SPORTSWEAR AND UPCYCLING - A TRUE MATCH?

2020.12.13

En studie om upcycling och hållbarhetsarbete hos etablerade sportföretag på den svenska marknaden

Examensarbete kandidat - Textil produktutveckling och Entreprenörskap

Linnea BergvallVendela Dorf

2020-06-04

Svensk titel: Sportkläder och upcycling - en sann matchning?

Engelsk titel: Sportswear and upcycling - a true match?

Utgivningsår: 2020

Författare: Linnea Bergvall och Vendela Dorf

Handledare: Carina Kauppi

Abstract The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased

desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the

environmental deterioration that the textile industry brings.

Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of

utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new

garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done.

The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability

work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment

without breaking it down at fiber level and increasing its value.

During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted.

The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not

enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles.

The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to

grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

Keywords: Upcycling, sustainability, sports, sustainability work, textiles, clothing, clothing industry, sustainable development.

Sammanfattning Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Med oerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat

begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammans kan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som

textilbranschen medför.

Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt

att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på

nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord.

Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kring

förbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har för uppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde.

Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går

att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer till textilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom

sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt.

Nyckelord: Upcycling, hållbarhet, sport, hållbarhetsarbete, textilier, konfektion, klädindustrin, hållbar utveckling.

Förord Tack vare vår gedigna och lärorika utbildning på Textilhögskolan i Borås, Textil produktutveckling och entreprenörskap, har vi fått en bredare kunskap när det kommer till textilbranschens påverkan på klimatet. Industrin är inte endast glitter och glamour, det ligger så mycket mer bakom det färdiga

plagget i butiken som hänger på provdockan. Textil produktutveckling och entreprenörskap har givit oss en förståelse för hela värdekedjan, från råvara till färdig produkt.

Ett fokus, som genomsyrat hela utbildningen, är hållbarhet och hållbar utveckling vilket har försett oss med viktiga resurser inför framtiden. Att det krävs ett hållbarhetsfokus redan hos råvaran, innan

färdig produkt, är något vi fått lära oss redan från början. Att ta examen från Textilhögskolan sätter en viss press på oss att göra rätt och föregå med gott exempel inför andra.

Studien ser till de utmaningar och möjligheter som upcycling medför för svenska sportföretag. Den undersöker även den potential som upcycling har gentemot andra sätt att ta tillvara på textilier och återvinna dem. Det undersöker även vilka förbättringar och eventuella förändringar som

sportföretagen ser på sina egna hållbarhetsstrategier samt hållbarhetsarbeten. Genom urvalsgrupperna kan vissa slutsatser dras och konstateranden att upcycling har blivit ett hett ämne att diskutera och att applicera på kommande affärsmodell. Tack vare urvalet har studien blivit mer

trovärdig och fått en bredare grund att stå på.

Vi vill tacka CRAFT, Fristads, Didriksons och Anne Broström för telefon intervjuerna. Vi vill även

tacka vår handledare Carina Kauppi som stöttat oss sedan arbetets början och som gett oss vägledning, från början till slut. Du har bidragit med kunskap och inspiration hela vägen samt gett oss feedback. Ett stort tack till Textilhögskolan för en givande och lärorik utbildning.

Maj 2020

Begreppslista

Upcycling - Upcycling står för ändringssömnad och den befintliga produkten får nya användningsområden samt ett nytt liv till det plagget eller materialet som tidigare förlorat värde.

Recycling - Plagget eller materialet tas isär, oftast på fibernivå, för att skapa nya plagg eller hitta

andra användningsområden för fibern.

Redesign - Tar vara på plagget och designar om den genom små ändringar.

Reuse - Återanvändning av befintliga plagg där plagget bibehålls. Reuse används exempel vid second hand.

Hållbar utveckling - Förmågan att tillfredsställa sina behov idag utan äventyra kommande generationer till att tillfredsställa sina behov.

Hållbar konsumtion - En hållbar konsumtion tar hänsyn till den ekonomiska och ekologiska hållbarheten där man inte konsumerar mer än vad ekonomin håller för, samtidigt som att man

värnar om miljön och minskar avfall.

Cirkulär ekonomi - En ekonomisk affärsmodell där ekonomin är cirkulär vilket innebär att

resurserna behålls istället för att förbrukas och slängas som i en linjär ekonomi.

Funktionsplagg - Är plagg som oftast används vid fysisk träning. Kan vara material som andas och

leder bort fukt bra.

Fast fashion - Snabbväxande del av textilindustrin där trender förändras från vecka till vecka och

nya kläder tillverkas snabbt och når kunden på nolltid. Satsning på stora volymer görs.

Slow fashion - Motsats till fast fashion. Ingen masstillverkning, satsning på småskaliga mängder

kläder och mer kvalité framför kvantitet. Följer inte alltid trenderna.

CSR - Corporate Social Responsibility, företags samhällsansvar.

GRI - Global Reporting Initiative, riktlinjer för företag att följa inom rapportering av CSR.

EPD - Environmental Product Declaration

Innehållsförteckning

Abstract

Sammanfattning

Förord

Begreppslista

Innehållsförteckning

1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1

1.2 Problembakgrund 2

1.2.1 Textilindustrin 2

1.2.2 Hållbarhet 3

1.2.3 Konsumtion 3

1.3 Syfte 4

1.4 Forskningsfrågor 4

1.5 Avgränsningar 4

2. Teoretisk referensram 5 2.1 Textilbranschens påverkan 5

2.2 En ökad konsumtion 5

2.3 Återanvändning av textilier 6

2.4 Upcycling 7

2.5 Tillvägagångssätt för upcycling 8

2.6 Cirkulär ekonomi 9

2.7 Hållbarhetsarbete 10

2.8 Sportindustrin 10

3. Metod 12 3.1 Metodansats 12

3.2 Kvalitativ datainsamling 12

3.3 Urval 13

3.4 Källkritik 14

3.5 Validitet 14

3.6 Problematik 14

3.7 Litteraturstudie 15

4. Empiri 16 4.1 Hållbarhet i sportbranschen 16

4.2 Företagens inställning gentemot upcycling 19

4.3 Inför framtiden 20

5. Diskussion 22 5.1 Textilavfall 22

5.2 Från idé till verklighet 23

5.3 Hållbarhet 24

6. Slutsatser 26 6.1 Hur arbetar svenska sportföretag gentemot upcycling idag? 26

6.2 Hur arbetar de utvalda företagen med sitt hållbarhetsarbete

och kan de se förbättringsområden? 27

6.3 Kan upcycling tänkas vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet

och vad är inställningen till begreppet? 27

7. Utvärdering av studien 28 7.1 Relevans och pålitlighet 28

7.2 Validitet 28

7.3 Etik och hållbarhet 28

8. Fortsatta studier 29

9. Referenser 30 9.1 Artiklar 30

9.2 Rapporter 32 9.3 Litteratur 33 9.4 Figur 34

Bilagor

Intervjufrågor

Inledning

1.1 Bakgrund

Den ständiga klädkonsumtionen ökar kraftigt, samtidigt som att svensken slänger över 7,5 kg utav sin garderob varje år (Svenska MiljöEmissionsData 2016). Att konsumenten har en stor påverkan på

miljön genom dess masskonsumtion är idag ett faktum. Det gäller hela tiden att företag anpassar sig utifrån efterfrågan och kunden efter utbudet. Masskonsumtionen är inte hållbar och står inför ett dilemma att lösa inför framtiden. Kunderna vill ha kvalitetsplagg till lågt pris där bakgrunden till

tillverkningen av plaggen inte har någon större betydelse trots att, vid ett flertal tillfällen, kommit fram att vissa stora modeföretag nyttjar lågavlönade länder för att hålla nere produktionskostnader (Ericsson 2014). Detta för att priset ut till konsument ska bli så lågt som möjligt och för att skapa en

tillfredsställelse hos kunden.

Företag är beroende av sina kunder oavsett bransch, det är de människor som gör att företagen går

runt och kan leva vidare. Inget undantag är heller de sportföretag som finns på den svenska marknaden. De arbetar ständigt med att ta fram nya och mer hållbara material och försöker till att minska sin miljöpåverkan, dock till en så låg kostnad som möjligt. Sportföretagen ingår i

textilbranschen som är en komplex och utmanande bransch med hård konkurrens. Hållbarhet har blivit en del av företagens vardag och är ett måste för att locka kunderna till köp. Det har därmed blivit allt mer populärt att arbeta med olika tillvägagångssätt vid hantering av material och färdiga

plagg, men även för att förlänga livslängden på plaggen. Att återvinna eller återanvända plagg och sluta det ekologiska kretsloppet har gjort företag mer engagerade i hållbarhetsfrågorna. Fokuset

ligger nu i slutet av den textila värdekedjan, hur kunden ska vårda och ta hand om plaggen de köper för att kunna använda plaggen år efter år istället för att slänga ifall att exempelvis en dragkedja går sönder. Trenden som många följer är att använda sig av begrepp som recycling, reusing och

upcycling på sin affärsidé, trots att få företag genomför det.

Trender har en tendens att upprepas till den grad att begreppen urholkas. Hållbarhet är ett sådant

begrepp som allt fler företag använder sig av där begreppet tillslut saknar betydelse. På senare tid har det konstaterats att upcycling är något företag bör satsa på - att tillverka kläder av redan befintliga kläder på marknaden för att spara på jordens resurser. En slags produktutveckling där

gammalt blir nytt och där varje plagg i sig blir unikt och inte den andra likt. Enligt Gogreendesign beskrivs upcycling som “En sammanslagning av orden ”recycling” (återvinning) och ”up”, där ordet ”up” (upp, öka) visar att ett material eller en produkt som upcyclas ökar i värde och/eller i

kvalitet.” (Gogreendesign 2019). Upcycling är ett ämne som väckt intresse hos många och är ett omtalat ämne just nu, när det kommer till att finna fler alternativ till återvinning och återanvändning

1

av textilier för att förlänga livslängden på plaggen. Om företag använder sig av upcycling istället för nytillverkade textilier, skulle inte bara vårt ekologiska fotavtryck och utsläpp minskas, det skulle också se till att fler uppmuntras till att handla hållbart. Upcycling är relevant för denna typ av

uppsats då den presenterar ett nytt alternativ på en textilteknologisk metod.

1.2 Problembakgrund

Ett tydligt förekommande problem bland dagens klädkonsumtion är att det ska gå snabbt att

tillverka och vara lättillgängligt för kunden, varje dag. Konsekvenserna hamnar oftast hos de som tillverkar plaggen. Hastigheten på tillverkningsprocessen är a och o. De flesta stora modeföretagen betalar låga löner i kombination med att producera stora volymer kläder och minskade

produktionskostnader, för att uppnå ett så lågt slutpris på produkten som möjligt. Lättillgängligheten, tillsammans med låga kostnader, genomsyrar modebranschen idag. Den stora konsumtionen är ett faktum där hållbarhet, trots företagens gröna marknadsföring, inte är en

självklarhet när det kommer till tillverkningen av textilier eller klädesplagg. En utav de stora faktorerna som bidrar till den försämrade miljö vi lever i, är textilindustrin. Den globalt växande industrin ökar i volym för varje år som går och konsumenter kan handla kläder dagligen om behovet

finns. Den ständiga problematiken drabbar inte bara oss länder som konsumerar produkterna, men även de länder som producerar våra kläder.

1.2.1 Textilindustrin Textilbranschen är en utav världens smutsigaste branscher med farliga utsläpp i form av kemikalier och färg från färgerier (Fletcher 2013). Ett nyligen etablerat begrepp på marknaden, som blivit

uppmärksammat, är upcycling. Med upcycling menar man att man använder sig av redan befintliga och tillverkade produkter som inte längre går att bruka/använda och skapar nya kläder av det.

Tillvägagångssätten för upcycling är olika beroende på hur de tillämpas till plaggen, det vanligaste tillvägagångssättet är dock att använda sig av redan befintliga plagg och sy om eller lägga till tillbehör i form av knappar för att öka varans värde.

Företag är idag inte medvetna om vilka fördelar det finns med upcycling och att tillämpa det till sin affärsmodell för framtida och nutida kollektioner. Under de senaste åren har en förändring skett

inom branschen och konsumenterna kan vara med och sätta press på företagen. De blir allt mer medvetna om miljöproblemen som ökar i takt med en ökad konsumtion. Idag har det blivit både trendigt och mer vanligt att handla second hand och vintagekläder och då medvetet välja bort att

handla nyproducerade kläder. I och med detta sätts det mer press på klädföretagen att de har en tydlig hållbarhetsstrategi som ingår i deras dagliga arbete. Detta visar på att de tar ansvar i alla de olika stegen som sker vid produktutvecklingen av produkter, från början till slut. Företagens

hållbarhetsarbete blir ett sätt att få ut informationen till kunderna, men det är viktigt att företag inte 2

bara gör det för marknadsföringens skull. Det är nödvändigt att se till att trenden är här för att stanna. Det ska vara en självklarhet att det är en del av företagets långsiktiga plan med mål om hur de ska jobba mot att bli mer hållbara och miljövänliga.

1.2.2 Hållbarhet Hållbarhet kan diskuteras utifrån tre faktorer: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den

sociala faktorn avser CSR arbete och sociala förhållanden i fabrikerna, den ekonomiska delen ser till att ekonomin sluter en cirkel och att företagen hushållar med sina resurser. Den ekologiska delen tar hänsyn till resurser i form av material, kemikalieanvändning och hur tillvägagångssätt kan skada

eller påverka vår miljö. Ekonomin har på senare tid fått en allt större betydelse och en ekonomisk hållbarhet bygger på att den ekonomi som flödar in till företaget ska tas om hand och investeras i

hållbara resurser och tillgångar som gynnar företaget i längden.

Det gäller att sluta cirkeln och att tänka cirkulärt även när det kommer till den ekonomiska

hållbarheten. Ett cirkulärt flöde ser till att sluta cirkeln och att det som är producerat kommer till nytta efter användning. Ett plagg kommer exempelvis till nytta efter att den förbrukats och kan då återinföras i kretsloppet för att bli ett nytt plagg eller brukas av en ny användare. Den ekonomiska

och ekologiska hållbarheten hänger således ihop för att samspela för en bättre miljö (Tauson 2017). Cirkulär ekonomi skapas genom att se till att ekonomin i det slutna kretsloppet har ett mervärde och att tillverkningen inte sker för att förstöra vårt miljö (Nasr 2018).

1.2.3 Konsumtion I takt med den ökade konsumtionen ökar även det textila avfallet, vilket gör det extra viktigt att ta

till vara på det på det bästa sätt. Det finns flera olika möjligheter att hantera detta avfall. Ett hållbart sätt att hantera detta är upcycling. Denna process tar hand om plagg som har ´gjort sitt´ och är i slutet av sin produktlivscykel. Man tar vara på plagget och designar om det så det får ett nytt

användningsområde och ett högre värde. Upcycling hjälper till att sluta cirkeln, allt ska stanna kvar i användning så länge som det bara går, vilket gör att nytt råmaterial inte kommer att behövas på det sättet som det görs nu. Idag finns processen inte i stor skala bland konfektions företagen men den

finns bland mindre företag. Detta kan vara lösningen på problemet med ett samhälle som under lång tid har konsumerat mycket men idag letar efter det hållbara och mer unika.

3

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka begreppet upcycling och hållbarhetsarbetet hos etablerade sportföretag. Syftet är även att se till vilket förhållningssätt företagen har gentemot upcycling, deras hållbarhetsarbeten och potentialen inom området.

1.4 Forskningsfrågor

För att uppnå syftet med rapporten och ge stöd för studiens teorier, har dessa tre frågor formulerats:

1. Hur arbetar svenska sportföretag gentemot upcycling idag?

2. Hur arbetar de utvalda företagen med sitt hållbarhetsarbete och kan de se förbättringsområden?

3. Kan upcycling tänkas vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet och vad är inställningen till begreppet?

1.5 Avgränsningar

Studien kommer att handla om svenska företag som tillverkar och säljer sportkläder. Det exkluderar

i det ekonomiska perspektivet samt att endast grundläggande begrepp kommer användas. Arbetet kommer att beröra sportföretag med fokus på den svenska marknaden. Avsikten är att upplysa företag och diskutera deras hållbarhetsarbeten med ett nytänkande perspektiv för eventuella

förändringar eller förbättringar. Rapporten har fokus på det textila området upcycling med inriktning på hållbarhet och hållbar utveckling bland dessa utvalda företag. Fokus kommer att ligga

på det ekologiska perspektivet i studien om upcycling.

Genom en djupdykning i ämnet kan slutsatser dras om upcycling är något för nutiden och framtiden

när det kommer till funktionella textilier. Upcycling kan vara hållbart i längden och fördelaktigt för många företag att satsa på. Går det att förnya redan tillverkade plagg utan att äventyra kvalitén genom upcycling. Avgränsningar som gjorts är också att endast se det från ett företagsperspektiv

eftersom att upcycling är ett relativt nytt begrepp på marknaden och att företagen kan påverka konsumenternas beteende och konsumtion. Undersökningen berör processer och konkreta tillvägagångssätt vid tillverkning av kläder i en upcycling-process där exempel kommer att lyftas

och förklaras.

4

2. Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen är anpassad efter studien och ligger till grund för de slutsatser som kommer att kunnas dras i slutet av rapporten. Teorierna som hittats är relevanta för rapporten och ger ett bredare samt djupare perspektiv på ämnet.

2.1 Textilbranschens påverkan

Textilbranschen är en uråldrig bransch som funnits med oss länge. Med gamla metoder och tillvägagångssätt som än idag finns kvar, lever traditionen av klädtillverkningen vidare. Över 60

miljoner människor är involverade och beroende av att branschen ständigt tar sig framåt (Nasr 2018). Textilindustrin är ohållbar ur ett flertal olika aspekter, framförallt för vår miljö där det krävs stora mängder vatten, kemikalier och mark för att tillfredsställa konsumenternas önskan om

nytillverkade plagg. Det är även ohållbart ur ett ekonomiskt och etiskt perspektiv då allt fler människor drabbas, i u-länder, där tillverkningen av textilier sker (Fairtrade 2017). Med dagens teknologi och smidiga transportlösningar kan produktionsland och landet där textilierna

konsumeras, vara placerat på två helt olika ställen i världen. En tröja kan produceras i Bangladesh men konsumeras i Norge. Transportsträckorna blir därmed långa och ohållbara samtidigt krävs det att varorna levereras snabbt, till en så låg kostnad som möjligt (BBC 2004). Dagens teknik har gjort

det möjligt att kläder från andra sidan jordklotet bara är ett klick bort.

Enligt naturvårdsverket är “hälften av de kläder och hemtextilier som återfinns i hushållens

restavfall i sådant skick att de skulle kunna användas igen” (Naturvårdsverket 2019). Detta skapar stora möjligheter till att ta tillvara på de textilier som slängs för att skapa nya textilier. Återanvändning av textilier och avfall är en del av framtiden, att använda sig av de befintliga

resurserna som redan finns. För att kunna uppnå de visioner som företagen satt upp, har mål satts upp på vägen och år 2025 ska det textila avfallet minska med 60% i jämförelse med år 2015. Det är fördelaktigt gentemot vår natur att återanvända kläder istället för att de ska till återvinning eller

brännas upp (Schmidt m.fl. 2016).

2.2 En ökad konsumtion

Trots att textilindustrin anses vara den smutsigaste och mest resurskrävande branschen i världen

(Fletcher 2013) så är det en av de få branscher där konsumenterna är medvetna om situationen men inte tar ställning, eller ifrågasätter tillverkningsmetoder och tillvägagångssätt. Vissa människor ifrågasätter och gör sin röst hörda, men det har inte hindrat oss konsumenter till att fortsätta

konsumera, dagligen. Masskonsumtionen är ohållbar, men trots detta har inte konsumentbeteendet ändrats. Konsumtionen är ett stort och centralt problem när det kommer till att försöka ändra ett

5

samhälle från ohållbar till hållbar (Ekström & Salomonson 2014). Miljöpåverkningarna, som branschen medför, skapar sämre förutsättningar till ett gott liv, särskilt i fattiga u-länder där produktionen av textilier oftast sker. Globaliseringen och tillgängligheten på textilier via internet,

gör det enkelt för konsumenter att köpa plagg från varsomhelst i världen. Det spelar därmed ingen roll om vart i världen ditt plagg är tillverkat.

Tillgängligheten är ett faktum och medför möjligheter och svårigheter när man försöker hitta en balans mellan ett hållbart samhälle med fokus på miljö, samtidigt som att världsekonomin måste gå runt. Om alla hade slutat att konsumera, hade modeföretagen inte existerat idag. Det gäller dock att

konsumera hållbart och hitta den balansen. Efter att konsumenten har köpt och använt ett plagg har den val att stå inför: behålla produkten, göra sig av med plagget för gott eller lägga undan den

temporärt (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).

2.3 Återanvändning av textilier

Dagens samhälle står inför stora problem när det kommer till att hantera avfall, framförallt textilt avfall. Lösningen har hittills varit att skänka bort kläder, lämna till second hand eller i andra fall återvinna. Att återvinna en textil innebär att man bryter ner materialet till fibernivå eller bryter isär

materialet i större delar föra att kunna tillverka nya plagg. Samma process görs även med pet flaskor när vi pantar eller annan plast som slängs, detta kallas med andra ord recycling (Pantamera u.å). Att återvinna eller återanvända skapar en cirkulär modell där man sluter kretsloppet och det

som är producerat kommer återigen in i kretsloppet för att bli något nytt. Under de senaste åren har man försökt att komma på fler metoder kring hur man återvinner material, allt i från plast till textilier.

Mycket av de kläderna som människor slänger är oftast kläder som är fullt funktionsdugliga och som kan återanvändas på nytt av någon annan. Second hand är ett bra alternativ till återanvändning

av kläder konsumenten har tröttnat på och önskar sig göra av med. Något som nämns i rapporten Life prolong used textile Business models är att över 60% av det som slängs kan komma att kunna

användas på nytt och oftast är textilierna oanvända (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017). Det finns ett flertal sätt att återanvända textilier på; recycling, upcycling, downcycling, reuse, redesign och remake. Författarna till rapporten understryker att “reuse or recycle of used clothes reduce the

environmental impact significantly in comparison to the purchase of new garment”. Återanvändning bidrar till en positiv påverkan på vår miljö, reducerar masstillverkningen av nya plagg samtidigt som att vi får användning av befintliga plagg på marknaden.

6

Textilier kan återhämta sig på ett flertal sätt, vilket innebär att man tar tillvara på textilien och dess egenskaper samt därefter förädlar plagget på ett visst sätt. Återhämtningen kallas för “product recovery” på engelska och det sägs att återhämtningen av textilier kan utföras på tre olika sätt:

material återhämtning för återvinning eller återanvändning, öka värdet på textilien för produktion eller användas till energi genom förbränning (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017). De olika tillvägagångssätten har olika fördelar och vissa lämpar sig bättre för större kvantiteter textilier än

andra. Recycling och upcycling har visat sig fungera bra på större kvantiteter hos företag och allt fler idag väljer upcycling framför recycling. Fördelarna är att upcycling inte kräver många steg i processen för att ta isär ett plagg, genom upcycling bryter man inte ner plagget på fibernivå och det

krävs inte den stora mängd resurser för att tillämpa upcycling till sitt hållbarhetsarbete. Upcycling handlar om att ge befintliga trasiga eller skadade plagg ett nytt liv genom att lägga till en söm eller

accessoarer eller att vränga en kappa ut och in på. Det handlar inte om att ta isär och bryta ner till fibernivå för att kunna tillverka en ny textil, som ska tillbaka in i kretsloppet för att bli ett nytt plagg.

2.4 Upcycling

Termen upcycling nämndes redan 1994 av Reiner Pilz Of Pilz GmbH. Han förklarade det som ett koncept där man ger gamla och använda produkter mer värde. Vilket skiljer sig från återvinning som försämrar produktens värde. Det var först 2002 när boken Cradle to cradle remaking the way

we make things släpptes som begreppet började fånga allmänhetens uppmärksamhet (Muthu 2017). Författarna till boken diskuterade återvinningsprocessen av recycling som ´down-cycling´ för att produkterna oftast får längre kvalite. De uppmanade till en process som skulle medföra att

produkterna antingen var av samma värde som innan eller att de fick ett högre värde (Gardetti 2013). Det är denna process som har utvecklas och benämns som upcycling.

Skillnaden mellan upcycling och recycling är att processen för recycling innebär att fibrerna bryts ner för att skapa nya, den stora delen av recylingen innebär även downcycling. Dessa produkter får

oftast ett lägre värde än innan. Dessa två processer kräver mycket energi och bidrar till avfall. Upcylingen är ett mer fördelaktig alternativ att återanvända material och det förlänger livstiden på produkten längre än recycling (Wilson 2016). Processen har flera fördelar än vanlig återvinning.

Processen tar mindre energi och man behöver inte tillförlita sig på nytt råmaterial. Det är ett bra alternativ för att förlänga produktens produktlivscykel och göra det mer hållbart. Upcycling hjälper textilföretagen att utveckla hållbara metoder för produktionen, samt miljövänliga kreativa och

innovativa produkter som är unika och hållbara (Gardetti 2013).

7

Utmaningarna som finns inom upcycling och för att det ska vara ett genomförbart alternativ för företagen, är att de måste kunna hantera kostnaderna som blir för processen. I massproduktion måste stora mängder textilavfall finnas tillgängliga för de stora företagen för att processen ska bli

möjlig. Idag passar detta mer för de mindre företagen, då de inte behöver stora mängder av avfall och de kan göra processen småskalig. Fördelen för det större företagen är att kunna använda materialet som blir över från produkten vid produktion innan det säljs vidare till kund. Företagen

skulle gynnas av att använda spill materialet och då inte behöva förlita sig på nytt råmaterial. Det andra är det materialet som samlas in när produkten är i slutet av livscykeln. Konsumenterna och industrin måste ändra sitt synsätt på mode, hjälpa till att skapa mervärde och förlänga klädernas

livslängd och trender (Gardetti 2013).

2.5 Tillvägagångssätt för upcycling

För att produkterna ska uppnå ett högre värde behövs flera processer. Först behöver en insamling

av begagnade textilier och kläder. Sedan sorteras det upp för reparation och tvättning för att sedan gå genom steget där man designar om plagget för att skapa ett högre värde, upcycling. Produkterna får ett nytt värde och ändamål till en ny kund (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).

Insamling av textilier – som oftast sker via välgörenhetsorganisationer eller klädbutiker. Cirka 16 000 ton begagnade textilier samlas in varje år av dessa aktörer, varav butikskedjan H&M med

butiker runt om hela världen ett år samlade in 3 000 ton (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).

Sortering av textilier – kan göras på tre olika sätt, manuellt, halvmanuellt och automatiserat. I

Sverige är det välgörenhetsorganisationerna som sorterar mest begagnade textilier och kläder per år, och det sker till största del manuellt. Nackdelen med manuell sortering av textilier och kläder är att

ansvaret ligger mycket på de anställda förmåga att ta rätt beslut och vara opartisk gällande produkternas värde (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).

Skapa högre värde – på produkter kan ske på olika sätt genom att reparera, återanvända, renovera, tillverka på nytt eller återvinna. Genom dessa tillvägagångssätt kan man minska belastningen på miljön, förlänga livet på produkterna och avfallet av textilier minskar i volym (Zethraeus,

Chizaryfard & Samie 2017).

En upcycling process med denim kan se ut så här, först hämtas de plagg som inte har blivit sålda

från en välgörenhetsbutik. Sedan sorteras de plaggen som går snabbt och enkelt att ändra och uppdatera designen på. Exempelvis designas de om till ett par nya shorts. De andra plaggen sorteras för att återanvända olika tygstycken, som sedan sys och designas om innan plagget är redo

att säljas vidare och få en ny användare. (Gardetti 2013). 8

Figur 1 - En Process för upcycling (Gardetti 2013)

2.6 Cirkulär ekonomi

Modellen för cirkulär ekonomi är att behålla produkter och material i cirkulation så länge som möjligt samtidigt som de behåller sitt värde (Muthu 2018). Modellen bygger på fyra olika principer; bevara det naturliga råvarorna, optimera de resurser som finns tillgängliga, reducera riskerna och ett

förnybart flöde av resurser och produkter (Muthu 2018).

Figur 2 - Cirkulär ekonomi (Muthu 2018)

Med den cirkulära ekonomin vill man uppnå att ´sluta cirkeln´ (Nasr 2018). Modellen skulle innebära att den stora delen av ´slit och släng´ samhället skulle få ett stop. Samtidigt som uttrycket

`make, use, dispose´ kommer att tas mer avstånd från. Vilket gör det lättare att få en övergång till en strategi för återanvändning och återvinning (Bonciu 2014).

9

2.7 Hållbarhetsarbete

Under de senaste två decennierna har hållbarhetsarbete tagit en större plats i företagens arbete. Europeiska kommissionen uppskattar att av de stora företagen i Europa är det 2 500 av 18 000 som regelbundet arbetar med någon form av hållbarhetsredovisning (Pérez-López 2015). Företags

hållbarhetsarbete kan innehålla att skapa olika miljövänliga standarder som produktionen måste förhålla sig till, skapa andra förslag på affärsmodeller och produktutveckla miljövänliga produkter (Gardetti 2013).

Företags hållbarhetsrapport publiceras en gång per år och innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål. Det arbete som sker inom det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet. CSR, Corporate

Social Responsibility tydliggör hur man vill förmedla sina värderingar och strategi inom företaget. Hållbarhetsrapporten är en viktig plattform för företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. Den visar att företaget jobbar med hållbarhetsfrågor och deras påverkan i branschen. Till kunden

kan detta ses som transparens och ge ett ökat förtroende till företaget (GRI u.å).

CSR innehåller två aspekter (1) att företaget har ansvar som sträcker sig utöver att vara

vinstgivande och följa lagen (2) det gäller för alla företagets intressenter. Det ska stärka rättvisan och transparensen, säkerhetsställa produkterna, skydda sina anställda och förbättra företagets miljöarbete. CSR spelar stor roll för att skapa långsiktiga relationer med sina kunder. Det visar på

att tydligt hållbarhetsarbete ger ökat förtroende från kunderna, de uppfattar företaget som tydliga och ärliga (Swaen & Chumpitaz 2008). I takt med att hållbarhetsarbete och CSR växte bildades 1997 ett initiativ av olika företag och organisationer. GRI, Global Reporting Initiative. Detta

startades för att kunna utveckla olika globala riktlinjer angående vad som skulle rapporteras av företagen kring CSR. Riktlinjerna gäller rapporteringen kring de ekonomiska, miljömässiga och

sociala arbetet (Hedberg & Malmborg 2003).

2.8 Sportindustrin

Globalt sett är sportindustrin värd ungefär 100 miljarder US dollar, det är en industri som har utvecklats snabbt. För cirka 60 år sedan var utbudet av sportkläder litet, medans det idag finns allt

ifrån kläder med UV-skydd och andra speciella funktioner (Shishoo 2005). Ett flertal olika sportföretag ligger i framkant när det kommer till utvecklingen av innovativa

produktionsmetoder för att minska avfallet, bara sedan år 2010 har ungefär 3 miljarder pet flaskor använts för att skapa skor. Sportföretaget Nike har som mål att bli `zero waste`och Adidas har som mål att ta bort all användning av ny plast och istället använda sig av återvunnen plast (Manickam &

Duraisamy 2018).

10

Idag är det inte bara sportföretagen som konkurrerar med varandra utan ready-to-wear företagen skapar nu egna sport kollektioner som konkurrerar exempel POLO Sport. Det påverkar även de nya trenderna inom industrin. Även fast deras fokus är mer på kommande trender och design använder

de sig även av innovativa funktioner och genomtänkta val av fiber. För modeföretagen det viktigt att ha ´sportiga´ kläder i sin kollektion för nya generationer som söker efter en sportig stil, men inte utövar en. Medans sport företagen redan har sin trogna kundbas, de kan istället locka kunder som

utövar en specifik sport (Shishoo 2005).

11

3. Metod

Studien utgår ifrån att studera den litteratur som är utvald och anpassad efter ämnet. Genom fyra kvalitativa intervjuer med tillfrågade företag och konsult inom ämnet, är intervjufrågorna besvarade. Intervjuerna är anpassade efter studiens utgångspunkt och urvalen kring företagen är

baserade på att de är grundade i Sverige samt befinner sig inom sportbranschen. CRAFT, Didriksons och Fristads är de tre företagen som intervjuats tillsammans med konsulten Anne Broström som jobbar emot sportföretag med hållbarhet. Detta för att få exakta svar och ge ett

bredare samt djupare perspektiv på ämnet. Urvalsgruppen för intervjuerna består av människor som arbetar med hållbarhetsfrågor samt produktfrågor, främst produkt- eller hållbarhetschefen.

Intervjuerna ligger delvis till grund för studien som genomförs. Samtliga intervjuer har genomförts via telefon där man har kunnat ha ett mer öppet samtal, medan den tredje intervjun är skedd via mail och samtliga företag som deltagit i studien har varit inom sportbranschen. De tre företagen har

godkänt användandet av namn. Totalt 10 företag kontaktades i hopp om att de ville delta i studien, endast fyra återkopplade och kunde därmed medverka.

3.1 Metodansats

Kvalitativa intervjuer avslutade studien för att få en djupare inblick i ämnet och ett bredare

perspektiv. I denna studien är forskningsansatsen abduktiv där resultatet utvecklas och grundas i både empiri och teori. Metoden är även baserad på den fakta och vetenskapliga underlaget som samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar som är relevanta för denna studie. Studien som

är genomförd har forskningsansatsen som är abduktiv, vilket bygger på att resultatet kommer från empiri och teori. Genom att använda sig av en sådan typ av forskningsansats, utgås det ifrån tidigare forskning, där man är öppen för ett eventuellt förändrat resultat. Detta efter att nytt insamlat

material i form av intervjuer och litteratur är gjorda (Bryman & Bell 2015). Den här metoden är att föredra när det kommer till att få en djupare inblick i ämnet och ett bredare resultat.

3.2 Kvalitativ datainsamling

Den kvalitativa datainsamling bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med följdfrågor för att få så utförliga svar av respondenten som möjligt. Intervjuerna skiljde sig något åt varandra då de anpassades utifrån vilken respondent som blev tillfrågad. I intervjun med Anne riktades frågorna

mer till hur hon arbetar gentemot sportföretagen och att hon personligen representerade endast ett företag. Dock skickades samtliga frågor ut till alla respondenterna, därav fick de tillfrågade samma möjlighet att svara på frågorna. Frågorna var uppbyggda på så sätt att de riktade sig åt företag och

inte åt privatpersoner, trots detta var intervjun med Anne lyckad och frågorna besvarades utifrån

12

egen förmåga. Hon fick besvara frågorna utifrån den roll hon hade som konsult och vilka kunskaper inom hållbarhet som hon har. Som konsult riktar hon sig till företag som är i behov av rådgivning och vägledning när det kommer till hållbarhetsarbete, I vissa intervjuer tillkom följdfrågor som var

utanför frågeformuläret, men detta skapade endast en positiv effekt på intervjun och bidrog till ett mer levande samtal. Dessutom kunde respondenten därmed utveckla sina svar ännu mer och mer data kunde samlas in för rapporten. En kvalitativ och semistrukturerad intervju bygger på att man

har ett samtal med respondenten där frågeställaren inte kan kontrollera svaren som vid en kvantitativ undersökning och datainsamling (Holme & Solvang 1997). Undersökningen bygger därmed på att det finns en teori i grunden och att frågorna är beprövade och korrekta. Det gäller att

ha ett samspel med respondenten och att man skapar ett förtroende sinsemellan. Detta för att nå det önskade resultatet och att inte gå för fort fram ifall respondenten inte känner sig bekväm med det

(Borum & Enderud 1979).

3.3 Urval

För att undersökningen av information inför rapporten ska bli så trovärdig som möjligt, har urvalet av respondenter valts ut noga. Detta för att få en djupare och mer exakt information. Urvalet bör ej

vara slumpmässigt utvald utan följa vissa kriterier (Holme & Solvang 1997). I de kvalitativa intervjuerna är urvalet av respondenter noga utvalda där ett tiotal företag blev tillfrågade. De kvarstående företagen och konsulten som tackade ja till en intervju var: CRAFT, Didriksons,

Fristads och Anne Broström. De utvalda företagen är samtliga inom sportindustrin och tillverkar funktionskläder. Respondenterna är även grundade och väl etablerade på den svenska marknaden. Urvalet gjordes på basis av att vi ansåg att alldeles för få sportföretag visar på sitt hållbarhetsarbete

gentemot kunder för att se till potentialen som upcycling har för dessa företag.

Vid genomförandet av intervjuerna har marknaden för sportkläder granskats och därefter har lämpliga respondenter valts ut. Detta för att kunna genomföra de kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuerna. Tre av tio företag deltog i studien och det som respondenterna hade gemensamt

var att de befann sig på samma marknad i textilbranschen, har liknande typ av kundsegment och samtliga företag arbetar med moderiktiga funktionskläder. Företagen som intervjuades är därmed inte slumpmässigt utvalda. I respektive företag har en specifik person valts ut inför intervjun som är

insatt i kollektionerna och produkterna, alternativt har god kunskap om företagets hållbarhetsarbete. Anne blev tillfrågad då hon arbetar som konsult gentemot sportföretag och är mycket kunnig inom hållbarhet. Urvalet gav ett bredare perspektiv inom upcycling och hållbarhet hos sportföretag. Övrig

information som nämns i rapporten är av relevans.

13

3.4 Källkritik

Som författare till den här rapporten har en utförlig och noga undersökning gjorts när det kommer till källor och källkritik. Källor har valts ut med omsorg utifrån källans korrekthet, relevans, tillförlitlighet och objektivitet. Vid urval av samtliga källor har författaren granskats och sett till

vilket sammanhang som källan är påträffad. De källor som inte har tydliga referenser eller författare har valts bort i urvalet. Litteraturen är baserad på det ämne som undersöks och är relevant för rapporten. Sammanställningarna av de genomförda intervjuerna är korrekta och väl dokumenterade.

Åtgärder har vidtagits för att skapa en så trovärdig och djupgående rapport som möjligt inom ämnet upcycling. På så sätt undviks källor av felaktigt slag och en trovärdig rapport kan presenteras.

3.5 Validitet

Validiteten i rapporten syftar till att undersöka och mäta det som ska undersökas och inget annat.

Det avser även att hur fakta och empiri stämmer överens med varandra samt att de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna som genomförts är av hög trovärdighet. De genomförda intervjuerna

är trovärdiga och de tillfrågade är noga utvalda på företagen. Inre och yttre validitet skiljer sig åt, genom att inre validitet ser till hur empiri och fakta kan kopplas ihop medan den yttre validiteten ser till hur väl resultatet och verkligheten stämmer överens med varandra (Eriksson & Wiedersheim

1999).

3.6 Problematik

Under tiden som rapporten skapats och skrivit på, har en viss problematik inträffat. Världen har drabbats av en pandemi, vilket påverkade oss och våra studier. Corona epidemin eller Covid-19

viruset har spridit sig ut i världen och har drabbat världsekonomin hårt. Detta har medfört att deadlines har skjutits upp, studierna bedrivs numera på distans och arbetslösheten ökat markant. Över tio företag blev tillfrågade och endast fyra tackade ja, vilket gjorde att många intervjuer

uteblev. Dessutom hade vi fått ett ja från ytterligare ett sportföretag, som därefter aldrig hörde av sig och hävdade att tid inte längre fanns på grund av Covid-19. Därav var det endast tre företag deltog i

intervjun. Detta innebär att studien inte har uppnått en mättnadsgrad och att vi inte kan generalisera resultatet för hela branschen.

Det finns fortfarande mycket att undersöka när det kommer till upcycling då begreppet är relativt nytt på marknaden. Tanken var även att urvalet av respondenter skulle besvara en kvantitativ enkät för att få ett djupare perspektiv kring begreppet upcycling, men efter att ha fått en till kvalitativ

intervju tillsammans med mycket litteratur tog vi beslutet att inte ha en enkät.

14

3.7 Litteraturstudie

Litteraturstudien är utförd på så sätt att den utgår ifrån ämnet upcycling och hållbarhet. Inom begreppet hållbarhet ingår hållbar utveckling, hållbara strategier och hållbarhetsarbeten hos de tillfrågade företagen. Litteraturstudien är gjord via med högskolans databas och sökning via

internet, även utgicks det från litteratur och böcker som författarna hade god kännedom om sedan tidigare. Studien utgår från kvalitativa intervjuer, böcker och vetenskapliga artiklar som är relevanta för ämnet.

15

4. Empiri

Den empiri som kommits fram till är ett resultat av de intervjuer och granskning av ämnet som genomförts. Tre intervjuer genomfördes med Teams, en via Skype. Det var samma utgångspunkt för

samtliga intervjuer men frågorna skiljer sig något och är anpassade efter de företagen som blev tillfrågade. Intervjun via Skype var med Anne Broström. Hon talade om hur hon arbetar gentemot de andra företagen gällande strategier och tillvägagångssätt inom hållbarhet.

De företag som intervjuades var Fanny Ekholm som är Product manager på Didriksons. Didriksons grundades 1931 och är ett av Skandinaviens ledande varumärke för regn- och funktionsplagg

(Didriksons u.å). Thommy Bäcklin som är Product manager på CRAFT. CRAFT grundades 1973 och erbjuder funktionella idrottskläder för olika sporter till både motionärer och elitidrottare (CRAFT u.å). Fristads var också ett företag som intervjuades, de arbetar främst med arbetskläder

och funktionsplagg. Den som intervjuades vara Lene Jul och har titeln Product management director. Fristads är ett företag som grundades år 1925 i Fristad utanför textilstaden Borås (Fristads u.å). Den sista respondenten som intervjuades var konsulten och hållbarhetsexperten Anne

Broström som representerade Anne Broström support AB. Anne arbetar främst med Unibrands och ytterplagg men har även Hööks som en utav sina största kunder. Hon ser till att företagen får

experthjälp med sina hållbarhetsstrategier och att mål sätts upp för att de ska bli mer hållbara.

Vi valde att fokusera och avgränsa oss till sportföretag på den svenska marknaden. Samtliga företag

är grundade i Sverige. Det undersöktes hur stor medvetenhet det fanns kring begreppet upcycling och om företagen kunde se en potential i att tillämpa upcycling. Intervjuerna visade att medvetenheten hos sportföretagen var stor, dock var det endast två företag av tre som hade tillämpat

upcycling i praktiken. CRAFT hade använt sig av upcycling för att skapa en hel kollektion i samarbete med Textilhögskolan, medan andra företag endast tillverkat enstaka plagg baserat på upcycling. Detta för att visa framfötterna till sina konkurrenter, men också gentemot sina kunder -

att de ligger i framkant och i takt med den hållbara utvecklingen för att se om det finns potential och andra utvecklingsområden. Sportföretagen idag lutar sig allt mer gentemot fast fashion och high fashion genom att tillverka kollektioner som är tillfälliga och trendiga för stunden.

4.1 Hållbarhet i sportbranschen

De tillfrågade företagen hade olika tankar kring hållbarhet och vad det innebar för deras företag. Hållbarhet för Didriksons var att förlänga plaggets livslängd genom tidlös design och diskreta

färger, medan för Anne har det varit viktigt att hitta andra infärgningsprocesser för att effektivisera och minska vattenåtgång. Att använda återvunna eller återvinningsbara material var ett genomgående tema för samtliga företag. Lene på Fristads, hade fokus på hela plagget och att det var

16

viktigt med en transparens gentemot kund. Företaget ansåg att en livscykelanalys på ett färdigt plagg är nödvändigt för att se hela tillverkningsprocessen. Lene nämner även att “Det spelar ingen roll om bomullen är ekologisk och så flyger du hem plaggen, det är viktigt att se till hela

kedjan” (Jul 2020). Hon menar på att det spelar ingen roll ifall råvaran eller fibern är av miljövänligt innehåll, det färdiga plagget ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt.

Samtliga företag har en plan på hur de ska utveckla och arbeta vidare med sitt hållbarhetsarbete, vissa hade mål som skulle vara uppnådda redan nästa år medan andra inom loppet av fem år. De tillfrågade företagen såg också till den pandemi och något av en ekonomisk kris som än så länge

fortlöper våren 2020, men de flesta hade trots detta goda förhoppningar om framtiden. Att arbeta med hållbarhet skiljer sig mycket från företag till företag, trots att de konkurrerar inom samma

bransch och nisch gentemot samma målgrupp. Hållbarhet för CRAFT miljömässigt var att alla produkter ska innehålla återvunna material, antingen delvis eller till fullo. Medan hos Fristads låg fokuset på från råvara till färdig produkt och att alla delar i kedjan är lika viktig för slutresultatet.

Företaget påstår sig även vara först ut med att oeko-tex certifiera färdiga plagg tillsammans med en lansering av en EPD, vilket motsvarar en livscykelanalys. EPD står för Environmental Product Declaration, vilket är en form av miljövarudeklaration. Livscykelanalysen är därmed nödvändig för

att se till ett plaggs totala miljöpåverkan.

De intervjuade företagen nämner att hållbarhetsarbetet alltid kan bli bättre, det gäller att sätta upp

delmål på vägen mot det stora miljömålet i respektive företag. Thommy nämnde att ur ett miljöperspektiv har företag nått långt när allt går i en loop och är cirkulärt, vilket vi inte är än. Det vanligaste idag är att företagen utvecklar produkterna som innehåller återvunnet material, steget

efter detta är att arbeta mot att plaggen ska gå att återvinnas. Då dagens produkter ofta innehåller blandmaterial blir det svårare att återvinna jämfört med ett plagg som är 100% bomull. “När det gäller det sociala ansvaret är det ett krav. Det är ingen som vill ta i saker där du inte kan garantera

att du är socialt medveten” (Bäcklin 2020). Både CRAFT och Didriksons har kontor i Kina. Ett kontor med inhemsk personal möjliggör för företaget att vara närvarande i fabrikerna för att säkerhetsställa korrekta arbetsförhållanden och lönenivåer. De egna kontoren leder även till att god

kontakt och långsiktiga relationer skapas. De arbetar med deras partners för att gemensamt utvecklas, där nära samarbete ger kontroll av utvecklingen av CSR arbetet enligt företagets CoC (Code of Conduct).

CRAFT och Didriksons betonar den ekonomiska aspekten vid hållbara kollektioner och vikten av att dessa är ekonomiskt lönsamma. Det går inte att utveckla kollektioner som bara avspeglar

hållbarhet om det inte fungerar ekonomiskt. Företagen måste fortsätta att sälja och det måste finns en business i det hela, med målet att utveckla produkter på ett bra ekologiskt sätt. För Didriksson

17

var det även viktigt med ekonomisk hållbarhet för kunderna som köper deras produkter. Plagget ska hålla i flera år och det ska ha ett andrahandsvärde när det ska säljas vidare, vilket de fått god respons från kunderna. “Alla våra barnbarn har använt denna overall” (Ekholm 2020).

Fristads ser till att hållbarhetsfrågor är en del av företaget i sig. Hållbarheten ligger i stort fokus tillsammans med transparens gentemot kund. Att utgå ifrån och arbeta hållbart är en självklarhet

enligt Lene där hon nämner att “We will provide products in a sustainable and innovative manner” (Jul 2020) vilket är en del av företagets hållbarhetsstrategi och meningen är tagen från Fristads vision. Trots stor efterfrågan av kunderna om att företagen borde ta tillbaka deras använda

kläder för att användas på nytt tackar Fristads nej då det inte var hållbart i längden. Det måste fungera kommersiellt i stora volymer för att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Företaget har dock

gett kunderna möjlighet till att lämna in trasiga kläder som Fristads syr om eller lagar, denna servicen har varit uppskattad av de flesta kunderna.

Att textila företag, oavsett vilken nisch det handlar om. Om det är modeföretag eller sportföretag, kommer man behöva anpassa sig efter kundernas önskemål om att ge plagget ett längre liv. Detta görs genom att reparera plagget under tiden som den brukas under flera år. Denna merservice

kommer att kunna vara en del av framtidsarbetet hos samtliga företag inom textilbranschen. Lene berättar att “vi har ingen dröm om att ge plagg evigt liv” (Jul 2020) vilket innebär med att materialen till plaggen kommer att gå sönder tillslut. Ekonomiska problem hade uppstått om allt

färre kunder handlar kläder. Det finns ingen lönsamhet i att se till att plaggen håller i fler år än vad de gör nu. Självklart ska materialen vara av god kvalitet samt tillsammans med en god sömnad håller plaggen oftast år ut och år in. Det miljövänligaste man kan göra när det kommer till

arbetskläder, där det krävs en del standarder som måste följas men även tillsatser av kemikalier i textilierna, är att se till att plaggen håller så länge som möjligt där ingen nyproduktion krävs.

Kemikalier och kemikaliehalter i ett plagg är avgörande i dagens samhälle. Regler och lagar var uppsatta för att människor i produktionen ska använda mindre mängd kemikalier för att värna om människor som bor runtomkring fabrikerna, men främst för att ta hänsyn åt miljö och de som ska

bära plagget efter att det är köpt. REACH är ett samlingsnamn för registration, evaluation, authorisation och restriction of chemicals (REACH 2019). Det är en gemensam lagstiftning för alla EU länder och är något som måste följas i produktionen. Samtliga företag som blev intervjuade var

noggranna och tryckte på att de arbetade med REACH i produktionen och att det var av yttersta vikt att restriktionerna för kemikalier följdes. Standarder som oeko-tex och BCI var något som talades om frekvent genom samtliga intervjuer.

18

Anne lägger stor vikt vid att berätta att företag idag måste ha en tydlig definition om vad är hållbarhet och hur de arbetar hållbart. Hon menar på att många pratar om hållbarhet och därefter upptäcker företagen att vissa handlingar inte var så hållbara alls.

4.2 Företagens inställning gentemot upcycling

Två av de tre intervjuade företagen har jobbat alternativt jobbar med upcycling just nu. Det tredje företaget erbjuder kunder att sy och laga kläder som blivit trasiga. Gemensamt för de två företagen

som har jobbat med upcycling var att ta vara på det som redan har skapats. Det var sekundärt att bryta ner och göra om det till en ny fiber. Det som redan finns ska användas som det är. Då tar man ansvar över att det går åt mindre resurser än om man ska bryta ner och göra nytt tyg av något. En

viktig aspekt för att få produkter med så lång livscykel som möjligt har varit att designa plaggen rätt, med rätt snitt, mått samt att tänka över de materialval som görs och de färger som väljs ut.

Flera tillvägagångssätt för upcycling diskuterades under intervjuerna. Den enklaste där man designar om plagg som inte längre är brukbart, vilket kan göras genom att trycka ett tryck på en T-shirt, även kallat för re:design eller re:make. Genom detta sätt ändras originalet och får ett annat

uttryck på produkten. Annat tillvägagångssätt var att använda det tyg som blivit över i tidigare produktion, något som kan ses som skräp i andras ögon. Vid denna process styr typen av materialet och vilken mängd man har vad det är som kan produktutvecklas, visat tydligt på hur man kan

integrera det som redan har tagits fram och som inte används längre. “Något som tidigare har klassats som obrukbart, att man förädlar det till att det blir värdefullt igen” benämner Fanny på Didriksons begreppet upcycling. Det var ett begrepp som är positivt för miljön, inspirerande och hur

värdet på produkterna kan öka. Thommy på CRAFT syftar på att re:design alltid är spännande, det intressanta är om man kan göra det i en större skala. Konsumenterna ser ett värde i det, däremot har

det traditionellt sett varit ett nerköp som har tappat värde men nu letar de efter det unika.

Didriksons nämner att det var viktigt att ta hand om och ta tillvara på materialet som blir över i

produktionen. Det är därmed nödvändigt att ta tillvara på spillmaterialet idag för att sluta den ekologiska cirkeln från början till slut. Lene på Fristads nämner att de har tydliga tillvägagångssätt vad det gäller spillmaterial från produktionen och framförallt de stickade materialen medför en del

spill, detta skickas till en strumpfabrik i Portugal. Fabriken tar hand om spillet och tillverkar garn som de sedan stickar strumpor av.

Fristads som företag var oerhört noggranna med vad som skulle finnas med i deras produkter där Lene berättade att de går ner på detaljerna när det kommer till att skapa ett plagg “Vi är så nördiga kring alla detaljer” (Jul 2020). Under intervjun med Lene nämner hon att projektet som företaget

Berendsen hade tillsammans med Fristads, där de använde sig av Fristads arbetskläder, var för att 19

tillverka nya kollektioner i form av upcycling. Anne berättar istället att “Om du förlänger varans liv så är det mest hållbara du kan göra” och att det har varit viktigt att ha koll på att processen är giftfri samt att råvarorna är av god kvalitet.

Det samtliga respondenter associerade med upcycling var återanvändning av textilier och att de endast kände till ett fåtal företag som genomfört projekt i praktiken. Upcycling är ett omdiskuterat

ämne men det är få företag som tillämpar det och genomför den textila processen. Enligt Anne innebär upcycling återbruk och återanvändning av redan använda plagg, hon anser att det är de mest miljövänliga alternativet till att minska användningen av jordens resurser var genom upcycling eller

återanvändning av kläder.

4.3 Inför framtiden

Det råder delade meningar om upcycling kommer att vara en självklar del i det framtida

hållbarhetsarbete. Thommy på CRAFT var osäker på om det kommer att vara en självklarhet, för att det är svårt att se en lösning på det hur det ska fungera kommersiellt och hur man ska kunna skala upp det rent ekonomiskt. Jämfört med Fanny på Didriksons som hoppas att det kommer att vara det

så man kan bli ännu vassare inom området och möjliggöra arbete. Även här belyses problemet med att man måste hitta storskaliga processer för att det ska bli ekonomiskt gångbart, vilket tar tid och resurser.

Två företag nämner att det kan vara en lösning på det textila avfallet, men att fokus först ligger på att utveckla tidlösa produkter med hög kvalité som håller länge med allt från design till material och

färgval. Det var även viktigt att inte producera mer än vad som behövs och säljs, vilket är det bästa steget innan upcycling. Då kommer företagen inte behöva hantera stora mängder med textilt avfall

och lager, vilket leder till att det inte finns stora mängder material som kan bli upcyclade.

Gemensamt är att de inte marknadsfört sina hållbarhetsarbeten tillräckligt via hemsidorna. Fanny på

Didriksons förklarade att de har gjort mycket genom åren med olika initiativ och utvecklat produkter tidigare med upcycling bland annat, utan att kommunicera det. Fanny förklarar att det dels finns företag som mer öppet pratar om vad de jobbat med och även att det finns företag som

gör mycket fast de inte pratar om det. Inför framtiden ska de försöka kommunicera mer kring deras arbete och de initiativ som de jobbat med. Genom att prata öppet om hur de arbetar kan andra företag inspireras och pushas till att bli bättre och inte skämmas, över att det kan bli en aspekt som

kommer att kunna påverka företagets försäljning.

20

Samtliga företag inom sportbranschen står inför utmaningar som ska lösas när det kommer till kemikalier, återanvändning av textilier, hållbarhetsarbetet. Fristads såg till att upcycling kommer att vara en del av hållbarhetsarbetet redan inom en femårsplan tillsammans med att uppnå fler delmål

när det kommer till 2030 målen.

21

5. Diskussion

Utifrån resultatet går det att konstatera att alla de intervjuade företagen har stort fokus på deras hållbarhetsarbete. De ser även till att utveckla hållbarhetsarbetet och sätta upp delmål för att

förbättra arbetet framåt. En del av utvecklingen kan innebära en hållbar utveckling av upcycling eller andra sätt att ta hand om redan använda textilier, som återinförs i företagen.

Varför så få företag har tillämpat metoden beror nog främst på att begreppet är relativt nytt i förhållande till den snabbväxande marknaden, företag hänger inte med i de nya hållbara trenderna som växer fram. Det är även en ekonomisk fråga för företagen, det måste ge de en ekonomiskt

lönsamt för att fortsätta utveckla processen. Det krävs mer tid och engagemang för att tillämpa ett sådant här begrepp och tillvägagångssätt i verksamheten. Inte nog med att upcycling är tidskrävande så krävs det också en stor mängd resurser för att det ska bli verklighet. Kläder ska tas om hand,

sorteras, klippas isär, sys ihop, tvättas och se snygga ut för att slutresultatet ska vara lockande för kunder att köpa. Dessutom ska kläder som är upcyclade vara av god kvalitet och tvätthärdighet.

Problemet landar i att tillvägagångssättet ska vara tillräckligt lockande för företag att använda sig av efter sin tillverkningsprocess, där reklamationer och defekta varor hamnar. Genom att applicera

upcycling till sin textila värdekedja, tar man tillvara på det material och produkter som redan är tillverkade istället för att tillverka saker på nytt. Om processen kring upcycling blir tillräckligt attraktivt kommer allt fler företag bli ett självklart val i deras tillverkningsprocess.

5.1 Textilavfall

Traditionellt har konsumenter sett begagnade kläder såsom second hand som något som genererar en downcycling, det vill säga att kläderna minskar i värde. Muthu (2017) menar att det är bland annat detta som är skillnaden mellan återvinning och upcycling. I upcycling uppnår produkterna ett

högre värde. Med upcycling kan företag skapa och utveckla unika produkter som tilltalar konsumenterna mer. I dagens samhälle ökar medvetenheten hos konsumenterna om hur industrin påverkar miljön i världen och allt fler väljer att handla second hand. Begreppet upcycling är

fortfarande relativt nytt och troligtvis ännu nyare för konsumenterna, som Thommy nämnde i intervjun att konsumenterna idag letar efter det unika och ser ett mervärde i de produkterna.

Företagen kan inspirerar varandra mot denna utveckling och vidare inspirera de medvetna konsumenterna som sedan får fler att bli medvetna.

Den konstanta nyproduktionen behöver ifrågasättas och allt det material som redan finns färdigt måste ha en process för att användas och inte gå till förbränning. Wilson (2016) säger att upcycling är ett fördelaktigt sätt att återvinna material och det förlänger livstiden på produkten längre än

22

recycling. Företagen kan ta sitt ansvar över det textila avfallet genom att applicera upcycling i deras strategier. Det blir allt viktigare att ta tillvara på de resurser som företagen besitter i form av textila material där spill är en del av produktionen och när en idé därefter blir en produkt. Att ta tillvara på

spillmaterialet på ett effektivt sätt är det få företag som tillämpar i praktiken. Stora mängder obrukat material kastas eller bränns upp, istället för att skapa nya produkter. På företaget Fristads är det en del av processen att ta tillvara på spill materialet för att skapa nya produkter, oavsett om det är inom

företaget eller inte. De stickade plaggen har en del spill nämner Lene och spillmaterialet används för att tillverka strumpor. För att bli så cirkulära som möjligt måste företag ta tillvara på allt de producerar. Finns det material som företaget inte kan använda sig av, kan det istället gå till

återvinning och få liv på nytt. De material som tillverkas har stor miljöpåverkan i sig och ett försök till att nyttja materialen till fullo kommer vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet hos samtliga

företag. Det är mer ekonomiskt fördelaktigt att ta tillvara på det som är producerat, då alla resurser nyttjas istället för att “slänga pengarna i sjön”.

Upcycling är en del av arbetet som hjälper industrin att utvecklas mer till en cirkulär ekonomi. Muthu (2018) förklarar att den cirkulära ekonomin innebär att produkter och material ska stanna i cirkulation så länge som möjligt samtidigt som det behåller sitt värde. Modellen ger möjlighet åt

naturen att bibehålla materialet i rörelse så länge som möjligt. Det skulle leda till att företagen minskar belastningen på miljön, effektivisera resurserna som redan finns. Genom att applicera detta i företag och att de i den största möjliga utsträckning skulle jobba med återvinna, laga och

återanvända i verksamheten så skulle vi gå mot en mer cirkulär ekonomi. Företagen och konsumenterna kommer då bli mer medvetna om att vi kan göra mer med det som vi redan har.

5.2 Från idé till verklighet

Studiens förhoppning är att upcycling kommer att vara en självklar del för företagen mot en utveckling för en mer hållbar industri. Det främsta problemet kring ämnet som togs upp av respondenterna i intervjuerna och i litteraturen är hur upcycling ska kunna användas i stor skala, ta

idén om att upcycling kan vara en lösning inför framtiden och göra den till verklighet. Gardetti (2013) syftar på att de utmaningar som finns med upcycling för att det ska vara gångbart är att företagen måste kunna hantera kostnaderna. Vilket stärker det respondenterna svarade under

intervjun, för att upcycling ska fungera kommersiellt så måste en process som passar de större företagen utvecklas.

För att det ska fungera att ta en idé till verklighet krävs det stora resurser i form av pengar och tillgångar av olika slag. När det kommer till upcycling har metoden endast attraherat företag som arbetar med plagg i små skalor och inte de stora. Processen i sig är inte avancerad, men det krävs tid

och engagemang att upcycla ett plagg och ge den nytt liv. Fördelarna med upcycling är främst 23

minskad energiåtgång, modellen tar till vara på jordens resurser, minimerar det textila avfallet och skapar unika plagg. Medan nackdelarna är att upcycling genererar en utmanande sorteringsprocess där plaggen ska sorteras inför återanvändningen, vilket är tidskrävande, efterfrågan av kunderna är

inte tillräckligt stor än och medför att det är svårt att konkurrera med dagens industri och nytillverkning av plaggen.

I intervjun med Lene från Fristads nämner hon att tanken om att tillverka 100.000 varor i företag varav 30% av dessa plagg går i retur, dvs 30.000 varor. Hon menar då på att det är ohållbart i längden för större företag om man inte hittar effektivare sätt att ta tillvara på de använda plaggen.

Den största miljöpåverkan som finns i den textila värdekedjan är inte endast tillverkningsprocessen eller framställningen av råvaran, det är livet efter att den lämnat lagret och kunden använder plagget

som påverkan är som störst. Därför är det viktigt att företag informerar kunderna om att ta vara på sina plagg för att förlänga livslängden. Trots att plaggen är av god kvalitet så går de sönder efter en tid av användning. Dock är det alldeles för få kunder som väljer att laga och återanvända plagget på

nytt.

5.3 Hållbarhet

Som tidigare tagits upp är den ingen nyhet att modeindustrin är en smutsig industri, vi hör om dåliga arbetsförhållanden i fabriker, det används mycket kemikalier och att stora mängder

överblivna kläder går till förbränning. Hållbarhet är ett ord som betyder mycket för många och företags hållbarhetsarbete är ett sätt att få ta del och se den förändring som nu pågår mot ett mer hållbar värld. CSR är en viktig punkt i detta, speciellt i takt med att konsumenterna blir mer

medvetna. Det visar på att företagen tar sitt ansvar och jobbar mot att bli bättre. Att vara socialt hållbar är grunden i ett företag anser Anne, den sociala aspekten har en stor roll hos företag idag och

är avgörande för en framgångssaga eller inte.“Tar du socialt ansvar så förbättrar du miljön” säger Anne (Broström 2020). Det överensstämmer med Thommys påstående om att det idag är ett krav att företagen är socialt medvetna.

Det är viktigt för de långsiktiga målen att företag har god relation till sina leverantörer och fabriker. I fabrikerna bör företagen se till att det är bra arbetsförhållanden och att rätt restriktioner följs. Trots

att det kan vara svårt att veta hur målen kommer att se ut i framtiden så lägger det arbete som görs idag grunden för hur framtiden i industrin kommer att se ut. Mycket har skett de senaste åren och utvecklingen har gått snabbt så det finns inget som tyder på att det skulle stanna upp nu.

Marknadsföringen som visas utåt gentemot kunder är en plattform där hållbarhetsarbetet ska tas på allvar och där rätt information når ut till kunden. Det är idag svårt som konsument att veta vad som

är rätt val och vad som är mest miljövänligt vid köp av en produkt, oftast förlitar sig konsumenten 24

på företaget och att de tar ansvar. Anne menar på att marknadsföringen som företagen har mot allmänheten bör vara att man uppmuntrar konsumenter till att ärva plagg av varandra, att de går från en generation till en annan. En annan lösning kan även vara att skänka kläder till de som behöver

dem mest. På så sätt kommer plaggen till användning hos någon annan.

Att följa kemikalielagstiftningen anser Anne vara en självklar del av ett företags hållbarhetsarbete,

eftersom att de som arbetar i fabrikerna ständigt blir utsatta för kemikalier av olika slag och halter. Detta går hand i hand med det sociala ansvarstagandet där “CSR är grunden till en god arbetsmiljö“ (Broström 2020). I samtalet med Anne lägger hon även stor vikt vid att de världsledande

modeföretagen bör ta stort ansvar när det kommer till hållbarhetsfrågorna och bör influera andra mindre företag att göra densamma. Det är de som är stora som kan förändra tänket hos de små.

Det har tidigare diskuterats om tillvägagångssätt när det kommer till att vara så hållbar som möjligt, men det som är hållbart för ett företag behöver inte vara hållbart för ett annat. Att färga en fiber, ett

garn eller tyg kräver oftast mycket kemikalier ihop med kemiska reaktioner och färgpigment för att få färgen att fästa i materialet. Även krävs det enorma mängder vatten som hade kunnat nyttjas på andra sätt. Att hitta bättre infärgningsmetoder i textilbranschen tror Anne är en del av framtiden och

är en viktig del att förändra. En annan strategi kan vara att hitta ersättningar till vissa fibrer såsom att bambu ersätter bomull, men även att konventionell bomull blir ekologisk bomull. Företag måste arbeta hållbart och ekologiskt “Att arbeta ekologiskt är att vara transparent” nämner Anne

(Broström 2020).

Många företag som verkar inom EU och arbetar med textilier döljer sig bakom certifieringar och

arbetar inte gentemot REACH som numera är en lag. Det ska se fint utåt gentemot kund, men det är av största vikt att vara transparent och tillmötesgående mot kunden ifall denne har frågor gällande hållbarhetsarbetet. Att utbilda sig inom den bransch man arbetar i är en framgångsfaktor

tillsammans med att följa kemikalielagstiftning och restriktioner.

Det talas ofta om hur bra det är att återvinna textilier och därmed återinföra det i kretsloppet för att

därefter tillverka nya plagg. Återvunnen polyester har blivit trendigt och det är många textilföretag som tillämpar det i sina kollektioner. Det låter bra utåt men blir därmed en fiber som sjunker i värde då halter av bly ökar, sk downcycling. Trots att företag är medvetna om detta så återvinner man

polyester för att efterfrågan från kunderna kräver det. Två lösningar som företag bör tillämpa är att ständigt uppdatera sina anställda om vilka lagstiftningar som sker varje år och anpassa sig efter dessa, men även att arbeta kontinuerligt med hållbarhetsarbetet för att utvecklas som företag med

gott samvete och att sätta upp delmål.

25

6. Slutsatser

Studiens resultat har genererats genom litteratur och intervjuer. Informationen samlades in från litteratur. Syftet är att undersöka begreppet upcycling och hållbarhetsarbetet hos etablerade

sportföretag. Syftet är även att se till vilket förhållningssätt företagen har gentemot upcycling, deras hållbarhetsarbeten och potentialen inom området. Slutsatsen av studien är att upcycling inte är tillräckligt etablerat på marknaden för att fler företag ska använda sig av metoden i den textila

värdekedjan.

En annan slutsats som kan dras gällande företagens hållbarhetsarbete är att förbättringar finns att

göra och genomföra, men även att delmål måste sättas upp för att nå det stora målet i slutändan. Förbättringarna kan röra sig om att effektivisera avfallshantering i produktion, förlänga livslängden på plagg, ta hand om spillmaterial och föra en tydlig kommunikation utåt gentemot kund. Genom

tydliga budskap och ställningstaganden i miljöfrågor kommer företagen lyckas.

Studien visar på vilket förhållningssätt de utvalda företagen har gentemot upcycling och hur de

jobbar med hållbarhet. För allmänheten ökar studien kunskapen kring begreppet upcycling och hållbarhetsarbete hos företag. Gällande industrin ger studien inspiration till vidare utveckling inom

ämnet. För forskningen visar studien att det finns andra områden inom ämnet som vore intressanta för fortsatta studier i för ytterligare utveckling av industrin. Studien har gett oss en ökad förståelse king hur sportföretag arbetar med hållbarhet.

6.1 Hur arbetar svenska sportföretag gentemot upcycling idag?

Två av de intervjuade företagen har jobbat med upcycling innan. Tillvägagångssättet för detta har varit blandat, där ändringssömnad och att den befintliga produkten får nya användningsområden

samt ökar i värde, står i fokus. Ett företag har använt sig av tyg som blivit över vid tidigare produktion, materialet har senare fått styra processen för utvecklingen av produkten. Detta tillvägagångssätt tar till vara på det överblivna materialet och samtidigt styrs av hur stor mängd det

finns tillgängligt.

Det andra företaget har jobbat med tillvägagångssättet där tidigare produkter som nått sitt slutskede har designats om och fått ett nytt uttryck. Även på detta sätt stannar materialet kvar i cirkeln (Figur 2). Det tredje företaget erbjuder sina kunder servicen att sy om och laga kläder som har blivit

trasiga, vilket är ett sätt för att plagget ska få en längre livscykel. Det visar att företagen är intresserade av hur utvecklingen av upcycling kan se ut och att de vill vara med att påverka framtiden.

26

6.2 Hur arbetar de utvalda företagen med sitt hållbarhetsarbete och kan de se förbättringsområden?

Studien visar att alla de intervjuade företagen kunde se förbättringsområden och att utvecklingen till att sträva för att bli bättre alltid finns, samt att hållbarhetsarbete är en viktig del av det dagliga

arbetet. Speciellt i sportbranschen där produkter ofta blir tillverkade med olika typer av funktioner och kemikalier. Ett tydligt ansvar tas inom de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna. Där

pressen på det sociala arbetet är stort från konsumenterna. Ett förbättringsområde är att utveckla produkter som bara innehåller återvunnet material och att plaggen ska kunna gå att återvinnas helt. Utvecklingen av företags hållbarhetsarbete kan påverkas av olika faktorer, en viktig del av

utvecklingen är hur mycket resurser som kan prioriteras på arbetet. Samt faktorer som är svåra att påverka som kan göra att företagens mål tar längre tid än beräknad, som det som råder i världen just nu.

6.3 Kan upcycling tänkas vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet och vad är inställningen till begreppet?

Respondenterna var positiva gentemot upcycling. Det sågs som ett bra sätt att ta tillvara på det material som redan har skapats. Under studiens gång har olika aspekter som kan försvåra

utvecklingen av upcycling förklarats. Den huvudsakliga utmaningen är att skapa en process som gör det kommersiellt gångbart i en stor skala. De processer som finns för upcycling är mer gångbara för mindre företag som inte behöver hantera samma mängd av material jämfört med de större

företagen. Ett första steg är att designa rätt och utveckla plagg som håller i längden, både gällande trender och kvalité. Samtliga företag hade ändå en god framtidsutsikt angående att upcycling kan vara en del av det framtida arbetet och att det har en positiv påverkan på miljön. Företagens tidigare

arbete inom upcycling visar på att det kan vara mode på högsta nivå.

27

7. Utvärdering av studien

Om man ser till utvärderingen av studien kan vissa slutsatser dras utifrån underrubrikerna: relevans, pålitlighet, validitet samt etik och hållbarhet som utvärderar studien som är gjord.

7.1 Relevans och pålitlighet

Reliabilitet är hur mycket studien kan replikera. Att om studien genomförs igen kommer samma resultat att uppnås som i den första studien (LeCompte & Goetz 1982). Den valda metoden ger

studien svaren på dem frågorna som ställdes. Studien är relevant och ger en djupare bild av vad begreppet upcycling som har blivit mer populärt att använda sig av innebär. Företagen som är utvalda är alla relevanta inom den valda branschen och för studiens resultat. För att stärka

reliabiliteten av resultat i studien spelades intervjuerna in. Trovärdigheten stärks genom att samtala via datorn, då man kan se till den intervjuades ansiktsuttryck och engagemang kring samtalet.

7.2 Validitet

Validitet är hur mycket sanning och noggrannhet det finns i de saker hittas och reflektioner som görs vid en observation. Detta är för att få en så rättvist resultat som möjligt (Brink 1993). För att öka validiteten har intervjuer gjorts på olika företag i den valda branschen. Intervjuerna skedde med

personer med olika roller inom dessa tre företag. Detta för att ge studien ett större perspektiv inom området, då personerna kan ha olika erfarenheter och aspekter inom den textila branschen. Alla företagen har varit verksamma under många år och har stor kunskap.

7.3 Etik och hållbarhet

Innan intervjun med företagen genomfördes, fick deltagarna att få information om studiens syfte och att informationen endast kommer att användas för detta ändamål. De företagen som

intervjuades har rätt till att vara anonyma och ingen personlig information kommer att lämnas ut. Samtliga respondenter har godkänt användande av deras namn och företag i studien. Frågorna var ställda öppet med eventuella följdfrågor, för att få en djupare och bredare förståelse i ämnet. Studien

tar även hänsyn till hållbarhet genom att göra en studie om begreppet upcycling och företags hållbarhetsarbeten. Genom frågorna har företagen besvarat oss om hur de arbetar med hållbarhet och vad det finns för fördelar samt hur man kan applicera det i sin affärsmodell.

28

8. Fortsatta studier

Genom studien har flera tillvägagångssätt redovisats och vilka utvecklingsområden som finns inom upcycling. Ett förslag till fortsatta studier är att undersöka hur större företag kan applicera upcycling

i deras affärsstrategi, hur det kan bli mer lönsamt för företagen, vilka processer som lämpar sig bäst och hur upcycling kan påverka framtidens syn på industrin. Ett annat intressant område för fördjupning är hur mycket företagen kan använda sig av upcycling innan det påverkas negativt med

tanke på att upcycling förlitar sig på att använda material som redan är producerade.

29

9. Referenser

9.1 Artiklar

BBC News (2004). New look for global clothing industry. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/4098305.stm. [2020-05-06]

Brink, H. I. (1993) Validity and reliability in qualitative research. Curationis. [Online] 16 (2), 35–38. [2020-04-09]

Bryman, A. & Bell, E. (2015) Business research methods . 4. ed. Oxford: Oxford Univ. Press. [2020-05-01]

Bonciu, F. (2014) The European Economy: From a Linear to a Circular Economy. Romanian Journal of European Affairs. 14 (4), 78–91. [online]. Available from: http://search.proquest.com/

docview/1640487579/. [2020-05-13]

CRAFT (u.å). Om oss. https://www.craftofscandinavia.se/om-oss/craft/. [2020-05-20]

Didriksons (u.å). Vår historia. https://www.didriksons.com/se/var-historia.[2020-05-20]

Ekström, K. M. et al. (2014) Reuse and Recycling of Clothing and Textiles—A Network Approach. Journal of Macromarketing. [Online] 34 (3), 383–399. [2020-04-28]

Fairtrade (2017). Högre lön viktigast för textilarbetare i Bangladesh. https://fairtrade.se/hogre-lon-viktigast-for-textilarbetare-i-bangladesh/. [2020-04-11]

Fristads (u.å). Vår historia. https://www.fristads.com/sv-se/ [2020-05-18]

GRI. (u.å). About Sustainability reporting. https://www.globalreporting.org/information/

sustainability-reporting/Pages/default.aspx. [2020-05-04]

Go Green Design (2019). Upcyclind del 1: Den ultimata guiden till kreativit återbruk. https://

www.gogreendesign.se/upcycling-kreativt-aterbruk/. [2020-05-10]

30

Hedberg C. Malmborg F. The Global Reporting Initiative and Corporate Sustainability Reporting in Swedish Companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management 10,153-164 (2003) [2020-05-02]

K emis k R i s k ( 2 0 1 9 ) . R EA C H . h t t p s : / / w w w. k e m r i s k . s e / i n f o / a r t i k l a r / r e a c h / ?gc l i d=CjwKCAjwqpP2BRBTEiwAfp iD-xhvmN5IspSysYI29Y2sH9R2UQkf t zk -

tjpBuRkld_eSyxNBPOiPlRoCqjwQAvD_BwE. [2020-05-20]

LeCompte, M. D. Goetz, J.P. (1982) Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research

52(1) ss. 31-60 [2020-05-02]

Nasr, N. (2018) Path to circular economy needs full buy-in. ISE ; Industrial and Systems

Engineering at Work. 50 (12), 24–24. [online]. Available from: http://search.proquest.com/docview/

21536109 [2020-04-22]

Naturvårdsverket (2019). Textilavfall och cirkulära textilflöden. https://www.naturvardsverket.se/

Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Textilavfall/. [2020-05-15]

Panta mera (2015). Vad händer sen? https://pantamera.nu/wp-content/uploads/2015/08/Pantamera_Vadhandersen_WEBB_Hi1.pd. [2020-04-15]

Pérez-López, D. et al. (2015) Exploring the Relationship between Sustainability Reporting and

Sustainability Management Practices. Business Strategy and the Environment. [Online] 24 (8), 720–734. [2020-05-03]

Sida (u.å). Bangladesh. https://www.sida.se/Svenska/lander/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/. [2020-04-12]

Swaen Valérie. Chumpitaz C Ruben. Impact of Corporate Social Responsibility on consumer trust. Recherche et Applications en Marketing, vol 23, n 4/2008 [2020-05-12]

Wilson, M. (2016) When creative consumers go green: understanding consumer upcycling. Journal of Product & Brand Management. [Online] 25 (4), 394–399. [2020-05-22]

31

9.2 Rapporter

Ericsson, A (2014). The life of a dress, An introduction. Borås: Högskolan i Borås http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:877104/ATTACHMENT01.pdf [2020-05-05]

Frischer, D. Hallman, E. Bengtsson, S. (2009). Europas Textilindustri. Kandidatuppsats. Borås: Textilhögskolan http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1311798/FULLTEXT01.pdf [2020-05-05]

Tauson, L. (2017). Att ta del i en cirkulär ekonomi. Kandidatuppsats. Borås: Textilhögskolan http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1152778/FULLTEXT01.pdf [2020-05-10]

Zethraeus. A., Chizaryfard. A. & Samie. Y. (2017) Assessment Report - Life prolong used textile Business models. Borås: Högskolan i Borås http://media.retextile.se/2015/10/Retextile-Loop-Koop-

Assessment-Report-Final-version.-2017.pdf. [2020-05-18]

32

9.3 Litteratur

Borum & Enderud (1979) - “Interview analysis i praxis” Kvalitativa metoder [2020-05-06]

Fletcher, K. (2013) Sustainable Fashion and Textiles : Design Journeys (2nd Edition). Florence, KY,

USA: Taylor and Francis. [2020-05-16]

Gardetti, M. A. & Torres, A. L. (2013) Sustainability in Fashion and Textiles: Values, Design,

Production and Consumption. 1st edition. [Online]. Routledg. ss,148-163. 262-276 [2020-05-16]

Holme. M. & Solvang. B. (1996) Forskningsmetodik. Lund: studentlitteratur [2020-05-01]

Justesen, L. et al. (2011) Kvalitativa metoder  : från vetenskapsteori till praktik . 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. [2020-04-25]

L T Eriksson, F Wiedersheim-Paul. Att utreda forska och rapportera, 1999, sidan 39-40

Muthu, S. S. (2018) Circular Economy in Textiles and Apparel: Processing, Manufacturing, and Design. [2020-04-26]

Muthu, S. S. (2017) Textiles and clothing sustainability  : recycled and upcycled textiles and fashion . 1st ed. 2017. [Online]. Singapore: Springer Singapore. [2020-05-06]

Shishoo, R. & Shishoo, Roshan (2005) Textiles in sport. Cambridge: Woodhead Publishing Limited. ss, 15-24. 25-43 [2020-05-12]

Schmidt, A., Watson, D., Roos, S., Askham, C., Poulsen, P. (2016). Gaining benefits from discarded textiles: LCA of different treatment pathways. TemaNord 2016:537. Köpenhamn: Nordiska Ministerådet. [2020-05-02]

33

9.4 Figur

Gardetti, M. A. & Torres, A. L. (2013) Sustainability in Fashion and Textiles: Values, Design, Production and Consumption. 1st edition. [Online]. Routledge. [2020-04-27]

Muthu, S. S. (2018) Circular Economy in Textiles and Apparel: Processing, Manufacturing, and Design. [2020-04-23]

34

Bilagor

Semistrukturerade intervjuer med företagen genomfördes vid olika tillfällen mellan april till maj 2020. Intervjufrågorna är bifogade nedan.

1. Hur ser ert hållbarhetsarbete ut just nu när det kommer till a. Sociala aspekten b. Ekologiska aspekten c. Ekonomiska aspekten

2. Är hållbarhetsaspekter en del av er strategi och företagsutveckling, på vilket sätt?

3. Hur arbetar ni för att göra era kunder medvetna om ert hållbarhetsarbete? - Vilken respons får ni från era kunder vad gäller ert hållbarhetsarbete?

4. Ser ni potential och förbättringspunkter när det kommer till ert hållbarhetsarbete? Om svaret är ja, vad för något?

5. Hur ser upplägget ut för ert hållbarhetsarbete ut inför framtiden, förändringar? 6. Har ni vissa plagg i vissa kollektioner som är mer hållbara än andra? 7. Har hållbarhetsarbetet legat i fokus och varit en självklarhet sedan du började jobba på företaget?

- Hur?

8. Hur arbetar ni med era leverantörer för att stärka företagets hållbarhetsarbete?

9. Hur tolkar du begreppet upcycling?

10. Vilka associationer väcker ordet upcycling?

11. Arbetar ni med upcycling just nu i företaget?

12. Upcycling kan genomföras på många sätt, vet du något konkret sätt?

13. Har du hört talas tidigare om att man använt sig av upcycling i sportbranschen tidigare eller modebranschen?

14. Hur ser ert förhållningssätt ut gentemot upcycling och hållbarhetsarbete? 15.Tror du det kommer vara en självklar del av företags arbetet i framtiden?