Hem till stenåldersbyn. En boplats från övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder...

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2004:18

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Hem till stenåldersbynEn boplats från övergången mellan senneolitikum och

äldre bronsålder vid Eriksborg och Persbo

Västmanland, Skerike socken, Brottberga 6:12, Brottberga 6:13, RAÄ 645:3

Dnr 421-3690-1997

Leif Karlenby, Gunlög Graner och Anne-Cathrine Johannessen

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar

UV Bergslagen

Box 1406

701 14 ÖREBRO

Tel. 019-17 40 50

Fax 019-17 40 51

www.raa.se/uv

[email protected]

© 2005 Riksantikvarieämbetet

UV Bergslagen, Rapport 2004:18

ISSN 1404-1685

Kart- och ritmaterial Ingegerd Tonegård

Layout Åsa Ä Östlund

Omslagsbild Åsa Svedberg och Kajsa Holmström mäter djupet på brunnen A25820. Foto av Leif Karlenby (U4056_27)

Tryck Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2005

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr 1999/3

Figur 1 och 2 godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-10 (dnr 601-2005/1926)

Innehåll

Inledning 4

Topografi 4

Fornlämningsmiljö 5

Målsättning 6

Metod 7

Resultat 8Anläggningar 8

Stolphål, käpphål och pinnhål 8

Gropar 9

Kulturlager och sotfläckar 9

Årderspår 9

Härdar och kokgropar 9

Rännor 9

Konstruktioner 10

Byggnader/bebyggelse 10

Datering av husen och en slags fasindelning 19

Hägnader, åkrar och fägator 21

A4001 Brunn 22

A25820 Brunn 23

Fynd 24

Fyndens spridning på boplatsen 25

Kvarts 26

Bergart 26

Flinta 26

Keramik 26

Bränd lera 29

Järn 29

Slagg 29

Trä 29

Ben 30

Naturvetenskaplig datering – 14C-resultat 31

Tolkning 32

Referenser 34

Administrativa uppgifter 34

Figur- och tabellförteckning 56

Bilagor 351. Anläggningstabell 35

2. Fyndtabell 47

3. Detaljerad fyndtabell över keramiken 51

4. Osteologisk analys 52

5. 14C-analys 54

6. Vedartsanalyser 54

7. Totalplan över undersökningsområdet (skala 1:600) 55

4 Hem till stenåldersbyn

Fig. 1. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Röda kartan, digital version. Skala 1:100 000.

Inledning

I Västerås västra utkant, vid gårdarna Eriksborg och Persbo – på en plats som idag befinner sig un-der Norrleden – låg en sedan tidigare känd boplats från övergångsperioden mellan yngsta stenålder och äldsta bronsålder. Fornlämning RAÄ 645:3 i Ske-rike socken utgjordes av en fyndplats för ett flertal stenyxor (RAÄ 645:3). I samband med planerna för Norrleden fick Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala, Västeråskontoret, i uppdrag att genomföra en utred-ning. Vid denna påträffades en hel del kvarts och bergartsavslag i åkern mellan Eriksborg och Persbo.

Utredningsgrävning och därpå följande förunder-sökning påvisade boplatslämningar som fanns beva-rade under plogdjup (Svedberg 1997a och 1997b). Under juli och augusti 1997 avslutades de arkeologis-ka undersökningarna med en särskild undersökning.

Topografi

Undersökningsområdet ligger i ett öppet åkerland-skap mellan gårdarna Eriksborg och Persbo i Väs-terås nordvästra utkant, i Skerike socken. Ytan låg på en låg förhöjning i åkern och hade sin begränsning mot lägre liggande områden vid cirka 30 meter över havet. Åkern sluttar åt öster och söder, där det är relativt sankt. Innan åkern dikades ut fanns här en mindre myrmark, som hade avrinning mot norr till den stora mossen Svartmyran (Svedberg 1997a:8).

Området mellan Eriksborg och Persbo låg i bryt-ningszonen mellan ett område med postglacialt avsatt lera, gammal myrmark och ett område med lägre höj-der och främst storblockig morän. Jordarten på un-dersökningsplatsen bestod av glacial lera och mjäla. I utkanten närmast torpet Eriksborg förekom dock en del morän (Svedberg 1997b:7).

Leif, kartans Namn/nr behövs läggas till/ tack Åsa

Fornlämningsmiljö 5

Fornlämningsmiljö

och elva stensättningar. Här finns även en skärvstens-hög (RAÄ 645:1) och en skålgropsförekomst med 31 skålgropar på ett block (RAÄ 645:2). I åkern söder om gården under den tid som denna brukades hit-tats delar av upp emot sex till sju yxor (Svedberg 1997b:8).

Vid utredningsgrävningen av platsen framkom fle-ra stolphål och en härd, samt också en kvartsskrapa, ett yxfragment och avslag av bergart, en malsten i röd granit, en bit flinta, flera fragment av förhisto-risk keramik samt ett brynefragment i skiffer. Från förundersökningen finns fynd som en flathuggen pil-spets med urnupen bas, men också avslag och andra föremål av flinta och kvarts samt bergart. Sammanta-get uppfattades ytan som en eller flera boplatser från övergången senneolitisk tid och äldre bronsålder.

Svartmyran SätrarnaKanans

Johannesbo

Skidbacke

Bruksleden

Norra Vallbyskola

Persbo

Eriksborg

Björnkälla

Mellanskogen

Gustavsberg

Karlsro

Hagaberg

Hagtorp

RAÄ 645:3

0 200 m

Området som boplatsen låg i är svagt kuperat och inga höjder överstiger 50 meter över havet. I detta småbrutna landskap finns många fornlämningar från alla tidsperioder. Området strax söder om Eriksborg/Persbo har ända sedan 60-talet varit känt för sina bronsålderslämningar, flera har grävts ut under årens lopp (för en översiktlig genomgång och relevanta re-ferenser, se Svedberg 1998). Området norr om Väs-terås är känt för sina många välbevarade stenålders- och bronsåldersboplatser, främst bland dessa kan nämnas Äs i Romfartuna socken och Fågelbacken i Hubbo socken, båda platserna tidigare undersökta (Löfstrand 1974; Apel m.fl. 1997).

I undersökningsområdets omedelbara närhet finns flera kända fornlämningar. Strax väster om Eriksborg ligger RAÄ 644, ett järnåldersgravfält med tre högar

Fig. 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur digitala Ekonomiska kartans blad 11G 2h. Skala 1:10 000.


Målsättning

Målsättningen med undersökningen var att fastställa boplatsens geografiska och kronologiska omfattning och dess karaktär. Förhoppningen var också att vi skulle kunna utreda inre rumslig disposition på bo-platsen, då vi från förundersökningen förstått att platsen kunde vara helt oblandad, det vill säga inga andra tidsperioder fanns representerat än övergången

mellan senneolitikum och äldre bronsålder. Förhopp-ningen var också att det skulle vara möjligt att nå kunskaper om social skiktning av samhället, dels utifrån de kunskaper om rummets utnyttjande som anläggningarna kunde ge och dels utifrån fyndmate-rialets spridning.

Eriksborg

Persbo

Y 15

3710

0

X 6612000

X 6612300

Y 15

3740

0

RAÄ 645:3

Fig. 3. Plan över utrednings-, förundersöknings- och undersökningsschakten. Skala 1:2 000.

Utredningsschakt

Förundersökningsschakt

Undersökningsområde

Metod 7

Metod

En utredningsgrävning genomfördes i april 1997. Ut-redningsschakten visade på en boplats som var cirka 10 000 m2 stor. Vid förundersökningen i maj samma år under förundersökningen några månader senare stärktes uppfattningen av boplatsens avgränsning genom två kompletterande schakt om sammanlagt 265 m2 (fig. 3). I samband förundersökningen mät-tes schakt och anläggningar från både utredning och förundersökning in digitalt med hjälp av program-met FFD. Vid rapportarbetet under 2004 har hela mätningen lagts in i Intrasis, förutom schakt 17 från utredningen, som saknades i de digitala mätningarna (jfr Svedberg 1997b:16).

Undersökningen genomfördes i juli och augusti 1997 och inleddes med ytplockning av fynd i plog-lagret. Fynden mättes in med totalstation i läge. To-talt gav ytplockningen 729 fyndenheter. Vid fyndre-gistreringen våren 2004 kunde antalet fynd minskas till 187, främst beroende på att många kvartsbitar avskrevs som ”icke fynd”. Kvarts är ett komplicerat material att bedöma och kräver god kunskap och er-farenhet vid granskning, något som saknades hos det ytplockande teamet. Därför togs det säkra före det osäkra och vi plockade in det mesta i kvartsväg. Det var därför fullt i linje med våra beräkningar att en stor del av kvartsen skulle komma att räknas bort. En liten brasklapp lämpar sig dock här. Det var uppen-bart så att all kvarts kom inom det område där också boplatsen påträffades. Utanför detta område fanns ingen kvarts, vare sig slagen eller annan. Detta skulle

möjligen kunna indikera att, även om det inte går att bedöma kvartsen som slagen av människa, den faktiskt har tillkommit som restprodukt vid kvarts-bearbetning.

Undersökningen fortsatte efter ytplockningen med att 11 385 m2 banades av. Schakt, anläggningar och fynd mättes in med hjälp av totalstation och regist-rerades i programmet FFD. Anläggningarna rensades fram för hand och grävdes med skärslev eller spade, utom vid utgrävning av brunnarna då grävmaskin togs till hjälp. Profilerna dokumenterades för hand i skala 1:10 eller 1:20 och vid behov utfördes även planritningar. Utvalda anläggningar och konstruktio-ner fotodokumenterades. Fynd i anläggningar relate-rades till respektive anläggning. Kolprov togs där det ansågs möjligt att erhålla prov med god kontext.

Inför rapportbearbetningen 2004 kom alla för undersökningen intressanta objekt att föras över till databasprogrammet Intrasis där tolkningar och dokumentation av anläggningarna har registrerats. Bedömningen ej anläggning motsvarar alla inmätta mörkfärgningar som efter grävning tolkades som stenlyft, matjordsrest eller som av andra orsakar bedömdes utgå. Ett antal anläggningar har inmätts men saknar övrig dokumentation, vilket betyder att dessa inte har grävts, varför de har registrerats som ’ej grävda’.

Det samlade Intrasismaterialet har sedan lagts över till ArcView där översiktsplaner och detaljpla-ner upprättades.


Resultat

I det följande kapitlet redovisas anläggningarna och fynden från både utredningen, förundersökningen och undersökningen.

Anläggningar

I utredningsschakten påträffades 34 anläggningar. Alla hade diffus karaktär och flera av dessa var säkert stolphål och där fanns minst en härd. Av de 34 an-läggningarna finns 29 registrerade i Intrasismätfilen.

För att säkerställa boplatsens begränsning söde-rut grävdes två schakt i åkern norr om Persbo. Dessa visade sig vara tomma varför boplatsen har sin be-gränsning där åt det hållet (svarta schakt på fig. 3). I det schakt som öppnades mitt i området – invid vägen – mättes 42 objekt in, varav 26 ej var anlägg-ningar. De resterande 16 objekten registrerades som stolphål (4), gropar (3), käpphål (2), pinnhål (1) och ej grävda (6).

Under undersökningen framkom 1 000 objekt, varav 281 stycken endast mättes in med en punkt. Av dessa har 592 stycken registrerats som arkeolo-giska anläggningar. Resterande har registrerats som ”ej anläggning”. Detta är dock en sanning med mo-difikation. Dels ingår ett okänt antal anläggningar

Fig. 4. Översikt över området från sydväst. Foto Leif Karlenby (Unr 4056_21).

som aldrig kom att grävas och dels har det visat sig vid efterbearbetning att flera av dessa ”icke-anlägg-ningar” har kunnat tolkas om, då särskilt i samband med definitionen av huskonstruktionerna.

Av prioriteringsskäl har inte anläggningarnas hela dokumentation registrerats i Intrasis, därför inne-håller anläggningslistan endast begränsade uppgif-ter. Brunnarna hade redan en fyllig beskrivning och dessa har tagits med i rapporten. Övriga objekt har delats upp i anläggningsgrupper med en mera gene-rell beskrivning. De av anläggningarna som ingår i konstruktioner beskrivs mera utförlig i anknytning till dessa.

Allmänt kan anläggningarna beskrivas som dif-fusa mörkfärgningar fyllda med svagt kolbemängd lera. Av dessa hade 369 ett djup under 0,10 meter, kulturlagerresterna är dock inte inräknade.

Stolphål, käpphål och pinnhål

Totalt har 285 stolphål påträffats inom undersök-ningsområdet. De allra flesta hade rundad form i plan. Storleken varierade, men över halvparten låg inom storleken 0,10 och 0,20 meter. I tvärsnitt var de flesta skålformade. Djupet varierade mellan någon

Resultat 9

enstaka centimeter och 0,54 meter. 67 % var mindre än 0,10 meter djupa och enbart 6 % var mer än 0,20 meter djupa. Bara fyra av stolphålen hade stensko-ning.

De 70 käpphålen var i allmänhet runda i plan, och 0,05 till 0,09 meter stora, U-formade i tvärsnitt, med ett djup kring 0,05 meter.

Undersökningens 38 pinnhål liknade käpphålen, men hade en storlek som understeg 0,05 meter.

Gropar

Få av groparna har kunnat relateras till någon funk-tion eller konstruktion. Flera har vid upprättandet av husen visat sig ingå i dessa som stolphål. Defi-nitionen grop beror mest på svårigheten att avgöra anläggningens funktion vid undersökningstillfället. De flesta groparna hade en rundad, oval eller ore-gelbunden form, och varierade i storleken mellan 0,1 och 2,42 meter. Groparna var mellan 0,01 och 0,42 meter djupa. Gropen A17000 har tolkats som förva-ringsgrop.

En grop har daterats med hjälp av 14C-analys till förromersk järnålder (Ua-8963) och antyder att den järnålderstida boplats man kan misstänka finns i om-rådet inte har legat så långt borta. Emellertid torde ändå det nu undersökta området inte i någon större grad ha berörts av den senare boplatsen.

Kulturlager och sotfläckar

Rester av kulturlager har påträffats spridda över hela ytan, från små fläckar med en storlek på 0,15 me-ter till sammanhängande ytor på upp till 24,7 meter. Djupet varierade, som grundast var det 0,01 meter och som tjockast 0,30 meter.

Fem sotfläckar fanns inom ytan, synliga som fläck-ar av sotbemängd lera, vissa även med kol i ytan. De hade varierande storlek från 0,05 till 0,28 meter, och hade alla mycket ringa djup upp till 0,07 meter. För de mindre fläckarna gäller att de liknar de mindre kulturlagerfläckarna. Skillnaden är bara definitions-mässig. Beroende på mängden sot i materialet kan det lätt bli åtskillnad i den slutliga bedömningen mellan två företeelser som egentligen är samma sak.

Årderspår

I och omkring det stora kulturlagret A2584, i un-dersökningsområdets norra del, observerades 13 år-derspår. De var långsmala mörkfägningar, raka eller krumma i formen. Vissa av dem korsade varandra. De var 0,18–0,90 meter långa, 0,05–0,12 meter bre-da och kring 0,05 meter djupa, med skålad till flack

Typ av anläggning Utr Fun Und Totalt antalEj anläggning 6 26 408 440

Stolphål 4 281 285

Grop 1 3 106 110

Käpphål 2 68 70

Ej grävd 21 6 40 67

Pinnhål 1 37 38

Kulturlager 30 30

Åderspår 13 13

Sotfläck 5 5

Härd 1 4 5

Ränna 3 3

Kokgrop 3 3

Brunn 2 2

Totalt 29 42 1000 1071

Procent grävda 27 % 86 % 96 % 94 %

profil. Huruvida årderspåren hör ihop med stenål-dersboplatsen eller är rester efter en järnålderstida odling har inte varit möjligt att avgöra, men de finns inte inom det område som definierats som åker till den senneolitiska boplatsen.

Härdar och kokgropar

På hela ytan har det bara framkommit fem härdar. De är inte koncentrerade till någon särskild del av ytan, två låg i norr, två invid vägen mitt på området och en lite längre söderut. Storleken varierade mellan 0,92 och 1,64 meter och djupet var mellan 0,03 och 0,20 meter. De var kraftigt urlakade med bara lite sot inblandat. En härd, A22376, var mera välavgränsad med sot och kol och även mycket skärvsten.

Av kokgroparna låg två i nordväst. I söder låg A25860 alldeles i närheten av brunnen A25820. Den var rundad med en storlek på 1,80 meter i plan, och hade fyllning av sotig lera med en del sten och skärv-sten. Den hade skålad till oregelbunden profil. De två andra kokgroparna var inte lika djupa och innehöll inte lika mycket sten.

Rännor

Tre stycken rännor framkom i syd och väst. Den längsta, A20900, var rak och 16 meter lång, 0,70 meter bred och med ett djup på 0,20 meter. Den bör relateras till de sju pinnhålen som låg längs rännans östra sida, A220993–A220998 samt A221002 och A221003. Tillsammans kan de ingå i hägnadssyste-met kring stenåldersåkrarna (se nedan).

Rännan A24570 var (spegelvänt) L-formad och 5,80 meter lång, 0,7 meter bred och 0,15 meter djup. Den ingick i hus B (se nedan).

Tabell 1. Antalet anläggningar av var typ som fanns representerad, ordnade från vanligaste till minst förekom-mande anläggningstyp.


Den minsta rännan A25438 var 2,1 meter lång, 0,25 meter bred och bara 0,06 meter djup.

Konstruktioner

Byggnader/bebyggelse

De två torpen Eriksborg och Persbo etablerades på platsen i slutet av 1800-talet. Innan dess har marken legat för fäfot. Jorden i den flacka dalgången är mager och består till stora delar av gammal kärrmark. Fram till idag har alltså boplatsen kommit att utsättas för kraftig bearbetning i samband med plöjningen. Den magra marken och det tunna myllskiktet man odlade kom snabbt att blandas upp med de övre delarna av boplatsen. Bit för bit försvann stolphål, eldstäder och andra anläggningar. Allt som en gång funnits ovan mark ligger nu utplöjt och förstört i ploglagret. Trots den omfattande förstörelsen fann vi 564 anläggningar på de 6 000 m2 som vi undersökte. Många av dem var dock mycket grunda. Över 65 % av anläggningarna

Fig. 5. Streckade linjer sammanbinder rader med minst tre stolpar. Tjocka linjer markerar parallella rader med stolpar som visar var husen har legat. Skala 1:1 000.

hade ett djup som underskred 10 cm och många var knappt iakttagbara i profil.

Det är lätt att förstå att med så usla bevarande-förhållanden kan så mycket som hälften av alla gro-par som en gång grävts på boplatsen ha försvunnit. Det är då också lätt att inse vilka problem som kan uppstå då man skall försöka binda samman anlägg-ningarna i större konstruktioner som hus, hägnader och liknande. Vid en första blick på planen kan man inte iaktta några mönster alls. Om man däremot plot-tar ut enbart stolphålen så blir situationen en annan. Visserligen syns fortfarande inga hus, men ett par sa-ker blir tydliga. För det första finns det ytor som inte innehåller några stolphål och andra som gör det. För det andra kan man här och där se rader av stolphål, ibland flera parallella invid varandra. Samlingar med stolphål visar var husen och hägnaderna har legat. Raderna med stolphål kan därför vara resterna efter hus.

0 50 m

X 612150

Y 53

7200

X 612250

Y 53

7350

Resultat 11

Fig. 6. Översiktsplan över alla husen på Eriksborg. Husen är färgade utifrån storlek. Skraffering markerar fyndspridning. Man kan också tänka sig fyra gårdsenheter (markerade med streckade linjer). Skala 1:1 000.

X 612100

Y 53

7300

X 612250Y

5372

00

0 50 m

L

K

I

HM

E

FA

G

DC

N

BEv. hus


Fig. 7. Plan över hus A. Skala 1:200.

0 5 m

X 612185

Y 53

7245

Y 53

7260

X 612195

Detta har varit arbetshypotesen under arbetet med att tolka denna boplats. Det första steget blev då att sammanbinda alla stolphål som låg på rät linje med varandra, förutsättningen var att raderna skulle innehålla minst tre stolphål. Efter flera försök trädde ett mönster fram. På ett par platser upprepades ett mönster som till alla delar påminde om förhistoriska hus. Vid en närmare kontroll framträdde på minst ett par platser något som liknade tvåskeppiga långhus.

Ett av husen var särskilt tydligt (Hus D), 20,6 me-ter långt och 6,2 meter brett (fig. 10, s. 14). Huset bestod av en rad med takbärande stolpar och de två långväggarna syntes genom ett antal stolp- och käpp-hål. Två av de takbärande stolparna verkar ha blivit omsatta, då dessa lägen har dubbla stolphål.

Andra liknande hus i Skandinavien har daterats till intervallet 1700–1400 f.Kr. Detta motsvarar ex-akt den datering som vi har av boplatsens slutskede från brunnarna (1680–1510 f.Kr. vid ett sigma).

Efter att jag identifierat lägen för ytterligare tio hus gjorde jag planer över alla husen. Vissa av dem kan kanske se lite klena ut, rent av kan det finnas de som tycker att det inte rör sig om hus. Men det gäl-ler att komma ihåg, området är kraftigt åtgånget av plöjningen så att en stor del av anläggningarna har försvunnit. Då gäller det att hitta de få diffusa tecken som finns på någon slags ordning i kaoset. Där det finns ordning finns det också förutsättning för att vi kan hitta hus.

På platsen har jag alltså lyckats plocka fram elva långhus. Dessutom finns en rund byggnad och ett li-

tet fyrkantigt hus begränsat av en ränna och med en stolpe mitt i byggnaden. Det lilla huset ligger utanför bebyggelsen och kan naturligtvis ha haft en alldeles speciell funktion.

Hus ADetta är förmodligen inget hus! Det bedömdes emel-lertid först som ett sådant och får därför stå kvar som hus A. Konstruktionen består av sju stolphål placerade i en cirkel. Formen är något elliptisk, det vill säga att cirkeln inte är perfekt. Något förskjutet från centrum finns ännu ett stolphål. Det största av-ståndet tvärs över är 15,4 meter och det minsta 11,2 meter. Avståndet från mittstolpen till ytterstolparna är 6,2; 7,1; 9,1; 6,7; 5,2; 5,9: 6,0 meter respektive. Stolphålen varierar mellan 0,3 meter och 0,95 meter i diameter. Djupet varierar mellan 0,08 och 0,24 me-ter. Mittenstolpen är dock endast 0,02 meter djup. Det varierande anläggningsdjupet beror naturligtvis både på hur djupt gropen grävdes en gång i tiden och på hur hårt åtgången anläggningen blivit av plöjning och andra senare aktiviteter.

Ytterligare ett stolphål och en ”grop” låg inne i cirkeln och möjligen har också dessa ingått i en tak-bärande konstruktion eller så delar de upp cirkeln i två halvor.

Mellan 1 och 2 meter utanför den inre cirkeln fanns ett antal anläggningar (två stolphål och fyra gropar) som följer den inre cirkeln. Möjligen är detta resterna efter en yttre ring.

Schaktkant

Hus

Stolphål

Grop, möjligt stolphål

Resultat 13

Vad denna konstruktion har haft för funktion är svårt att uttala sig om, men det är högst troligt att det inte rör sig om en byggnad eller ett hus. Det kan ha varit någon slags hägnad, kanske en boskapshägnad. Det kan också vara en kultplats med särskild rituell bety-delse. Det är värt att notera att inga fynd påträffats inom det område som upptas av cirkeln.

Hus BInte heller detta hus är ett klassiskt långhus. Det be-står av en 5,8 meter lång och 0,7 meter bred ränna som böjer av i nittio graders vinkel. Denna ränna utgör husets sydöstra hörn. Till detta kommer två mindre rester av väggen i nordväst. Dessa har, liksom stolphålet i mitten, registrerats som ”ej anläggning”. Tyvärr har flera anläggningar kommit att registreras under denna benämning då det ibland var svårt att bestämma anläggningstyp i fält, beroende på den kraftiga bortplöjningen. Vid tolkningstillfället inne på kontoret och med en färdig plan framför sig är det lättare att göra denna typ av bedömningar och rätta till eventuella misstag. Emellertid får man na-turligtvis också komma ihåg att det är mycket lättare att hitta på spännande planlösningar vid skrivbordet, då man inte behöver ta samma hänsyn till de fysiska förutsättningarna.

Huset har förmodligen varit fyrkantigt med run-dade hörn, cirka 4,5×3,5 meter stort. Väggen kan ha varit av torv och det är denna som lämnat väggrän-nan. Taket har burits upp av en ensam takbärande, centralt placerad stolpe. Huset verkar ha haft en öp-pen vägg riktad mot norr. Den västra väggen ligger i direkt anslutning till en hägnad (se nedan under hägnad 1).

Husets funktion är tillika med Hus A okänd. Emel-lertid fanns det lilla huset på en yta som låg något lägre än den övriga boplatsen och som skulle kunna har varit ganska sank en gång i tiden. Hur det såg ut här runt 1600 f.Kr. är svårt att uttala sig om, klima-tet då var mycket varmare och torrare. Området har dock ändå inte varit lämpligt vare sig för bosättning eller odling. Man har förmodligen hållit sin boskap här och det är i det sammanhanget som det lilla hu-set passar in. Det skulle kunna var ett litet skjul för boskapen att gå in ifall vädret blir obehagligt. Den närmaste parallell man kan tänka sig är naturligtvis de gotländska lambgiften.

Hus CHus C är ett långhus. Det har en förmodad längd av 23 meter och en bredd på 5,5 meter i den västra gaveln. Längden är osäker då huset skärs av den lilla vägen till Persbo. Eftersom vägen användes dagligen av invånarna i Persbo kunde vi inte ta bort den och undersöka under den. Det innebär att det är svårt att knyta ihop de östligaste anläggningarna med de väster om vägen. En alternativ tolkning av huset är att det sträcker sig fram till vägen. I så fall skulle det endast vara runt 14 meter långt.

Två av stolparna har varit takbärande. Den mit-tersta av gavelstolparna i den västra gaveln har för-modligen också burit upp taket. Resten har ingått i väggarna. Stolphålen – och käpphålen – har väldigt varierande diameter och djup. Storleken varierar mellan 0,1 och 0,9 meter och djupet mellan 0,05 och 0,42 meter. Märkligt nog är det ett av väggstolphå-len som är djupast. Det som särskiljer de tvåskeppiga husen från de senare treskeppiga är – förutom den

X 612135

Y 53

7210

Y 53

7200

X 612130

0 2 m

Schaktkant

Stolphål

Ränna

Fig. 8. Plan över hus B. Skala 1:100.


helt uppenbara att antalet stolprader är olika – är att väggarna i den tvåskeppiga konstruktionen har fått bära uppe en större del av takets vikt, något som innebär att väggstolphålen inte alltid är grundare än de takbärande. Med undantag för det riktigt djupa väggstolphålet varierar inte djupet anmärkningsvärt mycket i detta hus.

Oavsett om huset har varit 23 meter eller 14 meter långt hör det till en senare typ (2E) av tvåskeppiga hus (Karlenby 1996:106ff). I detta fall innebär det en datering till runt 1600 f.Kr., då det är vid den tiden som boplatsen synes ha övergetts.

Hus DDetta är det tydligaste av husen på boplatsen, belä-get strax öster om hus C. Det har varit 20,5 meter

långt och 6 meter brett i den östra änden. Den tak-bärande konstruktionen bestod av sex stolpar, men de motsvarade endast fyra lägen. Två av stolparna har förmodligen stolpats om. På planen ser de takbä-rande stolparna väldigt små ut, men det beror på att anläggningarna endast mättes in med en punkt och form och storlek motsvarar på intet sätt anläggning-ens verkliga diameter (fig. 10).

Endast enstaka väggstolphål har bevarats, varför det inte går att säkert bestämma husets bredd i den västra delen. De två västligaste stolparna i den södra väggen antyder dock att huset varit smalare i den västra änden än i den östra. Avståndet från väggen till raden med takbärande stolpar är endast 2,5 me-ter och med ett liknande avstånd till den norra väg-gen skulle huset alltså ha varit 5 meter brett i denna

Fig. 9. Plan över hus C. Skala 1:200.

0 5 m

X 612180

Y 53

7230

Y 53

7250

X 612170

Väg

Schaktkant

Stolphål

X 612170

Y 53

7250

Y 53

7270

X 612180

0 5 mSchaktkant

StolphålFig. 10. Plan över hus D. Skala 1:200.

Resultat 15

Fig. 11. Plan över hus E. Skala 1:200.

Y 53

7270

X 612190

Y 53

7290

X 612210

0 5 m

Schaktkant

Stolphål

del till skillnad från 6 meter i den östra. Trapetsoida husplaner förekommer under äldre bronsåldern i de treskeppiga husen. Denna form är alltså ett tecken på att detta hus är sent. Typologiskt dateras det också till period I av bronsåldern och hör till den senare de-len av bosättningen (Karlenby 1996:106ff). Det bör alltså vara samtida med hus C.

Hus EÄven hus E är tämligen säkert. Det låg 12 meter norr om hus D. Huset var placerat i nordost–sydväst med en liten större dragning åt norr än hus C och D. Det var 23,4 meter långt och 7,7 meter brett. Det är det största huset på platsen och består av tre takbärande stolpar i den västra delen och fem väggbärande stol-par i den norra delen och fyra i den södra. Huset är jämnbrett och ett säkert typologiskt drag är den takbärande stolpen i den västra gaveln som ligger ut-anför väggen (det finns ett litet stolphål strax innan-för denna som kan vara spåren efter en väggstolpe). Denna hustyp (2D) kan dateras till tiden 2000 och fram mot 1500 f.Kr. (Karlenby 1996:108, tabell 23). Här i Eriksborg kan man anta att huset bör placeras i tiden före 1600 f.Kr. och alltså är äldre än hus C och D. Ingenting hindrar naturligtvis att husen existerat samtidigt (fig. 11).

Hus FHuset ligger strax söder om hus E och i samma rikt-ning. Det är ett mer osäkert hus och består av endast fem bevarade stolphål. Tre av dessa bildar en rak linje som är 11 meter och i rät vinkel mot denna ligger två kraftiga stolphål som tolkats som gavelstolphål. Dessa ligger 9 meter ifrån de övriga stolphålen så hu-set får en längd av cirka 20 meter. Husets bredd kan endast avgöras från gavelstolparna som har placerats 6 meter ifrån varandra (fig. 12, s. 16).

Det här huset har identifierats främst utifrån den analys som gjordes där alla linjer med tre eller flera stolphål markerades. Den kraftigt konstruerade ga-velkonstruktionen består visserligen av endast två stolphål, men på grund av de tydliga och djupa stolp-hålen i kombination med att de ligger i rät vinkel till raden med stolpar föranledde att dessa två stolphål också togs med.

Typologiskt går det inte att klassificera huset, del-vis beroende på de dåliga bevaringsförhållandena. Emellertid är även gaveln atypisk för ett senneolitiskt hus. Närheten till hus E kan möjligen antyda att hu-set inte är samtida med detta och det faktum att det ligger i en nordostlig–sydvästlig riktning mellan hus E å ena sidan- och hus C och D å andra skulle kunna betyda att det skall placeras in mellan dessa. I så fall skulle det kunna utgöra en efterföljare till hus E.


Hus GHus G är av samma typ som hus F och konstruerat utifrån samma premisser (fig. 13). Tre (fyra) stolpar på rad och en gavel i rät vinkel mot dessa bestående av två stolpar. Detta hus är något kortare, endast 16 meter och dess bredd 5,5 meter utifrån gavelns stol-par. Huset återfanns 10 meter väster om hus E och låg i nordvästlig riktning, nästan den samma som hus F. Eftersom hus G och F typologiskt är lika anty-

der detta att de också är samtida, det vill säga något yngre än hus E?

Hus HTre meter norr om hus G finner vi hus H. Detta hus är av en något annorlunda typ med fyra stolpar (egentli-gen bara tre) runt en grop. I riktning nordöst-sydväst ligger tre stolphål på rad som markerar resten av hu-

Fig. 12. Plan över hus F. Skala 1:200.

0 5 mX 612180

Y 53

7270

Y 53

7290

X 612200Hus

Stolphål

0 5 m

X 612210

Y 53

7240

Y 53

7260

X 612200

Fig. 13. Plan över hus G. Skala 1:200.

Schaktkant

Stolphål

Resultat 17

Fig. 14. Plan över hus H. Skala 1:200.

set. Typen finns inte tidigare registrerad i senneoli-tisk miljö. Det finns dock paralleller till ”gropdelen”. Den bästa finner vi i Gröndal, Husby-Ärlinghundra socken, Uppland, där en senneolitisk boplats grävdes ut inför tredje landningsbanan på Arlanda (Hamilton & Runeson 2003:137ff). Där finns en liknande kon-struktion med en grop omgiven av fyra stolpar. Där har man tolkat detta som ett grophus (2003:139ff), men det är likafullt möjligt att detta enbart rör sig om en nedsänkt del av ett större långhus. På området finns också ett helt vanligt mesulahus med ett beva-rat kulturlager i en del av huset (2003:137). Det är naturligtvis också fullt möjligt att man löst situatio-

nen på ett annat sätt i Gröndal än i Eriksborg. På det ena stället har man valt att bygga ett särskilt hus för den funktion som varit orsaken till behovet av en grop. På det andra stället har den kommit att ingå i ett långhus med fler funktioner. Dateringsmässigt stämmer Gröndal bra ihop med Eriksborg. Om man ser de fyra 14C-dateringarna från husen i Gröndal som samtida hamnar dateringen mellan 1700- och 1600-talen f.Kr. (R_Combine 3385±39 BP, omräknat med hjälp av OxCal v3.9, värden från Hamilton & Runeson 2003:136).

Hus H var omkring 14 meter långt och 5,6 meter brett, lite beroende på hur långt utanför stolparna

0 5 m

Rekonstrueratstolphål

X 612220Y

5372

50

Y 53

7270

X 612210

Schaktkant

Hus

Stolphål

Grop

0 5 m

X 612240

Y 53

7270

Y 53

7290

X 612230

Hus

Stolphål

Fig. 15. Plan över hus I. Skala 1:200.


man sätter väggen (fig. 14). Husets riktning överens-stämmer med hus C och D men skiljer sig från hus E, F och G.

Hus IHuset är helt och hållet rekonstruerat utifrån regeln tre stolphål – eller fler – på rad. Det låg sju meter nordost om hus H. Det bestod av fyra stolphål på rad. Husets längd blir därigenom ganska exakt 20 meter (fig. 15, s. 17). Husets bredd bestäms av en i nittio grader befintlig rad av stolphål vid den sydvästra ga-veln där ett stolphål i den takbärande konstruktionen ingår. Bredden är 7 meter. Huset hör väl inte till de mer tydliga på boplatsen, men de sparsamt förekom-mande anläggningarna uppvisar ändå en hustyp som lätt placeras in i ett senneolitisk sammanhang. Eller

kunna vara resterna efter den södra väggen. I öster har också två stolphål tagits med som lämpligen kan ses som ingående i den östra kortväggen (fig. 16).

Sålunda får vi ett långhus som är 20,5 meter långt och omkring 7 meter brett. Huset förefaller vara avsmalnande mot öster och detta typologiska drag torde placera hustypen sent, samtida med hus C och D. Huset ligger i samma riktning som hus H och möj-ligen hus C/D.

Hus LHus L kan med svårighet betraktas som ett hus, möjligen kan det röra sig om en del av hägnaden (se nedan). Det är emellertid en rad med stolpar, fyra stycken, som ligger i samma riktning som till exem-pel hus K. Längden på det föreslagna huset är 15 me-

Fig. 17. Plan över hus L. Skala 1:200.

Fig. 16. Plan över hus K. Skala 1:200.

0 5 m

X 612250

Y 53

7270

Y 53

7290

X 612240

0 5 m

X 612265

X 612255

Y 53

7295

Y 53

7280

Schaktkant

Hus

Stolphål

snarare kan placeras vid övergången mot bronsålderns första period (typ 2E, samma som hus C och D). Hustes riktning över-ensstämmer bäst med hus G.

Hus KNu börjar hustyperna bli otydliga och hus K är verkligen inte ett av områdets mest övertygande, men det gäller att komma ihåg att det konstruerats utifrån regeln om minst tre stolphål på rad. Här fanns två pa-rallella linjer med stolphål, den ena med tre större och tre mindre som här tolkats som den norra väggen och en med fyra stolphål i, tolkade som rester efter den takbärande konstruktionen. I tillägg till detta har god-känts en ”linje” med endast två stolpar, då denna kan sägas vara parallell med de två längre linjerna och dessutom ligger på ett sådant avstånd från dessa att det förefaller

Hus

Stolphål

Resultat 19

ter och bredden 6,5 meter (fig. 17). I den tolkning som huset har nu är det stora stolphålet längst i öst en gavelstolpe, möjligen skulle man kunna tänka sig att huset fortsatt utanför schaktkanten. Inga stolphål fanns inuti konstruktionen, det vill säga, det sakna-des en takbärande mittrad. Möjligen har detta varit en lättare byggnad utan bostadfunktion.

Hus MDetta hus består egentligen av de stolphål som blev över. Möjligen kan man tänka sig en rad av tre tak-bärande stolpar, men dessa ligger ganska långt ifrån varandra och är ganska små. Som huset är konstru-erat är det 15,5 meter långt och 5, 5 meter brett (fig. 18). Det ligger i samma riktning som hus H och har samma storlek.

Fig. 18. Plan över hus M. Skala 1:200.

0 5 m

X 612215

Y 53

7275

Y 53

7260

X 612205

Hus

Stolphål

Fig. 19. Plan över hus N. Skala 1:200.

0 5 m

X 612185

Y 53

7220

X 612175

Y 53

7235

Hus NHus N får nog räknas som ett möjligt hus men det är helt omöjligt att uttala sig om vilken typ av hus det rör sig om (fig. 19, s. 26). Längs schaktkanten ligger en rad om fem stolpar på rad i nordöst–sydvästlig riktning, ungefär densamma som Hus G och F. Längden är runt 15 meter. Detta är en längd som förekom-mer bland flera av husen. Bredden kan av naturliga skäl inte avgöras och inte heller typen.

Datering av husen och en slags fas-indelning

Vissa av husen har varit möjliga att ge en typologisk datering, andra har varit för otydliga för att detta ska ha varit möj-ligt. Emellertid finns det ett par faktorer till som skulle kunna spela in. Dels rör det sig om husens längd. Det är väl känt att husen blir längre under senaste delen av senneolitikum och äldre bronsålder. Detta bör innebära att de kortare husen är äldre. Möjligen går det att urskilja tre grupper vad gäller längden, en med en grupp korta hus kring 15 meter, en med hus kring 20 meter och en där husen är 23 meter eller längre.

En annan faktor som synes ha spelat in är i vilken riktning huset legat. Alla är vända åt sydost, men det har gått att ur-skilja tre huvudriktningar, en mer vänd åt söder och en mer åt norr. Däremellan finns en grupp som legat i nordost–syd-väst.

Tabell 2. En sammanställning längder på husen med typ

och huvudsaklig riktning.

Hus Typ Riktning (360°) Längd (m)C 2E 70 23

D 2E 75 20,5

E 2D 57 23,4

F – 61 20

G – 55 16

H – 62 14

I 2E 47 20

K 2E 72 20,5

L – 72 15

M – 68 15

N – 40 15

Schaktkant

Hus

Stolphål

Hus A (som ju inte är ett hus) och hus B som är en annan typ av hus har

uteslutits. Vi kan se att fem av husen har gått att be-


stämma typologiskt men alla husen – även de som inte kunnat typbestämmas – kan förmodligen räknas vara byggda och bebodda under 1700-1500 f.Kr., alltså motsvarande det resultat som 14C-resultaten anger. De tre husen L, M och N är egentligen bara antydningar till hus, så där är det naturligtvis inte möjligt att typbestämma dem, men F, G och H är ändå ganska tydliga hus med en identifierbar plan-lösning. Hus F och G är dessutom rätt lika varandra. Det rör sig kanske om en lokal typ eller en typ som ännu inte blivit identifierad. Trots allt är kunskapen om senneolitiska hus ganska begränsad. Hus H med den grävda gropen i har en särställning. Paralleller med ”grophus” finns från yngre senneolitikum i till exempel Gröndal, Husby-Ärlinghundra socken, men där saknas det omgivande långhuset (Hamilton & Runeson 2003:138). Möjligen skall en ny typ skapas (typ 2F). Denna bör inte placeras kronologiskt senare än 2E, utan kan utifrån 14C-dateringarna i Gröndal placeras i bronsålderns första periods första skede (1700–1600 f.Kr.), det vill säga någorlunda samtida med typ 2E (Karlenby 1996:106ff).

Stolpsättningen i den äldre typen av hus (2D) är regelbunden och stolparna har placerats med jämna mellanrum, ofta förekommer fler stolpar än tre. Ett annat kännetecken för denna typ kan vara att den i gaveln placerade takbärande stolpen står utanför själva väggen. För den något yngre typen gäller att stolpsättningen är mer oregelbunden och att delar av huset helt kan sakna takbärande stolpar. Detta skulle möjligen kunna innebära att hus F till exempel skall räknas till de yngre. I följd av resonemanget i det förra stycket, innebär detta rimligtvis att också hus G hör till denna typ.

Det finns ingen anledning att misstänka att de två typerna av hus (2D och 2E) som identifierats innebär att husen är oliktida. Det kan mycket väl vara så att alla husen existerat samtidigt, inget av dem skär ett annat hus. Med hjälp av tabell 2 är det möjligt att analysera om typologin i detta fall har en kronolo-gisk signifikans. Som vi kunnat se i tabellen förefal-ler husen vara grupperade i tre längdgrupper och det verkar också som om det finns tre huvudsakliga rikt-ningar i vilka man placerat husen. Båda dessa förete-elser skulle kunna vara beroende av tiden, men lika väl styras av sociala-, topografiska eller andra rent praktiska skäl. Genom att plotta dessa mot varandra i ett diagram kan vi få fram grupperingar inom hus-materialet (fig. 20).

I figuren framgår det att utifrån längd och riktning kan man dela in husen i tre grupper – hus N hamnar i en grupp för sig på grund av den avvikande rikt-ningen, men hör nog ihop med gruppen små hus.En annan uppdelning som är möjlig att göra är den mellan korta och långa hus. Till de långa husen räk-

nas hus C, D, E, F, I och K, till de korta hus G, H, L, M och N. Det är intressant att notera att de stora hu-sen ligger längst fram mot åkermarken medan de små ligger samlade bakom dessa. Två tolkningar av detta tränger sig på. Den ena är naturligtvis att det rör sig om en social skiktning av samhället. Främst bor de rika – fria – bönderna med utsikt över sin åkermark och sin boskap som betar nere vid sankmarken. Bak-om – i skuggan av de rikas stora gårdar – trängs de fattiga – en del livegna – som är de som sköter om allt men som inte kan njuta utsikten över detta.

Den andra tolkningen – som dessutom är mer i linje med den gängse uppfattningen att senneolitikum och äldsta bronsålder var ett jämlikt samhälle – är att de små husen i bakgrunden är ekonomibyggnader, stall och ladugård, verkstadshus och lagerhus.

I båda fallen kan man tänka att de stora husen bildar ett antal gårdsenheter och att de små hör till dessa, antingen som ”tjänstebostäder” eller som eko-nomibyggnader. Av flera skäl kan man sluta sig till att de sex stora husen hör ihop med tre gårdar, två i varje.

Det är går inte att helt utesluta möjligheten att de två stora husen på varje gård är samtida, även om det är mest sannolikt att de representerar två be-byggelseskeden. Eller gör de? Vår bedömning är att bosättningen varit relativt kortvarig. Utifrån 14C-da-teringarna har vi kommit fram till att den nog inte överskrider 200 år. Möjligen har den varit kortare än så. Då vore det snarare troligt att båda husen i varje gårdsenhet var samtida. Två hushåll i varje med en grupp tjänstebostäder i bakgrunden, eller är det eko-nomibyggnader? (fig. 21).

Fig. 20. Husens gruppering utifrån deras längd och rikt-ning. Siffrorna efter husbokstäverna anger husens inbör-des kronologiska ställning: 1 är äldst, 3 är yngst och 0 är hus som inte kunnat dateras.

30 40 50 60 70 80Riktning

Grader 360

10

15

20

25

dgnäl stesuH

)m(

C

D

E

F

G

H

IK

LMN

2

2

1

2

2

3

22

000

Resultat 21

Det är först möjligt att göra en bedömning av detta om vi tittar på den totala bilden. Som tur är finns här annat än hus, vi har kunnat identifiera hägnader och möjliga åkerytor, det finns gott om fynd. Detta till-sammans med husen kanske kan ge oss möjlighet att bygga upp en förståelse för strukturen på boplatsen.

Genom hägnaderna kan vi se att området omsluts av åkerytor. Väster om gård 1 och mellan gård 2 och 3 finns något som förefaller vara fägator. Mellan gård 1 och 2 ligger en märklig cirkelrund stolpkonstruk-tion (hus A). Intill denna bildas som en liten gårds-plan. När man ser bilden så här i stort är det svårt att frigöra sig från känslan att det rör sig om en bebyg-gelse där alla hus existerat samtidigt, att det är en liten stenåldersby.

Hägnader, åkrar och fägator

Utifrån spridningen av stolphål och käpphål över ytan har det också gått att få fram åkersystem och fägator som leder över boplatsen och mellan de för-modade betesmarkerna utanför boplatsen, har kun-nat rekonstrueras i hög omfattning. Söder och öster

om de identifierade husen kunde långa sträckor av sammanhängande rader av stolpar identifieras. De var inte raka och parallella som stolpraderna i hu-sen utan slingrade sig fram. Emellertid var områdena mellan de olika slingrande raderna av stolpar mer eller mindre anläggningstomma vilket underlättade identifieringen och kanske gjorde det ännu lättare att motivera tolkningen.

De olika hägnaderna syns på fig. 34 på s. 32. I sydväst finns ett system med små åkrar inhägnade av stolprader. Längs boplatsens östra sida finns ytterli-gare ett par åkerytor. Åkrarna som vi kunnat identi-fiera var små och hade en areal som varierade mellan 130 och 670 m2.

Norr och väster om åkrarna har boplatsen legat. Där passerar en fägata hus C och D längs deras södra långsidor. Förmodligen har den sammanfogat betes-marker på skogen norr om byn med dem som legat i sankmarken öster om bebyggelsen. Mellan gård II och III (se nedan) fanns ytterligare en fägata som ledde från skogen till myrmarken. Gård I och II kan också har åtskiljts av en fägata, där är det dock inte lika lätt att urskilja en sådan. Där finns dock mindre

Fig. 21. Bebyggelse-struktur och social stratifiering (?) på bo-platsen vid Eriksborg.

I E C

K F D

G

L N

H M

”Socialgrupp 1” eller bostäder

”Socialgrupp 2” eller ekonomibyggnader

”Socialgrupp 2”

eller ekonomibyggnader

”Socialgrupp 1”

eller bostäder

Fig. 22. Brunnen A4001 under utgrävning. Mats Eriksson rensar profilen. Foto Leif Karlenby (Unr 4056_6).

”fragment av sammanhängande rader av stolpar mellan husen. Mellan gård I och II fanns också en öppen plan med hus A på.

Det verkar som om byns ekonomi till stor del byggts på en omfattande boskapsskötsel. Byns läge talar för att man har prioriterat närheten till bra betesland framför stora åkerarealer. Möjligen kan man misstänka att ända fram till övergången mellan senneoliti-kum och äldre bronsålder har jordbru-ket enbart utgjort en binäring och ska närmast beskrivas som en slags omfat-tande trädgårdsodling.


A4001 Brunn

Anläggningen hade en oregelbunden utbredning i plan, troligen beroende på att den ”flöt ihop” med flera andra, mindre nedgrävningar och ett större kul-turlager. Storleken på brunnen var 5,5×5,5 meter.

Anläggningen hade en svagt trattformat utseende i profil, dock utan den karakteristiska spetsen. Istäl-let hade den två rundade bottengropar, som om den blivit grävd två gånger. I den undre halvan fanns res-ter efter den inrasade korgflätningen. Anläggningens djup var 1,52 meter.

Fyllningen bestod av många lager med en kom-plicerad lagerföljd. Det var dock uppenbart att an-läggningen vid något tillfälle hade kalvat in och efter detta var den inte längre brukbar för sitt ursprungliga

ändamål. De översta lagren är olika påförda fyllnads-lager (fig. 22).

Anläggningen har registrerats som brunn, men en annan tolkning som vi har funderat över är om det rör sig om någon form av förvaringsgrop/källare. Den plana botten och det ”ringa” djupet tar för en sådan tolkning.

Det djupaste partiet hamnade utanför profilen, där kunde de två groparna också iakttas. Räknar man med den nedslagna stören/stolpen bör anläggningen ha varit omkring två meter djup. Den spetsiga botten som vanligtvis står att finna i botten av brunnar (och som finns i A25820) saknas i denna anläggning.

Anläggningen har ursprungligen använts som brunn eller vattenhål, i väster har en försänkning lett ner till gropen, kanske för att underlätta för djur att

Fig. 23. Brunnen (A4001) i profil. Skala 1:40.

Lagerbeskrivning1) Det översta skiktet i anläggningen var mycket svart och hade

samma homogena karaktär som övriga anläggningar i de lägre

partierna av området. Rester efter ett större yttäckande kulturla-

ger.

2) Lagret låg direkt under L1 och hade samma svarta färg, men

innehöll dessutom fläckar med gul lera. I lagret fanns eventuellt

nedgrävt två stolphål, ett i den ”vänstra” delen (7b) och ett mera

centralt beläget (5b).

3) Grå eventuellt steril lera.

4) Grå lera med inslag av svarta fläckar/sotfläckar, påförd efter an-

läggningens kollaps

5) Grå/gul-flammig lera med siltigt inslag. 5b) är ett stolphål ned-

grävt från toppen av L5, äldre än L3.

6) Gulaktig lera, eventuellt steril, påförd.

7) Ett lager med grågrön lera, synligt till ”vänster” i profilen. Lagret

utgjorde förmodligen resterna efter infiltrerad lera som fyllts ut-

anför brunnskorgen. Samma som L9. 7b) är ett stolphål nedgrävt

från toppen av L7, äldre än L4. Brunnskorgen har kalvat in, därför

fyller L7 och L9 större delen av det inre utrymmet.

8) Svartgrå, nästan sotig lera, påförd efter brunnens kollaps. 8b) är för-

modligen färgning efter (förhistorisk) trädrötter eller rester efter den

bortmultnande brunnskorgen.

9) Ett lager med grågrön lera, synligt till ”höger” i profilen. Lagret ut-

gjorde förmodligen resteran efter infiltrerad lera som fyllts utanför

brunnskorgen. Samma som L7. Lagret har ”kalvat” in.

10) Steril, ljusbrun lerlins.

11) Inrasad steril lera, förmodligen i samband med anläggningens kol-

laps.

12) Inrasad brunnsfodring, en gråaktig lera som innehöll rikliga läm-

ningar av den inrasade brunnskorgen. Nedkörd i botten, ca 0,5 me-

ter under den djupare gropens botten fanns en trästör eller stolpe,

med en diameter på ca 0,10 meter. Samma som L14.

13) Brunaktig lera, eventuellt förmultnad brunnsfodring/risflätning.

14) Som L12, fast inrasad från ”höger” i profilen.

15) Ljus lera, eventuellt fyllning från konstruktionsstadiet.

16) Senare anlagd grop.

17) Glacial lera.

A4001

Resultat 23

komma åt att dricka. När brunnen kalvat och rasat igen har den övergivits och den svacka som bildats i dess ställe har långsamt fyllts igen med kulturjord. Den svarta homogena karaktären hos leran i toppen (L1) tyder på att anläggningen har översvämmats, kanske vid en försumpning av området.

A25820 Brunn

Anläggningen framstod först som en diffus, oregel-bunden mörkfärgning. Det var först efter ytterligare avbaning om 0,10–0,20 meter som en något sånär re-gelbunden rektangulär form framträdde. Formen var tydlig i södra delen, något mer otydlig i den norra. Anläggningens storlek var 3,0×3,5 meter (fig. 24).

I profil var anläggningen också aningen oregel-bunden och lätt skålformad i det övre partiet. Under denna avsmalnande brunnen konkavt mot en smal botten i en typisk brunnsform. Anläggningens djup var 2,16 meter (fig. 25).

Fyllning bestod av många lager. Till skillnad mot A4001 hade anläggningen inte kalvat in utan lag-ren följde tydligt på varandra. Längs anläggningens norra vägg kunde en långsträckt mörkfärgning följas från cirka en halv meters djup och nedåt (L6/L8). Vid drygt en meteres djup övergick denna till en bevarad stockstege med ett urhugget steg (fig. 26).

Bland fynden kan särskilt keramiken nämnas, som bestod av flera kärl. Särskilt anmärkningsvärda var två stora, dekorerade kärl (se under fyndkapitlet). I övrigt fanns brända och obrända ben, djurtänder, kvarts, trä från brunnskonstruktionen och en stock-stege, ett fragment av en stridsyxa i bergart samt några hasselnötsskal.

I fyllningen till lager 2 och 3 fanns spår av trä, mest i form av avtryck. Ställvis fanns dock trä beva-rat. Möjligen hade den nedre delen varit klädd med trä längs kanterna. Vid pass 0,80 meters djup påträf-fades ett infiltrationslager (L7). Under detta kom ett mörkgrått lager med mer trärester, bland annat den cirka 1 meter lång del av en stockstege

Anläggningens första funktion var som brunn. Allt eftersom har den slammat igen, för att sedan delvis kalva in (L9). Därefter har anläggningen slutgiltigt tillslutits med ett keramikoffer, som tillsammans med den medvetet sönderslagna stridsyxan tyder på en ri-tuell nedläggning, innan brunnen fylldes igen. Stora delar av kärlen var bevarade och förmodligen har de satts ned i helt skick.

Fig. 24. Brunnen A25820 under utgrävning. Brunnens botten framkom endast vid den sista plangrävningen i botten, då denna var fylld med lera av samma färg som omgivande lager. Förmodligen fanns ett nästan meterdjupt slamlager i botten. Foto från väster av Leif Karlenby (Unr 4056_9).

Fig. 26. Närbild på stockstegen som påträffades halvvägs ner mot botten i brunnen. Lägg märke till det urhuggna steget och den skarpt avslutade änden. Är den möjligen tillhuggen med ett metallredskap? Foto Leif Karlenby (Unr 4056_10).


Fynd

Efter registreringen av de 728 inmätta fyndenheter-na kvarstod 187 fynd. Övriga katalogiserades som ofynd och kastades. Merparten av fynden framkom vid ytplockningen och bara 19 stycken kan knytas till anläggningar. De flesta av de anläggningsbundna fynden kom från brunnarna, men också från en härd, några gropar och ett stolphål. Fynden påträffades alltså till största delen i matjorden i samband med ytinventeringar

Vid förundersökningen genomfördes en ytplock-ning av fynd, detta föranlett dels av de sedan tidi-gare kända yxfynden från åkern, dels av den rikliga förekomsten av kvarts och flinta som uppmärksam-mades redan vid utredningen. Eftersom det finns ett moment av metodutveckling i kombinationen av yt-plockning och yttäckande undersökning av boplats-lämningar redovisas metoden särskilt. Hela boplatsy-tan plockades extensivt genom att vi gick fram och tillbaka över ytan och markerade varje fynd med en gul sticka, som sedan mättes in med totalstationen. Åkern plockades två gånger med en mellanliggande

harvning av ytan. Vid den andra ytplockningen fram-kom cirka 1/3 av fyndmaterialet. Detta innebär att genom en enkel omvändning av ytskiktet kunde vi få fram en betydande del fynd till. Därför kan metoden rekommenderas starkt. Dock bör man nog inse att en plats som vid den första ytinventeringen ger ett litet eller obefintligt material, knappast kommer att ge något bättre resultat efter en harvning. Metoden lämpar sig nog trots allt bäst på platser med ett rikligt fyndmaterial.

Två mindre ytor avsöktes särskilt noga vid för-undersökningen, varefter ytjorden vändes om med kratta och avsöktes ytterligare en gång. Resultatet av dessa metoder visade sig ge bilder på olika nivå-er. Den extensiva ytplockningen gav en god bild av boplatsens utbredning. Efter undersökningen har vi kunnat konstatera att fynden har en spridning som i stort sammanfaller med boplatsens utbredning. Det finns därför anledning att tro att fyndens spridning också har något att säga om boplatsens rumsliga ut-nyttjande och kanske också om social stratifiering.

Den mer intensivt avsökta ytan gav framförallt fynd av mindre avslag och kvartsbitar, något som

6) Mörkgrå lera med trärester (lagrets färgning förmodligen från

det förmultnade träet, se även lager 8). Fynd av hasselnötsskal

(se 14C-datering Ua-8965).

7) Nästan steril lera, något infiltrerad av ovan och underliggande

område. 7b) grå lera, nästan sotig som ett band i lager 7.

8) Mörkfärgad lera, förmultnad forts på stockstegen.

9) Steril lera, infallen från brunnsvägg, dock ej kalvad.

10) Som 6) men med ett mindre inslag av organiska rester.

Lagerbeskrivning1) Mörkt grå, något siltig lera, kolstänk, små bitar bränd lera, små

bitar bränt ben samt skörbränd, närmast ”smulig” sten.

2) Grå lera med inslag av brun lera, sten skärvsten, keramik, kols-

tänk, små bitar bränt ben.

3) Som 2) fast något mörkare, stora mängder keramik.

4) Infiltration av 5) från 2).

5) Steril, brun lera.

Fig. 25. Brunnen (A25820) i profil. Skala 1:40.

A25820 från SV

Resultat 25

kan vara av intresse när man vill fastställa slagplat-ser för föremål. Det finns alltså genom dessa möj-lighet att definiera aktivitetsytor, beroende på vilken typ av fynd som förekommer var. För att utvärdera möjligheterna att relatera boplatslämningarna till fynden som plockats i ytan, banades en av de inten-sivt plockade ytorna av med maskin. Där framkom 23 boplatslämningar, främst stolphål och härdar. Ett par större nedgräv-ningar var av sentida datum, men de övriga anläggningarna hade alla samma karaktär som redan iaktta-gits vid utrednings-schaktningarna. An-läggningarna i om-rådet var inte bara hårt åtgångna av plöjningen, de var också mycket ljusa i färgen och fyllningen innehöll mycket be-gränsade mängder av organiskt material. Det fanns mycket lite kol. Det kvarstår dock att avgöra i vil-ken ut sträckning en noggrann ytplockning skulle motsvara en så- dan kunskapsökning att det motiverar den därmed förbundna kostnads-ökningen.

Fyndens spridning på boplatsen

Som vi redan berört ovan kunde man dra slutsatsen av resultatet från fyndplockningen i ploglagret att fynden inte flyttat sig särskilt långt från den plats där de ursprungligen hade kommit att deponeras. Där-för kan det vara intressant att titta lite på var fynden kommer. Det visar sig att såväl kvarts som bergarts-avslag har en jämn spridning över ytan, dock med en viss koncentration till de olika gårdslägena, det vill säga att fyndspridningen och förekomsten av hus sammanfaller till stora delar. Bergartsavslagen saknas dock vid det största huset. Kan det visa på att det finns en social aspekt på tillverkningen av bergarts-föremål?

Flintorna var för få för att man skall kunna uttala sig om det finns någon social eller annan orsak till deras spridning. Det finns dock minst en flinta inom varje gårdsgrupp.

Fig. 27. Nackpartiet av en stridsyxa med spetsovalt tvär-snitt och utan upphöjt skafthål (F508). Nackknoppen är bortslagen. Skala 1:2. Foto av Leif Karlenby.

Fig. 28 a) Pilspets av flinta med urnupen bas och b) del av flathugget föremål. Foto av Leif Karlenby.

Tabell 3. Fyndtabell med indelning av fynden efter material.

Material Antal Kvarts 106

Bergart 33

Flinta 19

Keramik kärl 12

Bränd lera 10

Slagg 6

Järn 1

Summa 187

Tabell 4. Fynd som inte har mätts in och därför inte åter- finns i Intrasis.

Material Antal Trä Okänt

Brända ben 16

Obrända ben 164

Summa 180*

*Exklusive trä

A

B


Kvarts

Bland kvartsfynden fanns åtta kärnor, två skrapor, två retuscherade föremål. Övrigt har klassificerats som avfall, avslag och avslagsfragment samt splitter. Sammanlagt påträffades 106 ”godkända” kvartsbitar.

Sex kvartsföremål påträffades i anläggningar. Ett kvartsavfall F485, samt F486 återfanns i brunnen A25820. Från härden A1009 kom avfallsfragment, splitter och avfall, F480–F482. I kulturlagerresten A2584 kom kvartsavfall F483.

Bergart

Trettiotre bitar bearbetad bergart framkom, bland annat en del av en porfyrkärna, F184, tre brynefrag-ment i skiffer, som exempelvis F113, två knackstenar,

vad det varit ursprungligen. Föremålet kan möjligen vara omhugget. En möjlig rekonstruktion antyder att även detta föremål är en pilspets med urnupen bas (se fig. 28b).

F340 är ett fragment av en fyrsidig yxa. Avslaget F200 kan vara bössflinta. Ett avslagsfragment, F487, hittades i brunnen A25820.

Keramik

Rester efter sex eller möjligen sju krukor fanns bland sot, kol, skärvsten och brända djurben i den igen-fyllda brunnens (A24820) övre del.

Åtminstone tre kärl verkar ha placerats i brunn-nen i helt skick. De övriga skärvorna kan antingen vara rester av hela deponerade krukor, eller så är det krukskärvor som följt med när man rensat rent sina eldstäder och hällt materialet i brunnsgropen.

Fig. 29. Kärl A (F501) från brunnen A25840. Skala 1:2. Teckning och rekonstruktion av Gunlög Graner.

tre slipstenar och tre eller fyra löpare.

Flera delar av yxor hit-tades, bland annat ett frag-ment av en enkel skaft-hålsyxa i bergart, F10, och ett yxfragment av slipad diabas, F351. I brunnen A25820 hittades vad vi tror är bakdelen till en rombisk stridsyxa med spetsovalt tvärsnitt utan upphöjt skafthål, F508 (Montelius 1917:25, figur 327 och Mal-mer 1962:601ff.). Typen är sen och kan höra hemma i en långt framskriden del av senneolitikum.

Yxan förefaller att med-vetet ha slagits sönder. På nacken kan ses krosskador och här hade man förväntat sig en knopp (fig. 27).

Flinta

Förutom avslag, splitter och ett antal bitar med retusch, kan nämnas två flathuggna föremål. Dels är det pilspets F305, vackert formady med urnupen bas och lätt såg-tandade eggar. Det andra föremålet är ett fragment av ett flathugget föremål F463, men det har inte varit möj-ligt att med säkerhet avgöra

0 5 cm

Resultat 27

Fig. 30. Kärl B (F502) från brunnen A25840. Skala 1:2. Teckning och rekonstruktion Gunlög Graner.

0 5 cm


De nästan intakta krukorna har benämnts kärl A, kärl B och kärl C.

Kärl A är en 25 centimeter hög kruka, bredare upptill än nedtill och med en förtjockning – en slags vulst – vid mynningen. Kärlväggarna är tjocka, en och en halv centimeter, och den som gjorde krukan har blandat i grovt krossad granit i leran för att kru-kan skulle hålla i bränningen. Strax under mynningen börjar dekoren av drygt centimeterlånga snedställda streck över krukans hela övre hälft (fig. 29, s. 26).

Kärl B har varit mycket stort och upp emot 40 centimeter högt och med en diameter på nästan 30 centimeter. Strax under mynningen fanns en vulst (fig. 30). Godset är detsamma som i kärl A. Båda kru-

korna kan mycket väl vara gjorda av samma omgång lera. Även detta kärl har dekor av snedställda streck, men i det här fallet är strecken mellan två och fyra centimeter långa och de har appli-cerats i lodräta rader i vinkel mot var-andra. Dekoren täcker två tredjedelar av krukan från mynningen och nedåt.

Kärl C är en liten kopp, knappt fem centimeter hög. Den är gjord med tunnare väggar, bara en halv centime-ter tjocka, och leran har blandats med mycket finkornigare granitkross. Kop-pen är helt odekorerad (fig. 31).

Slutligen finns ett större parti av den nedre delen och bottnen av en kruka som så långt det går att se liknar kärl A både till typ och storlek (kärl D, fig. 32). Utöver det även enstaka bitar från två eller kanske tre krukor till, varav en

har dekorerats med tvärsnodd.

Krukorna och omvärldenFormen på krukorna är karaktäristisk för senneoli-tiska kärl. Den grovt magrade leran de är tillverkade av är typisk för både senneolitikum och bronsålder. Vulst under mynningen är också karaktäristiskt för äldre bronsålderns period I och II men verkar före-komma redan under senare delen av senneolitikum.

Lerkärl med det här utseendet och liknande dekor förekommer sporadiskt längs med den mellan- och sydsvenska Östersjökusten och dessutom på Born-holm och Gotland med Stora Karlsö (Jaanusson 1985, Schnittger & Rydh 1940, Nielsen & Nielsen

Fig. 31. Kärl C (F503). Skala 1:1. Teckning och rekonstruktion av Gunlög Graner.

Fig. 32. Det fjärde kärlet, kärl D (F504). Skala 1:2. Teckning och rekonstruktion av Gunlög Graner.

Resultat 29

1986). Den östliga spridningen gjorde att vi först misstänkte att dekoren hade ett ursprung i Baltikum eller Finland. För att få en uppfattning om ifall kera-miken visade på kontakter österut har vi tittat på hur keramiken från Finland, Estland, delar av Ryssland och norra Polen ser ut under senneolitikum och äldre bronsålder.

Krukor med vulst under mynningen har påträffats i samma område som krukor dekorerade med samma typ av dekor som Eriksborgskeramiken. Emellertid förekommer vulster också i hela Skåne, längs Väst-kusten och även på något enstaka ställe i Danmark. Däremot finns inte denna typ av keramik i Tyskland och Polen. Där sitter vulsterna längre ned på halsen.

I Finland är det Kiukaiskulturen som är aktuell under den här perioden. Kiukaiskärlen har inte heller vulster under mynningen, men däremot finns det drag i dekoren som påminner om de östsvenska krukorna. Det är framför allt streckornamentiken som påmin-ner, däremot inte textilintrycken och raderna av gro-par som också är vanliga på Kiukaiskeramiken. Den estniska keramiken liknar Kiukaiskeramiken. Streck-ornamentiken på de finska och estniska kärlen liknar den på de östsvenska krukorna lite grann, men ändå inte riktigt. Fiskbensmönster är vanligt men de är nästan alltid applicerade åt andra hållet så att de lig-ger ned, och dessutom kombineras de ofta med andra mönster som inte finns på de svenska krukorna.

Ett undantag är keramiken i grottan Stora För-var. Där finns förutom de krukor som liknar Eriks-borgskrukorna, också andra kärl med flera östliga dekorelement. Det finns också keramik från svenska fastlandet som skulle kunna visa på kontakter över havet vid den här tiden (sent senneolitikum och tidig bronsålder), till exempel krukor utan vulst men med dekor av horisontellt dragna linjer på halspartiet. Sådan keramik finns till exempel på boplatsen Alby strax sydväst om Stockholm.

Så slutsatsen får bli att krukornas utseende på Eriksborg inte i sig visar på några östliga influenser eller kontakter. Snarare verkar de, med sin kombina-tion av vulster och speciell streckornamentik, höra till en avgränsad östsvensk keramiktradition. Efter-som de verkar förekomma i speciella sammanhang kan man kanske våga gissa att det rör sig om keramik där utseendet signalerat en speciell funktion.

Bränd lera

Tio poster har registrerats som b ränd lera. Tre av dessa är knutna till anläggningar, groparna A13782 och A17317, samt stolphålet A26058. De övriga är lösfynd. Bitarna är obestämbara och kan ha varit ler-klining. Bara två bitar har registrerats som lerklining. Samtliga bitar har kastats.

Järn

En enda liten oidentifierbar bit järn påträffades, F510. Den har trekantig form och kan möjligen ut-göra en del av ett större föremål. Det har inte gått att avgöra om den skulle tänkas härstamma från en eventuell järnåldersboplats i närheten eller om den kommer från Eriksborg. Det senare torde dock vara det mest troliga.

Slagg

Fem bitar slagg av olik typ har hittats spridd över ytan. En större bit, F514, är troligen historiskt smi-desslagg. Man bör i sammanhanget minnas att det alldeles intill boplatsen finns historisk bebyggelse. Även om man där inte bedrivit järnframställning så var det vanligt att man spred slagg på åkrarna som ett slags gödslingsmedel.

Trä

Det var endast i de två brunnarna som det framkom trä. Av naturliga skäl har det mesta av organiskt ma-terial förmultnat för länge sedan, då det ändå gått närmare 4 000 år sedan boplatsen var i bruk.

I brunnen A4001 fanns rester efter tjockare och smalare träbitar, många var upp mot metern långa men föll oftast sönder i samband med försöken att ta upp dem. Flera prover togs, men det visade sig att den mindre grenar och kvistar som samlats in hade hunnit torka så till den grad att det inte längre var möjligt att bestämma dem. Däremot var den stör som påträffades nedstucken under brunnens nedgrävning var av al.

Det är möjligt, för att inte säga troligt, att träet kommer från någon slags brunnskorgskonstruktion. En del av träet har en så tunn dimension att man kan tänka sig att det är rester efter en risflätning. Då hela konstruktionen uppenbarligen har kollapsat var det inte möjligt att binda samman de olika delarna i en begriplig konstruktion.

I brunn A25820 fanns också en hel del trä som be-varats, särskilt mot anläggningens botten. Här fanns bland annat en drygt halvmeterlång stock med en dia-meter på 20 centimeter. Denna var rundat avhuggen i den nedre änden och ett par decimeter upp fanns en tydlig urhuggning, som brukligt varit under årtusen-den då man tillverkat stockstegar. Den övre änden på stocken var förmultnad, men en mörkfärgning i leran kunde följas ytterligare en meter upp längs brunnens kant. En vedartsanalys avslöjar att träet var al, som är mycket motståndskraftigt mot röta. Långt fram i historisk tid har man använt al för byggnation i våta och fuktiga miljöer (se bilaga 6).


I brunnen A25820 fanns ytterligare små träflis som tyvärr inte har gått att bestämma. Dessa verkade inte ha ingått i någon konstruktion, som till exempel en brunnskorg.

Ben

I brunnen A28520 hittades 15 fragment brända ben, och 164 fragment obrända ben. De identifierbara

benen visade sig komma från tamdjur, flest ben av får och get, följt av nötboskap och tamsvin. Ungefär en fjärdedel av materialet gick inte att bestämma till art.

Ett fragment bränt ben av en oidentifierbar dägg-djursart hittades som lösfynd i schaktet, fyndenhet (20)6799.

Naturvetenskaplig datering – 14C-resultat 31

Naturvetenskaplig datering – 14C-resultat

Åtta stycken 14C-prover skickades in för analys, va-rav sju skickades efter avslutad undersökning och ett kompletterande prov skickades in våren 2004, för att datera matskorpan från insidan av ett av kärlen (Kärl B, Ua-27071).

Ett prov blev mycket gammalt (drygt 5 000 f.Kr.) och bör vara en datering av sjösediment från den ti-den då havet låg över denna plats (Ua-8711). Ett prov har en förromersk datering och kommer sannolikt från den järnåldersboplats som måste finnas i när-heten (Ua-8963) . De övriga sex proverna samlar sig fint kring övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder. På grund av förhållandena på platsen kan

man anta att bosättningen inte varit allt för långvarig och det går att kombinera de sex proverna och hävda att de är samtida. Då hamnar 14C-dateringen i tiden mellan 1750 och 1600 f.Kr. ungefär.

Tre prover har tagits i brunnen A25820 (Ua-8964, Ua-8965 och Ua-27071) och ett i brunnen A4001 (Ua-8962). Två ytterligare dateringar kommer från stolphål (Ua-8712, Ua-8713). Båda kommer från den norra delen av ytan och antyder möjligen en tidigare datering i detta område. Då det rör sig om stolpträ kan naturligtvis dateringen vara äldre än de övriga som alla har daterats på material som har låg egen-ålder.

Fig. 33. De kalibrerade 14C-värdena i grafisk form (se även bilaga 5).

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

3000 CalBC 2500 CalBC 2000 CalBC 1500 CalBC 1000 CalBC

Calibrated date

Ua 8713 3745±55BP

Ua 8712 3535±55BP

Ua 27071 3445±40BP

Ua 8964 3400±70BP

Ua 8965 3320±75BP

Ua 8962 3270±55BP


0 50 m

X 612250Y 537150

X 612100

Y 537350

L

K

I

HM

E

F

G

DCN

Tolkning

Mellan Eriksborg och Persbo har en stenåldersboplats legat. Inte så långt ifrån denna yta finns registrerat ett järnåldersgravfält, något som antyder att man också bott på platsen under järnålder. Det förefaller dock som att åkermarken söder om torpet inte har utnytt-jats till bosättning under denna tid, varför de läm-ningar som finns bevarade under ploglagret till störs-ta delen kan dateras till den tidigare fasen. Boplatsen hör tidsmässigt hemma i övergången mellan yngsta

stenålder och äldsta bronsålder. De få fynd av flinta och kvarts som man kan uttala sig om i kronologiskt hänseende, utifrån tekniken, talar för en senneolitisk och äldre bronsåldersteknik. Bland annat påträffades ett avslag av flinta, slagen med en teknik som för tan-karna till skånsk äldre bronsålder (Strömberg 1954). De tidigare registrerade fynden av fragmentariska skafthålsyxor samt det vid den vid förundersökning-en genomförda ytplockningen påträffade fragmentet

Fig. 34. Tolkande plan över boplatsen vid Eriksborg. Skala 1:1 500.

Små hus

Mellanstora hus

Stora hus

Hägnad

Åkermark

Ängs- och betesmark

Gårdsplan

Tolkning 33

av en enkel skafthålsyxa talar också för en datering till just denna period. Yxan med spetsovalt tvärsnitt som kom fram i en av brunnarna, samt keramiken i den samma, talar också för en datering som nära an-sluter till övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder.

14C-dateringarna har en spridning från cirka 2000 till 1400 f.Kr. Av flera skäl bör man betrakta boplat-sens livstid som relativt kort – kanske bara 200 år – och då skulle 14C-dateringarna antyda en datering till det 18 och det 17 århundradet f.Kr., det vill säga bronsålderns period I.

Det som gör boplatsen vid Eriksborg särskilt intres-sant är dess karaktär av by. Det är mycket som talar för att det legat fyra gårdar här vid samma tillfälle. Varje gård bestod av minst ett större och ett mindre hus. Gårdstomterna var skilda från varandra av fäga-tor som ledde mellan betesmarkerna norr och söder om byn. I sydsluttningen mellan husen och betesmar-ken låg en rad med små, inhägnade åkerytor. Den organiserade byn antyder att det kan ha funnits so-ciala klyftor bland dess invånare. Bodde det rika, fria bönder i de stora husen och tjänstefolk i de mindre, eller var det så att man hade hus med speciell funk-tion som låg bakom bostäderna?


Referenser

Apel, J-E.; Bäckström, Y.; Hallgren, F.; Knutsson, K.; Lekberg, P.; Olsson, E.; Steineke, M. & Sund-ström, L. 1995. Fågelbacken och trattbägarsam-hället. Samhällsorganisation och rituella sam-lingsplatser vid övergången till en bofast tillvaro i östra Mellansverige. Tor 27:1.

Hamilton, J. & Runeson, H. 2003. Gröndal. I: Anund, J. (red): Landningsplats – forntiden. Arkeologiska fördjupningsstudier kring yngre stenålder, järnålder och historisk tid, inom det område som tas i anspråk för den tredje land-ningsbanan vid Arlanda flygplats. Riksantikvarie-ämbetet. Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 49. Stockholm.

Jaanusson, H. 1995. Main Early Bronze Age pottery provinces in the northern Baltic region. I: Loit, A. & Selirand, J. (Red.): Die Verbindungen zwi-schen Skandinavien und Ostbaltikum – aufgrund der archäologischen Quellenmaterialen. Acta Universitalis Stockholmiensis – Studia Baltica Stockholmiensis 1. Stockholm.

Löfstrand, L. 1974. Yngre stenålderns kustboplat-ser. Undersökningarna vid Äs och studier i den gropkeramiska kulturens kronologi och ekologi. Aun 1. Uppsala.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3690-1997.Länsstyrelsens dnr: 220-4402-97.Projektnummer: 1620161.Intrasisprojekt: B2003:24.Undersökningstid: 30 juni–31 augusti 1997.Uppdragsgivare: Gatukontoret i Västerås stad. Projektgrupp: Projektledare Leif Karlenby, Åsa

Svedberg. Amanuenser Jan Ählström, Mats Eriksson, Maria Holmström, Lars Eriksson. Arbetslöshetsåtgärd: Ahmed Dualeh Jama.

Underkonsulter: U-schakt, Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Exploateringsyta: 15 000 m2.

Malmer, M. P. 1962. Jungneolithische Studien. Acta Archaeologica Lundensia. LUHM Series in 8o No 2. Lund.

Montelius, O. 1917. Minnen från vår forntid. I. Stenåldern och bronsåldern. Stockholm.

Nielsen, F. O. & Nielsen, P. O. 1986. En boplats med hustomter fra mellem- og senneolitikum ved Limesgård, Bornholm. I Adamsen, Ch. & Eb-besen, K. (red.): Stridsøksetid i Sydskandinavien. Arkeologiske Skrifter 1. Köpenhamn.

Schnittger, B. & Rydh, H. 1940. Grottan Stora Förvar på Stora Karlsö. KVHAA monografier 5. Stockholm.

Strömberg, M. 1954. Bronzezeitliche Wohnplätze in Schonen. Meddelande från Lunds Historiska Museum 1954.

Svedberg, Å. 1997a. Norrleden. Etapp 2B, delen Mellanskogen – väg 66. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:08. Uppsala.

– 1997b. Norrleden och Vallbyleden. Riksantikva-rieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:46. Upp-sala.

– 1997c. Eriksborg, f.d. Västra sjukhuset. Riksan-tikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:29. Uppsala.

Undersökt yta: 11 385 m2.Läge: Ekonomiska kartan, blad 116 27Koordinatsystem: RT 90 2,5 GON VKoordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6612100 y 1537186.Höjdsystem: RH 1900.Dokumentationshandlingar som förvaras i Anti-

kvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stock-holm: 937 profilritningar i skala 1:20 och 33 digitala fotografier med Unr 4056_1–33.

Fynd: 182 fynd med Fnr 7–530 (saknade nr i listan är kastade) är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm.

Bilaga 1. Anläggningstabell 35

Bilagor

Bilaga 1. Anläggningstabell

Klassifikationen ’Ej Anläggning’ finns inte med. Z-värden ej tillgängliga.

ID Typ Storlek (m) Djup (m) Anmärkning x y567 Ej grävd 612159,440 537267,125

576 Ej grävd 612157,460 537273,165

588 Ej grävd 612157,710 537273,610

662 Ej grävd 612191,085 537266,110

673 Ej grävd 612187,565 537274,055

682 Ej grävd 612200,270 537247,245

703 Ej grävd 612200,225 537245,215

714 Ej grävd 612201,430 537243,195

767 Ej grävd 612175,660 537227,975

779 Ej grävd 612175,545 537227,120

791 Ej grävd 612175,810 537225,125

807 Ej grävd 612172,785 537233,135

817 Ej grävd 612143,095 537237,015

831 Ej grävd 612148,370 537223,785

850 Ej grävd 612157,475 537273,150

860 Ej grävd 612157,715 537273,610

874 Ej grävd 612200,290 537247,225

892 Ej grävd 612200,190 537245,230

902 Ej grävd 612201,455 537243,195

946 Ej grävd 612187,540 537274,040

954 Ej grävd 612187,520 537274,835

988 Grop 0,60 0,03 612241,915 537288,590

1009 Härd 1,25 0,20 612244,170 537283,360

1761 Grop 0,62 0,08 612193,900 537244,275

1815 Stolphål 0,38 0,24 612190,195 537243,225

1882 Stolphål 0,22 0,06 612185,020 537243,265

1897 Grop 1,23 0,10 612183,490 537242,985

1913 Stolphål 0,11 0,08 612183,630 537245,020

2006 Ej grävd 612188,575 537249,200

2019 Ej grävd 612188,615 537249,015

2043 Ej grävd 612190,370 537249,010

2063 Käpphål 0,09 0,07 612190,795 537247,810

2584 Kulturlager 24,70 0,00 612229,380 537284,580

4001 Brunn 5,50 1,50 612221,665 537302,180

5001 Ej grävd 612181,475 537251,260

5021 Ej grävd 612182,870 537249,910

5039 Grop 0,13 0,05 612185,830 537249,815

5195 Stolphål 0,20 0,02 612188,265 537249,355


ID Typ Storlek (m) Djup (m) Anmärkning x y5227 Ej grävd 612190,395 537249,065

5267 Käpphål 0,06 0,06 612192,210 537248,520

5280 Pinnhål 0,05 0,06 612192,120 537247,860

12978 Grop 0,44 0,10 612261,005 537282,785

13032 Grop 0,90 0,03 612257,145 537287,950

13060 Stolphål 0,22 0,04 612256,510 537287,870

13079 Stolphål 0,26 0,14 612255,025 537285,220

13098 Stolphål 0,14 0,04 612254,335 537281,775

13112 Grop 2,10 0,08 612253,410 537285,710

13155 Stolphål 0,22 0,07 612252,120 537285,690

13167 Stolphål 0,10 0,08 612252,065 537286,410

13177 Stolphål 0,20 0,08 612251,925 537286,915

13194 Stolphål 0,27 0,10 612250,160 537289,895

13212 Stolphål 0,14 0,14 612250,320 537293,010

13230 Stolphål 0,35 0,05 612252,485 537292,180

13246 Härd 0,92 0,17 612255,175 537292,900

13278 Stolphål 0,46 0,11 612258,140 537292,995

13298 Stolphål 0,46 0,06 612261,490 537294,500

13315 Stolphål 0,30 0,09 612262,770 537292,515

13333 Stolphål 0,16 0,05 612248,140 537295,255

13347 Stolphål 0,14 0,05 612248,310 537295,455

13355 Stolphål 0,25 0,06 612245,870 537293,830

13374 Stolphål 0,26 0,40 612248,060 537311,650

13392 Stolphål 0,13 0,07 612245,915 537312,600

13405 Grop 0,88 0,10 612238,695 537321,570

13434 Stolphål 0,40 0,11 612231,820 537322,980

13456 Stolphål 0,18 0,08 612229,035 537320,170

13470 Grop 1,40 0,08 612246,230 537285,640

13514 Stolphål 0,18 0,10 612247,635 537286,735

13526 Stolphål 0,13 0,10 612248,280 537287,840

13541 Stolphål 0,40 0,07 612248,810 537287,520

13560 Grop 2,00 0,14 612249,010 537285,995

13596 Stolphål 0,34 0,10 612251,555 537284,020

13616 Grop 1,50 0,10 612249,325 537279,725

13677 Stolphål 0,37 0,12 Stenskoning 612247,660 537272,300

13697 Stolphål 0,19 0,05 612248,545 537271,120

13713 Stolphål 0,30 0,10 612242,730 537268,330

13736 Stolphål 0,20 0,04 612241,470 537275,190

13753 Stolphål 0,24 0,07 612241,710 537275,230

13782 Grop 2,00 0,14 612242,390 537281,000

13895 Grop 0,30 0,03 612241,815 537283,650

13912 Kulturlager 1,80 0,05 612240,795 537282,875

13972 Kulturlager 2,50 0,10 612239,485 537281,150

14028 Stolphål 0,33 0,07 612239,265 537283,815

14072 Stolphål 0,20 0,05 612239,270 537285,075

14087 Stolphål 0,12 0,03 612239,195 537285,970

14114 Käpphål 0,08 0,04 612242,355 537286,550

14138 Stolphål 0,20 0,03 612240,935 537288,680

14151 Kulturlager 1,60 0,04 612236,095 537285,895

14215 Stolphål 0,30 0,10 612240,550 537269,530

14231 Stolphål 0,14 0,03 612237,085 537268,915

14243 Kulturlager 1,00 0,09 612237,725 537276,290


ID Typ Storlek (m) Djup (m) Anmärkning x y14303 Stolphål 0,15 0,03 612234,455 537277,590

14315 Stolphål 0,20 0,08 612233,520 537277,790

14327 Stolphål 0,25 0,06 612233,360 537280,010

14341 Kulturlager 1,90 0,11 612234,075 537282,365

14378 Stolphål 0,17 0,06 612236,330 537296,350

14398 Stolphål 0,10 0,05 612232,665 537296,200

14407 Åderspår 0,35 0,05 612229,590 537297,725

14424 Stolphål 0,30 0,06 612229,095 537298,380

14444 Käpphål 0,06 0,05 612228,940 537299,130

14457 Stolphål 0,12 0,07 612229,135 537299,300

14480 Stolphål 0,12 0,06 612231,535 537300,985

14489 Stolphål 0,10 0,03 612232,280 537301,285

14585 Grop 0,43 0,13 612228,825 537308,910

14608 Stolphål 0,12 0,05 612229,170 537309,325

14619 Stolphål 0,13 0,03 612226,215 537318,370

14770 Stolphål 0,13 0,04 612229,940 537273,375

14788 Käpphål 0,08 0,03 612228,675 537274,825

14812 Kulturlager 1,00 0,05 612235,165 537288,725

14838 Stolphål 0,30 0,10 612234,825 537289,605

14854 Grop 0,20 0,02 612234,190 537290,040

14867 Stolphål 0,12 0,05 612232,610 537289,615

14931 Åderspår 0,20 0,05 612231,040 537287,470

14958 Stolphål 0,25 0,12 612230,760 537288,740

14970 Åderspår 0,50 0,06 Två korsar varann

15008 Åderspår 0,60 0,02 612229,385 537288,825

15051 Stolphål 0,55 0,10 612249,160 537279,230

15093 Stolphål 0,35 0,13 612227,720 537285,290

15140 Åderspår 0,30 0,03 612227,440 537288,700

15150 Kulturlager 0,50 0,03 612227,370 537289,010

15170 Åderspår 0,18 0,02 612230,670 537292,835

15180 Åderspår 0,30 0,02 L-formad 612230,880 537293,204

15237 Åderspår 0,35 0,03 612222,070 537289,390

15264 Kulturlager 1,30 0,05 612220,445 537291,305

15300 Kulturlager 1,30 0,20 612220,075 537293,090

15328 Grop 0,30 0,02 612224,840 537295,260

15340 Grop 0,10 0,03 612225,150 537295,090

15346 Stolphål 0,15 0,02 612225,300 537295,220

15352 Åderspår 0,90 0,05 612222,730 537296,745

15372 Stolphål 0,20 0,06 612220,245 537296,950

15388 Stolphål 0,20 0,04 612219,380 537298,180

15400 Grop 1,40 0,15 612217,935 537298,040

15434 Grop 0,20 0,01 612215,570 537301,570

15443 Åderspår 0,30 0,00 612219,115 537303,315

15457 Stolphål 0,62 0,44 612220,860 537316,385

15477 Grop 0,36 0,07 612219,600 537317,430

15499 Stolphål 0,12 0,04 612213,180 537319,125

15508 Kokgrop 1,44 0,15 2 ej skörbrända stenar

612213,815 537329,900

15531 Kulturlager 0,70 0,05 612206,940 537328,510

15574 Grop 0,50 0,05 612215,855 537286,620

15622 Stolphål 0,12 0,02 612220,580 537283,880

15635 Stolphål 0,10 0,02 612220,565 537282,555


ID Typ Storlek (m) Djup (m) Anmärkning x y15650 Grop 0,20 0,03 612222,895 537275,815

15672 Stolphål 0,25 0,20 612224,820 537273,225

15681 Stolphål 0,30 0,07 612225,905 537269,525

15698 Stolphål 0,20 0,06 612228,935 537267,045

15713 Ej grävd 612230,060 537260,915

15729 Grop 0,45 0,11 612254,115 537285,820

15745 Stolphål 0,19 0,12 612253,670 537285,425

15757 Stolphål 0,11 0,11 612253,480 537285,295

15809 Stolphål 0,45 0,14 612248,520 537285,650

15834 Stolphål 0,28 0,13 612248,830 537286,135

16021 Grop 0,20 0,04 612212,095 537294,341

16036 Grop 0,35 0,04 612210,400 537293,445

16047 Grop 0,85 0,10 612208,655 537296,605

16077 Grop 0,48 0,05 612211,165 537300,610

16098 Käpphål 0,08 0,06 612208,805 537299,435

16112 Stolphål 0,32 0,12 612205,715 537302,410

16126 Grop 0,28 0,04 612210,550 537304,160

16140 Stolphål 0,14 0,06 612210,595 537305,165

16155 Käpphål 0,06 0,05 612206,570 537308,405

16160 Åderspår 0,30 0,00 612206,685 537308,680

16167 Åderspår 0,24 0,00 612206,505 537309,150

16179 Kokgrop 1,18 0,34 612204,855 537306,095

16218 Åderspår 0,24 0,00 612205,460 537308,300

16230 Sotfläck 0,50 0,04 612203,700 537330,030

16265 Grop 0,50 0,06 612196,915 537304,035

16281 Grop 1,50 0,10 612196,000 537303,105

16309 Grop 1,30 0,06 612200,765 537300,475

16335 Stolphål 0,20 0,02 612205,580 537296,235

16364 Grop 0,60 0,04 612203,560 537292,215

16382 Grop 0,60 0,05 612201,870 537290,650

16421 Grop 0,60 0,07 612194,845 537292,860

16493 Stolphål 0,33 0,15 612204,030 537289,000

16568 Stolphål 0,16 0,08 612201,685 537278,515

16603 Stolphål 0,16 0,09 612207,900 537281,905

16614 Stolphål 0,20 0,10 612209,350 537283,700

16656 Stolphål 0,35 0,38 612203,930 537275,640

16676 Grop 0,50 0,02 612204,760 537271,240

16732 Grop 0,50 0,32 612208,580 537270,715

16756 Stolphål 0,20 0,14 612211,565 537270,345

16770 Stolphål 0,16 0,08 612213,205 537271,930

16790 Stolphål 0,12 0,03 612213,635 537276,220

16802 Stolphål 0,30 0,40 612213,490 537269,920

16815 Grop 0,38 0,08 612204,455 537263,785

16855 Stolphål 0,20 0,06 612207,505 537262,490

16898 Stolphål 0,12 0,04 612220,475 537263,620

16923 Stolphål 0,16 0,05 612219,140 537262,905

16936 Stolphål 0,14 0,06 612217,100 537262,890

16971 Stolphål 0,13 0,04 612217,745 537260,690

16998 Stolphål 0,14 0,03 612216,115 537251,595

16999 Stolphål 0,32 0,10 612217,140 537254,215

17000 Grop 2,42 0,46 Förvaringsgrop 612215,255 537254,030

17069 Stolphål 0,54 0,07 612214,445 537255,755



17107 Stolphål 0,18 0,06 612220,420 537256,335

17117 Stolphål 0,20 0,03 612221,305 537256,460

17131 Stolphål 0,22 0,04 612222,475 537256,670

17143 Grop 0,40 0,09 612194,325 537297,845

17170 Kulturlager 0,60 0,03 612192,760 537303,405

17187 Kulturlager 0,70 0,06 612185,610 537309,075


17302 Stolphål 0,30 0,16 612242,590 537280,720

17317 Grop 1,04 0,23 612208,840 537246,615

17334 Stolphål 0,24 0,08 612208,575 537245,365

17345 Stolphål 0,30 0,08 612207,645 537245,695

17357 Stolphål 0,25 0,08 612203,895 537251,085

17367 Stolphål 0,15 0,07 612205,495 537251,670

17374 Käpphål 0,06 0,03 612206,885 537252,650

17409 Stolphål 0,40 0,17 612199,985 537255,620

17423 Stolphål 0,19 0,08 612203,145 537256,415

17434 Grop 0,20 0,01 612200,195 537261,350

17466 Käpphål 0,08 0,14 612198,455 537266,715

17478 Stolphål 0,70 0,20 612194,785 537267,210

17495 Stolphål 0,25 0,01 612195,015 537268,100

17508 Grop 0,30 0,05 612198,005 537270,135

17521 Stolphål 0,55 0,36 612196,520 537272,520

17554 Stolphål 0,40 0,20 612192,558 537270,7532

17613 Stolphål 0,34 0,03 612194,105 537277,925

17643 Stolphål 0,30 0,10 612197,515 537278,405

17686 Stolphål 0,18 0,02 612190,145 537278,240

17699 Stolphål 0,40 0,03 612189,890 537275,980

17715 Grop 0,18 0,02 612188,750 537279,615

17726 Stolphål 0,15 0,02 612189,215 537280,150

17738 Stolphål 0,10 0,10 612192,050 537283,100

17817 Stolphål 0,30 0,08 612186,715 537284,205

17841 Pinnhål 0,04 0,04 612189,780 537285,090

17852 Stolphål 0,10 0,08 612194,430 537287,935

17900 Stolphål 0,15 0,02 612186,440 537286,895

17909 Stolphål 0,15 0,02 612184,830 537288,505

17972 Kulturlager 1,60 0,10 612189,275 537299,280

18008 Grop 0,90 0,12 612186,940 537298,140

18028 Stolphål 0,10 0,05 612187,010 537301,010

18065 Grop 0,84 0,04 612184,020 537299,180

18084 Stolphål 0,12 0,05 612183,565 537300,940

18094 Stolphål 0,15 0,05 612184,150 537303,235

18102 Grop 1,00 0,06 612184,265 537304,865

18166 Grop 0,62 0,16 612201,620 537243,290

18177 Stolphål 0,14 0,06 612197,235 537242,045

18192 Stolphål 0,30 0,08 612197,095 537242,870

18206 Ej grävd 612200,225 537245,200

18217 Stolphål 0,16 0,08 612200,285 537246,980

18230 Ej grävd 612196,510 537246,450

18240 Ej grävd 612196,075 537247,145

18260 Stolphål 0,28 0,08 612194,415 537247,580

18270 Grop 0,85 0,18 612196,565 537248,770


ID Typ Storlek (m) Djup (m) Anmärkning x y18300 Käpphål 0,09 0,11 612194,185 537249,065

18309 Stolphål 0,14 0,07 612193,865 537251,610

18318 Stolphål 0,14 0,08 612195,100 537252,740

18330 Grop 0,47 0,14 612195,675 537254,050

18344 Stolphål 0,15 0,12 612197,630 537257,960

18353 Stolphål 0,10 0,03 612197,455 537257,860


18515 Stolphål 0,20 0,04 612187,835 537256,420

18525 Stolphål 0,15 0,04 612188,315 537257,100

18535 Grop 0,30 0,03 612188,785 537259,830


18656 Grop 0,30 0,03 612189,035 537265,805

18666 Grop 0,45 0,04 612190,545 537266,055

18681 Grop 0,45 0,03 612189,675 537267,385

18695 Grop 0,50 0,02 612188,020 537267,020

18710 Stolphål 0,40 0,25 612187,895 537269,385

18728 Käpphål 0,08 0,09 612186,220 537273,280

18740 Stolphål 0,26 0,10 612184,050 537272,300

18760 Stolphål 0,13 0,03 612183,475 537272,790

18790 Käpphål 0,06 0,04 612183,245 537277,355

18865 Sotfläck 0,05 0,00 612179,230 537288,085

18873 Stolphål 0,50 0,16 612178,995 537291,750

18910 Stolphål 0,30 0,15 612174,435 537292,385

19311 Härd 1,30 0,10 612185,075 537253,115

19336 Grop 0,60 0,16 612182,875 537251,290

19386 Stolphål 0,35 0,10 612185,925 537256,345

19402 Stolphål 0,35 0,04 612185,250 537257,460

19418 Grop 0,60 0,10 612183,150 537257,805

19438 Grop 0,90 0,10 612181,360 537258,645

19501 Käpphål 0,09 0,02 612178,840 537263,990

19514 Grop 0,80 0,02 612181,850 537265,500

19535 Stolphål 0,30 0,08 612178,565 537266,160

19615 Stolphål 0,30 0,01 612174,830 537282,250

19632 Grop 0,50 0,12 612179,715 537299,760

19783 Grop 1,16 0,08 612179,300 537305,595

19804 Grop 0,36 0,03 612179,355 537307,920

19817 Kulturlager 0,84 0,02 612178,135 537309,180

19865 Grop 0,45 0,05 612187,100 537310,655

19884 Ej grävd 612185,850 537312,840

19913 Grop 0,80 0,12 612176,135 537307,355

19937 Stolphål 0,21 0,17 612169,720 537308,520

19988 Stolphål 0,15 0,14 612169,560 537277,805

20031 Stolphål 0,30 0,06 612170,550 537276,220

20049 Stolphål 0,30 0,15 612220,265 537277,375

20065 Grop 0,50 0,06 612170,955 537272,670

20082 Stolphål 0,40 0,12 612173,400 537269,910

20094 Grop 1,80 0,48 612221,190 537299,360

20112 Grop 0,80 0,15 612222,590 537300,430

20217 Stolphål 0,40 0,40 612167,960 537268,345

20227 Grop 1,10 0,10 612170,055 537265,025

20237 Ej grävd 612171,395 537263,825

20263 Grop 0,60 0,03 612173,645 537265,125



20307 Stolphål 0,14 0,12 612177,645 537262,895

20323 Stolphål 0,30 0,02 612176,905 537260,650

20363 Ej grävd 612162,620 537252,800

20374 Stolphål 0,50 0,13 612165,005 537252,235

20417 Pinnhål 0,05 0,03 612169,500 537254,485

20650 Grop 0,50 0,14 612178,160 537246,295

20679 Kulturlager 1,00 0,07 612174,895 537247,380

20701 Stolphål 0,55 0,14 612170,690 537249,365

20725 Grop 1,20 0,14 612167,560 537247,740

20772 Grop 1,50 0,15 612156,720 537251,105

20788 Grop 0,60 0,10 612151,810 537253,335

20813 Stolphål 0,20 0,06 612154,470 537257,695

20824 Ej grävd 612156,045 537255,820

20843 Ej grävd 612161,495 537257,200

20875 Stolphål 0,25 0,05 612161,910 537284,250

20884 Stolphål 0,17 0,04 612160,170 537285,615

20899 Stolphål 0,20 0,04 612160,650 537296,968

20900 Ränna 16,00 0,20 612154,115 537296,305

21000 Stolphål 0,20 0,02 612150,050 537296,695

21001 Stolphål 0,43 0,04 612148,660 537296,475

21013 Stolphål 0,14 0,01 612158,205 537296,685

21051 Grop 0,30 0,07 612150,770 537289,520

21052 Kulturlager 0,25 0,02 612151,415 537286,295

21053 Stolphål 0,25 0,05 612151,585 537286,680

21171 Kulturlager 0,25 0,01 612148,780 537254,545

21203 Stolphål 0,36 0,09 612150,705 537267,355

21236 Grop 0,80 0,08 612149,615 537293,070

21255 Ej grävd 612143,770 537284,570

21256 Ej grävd 612142,150 537284,745

21257 Stolphål 0,25 0,06 612140,560 537285,715

21329 Stolphål 0,25 0,10 612138,740 537284,200

21330 Stolphål 0,20 0,08 612138,750 537283,060

21380 Stolphål 0,40 0,25 612141,515 537279,625

21396 Stolphål 0,15 0,07 612145,370 537275,525

21409 Kulturlager 0,35 0,02 612143,435 537273,695

21427 Ej grävd 612141,300 537268,405

21449 Kulturlager 1,70 0,06 612143,265 537253,890

21538 Stolphål 0,20 0,02 612128,075 537253,190

21540 Stolphål 0,20 0,04 612126,680 537253,340

21634 Käpphål 0,07 0,08 612133,815 537263,830

21635 Stolphål 0,20 0,06 612135,830 537265,380

21636 Ej grävd 612136,535 537266,530

21637 Ej grävd 612138,270 537265,415

21638 Ej grävd 612134,590 537266,330

21639 Ej grävd 612134,375 537266,950

21689 Ej grävd 612136,545 537274,065

21703 Stolphål 0,15 0,08 612131,590 537278,100

21726 Ej grävd 612133,960 537277,960

21730 Ej grävd 612133,770 537280,010

21787 Grop 0,40 0,04 612131,100 537284,560

21809 Stolphål 0,30 0,12 612129,585 537277,905



21887 Stolphål 0,34 0,16 612201,175 537255,290

22314 Stolphål 0,38 0,12 612175,425 537227,725

22340 Sotfläck 0,10 0,02 612175,110 537226,435

22376 Härd 1,64 0,08 612174,990 537225,200

22392 Käpphål 0,06 0,01 612173,955 537223,560

22410 Stolphål 0,22 0,05 612173,995 537221,775

22421 Stolphål 0,20 0,15 612172,970 537223,885

22433 Stolphål 0,56 0,20 612173,055 537225,060

22479 Käpphål 0,07 0,11 612172,090 537224,700

22521 Stolphål 0,27 0,05 612171,985 537226,920

22533 Stolphål 0,11 0,08 612172,910 537227,900

22543 Käpphål 0,09 0,06 612173,730 537228,800

22551 Grop 0,68 0,27 612170,150 537227,595

22570 Stolphål 0,13 0,11 612171,185 537228,335

22581 Stolphål 0,30 0,11 612172,995 537237,135

22610 Ej grävd 612143,625 537240,335

22627 Härd 1,00 0,03 612142,635 537241,285

22648 Ej grävd 612145,300 537240,975

22657 Stolphål 0,38 0,06 612145,385 537237,850

22716 Ej grävd 612148,345 537236,253

22734 Ej grävd 612152,635 537233,920

22745 Grop 0,90 0,22 612152,790 537235,470

22767 Ej grävd 612152,650 537237,500

22785 Ej grävd 612153,690 537237,325

22800 Kulturlager 0,50 0,04 612156,230 537237,155

22816 Stolphål 0,15 0,02 612156,365 537236,860

22865 Ej grävd 612157,245 537239,135

22902 Pinnhål 0,05 0,04 612159,415 537237,165

22909 Stolphål 0,15 0,08 612158,110 537233,355

22922 Stolphål 0,25 0,31 612159,015 537233,200

22930 Pinnhål 0,05 0,04 612162,910 537233,730

22967 Ej grävd 612164,335 537233,490

22974 Grop 0,60 0,30 612165,730 537234,260

22990 Grop 0,55 0,16 612165,850 537235,270

23007 Käpphål 0,06 0,04 612166,755 537235,760

23022 Grop 0,54 0,12 612170,145 537237,535

23120 Grop 0,74 0,17 612171,635 537235,270

23137 Stolphål 0,56 0,18 612170,735 537232,680

23159 Stolphål 0,15 0,08 612169,880 537232,850

23169 Stolphål 0,36 0,10 612171,025 537232,020

23182 Ej grävd 612168,560 537233,120

23194 Ej grävd 612167,290 537233,545

23213 Grop 1,02 0,24 612169,255 537231,095

23237 Stolphål 0,38 0,42 612169,145 537228,935

23270 Stolphål 0,26 0,15 612168,205 537226,035

23279 Stolphål 0,15 0,08 612169,320 537225,630

23288 Stolphål 0,22 0,14 612170,350 537225,175

23299 Ej grävd 612170,630 537219,985

23345 Grop 0,60 0,12 612169,680 537222,705

23359 Grop 0,40 0,07 612168,450 537223,660

23470 Grop 0,22 0,06 612153,260 537228,485



23528 Ej grävd 612155,985 537227,330

23536 Ej grävd 612156,685 537227,085

23572 Stolphål 0,10 0,08 612155,605 537223,870

23580 Ej grävd 612156,820 537222,520

23587 Ej grävd 612157,300 537222,220

23594 Stolphål 0,10 0,08 612156,040 537222,390

23630 Stolphål 0,15 0,06 612152,395 537225,750

23641 Stolphål 0,13 0,10 612152,930 537225,052

23653 Ej grävd 612152,745 537224,700

23662 Ej grävd 612151,830 537227,470

23950 Stolphål 0,16 0,14 612208,300 537270,560

24429 Grop 0,55 0,14 612117,160 537238,475

24462 Stolphål 0,18 0,06 612120,535 537223,100

24471 Stolphål 0,34 0,06 612123,765 537210,940

24484 Stolphål 0,30 0,17 612123,670 537210,090

24500 Stolphål 0,22 0,09 612124,120 537206,375

24513 Stolphål 0,18 0,10 612126,015 537204,310

24526 Grop 0,50 0,15 612126,080 537203,465

24540 Stolphål 0,32 0,27 612127,380 537202,775

24555 Ej grävd 612126,550 537199,800

24570 Ränna 5,80 0,15 612130,485 537206,881

24641 Stolphål 0,38 0,30 612130,865 537202,100

24715 Grop 0,80 0,14 612134,000 537210,980

24733 Grop 1,20 0,18 612136,440 537209,190

24750 Kulturlager 0,45 0,03 612138,825 537207,420

24767 Ej grävd 612138,795 537206,980

24795 Stolphål 0,60 0,26 612143,655 537209,590

24812 Grop 0,60 0,20 612145,240 537209,880

24849 Stolphål 0,12 0,03 612139,225 537222,530

24862 Ej grävd 612143,925 537219,855

24999 Kulturlager 0,40 0,02 612141,880 537235,900

25000 Grop 0,89 0,22 612143,110 537236,980

25076 Käpphål 0,09 0,06 612156,980 537240,280

25092 Grop 0,60 0,13 612187,325 537233,490

25105 Grop 0,88 0,16 612185,495 537233,490

25118 Stolphål 0,22 0,05 612185,655 537230,820

25131 Stolphål 0,20 0,05 612184,725 537230,890

25143 Grop 0,68 0,22 612183,960 537236,060

25177 Stolphål 0,28 0,08 612182,105 537227,015

25190 Stolphål 0,20 0,08 612181,260 537228,285

25204 Stolphål 0,16 0,07 612180,280 537227,640

25216 Stolphål 0,26 0,06 612180,140 537228,615

25299 Grop 0,72 0,15 612176,530 537231,085

25371 Stolphål 0,38 0,14 612172,770 537233,070

25408 Stolphål 0,18 0,06 612150,990 537212,350

25423 Kulturlager 0,23 0,02 612153,590 537212,575

25438 Ränna 2,10 0,06 612161,165 537299,020

25455 Stolphål 0,30 0,20 612155,885 537218,120

25508 Grop 0,70 0,15 612163,720 537215,570

25523 Stolphål 0,30 0,06 612147,410 537263,000

25538 Grop 1,20 0,27 612163,545 537216,605



25579 Stolphål 0,16 0,06 612166,180 537217,935

25581 Käpphål 0,08 0,03 612166,845 537219,275

25619 Pinnhål 0,05 0,00 612164,570 537223,035

25636 Kulturlager 0,16 0,04 612162,910 537222,150

25646 Grop 1,00 0,10 612162,770 537220,835

25685 Stolphål 0,22 0,02 612151,170 537226,630

25711 Stolphål 0,12 0,06 612148,280 537223,240

25723 Kulturlager 0,40 0,01 612149,195 537227,075

25765 Kulturlager 4,75 0,30 612119,625 537218,235

25793 Stolphål 0,42 0,20 612189,490 537298,795

25807 Stolphål 0,15 0,10 612188,900 537299,800

25820 Brunn 3,60 2,15 612119,205 537218,595

25841 Grop 1,21 0,00 612120,995 537216,820

25860 Kokgrop 1,00 0,60 612121,215 537219,185

25879 Grop 0,70 0,15 612122,740 537217,915

25899 Stolphål 0,38 0,00 612121,645 537217,745

25955 Kulturlager 0,40 0,04 612117,850 537228,53

25970 Stolphål 0,45 0,15 612122,305 537208,305

26000 Stolphål 0,38 0,05 612122,740 537205,515

26014 Stolphål 0,37 0,07 612120,965 537206,925

26040 Ej grävd 612116,765 537203,370

26054 Stolphål 0,23 0,28 612121,850 537201,045

26065 Sotfläck 0,28 0,07 612115,140 537200,035

26078 Stolphål 0,40 0,09 612112,455 537194,435

26093 Stolphål 0,26 0,10 612111,820 537194,040

27060 Stolphål 0,38 0,10 612134,855 537203,035

27131 Stolphål 0,65 0,54 612142,015 537261,150

213297 Käpphål 0,06 0,04 612261,130 537294,590

213468 Käpphål 0,07 0,06 612244,580 537286,220

214392 Pinnhål 0,04 0,03 612234,110 537296,740

214393 Pinnhål 0,05 0,05 612233,680 537296,680

214396 Käpphål 0,08 0,05 612232,930 537297,020

214797 Käpphål 0,07 0,03 612227,620 537275,310

215139 Stolphål 0,10 0,05 612226,300 537285,890

215197 Pinnhål 0,05 0,03 612231,520 537293,670

215284 Käpphål 0,08 0,05 612223,020 537290,350

215351 Käpphål 0,06 0,02 612225,240 537295,590

215490 Stolphål 0,11 0,04 612222,100 537322,280

215491 Stolphål 0,10 0,17 612222,710 537323,260

215492 Käpphål 0,06 0,07 612223,570 537323,440

215493 Pinnhål 0,05 0,07 612224,960 537322,920

215496 Käpphål 0,08 0,09 612226,870 537322,690

215497 Käpphål 0,09 0,04 612222,950 537324,120

215697 Pinnhål 0,04 0,02 612225,750 537269,160

216178 Käpphål 0,06 0,03 612206,250 537308,920

216245 Stolphål 0,10 0,06 612196,400 537310,220

216333 Sotfläck 0,00 0,00 612203,900 537299,670

216519 Stolphål 0,10 0,10 612199,960 537285,050

216643 Stolphål 0,10 0,02 612205,580 537278,510

216788 Stolphål 0,16 0,08 612209,490 537273,900

216922 Käpphål 0,07 0,05 612219,860 537262,570



216997 Grop 0,14 0,01 612221,250 537251,980

217184 Stolphål 0,14 0,04 612188,060 537304,220

217660 Käpphål 0,08 0,07 612198,520 537282,150

217661 Käpphål 0,07 0,08 612197,150 537283,030

217662 Käpphål 0,06 0,10 612196,980 537283,240

219631 Stolphål 0,15 0,06 612173,530 537290,030

219803 Grop 0,36 0,04 612179,810 537307,360

219859 Stolphål 0,13 0,00 612184,030 537310,540

219860 Stolphål 0,10 0,00 612184,430 537310,850

219862 Stolphål 0,10 0,00 612184,900 537310,430

219863 Pinnhål 0,05 0,00 612185,120 537311,230

219881 Pinnhål 0,05 0,00 612186,740 537311,610

219910 Stolphål 0,10 0,00 612190,580 537315,450

219911 Stolphål 0,10 0,00 612190,590 537319,490

219912 Pinnhål 0,05 0,00 612189,960 537321,690

219963 Grop 0,10 0,03 612162,130 537298,870

219969 Stolphål 0,14 0,12 612166,430 537288,300

219987 Stolphål 0,15 0,06 612169,920 537285,370

220255 Grop 0,20 0,02 612172,450 537263,070

220256 Stolphål 0,10 0,00 612172,340 537262,470

220257 Stolphål 0,10 0,00 612171,700 537262,640

220258 Stolphål 0,10 0,00 612171,810 537262,390

220259 Stolphål 0,10 0,00 612171,630 537262,040

220260 Stolphål 0,10 0,00 612170,690 537261,800

220261 Stolphål 0,10 0,00 612171,540 537261,150

220262 Käpphål 0,07 0,06 612172,000 537264,240

220318 Stolphål 0,16 0,12 612174,730 537263,490

220321 Kulturlager 0,30 0,03 612165,570 537260,850

220322 Käpphål 0,06 0,04 612165,710 537259,640

220337 Käpphål 0,06 0,04 612175,760 537260,300

220339 Stolphål 0,11 0,02 612173,900 537258,970

220346 Stolphål 0,15 0,07 612173,540 537258,980

220361 Stolphål 0,10 0,00 612169,440 537257,480

220396 Stolphål 0,10 0,03 612163,830 537248,440

220397 Stolphål 0,12 0,02 612166,120 537250,460

220398 Stolphål 0,10 0,02 612166,550 537249,500

220399 Stolphål 0,10 0,03 612168,800 537251,720

220401 Stolphål 0,10 0,11 612169,250 537252,510

220418 Pinnhål 0,60 0,06 612169,470 537254,470

220434 Stolphål 0,10 0,03 612171,950 537253,540

220435 Stolphål 0,10 0,03 612172,010 537253,150

220465 Pinnhål 0,05 0,05 612176,770 537251,900

220466 Stolphål 0,12 0,10 612175,190 537250,540

220649 Stolphål 0,10 0,08 612178,130 537249,840

220664 Stolphål 0,10 0,05 612178,520 537245,240

220665 Stolphål 0,10 0,07 612178,410 537245,040

220767 Käpphål 0,07 0,04 612157,910 537249,240

220897 Stolphål 0,15 0,04 612159,030 537294,750

220983 Käpphål 0,09 0,02 612159,110 537296,690

220984 Grop 0,08 0,02 612158,610 537297,610

220985 Grop 0,02 0,17 612161,400 537299,010



220987 Pinnhål 0,03 0,22 612156,800 537297,070

220989 Grop 0,20 0,06 612158,230 537299,120

220990 Käpphål 0,06 0,07 612155,190 537298,570

220992 Käpphål 0,08 0,03 612156,760 537296,760

220993 Stolphål 0,12 0,01 612156,380 537296,780

220994 Stolphål 0,12 0,02 612155,600 537296,780

220995 Stolphål 0,14 0,01 612154,740 537296,750

220996 Stolphål 0,20 0,01 612154,210 537296,740

220997 Stolphål 0,10 0,01 612154,060 537296,780

220998 Käpphål 0,08 0,01 612151,500 537296,770

220999 Käpphål 0,06 0,01 612151,330 537296,810

221002 Stolphål 0,13 0,03 612148,240 537296,420

221003 Stolphål 0,20 0,03 612148,020 537296,460

221049 Käpphål 0,07 0,03 612149,910 537294,350

221054 Pinnhål 0,05 0,03 612150,930 537287,590

221056 Stolphål 0,15 0,03 612148,960 537286,790

221058 Käpphål 0,08 0,03 612143,500 537290,500

221059 Stolphål 0,14 0,07 612144,270 537291,010

221202 Kulturlager 0,15 0,01 612149,260 537264,610

221220 Käpphål 0,07 0,02 612149,030 537272,530

221222 Käpphål 0,07 0,02 612149,670 537275,460

221223 Käpphål 0,08 0,03 612149,870 537272,240

221259 Käpphål 0,07 0,04 612146,520 537284,350

221331 Stolphål 0,10 0,04 612138,430 537281,380

221332 Pinnhål 0,05 0,01 612136,780 537282,570

221333 Käpphål 0,07 0,00 612135,620 537286,520

221358 Stolphål 0,10 0,03 612141,000 537281,690

221410 Käpphål 0,07 0,03 612143,440 537272,030

221411 Pinnhål 0,05 0,03 612142,180 537271,480

221428 Käpphål 0,07 0,01 612141,130 537265,440

221429 Käpphål 0,06 0,01 612141,200 537265,140

221430 Käpphål 0,08 0,05 612141,930 537264,940

221431 Käpphål 0,07 0,00 612144,090 537264,920

221432 Käpphål 0,05 0,00 612143,440 537266,120

221633 Käpphål 0,08 0,00 612130,910 537263,510

221688 Pinnhål 0,05 0,00 612135,300 537274,080

221702 Pinnhål 0,00 0,03 612131,650 537277,570

221729 Pinnhål 0,05 0,00 612136,070 537279,710

221732 Pinnhål 0,05 0,00 612134,240 537280,840

221786 Pinnhål 0,05 0,00 612131,120 537284,050

221806 Pinnhål 0,05 0,00 612129,960 537277,040

221808 Käpphål 0,08 0,00 612129,360 537277,450

221823 Stolphål 0,10 0,01 612125,550 537270,170

221851 Stolphål 0,15 0,14 612122,800 537264,040

221854 Käpphål 0,08 0,00 612127,010 537258,950

223528 Pinnhål 0,05 0,00 612156,000 537227,290

223536 Pinnhål 0,05 0,00 612156,710 537227,100

223580 Pinnhål 0,05 0,00 612156,810 537222,520

223587 Pinnhål 0,05 0,00 612157,340 537222,210

224381 Stolphål 0,10 0,11 612174,290 537292,570

224830 Käpphål 0,09 0,16 612141,120 537219,080

Bilaga 2. Fyndtabell 47


225050 Stolphål 0,20 0,30 612146,240 537240,010

225392 Käpphål 0,09 0,07 612171,370 537232,000

225420 Pinnhål 0,05 0,02 612153,350 537212,850

225421 Pinnhål 0,05 0,02 612153,840 537212,900

225422 Pinnhål 0,05 0,02 612154,310 537213,120

225468 Käpphål 0,08 0,02 612155,680 537219,030

225574 Käpphål 0,07 0,07 612163,800 537218,910

225575 Käpphål 0,06 0,03 612164,190 537218,530

225663 Käpphål 0,09 0,01 612161,670 537224,030

225664 Pinnhål 0,04 0,01 612161,610 537224,130

225678 Käpphål 0,06 0,06 612154,720 537222,170

225679 Käpphål 0,08 0,00 612153,150 537222,410

225680 Käpphål 0,06 0,08 612150,230 537222,620

225681 Stolphål 0,14 0,06 612149,970 537223,300

225764 Stolphål 0,20 0,06 612177,170 537224,700

225916 Pinnhål 0,05 0,04 612110,930 537237,050

225919 Pinnhål 0,05 0,00 612111,250 537233,020

225920 Pinnhål 0,05 0,00 612111,160 537233,020

227294 Stolphål 0,23 0,14 612261,020 537282,770

300001 Stolphål 0,60 0,16 612192,872 537271,344

300002 Pinnhål 0,04 0,04 612152,862 537224,954

Bilaga 2. Fyndtabell

Fnr ID Material Sakord Vikt, g Antal Anmärkning Kontext7 300010 Kvarts Avslagsfragment 1 1 Lösfynd

8 300011 Kvarts Avfall 2 1 Lösfynd

12 300015 Kvarts Avslagsfragment 1 1 Lösfynd


18 300021 Kvarts Kärna 170 1 Plattformskärna, avslagskärna Lösfynd

19 300022 Kvarts Splitter 1 1 Lösfynd


23 300026 Kvarts Kärna 32 1 Avslagskärna. Defekt. Lösfynd





37 300040 Flinta Avslag 1 1 Bränd Lösfynd




58 300061 Bergart Avslag 26 1 Lösfynd



75 300078 Bergart 144 1 Bergart med kvarts, provslaget råämne Lösfynd




85 300088 Kvarts Kärna 40 1 BP krosspår, men inga ordentliga negativ Lösfynd

87 300090 Kvarts Skrapa 9 1 Något tveksam Lösfynd






Fnr ID Material Sakord Vikt, g Antal Anmärkning Kontext97 300100 Kvarts Kärna 1 1 Rest av BP Kärna, s.k. triangulärt splitter Lösfynd

100 300103 Kvarts Avfall 39 1 + Lösfynd

101 300104 Bergart Yxa 160 1 Skafthålsyxa Lösfynd


110 300113 Kvarts Avfall 14 1 Kan vara trektorkvarts Lösfynd

111 300114 Kvarts Kärna 6 1 Städ kärna Lösfynd

113 300116 Skiffer Bryne 43 1 Defekt Lösfynd




122 300125 Porfyr Avslag 7 1 Lösfynd




138 300141 Kvarts Avslag 4 1 Lösfynd



143 300146 Kvarts Avfall 32 1 Fin kvarts, men hamrad på lite för mycket Lösfynd

145 300148 Bergart Föremål 475 1 Typ jätteskrapa Lösfynd

156 300159 Kvarts Avfall 9 1 Traktorkvart? Lösfynd

159 300162 Kvarts Avfall 2 1 Ful kvarts, men OK slagen, plattform krossad

Lösfynd

161 300164 Kvarts Avslagsfragment 9 1 Troligen BP Lösfynd


170 300173 Kvarts Kärna 10 1 Kärnrest, plattform, möjligen städ Lösfynd

172 300175 Sandsten Slipsten 292 1 Fragment Lösfynd



182 300185 Kvarts Avfall 4 1 Bp kränrest, sk triangulärt splitter Lösfynd

184 300187 Porfyr Kärna 44 1 BP kärnrest (en pol). Defekt Lösfynd




193 300196 Flinta Avslag 10 1 Kristianstadflinta. Komplett Lösfynd


200 300203 Flinta Avslag 3 1 Avslaget från eldslagningssten/bössflinta? Lösfynd


213 300216 Flinta Avslagsfragment 1 1 Lösfynd

214 300217 Kvarts Avfall 16 1 BP kärnrest, eller lika gärna traktorkvarts Lösfynd



226 300229 Flinta Splitter 1 1 Bränd Lösfynd

228 300231 Flinta Avfall 1 1 Bränd Lösfynd

236 300239 Flinta Avslag 1 1 Flathuggning? Lösfynd


246 300249 Kvarts Avfall 117 1 Ämne? Lösfynd

247 300250 Bergart Avslag 72 1 Gnejs Lösfynd

257 300260 Kvartsit Avslag 41 1 Grov, sandstenslik Lösfynd

268 300271 Sandsten Knacksten 22 1 Skärvsten med knackspår på bevarad rest av ytan. Fragment

Lösfynd







298 300301 Flinta Avslagsfragment 3 1 Bränd Lösfynd



Bilaga 2. Fyndtabell 49

Fnr ID Material Sakord Vikt, g Antal Anmärkning Kontext305 300308 Flinta Pilspets 1 1 Flathuggen med urnupen bas, fint

sågtandade eggar. Intakt.Lösfynd

307 300310 Flinta Redskap 4 1 Retusch på tre sidor, skrapa/eldslag/ bössflinta

Lösfynd

308 300311 Kvarts Avslag 2 1 Eg Bp kärna Lösfynd





330 300333 Kvarts Avfall 13 1 Liten traktorvarning Lösfynd


340 300343 Flinta Avfall 13 1 Fragment av fyrsidig yxa Lösfynd


351 300354 Bergart Yxa 2 1 Slipat fragment av diabas. Lösfynd


362 300365 Sandsten Knacksten 311 1 Del av oval sten med knack i änden. Defekt Lösfynd

364 300367 Kvarts Avslagsfragment 3 1 PF Lösfynd


370 300373 Skiffer Bryne 4 1 Fragment Lösfynd



381 300384 Kvarts Avfall 1 1 Del av triangulärt splitter Lösfynd

385 300388 Kvarts Föremål 9 1 Bit, 2 retusch, BP kross i en ände Lösfynd

387 300390 Sandsten Slipsten 28 1 Fragment Lösfynd


390 300393 Porfyr Avslag 130 1 Nodulyta Lösfynd



397 300400 Flinta Redskap 9 1 Bränd, antydan till retusch Lösfynd

403 300406 Kvarts Kärna 43 1 Övrig kärna Lösfynd


408 300411 Porfyr Avslag 1 1 Lösfynd


416 300419 Porfyr Avslag 4 1 Eg. avslagsfragment Lösfynd


418 300421 Bergart Löpare 60 1 Fragment Lösfynd

421 300424 Flinta Splitter 1 1 Bränd Lösfynd

422 300425 Flinta Splitter 1 1 Flathuggning (av dolk?) Lösfynd

426 300429 Bergart Yxa 162 1 Ofärdig eggdel? Fragment Lösfynd

427 300430 Sandsten Slipsten 173 1 Modern, rund vevad sak. Fragment Lösfynd


438 300441 Bergart Föremål 16 1 Bergart, men ser ut som skrapa Lösfynd


449 300452 Bergart Löpare 72 1 Skärvsten, ev. fragment av löpare. Fragment

Lösfynd


454 300457 Flinta Avslagsfragment 1 1 Lite krusta Lösfynd

461 300464 Flinta Avslagsfragment 1 1 Bränd Lösfynd

463 300466 Flinta Pilspets 1 1 Flathuggen, avbruten och omhuggen, ngt bränd. Defekt

Lösfynd







480 300483 Kvarts Avslagsfragment 4 1 A1009

481 300484 Kvarts Splitter 1 6 A1009

482 300485 Kvarts Avfall 54 3 A1009

483 300486 Kvarts Avfall 10 1 A2584


Fnr ID Material Sakord Vikt, g Antal Anmärkning Kontext484 300487 Bergart Löpare 543 1 Lösfynd

485 300488 Kvarts Avfall 2 1 A25820

486 300489 Kvarts Föremål 5 1 Liten diskuskärna, liknar knapparna i Annelund

A25820

487 300490 Flinta Avslagsfragment 1 1 Bränd A25820

488 300491 Bergart Löpare 690 1 Lösfynd. Intakt Lösfynd


490 300493 Kvarts Kärna 6 1 BP Lösfynd


492 300495 Kvarts Skrapa 38 1 Rtusch på i övrigt rundnött bit Lösfynd

493 300496 Flinta Avfall 1 1 Lösfynd

494 300497 Kvartsit Avslag 3 1 Mörk (norrländsk) Lösfynd

496 300499 Kvarts Avslagsfragment 8 1 Toppenkvalitet som omväxling Lösfynd

499 300502 Skiffer Bryne 35 1 Fragment Lösfynd

500 300503 Bergart Löpare 758 1 Intakt Lösfynd

501 300505 Keramik Kärl 1544 1 Kärl A. Fragment A25820

502 300506 Keramik Kärl 3815 1 Kärl B. Fragment A25820

503 300507 Keramik Kärl 54 1 Kärl C. Fragment A25820

504 300508 Keramik Kärl 802 1 Kärl D. Fragment A25820

505 300509 Keramik Kärl 325 1 Kärl E. Fragment A25820

506 300510 Keramik Kärl 60 1 Kärl F. Fragment A25820

507 300511 Keramik Kärl 3 1 Kärl G. Fragment A25820

508 300513 Bergart Yxa 188 1 Rombisk stridsyxa. Fragment A25820

509 300514 Slagg 55 1 Lösfynd

510 300515 Järn Föremål 6 1 Möjlig del av föremål. Fragment Lösfynd





515 300520 Keramik Kärl 1 0 Fragment Lösfynd

516 300521 Bränd lera Bränd lera 6 2 Lösfynd

517 300522 Bränd lera Bränd lera 1 1 Lösfynd

522 300527 Bränd lera Lerklining 3 1 Lösfynd


524 300529 Bränd lera Lerklining 2 1 Lösfynd

525 300530 Keramik Kärl 6 0 A4001

526 300531 Bränd lera Bränd lera 5 1 A13782



529 300534 Keramik 1 0 Fragment Lösfynd

530 300535 Keramik Kärl 2 0 Fragment Lösfynd

BP = bipolär, PF = plattform

Saknade nr i tabellen är kastade.

Bilaga 3. Detaljerad fyndtabell över keramiken 51

Bilaga 3. Detaljerad fyndtabell över keramiken

Fnr Sakord Antal kärl

Antal

fragment

Vikt (g)

Dekor Gods Tjocklek (mm)

Magrings- material

Magring-max (mm)

Anmärk-ning

Kontext

501 Kärl A 1 123 1544 15 mm streck på buken

Oxiderad utsida,

Reducerad insida

15 Granit 7 Botten, buk, och myn-ningsbitar.

A25820

502 Kärl B 1 79 3815 25 mm streck, i fisk-bensmönster på buken

Oxiderad utsida, redu-cerad insida

13 Granit 7 Botten, buk, och myn-ningsbitar.

Vulst.

A25820

503 Kärl C 1 18 54 Nej Oxiderad ut- och in-sida

5 Granit 3 7 bitar pass-form. Liten bägare.

A25820

504 Kärl D 1 6 802 Nej Oxiderad utsida, redu-cerad insida

12 Granit 6 5 bitar pass-form. Botten och buk.

A25820

505 Kärl E 1 93 325 Tandstämpel/Tvärsnodd

Oxiderad ut- och in-sida

7 Granit 4 Gräs- avtryck i botten. Skuldror, botten och bukbitar.

A25820

506 Kärl F 1 9 60 Nej Oxiderad ut- och in-sida

14 Granit 4 Mynnings-bitar. Vulst.

A25820

507 Kärl G 1 1 3 Nej Oxiderad ut- och in-sida

4 Bergart/sand

2 Mynning. Liten bägare.

A25820

515 Kärl 0 2 1 0 0 Lösfynd

521 Kärl 0 1 1 Reducerad 0 0 Lösfynd

525 Kärl 0 1 6 Oxiderad 7 0 A4001

529 0 1 1 Nej 0 Ja 0 Lösfynd

530 Kärl 0 3 2 Nej Reducerad ut- och in-sida

7 Ja 0 Lösfynd


Bilaga 4. Osteologisk analys

Av Ylva Bäckström (SAU Rapport 2004:1 O)

Inledning

På uppdrag av UV Bergslagen analyserades i februari 2004 benmaterialet som framkom vid undersökning-arna av fornlämning 645 i Eriksborg, lokaliserat i ut-kanten av Västerås. De arkeologiska undersökning-arna, som utfördes 1997, föranleddes av byggnatio-nen av Norrleden.

Det analyserade benmaterialet härrör från en brunn som hittades i det undersökta boplatsområdet. Boplatsen har daterats till övergången mellan senneo-litikum och äldre bronsålder.

MaterialSammanlagt har ca 350 gram ben (180 fragment) ana-lyserats. Av den totala benvikten har drygt 60 % kun-nat artbestämmas. Förutom ett par gram brända ben, så består benmaterialet av obrända däggdjursben (se tabell 5). I genomsnitt väger de obrända benen drygt 2 gram, de brända benen knappt 0,2 gram.

Metod

I analysen ingår en art- och benslagsbestämning (in-klusive bestämning av bendel och sida), en köns- och åldersbedömning om möjligt, samt en kvantifiering (antal fragment, vikt och beräkning av minsta indi-vidantal (MIND)) av materialet. Dessutom har sjuk-

ring som kan angripa ben som utsätts för människors trampande. Påverkan av djur är framförallt bit- och klomärken som gnagare och rovdjur kan lämna efter sig på benen. Naturens effekter avslöjas genom den kemiska vittring som benen utsätts för både när de är lagrade i sediment och när de ligger öppet expone-rade för väder och vind (se Bäckström 1996). Många gånger har samtliga faktorer verkat på ett benma-terial. Den stora svårigheten ligger i att avgöra hur detta visar sig.

Resultat

Påverkan på benmaterialet (tafonomi)• Benmaterialets fragmenteringsgrad och avsaknaden av hela ben.

Mänsklig påverkan:• Bränning av ben• Slaktmärken på benfragment av nötboskap

Påverkan från natur/människa:• Kemisk vittring på de obrända benen

Om den kemiska vittringen har orsakats av att ben-avfallet legat öppet exponerat för väder och vind un-der en längre tid innan det hamnat i brunnen så borde det även kunna uppvisa spår efter gnag- och klomär-ken samt mekanisk vittring, men det gör det således inte. Därför bör den kemiska vittringen vara orsakad

Tabell 5. Fördelningen av brända och obrända ben.

Vikt (g) och antal fragment.

Fnr/Anr Brända ben

Antal fragment

Obrända ben

Antal fragment

Totalvikt (g)

F6977 0,1 1 0 0 0,1

A25820 2,91 15 348,1 164 351,01

Summa 3,01 16 348,1 164 351,11

Fnr/Anr Art Antal fragment

Ben- enheter

Vikt (g)

MIND

F6977 Obestämd däggdjursart (Mammalia indet.)

1 1 0,1

Summa 1 1 0,1

A25820 Nötboskap (Bos tau-rus)

40 10 198 2

Får/get (Ovis aries/ Capra hircus)

50 11 54,8 2

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus)

38 2 75 1

Obestämd däggdjursart (Mammalia indet.)

51 47 23,21

Summa 179 70 351,01

Totalt 180 71 351,11

Tabell 6. Artfördelning. Antal fragment, benenhet, vikt (g) samt minsta antalet individer (MIND).

liga förändringar eller andra förändringar på benen noterats. Samtliga data har re-gistrerats i en databas.

Djurbenen har analyserats ur ett tafo-nomiskt perspektiv, d.v.s. man försöker förstå vad som har påverkat ett benmate-rial sedan det hamnat på marken, främst genom en okulär besiktning av märken på benen samt förändringar av benvävnad o.d. Detta perspektiv är bl.a. väsentligt för att avgöra hur representativt ett material är, t.ex. om vissa skelettdelar eller arter är underrepresenterade p.g.a. tafonomin. Fragmenteringsgraden mätt i fragment-storlek eller genomsnittlig vikt/benfrag-ment ger också en bild av ett benmaterials representativitet, men specificerar inte de omständigheter som influerat det. De ta-fonomiska faktorer som kan påverka ett benmaterial kan tillskrivas tre olika aktö-rer; människan, djuren och/eller naturen. Människans inverkan på ett benmaterial kan ses i bränningen av benen, märken efter slakt och genom den mekaniska vitt-

Bilaga 4. Osteologisk analys 53

av det sediment det legat begravt i. Alternativt har vittringen, eller vad som ser ut som vittring, orsakats senare efter att benmaterialet plockats upp ur jorden. Till exempel kan tvättningen av benen resultera i att den kompakta benvävnaden börjar spricka upp och flagna. Inga tecken finns på att fragmenteringsgraden har påverkat benslagsfördelningen, trots den relativt stora fragmenteringsgraden.

Osteologisk bedömningBland benmaterialet i brunnen, både bestämt och obestämt material, finns enbart ben från landlevande däggdjursarter. Det benmaterial som har kunnat be-stämmas till art härrör från nötboskap, får/get och svin (tabell 6 och fig. 35). Materialet innehåller frag-ment av två fullvuxna kor, ett fullvuxet och ett ungt får/get och ett fullvuxet svin. Benavfallet består av ben från olika kroppsregioner, och inte av några hela djurkroppar. Möjligen kan strål- och armbågsbenet (radius och ulna sin) från ett ungt får/get tillsammans med de fyra handrotsbenen (Cr, Ci, Cu och Ca sin) indikera att en fårbog kastats i brunnen innan skelet-tering.

Tabell 7. Art- och benslagsfördelning. Antal fragment, benenhet, vikt (g) samt ålder.

Art Benslag Antal fragment

Benenhet Vikt (g) Ålder

Nötkreatur (Bos taurus) Os metatarsale, corpus 6 1 10,7

Os metatarsale, corpus nära proximal epifys 4 1 24,8

Os metatarsale, proximal epifys+corpus 9 1 23,6

Costa, corpus costae 7 1 13,6

Phalanx III, skadad 1 1 2,5

Mandibula, caput mandibulae, sin 2 1 20,5

Mandibula, corpus mandibulae 1 1 1

Os frontale 1 1 3,1 adult

Vertebra thoracicus, processus spinosus 7 1 87

Humerus, diafys 2 1 11,2

Summa 40 10 198

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) Femur, diafys nära distal epifys, sin 2 1 4

Cr, skadad, dx 1 1 0,6

Ci, hel, dx 1 1 0,7 juvenilis

Cu, skadad, dx 1 1 0,2

Ca, hel, dx 1 1 0,2 adult

Os metatarsale, corpus 4 1 5,4

Mandibula, corpus mandibulae med alveoler, lös P4, M1 och M2, sin

27 1 13,5

Costa, corpus costae 1 1 0,8

Radius och (Ulna), proximal epifys+diafys+distal metafys+lös distal epifys, (proximal metafys+diafys), dx

10 1 28,6

Metapodium?, corpus 1 1 0,7

Metapodium, distal epifys 1 1 0,1

Summa 50 11 54,8

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) Dens, incisivus mandibula 5 1 2,5 adult

Mandibula, corpus mandibulae med alveol för samtliga inc och can sin+dx, M1-M3 dx samt lös M1/M2 och M3

33 1 72,5 adult

Summa 38 2 75

Säkra slaktmärken kunde enbart konstateras på benfragment från nötboskap. Framför allt visar ben-materialet en övervikt av slaktavfall (tabell 7.

Referenser

Bäckström, Y. 1996. Tafonomiska processer. Ex-emplet Fågelbacken, Hubbo sn, Västmanland. Arkeologiska institutionen, Uppsala universitet. C-uppsats. Uppsala.

Fig. 35. Artsammansättning i brunnen (A25820). Antal fragment i %. Totala antalet fragment = 179.

A25820

Obestämddäggdjursart

(Mammalia indet.)29%

Nötboskap (Bos taurus)

22%

Får/get (Ovis aries/Capra hircus)

28%

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus)

21%

A25820


Bilaga 5. 14C-analys

INFORM : References – Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9

Bronk Ramsey (2003); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

Lab. nr 14C BP Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ

Ua-8711 6330±60BP 68.2% probability

5460 BC (1.9%) 5450 BC

5420 BC (2.2%) 5400 BC

5370 BC (59.4%) 5250 BC

5240 BC (2.5%) 5230 BC

5220 BC (2.1%) 5210 BC

95.4% probability

5480 BC (88.4%) 5200 BC

5170 BC (4.5%) 5140 BC

5120 BC (2.4%) 5080 BC

Ua-8712 3535±55 BP 68.2% probability

1940 BC (68.2%) 1770 BC

95.4% probability

2030 BC (4.0%) 1990 BC

1980 BC (89.7%) 1730 BC

1710 BC (1.6%) 1690 BC


2280 BC (5.8%) 2250 BC

2230 BC (1.3%) 2220 BC

2210 BC (38.0%) 2110 BC

2100 BC (23.1%) 2030 BC

95.4% probability

2310 BC (95.4%) 1970 BC


1620 BC (61.9%) 1490 BC

1480 BC (6.3%) 1450 BC

95.4% probability

1690 BC (95.4%) 1430 BC


360 BC (25.7%) 280 BC

260 BC (42.5%) 110 BC

95.4% probability

380 BC (95.4%) 50 BC


1860BC (4.4%) 1840BC

1780 BC (63.8%) 1600 BC

95.4% probability

1880BC (95.4%) 1520 BC


1690 BC (68.2%) 1520 BC

95.4% probability

1770 BC (95.4%) 1430 BC


1870 BC (12.2%) 1840 BC

1810 BC (3.8%) 1800 BC

1780 BC (52.1%) 1680 BC

95.4% probability

1880 BC (92.3%) 1680 BC

1670 BC (1.6%) 1660 BC

1650 BC (1.5%) 1630 BC

Bilaga 6. Vedartsanalyser

Av Ulf Strucke

AnalysId: 5276Anläggning: 5820 Brunn Provnr:Vikt: 0,0 Analyserad vikt: 0,0Fragment: 3 Analyserat: 3Art: Al Antal: 3Material: Trä

AnalysId: 5277Anläggning: 4001 Brunn Provnr: PV20341Vikt: 200,0 Analyserad vikt: 200Fragment: 1 Analyserat: 1Art: Al Antal: 1Material: Trä

Kommentar: Ale är förhållandevis motståndskraftigt mot röta när virket är under vatten. Förekommer som byggnadsmaterial i crannogs. Har analyserat trärester från en av dem vid Monasteraden på Irland. Likaså förekommer det i pålbyggnader i Schweiz. Det sägs dessutom att det sjunkande Venedig till stora delar byggts på pålar av al. Eftersom virket är motstånds-kraftigt mot röta även under mark, har det historiskt även använts som virke till rännor, vattentrummor, pumpstockar. Väljer man detta virke till stege och flätverk i en brunn, är det alltså väl funnet.

Bilaga 7. Totalplan över undersökningsområdet 55

Bila

ga 7

. Tot

alpl

an ö

ver

unde

rsök

ning

som

råde

t (s

kala

1:6

00)

020

m

X 61

2250

Y 537200

X 61

2100

Y 537300

Und

ersö

knin

gsom

råde

Utr

edni

ngs-

/för

unde

rsök

ning

ssch

akt

Anlä

ggni

ng


Figurer

1. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Röda kartan,

digital version. Skala 1:100 000. 4

2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur digitala

Ekonomiska kartan. Skala 1:10 000. 5

3. Plan över utrednings-, förundersöknings- och undersök-

ningsschakten. Skala 1:2 000. 6

4. Översikt över området från sydväst. Foto. 8

5. Streckade linjer sammanbinder rader med minst tre stolpar.

Tjocka linjer markerar parallella rader med stolpar som vi-

sar var husen har legat. Skala 1:1 000. 10

6. Översiktsplan över alla husen på Eriksborg. Husen är färga-

de utifrån storlek. Skraffering markerar fyndspridning. Man

kan också tänka sig fyra gårdsenheter (markerade med

streckade linjer). Skala 1:1 000. 11

7. Plan över hus A. Skala 1:200. 12

8. Plan över hus B. Skala 1:100. 13

9. Plan över hus C. Skala 1:200. 14

10. Plan över hus D. Skala 1:200. 14

11. Plan över hus E. Skala 1:200. 15

12. Plan över hus F. Skala 1:200. 16

13. Plan över hus G. Skala 1:200. 16

14. Plan över hus H. Skala 1:200. 17

15. Plan över hus I . Skala 1:200. 17

16. Plan över hus K. Skala 1:200. 18

17. Plan över hus L. Skala 1:200. 18

18. Plan över hus M. Skala 1:200. 19

19. Plan över hus N i skala 1:200. 19

20. Husens gruppering utifrån deras längd och riktning. 20

21. Bebyggelsestruktur och social stratifiering (?) på boplatsen

vid Eriksborg. 21

22. Brunnen A4001 under utgrävning. Mats Eriksson rensar

profilen. Foto. 21

23. Brunnen (A4001) i profil. Skala 1:40. 22

24. Brunnen A25820 under utgrävning. Brunnens botten

framkom endast vid den sista plangrävningen i botten, då

denna var fylld med lera av samma färg som omgivande

lager. Förmodligen fanns ett nästan meterdjupt slamlager i

botten. Foto. 23

25. Brunnen (A25820) i profil. Skala 1:40. 24

26. Närbild på stockstegen som påträffades halvvägs ner mot

botten i brunnen. Foto. 23

27. Nackpartiet av en stridsyxa med spetsovalt tvärsnitt och

utan upphöjt skafthål (F508). Nackknoppen är bortslagen.

Skala 1:2. Foto. 25

28 a) Pilspets av flinta med urnupen bas och

b) del av flathugget föremål. Foto 25

29. Kärl A (F501) från brunnen A25840. Skala 1:2. Teckning

och rekonstruktion av Gunlög Graner. 26

30. Kärl B (F502) från brunnen A25840. Skala 1:2. Teckning

och rekonstruktion Gunlög Graner. 27

31. Kärl C (F503). Skala 1:1. Teckning och rekonstruktion av

Gunlög Graner. 28

32. Det fjärde kärlet, kärl D (F504). Skala 1:2. Teckning och

rekonstruktion av Gunlög Graner. 28

33. De kalibrerade 14C-värdena i grafisk form. 31

34. Tolkande plan över boplatsen vid Eriksborg.

Skala 1:1 500. 32

35. Artsammansättning i brunnen (A25820). Antal fragment

i %. Totala antalet fragment = 179. 53

Tabeller

1. Antalet anläggningar av var typ som fanns representerad,

ordnade från vanligaste till minst förekommande

anläggningstyp. 9

2. En sammanställning längder på husen med typ och

huvudsaklig riktning. 19

3. Fyndtabell med indelning av fynden efter material. 25

4. Fynd som inte har mätts in och därför inte återfinns

i Intrasis. 25

5. Fördelningen av brända och obrända ben. Vikt (g) och

antal fragment. 52

6. Artfördelning. Antal fragment, benenhet, vikt (g) samt

minsta antalet individer (MIND). 52

7. Art- och benslagsfördelning. Antal fragment, benenhet,

vikt (g) samt ålder. 53

Figur- och tabellförteckning

Date post:	02-Dec-2023
Category:	Documents
Upload:	uppsala
View:	0 times
Download:	0 times

Hem till stenåldersbyn. En boplats från övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder...

Documents