U t v e c k l i n g s c e n t r u m

STAR-modellenKälla: Memeologenwww.vll.se/memeologen

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Skånedramat – hur ser ni på saker och ting?

ANNA är kär i THOMAS. De bor på var sin sida av en flod som är full av krokodiler. En dag utbryter en orkan som gör att bron över floden går sönder. Hur ska ANNA och THOMAS kunna träffas? De har ingen båt. ANNA går till KARL för att få hjälp. KARL har båt och ANN frågar om inte KARL kan ro henne över. KARL lovar att hjälpa ANNA, om hon stannar över natten. ANNA blir förnärmad.

Hon går vidare till IVAR, berättar vad KARL har sagt och ber nu IVAR om hjälp i stället. IVAR säger att det här vill han inte lägga sig i. ANNA går tillbaka till KARL och möter upp på hans villkor. Nästa morgon ror KARL över med ANNA till THOMAS.

ANNA berättar allt för THOMAS. Han blir arg och kastar ut ANNA. ANNA går då till GUSTAV och berättar allt för honom. GUSTAV blir arg, går till THOMAS och klipper till honom så att han skadar sig. ANNA skrattar.

• Själv: Rangordna alla personer på ett papper från 1-5 (tycker om minst till mest), var beredd att motivera ditt svar• Tillsammans: Jämför med de andra i gruppen. Försök komma överens om en gemensam rangordning.

uppvärmning

Vem tycker ni mest och minst om? (Anna, Thomas, Karl, Ivar, Gustav)

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

STAR – genererande relationer

Ett verktyg för att skatta samarbetsförmåganinom eller mellan avgränsade system

Anpassat av Memeologen i Västerbottens läns landsting efter Trustees of Dartmouth College, Batalden, Godfrie, Nelson from Generative Relationships, STAR by Zimmerman, B and Hayday B. Schulich Scholl of Business, York University Toronto, Canada

Zimmerman, B and B C Hayday, “A Board’s Journey into Complexity Science”, Group Decision Making and

Negotiation, vol 8, pp. 281-303, 1999

S

T

A

R

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Genererande relationer - STAR

Två komponenter: • En genererande relation uppträder när de

inblandade tillsammans åstadkommer mer än vad som är möjligt för var och en enskilt, (1+1=3)

• Det ökade värdet (en ny tjänst eller en ny produkt) hade inte varit möjligt att skapa utan mötet och interaktionen mellan de inblandade parterna

Förutom att förbättra själva sakfrågan är det möjligt att skapa bättre möjligheter för förändringarna att lyckas genom att arbeta med förutsättningarna för ett lyckat samarbete

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

• Rutinmässiga och liknöjda (vi träffas och kanske trivs, men inte så mycket mer)

• Distanserade/frånvarande (vi träffas, kanske, men tankar och engagemang är på annat håll)

• Misstänksamma (vi träffas för att någon annan har bestämt det, men litar inte på varandra – ingen vill bli lurad en gång till)

• Konkurrensinriktade (vi träffas och tävlas, en är bättre/förmer på någon annans bekostnad)

• Genererande (förmodad störst potential för kreativitet och innovation !)

Olika typer av relationer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

• Olikheter – Separateness- Olikheter i åsikter och idéer används, respekteras

och värderas som en tillgång

• Dialog – Talking and listening- Förmågan att kommunicera, lyssna och reflektera

är god. Forum finns

• Samarbete i praktiken – Action- God förmåga och goda erfarenheter

av praktiskt samarbete

• Gemensamt syfte- Syfte och skäl till samarbete är tydliga,

angelägna och ömsesidiga

Genererande relationer - STAR

S

R

A

T

1

S

R

A

T

2

S

R

A

T

3

U t v e c k l i n g s c e n t r u m

- - - STAR1 – relationer - - -

Förändringsarbete innebär ofta att personer med olika yrken, funktioner, eller organisatorisk tillhörighet måste arbeta tillsammans i en gemensam process. Förutom att arbeta med själva sakfrågan eller förändringsområdet kan det vara bra att gemensamt se över hur relationen mellan de inblandade kan utvecklas för att skapa nya möjligheter i förändringsarbetet. En genererande relation uppträder när de inblandade tillsammans åstadkommer mer än vad som är möjligt för var och en e nskilt (1+1=3). Syftet med övningen är att medvetandegöra vikten av relationen mellan de som ska arbeta tillsammans så att de kan hitta viktiga områden för att förbättra förutsättningarna för ett lyckat samarbete.

Till att börja med kan en arbetsgrupp skatta och vidareutveckla sin egen interna förmåga att samarbeta. Det kan också gälla samarbeten utanför den egna gruppen eller organisationen. Naturligtvis är det bäst om så många som möjligt av dem som är iblandade i samarbetet är med i denna övning.

1. Börja med att gemensamt fylla i förändringsområde och övergripande syfte/mål samt vilka som deltar/bör delta i samarbetet.

2. Bedöm er gemensamma förmåga att samarbeta genom att individuellt skatta hur starkt utvecklat de olika delarna är, se förklaringar på s 2 . Var beredd att motivera varför du skattat som du gjort och skriv ner förslag till förändringar som kan stärka området.

3. Diskutera tillsammans i gruppen era bedömningar, motiveringar och förändringsförslag.

Förändringsområde och övergripande syfte/mål:

Intern eller extern samverkanspartner som behövs för att ytterligare förbättra förändringsområdet (vem tänker ni på när ni gör skattningarna; t ex den egna arbetsgruppen, vårdavdelningen et c):

S = Separateness (se förklaring S) T = Talking and listening (se förklaring T)Komponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklatKomponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklat

Förslag till förändring: Förslag till förändring:

A = Action (se förklaring A) R = Reason to work together (se förklaring R)Komponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklatKomponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklat

Förslag till förändring:

- - - STAR1 – relationer - - -

Förändringsarbete innebär ofta att personer med olika yrken, funktioner, eller organisatorisk tillhörighet måste arbeta tillsammans i en gemensam process. Förutom att arbeta med själva sakfrågan eller förändringsområdet kan det vara bra att gemensamt se över hur relationen mellan de inblandade kan utvecklas för att skapa nya möjligheter i förändringsarbetet. En genererande relation uppträder när de inblandade tillsammans åstadkommer mer än vad som är möjligt för var och en e nskilt (1+1=3). Syftet med övningen är att medvetandegöra vikten av relationen mellan de som ska arbeta tillsammans så att de kan hitta viktiga områden för att förbättra förutsättningarna för ett lyckat samarbete.

Till att börja med kan en arbetsgrupp skatta och vidareutveckla sin egen interna förmåga att samarbeta. Det kan också gälla samarbeten utanför den egna gruppen eller organisationen. Naturligtvis är det bäst om så många som möjligt av dem som är iblandade i samarbetet är med i denna övning.

1. Börja med att gemensamt fylla i förändringsområde och övergripande syfte/mål samt vilka som deltar/bör delta i samarbetet.

2. Bedöm er gemensamma förmåga att samarbeta genom att individuellt skatta hur starkt utvecklat de olika delarna är, se förklaringar på s 2 . Var beredd att motivera varför du skattat som du gjort och skriv ner förslag till förändringar som kan stärka området.

3. Diskutera tillsammans i gruppen era bedömningar, motiveringar och förändringsförslag.

Förändringsområde och övergripande syfte/mål:

Intern eller extern samverkanspartner som behövs för att ytterligare förbättra förändringsområdet (vem tänker ni på när ni gör skattningarna; t ex den egna arbetsgruppen, vårdavdelningen et c):

S = Separateness (se förklaring S) T = Talking and listening (se förklaring T)Komponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklatKomponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklat

Förslag till förändring: Förslag till förändring:

A = Action (se förklaring A) R = Reason to work together (se förklaring R)Komponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklatKomponenten är:

Svagt utvecklat medel starkt utvecklat

Förslag till förändring:

- - - Förklaring till de olika delarna i STAR -bedömningen - - -

(S) Olikheter – Separateness or differences I den grupp som ska samarbeta behövs det olikheter i bakgrund, kunskap, perspektiv och utbildning. Om alla deltagare är lika och tycker lika kommer ingen att bli påverkad eller utmanad i sina föreställningar om arbetet. Ol ikheterna ger gruppen möjlighet att se saken ur olik a perspektiv, fakta övergår till att bli tolkningar och därmed skapas bättre möjligheter till nya förändringar eller arbetssätt. För att olikheterna ska få utrymme är det viktigt att de ses som en till gång och respekteras. För att utveckla området är det b ra om olikheterna förtydligas och lyfts fram.

(T) Dialog – Talking and listeningDet måste finnas praktiska möjligheter att prata med varandra. D et måste också vara tillåtet att utmana rådande föreställningar och så kallade heliga kor i verksamheten/mellan ve rksamheterna. Utrymme för enskild och gemensam reflektion över vad som sker i förändringsarbetet möjliggör lära nde. För att utveckla området är det bra om möjligheterna till dialog och reflektion s tärks och rådande föreställningar utmanas.

(A) Samarbete i praktiken – Action opportunitiesAtt samtala med varandra är viktigt, men för att ett mervärde sk a skapas måste pratet leda till någon form av handling. Deltagarna måste göra n ågot praktiskt tillsammans för att skapa något nytt. Tidigare erfarenheter av samar bete kommer att påverka bedömningen. För att utveckla området är det bra om praktiska samarbeten startas, även i liten skala och i enklare former.

(R) Gemensamt syfte – Reason to work togetherDet behövs ett gemensamt syfte för att de inblandade ska samarbet a och kanske dela resurser eller idéer, även om det sker under en kort tid. A lla inblandade måste se någon form av fördel med arbetet – för sig själva, sin yrkesgrupp eller sin verksamhet. Om deltagarna inte ser några fördelar eller om de ba ra ser varandrasom motståndare är det högst otroligt att ett mervärde kommer at t skapas. De kanske lyssnar på och pratar med varandra, men kommer att fortsä tta försöka skapa något nytt och värdefullt i enskildhet. För att utveckla o mrådet är det bra om den övergripande bilden över syftet av det är som ska åstadkommas tydliggörs.

- Hur väl utvecklade är ovanstående faktorer i de t samarbete som ni vill arbeta med just nu? -

Gruppens gemensamma bedömning

Olikheter

Dialog

Samarbete i praktiken

Gemensamt syfte