32
#URBAN GIRLS MOVEMENT FRÅN LOKALA GODA EXEMPEL TILL GLOBALA LÄRDOMAR TANKESMEDJAN GLOBAL UTMANINGS INITIATIV FÖR FEMINISTISK STADSUTVECKLING
#URBANGIRLSMOVEMENTFRÅN LOKALA GODA EXEMPEL TILL GLOBALA LÄRDOMAR
TANKESMEDJAN GLOBAL UTMANINGS
INITIATIV FÖR FEMINISTISK STADSUTVECKLING
#URBANGIRLSMOVEMENT
2
MEDFÖRFATTARE
EMELIE ANNEROTH
ELIN ANDERSDOTTER FABRE
ALICE NILSSON
ROSANNA FÄRNMAN
SENIOR RÅDGIVARE
INGA BJÖRK KLEVBY
GLOBAL UTMANING
UTGIVEN: DECEMBER 2017
LAYOUT: ALICE NILSSON
OMSLAG: JOE DIAZ/FLICKR/ (CC BY-ND 2.0)
ISBN: 978-91-88331-13-7
#URBANGIRLSMOVEMENTFRÅN LOKALA GODA EXEMPEL TILL GLOBALA LÄRDOMAR
PROJEKTET I SAMARBETE MED
#URBANGIRLSMOVEMENT
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 6
Inledning 8
Syfte 8 Vision 8 Tillvägagångssätt 9
Globala mål: Lokalt genomförande 10
Bakomliggande behov 10 Jämställdhet och jämlikhet 11
Resultat: Ojämställda platser 12
Den kollektiva frågan 12 Där genuskontraktet bänkar sig 14 De normvidgande mellanrummen 16 Det man skapar vårdar man 18
Genomförande: Feministisk stadsplanering 20
Medskapande som verktyg 20 Konkreta förbättringsförslag 22
Fortsatt arbete: Från #MeToo till #WeDo 23
Digital världskarta med globala mål och goda exempel 23 Hubb för feministisk stadsplanering 24 Policyrekommendationer och riktlinjer 25 Digital kunskapsbas och kapacitetsbyggnadsplattform 25
Referenser 26
Fotnoter 26 Digitala källor 26 Litteratur 27 Metod 27 Intervjuer 28 Policydialoger 28
#URBANGIRLSMOVEMENT
4
Foto: Leon Ting/Pixabay
#URBANGIRLSMOVEMENT
5
”Det finns inget bättre sätt att få balans mellan människans påverkan på jorden, och jordens
förmåga att hantera den, än att se till att kvinnor
blir jämställda” GRO HARLEM BRUNDTLAND,
FD NORSK STADSMINISTER, ORDFÖRANDE BRUNDTLANDKOMMISSIONEN,
UPPHOVSKVINNA TILL ”HÅLLBAR UTVECKLING”
Foto: Leon Ting/Pixabay
#URBANGIRLSMOVEMENT
6
Jag är på väg hem från gymmet en kväll när jag möter en man som tränger sig
nära intill mitt ansikte och viskar: ”Ohh Baby…”
Jag skulle vilja säga ifrån, jag tänker alltid att jag borde säga något för att stå upp
för mig själv. Men än en gång gör chocken att jag i tystnad bara ökar mina steg
därifrån. I mitt huvud snurrar tankarna allt snabbare, jag rabblar nästan maniskt
allt jag önskar att jag sagt till mannen högt för mig själv. Jag är inte rädd, jag är
inte heller arg, jag är besviken. Inte igen, tänker jag om och om igen. Helgen
efter tar en man mig på rumpan när jag är ute på krogen men jag orkar inte
längre bry mig, jag orkar inte säga ifrån, för det händer för ofta. Några dagar
senare när jag är på väg till jobbet en morgon hör jag ett ”Kss, kss, kss” från en
förbipasserande manlig cyklist. Inte ens klockan åtta på morgonen kan jag som
ung kvinna vistas i det offentliga rummet utan att få nedlåtande kommentarer för
min ringa existens.
Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder. Men mina
obehagliga erfarenheter bekräftar motsatsen. Den lavinartade #metoo-kampanjen
har dessutom visat på problemets enorma proportioner. För kvinnor i Sverige
och överallt i världen, innebär vardagen fortfarande kommentarer, tafsningar och
övergrepp. Så länge kvinnor inte känner sig säkra, välkomna eller prioriterade
i städers offentliga rum på grund av sitt kön kan inte kampen vara över. Så
länge män har bättre förutsättningar att skapa livskvalitet än kvinnor så måste vi
fortsätta.
Genom initiativet #UrbanGirlsMovement vill vi därför samlas för att förbättra
uppväxtvillkor för flickor och unga kvinnor i snabbt växande och utsatta urbana
områden. Stadsplanering är ett outnyttjat verktyg för att skapa ett mer jämställt
och jämlikt samhälle i stort. Genom feministisk stadsutveckling är vi övertygade
om att vi kan göra stor skillnad.
Emelie Anneroth, Medförfattare
#METOO
#URBANGIRLSMOVEMENT
7
FÖRORD
Hur en stad planeras är avgörande för människors hälsa och livskvalitet, och kan i
synnerhet öka flickors och kvinnors möjlighet till utbildning, arbete och social
trygghet. #UrbanGirlsMovement började ta form under 2016 med grundtanken
att flickor och unga kvinnor är nyckeln till utveckling. Städerna är en drivkraft och
människors hälsa och välbefinnande är både en förutsättning, medel och mål för
ett lands ekonomiska och sociala utveckling. Huruvida omvärlden kan leva upp till
Agenda 2030 och de globala målen beror till stor del på om vi lyckas skapa
samhällen som är inkluderande, jämställda och anpassade efter unga människors
socioekonomiska behov.
#UrbanGirlsMovement är mer än feministisk stadsplanering. Däremot är feministisk
stadsplanering en viktig grundsten i initiativet och ett outnyttjat verktyg som innebär
en jämnare fördelning av resurser och kapacitet i staden. Dominerande normer,
attityder och strukturer ifrågasätts i ett tidigt planeringsskede, vilket innebär att unga
tjejer ges större plats i debatten och tar större plats i det offentliga rummet.
Global Utmaning tog initiativ till #UrbanGirlsMovement i syfte att kartlägga dessa
globala exempel som visar på hur feministisk stadsplanering kan förbättra uppväxt-
villkoren för flickor och unga kvinnor i snabbt växande och utsatta urbana områden,
och därmed levnadsförhållanden för alla människor. Vi vill inspirera, öka kunskap,
samt vara ett stöd i hur samhällen kan tillämpa nya arbetssätt och metoder i stads-
utveckling och samtidigt bidra till de globala målen. Denna rapport visar på resultaten
från den initiala kartläggning, samt arbetet som pågått under 2016-2017.
Under 2018 skapar #UrbanGirlsMovement en innovationshubb i Stockholmsre-
gionen där unga tjejer från särskilt utsatta kommuner medverkar för att gemensamt
ta fram lösningar på utmaningar i det offentliga stadsrummet. Tjejerna får möjlighet
att påverka och utforma en mer jämlik och jämställd vision av den befintliga stads-
miljön, där målet är att skapa förutsättningar för minskad segregation och ökad
inkludering och jämställdhet i staden.
#UrbanGirlsMovement vill bidra till att den globala protesten #Metoo blir #Wedo
genom feministisk stadsplanering. Fortsätt att följ vårt arbete, inspireras, och bidra!
Elin Andersdotter Fabre, Programansvarig Hållbara Städer
Rosanna Färnman, Programansvarig Hälsa och Utveckling
#URBANGIRLSMOVEMENT
8
Majoriteten av våra befintliga städer är inte ut-
formade för flickor och kvinnor. Samtidigt är denna
samhällsgrupp särskilt utsatt för ojämnt för-
delade resurser, förtryck och social exkludering. Den
snabba urbaniseringen skapar nya utmaningar för
samhällets mest utsatta grupper. #UrbanGirls-
Movement är ett initiativ som startades av den obe-
roende tankesmedjan Global Utmaning
hösten 2016 med ledorden planera en stad för tjejer,
och den fungerar för alla. Med det menar vi att en
stad som planeras och byggs efter flickors behov,
kommer vara en stad som även gynnar resten av
befolkningen, även pojkar och män. Den patriarkala
modell som hittills dominerat den moderna stads-
planeringen är varken hållbar eller gynnsam för
stadens samtliga invånare, och inte heller för lands-
bygden.
Syfte
Med utgångspunkt i feministisk stadsutveckling
syftar #UrbanGirlsMovement till att kartlägga goda
exempel och lärdomar som kan visa på en god
utveckling med utgångspunkt i flickor och unga
kvinnors behov. Främst inom urbana låginkomst-
områden där levnadsförhållanden och försörjnings-
möjligheter, för samtliga sociala samhällsgrupper,
kan förbättras avsevärt. Projektet vill inspirera till att
sprida kunskap om vad feministisk stadsuveckling
innebär och hur det kan tillämpas i praktiken.
Kartläggningen riktar sig både till nationella och
lokala beslutsfattare, samhällsplanerare inom
kommuner, arkitekter och tvärsektoriella organ-
isationer i fält, både i Sverige och globalt.
INLEDNING
Foto: Aman Bhargava/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
9
Vision
Genom feministisk stadsutveckling vill #UrbanGirls-
Movement förbättra flickor- och unga kvinnors upp
växtvillkor i snabbt växande och socio-ekonomiskt
utsatta urbana områden. Stadsplaneringen är i sig
ett outnyttjat verktyg för att skapa ett mer jämställt
samhälle. Behovet av att vidga vyerna och kartlägga
globala exempel är påfallande. För att städer och
offentliga miljöer ska bli inkluderande och hållbara,
och därmed ett effektivt verktyg mot segregation,
måste vi börja utmana befintliga normer.
Tillvägagångssätt
Under våren har #UrbanGirlsMovement bjudit in
olika samarbetsorganisationer att bidra med sin
expertis för att fördjupa och bredda kunskapen inom
feministisk stadsutveckling. Hittills har Kounkuey
Design Initiative, White arkitekter, Slum Dwellers
International, MethodKit, SafeCity, World Vision
Internatioal, 4H, UN-Habitat, Asian Coalition for
Housing Rights, Women on wheels/Pedalista,
Biennale Spazio Pubblico, Stockholm Stad, Umeå
kommun, Säkra platser KTH, Tengbom och
Orchestra bidragit med värdefulla exempel och
lärdomar.
Kartläggningen grundas på intervjuer med organi-
sationer vars projekt fokuserar på kvinnor och barn,
resurssvaga områden eller stadsplanering. #Urban-
GirlsMovement arbetar primärt med målgruppen
flickor och unga kvinnor i åldern 10–25 år. Genom
en intersektionell analys identifieras rådande makt-
strukturer för att sedan ge förslag på hur dessa bör
utmanas. Denna rapport utgör den första samman-
ställningen av resultat från en påbörjad kartläggning
med start våren 2017.
”Planera en stad för tjejer och den fungerar för alla”
CELINE, MUMBAI, INDIEN
Foto: Aman Bhargava/Unsplash
10
GLOBALA MÅL
LOKALT GENOMFÖRANDE
Möjligheten att genomföra FN:s globala mål kommer
bero på om samhällen blir mer inkluderande och
jämställda. Det är nära kopplat till hur pass väl
samhället lyckas svara mot de socioekonomiska
behov som existerar för framtidens generationer.
Planeringen av städer är avgörande för människors
hälsa och livskvalitet. Stadsplaneringen kan bidra
till att öka flickors och unga kvinnors möjligheter
till utbildning, arbete, och social trygghet. Global
Utmaning är övertygade om att prioriteringen av att
tillgodose flickors och kvinnors behov i stads-
utvecklingen, är en avgörande faktor för städernas
möjlighet att bli inkluderande och hållbara. Att
tillgodose dessa värden kan hjälpa städerna att
uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Genom att belysa goda exempel, bidrar #UrbanGirls-
Movement med lösningar på hur dessa mål kan nås
på en lokal, nationell och internationell nivå. Initiati-
vet fokuserar särskilt på mål 3 om hälsa, mål 5 om
jämställdhet och mål 11 om städer. Organisationerna
som ingår i studien arbetar även i stor utsträckning
även med mål 1, 4, 8, 10, 16 och 17.
Bakomliggande behov
Allt fler människor bor i städer. År 2050 beräknas
70% av världens befolkning bo i urbana områden1.
Tre fjärdedelar av världens fattigaste människor bor i
lägre-medelinkomstländer2 och av dessa bor redan
idag en miljard i slumområden3, ofta utan sociala
skyddsnät och under svåra levnadsförhållanden.
Detta är dock inte unikt för låg- eller lägre medel-
inkomstländer. Ojämlikheten och segregationen
ökar även i Sverige och vi ser allt mer ökade klyftor
mellan innerstad och förort. Dessutom domineras
stadens offentliga rum idag redan av män. Många av
våra städer är helt enkelt inte utformade för flickors
och kvinnors vardag eller behov. Detta får konse-
kvenser för samhällets mest utsatta och exkluderade
grupper.
Utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga att
ta flera diskrimineringsgrunder i beaktande sam-
tidigt, kan denna målgrupp uppmärksammas och vi
kan belysa de rådande hinder som bidrar till utsatt-
het och social exkludering. En av de mest utsatta
grupperna i samhället är just unga tjejer bosatta i
socioekonomiskt svaga urbana områden. Sett till
kön, ålder och boendesituation, är denna sam-
hällsgrupp hårt drabbad av ojämn resursfördelning,
förtryck och social exkludering. Dagens snabba
urbanisering slår hårdast mot de grupper som redan
är underprioriterade i relation till andra samhälls-
grupper.
Bara i Sverige har 61 utsatta områden identifierats,
varav 23 stycken i Stockholmsregionen4. Alby, Fittja
och Hallunda/Norsborg i Botkyrka kommun klassas
Foto: Eugenio Gastelum/UN-Habitat
#URBANGIRLSMOVEMENT
11
som ”särskilt utsatta områden”. I dessa områden
uppmärksammas en mängd riskfaktorer som kan
leda till en bristande framtidstro. Dessa riskfaktorer
utgörs bland annat av arbetslöshet, ohälsa och
misslyckad skolgång.
Sverige, med världens första ”feministiska reger-
ing”, står därför inför en enorm utmaning. Behovet
är tydligt när segregationen ökar och existensen av
ojämlika platser är ett faktum. Inte minst i många av
de särskilt utsatta områdena och i storstadstädernas
förorter. När en kommun vill införa nya riktlinjer, som
i detta fall feministisk stadsutveckling, vänder man
sig ofta till forskningen. Men när forskning saknas på
området, och ett svårbegripligt ämne kräver tvär-
sektoriella kunskaper från många discipliner, kan
ibland inte lösningarna enbart härledas ur forsk-
ningen. Samverkan mellan sektorer blir då avgörande
samt att se till goda globala exempel och lärdomar.
Jämställdhet och jämlikhet
Jämställdhet, feminism och genus synliggör det
komplexa förhållandet mellan den klassiska
kategoriseringen ”manligt” och ”kvinnligt”. Det
hjälper även till att konstruera stereotypiska karak-
tärsdrag kring dessa termer. Begreppet ’genus-
system’ kan användas för att förklara de system-
atiserande dragen som råder i en könsmakts-
ordning5. Genussystem bygger på två bärande
logiker, dels dikotomin, tanken om att manligt och
kvinnligt bör separeras och tydliggöras, dels
hierarkin, de maktförhållande som råder mellan kön
där mannen utgör normen för det rationella och
universella. Detta beskrivs ofta som ett ”genus-
kontrakt” som upprätthållts historiskt och kommer
till uttryck i isärhållandet av egenskaper, syssel-
sättning och positioner mellan könen. Dikotomin blir
särskilt uppenbar i vardagliga möten i stadsrummet
eller boendemiljön.
#UrbanGirlsMovement vill ifrågasätta den rådande
genusnormen men även de sociala strukturer som
diskriminerar på basis av ålder, etnicitet,
nationalitet, sexuell orientering, religion och klass.
Tidigare forskning synliggör samhällets bild av barn
och unga som omogna, oerfarna och besvärliga
personer, oförmögna att veta vad de vill. Bilden av
äldre personer beskrivs som raka motsatsen;
erfarna, trygga och fokuserade. Synen på ålder
skapar en skiljelinje mellan samhällets medborgare.
Den etablerade uppfattningen av unga upprätthåller
illusionen av en sammhällsgrupp inkapabel till
positiv påverkan i förändringsprocesser. Flickor och
unga kvinnor utgör därför en kategori där de
marginaliseras både på basis av kön och ålder. Detta
minskar drastiskt deras möjlighet att påverka och
förbättra sin egen livskvalitet. Fenomenet kallas för
’genderation’; ett osynliggörande av unga tjejer6.
Stadsplanering är ett effektivt verktyg, som historiskt
och globalt, har använts för att separera områden
och upprätthålla segregation. Detta kan exempelvis
ske genom att undvika att koppla samman olika
områdens kollektivtrafiksystem, vilket försvårar för
invånarna att förflytta sig mellan olika platser. I detta
avseende spelar klassfrågan en viktig roll. Klassteori
grundar sig på idén om samhällets kapitalrörelser,
en tanke om hur kapitalets fördelning upprätthåller
maktstrukturer tack vare en ojämn distribuering av
resurser7. Denna ojämna fördelning hjälper till att
skapa skilda livsmöjligheter och utgör en grund-
pelare i stadens segregationsmönster.
Intersektionellt perspektiv har blivit ett av grund-
begreppen inom feministisk teoribildning. Det
beskriver hur olika typer av sociala identiteter som
överlappar varandra kan förstärka en viss typ av
diskriminering. Exempelvis kan en avvikande
etnicitet i samband med en avvikande sexuell
läggning göra att individen som erhåller dessa
identiteter enklare utsätts för ett starkare förtryck på
grund av sina dubbla avvikelser från det “normala”.
Begreppet används för att undvika att rangordna
identitetskonstruktioner utan istället synliggöra hur
maktordningar existerar och samverkar på olika
plan8. Det intersektionella perspektivet ställer frågor
om hur makt och ojämlikhet bidrar till uppfattningen
om till exempel kön, ålder, klass och etnicitet.
Foto: Eugenio Gastelum/UN-Habitat
#URBANGIRLSMOVEMENT
12
RESULTAT
OJÄMSTÄLLDA PLATSER
Staden hyser olika rum för olika ändamål, här
blandas det privata och det offentliga i bebyggelse
av bostäder, samhällsservice, kontor, affärer och
restauranger samt infrastruktur, vägar och kollektiv-
trafik. Staden är däremot inte tillgänglig i samma
utsträckning för alla. Idag byggs ofta städer för att
tillfredsställa de personer som redan i stor utsträck-
ning dominerar staden. De personer som däremot
inte upplever sig trygga, bekväma eller välkomna
tenderar att bli exkluderande redan i planerings-
stadiet. Med hjälp av en inkluderande och jämställd
stadsplanering kan det offentliga rummet anpassas
efter allas behov och motverka ökande klyftor mellan
invånare. Utifrån vår studie har olika rumsligheter
identifierats som särskilt kritiska för flickor och unga
kvinnor. Dessa är mobiltet, hur vi uppehåller oss på
offentliga platser, stadens viktiga mellanrum och
ägarskap.
Den kollektiva frågan
Vår studien visar att mobiliteten är en avgörande
kritisk rumslighet. Hur människor tar sig från punkt
A till punkt B är väsentligt att ha i åtanke vid
utformningen av urbana platser. Människans
transportmönster är starkt sammankopplat med
dess förmåga och resurser. Det är därför av största
vikt att tillgängliggöra befintliga transportmöjligheter
för att uppnå en jämställd stadsutveckling på mer
jämlika villkor. Idag utgörs det offentliga rummet
till 75%9 av vägar, där mannen utgör normen som
främsta brukaren av dessa.
Intervjupersonerna menar att mobilitet är en särskilt
avgörande kritisk rumslighet, då den kan användas
som ett indirekt maktmedel genom att på ett effektivt
sätt styra människors rörelsemönster. Man menar att
de som drabbas hårdast oftast är kvinnor och barn;
mobilitetsfrågan uttrycktes av samtliga intervju-
personer vara direkt förknippad med jämställdhet.
Det innebär utformningen av gång- och cykelvägar,
hållplatser, miljön på stationerna och den stora del
av det offentliga rummet som upptas av bilvägar.
Stadsplanerare kan inte på egen hand omkullkasta
de normer som gör att flickor upplever osäkerhet
och rädsla av att vistas i det offentliga rummet.
Däremot kan de förändra människors rörelsemönster
och med fördel skapa offentliga rum som känns
trygga och välkomnande.
Foto: Mahkeo/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
13
Det första som förknippades med en jämställd stad
anses därmed vara bra och användbara vägar för
fotgängare. Då det främst är män som äger bilar
medan kvinnor och barn går, blir utformandet av
gångvägar av största vikt. En otillgänglig gångväg
och obefintliga trottoarer försvårar kvinnors mobilitet.
Om staden istället fortsätter att anpassas efter
mannens behov reproduceras det rådande genus-
kontraktet. Stadsplanering utgör ett effektivt verktyg
för att upprätthålla den rådande könsmaktsordningen
i en stad.
I Kibera, ett ”slumområde” i Nairobi, Kenya har en
organisation som ingår i studien lagt stor vikt vid
utformningen av jämställda offentliga miljöer. Ett av
de första stegen vid utformandet av dessa platser
har varit att plana ut marken för att underlätta för
gångtrafikanter. Samma sak gäller på flera ställen i
Indien där plana och lättillgängliga gångvägar anses
vara en nödvändighet för att platsen ska upplevas
som mer jämställd. Gångvägar har förmågan att
knyta samman viktiga punkter i staden såsom hem-
met med marknaden, skolan, arbetet eller fritids-
aktiviteter. Det underlättar även möjligheten att röra
sig mellan olika bostadsområden för de som inte är
bilägare.
”En bra stad är inkluderande, ett exempel är att den
har bra trottoarer. Våra städer i Indien har inte detta,
du kan inte gå med barnvagn eller rulllstol, du kan
inte ens gå utan att behöva se vart du kliver, vilket
gör dig extra utsatt för de människor som har inten-
tioner att anfalla dig.”
Elsa, New Delhi, Indien
Förutom gångvägar beskrevs en hållbar stad kunna
erbjuda säkra, rena, tillgängliga och billiga transport-
alternativ. I New Delhi finns ett väl utvecklat tunnel-
banesystem. Problemet är bara att det saknar den
sista anslutningen mellan stationen och hemmet.
Detta förstärker flickornas utsatthet, känslan av
osäkerhet och rädsla, samt risken för att bli utsatt för
överfall. Därför samlar en frivilligorganisation in och
registrerar berättelser från kvinnor som blivit utsatta
för sexuellt våld. Dessa berättelser registreras i en
databas där händelsen markeras ut på en karta för
att identifiera de platser där kvinnor blivit sexuellt ut-
satta. Genom att samla in dessa berättelser, analys-
eras sedan platsen för att hitta de orsaker som gör
att platsen blir en samlingspunkt för incidenter.
I New Delhi har datan som samlats in visat på tydliga
problem i de områden som ansluter till Delhis tunnel-
banelinjer. Perronger och hållplatser till angränsande
kollektivtrafik är platser där kvinnor utsätts för flest
övergrepp. I en mångmiljonstad som denna, där
trängseln är ett faktum, har denna metod lyckats
identifiera lösningar med positiv effekt på flickor och
kvinnors känsla av trygghet i det offentliga rummet.
När datainsamlingen inleddes kunde en av tunnel-
banelinjerna i New Delhi identifieras som avvik-
ande. Det skedde inte alls lika många rapporteringar
om sexuella övergrepp längs den linjen som längs
de övriga. Vid närmare analys såg de att platsen
uppfattades som mer säker än andra på grund av att
den kombinerade bra belysning, en tydlig polis-
närvaro och en unik design som urskilde sig från
andra offentliga platser. Dessa typer av åtgärder
nämndes även av samtliga intervjupersoner som
väsentliga förutsättningar för att skapa en tryggare
och mer jämställd stad. Inte bara för kvinnor utan
även för män, barn, äldre, funktionsnedsatta- och
resurssvaga individer. Detta är ett konkret exempel
på hur den fysiska formen har förmågan att vidga
normer och förändra beteenden.
I Sverige, och framförallt i de större städerna, finns
ofta goda gångvägar och en väl utvecklad kollektiv-
trafik. Det betyder inte att mobiliteten är fulländad.
Intervjupersoner från de Sverigebaserade arkitekt-
firmorna var överens om att goda mobilitetslösningar
är en essentiell del av en säker och jämställd stad.
Det är långt ifrån alla samhällsgrupper som rent
ekonomisk har tillgång till bil. Att så stor andel av
det offentliga rummet av bilvägar vilket vittnar om ett
ojämställt stadsrum, framförallt när det kommer till
Foto: Mahkeo/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
14
utveckling av stadens transportmöjligheter. Genom
att bygga staden till förmån för bilägarna, ges de en
större rätt till det offentliga rummet. Detta skapar en
maktpositionering där bilister är överordnade övriga
trafikanter. Enligt SCB-statistik är närmare två tredje-
delar av de registrerade personbilsägarna i Sverige
män10. Stadsplaneringens prioritering av bilvägar
upprätthåller därmed genuskontraktet och makt-
relationen mellan män och kvinnor. Om besluts-
fattare istället börjar investera i att bygga bredare
trottoarer, skapa stadsgator av bilvägar, förbättra
belysning och placera ut sittbänkar, så kommer det
offentliga rummet grundas på mer jämställda krav.
På grund av bilnormen som på bekostnad av övriga
trafikanters mobilitet prioriteras, kan maktstrukturer
och stigmatiserande normer i stadsplaneringen
bekräftas.
Saker förändras när städer prioriterar gågator istället
för bilvägar. I Los Angeles, en av världens mest
biltäta städer, försöker flera aktörer ifrågasätta bilen
som norm. Här startades ett projektet där man
ansöker om att tillfälligt stänga av bilvägar för att
göra om dessa till samlingspunkter och lekplatser
för områdets invånare. Projektet har fått väldigt
positiv respons från både invånare och myndigheter
vilket har lett till att dessa ”play streets” utökats till
fler områden i och omkring staden. Ett av initiativen
ägde rum i ett socioekonomiskt svagt område, starkt
förknippat med våld och kriminalitet. Resultatet av
de återkommande satsningarna överträffade
arrangörernas förväntningar. Från vandalism och
svalt intresse bland invånarna för projektet, deltog
nästan alla invånare efter ett par försök, och många
tog med sig mat och bidrog till leken. Huvud-
arrangören blev i efterhand varse att de inte bara
hade lockat de ”vanliga” invånarna utan även
många av de personer som rörde sig i områdets
kriminella kretsar:
”Efteråt samlade vi invånarna till ett möte för att
utvärdera vad som fungerade och inte. En person,
bosatt i området, nämnde att Play Streets är väldigt
viktigt för dem då det skapar en anledning till att
samlas och ser till att de som hamnat i gängkriminal-
itet kan bli en del av samhället igen.”
Naria, Los Angeles, USA
Det var svårt att förutspå att initiativet skulle genere-
ra en så positiv effekt på de sociala strukturerna som
präglade området. Intentionen var social inkludering,
men de förväntade sig inte att det skulle sprida sig
till den grad att de lyckades bygga broar mellan så
vitt skilda grupper. Om än i det här fallet oavsiktligt,
går det att se att dessa typer av projekt har potential
att överbrygga sociala hinder i utsatta urbana
områden. Att skapa dessa typer av projekt är fördel-
aktigt då de lätt kan appliceras på andra platser där
de kan skapa liknande resultat.
Där genuskontraktet bänkar sig
Parker, torg och marknader är större offentliga ytor
som skapas med syftet att samla stadens invånare.
Dessa platser utgjorde enligt intervjupersonerna en
annan kritisk rumslighet. De menade att de ofta för-
stärker de stigmatiserande normer som ofta drabbar
flickor och unga kvinnor. Utformningen av offentliga
platser är avgörande för hur stadens invånare kom-
mer att använda dem. I studien understryks särskilt
betydelsen av sittplatser för positiv inverkan på att
skapa en jämställd offentlig plats:
”En bra stad inkluderar platser där kvinnor kan
strosa fritt.”
Elsa, New Delhi, Indien
I flera länder förväntas kvinnan enbart använda det
offentliga rummet om hon har ett tydligt syfte och
mål. Detta skapar en miljö där hon inte kan nyttja
#URBANGIRLSMOVEMENT
15
staden utan enbart använder den som en plats där
hon förflyttar sig från punkt A till punkt B. Detta
grundas på en kombination av historiska makt-
strukturer och en självförstärkande stadsplanering
utan jämställdhetsperspektiv. Det skapar ett tyst
socialt kontrakt där kvinnor inte ges rätten att vistas i
offentligheten.
”I de flesta utvecklingsländer finns det ett stort
samhällsengagemang med politiker som vill göra
skillnad, men på grund av traditioner inom kulturen,
är det mindre sannolikt att flickor, kvinnor och barn
får uttrycka sina åsikter. Deras röster, kulturellt sett,
saknar makt. En mans åsikt är den mest värdefulla
och därefter de äldres.”
Tatu, Kiberia, Kenya
Social struktur och stadsplanering är sammanflätade
då stadsplaneringen påverkar invånarnas beteende,
samtidigt som invånarnas beteende påverkar stads-
planeringen. Med rådande sociala maktstrukturer
i kombination med en ojämställd stadsplanering
skapas restriktioner både för kvinnors mobilitet och
varande i stadsrummet. Ett problem kan just vara
bristen av tillgängliga sittplatser. Ett tydligt exempel
från Kibera, visar att just bänkar att sitta på har haft
stort betydelse för kvinnors varande i det offentliga
rummet. Om en kvinna inte bär byxor, vilket gäller
majoriteten av kvinnorna i området, är det mindre
sannolikt att hon kommer sätta sig ned på en plats
utan sittplats. En sittplats kan däremot vara såväl en
bänk, en mur, en trappa.
Även i ett projekt i Sverige ses bänkar som en
katalysator för en jämställd stadsplanering. I miljon-
programsområden kan trångboddhet vara utbrett på
grund av avsaknad av resurser. Detta gör att det kan
vara svårt att bjuda hem vänner om man bor i en
trång lägenhet tillsammans med många familje-
medlemmar. I dessa lägen skapas ett större behov
av att komma iväg hemifrån. Offentliga platser fung-
erar här som ett andra vardagsrum, där trygghet är
vitalt för invånarnas livskvalitt.
”Offentliga platser måste även utgöra en vardagsrum
för världens utsatta flickor”
Elin, Paris, Frankrike
Flickors möjlighet att påverka dessa områden är inte
särskilt stor då genus, ålder och klass utgör hinder
för att få makt att förändra. White arkitekter har i
ett projekt skapat särskilda “flickrum”, ett initiativ
Foto: Aziz Acharki/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
16
där de bjudit in till samtal mellan intressenter och
flickor i området, och där flickorna utifrån sina
personliga erfarenheter fick agera experter. Genom
workshops kom de fram till modeller för att förbättra
redan befintliga områden. Flickorna yttrade att en
bra plats inkluderar god belysning, unik gestaltning,
konst och sittplatser under tak. Gärna byggt på
ett sätt som skapar intimitet. Ett önskemål var att
bänkarna skulle stå mot varandra istället för bredvid
varandra så att det enklare går att umgås och prata.
Detta uppmanar till samtal och således integration
mellan människor. Det blir ett effektivt verktyg för
att minska de klyftor som finns mellan ett områdes
sociala grupperingar. Planering och utformning av
offentliga platser är väsentligt för att skapa trygghet
hos invånarna.
Platser som skapas för att möta flickors behov kan
med fördel användas av fler samhällsgrupper, bara
för att de utgår från flickor innebär det inte att de är
exkluderande. Dessutom behöver effektiva lösningar
varken vara kostsamma eller avancerade. Exemplet
tydliggör vikten av att skapa inkluderande processer
för påverkan där fler människor kan komma till tals.
Genom inkludering kan kreativa lösningar uppstå
och bidra till skapandet av optimala miljöer där alla
kan känna sig välkomna.
En annan aspekt är offentliga toaletter. Utan tillgång
till en offentlig toalett uträttar män sina behov öppet
på gatan. Detta gör det mindre sannolikt för en
förbipasserande kvinna att stanna kvar på platsen. I
offentliga rum som varken har bänkar eller toaletter,
är det således väldigt liten chans att se en kvinna.
Avsaknaden av offentliga toaletter har dessutom visat
sig öka risken för att kvinnor utsätts för övergrepp.
De normvidgande mellanrummen
Något som sällan nämns är de många mellanrum
som finns i städer. Mellan byggnader, utanför hus,
på bakgårdar, i tunnlar och i små passager finns en
myriad av outnyttjade områden. Dessa mellanrum
kan göra stor skillnad för normvidgande och känslan
av trygghet på en plats. Alla inblandade i studien för-
håller sig, på ett eller annat vis, till mellanrummens
väsentlighet för skapandet av jämlika, jämställda och
hållbara städer.
Vissa går så långt att de beskriver att det huvud-
sakliga i skapandeprocessen inte utgörs av ett
intresse för byggnader, utan av ett genuint intresse
för människor och där de kan vistas utomhus. Vissa
arkitekter menar till och med att arkitekturen som
skapas i rummet mellan byggnaderna är den mest
intressanta, här läggs tonvikten på byggnadens yttre
snarare än det inre miljön.
”Jag brukar tänka på att inte spendera så mycket
tid på de som är inne i huset. Det bor 30-50 perso-
ner där men de på utsidan som upplever huset är
många fler. De som upplever staden från utsidan är
den slutgiltiga målgruppen.”
Alma, Stockholm, Sverige
Viktigt är att redan i startfasen fokusera på den
omkringliggande offentliga miljön vid planeringen av
privata bostäder, kontor och offentliga byggnader.
Gestaltningen av hus, påverkar den offentliga miljön.
Särskilt hur markplanet utformas, där huset övergår
i gata, är särskilt avgörande. Här spelar detaljerna
en viktig roll. Hur hörn är utformade, hur trapphus
byggs, hur levande bottenvåningen är, om bottenvå-
ningen är transparent eller inte, eller hur designen
möjliggör mobilitet inom och genom huset, har större
betydelse än man tror. Det är viktigt att bygga i en
skala som möter de mänskliga behoven och vare sig
utifrån oproportionerlig skala eller fågelperspektiv.
Att bygga staden ur ett ögonhöjdsperspektiv brukar
hållas som en god måttstock.
Vikten av att möta människans vardagliga behov
understryks i såväl de svenska som de globala
exemplen. I Kibera är ett av huvudproblemen att
myndigheterna överlag inte tar hänsyn till invånar-
nas faktiska behov. Stadsplanerare beaktar inte att
majoriteten av befolkningen inte äger en bil eller
att motorcyklar utgör det vanligaste färdmedlet vid
utformningen av en stads mobilitetslösningar.
#URBANGIRLSMOVEMENT
17
De tar heller inte i beaktande att parker med inträ-
desavgifter leder till att en stor del av befolkningen
inte kan vistas i parken, vilket reproducerar en redan
tydlig klassegregation. Att människor behöver plan
mark för att kunna ta sig fram med vagnar och dylikt
utgör sällan en del av stadens utvecklingsprocess.
Genom att planera efter mellanrummen och invånar-
nas faktiska behov vid utformningen av en offentlig
plats, utgör arkitektur och stadsplanering en oerhörd
möjlighet i att utmana och vidga de sociala normer
och maktstrukturer som behövs för att skapa en
mer jämställd stad. Ett konkret exempel på detta är
belysningen:
”Belysning är ett stort problem i staden, speciellt på
kvällarna. Mörker hindrar flickor och kvinnor att vis-
tas på platser vissa tider under dygnet. Om kvinnor
befinner sig mindre på en plats än män kommer
den manliga närvaron att dominera.”
Tatu, Kibera, Kenya
Att inte tillhandahålla god belysning i offentliga rum
skapar en tydlig isärhållning av könen på grund av
att kvinnor upplever en ökad otrygghet i mörka
offentliga miljöer. De får därmed inte likvärdig till-
gång till stadens offentliga rum vissa tider på dygnet.
Bristen av belysning utgör ett konkret exempel på
hur stadsplaneringen kan förstärka upprätthållandet
av mannen som norm.
Det man skapar vårdar man
Resultatet från intervjuerna visar på att ungdomar
ofta utgör en oönskad komponent i stadsrummet. De
anses ofta hotfulla, stökiga och bidra till en otrygghet
för alla runt omkring. Lösningen har därför ofta varit
att medvetet exkludera istället för att inkludera. Det
skapas miljöer där ungdomarna inte är menade att
vistas istället för att ge dem en plats i det gemen-
samma som staden kan erbjuda. På grund av nega-
tiv stereotypisering av ungdomar som social grupp,
Foto: George Barker/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
18 18
hamnar de i stadsplanerares och besluts-
fattares periferi. Därifrån kan det vara svårt att ta sig
tillbaka för att åter inkluderas i samhället. Genom att
bestämma vem som representeras och inkluderas i
planeringsprocessen har stadsplanerare, arkitekter,
byggaktörer och beslutsfattare makt att styra vilka
som har rätt att vistas i stadens offentliga rum.
Studien visade tydligt på att förutom att lyssna in
och skapa inkluderande processer, är känslan av
ägarskap avgörande. Det är vitalt för att invånare
ska lyckas skapa en identitet och samhörighet till
platsen. För att frambringa känslan av ägande-
skap är just medskapande en effektiv metod. Att
låta medborgaren vara med och utforma stadens
offentliga ytor kan hjälpa till att generera en större
respekt för området. Medskapande är en metod
som tillämpas över hela världen såväl i New Delhi
som i Stockholms förortsområden. Att inkludera
ungdomar i medskapande av städernas offentliga
utrymmen skapar möjligheter att utmana negativa
maktstrukturer och ge ungdomar rätt till en plats som
de själva har fått vara med att utveckla. I ett projekt i
ett förortsområde utanför Stockholm fick ungdomar
vara med och måla en fastighetsfasad. Resultatet
blev inte enbart en ny vacker fasad, men även något
som symboliserade stolthet till den nya platsen.
Snart två år efter projektet har fasaden inte ett enda
klotter. En anledning till detta är att ungdomarna från
området själva har utformat det. Respekten för
skapandet gör att man gemensamt vill vårda plat-
sen. Det symboliska värdet utgör idag en identifika-
tion för platsen, inte bara för ungdomarna utan för
samtliga invånare i området. Genom att ungdomarna
kom samman och skapade något fint tillsammans,
motbevisades den bild många invånare och besluts-
fattare har av samhällsgruppen. Projektet gjorde
även att ungdomarna själva började känna stolthet
för sin stadsdel. Deltagandeprocesser genererar
därför ofta engagemang, inte bara i den enskilda
processen utan även i ett större civilt engagemang
som kan leda till att fler medborgare deltar i
samhällsdebatten vilket vårdar demokratin.
I liknande projekt i New Delhi fick ett kvinnligt uni-
versitet till uppgift att identifiera de platser studenter
kände sig mest utsatta. En av dessa ”hot spots”
visades ligga precis utanför ingången till universite-
tet. Här stod män utanför portarna till universitetet
och trakasserade förbipasserande kvinnor genom
att stirra, kommentera och tafsa. För att upplysa
omvärlden om denna oacceptabla situation lät de
kvinnorna måla på muren som omgav universitetet.
Målningarna skingrade stora ögon som symbol-
iserade att stirrande räknas som trakasserier, de
skrev även ner den paragraf från indiska brotts-
balken som berör sexuella trakasserier. Handlingen
resulterade i att männen slutade trakassera kvinnor
på platsen. Bilderna kan fortfarande påminna om
unga kvinnors position i samhället, underordnade i
en maktstruktur där sexualbrott och skuld-
beläggande är normaliserat vilket inskränker
kvinnors mobilitet i det offentliga rummet:
”I kulturer som vår, där många flickor inte ens leker,
får de heller sätta foten utanför sina hem för att det
inte är säkert. Föräldrar är rädda att släppa ut sina
flickor. Även om de gör det, är en flickas fria rörelse
begränsad efter att hon kommer i puberteten. ”
Elsa, New Delhi, Indien
Samverkande maktstrukturer kring genus och ålder
drabbar därför flickor och unga kvinnor särskilt hårt.
På grund av kvinnans ställning i samhället är flickor
inte tillåtna att vistas i det offentliga rummet på
samma premisser som barn av det motsatta könet.
Maktförhållandet upprätthålls vidare av rädslan för
att bli utsatt för övergrepp. Det faktum att samhället
reagerar med att försvåra kvinnors mobilitet, istället
#URBANGIRLSMOVEMENT
19
för att få män att sluta trakassera, konkretiserar
illusionen av mannen som norm och motverkar
positiv förändring.
Trots att den kvinnliga närvaron i Sverige, i jämför-
else med Indien, inte inskränks till samma grad, och
svenska kvinnor får en större plats i det offentliga
rummet, har den manliga normen långtgående
konsekvenser även för svenska kvinnor. 40 % av alla
unga i Sverige mellan 16–29 erfarenhet av sexuella
handlingar mot sin vilja11. Flickor och unga kvinnor
utsätts i större utsträckning för kränkningar, diskri-
minering och sexuellt våld. Manlighet som norm
utgör ett samhällsproblem som först nu tydliggjorts
på bred front i samband med #metoo-kampanjen
som fått global spridning.
Foto: Nicole Adams/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
20
GENOMFÖRANDE FEMINISTISK STADSPLANERING Medskapande som verktyg
Flickor och unga kvinnor över hela världen, oavsett
kontextuell miljö, står inför liknande utmaningar när
de befinner sig i det offentliga rummet. De tjejer som
organisationerna i studien arbetat med, kommer från
en rad olika levnadsförhållanden. Mekanismerna
som skapar och reproducerar olika typer av makt-
strukturer, vilket gör kvinnor till en särskilt utsatt
grupp idag, verkar över landsgränser och kulturella
kontexter. De gör att flickor och unga kvinnor i
utsatta urbana områden förpassas till att bli en
särskilt utsatt social grupp. Oavsett om det handlar
om Kiberas slum, megastaden New Delhi, Los
Angeles förorter eller Stockholms innerstad så
reproduceras dessa återkommande problem. Detta
då mannen utgör normen och den unga kvinnans
representation är bristande. Flickor och unga kvinnor
måste bli universellt uppmärksammade som aktiva
och inte passiva. De är, precis som pojkar och män,
aktörer i den urbana samhällsutvecklingen men
måste tas i särskilt beaktande om målen i Agenda
2030 ska uppnås.
Idag måste stadsutvecklingen ständigt leva upp
till kraven att vara nyttomaximerande och kost-
nadseffektiva. Makten att påverka hamnar ofta i
entreprenörens händer där målet just ofta utgörs av
ekonomisk vinst. Aktörerna inom byggsektorn är inte
heller de som ska bära ansvaret för att staden svarar
till allas behov. Det är stadsnämnder, kommuner
och beslutsfattare som måste se till att inkluderande
processer implementeras. Att stadsutvecklingen på
många håll gått i fel riktning beror på avsaknaden
av politisk vilja i ämnesområdet. Att skapa processer
som är både inkluderande och lönsamma är ett
ansvar för politiska beslutsfattare, både på ett lokalt
och nationellt plan.
De viktigaste stegen i utvecklingen av en jämställd
stadsplanering är att skapa inkluderande processer
där flickor och unga kvinnor får möjlighet att komma
till tals. Att skapa multidisciplinära team som kan
Foto: Katla Studios/Mojang
#URBANGIRLSMOVEMENT
21
lära av varandra utgör också ett steg i rätt riktning.
Utöver dessa två är medborgardialog en viktig
komponent. På så vis kan stadsplanerare ta del av
all den kunskap som krävs för att utvecklingen av
ett visst område ska nå så goda resultat som möjligt.
Det är ovanligt att dessa tre kriterier samtidigt tas i
beaktande inom branschen idag.
Stadsutvecklingsprojekt har helt enkelt blivit allt mer
marknadsdrivna. Städernas bästa lägen upplåts
oftast till bostäder, den bebyggelseform som genere-
rar mest pengar. Konsekvensen blir att service som
exempelvis förskolor försvinner ut i städernas periferi
i allt större utsträckning. I förskolor och skolor
undviker man att bygga större skolgårdar, då det
inte genererar vinst. Unga personers levnadsvillkor
prioriteras ständigt ner av beslutsfattare och bygg-
aktörer, och de unga får sällan komma till tals eller
vara delaktiga i byggnadsprocesser. Detsamma gäller
övriga offentliga ytor i staden, som en konsekvens av
ett kortsiktigt ekonomiskt stuprörstänk.
Att bygga en stad för flickor och unga kvinnor
behöver inte vara kostsamt. Det som krävs är att ett
feministiskt perspektiv inkluderas redan i plan-
eringsprocessen. För att integrera feministisk stads-
planering behöver det skapas fler demokratiska och
involverande processer där en heterogen yrkeskår
kan hjälpa fler att komma till tals. Det kräver skickliga
och ödmjuka arkitekter, planerare och beslutsfattare
som faktiskt lyssnar på hur olika sociala grupper
uttrycker kontextspecifika behov. Utöver detta krävs
det ett arbete där man arbetar utifrån olika disci-
pliner vilket kräver respekt för andras kunskap och
expertis. De två nycklarna till feministisk stadsplan-
ering består av representation och kunskap. För att
skapa en stad för alla, måste den också byggas av
alla. Till exempel, känslan av säkerhet i det offentliga
rummet kan enklast beskrivas av de som direkt
berörs av de element som skapar osäkerhet.
I studien förmedlas tydligt vilken attityd som råder
mot inkluderande av unga personer i processen.
Idéer om att inkludera referensgrupper med flickor
i stadsutvecklingsprojekt, bemöts ofta med farhågor
om att komplicera eller förhala processen. Flickor
anses varken veta vad de vill eller behöver, och de
skulle förmodligen även ha fel i sina idéer och krav.
Detta påvisar ett tydligt manligt, men även vuxet,
förhållningssätt. Barn, och framförallt flickor, blir
generellt bemötta med inställningen att de inte klarar
av att uttrycka behov, och om de mot all förväntan
lyckas med detta bemöts de med inställningen att
de uttryckt fel behov. En huvudpoäng är att förstå
att människor är experter på sig själva, och på sin
omgivning, oavsett ålder och kön.
Att fråga och lyssna är två av de mest vitala delarna
i en feministisk stadsutvecklingsprocess. Detta är
det enda sättet att ta reda på de behov som finns i
ett specifikt område. Varje område består av en unik
uppsättning individer och är uppbyggt av av socia-
la strukturer som påverkar och formar invånarnas
beteenden. Därför behöver varje område byggas
och utvecklas efter den faktiskt invånaren, inte efter
en önskad mall. Kärnan i processen är att involvera
människor, identifiera deras livsmönster och belysa
de utmaningar de konfronteras med på daglig basis.
För att möjliggöra ett större deltagande, kan en
lösning vara att skapa olika projektcentrum, framför-
allt i resurssvaga förorter. Där kan de invånare som
berörs av de lokala stadsutvecklingsprojekten få dela
med sig av sina erfarenheter och åsikter. Detta bju-
der in invånarna till att påverka på sina egna villkor.
I takt med att samhället förändras måste också
stadsplanerare, arkitekter och beslutsfattare vidga
sina perspektiv för att tillhandahålla en utveckling
som möter invånarnas föränderliga behov. Som
exempel, gör dagens samhällsutveckling att
människor blivit mer beroende av en delad ekonomi,
vilket resulterar i att användning av pooltjänster blir
allt mer efterfrågat. När det individuella ägandeskapet
möter konkurrens, värdesätts privat egendom och
fysiska ting med nya måttstockar. Det ger upphov till
behov av nya typer av miljöer.
Foto: Katla Studios/Mojang
#URBANGIRLSMOVEMENT
22
Arkitekter har möjlighet att skapa inkluderade pro-
cesser och måste börja ta ansvar för att detta sker.
Det är dock fler än arkitekterna som bär ett ansvar
för att skapa trygga och inkluderande offentliga
miljöer. Resan mot ett mer jämställt samhälle kräver
engagemang på alla nivåer. Varken feministisk
stadsplanering eller stadsutveckling kan omkullkasta
könsmaktsordningen, men de kan användas som
verktyg för att luckra upp och vidga de normer som
gör flickor och kvinnor till en särskilt utsatt social
grupp idag. Det kan påverka hur människan beter
sig i det offentliga rummet.
Konkreta förbättringsförslag
Studien har givit upphov till en rad konkreta förbätt-
ringsförslag. De riktar sig till kommuner, stadsplan-erare och lokala beslutsfattare som vill skapa en mer jämställd och jämlik stadsmiljö:
• Rörelsefrihet och goda transportmöjligheter
genom en ubyggnad av gång- och cykelvägar
samt förbättrad kollektivtrafik innebär att unga
kvinnor kan röra sig fritt. Det skapar även större
möjligheter för framkomst med barnvagn och
rullstol samt ser till att förflyttning till fots kan
ske riskfritt. Inskränkningar av rörelsefriheten är
resultatet av normer som premierar stadsplan-
• ering där bilen står i centrum och där utrymmet
för gångtrafikanter minimeras.
• Platser där kvinnor, barn och äldre kan vistas
på ska vara multifunktionella och användbara
året om, det kan vara bänkar som står mitt emot
varandra vilket möjliggör komunikation och
umgänge, samt väl upplysta sittplatser i skydd
för väder. Detta för att motverka att kvinnor mer
sällan stannar på en plats där det inte finns
sittplatser, vilket gör att mannens dominans av
stadsrummet reproduceras av stadsplaneringen.
• God belysning gör att en plats upplevs som
mindre hotfull under dygnets mörka timmar.
En stad där kvinnor inte har tillgång till staden
under dygnets alla 24 timmar, är inte en jäm-
ställd stad.
• Synlighet och närvaro av allmänhet och myn-
digheter som polis och vakter. Känslan av att
det finns någon som ser vad som sker på en
offentlig plats bidrar till säkerhet. Det uppmuntrar
dessutom till ett positivt beteende.
• Fritt tillträde till offentliga utrymmen. När semi-
offentliga eller semi-privata utrymmen som
parker, museer eller restaurangterrasser kräver
inträde, utesluts systematiskt resurssvagare
delar av befolkningen.
• Välanpassad design i den urbana sfären skapar
attraktiva mötesplatser. En plats som är tilltalande
och funktionell kommer automatiskt skilja sig
från resten av stadens design. En sådan plats är
mindre sannolik att bli vandaliserad och kan bli
en positiv faktor för trygghetskänslan. Designen
ska generellt sett ha mänskliga mått och utgå
från ett ögonhöjdsperspektiv.
• Flexibilitet, det vill säga arkitektoniska element
som kan uppfylla flera syften och funktioner för
att locka till sig olika målgrupper. En trappa är
ett bra exempel, den kan vara en plats att gå i,
att sitta på, att stämma möte vid, en tränings-
plats, en lekplats eller en scen för framträd
anden.
• Väl fungerande vatten- och sanitetslösningar.
Kvinnor blir mer sårbara än män när det inte
finns tillräckligt med, eller brist på toaletter och
sanitetsanläggningar.
#URBANGIRLSMOVEMENT
23
FORTSATT ARBETE
FRÅN #METOO TILL #WEDO
Sedan september 2016 då tankesmedjan tillsam-
mans med UN-Habitat och Bostadsministern på
Kulturhuset diskuterade om ”feministisk stadsplan-
ering är den globala lösningen”, har den tydliga
efterfrågan på kunskap i ämnet lett fram till initiativet
#UrbanGirlsMovement. Efter studien och rapporten
kommer vi under 2018–2019 fortsätta med att vid-
areutveckla initiativet:
Digital världskarta med globala mål och goda exempel
Vi har 12 år på oss att uppfylla de globala målen
innan Agenda 2030 löper ut. Det är stora åtaganden
men inte mycket tid. För att målen ska kunna
genomföras, både lokalt såväl som globalt, behövs
inspiration och goda exempel på hur det ska gå
till - det vill säga ett fokus på själva genomförandet.
Projektet går ut på att inspirera unga människor att
det faktiskt är möjligt att bemöta de hållbarhets-
utmaningar vi står inför. Att visa på att det finns
många goda exempel på lokala lösningar från olika
delar av världen. På så sätt vill vi skapa ett enga-
gemang, konkretisera målen och skapa rimliga
måttstockar att arbeta utifrån. Här spelar hälsa och
goda uppväxtvillkor en nödvändig roll för att de möta
utmaningarna som de växande städerna och en
utbredd ojämlikhet medför.
Global Utmaning har utvecklat en digital världskarta
som visar goda exempel på genomförandet av
Agenda 2030 världen över. Mål 11 om ‘hållbara
städer och samhällen’ har kopplingar till de flesta
av de globala hållbarhetsmålen på ett direkt eller
indirekt sätt. Hållbar stadsutveckling kan bidra till
måluppfyllelse av samtliga hållbarhetsmål. Den
urbana dimensionen är därför till stor del en fråga
om implementering. Många av de globala målen
kommer dessutom behöva genomföras och följas
upp på lokal nivå, det vill säga i stor utsträckning i
våra städer och kommuner. Kartan visar på lokala
goda exempel av genomförande av:
• Mål 1 - Avskaffa all form av fattigdom överallt
• Mål 3 - Säkerställa att alla kan leva ett hälso-
samt liv och verka för alla människors väl-
befinnande i alla åldrar
• Mål 4 - Säkerställa en inkluderande och jämlik
utbildning av god kvalitet och främja livslångt
lärande för alla
• Mål 5 - Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors
och flickors egenmakt
• Mål 8 - Verka för en inkluderande och långsik-
Foto: Elin Fabre
#URBANGIRLSMOVEMENT
24
tigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv
sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för
alla
• Mål 10 - Minska ojämlikheten inom och mellan
länder
• Mål 11 - Städer och bosättningar ska vara
inkluderande, säkra, motståndskraftiga och
hållbara
• Mål 16 - Främja fredliga och inkluderan de
samhällen för hållbar utveckling, se till att alla
har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva
och ansvarsskyldiga och inkluderande
institutioner på alla nivåer
• Mål 17 - Stärka genomförandemedlen och åter-
vitalisera det globala partnerskapet för hållbar
utveckling
I världskartan visas exempel från olika städer i värl-
den som Nairobi, New Delhi, Los Angeles och Stock-
holm. Världskartan (www.globalutmaning.se/interac-
tive-map) har klickbara pins på de olika platserna
där de goda exemplen finns. När användaren klickar
på en pin, kommer information om målen upp, men
även exempel på hur den lokala aktören arbetat för
att genomföra det specifika målet. På så sätt kan
användaren bli inspirerad och få handfasta verktyg
för hur målen faktiskt kan genomföras. Därtill visua-
liserar kartan de viktiga synergier som finns mellan
målen och hur de kan förstärka varandra. Besö-
karen har även möjlighet att själva skicka in goda
exempel och på så sätt bidra till genomförandet.
Kartan riktar sig primärt till unga människor mellan
18-30 år men skulle med fördel kunna användas för
att illustrera globalt hållbarhetsarbete för ungdomar i
högre skolåldern.
Hubb för feministisk stadsplanering
Under 2018 kommer initiativet fortsätta att bemöta
det identifierade kunskapsglappet, såväl i teori som i
praktik, inom feministisk stadsplanering. Huvud-
målet är att unga tjejer i särskilt utsatta områden får
en officiell röst i stadsplaneringen. Detta för att skapa
en mer jämlik och jämställd stadsmiljö, som leder till
inkludering och minskad segregation.
Projektet kommer innehålla en rad innovationslabb,
där feministisk stadsplanering används som ett verk-
tyg för att inkludera unga tjejer från särskilt utsatta
områden i dialogen om stadsutveckling tillsammans
med andra intressenter. Utifrån den befintliga
behovsinventering och de kunskapsglapp som
tidigare identifierats inom projektet utformas innova-
tionslabben till mötesplatser där vi med utvecklade
metoder och verktyg för dialog mellan unga och
andra relevanta aktörer, gör feministisk stadsplan-
ering utifrån deltagarnas behov och vardag. Unga
tjejer från särskilt utsatta områden får därmed själva
ta fram innovativa lösningar på gemensamt identifie-
rade problem i stadsrummet.
Projektet koncentreras initialt till Botkyrka kommun
(indentifierat som särskilt utsatt område), som blir
en hubb för feministisk stadsplanering. Framförallt
eftersträvas att den primära målgruppen (unga tjejer
boende i Botkyrka kommun) ges likvärdigt utrymme
som ideell sektor (med kvinnor och barn i fokus),
akademi (forskare inom stadsplanering och jäm-
ställdhet), offentlig sektor (kommunala tjänstemän
samt förtroendevalda politiker) och privat sektor
(arkitekter, ingenjörer, stadsplanerare). Utifrån
resultatet från innovationslabben kommer idéerna
kontextualiseras och visualiseras och för att sedan i
slutfas av projektet presenteras som skisser för Bot-
kyrka kommuns politiska ledning. I samarbete med
kommunen säkerställs att förslagen från innovations-
labbet tas emot av kommunen och införlivas i fortsatt
utvecklingsarbete. Arbetet syftar även till att öppna
upp för nya synvinklar i hur kommunens arbete kan
förbättras i ett tidigt skede, och hur jämställdhet och
jämlikhet kan byggas in i hela kommun-
ens verksamhet.
#URBANGIRLSMOVEMENT
25
Policyrekommendationer och riktlinjer
Genom att brygga policy med forskning kommer
tankesmedjan leverera policyförslag till Regeringen
samt fler konkreta riktlinjer som kan skalas upp och
appliceras i andra kommuner och städer i Sverige.
Den första intervjuomgången som ligger till grund för
den här rapporten har utökats till ett 30-tal organisa-
tioner för att kunna dra än mer generaliserbara lär-
domar, föreslå policyrekommendationer och dra upp
verksamhetsnära riktlinjer. Dessa kommer under
projektets gång testats i Botkyrka som pilotkommun.
Det skapar förutsättningar för att sprida kunskap om
hur jämställdhetsarbetet kan förbättras utifrån stads-
planering vidare till andra kommuner. På så sätt kan
individer och kommuner som inte deltagit direkt
i projektet öka sin kapacitet för att driva liknande
insatser.
Projektet kommer utifrån ”policydialoger” säkerställa
ett helhetsperspektiv från problemidentifiering,
behovsinventering, lösningsförslag och genomförande
där samtliga berörda sektorer medverkar från start
till mål. Metoden har visat sig mycket användbar de
senaste åren i att erbjuda kunskapslyft, kapacitets-
byggnad, och råd i policyprocessen. Och inte minst
som stöd i genomförandet för de som vill höja sin
ambitionsnivå inom hållbarhetsarbete. Det praktiska
arbetet kommer resultera i både konkreta riktlinjer
för andra lokala aktörer men även i policy-
rekommendationer till Regeringen och den feminist-
iska utvecklingspolitiken.
Att resultaten levereras till Regeringen med policy-
förslag som kan appliceras på andra platser, skapar
förutsättningar för att initiativet kan få god spridning
i Sverige. Vid en halvtidskonferens delar vi med oss
av halvtidsresultatet till andra stadsdelar och krans-
kommuner i Stockholms län. Vid en avslutnings-
konferensen delas lärdomar med andra svenska
kommuner och globalt.
Digital kunskapsbas och kapacitetsbyggnadsplattform
De goda exemplen kommer fyllas på under
projektets gång, och blir tillsammans med innova-
tionslabben, utvecklade verktyg, metoder, riktlinjer
och policyrekommendationer en del av en digital
kunskapsbas som kan fungera som en plattform för
kapacitetsbyggnad i andra kommuner i Sverige och
globalt. Projektets resultat kommer därför huvud-
sakligen kommuniceras genom digitala plattformar
och i sociala medier under hashtaggen
#UrbanGirlsMovement.
Fokus kommer ligga på att utveckla metoder och
verktyg för feministisk stadsplanering som samlas i
den digitala kunskapsbasen och kapacitetsbyggnads-
plattformen på engelska. Genom hubben för fe-
ministisk stadsplanering i Botkyrka kommun, kan
andra kommuner inspireras av arbetet.
Foto: Ali Yahya/Unsplash
#URBANGIRLSMOVEMENT
26
REFERENSER
Fotnoter1 UN-Habitat, 20142 Sumner, 20103 UN-Habitat, 20164 Polisen, 20175 Hirdman, 19886 Skeggs, 20007 De Los Reyes, 20058 Mabala, 20069 SCB, 201610 Folkhälsomyndigheten, 2017
Litteratur
Ambjörnsson, Fanny, & Jönsson, Maria (2010) Livslinjer: berättelser om ålder, genus och sexualitet. Göte-borg: Makadam.
Butler, Judith (2006) Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York; London: Rout-ledge.
De los Reyes, Paulina (2005) Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering. I Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Red. De los Reyes, Paulina, & Kamali, Masoud (2005) (s. 233- 255) Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskrim-inering. Statens offentliga utredningar, 2005:41
Ehn, Billy, & Löfgren, Orvar (1982) Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv, 1. uppl. edn, Stockholm: Liber Förlag.
Folkhälsomyndigheten (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. Taberg Media Group, Taberg
Hirdman, Yvonne (1988) Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Up-psala: Maktutredningen. Libris.
Kaijser, Lars, & Öhlander, Magnus (2011) Etnologiskt fältarbete, 2., [omarb. och utök.] uppl. edn, Lund: Studentlitteratur.
Mabala, Richard (2006) From HIV prevention to HIV protection: addressing the vulnerability of girls and young women in urban areas. Environment & Urbanization 2006. International Institute for Environment and Development (IIED). 407 Vol 18(2): 407–432.
SCB/Trafikanlays (2016) Personbilar i trafik efter ägarens kön 1972–2016. Index 1972=1000. Sveriges officiella statistik.
#URBANGIRLSMOVEMENT
27
Skeggs, Beverley (2000) Att bli respektabel : konstruktioner av klass och kön. Göteborg. Daidalos.
Digitala källor
Kounkuey Design Initiative (2017) Available Online: http://www.kounkuey.org/ [Accessed 24 November 2017].
KTH Säkra Platser (2017) Available Online: https://www.sakraplatser.abe.kth.se/ [Accessed 24 November 2017].
Polisen (2017) Utsatta Områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Avail-able Online: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Ovriga%20rapporter/Utsatta%20omr%C3%A5den%20-%20social%20ordning,%20kriminell%20struktur%20och%20utmaningar%20f%C3%B6r%20polisen.pdf [Accessed 6 December 2017]
Safecity (2017) Available Online: http://safecity.in/ [Accessed 24 November 2017].
Sumner, Andy (2010) Global Poverty and the New Bottom Billion: What if Three-Quarters of theWorld’s Poor Live in Middle-Income Countries? Available Online: https://www.ids.ac.uk/files/dmfile/Global-PovertyDataPaper1.pdf [Accessed 6 December 2017]
Sustainable Development Knowledge Platform (2017) Available Online: https://sustainabledevelopment.un.org/sdgs [Accessed 24 November 2017].
Tengbom (2017) Available Online: https://tengbom.se/ [Accessed 24 November 2017].
The Global Goals (2017) Available Online: http://www.globalgoals.org/ [Accessed 24 November 2017].
UN-Habitat (2014) Available Online: http://www.un.org/en/development/desa/news/population/world-urban-ization-prospects-2014.html [Accessed 6 December 2017]
UN-Habitat (2016), World Cities Report. Available Online: http://wcr.unhabitat.org/wp-content/up-loads/2017/02/WCR-2016_-Abridged-version-1.pdf [Accessed 6 December 2017]
UN-Habitat Public Space (n.d.) Available Online: https://unhabitat.org/un-habitat-for-the-sustainable%20development-goals/11-7-public-space/ [Accessed 24 November 2017].
White Arkitekter (2017) Available Online: http://whitearkitekter.com/ [Accessed 24 November 2017].
World Vision International (2017) Available Online: http://www.wvi.org/ [Accessed 24 November 2017].
Metod
I studien har kartläggningen av goda exempel grundas på djupintervjuer. I en första omgång intervjuades
representanter från tio organisationer. I en andra intervjuomgång intervjuades ytterligare organisationer
om femton nya projekt. Samtliga intervjupersoner är verksamma i organisationer som arbetar med urban
design, stadsplanering och/eller utformning av offentliga platser, där man på olika sätt satsar på flickor och
unga kvinnor i utsatta urbana områden.
#URBANGIRLSMOVEMENT
28
Intervjuer
16/3 2017 - Intervju med Elsa DSilva från Safecity
29/3 2017 - Intervju med Vania Ceccato från KTH Säkra Platser
4/4 2017 - Gruppintervju med Anna Ågren, Rebecca Rubin och Moa Lindunger från White Arkitekter
21/4 2017 - Gruppintervju med med Tatu Gatere och Jamilla Harper från KDI Kibera
25/4 2017 - Intervju med Naria Kiani från KDI LA
25/4 2017 - Intervju med Ola Möller från MethodKit
27/4 2017 - Intervju med Joyati Dias från World Vision
3/5 2017 - Intervju med Alma Jacobsson från Tengbom
Policydialoger
28/09 2016 - Seminarium på Kulturhuset
I september 2016 anordnade tankesmedjan tillsammans med FN-organet UN-Habitat ett seminarium på
Kulturhuset som ställde frågan ”Är feministisk stadsplanering den globala lösningen?”. Tillsammans med
Bostadsministern och över 400 deltagare, varav majoriteten utgjordes av unga kvinnor utforskades rådande
förutsättningar för feministisk stadsplanering.
15/2 2017 - Policydialog med intressenter
I februari anordnade Global Utmaning sin första policydialog med intressenter och stakeholders för att
granska hur initiativet #UrbanGirlsMovement bör gå tillväga för att tillhandahålla goda exempel och policyre-
kommendationer till stadsbyggnadssektorn och omprioritering av svenskt bistånd.
3/4 till 9/4 2017 - Kampanjvecka på Twitter
Global Utmanings #UrbanGirlsMovement hostade SafeCitys twitterkonto @pinthecreep med över 160 000
följare, och lyfte fakta om jämställdhet i stadsmiljöer och kopplingen till SDGs.
16/4 2017 - Tankesmedjan lanserar #UrbanGirlsMovement
I april gick tankesmedjan ut till sitt externa nätverk och på sociala medier om att initiativet #UrbanGirls-
Movement har dragit igång, vilket genererade många positiva reaktioner.
25/5 2017 - Biennial of Public Space, Rome
Under en konferens deltog Global Utmaning och White arkitekter i en panel och workshop för att dela med
sig av de primära resultaten i #UrbanGirlsMovement och tillsammans utforska policyförslag för hur stadsby-
ggnadssektorn kan öppnas upp för ett normkritiskt globalt perspektiv.
16/6 2017 - Workshop tillsammans med Ungdomskommissionen, Stadshuset
Global Utmaning anordnade en workshop för att utforska hur vi bygger ett jämlikt och jämställt Stockholm
tillsammans med MethodKit och Stockholms stad. Deltog gjorde experter samt ungdomar från Ungdoms-
kommissionen, en sommarjobbssatsning med representanter från respektive stadsdelsnämnd.
#URBANGIRLSMOVEMENT
29
3/7 2017 - Seminarium i Almedalen, Visby
Under Almedalen medverkar Global Utmaning i ett frukostseminarium som anordnas av partnerorganisa-
tioner White arkitekter för att diskutera normkritik i stadsbyggnadssektorn.
5/7 2017 - Seminarium i Almedalen, Visby
Under Almedalen medverkar Global Utmaning i Plattform för hållbar stadsutvecklings seminarium tillsam-
mans med Miljö- och stadsutvecklingsminister Karolina Skog och Titti Olsson från Movium för att diskutera
stadsutvecklingspolitik och #UrbanGirlsMovement.
22/8 2017 - Workshop på The Stockholm Act, Kulturhuset
Under hållbarhetsfestivalen The Stockholm Act arrangerade Global Utmaning tillsammans med Method-
Kit en workshop där deltagarna samlades för att reflektera över det offentliga rummet och hur detta hade
kunnat förbättras.
#URBANGIRLSMOVEMENT
30
”Städer har förmågan att erbjuda någonting åt alla, bara för att och bara när, de skapas av alla”
JANE JACOBS,
FÖRFATTARE, ARKITEKTUR-
OCH STADSPLANERINGSKRITIKER
#URBANGIRLSMOVEMENT
31Foto: Neosiam/Pexels
Global Utmaning är en oberoende tankesmedja som verkar för hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och klimatmässigt. Vi skapar plattformar för samverkan mellan forskning, näringsliv, civilsamhälle, förvaltning och politik där erfarenhets- och kunskapsutbyte ligger till grund för policyförslag som accelererar transformationen
mot hållbara samhällen. Tankesmedjan är en nod i internationella nätverk som arbetar med strategiska analyser, policylösningar och opinionsbildning genom dialoger, seminarier och rapporter. Vi har ett kvalificerat nätverk av seniora rådgivare med tvärsektoriell kompetens. Global Utmaning är en ideell förening som finansieras genom
projektmedel från institutioner och myndigheter samt av våra partners som utgörs av olika organisationer och företag.
www.globalutmaning.se | facebook.com/globalutmaning | twitter.com/globalut | instagram.com/global_utmaning
Birger Jarlsgatan 27, 6tr, 111 45 [email protected] | 08-787 2150
