Examensarbete 15hp

Vem hedersmördar sitt barn? En kvalitativ textanalys om hur mediedebatten

kring hedersmord har utvecklats

Författare: Frida Olsson

Handledare: Hans Hägerdahl

Examinator: Erik Wångmar

Termin: HT15/VT16

Ämne: Historia

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2HIÄ2E

I

Abstract

This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20

years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of

honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of

honor.

The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the

understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public

have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert.

Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain

cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the

society concerning how the man is supposed to control the women of the family and

their sexuality.

Title: Who killing a child in the name of honor? - A qualitative text analysis about the

medial discourse of honor killings

February 2016

Nyckelord:

Hedersmord, hedersrelaterat våld, hedersförtryck, heder, kultur, mediedebatt

II

Innehåll

1. Inledning __________________________________________________________ 11.1 Syfte ___________________________________________________________ 11.2 Frågeställningar ___________________________________________________ 1

2. Metod _____________________________________________________________ 2

3. Teoretisk utgångspunkt ______________________________________________ 3

4. Bakgrund _________________________________________________________ 54.1 Vad är heder? ____________________________________________________ 54.2 Hedersmordet på Pela Atroshi _______________________________________ 64.3 Hedersmordet på Fadime Sahindal ____________________________________ 8

5. Tidigare forskning _________________________________________________ 125.1 Religion eller kultur ______________________________________________ 125.2 Statistik ________________________________________________________ 135.3 Kultur som ursäkt ________________________________________________ 145.4 Heder, oskuld och rykte ___________________________________________ 15

6. Material __________________________________________________________ 166.1 Media och hedersmord ____________________________________________ 16

6.1.1 ”Fadime, 26, sköts ihjäl för sin kärlek” ___________________________ 176.1.2 Pelas far i media _____________________________________________ 186.1.3 Tystanden som bröts __________________________________________ 196.1.4 Inte bara gärningsmannen ______________________________________ 196.1.5 Pojkar och hedersmord ________________________________________ 206.1.6 ”Balkongflickorna” ___________________________________________ 216.1.7 Nya hedersmord ______________________________________________ 246.1.8 Sexuellt hedersvåld ___________________________________________ 27

7. Åtgärder och förebyggande arbete ____________________________________ 307.1 Handlingsplaner och rapporter ______________________________________ 30

7.1.1 Lagar ______________________________________________________ 327.1.2 Skolan ______________________________________________________ 337.1.3 Fallen som aldrig väckte åtal ___________________________________ 34

8. Resultat __________________________________________________________ 358.1 Vem begår hedersbrott ____________________________________________ 358.2 Debattens förändring och diskurser i media ____________________________ 358.3 Förebyggande arbete ______________________________________________ 398.4 Analys _________________________________________________________ 39

8.4.1 Textanalys av hedersmordsdebatten ______________________________ 408.4.2 Den outforskade paradoxen _____________________________________ 428.4.3 Avslutning __________________________________________________ 45

III

9. Slutdiskussion _____________________________________________________ 479.1 Didaktiska överväganden __________________________________________ 49

Referenser __________________________________________________________ 51Källmaterial, Tidningar & Media: ______________________________________ 51Litteratur __________________________________________________________ 54Internetkällor _______________________________________________________ 55

1

1. Inledning Den 22 januari 2002 vaknar Sverige upp till den skakande nyheten att en ung kvinna

hade blivit skjuten av sin far i ett lägenhetsområde i Uppsala. Det skulle visa sig att

kvinnan fått offra sitt liv för hederns skull. Det här skulle bli Sveriges tredje hedersmord

på kort tid, men det var nu som reaktionerna kom, myndigheter och befolkningen

vaknar upp från en trygg beskyddande värld och Sverige fick ett nytt ord i ordlistan.

Den här studien visar på den debatt som förts i media under de 20 åren angående

hedersmord. Jag har läst och gått igenom mycket material, mestadels från press, samt

satt mig in i två av Sveriges mest kända hedersmord, morden på Pela och Fadime. Det

var de här fallen som gjorde Sverige uppmärksammat på vad hedersmord är för något.

Genom arbetets gång har jag lärt mig mycket, det har även varit psykiskt ansträngande

att läsa och se alla brutala händelser och företeelser. För mig är det här ett känslomässigt

gripande arbete, jag hoppas att det kan beröra dig som läsare också, samt ge dig ny

kunskap om hedersmord. Svenska Akademien förklarar ordet hedersmord som ”mord

på en kvinnlig familjemedlem som anses ha fläckat en familjs heder”1. Den här

definitionen syftar jag till men kommer också i arbetet visa på att det inte behöver vara

just kvinnor utan att även pojkar kan drabbas.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilken debatt eller diskurs som förekommit om

hedersmord i media från mitten av 1990- talet till 2015. Jag ska skapa ordning i

begreppet hedersmord och förklara orsaker till att något så fruktansvärt kan ske. Som en

kort uppföljning vill jag också visa vad de svenska myndigheterna har gjort för att

förebygga och förhindra hedersvåld.

Fokus kommer vara på mediedebatten men eftersom åtgärder och förebyggande arbete

är så pass närliggande och viktigt i det här ämnet vill jag se vad jag kan finna om det.

1.2 Frågeställningar

Hur har den mediala debatten om hedersmord förändrats eller utvecklats under de

senaste 20 åren?

1 http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol/saol-13-pa-natet/sok-i-ordlistan s.327

2

Vilka diskurser2 tog fart efter hedersmordet på Fadime och Pela?

Har myndigheterna agerat i syfte att förebygga hedersvåld sedan den här typen av brott

uppmärksammades i Sverige?

2. Metod Mitt arbete genomsyras av en kvalitativ metod som ska vara till hjälp för att analysera

texter, i mitt fall texter i press. Jag ska fånga in de betydelsefulla delarna genom

noggrann läsning, metoden kallas för kvalitativ textanalys, alternativt innehållsanalys.

Jag föredrar en kvalitativ före en kvantitativ innehållsanalys3 som även finns, jag vill

kunna fånga textens helhet och det centrala. Vissa stycken i texten kan vara viktigare än

andra. Innehållsanalysen syftar till en undersökning av innehållet i någon form av skrift,

muntligt eller bildmässigt. Jag ska studera artiklar med fokus på vad som sägs och förs

fram samt dess betydelse.4 De mest utmärkande för en kvalitativ studie är att se eller

uttrycka händelser, handlingar, normer och värden utifrån aktörens ögon. Kvalitativa

forskare försöker göra mer än en beskrivning och det oftast i form av en analys.5

Jag ska studera hur skribenterna ställer sig till hedersmordfrågan utifrån centrala teman

eller begrepp. Jag ska ge exempel på vanligt förekommande tankar och de som skiljer

sig, med utgångspunkt på hur författaren beskriver hedersmord och hedersvåld. Mitt

material utgår mestadels från press på Internet men även annan media. Jag har valt att

studera materialet i tidsordning, från år till år. Därför kan jag inte ha med alla artiklar

som finns om hedersvåld och hedersmord för varje år eftersom det hade blivit för stort

material att studera för det här arbetet. Jag har fått fram materialet genom sökord på

Internet, exempelvis ”hedersmord debatt 2005”. Grundläggande begrepp inom mitt

område samt årtal. Studien hade också kunnat genomföras via mikrofilm och hade då

med stor sannolikhet bidragit till att studien utförts på ett annat vis. Esaiasson, Gilljam,

Oscarsson, Wängnerud säger att det optimala är att studera allt relevant material men

det finns praktiska begränsningar att ta hänsyn till.6 Däremot har jag studerat många fler

2 Diskurs kan betyda talad debatt, kommunikation eller formell diskussion. Diskurserna kan vara uppbyggda av konversationer eller argument. Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, 2003. 3 Med kvantitativ menas att undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter som kan uttryckas och analyseras med siffror. 4 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012. s.197-198, 210-225 5 Bryman, Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, 1997. S.77,79 6 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012. s.198, 210-225

3

artiklar än de jag påvisar i studien för att skaffa mig så breda kunskaper som möjligt

inom området. Jag vill också påpeka att inte sällan är massmedia samhällets normativa

röst.

Någon typ av jämförelse med analysredskapet ingår i empiriska undersökningar.

Jämförelsepunkter kan hämtas från tid eller rum. Tidsjämförelser är aktuella när det

handlar om historiska utvecklingar, har något förändrats över tid? Det stämmer in på

mitt arbete då jag vill ta reda på hur mediedebatten har förändrats över tid. I en

kvalitativ undersökning är det viktigt att belägga sina resultat på ett bra sätt eftersom det

inte finns några konkreta siffror att visa som i en kvantitativ. Det gäller att hitta

konkreta punkter som exempelvis en tydlig förändring i sin ståndpunkt, om det nu varit

så. Resultat i karaktär av ”väsentliga inslag” kan göra läsaren kritisk.7

Bryman säger att en forskare som analyserar en text ska försöka tolka den utifrån

författarens perspektiv för att kunna ge en så korrekt bild som möjligt. Forskaren måste

alltså sätta sig in i den sociala och historiska kontext som var när texten skrevs.8

3. Teoretisk utgångspunkt Hedersmord är oftast något som drabbar kvinnor, det kan även hända pojkar men inte i

samma utsträckning. Hedersmord är ett förtryck som oftast grundar sig i normer om

kvinnors sexualitet och kyskhet och som anses vara tradition i vissa kulturer runt om i

världen. Mitt arbete genomsyras därför av en teoretisk utgångspunkt som kallas

intersektionalitet. På vilket sätt styr kön, klass och etnicitet vår uppfattning om makt?

Det innebär att jag ska synliggöra olika situationer av förtryck som kan skapas i

maktrelationer baserade på ras, kön eller klass.9 Intersektionalitet är ett begrepp som

används för att beskriva hur normer samverkar med varandra och påverkar en individs

möjligheter i ett sammanhang. Genom att ha ett intersektionellt perspektiv blir det en

hjälp att se situationen ur flera aspekter.10

Begreppet är relativt nytt i Sverige men har används inom nordamerikansk genus-,

etnicitets- och sexualitetsforskning för att visa på en analys som innebär samverkan

mellan olika samhälleliga maktasymmetrier, baserade på genus, sexuell preferens och

7 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012. s.225 8 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011 s. 507 9 De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, 2005 s.7 10 http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/intersektionalitet/

4

nationalitet. I Sydafrika 2001 använde en rad kvinnopolitiska och feministiska NGO-

aktivister (Non Governmental Organisations), begreppet intersektionalitet.11

Målet för de NGO-aktivister som talade om intersektionalitet var att belysa hur olika

former av diskriminering, baserad på genus, klass, etnicitet och sexuell preferens hela

tiden samverkar. Ur ett internationellt perspektiv är intersektionalitet både ett aktuellt

begrepp teoretiskt och politiskt. Det är viktigt att iaktta begreppet intersektionalitet som

har haft en märkbar politisk betydelse vid globala diskussioner om mänskliga rättigheter

och antidiskriminering. Bland annat i samband med FN:s "World conference against

racism, racial discrimination, xenophobia and related intolerance". Begreppet

intersektionalitet kan bli ett bra redskap för att förstå personens villkor i ett samhälle

som bland annat kännetecknas av exempelvis förändrande genusrelationer och

migration.12

Intersektionen av individuella handlingar, normer, rutiner och strukturella relationer

skapar specifika former för maktutövande och medför en utsatthet. Exempelvis på det

här kan vi se i myndigheternas hantering av hedersrelaterat våld i Sverige. Fokuseringen

på patriarkalt våld inom familjen ändrar våldets strukturella karaktär till individuella

eller kulturella händelser som förekommer inom avgränsade kulturella och sociala

miljöer eller hör till familjens privatliv. Föreställningar om klasstereotyper eller

rasistiska tankar hos samhällets institutioner är viktiga inslag i en normaliseringsprocess

som inte synliggör den situation som offret är i, oftast kvinnor med invandrarbakgrund.

Patriarkala normer i samhället skapar utrymme för våldshandlingar i hemmet samtidigt

som det bidrar till en ökad utsatthet hos offret.13

Ett intersektionalitetsperspektiv kan utveckla en analys som kan binda samman

maktrelationer i samhället och dess ojämlika fördelning av symboliska resurser. De los

Reyes och Mulinari vill synliggöra hur den västerländska normen använder sig av tiden

och rummets förmåga att skapa gränser för det sociala livets utformning och den

politiska räckvidden.14

11 Lykke, Nina, 'Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1, s. 47-56, 2003 12 Lykke, Nina, 'Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1, s. 47-56, 2003 13 De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, 2005 s.9 14 De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, 2005 s.11

5

4. Bakgrund I det här kapitlet förklaras bland annat begreppet heder. Idag är begreppet hedersmord

välkänt, det har det dock inte alltid varit. För 15 år sedan var det inte många i Sverige

som visste vad det innebar eller varför det skedde. Den 24 juni 1999 fick svenska

språket ett nytt ord, hedersmord. 2002 skedde det andra mordet som skulle väcka stor

uppmärksamhet och debatt i Sverige, hedersmordet på Fadime. Jag kommer förklara

morden på Pela och Fadime i det här avsnittet för att läsaren ska få en djupare inblick i

hur hedersmord kan ta form och vad orsakerna kan vara.

4.1 Vad är heder?

Heder är ett ord med stor värdeladdning, oavsett kultur eller religion. Heder anses vara

något fint. Unni Wikan skriver att begreppet heder har i Europa och Mellanöstern haft

en gemensam egenskap, männens heder har varit knuten till kvinnans sexuella beteende.

Männen utvecklar en problematik där någon annan kan bryta mot hans hedersbegrepp.15

Vad heder går ut på och i vilken omfattning det tillämpas kan variera. Om hedern i

familjen ifrågasätts kan den återupprättas bland annat genom att kvinnan som orsakat

vanheder dödas. I fallet om Fadime väljer hon själv vilken pojkvän hon ska leva

tillsammans med. Hon blir utstött från sin familj och enligt faderns ord vid rättegången

var ”den enda lösningen” att döda henne.16 Jag återkommer till Fadimes fall.

Heder bygger på normer och patriarkala värderingar i ett samhälle där mannens heder är

beroende av bland annat kvinnans kyskhet och där hennes handlingar kan skada

mannens och familjens heder.17

Hedersmord kan förekomma inom maffiaklaner och i patriarkala samhällen kring

Medelhavet, Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien. Hedersvåld och

hedersmord hänger samman med de samhällen och normer i områden av världen där

staten och dess institutioner är svaga och individerna beroende av den hjälp och det

skydd som familjen utgör. Det är oftast förknippat med sexuella normer som utgår från

att kvinnornas sexualitet hålls under kontroll av familjens män. Äktenskap i sådana

miljöer ingås oftast i släktens intresse. Skulle kvinnan avvisa släktens val och själv välja

make, eller anses bete sig på ett sätt som bryter mot den sexuella normen, kommer det

15 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004, s.57 16 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004, s.58-59 17 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s.22

6

ske ett avståndstagande från henne. Familjens överhuvud och manliga medlemmar kan

döda henne för att återställa familjens rykte. Familjen markerar på det sättet att de

upprätthåller gruppens normer och lojalitetsregler.18

I de flesta länder är blodshämnd förbjudet men traditioner står över lagen. När släkten

känner att något hotar deras heder eller kränker deras rättigheter kan det leda till att en

människa måste dö. Blodshämnd handlar om mäns rättigheter, om en kvinna skadar

familjens heder ska hon straffas. Det anses vara tradition med hedersmord, en annan

bestraffning kan vara att gifta bort kvinnan, då tar den nya familjen över ansvaret för

henne och problemet är löst.19

Kravet på en flickas oskuld är så viktigt att det medför att hon inte får gå ut själv, inte

bo själv eller resa själv. En kvinna ansvarar inte för sig själv utan det finns alltid en man

som ska ha ansvaret över henne. I västerländska kulturer är samlag mot någons vilja en

våldtäkt, så är det inte i exempelvis norra Irak, förekommer samlag där är det i likhet

med att kvinnan sagt ja. Att våldtäkt inom äktenskap skulle ske är helt otänkbart.20

4.2 Hedersmordet på Pela Atroshi

Den 24 juni 1999 skjuts 19 åriga flickan Pela till döds i kurdiska Irak, ett mord som

skedde för att hon dragit skam över sin familj genom att hon betett sig på ett ”svenskt”

sätt.

Pela föddes i Irak 1979, hennes familj flyttade till Sverige 1994. Det var fadern Agid,

modern Fatima, Pela och lillasyster Breen. Agids två bröder hade redan 1990 flyttat till

Sverige. Pela blev förtjust i det svenska samhället och integrerades fort. En av

farbröderna tyckte att Pela förstörde familjens rykte genom att sminka sig och bära ”fel”

kläder. Pelas mor tyckte att Agid förändrades efter flytten till Sverige, han blev argsint

och deprimerad. 1998 började Pela gymnasiet, hon var trött på att hennes far la sig i vad

hon gjorde, hon ville ha samma rättigheter som sina kompisar. Fadern blev allt mer

kontrollerande och bevakande i syfte att förhindra Pela från att ”förgiftades” av det

svenska samhället. Sveriges kultur ansågs vara sämre, svenskar var lösaktiga.21

18 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: lillasystern berättar, Stockholm, 2003 s.32,33,34 19 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: lillasystern berättar, Stockholm, 2003 s.32,33,34 20 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: lillasystern berättar, Stockholm, 2003 s.87 21 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s.111-114

7

Agid såg till att Pela kom för sent till skolan för att förhindra att hon samtalade med

någon innan skolstart, hon fick inte titta på TV inte heller prata med någon i telefon.

Försök till fullständig övervakning förhindrade inte att Pela blev tillsammans med en

kurdisk pojkvän. Det följer inte föreställningen om att hedersmord innebär att

invandrarflickor träffar en svensk man. Fadern tyckte inte om pojkvännen eftersom att

han själv inte hade fått välja partner till sin dotter. 1999 blev faderns kontrollbehov

outhärdligt vilket resulterar i att Pela rymmer till en kompis. Det gjorde att Agid kände

så stor skam inför andra manliga släktingar att de tillsammans ett flertal gånger i veckan

hade möten för att överväga olika ”alternativ” om hur problemet med Pela skulle

lösas.22

Farbröderna anlitade spioner för att familjen skulle få veta var Pela bodde. De sa till

lillasyster Breen att om en flicka sover någon annanstans än hemma måste hon dödas.

Till slut återvände Pela hem och bad sin far om ursäkt, han ville även att hon ursäktade

sig till till hans bröder vilket hon vägrade, det resulterade i att hon återigen fick fly från

sitt hem. Att ständigt gömma sig under oro blev för mycket för henne och hon bestämde

sig för att vända hemåt en andra gång och be om förlåtelse, vilket fadern accepterade.

Hon gick även med på att gifta sig med en utvald man, allt för att slippa faderns

övervakning och hot, om hon bara gifter sig med rätt man så skulle allt vara löst trodde

hon, men det var för sent. I maj åkte Pela med sin mor ner till Kurdistan där bröllopet på

faderns bevåg skulle hållas. I juni anlände Agid, Breen, farbröderna och farfar.23

Lurad in i sin egen grav sköts Pela med två skott av sin ena farbror på övervåningen i

deras hem i Kurdistan, modern och systern misshandlades samtidigt av fadern och ena

farbrodern på nedervåningen. Den andra farbrodern som skjutit Pela kommer ner och

antyder att Pela sköt sig själv, vilket inte Breen trodde på, hon sprang upp på

övervåningen där Pela låg. Det var blod överallt men hon levde. Breen frågade vem som

hade skjutit varpå Pela svarar farbroderns namn. Lillasystern ledde Pela ner samtidigt

som hon ropade på hjälp. När de kom ner möttes de av farbrodern som till sin skräck

insåg att Pela levde. Pistolen riktades mot Pelas huvud samtidigt som systern slets ifrån

henne. Skottet träffade ovanför ögat och Pela avled direkt, framför sin syster och mor.24

22 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s.114,115 23 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s. 115,116 24 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s. 117-120

8

Pela hade uppehållstillstånd i Sverige men var irakisk medborgare, även fadern var

irakisk medborgare, farbröderna däremot var svenska medborgare. Modern anmälde

mordet i Irak, i rättegången fick varken hon eller syster Breen vara med och vittna.

Breen anmälde mordet till svensk polis samma dag som det ägt rum och det väckte

uppståndelse. Agid dömdes i Irak till 6 månaders fängelse för mordet på sin dotter.25

Straffet blev lindrigt för att mordet var hedersamt och syftat till att tvätta bort skam som

hade drabbat familjen. Farbröderna dömdes i svensk domstol till livstids fängelse och

Sverige hade nu fått ett nytt ord att lägga till i ordlistan, hedersmord.26

4.3 Hedersmordet på Fadime Sahindal

Hedersmordet på Pela hade gett Sverige ett uppvaknande men det skulle bara dröja tre

år innan det var dags igen. Ett brutalt mord på en ung flicka skedde och den här gången

skulle Sveriges myndigheter sättas på prov, hedersmordsdebatten blossade upp. Den 21

januari 2002 sköts Fadime Sahindal till döds av sin far i Uppsala. Orsaken var att han

tyckte att Fadime var en hora. ”Du har förstört min familj, hora” det är det sista fadern

säger till sin dotter innan han skjuter henne, samtidigt som han avlossar skotten skriker

han ”hora” upprepade gånger.27

- Tror du verkligen att du behöver leva under dödshot resten av ditt liv?

- Jag tror inte, jag vet. Det är enda sättet för dem att få tillbaka sin heder och sin

stolthet.

Det är en intervju mellan en journalist och Fadime från en inspelning ur P3 dokumentär

i avsnittet ”Mordet på Fadime”.28

Fadime föds i Kurdiska delen av Turkiet 1975, familjen flyttade till Uppsala när hon var

sju år gammal. Det börjar med att Fadime tänjer på gränserna berättar lillasystern, det

kunde exempelvis vara att gå och fika med sina vänner. När Fadime träffar en svensk

pojkvän, Patrik, är det mycket hemligt. De träffas i smyg och på ställen där ingen från

hennes familj kan se dem. En dag möter de Fadimes far, Rahmid, på stan. Han blir

väldigt arg och misshandlar Fadime samtidigt skriker han åt henne att hon är en hora.

25 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: lillasystern berättar, [Ny utg.], MånPocket, Stockholm, 2003 s.9 26 Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedt, Stockholm, 2009 s.122 27 Broberg, Ulf & Ericksson, Leif, Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal, [Ny utg.], Pocketförlaget, Stockholm, 2013 s.9 28 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519

9

Fadime inser att hon inte kan vara i hemmet den dagen i rädsla om att bli mördad, dagen

efter återvänder hon till hemmet för att hämta sina saker i sällskap av två poliser. Hon

flyttar till Sundsvall där hon ska studera på högskola. Dock ska tilläggas att största

anledningen inte var att Patrik var svensk, men släkten ville inte att Fadime skulle gifta

sig med honom ändå. I så fall skulle alla flickor i släkten välja svenska pojkvänner och

bli ”horor”. Den största problematiken var att Fadime hade gått emot familjens vilja,

hon skulle egentligen gift sig med en kusin men det gick hon inte med på.29

Efter misshandeln på stan bestämmer sig Fadime för att gå upp i rättegång mot sin

familj. Hon har även fått mordhot av sin bror på telefon efter att hon flyttat, Fadime var

den första kvinnan i Europa som offentligt talade om hedersförtryck och som gick upp i

rätten mot sin far och bror. De döms för olaga hot. Samtidigt hade nu Fadime förlorat

sin familj, Patrik var den enda hon hade. Det värsta som Fadime själv upplevde är att

hennes mor tog faderns parti, hon förstår inte hur en mor kan vända sig mot sin egna

dotter på det sättet.

1998, samma dag som Fadime och Patrik ska flytta ihop händer det ofattbara, Patrik

omkommer i en bilolycka. Det här är även samma dag som Fadime ännu en gång är i

rättegång mot sin 17 åriga bror. Brodern släpps efter det ur häktet och letar upp Fadime

på stan och misshandlar henne. På grund av det här blir det ännu en rättegång mot

brodern, familjen är på plats för att stötta honom. Han blir dömd till fängelse trots sin

unga ålder. Det var nu befolkningen och myndigheter började förstå hur allvarlig den

här situationen var.30

Fadime flyttar sedan upp till Östersund för att försöka skapa sig ett eget liv. Dessvärre

blir längtan efter mor och lillasyster allt mer påtaglig och Fadime vill träffa dem. Hon

ber en bekant i Uppsala att prata med fadern och fråga om hon får träffa sin familj.

Fadern hälsar tillbaka att Fadime aldrig mer ska visa sig i media eller medverka i

intervjuer samt att hon aldrig mer ska vistas i Uppsala, hon var död för honom. Trots det

här åker Fadime upprepade gånger till Uppsala för att träffa sin mor och syster, hon

bodde hos en av sina vänner, Malin.31

29 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519 30 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519 31 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519

10

20 november 2001 blir Fadime inbjuden att tala på ett seminarium i riksdagshuset om

hedersvåld och hur det är att leva som utländsk kvinna i Sverige. Jag visar nu utdrag

från hennes tal:

”Hej, mitt namn är Fadime och jag är 25 år gammal. Jag har blivit inbjuden hit idag

för att berätta om mina erfarenheter av hur det kan vara att leva som utländsk kvinna i

Sverige, med dess lagar seder och kultur. [..] Jag vill börja med att poängtera att

kvinnoförtryck inte endast drabbar flickor från Mellanöstern utan att detta även

förekommer bland många andra familjer, från andra delar av världen. [..] Mina

föräldrars syn på skolan var att det var bra om jag kunde lära mig läsa och skriva för

att bli deras länk ut i det svenska samhället eftersom de själva var analfabeter. Men

några högre studier än så ansåg de inte att jag behövde. Man behöver ingen utbildning

för att ta hand om man och barn. När jag kom upp i tonåren ville mina föräldrar att jag

skulle åka ner till Turkiet och och gifta mig med någon av mina kusiner [..] jag vägrade

att finna mig i detta.[..] En dag hände det som inte fick hända: jag träffade en svensk

man. Han hette Patrik, och Patrik och jag förälskade oss i varandra.[..]Som far och

familjeöverhuvud är det hans uppgift att vaka över familjens heder. Han ska värna om

och skydda kvinnliga släktingars sexuella uppförande och se till att döttrarnas oskuld

är bevarad fram till giftermålet.[..]32

Eftersom familjen förstod att vi var ett par kunde de snabbt dra slutsatsen att jag inte

längre hade kvar min oskuld. För dem innebar detta att jag aldrig skulle kunna.. att de

aldrig skulle kunna gifta bort sin dotter på det sedvanliga sättet, med en kurdisk man.

Vilket enligt dem var meningen med livet för mig. Jag hade dragit skam över familjen

och hotade deras ställning gentemot deras omgivning.[..] I deras ögon hade jag alltså

förvandlats från en fin kurdisk flicka till en uppkäftig hora som trodde att hon var något

bara för att hon levde i Sverige. De var tvungna att att bevisa för sin omgivning att de

kunde hantera problemet, för att bevara sin heder.[..] Till min stora förskräckelse tog

polisen mig inte på allvar, för dem var min berättelse som en påhittad saga. Deras enda

råd till mig var att jag skulle vända mig till min familj och tala om för dem att de

32 Broberg, Ulf & Ericksson, Leif, Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal, [Ny utg.], Pocketförlaget, Stockholm, 2013 s.58-65

11

minsann inte fick hota mig, att de skulle respektera de svenska lagarna och

sederna.[..]33

Jag har fått ge upp hela min bakgrund och börja om från början med att bygga upp mig

själv, min identitet.[..] Jag har kämpat så mycket för att dit och jag har betalat ett

väldigt högt pris.[..] Självklart är jag mycket ledsen över det som har hänt och det som

jag förlorat, men jag varken är eller tänker bli bitter över det som har hänt, för i så fall

känns det som att allting skulle ha skett till ingen nytta.[..] Oavsett vilken kulturell

bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin

familj och det liv man önskar sig.”34

Den 20 januari 2002 tar Fadime för sista gången tåget till Uppsala, hon ska ta farväl av

sin mor, syster och vännen Malin för att sedan ge sig iväg på en lång resa till Kenya där

hon ska göra sin avslutande praktik på socionomprogrammet. Kärleken till delar av

familjen var för stor och hon ville träffa dem. De skulle mötas i systerns lägenhet,

modern skulle komma dit utan att någon visste om det. Plötsligt ringer det ihärdigt på

dörren, det är brodern men de släpper inte in honom. Efter 30 minuter tystnar det.

Fadime ska lämna lägenheten och åka till Malin där hon ska sova, hon kramar sin mor

och syster farväl. Fadime öppnar sedan dörren, där står hennes far, han tar tag i hennes

hår och skjuter henne med två skott, ett i pannan och ett i käken. Rahmid grips runt

midnatt, han säger i förhör att Fadime var problemet och nu var problemet borta.

Lillasyster Songul väljer att vittna mot sin far, modern avstår. Det vittnets ord och

faderns version som ligger till grund för domen som han får. Rahmid döms till livstids

fängelse. Mordet blev ett uppvaknande för Sverige angående det hedersrelaterade

våldet.35

33 Broberg, Ulf & Ericksson, Leif, Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal, [Ny utg.], Pocketförlaget, Stockholm, 2013 s.58-65 34 Broberg, Ulf & Ericksson, Leif, Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal, [Ny utg.], Pocketförlaget, Stockholm, 2013 s.58-65 35 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519

12

5. Tidigare forskning I min tidigare forskning lyfter jag bland annat den omdiskuterade frågan, har religion

och kultur någon koppling till hedersmord? Jag visar även global statistik över

hedersmord och hedersförtryck samt hur kultur kan ses som en ursäkt till hedersmord.

5.1 Religion eller kultur

Spekulationer om att hedersvåld har sin grund i islam har spridit sig världen över.

Majoriteten av världens befolkning tror att det är islams grunder som är orsaken till

hedersvåld, även i Sverige. Mariam Eldbornsson företräder Islamiska

informationsföreningen i Göteborg och hon hävdar att hedersmord, tvångsgifte och

könsstympning inte har någonting med islam att göra. I islam ses hedersmord som mord

och tvångsgifte är inte tillåtet. Eldbornsson hänvisar till Klas Bengtsson som menar att

hedersmord är en kombination av underutveckling, korruption och maktkoncentration

hos religiösa ledare som förespråkar orättvisor i könsrelationer.36

I många av länderna där hedersmord förekommer som mest är kvinnan som

underordnad officiellt accepterat av landets ledare. Det är dock ett faktum att Sveriges

regering starkt fördömer hedersmord och allt som är relaterat där till. Ändå förekommer

det hedersmord här och antalet minskar inte.37

Enligt Rasool Awla hör inte hedersmord till någon specifik kultur eller religion.

Landsbygdsbefolkning och analfabeter tenderar dock att i högre grad mörda i hederns

namn än urbaniserade och utbildade människor. Vanligast är hedersmord i

Mellanöstern, men hedersmord utförs inte i islams största land Indonesien, inte heller i

Bosnien eller i USA.38 I en intervju i Svenska Dagbladet säger Shireen Amedy,

ordförande i Kurdistans kvinnoförbund i norra Irak, ”Hedersmord är tyvärr en kulturell

fråga, jag kan inte ljuga om det”.39

36 Johansson, Kenneth (red.), Eldbornsson, Mariam. Hedersmord: tusen år av hederskulturer, Historiska media, Lund, 2005 s.125,126 37 https://litteraturparislondon.wordpress.com/2011/04/15/hedersmord-religios-eller-kulturell-handling/ 38 Johansson, Kenneth (red.), Awla, Rasool. Hedersmord: tusen år av hederskulturer, Historiska media, Lund, 2005 s.127,128 39 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: lillasystern berättar, [Ny utg.], MånPocket, Stockholm, 2003 s.119

13

Unni Wikan hävdar att det snarare handlar om tradition än om religion. Den

sammankoppling som görs mellan hedersmord och islam är ett misstag. Att hedersmord

kring muslimer blir så debatterat är för att det intresserar västvärlden. Hon är enig med

Awla om att hedersmord sker inom grupper i enstaka religioner. Det förekommer oftare

på landsbygden än i städer och än mer bland lågutbildade än utbildade. Status och

samhällsklass kan också spela in, hög status kan innebära att det blir ännu viktigare att

rentvå familjen från skam. Det kan även vara åt motsatt håll att familjen är mer tolerant.

Föreställningar om heder kan uppfattas på olika sätt och finns inom flera religioner och

regioner. Det kan även uppfattas mycket olika inom samma religion, exempelvis

Saudiarabien och Oman som är grannländer, deras syn på kvinnors frihet och skydd mot

övergrepp skiljer sig mycket. Kultur, makt och traditioner blir tillsammans ett stort

problem, men det går att ändra en kultur påstod Fadime trots att hon fick offra sitt liv

för den. Det måste bli en kamp för mänskliga rättigheter som båda könen kämpar för.40

Enligt Awla har hedersmord tidigare utövats av kristna, Wikan hävdar att det

fortfarande begås hedersbrott bland kristna. Det här bekräftar även Amnesty som säger

att hedersmord inte är begränsade till någon speciell religion eller religiös grupp.41

Marie Lindstedt Cronberg säger att Nordiska lagstiftningar under medeltiden har

likheter med hederskulturen, det fanns förväntningar om att männen framförallt skulle

agera på ett visst sätt som är i likhet med en oskriven hederskodex. Exempelvis hade

maken enligt lag rätt att döda sin hustru om hon varit otrogen, vilket kan ses som en

sorts upprättelse av sin heder.42

5.2 Statistik

Amnesty International uppskattar antalet hedersmord på kvinnor till 5000 varje år,

siffran är ungefärlig i och med att det finns ett stort mörkertal. Israel hade beräknat från

1995 att ungefär 40 kvinnor per år mördades, deras dåvarande befolkning var fyra

miljoner. I Pakistan beräknas antalet till flera hundra varje år och här antas mörkertalet

vara mycket stort. I de flesta fall handlar det om att kvinnan har betett sig på ett

”omoraliskt” sätt. Amnesty antar att det varje år dödas flera tusen kvinnor i Pakistan och

år 2001 riktades stark kritik mot landet för deras brister i viljan att stoppa hedersmord.

40 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004 s.80,81,92 41 http://www.juridicum.su.se/juruppsatser/2009/vt_2009_Babak_Behdjou.pdf s.37 42 Johansson, Kenneth (red.), Lindstedt Cronberg, Marie. Hedersmord: tusen år av hederskulturer, Historiska media, Lund, 2005 s.195

14

Tre hedersrelaterade mord varje dag i genomsnitt visar på en ökning av hedersmord,

tvångsgiftemål och våld mot kvinnor.43

Rapporter från Turkiet visar även de på en ökning av hedersmord, ett land som har 65

miljoner invånare där minst 200 kvinnor dödas varje år. Siffran är egentligen högre

eftersom många mord aldrig rapporteras och dessutom rapporteras de under samma

kategori som mord och inte hedersmord i polisens statistik.44 Wikan anser i enighet med

flera forskare att ökningen av hedersmord kan bero på inflyttningen till städerna samt

generationskonflikter. Städernas ökning har under de senaste 50 åren ökat från 25% till

75%, vilket kan innebära att de äldre håller fast vid traditioner som går emot med vad

unga flickor vill med sin frigöring. Den unga befolkningen får allt mer och bättre

utbildning samt information om omvärlden på TV. Därför sker fler uppror från unga

flickor mot föräldrar som försöker stänga in dem. Det blir på så sätt en ökning av våld i

hemmet.45 Dessutom betraktas inte hedersmord som ett vanligt mord. Straffet för mord i

Turkiet är livstids fängelse eller dödsstraff, men ett hedersmord inte har samma straff

för att det är utfört på grund av heder. Det kan handla om två års fängelse eller mindre,

är gärningsmannen ung kan personen klara sig utan några konsekvenser alls. Det blir en

fördel för hedersfamiljerna när de kan utföra mord och handlingen inte leder till någon

konsekvens eller bestraffning. Vanligt är också att familjemedlemmarna inte vågar

vittna vilket försvårar straffprocessen.46

I Sverige lever ca 70 000 ungdomar mellan 16-25 år i förhållande där de själva inte fått

välja sin partner på grund av kultur eller religion. Det sker ungefär fem hedersmord

varje år men även här finns mörkertal, många mord kategoriseras som självmord eller

olyckor.47

5.3 Kultur som ursäkt

Kultur har blivit ett vanligt förknippat begrepp i diskussionen om hedersmord, men det

får inte ses som en förklaring menar Simon Ekström. Det kulturella kan ibland ses som

ett bestämmande över vad människor gör. Hedersmord är en tragisk slutpunkt på en

familjekonflikt där andra lösningar ansetts bortkastade. Ekström menar att vi inte bara

43 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004 s.86-87 44 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004 s.87 45 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004 s.87 46 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2004 s.88 47 http://gapf.se/rapporter-och-statistik/

15

ska tänka på det som ett mord och dra uppmärksamheten från det hedersrelaterade som

dessutom är en länk för att kränka kvinnors vardagliga utrymme. Se det som en

handling i en patriarkal maktordning. Att utföra ett mord av den här typen är inte en

handling för sig själv, utan i syfte att återupprätta självrespekt både för sig själv men

också för hela släkten och familjen. Hedern är kollektiv och det bidrar till att det finns

både ett tvång och ett ansvar hos männen vilket har lett till påpekande om att hedersvåld

även drabbar pojkar och män som förväntas utföra det här våldet och förtrycket. Under

senare år har det blivit nödvändigt för Sverige att börja hantera hedersbegrepp som

tidigare varit något främmande.48

Paulina de los Reyes har skrivit en rapport för Integrationsverket, hon riktar kritik mot

användandet av ordet heder som finns idag, hon tycker att det döljer det allvarliga hot

som finns i hedersbrott. När allt fokus är på hedersmord och hedersvåld hamnar andra

typer av våld i bakgrunden som kvinnor utsätts för. Hon konstaterar också att när

hederskultur och de övergrepp som hör därtill kopplas till kultur sker en neutralisering

av våldet. Mordet på Fadime blev startskottet för en våg av kulturalism där kulturen,

mestadels invandrares kultur, blev den huvudsakliga förklaringen till att våld mot

kvinnor förekommer.49

5.4 Heder, oskuld och rykte

Åsa Eldén säger i sin studie, Heder på liv och död, att hon utläser tre förekommande

teman, oskuld, rykte och heder. Eldén genomförde ett antal intervjuer med utsatta

arabiska och kurdiska kvinnor i Sverige, hon fick höra många gripande berättelser, de

berättade blanda annat att en kvinna som förlorat sin oskuld riskerar också att förlora sitt

liv, hon är därmed stämplad som en ”hora” och måste uteslutas från familjen. Eldén

förstod att oskuld, rykte och heder var problematiska ord och blir tvungna att sättas i ett

sammanhang. Att en kvinna förlorar oskulden behöver i sig inte provocera fram

hedersrelaterat våld hos familjen. Däremot kan ryktesspridningen som konsekvens

utlösa ett hot mot familjen och släktens heder. Eldén förstår också på kvinnorna hon

intervjuar att de ibland uppfattar våldet i hemmet som en del av deras fars omsorg för

dem. Vidare får hon också en uppfattning om i vilka områden som de tre temana

48 Johansson, Kenneth (red.), Ekström, Simon. Hedersmord: tusen år av hederskulturer, Historiska media, Lund, 2005 s.15-17 49 De los Reyes, Paulina, Patriarkala enklaver eller ingenmansland?: våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige,2003 s.31

16

utspelar sig. En kvinna som lever utan sin familj riskerar dåligt rykte, sexualitet ansågs

omöjligt, att inte vara oskuld på bröllopsnatten är lika med att riskera sitt liv. Fanns

misstanke om att kvinnan befunnit sig på platser kopplade till ”sex” såsom diskotek

kunde det också ge dåligt rykte. Våld kunde uppstå eller handla om hur fadern

misshandlade döttrarna om de lämnade hemmet i kjol.50

6. Material Jag ska i det här avsnittet gå igenom mitt material Jag har tidigare tagit upp två fall av

hedersmord som skapat uppmärksamhet i Sverige vilket även kommer synas i mitt

material. Jag har gått igenom materialet i tidsordning och det presenteras därefter. Jag

har studerat fler artiklar än vad som visas i studien. Meningen med undersökningen är

inte att vara dömande observera att det är till press och författare jag refererar. Stora

delar av materialet är bland annat från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska

Dagbladet.

6.1 Media och hedersmord

År 2000 publicerar Ulrika Häggroth i Dagens Nyheter vad en kvinna i Pakistan vittnar

om. Kvinnan säger att hon är van vid att inte vara värd någonting, hon blir misshandlar

och lever med rädslan om att bli dödad när som helst. Kvinnan kallas för Bibbi, hon

blev för sju månader sedan tvungen att fly till Sverige för sin överlevnad på grund av att

hon engagerat sig i kampen att informera omvärlden angående hedersmord, som begås

varje dag i vissa delar av Pakistan. Bibbi berättar om när hon såg en ung flicka bli

brutalt mördad av sin far mitt på gatan år 1995, motivet var att kvinnan själv ville välja

vem hon skulle gifta sig med. Det här blev ett uppvaknande för Bibbi, hon skapade

tillsammans med andra kvinnor runt om i kvarteren en organisation för kvinnors

rättigheter. Eftersom den här typen av mord aldrig rapporteras är det omöjligt att veta

exakt statistik men Bibbi uppskattar det till 10-20 stycken varje dag.

Hon berättar att det blivit värre sedan fundamentalister tagit över i landet, de har en lära

om att kvinnor inte är värda någonting i islams namn. Koranen däremot förespråkar inte

att kvinnor ska misshandlas eller mördas men det är den läran männen får. De kvinnor

som vågar protestera kan få syra över sig, eller få näsan, armar eller ben avskurna. Ett

flertal exempel på tortyrer finns, i en av dem skär mannen av små bitar av fötterna på

50 Eldén, Åsa, Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, 2003 s.8-21

17

kvinnan och fortsätter sedan uppåt, berättar Bibbi för Häggroth. Hon beskriver

pakistanska kvinnor boende på landsbygden som levande döda, majoriteten av

befolkningen bor där och är analfabeter. Bibbi själv fick fly till Sverige och lämna sin

man med deras åtta barn för att kunna överleva, nu vill hon att svenska kvinnor ska bli

medvetna om problemet och hjälpa till. En kvinna i Pakistan har inga rättigheter kan

inte vara trygg samt bli misshandlad dagligen, men ingen reagerar.51

6.1.1 ”Fadime, 26, sköts ihjäl för sin kärlek”

Den 22 januari 2002 började rubrikerna hagla över Sverige. Aftonbladet beskriver att

Fadime under flera år hotats till livet av flera familjemedlemmar för att hon hade en

svensk pojkvän. Polisen ville efter dådet inte kommentera de tidigare hoten mot henne,

men styrker att dödsskjutningen är en familjetragedi. Polisen fortsätter förklarar att de

vet att det har varit stora bekymmer inom familjen men att de inte fått omständigheterna

klara. Fadern anhölls i sin frånvaro för mord och greps sedan.52

Sara Mohammad, ordförande för föreningen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime),

skriver på Aftonbladets debattsida den 30 maj 2002, (samma dag som Fadimes far ska

få sin dom). Hon skriver att det måste bli livstidsdom, eftersom Pelas farbröder fick det.

Något annat är otänkbart och skulle vara en katastrof för det svenska samhället. Frågan

är om livstid är det enda rätta straffet för hedersmord? Hon menar på att skotten som

träffade Fadime även riktas mot kampen för jämställdhet. Mona Sahlin och Margareta

Winberg började agera efter det att Pela och Fadime dött. Medias uppmärksamhet om

Pela och Fadime påverkade andra invandraflickor att våga gå ut och tala om sina

problem, säger Mohammad.53

Jabar Amin är statsvetare och den 12 mars 2002, dagen då rättegången mot Fadimes far

börjar, skriver han i Svenska Dagbladet att brottsbalken måste kompletteras med tillägg

om hedersmord. Hedersmord är ett fruktansvärt uttryck för kvinnosynen i den

patriarkala maktordning där männen ska komma först och kvinnor sist. Han säger att

hedersmord förekommer i Mellanöstern där en del män anser att de har rätt att behandla

kvinnliga släktingar och familjemedlemmar hur som helst, det kan gå så långt som att

döda henne om hon visar tillstymmelse till en egen frihet eller bryter det kulturella

51 Häggroth Ulrika, 2000 http://www.dn.se/arkiv/nyheter/protestera-mot-dodandet-pakistansk-kvinna-vill-bilda-opinion-bibbis-kamp 52 Norström Camilla, 2002 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10254792.ab 53 Mohammad Sara, 2002 http://www.aftonbladet.se/debatt/article10281586.ab

18

livsmönstret på något sätt. Han skriver att det är sorgligt att det kan pågå fritt utan att

några större internationella protester förekommer. Även demokratiska jämställda män

världen över borde stå på sig och gå emot det här och visa att det är fel men så har inte

skett. Istället har hedersmorden ökat och invandrarmän som bosatt sig i västvärlden

börjat utföra dåden där med, säger Amin.

Han anser att nu är det dags att agera en gång för alla och visa att vi inte accepterar den

här typen av fruktansvärda brott. För att förhindra hedersvåld nämner han ett antal

förslag:

• Hårdare straff när det gäller mord med hedersmotiv.

• Fler och underlättade stödinsatser för utsatta kvinnor, exempelvis polis,

identitetsbyte, bevakning, larmutrustning mm.

• Bilda fler kvinnojourer och stödja dem.

• Skapa en utsatthetsfond, för att sponsra att utsatta kvinnor med seminarier, ett

hederspris skulle kunna delas ut till dem som har försvarat de här kvinnorna och

kvinnors lika värde.54

6.1.2 Pelas far i media

12 oktober 2003 ställer Pelas far Agid upp på en intervju med Aftonbladets Peter

Johanson och Lennart Håård i Dohok i Irak. Hans historia skiljer sig från den jag

tidigare berättat om fallet Pela. Agid beskriver morddagen, enligt honom var det han

som sköt Pela med anledning av att hon lagt sig i ett bråk mellan Agid och modern. Pela

hade knuffat fadern, han hade då blivit arg och tänkt att han inte var en riktigt man eller

en riktig far som hade fått en dotter som inte visade honom respekt. Han hade då tagit

fram en pistol och skjutit henne. Agid beskriver att han var tvungen att döda Pela för sin

familj och sina barns skull. Dödar han inte Pela måste han döda sig själv och då

kommer inte familjen att klara sig, han säger att han inte ville döda sitt eget barn men att

han inte hade något val. Efter mordet hade bröderna kommit in i huset, det var alltså de

som senare blev dömda i Sverige. Agid fortsätter sin historia med att folket i Dohok inte

tyckte att han var en riktig man som inte kunde kontrollera sina kvinnor, då ville han

hellre vara död än att leva, i hans kultur bestämmer mannen säger han, jag är muslim

54Amin Jabar, 2002 http://www.svd.se/straffa-hart-for-hedersmord

19

inte svensk. Agid avslutar med att påpeka att hans bröder är oskyldiga, han är själv

beredd att åka till Sverige och ta sitt straff, om bröderna frias.55

6.1.3 Tystanden som bröts

Staffan Kihlström skriver i Dagens Nyheter den 18 januari 2003, nästan ett år efter

Fadimes död. Han skriver att det har hänt mycket sedan mordet skedde, mordet har

påverkat debatten i Sverige, Europa, USA och Kanada. Tidigare rådde tystnad kring

hedersmord och många män tog det då som ett medgivande. Flickor trodde att det inte

var någon skillnad mellan Kurdistan och västvärlden. Efter mordet på Fadime har

många invandrarflickor reagerat och vågat stå på sig. Uppmärksamheten kring

hedersmord gjorde att det kurdiska styret i norra Irak tvingades ändra lagen och ta bort

straffriheten för den man som dödade en fru eller dotter i försvar om sin heder. Dock är

lagändring är en sak, praktiken är en annan.

Mona Sahlin föreslog att giftemålsåldern för utländska medborgare skulle höjas och en

expertgrupp tillsattes för fler åtgärder. Sara Mohammad, ordförande i GAPF, säger att

det via lagändringar vi påverkar värderingar och så även i Sverige. Regeringens

åtgärdspaket är ett litet steg men det måste göras mer, det räcker inte med höjd

giftemålsålder, som dessutom träder i kraft nån gång 2004. Slutligen poängteras det

viktigaste, att hedersmordsdebatten har skapat en öppning och en insikt i problemet.

Integrationsminister Mona Sahlin säger att hon är medveten om att det här inte är

tillräckligt, det är bara början.56

6.1.4 Inte bara gärningsmannen

21 januari 2004, tvåårsdagen efter Fadime dog. En artikel i Svenska Dagbladet påpekar

att Sveriges poliser inte använder lagstiftningen om medhjälp och anstiftan till brott i

den utsträckning som krävs när det gäller hedersvåld. Svensk och norsk forskning

påvisar att fler släktingar än enbart gärningsmannen ska kunna åtalas inför domstol.

Forskarna Jenny Westerstrand och Åsa Eldén kommer fram till efter granskningar av

hedersmord att varken rättssystemet eller samhället tar det på allvar och att det grova

våldet ofta blir obegripligt. De hävdar också att det inte endast är det juridiska bristerna

utan att det även handlar om befintliga lagar, när det exempelvis gäller olaga hot är

lagstiftningen väldigt bristfällig. Unni Wikan håller med och hävdar också att den

55 Johanson & Håård, 2003 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10403193.ab 56 Kihlström, Staffan 2003 http://www.dn.se/nyheter/tystnaden-om-hedersmord-har-brutits/

20

svenska rättsapparaten i för hög grad enbart fokuserar på en individuell gärningsman. I

fallet om Fadime visste brodern och andra släktingar att hon anlände till Uppsala,

dessutom saknar brodern alibi mellan 21.00- 21.45. Hoten måste sättas in i sitt

sammanhang, det handlar inte om tomma ord i sådana här fall säger Eldén.57

Masoud Kamali är utvald av Mona Sahlin att leda en utredning om etnisk

diskriminering och maktstruktur. I augusti 2004 säger han i en webbtidning mot

diskriminering att det blivit en alldeles för stor grej att invandrarflickor blivit utsatta för

hedersvåld, men att det inte är ett stort problem, det handlar bara om några procent

säger Kamali. Han arbetar med en utredning som beräknas vara klar 2006. Han menar

att heder inte har någonting med kultur att göra och att hederskulturen är en myt som

grundas i fördomar och möjligtvis rasism. Elisabeth Fritz, specialist på hedersrelaterade

brott och bland annat advokat till Pela, håller inte med. Enligt henne talar hon varje dag

med kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och länsstyrelsens nationella

rapport om skyddat boende släpptes i mars 2004, den visar på att hedersvåld inte alls är

något litet problem i Sverige det handlar om tusentals kvinnor och ett stort mörkertal.

Hon säger även att det är helt fel att påstå att det inte skulle existera någon hederskultur

och att hon inte kan förstå hur en man i Kamalis position kan uttala sig som han gör.

Fritz säger att hon företrätt många svenska kvinnor men ingen har hotats och tvingas till

äktenskap mot sin vilja eller i värsta fall mördats på grund av att beteendet har förstört

familjens heder.58

6.1.5 Pojkar och hedersmord

Rasool Awla är statsvetare och sociolog, han studerar ”våld och kön” med koppling till

hedersmord. I januari 2006 skriver han en debattartikel i Dagens Nyheter, en månad

senare även i Aftonbladet. Fyra år efter mordet på Fadime och 7 år efter Pelas död

varnar nu forskare att situationen är mycket värre än vad vi tror. Det är inte bara

kvinnan i kärleksrelationen som drar skam över familjen, reglerna i hederskulturen är att

mannen är medskyldig och att de båda ska dödas av kvinnans familj. En etniskt svensk

man kan därför också drabbas, säger Awla. Tack vare medias rapportering har

makthavare kommit till insikt om att det är ett allvarligt fenomen i vårt samhälle, det

57 Wahldén, Christina 2004 http://www.svd.se/snav-syn-pa-hedersmord 58 Eriksson, Maria 2004 http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/det-finns-ingen-speciell-hederskultur/

21

utgör dessutom ett hot mot demokratin. Därför har många kommuner börjat satsa

resurser på att förhindra hedersmord och förebygga hedersförtryck.

Medias sätt att rapportera om hedersmord har dock inte bara varit positivt, Awla menar

att de mestadels har speglat det som att det endast är kvinnan som bestraffas med döden.

Han menar på att det inte alls behöver vara invandrare utan även infödda svenskar som

inte härstammar från kyskhetskultur kan bli offer för hedersmord. Vem som helst kan

bli kär i en invandrarkvinna tillhörande en konservativ familj och kan därmed bli nästa

offer.59

I Aftonbladet kritiserar Awla de tidningar som har skrivit att Fadime dödades för att hon

haft en svensk pojkvän. Hedersmord hör inte till någon speciell kultur, det tillämpas av

muslimer men även de utanför islamiska världen. Dock är det vanligast i Mellanöstern,

Afghanistan, Pakistan och Nordafrika. Awla säger att hedersmord har förekommit innan

islams födelse, det är alltså inget fenomen som uppkommit av invandrargrupper i

Sverige. Det handlar om att de tar med sig traditionen hit. De kvinnor som dör i hederns

namn runt om i världen dödas inte på grund av att de har träffat en svensk man. Pelas

pojkvän var inte svensk, Fadimes pojkvän hade en svensk mor men en iransk far.

Brottet kvinnan begår är att de inleder en relation över huvud taget. Awla menar på att

det är svårt för dem som bor i Sverige att förstå synen på äktenskapliga förbindelser

eftersom de är fria på ett helt annat sätt.60

6.1.6 ”Balkongflickorna”

”Här stenas hon ihjäl av nio män” lyder en rubrik i Aftonbladet 2007, artikeln är

skriven av Susanne Nylén. Hon rapporterar om 17 åriga Du’a som i Irak blir stenad till

döds av nio män inför en publik av hundratals personer, inklusive polis som bara står

och tittar på. Folket filmar händelsen, tar kort och vissa hejar på. Ingen ingriper.

Gärningsmännen har dragit upp hennes kjol för att förnedra henne ytterligare, sedan

kastar de tegelstenar på henne. 30 minuter senare träffas hon i huvudet av ett

betongblock som blir dödande. Anledningen till att kvinnan utsattes för det här var för

att hon hade ett förhållande med en pojke som var sunnimuslim och hon tillhörde

59 Awla, Rasool 2006 http://www.dn.se/debatt/nasta-offer-for-hedersmord-ar-en-infodd-svensk-man/ 60 Awla, Rasool 2006 http://www.aftonbladet.se/debatt/article10760089.ab

22

yezidireligionen (en kurdisk religion). Det här gick inte för sig då grupperna är fiender.

Pojkvännen klarade sig utan några påföljder eller konsekvenser.61

6.1.6.1 2008

I början av januari 2008 i Aftonbladet skriver Mohamed Omar att hedersmord inte har

någonting med religion att göra. Han menar att mord kan få stämpeln hedersmord för att

gärningsmannen är muslim. Han tar upp ett exempel när två flickor blev mördade av sin

egen far på grund av att de träffade pojkar. Att fadern vad muslim gjorde att det blev

rubricerat som hedersmord enligt Omar. Islam har förbud mot mord, det finns inga

undantag och det är en stor synd att mörda sina egna barn. Omar skriver också om

mordet jag beskrev ovan, när Du’a blev stenad till döds för att hon blivit kär i en

muslimsk pojke när hon själv var uppfostrad i yezidiska tron. Hedersmorden har

ingenting med religion eller islam att göra, det har att göra med mäns kontroll över

kvinnor. Han tycker även att hedersmord och ”svartsjukemord” är samma sak och

hävdar att inom islam är både kvinnan och mannen fria och självständiga människor, de

beslutar själva över sitt liv och sina relationer.62

6.1.6.2 Fönsterfall 2009

Sydsvenskan går ut med rubriken ”Fönsterfall kan vara hedersmord” i juli 2009. Dan

Ivarsson rapporterar att en 28 årig kvinna föll genom ett köksfönster på tredje våningen

i en lägenhet i Nydala. Polisen misstänker hedersmord. Den 30 åriga mannen från

Malmö, ursprungligen från Mellanöstern träffade sin fru på en resa i Nordafrika. De

gifte sig och kvinnan flyttade in hos mannen. Det var en söndagskväll när kvinnan

plötsligt faller ut från köksfönstret, hon skadar sig så svårt att hon avlider innan

ambulansen hinner fram till sjukhuset. Malmöpolisen säger att de utgår från att det är ett

mord med hedersmotiv, mannen följde med i ambulansen men greps sedan av polis och

förhördes. Åklagaren släppte honom tidig måndag morgon, men får stark kritik av

polisen för det här. Nu är de oroliga för att mannen ska prata ihop sig med släktingar

och vänner.63

61 Nylén, Susanne 2007 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11070871.ab 62 Omar, Mohamed 2008 http://www.aftonbladet.se/debatt/article11325477.ab 63 Ivarsson, Dan 2009 http://www.sydsvenskan.se/malmo/fonsterfall-kan-vara-hedersmord/

23

6.1.6.3 2010

Oisin Cantwell skriver i en artikel 2010 i november att allt var annorlunda när Fadime

mördades 2002, då blev det uppståndelse, det skrevs artiklar till och med ministrar och

kronprinsessan kom till hennes begravning. Nu har ytterligare ett hedersmord skett och

det är en tystnad som breder ut sig, det är en ung kvinna vid namn Jian som journalisten

talar om. Kan det finnas en rädsla bland politiker och journalister idag att bli uppfattade

som som rasister och islamofobiska? Undersökningar från bland annat

Ungdomsstyrelsen och nationella rapporter visar på att ungefär 70 000 kvinnor mellan

13-25 år lever inom begränsningar när det handlar om blivande äktenskap. 16% får inte

välja vem de ska gifta sig med och 1500 kvinnor riskerar att bli utsatta för hedersvåld.

Den här siffran kritiseras dock i och med att den anses vara alldeles för låg just för att

kunskapen om vad som utmärker hedersvåld är dåliga. Under 2007-2008 var det ett

flertal fall där unga invandrarkvinnor föll ner från balkonger, (det förekom även fall

senare), de skulle senare bli kallade ”balkongflickorna”. I samtliga fall var fadern och

bröder eller någon av parterna ensamma i lägenheten efteråt och sa att kvinnan begått

självmord, dessutom fanns i varje fall hederskonflikter i bakgrunden. Inget av fallen

ledde till en fällande dom eller åtal, just för att polisen hade bristande kunskap om

hedersvåld. Polisens expert Kickis Åhre Älgamo menar på att förändringar måste ske

inom speciellt fyra områden:

• Hedersvåld måste diskuteras i skolor och även hur det ska bekämpas.

• Landstinget ska inte uppmuntra myten om mödomshinnan, exempelvis

”återskapa” den.

• Tvångsäktenskap ska vara kriminellt.64

Enligt Sveriges radios program Kaliber i P1, ”Fallen som aldrig når domstolarna” 2011,

så var det här ett nytt sätt för familjerna att kunna komma undan med ett hedersmord i

och med att det såg ut att vara självmord, flickorna blev så hårt pådrivna av sina familjer

att de var tvungna att hoppa från balkongerna. Polis och åklagare skulle nu få utbildning

i hur de här fallen skulle hanteras. 19- åriga Aisha berättar i programmet hur hennes far

uppmanat henne att begå självmord, hon levde under hot och kontroll i flera år. Hon

berättar att om hennes far inte kunde kontrollera henne så skämdes han inför hela

64 Cantwell, Oisin 2010 http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article12671767.ab

24

släkten. Aisha förstod när hon var 17 år att fadern menade allvar med sina hot, en dag la

han en snara runt hennes hals och sa att hon skulle ta sitt liv. Hon blev tvungen att

polisanmäla sin far och sedan fly.65

6.1.7 Nya hedersmord

2011 skriver Erik Helmerson i Dagens Nyheter om mordet på en 20- årig pojke, Abbas

Rezai som mördades 2005. Det här är ett fall som skiljer sig från dem jag skrivit om

tidigare i arbetet. Det rubriceras som hedersmord och orsaken till att han dog var att

hans flickväns familj inte accepterade honom. Paret blev kallade till flickvännens familj

i Högsby där det slutade i tragedi. Abbas Rezai blev mördad genom att familjen hällde

kokande olja över honom, slog honom och knivhögg honom. Hade den här typen av

händelse skett för tio år sedan hade det med stor sannolikhet inte beskrivits som ett

hedersmord säger Helmerson. Polisens okunskap bidrog till en sämre utredning, men

han säger även att under den senare halvan av 2000- talet har Sverige blivit bättre på

hanteringen kring hedersvåld. Enligt Helmerson var de första fem åren förlorade.66

I fallet Abba Rezai 2005 blev sonen i flickvännens familj ensam dömd för mordet. 2011

väljer han att söka resning och anklagar istället sina föräldrar för mordet. Han förklarar

sitt vittnesmål i hovrätten som sedan publiceras i Svenska Dagbladet. Sonen påstår att

det var föräldrarnas idé att han skulle erkänna och ta på sig mordet. Systern och

pojkvännen skulle komma hem till deras familj för att få gifta sig, han säger att hans

föräldrar var otrevliga mot pojkvännen. De ska sedan ha frågat dottern om hon

fortfarande var oskuld, hennes svar gjorde dem upprörda. Fadern hade då börjat hota

pojkvännen och modern hällde kokande olja över honom. Föräldrarna hade fortsatt slå

honom med olika tillhyggen och fadern började hugga Rezai med en kniv. Sonen hade

efteråt blivit tillsagd att rengöra kniven. Efter dådet hade hela familjen satt sig i bilen för

att först åka till Växjö och sedan till Göteborg, fadern ville kasta av dottern någonstans

eftersom hon hade förstört hela familjen.67

Ordförande för GAPF Sara Mohammad, säger i Aftonbladet 2011 att ta hänsyn till

hederskultur är omvänd rasism. Ca 8500 unga människor i Sverige är rädda för att

mördas av sin familj samtidigt som antalet hedersmord ökar runt om i världen.

65 Kaliber, Sveriges radio ”Fallen som aldrig når domstol”, 2011 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4769798 66 Helmerson, Erik 2011 http://www.dn.se/ledare/kolumner/tystnadens-kultur/ 67 Kalmar TT http://www.svd.se/sonen-vittnade-om-hedersmord

25

Mohammad säger att hon möter stora känsligheter i frågan eftersom att hedersvåld har

starka kopplingar till kultur i olika religioner. Därför finns en rädsla för att bli kallad

rasist, men hon menar att fokus inte ska vara på muslimer i sig utan islams politik och

när det gäller kultur ska kritiken riktas mot kvinnor och barns rättigheter. Att ta hänsyn

till hederskultur innebär brott mot mänskliga rättigheter, vi måste våga ta kampen och

sprida mänskliga rättigheter som något globalt säger hon. Med exemplet från Högsby

säger Mohammad att vi åter igen ser att det är en grupp människor som ligger bakom ett

hedersdåd. Det är en viktig lärdom för att få insikt i hederskultur, det kan vara en person

som dödar men bakom står alltid familj och släkt.68

6.1.7.1 Maria

2012 drabbas Sverige åter igen av ett hedersmord. I april hedersmördades en 19- årig

kvinna i Landskrona, hur kan det här få ske i Sverige 2012? Säger Susanne Ohlin i en

artikel på TV4Nyheterna. Kvinnan hade försökt få skyddat boende eftersom hon kände

sig hotad, men utan framgång. Advokat Elisabeth Fritz säger att kommunerna måste

göra sitt yttersta för att förhindra hedersbrott. Det ska finnas tydliga riktlinjer inom

socialtjänsten, det ska göras en hotbildsbedömning så rätt hjälp kan ges. Handlar det

dessutom om hedersrelaterade brott så finns det många människor som offret behöver

skydd ifrån. Hon menar också att den här typen av brott måste in i Sveriges

lagsstiftning.

Sara Mohammad är upprörd över att det fortfarande får ske hedersmord i Sverige. Hur

många människor ska behöva bli mördade innan vi ser allvaret. Vi måste sluta blunda

för att de här brotten sker, enligt Mohammad är Sverige ett samhälle som har alldeles

för stor respekt för olika kulturer och religiösa värderingar, folk tror att sådant inte sker

men det sker här och nu.69

Allt tyder på att de 107 knivhuggen som Maria fick ta emot var våld i hederns namn.

Familjen hade starka hedersnormer, Kickis Åhré Älgamo expert på hederskultur säger i

Lunds tingsrätt att det inte kan handla om något annat än hedersmord, familjen tillhör en

religiös minoritet där hederskultur kan växa sig stark. Maria hade kidnappats till Irak av

sin far när hon var 11 år och tvingats gifta sig med en släkting när hon var 13, efter det

rymde hon till Sverige. Älgamo menar också att eftersom släkten tillhör en ovanlig

68 Röstlund, Lisa 2011 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13169867.ab 69 Ohlin, Susanne 2012 http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/artiklar/hur-kan-hedersmord-få-ske-i-sverige-2012-4fc33baa04bf72228b000a88

26

konservativ kurdisk religion, jezidism, har heder en större betydelse i och med att det är

en minoritet. Marias 17- åriga broder blir åklagad för mordet.70

Sociologen Jamila Hussein vill 2012 väcka debatt i Göteborgs-Posten, att motarbeta

hedersmord kräver stora insatser säger hon. Det räcker inte med att endast separera det

hotade offret från familjen, det gäller att inleda ett samarbete med familjen för att få

dem att ändra sitt tankesätt. Hon skriver att hederskulturen i Mellanöstern är en vidrig

kvarleva från gamla patriarkala beduinkulturen, den lever tyvärr kvar i vissa länder

eftersom den blivit en naturlig del i levnadsmönstret seden hör dessutom ihop med vissa

religiösa uppfattningar. Hussein skriver också som så många andra att hedersmord

verkar öka både i Mellanöstern och globalt.

För två månader sedan gjorde Hussein intervjuer med män som begått hedersmord som

nu sitter i fängelse i norra Irak. Samtliga män var stolta över sina handlingar och fick

respekt både av fångvakter och andra fångar. De fick alla regelbundna besök av

släktingar som beundrar dem för deras dåd. Straffet för hedersmord är endast några

månader i fängelse, dock ändrades nyligen lagen i norra Irak till 15 års fängelse för

samma brott. När Hussein frågar männen hur de kunde begå ett sådant brott när de

visste att de riskerar 15 år i fängelse, svarar de att det är bättre att sitta i fängelse med

hedern i behåll än att leva ett liv i skam utanför fängelset. En väntad konsekvens av

straffets ökning är att antalet ”självmord” plötsligt ökat kraftigt bland unga kvinnor i

norra Irak. Den främsta anledningen till att männen begår den här typen av brott är det

starka sociala trycket från människor i deras närhet i en kollektivistisk kultur, där

uteslutning från sociala nätverk skulle vara en katastrof.

Hedersmord är inget som står nämnt i Koranen men det finns sådant som enbart

fokuserar på kvinnans begränsningar i frihet och rättigheter. Kvinnan ska klä sig på ett

visst sätt, bete sig och leva på ett visst sätt men framför allt enbart ha sex inom

äktenskapet. Det är mannens uppgift att se till att hon lever efter de här

begränsningarna. Hussein säger att alla myndigheter som arbetar med hedersmord har

som lösning att skilja kvinnan från hennes familj för att skydda henne. Konsekvensen

av det här blir främst att familjefadern upplever ännu större skam när dottern lämnar

familjen. Därför är det bättre att ha kontakt med familjen men det kräver stor kunskap

70 Törnberg, Ulf 2012 http://www.sydsvenskan.se/sverige/expert-107-knivhugg-tyder-pa-hedersmord/

27

utbildning och stora kulturella bakgrundsfaktorer. Kvinnan i sin tur måste få

psykologisk hjälp för ökat självförtroende och självständighet.71

6.1.8 Sexuellt hedersvåld

Jenny Westerstrand är juris doktor vid Uppsala universitet, hon har forskat inom

projektet ”Sexuellt hedersvåld- den outforskade paradoxen”. I Dagens Nyheter 2013

skriver hon att debatten kring hedersvåld har blossat upp igen. Hon säger att hedersvåld

handlar om en överdriven fixering vid flickors kyskhet, våld och kontroll utövas av vilja

att bevara hennes oskuld tills giftermålet. Problematiken som bevisas i Westerstrands

arbete, är att efter hon studerat domar, förundersökningar, socialtjänstakter och material

från skyddade boenden finns tydliga tecken på att de ofta innehåller sexuella

kränkningar utförda av män som har till ”uppgift” att se till att kvinnan skyddas och inte

vara en ”hora” i deras ögon. Det är de här männen som tvingar sina fruar att ha sex med

dem, bröder som utnyttjar sina systrar sexuellt, farbröder som våldtar sina brorsdöttrar

och fäder som utför oskuldskontroller. Det här inom ramen för att kvinnan ska

kontrolleras och inte ”bli en hora”. Vi måste därför enligt Westerstrand inkludera

sexuellt våld när vi talar om hedersrelaterat våld. Det som våldet ska vara skydd mot är

exakt det som gärningsmannen utsätter kvinnan för.72

Integrationsminister Erik Ullenhag skriver i Svenska Dagbladet 2013 att det länge

funnits en oförmåga att bekämpa hedersförtryck. Dålig kunskap har gjort att övergrepp

som drabbat invandrarkvinnor inte tagits på allvar. På senare år har regeringen tagit

många initiativ för att förebygga att kvinnor ska drabbas av det här, men inte sällan

möts det av kritik. Två handlingsplaner har tagit fram, Handlingsplanen för att bekämpa

mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade

relationer och Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot

sin vilja. Ullenhag säger att kunskaperna över lag har blivit bättre hos skola, polis och

socialtjänsten, bland annat har skollagen ändrats till att alla elever ska delta i all

obligatorisk undervisning även simundervisning och sexualkunskap. Nyanlända

71 Hussein, Jamila 2012 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.932192-att-stoppa-hedersmord-kraver-stora-insatser 72 Westerstrand, Jenny 2013 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/har-ar-sanningen-i-debatten-om-hedersvald/

28

flyktingar och anhöriga ska få samhällsorientering som innefattar kunskap om

jämställdhet och mänskliga rättigheter.73

6.1.8.1 2014

Soleyman Ghasemiani är socionom, han säger i Svenska Dagbladet 2014 att

hedersvåldet fortfarande drabbar många unga och vuxna trots att vi talar om vårt

jämställda samhälle och likhet inför lagen. Utgångspunkten i hedersvåldet är att

kontrollera kvinnans sexualitet och bevarandet av oskulden till bröllopsnatten. Kvinnan

saknar rätt till sin egna kropp, liv och sexualitet. Fri kärlek är inte att tala om. Normerna

i hederskulturen har sin grund i gamla patriarkala värden som överlevt systemet och

istället blivit en del av dagens system. Det kan inte kategoriseras som ”mäns våld mot

kvinnor” eftersom det inom hedersvåld inte är en ensam man utan hela familjen,

hedersvåld är kollektivt och planerat. Det är inget skamligt med hedersvåld utan det ses

som en ärofylld handling. Dessutom kan även kvinnor vara med och utöva våldet

exempel på det här kan ses i fallet Abbas Rezai, när även flickvännens modern var med

och torterade honom. Den politiska makten och myndigheterna i Sverige stödjer

fortfarande inte kärlekens frihet fullt ut eller kvinnors rätt över sin kropp och sexualitet.

Fortfarande får de religiösa, traditionella och kärleksfientliga institutionerna och

krafterna i samhället det mesta av det politiska och ekonomiska stödet både statligt och

kommunalt. Fortfarande får religionen ta över barnens kroppar, det är dags att ändra på

det säger Ghasemiani.74

6.1.8.2 Bacha posh

Jenny Nordberg åker 2015 ner till Kabul för Svenska Dagbladet, hon ska skriva om de

förklädda flickor som drömmer om en framtid i frihet, utan slöja och tvångsgiftermål.

Nordberg får möter flickor som lever förklädda till pojkar, det kallas ”bacha posh”.

Satar har behandlats likt en pojke från den dagen hon föddes, hon berättar för Nordberg

att en familj som inte har en son i ett patriarkalt samhälle där kvinnor inte får ärva

egendom eller arbeta anses som misslyckade. Efter fem döttrar hade hennes föräldrar

stor press på sig, men det blev en sjätte dotter och de bestämde sig för att uppfostra

Satar som en son. Satar berättar att hon får göra allt som flickor inte får, exempelvis gå

och handla eller gå runt på stan. Hennes förklädnad är gynnsam både för föräldrarna

73 Ullenhag, Erik 2013 http://www.svd.se/obegriplig-kritik-om-hedersvald 74 Ghasemiani, Soleyman 2014 http://www.svd.se/hedersvaldet-maste-ses-for-vad-det-ar/om/debatt

29

som slipper skämmas och hennes syskon som får större rörelsefrihet när de har henne

som manlig bevakning.

Det är ofta i puberteten som friheten för de förklädda flickorna tar slut, då ska flickorna

säljas in i tvångsäktenskap för att kunna producera egna söner. Neelab levde som pojke

tills hon var 13 år, hon är nu 17. Hon berättar att hon var fri och kunde röra sig hur hon

ville. Det kan hon inte längre. Det var en svår omställning, grannarna skvallrade och det

väckte missnöje hos folk vilket gjorde att hennes föräldrar till slut fick ge efter. De

flickor som reporter Nordberg samtalat med spelar fotboll och de får med protester

spela kvar i laget efter att de ”blivit” kvinnor. Det passar inte in i oskuldsidealet med

sport och det är ingenting flickor ska ägna sig åt, kvinnor får lära sig att deras kroppar

och hjärnor är för svaga för att anstränga sig fysiskt. De skulle kunna känna sig starka

och eventuellt få idéer om att de kan klara av annat också.

Sosan är också bacha posh, hon har lyckats behålla sin hemlighet i 17 år, hennes familj

tycker att hon skulle varit bortgift för länge sen. Men så länge landet är så omänskliga

mot kvinnor så får hon hållas, vilket Sosan är tacksam för. Hon vill klara sig själv och

inte bli ett offer, 9 av 10 kvinnor blir slagna i hemmet och hedersmord är vanligt. En

kvinna som blir våldtagen anklagas för sex utanför äktenskap och kan därmed fängslas.

Som pojke är Sosan aldrig rädd, ingen förföljer eller hotar henne.75

Lördagen den 17 januari 2015 hölls den årliga minnesgalan på Berns i Stockholm för

Fadime, för att hylla hennes mod och för att kämpa mot hedersvåld. Stefan Löfven höll

tal. Han säger att Fadimes mod lever vidare och att det aldrig kan finnas något

hedersamt med att trakassera och mörda en människa, däremot är det en skam för hela

vårt samhälle om vi inte lyckas stoppa det våldet. Det är regeringens och allas ansvar att

se till att ingen utsatt människa behöver möta den okunskap och passivitet som Fadime

möttes av. Vi ska ta alla tecken på allvar och garantera ett skydd. Nu har

tvångsäktenskap kriminaliserats, möjligheten att gifta bort ett barn har avskaffats, men

det återstår mycket att göra, säger statsministern.76

Även i år hölls galan för Fadime den 17 januari 2016 på Berns i Stockholm. Ämnen

som uppmärksammades är bland annat: bortförda barn, barn och tvångsäktenskap och

”oskuldskontroller”. Föreningen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) anordnar

75 Nordberg, Jenny 2015 http://www.svd.se/pojkklader-oppnar-dorren-till-friheten 76 TV4Nyheterna, 2015 http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/minnesgala-för-fadime-mot-hedersvåld-54ba66a5fca38f9ee5000408

30

tillsammans med olika organisationer ”Fadimedagarna 2016”, de reser runt i hela

landet och föreläser, informerar och anordnar seminarium.77 Nu är det 14 år sedan

Fadime dog, 14 år sedan en ung kvinna fick två skott i huvudet på grund av att hon ville

ha ett eget och fritt liv.

7. Åtgärder och förebyggande arbete Som en kort uppföljning visar jag här hur Sveriges myndigheter har agerat och vad de

har gjort för att förebygga och förhindra hedersvåld i Sverige. Jag kommer nedan visa

några av de åtgärder som har gjorts genom åren.

Under åren 2003-2006 gjordes den första regeringssatsningen med en insats på 180

miljoner kronor i syfte att främja förebyggande arbete mot det som vi kom att kalla

hedersrelaterat våld och förtryck. Under perioden fördelades pengarna mellan 131

projekt. 2003: 12 stycken, 2004: 48 stycken, 2005: 44 stycken, 2006: 27 stycken

projekt.78

7.1 Handlingsplaner och rapporter

2005 gjordes på regeringens uppdrag en översiktlig kartläggning av åtgärder mot

patriarkalt våld och förtryck i hederns namn. FN:s generalsekreterare Kofi Annan säger

att brott mot kvinnor i hederns namn ska kriminaliseras och bestraffas i alla stater. Det

är alla staters skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra hedersvåld. Annan

poängterar även vikten av informationskampanjer, en bred utbildning och dialoger med

religiösa ledare. Sverige har arbetat aktivt för åtgärder mot hedersrelaterade brott, bland

annat genom FN-resolutionen i frågan. Sverige anordnade även ett expertmöte kring

hedersrelaterat våld hösten 2003 och år 2004 bjöd Sverige in till en internationell

konferens. Syftet var att uppmärksamma våldet mot kvinnor som ett globalt problem,

även våld i hederns namn och vad det innebär.79

2007 tog regeringskansliet fram ”Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot

kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer�