Student

Vt 2017

Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp

Gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa i relation till livsstilsfaktorer En enkätstudie på gymnasieelever i Västernorrland

High School Students perceived mental health in relation to lifestyle factors A survey study on high school students in Västernorrland

Beatrice Berggren Elin Falk

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka

koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av

livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.

Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på

upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade

livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det

fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt

eventuella skillnader mellan könen.

Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland,

under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test,

Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.

Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast

kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade

en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka.

Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen

upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De

gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p =

0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på

lektionerna (p = 0,045).

Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration,

regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade

livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att

studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

ABSTRACT

Background: Stress is a part of today's mental health problems and it can affect the ability to

concentrate. Studies have shown a relationship between food frequency, food choices and

mental health and also that physical activity is beneficial for a good health.

Objective: The aim of this study was to investigate high school students' perceived mental

health problems, focusing on perceived stress and concentration, as well as lifestyle factors,

focusing on the consumption of sweetened foods, meal pattern and physical activity. Another

aim was to investigate whether there is a relationship between perceived mental health

problems and above mentioned lifestyle factors and possible difference between gender.

Method: A web-based questionnaire was sent to two high schools in Västernorrland, during

the spring of 2017. The survey was completed by 212 participants and were analyzed with

Chi2-test, Fischers Exact test, Independet samples T-test and Mann-Whitney U test.

Results: The majority of the students perceived low stress and that they usually were able to

concentrate during lessons. Most of the students were physically active and had a good meal

pattern, however 47 % consumed sweetened foods several times a week. Women were more

stressed than men (p <0,001) and the majority of the men perceived that they always or

usually were able to concentrate during lessons (p = 0,016). Students who had a regular meal

pattern were more stressed (p = 0,043) and those who were physically active had a higher

ability to concentrate during lessons (p = 0,045).

Conclusion: The majority of high school students had a low level of stress, good

concentration, regular meal pattern and were physically active. However, they consumed

sweetened foods several times a week. There were also some gender differences and it would

be interesting to study the reason, and if something can change them.

Innehållsförteckning 1. Bakgrund ......................................................................................................................................... 5

2. Syfte ................................................................................................................................................. 6

3. Metod .............................................................................................................................................. 6

3.1. Val av metod ............................................................................................................................ 6

3.2. Enkäten .................................................................................................................................... 6

3.3. Pilotstudie ................................................................................................................................ 6

3.4. Urval & Tillvägagångssätt ........................................................................................................ 6

3.5. Analys av data .......................................................................................................................... 7

3.6. Förförståelsen .......................................................................................................................... 7

3.7. Etik ........................................................................................................................................... 8

4. Resultat ............................................................................................................................................ 8

4.1. Studiens deltagare ................................................................................................................... 8

4.2. Upplevd psykisk hälsa .............................................................................................................. 8

4.2.1. Stress ............................................................................................................................... 8

4.2.2. Koncentration .................................................................................................................. 9

4.3. Livsstilsfaktorer ...................................................................................................................... 10

4.3.1. Måltidsordning .............................................................................................................. 10

4.3.2. Konsumtion av sötade livsmedel ................................................................................... 11

4.3.3. Fysisk aktivitet ............................................................................................................... 12

4.4. Upplevd psykisk hälsa i relation till livsstilsfaktorer .............................................................. 12

5. Diskussion ...................................................................................................................................... 13

5.1. Metoddiskussion ................................................................................................................... 13

5.2. Resultatdiskussion ................................................................................................................. 14

5.3. Samhällsrelevans ................................................................................................................... 16

6. Slutsats .......................................................................................................................................... 16

7. Tack ................................................................................................................................................ 16

8. Referenser: .................................................................................................................................... 17

Bilaga 1: Webbenkät med följebrev

Bilaga 2: Mejl till rektorer

5

1. Bakgrund Stress är till viss del ett naturligt tillstånd som vårt sympatiska nervsystem försätter

kroppen i vid kroppsarbete, kamp- och flyktsituationer, vilket har hjälpt oss att överleva

faror och hot i vår omgivning (1). När kroppen är för länge i ett tillstånd av stress

överaktiveras det sympatiska nervsystemet vilket stör balansen mellan de sympatiska och

parasympatiska systemen (2). Det innebär att om man befinner sig i ett stresstillstånd

under en längre tid kan det vara farligt för människan då det tär på kroppens resurser.

Många upplever att för höga krav skapar stress och att det nödvändigtvis inte bara är krav

från andra, utan också från en själv (3). Det har även visat sig att stress kan leda till att

aptiten kan öka eller minska samt att man kan få svårare att koncentrera sig (4, 5). Alla har

dock olika biologiska förutsättningar att kunna koncentrera sig. Svårigheter att kunna

koncentrera sig beror till stor del på vad man har för biologiska förutsättningar att hantera

olika miljöer (6).

Det har även visat sig att måltidsordningen (7) kan ha betydelse för hur barn och

ungdomar kan koncentrera sig. Därmed kan det ha betydelse om man äter frukost, lunch

och middag. En studie undersökte hur effekten av 10-åriga barns intag av frukost

påverkade utförandet av ett test som innebar kreativt tänkande (8). Studien visade att

minskat energiintag vid frukost hade en signifikant och negativ effekt på resultatet. Det

finns även en studie som visade att regelbunden frukost hade ett gynnsamt inflytande på

uppmärksamhet, koncentration, minne och skolprestationer hos skolelever mellan 11 och

13 år, jämfört med en oregelbunden frukost eller att man hoppade över frukosten (9).

Studier har också visat att det finns samband mellan psykisk hälsa och val av livsmedel.

Bland annat en norsk studie som undersökte hur konsumtion av läsk hos ungdomar

förhåller sig till psykisk ohälsa och uppförandeproblem (10). Det visade att höga nivåer av

socker i läsk förknippas med psykisk ohälsa. En annan studie visade att hjärnan påverkas

av socker och att det kan göra att vissa människor som lever under stress känner ett ökat

behov av socker (11). Det finns ytterligare en studie som visade att situationer där man

upplevde sig stressad i många fall innebar att man ökade konsumtion av söta och feta

livsmedel (12). Detta kan i sin tur leda till viktökning och fetma (13) samt högre risk för

att utveckla negativa metaboliska egenskaper och det metabola syndromet (14). Detta

tyder på att socker kan påverka människan på olika sätt. En studie visade att dopamin hos

råttor, som även är en signalsubstans i vår hjärna, påverkas av socker (15). Sockerintaget

leder till frisättning av dopamin som därmed innebär att socker kan vara

beroendeframkallande.

Vidare finns studier som har undersökt hur fysisk aktivitet påverkar kroppen fysiologiskt

och psykologiskt. En studie tyder på att fysisk aktivitet kan verka som en buffert mot

stress (16). Den visade att deltagarna som var arbetare inom vården och upplevde låg

stress rapporterade den högsta fysiska aktivitetsnivå medan de som upplevde hög stress

rapporterade den lägsta fysiska aktivitetsnivå. Resultat av en annan studie visade att

deltagande i ett fysiskt aktivitetsprogram förbättrade deltagarnas muskelkapacitet, motorik

och sociala beteenden (17). Det finns även en longitudinell studie som undersökte pojkar

och flickor i åldrarna 15 - 16 år, som visade att fysisk aktivitet kan påverka psykologiska

aspekter, som till exempel uppförandebeteenden hos pojkar, men inte hos flickor (18).

6

2. Syfte Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus

på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av

sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att

undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda

livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.

3. Metod

3.1. Val av metod Kvantitativ metod valdes till denna studie eftersom det var samband som skulle

undersökas samt att det med denna metod går att sammanställa svar från ett större antal

deltagare (19). Enkäten var webbaserad vilket var tidseffektivt samt att det var bättre ur

miljösynpunkt då utskrifter undviks.

3.2. Enkäten Enkätens frågor utformades i Google Formulär och innehöll 17 slutna frågor med olika

svarsalternativ och en öppen fråga för egna synpunkter (Bilaga 1). Enkäten förväntades ta

cirka tio minuter att besvara. Frågorna kring livsmedelskonsumtion baserades på frågor

från den enkät som användes i Livsmedelsverkets studie Riksmaten (20) och frågorna

kring stress baserades på Dr. Cohen’s skala om stress (21).

3.3. Pilotstudie En pilotstudie genomfördes på fyra individer med syftet att få konstruktiv kritik om

enkätens frågeformuleringar. Deltagarna fick tillgång till enkäten via en länk och

synpunkter kunde förmedlas genom att besvara den avslutande frågan i enkäten.

Pilotstudiens resultat visade att de var nöjda med utformningen av enkäten, men två ord

upplevdes svåra att förstå. Orden var “oförmögen” och “hopat sig”, dessa utvecklades

med en beskrivning bakom ordet inom parentes (Bilaga 1).

3.4. Urval & Tillvägagångssätt Studiens inklusionskriterium innebar att deltagarna var elever på en av gymnasieskolorna i

Västernorrland. Tolv skolor, både kommunala och privata, valdes ut via ett

bekvämlighetsurval och tillfrågades om att delta. Rektorer vid dessa skolor kontaktades

via mail för att informeras om enkäten och ge besked om deltagande (Bilaga 2). Två

kommunala skolor med både teoretiska och praktiska inriktningar tackade ja och

sammanlagt hade skolorna 1050 elever, vid den ena gick 500 elever och vid den andra 550

elever. Respektive rektor förde informationen om enkätundersökningen vidare till lärarna

för samtliga inriktningar vid gymnasieskolorna. Därefter delades enkäten ut via skolornas

lärplattform och i enkäten framgick att deltagandet i studien var frivilligt och anonymt

(Bilaga 1).

Totalt besvarade 212 gymnasieelever enkäten vilket innebar att det externa bortfallet

uppgick till 838 elever. Det uppstod inget internt bortfall, eftersom alla frågor i enkäten

var obligatoriska. Det innebar att deltagarna inte kunde gå vidare till nästa fråga förrän

den aktuella frågan var besvarad.

7

3.5. Analys av data Eftersom enkäten utformades i ett Google Formulär, sammanställdes svaren av

programmet och laddades sedan ner i en Excel-fil. Variablerna bearbetades i Excel för att

sedan överföras till IBM SPSS Statistics 24 för statistisk analys. Chi2-test användes för att

analysera skillnader mellan grupper för kategorivariabler. I de fall villkoren (18) för Chi2-

test inte uppfylldes användes Fischers Exact test. Independent samples T-test användes för

att analysera stress skalan eftersom variabeln bedömdes vara normalfördelad. För att

analysera den upplevda koncentrationen användes Mann-Whitney U test. Signifikansnivån

valdes till p < 0,05.

Utifrån Dr. Cohen’s skala om stress som bestod av tio frågor (21) och som utvärderar om

en individ upplever sin vardag som stressande beräknades en stress score ut för varje

individ, vilket gjordes i Excel. För frågorna ett, två, tre, sex, nio och tio gav alternativen

“aldrig” noll poäng, “nästan aldrig” ett poäng, “ibland” två poäng, “ganska ofta” tre poäng

och “väldigt ofta” fyra poäng. Frågorna fyra, fem, sju och åtta var av positiv karaktär och

var därför omvänt poängsatta. Stress score definieras utifrån poäng, där <20 innebar att

deltagarna inte var stressade och där >20 innebar att deltagarna var stressade.

På grund av för få deltagare i undersökningen samt för att uppfylla villkoren för Chi2-test

och för att kunna genomföra Fischers Exact test krävdes att en del variabler

omgrupperades. För frågorna som handlade om konsumtion av sötade livsmedel fanns

följande svarsalternativ: “Aldrig”, “<1 gång/månad”, “1 gång/månad”, “2 - 3

gånger/månad”, “1 gång/veckan”, “2 - 3 gånger/vecka”, “4 - 6 gånger/vecka” samt “Varje

dag”. För att kunna analysera data omgrupperades variablerna till två grupper, där två till

sju gånger i veckan avser “flera gånger i veckan” och där en gång i veckan eller mer sällan

avser “mer sällan”. Frågorna om måltidsordning grupperades om till två grupper där

“Varje dag” blev en grupp som benämndes “Regelbunden måltidsordning” och “Aldrig”

till “4 - 6 gånger/veckan” blev en grupp som benämndes “Oregelbunden måltidsordning”.

För frågan om fysisk aktivitet, där eleverna skulle ange hur fysisk aktiva de var på sin

fritid, fanns följande svarsalternativ: “Stillasittande”, “Måttlig motion”, “Måttlig,

regelbunden motion”, “Regelbunden motion och träning” samt “Daglig motion och

träning”. Dessa omgrupperades till två grupper, där “Stillasittande” blev en grupp som

benämndes “Stillasittande” och de övriga svarsalternativen blev en grupp som benämndes

som “Fysisk aktiva”.

Normalfördelade data presenterades som medelvärde (standardavvikelse) och icke

normalfördelade data presenterades som medianvärde (25:e - 75:e percentilen).

Majoriteten av variablerna var dock kategorivariabler och presenterades som antal och

procent.

Vid analys av skillnader mellan kön uteslöts de fyra deltagare som angett annat kön, på

grund av att denna grupp blev för liten för att analysera statistiskt.

3.6. Förförståelsen Vår förförståelse när vi påbörjade denna studie var att vi hade under fem terminer studerat

vid Kostvetarprogrammet. Det innebar att vi hade kunskap kring hur val och frekvens av

kosten påverkar kroppen fysiologiskt samt hur situationer kan påverka människor

psykologiskt. Med hjälp av detta kunde vi formulera relevanta frågor till enkäten samt att

vi försökte att undvika vinklade frågor.

8

3.7. Etik Det förekom frågor i enkäten som av deltagarna kunde upplevas vara känsliga, till

exempel frågor om hur de mådde psykiskt. Genom enkätens följebrev som utformades

enligt de principer som presenteras i boken Statistik för hälsovetenskaperna (19) fick

deltagarna information om enkäten och dess syfte, om att den var anonym och frivillig att

delta i samt att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande (Bilaga 1).

4. Resultat

4.1. Studiens deltagare Av de 212 deltagarna som besvarade enkäten, var 115 män, 93 kvinnor samt 4 av annat

kön (Tabell 1). Det var något större andel elever som gick i årskurs 3 jämfört med tidigare

årskurser.

Tabell 1: Fördelning av antal gymnasieelever i årskurs 1 - 3, Västernorrland, 2017.

4.2. Upplevd psykisk hälsa

4.2.1. Stress

Majoriteten av deltagarna 68 % (n = 144) ansåg att de inte var stressade medan 32 % (n =

68) ansåg att de var stressade till mycket stressade. Skillnader i upplevd stress mellan

könen visade att kvinnor generellt var mer stressade än män (p <0,001; Figur 1). Av den

maximala poängen på stress skalan (40) var kvinnornas genomsnittliga poäng 20 (SD: 6,3)

medan genomsnittet för männen var 13 poäng (SD: 6,2).

9

Figur 1: Skillnaden mellan män och kvinnor i upplevd stress. Resultaten presenteras som medelvärde och 95% konfidensintervall, där ett lågt värde visar på låg stress, Västernorrland, 2017 (n = 208).

4.2.2. Koncentration

Gymnasieelevernas upplevda koncentration var generellt god. Av deltagarna (n = 212)

ansåg 6 % (n = 13) att de hade svårt att koncentrera sig på lektionerna.

Trots att medianvärdet inte skiljde sig nämnvärt mellan kvinnor och män (25:e; 4, median

; 5, 75:e; 6) fanns det en signifikant skillnad i upplevd koncentration mellan könen (p =

0,016), där en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera

sig på lektionerna (Figur 2).

10

Figur 2: Skillnaden mellan män och kvinnor i upplevd koncentration. Resultaten presenteras som medianvärde och spridning, där ett lågt värde visar på låg koncentration, Västernorrland, 2017 (n = 208).

4.3. Livsstilsfaktorer

4.3.1. Måltidsordning

Av de 212 gymnasieeleverna åt 83 % (n= 175) frukost minst två gånger i veckan eller

oftare, varav 56 % (n= 119) åt frukost dagligen och 7 % (n= 15) åt aldrig frukost. När det

kommer till hur ofta eleverna åt lunch var det 98 % (n= 207) som åt lunch minst två

gånger i veckan eller oftare, varav 60 % (n= 127) åt lunch dagligen och 0,5% (n = 1) åt

aldrig lunch. Vidare var det 99 % (n = 209) som åt middag minst två gånger i veckan eller

oftare, varav 84 % (n = 179) åt middag varje dag och 0,5% (n = 1) åt aldrig middag

(Tabell 2).

Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan könen vad gäller hur stor andel som åt

frukost, lunch respektive middag regelbundet (p = 0,847).

11

Tabell 2: Rapporterad måltidsfrekvens bland gymnasieelever. Data presenteras som antal (procent), Västernorrland, 2017 (n = 212).

4.3.2. Konsumtion av sötade livsmedel

Det var 47 % som konsumerade (n = 100) sötade livsmedel två till sju gånger per vecka,

varav 6 % (n = 12) åt sötade livsmedel varje dag och 53 % (n = 112) en gång per vecka

eller mer sällan (Tabell 3).

12

Tabell 3: Rapporterad frekvens av sötade livsmedel bland gymnasieelever. Data presenteras som antal (procent), Västernorrland, 2017 (n = 212).

Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan kön och konsumtion av sötade

livsmedel (p = 0,346).

4.3.3. Fysisk aktivitet

Majoriteten av deltagarna hade en fysisk aktiv fritid, 86 % (n = 99) av männen och 93 %

(n = 86) av kvinnorna. Det var 14 % (n = 16) av männen och 8 % (n = 7) av kvinnorna

som ansåg att de inte var fysisk aktiva och hade därmed en stillasittande fritid.

Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan könen vad gäller hur stor andel som

var fysisk aktiva regelbundet (p = 0,144).

4.4. Upplevd psykisk hälsa i relation till livsstilsfaktorer Resultaten visade att den upplevda stressen var relaterad till måltidsordning och att den

upplevda koncentrationen var relaterad till rapporterad fysisk aktivitet. Av de som åt

frukost, lunch och middag varje dag var signifikant fler stressade (39 %, n = 37) än bland

13

de som inte gjorde det (26 %, n = 31, p = 0,043). Av de som var fysisk aktiva var det

signifikant fler som upplevde att de hade måttlig till hög koncentration (95 %, n = 179) än

bland de som inte var fysisk aktiva (83 %, n = 20, p = 0,045).

Inga övriga livsstilsfaktorer var signifikant relaterade till upplev psykisk hälsa. Sötade

livsmedel och upplevd stress visade ett p-värde = 0,751, fysisk aktivitet och upplevd stress

visade ett p-värde = 0,430, konsumtion av sötade livsmedel och upplevd koncentration

visade ett p-värde = 0,425 och slutligen visade måltidsordning och upplevd koncentration

ett p-värde = 0,051.

5. Diskussion

5.1. Metoddiskussion Då det i denna studie var relativt få som deltog samt att den geografiska spridningen var

begränsad hade resultaten inte lika goda möjligheter att generaliseras och kan därför inte

anses vara representativ för Sveriges alla gymnasieelever. Däremot studerade

gymnasieeleverna som deltog i undersökningen vid olika gymnasieskolor med olika

program/inriktningar, vilket skulle kunna vara ett möjligt urval vid andra gymnasieskolor i

Sverige.

Vid enkätundersökningar finns det en risk för ett stort internt bortfall då frågor inte

besvaras. Det kan bero på att deltagarna inte förstår innebörden av dessa eller att man helt

enkelt missar frågor för att man har bråttom när enkäten besvaras. Eftersom denna

undersökning var webbaserad kunde olika inställningar göras, bland annat att göra

frågorna obligatoriska. Fördelen var att inget internt bortfall uppstod eftersom man var

tvungen att besvara alla frågor. Enligt Jan Torst och Oscar Hultåker (22) finns det dock

vissa nackdelar med webbaserade enkäter, bland annat just möjligheten att göra frågor

obligatoriska. Det innebär att deltagarna måste svara på alla frågor för att kunna skicka in

sina svar vilket kan leda till att den som inte vill svara på en fråga avbryter sitt deltagande.

I och med detta kan det externa bortfallet öka. Det fanns även en risk att exempelvis

deltagare med mer ogynnsamma levnadsvanor kan ha upplevt detta som skamfullt och

jobbigt att medge och valde därför att inte besvara enkäten, då de utifrån följebrevet blev

medvetna om studiens syfte Det kan ha medfört att de som besvarade enkäten hade en mer

positiv inställning till undersökningens syfte.

Trots att enkätens frågor bestod av begripliga och vanliga ord (22) kan det externa

bortfallet ha påverkat studiens reliabilitet. Däremot stärks studiens reliabilitet då

inmatning av data gjordes automatiskt av programmet. Studiens validitet stärktes genom

att en del av enkätens frågor var validerade, dvs. frågorna om måltidsordning och

konsumtion av sötade livsmedel som använts i Livsmedelsverkets studie Riksmaten (20)

samt Dr Cohen´s stress-skala (23). Däremot fanns det en risk att deltagarna rapporterade

ett ”socialt önskvärt intag” som kan innebära att de till exempel överrapporterade sin

fysiska aktivitet och underrapporterade sin konsumtion av sötade livsmedel (24).

Rekrytering av deltagare var en lång process, där rektorer vid det första urvalet som

kontaktades inte hade något intresse av att delta i undersökningen eftersom de ansåg att

eleverna upplevde en “enkättrötthet”. Till det andra urvalet kontaktades därför fler

rektorer för gymnasieskolor, varav två rektorer tackade ja till att medverka. Detta kan ha

påverkat studiens urval då vi var optimistiska och trodde att de första tillfrågade skolorna

skulle tacka ja till att delta i undersökningen. Då ingen av de tillfrågade skolorna i det

14

första urvalet ville medverka upplevdes en stress gällande tidsplanen för studien. Om vi

hade genomfört en bredare rekrytering redan vid första urvalet tror vi att studien hade

kunnat fått fler deltagare. De gymnasieskolorna som valde att delta i undersökningen hade

nio dagar på sig att besvara enkäten. Det kan hända att det upplevdes som knappt om tid,

då rektorerna skulle dela länken till lärarna som sedan skulle tillhandahålla enkäten till

eleverna vid ett lämpligt tillfälle. Dock hade det inte varit givet att deltagandet ökat vid ett

längre tidsintervall.

5.2. Resultatdiskussion Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sig inte vara stressade och generellt

rapporterade de en god koncentrationsförmåga. Dessa resultat skiljer sig från en

undersökning som Folkhälsomyndigheten har gjort om upplevd psykisk hälsa bland

befolkningen (25). Den visade att det var vanligt bland unga (16 - 29 år) att känna

ängslan, oro eller ångest. Så mycket som varannan kvinna och var tredje man i denna

ålder angav att de upplevde detta. Det finns ytterligare studier samt undersökningar vid

myndigheter som styrker att skillnader finns mellan män och kvinnor när det kommer till

psykisk ohälsa. En av dessa studier undersökte stress och om det fanns skillnader mellan

kön och ålder, samt hur barn och ungdomar i åldrarna 10 - 14 år hanterade stressen (26).

Den visade att flickor i högre utsträckning upplevde interpersonell stress samt hanterade

detta mer känslomässigt än pojkar. Folkhälsomyndigheten beskriver Regeringens oro för

barn och ungdomars hälsoutveckling och har därför prioriterat undersökningar kring detta,

där man bland annat sett en ökning av symtom på psykisk ohälsa, främst hos flickor (27).

Även i vår studie kunde skillnader mellan könen beträffande upplevd stress identifieras

och kvinnor var generellt mer stressade än män. Vi tror att skillnaden mellan könen kan

bero på att kvinnorna tar kritik, åsikter eller förolämpningar mer personligt än männen. Vi

tror därför att kvinnor reagerar mer känslomässigt än män. Det finns en studie som styrker

att kvinnor hanterar stress på ett känslomässigt plan (28). Även när det kommer till

koncentration så visade vår studie att kvinnorna upplevde att de hade en lägre

koncentration än männen. En tänkbar anledning skulle kunna vara att kvinnorna kände sig

mer stressade och att följden av detta var att de upplevde sig ha lägre koncentration trots

att vi inte har hittat några studier som styrker detta. När det kommer till koncentration i

förhållande till konsumtion av sötade livsmedel samt måltidsordning fanns det inga

signifikanta samband. Det finns studier som har visat att en regelbunden konsumtion av

frukost samt en näringsrik kost påverkar prestationen i skolan positivt samt ger en

minskad mental stress (29, 30). Att vi inte fann något samband mellan konsumtion av

sötade livsmedel och koncentration, samt vårt oväntade resultat att en god måltidsordning

inte främjar koncentrationsförmågan, behöver inte betyda att det är så. Våra resultat kan

ha påverkats av för få deltagare. Det identifierades heller inget signifikant samband mellan

fysisk aktivitet och stress. Dock finns det en studie som tyder på att fysisk aktivitet kan

minska den upplevda stressen (31). Det är tänkbart att vårt resultat hade kunnat se

annorlunda ut med fler deltagare.

Enligt Livsmedelsverket rekommenderas barn och ungdomar att äta frukost, lunch och

middag regelbundet, samt gärna något mellanmål (32). Resultaten från vår studie om

gymnasieelevers måltidsfrekvens visade att den varierade beroende på vilken måltid som

förtärdes. När det kom till frukost och lunch var det nästan lika många som åt dessa

måltider dagligen som de som inte gjorde det. En svensk studie visade att 76 - 88 % av

niondeklassarna åt frukost regelbundet och att middagen var den måltid som var vanligast

att man åt dagligen (33). Det vi kan se i vår studie var att en lägre andel av

gymnasieeleverna åt frukost regelbundet (56 %) jämfört med ovan nämnda svenska studie

15

men att middagen även här var den måltid som var vanligast (84 %) att man åt dagligen.

Att det var flest som åt middag, tror vi kan bero på att många elever fortfarande bor

hemma och därför äter tillsammans med familjen. Trots att vi inte hittar studier som tyder

på att ett lågt frukostintag kan bero på att familjer sällan äter frukost tillsammans på

vardagar, tror vi att det kan ha betydelse. En studie som undersökt familjers

måltidsmönster och ungdomars matintag visade att ungdomar som oftare äter tillsammans

med familjen rapporterade ett hälsosammare matintag (34). Eftersom att regelbunden

måltidsfrekvens bidrar till en jämnare blodsockernivå mellan måltiderna (35) tror vi att det

i sin tur kan påverka att konsumtionen av sötade livsmedel minskar. Detta då vi tror att

sötsuget kan öka om man har stora variationer i blodsockernivån. Enligt de nordiska

näringsrekommendationerna bör inte sockerintaget överstiga 10 E% av det dagliga

energibehovet, för vuxna och barn över 2 år (24).

Majoriteten av eleverna var fysisk aktiva, vilket var lika för båda könen. En studie som

utfördes på barn och unga i åldrarna 12 till 18 år i Europa, där Sverige var ett av länderna

som deltog visades att fysisk aktivitet ökade med åldern hos pojkar medan flickors fysiska

aktivitet var mer stabil mellan åldrarna (36). En annan studie som undersökte

aktivitetsnivån hos barn i USA, Sverige och Australien visade att svenska barn var den

grupp som var mest aktiva (37). En bidragande faktor till en aktiv livsstil skulle kunna

vara inflytande från sociala medier, som kan påverka elevers syn på hälsa och träning, då

det finns många sådana profiler som är lätt att upptäcka i flödet. Detta styrks av en studie,

som visade att ungdomar som ser upp till figurer i media också hade en högre fysisk

aktivitet (38). Vidare visade vår studie att de gymnasieelever som var fysiskt aktiva

upplevde sig ha högre koncentration än de som hade en stillasittande fritid (p = 0,045). En

studie visade att fysisk aktivitet kan ha betydelse för koncentrationsförmågan och

studieresultat (39). Det signifikanta sambandet tror vi kan få stor betydelse för skolan och

elevers framtida prestation. Det kan därför vara en god idé att introducera fysiska

aktiviteter i skolan för att bibehålla elevers koncentration. Det har även visat sig i en

studie på andra, tredje och fjärdeklassare att om en fysisk aktivitet genomförs innan det

var dags för en lektion som krävde koncentration, så ökade koncentrationsförmågan hos

fjärdeklassarna (40). Dock finns det även en studie som visade att koncentrationsförmågan

inte var beroende av fysisk aktivitet innan, utan var snarare beroende av när på dygnet

lektioner som krävde koncentration förlades (41). På grund av att fysisk aktivitet har andra

hälsofördelar än förbättrad koncentration är det dock viktigt att bibehålla en aktiv livsstil

(42).

Sambandet mellan måltidsordning och stress visade ett motsatt resultat än det som

förväntades. Resultatet visade att de som inte åt frukost/lunch/middag varje dag var

mindre stressade jämfört med de som åt frukost/lunch/middag varje dag. En studie

undersökte samband mellan familjers frekvens av måltider och högriskbeteenden som

innefattade bland annat frekvens av alkohol, tobak, droger, våld och problem i skolan

bland ungdomar (43). Den har visat att regelbundna måltider med familjen kan lindra

stress i det dagliga livet. Det finns även en studie som visade att regelbunden konsumtion

av frukost hos ungdomar mellan 15 - 16 år kunde kopplas till minskad mental stress och

förbättrad akademisk prestation i skolan (29). Det signifikanta sambandet som vår studie

visade var att de som hade en oregelbunden måltidsordning var mindre stressade, vilket vi

tror kan bero på det låga antalet deltagare som gör att det inte är generaliserbart men att

det även kan bero på att eleverna inte har tagit sig tid att fundera tillräckligt över de tio

frågorna om stress. Det är även möjligt att skolor som har ett mindre antal elever också är

mindre stressade än elever vid större skolor i större städer, dock hittade vi inga studier

16

som tyder på detta. Dessa orsaker kan vi koppla vidare till att inget signifikant samband

kunde identifieras mellan konsumtion av sötade livsmedel och stress. I motsats till detta

resultat finns det en studie som visade på ett positivt samband mellan akademisk stress

och intag av socker från sötade livsmedel (44). De gymnasieelever som upplevde hög

akademisk stress hade ett högre intag av socker än de gymnasieelever som upplevde en

låg akademisk stress. En tänkbar anledning till att inget signifikant samband kunde ses i

vår studie kan som tidigare nämnts bero på så kallat “socialt önskvärt intag” (24).

Samtidigt var det ett lågt antal av eleverna som upplevde sig stressade oavsett hur de

konsumerade.

5.3. Samhällsrelevans Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i dagens samhälle, så många som 20 - 40 % har

någon form av psykisk ohälsa (45). Vi kan i vår studie se att kvinnorna generellt var mer

stressade än männen. Folkhälsomyndigheten menar att förhållanden under barndomen och

ungdomen har en viktig betydelse för den framtida hälsan (27). Konsumtion av sötade

livsmedel och en stillasittande fritid påverkar folkhälsan negativt, då det över tid kan leda

till psykisk ohälsa och folkhälsosjukdomar (7, 8). Med detta i åtanke samt att vi antar att

sötade livsmedel är lättillgängligt för gymnasieelever kan det vara en viktig aspekt för

ungdomars framtida hälsa. Detta kan därför påverka ungdomars framtida livsmedelsval,

då man vid ung ålder lägger grunden för sin hälsa och sina levnadsvanor (46). Det är

därför viktigt att visa unga hur deras val påverkar hälsan. Genom att välja en fysisk aktiv

fritid (47) samt att välja bort sötade livsmedel kan de förbättra sin framtida hälsa.

6. Slutsats Bland de gymnasieelever som deltog i studien upplevde majoriteten att de inte var

stressade och generellt upplevde de en god koncentrationsförmåga. Majoriteten av

männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera på lektionerna och kvinnorna

upplevde sig vara mer stressade än männen.

Majoriteten av eleverna var fysisk aktiva och nästan hälften av eleverna konsumerade

sötade livsmedel flera gånger i veckan och det fanns ingen skillnad mellan könen.

Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration visade att elever som var fysisk

aktiva upplevde sig kunna koncentrera sig mer på lektionerna.

Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden

måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel

flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och det vore intressant att

studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

En studie med fler deltagare och en större spridning vore önskvärt för att ge en mer

representativ bild av gymnasieelevers upplevda hälsa och livsstilsfaktorer.

7. Tack Ett stort tack till de som valde att besvara enkäten och därmed vara med i studien, samt ett

stort tack till de som ställde upp och var med i pilotgruppen.

17

8. Referenser 1. Henriksson O. Resmusson M. Fysiologi med relevant anatomi. Upplaga 3. Lund:

Studentlitteratur, 2013.

2. Weman-Josefsson K. Berggren T. Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund:

Studentlitteratur, 2013.

3. Stejnström Roos I,1177 Vårdguiden [Internet]. Stress [uppdaterad 2014-09-08 ; citerad

2017-02-15]. Tillgänglig från: http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-

rad/Sjukdomar/Stress/?ar=True

4. Statens offentliga utredningar. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Stockholm:

Statens offentliga utredningar, 2006.

5. Solin, E. Solin, L.G. Prestera avspänt. Örebro: Solin AB, 1995

6. Gudmundsson, C. Konsten att överleva plugget… En positiv handlening. Jönköping:

Bokförlaget Seminarium, 1990.

7. Specialistkliniken för Pedodonti, Umeå [Internet]. Råd om bra matvanor till barn och

ungdomar. [citerad 2017-02-13] Landstinget Västernorrland. Tillgängligt från:

https://www.lvn.se/contentassets/afbbd4424367484b99216fa7503b0808/faktablad-

manualer-och-personalstod/kostrad-om-bra-matvanor-2011.pdf

8. Wyon DP, Abrahamsson L, Järtelius M, Fletcher RJ. An Experimental Study of the

Effects of Energy Intake at Breakfast on the Test Performance of 10-Year-Old

Children in School. Int J Food Sci Nutr. 1997;48(1): 5-12.

9. Gajre NS, Fernandez S, Balakrishna N, Vazir S. Breakfast eating habit and its

influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement.

Indian Pediatr. 2008;45(10): 824-8.

10. Lien L, Lien N, Heyerdahl S, Thoresen M, Bjertness E. Consumption of Soft Drinks

and Hyperactivity, Mental Distress, and Conduct Problems Among Adolescents in

Oslo, Norway. Am J Public Health. 2006;96(10): 1815-20.

11. Tyron M.S, Stanhope K.L, Epel E.S, Mason A.E, Brown R, Medici V., et. al.

Excessive Sugar Consumption May Be a Difficult Habit to Break: A View From the

Brain and Body. J Clin Endocrinol Metab. 2015;100(6): 2239-47.

12. Michels N, Sioen I, Braet C, Eiben G, Hebestreit A, Huybrechts I, et al. Stress,

emotional eating behaviour and dietary patterns in children. Appetite. 2012;59(3):762-

9.

13. Malik V.S, Schulze M.B, Hu F.B. Intake of sugar-sweetened beverages and weight

gain: a systematic review. Am J Clin Nutr. 2006;84(2):274-88.

18

14. Dhingra R, Sullivan L, Jacques PF, Wang TJ, Fox CS, Meigs JB, et al. Soft Drink

Consumption and Risk of Developing Cardiometabolic Risk Factors and the

Metabolic Syndrome in Middle-Aged Adults in the Community. Circulation.

2007;116(5):480-8

15. Rada P, Avena NM, Hoebel BG. Daily binging on sugar repeatedly releases dopamine

in the accumbens shell. Neuroscience. 2005;134(3): 737-44.

16. Gerber M, Jonsdottir IH, Lindwall M, et al. Physical activity in employees with

differing occupational stress and mental health profiles: a latent profile analysis.

Psychol Sport Exerc. 2014;15:649-58.

17. Verret C, Guay MC, Berthiaume C, Gardiner P, Béliveau L. A Physical Activity

Program Improves Behavior and Cognitive Functions in Children With ADHD: An

Exploratory Study. Journal of Attention Disorders. 2012;16(1): 71–80.

18. Sagatun A, Søgaard AJ, Bjertness E, Selmer R, Heyerdahl S. The association between

weekly hours of physical activity and mental health: A three-year follow-up study of

15–16-year-old students in the city of Oslo, Norway. BMC Public Health. 2007;12(7):

155.

19. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur, 2003.

(ISBN 978-9144-03123-1)

20. Livsmedelsverket. [Internet] Metodrapport, Riksmaten - vuxna 2010-11. [citerad

2017-02-01] Tillgänglig från:

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/riksmaten-vuxna-2010-

11-metodrapport--rapport-8---2014.pdf

21. Laboratory for the Study of Stress, Immunity and Disease. Dr. Cohen’s scales.

Pittsburgh [citerad 2017-01-25] Tillgänglig från:

http://www.psy.cmu.edu/~scohen/scales.html

22. Jan Trost. Enkätboken. Upplaga 1. Lund, studentlitteratur:1994.

23. Nordin M, Nordin S. Psychometric evaluation and normative data of the Swedish

version of the 10-item perceived stress scale. Scandinavian Journal of Psychology.

2013;54(6):502–7

24. Livsmedelsverket [Internet]. Nordiska näringsrekommendationer 2012. [citerad 2017-

03-07] Tillgänglig från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-

miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-

svenska.pdf

19

25. Folkhälsomyndigheten [Internet]. Självrapporterad psykisk ohälsa i befolkningen

[Uppdaterad 2016-05-20 ; citerad 2017-02-27]. Tillgänglig från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-

utveckling/sjalvrapporterad-psykisk-ohalsa-i-befolkningen/

26. Hampel P, Petermann F. Perceived stress, coping, and adjustment in adolescents. J

Adolesc Health. 2006;38(4):409-15.

27. Folkhälsomyndigheten [Internet]. Barn och unga. [uppdaterad 2016-12-01 ; citerad

2017-02-27] Tillgängligt från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-

levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/

28. Pilar Maud M. Gender differences in stress and coping styles. Personality and

individual Differences. 2004:37;1401-15.

29. Lien. L. Is breakfast consumption related to mental distress and academic performance

in adolescents?. Public Health Nutrition. 2006;10(4):422–8.

30. Florence MD, Asbridge M, Veugelers PJ. Diet Quality and Academic Performance.

Journal of School Health. 2008;78:209-15.

31. Brown. JD. Siegel. JM. Exercise as a Buffer of Life Stress: A Prospective Study of

Adolescent Health. Health Psychology. 1988;7(4):341-53.

32. Livsmedelsverket [Internet]. Barn 2 - 17 år. [uppdaterad 2016-09-23 ; citerad 2017-03-

08] Tillgänglig från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-

och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-18-ar/#Barn behöver mat regelbundet

33. Sjöberg A, Hallberg L, Höglund D, Hulthén L. Meal pattern, food choice, nutrient

intake and lifestyle factors in The Göteborg Adolescence Study. Eur J Clin Nutr.

2003;57(12):1569-78.

34. Neumark-Sztainer D, Hannan PJ, Story M, Croll J, Perry C. Family meal patterns:

associations with sociodemographic characteristics and improved dietary intake

among adolescents. J Am Diet Assoc. 2003;103(3):317-22.

35. Livsmedelsverket [Internet]. GI och GL. [uppdaterad 2016-10-16 ; citerad 2017-03-

31] Tillgänglig från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-

innehall/naringsamne/kolhydrater/gi-och-gl

36. Ortega FB, Artero EG, Ruiz JR, España-Romero V, Jiménez-Pavón D, Vicente-

Rodriguez G, et al. Physical fitness levels among European adolescents: the HELENA

study. Br J Sports Med. 2011;45(1):20-9.

20

37. Vincent SD, Pangrazi RP, Raustorp A, Tomson LM, Cuddihy TF. Activity levels and

body mass index of children in the United States, Sweden, and Australia. Med Sci

Sports Exerc. 2003:35(8);1367-73

38. Taveras EM, Rifas-Shiman SL, Field AE, Frazier AL, Colditz GA, Gilmman MW.

The influence of wanting to look like media figures on adolescent physical activity. J.

Adolesc. Health. 2004;35(1): 41-50.

39. Rasberry CN, Lee SM, Robin L, Laris BA, Russell LA, Coyle KK, et al. The

association between school-based physical activity, including physical education, and

academic performance: A systematic review of the literature. Preventive medicine.

2011;52:10-20.

40. Caterino MC, Polak ED. Effects of two types of activity on the performance of

second-, third-, and fourth-grade students on a test of concentration. Percept. Mot

Skills. 1999;89(1):245-8.

41. Raviv S, Low M. Influence of physical activity on concentration among junior high-

school students. Perceptual and Motor Skills. 1990;70(1):67-74.

42. Janssen I, LeBlanc AG. Review Systematic review of the health benefits of physical

activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of

Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2010;11:7-40.

43. Fulkerson JA, Story M, Melin A, Leffert N, Neumark-Sztainer D, French SA. Family

Dinner Meal Frequency and Adolescent Development: Relationships with

Developmental Assets and High-Risk Behaviors. J. Adolesc. Health. 2006;39(3):337-

45.

44. Kim Y, Yang HY, Kim AJ, Lim Y. Academic stress levels were positively associated

with sweet food consumption among Korean high-school students. Nutrition.

2013;29(1):213-8.

45. Socialstyrelsen [Internet]. Psykisk ohälsa bland unga. [uppdaterad 2013-05 ; citerad

2017-02-27] Tillgänglig från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

46. Statens folkhälsoinstitut. Barn och unga 2013. Östersund: Statens folkhälsoinstitut,

2013. ISBN 978-91-7521-079-7

47. Hassmén P, Koivula N, Uutela A. Physical Exercise and Phychological Well-Being: A

Population Study in Finland. Preventive Medicine. 2000;30(1):17-25.

Bilaga 1 Webbenkät med följebrev

Bilaga 1 (1/4)

En studie kring sambandet mellan gymnasieelevers

konsumtion av sötade livsmedel och upplevda hälsa.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan gymnasieelevers

upplevda psykiska hälsa, med fokus på stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer, med

fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet.

Gymnasieskolor i Västernorrlands län har valts ut för studien och du tillfrågas därför om att

delta då du är elev på en av dessa skolor. Studien är frivillig, anonym och består av ett fåtal

frågor med alternativ.

Vi som gör studien heter Beatrice Berggren och Elin Falk, studenter som läser

Kostvetarprogrammet vid Umeå Universitet. Denna enkät är en del av vår kandidatuppsats i

Kostvetenskap.

Vid eventuella frågor eller problem är du välkommen att kontakta oss.

bea.berggren@hotmail.com / elinfalk@hotmail.se

Enkätfrågor

*Obligatorisk

Frågor om dig som besvarar denna enkät:

Ange vilken årskurs du går*

o Åk. 1

o Åk. 2

o Åk. 3

Jag är en…*

o Kvinna

o Man

o Annat

Bilaga 1 (2/4)

Frågor om hur ofta du äter/dricker något:

Hur ofta äter du…?*

Hur ofta dricker du…?*

Hur ofta äter du…?*

Bilaga 1 (3/4)

Frågor om hur du upplever din hälsa:

Upplever du att du kan koncentrera dig på lektionerna?*

Beskrivning: Kan du lyssna på läraren och fokusera på uppgiften?

Under den senaste månaden, hur ofta har du?*

Bilaga 1 (4/4)

Hur mycket rör du på dig och anstränger dig på fritiden?*

o Stillasittande fritid

Mindre än 2 timmar i veckan, t.ex. promenerar, cyklar. Mest läsning, TV.

o Måttlig motion

Minst 2 timmar i veckan, men utan att svettas. T.ex. cykla, promenera.

o Måttlig, regelbunden motion.

1-2 gånger i veckan med t.ex. löpning, simning, tennis, fotboll eller liknande.

o Regelbunden motion och träning

Minst 3 gånger i veckan och minst 30 minuter per gång.

o Daglig motion och träning.

Minst 5 gånger i veckan eller mer och minst 30 minuter per gång.

Eventuella synpunkter

Här har du möjlighet att skriva synpunkter på denna undersökning och dess frågor

Bilaga 2 (1/1)

Hej (namn)!

Vi är två studenter från Umeå Universitet, som skriver vårt examensarbete i Kostvetenskap.

Vi har för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan gymnasieelevers

konsumtion av sötade livsmedel och deras upplevda psykiska hälsa.

Det leder oss till frågan, om ni skulle kunna tänka er att delta i vår webbaserade

enkätundersökning? Enkäten består av cirka 17 frågor med svarsalternativ och bör inte ta

längre än 10 minuter att besvara.

Om ni är intresserade, vilket vi hoppas att ni är, finns det då någon möjlighet att dela enkäten

via en lärplattform?

Vid eventuella frågor är ni välkomna att mejla oss.

bea.berggren@hotmail.com / elinfalk@hotmail.se

Med vänlig hälsning,

Beatrice Berggren

Elin Falk