucadevrtra), as hvarS

hlader den ryktbara och f6rtraffeliga Ca-

joputi oljan destllleras i likafa Chocolad

Satavta tfj$. 339

* i

trädet (Tbéohoma cacats), hvarS biomor

fitta på sjelfva stammen och de större*

grenar, och hVars frugter innehålla de

kjårnar, hvaraf Chocoladet uti kakor*

beredes.

Drakar (Draco volant") flögo titorn

Staden i myckenhet, under det heta af

dagen, lika som FlådermÖsfen om som-

marqvällarne uti Europa , utan at de til—

fogade mig , som stundom i stygten fån» •

gade dem, eller andre någon Ikada.

På redden , som Sr stor och vid ,

men tillika föga djup och moddrig, lig«-

ger altid et gammalt få kalladt Vakt*

Skepp. På detta hålles vakt ymsom 4

Matter å rad, af alle de Chirurgi, som

tned Skeppen hitkomma; och til detta

Vakt*Skepp föras de som fjukna nattetid

eller af någon olycka ikadas , under den

tid Stadsportarne åro tilflutne. Ifrån en

sådan vakt kan man likväl lösa sig med

a tDucatoner, som gifves åt någon , an

nan Fåldkår, som då gör fyflan.

Émedan uti Batavia , få vål på Skep

pen, som i Hofpitalerne och vid Rege-

menterne åro ganska månge Chirurgi

använde uti Compagniets tjänst , få är

öfver dem fat en General- Chirurgus ,

Y» som

1

34° Batavia 1775.

som med General -Gouverneurens och

Regeringena stadfastelse forordnar bvar

' och en til sadane stallen , antingen pa

Skeppen , eller uti landet, der deras

tjanst pr6fvas n6dig.

Ibland de mangfaldige varor, hvar-

med Skeppen, til sine forestuende re-

sor , harltades forseddes , voro inlagJ

• Fisle, Hons, Ankor, Gafs och Agg.jam-

te vatn-Meloner , Pompelmofer och Co-

cos-ndtter icke allenalt uti storsta ofver-

fldd, utan ockfa til et gan/ka billigt pris,

afveh fora Arrak och Risgryn.

/.

Mjolk infordes IfVen dageligen til Sta-

den, til falu, och nytjades uti hushallei:.

Far voro ibland de falsyntaste djur

har pa orten ; deras varma ul- pils gjor-

de climatet f6r ,dem odrageligt. Om

derf6re nagot lefvande Far nagon gang

hitfordes med Skeppen- ifran God*

Hopps udden , fandes det gemenligen

ftraxt langre inat landet, merendels til

de fa kallade Bla-bergen, derSst landet

ar h6gre och luften mycket kallare.

Fikontran, hvaraf denna 6 ager Se

re sorter , fag jag ofta vaxande i de tor-

raste sprickor pa fjelfva murarne, sa at

jag forundrade mig<Jer6fver, at de kun-

de

Batavia 1775. 341

/

de uthlrda och lefva as den lilla vatlka,

som as regn pa sadane stallen kunde

qvarstanna. ,

Militairen bestar dels as Europder,

dels as Indianer, som &ro ordenteligen

tagne i tjanst, och exercerade, utom

Borgerikapet och Chinesare, som asven,

vid upkommande krig, maste gora tjanst.

Officerarne barstades, fa val, som i he-

la Indien , anses sasom en betjSning, hvil- -

ken Compagniet emot eii betingad fold ,

til landets forsvar och dels tjanst anta-

git. De aga derfdre har hvarken del uti

sjelfva Regeringens forvaltning , eller

handelens bedrifvande , tej eller llttas de

i rang 6fver de hogre Ambetsman , som

i anseende til den indragtigaste handels-

rdrelfen aro ansedde f6r mSst nyttige

och nodvandige. Soldaterne, hvars an-

tal, i anseende til forodande sjukdomar

och Skeppens ankomst, Sr aret igenom

mycket olika, handteras ofta emot al

billighet, oratvist och ilia. De, Tom isran

Sjalkoparne utkomma, njuta pa lang tid

ingen 16n, och da det iker, njuta de

icke mer, an 13 HollSndlka styfver as

hvarje Gyllen, hvaraf det ruasta afgar

til bekladning. Ester sjukdomar, dem

de ofvervunnit, ga de bleke, som en

Y 3 . hvit-

34* Fatavia 1775.

hvitmenad ftod eller en gipsbild, och

ofta l a magre , at de nastan Sro ge»

pomikinlige.

De bos Javanerne brukelige dansar

hade jag nygre ganger tilfalle at se, af-

ven som vid sadane tilfallen hora de»

ras musik, •

Danfarne . ske med atfkillige krop«

pens, i fynnerhet arniarnes och sorter,

jies rorelfer. Malejerpe kajla desfe dan*

far Tantak och Javanerne Rongi, Hir.

yid ar altid nagot v51 kladt och utsiradt

Frtintim'er, fom aldraforst: borjar dansen

med nagon person , och sortsar sedan

nied en i sander , as de andre , som fin-

fia noje i danfen , och desfe personer

sticka henne altid nagot penningur i han-

den, fore danfens slut. Rongin kallas en

sadan danferska , och de gifne penningar

delas emellan henne och Musicanterne

til "skil'ces.

Mnsiken beft&r as flere instrumenter,

fom vil handterade pa nagofc aflVind %a

et icke oangenamt ljud och harmonie,

Merendels nyrjas en fort Violin , med

endaft 2:ne strangar ; en Trumma, fom

klappas i bagge andar med fingrame;

en art Orgel as langre och kortare styc-

ken

Batavia 1775.343

ken tr3 , olike efter tonernes olikhet ,

• och lagde pa en iholig stock : desse klap-

pas eller fl«is, lika som et hack-br§de

med en tra-hammare; en Koppar-kittel

uph§ngd och pSHagen ; faint tvSnne Kop-

par-slcaJar, som hallas i hinderne och

flas emot hvarandra, *

Regerande Forstames Sretitlar pa Ja

va voro ollka, efter deras olika vSrdig-

bet. Dem jag med sakerhet kunde ut-

fprfka, ypro fbljande, nemligen:

Kejsaren pti Surikarta kallades:

Susu bunang, d, S. 6fver-F6rste,

Pako buna. Verldenes(//>/Æ)St6d.

Senapati ingalaga. Land. FSlt-ofverste.

4bdx/Rakman.x Helige Prast.

Sajidtn panatagamtJ. Trons befkyddare.

Sultanen uti Djokjakarta kallades:

Sultban, d. S. F6rste ellerKonnng.

Haming Kubana. Verldens Regent.

HatifatolaK Guds StSthallare ,

samt Sennapatti ingalaga t Abdul Raktnan

och Sajidin banatagama.

Regenten pa on Madura ti^ulerades*:

Vanembabam Adtpatti, en fri Forste eljer

Regent.

En

344 ■ Batavia 1775:.

En Prins kallades Pangerang , en

Kron-Prins Pangerang Adepatti , en Drot-

ning Ratu, en Prinsessa Radin Aju.

Patti kallades en Hofding ofver na-

gon Prpvins eller storre stycke land hos

Javanerne. Sadane voro atflcillige i de

finder, som tilhorde Hollandlka Compag-

Iiiet Desse tilsattas val utaf Gouver-

neurerne, men maste godkannas utaf

Regeringen uti Batavia, likafom de fa

kallade Capitener, sonVi landet forord-

nas ofver Chineseme.

Tommegomme blifver kallad en Huf-

vudman 6fver nagot mindre stycke land

- eller nagon stor by, och om en sadan

. blifver gist med nagon Prinsessa, far

han kallas Radin Tommegom.

En ibland Javanerne ganflca fSlfynt

Penning, hade jag mycken m6da at sa

tilvaxla mig emot en HollSndlk Duca-

ton , eller en och en half Riksdaler. Den

■ forvarades as Javanerne safom et gam-

malt och nu mera rart mynt. Metallen

var massing, och vidden lika med en

Svenlk Riksdaler, men ej tjockare in

et platstycke. Uti midten ar et fyrkan-

tigt hoi, fom tjanar at uptrSda den pa

band. Kallades Ptttis Kantang, och fa

des

1

Batavin 1775. 345

des nu mera Annas endast vid 6ns 6stra

Snda , fasom vid Suribaija och Banjer-

masfing. En uphpgd bred rand omgif-

ver kanten. Midt uti star et trad med

utspridde grenar, och pi hvarje fida om

det samma en vanlkapelig mannifkobild,

lik et benrangel. Denne bild, liksom al-

le figurer, dem Javanerne tekna eller i

tra utskSra , Sr vanfkapad , emedan Ma-

hometanfka Religion fdrbjuder dem at

tekna nagon rigtig bild. Myntet ar for

6frigt gutit. .

Pa Batavia 5r Sfven i koppar flagit

et mj'nt, as Gouverneuren Swarde-

xron, ehuru det fades vara mera gang-

bart pa Caromandel, in hir; Sr stort,

fbm en Svenfk styfver. och as et runstyc-

kes tjocklek. Pa ena fidan ar en dubbel

rand , uti hvilken star teknadt Batavia

och artalet, samt midt uti et svard. Pa

andra fidan st^r CompagnietS vapn, och

derofver teknadt, £ styfver.

En Javas duyt 6fverkom jag afven ,

stor fom et runstycke, och as famma

tjocklek.. Den var as Koppar, teknad

pa ena fidan med Javanlka bokstafver

uri trenne rader inom en puncterad cir-

kel; och pa andra fidan med en krans,

Y s in*

346 Batavin 177J.

friom hvilken stod Duyt Javas 1783, 3£

ven pa trenne rader.

Chinesilke Petjes , as Massing gutne,

med et fyrkantigt hoi uti midten, voro

blr ocksa gangbare , afven ibland Euro-

peerne. Detta mynt uptrades til et vist

antal pa band, ar stort och tjockt, som

et vanligt runstycke , och hitso'rdt ifran

China as Chinesilke. Kopman,

Gnrinz kallfldes en stor Cicada, som

uti Javanlke fkogarne, sittande pa tri-

den, hordes gifva ifran fig et fa galdt

Ijud, som det varit as en Trompet. In-

sectet ar svart .bade at fa se, och at fan-

ga. Det fitter vid tradens stammar och

storre nakncgrenar , samt uptackes svar-

ligen as ogat. Nar man narmare nalkas

det, tystnar det scnSningom mer och

mer, och andteligen hastigt bortflyger.

Det fangades' bast med en Insect-has,

som sattes fore den , eller med fogel-*

Jim as sndianerne, pa andan as en lang

k5pp , som f6rdes til bakdelen as vingar-

jie , och gjorde, at de klibblade tilhopa.

TvSnne slags Art-frugt markte jag

Javanerne Sta, as hvilke de sedan fingo

en elak lukt utur munnen och halsen.

Desse kallades derfdre as Hollandarne

f6r

BaUvia 1775/ % 347

1

for Stinkb6nor, och as Javanerne, den

ena med helt I'm a blader for Pette, den

sndra for Tjenkol,

Dran^uli kallades frugten bade as

Cassia javanica och fistula, hvars stcidor

Jro trinde, svarte ntan pa, aga inuti et

svart laxerartde mos, och hanga nedifran

tr£denf som langa kappar,

Daun Kitji blef en 6rt kallad , son}

jag aldrig sick se i bloma , men tyktes

mig hora tjl Afperifoliae , och hvjlken

nagre ville utgifva for en Stenbracka

{Sitxtjm^A^. De vilJe forsakra migr at

den icke allenast formadde losa Sten i

kroppen , utan ockla om porcellains bi-

tar lades inuti den, skulle den gora dem

bracklige, Nar fma porcellains stycken

inlades deruti, kunde man ockfa verke*

ligen latt fonder-tugga dem; men det

samnia kunde lata lig gora, om de h>

fveptes uti linne eller nagot annat, som

hindrade glatheten, och at gora ondt

mellan tanderne.

Vilde Svin funnos i 6fverfl6d uti

fkogarne, och" agde hos Javanerne, som

foija Mahomets lara , en fulkomlig fri-

het och fakerhet, oagtadt desfe gjorde

mycken fkada.bade uti Ri&-akrarne, och

uti

548 ". Batavia 1775.

uti Sockerplantagerne. De hvarken d6-

das elier atas as Invanarne.

GSrdesgardar , at freda upodlingar

f6r Vildsvin, sag jag stundom, ehuru

sallan anlagde, och desse voro meren-

dels svage as Bambo ror. Utom sadane

Gardesgardar voro ofca vid Sockerplan

tagerne upsatte halfalns hoga sprotar,

med en bomuls lapp i andan; pu desse

lappar kastade Javanerne fit vatn, hvil-

ket fades aga den goda verkan , at Vild-

svinen, som haras kSnna lukten, och

icke kunna £6rdraga mannilkors urin ,

icke g6ra inbrott igenora den svaga

hSgnaden.

Justitie-Radet uti Batavia, som be-

star as nagre Ledamoter, hvilke tilfat-

tas uti Holland, ar hir independent, Sf-

ven som Fiscalen, as stora Indifka Ra-

det; men desse Rads-Herrar aro f6ga

lonte, fa at deras lott icke blifvit, at

har lamla flcatter. As den bekantlkap ,

jag hade tilfSlle, at g6ra med en och

annan as dem, samt andre omstSndighe-

ter, tykte jag, at RStvisan hirfiides

icke var mgon handelsvara.

Utom detta Rad, som ddmer 6fver

Compagniets Betjanter, fa hogre, som

1*

Baiavia vfj$. 349

lagre, Sfven i lifssaker, lurendragerier

och andre brotmal; ager Staden sit

egit Radhus, hvarast en as Jndi-ska flora

■Radets Ledam6ter prtisiderar, och at-

fkillige as Borgerlkapet, sasom Radman

£Scbeepea~) sitta, til at d6ma i forekom-

mande mil, asVen 6fver Indianers lif

och egendom. Sadane Radmans Syslor

borbgafvos as General - Gouverneuren ,

och betaltes osta ansenligt as sadane ,

som aregirige, pa annat sat icke kun-

na forvarfva fig nagon h6gst efterling-

tad rang. ,

, *

Sabandaren Herr Boers , som ofta

"befokte Radermachers hus, och var

dels van, beviste mig mycken vauskap

och godhet. Han innehade en syjsta ,

som var indrigtig och mycket l6nande,

cmedan hos honom maste alle framlin-

gar, som med Skepp hit ankommo ,

anmala fig och igenom hans forsorg

och hinder bekomma, alt hvad de hir

astundade, sa vil as proviant, som an

dre f6rn6denter. Ibland annan ynnest,

som denne Herre visade mig , fick jag

Sfven as honom pa Bodmeri, et lan as

mer, an tusende Riksdaler, for hvilke

jag uphandlade Enhorn (JJnicornu ve

runi),

35» Batavia 1775.

rum"), som pa Japan troddes kunna med

fbrdei och yinst foryttras.

Intressen pa Bodmeri-lan iro ganfka

dryge , "ehuru de aro mycket olike es

ter resans langd, och de mer eller min-

dre farlige farvatn, dit Skeppen -aro Ir-

nade. Det Japanlka farvatiiet arises for

et as de farligaste uti hela Ostindien;

derfdre ock intressen under denna fart

ga til 20 a 25 pro-Cent, som betalas, da

man aterkommer til Batavia, oin refan

gar lyckeligt for fig; men Ikulle Skep-

pet olyckeligen stranda eller forgas, for-

faller al fordran, och IkuldenSren ar fri

f6r altid, for et fadant lan, som eraot et

h6gt intresse ar gifvit pa vinst och forlust.

Commisfarius . ofver Inlanningarne

Sr en man, fom troligen ager en as de

indragtigaste syfTor^ han har naltan en-

sam besatning med Inlanningarne pa on,

och besorjer om de Handelsvaror , Caf-

feVSocker, Fogelnasten med mera, som

Java alstrar as fig. Sa val pa desse

varor, dem Infodingarne nodgas lSmna

til lagsta pris, fom pa utlante forikots

penninge-summor, emot de drygaste och

obilligaste intressen, gor han fig otroli-

gen store inkomster.

Den

Batavia 1775. 351

Den 24 Maji, lossades vid middags-

tiden rundt omkring Staden Ganoner- •

tie,, til aminnelse as JaccatraS er6fring,

sorii sltedde den 13 Maji 1619, ester gam-

la stylen, f6r 156 ar sedan.

Jaccatra, som ar nu endast eh Skans

eller Faltpost ,' var fprdom en as6ns Huf-

Vudst&der, innan den as Hollindarne blef

erofrad, och det nu blomstrande Batavia

turmare ljofidan anlagdt.

Den i , 1 ocb 3 jfunii shade Chineser-

ne en as sine Hogtider , eller en si

kallad Sjdvadjoban pa rivieret, som 16-

per igenom Stadeh ned til redden. Deri

f6rrattades fried tvanne batar, som rodt-

deS emot str6mmen. Den , som forst

hant ankomma, undfick det utsatte pri-

set. Et sadant var upsat pa en gr6n

stang, och bestod merendels uti up-

hangde Nasdukar, Solfjadrar, Silfver-

penningar eller en Siltverdofa. Denne

striden f6rnyades flere ganger, under

Musik med en Puka , och slaende pa

Masfingsbacken.

Tiden tilstundade nu, pS hvilken de

til Japan arnade Skepp lkulle asiegla.

Och oagtadt Herr Radermacher, som

. f6r mig fattat mycken klrlek, sokte

6f-

35*Batavia 177J.

6fvertala mig , at qvarblifva pa Bata

via, samt radde mig, at emottaga en ledig

Lakare fysla , hvars inkomst vanligen

skattades arligen til 6 a 7 tusende Riks-

daler; foredrog jag likval min pligt, i

anseende til det 16ste jag gifvit i Hol

land, fore min egen nytta, och det sa

mycket haldre, fom jag redan , under.mit

korta vistande pa orten nogfamt for-

markt.at ickealtid store fordelar , bar in-

ikordas med de renaste hinder. Jag rac-

kade derfore hjerteligen min valnienande

Valgarningsman , och lat til min fdresta-

ende resa til Kejsaredomet Japan forfar-

diga atskillige nodvandige kladningar,

dels as Sidentyger , dels as kladen med

galoner och annan granllt, for "at med

vardighet kunna visa mig ibland de ny-

fikne Japoneser, som med mera up-

marksamhet beskada Europeerne , an na-

gonfin Naturforskaren kan gran-

lka nagot salsynt Djur.

RE-

Register dfier Andrei Delen.

A-

AARDE, VAN, 152.

Acari, 12, 54, 55.

Adlas , 33a.

Æsculus pavia, 147.

Ahl-trad, 123.

Aloe, Aloebulke, Aloekada, 55, 172.

Amandelhout, 125.

Amaryllis disticha, 182.

Amomum ,* 312 , 313.

Amphion , fe Opium.

Amfterdam-6, 237.

Ananas frugt, 301.

Anas, And, Anka, 51, 160, 168.

Annona - frugten . 305.

Apa, 45.

Apothek, 310/

Arbuser, 309. *

Ardea, 160.

Areca cathecu, Arek-n6t, 296, 323.

2 Del. Z Arun

354 Register.

^rundo, i6o»

Arrak, 313, 314.

Arrende, 292, 317- 319* n

Assagay-trad , 108, 125.

Atjar, 325.

Auge, 225.

Averrhoa, 30j. t

B.

Babianer, 130.

Babiansberg. 8> i57»

Babylons torn , 130.

Bad, Badande, 20, no', m, 316.

Badenhorst, 129.

Badi, 331.

Bambutrad, 321, 348.

Bantam, 240.

Barup, 115.

Batavia, 241, 242, 247, 254.

Begrafning, 191, 217, 218.

Beyer, 129.

Bekvliet, 132.

'Bengado , 322.

Berceau, 143.

Berg, 224*

Berg, 2, 4, 8, »3» **♦ »5» *8>

19. 3»» 36» 37» 4i. 45. 49» 5*. 59.

61-64, <*9» 70, 93, n}, 116, 118, "9.

130, 151-154, 157, 161, 166 , 167, 169,

171.

Register.355

171 , 173, 17s, 182, 187* J88. 198. to*,

205, 106, 229, 238.

Berghaas, 204.

Berg-rivier, 13, 17, 206. •

Bernard, 58.

Betel , 296.

Beutelar , iao.

Bibliothek , 336.

Biiimbing, 305, 306.

Blankenberg , 45,

Blattæ , 332.

Bhunveberg, 2.

Blabergen , 2.

Blanader, 22,

Blymynt.

Boa Malacca, 324.

Boa Nanca, 304.

Bockeveld, 25.

Bodmeri, 349, 350.

BoeRS, 349.

Boge, 48, 180, igi, 196.

Bog- trip, 191.

Boktryckeri, 336.

Bombax, 304, 314.

Bom-ull, 314, 315.

Bonte-Bockar , 50, 66.

Boomslang, 26.

Booter-rivier, 129.

Z 2 Bos

356 Register.

Bos caster, 94-98-

Boschismanner, 176-182, 186, 194-196.

Bolkaps - afvel , 64.

Bosman, 151.

Bota, 41 » 42 r 45» Srr 59 » 6a-

Brack -rivier, 60.

Brandts -gard , 13.

Brand- valley , 40.

Breede- rivier, 35, 39, 40, 1*6.

Brinjc , 225.

Bromelia ananas, 301.

Bruel , 40.

Brugdrift, 35.

Bruyn, 55.

Bf6d, 298.

Br6d-frugts Palmtran, 75, 304.

Buccinum, 230.

Bucku, 6 , 209.

Buckuhout, Buckutrad, 123.

Buffel-oxar, 94-98, 299, 320.

Buffeljagts- rivier, 46.

Buffon, 204.

Burger, 18, 20 , 154.

Burgers-post, 4.

Buys, 61.

Byssus lactea, 10.

Bytes handel, 174, 17?.

Backar, fe Capra.

Backefalt, Backlandsberg , 25, 27,28,33,

169, 171 -173, 182, 202.

Batar, 321. Ca-

Register. 357

<

' Cabeljaus-rivier, 88-.

Caffer, 106.

Castersland, 107, 120.

Cajoputi trad, olja, fe KajoputL

Calamus rotang, 306, 321.

Camasfie-trad , 123.

Camenassie, 62, 64, 108.

Camtous-rivier , 89-

Canarium, 247.

Caniner, 9.

Cannabuslœ, 117.

Cannaland, Canaansland, Cannas h5gd, 60.

Cannarot, no, 196.

Canon, 4, 350,

Cap, 131, 136-140.

Capra, 8f *8, 30 » 50, <S6", 94, 100,

127, 184.

Capten Clofs berg, 157.

Caracal, 204.

Carambola, 305, 306".

Caravan, 119, 223-228.

Cardimomer, 313.

Carex, 160.

Carica papaya, 304.

Carrelspeck, 157.

Carro, 62, no, 113- 119 j 170, 171, 183,

199, 201, 228, a*9»

Casfia ,347.

Z3• Ca-'

358 Register. '

Castanier, 147,

Castration, 2i£

Casuarina, 247.

• Catappa - frugten , 304,

Catjepiring , 114.

Cavia, 176.

Cestrum, 181.

Cbinesare, 107, 243, 195, 296, 350,

Chipefilke Petjes , 346.

Chirurgus General, 339.

Cliocolad-trid, 338,

Cicada, 346.

Citadelle, 241, 335,

Citron, 157.

Citrus decumanus, 308.

Cocos nucifera, Cocos-n6ten, 499,

Codon , 164,

Colik, 323.

Colonister, 27,

Coloqvint , 191.

Columba, 39, 159.

Commando, 177, 178, 194.

Commislarius , 350.

Conferva, 11.

Corvus , ia, S4»

Coftus arabicus, 31a,

Cotula turbinata, 15,

Cruse , 224.

Cucumis. , 191.

Cuuonia, 123.

Register 359

Curtisia, ro8, 125.

Cyanella capensis, 16.

Cyperus, 42.

Cypræa, 93, 230.

D.

Damaqvas Hottentotter, 59.

Dansar, 34a.

Dasfenberg, 4.

Dassen-eyland, 9.

Dasfi, 176.

Dassi-klipp, 18.

Daun kitji, 347.

Daunis, 186.

Diarrhoe, 16.

Dictionaria, 457, 158 $ 260-282. *

Didelof, 58.

Diepdrift, 35.

Diep-rivier, 61.

Diomedea, 9.

Diosma, 6, 109.

Disa, 37.

Dodonæa, 155.

Domherre, 73.

Dornhout, 125.

Dorn-rivier, 24, 170, aoi.

Draco, Drakar, 339.

Dragoxar ; 74.

Drakenstein, 140.

Z 4 Dran

360 Register.

Dranguli, 347.

Drie Fontains berg, 157.

Dreijer, 151.

Drooge-rivier , 187.

Droski, 42.

Dryck rusgifvande, 187.

DufVa, 38, 156.

Durio frugten, 304, 305.

Duykers, 8.

Duyt, 345.

Duyvenhoeks, rivier, 51.

Dykare- backar , 8 1 »6.

E.

Ekar, 134.

Ekebergia, 68, 114.

Elandsbackar , 66.

Elands-klof, 25s.

Eld, eldtyg, 179.

Elefanter, 44, 45, 78, 94, 100, 156.

Elefants - rivier , no.

Else-rivier, 35.

ElsiS kral, 106.

Engela Bad, 20.

Engelar, 150.

Engelman, 20.

Enhorn, 349.

Erythrina, 322:

Essebosch, 68.

Es-

Register. 361

Esfenboom, 68, 123, 124.

ESTERHUYSEN, 197. x '

, F. /

Fallande-sot, 14.

Farfars - fkog , 46, 121.

Fenkol-roten , 4.

Feltman, 175.

Fetnia, 37, 38.

Ficus capenfis, Fikontrad, 68, 34°-

Fischers gard, 15.

Filkande, 71. ' '

Fifk-rivieret, 107.

Fjallar , 30.

FjSrilar, 108.

Floar, 37, 29, 167, 173, 188. *°4-

Flugbuiken, 30, 36.

lugor, 104.

latt, 12, 54, 55.

Fogelnasten, 319. *

Fokke fokkes, 325.

ForS, 59.

van Fors, 116.

FORSTER, 25.

Frere, 64, 66, 67, 109.

Frieri, 214.

Frost, 32, 38, 63, 117, 144, 188, 197 »

198, 204, 230.

Frugter. 240, 299-309.

Z 5 Frun

36* Register,

Fruntimer, 449 , *$o.

Fulica, 160,

Fundling, 8. 9-

FUNERE, 34.

Far, 30, 40, 140, 171, 173, 220,

Fardynga, 40,,

Faltsldr, 205.

Firg, 308, 32a.

Farja, 17.

Forkylningar, 238*

Far(k-61 , 308.

Forstars Titlar, 343,

C

Galgebosch , 90.

Ganse- kraal, 5.

Garcinia mangostana, 307, 308,

Gardenia, 123, 124.

Garing, 346.

Gaus, 2i, 25.

Geelhout, 123. ,

Geertt, 316.

Gemsbackar, 66.

General-Gquverneur, 244, 336.

General Chirurgus, 339.

Gerania, 35.

Giftbolles, 182.

Giftermal, 141, 214.

Gikt, 204.

Register,

Crli, 36. ./

Gonaqvas, 90*91.

Gosens gard, 17.

Gosfypium herbaceurn , 315,

Goudbloms klof , 200.

Goudena, 40.

' Gouds-rivier , iai.

Granataplen, 147.

Greef, 150, 157,

Greisbock, 12.

Groetie kloof, 4,

Groene kloofsberg, 4,

Groenewal, 129.

Groote Paardekraal, 59.

Groot Vadersbolch, 46, iw,

Gropar til djurfatigst, 89.

Gryllus spumans, so.

Gra-bock , 12.

Grashoppa, 49, 50, 75,

Gvettarda, 247.

Guldfinken, 1$.

Guldfilken, 255.

Gul-trad, 123.

Gunna, 115.

Gurkor vilde , 191.

Gyllenhuysen , 126, 129,

Gas, Gasagg, 168, 157.

Gardesgardar, 348,

G^stfrihet, 253.

364 Register.

Hagel, 36.

Hagelkral, 59.

Haliotis,

Halm, ia8.

Hals -band , 210 , 211,

Hals-sjukor, 431.

Handelsvaror, 290, 291, 340, 349.

Hanekamp, 154.

Hantiim, Hantumsberg, 175, 182.

Harar, 150. .

Hartebestar, 8. 94. IO°-

Harteqvas-klof, 59, 116, 118.

Hartog , 225.

Hautniqvas Essen, 123.

van Heere, 32.

Heere-logement, 163, 165.

Heikoms Hottentotter , 69.

Heins, 60.

Helbeck, 61.

Helenæ bay, 13.

Herre Herberg, 163, 165, 315, 316.

Hessaqvas-kloqf, 126.

Hetta, i2i, 311 , 329.

Hex-rivier, 40, 203, 204.

Hibiscus rosa finenfis, 322.

Hippopotamus, 78.

Hirundo apus, 10.

Hoffman, 244, 245, 254, 310.

Holcus, 316.

Holmberg, 234, 244.

Register.

Honingberg, 154.

Honingklip, 12. ,

Hop, 225. . >

Hoppande Ratta, 204.

Hospital, 133, 310.

Hottentotter, 13, 27, 47,48, $9, 7*.

73, 8^-88, 9°-9a, 103-107, 110,

114, 115, 161, 173, 182, 190,207-212.

Hottentots Gud/75.

Hottentots Hollandsberg, 130.

Hottentots Kapten, 89.

Hottentots sprak, 8* -87-

Houthuk, 130.

-Hvete Turkilkt, 316. * ,

Hus, 4.

Hyæna maculata, 65.

Hydnora, 149, 183.

Hyrkuflcar, 338.

Har, 249, 250.

Hagrar, 160.

Hastar randige, 94, 100, 127.

L

Jaccatra, 350.

Jackhalsen, 11.

Jagt, 219.

Jansen, 31.

Japan, Japonesare, 351, 3^0.

Java, 238, 240.

J*'

366 Register.

Javaner, 439,347, 256, 323, 327 '332.

Javas Duyt, 345.

Jean Besis kraal, a.y

Jerboa capenfis, 240.

Jern, 291.

Ilex, 123.

Indianer, 329.

Indigo , Indigofera , 262 , 322*

Ihgefara, 312.

Inophyllum, 247".

Insecter, 102.

Intreslen. 350.

Jordan, iio, 203.

, ris edulis , 4.

' UB^R , 17.

(Ul, 108.

t urisdiftioner , 135.

' ustitie-Rad, 348.

Kajoputitrad-och olja, 332, 333, 338.

Kakerlackor, 332.

Kalk, Kalkberg, 37.

Kalla Backefalt, 26-33.

Kambang Sapato, 322.

Kameka, 115.

Kamerup, 167. . .

Register,

Kankou , 60.

Kapas, kapok, 31$*

Karbou, 299.

Karr^hout, 191.

Karri -soppa, 497.

Kartous bergsklof, 18, 19*

Karup, 167.

Katt, 204.

Keer de Koe, 138.

Kejsares titel, 343-

Reiser, 40.

Kemp, i8-

Kern-mj61k , 71.

Kerre-melks-rivier , 51.

Kerste , 192.

Keureboms - rivier , 45*

Keurhout, 125.

Kiselstenar, 29.

Klapper - 6n , 238'

Klein, 12.

Klein Bier, 309.

Klippor, se Berg.

Klip -rivier, 60.

Kloppenborg, 227.

Klo-sjuka, 81 »

Klader, 248.

Koberg, 4.

Kock, 70, 77, 108.

Kockmans klof, 41.

Kol, Kolmila, 6, 141.

368 Register.

K6n , no, 115.

Konterberg, g.

Koopmansgard , 24.

Koopmans - rivier , 206.

Kora, 49 » 88-

Korf , i84-

Korrhanar, 8»

Kortspel, 88-

Kou, 151.

Kouka, 67.

Ko-vandan , 138.

Krakakanima , 94.

Kreupelboom, 125.

Kreuts-fontain , 192.

Kris, 331.

Krogar, 144.

Krokodiler, 322.

Krum-rivier , 69 , 109.

Kruydhof, 224.

Kryd-neglikor, 324, 336.

Krympling, missfofter, 190.

Krakor, 12.

Kudus, 100.

Kuka, 103.

Kukakamma, 107.

Kuts<5, 151, 157, 193.

Kyrkor, 16, 76, 135, 231, 257, 316.

Kold , fe Frost.

Landt

Register, $6$

L •

Land-gardar, 38* -

Land-Skolpaddor, 3.

Langeklof, 61, 63, 109.

Lange - valley j 1634

Langstart, 734

Lau, 183 i l99*

Leepelboom, 1254

Leyon, 2ii 43, 78*81* 98* 99* »Wi

184-187* *<><>•

Lejondans, 171*

Lemur, 2304,

Lera, 164; ,

Leuwedans, Leuwejagt, iyU

Leuwestein Grefve, 235.

Lexicon, 85-87* 260-282.

LlEBENBERG, 1$.

LlNDEi* 117.

LjNN^j 231.

Linfer, 202.

Lobelia, 167.

Lombart < 54, 154.

LosPERj 13, 24, 152, 172*

Lbxiaj 15, 26, 73.

Lubbe! , 22, 24.

Liiftj 3404

Lungsot, 24.

Luris-rivier, 89-

Lustgardar, 255, fit, <

2 Del. A a L5

37© Register.

Lykta, 64.

Lader-reffiar , 14.

Lakare-fysla, 351.

L6k-v4xter, 141, 183-

M.

Madagascar- 6, 148.

Madagascar - kattor , 230.

Maieilke B6cker, 257-259.

Maleilka Spraket, 243, 256, 260-290.

Mandel-trad, 125.

Mangostanos-frugt, 307.

Mantis, 75, 217, 3*9.

Maqvas-Duyv, 39.

Marcus Dirk, 58, 59*

Maruiota, 5, 163.

Maskamma, 169.

Matjesdrift, 61, 154*

Matjes fontain, 13.

Matjes Goed, 41.

Matjes klof, 61.

Matjes -rivier, 154* ■ ,

Mattegods, 41.

Matton, 24.

Mattor, 41, 42.

Matvaror, 340.

Maurits h6gd, 199.

Melaleuca, 338.

Mkx-k, 13, 126, 231.

Memtz ,

Register, yji

Mentz, 4&

VAN DER MERVEt, 3I , 202, 203.

Mesembryanthemum, 40, no, 143, 19&

Meulen-riviersberg; 70*

Meuwen-eylatid, 9.

MeYburq , 200.

Meyer, 56, 70*

Milicairer, 341.

Mimosa* 51, 115, 1^9* ' ;

Mjod, 36.

Mjdlk, 34°'

Mone-6, 237*

Monson, 147*

Moor, 338.

MoOrwortel, 167, 18?* .

Mores j 326;

Morinda, 322.

Mosselbanks-riVier, ijOi

MosIert* 9.

Mostertshuk, 34, 3s, 194.

MlIller, 8'

Mulvada,, 163.

[Vlurraya exotica, 322.

Musa paradifiaca, 300.

Musik, 342.

Musselbay, $8.

Vsyggor, 251.

Mynt, 291-294, 334-33**

Vlyror, 332. ,

Wailing, 23, 24.

A a * Na

37* Register.

R

NamaqvaS 173. ,

Namn , 14, , 330.

Neglikor, fe Krydneglikor,

Nel, 41, 190.

Nellika, 314.

Nenta, no.

Nephelium lappaceum, 367.

Nieuwland , 133 , 134-

NOckert , 66,

Nybygge, Nybyggare, aaa.

Nyctanthes piAa, 3*2.

Nyarsdag, 108, 220.

0.

Observatoriuiri astronomicum , 338.

Ohyra, 161.

Olea, 123.

Oldenburg, 148.

Olivetrad , 124.

Olivier, 196.

Olofson, 62, 109.

Olycksan, 2oo<

Olyfonts bergen, 70.

Olysants:rivier, 19, 20, 62, 166,

Olyfants varma Bad, 62, 70, no, 111.

Olyvehout, 124.

OmikireJLfe , 417.

\ , ~ On-

/

Register.

Ongeluks-rivier , 200.

Opium, 317.

Orack, 46.

Orebi, 66.

Ortn/Ormgist, 16, 162, >8i, ?93'

Ornithogalum , 126.

0\VERHOLSEN, 154.

p.

Paardeberg, 15a, 201, 206.

Paloo, 120.

Palmit-rivier , 130.

Panicum, 316.

Papenkuyls fontain, 8'

Papiliones , 108.

Parlberg, Parlsche Diaipant, ifi

VAN DER PARRA, 233, 244, 245

Patrysberg, 13.

Patti, 344.

St. Pauls- 6, 237.

Pennant, 204.

Perfiflc katt, 204.

Petjes, 346.

Pettis kantang, 344.

PettS, 347.

Pickeniers klof , 24.

Picketberg, 8, 16, 154-

?il och boge, fe Boge,

Pilkoger, 172.

- A a 3

374 Register.

PsNARD , 5g.

Pinang, 296, 313.

Pingviner, 9.

Piper betle, 296.

Pisangrsriigt, 300,

Pifs-sjuka, 5, 150.

Pistia, 255.

Placenta febrilis, 311.

Plaisir, 39, 54.

Plant, 58.

VAN PLETTENBERG, 135, .

»E PLOI, 4«.

Pneumora, 50.

Politie-Rad, 135.

Pompelmoser , 308.

Port, 187.

Portugififke Bocker, 258, 459-

Portugisiika Spraket, 156.

Potteberg. 49.

de PrS, 66.

Pretoris, 32.

Prinsen-6n , 138-

Protea, 28, 36, 125.

Purgermedel, 155.

Parlband, 91, 197, 210.

Piron trad, r6dt, 123.

Register. . 375

Q.

Qvagga, 94, 100. .

Qvarts, 29,

Qvercus, 232.

Raapuyntjes, 16.

Rabekin, 49-

Radermacher , 234, 244 • 247, *S4»

349. 3*i«

Radermachia, 304.

Rambutan, 307.

Rapphdns, 159.

Ras, 169.

Rasmus, 34.

Redd, 310.

Reebockskop, 8.

Regentens pa Madura titel, 343,

Regering, 332, 336-338.

Regn, 42.

Remar, 59.

Fe Mr US, 46.

Resor, Caravaner, 119, 213-2*8.

Rhebackar, 8, 50.

van Rhen, 88, 183-

Rhus , 191.

Ribeck-Castel, 8» »7» IJ2, 153, 206.

VAN Rl&BEEK, 136.

A a 4 Riet

576 Register,

Riet-b6ck, 50.

Riet-fontain, 183.

Riet-kuyl , 51,

Riet- valley, 2, 109, j|6,

Rievierer, se Aar.

Ris, Risgryn, 298, 316.

Rock, 45,

Rodbeckjes, 26.

Rode Sand, 35, 37, »°3» 20S'

Rof-lok, 16.

Roggef31t,<2tf, 17*. 187^191. 191**99*

VAN ROYEN, 6l, Il6.

Royena, 124,

Rondebosch, 133, 134.

Ronge\ Rongin, 342.

Ronnosterbuikar,

Ronnoster-rivier , 184.

Roode katt, 204.

Roode Peer, 123,

Roridula, 30.

Rosendal, 13.

Rottingar, 306.

RusgiiVande dryck, 167.

Rykvoet, 225.

Radhus, 349.

RSds-Herrar, 336% 338, 348, 349-

Rag, 187.

Rattor, 199, 200-204.

R&f, it, 88.

Rodlbt, 311.

Rotf'ebrar, 311. Sa-

Register. 377.

'

Sabandar, 349.

Sabel, 330.

Saccharura , 324.

Saffrans klof , 39.

Sassrane-kral , 60.

Salac-srugten , 305.

Saldahna bay , 8-

Salsola , 117.

Salt, 7.

Saltpanna , 7, 100 , 102.

Saintal \ Maleiflca spraket, 283 -190.

Sand-mulvador, 5, 163.

Sand-olyye, 155.

Sandsten, 29.

Sardyn, 142.

Saxifraga, 347^

Schapen-gyland, 9.

Scheepen, 349.

van Seele, 166.

le Seur, 244, 245.

Sideroxylon, 165.

Simia, 45.

Simsons RIf, 11.

Siri, 296.

Sitsikamma, 109.

Sjalk6pare, 145, 146, 235.

Sjoko, 78.

Sjokohola, 52.

A a 5 ' Sj6-

1

37* Registers ,

, i

Sj6vSdjoban, 350,

Skansar, 35b.

Skatt, 2a, 23,

Skepp, Vakdkepp,'339,

Skeps-Officerare, 140.

Skiffer , 37 , fe Floar.

Skog, 32, 61, 99, 100, 107,

Skalar, 8.

Skdlpaddor, 3, 75.

Skolpadblod, 75, 193.

Skorbjug, 238.

Slabbert, 8, 1$, 39.

Slafvar, 42, 141, 148, 230, 255, 309, 323.

Slange - rivier , 51.

Smidt, 16, 40, 157.

Sm6r, 2, 64, i2(>.

Sm6rjande, 180.

Sneeberg, 106.

Snackor, 5.

Sn6, 27, 32, 107, fe frost.

Sn6berg, 106, 107.

Socker, Socker-r6r, 324.

Solarium, 325.'

Soldafeer, 341. . .

Solen, 250, 251.

Sophora, 125.

Sorghum , 316.

Spannenberg, 24.

Spanlk Peppar, 297.

Speceric-handel, 297, 317,

Spreuw,

Register,

Spreuw, 14.

Springbuckar, 26, %%, 30,

Spi'inghaas, 204.

Sprak, 213.

van Stade, 61, 116.

van STADES-rivier, 90, 107.

S'apelia, 156, 191.

S,:arr, 160. >

Starrenburg. 22$.

Stein, 126.

van der stell, i34, i40, 224.

Stellenbosch, 140.

Stenbackar, 8, 26.

Stenbrasems-rivier, 130.

Stenkamp, 187.

Stenpassion, Stengrus, 202, 309.

Stjernvalf, 232.

Stink -boner, 346, 347.

Stinkhout, 124.

Stoebe, 84«

Straat, Straat Sijnda, 203, 238-

Strata, fe Floar.

Streidung, 66.

Srroomdrift , 35.

Srrutsar, 8> » . 6°>

Strutsigg, 150, 158, 159 » 197-

Scralgips, 37.

Si-ulbossa, 8x.

Subatter, 319.

Sugillationes , 23.

Sultans titel, 343.

Register.

Svalor, 10.

SWARDEKROON, 34S-

Svin vilde, 347, 348.

Svirds-lilja , 4.

Swart- bast, 124.

Swarteberg, 16, 129.

Sv/art Eyferhoufc , 123.

Swartkops - rivier , 100, 120,

Swartkops saltpanna, 100.

Swart Jern-trad, 123.

Swart -land, 16.

Swart- rivier, 129.

Swellendam, 46, 126.

SWELLINGREBEL, 46,

SWENFINGER, 59.

Saning, 31.

Saf, 160.

Salflcaper, 252.

Sungklader, 252.

S6mn, middagsfomtj, 250.

S6ndaG , 63.

Sondags-r rivier , 104.

T.

Tasselberg, 22, 31.

Tambugger, 107, 120.

Tantak, 342.

Taxen-eyland, 9.

Temmink, 244.

Register. 38 r

Terminalia catappa, 304.

Testudo pufila, 3.

Tetrao, 159.

Theobroma, 339.

Theron, 197.

Tjenkol, 347*

Tjerimelle, 32$. »

Tiger, 155, -

Tigerberg, 2.

Tigerhuk, 126.

Tigerwarg , 65.

Tobak, 90, 23a.

DE Tol , 39.

Tois klof, 39.

Tommegom, 344-

Tran, 8-

Translator, 256.

Trddom, 87-

Trutru, 169.

Trad, Tradslag, 68, 108 , 117, 122-126, 247.

Traglrdar, 295.

Tseiran, 127.

TULBAGH, 119, aij.

Tullar, Tulportar, 292.

Turkiskt Hvete, 316.

Turtelduyv, rood, 156.

Tvahorning, 94, 100.

Urn

" 38* « Register.

■■ u....

Umbellat, 36, 167 j 18^

Unicornu, 349.

Uylekraal, 8-

Uytkyk, utkiket, 199;

Vagnarj 149. •

Vaktflcepp, 339.

Vapn, 330.

Vacn, 201, 254;

Vatn-fall, 36.

. Vatn- Melon, 151, 167, 169, 308, 309.

Vatn-Skolpaddor, 3, 51, 75.

Ved-hygge, 47, 122-126.

Verkeerde Valley, 202.

Verlporen Valley, 159.

Vermak, 70;

Vier en twintigriviersberg, 8^

Vilde Hundar, 11.

Vilde Svin, 347.

Vindar, Sjovind, Landvind, 31:

Vin, Vingard, 109, 151*

Vinkallare, 144.

Visage, 30.

Vischershuk, 150.

Visch-rivier, 107, 196.

Viscum æchiopicum, 16.

Vi-

Register*

Viversa, 119.

Vleermuysdrist, 17* 154*

Vogel-valley, 156.

Vogt, 41.

Vogts-rivier, 41.

VoLLENHOVEN, 1*6.

DE VoS, 203.

Vygebosches, 40.

VSglagning, 194.

Waageboom, a8, i*5«

Walther , 152.

Warma Bad, ao, 110, tiu

Warma Backefalt, 33 ^ 34,

de Wett, 35, 55.

Windhuk, 169.

Winterhuk, 36.

Witte klipp, 9.

Wudong, 331.

van Wyk, 183,

2.

Zamia caffra, 75.

Zea mays, 316.

Zebra, 94, 100, 117, 15a.

Zeeko-rivier, 71, 107.

Zeeko-riviersberg, 70.

Ziekenhuys, 129.

Zoetemelks -valley, iag«

384Register.

Zonder End -rivier, 126.

Zout -rivier, 13. -

Zygophyllum, no.

Aar, 12, 13, 17, 19* 10, 24, 35, 39, 41,

45, 46, 51, 60-62, 69, 71, 88-9°.

IOO, I04, 107, IO9, IIO, J20, 121,

126, 129, 130, 150, 154, 156, i59j

166, 168, 170, 184* 187» 196* 200,

aoi , 203, 204, 206;

Aslca, 18a, i89-

Asnor randige, 94, loo,

A,

Ander, se And.

• ó.

Ó, Óar, 8, 9, 237, 238* 320.

01, 237, 309,