Socialt kapital - Skillnad på stad och landsbygd?
___________________________________________________________
Social capital - Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas? ________________________________________________________________
Evalill Runemyr
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Politices Kandidatprogrammet
Kandidatuppsats 15 hp
Handledare: Andreas Öjehag Pettersson
Examinator: Docent Curt Räftegård
Februari 2015
Abstract
Essay in Political Science by Evalill Runemyr, autumn 2014, Karlstad University.
Supervisor: Andreas Öjehag Pettersson.
Social capital
- Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas?
This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The
study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas.
Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö.
The study also examines if there is a difference between these groups in how high social
trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in
other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where
people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization
also have an effect of the development of the social capital?
Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent
they feel like they can trust other people.
The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the
groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social
trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people
raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people
living in the same areas as themselves.
Keywords: Social capital, trust, metropolises, rural areas
Tabell- och figurförteckning
Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte ................................................................................ 4
Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 – 2041 .......................................................................... 11
Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö) .............................................. 21
Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ................................ 23
Figur 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö 1996 - 2012 ................................................................... 27
Figur 4.2 – Förtroende till personer i ditt område 2007 - 2012 ................................................ 30
Tabell 3.1 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (uppväxtmiljö) ....................................... 20
Tabell 3.2 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ........................... 22
Tabell 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996 - 2012 ............................................................. 25
Tabell 4.2 – Social tillit uppväxtmiljö (övergripande) ............................................................. 27
Tabell 4.3 – Förtroende till personer i ditt område 2007-2012 ................................................ 29
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
1.1 Problembild och ämnesval ................................................................................................ 1
1.2 Syfte .................................................................................................................................. 4
1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte .................................................................................. 4
1.3 Preciserade frågeställningar .............................................................................................. 4
1.4 Disposition ....................................................................................................................... 5
2. Teoretisk ansats .................................................................................................................... 6
2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning ............................................ 6
2.1.1 Begreppet socialt kapital ............................................................................................ 6
2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare .......................................... 7
2.1.3Socialt kapital och samhällsutveckling ....................................................................... 8
2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs? ................................................................ 9
2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid .......................................................................... 10
2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige ...................................................................... 10
2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ............................................................... 11
3. Metod och material ............................................................................................................ 13
3.1 Forskningsdesign ............................................................................................................ 13
3.2 Operationaliseringar ....................................................................................................... 13
3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1 ........................................................................... 13
3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2 ........................................................................... 14
3.2.3 Hur mäts socialt kapital? .......................................................................................... 16
3.3 Material ........................................................................................................................... 17
3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012) ................................................................................ 17
3.4 Avgränsningar och urval ............................................................................................. 18
3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling ...................................................................... 19
4. Social tillit ........................................................................................................................ 24
4.1 Analys ............................................................................................................................. 24
4.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd? ......................................................... 24
4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996 – 2012) ........................................................ 24
4.3 Tillit till de bosatta på samma ort ....................................................................................... 28
5. Diskussion ........................................................................................................................... 31
6. Referensförteckning ........................................................................................................... 36
1
1. Inledning
1.1 Problembild och ämnesval
På mindre än hundra år har den västliga världen förvandlats till ett urbaniserat samhälle. Idag
är urbaniseringen ett pågående globalt fenomen där andelen människor som är bosatta i
städerna uppgår till nästan 50 procent. År 1800 var samma urbaniseringsprocent ca 3 procent,
och 1900 ungefär 14 procent.1
De flesta svenska mindre kommunerna brottas med en verklighet där politikerna och
medborgarna tvingas hantera de problem som följer med en åldrande och minskande
befolkning. Samtidigt har ett fåtal kommuner motsatta förutsättningar där den genomsnittliga
befolkningsnivån ökar.2 Storstäderna så väl som universitetsstäder så som exempelvis
Karlstad och Umeå är sådana kommuner där befolkningen under de senaste åren ökat.3 De
flesta regionala centra har en god samhällsutveckling där befolkningen ökar samtidigt som
landsbygdsorterna, eller ”bruksorterna” avbefolkas.
Vi har under lång tid sett en utveckling från industrisamhället till ett samhälle där vi är
beroende av service, information och kunskap. Stora industriföretag har under generationer
ofta utgjort den stabila basen i de mindre samhällena. Samhället har dock förändrats över tid,
och i dag tvingas dessa företag konkurrera på marknader som kräver ständig utveckling vilket
försvårar drivkraften på mindre orter.4 Detta slår hårt mot bruksorter och mindre orter och de
människor som är bosatta där. Den naturliga följden har blivit att de mindre orterna
avbefolkas samtidigt som städernas befolkning stadigt växer.
Bruksorterna har historiskt sett sin särpräglade sociala miljö där vi kan förvänta oss en
särskild ”bruksanda” och ”bruksmentalitet”, nämligen att man har en särskild sammanhållning
inom orten. Samtidigt som världen urbaniseras har vi också kunnat se en förändring av det
sociala kapitalet, den sociala tilliten mellan medborgare samt tilliten som medborgarna har till
institutioner.
Robert Putnam presenterar i ”Den ensamme bowlaren” (Orginaltitel ”Bowling alone”) hur
det pågående generationsskiftet har påverkat samhällsengagemanget i USA. Putnam redogör i
Bowling alone för hur de framstående statsvetarna Sidney Verba, Kay Schlozman och Henry
Brady drar slutsatsen att de amerikanska medborgarna håller på att lösgöra sig från
1 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 193 2 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25 3 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25 4 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 26
2
samhällslivet.5 Putnams studie är gjord i USA, men kan med fördel appliceras på övriga
västvärlden då man även där verkar kunna se en nedgång i förenings-och
samhällsengagemanget. Mycket av det minskande engagemanget verkar bero på att en
ovanligt medborgarsinnad generation håller på att ersättas av en som inte är lika engagerad i
samhällslivet spekulerar Putnam.6 Putnam talar vidare om att detta kan tros bero på att
urbaniseringen och den globala omvälvningen påverkat människors sociala vanor och
värderingar.7 Putnam belyser även att urbaniseringen gjort att samhället idag är mer uppdelat,
och att växande avstånd mellan bostadsområden och stadskärnor påverkar människors
restider.8 Människor tvingas pendla till och från arbete och fritidsaktiviteter vilket ger mindre
tid att lägga på samhällsengagemang som inte har med just dessa att göra.
Ett minskat socialt kapital mellan människor är en riskfaktor. I samhällen där människor har
dålig kontakt med varandra är det svårare att sprida information och mobilisera krafter hävdar
Putnam.9 Människor får det i allmänhet alltid bättre om de samarbetar, och man löser
kollektiva problem lättare.10
Putnams teorier är vida kända och har varit den grundläggande inspirationen till att skapa
denna studie. Putnams teorier hjälper oss att sätta denna studie i ett sammanhang för att kunna
förklara den utveckling som sker genomgående över hela världen. Det är dock den svenske
statsvetaren och forskaren Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning som främst kommit att
ligga till grund för denna uppsats struktur och innehåll. Rothstein är en ledande och
internationellt respekterad forskare, bland annat vad gäller just social tillit som denna studie
ska komma att handla om. Rothstein har även gjort återkommande studier där SOM-
undersökningar refererats till, och dessa studiers struktur och upplägg har varit en inspiration.
I boken Sociala fällor och tillitens problem (2003) presenterar Rothstein en liknande studie
av SOM-material där han lägger fram teorin om att den sociala tilliten bör vara som störst på
landsbygden i det småskaliga, traditionella samhället medan man i städerna bör ha mindre
social tillit bland annat på grund av de många flyktiga, ytliga kontakterna människor emellan.
Han motbevisar därefter denna hypotes när han presenterar en undersökning som visar att
människor bosatta i stadsmiljö faktisk verkar ha ett högre socialt kapital.11 Rothstein fortsätter
med att ställa frågan om ifall urbanisering och modernisering möjligen minskar tilliten mellan
5 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 36 6 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290 7 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290 8 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 298 9 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 304 10 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 303 11 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325
3
människor. Urbanisering är som tidigare nämnts inte bara ett problem här i Sverige, utan
pågår i hela världen. Detta gör att ämnesvalet är aktuellt, samtidigt som det ger relevans då
man med fördel kan tänkas resonera vidare kring även länder utanför Sverige, då hela världen
verkar genomgå urbanisering så väl som en omfattande generationsväxling enligt Putnams
teorier.
Den första hypotesen formuleras därför utifrån Bo Rothsteins tidigare forskning som pekar
på att det verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vilken miljö man är
bosatt i. Rothsteins undersökningar visar att 64 procent av andelen bosatta på landsbygd anser
att det går att lita på människor i allmänhet, jämfört med 75 procent av de som bor i städer.12
Denna studie har dock valt att undersöka uppväxtmiljö snarare än nuvarande boendemiljö då
det torde kunna påverka det sociala kapitalet i stor utsträckning. Dessa val angående uppväxt
eller nuvarande boende grundas troligast på (den personliga) uppfattningen om vad socialt
kapital egentligen är. Är det en kollektiv struktur som skiljer sig åt mellan de olika miljöerna
som existerar i städer och på landsbygden, eller är det en individuell resurs som påverkas av
uppväxt och erfarenheter?
Hypotes nummer två behandlar därför även den vårt mellanmänskliga förtroende och syftet
med denna är att undersöka hur deltagarna i SOM-undersökningarna uppfattar människor som
är bosatta i deras eget närområde jämfört med människor i allmänhet. En fördom som kan
vara intressant att undersöka kan bland annat vara att man på landsbygden kanske litar mycket
på varandra, men inte på andra. Enligt denna tankegång är det kanske även därför
landsbygdskommuner generellt sett är mer kritiska mot invandring då det är i mindre
landsortskommuner som främlingsfientliga partier har sina starkaste fästen.13
Ytterligare en aspekt som kan vara intressant att fundera över, men som inte har getts
utrymme att utgöra en egen hypotes har att göra med den pågående urbaniseringen. Om det
visar sig finns en skillnad mellan stad och landsbygd, vad händer då när allt fler flyttar in till
städerna i och med den pågående urbaniseringen? Kommer vi då att över tid kunna se en
förskjutning i det sociala kapitalet?
Rothsteins tidigare forskning visar att verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet
beroende på vilken miljö man är bosatt i. Denna studie kommer därför att istället för
nuvarande bostadsort undersöka variabeln uppväxtort för att se om det även finns en skillnad
beroende på vart man växt upp. För att kunna bekräfta eller falsifiera hypoteserna kommer
12 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325 13 http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-ar-partiernas-starkaste-fasten 2015-01-02
4
denna studie att på flera sätt testa de samma. För att även kunna undersöka om urbaniseringen
i sådana fall har någon påverkan på det sociala kapitalets utveckling kommer studien att göra
flera nedslag under en tidsperiod av femton år.
1.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att ta reda på om socialt kapital, det vill säga det sociala förtroendet
mellan människor, skiljer sig åt i förhållande till om man är uppväxt i stad kontra om man är
uppväxt på landsbygd. En tidsvariabel som sträcker sig över femton år kommer att med flera
nedslagsår undersökas, för att även kunna se om den ökande urbaniseringen kan kopplas
samman med en förmodad förändring av det sociala kapitalet. Studien ämnar även att
undersöka variabeln gällande tilltron till de som bor i samma område som de svarande själva
gör för att se om det finns någon skillnad i hur de svarande ser på ”människor i allmänhet”
gentemot människor i deras eget närområde.
1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte
Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte
Kommentar: Figuren visar hur uppväxtmiljö och boendemiljö agerar som oberoende
variabler medan socialt kapital är den beroende variabeln.
1.3 Preciserade frågeställningar
Med grund i problemformuleringen har följande frågeställningar arbetats fram:
- Finns det en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i storstaden
jämfört med om de är uppväxta på landsbygden?
- Finns det en skillnad i hur stor tilltro deltagarna i SOM-undersökningarna har till de
som är bosatta på samma ort beroende på om de svarande bor på landsbygd eller i
storstad?
Uppväxtmiljö / Boendemiljö(Oberoende variabel)
Socialt kapital(Beroende variabel)
5
1.4 Disposition
I kapitel ett återfinns en inledning som problematiserar den ökande urbaniseringen i
förhållande till socialt kapital. Här finns även syfte samt preciserade frågeställningar. Kapitel
två redogör för de teorier som ligger till grund för min problemformulering. Teorikapitlet tar
även upp begreppet ’Socialt kapital’ som begrepp, och redogör för bland annat Robert Putnam
och Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning, då det är dessa forskares arbete uppsatsen
hämtar inspiration från. Även statistisk från Statistiska Centralbyrån (SCB) visas upp för att
redogöra för hur urbaniseringen sett ut från år 1970 fram till i dag. En prognos fram till år
2041 redogörs också för.
Kapitel tre behandlar den metod jag ämnat använda mig av, nämligen en longitudinell
tvärsnittsdesign som är hypotesprövande och ämnar att pröva hypotesen om att det finns en
skillnad i det sociala kapitalet beroende på om man är uppväxt i landsbygdsmiljö eller
storstadsmiljö. Ytterligare en hypotes ämnas att prövas, nämligen att det finns en skillnad i
hur människor ser på människor bosatta i samma närområde som de själva ställt mot
människor i allmänhet. Kapitel tre visar även de operationaliseringar som gjorts samt redogör
för avgränsningar och urval. Här lyfts urbaniseringens påverkan på befolkningsfördelningen
eftersom denna påverkat urvalet i SOM-undersökningarna gällande uppväxt och nuvarande
bostadsort.
I kapitel fyra återfinns analyserna av undersökningarna, mestadels baserade på korstabeller
och frekvensfördelningstabeller. Figurer har fått illustrera tabellerna för att göra de mer
tydliga. Avslutningsvis analyseras och diskuteras tabellresultaten i kapitel fem som är det
slutgiltiga kapitlet innan referensförteckningen återfinns i kapitel sex.
6
2. Teoretisk ansats
Detta kapitel behandlar den teoretiska bakgrunden som lagt grunden för denna uppsats.
Uppsatsen har i första hand inspirerats av Robert Putnam och Bo Rothstein, men även andra
forskare har inkluderats vad gäller teorier kring det sociala kapitalets konstruktion. Kapitlet
strävar även efter att ge läsaren en djupare förståelse för den urbanisering som pågår i Sverige
och övriga världen, detta för att kunna koppla detta till en eventuell skillnad i det sociala
kapitalets utveckling.
2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning
2.1.1 Begreppet socialt kapital
Socialt kapital är ett begrepp som har kommit att bli allt mer populärt inom statsvetenskapen.
Det används som ett samlingsbegrepp för social sammanhållning, social integrering, socialt
stöd och sociala nätverk.14 Socialt kapital handlar om resurser knutna till sociala relationer, att
etablera tillits- eller förtroendefulla relationer till andra människor. Det kan också handla om
sociala relationer till exempelvis myndigheter, organisationer eller arbetsplatser.15
Bengt Starrin beskriver i ”Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv” hur en norsk jordbrukare
skadas så allvarligt att han inte själv kan driva sin egen gård under ett helt år. Istället för att
tvingas avveckla sin verksamhet så får han hjälp av sina grannar som turas om att ta ansvar
för gården. Detta är, enligt Starrin, vad socialt kapital handlar om, och speglar även de täta
relationerna på landsbygden.16
Våra sociala nätverk förser oss med resurser som kan komma att hjälpa oss när vi behöver
dem som mest. För att kunna skörda frukterna måste vi dock själva ha byggt upp ett sådant
socialt kapital gentemot våra bekanta att de är villiga att hjälpa oss. Uppbyggandet kan bland
annat ske genom att man visar andra människor omsorg, hjälper dem med diverse tjänster och
så vidare.17 Förutom det kapital vi själva byggt upp så har de flesta av oss redan ett
”grundkapital” som kommer av att vi växt upp i lokalsamhällen där de boende har förtroende
för varandra eller där våra föräldrar och släktingar är välkända och respekterade.18
14 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 9 15 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 11 16 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23 17 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23 18 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23
7
Bengt Starrin hävdar vidare att forskning visar att social jämlikhet även det är en viktig
faktor för att skapa social sammanhållning och social tillit. Han hävdar att stora skillnader i
levnadsstandarden medför att människor tenderar att lita på varandra i mindre utsträckning.19
Man kan dela upp socialt kapital i två nivåer, vertikalt och horisontellt. Det vertikala sociala
förtroendet beskriver hur hög tilltro medborgarna har för centrala samhällsinstitutioner. Den
vertikala nivån kommer inte att behandlas i denna uppsats, främst av utrymmesskäl men även
för att studien främst är ämnad att fokusera på medborgarnas tilltro till varandra. Detta kallas
för den horisontella nivån och beskriver hur tilliten mellan medborgarna själva ser ut.20 Enligt
hypotesen som presenterades i början av uppsatsen torde människor på landsbygden ha högre
social tillit till varandra. Detta kan tänkas härledas till det lilla samhället där människorna
känner varandra väl, och där man ofta växt upp tillsammans under flera generationer. I
städerna bor det långt fler människor, och kanske är rotationen av människorna också större,
där allt fler bor i fastigheter de inte själva äger. På så vis flyttas människor runt, och man
knyter inte an till varandra på samma sätt som man kan tänkas göra i ett mindre samhälle.
2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare
Den amerikanske forskaren Robert D. Putnam står för kanske den mest kända studien av
socialt kapital. Putnam studerade en decentraliseringsreform av sjukvård, daghem,
äldreomsorg med mera i Italien i början av 70-talet. Beslutsfattandet som tidigare förts i Rom
flyttades ut till regionala parlament och styrelser. Putnam och hans forskarteam följde sedan
reformens effekter under två decennium för att se hur dessa utvecklades. Forskarna upptäckte
att de olika regionerna lyckades olika väl, och att det fanns en markant skillnad mellan
regionerna i nord och syd, där de nordliga regionerna fungerade mycket bättre än de sydliga.21
De sökte efter orsaken, och fann att tätheten och tyngden i det lokala organisationsväsendet
var avgörande. Ju mer engagerade människor var i exempelvis föreningar och klubbar, desto
bättre verkade demokratin fungera. Deltagandet i organisationsväsendet troddes skapa en
social tillit, ett socialt kapital, människor emellan.22 Socialt kapital fungerar som ett socialt
kitt, och om man har en högre social tillit kommer man enligt teorin att våga samarbeta och
bidra till samhället i högre utsträckning eftersom man hyser förtroende att andra människor
19 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 12 20 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 317 21 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49 22 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49
8
kommer att göra det samma. Medborgarna själva skapar normer om tillit och ömsesidighet
som i sin tur underlättar det demokratiska arbetet.23
Den svenske professorn Bo Rothstein riktar dock viss kritik mot Putnam, och är inte ensam
om att kritisera Putnams definition av socialt kapital. I ett förord till de svenska upplagan av
Putnams bok ”Den ensamme bowlaren” skriver Bo Rothstein och Olof Pettersson att
kärnbegreppet socialt kapital är för brett och därmed också har för vaga avgränsningar och
konturer. De menar att socialt kapital kan betyda både formella samt informella nätverk, men
även psykologiska faktorer så som förtroende och mellanmänsklig tillit.24 Rothstein och
Pettersson hävdar vidare att även om det faktiskt förhåller sig så som Putnam hävdar,
nämligen att ett högt föreningsengagemang leder till ett högt socialt kapital vilket medför en
god demokratisk anda så är det inte säkert att allt sådant socialt kapital är bra för just
demokratin. Alla föreningar är ju tyvärr inte av en god typ, utan det finns föreningar som
aktiv arbetar för att stänga ute olika typer av människor eller försöker skapa misstro mellan
olika grupper av människor.25 Exempel på dessa föreningar kan vara exempelvis maffior,
brottsligt organiserade motorcykelklubbar samt vissa religiösa och etniska organisationer.
2.1.3 Socialt kapital och samhällsutveckling
Socialt kapital behöver dock inte alltid vara positivt, även om det övervägande låter så i de
delar av Putnam och Rothsteins forskning som valts att lyftas i denna uppsats. Forskare talar
om ”bridging” och ”bonding”. Bonding refererar till kontakter inom grupper och visar hur
grupper så väl kan öka det sociala kapitalet och tilliten inom gruppen, men även bygga upp ett
misstroende mot allt utanför gruppen. Bonding kan alltså vara exkluderande, vilket inte är
positivt för det sociala kapitalet i stort. Bridging påvisar kontakt mellan olika grupper och
visar hur grupperna kan interferera med varandra och skapa emotionella sympatier mellan
olika grupper.26 Bridging är alltså en mer positiv form som skapar samarbeten mellan nätverk
och där nätverken inte är slutna. Detta gör vårt problem mycket statsvetenskapligt relevant då
det sociala kapitalet kan påverka samhället i så väl positiv som negativ riktning. Ett positivt
socialt kapital kan skapa mobiliseringar och resurser, likväl som bra nätverk kan omsättas i
ekonomiska resurser.
23 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 50 24 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 9 25 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 11 26 Kumlin, S. Rothstein, B. Minorities and mistrust,, sid 7
9
Även urbaniseringen är mycket viktig för den ekonomiska utvecklingen. Den långsiktiga
urbaniseringen har främjat städernas tillväxt. Förutsättningarna för tillväxten ligger i den
expansion som urbaniseringen därmed skapat.27 Städerna har alltså kommit att representera
den ekonomiska utvecklingen, vilket är problematiskt för landsbygden då den ekonomiska
verksamheten på mindre orter i de flesta fall inte fungerar lika bra. Det uppstår en ekonomisk
polarisering mellan stad och landsbygd vilken kan vara mycket problematisk för
samhällsutvecklingen.28
2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs?
Men vad är egentligen socialt kapital? Är det en individuell resurs eller en strukturell
konstruktion? Den franske sociologen Pierre Bourdieu har till skillnad från Robert Putnam
inte någon kollektiv aspekt på socialt kapital, utan anser att det sociala kapitalet enbart går att
koppla till individens egna tillgångar.29 Individens egna sociala kapital kan bestå av olika
nätverk så som familj, klass, parti och så vidare och beror på hur stort nätverk individen kan
mobilisera. Bourdieu anser också att det inte är en förutsättning att det sociala kapitalet
bygger på tillit och ömsesidighet, utan man kan exempelvis hänvisa till betydelsefulla bekanta
som kan stärka ens egen trovärdighet utan att man behöver ha ett ömsesidigt förhållande till
det nätverk man hänvisar till.30
Det som skiljer Bourdieu från Putnam är alltså synen på vad det sociala kapitalet egentligen
är. Putnam har en mer strukturell syn på det sociala kapitalet med formella och informella
nätverk som grund, medan Bourdieu använder begreppet på en mer individuell nivå och anser
att ett socialt kapital bara existerar om man ger tillhörigheten till nätverken ett värde, där vissa
sociala tillgångar kan vara mer värda än andra.31 Det sociala kapitalet kan sedan användas för
att för att kunna få utdelning i andra kapital, ekonomiska exempelvis.
Detta leder oss till en intressant tankegång som vi nog dessvärre inte kan få något klart svar
på eftersom forskare och filosofer tänker och resonerar på olika sätt. Vi kan dock bekanta oss
med frågan om vad det sociala kapitalet egentligen är. Kopplat till våra hypoteser angående
uppväxt- och bostadsort kan vi hålla i minnet frågan om hur vi själva vill definiera begreppet
socialt kapital. Är det något som skapas av omgivningen vi är uppväxta eller bosatta i? Är de
27 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 207 28 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 209 29 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5 30 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5 31 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 23
10
kollektiva strukturerna i sådana fall annorlunda i städer jämfört med på landsbygden om vi
ska utgå från att det faktiskt finns en skillnad mellan dessa grupper? Eller är det sociala
kapitalet något som är unikt för varje enskild individ och som vi själva bygger upp över tid
beroende på vilka upplevelser vi råkar ut för under våra liv?
2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid
Stämmer Putnams undersökningar från USA även in på det svenska sociala kapitalets
utveckling? Bo Rothstein och Staffan Kumlin skriver i ”Demokrati, socialt kapital och
förtroende” att så inte är fallet. Putnam gjorde ett internationellt projekt där bland annat
Sverige ingick och där forskarna kunde se att trenden med USA:s dalande sociala kapital inte
verkade kunna appliceras på övriga länder.32 Alltså kommer vi att kunna förvänta oss en
förhållandevis stabil nivå av det sociala kapitalet i denna uppsats studier. Putnams studie var
dock under publicering när ”Land, Du välsignade?” utgavs 2001 där ”Demokrati, socialt
kapital och förtroende” ingick. I ”Land, Du välsignade?” gjordes dock inga undersökningar
om ifall det sociala kapitalet ser olika ut mellan människor beroende på vart man haft sin
uppväxt, utan studien är endast baserad på var de tillfrågade har sin nuvarande bostadsort.
Uppsatsens syfte blir därför att med rötterna i främst Bo Rothsteins teorier och forskning
grena ut för att försöka svara på just denna specifika fråga.
2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige
För att få en djupare förståelse för den utveckling som skett i Sverige i form av urbanisering
måste vi få en överblick över vad som hänt med städerna respektive landsbygden vad gäller
befolkningsmängd under de senaste decennierna.
Statistiska Centralbyrån har gjort ett index över befolkningsutvecklingen från år 1970 fram
till i dag, samt en prognos som sträcker sig fram till 2040.33
Indexet visar hur befolkningen ökar, och väntas fortsätta öka i alla kommuner utom
glesbygdskommunerna. Glesbygdskommunerna utgör vad vi i denna uppsats benämner som
ren landsbygd. Storstäderna och förortskommunerna väntas öka stadigt i befolkningsmängd,
likaså de större städerna. Övriga kommuner väntas ligga stabilt med en liten ökning av
invånare.
32 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 19 33 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Allt-farre-bor-i-glesbygd/ 2014-12-16
11
Samtliga tre storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) rapporterar ett positivt
flyttningsöverskott år 2013. Detta innebär att fler människor flyttade in i städerna än vad som
flyttade ut. Stockholm hade en ökning på över 5000 personer medan Göteborg och Malmö
uppvisade en ökning med ca 1500 personer.34 Sammanfattningsvis kan vi alltså se att vår
inledande problembild gällande avbefolkad landsbygd och växande städer i högsta grad är
aktuell.
Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 - 2041
Kommentar: Figuren visar Statistiska Centralbyråns index över befolkningsutvecklingen
från 1970 – 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012 – 2041 för olika typer av
kommuner.
2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
Trots att Robert Putnam varit en inspirationskälla för studien så är det främst Bo Rothsteins
teorier och tidigare forskning som kommer att ligga till grund för denna uppsats då det är
Rothsteins tidigare forskning som den första hypotesen grundar sig på. Uppsatsen använder
sig också av samma klassificeringar av tillit som Rothstein skapat, så därför är det naturligt att
närma sig Rothstein snarare än Putnam.
Uppsatsen är relevant då den fokuserar på uppväxt snarare än nuvarande boende i fråga om
34 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-attonde-person-flyttade-under-2013/ 2014-12-17
12
eventuella skillnader i den sociala tilliten mellan de båda grupperna storstad och landsbygd,
och kompletterar därför den forskning som redan finns på området.
Om vi finner en skillnad i social tillit mellan de olika utvalda grupperna kan detta även leda
fram till teorier och hypoteser om att den pågående urbaniseringen faktisk är i stånd att
förändra hur människor ser på varandra. Om vi finner en skillnad mellan grupperna kan vi
även tänkas få se en pågående förändring i samhällsstrukturen gällande den sociala tilliten
mellan människor. Relationen mellan stad och land är betydelsefull därför att den påvisar hur
uppväxtförhållanden och de sociala normer vi växt upp i påverkar och formar vårt förtroende
till andra. Om hypotesen stämmer, nämligen att det finns skillnader i det mellanmänskliga
förtroendet beroende på vilken miljö man befinner sig i, vad händer då när glesbygderna
stadigt tappar befolkning, och storstäderna istället växer? Kommer samhället och trenderna i
det mellanmänskliga förtroendet att utvecklas åt något håll? Och kommer vi då få högre eller
lägre tilltro till varandra?
13
3. Metod och material
Metodkapitlet behandlar det material som tabeller och figurer i uppsatsen baseras på. Kapitlet
redogör även för de operationaliseringar och avgränsningar som gjorts i studien, samt
förklarar hur man egentligen mäter det sociala kapitalet hos människor. Urbaniseringens
påverkan på befolkningsfördelningen har även analyserats då den påverkar urvalet till SOM-
undersökningarna.
3.1 Forskningsdesign
Studien är av en longitudinell tvärsnittsdesign där fem nedslagsår över en tidsperiod av
femton år kommer att göras gällande uppväxtmiljön. Gällande tilltron till de bosatta på
samma ort kommer sex nedslag över en tidsperiod av sex år att göras. Studien är en
kvantitativ studie där en statistisk design har använts. Studien är hypotesprövande och ämnar
att pröva två olika hypoteser. Den första hypotesen påstår att det finns en skillnad i det sociala
kapitalet, det vill enligt vår definition säga den mellanmänskliga tilliten, beroende på vilken
miljö man är uppväxt eller bosatt i. Den andra hypotesen påstår att det finns en skillnad i den
mellanmänskliga tilliten gällande att människor gör skillnad på de människor som bor nära
eller långt bort från dem själva. Alltså att man har ett högre förtroende för sina grannar än de
som bor långt bort.
Med hjälp av den statistiska designen samlas en stor mängd analysenheter in, i detta fall i
form av SOM-undersökningar (Institutionen för samhälle, opinion och medier). Informationen
som hämtas ur SOM-materialet bearbetas därefter med hjälp av statistiska analystekniker så
som frekvens- och korstabeller.
3.2 Operationaliseringar
3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1:
Hypotes 1: ”Det finns en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i staden
jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.”
För att kunna bekräfta eller falsifiera hypotes 1 används SOM-frågan ”Enligt din mening, i
vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” från Super-Riks-SOM. Frågan
14
besvaras enligt en graderad skala där de svarande kan välja att svara en siffra mellan 0 – 10
där 0 är lägst med ”Det går inte att lita på personer i allmänhet” och 10 är högst med ”Det går
att lita på personer i allmänhet”.35
Bo Rothstein talar i Sociala fällor och tillitens problem om SOM-undersökningarna där en
ny fråga infogats, nämligen ”I hur stor utsträckning går det att lita på människor i allmänhet”.
Eftersom frågan är förhållandevis ny i undersökningarna har Rothstein inte haft möjlighet att
göra jämförelser bakåt.36 Frågan infördes 1996, vilket därför medför att år 1996 kommer att
bli min första nedslagspunkt. Jag ämnar senare att göra nedslag år 2000, 2004, 2008 och 2012
för att få en jämn spridning. Uppsatsen blir därför relevant då den ämnar att undersöka en
eventuell förändring över tid. Rothsteins undersökning använder sig även av variabeln som
behandlar bostadsort, alltså om de tillfrågade bor i stad eller på landsbygd. Här har Rothstein
funnit att de som bor i stadsmiljö verkar ha ett större socialt kapital än de som bor på
landsbygden.37 Denna uppsats kommer därför istället att fokusera på uppväxtort, då vart man
växt upp borde kunna påverka det sociala kapitalet i kanske större utsträckning än vad den
den nuvarande bostadsorten gör.
Eftersom urbaniseringen även fortgår i så snabb takt är det troligt att många som växt upp
på landsbygden vid undersökningstillfället flyttat in till städer. Detta borde därför påverka
validiteten hos de redan gjorda undersökningarna negativt i just denna aspekt om social tillit
kopplat till bostadsort, vilket även det bidragit till att denna studie kommer fokusera på
uppväxtort, även refererat till som uppväxtmiljö.
För att försöka definiera termen socialt kapital kan vi i denna uppsats likställa den med det
lika ofta förekommande begreppet mellanmänsklig tillit. Eftersom socialt kapital som bekant
inte har en klar definition med tydliga linjer är det troligt att denna liknelse skulle accepteras
av vissa forskare, men ogillas av andra. Det är dock den tolkning jag som student valt att göra
i mitt forskningsarbete.
3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2:
Hypotes 2: ”Det finns en skillnad i hur stor tilltro de svarande har till de som är bosatta på
samma ort jämfört med människor i allmänhet.”
35 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 , Kodbok, sid 117 36 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 318 37 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 325
15
För att kunna bekräfta eller falsifiera denna hypotes baseras resultaten på hur de svarande valt
att besvara SOM-frågan ” I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det
område där du bor?” och graderas på samma sätt som frågan till hypotes 1.
Frågan om tillit till de boende på samma ort som de svarande själva infördes först år 2007,
så det kommer att bli studiens första nedslagspunkt. För att göra tillräckligt många nedslag
kommer dessa att göras för varje år fram till och med 2012, alltså 6 nedslag för att kunna
stärka validiteten och undvika att missa eventuella variationer under åren.
Studien använder sig genomgående av korstabeller då detta är ett enkelt men tydligt
tillvägagångssätt för att få fram de resultat som krävs för just denna studie. För att kunna
validera korstabellernas resultat kommer chi-square-tester att göras för att stärka
trovärdigheten hos resultaten och de fortsatta resonemangen.
Ett chi-square-test låter oss ta reda på ifall vi kan finna en signifikant koppling mellan de
olika variablerna, och hur starkt sambandet i sådana fall är. Testet kan dock bara bekräfta eller
dementera om det finns ett samband mellan variablerna, men inte vad detta samband beror på
eller hur det ser ut.38 Chi-square-testernas signifikans mäts i enheten p, och för att kunna dra
slutsatsen att resultatet går att applicera på en större grupp människor (förslagsvis hela
Sveriges befolkning) skall värdet av p vara mindre än 0,05. Detta härleds till att man inom
samhällsvetenskapen vill kunna visa att ett visst resultat har minst 95 procents säkerhet. Detta
eliminerar dock inte att vårt resultat riskerar att vara felaktigt, men risken är trots allt bara 5
procent.39
Frågeställningarna lutar sig mot den oberoende huvudvariabeln uppväxtmiljö som har för
avsikt att kategorisera in de svarandes uppväxtsituation beroende på om de är uppväxta på
landsbygden eller i städer. Index för dessa variabel kommer att skapas utifrån data hämtat från
SOM-material från Super-Riks-SOM. Värdena kommer att kodas om till nya variabler för att
kunna särskilja landsbygd från storstad, då det i de samlade dataresultaten är ett för brett
spektrum för att kunna göra tydliga analyser.
Den beroende variabeln är döpt till Social tillit. Variabeln grundar sig på SOM-frågan
”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att lita på
människor i det område där du bor?” och båda variablerna har skalor som sträcker sig från 0
till 10. Dessa variabler har kodats om för att kunna skapa tre olika kategorier av människor,
38 Acton, C. Miller, R. SPSS for social scientists, sid 149 39 Hjerm, M. Lindgren, S. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, sid 113
16
nämligen låg- mellan- och höglitare.
3.2.3 Hur mäts socialt kapital?
I Sverige har SOM-institutet gjort årliga undersökningar gällande svenskarnas sociala tillit
sedan 1996, men den första undersökningen gjordes redan 1981.40
Datan i denna uppsats kommer från SOM-institutets undersökningar. SOM-institutet ställde
frågan ”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att
lita på människor i det område där du bor?”. Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala
där 0 graderats som ”Det går inte att lita på människor i allmänhet” och 10 med ”Det går att
lita på människor i allmänhet”. För att kunna tolka dessa svar har man delat in de olika
värdena i olika kategorier. De som svarat mellan 0-3 på skalan har klassificerats som
”låglitare”, de som fyllt i 4-6 som ”mellanlitare” och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som
”höglitare”.41 Kategoriseringen är gjord i enlighet med Bo Rothsteins analyser av social tillit i
”Sociala fällor och tillitens problem” från 2003. Givetvis kan man välja att dela in
svarsalternativen på andra sätt, men denna indelning torde ge ett resultat som är tillräckligt
graderat, men ändå lätt att läsa av. Mellanlitarna har sedan valts bort för att kunna visa
ytterligheterna. Om det inte upptäcks några skillnader i det sociala kapitalet mellan hög- och
låglitarna bör det inte heller kunna upptäckas några avvikelser hos mellanlitarna. Dessa har
därför kodats bort för att få ett mer lätthanterligt material och mindre tabeller.
För att särskilja de båda uppväxtförhållandena så mycket som möjligt för att kunna påvisa
en tydlig skillnad är stadsmiljön ”stad” därför definierad till storstäderna Stockholm,
Göteborg och Malmö. Stadsmiljön kan vi lämna ganska obestridd då variabeln utgörs av
storstäderna. Den ”rena landsbygden” är svårare då den inte definieras någonstans i kodboken
till Super-Riks-SOM.
Glesbygdsverket fick år 2008 i uppdrag från regeringen om att utveckla lämpliga metoder
för att kunna beskriva landsbygder. En del av undersökningen lades på att se hur man i andra
länder, främst de nordiska, beskriver och definierar landsbygd.42
Glesbygdsverket kom i rapporten fram till att syftet delvis styr valet av definition.
Kriterierna för vad som är landsbygd och glesbygd kan alltså variera beroende på vilket syfte
man har med avgränsningen, likväl som människors personliga uppfattning kring vad som är
40 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 108 41 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 109 42http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf , inledning, 2014-12-17
17
vad kan variera. Det finns dock påtagliga skillnader mellan landsbygd och tätort vad gäller
den fysiska miljön. Landsbygden har även glesa strukturer med större avstånd och en
försämrad tillgänglighet.43
Avgränsningen till ren landsbygd och storstad har även den gjort för att kunna visa på
ytterligheterna. Om vi inte finner någon skillnad i det sociala kapitalet hos dessa så radikalt
skilda uppväxt- och boendemiljöerna så lär vi inte heller kunna finna en skillnad mellan
exempelvis mindre tätorter och medelstora städer.
3.3 Material
Datamaterialet som använts för att göra studien kommer från SOM-undersökningar med ett
slumpmässigt statistiskt urval. SOM står för Institutet för samhälle, opinion och medier vilka
är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs Universitet. Sedan 1986 har SOM-
institutet arbetat tillsammans med olika forskare för att kunna förstå svensk
samhällsutveckling.44
Datamaterialet kommer från ett så kallat Super-Riks-SOM. Den första SOM-
undersökningen gällande socialt kapital gjordes redan 1981, men sedan 1996 har det gjorts
årliga undersökningar inom ämnet. Samtliga undersökningar som använts är de senaste
versionerna till dags dato, det vill säga november 2014. Samtliga SOM-undersökningar har
samma eller liknande definition av naturligt bortfall av svaranden. Dessa bortfall specificeras
följande:
” Med naturligt bortfall avses följande: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård;
bortrest under fältperioden, studier på annan ort, militärtjänstgöring; ej svensktalande, ej
kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden.”45
3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012)
Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna från och med 1986. I
denna fil har ett urval gjorts av de frågor som ställts i Riks-SOM-undersökningarna genom
åren. Super-Riks-SOM har fokus på tidsserier, och har i regel fler än två mätpunkter.
Eftersom undersökningen är utspridd över en så lång tidsperiod så är det svårt att säga ett
43http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf sid 5, 2014-12-17 44 http://som.gu.se/om_som 2014-12-17 45 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 3
18
exakt värde på svarsfrekvensen. Svarsfrekvensen har dock alltid uppehållit sig mellan 50-70
procent.46
SOM-materialet valdes som källor till mina analyser då de är aktuella, återkommande och
väl förankrade. Svarsfrekvensen kan dock diskuteras, och kan kanske även kritiseras då
andelen svarande ligger mellan 50-70 procent i Super-Riks-SOM samt Värmlands-SOM. Jag
har ändå valt att använda mig av SOM-materialet då institutet når ut till förhållandevis många
människor, många fler än vad som kan tänkas om jag försökt göra en liknande
enkätundersökning på egen hand. Eftersom studierna även är offentliga är detta en extra
säkerhet och medför en högre trovärdighet för min studie. Reliabiliteten är mycket hög då
samma variabler med samma svarsresultat som jag använt mig av kan användas av vem som
helst med samma tabellresultat som följd.
3.4 Avgränsningar och urval
Syftet med uppsatsen är att pröva det hypotetiska sambandet mellan de två variablerna
uppväxtmiljö samt boendemiljö och social tillit, där uppväxt- och boendemiljö är de
oberoende variablerna medan social tillit är den beroende variabeln. Studien ämnar främst att
undersöka om det finns en skillnad i den mellanmänskliga sociala tilltron kopplat till
uppväxtmiljö. Ytterligare en variabel kommer att undersökas, nämligen variabeln gällande om
de tillfrågade hyser högre tilltro till sina grannar, de vill säga de som är bosatta i samma
område som de själva, än till människor i allmänhet. Studien har valt att inte göra nya tabeller
gällande den sociala tilltron beroende på om människor är bosatta i stad eller på landsbygd då
detta redan gjorts i Bo Rothsteins bok Sociala fällor och tillitens problem. Studien kommer
istället att fokusera på uppväxtort då detta kan tänkas ge andra resultat.
Studien är begränsad till den data som samlats in av SOM-institutet och omfattar endast
svenska respondenter. Med svenska respondenter menas respondenter som varit bosatta i
Sverige under den aktuella perioden, även om de är utländska medborgare.
Ett urval av de svarande har gjorts, och endast två kategorier har tagits med. De som växt
upp i någon av de svenska storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö samt de som växt
upp på ren landsbygd. Detta urval har gjorts för att det dels belyser just det som vi ämnar att
besvara i problemformuleringen. Visst är andra städer än de allra största fortfarande städer,
men denna kategorisering torde belysa de eventuella olikheterna på bästa sätt.
46 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 4
19
Denna studie har valt att inte ta med den vertikala tilliten, det vill säga människors tillit till
myndigheter och politiker, detta för att avgränsa uppsatsen och få en hanterbar mängd
datamaterial. Den vertikala tilliten skulle kunna ge ytterligare en dimension till hypotesen vid
upptäckten av en eventuell skillnad mellan grupperna, men uppsatsen tappar inte i
trovärdighet om denna del bortses från, då tilliten mellan människor torde kunna avgränsas till
en egen gren av forskningen.
3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling
Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna som gjorts från och med
1986 fram till 2012 vilket ger möjligheten att i denna studie se på eventuella förändringar över
tid.
För att få perspektiv på hur befolkningsmängden har förändrats i stad respektive på
landsbygd har frekvensfördelningstabeller tagits fram för de utvalda åren. Linjediagram har
använts i illustrerande syfte för att göra utvecklingen mer tydlig för läsaren.
Fördelningen mellan de som växt upp på landsbygd respektive i någon av storstäderna
kommer att redovisas under resterande del av detta kapitel. Befolkningsfördelningens
utveckling är av betydande vikt för denna studie då den i högsta grad påverkat fördelningen
av människor i de SOM-undersökningar som kommer att användas som material för att
undersöka eventuella skillnader i det sociala kapitalet.
20
Den första tabellen visar hur befolkningsfördelningen sett ut mellan stad och landsbygd från
år 1996 fram till 2012. Tabellen ser till uppväxtmiljö och visar därmed den andel människor
som är inkluderade i våra kommande tabeller med fokus på social tillit. Därefter följer en
illustrerande figur i form av ett linjediagram. 2
01
2
Lan
dsb
.
14
23
st
58
,9 %
Sto
rsta
d
991
st
41
,1 %
20
08
Lan
dsb
.
76
9 s
t
61
,8 %
Sto
rsta
d
47
5 s
t
38
,2 %
20
04
Lan
dsb
.
89
1 s
t
61
,9 %
Sto
rsta
d
54
9 s
t
38
,1 %
200
0
Lan
dsb
.
967
st
65
,3 %
Sto
rsta
d
513
st
34
,7 %
199
6
Lan
dsb
.
535
st
70
,8 %
Sto
rsta
d
221
st
29
,2 %
År
Up
pv.
An
tal
An
del
Tab
ell
3.1
– B
efolk
nin
gsf
örd
elnin
g 1
996
- 2
012 (
uppväx
tmil
jö)
Ko
mm
enta
r: D
e sl
uts
atse
r vi
kan
dra
av d
essa
tab
elle
r fr
ån d
e fe
m v
alda
åren
är
att
den
störs
ta a
ndel
en a
v d
e sv
aran
de
väx
t upp p
å vad
vi
kla
ssif
icer
at s
om
’R
en l
andsb
ygd’.
Pro
centa
nta
let
sjunker
do
ck m
ella
n n
edsl
agså
ren.
Pro
centd
elen
som
är
upp
väx
ta p
å
landsb
ygd
en s
junker
frå
n u
ngef
är 7
0 p
roce
nt
ner
til
l knap
pa
60 p
roce
nt.
Åt
mots
att
hål
l
stig
er a
ndel
en u
ppv
äxta
i s
tad f
rån c
a 30 p
roce
nt
till
lit
e över
40 p
roce
nt.
Des
sa v
ärd
en
är d
ock
vän
tade
i och
med
urb
anis
erin
gen
s utv
eck
ling u
nder
sam
ma
tidsp
erio
d. A
nta
let
till
fråg
ade
som
är
uppv
äxta
på
ren l
andsb
ygd d
om
iner
ar d
ock
öv
er a
lla
de
val
da
åren
.
21
Ett linjediagram illustrerar andelen svaranden som växt upp på respektive plats genom den
valda tidsperioden:
Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö)
Kommentar: Figuren visar hur urbaniseringen påverkat befolkningsfördelningen, och
därmed variationen i de svarandes uppväxtmiljö. Figuren visar att andelen som växt upp i
landsbygdsmiljö dominerar över nedslagspunkterna, men att andelen uppväxta i
storstadsmiljö hela tiden klättrar på bekostnad av landsbygdsmiljöns andel.
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
80,00%
1996 2000 2004 2008 2012
Befolkningsfördelning- uppväxtmiljö
Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd
22
Om vi istället tittar på de tillfrågades nuvarande bostadsort ser fördelningen ut som följer:
2
01
2
Lan
dsb
.
92
4 s
t
47
,9 %
Sto
rsta
d
10
06
st
52
,1 %
20
08
Lan
dsb
.
47
5 s
t
48
,4 %
Sto
rsta
d
50
6 s
t
51
,6 %
20
04
Lan
dsb
.
54
6 s
t
50
,4 %
Sto
rsta
d
53
7 s
t
49
,6 %
20
00
Lan
dsb
.
56
1 s
t
52
,6 %
Sto
rsta
d
50
6 s
t
47
,4 %
199
6
Lan
dsb
.
358
st
60
,9 %
Sto
rsta
d
230
st
39
,1 %
År
Up
pv.
An
tal
An
del
Tab
ell
3.2
– B
efolk
nin
gsf
örd
elnin
g 1
996 –
2012 (
nuvar
ande
bost
adso
rt)
Ko
mm
enta
r: D
essa
tab
elle
r uppvis
ar s
amm
a tr
end s
om
den
före
gåe
nde,
men
här
går
sto
rstä
der
na
om
lan
dsb
ygden
år
2005.
Här
sker
all
tså
ett
skif
te d
är f
ler
av d
e ti
llfr
ågad
e är
bosa
tta
i någ
on u
tav
stors
täder
na
än h
ur
mån
ga
som
är
bosa
tta
på
landsb
ygden
. Ä
ven
här
får
ett
kom
man
de
linje
dia
gra
m
kom
ma
att
illu
stre
ra h
ur
om
förd
elnin
gen
av m
änn
iskor
sket
t under
vår
val
da
tidsp
erio
d.
Svar
salt
ernat
ivet
Sth
lm/G
bg/M
alm
ö s
tiger
frå
n k
nap
pa
40 p
roce
nt
till
över
50 p
roce
nt.
Lan
dsb
ygd
en t
appar
i u
ngef
är l
ika
stor
uts
träc
knin
g, fr
ån 6
0 p
roce
nt
till
knap
pa
50 p
roce
nt.
23
Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort)
Kommentar: Figuren visar hur urbaniseringen påverkat fördelningen av människors
nuvarande boendeort. Figuren visar att andelen som är bosatta på landsbygd dominerade
under de första 3 nedslagspunkterna, men år 2005 blev andelen bosatta i storstad större än
andelen bosatta på landsbygd. Här gick alltså storstadsmiljön om landsbygdsmiljön vad gäller
andelen bosatta på respektive plats. Detta stärker så klart städernas position i förhållande till
landsbygdens, inte minst vad gäller den ekonomiska utvecklingen.
Dessa mönster är alltså vad som ligger till grund för våra kommande analyser gällande den
sociala tilliten mellan dessa olika grupper som redogjorts för i metodkapitlet.
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
1996 2000 2004 2008 2012
Befolkningsfördelning - nuvarande boendeort
Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd
24
4. Social tillit
4.1 Analys
Detta analyskapitel redogör för det egna forskningsbidraget som gjorts under arbetets gång.
Den sociala tilliten mellan människor uppväxta i storstad respektive landsbygd har mätts för
att kunna hitta eventuella skillnader. Slutligen så undersöks de båda grupperna för att försöka
hitta en eventuell skillnad i hur man ser på människor bosatta i samma närområde som de
själva ställt mot människor i allmänhet.
4.1.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd?
Hypotesen som ska prövas är alltså om det finns en skillnad i det sociala kapitalet mellan
människor som är uppväxta i städer jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.
Studien vill också undersöka om de svarande har högre tilltro till sina grannar än till
”människor i allmänhet”. För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt har korstabeller
gjorts på SOM-material av data från ett Super-Riks-SOM som sammanställer de Riks-SOM-
undersökningar som gjorts mellan 1986 och 2012. Mina valda nedslagspunkter är 1996, 2004
samt 2012. Ytterligare en tabell har gjorts på Värmlands-SOM från år 2010 för att ta studien
ner på en lokal nivå för att se om den följer samma trender som riket i helhet.
Variablerna kodades om för att värdena lättare skulle kunna läsas av. En indelning av stad
och landsbygd gjordes, samt att graden av social tillit delades in i låg- medel- och höglitare.
Samtliga SOM-tabeller har fått variabeln ”I vilken utsträckning går det att lita på människor i
allmänhet?” som beroende variabel. Denna har placerats som rader. Stad och landsbygd är
den oberoende variabeln och har därför placerats som kolumner.
4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996-2012)
Om vi väljer att skapa en korstabell där vi placerar den oberoende variabeln ”Uppväxt” som
kolumner och den beroende variabeln ”Social tillit” som rader får vi följande tabeller. De så
kallade mellanlitarna har kodats bort för att bara få sifforna för hög- och låglitare och därmed
ett ”renare” resultat som är lättare att tyda.
25
Den första delen av tabellen gällande år 1996 visar hur andelen höglitare dominerar inom
båda uppväxtmiljöerna. Andelen uppnår 87,7 procent i städerna respektive 83,8 procent på
landsbygden. Andelen låglitare uppnår 16,2 procent på landsbygden, och 12,3 procent i
stadsmiljön. Alltså kan vi dra slutsatsen att det finns en större andel höglitare i städerna, och
en större andel låglitare på landsbygden. Dessa första siffror visar alltså att det år 1996 verkar
finnas en skillnad mellan de båda uppväxtgrupperna där de som växt upp i storstäder verkar
År
19
96
20
00
20
04
20
08
20
12
Up
pv
. S
tors
ta
d
La
nd
s
b.
Sto
rsta
d
La
nd
s
b.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
s
b.
Sto
rsta
d
La
nd
s
b.
Lå
gli
tare
2
0 s
t
12
,3 %
59
st
16
,2 %
58
st
16
,7 %
11
4 s
t
17
,5 %
55
st
13
,9%
13
2 s
t
22
,6 %
53
st
16
,0 %
10
3 s
t
21
,2 %
96
st
13
,8 %
16
9 s
t
17
,8 %
A
nd
el
Hö
gli
tare
1
42
st
87
,7 %
30
6 s
t
83
,8 %
28
9 s
t
83
,3 %
53
9 s
t
82
,5 %
34
0 s
t
86
,1 %
45
2 s
t
77
,4 %
27
8 s
t
84
,0 %
38
2 s
t
78
,8 %
59
8 s
t
86
,2 %
78
0 s
t
82
,2 %
A
nd
el
To
talt
16
2 s
t
10
0 %
36
5 s
t
10
0 %
34
7 s
t
10
0 %
65
3 s
t
10
0 %
39
5 s
t
10
0 %
58
4 s
t
10
0 %
33
1 s
t
10
0 %
48
5 s
t
10
0 %
69
4 s
t
10
0 %
94
9 s
t
10
0 %
Tab
ell
4.1
– S
oci
al t
illi
t uppväx
tmil
jö å
r 1996-2
012
Ko
mm
enta
r: D
enna
tab
ell
vis
ar a
nta
l och
andel
låg
- re
spek
tive
hö
gli
tare
för
stors
tad o
ch
landsb
ygd m
ella
n å
ren 1
996
-2012.
26
ha högre mellanmänsklig tillit till människor i allmänhet än de som växt upp på landsbygden.
Under år 2000 närmar sig siffrorna varandra och skillnaden mellan grupperna blir mindre då
bara ungefär 1 procentenhet skiljer dem åt. Tilliten är dock fortfarande högst hos de som växt
upp i storstadsmiljö, liksom andelen låglitare på landsbygden är högre än andelen låglitare
uppväxta i stadsmiljö.
Tabellen med resultaten från år 2004 visar hur grupperna allt mer börjar skiljas åt igen då
låglitarna i storstaden uppgår till 13,9 procent jämfört med andelen låglitare på landsbygden
som visar 22,6 procent. På samma vis som under tidigare nedslagsår kan vi också se hur
andelen höglitare i städerna är större än andelen på landsbygden med 86,1 procent i städerna
respektive 77,4 procent på landsbygden. Här skiljer sig alltså andelen åt med nästan 9
procentenheter vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år.
År 2008 sjunker skillnaderna några procentenheter igen, men trenderna från tidigare år
består. Andelen låglitare är störst på landsbygden medan andelen höglitare är störst bland
storstäderna.
Resultaten från år 2012, det sista nedslagsåret, uppvisar samma trend som de övriga åren.
Andelen höglitare i städerna uppgår till 86,2 procent jämfört med 82,2 procent på landet.
Andelen låglitare i städerna är 13,8 procent jämfört med 17,8 procent på landsbygden.
Sammanfattningsvis så visar alla korstabeller samma trend, nämligen att andelen höglitare
är större bland de som vuxit upp i stadsmiljö, medan andelen låglitare är större hos de som
vuxit upp i landsbygdsmiljö. Hypotesen om att det finns en skillnad mellan grupperna
beroende på uppväxtmiljö verkar alltså stämma. Även om skillnaderna grupperna emellan inte
är häpnadsväckande stora så kan vi inte bortse från att det faktiskt finns en skillnad grupperna
emellan, även om det bara rör sig om några procentenheter.
För att illustrera utvecklingen av den sociala tilliten, och även visa på skillnaderna mellan
uppväxtmiljöerna bifogas även här ett diagram.
27
Figur 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996 - 2012
Kommentar: Denna figur illustrerar hur den sociala tilliten skiljer sig åt mellan grupperna i
de olika uppväxtmiljöerna. De iakttagelser vi kan göra med hjälp av diagrammet visar bland
annat att andelen höglitare uppväxta i storstadsmiljö genomgående dominerar över andelen
höglitare uppväxta i landsbygdsmiljö. Andelen låglitare är likaså genomgående dominerande
hos de som växt upp i landsbygdsmiljö gentemot de i stadsmiljö.
Om vi skapar en övergripande korstabell för variablerna utan att välja nedslagsår får vi ett
sammanslaget resultat för alla år som dessa två frågor ställts. Tabellen ser ut som följer:
Tabell 4.2 - Social tillit uppväxtmiljö (övergripande)
87,70%83,30%
86,10% 84,00% 86,20%83,80% 82,50%77,40% 78,80%
82,20%
12,30%16,70%
13,90% 16,00% 13,80%16,20% 17,50%22,60% 21,20%
17,80%
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
80,00%
90,00%
100,00%
1996 2000 2004 2008 2012
Social tillit - uppväxtmilö
Höglitare Stad Höglitare Land Låglitare Stad Låglitare Land
Uppväxtmiljö Landsbygd Stad
Antal låglitare
Andel
1854 st
17,8 %
957 st
15,0 %
Antal höglitare
Andel
8534 st
82,2 %
5440 st
85,0 %
Totalt antal
Total andel
10388 st
100 %
6397 st
100 %
28
Kommentar: Resultatet uppvisar även här exakt samma trend som vid våra nedslagsår, alltså
är våra utvalda år inte avvikande, utan resultaten verkar vara stabila sett till denna sista tabell.
Vi kan dock se en viss förändring över tid där andelarna förändras. År 2000 sjönk andelen
höglitare uppvuxna i stadsmiljö med ungefär 5 procentenheter medan andelen höglitare
uppvuxna i landsbygdsmiljö var stabil. Landsbygdsmiljön sjönk sedan år 2004 med ungefär 5
procentenheter igen, medan andelen höglitare i stadsmiljö ökade med ungefär lika mycket.
Longitudinellt sett från första till sista nedslagsåren är de enskilda grupperna dock ganska
stabila, och de respektive andelarna är nästan identiska gällande procentenheter.
För att validera studiens resultat har ett chi-square-test gjorts för att ta reda på ifall vi kan
finna en signifikant koppling mellan de olika variablerna, och hur starkt sambandet i sådana
fall är. Testet visar ett värde på 0,000 vilket tyder på att det verkar finnas ett starkt samband
mellan de båda variablerna då värdet p är mindre än 0,05 vilket visar att signifikansnivån har
95 procents säkerhet.47 Detta innebär att vårt stickprov med största säkerhet kan appliceras på
en större mängd människor, förslagsvis hela Sveriges befolkning.
4.3 Tillit till de bosatta på samma ort
Den fråga som ställts i alla tabellerna har varit angående om i hur stor utsträckning de
tillfrågade har ansett att man kan lita på andra människor i allmänhet. Här har vi alltså sett att
de som är uppväxta i storstadsmiljö har ett högre socialt förtroende än de som är uppväxta i
ren landsbygdsmiljö. Ytterligare en variabel som är möjlig att undersöka är istället om i hur
stor utsträckning de tillfrågade anser att det går att lita på människor i det område där man
bor. Alltså hur stort förtroende man har till sina grannar. Detta är intressant och skulle kunna
ge andra utslag än frågan om i hur stor utsträckning man litar på människor i allmänhet,
eftersom man skulle kunna tänka sig att man identifierar sig med sina ortsbor och därmed
även har större för dem än för helt okända människor. För att testa denna hypotes kommer vi
att analysera variabeln på samma sätt som vi gjorde med variabeln uppväxtmiljö.
47 Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, sid 150
29
Å
r 2
00
7
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
Gra
nn
ar
i…
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Sto
rsta
d
La
nd
sb.
Lå
gli
tare
1
9 s
t
8,8
%
14
st
7,0
%
23
st
13
,4 %
13
st
7,1
%
71
st
13
,4 %
38
st
6,1
%
68
st
12
,3 %
47
st
7,9
%
63
st
21
,1 %
57
st
10
,4 %
28
st
14
,2 %
19
st
10
,7 %
A
nd
el
Hö
gli
tare
1
97
st
91
,2 %
18
5 s
t
93
,0 %
14
9 s
t
86
,6 %
17
1 s
t
92
,9 %
45
9 s
t
86
,6 %
58
9 s
t
93
,3 %
48
6 s
t
87
,7 %
54
5 s
t
92
,1 %
45
8 s
t
87
,9 %
49
0 s
t
89
,6 %
16
9 s
t
85
,8 %
15
9 s
t
89
,3 %
A
nd
el
To
talt
21
6 s
t
10
0 %
19
9 s
t
10
0 %
17
2 s
t
10
0 %
18
4 s
t
10
0 %
53
0 s
t
10
0 %
62
7 s
t
10
0 %
55
4 s
t
10
0 %
59
2 s
t
10
0 %
61
1 s
t
10
0 %
54
7 s
t
10
0 %
19
7 s
t
10
0 %
17
8 s
t
10
0 %
Tab
ell
4.3
– F
ört
roen
de
till
per
soner
i d
itt
om
råde
2007
-2012
Ko
mm
enta
r: D
enna
tab
ell
vis
ar a
nta
l och
andel
låg
- re
spek
tive
hö
gli
tare
inom
kat
ego
rier
na
stors
tad o
ch l
andsb
ygd m
ella
n å
ren 2
007
-
2012.
Tab
elle
n v
isar
hu
r st
ort
fört
roen
de
de
boen
de
på
sam
ma
ort
har
til
l var
andra
.
30
Dessa två tabeller visar hur stort förtroende de boende på samma ort har för varandra. För att
underlätta kommer vi i fortsättningen att referera till dem som ”grannar”. Dessa tabeller är
intressanta då de inte följer samma mönster som de som redogjorde för social tillit i
allmänhet. När det gällde social tillit i allmänhet kunde vi se att de som växt upp i
storstadsmiljö verkade ha ett högre socialt kapital än de som växt upp i landsbygdsmiljö. Om
vi istället ser till dessa två tabeller kan vi se att de som är bosatta på landsbygden verkar ha
större förtroende till de som också bor på landsbygden (inom deras gemensamma ort) än vad
de som bor i stadsmiljö har. De som bor i storstäder har en större andel låglitare än de som bor
på landsbygden. Denna trend är alltså rakt omvänd från hur de svarande ansåg att man kunde
lita på människor i allmänhet.
Figur 4.2 – Förtroende till personer i ditt område 2007-2012
Kommentar: Denna longitudinella figur sträcker sig från 2007 – 2012 och visar hur stort
förtroende de tillfrågade har till sina grannar beroende på om de är bosatta i stad eller på
landsbygd. Figuren visar hur de som bor på landsbygden har ett större förtroende till sina
grannar än vad stadsborna har till sina grannar.
91,20%86,60% 86,60% 87,70% 87,90% 85,80%
93,00% 92,90% 93,30% 92,10% 89,60% 89,30%
8,80%13,40% 13,40% 12,30%
21,10%
14,20%
7,00% 7,10% 6,10% 7,90% 10,40% 10,70%
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
80,00%
90,00%
100,00%
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Social tillit mellan grannar
Höglitare Stad Höglitare Land Låglitare Stad Låglitare Land
31
5. Diskussion
Detta diskussionskapitel kommer att sammanfatta de resultat studien funnit samt presentera
nya forskningsfrågor som skulle vara intressanta att undersöka efter denna studies avslutande.
Diskussionen lyfter även studiens felkällor.
När vi analyserar urbaniseringens utveckling finner vi att den största andelen av de svarande
växt upp på vad vi klassificerat som landsbygd. Andelen minskar dock över vår valda
tidsperiod till favör för de som växt upp i storstadsmiljö. Landsbygdsuppväxta tappar från 70
till 60 procent medan andelen som vuxit upp i stad ökar från 30 till 40 procent. Antalet
tillfrågade som är uppväxta på ren landsbygd dominerar dock över alla de valda åren. Om vi
sedan går vidare med att titta på hur urbaniseringen påverkat den nuvarande bostadsorten hos
de svarande kan vi se att siffrorna följer samma trend som för uppväxtmiljön, men här går
storstäderna om landsbygden ungefär år 2005. Här sker alltså ett skifte där fler av de
tillfrågade är bosatta i någon utav storstäderna än andelen som är bosatta på landsbygden.
Storstaden som nuvarande bostadsort stiger från knappa 40 procent till över 50 procent.
Landsbygden tappar i ungefär lika stor utsträckning, från 60 procent till knappa 50 procent
under vår valda tidsperiod. Dessa resultat är väntade i och med den pågående urbaniseringens
påverkan på samhällets struktur. Allt fler människor väljer att flytta in till städer för arbete
och studier. Att landsbygden fortfarande dominerar som uppväxtmiljö kan dock tänkas bero
på att en del av de som flyttat in till städerna väljer att flytta tillbaka ut på landet när de bildar
familj.
Med hjälp av detta första stycke gällande urbaniseringens påverkan på den strukturella
fördelningen av människor kan vi alltså slå fast att det som väntat pågår en förändring i
samhället. Vi återkommer till urbaniseringen när vi tittat närmare på de funna skillnaderna i
det sociala kapitalet.
Vad gäller det sociala kapitalet uppväxtgrupperna emellan så visar korstabellerna i denna
studie att människor som växt upp i storstadsmiljö verkar ha ett högre mellanmänskligt
förtroende till människor i allmänhet än de som växt upp i landsbygdsmiljö. Detta resultat är
ihållande och förändras inte under den tidsperiod denna studie tittat på, vilken sträcker sig
över nästan 20 år. Siffrorna verkar dock variera både några procentenheter uppåt så väl som
nedåt under den undersökta tidsperioden, men över lag så är de stabila. Bo Rothsteins
forskning om den sociala tilliten beroende på nuvarande bostadsort visade även den att
32
människor i stadsmiljö har högre mellanmänskligt förtroende till människor i allmänhet.
Alltså kan vi slå fast att detta inte verkar ha något med uppväxten att göra eftersom Rothsteins
studie inte fokuserar på uppväxt, utan endast på nuvarande bostadsort. Vår första hypotes om
att det verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vart man är uppväxt verkar
alltså stämma, även om det också finns en skillnad beroende på vart man bor för tillfället.
Även om skillnaderna inte är stora så finns de ändå där. Vi får i vilket svårt att kunna påstå att
det inte finns en skillnad grupperna emellan. Vi kan ställa upp en motsatshypotes eller så
kallad nollhypotes som påstår att det inte finns någon skillnad mellan grupperna och kan
kanske lättare få denna att falla än att få hypotesen om att det existerar en skillnad att hålla.
Siffrorna skiljer sig trots allt åt och separerar grupperna över hela den valda tidsperioden.
Om vi istället ser till hypotes nummer två gällande den sociala tilliten till sina grannar så
fann vi även här en skillnad mellan grupperna. De som är bosatta på landsbygden verkar ha
större förtroende till de som också bor på landsbygden (inom deras gemensamma ort) än vad
de som bor i stadsmiljö har till de som bor i ”samma” stadsmiljö. Dessa resultat är alltså
omvända mot de baserade på uppväxt och boende. Dessa resultat visar alltså att människor på
landsbygden i högre grad litar på sina grannar än vad stadsbor gör. Stadsbor tenderar istället
att ha ett högre misstroende mot sina grannar. Om vi spekulerar i orsakerna till detta så kan vi
anta att man på mindre orter har en större kontakt med sina grannar än vad man kanske har i
städerna. Man känner eller känner till varandra i mycket högre utsträckning än människor i
städerna. Städerna har troligtvis en större och hela tiden pågående omförflyttning av
människor än vad landsbygdsorterna har. En förklaring till detta kan tänkas vara att
människor i städer i mycket högre utsträckning hyr sin bostad till skillnad från hur situationen
ser ut på landsbygden där bostäderna ofta är billigare vilket i högre utsträckning kan bidra till
mer eget ägande.
Resultaten i undersökningarna leder oss vidare till diskussionen om vad socialt kapital då
egentligen är för något. Deltagarna i SOM-undersökningarna är slumpmässigt statistiskt
utvalda. Om vi tänker oss att socialt kapital är en individuell resurs borde detta betyda att vi
inte skulle kunna se några som helst skillnader mellan grupperna stad och landsbygd eftersom
detta är en strukturell indelning och de svarande är slumpmässigt utvalda. Vi finner ju dock
som bekant en skillnad, oberoende av om vi ser till uppväxt eller nuvarande boende där
stadsmiljön dominerar. Om det sociala kapitalet inte var sammankopplat till samhällets
struktur skulle vi alltså inte kunna finna en sådan tydlig skillnad. Även hypotes två stärker
teorin om att socialt kapital beror på en samhällelig struktur eftersom vi även här ser en klar
gruppindelning mellan miljöerna. Om vi dock vill försöka argumentera för att socialt kapital
33
är en individuell resurs får vi i sådana fall försöka härleda det till att folk ”är” på ett speciellt
sätt inom de olika miljöerna, men som inte kan bero på miljöerna själva. I sådana fall skulle vi
kunna tänka oss att människor som är mer tillitsfulla då ”dras” till städer och i större
utsträckning väljer att bosätta sig i stadsmiljöer, medan människor med lägre tillit vill dra sig
undan andra människor och därför bosätter sig på den mer glesbefolkade landsbygden. Likaså
har alltså dessa landsbygdsmänniskor (som har lägre tilltro i allmänhet) högre förtroende till
de som bor på samma ort som de själva. Detta kan så klart bottna i att de litar mer på de som
de är bekanta med, snarare än människor de aldrig träffat, vilket kan vara naturligt till viss del.
Det förklarar även varför den mer sociala och mer tillitsfulla gruppen stadsfolk har ett lägre
förtroende till sina grannar. I detta fall verkar vår teori om att människor i städerna inte får
samma kontakt till varandra som de på landsbygden får stämma, så det får lov att vara vår
förklaring på den frågan. Förtroendefrågan beror dock på vilken erfarenhet man har av
människor man tidigare varit bekant med. Påståendet om att man litar mer på människor man
haft en relation till kanske passar in på någon som haft en bra uppväxt i en förhållandevis
skyddad miljö, men går inte att applicera på någon som har dåliga och turbulenta erfarenheter
av de människor man omgivits med under sin uppväxt.
Båda teorierna är möjliga, och fler teorier och förklaringar kan självklart finnas. Den mest
naturliga verkar dock vara att det existerar en strukturell samhällsindelning som skiljer
städerna från landsbygden.
Något som skulle vara intressant för studien gällande vad socialt kapital egentligen är är en
fortsatt och mer ingående studie på utvalda människor från de olika uppväxt- och
bostadsmiljöerna. Om den sociala tilliten beror på samhällets strukturer borde de personliga
preferenserna gällande tilltro i sådana fall förändras när man flyttar mellan stad och
landsbygd.
Men vad händer då när vi sett att allt fler flyttar till städerna? Den naturliga utvecklingen
borde då vara att hela befolkningens tillitsnivå höjs över tid. Om allt fler är bosatta och
uppväxta i städerna och därmed påverkas av städernas, i denna studies bemärkelse, positiva
miljö borde svenskarna bli ett mer tillitsfullt folk vad gäller synen på människor i allmänhet.
Att vi dock har lägre tilltro till våra grannar inom staden kan verka tvetydigt och talar mot
denna positiva trend. Om vi får spekulera fritt är vi alltså på väg mot ett samhälle där vi har
hög tillit till människor i allmänhet, men låg tilltro och en lägre gemenskap till våra grannar.
Detta kan tänkas föda en misstänksamhet som kanske bromsar den trenden om högre tilltro.
Ytterligare en dimension av frågan kan vara om ett ökat socialt förtroende faktiskt gör oss
gott? Eller bör vi, för vår egen säkerhets skull, vara ”lagom” misstänksamma? Detta kan dock
34
tänkas vara ett högst personligt ställningstagande man tvingas ta beroende på sin människosyn
i övrigt.
Något som dock är viktigt att lyfta gällande det sociala kapitalet är en diskussion om det
sociala kapitalets effekter. Behöver ett högt socialt kapital alltid vara positivt, och behöver ett
lågt socialt kapital alltid vara negativt? Detta återknyts till begreppen bridging och bonding
där bonding ofta exkluderar människor utanför de berörda grupperna även fast det sociala
kapitalet inom grupperna kan vara mycket högt. Ett högt socialt kapital behöver därför inte
vara övervägande positivt, eftersom det kan användas i negativa sammanhang. Bridging
innebär däremot att överbrygga skillnader mellan grupper och få dessa att arbeta
tillsammans.48 I detta avseende är ett högt socialt kapital något positivt, då det används för ett
gott syfte, nämligen att minska avstånden mellan olika grupper.
Att bygga nätverk är ju i grunden en bra aktivitet som stärker samhället, men när nätverken
blir exkluderande är dessa mer problematiska då de kan ha stort inflytande på olika former av
beslutsfattanden inom samhället. Ett exempel på ett exkluderande nätverk är Frimurarorden
där endast män tillåts ingå och väljs in genom olika processer.49 Nätverk liknande detta kan
bland annat användas för att hjälpa invalda i nätverket nå fram till olika positioner inom
samhället. Detta blir problematiskt då inofficiella nätverk och grupper kan ha större inflytande
än vad de verkar ha. Exkluderande nätverk som dessa har säkerligen ett mycket högt socialt
kapital inom grupperna, men det är även troligt att de bygger misstroende mellan gruppen och
övriga samhället. Detta måste kunna sägas vara en negativ aspekt för samhällsutvecklingen
och visar hur ett högt socialt kapital inte alltid behöver vara något positivt.
De tänkbara felkällorna till uppsatsen existerar så klart, trots bra material som är lätt för
utomstående att undersöka och stärker uppsatsens reliabilitet så kan mina val angående
variabler naturligtvis diskuteras. Eftersom Bo Rothstein redan gjort en studie på social tillit
kontra bostadsort så valde jag att luta mig mot Rothsteins resultat i denna fråga, men det
optimala hade kanske varit att göra en lika långtgående egen studie som för uppväxtorten
kontra den sociala tilliten.
Vad gäller hypotes nummer två gällande förtroende till människor boende i samma område
som de svarande själva valde jag att basera den på den nuvarande bostadsorten. Detta beror på
att vi tack vare våra analyser av urbaniseringen kunnat se att människor förflyttar sig allt mer,
och därför ansåg jag att den nuvarande bostadsorten var mer relevant än uppväxtorten vad
48 Kumlin, S. Rothstein, B. Minorities and mistrust,, sid 7 49 Lindgren, G. Nätverk och skuggstrukturer inom regionalpolitiken, sid 43
35
gäller tilliten till sina grannar. För en fullt komplett studie skulle kanske även tabeller på
uppväxtorten kunna lagts tills, men någon typ av avgränsning var tvungen att göras, främst av
tidsskäl.
Det faktum att SOM-materialet för vår andra hypotesfråga är undersökningsbart först från år
2007 är beklagligt, men tyvärr inte påverkningsbart då SOM-frågan gällande förtroende till de
boende på samma ort som de svarande själva infördes först år 2007. Det optimala hade förstås
varit att kunna göra en lika lång studie som studien för uppväxtort som sträcker sig från 1997
till 2012. Även det faktum att respondenterna själva fått klassificera sig inom tillitsskalan
samt inom bostads- och uppväxtalternativen är ett hypotetiskt problem då människor har olika
uppfattningar om hur deras egen tillit eller miljö bör klassificeras. Materialet som använts till
denna studie är trots detta det mest relevanta och mest trovärdiga materialet som finns att
tillgå för liknande analyser av svensk befolkning.
Slutligen så kan det förekomma rena sifferfel då tabellerna överförts från SPSS in i nya
word-tabeller. Detta har givetvis kotrollerats, men med det stora antalet siffror och decimaler
är det ändå möjligt att det smugit sig in mindre fel. Dessa fel tordes dock inte minska
uppsatsens trovärdighet allt för mycket då inga otydliga avvikelser kan upptäckas i de
bifogade figurerna och tabellerna i denna uppsats.
36
6. Referensförteckning
Artiklar
Kumlin, Staffan och Rothstein, Bo. Minorities and mistrust: The Cushioning Impact of
Informal Social Contacts and Political-Institutional Fairness. SCAS. (2007)
Lindgren, Gerd. Nätverk och skuggstrukturer inom regionalpolitiken. Forsberg, Gunnel
och Lindgren, Gerd (red.) Karlstad University Press. (2010)
Rothstein, Bo och Kumlin, Staffan. Demokrati, socialt kapital och förtroende. I Land, Du
välsignade?. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) 49-62. SOM-undersökningen
(2000)
Rothstein, Bo. Sociala fällor och tillitens problem. Studentlitteratur AB (2003)
Rothstein, Bo. Tillitens mekanismer. I Svensk höst. Sören Holmberg och Lennart Weibull
(red.) SOM-institutet (2009)
Tryckt litteratur
Acton, Ciaran. Miller, Robert. Fullerton, Deirdre. Maltby, John. SPSS for social scientists.
Palgrave Macmillan. Hampshire. Upplaga 2 (2009)
Hjerm, Mikael. Lindgren, Simon. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups
Utbildning AB. Malmö (2010)
Lilja, Sven. Urbanisering i ett långtidsperspektiv – några teorier och ett empiriskt exempel.
Scandia. Lund. (1990)
Norell, PO. Värmland och Karlstad – Struktur, finanser och förutsättningar för politik. I
Värmländska landskap. Nilsson, Lennart. Aronsson, Lars och Norell, PO (red) 25-57.
Putnam, Robert D. Den ensamme bowlaren – Den amerikanska medborgarandans upplösning
och förnyelse. Margareta Eklöf (översättare). SNS Förlag. Stockholm (2001)
Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv. Rönning, R (red). Liber AB. Malmö
(2011)
37
Datamaterial
Eriksson, Malin. ”Socialt kapital -Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa” Institutionen för epidemiologi och folkhälsa. Umeå Universitet. 2003.
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:227126/FULLTEXT01.pdf 2015-
01-03
”Här är partiernas starkaste fästen” hämtad från http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-ar-
partiernas-starkaste-fasten 2015-01-02
”Inrikes flyttning 2013: Var åttonde person flyttade under 2013” hämtad från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-attonde-person-flyttade-under-2013/ 2014-
12-17
”Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder” Glesbygdsverket, mars 2008. Hämtad
från
http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/lands
bygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf%202014-12-17 2014-12-17
”Om SOM” hämtad från http://som.gu.se/om_som 2014-12-7
”Regionala prognoser: Allt färre bor i glesbygd” hämtad från http://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Artiklar/Allt-farre-bor-i-glesbygd/ 2014-12-16
Weibull, Lennart, Sören Holmberg, Henrik Oscarsson, Johan Martinsson och Elias Markstedt.
2014. Super-Riks-SOM 1986-2012, v2014.1.2. Göteborgs Universitet: SOM-institutet,
www.som.gu.se.