Jan Lindström

Att översätta diskursmarkörerFrån svenska samtal till engelsk återgivning

Det är viktigt att vi nordiska språkforskare publicerar våra rön om våra språk på internationella fora. Det vi gör är bra, och våra data och resultat kan väsentligen berika bilden av världens språk och kunskaperna om hur de fungerar. Här finns då den stora utmaningen: vi ska kunna översätta oss till ett världsspråk, ofta till engelska. Och det är inte bara idéerna, analyserna och slutsatserna som ska översättas. Eftersom språket är stoffet vi forskar i måste också det göras tillgängligt för mottagare som inte behärskar pri-märmaterialets kod; alla språkexempel vi önskar redovisa för att belysa våra resonemang behöver översättas, göras tillgängliga.

I detta bidrag vill jag ta upp ett specifikt problem som man oundvikligt möter när man försöker översätta talad svenska till någorlunda begriplig engelska. Samtalsforskare arbetar ju med noggranna transkriptioner som man av metodiska orsaker reproducerar i vetenskapliga studier för att läsa-ren ska ha möjlighet att följa analyserna och också kontrollera deras riktig-het. I en engelsk publikation kan transkriptionen ha följande utformning:

1. NN, s. 73.U: +n↑ej+ å va ska ja göra me de h↑är de e väl li- no and what shall I do with this here it is PRT xx- no and what shall I do with this it is probably xx-

vi håller på me eh den här talspråksk↑orpusen: kan de ingå i. we keep on with eh this here spoken language corpus+DEF can it be-part in we are working with eh this corpus of spoken language can it be a part of

Principen är alltså den att en rad i transkriptionen reserveras för det som ursprungligen yttrats på svenska; under denna finns så kallade glossor där varje svenskt ord får en ordagrann engelsk motsvarighet eller annan

2 — Jan Lindström

förklaring; på den tredje raden finns så en friare, mer idiomatisk engelsk översättning av hela den ursprungliga svenska utsagan.

Gång på gång har jag själv förbluffats av hur mycket svårare det kan te sig att smidigt översätta korta vardagliga svenska yttranden än att över-sätta längre vetenskapliga tankegångar till engelsk skriftspråksprosa (vilket förstås inte heller är så enkelt). En orsak är att vi visserligen fått en hel del träning i hur man ska uttrycka sig i skrift både på svenska och på engelska; vi har alltså en viss uppfattning om korrelationerna i det skriftspråkliga registret. Men vi är inte explicit skolade i hur svenskt talspråk egentligen fungerar syntaktiskt och pragmatiskt, och vi saknar förvisso både intuitiv och explicit kunskap om uttrycksresurserna i talad engelska. Framför allt innehåller det talade språket en massa lexikalt material som man mer sällan använder i skrift och som det är synnerligen svårt att hitta ekvivalenter till i ett annat språk. Med detta syftar jag på ”småorden”, de samtalsreglerande signaler och talaktsmodifierare som finns i nästan varje yttrande som fälls i ett informellt samtal. Detta är en typ av samtalsgrammatiska funktionsord som jag med en sammanfattande term kallar diskursmarkörer, och det är översättningen av dessa markörer som jag i det följande ska dryfta.

1. Diskurspartiklar och -markörer som samtalsgrammatisk kategori

Det finns många olika definitioner och benämningar på talspråkets sig-nalord som bland annat kallats för diskursmarkörer, pragmatiska partiklar, diskurspartiklar, talaktsmodifikatorer eller -adverbial (se bl.a. Jucker & Ziv 1998). I en samtalsgrammatisk redogörelse för svenskan (Lindström 2008) kör jag med den allmänna termen diskursmarkör, som inrymmer såväl diskurspartiklar, dvs. lexikala enheter som enbart fungerar i samtalsregle-rande pragmatiska funktioner, som en del ord från andra ordklasser som kan anta funktionen diskursmarkör (ungefär så som substantiv kan anta olika satsledsfunktioner). Diskursmarkörer kunde karakteriseras som en typ av grammatiska funktionsord. Deras egenbetydelse är rätt schematisk: de specificerar relationer mellan yttranden eller vissa delar av dem snarare än förmedlar ett referentiellt innehåll. Semiotiskt sett kunde de kanske klassas som indexikala symboler med en del potentiella funktioner som närmare bestäms (och snävas in) av den kontext där symbolen används. Diskursmarkörer ger pragmatisk tolkningskontext åt talarens handlingar,

3 — Att översätta diskursmarkörer

kontrollerar deltagarrelationer under interaktionen och fokuserar eller modifierar aspekter av det sagda.

Diskurspartiklar och -markörer bildar inte en uniform kategori. Följ-aktligen har man försökt med olika slags subkategoriseringar av vilka den mest omfattande och välgrundade finns i den stora finska referensgramma-tiken (ISK: 770–772); den har också genererat en tillämpning på isländ-ska (Hilmisdóttir 2007). Med inspiration i samma källa har jag föreslagit fyra huvudsakliga klasser av diskurspartiklar på svensk grund (Lindström 2008). Klasserna baserar sig på hur partiklarna kan inordnas i en dialogisk sekvens, i ett yttrande eller i en grammatisk konstruktion som en sats.

1. Partiklar som kan bilda ett eget yttrande i ett dialogiskt utbyte.2. Partiklar som knyts an parentetiskt till ett moderyttrande.3. Partiklar som kan ha en affokal placering inom ett yttrande.4. Partiklar som kan integreras i yttrandets satsstruktur.

Dessa strukturella drag sammanfaller också med vissa övergripande funk-tionella egenskaper av partiklarna. Partiklar av den första typen fungerar till övervägande grad som responsord, t.ex. ja, nej, aha. Eftersom dessa ord ensamma kan stå för en relevant handling i en dialog kan de kallas för dia-logpartiklar. Partiklar av den andra typen fungerar inte så gärna som dia-logord, utan de inramar yttranden initialt eller finalt, ibland kan de också förekomma som inskott i yttranden, t.ex. vet du, ser du, jag menar. Utgå-ende från anknytningen till ett innehållsligt mer bärande yttrande kan denna grupp kallas för yttrandepartiklar. Partiklar som bara, liksom och typ hör till den tredje kategorin och de kan fokusera något element inom yttrandet, t.ex. ett ordval eller ett anfört segment, genom att stå framför och ibland efter det som fokuseras. Möjligheten till en sådan affokal place-ring ger gruppen beteckningen fokalpartiklar. I den fjärde kategorin finns små modifierande ord som ju, väl och nog. Detta är den även traditionellt identifierade kategorin modalpartiklar som syntaktiskt kännetecknas av att de, med vissa begränsningar, kan inordnas i satsens struktur på samma sätt som satsadverbial.

Utöver reguljära diskurspartiklar, som ter sig som en typ av ordklass, uppträder alltså också ord från andra ordklasser i snarlika funktioner. De kan användas ungefär som dialogpartiklar (hallå, du), yttrandepartiklar (alltså, fast), fokalpartiklar (så där, också) eller modalpartiklar (faktiskt, visst). Dessa funktionella diskurspartiklar, en typ av sekundära diskursmar-

4 — Jan Lindström

körer, bör man således också beakta vid inventeringen av talets signalord. Gränsen mellan diskurspartiklar och sekundära diskursmarkörer är inte heller absolut. Vissa uttryck används så systematiskt som diskursmarkörer, t.ex. adverbet alltså, att detta är på väg att bli deras primära funktion.

I den följande diskussionen utgår jag från den nämnda fyrdelade grup-peringen av diskursmarkörer. När man studerar engelska översättningar av transkriptioner av svenskt talspråk märker man att det inte är enkelt att över-sätta uttrycken i någon av subkategorierna. Man hittar antingen många olika översättningsförslag eller så kan markörerna också sakna en översätt-ning. Detta är inte så konstigt, för den grundläggande definitionen av en diskursmarkör är att det är uttryck som inte bidrar till en utsagas grundläg-gande betydelseinnehåll, utan de står för en pragmatiskt relevant tilläggs-betydelse.

2. Material och frågeställningar

För den här studien har jag undersökt de transkriberade exempelutdragen i fem samtalsanalytiskt inriktade svenska doktorsavhandlingar som skrivits på engelska. Två av avhandlingarna är språkvetenskapliga, två pedagogiskt orienterade, och en har skrivits inom miljökommunikation (se Excerperat material). De svenska transkriptionerna i dessa studier är konsekvent över-satta till engelska, men glossor förekommer bara i de språkvetenskapliga avhandlingarna. Det finns gott om diskursmarkörer i transkriptionsutdra-gen, men dock i mindre grad i de pedagogiska studierna som nyttjar insti-tutionella samtalsmaterial (klassrumsinteraktion, fysioterapisessioner). Den institutionella, sakfokuserade kontexten är således tydligen en faktor som tonar ner användningen av diskursmarkörer, i synnerhet sådana som har ett ledigare, mer familjärt stilvärde.

Mitt syfte är i första hand inte att evaluera forskarnas översättningar; däremot är jag intresserad av att kartlägga variationen i översättningarna. I de flesta fall har en svensk diskursmarkör flera alternativa översättningar till engelska, inte bara hos de olika forskarna utan också hos en och samma forskare. Som nämnts kan diskursmarkörer också bli oöversatta. Följande frågor blir således aktuella:

1. Vilka diskursmarkörer har få och vilka många alternativa över-sättningar (eller också saknar översättning)? Kan alltså en del av

5 — Att översätta diskursmarkörer

markörerna te sig som ”enkla” att översätta medan andra kanske är ”svåra”?

2. Finns det funktionella, kontextberoende faktorer som förklarar variationen i översättningarna?

3. Avslöjar översättningarna till engelska – som en typ av ”kultur-krockar” – något specifikt svenskt i uppsättningen och bruket av diskursmarkörer?

Dessa frågor är så pass komplicerade att de inte kan få uttömmande svar inom ramen för den här artikeln. Jag hoppas dock kunna visa på vissa tendenser som materialet ger vid handen och erbjuder några tentativa svar på frågorna.

I slutet av artikeln bifogas en svensk-engelsk förteckning över de excer-perade diskursmarkörerna och deras översättningar (Tabell). I de språkex-empel som redovisas fokuseras yttrandet eller sekvensen där en viss markör förekommer. Representationen är många gånger en avsevärd förenkling av forskarnas ursprungliga transkription; förekommande transkriptionssym-boler redovisas i slutet av artikeln. De engelska översättningarna är givetvis de som forskarna själva formulerat, men glossorna är inte återgivna här, eftersom jag är intresserad av den översättning som avses som idiomatisk. Dessutom saknar diskursmarkörer ofta översatta glossor, såsom i utdrag (1) där väl har den generiska förklaringen prt (=partikel).

3. Diskursmarkörer med engelska översättningar

Följande framställning utgår från de fyra huvudsakliga typerna av svenska diskurspartiklar och -markörer och deras engelska motsvarigheter så som de presenteras i det undersökta materialet. Diskussionen handlar således om diskursmarkörer som fungerar som dialogord, yttrandeinramande markörer, fokuserare och modala markörer.

3.1 Dialogord

Man kunde tänka sig att diskursmarkörer som fungerar som dialogord, dvs. främst olika slags svarsord som ja och nej, inte skulle vålla stora svårig-heter vid översättning. Det visar sig dock att den talade svenskan är rätt rik på olika variationer av dessa och andra besläktade responssignaler. Detta

6 — Jan Lindström

kräver en viss uppfinningsrikedom hos den som vill översätta de fina nyan-ser som de olika variantformerna står för. Också kontexten avgör om ja och nej ska översättas med bara yes eller no eller med någon annan, mindre uppenbar motsvarighet. Till exempel ja kan ibland användas som en milt tvekande markör som närmast kunde återges med well (2), nä kan i egen-skap av nyhetskvitto eller uppbackning översättas med oh eller right (3).

2. HLB, s. 115.F: en sån torraka, ska man låta den stå kvar för insekter å så där eller such a snag, are we supposed to keep it for insects and the like or

A: ja: det ä ju garanterat masser mä insekter i den där well there are definitely loads of insects in it there

men ja kan inte säja dej vicka som finns där but I can’t tell you which ones there are there

3. HLB, s.124.F: vi hinner ju inte me de å de we don’t have time for that and that

A: nä right

En svensk (eller skandinavisk) specialitet är att det finns två lexikalt olika ”ja-ord”, nämligen ja och jo vilket saknar motsvarighet i engelskan. I vissa fall erbjuds översättningar som oh yes och right av jo, vilka antyder att funktionen är att bekräfta något som givet i sammanhanget.

4. NN, s. 239.A: men de finns sån här eh när man har möten me företag but there is these eh when you have meetings with companies

så finns de såna här eh bullshitbingo heter de there are these eh bullshitbingo it is called

C: jaha I see

7 — Att översätta diskursmarkörer

A: JO:: man har möte me såna här nya IT företag oh yes you have meetings with these new IT companies

Samma översättning påträffas också vid jadå, där elementet då kan antas ha en förbleknad anaforisk kvalitet.

Speciellt olika fonetiska variationer av svarsorden bjuder in variatio-ner också vid översättning. Ja utan j-ansats, dvs. a, översätts vid sidan av yes med det något vardagligare yeah, eller också med well, samt i uppbackande funktion med right (jfr nä ovan). Det ”krusiga ja”, som kännetecknas av en uppåtgående och sedan fallande tonkurva och som signalerar visst oenig-het, översätts inte i Anna Lindströms (1999) specialstudie av partikeln, men hon konstaterar dock att den interaktionellt påminner om engelskans well (s. 172). Partikelkombinationer bestående av ett svarsord + konjunktionen men, dvs. ja men, jo men, nej men, får påfallande ofta också översättningen well. Den adversativa konjunktionen signalerar någon typ av övergång men också oförenlighet med det föregående eller med den andre, och dessa sig-nalvärden finns också hos well (Schiffrin 1985). Samma översättning erbjuds också i kombination med vokativ, ja du, i vilket fall markeringen av en över-gång till insikt torde vara framträdande; i (5) konstaterar en fysioterapeut (P) att något lyckas snarare än att det blir problem.

5. CM, s. 155.P: så att de ä ofta muskler på baksidan man behöver träna so it is often the muscles at the back that you need to exercise

[jah ja du just de yeah well that’s just it

L: [((sätter händerna bakom ryggen och tittar på fysioterapeuten))

Bland markörer som signalerar nyhetsmottagande påträffas aha, jaha och jaså, vilka alla får liknande översättningar, främst I see och okay. Ett exempel på jaha ’I see’ återfinns i (4). Till samma funktionella grupp hör också nehej eller nehe som till skillnad från jaha är bildade till negation (6):

8 — Jan Lindström

6. AL, s. 89.V: ha min ((son)) har inte sovit sen klockan tolv ida. well mine has not slept since noon today

L: nehe really

Det negerade elementet i nehe förmedlar en nyans av att man mottagit oväntade nyheter, vilket en översättning med really försöker fånga.

3.2 Yttrandeinramande markörer

En rätt varierad uppsättning yttrandepartiklar som utgör en lexikaliserad sats bildad av ett kognitivt verb och pronomenet du (eller ni i pluralis) – hör du, vet du, ser du, förstår du, du vet, du förstår – är kännetecknande för talad svenska. Urvalet verkar vara mindre i engelskan, vilket torde åter-speglas av att praktiskt taget alla av dessa partiklar ofta översätts med den i engelskan frekventa partikeln you know. Man kunde dock tänka sig att somliga av de svenska uttrycken är mer träffsäkert översatta med you know än andra, framför allt vet du och du vet. Ser du (serru) kunde å sin sida översättas med you see, även om uttrycket kanske inte är lika vanligt i alla engelska varieteter. Någon direkt motsvarighet till förstår du (du förstår) finns däremot inte, men en översättning med you see, som också syftar på insikt, är ett rimligt alternativ.

7. NN, s. 274.A: å du förstår de va pest förstår’u, å han som sjunger så bra i verk ligheten an’ you see it was awful you see, an’ he who sings so well in reality

Den lystrande partikeln hör du, eller hörru du med tillfogad vokativ, är knepigast att översätta, vilket framgår av den stora variationen av erbjudna alternativ: listen, listen up, hey you, you know, c’mon, don’t you think, my friend, then. Dessa översättningar försöker ta fasta på både det tilltalande och det imperativa momentet hos hör du (du). Den lexikalt närmaste motsvarigheten är förstås listen, men uttrycket används inte i samma utsträckning som hör du i svenskan. Avgörande för översättningen är då funktionen som kan variera mellan en intimitetsmarkör (8), en övergångs-

9 — Att översätta diskursmarkörer

markör (9) eller en markör för (övergång till) allvar, t.ex. i samband med en klandrande handling (10); se Hakulinen m.fl. 2003.

8. AL, s. 105.L: perfekt hörrudu perfect my friend

M: ja ska’ru inte komma hit å fika sen yes why don’t you come here for a cup of coffee later

9. NN, s. 309.M: hej på ett tag hörrödu bye for a while then

10. AL, s. 157A: aa han e bara ute å förlustar sej yes he is out covorting all the time

R: ja yes

A: gör av me våra skattepengar spends our taxmoney

R: hörrudu ja har precis en känsla av att du också gör de listen up I have a certain feeling that you do that as well

Vokativen du har liknande funktioner som hör du, och så är översätt-ningarna också liknande. Några av lösningarna, som hey i (11), tar dock mera den uppmärksamhetspåkallande funktionen i förgrunden.

11. AL, s. 163.M: du ja tänkte på bensin eh visst tankar du nittisex? hey I was thinking about gas, you do usually fill up with ninetysix right?

En vanligt förekommande och svåröversatt diskursmarkör är också alltså. Den har många alternativa översättningar – you know, I mean, that is, see, now, then, oh yeah, yeah well – vilket även i detta fall tyder på kon-textberoende funktionell variation. Alltså kan vara en periodiserande, vagt

10 — Jan Lindström

konklusiv markör (12) eller också en specificerare när en tilläggsförklaring fogas in (13) eller efterfrågas (14):

12. NN, s. 280.A: ja tror att de e, att de e möjlit asså att tekniken kommer först tror ja I think that it is, that it’s possible y’know that technology comes first I think

13. NN, s. 209.A: sen e re intressant att om man överför de till en annan kontext asså den kul- then it’s interesting that if you transfer that to another context I mean that cul-

kontext, en annan kulturell kontext context, a different cultural context

14. AL, s. 160.L: Dennis kommer halv fem, före halv fem Dennis comes home four thirty, before four thirty

N: senast alltså at the latest that is

L: ja yes

Uttrycket ja menar är likaså en specificerande markör, och den kan problemfritt översättas med det parallella engelska uttrycket I mean.

15. HLB, s. 116.A: ja den ä inte fridlyst på nåt vis den där men visst ska man tänka på yeah it is not protected by law in any way that one but sure one should think of

alla organismer som kan tänkas finnas i ens hage, så ja menar då, då kan jag väl

all organisms that possibly could be found in one’s pasture, so I mean then, then I can

11 — Att översätta diskursmarkörer

rekommendera dej att inte ta ner den recommend you not to remove it

Det finalt placerade va hör till karakteristiskt (riks)svenska diskurs-markörer. Liksom i andra fall där det är svårt att hitta direkta paralleller i det andra språket förekommer det också här många lösningar till översätt-ning, och även dessa återspeglar kontextberoende funktionell variation. Va är i princip en periodiserande markör med vilken talaren så att säga stannar upp för att kontrollera att den andre hänger med (16) eller att det råder samförstånd om en presupposition i resonemanget (17).

16. NN, s. 93.T: när ja passerat den andra vägen som då går rakt i rondellen va when I have passed the other road that goes straight ahead in the traffic circle y’know

D: mm

T: me min front, då slår ja blinkers vänster va with my front, then I turn the left blinker okay

17. AL, s. 13.V: men Anita du har vari hemma länge också va but Anita you have been home for a long time as well, haven’t you

Speciellt i fall av det senare slaget verkar en engelsk översättning med tag question vara lämplig, för va är också en typ av frågande ”tag”, och det engelska uttrycket ter sig minst lika typiskt för språket som yttrandefinalt va för svenskan. En något liknande funktion tycks även finalt eller hur ha och kan då också översättas med tag question till engelska:

18. FS, s. 137.T: ni har skrivit den här övningen hemma eller hur you have written this exercise at home haven’t you

En mer speciell ”tag” är bart eller som påträffas i slutet av polära frågor (se Lindström 1999). Denna markör av någon typ av problem i det interak-tionella sammanhanget tycks ha en parallell i engelskans or:

12 — Jan Lindström

19. AL, s. 88.L: tyckte hon de va jobbit då eller did she think it was tough then or

Y: nej jätterolit no lots of fun

I andra typer av yttranden och yttrandepositioner krävs andra lös-ningar, t.ex. well när eller introducerar en reparation som inleds av sam-talspartnern (varvid den tolkas som ett disprefererat drag, se Pomerantz 1984):

20. FS, s. 148.I: åå kan vi inte pausa? Vi e ändå längre fram än dom andra. oh can’t we take a break? We are further ahead of the others anyway.

P: aa de e vi, eller inte längre framför men ((ohörbart)) yes we are, well, not further ahead but

Ytterligare en för svenskan speciell och svåröversatt diskursmarkör är då som kan uppträda finalt såväl i påståenden som i frågor. Då är här vagt konklusivt och anaforiskt syftande på att det som sägs aktualiserats av något tidigare. Även om then är den uppenbara lexikala motsvarigheten har inte ordet samma diskursiva omfattning i engelskan. I påståenden har detta då en viss påminnande funktion (21), varför see kan vara en naturlig översättning:

21. AL, s. 35.L: ja nej men de förstår ja ju så att- de var därför ja ringde tidigare då, yes well I understand that so that- it was because of that I called earlier see

M: ja:?

I frågor signalerar då att talaren relaterar frågan till en tidigare behand-ling (t.ex. i följdfrågor) eller att frågan innehåller en slutledning utgående från vad den andre sagt (22); se Landqvist 2003, Lindström 1999.

13 — Att översätta diskursmarkörer

22. AL, s. 142.V: (…) vi ska se vicken da hade ’ru tänkt då, so which day had you thought of

A: nej ja har inte tänkt nånting för nästa vecka börjar ja skola in dom, no I hadn’t thought anything it’s just that I begin schooling them next week

Speciellt i frågor lämnas detta då oöversatt, för det finns ingen direkt parallell markör i engelskan. Översättningen är inte uppenbar i (21) heller, om inte so i början av den engelska satsen avses som en motsvarighet till den konklusiva aspekten hos då.

Sammantaget kan man säga att svenska yttrandeinramande markörer utgör en mycket språkspecifik inventering, och att deras översättning till ett annat språk kräver mycket god kännedom om de olika funktionella nyanser markörerna har såväl som kännedom om motsvarande idioma-tiska uttrycksresurser i det språk man översätter till.

3.3 Fokuserare

Den kanske vanligaste, funktionellt mångsidigaste fokuseraren i svenskan är liksom. Denna ursprungliga komparativa subjunktion antyder någon (approximativ) likhetsrelation och översätts då rätt naturligt med den lexi-kalt någorlunda korrelerande like, som är en vanlig fokuserare i talad engel-ska (23). Tänkbara översättningar är också sort of (24) och kind of (kinda) (25).

23. FS, s. 149.K: så då kan ja inte ställa nå nattduksbord vi sängen. so then I can not put any bedside table by the bed.

för att då blire ju liksom, mitt i rummet liksom. nattduksbordet. because then it gets like, in the middle of the room like. the bedside table.

24. NN, s. 247.B: a även så tycker jag att de här e liksom lite mer ihopsnickrat, yes also I think that this is sort of a little more pieced together,

14 — Jan Lindström

25. CM, s. 171.L: om ja fortsätter ner liksom tare i ännu mer där, if I continue down it kinda activates even more,

Andra förekommande översättningar är y’know, somehow och just, av vilka speciellt y’know fångar aspekten att det ofta handlar om en inbjudan till samarbete i betydelseskapandet, ungefär ’kan du se likheten här?’.

26. NN, s. 329.J: å den spelade man ju in när den kom liksom på: på teve nånstans an’ that you recorded when it came y’know on on TV somewhere

Tanken på något slags dold jämförelse finns också bakom den dis-kursiva användningen av demonstrativa element som sån här, så här och så där, vilka gett upphov till fokuseraren sär (Öqvist 2000). Även detta uttryck översätts med like (27).

27. NN, s. 122.P: vi fick s’är veckove-, läxor, fick vi. we got like weekly he-, homework, we got.

Fokuserare kan också förekomma i knippen, såsom i (28) där vi har det vardagliga typ tillsammans med så här. Översättningarna, som i det här fal-let verkar mer glossaktiga än idiomatiska, är like respektive like this.

28. FS, s. 155.K: å här har ja nåra såna här jävla ljuva gardiner typ så här, blomstergardiner and here I have some like this damn beautiful curtains like like this, flower curtains

Den kanske mest speciella svenska fokuseraren är ba som bildats till adverbet bara. Ba avser i princip ’något visst och inget annat’ och kan då fokusera ett ordval eller också anfört tal. Det första ba i (29) kan uppfattas som en anföringsmarkör, varvid det vanligen konstrueras utan verb i den anförande satsen (se t.ex. Jönsson 2005), medan de två senare är allmän-nare fokuserare. Beroende på funktion varierar översättningarna mellan like och just.

15 — Att översätta diskursmarkörer

29. FS, s. 153.J: ja hitta ett videoband under en tröja ja ba jee: I found a videotape under a sweater I like yee

ja ba to den å sådär kolla lite ba, dom ba pöka som fan, I jus took it up an likethis checked it out like, they just balled like hell,

väschta knullfilm real XXX-rated movie

Arbetsfördelningen mellan fokuserare är dåligt utforskad, och detta kan också återspeglas av de förekommande översättningarna som i viss mån överfavoriserar like.

3.4 Modala markörer

Kärnan av svenskans modala diskursmarkörer utgörs av ju, nog och väl, vilka är synnerligen frekventa såväl i ledigt som i något formellare tal. Frekvensen tycks sammanhänga med en viss funktionell flexibilitet, och följaktligen kan den modala nyans som markörerna står för vara svår att i exakta ordalag ringa in. Det är alltså inget under att det verkar vara knepigt att översätta partiklarna. Ofta lämnas dessa ord helt utan översättning och de översättningar som erbjuds uppvisar stor variation.

Den mest frekventa modala diskursmarkören är ju som i princip signa-lerar att utsagans innebörd bör vara känd eller självklar för talaren och lyss-naren. Markören är väldigt vanlig i svenskt tal samtidigt som den saknar en direkt engelsk motsvarighet, varför den väldigt ofta passerar oöversatt:

30. FS, s. 90.T: ja precis. dom ser ju till att jorden hålls på plats. yes precisely. they see Ø to it that the soil is held in place.

När ju översätts finns det inte heller någon patentlösning, men i före-kommande fall tar översättningarna främst fasta på att talaren gör anspråk på ömsesidigheten (31) eller vädjar till ömsesidigheten (32) i samtalsparter-nas kunskapsvärldar.

16 — Jan Lindström

31. AL, s. 69.T: mm vi kan kolla sen då mm we can decide that later then

C: kan vi väl inte göra för den enda kvällen ja kan komma isåfall but we can’t do that for the only evening I can come in that case

är ju tisda eller onsda? is Tuesday or Wednesday as you know

32. AL, s. 161.N: sen de- han har ju inte fått nå schema än som förra året then it- he has not received a schedule yet see and like last year

då hade ju han en da i- i veckan när han bara hade en lektion then he had one day in- in the week see when he only had one class

L: mm:,

N: å bir de’rå faller’e in på din lång- långda då and if that then is- falls on your long- longday then

så då blir’e ju ingenting nästan there will be hardly anything right

N: näej,

I andra översättningar – och yttrandekontexter – kan självklarhetsas-pekten hos ju betonas mera:

33. CM, s. 155.P: du rör å du hackar å allt vad som försegår framför dej, you stir and you chop an’ all what goes on in front of you,

å även hemma. de är ju så. an even at home. it is quite so.

L: mm

17 — Att översätta diskursmarkörer

34. HLB, s. 117.A: de finns en hel del värden i ren. de: de- ja, så ä:re ju. there are a whole bunch of values in it. it it- yeah, that is for sure.

Partikeln nog är notoriskt flertydig och kan signalera antingen ’hög grad av sannolikhet’ (ungefär förvisso) eller ’mindre grad av sannolikhet’ (ungefär kanske). Den förra betydelsen är allenarådande i finlandssvenskan medan den senare är mer utbredd i Sverige. Alla översättningarna tar sna-rast fasta på den ”mildare” betydelsen genom engelskans probably (35), och en alternativ översättning med sort of signalerar också en viss reservation eller i alla fall vaghet hos talaren (36).

35. NN, s. 243.U: a: långa kjolar tycker han nog inte e helt fel heller yes long skirts he probably doesn’t think are totally wrong either

å ändå e han ingen gubbe om man säjer så an’ still he’s not an old man so to speak

36. AL, s. 100.F: (…) håller på å tvätta lite fönster å- ja ja känner nog att man är- (…) are in the midst of washing a few windows and- yes I sort of feel that one is-

får ta de lugnare must take it easier

Väl är vid sidan av ju en annan svåröversatt modal markör och sak-

nar oftast översättning. Då översättningar ges ser man att de är beroende av den handlingstyp som väl modifierar, dvs. huruvida det gäller en upp-skattning (37), en antydan (38) eller en uppmaning (39). Att kontexten är avgörande här understryks av att översättningarna gjorts av en och samma forskare.

37. AL, s. 81.K: mm: ja e väl kvar här till sex nånting på ridhuse mm: I’m probably here until around six or so at the riding center

18 — Jan Lindström

38. AL, s. 165.L: Anita kan väl jobba, Anita can work couldn’t she

B: ja:, nu eh nu vet inte jag- ja:, now eh now I don’t know

39. AL, s. 34.U: mm: du kan väl hälsa till Malena att ja har ringt då, mm: tell Malena that I have called then

R: ja: de ska ja göra, yes I’ll do that

Vid sidan av att signalera reservation till utsagans sanningshalt kan väl alltså transformera ett yttrande till en förmodan eller en fråga, i vilket fall en översättning med tag question verkar lämplig (38). Vidare kan väl signa-lera direktiv handling, vilket motiverar översättningen av den ursprungliga deklarativa syntaxen med direktiv i (39); se Eriksson 1988.

Liksom väl kan även adverbet visst i en del kontexter signalera för-modan och på så vis transformera ett deklarativt utformat yttrande till en fråga. Översättning med den kontrollerande markören right försöker fånga denna funktionella aspekt.

40. AL, s. 163.M: du ja tänkte på bensin eh visst tankar du nittisex? hey I was thinking about gas, you do usually fill up with ninetysix right?

I andra fall, och yttrandepositioner, uttrycker visst bekräftelse, dvs. hög grad av säkerhet, och översätts med sure.

41. HLB, s. 116.A: mene:h, visst när den där blir solexponerad å varm but, sure when it gets exposed to sunshine and warm så kommer dom säkert att tycka att de ä ännu bättre. they will surely think it is even better.

19 — Att översätta diskursmarkörer

Adverbet nämligen liknar ju såtillvida att även denna markör syftar på något som förmodas som givet (eller ”nämnt”) från tidigare; det kan note-ras att båda markörerna uppträder i (42). Översättning med y’know syftar här på talarens vädjan till en delad kunskapssfär.

42. NN, s. 334.G: de e nämligen eh om vi ser till eh huset är ju i all psykoanalys there’s y’know eh if we look at eh the house is in all psychoanalysis

så står ju huset för jaget. then the house stands for the self.

Det rätt ofta förekommande adverbet faktiskt, som markerar att det sagda innebär någon (ny) insikt, översätts alltid med actually.

43. FS, s. 84.T: å skogen växer ju hela tiden, faktiskt, de e ju de som e så märklit and the forest grows all the time, actually, it is that that is so strange

Samma översättning används också för egentligen. I båda fallen kunde in fact, som är en vanlig diskursmarkör i talad i engelska, vara en tänkbar motsvarighet men denna lösning förekommer inte i materialet.

4. Svenska diskursmarkörer i ljuset av engelskan

Studiet av engelska översättningar visade sig vara givande, eftersom det satte ett tvärspråkligt perspektiv på de svenska diskursmarkörerna och därigenom kastade ljus över den svenska egenarten inom denna språkliga kategori. Att studiet gällde just översättningar, och inte bara en jämförelse mellan talspråksdata från två olika språk, innebar att man samtidigt kom åt en bild av hur funktioner hos de svenska markörer hade analyserats av forskarna som gjort översättningarna. I det följande ges en kort samman-fattning av vad ett sådant tvärspråkligt perspektiv på de svenska diskurs-markörerna gav vid handen.

Bland diskursmarkörer som fungerar som dialogord slås man mest av att man på svenska gör mycket nytta av olika fonetiska variationer av svars-orden ja, jo och nej. Uttalet kan vara kort, utdraget, något gungande (”kru-

20 — Jan Lindström

sigt”), knarrigt eller innehålla variationer i konsonant- och vokalkvaliteter som i a, ha, nja, näe. Kombinationer med andra markörer gör urvalet ännu rikare: jadå, jodå, nädå, jaha, nehe, ja du, nähej du, jamen, jomen, nämen. Även om man säkerligen har tillgång till fonetiska och formella variatio-ner också i engelskan verkar det som om det svenska svarsordssortimentet ändå har en annorlunda omsättning i praktiken. Den pragmatiska innebörd som ljud- och formvariationerna signalerar redovisas tydligen i många fall lexikalt explicitare i engelskan; t.ex. kan variationer av ja motsvaras av yes, right, really, I see eller well. Att redogöra för hur den svenska uppsättningen responsord egentligen fungerar är väl värd en avhandling, och ett tvärspråk-ligt grepp skulle alldeles säkert gagna en sådan beskrivning.

Yttrandeinramande diskursmarkörer är en annan kategori där svenskan verkar operera med ett bredare, eller i alla fall annorlunda sortiment. De ursprungligen satsformade partiklarna vet du, ser du, förstår du, hör du, du vet, du förstår, vet jag, säjer jag m.m. är en företeelse som det är svårt att hitta formella paralleller till. I översättningarna tar man allra oftast till uttrycket you know, i andra hand till you see. Vissa ordagrannare lösningar som listen (för hör du) säger visserligen vad det lexikalt handlar om, men är kanske inte så idiomatiska. Visserligen lämnar det svenska utgångsläget sina blinda fläckar här; markören look kunde översätta hördu, du eller ser du, men den förekommer inte i det excerperade materialet, möjligen för att titta inte så ofta används som diskursmarkör.

Två andra yttrandemarkörer som sätter översättaren på prov är det hög-frekventa alltså och det yttrandefinala va, vilka också fått många kreativa lösningar på engelska. När alltså används som diskursmarkör bör man van-ligtvis bortse från den förbleknade konsekutiva innebörden (som kunde motsvaras av engelskans thus). Översättandet försvåras av att lexikalt när-stående engelska motsvarigheter also och so inte riktigt delar samma dis-kursiva användningar med alltså. Lösningarna i materialet gör rättvisa åt de två viktigaste funktionella nyanserna som är periodiserande fortsätt-nings- och övergångsmarkör (now, well) och markör för specificering, t.ex. vid reparation (I mean, see, you know). Yttrandefinalt va har knappast någon bra motsvarighet i engelskans what, utan översättningen bör ta fasta på funktionen: med vilka markörer kontrollerar talaren den intersubjek-tiva förståelsen under en redogörelse (t.ex. berättelse)? Fungerande över-sättningar verkar då återigen vara you know, see, right, vilka också översatte många av de satsbaserade markörerna av typen vet du. Mer speciella, men

21 — Att översätta diskursmarkörer

antagligen mycket idiomatiska lösningar är konstruktioner med tag ques-tion och det finala huh (så skulle man kunna hamna där va?; then we would end up there huh?).

När det gäller fokuserare som liksom, typ, sär och ba verkar engelskans like vara en patentlösning. Det är också en vanlig diskursmarkör, som många retar sig på och är på så vis jämförbar med svenskans liksom. Fokuserare har en viss karaktäriserande funktion och kan då ofta tänkas motsvaras av engelskans sort of och kind of. Däremot är det svårt att hitta en lexikal och syntaktisk (verblös konstruktion) motsvarighet till ba som anföringsmar-kör. Kanske sekvenser som ja ba x bör då återges med I was like x. Ur eng-elsk synvinkel kan det ändå vara svårast att avgöra vad man ska göra med demonstrativa uttryck som så här, så där, en sån här och en sån där, dvs. nära släktingar till sär. Dessa uppträder med stor frekvens i fokuserande funktion i ledigt svenskt tal, inte sällan i kombination med andra fokuse-rare, t.ex. det var en sån här typ x. Dessa demonstrativa fokuserare verkar vara ett i hög grad språkspecifikt drag och deras funktion och relevans i ett samtalsgrammatiskt och tvärspråkligt perspektiv kräver mer forskning.

Till slut har vi de modala diskursmarkörerna där kärnan bestående av modalpartiklarna ju, nog och väl är en språkspecifik och svåröversatt kate-gori jämförbar med de tyska modalpartiklarna bloß, doch, eben, mal, nur m.fl. Dessa markörer blir synnerligen ofta oöversatta, eftersom det inte alls är uppenbart att det finns någon enkel och bra engelsk motsvarighet och att den explicita lexikala betydelsen överhuvudtaget är svår att ringa in. Ska ju till exempel betyda ’som jag vet’, ’som du (också) vet’, ’som vi vet’ eller något annat? De modala markörerna är emellertid närvarande i talet och gör betydelseskapande arbete. Enligt översättningarna är ju framför allt en markör av intersubjektivitet som vädjar till delade kunskaper eller gör gäl-lande att sådana finns: you know, see, as you know, right. Nog framstår som en något vag sannolikhetsgraderare med översättningar som probably och sort of. Betydelsenyansen ’förvisso’ kan inte spåras i översättningarna, vilket antagligen förklaras av att de studerade transkriptionerna återger sverige-svenskt, närmast centralsvenskt tal, där nyansen ’sannolikt’ är mer utbredd. Nyckeln till väl är däremot att det i princip uttrycker ett antagande som ”väl” kunde tas som giltigt. Denna betydelseaspekt kan utnyttjas för att markera en handling som en fråga eller ett förslag eller som en ren upp-maning (att göra enligt vad man antagit som lämpligt att göra). Över-

22 — Jan Lindström

sättningar med tag question eller direktiv syntax verkar i sådana fall som idiomatiska på engelska.

Bra översättningar förutsätter naturligtvis mycket goda kunskaper i målspråkets uttrycksresurser och känsla för vad som är idiomatiskt att säga i den enskilda interaktionella mikrosituationen. Översättandet blir syn-nerligen krävande vid diskursmarkörer vilka som ett talspråkseget fenomen inte är så väldokumenterade i traditionella grammatiker och ordböcker. Betydelsenyanserna som markörerna uttrycker är också kontextberoende, vilket gör att det inte finns en enda lexikal motsvarighet utan kanske flera som inte är helt utbytbara mot varandra. Svårast är det när en uppenbar lexikal motsvarighet saknas; i sådana fall kan en fungerande översättning av det betydelsearbete som en diskursmarkör gör bestå av ett syntaktiskt strukturval. Vidare får man fråga sig hur pass symmetriskt ekvivalenta vissa uttrycksresurser i käll- och målspråket är? Är det kanske så att till exempel tag questions täcker funktionella domäner som svenskan delar upp mellan ju, väl och va? Exempel från andra semantiska fält tyder på att så kunde vara fallet. Med de svenska uttrycken jag tänker och jag tycker gör man en skillnad mellan ’att tänka’ och ’att ha en åsikt’, men båda uttrycken motsva-ras främst av I think på engelska.

5. Inbjudan

Det har varit lärorikt att studera de olika översättningarna av diskursmar-körer, för översättandet är ett problem som jag delar med de forskare vars arbeten jag granskat här. Jag är imponerad av hur välfungerande och bely-sande översättningar det förekommit. Det är också klart att forskarna inga-lunda stannat för de enklaste lösningarna utan gjort ett noggrant analytiskt arbete på svensk och engelsk grund. Samtidigt var inte diskursmarkörer i fokus av någon av de granskade undersökningarna.

Den här studien har kanske lyckats väcka frågor som är mer intressanta än de svar den kunnat bjuda på. Att undersöka hur samtalsforskare väljer att översätta diskursmarkörer är inte en så dum idé. Men i en mer djuplo-dande undersökning behöver metoden utan vidare kompletteras med en jämförelse med riktiga, kontextuellt jämförbara engelska exempel (om det är till engelskan som de svenska markörerna ska relateras till). Min för-hoppning är att de uppslag som kommit upp här ska uppmuntra till inter-disciplinära studier inom samtalsanalys och översättningsforskning. En

23 — Att översätta diskursmarkörer

jungfrulig, spännande mark väntar på den som är villig att ta emot denna inbjudan och utmaning.

Excerperat material

AL = Lindström, Anna 1999. Language as Social Action. Grammar, Prosody, and Interaction in Swedish Conversation. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 46. Uppsala: Uppsala University.

CM = Martin, Cathrin 2004. From Other to Self. Learning as Interactional Change. Uppsala Studies in Education 107. Uppsala: Uppsala University.

FS = Sahlström, Fritjof 1999. Up the Hill backwards. On Interactional Constraints and Affordances for Equity-constitution in the Classroom of the Swedish Comprehensive School. Uppsala Studies in Education 85. Uppsala: Uppsala University.

HLB = Ljunggren Bergeå, Hanna 2007. Negotiating Fences. Interaction in Advisory Encounters for Nature Conservation. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2007:130. Uppsala: Institutionen för stad och land, SLU.

NN = Norén, Niklas 2007. Apokoinou in Swedish Talk-in-interaction. A Family of Methods for Grammatical Construction and the Resolving of Local Communicative Projects. Studies in Language and Culture 11. Linköping: Linköping University.

Referenser

Eriksson, Mats 1988. Ju, väl, då, va, alltså. En undersökning av talaktsadverbial i stockholmskt talspråk. MINS 26 (=Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet): 75–120.

Hakulinen, Auli, Keevallik Eriksson, Leelo & Lindström, Jan 2003. Kuule, kule, hördu. Projicerande praktiker i finska, estniska och svenska samtal. In: Nordberg, Bengt, Keevallik Eriksson, Leelo, Thelander, Kerstin & Thelander, Mats (eds.), Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson. 199–218. Uppsala: Uppsala University.

Hilmisdóttir, Helga 2007. A Sequential Analysis of nú and núna in Icelandic Conversation. Nordica Helsingiensia 7. Helsinki: Department of Scandinavian languages and literature, University of Helsinki.

ISK = Hakulinen, Auli, Vilkuna, Maria, Korhonen, Riitta, Koivisto, Vesa, Heinonen, Tarja-Riitta & Alho, Irja 2004. Iso suomen kielioppi. Helsinki: Finnish Literature Society.

24 — Jan Lindström

Jucker, Andreas H., & Ziv, Yael (eds.) 1998. Discourse Markers: Descriptions and Theory. Amsterdam/Philadelphia: Benjamins.

Jönsson, Linda 2005. Tal i tal. Grammatiska konstruktioner av anföring i tonårsflickors samtal. In: Anward, Jan & Nordberg, Bengt (eds.), Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. 89–108. Lund: Studentlitteratur.

Landqvist, Håkan 2003. Om partikeln då i kontrollfrågor. In: Nordberg, Bengt, Keevallik Eriksson, Leelo, Thelander, Kerstin & Thelander, Mats (eds.), Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson. 217–229. Uppsala: Uppsala University.

Lindström, Anna 1999. Language as Social Action. Grammar, Prosody, and Interaction in Swedish Conversation. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 46. Uppsala: Uppsala University.

Lindström, Jan 2008. Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammatik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Pomerantz, Anita 1984. Agreeing and disagreeing with assessments. In: Atkinson, J. Maxwell & Heritage, John (eds.), Structures of Social Action. Studies in Conversation Analysis. 57–101. Cambridge: Cambridge University Press.

Schiffrin, Deborah 1985. Conversational coherence: the role of ”well”. Language 61: 640–647.

Öqvist, Jenny 2000. Jamen förr i tiden så va re ju mera sär ”å vicken vacker hatt du har”. Om partikeln ’sär’s funktioner i samtal. <http://www.liu.se/isk/research/gris/pdf/oqvist_jamen-forr.pdf>. Department of culture and communication, Linköping University.

Transkription

hä:r kolon anger förlängt ljudhär understrykning anger betonad stavelseh↑är pil anger stigande ton+här+ plustecken (eller versaler) anger ökad röststyrkahä- streck anger avbrott[ hakparenteser ställda under varandra anger överlappande tal eller händelse. punkt anger fallande (finaliserande) intonation? frågetecken anger stigande (finaliserande) intonation, komma anger rak (fortsättande) intonation((hostar)) transkriberarens kommentarer står inom dubbla parenteser(…) en del av yttrandet har utelämnats

25 — Att översätta diskursmarkörer

Bilaga

Tabell. Svensk-engelsk ordlista över excerperade diskursmarkörer.

Svenska (original) Engelska (översättning)

a yes, yeah, well, right aha aha, okejannars by the way, otherwise asså y’know, see, I mean, that is, now, then, and then, well, oh yeah, yeah

wellba jus’, just, like du y’know, you, you see, hey, listen du förstår you see du vet you know då then, seeegentligen actually eller or, or well, well, or what eller hur tag question faktiskt actually fattar’u you get itförresten by the way förstår’u you see ha yes, yeah, right hallå excuse me hörrö du listen, listen up, c’mon, y’know, don’t you think, hey you, my friend i alla fall anyway ja yes, wellja (”krusigt”) (well)ja du well, well I see ja(g) menar I mean jadå oh yes jaha I see, okay, yes, really jaså I see, oh yes, okay javisst yes of course jo yes, oh yes, right jo men wellju y’know, as you know, we all know, see, right, just, for sure, quite,

probably, tag question jå right liksom like, sort of, kind of, kinda, somehow, just, y’know nja wellnog probably, sort ofnu well nä no, oh, right näe nope nähej du no I see, really nämen well nämligen y’know, you see s’är likeserru y’know, you see typ like tänk think, just think, imagine va y’know, see, okay, right, huh, tag question vet du y’know vet ja(g) I recall visst alright, right, sure, I think väl probably, I think, tag question