Executive MBA at Stockholm School of Economics. Start March 16 and October 19, 2009. For more information www.sse.edu/mba Helena Bergelv +46 8 586 175 27, Ann-Kristin Bjurström +46 8 586 175 04. ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS KOMPETENS- UTVECKLING Nr. 1 / Februari 2009 FOTO: PAWEL FLATO SATSAR PÅ YRKESUTBILDNING Bättre resultat Åtgärderna som ska höja resulta- ten i skolan Välj rätt MBA Utbudet är stort och kvaliteten skiljer sig Sadlade om Karin Stenman valde KY och fick drömjobbet SPETSKOMPETENS Karin Stenman specialiserade sig med kvalificerad yrkesutbildning. FOTO: PRIVAT 4 STEG TILL BÄTTRE KOMPETENS I SVERIGE Jan Björklund: En väl fungerande vuxenutbilning är av avgörande betydelse för Sveriges konkurrenskraft. NY DESIGN MEDIAPLANETS REDESIGN – NU MED ETT SNYGGARE YTTRE, INTRESSANTARE INRE OCH EN VÄL STRUKTURERAD HELHET
Transcript
Executive MBA at Stockholm School of Economics.Start March 16 and October 19, 2009. For more information www.sse.edu/mba Helena Bergelv +46 8 586 175 27, Ann-Kristin Bjurström +46 8 586 175 04.
ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS
KOMPETENS-UTVECKLING
Nr. 1 / Februari 2009
FO
TO
: P
AW
EL F
LA
TO
SATSAR PÅ YRKESUTBILDNING
Bättre resultat Åtgärderna som ska höja resulta-ten i skolan
Välj rätt MBA Utbudet är stort och kvaliteten skiljer sig
Sadlade om Karin Stenman valde KY och fi ck drömjobbetj
SPETSKOMPETENSKarin Stenman specialiserade sig med kvalificerad yrkesutbildning.FOTO: PRIVAT
4STEG
TILL BÄTTRE KOMPETENS
I SVERIGE
Jan Björklund: En väl fungerande vuxenutbilning är av avgörande betydelse för Sveriges konkurrenskraft.
NY DESIGN MEDIAPLANETS REDESIGN – NU MED ETT SNYGGARE YTTRE, INTRESSANTARE INRE OCH EN VÄL STRUKTURERAD HELHET
2 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANING
Kompetensutveckla mig – är det nödvändigt?
En konkret och tydlig väg till bättre karriär och tillgång till kvalificerad arbetskraft. Det är resultatet av våra kvalificerade utbildningar. Våra studenter är eftertraktade i arbetslivet och redo att sättas in direkt i produktion efter avslutad utbildning – något vi vet att både studenter och näringsliv uppskattar. Aktuella KY-utbildningar:
FRANS SCHARTAUS HANDELSINSTITUTStigbergsgatan 26 | 116 28 Stockholm | Tel: 08-508 402 00 | E-post: [email protected] | www.schartau.se
HOTEL MANAGEMENT HOTELLRECEPTION OCH KONFERENS REDOVISNINGSKONSULT RESEKONSULT EN TRAC-UTBILDNING
Utbildningar för en bättre karriärFör senaste och aktuell information gå in på www.schartau.se
Global ekonomisk kris, företag som inte kan sälja sina produkter, anställda varslas. Svarta rubriker om dystra tider. Då brukar det talas om vikten att utbilda sig. Kompetensutveckling är högaktuellt, men kompe-
tensutveckling är alltid aktuellt och alltid lika angeläget.
Gl o b a l i s e r i n g -en och den allt hårdare inter-nationella kon-kurrensen hö-jer undan för undan kraven
på svenska företag – bästa möjliga konkurrenskraft på alla områden är en förutsättning för framgång.
Företagen måste hela tiden för-bättra sina produkter och tjäns-ter, sänka sina priser, allt efter vad kunderna, det vill säga du och jag, efterfrågar. Företagen tävlar med varandra.
För att behålla eller erövra en marknadsledande position gäller det att fi nna medarbetare med rätt utbildning och erfarenheter, med-arbetare uppdaterade med de se-naste kunskaperna inom verksam-hetsområdet, kanske om forsk-ning, it-utveckling eller svetsning. Att fi nna rätt medarbetare är en fråga om överlevnad.
Precis som företagen lever på en global marknad, lever även män-niskorna på en global arbetsmark-
nad. Vi konkurrerar med varan-dra om kunnande, kompetens och produktion på samma sätt. De som kontinuerligt kompetensutveck-lar sig, kan öka sin attraktionskraft och förbättrar på så sätt sin posi-tion på arbetsmarknaden.
Den viktigaste nyckeln till till-växt och utveckling är utbildning.
Det har såväl länder som företag konstaterat. Ett led i globalisering-en och den internationella specia-liseringen är att kompetenskraven höjs. Kunskapsinnehållet i företa-gens verksamhet växer, såväl inom tjänstesektorn och handeln som i den tillverkande industrin.
Beroende av välutbildade Varje land som vill öka sitt väl-stånd har kommit fram till att ut-bildning är en av de viktigaste nycklarna för tillväxt. Detta bety-der att fl er och fl er utbildar sig för att få det bättre.
Företagens överlevnad, oavsett om vi talar om svenska, engelska, kinesiska eller kenyanska före-tag, är beroende av duktiga, välut-
bildade medarbetare som kan ut-veckla företagens produkter och tjänster.
Det fi nns fortfarande en bild av att vi studerar en viss tid och sen när vi tagit oss igenom börjar vi jobba, för att aldrig mer behöva återvända till utbildningen. Inget kunde vara mer fel.
En förutsättningLivet är en ständig kompetensut-veckling. Få arbetar på exakt sam-ma sätt i dag som för tio år sedan, även om de har samma jobb.
Arbetsmarknadens behov blir allt mer diversifi erade och specia-liserade i dagens kunskapssamhäl-le. Både för individen och arbetsgi-varen är det livslånga lärandet en förutsättning för att fortsätta vara konkurrenskraftig som medarbe-tare och företag.
Att investera i den egna kom-petensutvecklingen är den bästa försäkringen för att vara attraktiv och efterfrågad på arbetsmarkna-den och möjliggör uppfyllandet av livsdrömmar.
“Föreläsarna på KY-utbildningen arbeta-de dagligen med det som de undervisade och jag lärde mig enormt mycket.”
Karin StenmanVidareutbildade sig med KY och jobbar i dag som EU-projektsam-ordnare.
VI REKOMMENDERAR
SIDA 4–5
Miljardsatsning Sida 81. Regeringen vill att fl er ska läsa yrkesin-riktade utbildningar.
Interaktiv utbildning Sida 62. Lantmännen var tidiga med att prova E-learning och ser många fördelar.
Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kva-litet motiverar vi våra läsare att agera.
Kristina ScharpChef, Skola och utbildning, Svenskt Näringsliv.
Rätt medarbetare
1Att fi nna rätt medarbetare är en fråga om överlevnad.
Utbildning
2Den viktigaste nyckeln till tillväxt och utveckling är
utbildning.
Kompetensutveckling
3Det livslånga lärandet är en förutsättning för att fort-
sätta vara konkurrenskraftig.
MINA BÄSTA TIPS
personal personal//hrhrkredit kredit&&riskrisk&&ekonomio o
affärskommunikationaffärskommunikationit
marknadsföringmarknadsföringledarskapledarskapprojektledningoj g
hotelhotelll&&rr&& estaurangestaurang
Kammakargatan 10, box 1341, Stockholm tel 08-545 137 90 e-post [email protected]
FEI är ett av Sveriges främsta utbildningsföretag. FEI:s utbud
har både bredd och höjd. Vi anordnar utbildning inom nio
högaktuella ämnesområden. Inom respektive område kan
du göra ytterligare val: från intensiva kurser till avancerade
utbildningsprogram. Sammanlagt erbjuder vi dig och din
organisation över 300 studietillfällen under det kommande året.
FEI ägs av Föreningen Företagsekonomiska Institutet, en ideell
förening som bedrivit utbildningsverksamhet i över 100 år!
Medlemskap i Föreningen är öppen för alla som examinerats
från FEI:s längre utbildningar.
FEI stödjer företagsekonomisk forskning genom att årligen
utse bästa doktorsavhandling i företagsekonomi. 2008 års
pris delades mellan Cecilia Enberg, Linköpings universitet och
Andreas Jansson, Växjö universitet. Prissumman uppgår till
30 000 kr. FEI gratulerar Cecilia och Andreas!
Följ med uppför den branta delen av Kammakargatan och där,
mittemot Johannes kyrka, ligger vårt vackra sekelskifteshus.
Ett centralt men ändå lugnt läge mitt i city. Närmaste T-banestation
är Rådmansgatan eller Hötorget. Valda delar av vårt utbud finns
också i Göteborg och Malmö.
I de djupa källarvalven finns vår restaurang och cafeteria. Miljön
är viktig för trivseln och studieresultatet. De flesta som studerar
hos oss arbetar samtidigt. Diskussioner, utbyte av erfarenheter
och framtidsplaner är ofta en viktig del av utbildningen.
Våra lärare är inte lärare, dvs. det är inte deras yrke eller huvud-
sakliga sysselsättning. ”Så här gör man, så här går det till i
verkligheten…” att kunna ge praktiska exempel från arbetslivet
är nödvändigt för att kursdeltagarna ska känna igen sig.
Våra kursdeltagare kommer från små och stora företag och från
alla branscher. FEI har ett grundmurat gott rykte i näringslivet.
99 % av våra kursdeltagare får avgiften betald av arbetsgivaren.
Det är vi mycket stolta över och ett tecken på att studier på FEI
är till nytta både för medarbetaren och företaget.
De flesta vill få sin kunskap dokumenterad. I våra längre Diplom-utbildningar är det obligatoriskt med tentamen och betyg. I våra korta yrkesinriktade kurser är detta en frivillig möjlighet
som utnyttjas av många. Att erövra ett FEI Certfikat i exempelvis
Bokföring klarar bara de som kan visa mycket goda kunskap
inom området.
Arbetar du i ett företag som gör affärer utanför Sveriges gränser?
FEI har lång erfarenhet av att anordna utbildning med inter-
nationell anknytning. FEI erbjuder bland annat akademiska
Masterutbildningar, chef+ program med internationella inslag och studieresor utomlands.
FEI Galan är studieårets höjdpunkt för våra kursdeltagare.
Galan äger traditionsenligt rum den sista lördagen i april i
Grand Hotels Vinterträdgård. Kvällen är tillägnad alla som har
tagit examen vid FEI under året! En chans att släppa loss och
ha trevligt tillsammans med lärare, studiekamrater och anhöriga.
Middag och diplomering följs av underhållning och party.
FEI:s utbildningar hjälper företag och offentliga organisationer
att utveckla medarbetare, effektivisera verksamheten och göra
bättre affärer. Besök fei.se och botanisera i vårt utbud. Vill du
ha studievägledning? Välkommen att maila, slå en signal eller
besöka oss personligen.
4 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PROFIL
Karin Stenman
Ålder: ■ 30.Yrke: ■ EU-pro-
jektsamordnare, Tranemo kom-mun.
Utbildning: ■Kandidatexa-men i Internatio-nellt samhälls-vetarprogram, 60 p utveckling och internatio-nellt samarbete, 1,5 år KY EU-projektsamord-nare.
Fråga: Vad kan man göra för att skaff a sig spetskompetens inom ett område efter en bred universitetsutbildning? Svar: Karin Stenman valde att läsa en KY-utbildning och fi ck drömjobbet redan innan utbildningen var klar.
Karin Stenman bestämde sig för att vi-dareutbilda sig och skaff a sig en mer specialiserad utbildning efter att ha läst samhällskunskap på universi tetet. Karin gick en så kallad kvalifi cerad yr-kesutbildning (KY) och arbetar i dag som EU-projektsamordnare. Hon är mycket nöjd med både utbildningen och sitt jobb och rekommenderar KY-utbildningar till andra.
– Min utbildning var väldigt konkret och omfattade i princip bara sådant som jag har nytta av på mitt jobb, säger hon.
Karin Stenman började studera den internationella samhällsvetarlinjen vid Växjö Universitet efter att hon av-slutat gymnasiet 1997. Hon tyckte ut-bildningen var intressant men an-såg att den var väldigt teoretisk och gav inga spetskunskaper. När hon var färdig utbildad var det svårt att få jobb.
Ville få spetskompetens– Man blir väldigt bred av en sådan uni-versitetsutbildning men det var hög arbetslöshet när jag blev klar och det fi nns inte så många jobb att söka om man är samhällsvetare. Jag be slutade mig för att vidareutbilda mig och satsa på en KY-utbildning för att specialisera
mig mer och få en spetskompetens, sä-ger Karin Stenman.
En tredjedel praktikUtbildningen som Karin valde var till EU-projektsamordnare. Den tog ett och ett halvt år och genomfördes som ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och vuxenutbildningen i Mölndal. Ungefär en tredjedel av ut-bildningen utgjordes av praktik.
– Det var väldigt konkret kunskap som förmedlades till skillnad från universitet där man lär sig mer all-männa teorier. Föreläsarna på KY-utbildningen arbetade dagligen med det som de under visade i och jag lär-de mig enormt mycket. Jag tror bara att jag öppnade två böcker under ut-bildningen. Det säger en del om att det inte är teorier som är fokus utan i stäl-let väldigt praktisk handledning inom det som man sedan ska jobba med, sä-ger Karin Stenman.
EU-projektsamordnare är en yrkes-grupp som hjälper till exempel skolor och landsting med att söka EU-stöd.
– Redan innan utbildningen var klar hade jag fått jobb. Dessutom fi ck jag ett enormt bra kontaktnät redan under utbildningen. Detta nätverk inklude-rar lärarna, mycket annat branschfolk och inte bara de andra studenterna, sä-ger hon.
I dag trivs Karin extremt bra med sitt jobb som EU-projektsamordnare i Tra-nemo kommun.
– Det fi nns enormt mycket EU-stöd att söka för till exempel skolor, daghem och institutioner inom vård och om-sorg. Det gäller bara att veta hur man ska göra, det är något av en djungel och det är detta som jag hjälper till med och guidar kring, säger Karin Stenman.
800 olika KY-utbildningar I dag fi nns runt 800 olika KY-utbild-ningar att välja mellan i Sverige. Des-sa berättigar till studiemedel och totalt går 30 000 studenter varje år vid någon av utbildningarna.
Spektrat är brett, det fi nns KY utbild-ningar inom en mängd olika områden såsom ekonomi, vård, turism, restau-rang, IT, bygg, lantbruk, skog, trädgård, media, livsmedel, transport och trä-industri. Fler nya utbildningar tillkom-mer dessutom hela tiden, nyligen god-kändes ytterligare 89 utbildningar som KY-utbildningar.
De fl esta som studerar får jobb, un-dersökningar har visat att nio av tio studerande har fått jobb eller startat ett eget företag i samband med att de avslutat utbildningen. Karin rekom-menderar alla som överväger att läsa en KY-utbildning att göra slag i saken.
– Jag har ju bara erfarenhet från den
utbildning jag gick själv men om de andra är lika bra så rekommenderar jag dem absolut. Det är väldigt motiveran-de att gå en utbildning där man får un-dervisning i konkreta saker och lär sig ett yrke, säger Karin Stenman.
I likhet med Karins utbildning på-går de fl esta KY-utbildningar mellan 18 och 24 månader men det fi nns även ett par ettåriga och treåriga utbildningar.
Alla utbildningarna omfattar prak-tik som är en tredjedel av den totala ut-bildningstiden. Denna tredjedel som utgörs av praktik i en KY-utbildning kallas LIA – lärande i arbete.
Bekostas delvis av företagStaten bekostar två tredjedelar av ut-bildningen medan företag står för den resterande tredjedelen av kostnaden. Dessa företag får tillgång till nyutbil-dad arbetskraft med spetskunskaper efter utbildningen.
Om en utbildning godkänns som en KY-utbildning beslutas av en särskild myndighet vid namn Myndigheten för kvalifi cerad yrkesutbildning. Och för den som funderar på att byta arbe-te och ”sadla om” kan en KY utbildning alltså vara ett bra sätt att på relativt be-gränsad tid lära sig ett nytt yrke.
Utbildningen ”Affärsutveckling för detaljhandeln” är en 2-årig kvalificerad yrkesutbildning (KY) med en kreativ, näringslivsinriktad profil. Under studietiden varvas teori med LIA (lärande i arbete) hos potentiella arbetsgivare.
Du läser bland annat företagsekonomi, marknadsföring, handelsjuridik och butiksdesign. Utbildningen är stu-diemedelsberättigad.
Efter fullgjord utbildning kan du exempelvis ar-beta som butikschef, avdelningschef eller egen företagare.
Låter det intressant? Ta steget och bli en av våra kursdeltagare.
Karriär inom
handelN!
www.detaljhandel.nu
Skriv för livet!Pulsen är hög - du är mitt i verkligheten - bokstavligen. Att arbeta med hälso- och sjukvårdsadministration handlar om att skriva för livet.
Vi erbjuder dig en kvalifi cerad, bred yrkesutbildning om 80 KY-poäng. Under studietiden varvas teori med LIA (lärande i arbete) hos potentiella arbetsgivare.
Efter fullgjord utbildning kan du bland annat arbeta som medicinsk sekreterare, marknadsassistent inom läkemedelsindustrin eller med organisationsut-veckling och förändringsarbete.
Låter det intressant? Ta steget och bli en av våra kursdeltagare.
www.halsasjukvard.nu
Vi fick drömjobbet!I år får 30 chansen.Vill du vara en av dem?Storstadsturism är en bransch för dig med framåt-anda. Genom vår kvalificerade yrkesutbildning “Tu-rism i storstadsregion” får du en bred kunskap om re-sor och turism. Det är i våra storstäder som behovet av kvalificerad personal ökar mest.
“Turism i storstadsregion” är en 2-årig KY-utbildning med en kreativ och näringslivsinrikad profil. En tred-jedel utgörs av praktik hos potentiella arbetsgivare. Vi har branschens bästa förutsättningar! Du läser bl.a. turism, företagsekonomi, marknadsföring, event och kulturgeografi. Utbildningen ger dig minst 20 högskolepoäng.
Ta steget du också. Sök till utbildningen där hela 96 % får jobb!
www.storstadsturism.nu
FENRUARI 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NÖJD MED UTBILDNINGEN”Jag öppnade bara två böcker under utbild-ningen. Det säger en del om att det inte är teo-rier som är fokus utan i stället väldigt praktisk handledning inom det som man sedan ska jobba med”, säger Karin Stenman.FOTO: PRIVAT
Professionell storslösare?
Bli Lönespecialist – en ny yrkesroll med höga krav och stora möjligheter.Bli Lönespecialist så får du chansen att låta miljontals kronor rulla
och se till att vartenda öre hamnar rätt! Som Lönespecialist får du
också jobba med ekonomi- och personalfrågor och mycket annat
i en ny, krävande yrkesroll som är efterfrågad i näringslivet.
Jobbet lär du dig genom Iterums KY-utbildning Lönespecialist,
som du kan gå på heltid i Stockholm eller på deltid/distans.
Ansök senast 4 maj på www.iterum.se
Internationell projektledarcertifiering
IPMA, International Project Management Association, med världens ledande system för certifiering av projektledare företräds exklusivt av Svenskt Projektforum i Sverige. Enligt IPMAs system bedöms projektledarens kompetens inom tre huvudområden: beteende, metod och erfarenhet.
Certifiering på fyra nivåer:
Certifiera dig hos Svenskt Projektforum – föreningen för dig som arbetar i projekt. Bli medlem i Sveriges största projektledarförening och ta del av alla medlemsförmåner, bl a rabatt på certifiering.
Besök oss på www.projektforum.se eller ring 08-720 00 10
Tidseffektivt
1Lärare och föreläsare som i dagsläget arbetar med aktuella frågor ger
uppdaterad kunskap och infor-mation. Blandade kursdeltagare med stor erfarenhet ökar dyna-miken och gör att man lär sig mycket av varandra samtidigt som det är tidseff ektivt. KY-ut-bildningar sträcker sig från ett till tre år.
Attraktivt innehåll
2Styrgrupp bestående av representanter från of-fentliga sektorn, nä-
ringslivet och ideella sektorn sä-kerställer kvaliteten på utbild-ningen och ser till att innehållet är attraktivt mot näringslivet samt att behovet fi nns på arbets-marknaden.
Verklighetsbaserat
3Nära koppling till ar-betsmarknad med verk-lighetsbaserade exem-
pel och kursmaterial. Mer prak-tiska exempel än teoribaserad undervisning.
Ger spetskompetens
4Nischade utbildningar med praktik ger spets-kompetens.
Relevanta kontakter
5En tredjedel av utbild-ningstiden är praktik som ger relevanta kon-
takter i arbetslivet.
”Det är väldigt kul att läsa på universitet men samtidigt mer relevant utbildning med KY”.Karin Stenman
FÖRDELAR MED KY
5
6 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Kostnadseffektivt och snabbt med E-learning
MILJÖVÄNLIG UTBILDNINGE-learning har många fördelar och det finns möjlighet till stor variation i utbildningen. I rela-tion till andra utbildningssätt är det också ett miljövänligt alternativ.FOTO: ISTOCKPHOTO
Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmed-el, energi och lantbruk. Koncer-nen ägs av 42 000 svenska lantbru-kare och är i dag en modern kon-cern med 13 000 anställda i 19 olika länder. För att nå ut med informa-tion till alla anställda, på fl era olika språk, har man tittat på fl era olika informationskanaler.
Under de senaste fem åren har verksamheten expanderat, vilket innebär fl er anställda i fl er län-der och därmed nya krav på eff ek-tiva tekniska lösningar. Traditio-nella utbildningsvägar som lärar-ledda lektioner och självstudier har ställts mot nya moderna IT-baserade lösningar. Lantmännen beslutade sig tidigt för att prova E-learning som då inte var så ut-vecklat som det är i dag.
Informera och utbildaLantmännen har i dag antagit en så kallad uppförandekod som inne-fattar vilken etik och vilket ansvar koncernen ska ha i viktiga frågor.
– Nu handlar det om att informe-ra och utbilda samtliga medarbeta-re om den nya uppförandekoden så att alla kan arbeta efter dess inne-håll. Det ska naturligtvis göras så snabbt och eff ektivt som möjligt, säger Ann Kristin Kongstad som är
ansvarig för Kompetens och ledar-försörjning hos Lantmännen.
– Informationen ska helst också ut samtidigt till samtliga medar-betare runt om i världen. Frågorna man har ställt sig är ”hur ska vi gö-ra och vad fi nns det för vägar?”
Viktig utbildningskanalAnn Kristin Kongstad berättar att man även har infört ett gemen-samt sätt för koncernen att styra prestationer vilket innefattar frå-gor som vilka mål man ska sätta för varje medarbetare och hur man ska utvärdera och belöna. Även här blir E-learning en viktig utbild-ningskanal.
– E-learning har många fördelar
i relation till traditionella utbild-ningssätt. Två avgörande fördelar för Lantmännen är att man når många samtidigt och att man kan försäkra sig om att innehållet i in-formationen är riktig.
Ulrika Karlsson jobbar hos Lant-männen med bland annat utbild-ning av chefer och använder sig av trycksaker och E-learning för att klara informationsfl ödet.
– En viktig fördel med E-lear-ning är att den är interaktiv, mot-tagaren måste vara aktiv och vi-sa respons för att ta emot budska-pet, säger Ulrika Karlsson och ser att utvecklingen av tekniken inom E-learning har kommit långt.
– I dag fi nns möjlighet till stor
variation i utbildningen, allt från avancerad grafi k till fi lm och in-teraktiva övningar. Andra fördelar är kostnadseff ektivitet och snabb-het när man ska nå många anställ-da utspridda i fl era olika länder.
Ulrika Karlsson tycker också att miljövänligheten med E-learning, i relation till andra utbildnings-sätt, är en avgörande fördel.
Utvärderar leverantörerLeverantörerna av E-learning är många och Lantmännen lägger ner mycket tid på att utvärdera och få fram rätt leverantör för respekti-ve utbildningstillfälle. Leverantö-rerna är oftast duktiga på olika sa-ker. Två viktiga parametrar är tek-nik och kunskap om budskapet.
Valet av E-learning som infor-mationskanal är dock inte alltid självklart. Ibland är traditionella utbildningsvägar öga mot öga det som passar bäst när Lantmännen väljer utbildningskanal. Andra gånger kan traditionell utbildning kombinerat med E-learning vara det eff ektivaste.
Ett problem är att inte alla Lant-männens anställda har tillgång till en dator. I en del länder har man inte kommit så långt i användan-det av den nya tekniken. I produk-tionsmiljöer där samtliga medar-betare inte har en dator som ar-betshjälpmedel kan Lantmännen sätta upp speciella internetcentra.
E-learning ska användas som en bas med möjlighet till diskussion och dialog efteråt. För att få reda på vad användaren tycker om utbild-ningen ska man också följa upp ut-bildningen med en svarsenkät.
”Två avgörande fördelar för Lant-männen är att man når många samtidigt ...”
Ann Kristin KongstadAnsvarig för Kompetens och ledarför-sörjning hos Lantmännen. FOTO: PER KRAFT
Fråga: ■ Vilka fördelar har E-learning?
Svar: ■ Det är ett kostnads-effektivt och miljövänligt sätt för företag att nå ut med in-formation och utbildning till många anställda i fl era olika länder samtidigt.
Begreppet E-learning ■ el-ler interaktiv utbildning är brett. Det kan vara allt från en enkel powerpointpresentation med in-teraktiva inslag till avancerade simuleringar av exempelvis ett fl ygplan.
I dag kan alla ■ typer av utbild-ningar produceras som E-lear-ning med innehåll av speaker-ljud, fi lmklipp och animationer.
Gemensamt för ■ all E-learning-
utbildning är att den har en elek-tronisk distribution.
En del kurser ■ är helt nät- eller webbaserade vilket bety-der att du aldrig behöver ta dig till orten där utbildningen ges. Oftast har utbildningsleveran-tören en läroplattform, där varje kurs har sin egen sida. Där gör du till exempel inlägg för diskus-sioner och ställer frågor till kurs-ledaren.
– Ställ krav på kvalitet när du ska köpa utbildning, upp-manar Eva M Torsson, VD förutbildningsbranschens organi-sation SAUF, Sveriges Auktorise-rade Utbildningsföretag.
– Annars riskerar du att slösa bort både tid och pengar, fortsät-ter hon.
SAUF:s syfte är att arbeta för en seriös utbildningsbransch med hög kvalitet och god yrkes-skicklighet. I dag auktoriserar SAUF utbildningsleverantörer enligt kvalitetskriterier inom områdena åtaganden mot kund, mål för lärandet, metod för lä-randet, rutin för utvärdering av målet för lärandet och resultat i relation till åtagandet.
Våga ställ adekvata kravAllt fl er arbetsgivare inom nä-ringsliv och off entlig sektor an-vänder sig av SAUF:s kvalitets-krav vid upphandling av kom-petensutveckling, vilket är gläd-jande. Tyvärr är det långt ifrån alla som har tagit till sig denna möjlighet till kvalitetssäkring. Våga ställ adekvata krav på ut-bildningsanordnarens kvali-tetssäkringsrutiner. Resulta-tet av utbildningsinvestering-en måste vara det viktigaste, då prislappen för utbildningsin-satsen normalt är en bråkdel av den potentiella vinsten. Resul-tatet kan helt utebli om utbild-ningsleverantören saknar kva-litetssäkringsrutiner. Det blirkostsamt för såväl individer som organisationer att förbise kvali-tetskraven.
Hur vet jag om ett företag är kvalitetssäkrat enligt SAUF:s krav?
– Alla våra medlemsföretag är numera kvalitetssäkrade. På vår hemsida kan du alltid hitta en aktuell medlemsförteckning, säger Eva.
UTBILDNINGSKVALITET
Kräv kvalitet när du väljer utbildningI Sverige är SAUF det or-gan som kvalitetssäkrar utbildningsföretag utan-för offentliga utbildnings-väsendet.
Eva M TorssonVD för utbildningsbranschens organisa-tion SAUF. FOTO: THOR BALKHED
!Läs mer på webben:www.sauf.se
INTERAKTIV UTBILDNING
N MEDIAPLANET
INNTETEEETERARARARARARAKKTKTKTKTKTIVIVIV
1STEG
Det finns ett Hermods för alla!Oberoende av var i livet du befinner dig har Hermods en utbildning som passar just dig! Vi driver vuxenutbild-ning på grundläggande- och gymnasial nivå, sfi, friskola och KY! Läs mer på www.hermods.se
Bli finansrådgivare!Branschen behöver dig som kan både siffror och människor.
Sök: Rådgivare inom finans och försäkring
– 40 KY-poäng
www.xenter.se
Södertörns Yrkeshögskola
KY-utbildning– en snabb väg till ett bra jobb
Arbetar du som lärare?Vill du fortbilda dig utomlands?
För mer information:
SIPU har ett stort kursutbud inom chefsutbildning, ekonomi, EU, förvaltningsjuridik, jämställdhet, kommunikation - tala och skriva, sammanträdesledning, projektledning, personalfrågor, sekreterarutbildningar, upphandling - LOU, m.m. SIPU är auktoriserade av SAUF.
Utredningsmetodik Leda kommunala sammanträden Nya utredare Förtroendevalda 20-21 april, pris: 6 200 kr + moms 23 april, pris: 2 400 kr + moms
Dalagatan 7, 111 23 Stockholm, 08-698 06 01, www.sipu.se
8 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
XXXXXXXXXXXXXX
0TIP/STEP
TO
: N
AS
A
Naturvetare– gör karriär på egna villkor
Personlig karriärrådgivning
Karriärprofi lanalys
Karriärdagar och seminarier
CV-coachning
Kompetensutveckling
Läs mer om Naturvetarnas medlems-
service och inkomstförsäkring
www.naturvetarna.se
– I det nya gymnasiet ska yrkes-programmen förbättras så att elev-erna ägnar mer tid åt yrkeskurser, därför har regeringen infört lär-lingsutbildning på försök. Alla vill inte bli akademiker och samhället fungerar inte om alla är akademi-ker. Samtidigt ska alla elever, inklu-sive lärlingseleverna, ha möjlighet att bli högskolebehöriga, säger ut-bildningsminister Jan Björklund.
Jan Björklund påpekar också att de vill ha ett fj ärde tekniskt år på gymnasieskolan igen och menar att det var ett misstag att ta bort gymnasieingenjörerna.
Avgörande betydelseArbetslivet ska ha inflytan-de över utbildningens innehåll.
För Sveriges konkurrenskraft och möjligheter till ekonomisk tillväxt är en väl fungerande vuxenutbild-ning av avgörande betydelse.
Under 2009 startar en yrkeshög-skola som ska samla eftergymna-siala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetsli-vet. Det handlar om kvalifi cerade yrkesutbildningar (KY-utbildning-ar), vissa kompletterande utbild-ningar, påbyggnadsutbildningar och lärlingsutbildningar för vux-na till vissa hantverksyrken.
Högre statusYrkeshögskolan kan ge högre sta-tus och en tydligare identitet för utbildningarna. Regeringen tillför totalt 650 miljoner kronor under tre år till yrkeshögskolan för att ut-bildningarna ska kunna byggas ut.
För att yrkeshögskolans utbild-
ningar ska kopplas till arbets-marknaden krävs det att utbild-ningarna som startar tillfred-ställer ett behov som finns på arbetsmarknaden.
– De måste ha tydlig relevans för yrket och därför ska arbetslivet ha infl ytande över utbildningens innehåll, säger Jan Björklund.
Satsar 1,8 miljarderUnder tre år skjuter regeringen till totalt 1,8 miljarder kronor för att fl er ska läsa yrkesinriktade utbild-ningar på gymnasial nivå för den som är tjugo år eller äldre. I hös-tas off entliggjorde regeringen att det införs 8 200 nya platser inom den gymnasiala vuxenutbildning-en med inriktning på yrkeskurser. Satsningen kallas yrkesvux och ska främst ge utbildning för yrken inom vård- och omsorg samt in-om fordons- och byggsektorn. Den kommunala vuxenutbildningen har under lång tid haft en teore-tisk profi l men utbildningsminis-ter säger att kommunernas utbud av kurser ofta är litet.
Jan Björklund”Yrkeshögskolans utbildningar måste ha en tydlig relevans för yrket och därför ska arbetslivet ha in-fl ytande över utbild-ningens innehåll.”FOTO: MIKAEL LUNDGREN
MILJARDER SATSAS PÅ YRKESVUX
Fråga: ■ Hur kan vi med sko-lans hjälp göra Sverige mer konkurrenskraftigt i världen och även öka den ekonomiska tillväxten?
Svar: ■ En väl fungerande vuxenutbildning är av avgö-rande betydelse. Därför startar under 2009 en yrkeshögskola som bygger på kunskap från arbetslivet.
FEBRUARI 2009 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Enligt Jan Björklund finns det framför allt tre anledningar till att det händer mycket på skolområ-det just nu. Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under lång tid, en del skolor har uppenbara ord-ningsproblem och alltför få av da-gens ungdomar vill bli lärare.
Han säger också att det behövs betydligt mer samverkan mellan skolan och arbetslivet.
Nationella programråd– Det ska bli mer samverkan i det nya gymnasiet. Gymnasieutred-ningen föreslog bland annat att det ska fi nnas nationella program-råd där arbetsmarknadens parter och andra ska ingå. Dessutom ska
det fi nnas lokala programråd. Tek-nikdelegation ska öka intresset för ingenjörsutbildningar.
Få väljer tekniska ämnenJan Björklund tar upp problemet med att för få skolelever väljer tek-niska och naturvetenskapliga äm-nen och att antalet sökanden till landets ingenjörsutbildningar in-te motsvarar det kommande beho-vet. För att få fl er elever att bli in-tresserade av dessa ämnen anser han att mycket handlar om att ha kunniga lärare, lärare som kan gö-ra undervisningen intressant och stimulera eleverna att lära sig mer.
Lärarutbildningen görs om– Detta är en av anledningarna till att vi nu gör om lärarutbildningen och satsar på lärarfortbildning. Se-dan måste vi höja läraryrkets sta-tus så att fl er duktiga ungdomar vill bli lärare säger Jan Björklund.
– Regeringen har även tillsatt en teknikdelegation som ska öka in-tresset för ingenjörsutbildningar. För den som inte vill läsa minst tre år på högskolan blir det fj ärde tek-niska året på gymnasiet ett alter-nativ.
Utbildningsminister Jan Björklund har en tydlig bild av vad som krävs för att re-sultaten i skolan ska bli bättre.
Tidigare betyg och tydliga kunskapskrav, bättre lärar-utbildning, nytt gymnasium och stärkt skolinspektion är några av åtgärderna.
– Vi måste satsa på kun-skap och arbetsro, säger Jan Björklund.
EN BÄTTRE SKOLA
www.bth.se/byheller ring: 0455-38 52 32
BYH:s Kvalificerade Yrkesutbildningar– sätter fart på din yrkeskarriär
Affärsutvecklare – Logistik 40 KY-p Creative Mobile Development 80 KY-p Psykiatri 80 KY-p Trädgårdsmästare 80 KY-p Verksamhetsutveckling med IT-stöd, 65 KY-p Vård och Omsorg 80 KY-p
Kolla in höstens utbildningar!
BLEKINGE YRKESHÖGSKOLA
SATSAR MILJARDERUnder tre år skjuter reger-ingen till totalt 1,8 miljarder kronor för att fler ska läsa yrkesinriktade utbildningar.FOTO: MIKAEL LUNDGREN
ARBETSROI det nya gymnasiumet ska det satsas på kun-skap och arbetsro.FOTO: COLOURBOX
INDIVIDUELL COACHNING
Personliga coacher till arbetslösaNu bjuder Arbetsförmed-lingen in företag som kan leverera coachtjänster i form av personliga rådgi-vare till dem som nyligen förlorat jobbet.
Cirka 100 000 arbetssö-kande ska nås av insatsen i år och förhoppningen är att detta ska hjälpa fler att komma tillbaka i jobb snabbare.
– Vi ska erbjuda individuell coachning som utgår från indi-videns egna förutsättningar. De arbetssökande ska själva kunna välja en coach som passar dem. Det är därför viktigt att kunna erbjuda en mångfald och att des-sa coacher har bra kännedom om den lokala arbetsmarkna-den, säger Jan Åbjörnsson, chef för Upphandlingsavdelningen.
Upphandlingen av person-liga coacher görs på regering-ens uppdrag och bakgrunden är den kraftigt försämrade arbets-marknaden med minskad efter-frågan och en drastisk ökning av antalet varsel.
Alla som skrivs in för första gången på Arbetsförmedlingen ska erbjudas en personlig coach under högst tre månader. Ar-betsförmedlingen betonar att de coacher man nu söker ska ha bred erfarenhet av att tidigare ha arbetat med att få ut människor i jobb samt ha bra kontakter med företag och det lokala näringsli-vet. Målet är att personerna där-efter ska ha ett nytt arbete.
Jan ÅbjörnssonChef för Upphand-lingsavdelningen, Arbetsförmed-lingen. FOTO: LARS ERICSSON
10 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Trots att Högskoleverkets kvali-tetsuppföljningar visar att svens-ka universitet och högskolor över-lag står sig väl vid en internationell jämförelse av utbildningskvalite-ten fi nns tydliga kvalitetsproblem som måste hanteras. Utvärdering-ar visar att utbildningskvaliteten kan höjas nationellt genom tydli-gare profi lering av utbildningsut-budet, ökad samverkan mellan och inom lärosäten och koncentration av vissa utbildningar. För att er-bjuda rätt kompetens till eleverna behöver högskolor och universi-tet fokusera på samverkan mellan skola och näringsliv. När akademi och näringsliv samproducerar le-der det till ökad innovationskraft hos företagen och lärosätena får bättre förmåga att omsätta forsk-ningsresultaten
Tydliga målDet fi nns tre tydliga mål med sam-verkansuppgiften: den ska leda till kunskapsutveckling och tillväxt, en bättre utbildning samt demo-kratiutveckling. Enligt en rapport från Högskoleverket som publice-rades tidigare i år har högskolorna blivit allt bättre på samverkan och i många fall har det blivit en natur-lig del av verksamheten.
Mycket tyder på att återkom-mande kontakter med arbets-marknaden under utbildnings-tiden gör det lättare att få jobb ef-
ter examen. För studenterna är det dessutom viktigt att under studie-tiden få erfarenhet av olika sätt att tillämpa den kunskap man skaff ar sig. Mer praktik innebär också att fl er arbetsgivare får erfarenhet av hur högutbildade kan bidra till de-ras verksamhet. Många studenter som vill göra praktik får i dag in-te möjlighet att göra det eftersom
deras lärosäten inte erbjuder den möjligheten.
Rapporten visar också på att det fi nns ett stort engagemang hos studenter för just samverkansfrå-gor och visar vilka lärosäten som har utvecklats starkast sedan 2004. När det gäller samverkan med må-let demokratiutveckling utmär-ker sig Mittuniversitetet, Högsko-
lan i Kalmar, Umeå universitet och Högskolan på Gotland. För sam-verkan för kunskapsutveckling och tillväxt har den bästa utveck-lingen skett vid Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar, Malmö hög-skola och Högskolan i Halmstad.
I stort sett har alla lärosäten ut-vecklat sitt arbete betydligt när det gäller den samverkan som sker för att få en bättre utbildning. Det har därför inte varit möjligt att utnäm-na några särskilda högskolor inom det området.
”Högskoleverkets expertgrupp har sett att dialogen mellan hög-skolorna och arbetsgivarna om ut-bildningarnas innehåll har ökat, samtidigt som allt fl er studenter har fått praktik”, skriver Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
”Bör få anslag”I dag får skolorna inga särskilda re-surser för sitt samverkansarbete, vilket Högskoleverket menar för-svårar högskolornas långsiktiga arbete.
– Högskolorna måste få möjlig-het att själva styra över och utveck-la sitt samverkansarbete. De bör få anslag liknande dem som ges för forskning och utbildning och som stärker kvalitet och prestation, sä-ger Anders Flodström.
Att använda fadderföretag under utbildningen är ett sätt att låta stu-denterna få kontakt med det yrkes-område de utbildar sig inom. Hög-skolan i Jönköping var först med att använda sig av detta system.
Så ska kvaliteten på utbildningarna höjas
SAMVERKAN. Det finns ett stort antal studenter som är engagerade i samverkans-frågor som vill ha möjlighet till praktik under studietiden. FOTO: COLOURBOX
Fråga: ■ Hur kan man höja ut-bildningskvaliteten och erbjuda rätt kompetens till eleverna?
Svar: ■ Genom tydligare profi -lering av utbud och ökad sam-verkan mellan och inom läro-säten.
KK-STIFTELSEN
Stiftelsen för ■ kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stif-telsen, satsar 1,5 miljarder kro-nor på programmet KK-miljöer vid landets nya universitet och högskolor de närmaste tio åren.
Satsningen ska ■ bidra till ökad kvalitet hos de nya lärosä-tena. Det övergripande målet är att lärosätena tillsammans med näringsliv, institut och samhäl-le utvecklar internationellt kon-kurrenskraftiga och profi lerade kunskaps- och kompetensmiljö-er för ömsesidig nytta.
– Detta är KK-stiftelsens största sam-lade satsning någonsin på de nya läro-sätena. Sats-ningen på KK-miljöer ska ge dem möjlighet att hävda sig både nationellt och internationellt, säger KK-stiftelsens vd Madeleine Cæsar.
HÖGRE KVALITET
N MEDIAPLANET
HÖHÖHÖÖHÖHÖHÖGRGRGRGRGRGREEEEE
3STEG
Utbildning på dina villkor.
Vi är hängivna vår uppgift: att förenkla och effektivisera dynamisk,
inspirerande och lustfylld utbildning. PING PONG är ett komplett
webbaserat system för administration, produktion, genomförande
och uppföljning av utbildningsaktiviteter. Vårt skalbara och behovs-
myndigheter och högskolor. Hur kan vi hjälpa dig att nå de resultat
du önskar? Läs mer på www.pingpong.se.
Madeleine Cæsar. FOTO: KK-STIFTELSEN
MISSA INTE!
Två övningar för att hålla din kompetens- och karriärutveckling i trim
Du behöver ha koll på nya utmaningar i arbetet så att
du kan matcha din kompetens. Du kan också behöva sätta ord på den kompetens du redan har och utforska vad du kan använ-da den till.
Med tanke på ett föränderligt arbetsliv, hur tror du att ditt ar-bete kommer att se ut om fyra år – vilka uppgifter och arbetssätt ökar eller minskar? Vad behöver du för kompetens (kunskaper, förmågor, förhållningssätt) för att möta de nya villkoren?
Sätt ord på den kompetens du använder i dina olika uppdrag. Vilka slags kunder/ uppdrags-givare har nytta av din kompe-tens? Vilka situationer är du sär-skilt bra på att hantera?
Källa: Karriär & Kompetens,
www.karriarkompetens.se
FOTO
: ISTO
CK
PH
OTO
Gå på Berghs i vårVåra kvällskurser riktar sig till dig som vill ta ett första steg
inom PR, reklam- eller mediebranschen, eller som står
med båda fötterna i branschen och vill bredda ditt kunnande.
Tio veckor med lektioner två kvällar i veckan. Start 2 mars.
– Grafisk design och kommunikation– Art direction– Interaktiv reklam och design– Rörlig bild och grafik– Copywriting– Marknadskommunikation– Kommunikation och pr– Projektledning av kampanjer
För mer info, ring 08-587 550 00 eller besök www.berghs.se
Bli en del av något stort.Sök din framtid på Högskolan i Kalmar.
Exempel på nya utbildningar hösten 2009
Hälsovetenskapliga»
programmet medinriktning biovetenskap
Idrottsvetenskapliga»
programmet
Kulturmiljöpr» ogrammet
www.hik.se
Vi erbjuder många utbildningar med direkt yrkeskoppling, t ex
Biomedicinsk analytiker»
Farmaceutprogrammet (även på distans)»
Lärarutbildning»
Sjöbefäl»
Drifttekniker»
Utvecklare av digitala tjänster»
Vi har också flera program med internationell inriktning, t ex
Internationell kommunikation»
Internationella samhällsstudier»
SnartLinnéuniversitetet
Bli en del av något stort.Sök din framtid på Högskolan i Kalmar.
12 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
D åliga tider bra för MBA-utbildningarna
VIDAREUTBILDNINGMBA är tänkt för de som vill utveckla sitt affärsmannaskap till en ledande ställning.FOTO: iSTOCK
I tider med sämre arbetsmarknad brukar intresset för att utbilda sig öka. Allt fl er söker sig till univer-sitet och högskolor som ett sätt att övervintra de dåliga tiderna. Det gäller även sökande till MBA-utbildningar. Det prestigefyllda amerikanska Stanforduniversitet i Kalifornien räknar till exempel med att antalet sökande till MBA-programmet kommer att öka med mer än 50 procent under 2008 jäm-fört med 2007 till följd av fi nanskri-sen.
Ett fl ertal universitet och hög-skolor, bland dem University of Singapore och Manchester Busi-ness School, rapporterar redan att antalet ansökningar stigit med 50 till 100 procent under senhösten 2008. De dystrare utsikterna för den fi nansiella industrin till följd av fi nanskrisen tycks alltså inte avskräcka människor för att utbil-da sig inom ekonomi och fi nansie-ring.
– Man brukar säga att när det är högkonjunktur har man inte tid att gå en utbildning och när det är lågkonjunktur har man inte råd. Men generellt är det ju så att det
alltid är bra med utbildning, säger Alexander Beck, utredningschef vid Civilekonomerna.
13 olika institut i SverigeMönstret som man nu ser med fl er sökande är detsamma som under den nedgång i ekonomin som följ-de efter att IT-bubblan sprack, åren efter millennieskiftet. Men för de som planerar att läsa en MBA-ut-bildning under de kommande tuf-fa tiderna gäller det att noga fun-
dera igenom val av skola och ut-bildning. I Sverige fi nns det 13 oli-ka institut som erbjuder MBA-ut-bildningar. Och tittar man utanför landets gränser är utbudet enormt med tusentals olika utbildningar i Europa och USA. Det stora utbudet gör det givetvis svårt att veta vad man ska välja. En bra idé är att un-dersöka olika rankinglistor.
Tidningen Financial Times gör löpande undersökningar och list-ningar av MBA-utbildningar.
– Det gäller att ta god tid på sig när man väljer MBA-program. Utbu-det är enormt och kvaliteten varie-rar från rena postorderkurser till utbildningar i världsklass, säger Alexander Beck och fortsätter:
– Det kommer alltid att fi nnas oseriösa utbildningar. Jag tycker man ska titta på om utbildningen man funderar på att gå är ackredite-rad av ett känt ackrediteringsorgan.Ett institut som utvärderar MBA-utbildningar är European Foun-dation for Management Develop-ment. EFMD tar fram riktlinjer och de som uppfyller dessa får en stämpel vid namn EQUIS (Europe-an Quality Improvement System). Det är den mest prestigefyllda kva-litetsstämpeln för MBA-utbild-ningar i Europa.
Utbildning och nätverkMen inte bara kvaliteten på utbild-ningen bör avgöra valet av lärosäte för den som planerar att studera.
– Generellt har ett MBA-program två syften. Dels är det en manage-ment-utbildning och dels är det ett sätt att bygga nätverk. Vilka som studerar är därför en myck-et viktigt aspekt att ta hänsyn till när man väljer program. Ett sätt att analysera detta är att se vilka antagningskrav som ställs på det så kallade GMAT-testet som är ett standardiserat matematikprov, sä-ger Alexander Beck.
”Generellt är det ju så att det alltid är bra med utbild-ning.”
Fråga: ■ Kvaliteten för de po-pulära MBA-utbildningarna varierar från rena postorder-kurser till utbildningar i världs-klass. Hur ska man välja rätt?
Svar: ■ Var noga med att jäm-föra olika alternativ, vilka som studerar där och undersök rankinglistor.
LEDAR-UTVECKLING
N MEDIAPLANET
LELEELELEDADADADADADARRRRR-R-
4STEG
MBA – MASTER OF BUSINESS ADMINISTRATION
MBA är en ■ av världens mest kända fortsättningsutbildningar och har sitt ursprung i USA.
MBA är tänkt ■ som en vidare-utbildning för personer som vill utvveckla sitt sitt affärsmanna-skap till en ledande ställning.
Längden på ■ utbildningen va-rier men ligger oftast på 1–2 år.
I Sverige ■ fi nns MBA på ett fl ertal universitet och högskolor.
En MBA i ■ Sverige kan ge en
magisterexamen med ämnes-bredd till skillnad från en tra-ditionell magisterexamen med ämnesdjup.
Traditionellt ■ omfattar utbild-ningen ett stort antal ”case” där eleverna ställs inför olika besluts-situationer från verkliga företag.
MBA-utbildningar ■ rankas varje år av bland annat Financial Times, Business Week, Forbes och The Economist.
FOTO
: CIV
ILE
KO
NO
ME
RN
A
Lena Bergström, VD, MiL ■Institute, menar att ledarut-veckling är som mest effektiv när den är en integrerad del i chefens viktigaste uppgifter.
Lena BergströmVD, MiL Institute. FOTO: ADAM HAGLUND
Vilka trender finns inom ledarutveckling?– Ledarutveckling blir allt mer integrerat i företagets viktigas-te strategi- och aff ärsprocesser och består allt mindre av föreläs-ningar och träning i traditionell bemärkelse. Utgå i stället från reella utmaningar och lärtill-fällen som fi nns i det dagliga ar-betet. Då är det till exempel led-ningsgruppen eller den enskilde chefen och dess uppgifter som är i fokus och syftet är att ska-pa resultat. De får ”jobbet gjort” samtidigt som en bieff ekt är för-bättrad kommunikation, ökad självinsikt och ett bättre team-arbete. Detta kräver en skräd-darsydd process som stöttas av coacher med både insikt i aff ärer och psykologi.
Vad krävs för att attrahera morgondagens talanger?– ”Talent Management” står högt upp på företagens agenda i dag. Företagen har mycket att vinna på att identifi era och pre-miera chefer som är vassa på att utveckla nya chefer. Förväntan på att chefen ska hjälpa mig som medarbetare att utvecklas och komma till min rätt är större i dag än tidigare. Det ställer krav på att du som ledare är genuin som människa, kan ta tillvara och utveckla potential samt visa på en inspirerande riktning för företaget. Att skapa mening och tillhörighet blir också allt vikti-gare, inte minst för att engagera nästa generations medarbetare.
Hur har finanskrisen påverkat ledarskapet?– Jag hoppas och tror att det som började som en internationell fi -nanskris leder till en insikt om att ett kortsiktigt och extremt vinstmaximerande ledarskap är förödande för både företag och samhälle. Ur denna situation kan det växa fram ett medvetan-de om att vi behöver ett värde-ringsgrundat och långsiktigt le-darskap som arbetar för att ska-pa ett hållbart företagande och samhälle.
MINIINTERVJU
Do Your MBA Differently
Executive Certificate in Business Administration
Information Meeting:
Copenhagen Business School
Diplomerad utbildning i förhandlingsteknik – lär dig konsten att upptäcka möjligheterna och driva
förhandlingen professionellt till din fördel
STOCKHOLM20–21 april & uppföljning 25 maj
GÖTEBORG23–24 april & uppföljning 26 maj
www.venditia.se
ALLT ÄR FÖRHANDLINGSBART
manual
www.academichouse.se 08-55 11 21 00
Utbildningar med kompetenstest, förberedelse och uppföljning
14 · FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PROFESSIONELL INSIKT
Satsa på din egen kompetensutveckling
De närmast kommande åren kännetecknas av sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet. De med sämst kompetens är de som drabbas hårdast. När varslen ökar kommer behoven av utbildning för att möta lågkonjunkturen.
Man kan lätt få bilden av att det inte lönar sig att satsa på utbildning ef-tersom man ändå inte kom-
mer att få något arbete. Det är fel, menar Johan Ancker på Teknikfö-retagen. Men den som ger sig på en utbildning, speciellt en utbildning som leder till en yrkeskompetens inom industrin, bör ha perspekti-vet inriktat på år 2012 eller senare.
Svensk industri tillverkar sådant som andra företag eller konsumen-ter normalt efterfrågar, och på Tek-nikföretagen är man övertygad om att det kommer en tid då företagen behöver mer personal igen.
Johan Ancker menar att man kan jämföra med dem som trotsa-de den allmänna trenden efter se-kelskiftet och valde att satsa på IT-utbildningar i ett läge där den sto-ra IT–boomen vände nedåt och de som då kom ut inte fi ck jobb. Fyra år senare var dessa IT-ingenjörer högt eftertraktade.
40-talisterna går i pensionVi måste komma ihåg att konjunk-tursvängningar är svåra att förut-säga. Vad som däremot är säkert är att företagen hela tiden arbe-tar med kompetensväxling, vilket innebär att när någon slutar er-sätts han eller hon oftast med en person med bättre utbildning. Vi vet också att vi nu är på väg in i en period där välutbildade 40-talister går i pension, vilket medför att det kommer att saknas kompetens på en hel del områden.
Trots att vi befi nner oss i en låg-konjunktur fi nns det yrken där det råder goda möjligheter att få jobb redan i dag. Problemet är att alltför få lockas till utbildningarna. Inom industrin har man under en längre tid sett de långsiktiga problemen med att få fl era ungdomar att välja Naturvetenskap och Teknik.
Det problemet kvarstår i grun-den och kommer att förstärkas. Regeringen har nu tillsatt en Tek-nikdelegation för att få fl era ung-domar att välja inriktning mot in-genjörsutbildningar.
På Teknikföretagen arbetar man sedan lång tid med satsningar som Teknikspanarna och andra ung-domsprojekt.
Det behövs fler kemisterPå Naturvetarförbundet menar man att ett grundläggande pro-blem med naturvetenskapliga ut-bildningar är att de fl esta är gene-rella och inte syftar till ett specifi kt yrke eller bransch. Fördelen är att det inte fi nns några begränsning-ar i vad en naturvetare kan jobba med, nackdelen är att man kon-kurrerar med andra yrkesgrup-per om jobben. Hos arbetsgivare är kunskaperna om naturvetares kompetenser ofta bristfälliga, vil-ket leder till att man missar att an-ställa naturvetare trots att det ha-de förstärkt verksamheten.
– Kemister och andra naturve-tare har kunskap som behövs i många länder, så det fi nns goda chanser att jobba utomlands om man är intresserad av det, säger Madelen Nilsson på Naturvetar-förbundet.
Eftersom det ofta bedöms att det fi nns ett överskott av naturvetare väljer få ungdomar att utbilda sig till kemister samtidigt som beho-vet av kemisk kompetens faktiskt ökar.
Exempelvis ska EU:s nya kemi-kalielagstiftning REACH nu imple-menteras, vilket kommer att kräva fl er kemister på arbetsmarkna-den. De kemiska kompetenserna är också avgörande för läkemedels och bioteknisk industri, vilket är stora framtidsbranscher för Sve-rige.
– Ofta samarbetar naturvetare med kollegor i andra länder. Efter-som den grundläggande naturve-tenskapen är densamma har man ett gemensamt språk även om man kommer från olika delar av världen, säger Madelen Nilsson.
Nya krav skapar nya behovÄven kraven på miljö- och klimat-anpassning skapar ett större behov av naturvetenskaplig kompetens. Det handlar såväl om kemister som fysiker, biologer och andra.
Nya metoder vid produktion och produkter som är mer miljö- och klimatvänliga måste tas fram och forskare krävs inom exempelvis energiområdet för att få fram nya eff ektivare energislag.
I dag växer en marknad med kli-matjobb fram som inte har funnits tidigare. Till dessa jobb krävs na-turvetenskaplig kompetens.
– Om man är intresserad av att arbeta med miljö- eller hälsofrå-gor, är det bra att läsa en naturve-tenskaplig utbildning, avslutar Madelen Nilsson.
Johan AnckerChef för industriell utveckling på Teknik-företagen. FOTO: TEKNIKFÖRETAGEN
KOMPETENS
Teknikyrken (ingenjörer)
1Här ser vi på sikt en alar-merande brist. Stora pensionsavgångar vän-
tar runt hörnet.
IT-specialister
2Även bland IT-specialis-ter är antalet högskole-studerande för lågt för
att motsvara arbetsmarknadens behov framöver.
Bygg- och anläggningsyrken
3Byggnadsyrkena är mycket konjunktur-känsliga. Anläggnings-
branschen kommer emellertid att klara sig bättre igenom låg-konjunkturen i och med stora off entliga satsningar på vägar och järnvägar. Här råder det brist på arbetskraft redan i dag i och med att få gymnasieungdomar väljer den inriktningen på bygg-programmet.
Kvalificerade industriarbetare
4Det fi nns goda framtids-utsikter för en del kvali-ficerade industrijobb.
Framtidens industriarbete lik-nar inte gårdagens. Det är därför viktigt att skaff a sig en bra fram-tidsinriktad utbildning där man behärskar datorstyrda maskiner och produktionsprocesser (till exempel CNC-operatör). Det har varit stor arbetskraftsbrist inom dessa yrken de senaste åren och det kommer det att bli igen när konjunkturen vänder.
Andra exempel på yrken med god arbetsmarknad är läkare, vvs-montörer, revisorer och kockar. Källa: Arbetsförmedlingen
BRISTYRKEN PÅ LÅNG SIKT
4
Vi är ett ungt framåt företag med en mycket stark marknadspo-sition. I våra nya fräscha lokaler finns några av Sveriges mest spännande arbeten!
Anybus teknologin från HMS används över hela världen i produkter från de flesta ledande
automationsföretagen. Då vi är väldigt teknikinriktade har de flesta som arbetar hos oss
någon typ av ingenjörsutbildning, därtill ett gediget intresse för teknik. Vi är ett snabb-
växande företag i kontinuerlig förändring, där det finns stora möjligheter att påverka. Det
våra nyanställda tycker skiljer oss från tidigare anställningar är vår vänliga atmosfär och vår
prestigelöshet.
Känner du dig lockad av beskrivningen av HMS och tror att din framtid kan vara i Halmstad,
ta chansen! Gå in på www.hms.se/company/career.shtml
HMS Industrial Networks AB är en världsledande leverantör av kommunikationsteknologi
för industriautomation. Vi producerar nätverkskort samt produkter för att koppla ihop olika
nätverk under varumärket Anybus®. Nätverkskorten byggs in i automationsutrustning
såsom t ex robotar, styrsystem, motorer och sensorer. Därigenom kan delkomponenter i
maskiner kommunicera med varandra samt med olika nätverk. Företaget drivs med god
lönsamhet och försäljningen 2008 uppgick till 316 Mkr. Vid huvudkontoret i Halmstad
bedrivs all utveckling och huvuddelen av tillverkningen. Försäljningskontor finns i Tokyo,
Beijing, Karlsruhe, Chicago, Milano och Mulhouse. Vi utsågs under 2008 till Sveriges
bästa exportföretag och är noterat på NASDAQ-OMX i Stockholm. Vår ambition är att vara
en arbetsplats där man trivs, utvecklas och tycker det är kul att komma till jobbet. Vi har
vuxit till 160 anställda och söker ytterligare medarbetare som vill vara med och utveckla ett
av Sveriges främsta tillväxtföretag.
Framtiden finns i HalmstadHMS Industrial Networks AB
“Företagen arbetar hela tiden med kom-petensväxling vilket innebär att när någon slutar ersätts han eller hon oftast med en person med bättre utbild-ning.”
Kommunikation är LedarskapKommunikation är Ledarskap
Bättre miljöbilar, smartare läkemedel, effektivare naturvård,
naturvetare utmaningar och möjlighet till karriär.
Umeå universitet, med cirka 29 000 studenter, har ett stort utbud
helg. Information och anmälan: www.teknat.umu.se/umestudent
Påverka framtiden!
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
fortsättning följer...- om att staka ut en ny färdriktning i
omställningstiderfortsättning följer… är ett omställningsprogram vars syfte är att
förbereda och underlätta för deltagare att ställa om, välja och gå mot nysysselsättning. Programmet är utarbetat av ABC Karriär & KompetensAB vars kompetens säkerställer kvalitén på insatsen, konsulternahar lång erfarenhet av att arbeta med karriärutveckling och omställning.
För mer information gå in på vår hemsida:www.karriarkompetens.se eller ring oss på 08-41029400.
Läs mer om våra KY utbildningar på: www.utbildningsborgen.se
APPRO CATELLA KAPITALFÖRVALTNING CONCORDIA MARITIME DANSKE BANK EMPIRE FALSTERBO HORSE SHOW FRED WACHTMEISTER & PARTNERSGULF AGENCY COMPANY HELLEKIS SÄTERI JOTUN LYSEKIL WOMEN’S MATCH MEDIKUS FRISKVÅRDSLÄKARNA REDERI AB TRANSATLANTIC
SAILNET LYSEKIL AB SKULD STENA BULK SVENSK FASTIGHETSFOND TROSA TRYCKERI VISUTECH ÅRNÄS AB
VI STÖDJER LUNDSBERGS SKOLA OCH ELEVER!
Lundsbergs Skola 0550-74 05 00 www.lundsbergsskola.se
Att välja skola är att välja framtid.Välkommen till Sveriges mest
anrika internatskola!Kunskap, stil och tradition sedan 1896.
