Kunskap och kvalitet i socialtjänsten : En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete...

Kunskap och kvalitet i socialtjänsten En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete och

verksamhetsutveckling i Katrineholms kommun

Författare: Frogner, Louise Kullberg, Christian Oscarsson, Lars

Knowledge and quality in the social services An assessment of conditions for quality work and organization development in

the municipality of Katrineholm

Authors: Louise Frogner, Christian Kullberg and Lars Oscarsson

ABSTRACT Interventions given within the social services should maintain ”good quality”, which should be evaluated on a regular basis. The National Board of Health and Welfare demands that certain measures are taken in organizations such as personal social services, in order to fortify the quality of the work that is conducted. Accordingly, a quality system has been founded in the social services in the municipality of Katrineholm. The system clarifies elements that will be part of the future quality work within the social services. Another ambition is to establish a research station in Katrineholm, in cooperation with Örebro University. The aim of the present study was to assess what resources and needs that exist within the organization in order to develop work methods and the organization itself and how to incorporate these conditions with the implementation of the quality system, as well as looking into possibilities for funding the research station. Focus group interviews were conducted with three groups of staff members, the management group and with the social services presiding committee. The results show that follow-ups are conducted within the social services, but in a rather sporadic and unsystematic manner. All of the interviewees express a will to follow up, evaluate and secure the level of quality, but in order to do this there is a need to systematize the execution. The respondents request several conditions to be met for conducting this kind of work, conditions that are verified in literature and previous research. These conditions are a more distinct organizational structure, time and forum for reflecting, explicit guidelines for what is to be evaluated, more user evaluations and support from key figures in charge of the quality work. The research station is meant to have a central function in the future quality campaign. Today there are no possibilities of external funding of the research station. Based on these results the social services of Katrineholm will develop a research station in cooperation with Örebro University over a four year period, funded through already existing means within the organization. With the support of the research station the social services will work towards several goals essential for developing a knowledge based practice and strengthening the quality of the work conducted, goals such as standardized documentation and evaluation integrated in the daily work.

Keywords: Evidence, evidence-based practice, quality, social services, research station.

Kunskap och kvalitet i socialtjänsten En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling i

Katrineholms kommun

Författare: Louise Frogner, Christian Kullberg, Lars Oscarsson

SAMMANFATTNING Insatser inom socialtjänsten ska enligt lag hålla ”god kvalitet”, vilket regelbundet ska följas upp. Socialstyrelsen ställer krav på åtgärder som ska vidtas inom verksamheter såsom socialtjänstens individ- och familjeomsorg för att stärka kvaliteten på arbetet som bedrivs. Utifrån detta har ett kvalitetssystem inrättats i Katrineholm kommuns socialförvaltning, där moment som ska ingå i förvaltningens framtida kvalitetsarbete tydliggörs. En ambition är också att tillsammans med Örebro universitet inrätta en forskningsstation på plats i Katrineholm. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilka resurser och behov som finns inom verksamheten gällande metod- och verksamhetsutveckling, hur man bygger ihop dessa villkor med implementeringen av kvalitetssystemet samt att titta på finansieringsmöjligheter för inrättandet av en forskningsstation. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tre personalgrupper, ledningsgruppen i verksamheten och socialnämndens presidium. Resultaten visar att uppföljningar genomförs i socialtjänstens olika verksamheter, men på ett sporadiskt och osystematiskt sätt. En vilja att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra på ett mer tydligt och strukturerat sätt uttrycks av samtliga respondentgrupper, men man är i behov av bättre systematisering av genomförandet. Förutsättningar som efterfrågas, och som bekräftas i litteratur och tidigare forskning, är tydligare struktur i verksamheten, tid och forum för reflektion, klarare riktlinjer och hållpunkter för vad som ska följas upp, fler brukarutvärderingar och stöd från nyckelpersoner som ansvarar för kvalitetsarbetet. Forskningsstationen är tänkt att fungera som en motor i kvalitetsarbetet framgent. I dagsläget finns inga möjligheter till extern finansiering för forskningsstationen. Utifrån dessa resultat ska en forskningsstation utvecklas och implementeras i Katrineholms socialförvaltning, i samarbete med Örebro universitet, finansierad med förvaltningens redan befintliga medel för verksamhetsutveckling. Arbetet är planerat att sträcka sig över en fyraårsperiod, där förvaltningen med stöd av forskningsstationen ska arbeta för att uppnå flera mål som är väsentliga för att utveckla en kunskapsbaserad praktik och att stärka kvaliteten i arbetet. Exempel på dessa mål är systematiserade och strukturerade tillvägagångssätt för dokumentation och uppföljning som ska integreras i det dagliga arbetet.

Nyckelord: Evidens, evidensbaserad praktik, kvalitet, socialtjänsten, forskningsstation.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ..................................................................................................................... 1

Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 1

KVALITET OCH KUNSKAP ................................................................................................... 2

Kvalitet i socialtjänsten ........................................................................................................ 2

Kunskap och praktik ........................................................................................................... 2

Evidensbaserad medicin och praktiskt socialt arbete ........................................................ 3

Forskningen, klienten och praktikern ................................................................................. 3

Förutsättningar för kunskapsutveckling ........................................................................... 4

Implementering och genomförande .................................................................................... 5

Premisser för implementering av kunskapsbaserat arbete i praktiken .............................. 6

Kvalitet och kunskapsutveckling i Katrineholms kommun ............................................. 7

Nätverket Mellannyckeln .................................................................................................... 7

Lokala undersökningar ...................................................................................................... 7

Kvalitetssystem ................................................................................................................... 8

METOD ...................................................................................................................................... 9

Urval och genomförande ..................................................................................................... 9

Intervjuer ............................................................................................................................ 10

Intervjuguide .................................................................................................................... 10

Analys .................................................................................................................................. 10

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ..................................................................... 11

Reliabilitet och validitet ................................................................................................... 11

Generaliserbarhet ............................................................................................................ 11

Etiska spörsmål .................................................................................................................. 11

RESULTAT ............................................................................................................................. 12

Utvärdering och uppföljning idag .................................................................................... 12

Delaktighet och användning ............................................................................................. 13

Struktur och organisation ................................................................................................. 13

Struktur och tidsanvändning ............................................................................................ 13

Forum för reflektion ......................................................................................................... 14

Brukarperspektiv och arbetsmetoder ............................................................................... 14

Samverkan ........................................................................................................................ 15

Systematisering ................................................................................................................... 15

Tillgänglighet och resurser ................................................................................................ 16

Ekonomiska aspekter ........................................................................................................ 16

Att arbeta evidensbaserat .................................................................................................. 17

Förutsättningar för implementering ................................................................................. 18

Forskningsstation ............................................................................................................... 18

Syfte och förväntningar .................................................................................................... 18

Samarbete med universitetet ............................................................................................ 19

Finansiering ..................................................................................................................... 19

ANALYS .................................................................................................................................. 19

Struktur och organisation ................................................................................................. 20

Tid och forum för reflektion ............................................................................................. 20

Arbetsmetoder och struktur .............................................................................................. 21

Systematisering ................................................................................................................... 22

Tillgänglighet och resurser ................................................................................................ 23

Att arbeta evidensbaserat .................................................................................................. 23

Implementering ................................................................................................................. 24


SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ............................................................................................ 25

Utvecklingsområden och behov ........................................................................................ 26


Bilaga 1. Kvalitetssystem för Socialförvaltningen i Katrineholms kommun Bilaga 2. Genomförda utvärderingar i Katrineholms kommun

1

INTRODUKTION Kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter regleras i lagtext som säger att insatser ska hålla god kvalitet och att detta regelbundet ska följas upp och utvecklas. Socialstyrelsen beskriver i sina föreskrifter och allmänna råd hur ett systematiskt kvalitetsarbete bör bedrivas i verksamheter inom bland annat socialtjänstens individ- och familjeomsorg (Socialstyrelsen, 2006). Här ställs krav på vilka åtgärder en verksamhet ska vidta för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Man förstärker också de bestämmelser som redan finns i Socialtjänstlagen (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rörande kvalitetsarbete. Det åligger socialnämnden i respektive kommun att inrätta ett ledningssystem för kvalitetsarbete, som i sin tur ska borga för att uppföljningsbara mål och ansvarsfördelning fastställs, att personalen görs delaktig i utvecklingsarbetet och att detta dokumenteras och följs upp (Socialstyrelsen, 2006). Områden i verksamheten som ska omfattas av detta inbegriper bland annat kvalitetssäkring av sociala tjänster, tillgänglighet, synpunkter och klagomål, samt uppföljning och utvärdering. Utvärdering och uppföljning av socialt arbete är en komplex fråga som delar professionen inom socialt arbete. Man pratar om olika sorters kunskap och kunskapsproduktion, där kunskapsbildning är en uppgift som åligger universitetsvärlden - medan det verksamhetsutvecklande ansvaret åligger de sociala praktikerna och deras huvudmän (Dellgran & Höjer, 2006; Payne, 2006). Idag talar man mycket om vikten av en evidensbaserad praktik där arbetet baseras på en integrering av brukarens erfarenheter, praktikerns yrkeskunnande och forskningsresultat. I en statlig utredning utröns behoven som finns inom socialtjänsten vad gäller en kunskapsbaserad verksamhet och vilka faktorer som är avgörande för en närmare samverkan mellan forskning och praktik (SOU 2008:18). Behoven som framträder i utredningen är att det krävs mer forskning och utvärdering av det sociala arbetet, bättre förutsättningar för professionen att utveckla ett kunskapsbaserat arbete, bättre strukturer för verksamhetsuppföljning och ett tydligare brukarperspektiv. För att kunna stärka samarbetet mellan forskning och praktik ger utredningen förslag på att framgent träffa avtal mellan stat och kommuner gällande gemensamma mål och insatser för att stödja en långsiktig kunskapsutveckling i det sociala arbetets praktik. I dessa avtal ska riktlinjer för gemensamma mål och prioriteringar klargöras gällande faktorer såsom samarbete mellan praktiken och högre utbildning, implementering av kunskap, förutsättningar för dokumentation och systematisering, brukarmedverkan samt forskning kring resultat och effektivitet (SOU 2008:18). Att kunna uppvisa vetenskapliga belägg för att en åtgärd ger önskade resultat anses vara en förutsättning för att kunna garantera insatser av god kvalitet (Alexandersson, 2006a). Detta gör att begrepp som evidens och kvalitet är nära sammanlänkade när man talar om kvalitetsarbete inom socialtjänsten. I december 2009 tog socialnämnden i Katrineholms kommun beslut om ett kvalitetssystem som ska implementeras i kommunens socialtjänst (se Bilaga 1). I detta system tydliggörs bland annat vilka moment som ska ingå i kvalitetsstärkning av socialtjänstens arbete framgent. En del i det arbetet är att i samarbete med Örebro universitet implementera en forskningsstation i Katrineholm för att utveckla samarbetet mellan forskning och praktik under mer strukturerade former och på så sätt utveckla och stärka den kunskapsbas som socialtjänstens arbete bygger på.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att göra en kartläggning av de resurser och behov som finns inom socialtjänsten i Katrineholms kommun för metod- och verksamhetsutveckling. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen:

2

• Vilka möjliga utvecklingsområden inom socialtjänsten finns när det gäller utvärdering och verksamhetsutveckling?

• Finns det eftersatta eller av andra skäl strategiska verksamheter att fokusera utvecklingsarbetet på?

• Vilka förutsättningar av kompetens och annan resursmässig karaktär finns för att bygga strukturer och processer för en långsiktig metod- och verksamhetsutveckling inom socialtjänsten?

• Hur byggs dessa frågeställningar ihop med förvaltningens kvalitetssystem? • Vilka finansiella förutsättningar finns det för att bygga upp ett långsiktigt samarbete

mellan Katrineholms kommun och Örebro Universitet genom bildandet av en gemensam forskningsstation?

KVALITET OCH KUNSKAP

Kvalitet i socialtjänsten I Socialtjänstlagen fastslås att ”insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet”. Dock definieras inte vad kvalitet ska innebära eller hur man avgör vilken kvalitet en insats håller, sånär som på en hållpunkt som talar om att personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i socialtjänstens verksamhet ska enligt lagen också systematiskt och kontinuerligt utvecklas och säkras. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) började under 2006 att ta fram en modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten vilken publicerades i en rapport på Socialstyrelsens hemsida (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Modellen relaterar till det arbete med kvalitetsindikatorer som bedrivits inom hälso- och sjukvården sedan ett antal år tillbaka, men med betoning på socialtjänstens särskilda förutsättningar. Här talar man om vikten för alla intressenter, såsom politiker, chefer, tjänstemän och brukare, av att på relevanta sätt kunna följa upp och utveckla verksamheten för att kunna ge välgrundade insatser och god information om verksamheten och dess resultat (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Insatserna ska i första hand motsvara de mål som beslutats. Utöver detta belyser man fem kvalitetsområden gällande insatser där indikatorerna ska kunna mätas. Dessa är (kortfattat): respekt för människors självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet, kunskapsbasering och effektivitet, tillgänglighet och slutligen rättssäkerhet för brukaren. Man tar också upp systematisk dokumentation och egenutvärdering som viktiga faktorer i kvalitetsstärkande arbete för att kunna utveckla initiativ till förändring och förbättring av verksamheten. Det finns alltså både en innehållsmässig aspekt på kvalitet inom socialtjänsten, liksom en som berör det egna kvalitetsarbetet.

Kunskap och praktik Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utkom 2009 med en skrift om vad som menas med evidensbaserat socialt arbete och hur man kan förhålla sig till detta i praktiken (Oscarsson, 2009). Boken syftar till att reda ut en del oklarheter som råder kring begreppet evidens och på så sätt bidra till utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Evidensbaserat arbete, eller evidensbaserad praktik (EBP) som man talar om inom socialt arbete, har sitt ursprung i den medicinska terminologin där en professionsbaserad rörelse inom klinisk medicin legat till grund för det kunskapsbaserade arbetet (Oscarsson, 2009). Evidensbaserad medicin (EBM) utgår från tre kunskapskällor: klientens livsberättelse, praktikerns yrkeserfarenhet och forskningsresultat. Dock debatteras medicinens giltighet som förebild för det sociala arbetet då EBM lägger stor tyngd vid forskningsdelen av kunskapsinhämtningen, och då främst från randomiserade kontrollerade (experimentella) studier. Månsson (2006) menar bland annat att medicinens syn på vetenskap inte är

3

applicerbar på socialt arbete då detta handlar om interaktiva processer inom ett komplext yrkesfält där det inte är möjligt att isolera och mäta insatsers verkan. För att ett evidensbaserat sätt att arbeta ska vara genomförbart krävs en kunskapsteoretisk diskussion vad gäller vilken kunskap som krävs och hur den uppnås (jfr Oscarsson, 2006; Månsson, 2006; Morago, 2006).

Evidensbaserad medicin och praktiskt socialt arbete Oscarsson (2009) beskriver EBM som både ett förhållningssätt och en metod då sättet att arbeta uppvisar överlappande karakteristika från båda håll. Läkaren förväntas bland annat använda både sin egen förmåga och forskningsresultat i beslut som rör patienten och bör arbeta systematiskt och reflekterande i värderandet av relevant information i behandlingsprocessen. Omsorg om patienten ska alltid vara i fokus. När det gäller EBM som metod så tillämpas en femstegsprocess (ibid). Först ska ett informationsbehov identifieras genom en frågeställning som ska besvaras med hjälp av processen som följer. Sedan söker man efter bästa möjliga evidens (stöd) för att besvara frågan, vilket i det tredje steget granskas kritiskt. Den kritiska värderingen ska sedan integreras med praktikerns egen kunskap och erfarenhet samt med den enskilda klientens livsberättelse. Slutligen utvärderas processen. Oscarsson (2009) drar utifrån detta flera paralleller mellan EBM och socialtjänstens arbete inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och pekar dels på områden som är mer eller mindre direkt överförbara och dels på andra faktorer som kan kräva utveckling för att EBM ska kunna översättas till evidensbaserat arbete i det sociala arbetet (Oscarsson, 2009; Oscarsson, 2006). Gemensamma områden för EBM och IFO avser synen på praktikern som reflekterande, att insatser bör utgå från erfarenhet och forskningsstöd, att klientens perspektiv ska beaktas och att kritisk granskning av insatser, att evidens och praktiska erfarenheter alltid ska kunna genomföras (Oscarsson 2006). Dock, för att ett evidensbaserat förhållningssätt ska vara möjligt inom socialtjänsten, så måste medicinens fokus på experimentella studier som ensamrådande vetenskaplig metod ersättas med en öppnare syn där valet av forskningsmetod styrs av den fråga man har att besvara. Det sociala arbetets kontext måste också beaktas, då flera insatser ofta är aktuella i det enskilda fallet och brist på kunskap ofta råder gällande effekter av respektive insats, samt samspelet dem emellan. Faktorer som påverkar klientens problematik kan också finnas i omgivningen, vilket fortgående påverkar klienten även efter att insatser påbörjats. Det tredje utvecklingsområdet handlar om att insatsernas betydelse och funktion ur klientens perspektiv måste lyftas fram, då åtgärderna oftast inte är verksamma utan klientens aktiva engagemang (Oscarsson, 2009; Oscarsson, 2006).

Forskningen, klienten och praktikern För att forskningsresultat ska vara tillämpbara behöver de överföras till de aktuella förhållanden som råder då förutsättningarna i en studie sällan i detalj överensstämmer med professionens vardag (Oscarsson, 2009). Hänsyn behöver till exempel tas till att i regel kan endast en begränsad del av ett positivt behandlingsutfall härröras till den faktiska insatsen, vilket betyder att förklaringar till ett visst utfall står att finna i faktorer i brukarens omgivning. Därför är det viktigt att tillföra de andra två elementen som betonas inom evidensbaserat arbete, praktikerns erfarenhet och klientens historia. Klientens inflytande är centralt inom evidensbaserad praktik och innebär att man som praktiker arbetar tillsammans med klienten snarare än för denne (Oscarsson, 2009, Mullen, 2006). Den kunskap som klienten kan bidra med i en bedömningsprocess går inte att införskaffa från annat håll och att ta hänsyn till dennes livsomständigheter, förväntningar och värderingar är väsentligt för ett fungerande kunskapsbaserat socialt arbete (Oscarsson, 2009). Här kan standardiserade bedömningsinstrument, utformade utifrån forskning och erfarenhet, vara till hjälp genom att utgöra en utgångspunkt i bedömningsprocessen samt när det gäller att följa klientens utveckling (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Exempel på sådana instrument eller formulär är Addiction Severity Index (ASI) och Barns Behov i Centrum

4

(BBiC). Det är dock inte ovanligt med stark kritik mot detta standardiserade sätt att arbeta, då man menar att socialarbetaren genom detta reduceras till en utförare av riktlinjer och manualer vars förmåga till reflektion, bedömning och beslutsfattning förringas och åsidosätts (jfr Månsson, 2007; Morago, 2006). Månsson (2007) utgår dock i andra aspekter från argument liknande Oscarssons, till exempel när det gäller betydelsen av hänsyn till kontexten och ett helhetsperspektiv på klientens situation. För att de tidigare två nämnda kunskapskällorna ska vara meningsfulla och fungera måste även praktikerns erfarenhet och kunnande vägas in, vilket enligt Oscarsson (2009) ställer krav på två typer av kompetens: professionell respektive personlig. Professionell kompetens innefattar kunskaper inom ramen för de arbetsuppgifter man har, som t.ex. kunskaper om insatser och metoder, att söka, värdera och dokumentera relevant information. Den personliga kompetensen implicerar faktorer som individen utvecklar över tid, såsom livserfarenhet, mognad, flexibilitet och empatisk förmåga. Denna syn på praktikerns roll i evidensbaserat socialt arbete går stick i stäv mot den avprofessionaliserade, oreflekterade socialarbetare Månsson (2007) ser som ett möjligt resultat av en manualstyrd praktik. Dock ställer detta sätt att arbeta krav på praktikern att ha ett kritiskt förhållningssätt till forskning och litteratur vilket innebär ett behov av vissa förmågor och kunskaper (Morago, 2006; SOU 2008:18).

Förutsättningar för kunskapsutveckling År 2008 presenterades en statlig utredning där en bedömning gjordes av dels statens särskilda satsningar på kunskapsutveckling och dels vilka förutsättningar för kunskapsutveckling som finns inom socialtjänsten (SOU 2008:18). Utifrån detta presenteras förslag på bland annat åtgärder för att främja att ny kunskap produceras, sprids och tillämpas i praktiken. Utredningen visar på flera övergripande behov som måste tillgodoses för att möjliggöra en aktiv kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Socialt arbete generellt är i behov av mer forskning på, och utvärdering av, resultat, kvalitet och effekter (SOU 2008:18). Socialt arbete som forskningsområde är idag väl förankrat akademiskt sett men samarbetet mellan praktik och forskning behöver utvecklas för att tydligare integrera de två. Man pekar också på en nationsövergripande nödvändighet i form av bättre information och tillgänglighet för både personal, chefer och medborgare (SOU 2008:18). Ett gemensamt språk och tydlighet i information underlättar lokala såväl som nationella uppföljningar och jämförelser. I detta sammanhang nämns de nationella kvalitetsindikatorer man tidigare påbörjat arbetet med (se Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Man menar dock att mer specifika kvalitetsindikatorer även på lokal nivå bör utarbetas med utgångspunkt i lokala behov som finns. Ytterligare en faktor är förutsättningar för professionen att utveckla sitt arbete. Arbetet i verksamheten behöver vara utformat på ett sätt så att möjligheter till kompetensutveckling, uppföljning, dokumentation och reflektion främjas (SOU 2008:18). Här pekar man på vikten av kanaler mellan forskning och praktik för att tydligare kunna formulera verksamhetens behov av ytterligare kunskapsstöd. Fokus måste också ligga på brukarens perspektiv, där dennes kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett tydligt sätt. Här skiljer man på brukarmedverkan och brukarinflytande för att tydligare visa på brukarens roll i det sociala arbetet (SOU 2008:18). Brukarmedverkan innebär delaktighet, t.ex. i en grupp. Inflytande avser däremot att hänsyn tas till brukarens kunskaper och erfarenheter på ett sätt så att resultatet av arbetet kan påverkas. Detta ska ses som en kunskapskälla inom socialt arbete, precis som man talar om det inom evidensbaserad medicin, och kräver därför kunskap hos professionen om hur man på bästa sätt tar vara på brukarens perspektiv. På det sättet blir brukarmedverkan en metodologisk fråga i det sociala arbetet som kräver uppföljning och utveckling. Sammanfattningsvis konstaterar man att långsiktiga strategier för utformningen av en kunskapsbaserad socialtjänst måste utarbetas och

5

att gemensamma prioriteringar på nationell och lokal nivå måste ligga till grund för detta arbete.

Implementering och genomförande Vedung (1998) redogör för åtta punkter som kan påverka resultat av insatser inom den offentliga sektorn: insatsens historiska bakgrund, insats, implementering, adressater, kontrollens organisering, andra insatser och andra myndigheter, marknad och till sist övrig omgivning. Insatsens historiska bakgrund handlar bland annat om vilken inriktning insatsen som ska introduceras har, vilket politiskt stöd som finns för genomförandet och vilken roll berörda aktörer har i beslutsprocessen som leder fram till insatsen. Vedung (1998) menar att om en förändring följer en naturlig utveckling i verksamheten och genomförs i ”politisk harmoni” (s. 169) så kommer processen att gå lättare. Resultatet av förändringen påverkas också av i vilken grad deltagare får möjlighet att vara delaktiga i bakgrundsarbetet. Insyn och påverkan för de som kommer att påverkas av förändringen tros ge en legitimitet åt genomförandet som bidrar till en starkare programtrogenhet. Insatsen i sig, och politiken bakom den, behöver vara tydlig för bästa resultat. Kontrollens organisering handlar om efterkontroll, det vill säga hur, och om, utvärdering av insatsen genomförs. Andra insatser och myndigheter kan påverka resultat av då utvärderingen av en intervention påverkas av hur andra myndigheter agerar vid introduktionen av insatsen. Den övriga omgivningen utgörs av det stöd eller motstånd som insatsen har i intressenter utanför den aktuella verksamheten. Här talar Vedung (1998) också om marknaden och hur mottagarens reaktion på insatsen förväntas bli. När det gäller implementeringen av en insats, eller en reform om man så vill, tar Vedung (1998) upp tre huvudsakliga begrepp väsentliga för resultatet av insatsen: vilja, kunna och förstå. Berörda aktörers förståelse för insatsen är av stor vikt för implementeringsprocessen då man utan förståelse heller inte kan bidra som det är tänkt till det resultat som eftersträvas. Man behöver alltså känna till och förstå innebörden av en reform som genomförs. Förmåga att genomföra en förändring knyter an till vilka resurser som finns tillgängliga för att underlätta arbetet. Det kan till exempel handla om ekonomiska resurser, bemanning och deltagarnas kvalifikationer (utbildning). Aktörernas vilja att genomföra en förändring är också i högsta grad avgörande för resultatet av en insats. En negativ attityd till en planerad förändring, eller till och med individens politiska uppfattning, ger effekter för implementering och genomförande av en reform. Vedung (1998) talar om adressaternas vilja, resurser, förståelse, organisering och allmänna angelägenheter som en påverkansfaktor. Programteorin kan sägas vara en operationalisering av den implementeringsprocess som Vedung (1998) redogör för. Alexandersson (2006b) presenterar i sin avhandling en något reviderad version av Vedungs programteori, där hon anpassat den efter en dokumentationsmetod istället för Vedungs ursprungliga figur rörande implementering av statliga beslut. På detta sätt, menar Alexandersson (2006b), blir teorin något mer applicerbar på socialtjänstens verksamhet. Här visas på vilka steg implementeringsförloppet bör innehålla. En programteori bör för det första ange vad som ska implementeras. Vidare ska aspekter som information och utbildning tas hänsyn till: hur detta ska gå till, när det ska genomföras och vad det förväntas leda till. Sedan behövs en planering för tid och omfattning för tillämpningen av den nya metoden/det nya arbetssättet, det vill säga när och hur ska detta ske. Utifrån planeringen ska också en målformulering utformas som beskriver vad metoden förväntas leda till på kort sikt. I teorins sista steg ska samma process genomföras men med ett längre perspektiv i fokus, hur ska den fortsatta tillämpningen se ut och vilka långsiktiga mål har man med utförandet (Alexandersson, 2006b).

6

Premisser för implementering av kunskapsbaserat arbete i praktiken Oscarsson (2009) tar upp några konkreta faktorer som är essentiella för att ett evidensbaserat förhållningssätt ska vara genomförbart i praktiken. Utbildning är en viktig aspekt då kunskaper om evidensbaserad praktik och visst metodologiskt kunnande är relevant när det gäller att urskilja tillämpbara forskningsresultat (Alexandersson, 2006a; Morago, 2006). En kompetensrelaterad faktor är den anställdes förmåga att följa upp och utvärdera sitt eget arbete (Alexandersson, 2006a). Kompetensutveckling vad gäller utvärdering på både individuell, organisatorisk och kommunal nivå är av vikt för att inom verksamheterna kunna bidra till kunskapsbasering på ett meningsfullt sätt. Mullen (2006) pratar också om betydelsen av trogenhet till de arbetssätt, metoder eller insatser som implementeras för att det som initialt testats även framgent ska kunna sägas vara evidensbaserat. För att processen med bedömningar och kritiskt granskande av evidens ska vara meningsfull krävs också att den anställde har ett visst handlingsutrymme och att ett varierat utbud av insatser finns att tillgå för att fullt ut kunna göra en individanpassad värdering (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Tid tas också upp som en väsentlig faktor ur flera aspekter. För att praktikern ska kunna fungera reflekterande, vilket är ett av de tre huvudmomenten i det evidensbaserade arbetet, så måste också tid för kritisk reflektion över forskning och tidigare insatser byggas in i det vardagliga arbetet (Oscarsson, 2009; SOU 2008:18). Tid för uppföljning är också en viktig del i detta för att ha utrymme för att ta reda på effekterna av den givna insatsen. Noggrann dokumentation av klientens situation, insatser och resultat en nödvändighet för att kunna följa utvecklingen, dra slutsatser och att sprida sina lärdomar vidare (Oscarsson, 2009; Alexandersson 2006a). Systematiska utvärderingar av socialtjänstens arbete är svårgenomförda utifrån hur arbetet är organiserat och för att utvärderingar ska kunna utföras i större skala är konsekvent dokumentation ett viktigt steg (SOU 2008:18). Implementering av ett kunskapsbaserat arbetssätt ställer krav, inte bara på den enskilde anställde, utan även på organisationen (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a; Mullen, 2006; SOU 2008:18). Det bör till exempel finnas en stödjande policy, som uttalat redogör för det förhållningssätt som ska råda i den aktuella verksamheten, det vill säga att man aktivt arbetar med de tre kunskapskällor som evidensbaserat arbete tar upp. Investeringar i form av tid, pengar och utbildning av personalen är också en del av huvudmännens ansvar. Viktigt att komma ihåg är också att socialtjänstens arbete, utöver inverkan av organisationen, i stor utsträckning påverkas av lagstyrning och kringliggande faktorer såsom samverkansparter utanför verksamheten och av att man är en politiskt styrd organisation (Alexandersson, 2006a; SOU 2008:18). Dessa faktorer tillsammans kan aktivt bidra till ett kunskapsbaserat arbetssätt. Alexandersson (2006a) pekar dock på att etiska dilemman kan uppstå när ekonomiska resurser inte räcker till för det arbetssätt man vill uppnå och understryker därför vikten av politiska beslut och prioriteringar. Lagstiftning är en annan kringliggande omständighet som påverkar utövandet av specifika förfaranden, då även detta kan komma att resultera i att ett evidensbaserat arbetssätt får komma i andra hand (Alexandersson, 2006a). Då socialtjänsten är en lagstyrd verksamhet i stor utsträckning så behöver personalen ha kunskap om lagtexterna för att kunna väga in även detta som en faktor i det evidensbaserade arbetet. Alexandersson (2006a) pekar dock på att idag regleras inte kunskapsbasering inom socialtjänsten som ett villkor i lagtext. Hon menar att det bör integreras för att ge socialarbetaren rätt förutsättningar att kombinera lagstyrning och ett evidensbaserat arbetssätt. Ytterligare en faktor berör personalomsättning och introduktion för nyanställda. Stabilitet och kontinuitet i verksamheten är av vikt vid implementering av nya arbetssätt, vilket också är väsentligt när det gäller implementeringsprocesser generellt (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Utveckling av verksamheter bygger till stor del på en fortgående läroprocess med rigorös dokumentation och återförande av utvärderingsresultat som

7

grundpelare, och är en förutsättning för kvalitetsstärkande arbete inom socialtjänsten (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a).

Kvalitet och kunskapsutveckling i Katrineholms kommun Tidigare har man i socialförvaltningen i Katrineholm inrättat en tjänst, med titeln utvecklingsledare. Syftet med tjänsten är att lägga fokus på kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling som ett led i att kvalitetssäkra socialtjänstens arbete. Sedan tjänsten tillsattes har ett antal utvärderingar, uppföljningar och kartläggningar gjorts inom vissa delar av verksamheterna i förvaltningen (se Bilaga 2 för en översikt).

Nätverket Mellannyckeln Katrineholms kommun har varit del av ett större jämförelseprojekt med flera deltagande kommuner, där man i ett nätverk, Mellannyckeln, har samarbetat med SKL för att bidra till kvalitetsförbättring. Under 2007 granskades åtta utvalda områden inom Individ- och familjeomsorgen: kostnad per innevånare och standardkostnad, utredningstid, tillgänglighet, information till allmänhet, brukartid, kostnad per utredning, Nöjd Brukar Index (NKI) och återaktualisering. Undersökningen visar bland annat att man i Katrineholm har något högre kostnader än genomsnittet och att utredningstiderna gällande barn och ungdomar var mycket längre än i övriga kommuner. Tillgängligheten och information till allmänheten bedömdes också vara bristfällig på flera punkter. Utifrån dessa resultat gavs förslag på åtgärder och målsättningar, och ett antal förändringar genomfördes inom förvaltningen för att stärka de utvecklingsområden som framträdde. Till exempel så infördes en mottagningsgrupp med syfte att minska tiden mellan ansökan och anmälan till dess att man får träffa en handläggare. Generellt hade man i Katrineholm en god balans i hur man fördelade sin arbetstid mellan direkt klientkontakt, indirekt klientkontakt och icke klientrelaterad tid. Dock såg tidsfördelningen olika ut mellan de olika verksamheterna i förvaltningen, där försörjningsstöd hade minst icke klientrelaterad tid. Detta har man som mål att åtgärda bland annat genom utökad kompetensutveckling för just den gruppen. När det gäller NKI och återaktualisering så fick Katrineholm goda resultat. Resultaten av undersökningen kan i stort bero mycket på skillnader i organisation och metoder i respektive kommuner och utifrån detta har man i Katrineholm inte kunnat ge konkreta förslag till åtgärder på alla punkter.

Lokala undersökningar Man har i Katrineholm implementerat Barns Behov i Centrum (BBiC) som struktur för utredning, planering och uppföljning, vilket följdes upp genom tre delstudier. Den första studien riktade sig till personal i Barn- och familjeutredningsgruppen, där man fick svara på en enkät rörande attityder till BBiC och upplevelser av implementeringsprocessen. Personalen var generellt sett positivt inställd till strukturen, men man upplevde att resurserna för införandet av den varit bristfälliga. Den andra delstudien fokuserade på det praktiska arbetet med BBiC och genomfördes genom enkäter till Barn- och familjeutredningsgruppen och gruppintervjuer med berörd personal samt socialnämndens utskott. Undersökningen visade att personalen hade en fortsatt positiv inställning till att arbeta med BBiC, men att man upplever hög arbetsbelastning och brist på struktur för stöd och lärande som problematiskt i arbetet. Den tredje delstudien syftade till att undersöka föräldrarnas upplevelser av barnavårdsutredningarna, vilket undersöktes genom att enkäter skickades ut till berörda föräldrar. Respondenterna uppger här att man är nöjda med både utredarens bemötande, den information man fått och den egna delaktigheten i utredningen. De goda resultaten bör dock ses till med försiktighet då bortfallet i undersökningen var omfattande och då det inte med säkerhet går att säga att förbättringarna kan tillskrivas användandet av just BBiC. År 2006 genomfördes en omfattande utvärdering av kommunens ungdomsboende Klivet. Man tittade här på ungdomarnas livssituation efter insatsen, relationen mellan ungdom och

8

föräldrar, betydelsen av arbetsplanerna, hur insatsen har uppfattats av ungdom och föräldrar samt kostnadseffektivitet. Resultaten visar att ungdomarnas livssituation förbättrats av insatsen, att relationer mellan ungdomarna och deras föräldrar förbättrats efter vistelsen, att både föräldrar och ungdomar är tveksamma till arbetsplanens roll, att man generellt har positiva upplevelser av insatsen och att insatsen troligtvis varit kostnadseffektiv. Vissa utvecklingsområden framträdde dock i intervjuerna, bland annat gällande hantering av ungdomar där boendet visar sig vara en olämplig insats, gemensamma aktiviteter för personal och ungdomar, förtydliganden av syfte med regler och förhållningssätt samt föräldrarnas möjlighet till umgänge med ungdomarna. Man har också utvärderat barngruppverksamheten. I undersökningen kunde man se att barn som deltagit i barngrupper mått bättre både fysiskt och psykiskt tack vare möjligheten att dela med sig av sina erfarenheter. Barngrupperna visade sig också ha tillgodosett ett behov som inte tidigare uppmärksammats i kommunen och att ett kommunöverskridande samarbete möjliggjort införandet av en sådan resurs. Insatsen Komplementfamilj infördes under 2005 som en hemmaplanslösning med syfte att fungera som alternativ till externa lösningar. Detta följdes upp utifrån frågeställningar rörande barnets och föräldrarnas situation efter insatsen, upplevelser av insatsen och betydelsen av arbetsplanerna. Undersökningen som genomfördes var relativt liten i omfattning. Dock kan små förändringar utläsas i resultaten, där man kan se ett visst hopp inför framtiden och användandet av insatsen genom stöd i föräldraskapet och en ökad trygghet för barnen. Komplementfamiljerna upplevde sina uppdrag som positiva, vilket också speglar föräldrarnas erfarenheter. Oklarheter verkade dock råda gällande vad exakt insatsen implicerade, vilken hjälp som kan fås/ska ges och i vilken omfattning. Här menade man att arbetsplanen framgent kan vara ett verktyg för att förtydliga innehåll och gränssättning. En uppföljning av öppenvårdsverksamheten för vuxna missbrukare (Merkur) 2009 visar att mer än hälften av de som genomgår behandling blir drogfria och förbättrar sina levnadsförhållanden. Det finns också en positiv syn på verksamheten och tillgängligheten anses vara god liksom möjligheten till delaktighet. Några förbättringsområden som framträdde var att man måste bli bättre på att nå kvinnor och unga människor och att ett behov finns av strukturerade återträffar och gemensamma aktiviteter. Även användning av bedömningsinstrument och möjligheter till återfallsprogram var områden i behov av vidare utredning. En bemötandeenkät gällande Ungdomsmottagningens verksamhet från 2008 visar att ungdomarna anser att de får ett gott bemötande. Dock var bortfallet i undersökningen stort vilket kan påverka resultatet. Under samma år genomfördes också en kartläggning av de klienter som vid tidpunkten för undersökningen uppbar försörjningsstöd. Individer med invandrarbakgrund visade sig vara överrepresenterade i populationen och även unga vuxna, det vill säga individer under 25 år. En stor andel av personerna i undersökningen saknade också fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Till sist har också en uppföljning gjorts av nedläggningen av de ungdomsfältassistenter vars syfte var att arbeta uppsökande mot riskgrupper gällande droger, alkohol och kriminalitet. Det arbete som ”fältarna” gjorde upplevs ha varit viktigt för samverkan mellan polis, skola och socialtjänst och ansågs också ha en positiv effekt på berörda ungdomar. Man uttryckte i uppföljningen ett behov av uppsökande verksamhet och att ersätta de nedlagda fältartjänsterna för att på ett bättre sätt nå ungdomar även i fortsättningen.

Kvalitetssystem Socialstyrelsen (2006) ställer krav på ett ledningssystem som ska ansvara för att det bland annat finns en organisatorisk struktur, en tydlig ansvarsfördelning och rutiner för uppföljning. Ytterligare ett steg i kvalitetssäkringsarbetet i Katrineholms socialtjänst blev således

9

inrättandet av ett kvalitetssystem som ska börja implementeras under hösten 2010 (se Bilaga 1.). Kvalitetssystemet är ett ramverk för kvalitetsarbete och bygger på ledningssystemets funktion. Systemet är avsett att styra faktorer som mål, kvalitetskrav, förutsättningar för planering och uppföljning samt personalens roll i det arbetet. Målet med kvalitetsarbetet är att säkerställa en försvarlig kvalitet på socialtjänstens arbete i de olika verksamheterna genom flera steg. Bland annat ska arbetet bygga på ett kunskapsbaserat förhållningssätt med en tydlig struktur och en tydlig utvecklingsidé för verksamheternas olika delar. Genom uppföljning och utvärdering ska också insatsernas effekter kunna synliggöras inte bara för verksamheterna själva, utan även för kommunmedborgarna och politiken för att på så sätt i förlängningen effektivisera resursanvändningen och stärka socialtjänstens trovärdighet och status. Utifrån detta har också ett antal kvalitetskriterier fastslagits och publicerats för kommunmedborgarna att ta del av. Dessa statuerar att verksamheten ska bygga på ett bra bemötande och respekt för människors självbestämmande och integritet och utgå från en helhetssyn där insatser är samordnade och präglas av kontinuitet. Vidare ska verksamheten vara kunskapsbaserad och effektivt utförd, präglas av rättssäkerhet, ha god tillgänglighet och bygga på ett barnperspektiv. Slutligen ska arbetet också bygga på delaktighet, så att den enskilde får tillräcklig information för att ta tillvara på sina rättigheter.

METOD Föreliggande studie är en kartläggning med syfte att identifiera resurser och behovsområden för utveckling av socialtjänstens kvalitetsarbete, med ambitionen att i samarbete med Örebro universitet inrätta en forskningsstation i Katrineholm. Data samlades in medelst fokusgrupper då detta är en lämplig undersökningsmetod vid planering av projekt, då möjlighet ges att generera mycket information om de förutsättningar som råder samt att undersöka vilka önskemål och förväntningar som finns bland deltagarna och hur man resonerar inför kommande projekt (Morgan, 1998). En viktig faktor i metodvalet har också varit vikten av deltagande och engagemang från alla berörda för en lyckad implementering av nya moment i arbete och organisering (Vedung, 1998 ). Då studien syftar till att undersöka möjligheter för ett mer långtgående projekt som involverar såväl ledning som personal hos socialtjänsten så lades vikt vid att information hämtades in från alla berörda grupper.

Urval och genomförande Studiens syfte medför att den verksamhet som ska undersökas är förutbestämd, vilket resulterade i att ett strategiskt, icke sannolikhets-urval genomfördes (Bryman, 2008; Bloor, m. fl., 2001). Ett strategiskt urval styrs av forskningsfrågan och implicerar att respondenter inte valts ut slumpmässigt, utan enbart utifrån lämplighet för studien (jfr Marlow, 2001). Kriteriet för deltagande, att vara verksam inom socialtjänsten i Katrineholms kommun, uppfylldes således automatiskt då studiens karaktär bygger på deltagande från Katrineholms socialtjänst. Övergripande frågeställningar om studiens huvudteman skickades ut till personalgrupperna för diskussion, varpå det lämnades upp till respektive grupp att enligt givna instruktioner om antal deltagare utse representanter för deltagande i fokusgruppsintervjuerna. På så sätt utökades möjligheten till påverkan ytterligare även för de som inte fick möjlighet att delta i fokusgrupperna. Något som bör hållas i åtanke, sett till vald urvalsmetod, är att individuella faktorer hos respondenterna inverkar på diskussionen i gruppen, hur klimatet i rummet ser ut, vem som får mer eller utrymme att framföra sina synpunkter och liknande (Wibeck, 2000; Bloor, Frankland, Thomas & Robson, 2001). För en idealiskt genomförd fokusgruppsintervju bör det vara en lämplig blandning av personligheter i gruppen. Detta har i den aktuella studien inte tagits hänsyn till, då ett icke-sannolikhetsurval genomfördes, d.v.s. respondenterna utgör inte

10

en slumpmässig representation av urvalspopulationen i det här fallet. Detta gör att även faktorer som till exempel ålder, kön och utbildning inte avsiktligt är likvärdigt representerade i respondentgrupperna.

Intervjuer Ostrukturerade fokusgruppsintervjuer lägger vikt vid gruppdynamiken, att alla får delta lika mycket, och vid vad gruppmedlemmarna anser vara av betydelse gällande ämnet för diskussionen och på så sätt eventuellt komma åt spontana frågeställningar (Wibeck, 2000). Att genomföra just fokusgruppsintervjuer främjar dynamik i diskussionerna och ett samtalsvänligt klimat för att på så sätt ge så många som möjligt en chans att yttra sig kring de spörsmål studien behandlar. Detta var i hög grad relevant för den aktuella studien då syftet var att undersöka vilka resurser och behov som uttrycks av personal, ledning och politiker inför ett förestående projekt. Totalt genomfördes fem fokusgruppsintervjuer, tre med personal inom socialtjänsten och två med socialtjänstens ledningsgrupp respektive socialnämndens presidium. Ett minimum av tre fokusgruppsintervjuer brukar ses som en tumregel (Wibeck, 2000). Antal fokusgrupper i den aktuella studien bestämdes utifrån en naturlig indelning i enlighet med hur verksamheten i fråga är organiserad och därtill lades ytterligare två grupper, en för ledningsgruppen och en för nämnden. Även storleken på grupperna avgjordes utifrån den indelning i grupper som redan finns i verksamheten, för att alla delar skulle få komma till tals. Avgränsningen sattes till mellan sex och åtta personer i varje grupp, vilket kan anses vara grupper i största laget. Dock togs här med i beräkningen att ett eventuellt bortfall inte ska ha en för omfattande inverkan på studiens resultat. Risken med att ha för stora grupper vid intervjuerna är att deltagarna får mindre utrymme att uttrycka sig och att vissa inte kommer till tals (Wibeck, 2000; Bloor, m.fl., 2001). Till slut deltog dock mellan tre och fem personer vid varje intervjutillfälle. Något som kan utgöra ett problem när man genomför fokusgruppsintervjuer är om några deltagare i gruppen av de andra upplevs ha så kallad expertmakt, t.ex. genom utbildning, erfarenhet eller position i verksamheten (Wibeck, 2000). Detta har i den aktuella studien hanterats genom att genomföra intervjuer med lednings- och nämndrepresentanter för sig och på så sätt undvika att blanda de olika roller som finns i verksamheten, såsom beslutsfattare (ledning och nämnd) och utförare (personal). Alla intervjuer spelades in med hjälp av mp3 och transkriberades sedermera, vilket utgjorde underlag för analys och sammanställning. Detta är ett sätt att stärka studiens validitet då det ökar chanserna att få med så mycket som möjligt av den information intervjuerna genererar i den slutiga sammanställningen (Bryman, 2008).

Intervjuguide Två olika intervjuguider användes, den ena i intervjuerna med personalen på socialtjänsten och den andra med ledningsgruppen och nämndpresidiet. Frågor till personalen fokuserade i primärt på praktiska delar såsom vilka resurser och behovsområden man kan se i vardagen för att utvärdera, utveckla och arbeta evidensbaserat i större utsträckning. De frågor som ställdes till ledningsgruppen och nämnden rörde i första hand utvecklingen av kvalitetssystemet och integrering av evidensbaserat arbete samt ambitioner med en eventuell forskarstation. Intervjuguiderna var semistrukturerade med öppna frågor för att på så sätt främja ett diskussionsvänligt klimat där utrymme lämnades för följdfrågor och spontana frågeställningar (Marlow, 2001).

Analys Analysen av insamlade data genomfördes genom kategorisering och kodning av resultaten. Det vill säga att respondenternas utsagor organiserades och sorterades in under teman som i

11

första hand utgick från intervjuguiden och begreppsanvändningen i tolkningsramen (jfr Bryman, 2008; Marlow, 2001). Mer detaljerade kategorier utkristalliserades även under bearbetning av det insamlade materialet, vilka sedan tydliggjordes genom ytterligare kategorier i sammanställningen. På detta sätt framträder mönster för tolkning, vilket är en viktig del av analysprocessen (Wibeck, 2000; Bloor, m.fl., 2001). Exempel på teman är i det här fallet Struktur och organisation, Systematisering samt Tillgänglighet och resurser. Resultatet under varje tema tolkades sedan med hjälp av de källor som presenteras i tolkningsramen för att på så sätt kunna redogöra för svaren på studiens frågeställningar, samt utgöra en grund för rekommendationer inför kommande projekt.

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet i en kvalitativ studie bestäms av i vilken utsträckning forskningsprocessen beskrivs, och även författarens förmåga att reflektera över alternativa tolkningar av resultatet. Ett sätt att stärka reliabiliteten är att låta samma person(-er) genomföra alla intervjuer. (Wibeck, 2000). Dock kan det faktum att intervjuerna genomfördes av endast en person påverka möjligheten till parallella tolkningar och på så sätt även den interna reliabiliteten (jfr Bryman, 2008). Tillvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen redogörs för med syfte att liknande undersökningar ska kunna utföras i andra kommuner på liknande sätt. Ett systematiskt tillvägagångssätt bidrar till att resultaten blir så tillförlitliga som möjligt (Wibeck s 94; Krueger, 1998). När det gäller validitet i fokusgruppsstudier finns alltid risken att deltagarna inte uttrycker samma åsikter de kanske skulle ha gjort vid enskilda intervjuer eller i en enkät, då man på ett eller annat sätt påverkas av de andra gruppdeltagarna och till exempel undviker att prata om vissa saker (Wibeck, 2000). Dock bedöms denna faktor inte utgöra en överhängande risk i den aktuella studien då ämnet för intervjuerna handlar om att samla information snarare än att diskutera generellt känsliga ämnen.

Generaliserbarhet Generaliseringsanspråk utifrån föreliggande studie är inte aktuellt då det handlar om en kartläggning på lokal nivå där fokus ligger på behov och tillgångar i den aktuella verksamheten, utifrån den organisation och de resurser som föreligger i kommunen. Fokusgruppsstudier som metod genererar generellt vissa svårigheter att kunna uttala sig om det undersökta fenomenets förekomst i en större population (jfr Wibeck, 2000). Detta är i högsta grad relevant när urvalsmetoden inte varit randomiserad, vilket är fallet i den aktuella studien. Dock bör man ta hänsyn till att premisser för att replikera en kvalitativ studie i andra sammanhang eller verksamheter annars är beroende av faktorer som den aktuella verksamhetens organisatoriska förutsättningar, personalsammansättning, arbetsmetoder och liknande. Man brukar prata om så kallad ekologisk validitet, det vill säga vilken relevans studien och den valda metoden har i andra sammanhang än det föreliggande (Bryman, 2008; Wibeck, 2000). Detta gör ändå att studiens resultat kan ha betydelse för liknande projekt i andra kommuner.

Etiska spörsmål Samhällsvetenskaplig forskning styrs av specifika forskningsetiska principer som ställer krav på forskaren och hur studien ska genomföras. Forskning måste till exempel alltid inriktas på väsentliga frågor och hålla en hög kvalitet samtidigt som individen skyddas från olämplig insyn i dennes livsförhållanden (Vetenskapsrådet, 2010). När det gäller individskydd så ställs vissa krav på hur moment i forskningen ska hanteras. Ett krav är informationskravet, som drar upp riktlinjer för vilken information deltagaren ska

12

delges inför studien (ibid; Kvale, 1997). Denna information omfattar bland annat syftet med undersökningen, vilket hela den deltagande verksamheten informerades om i samband med en officiell upptakt inför genomförandet av intervjuerna. Samtycke till genomförande av undersökningen impliceras av studiens karaktär då det handlar om kartläggning av en specifik verksamhet, där företrädare för verksamheten godkänt deltagande. Med anledning av detta genomfördes också intervjuerna under respondenternas ordinarie arbetstid (jfr Vetenskapsrådet, 2010) Total anonymitet kan aldrig garanteras, dock informerades respondenterna om att allt material behandlas med försiktighet och att inga namn eller avslöjande uppgifter används i bearbetning av material eller i den färdiga slutprodukten (jfr Vetenskapsrådet, 2010; Wibeck, 2000; Kvale, 1997). Vid sammanställning av information behandlas respondenterna som en grupp, snarare än att pekas ut som individer. Enskilda citat kan dock förekomma för att understryka argument.

RESULTAT

Utvärdering och uppföljning idag Ett mönster som återkommer i intervjuerna rörande frågan om vad som görs i verksamheterna idag när det gäller uppföljning och utvärdering är att man upplever att undersökningar görs, men att det handlar om sporadiska nedslag. Till exempel gör man i Ungdomsmottagningens verksamhet enklare bemötandeenkäter som brukarna får fylla i. Man har också genomfört en kartläggning av vilka klienter som söker bistånd. Genom det samarbete man har med Örebro universitet idag så tar man emot studenter som har verksamhetsförlagd utbildning hos Katrineholms socialtjänst och sedan skriver uppsatsarbeten på uppdrag från verksamheterna. Flera av respondentgrupperna tog upp tillfällen för uppföljning av ärenden i vardagen som en resurs, där man pekar på forum för att gå igenom och diskutera ärenden, klienter, eller utredningar och liknande. Exempel på detta är kollegial handledning genom behandlingskonferenser, arbetsplatsträffar och samtal med närmsta chef. På detta sätt upplever de intervjuade att de har möjlighet att kontinuerligt och direkt i vardagen följa upp sitt arbete och att kunna justera och förbättra insatser som ges efter hand. Det handlar dock om inofficiella uppföljningar under ostrukturerade former där störst utrymme ges till akuta ärenden som är aktuella för stunden. Också genom införandet av strukturerade instrument för bedömnings- och utredningsarbete, såsom Barns Behov i Centrum (BBiC), har uppföljningsarbete i viss mån byggts in i vardagsrutinerna.

Vi har ju arbetsplatsträff en gång i månaden, då tar vi upp till exempel vårdplaner eller genomförandeplaner när det gäller BBiC, och det är ju också någon slags utvärdering eller uppföljning. Man jämför olika utredningar, hur vårdplanen blev och hur det blev sen när man skrev ut den och så vidare, och så dyker en hel del frågor upp som vi behöver diskutera.

Vad gäller mer övergripande former av uppföljning och utvärdering så har ett antal större och mer genomgripande undersökningar genomförts i verksamheterna sedan en deltidstjänst infördes med syfte att fokusera på utvecklingsarbete. Alla verksamheter utom en inom socialtjänsten har varit föremål för en större granskning. Man nämner också verksamheternas årsberättelser som en form av uppföljning liksom större utvärderingar och undersökningar som genomförs externt, till exempel i landstingets regi. Katrineholms kommun har också deltagit i ett större samarbete med flera kommuner (Nätverket Mellannyckeln, författarens anmärkning) där man genomfört en större granskning och jämfört olika moment såsom tidsanvändning, tillgänglighet och informationsgivning inom socialtjänstens olika delar i kommunerna.

13

Delaktighet och användning Respondenterna upplever att det är nyttigt att bli, som man uttrycker det, granskad i sin verksamhet och på så sätt identifiera brister och förbättringsområden. Således har man kunnat stärka kompetensen inom områden där brister framträder och fått möjlighet att utveckla och förbättra sitt arbete. Man har också utifrån detta mottagit positiv feedback från andra verksamheter då socialtjänstens arbete upplevs som mer tydligt och strukturerat. Man menar att de egna upplevelserna av det arbete som görs bekräftas genom utvärdering och uppföljning och att det är lättare att motivera människor när man kan visa på resultat. Större utvärderingar av verksamhetens delar har varit politiskt förankrade och resultat har återförts tillbaka till politikerna. Man har identifierat förbättringsområden och utifrån detta har personalen fått ett uppdrag. På detta sätt har hela kedjan varit involverad. Revision har också gett bra effekter utifrån att man har haft möjlighet att omfördela resurser för bättre resultat och besparing av medel. Resultat från undersökningar presenteras för de anställda i verksamheterna vid gruppträffar och planeringsdagar och man får på så sätt kännedom om vad studier visar och man kan dra slutsatser utifrån detta. Dock upplever man att man som anställd har en passiv roll när det gäller användning och uppföljning av resultat och den kunskap som genereras i undersökningarna.

Det ger ju mycket, vi lär oss ju mycket av det också, det är ju inte ogjort arbete på något sätt. Men just det här med att fortsätta. Hur gör vi nu då, blir det någon förändring av det som kommer fram?

Man beskriver det som en resurs att uppföljningar ändå görs i verksamheterna, men att tiden inte finns för att ta tag i att dra lärdom av resultaten och menar att detta måste systematiseras och struktureras för att fungera optimalt. Trots att uppföljningar görs stötvis så upplever man att, på grund av att ett helhetsperspektiv saknas, man fortfarande inte på ett genomtänkt sätt kan visa på varför man i verksamheten tror på en viss metod. Mycket genomförs men en heltäckande kvalitetsplan har inte funnits tidigare. Tydligare direktiv för att visa på hur man ska gå vidare med resultat efterfrågas av personalen. Fler områden där man önskar se utveckling och förbättring av det uppföljnings- och utvärderingsarbete som idag bedrivs inom socialtjänsten utkristalliseras i de resultat som framkommit.

Struktur och organisation

Struktur och tidsanvändning Vid flera intervjuer framkommer från olika verksamheter att det finns krav på regelbundna uppföljningar men att dessa inte genomförs så ofta som det är avsett. På grund av tidsbrist prioriteras dessa bort. Uppföljningar genomförs ibland som det är tänkt, men det blir betydligt mer sällan än vad kraven anger. Det finns också planer på olika former av mindre utvärderingar och uppföljningar i vardagsarbetet i vissa verksamheter, men dessa har ännu inte initierats i praktiken. Nya arbetsuppgifter och en ökad arbetsbelastning gör att uppföljning av ärenden får stå tillbaka. I intervjuerna uppges att man diskuterar ärenden när tillfälle ges, men att inte mycket följs upp. En vilja finns hos personalen att delta i studier och att utvärdera, men tiden för det saknas. Man tror att tidsbrist i vardagen i viss utsträckning beror på organisation av, och struktur i arbetet och att en omfördelning av arbetsuppgifter, eller helt enkelt utökad delegation för vissa grupper skulle kunna underlätta och frisätta tid. Detta tror man skulle kunna vara ett steg i utvecklingen där man använder sig av de resurser som redan finns inom verksamheterna. Vid tidigare införanden av andra arbetssätt har tid planerats för personal att träffas för att diskutera och reflektera. Dessa tillfällen utnyttjades dock i liten utsträckning då man

14

prioriterat bort reflektionstiden till förmån för andra arbetsuppgifter som upplevts vara mer akuta. För att undvika sådana effekter menar man att strukturen på arbetsplatsen har en viktig roll. Ett exempel nämns som rör ett förslag om socialarbetarens rätt att säga nej till ärenden som gör att denne riskerar att bryta mot lagstiftning. Att utvidga ett sådant sätt att styra sin egen arbetsbelastning till att även inbegripa tid för reflektion ser man som ett möjligt förfarande för att hindra att tid för reflektion och uppföljning prioriteras bort.

Man måste ha stöd för beslut, man kan inte bara att säga nej eller prioritera bort, ärenden ska upp till politikerna och allt ska hanteras rättssäkert. Men om man schemalägger tid för detta så blir det också lättare att säga nej och förfoga över den tid man har.

Forum för reflektion Personalen menar att man saknar utvärderingar av tidigare implementeringar av olika förhållnings- och arbetssätt, till exempel från när man förvaltningsövergripande införde ett systemteoretiskt förhållningssätt. En svårighet med detta upplevs vara att se om man i sin vardagspraxis följer de riktlinjer som finns, men att man ändå har en vilja att följa dessa och ändå försöker att arbeta på ett sätt som man tror fungerar.

Det är svårt eftersom vi jobbar mest själva att veta, jobbar jag utifrån det här nu? Och även om det tas upp och man pratar om det ibland, på gruppträffar och sådant, så går man kanske inte in specifikt på och pratar om att jag är osäker på om jag jobbar utifrån det här nu i den här situationen.

I detta sammanhang framhålls att man saknar forum för diskussion kring tillämpning av teorier, metoder och arbetssätt. Man uttrycker ett behov av att få tid tillsammans för överlämning, ärendedragning och reflektion.

Det blir en riskfaktor i till exempel överlämningar att inte ha tid tillsammans. Information kan komma bort eller missas helt, och då blir kvaliteten lidande.

Några respondenter nämner tidigare positiva erfarenheter där man har haft en tydlig kanal till sin närmsta chef (verksamhetscheferna) för att komma vidare med sina åsikter, men att detta inte är lika tydligt nu. Mycket tas också upp för diskussion under handledningar, men det är frågor som senare inte förs vidare. Man menar att mindre grupper underlättar diskussioner kring arbetssätt och är en resurs för nyanställda som då får möjlighet att tillsammans med mer erfarna kollegor reflektera över ärenden och arbetssätt. Denna form av kollegial handledning uttrycks som en resurs för de som genomför det i större utsträckning, och som ett behov i de verksamheter där man inte använder sig av det på samma sätt. En annan strukturell fråga som också påverkar tidsaspekten är kontinuiteten i bemanning i verksamheten. Under en period har flera ledningspositioner varit vakanta och anställda har av olika skäl varit bortavarande. Man upplever inte att fler tjänster behöver inrättas, men att de som redan finns behöver vara tillsatta. Avsaknaden av en närmaste chef upplevs av vissa som en osäkerhet då man i den tidigare chefen hade någon som förde personalens synpunkter vidare. Bristfällig bemanning generellt har påverkat arbetssituationen för många under det senaste halvåret på ett negativt sätt.

Brukarperspektiv och arbetsmetoder Ett inslag i verksamheten som efterlyses är fler brukarutvärderingar för att ta reda på hur de insatser som ges upplevs av de klienter som mottar dem då man i dagsläget upplever att man saknar information om hur servicen upplevs. Man behöver utvärdera om klienterna får den

15

hjälp de behöver och vilka resultaten blir. Personalen upplever att man har en bra variation av insatser att tillgå, men att man saknar mått på vad som fungerar och inte.

Vi behöver börja få igång någon slags utvärdering av det vi håller på med för vi kör bara praxis och vi har ingen aning om vad vi åstadkommer. Alltså om jag åstadkommer något på mitt jobb egentligen, jämfört med om någon bara skulle få pengar en gång i månaden och hur det då skulle gå på samma tid. Ingen aning.

Strukturerade eller standardiserade verktyg som underlag i bedömningar och uppföljningar nämns i flera intervjuer som ett potentiellt hjälpmedel för att kunna göra mer kvalitetssäkrade bedömningar av vilka insatser klienter är i behov av. På detta sätt hoppas man kunna undvika godtycklighet inom personalgruppen, till exempel när det gäller vilken insats som föredras i en viss situation. Måluppfyllelsen påverkas negativt när man ger klienter insatser de inte kan hantera och detta sätt att ge insatser leder till andra riskfaktorer för klienterna när man ”fyller deras CV med misslyckanden och frustration uppstår när man av olika anledningar inte klarar av den insats man fått”. Man behöver hitta modeller att anamma och ta reda på vad som är till hjälp för klienterna och utvärdering är nyckeln till att få information om en metod fungerar eller inte och vad som behöver utvecklas

Samverkan Samverkanspartners utanför verksamheten beskrivs som viktiga, hur man ser på dem och vad deras roll är. Jobbet man gör inom socialtjänsten är beroende av de kringverksamheter som klienter ska matchas till. Men även där ser man en brist i att man inte vet om det ger bättre eller sämre resultat. Samverkan utanför verksamheten ses också som en bra källa till inlärning. Man lär sig mycket av från bland annat fastighetsägare och sjukvården och man lär sig andra regelverk som är nyttiga att kunna i arbete inom socialtjänsten. Man anser att det är viktigt att kunna lära sig av varandra och att samverkan inom och utanför verksamheten är enormt viktigt för måluppfyllelsen. Andra verksamheter behöver också dra sitt strå till stacken för att klienter ska nå målen med insatser som ges. Man har en förhoppning om att genom det nya kvalitetssystemet kanske kunna knyta till sig nya samarbetspartners och även få ett erfarenhetsutbyte och input från andra kommuner. Detta hoppas man ska ge medarbetarna möjlighet att” lyfta på sig” och få insyn i andra kommuner och verksamheter, samt att anställda i andra kommuner ska kunna få ta del av hur man arbetar i Katrineholm och föra detta vidare.

Systematisering När det gäller utvärdering och uppföljning av verksamheterna och det egna arbetet så saknar man en tydlig struktur för hur detta ska genomföras. Flera svårigheter med detta föreligger i nuläget då man är splittrade inom verksamheterna och arbetar med många olika saker på många olika sätt. Det finns inget enhetligt sätt att arbeta och det är upp till varje grupp och individ att följa upp sitt arbete, vilket påverkas av att man inom verksamheterna har olika mycket vana och erfarenhet när det gäller utvärderingsarbete. Variationen på uppgifter och arbetssätt gör det svårt att göra övergripande utvärderingar, men man saknar dock något mer centralt styrt som ser över verksamheterna. En annan problematik i sammanhanget är att man i vissa verksamheter saknar tydliga mål och riktlinjer, vilket gör det svårt att bestämma fokus för uppföljningar.

Just det här att det är så olika, det gör ju att det är upp till mig och min grupp att se till att man reflekterar och utvecklar utifrån vad man kommer fram till.

16

Man ger uttryck för att många tankar kring uppföljningsarbete finns bland personalen men att dessa behöver omsättas i praktik. Till exempel så skulle man på ett tydligare sätt vilja få uppföljningsarbetet inbyggt i vardagen, genom mindre hållpunkter i arbetet som görs. Man behöver titta på hur man gör bedömningar, utredningar, vårdplaner, genomförandeplaner och så vidare, och identifiera riskfaktorer som kan kompromettera rättssäkerheten. Detta menar man skulle kunna genomföras genom att man samarbetar mellan verksamheterna och granskar varandras arbete för att på så sätt upptäcka variationer i tolkningar och bedömningar. Man säger också att man ännu inte hittat ingången till de enkla uppföljningssystemen. Man fokuserar på omfattande enkätundersökningar och dylikt, men gör inget regelbundet och mindre genomgripande i vardagen, som till exempel ett par enkla frågeställningar till klienten i samband med varje möte. Med hjälp av systematisk och kontinuerlig uppföljning vill man kunna visa på måluppfyllelse och funktionalitet. Genom att arbeta och följa upp på ett sådant sätt kan man relativt tidigt kassera metoder som inte fungerar. Förhoppningen är att ett kvalitetssystem således ska bidra till att styra upp utvärderings- och kvalitetsarbetet. Man tar också upp vikten av systematik och struktur för att lättare kunna prioritera, vilket skulle kunna bidra till att strukturen inom organisationen i stort påverkas då man får ett tydligare helhetsperspektiv på det arbete som bedrivs inom socialtjänstens verksamheter.

Man måste se alla verksamheter inom socialtjänsten som ett lag, en individ som nekas en insats i en verksamhet kanske blir föremål för en utredning i en annan verksamhet som konsekvens av detta.

Tillgänglighet och resurser Något som framkommer under flera av intervjuerna är att man upplever att socialtjänsten utåt sett i regel har ett dåligt rykte och att kommunmedborgarna sällan vet vad det är för arbete som bedrivs och vilka resultat man har att visa upp. Det finns ingen transparens eller insyn, vilket bidrar till den skeva bild man upplever att allmänheten har; att socialtjänsten är ett ställe dit man går för att hämta ut pengar.

Folk utifrån tycker inte att man får hjälp hos socialtjänsten, man tar barn och så vidare. Då har man inte lyckats föra fram information om vad man gör och att man faktiskt gör ett bra jobb.

Man har sedan tidigare bra erfarenheter av att gå ut till skolor och informera om vad vissa verksamheter inom socialtjänsten arbetar med. Detta anser man vara viktigt även för personalrekryterings skull då man upplevt att verksamheter som försörjningsstöd generellt har en låg status bland blivande socionomer. Man menar att insyn och information är viktigt både för verksamheten och för kommunmedborgarnas skull. Kan man inte visa vad socialtjänsten gör och vilka resultat det ger så blir steget långt för de som är i behov av hjälp från någon av verksamheterna. Man ser det som ett led i kvalitetssäkringen att ta kontroll över detta, då man genom att visa resultat kan motivera insatser som ges. På så sätt hoppas man kunna både marknadsföra sig och att etablera en säkerhet i personalens yrkesstatus.

Ekonomiska aspekter Utifrån att socialtjänsten är en skattefinansierad verksamhet menar man också från ledningens sida att ett ”dubbelt uppdrag” föreligger i det att arbetet som bedrivs ska komma inte bara klienter till gagn, utan att även skattebetalaren ska vara förvissad om att skattemedel används på ett motiverat och rättssäkert sätt. Man menar att detta handlar om verksamhetens trovärdighet gentemot politiken, anställda, kommunmedborgare och brukare. Man beskriver hur man i enskilda fall själv kan se, eller har en känsla av, att en viss insats haft ett bättre resultat än en tidigare dito. Dock kan man inte utan utvärderingar bekräfta den

17

upplevelsen och heller inte motivera att en lösning visat sig vara mer effektiv och gett ett bättre utfall än en annan. Personalen upplever att det är väsentligt att få veta vad som gör skillnad för att tydligare kunna argumentera för och motivera varför man ger en viss insats. Detta kan också vara en resursfråga då en billigare insats visar sig vara mer effektiv än en dyrare. För att underbygga resursfördelningar krävs att man kan visa på resultat. Man hoppas således att utvärdering och uppföljning under mer strukturerade former, bland annat med hjälp av en forskningsstation, ska visa vad som är värt att satsa på och vad som kan prioriteras bort.

Att arbeta evidensbaserat När det gäller begreppsanvändningen kring kunskapsinhämtning och evidensbaserat arbete så skiftar fokus mellan de olika verksamheterna. Inom de områden där forskningsresultat finns att tillgå i större utsträckning betonar man evidensbaserade metoder och lägger emfas vid vikten av att ha vetenskapligt stöd för de metoder man använder i sina insatser. Här är man noggrann med att inte ”vattna ur” begreppet evidens, utan man vill arbeta med verktyg som man vet är vetenskapligt underbyggda och bevisligt prövade med positiva resultat.

Evidens innebär kvalitet, till exempel inom behandling finns det så mycket att tillgå så man vill ju ha något man vet är prövat och fungerar.

Däremot i de verksamheter där just vetenskapligt baserade metoder inte har en lika framträdande roll lägger man mer tonvikt vid den egna erfarenheten och kunskapen som finns att tillgå inom de egna väggarna, samt gängse praxis. Personalen upplever att man gör vad man kan för att kvalitetssäkra och stärka rättssäkerheten i arbetet genom att se över varandras arbete i den mån man kan, för att till exempel undvika partiskhet i utredningar eller bedömningar. Man erfar också att man omedvetet har ett delvis vetenskapligt förhållningssätt i sitt vardagsarbete genom att man till exempel kan använda hypotesbildning i sina utredningar. Med hjälp av BBiC jobbar man också mer med analyser och bedömningar och kopplar utredningar mer till utvärdering och forskning.

Teoribildning finns ju alltid med i bakgrunden, vetenskaplig anknytning och beprövad erfarenhet, men vad ska väga tyngst av vetenskap och erfarenhet?

Man pratar också generellt om grundläggande bedömningar av klienten och det mellanmänskliga mötet, att det är viktigt att se klienten och bygga insatserna runt denne. Det som uppstår i mötet gör att man arbetar ”individanpassat inom verksamhetens fasta struktur”. Man jobbar mycket utifrån praxis, det vill säga man jobbar som man brukar, men ingen forskning har gjorts på dessa tillvägagångssätt. Under intervjuerna kommer också ett antal problematiska punkter upp vad gäller synen på att arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Man upplever bland annat att man inte har möjlighet att i ärenden analysera den utredning som görs på ett mer forskningsanknutet sätt i den utsträckning man skulle önska på grund av att det helt enkelt är tidskrävande. Alla evidensbaserade metoder fungerar heller inte för alla vilket kräver en lyhördhet hos socialarbetaren. Vad gäller metoder så upplever man heller inte att en god kvalitet på insatserna garanteras enbart med grund i att man uteslutande utgår från evidensbaserade metoder i verksamheten. Man måste vara kritisk till mätningars ursprung och i vissa verksamheter är metoder mer svårapplicerade än i andra då arbetet som bedrivs är väldigt komplext. Man efterfrågar fler standardiserade eller strukturerade verktyg för att kunna göra mer korrekta bedömningar, men här tar man igen upp relationen mellan socialarbetare och klient upp som en faktor.

Det är svårt att veta när man undersöker vad som påverkat resultatet, relationen är också viktig. Vem som använder metoden och hur spelar roll.

18

Man understryker dock hur viktigt det är att i verksamheten kunna säga att vad man gör och varför, och att kunna visa på resultat. Klienten ska på det sättet få en bra grund för att välja att prova en insats. Kärnpunkten menar man är att kunna kombinera en evidensbaserad metod med en bra relation med klienten. Man upplever också att det är viktigt att hämta in kunskap om arbetssätt från andra håll, som till exempel från andra kommuner.

Förutsättningar för implementering Man har tidigare sett en risk med införandet av nya arbetsmetoder då dessa i vissa fall har försvunnit nästan lika fort som de introducerats. Detta har till exempel kunnat bero på att någon anställd går en utbildning men sedan slutar eller att man i verksamheten tappat taget och inte trott på metoden. Flera respondentgrupper framför en idé om avsatt tid för kvalitetsarbete där en kvalitetsansvarig får vikt tid åt detta och ska fungera som stöd för medarbetarna, annars riskerar man att kvalitetsarbetet prioriteras bort. Ledningen tar ofta beslut om saker men hjälp och stöd krävs, som till exempel med hjälp av en forskningsstation, för att arbetet ska hållas i ute i verksamheterna. Man betonar dock i flera grupper vikten av att inte tappa bort kvalitetsarbetet och menar att detta tar mycket tid i början men ger mer tid i slutänden. Idéer saknas inte men man upplever det vara svårt att hålla fast vid dem och säger att det är lätt att ”halka tillbaka i gamla hjulspår”.

Kvalitetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter, det handlar om att få genomslagskraft på lång sikt. Det ska sitta i väggarna att man ska använda sig av både erfarenhet, klienten och forskning oavsett var inom socialtjänsten man arbetar.

Man pekar på att personalen måste vara med i förändringsarbetet och ha en vilja att engagera sig. Under alla intervjuer uttrycks en vilja att förändra och man understryker detta som en resurs i sammanhanget, men man är själva osäkra på om kompetensen finns i personalgrupperna för att arbeta evidensbaserat. Dock kan man i vissa personalgrupper uppleva att ämnet är lite uttjatat vilket påverkar viljan och engagemanget bland de anställda. Ambitionen man har är att personalen ska bli självgående i kvalitetsarbetet, men att ett visst mått av styrning och kontroll behövs för att undvika att man i verksamheterna prioriterar bort delar av detta, eller inte använder sig av det alls. Här pekar man på ett visst ledningsansvar. Dock, menar man, är det också upp till varje enskild anställd att ta ansvar för kvalitetsarbetet genom tydlig kommunikation med chefer och medarbetare. När man är i behov av utbildning eller mer stöd i utförandet av sitt arbete är det viktigt att detta framförs för att man ska kunna utveckla och förbättra. Här framhåller man återigen behovet av en kvalitetsansvarig eller nyckelperson i kvalitetsarbetet som är uppdaterad och som personalen kan vända sig till när man behöver stöd i arbetet.

Forskningsstation

Syfte och förväntningar Gällande projektet med en forskningsstation hos socialtjänsten i samarbete med Örebro universitet har man höga förhoppningar om att detta ska bidra till ett mer systematiskt och strukturerat kvalitetsarbete och en god grund för ett kunskapsbaserat praktiskt arbete. Man hoppas på detta sätt ta tillvara på den kunskap som finns i verksamheten och att komplettera den kunskapen och informationen från brukarna med att väva in forskning i vardagen. Man räknar också med att forskningsstationen ska kunna ge idéer om hur man ska kunna samla in information för att bidra till en utveckling av det arbete som bedrivs, och att man ska kunna sammanställa och visa på resultat. Utveckling genom förändring, förnyelse och bekräftelse är viktigt för att verksamheten inte ska stagnera. Genom att på detta sätt få arbetet som bedrivs vetenskapligt skattat hoppas man också kunna utveckla ett ”skafferi” med insatser som man

19

vet fungerar och som man kan plocka från i arbetet med enskilda klienter. Resultatredovisningar ska också bidra till en öppenhet i verksamheten för att kunna visa på vad det är man arbetar med. Forskningsstationen förväntas också fungera som en motor i kvalitetsarbetet för att upprätthålla en kontinuitet i detta och ta rollen av en kvalitetsansvarig. Systematiken i stationen är tänkt att hänga ihop med systematiken i kvalitetssystemet och vara ett nav i utvecklingen av en modern socialtjänst.

Samarbete med universitetet Genom forskningsstationen ser man också en möjlighet att få ett utökat samarbete med universitetsvärlden under mer strukturerade former. Man vill se forskare från universitetet komma till Katrineholm och bidra med sin vetenskapliga expertis, samtidigt som medarbetare inom socialtjänsten ska ges möjlighet att kompetensutvecklas genom vidareutbildning på universitetet. Man pekar också på hur verksamhetsförlagd undervisning för studenter bidrar till stimulans för personalen och att man här har potential att utveckla varandra. Man vill understryka att socialtjänsten är en lärande organisation och att ett samarbete med universitetet är givande också i det att det handlar om rekrytering.

Med det nya kvalitetssystemet och samarbetet med universitetet kan vi få en mer kompetent personal genom utveckling och utbildning.

Man hoppas även kunna föra in kunskap i politikergruppen. På detta sätt ska kommunmedborgarna servas med det bästa. Man menar att idag är inte redovisningar de bästa, men att med forskningen som komplement kanske det kan bli tydligare.

Finansiering I nuläget finns ingen extern finansiering för ett kommande projekt med en forskningsstation i Katrineholms kommun. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under åren 2010-2012 att i tre omgångar portionera ut medel för att bygga strukturer för kvalitetsarbete. I det första skedet kommer pengarna i huvudsak att delas ut inom äldreomsorgen. För att möjlighet ska ges att ta del av dessa medel, även framgent, så finns krav på en regiongemensam struktur för kvalitetsarbete där flera kommuner tillsammans ansöker om pengar. För detta ska en avsiktsförklaring presenteras i maj 2010 där alla kommuner i länet är involverade. För Katrineholms del saknas i nuläget ett regionförbund för att organisera och strukturera kvalitetsarbetet på detta sätt, så en organisation av arbetet i enlighet med SKL:s krav under våren 2010 ses inte som realistiskt. Detta gör att alternativet att söka finansiering från SKL för forskningsstationen inte är aktuellt i första skedet, utan det är fråga om att till en början planera och finansiera projektet med egna medel inom ramen för socialtjänstens verksamhet.

ANALYS Ett visst utvecklingsarbete bedrivs redan idag inom socialtjänsten i Katrineholms kommun. Det handlar dock om enstaka uppföljningar av vissa delar i verksamheten utan utgångspunkt i någon form av systematik eller helhetsperspektiv. Inget uttalat fokus på kvalitet finns heller gällande de insatser som ges. Detta kan anses vara något problematiskt då Socialtjänstlagen (SoL) anger att insatser ska hålla god kvalitet och att detta ska följas upp på regelbunden basis. Lagtexten är emellertid väldigt vagt formulerad när det gäller kvalitetsaspekten så det framgår inte här exakt vad som krävs av en verksamhet för att uppnå god kvalitet i arbetet. Tydligare blir detta om man istället utgår från Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter där myndighetens ansvarsområden tydliggörs (Socialstyrelsen, 2006), vilket man inom socialtjänsten i Katrineholm har tagit fasta på genom det nya kvalitetssystemet. För att detta

20

ska vara genomförbart på ett effektivt och slagkraftigt sätt behöver man dock föra ett resonemang liknande det som förekommer i debatten kring kvalitet och ett kunskapsbaserat socialt arbete i stort, det vill säga vilken kunskap det är man är intresserad av och hur man ska gå tillväga för att införskaffa den kunskapen (jfr Morago, 2006; Månsson, 2006, Oscarsson, 2006).

Struktur och organisation Socialstyrelsen (2006) ställer krav på ledningssystem innehållande riktlinjer för verksamhetens organisatoriska struktur, ansvarsfördelning och uppföljningsrutiner. Behovet av tydlighet och struktur av det slaget är stort i förvaltningen i fråga, grundat på vad som uttrycks av respondenterna. I dag finns ingen kontinuitet eller systematik i det uppföljningsarbete som bedrivs. Uppföljningsarbete prioriteras dessutom allt som oftast bort och genomförs inte så frekvent som avsett i de verksamheter där krav finns på regelbunden uppföljning i dagsläget. Utrymme för uppföljningsarbete och kritisk reflektion är viktigt för genomförandet av ett evidensbaserat arbete (Oscarsson, 2009; SOU 2008:18). Utifrån detta kan initiativet med ett kvalitetssystem och en forskningsstation komma att vara givande då en struktur för kvalitetsarbete klargörs både för aktörer i verksamheten och även för kommunmedborgare genom de kvalitetskriterier som antagits. I detta arbete har man en ambition att föra in kunskapsbasering och evidensbegreppet i vardagsarbetet genom tydligare anknytning mellan forskning och praktiskt arbete. Införlivande av kunskapsbasering och evidens i lagstiftningen efterfrågas av Alexandersson (2006a) för att underlätta för personal inom socialtjänsten att arbeta evidensbaserat. Lokala riktlinjer, likt de som nu inrättats i Katrineholm, får dock i nuläget anses vara ett fullgott alternativ till styrning genom lagtext utifrån de förutsättningar som råder idag. Med dessa riktlinjer har man också tillmötesgått den efterfrågan på lokala strukturer som presenteras i Socialstyrelsens och SKL:s rapport (2007) angående kvalitetsindikatorer. I kvalitetsindikatorerna (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting 2007) tas även vikten av brukarmedverkan upp, vilket också tydliggörs i den aktuella verksamheten med hjälp av det nya kvalitetssystemet. Brukarens delaktighet är viktig inte bara för att kunna mäta effekter och resultat av de insatser som ges, utan även för att överhuvudtaget kunna bedriva ett evidensbaserat arbete (jfr Oscarsson, 2009; Mullen, 2006). Att en sådan faktor är inbyggd i det kommande kvalitetsarbetet kan också tänkas underlätta omställningen när nationella riktlinjer angående kvalitetsindikatorer för mätning presenteras.

Tid och forum för reflektion En annan aspekt som återkommer i resultatet är tid som resurs och hur man som personal önskar att tidsanvändningen såg ut i vardagsarbetet. Man saknar tid för reflektion, både enskilt och tillsammans. Tid för egna avväganden är av vikt, inte bara tid tillsammans med arbetskamrater för diskussion. Möjligheten att själv reflektera över sitt eget arbete är betydelsefullt för egenutvärdering som är en viktig faktor i kvalitetsarbete (Oscarsson, 2009; SOU 2008:18; Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting 2007). Tid för enskild reflektion är också värdefullt för att kontinuerligt och noggrant kunna dokumentera kring ärenden. Enbart tid är dock inte avgörande för möjligheten till reflektion och diskussion kring ärenden eller arbetssätt och metoder, utan ett lika viktigt inslag är forum för detta. Kollegial handledning och tid tillsammans med kollegor och verksamhetschefer på regelbunden basis uttrycks som en resurs. Detta är också något som upplevs som ett behov där dessa möjligheter inte finns i samma utsträckning. Användningen av egna kunskaper och erfarenheter är en nyckelfaktor i ett kunskapsbaserat socialt arbete och en reflekterande praktiker är av största vikt för att detta ska vara meningsfullt (Oscarsson 2009; Oscarsson, 2006). Möjligheten att utbyta erfarenheter sinsemellan i den egna verksamheten och med kollegor från andra

21

verksamheter bör anses vara en resurs då input från andra kan stärka upp den professionella kompetens Oscarsson (2009) talar om. I SOU 2008:18 påpekas att arbetet i en kommun bör vara utformat för att främja bland annat reflektion för att möjliggöra ett kunskapsbaserat arbete, och tydliga forum för denna del av kvalitetsarbetet bör anses vara en främjande faktor. Tidsanvändningen påverkas också av bemanningsfrågan, då tidsbristen ökar för enskilda anställda på grund av att flera vakanser finns i verksamheten. Detta pekar respondenterna på som en omständighet som behöver justeras. Det gäller även verksamhetschefer, vilket har saknats i några verksamheter under en period. Man bör också komma ihåg behovet av att introducera nyanställda i de riktlinjer för kunskapsbasering och kvalitetsarbete som råder på arbetsplatsen. Både Oscarsson (2009) och Alexandersson (2006a) pekar på vikten av stabilitet och kontinuitet i bemanningen i en verksamhet för att uppnå bästa resultat i genomförandet av nya sätt att arbeta.

Arbetsmetoder och struktur För att personalens reflektioner över sitt arbete och de insatser som ges krävs ett visst utbud av insatser för att processen ska vara meningsfull (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Personalen i den aktuella verksamheten upplever att variation finns när det gäller insatser, men att det istället ger svårigheter att hitta den mest relevanta åtgärden för en klient. Här efterfrågas mer strukturerade sätt att göra bedömningar av klienternas behov, till exempel genom manualer och standardiserade instrument, för att underlätta bedömningsprocessen och ge relevanta insatser. Sådana verktyg som bygger på forskning och erfarenhet anses av förespråkare för evidensbaserad praktik (EBP) vara en god hjälp i det sociala arbetet som utgångspunkt för bedömningar (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Att arbeta med manualer där det är möjligt ger också en bra grund för att följa klientens utveckling (ibid) då hållpunkter för uppföljning i det enskilda ärendet är inbyggda i instrumenten. Mindre hållpunkter och tydligare riktlinjer för vad som ska följas upp i vardagen är något som efterfrågas av personalen och strukturerade eller standardiserade instrument kan vara ett sätt att föra in detta. Både vid implementering av nya arbetssätt och det vardagliga användandet av metoder och arbetssätt är ett visst mått av kontroll och styrning av vikt för att säkerställa att givna strukturer och riktlinjer efterföljs. Mullen (2006) betonar betydelsen av programtrohet för att den metod som används ska motsvara den som tidigare testats och ansetts vara evidensbaserad och således fått ligga till grund för införandet av metoden i en verksamhet. Därför bör också policies i verksamheten vara utformade så att tveksamhet inte uppstår hos de anställda gällande användning av de arbetssätt och metoder man beslutat om och infört. Det är ledningens ansvar att se till att sådana policies finns (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a; Mullen, 2006; SOU 2008:18). Här är också viktigt med uppföljning och utvärdering för att visa på att riktlinjer efterföljs och för att kunna utveckla och förbättra (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). En annan strukturell aspekt gäller personalens handlingsutrymme och den möjlighet man har att prioritera och ta ansvar för vad man fyller sin arbetstid med. I intervjuerna uttrycker personalen ett behov av att få tydliga riktlinjer från ledningen om när det är motiverat att prioritera vissa arbetsuppgifter. Detta för att man inte ska hamna i situationer där man väljer bort kvalitetsarbete, som till exempel tillfällen för dokumentation och reflektion, till förmån för andra åtaganden. Detta är en fråga som också relaterar till tidsansvändning och forum för reflektion då strukturer för kvalitetsarbete i verksamheten på detta sätt är förutsättningar som måste finnas i en verksamhet för att främja ett evidensbaserat förhållningssätt (jfr Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Man anser i respondentgrupperna att kvalitetsarbetet är viktigt då investeringar idag i form av tid och engagemang kommer att ge resultat i slutänden där tid istället frigörs, man stärker

22

sin yrkesroll och socialtjänstens status utåt sett. För att kvalitetsarbetet inte ska mattas av eller riskera att prioriteras bort så efterfrågas formellt stöd från verksamheten genom till exempel en styrgrupp eller ansvariga nyckelpersoner som ska finnas till när frågor uppstår eller motivationen tryter. Stöd i implementeringen av nya arbetssätt och metoder genom till exempel information och utbildning är essentiellt för att processen ska vara effektiv och ge önskat resultat (Vedung, 1998; Alexandersson, 2006b; Oscarsson, 2009).

Systematisering Återförande av utvärderingsresultat är en förutsättning i kvalitetsstärkande arbete (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Genom införandet av det nya ramverket för kvalitetsarbete, och även en struktur för utvärdering och uppföljning genom en forskningsstation på plats i verksamheten, bör återförandet av resultat från undersökningar på ett mer systematiserat sätt kunna komma förvaltningen till del. På så sätt kan den förestående kvalitetssatsningen komma att bidra till bättre systematik gällande uppföljning och utvärdering, då kvalitetssystemet ger en tydligare bild av vad i verksamheten som ska följas upp regelbundet och forskningsstationen innefattar kunskap om genomförandet av detta i praktiken. Respondenterna uttrycker att man saknar tydliga riktlinjer och mål för vissa verksamheter samt hållpunkter för vad som ska utvärderas och följas upp i det arbete man gör. Lagen kräver systematisk uppföljning och utveckling, detta går inte att genomföra utan uttalade rutiner och riktlinjer att följa upp resultat mot. Systematik är ett krav även från Socialstyrelsens (2006) sida. Detta utgör följaktligen ett viktigt utvecklingsområde i den aktuella verksamheten, då just bristen på systematik uttrycks som en stor brist av respondenterna i studien. Man ser en problematik i att verksamheterna i förvaltningen är splittrade och innehåller många olika delar. Man vill dock i förvaltningens nya kvalitetssystem betona en helhetssyn på socialtjänstens arbete, vilket kan tänkas bidra till att för verksamhetens alla delar synliggöra vikten av ett helhetsperspektiv och därmed främja en positiv utveckling på det området. Ett stöd för strukturering och utveckling av en övergripande syn på verksamheterna kan också i förlängningen tänkas vara de kvalitetsindikatorer som utvecklas av Socialstyrelsen och SKL (2007), då detta ska utformas till en mätbar kvalitetsfaktor. Konsekvent dokumentation är ytterligare ett viktigt steg för att integrera ett systematiskt utvärderingsarbete i socialtjänsten, då verksamhetens organisation ofta kan utgöra ett hinder. Systematisk dokumentation är en nyckelfaktor generellt när det gäller systematisering och utveckling inom socialtjänsten (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Man upplever i verksamheten att genom införandet av BBiC har detta blivit tydligare, man har fått positiv respons från andra myndigheter som säger att tydlighet och struktur har blivit bättre. Detta visar på förtjänster med att systematisera just dokumentationen. Det är ett sätt att införliva systematiken i det vardagliga arbetet på ett förtjänstfullt sätt. Genom att vara mer systematisk i utvecklingsarbetet hoppas man tidigt kunna upptäcka metoder, arbetssätt och insatser som inte fungerar. Detta gör att man lättare kan prioritera och fördela resurser. Man vill på ett konsekvent och systematiskt sätt kunna visa på måluppfyllelse och funktion, vilket är viktigt ur flera aspekter. Att kunna visa på resultat ger en transparens i verksamheten vilket är viktigt för att kunna garantera kvaliteten på de insatser som erbjuds (Alexandersson, 2006a). Man kan också på så sätt utveckla sina arbetsmetoder och således förbättra och utveckla arbetet i verksamheten. Även samarbetet med forskningsvärlden måste systematiseras för att kunna formulera verksamhetens informations- och kunskapsbehov, då detta skulle ge nära tillgång till kunskap och forskningsresultat (SOU 2008:18). Detta är en ambition med den forskningsstation som ska implementeras i kommunen, som ska ge ett mer utvecklat och strukturerat samarbete mellan teori och praktik.

23

Tillgänglighet och resurser Man upplever i verksamheten att synen utifrån på socialtjänstens arbete är negativ och snedvriden. Man har en ambition att nå ut bättre till medborgarna med hjälp av bättre systematik och tydligare redovisning av de resultat som uppnås i verksamheten. Ett mål med kvalitetssystemet är att nå ut med resultat av insatser till kommunmedborgarna och även till politikerna, för att på så sätt stärka verksamhetens trovärdighet och status. Det är av vikt för alla aktörer, politiker, chefer, personal och kommunmedborgare, att verksamheten kan följa upp och utvärdera på relevanta sätt för att ge välgrundade insatser, men också för att förse intressenter med god information om verksamheten (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting 2007). På detta sätt vill man också för allmänheten visa på god och rättssäker användning av skattemedel. Utifrån det kvalitetsarbete som har påbörjats med inrättandet av ett kvalitetssystem har också kvalitetskriterier publicerats för kommunmedborgarna att ta del av. Här är viktigt att tänka på att dessa följs upp och kommuniceras till allmänheten på ett tydligt och tillgängligt sätt för att visa att man tar detta arbete på allvar och för att ge den transparens i verksamheten man eftersträvar. Överhuvudtaget så är kommunikation med allmänheten när det gäller tillgänglighet och insyn i socialtjänstens verksamhet av vikt för att sända ett positivt budskap till potentiella brukare och på så sätt underlätta kontakten med dem som är i behov av hjälp (jfr Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Detta är också relevant för personalrekryterings skull då respondenter pekar på att grenar inom socialtjänstens verksamheter har fått ett oförtjänt dåligt rykte även i utbildningssammanhang.

Att arbeta evidensbaserat Evidens och kvalitet är begrepp som går hand i hand. Kunskap om vad som fungerar är en förutsättning för att kunna säkerställa god kvalitet i det sociala arbetet (Alexandersson, 2006a). Kunskapsbasering understryks också i det kvalitetssystem som inrättats, man ska borga för kvalitet i verksamheten genom ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Det råder dock delade meningar inom socialförvaltningen gällande vad man avser med detta. Man fokuserar på olika delar av ett evidensbaserat förhållningssätt i de olika verksamheterna beroende på vilken inriktning man arbetar med. Här är viktigt med en gemensam begreppsapparat för tydlighets skull (jfr Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007) så att alla i verksamheten strävar mot samma mål. Ett enhetligt språk lägger en grund för det utvärderings- och uppföljningsarbete som ska genomföras. För att på ett tillfredsställande sätt nå ut med information krävs ett tydligt språk (SOU 2008:18). Det är viktigt att ta hänsyn till vilken information som ges och för vem. Även detta ställer krav på gemensamma begrepp inom förvaltningen för att undvika att ge dubbla budskap eller att skapa begreppsförvirring. Ett gemensamt språk är av vikt inte bara lokalt utan även ur ett större perspektiv för att underlätta kommunikation och jämförelse (SOU 2008:18) En ambition som uttrycks med kvalitetsarbetet är att man oavsett var i förvaltningen man arbetar ska kunna säga att man utgår från de tre kunskapskällor som evidensbaserad praktik bygger på, det vill säga klienten, praktikerns erfarenhet och forskning. Detta är en förutsättning för att ha ett kunskapsbaserat förhållningssätt i arbetet (Oscarsson, 2009; Oscarsson, 2006). Detta kräver också att en tydlig policy utformas där verksamhetens beslut att arbeta på det här sättet tydliggörs (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a; Mullen, 2006; SOU 2088:18). I Katrineholms fall så har man i det politiska dokument där kvalitetssystemet återfinns dragit upp riktlinjer för att arbeta utifrån ett kunskapsbaserat förhållningssätt. I vissa verksamheter upplever man att man till viss del har ett vetenskapligt förhållningssätt i sitt arbete då man i utredningar kan utgå från hypoteser och man försöker att ta in resultat från forskning och använda vetenskaplig litteratur i den mån det är möjligt. Möjlighet finns dock inte att arbeta på detta sätt i önskvärd utsträckning. Här kan utvecklingen av samarbetet

24

mellan praktik och forskning genom en forskningsstation vara viktig för stöd till det praktiska arbetet. Forskningsanvändning i praktiken upplevs dock inte som oproblematiskt av respondenterna då man saknar tid för att granska forskningsresultat och göra bedömningar av vad som är relevant. Den anställdes roll och kompetens är också avgörande för utfallet av ett arbetssätt, en metod eller en insats. Alexandersson (2006a) och Oscarsson (2009) understryker vikten av utbildning och kompetensutveckling för att kunna bidra till kunskapsutveckling på ett meningsfullt sätt. Man talar också mycket om kunskapsinhämtning genom samverkan med andra verksamheter och kommuner, vilket kan gagna utvecklingsarbetet under förutsättning att man drar åt samma håll (Alexandersson, 2006a). Erfarenhetsutbyte med samverkansparter utanför den egna verksamheten kan bidra till nya sätt att se på det arbete man bedriver och hur man kan hantera situationer som uppstår. Det kan ge utrymme för alternativa tolkningar och sätt att se på kvalitetsstärkande arbete och verksamhetsutveckling, vilket skulle kunna fungera som en kunskapsstärkande resurs på samma sätt som kollegial handledning och reflektion inom verksamheten. En förhoppning med forskningsstationen är att knyta till sig fler samverkansparter för att på så sätt utveckla ett kunskapsutbyte. Något att tänka på i utvecklingen av ett evidensbaserat arbetssätt är de faktorer som Oscarsson (2006) beskriver som gemensamma för evidensbaserad medicin (EBM) och individ- och familjeomsorgen (IFO). Den reflekterande praktikern är en förutsättning, vilket man i den aktuella verksamheten uttrycker finns resurser för i form av vilja och engagemang från personalen. Det som saknas är strukturella resurser för att genomföra detta på ett kontinuerligt sätt. Insatser som ges bör utgå från erfarenhet och forskningsstöd. I nuläget kan användningen av forskning i det praktiska arbetet sägas vara begränsad i verksamheten på grund av tidigare nämnda faktorer (tid, utrymme, kompetens etcetera). Erfarenhet och praxis sägs styra i de flesta delarna av förvaltningen. Detta får effekten att en kritisk granskning av insatser, erfarenheter och använd evidens sällan genomförs. Dock så är detta ett behov som uttrycks i verksamheterna, möjlighet att granska sitt eget och varandras arbete. Detta är väsentliga områden att fokusera på i strävan efter en kunskapsbaserad praktik (jfr Oscarsson, 2006).

Implementering Ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv så finns även här vissa resurser i verksamheten, men också områden i behov av uppmärksamhet och utveckling. Vedung (1998) redogör för ett antal aspekter som är av vikt för ett gott resultat av en implementeringsprocess. Vad gäller introduktionen av ett kvalitetssystem i Katrineholm så finns från början ett politiskt stöd för den utvecklingen i det att en tjänst för en utvecklingsledare tidigare tillsats och nu har även beslut fattats om att införa kvalitetssystemet i fråga. Detta kan anses vara en naturlig följd i utvecklingen av socialtjänstens kvalitetsarbete då debatten om kvalitet och kunskap i det sociala arbetet knappast är en ny företeelse (jfr Vedung, 1998). Kvalitetsdokumentet i sig tydliggör hur arbetet ska ta sig uttryck i förvaltningen. Dock har implementeringen ännu inte kommit igång och därför brister informationen något till personalen i verksamheterna. Vedung (1998) menar också att alla deltagare i reformen ska vara delaktiga från början för att underlätta förståelse för insatsen och därmed påverka viljan att arbeta aktivt med den. Det är därför av vikt att de anställda snarast sätts in i det arbete som ska genomföras och att man från ledningens håll visar på betydelsen av att alla är engagerade. Detta kan till exempel göras genom de förslag som presenterats i tidigare avsnitt, där personalen får ge sin syn på vad som är viktigt i deras arbete att fokusera på för att underlätta uppföljning och kvalitetsarbete. Att göra många delaktiga har också varit en ambition med föreliggande studie, men detta behöver detaljeras och konkretiseras utifrån respektive verksamheter under implementeringen av kvalitetssystemet. Vad gäller implementeringen av forskningsstationen så finns ännu inga tydliga riktlinjer formulerade. Även detta behöver genomföras för att tydligt kunna visa på

25

syftet med insatsen. Vedung (1998) pratar också om utvärdering av insatser som görs. I nuläget finns bara uppföljning och utvärdering av delar i socialtjänstens verksamheter planerade. Utvärderingsplaner för implementering av kvalitetssystem och forskningsstationen saknas ännu. Vad gäller själva implementeringen och det Vedung (1998) kallar adressaternas vilja, förmåga och förståelse så vill man och har ambitioner att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra. Ämnet beskrivs dock av några respondenter att ute i verksamheterna upplevas av vissa som uttjatat. Detta är en riskfaktor i en implementeringsprocess som skulle kunna stävjas genom att tydligare involvera personal tidigt i processen. Vad gäller deltagarnas förmåga så är det, precis som tidigare nämnt, viktigt att fokusera på utbildning och information i en implementeringsprocess (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Någon respondent pekar på att vissa anställda har mer utvärderingsvana än andra och att ett behov finns av att fler behöver få kunskaper om detta. Detta kan relateras till Oscarssons (2009) resonemang om den professionella kompetensen där en viktig del är förmåga att kunna söka och värdera relevant information. Här skulle en resurs framgent kunna vara forskningsstationen utifrån att här kan lokalspecifika undersökningar utifrån de förutsättningar som finns i kommunen genomföras och resultat finnas tillgängliga för personalen i verksamheterna.

Forskningsstation Syftet och ambitionen med att implementera en forskningsstation i socialförvaltningen i Katrineholm är bland annat att stärka samarbetet med vetenskapen och det forskningsklimat som råder i universitetsvärlden. Detta är viktigt ur flera aspekter, bland annat då det finns ett behov av mer forskning på socialt arbete generellt (SOU 2008:18). I det aktuella fallet kommer forskningen att bedrivas lokalt utifrån de förutsättningar som råder i kommunen. Detta kan tänkas vara en relevant och tillgänglig form av kunskapsbasering där man utgår från vilka faktorer som spelar in rent kontextuellt för utfallet av en insats. På så sätt hanterar man den svårighet som uppstår med tillämpning av forskningsresultat i praktiken, då dessa i regel är svåra att tillämpa på det enskilda fallet utifrån att studier genomförts under för verksamheten irrelevanta förhållanden (jfr Månsson, 2006; Oscarsson, 2006). Man har också förhoppningar om att stationen ska bidra till systematisering av kvalitetsarbetet. En poäng är att genom att integrera forskningen i praktiken på ett tydligt fysiskt sätt också kunna bidra till att ta tillvara på den kompetens som redan finns i verksamheten. Med forskningen som komplement ska man kunna tydliggöra sin verksamhet och de resultat som uppnås i den. Man talar också om en funktion som motor i utvecklingen av socialtjänsten. Forskningsstationen skulle kunna vara ett bra implementeringsstöd då den förväntas inrymma kompetens och kunskap gällande uppföljnings- och utvärderingsarbete, vilket både efterfrågas av respondenterna i studien och beskrivs som en viktig faktor i implementering av nya arbetssätt då det handlar om en fortgående inlärningsprocess (jfr Vedung, 1998; Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Vad gäller finansiering så behöver en plan utformas för detta utifrån att inga externa medel är aktuella i nuläget.

SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Syftet med studien var att kartlägga de resurser och behov som finns för metod- och verksamhetsutveckling inom socialtjänsten i Katrineholms kommun. Detta utifrån fem frågeställningar som fokuserar på möjliga utvecklingsområden för utvärdering och verksamhetsutveckling, om det finns områden som bör fokuseras på i första hand, tillgängliga resurser för att bygga strukturer och processer för ett långsiktigt utvecklingsarbete, hur

26

utvecklingsarbetet kan integreras med förvaltningens nya kvalitetssystem, och vilka finansiella förutsättningar som finns för bildandet av en forskningsstation i samarbete mellan kommunen och Örebro universitet.

Den kanske viktigaste resursen för att bygga strukturer och processer för ett långsiktigt utvecklingsarbete är en uttalad vilja hos personal och ledning att utveckla och förändra verksamheten med ett evidens- och kvalitetstänkande i fokus. I intervjuerna framkommer också en förståelse för de krav på systematik, dokumentation och uppföljning som ett sådant utvecklingsarbete kräver och på samspelet mellan forskning och praktik. Det finns vidare en erfarenhet från flera genomförda utvärderingar av olika verksamheter inom förvaltningen, och det beslut om ett kvalitetssystem för socialförvaltningen som tagits utgör ytterligare en grund att utgå ifrån. Personalen anser också att man i stor utsträckning har tillgång till olika insatser för olika klienters behov; och när det gäller resurser så är det inte i första hand en ökning av antalet tjänster som behövs, utan snarare ökad kunskap om hur nuvarande resurser används liksom att mål, riktlinjer och prioriteringar i det dagliga arbetet och för olika verksamheter förtydligas.

Utvecklingsområden och behov Flera utvecklingsområden har utkristalliserats under intervjuerna. Sett till struktur och organisation så utgör uppföljning av genomförda insatser i det dagliga arbetet, liksom det mer långsiktiga utvecklingsarbetet inte reguljära inslag i verksamheten. Att se över nuvarande sätt att organisera och fördela arbetsuppgifter för att frigöra tid för såväl medarbetare som för arbetsgrupper för reflektion kring arbetssätt och utfall är en möjlighet som bör undersökas. Det förutsätter samtidigt att både ledning och politiker ser en systematisk uppföljning i såväl individuella ärenden som på aggregerad nivå som en integrerad del av klientarbetet. Att inkludera ett brukarperspektiv ingår också i detta. Sammantaget är detta också en förutsättning för att förvaltningens kvalitetssystem ska kunna implementeras och ge önskade resultat.

Kopplat till ovanstående är behovet av en ökad systematik i uppföljning och utvärdering av såväl individärende som verksamheten på olika aggregerade nivåer – och där det förstnämnda är en förutsättning för det senare. Mål och riktlinjer för olika delar av verksamheten och för klientarbetet bör ses över mot bakgrund av förvaltningens kvalitetssystem och innebörden av att bedriva klientarbetet evidensbaserat. Utifrån en sådan genomgång bör möjligheterna att införa en minsta förvaltningsgemensam dokumentations- och uppföljningsstandard utredas; en nivå som sedan kan kompletteras med en dokumentationsstandard inom de olika verksamheterna i förvaltningen. Både dessa nivåer av dokumentation ska anpassade till dels förvaltningsrättsliga krav på dokumentation, dels de krav som kvalitetssystemet och ett evidensbaserat arbetssätt förutsätter. Att så långt möjligt använda etablerade standardiserade eller strukturerade bedömningsinstrument och manualer är här en central tanke, samtidigt som utrymme för individuell anpassning måste finnas. Målet bör vara att en så stor del som möjligt av det grundläggande dokumentations- och uppföljningsarbetet ska komma att utgöra en integrerad och obligatorisk del av varje klientärende.

Evidensbaserat arbete förutsätter bland annat att det ovan beskrivna utvecklingsarbetet med att organisera och strukturera, att systematisera dokumentation och uppföljning av klientarbetet, och att rutinisera och integrera detta i det vardagliga arbetet bedrivs parallellt. Implementeringen och prövandet av nya arbetssätt och metoder bör också ske som en integrerad del av ett systematiskt uppföljnings- och kvalitetsarbete.

27

Forskningsstation Förutsättningar och funktioner Mot bakgrund av uttalade behov, önskemål och ambitioner som framkommit i studien är bedömningen att det sett till arbetsuppgifter och kompetens finns underlag för att etablera en forskningsstation (eller liknande) i Katrineholms kommun i samarbete med i första hand enheten för socialt arbete vid Örebro universitet. Ett sådant forskningssamarbete skulle kunna fylla flera funktioner:

- Utgöra ett forum för ömsesidig kompetens-, kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan kommunen och universitetet.

- Utgöra ett forum som genom sin verksamhet bidrar till utvecklingen av en kvalitets- och evidensbaserad verksamhet inom förvaltningen.

- Utgöra en stödjande enhet för olika verksamheters eget utvecklingsarbete när det gäller ovanstående.

- Utgöra en enhet för utbildning av personal och ledning (och politiker) i uppföljning och utvärdering och i implementerings-, kvalitets- och evidensbaserat arbete.

- Utgöra en operativ enhet för specifika projekt kopplade till ovanstående (t ex implementerings- och utvärderingsstudier).

Nuvarande samarbeten kring PUTC- och utvecklingsarbeten skulle också kopplas till forskningsstationen.

Ingen extern finansiering finns i nuläget att tillgå för implementeringen av en forskningsstation, utan detta är beroende av egenfinansiering inom ramen för socialförvaltningens budget.

Förslag till fortsättning Mot bakgrund av ovanstående förslås att Katrineholms kommun i samarbete med enheten för socialt arbete vid Örebro universitet påbörjar ett arbete med att utveckla en forskningsstation. Målet bör vara att på sikt etablera en enhet som dels kan fylla ovan uppräknade funktioner, dels bidra till ett vidgat samarbete kring utbildning och praktik inom socionomutbildningen. Utgångspunkten i ett sådant utvecklingsarbete kan vara några av de utvecklingsområden och behov som lyfts fram:

- En ökad systematik i uppföljning och utvärdering av verksamheten på såväl individ-/klient- som aggregerad nivå.

- En inventering av mål och riktlinjer för olika verksamheter och för klientarbetet i relation till förvaltningens kvalitetssystem och innebörden av ett evidensbaserat arbetssätt.

- Dokumentations- och uppföljningsrutiner anpassade till förvaltningsmässiga krav och till behov kopplade till kvalitetssystemet och ett evidensbaserat arbetssätt.

Som led i detta arbete föreslås att under hösten 2010 påbörjas dels en verksamhet med ”forsknings-” eller ”utvecklingsverkstäder” (ibland kallat utvärderingsverkstäder), dels ett arbete relaterat till implementeringen av kvalitetssystemet med fokus på dokumentations- och uppföljningsrutiner och förutsättningarna för ett evidensbaserat arbetssätt.

Utvecklings- eller forskningsverkstäder är en form för verksamhets- och kompetensutveckling genom utbildning och lärande i praktiken för personal inom välfärdssektorn. Verksamheten

28

bedrivs i form av ett antal träffar där praktiker som arbetar med konkreta utvecklings-, utvärderings- eller implementeringsprojekt tillsammans med kompetenta forskare diskutera hur dessa projekt kan planeras, genomföras och utvärderas. Lärandet kan antingen ske genom att forskarna har en handledande funktion i dessa träffar, eller genom att kombinera handledningen med mer reguljär utbildning i form av föreläsningar eller seminarier i samband med handledningen.

Förutom forsknings- eller utvecklingsverkstäder föreslås att ett projekt initieras som relaterar innehållet i och implementeringen av kvalitetssystemet till dels den tänkta forskningsstationens verksamhet, dels behovet av dokumentations- och uppföljningsrutiner kopplade till kvalitetssystemet och ett evidensbaserat arbetssätt. Häri ingår också att se till mål och riktlinjer för berörda verksamheter. Projektet fokuserar och beröra centrala behov, ambitioner och utvecklingsområden som framkommit i kartläggningen, och kan därigenom fungera både som utgångspunkt och nav för utvecklingen av forskningsstationens verksamhet och som stöd för implementeringen och utvecklingen av kvalitetssystemet. Projektet får därför närmast karaktären av ett FoU-program och kan sett i ett fyraårsperspektiv grovt disponeras enligt följande:

Parallellt med att kvalitetssystemet börjar implementeras under hösten 2010 formuleras en projekt- eller programplan som syftar till att integrera kvalitetssystemets struktur och innehåll med forskningsstationens verksamhet, och med särskilt fokus på kriterie-, dokumentations-, utvärderings- och implementeringsfrågor. Under 2011 genomförs ett (eller möjligen två) pilotprojekt för att empiriskt pröva någon verksamhets arbete med att tillämpa kvalitetssystemets tänkta process ”från ax till limpa” (från kvalitetskriterier över kvalitetssäkring, budgetprocess, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser till kvalitetsutveckling och ny avstämning mot kvalitetskriterierna). Utifrån erfarenheterna från pilotprojektet genomförs under 2012 ytterligare pilot- och/eller implementeringsstudier som berör andra delar av verksamheten. Under 2013 genomförs en utvärdering av implementerings- och utvecklingsarbete av såväl kvalitetssystemet som forskningsstationen, och hösten 2014 avrapporteras forskningsstationens verksamhet och resultat under perioden hösten 2010 till hösten 2014. Omfattningen av den här beskrivna verksamheten är beroende av vilka finansiella ramar som under perioden kommer att finnas för forskningsstationen.

För att planera de ovan beskrivna aktiviteterna och för att ta fram en projekt- eller programplan för etablerandet och utvecklingen av en forskningsstation bör en mindre arbetsgrupp med representanter för socialtjänsten i Katrineholm och enheten för socialt arbete vid Örebro universitet tillsättas.

29

REFERENSER

Alexandersson, Karin (2006a). Om evidens i socialt arbete. Möjligheter och begränsningar för ett evidensbaserat arbetssätt inom socialtjänsten. Falun: Dalarnas forskningsråd (Arbetsrapport). Alexandersson, Karin (2006b). Vilja Kunna Förstå. Om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Doktorsavhandling, Örebro universitet. Bloor, Michael, Frankland, Jane, Thomas, Michelle & Robson, Kate (2001). Focus Groups in Social Research. London: Sage Publications. Bryman, Alan (2008). Social Research Methods. New York: Oxford University Press. Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2006). Kunskapsbildning som praktik och politik – om socialt arbete som forskningsämne. I Blom, Björn, Morén, Stefan och Nygren, Lennart (red.), Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur och Kultur. Krueger, Richard A. (1998). Analyzing and Reporting Focus Group Results. London: Sage Publications. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Marlow, Christine (2001). Research Methods for Generalist Social Work. Belmont CA: Thomson Brooks/Cole. Morago, Pedro (2006). Evidence-based practice: from medicine to social work. European Journal of Social Work 9:6, s. 461-477. Morgan, David L. (1998). The Focus Group Guide Book. London: Sage Publications. Mullen, Edward J. (2006). Facilitating Practitioner Use of Evidence-Based Practice. I Roberts, Albert R. och Yeager, Kenneth R. (red.), Foundations of Evidence-Based Social Work Practice. New York: Oxford University Press. Månsson, Sven-Axel (2007). Evidensbaserad kunskap eller intelligent handlande i socialt arbete. Anförande vid Alumnträff vid Göteborgs universitet den 26 november 2007. Hämtat 10 mars 2010 från Göteborgs universitets hemsida på: Oscarsson, Lars (2006). Evidenskravet och socialt arbete. Skiss till en strategi för forskning och praktik. Socionomen, 4, s. 31-34. Oscarsson, Lars (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. En introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Payne, Malcolm (2006). Kunskap för praktik, ledning och utveckling. . I Blom, Björn, Morén, Stefan och Nygren, Lennart (red.), Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur och Kultur.

Socialstyrelsen (2006). Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsens författningssamling 2006:11. Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Hämtad 17 mars 2010 från Socialstyrelsens hemsida på: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9278/2007-131-24_200713124.pdf SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Statens offentliga utredningar. Vedung, Evert (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9278/2007-131-24_200713124.pdf�

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9278/2007-131-24_200713124.pdf�

Bilaga 1. Kvalitetssystem för Socialförvaltningen i Katrineholms kommun

Kvalitetssystem för Socialförvaltningen i Katrineholms kommun

1 (47)

SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning

Forskning och utveckling 2010-03-29 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist

1. Bakgrund

Socialtjänsten har krav på sig att arbetet skall bygga på kvalitet, erfarenhet och ett kunskapsbaserat förhållningssätt där insatser och arbetsmetoder fortlöpande utvärderas. I tredje kapitlet § 3 socialtjänstlagen står följande: "Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialtjänstens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras". Kvalitet är ett svårfångat begrepp och låter sig inte enkelt definieras. Kvalitet i socialtjänst skapas till stor del i möten mellan människor, mellan medarbetare, mellan socialarbetare och brukare och med någon i deras nätverk, mellan socialarbetare och medborgare samt i samverkan med olika samarbetsparter. Kvalitet kan vara förgänglig och måste återskapas i varje möte. Alla dessa enskilda möten skapar verksamhetens totala kvalitet. Kvalitet i varje möte handlar till stor del om att göra rätt saker till rätt mottagare på ett adekvat sätt med rätt resursanvändning. M.a.o. kvalitet handlar om upplevelse och förväntningar. Den skall tillfredställa brukarens behov, legitima förväntningar och förvaltningens målbild. Vad som är kvalitet förändras över tid, bl.a. för att brukares behov och förväntningar förändras. Kvalitet kan därför bara förverkligas och säkras i en organisation som har förmåga att förändra sig till nya kvalitetskrav. I Socialstyrelsens rapport ”Att utveckla kvalitet i socialtjänsten” framgår att begreppet kvalitet är kopplat till värderingar, synsätt och förhållningssätt och det är därför viktigt att etiska begrepp lyfts fram och tydliggörs i kvalitetsarbetet. De flesta insatser som utförs inom individ- och familjeomsorg (IFO) syftar till att stödja en förändring i den enskildes livssituation. Klient- och brukararbetet, det som sker mellan socialarbetare och brukare är kärnan i det sociala arbetet. En förtroendefull samverkan, respekt för den enskildes integritet och brukarens inflytande över det praktiska sociala arbetet är därför av stor betydelse för förvaltningens totala kvalitetsarbete. Brukaren skall uppleva att dennes ärende behandlas på ett objektivt, korrekt och professionellt sätt som dessutom överensstämmer med aktuell lagstiftning. Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet och för så väl myndighetsutövning som övriga insatser. Dessutom finns det en tydlig koppling till hur man utvecklar en kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten. Detta begrepp har formulerats av Sackett (2002) med utgångspunkt från den medicinska praktiken och syftar på en praktik som är baserad på sammanvägningen av brukarens erfarenheter, de professionellas expertis och förtrogenhetskunskap samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Kvalitetsutveckling och förändringsarbete ligger mycket nära varandra. Socialstyrelsen redovisar vissa krav för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten:

- att ledning aktivt stöder kvalitetsutveckling och stimulerar till delaktighet

genom att alla medarbetare ges ett stort mått av ansvar och befogenheter.

- att arbetsklimatet präglas av tillit och öppenhet, så att en kritisk granskning av verksamheten och det egna arbetet blir möjlig.

- en förändringsinriktad inställning – allt är inte perfekt. Att det är naturligt att förändra och att problem är utmaningar som väntar på sin lösning.

- att organisationen på olika nivåer har en utvecklingsidé. En idé om vad man skall granska i den egna verksamheten. Hur man skall göra det? Hur resultatet skall användas?

- att man inom organisationen har vilja och kompetens att genomföra nödvändiga förbättringar.

Slutligen bör det sägas att; ”Målet är inte kvalitetsmätning utan kvalitetsutveckling”.

2. Ledningssystem - Kvalitetssystem Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd för kvalitetsarbete enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:11. I 3 kap. 3 § ställs krav på socialnämnden genom följande text; ”För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamheten skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet”.

Ledningssystemet skall se till att det finns en organisatorisk struktur, ett tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Syftet blir då att få systematik i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten på olika nivåer i verksamheten. Det är därför viktigt att inte bara resonera i termerna av professionskunskap utan även i förbättringskunskap. Förbättringskunskapen kan innehålla sådant som exempelvis förändringspsykologi och implementeringskunskap.

Kvalitetssystemet som vilar på ledningssystemet bör säkerställa dessa punkter utifrån SOSFS 2006:11, 3 kap. :

- att fastställa mål och kvalitetskrav. - att skapa förutsättning för planering och utförande av arbetet utifrån mål och

kvalitetskrav. - att ansvarsfrågan fastställs. - att personal, enskilda och grupper ges möjliga att vara delaktiga i arbetet. - att skapa förutsättning för dokumentation, uppföljning, utvärdering och

utveckling.

I samma kapitel fastslås att nämnden bör verka för att detta system integreras med de befintliga systemen för budget och verksamhetsplanering.

Utifrån detta ansvar ska det ligga på förvaltningens ledningsgrupp att:

- skapa förvaltningens kvalitetssystem genom där kvalitetskriterier, mål och kvalitetskrav fastställs

- skapa förutsättning för planering och utförande av kvalitetsarbetet genom kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling

- verka för att systemet integreras med befintliga system som budget- och verksamhetsplanering.

- stödja kvalitetsutveckling utifrån förvaltningens övergripande kvalitetskriterier.

- stimulera till delaktighet. - skapa förutsättning för uppföljning, utvärdering och att organisationen på

olika nivåer har en utvecklingsidé. - utveckla förvaltningens värdegrund och etiska riktlinjer i nära samarbete

med arbetsgrupperna.

3. Målet med kvalitetsarbetet

Målet med kvalitetsarbetet är att säkerställa att en tillfredställande kvalitet i socialtjänstens olika verksamhetsgrenar uppnås. Kvalitetsarbetet skall: - bygga på ett kunskapsbaserat förhållningssätt, där forskning, personalens

kunskap och klientens önskemål knyts samman. - öka statusen och trovärdigheten för det sociala arbetet genom effektiv

resursanvändning och redovisningar till medborgare, förtroendevalda och medarbetare.

- ha en tydlig struktur och ledningssystem. - genom delaktighet skapa en lärande organisation som ger goda

förutsättningar för ett förändrings- och utvecklingsarbete. På detta sätt skall kunskapsbildning, lärande och handling knyts samman.

- lyfta fram de etiska frågeställningarna som tydliggörs i processen med kvalitetsarbetet.

- innefatta en tydlig utvecklingsidé inom organisationens olika delar - att förvaltningens insatser fortlöpande skall följas upp och utvärderas och att

dessa synliggörs för brukare och övriga medborgare.

4. Kvalitetskriterier Socialförvaltningen har fastställt ett antal kvalitetskriterier som regelbundet skall följas upp och presenteras för förtroendevalda, medborgare och medarbetare. De förvaltningsövergripande kvalitetskriterierna tar sitt ursprung i Socialtjänstlagen och skall vara vägledande för verksamheten inom förvaltningen. Verksamheten ska:

- bygga på bra bemötande samt respekt för människors självbestämmande

och integritet. - utgå från en helhetssyn, där insatserna är samordnade och präglas av

kontinuitet - vara kunskapsbaserad och effektivt utförd. - präglas av rättssäkerhet - bygga på delaktighet så att den enskilde får tillräcklig information för att ta

tillvara på sina rättigheter. - ha god tillgänglighet. - bygga på ett barnperspektiv.

5. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring är alla inom ett kvalitetssystem planerade och systematiska aktiviteter, som skapar tilltro till att verksamheten uppfyller fastställda mål och

kvalitetskrav. M.a.o. är kvalitetssäkring den process där personalen fortlöpande och systematiskt beskriver, mäter och värderar kvaliteten i den egna verksamheten med utgångspunkt från mål och kvalitetskrav. Utifrån detta arbete vidtas åtgärder vid behov för att förbättra kvaliteten. Målet bör vara att genom denna kvalitetssäkring involvera all personal i att kontinuerligt förbättra verksamheten. En viktig del i att kvalitetssäkra det sociala arbetet är att beskriva de viktigaste tjänsteprocesserna inom förvaltningen. Att beskriva de viktigaste tjänsterna gör det möjligt att identifiera de delar som kan vara särskilt problematiska, det kan exempelvis vara ledet när det sker en övergång från en tjänsteman till en annan eller när två aktörer, intern/extern gemensamt skall ansvara för en tjänst. Rutiner för kvalitetssäkring som också skall leda till kvalitets- och verksamhetsutveckling skall vara tydliga och kända av alla i organisationen. Dessa rutiner är:

- dokumentation och beskrivning av verksamheten. - mäta och värdera utifrån mål och kvalitetskrav. - vidtagande av åtgärder för att förbättra kvaliteten. - personal- och kompetensförsörjning, vilket även inkluderar handledning och

introduktion. - koppling till adekvat forskning. - etiska riktlinjer. - hantering av fel och brister i organisationen.

7. Kvalitetsutveckling Kvalitetsutveckling är åtgärder som vidtas inom en organisation för att öka verkan och effektivitet hos aktiviteter och processer som har som avsikt att ge större nytta åt både organisationen och brukarna. Denna utveckling uppstår inte av sig själv, här krävs ett medvetet kvalitetssystem och ett målmedvetet arbete för att förbättra kvaliteten. Kvalitetsutveckling är mera av en processinriktad utveckling mot ett mål och målet med allt kvalitetsarbete är kvalitetsutveckling. I vissa sammanhang används begreppet kvalitetsförbättring för att beskriva denna process. 8. Verksamhetsplaner och Verksamhetsberättelser När det gäller förvaltningens verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser ska de utgå från kvalitetssystemets mål och kvalitetskriterier. Dessa bryts ner till tydliga och mätbara verksamhetsmål kopplade till verksamheten. Verksamhetsplanerna och verksamhetsberättelserna kan innehålla: - beskrivning av verksamheten, eventuella riktlinjer och uppdrag från nämnden och andra åtaganden. - verksamhetsanknutna kvalitetskriterier. - verksamhetsmål som utgår från fastställd budget (kvalitativa och kvantitativa). - system för att undersöka hur brukarna upplever verksamheten och bemötandet från personalen. - personal och kompetensförsörjning. - hur sker koppling till adekvat forskning? - Tillgänglighet och service

- rutiner för hur fel och brister identifieras, analyseras, dokumenteras och åtgärdas, klagomålshantering. - kvalitetsutveckling och framtidsvision. 8. Förvaltningsövergripande uppföljning av kvalitetskriterier, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Socialtjänsten har fastställt ett antal kvalitetskriterier som regelbundet skall följas upp och presenteras för förtroendevalda, brukare och medarbetare. Utifrån ett medborgarperspektiv presenteras detta även på vår webbsida och i våra informationsbroschyrer. De rutiner som är viktiga för att säkra kvaliteten i vår verksamhet skall vara tydliga och välkända i organisationen. Kvalitetsutvecklingen skall ha sin utgångspunkt i kvalitetskriterierna och sin grund i socialtjänstens olika verksamheter.

Uppföljning av kvalitetskriterier

Kvalitetskriterium Uppföljning Ansvarig

Bra bemötande

Enkät till klienter en gång per år

Utvecklingsledare

Verksamhetschef

Respekt för själv-bestämmande och integritet

Enkät till klienter en gång per år.

Uppföljning av etiska riktlinjer,

Årlig förvaltningsgemensam träff om etik

Utvecklingsledare

Socialchef

Verksamhetschef

Helhetssyn, kontinuitet

Enkät till klienter en gång per år.

Uppföljning av etiska riktlinjer,

årlig förvaltningsgemensam träff om etik

Utvecklingsledare

Socialchef

Verksamhetschef

Samordning

Uppföljning av intern och extern samverkan och service

Årlig tidsstudie av arbetet

Utvecklingsledare

Verksamhetschef

Rättsäkerhet Årlig granskning av antalet överklagade länsrättsdomar. Socialstyrelsens granskning.

Utvecklingsledare

Jurist

Delaktighet och information

Enkät till klienter två ggr/år Utvecklingsledare

Verksamhetschef

Tillgänglighet Årlig extern tillgänglighets-undersökning e-post, telefon

Utvecklingsledare

Beaktande av barn-perspektivet

Verksamhetsplan/berättelse. Förvaltningsgemensam träff. Tjänstemannaberedning

Kollegiegranskning

Utvecklingsledare

Socialchef

Verksamhetschef

Rutiner för kvalitetssäkring

Rutin Uppföljning Dokumentation Ansvarig

Dokumentation, beskrivning av verksamheten

Arbetsplatsträffar Verksamhetsplan

Verksamhetsberättelse

Riktlinjer

Utv.ledare

Verks.chef

Mäta och värdera utifrån mål och kvalitetskrav

Uppföljning av klientenkäter

Verksamhetsanknutna

uppföljningar av studenter

Förvaltningsövergripande

kvalitetsplan

Verksamhetsplan

Verksamhetsberättelse

Utv.ledare

Verks.chef

Kvalitetsförbättringar

Förvaltnings-gemensam träff

Förvaltningsövergripande

kvalitetsplan

Verksamhetsplan

Utv.ledare

Soc.chef

Verks.chef

Personal- och kompetens-försörjning, introduktion

Arbetsplatsträffar Verksamhetsplan

Plan för introduktion

Utv.ledare

Verks.chef

Koppling till adekvat forskning

PUTC-avtal,

Studentarbeten

Forskningsstation

PUTC- och samarbets-avtal med Örebro universitet

Utv.ledare

Soc.chef

Etiska riktlinjer Förvaltnings-gemensam träff

Förvaltningens etiska

riktlinjer

Socialchef

Fel och brister Årlig sammanställning av klagomålshantering

Skriftlig analys och sammanställning av klagomålshantering

Soc.chef

Verks.chef

Utredn.sekr

Kvalitetsutveckling

Utvecklingsområde Uppföljning Ansvarig

Presentation av förvaltningens kvalitetsarbete

Aktivitet Hur Ansvarig

Intern presentation Budgetprocess

Förvaltningsgemensam träff

Arbetsplatsträff

Utv.ledare

Soc.chef

Verks.chef

Extern presentation Webben

Pressmeddelande

Utv.ledare

1.Kvalitetskriterier 2. Kvalitetssäkring

3. Budgetprocess 4. Verksamhetsplaner Verksamhetsberättelser 5. Kvalitetsutveckling

Socialförvaltningens kvalitetssystem

Bilaga 2. Genomförda utvärderingar i Katrineholms kommun.

Titel

Syfte

Metod/Empiri

Resultat/Slutsatser

Diskussion/Åtgärder

Individ- och familjeomsorg. En jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv (Nätverk Mellannyckeln)

Ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter.

Statistik och uppgifter från centrala dataregister

Varierande resultat, stor spridning. Katrineholm: Nöjda brukare, låg återaktualiseringsfrekvens. Höga kostnader, långa utredningstider, bristande information och tillgänglighet, skev tidsfördelning jämfört mellan arbetsgrupperna.

Åtgärder vidtagna eller planerade för att stärka respektive förbättringsområde.

Mödan värd – en studie om implementeringen av BBiC i Katrineholms kommun (Delstudie 1)

Undersöka hur BBiC implementerats i socialförvaltningen organisation

Enkät till personal i Barn- och familjeutredningsgruppen

Relevant struktur för ändamålet, tveksam användbarhet, goda kunskaper om strukturen, tydlighet, stämmer med organisationens värderingar, tidigt involverad personal, stort behov, höga förväntningar. Saknas personella och ekonomiska resurser.

Tidig mätning visar tveksamheter kring strukturen, tidskrävande process. Implementering skett på adekvat sätt. Viktigt att reflektera över utformning av stöd och utbildning. Av vikt att gå tillbaka till BBiC:s grundprinciper så att inte den teoretiska grunden försvinner.

Att arbeta med BBiC – en undersökning om utbildning, stöd och praktiskt arbete med BBiC (Delstudie 2)

Undersöka det praktiska arbetet med BBiC

Enkät till personal i Barn- och familjeutredningsgruppen samt kompletterande gruppintervjuer

Gott stöd för strukturen. Hög arbetsbelastning (tidsbrist) och brist på hållbara strukturer för stöd och lärande försvårar arbetet. BbiC ej anpassat för alla verksamheter, utbildning saknas.

BBiC ej fullt ut integrerat som en struktur och därmed ej anpassat till de tidsbegränsningar som föreligger, ev pga att organisationen ej är anpassad efter kvalitetskrav i BBiC. Nytt datasystem kommer troligtvis påverka tidsaspekten positivt. Behov av stöd för att visa på systematik och helhetstänkande.

Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar (Delstudie 3, BBiC)

Undersöka föräldrars upplevelser av BBiC ur tre aspekter: bemötande, information och delaktighet

Enkät till berörda föräldrar

Goda resultat, positiva förändringar gällande alla tre undersöknings-aspekter. Majoritet nöjda med bemötande och delaktighet, nöjda med insatser.

Litet urval, kan påverka resultatet. Går ej säkert att säga att förändringar beror på användning av BBiC.

Titel

Syfte

Metod/Empiri

Resultat/Slutsatser


Utvärdering av Klivets kollektivboende

Utvärdera kollektivboendets verksamhet och dess betydelse för ungdomarnas livssituation.

Intervjuer med ungdomar, föräldrar och utredare

Ungdomarnas livssituation förbättras efter insatsen, liksom relationen mellan dem och föräldrarna. Personalen har en viktig roll i den positiva utvecklingen. Osäkerhet råder kring arbetsplanernas innehåll och funktion. Positiv inställning till insatsen generellt. Svårt att avgöra kostnadseffektivitet, men troligtvis har fler åtgärder kunnat sättas in vid rätt tillfälle.

Positiva resultat. Förslag på förbättringsområden: möjliggöra jourboenden, förtydliga syfte och mål med nätverksmöten, tydliggöra koppling mellan utredning och arbetsplan, förtydliga syfte med regler och förhållningssätt, möjligheter till umgänge mellan föräldrar och ungdomar, se över skolans utformning, utveckla gemensamma aktiviteter, utveckla samverkan utanför verksamheten, skapa utrymme för erfarenhets-utbyte mellan personal och utredare

Det tysta vittnet – en utvärdering av barngruppsverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

Utvärdera barngruppsverksamheten utifrån effekt, behovsfyllnad och kommunövergripande samverkan.

Enkäter till föräldrar vars barn deltagit i barngrupper, intervjuer med socialsekreterare samt fokusgrupper med barnen och samtalsledarna.

Centralt för barnen att få dela sina erfarenheter, bidrar till bättre mående och verktyg för att hantera sin situation. Insatsen fyllt ett tidigare icke mött behov, vilket möjliggjorts av kommunöverskridande samverkan.

Begränsat underlag. Alla möjligheter ännu inte utnyttjats vad gäller samverkan, kan utvecklas ytterligare. Viktigt med enhetlig information till berörda och att följa upp ärenden. Stöd till föräldrar, både mamma och pappa, bör ses över.

Uppföljning av nedläggningen av ungdomsfältarnas verksamhet

Granska konsekvenserna av nedläggningen av ungdoms-fältassistenterna

Intervju via e-post samt gruppintervjuer

Viktig länk mellan socialtjänst, polis och skola, nådde ungdomar genom uppsökande verksamhet, engagerade, lätt för nattvandrare att snabbt få hjälp. Diffust uppdrag, skyddade ungdomar mot myndighetsutövning. Behovet fortfarande stort.

Ansågs ha en bra effekt på ungdomar, viktiga för samverkan, skapade förutsättningar för snabba åtgärder. Behov finns av att i någon utformning ersätta fältarnas verksamhet.

Uppföljning av insatsen Komplementfamilj inom Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Katrineholms kommun

Följa upp insatsen Komplementfamilj utifrån föräldrarna, barnet, komplementfamiljen och utredarna.

Intervjuer med föräldrar, representanter för komplementfamiljer samt utredare.

Förtroende för insatsen trots att den var ny, positiv inställning. Osäkerhet kring vad insatsen skulle innehålla, otydlighet i uppdraget. Olika stor vikt lades vid arbetsplanernas betydelse.

Syftet med insatsen kommer troligtvis uppfyllas bättre när den funnit sin form. Utvecklingsområden: tydliggöra ansvarfördelning, tydliggöra koppling mellan utredning, vårdplan och arbetsplan, tydliggöra syftet, frigöra tid för uppföljning och rekrytering, tydligare gränsdragning.

Titel

Syfte

Metod/Empiri

Resultat/Slutsatser


Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Undersöka upplevelser av bemötande

Enkät till ungdomar

Goda resultat, bra tillgänglighet och bemötande.

Stort bortfall kan ha påverkat resultatet. Viktigt framgent att tänka på respondenternas anonymitet. Ev. komplettera med en könsvariabel.

Uppföljning av Merkur öppenvård

Undersöka klienternas livssituation, syn på behandlingskomponenter, om kriterier för lyckad behandling uppnås, om man följer nationella riktlinjer och vilka förbättringsområden som behöver belysas.

Intervju med klienter och personal samt sammanställning av öppna jämförelser mellan kommuner.

Deltagarna förbättrade sin livssituation, mer än hälften blev drogfria, behandlingen uppfyller kriterier för lyckad behandling, man har hög kompetens, bra tillgänglighet och god bredd på insatserna.

Utvecklingsområden: Man behöver bli bättre på att nå kvinnor och unga, behov finns av strukturerade återträffar och gemensamma aktiviteter, förbättra arbete med bedömningsinstrument, klargöra ansvar för uppföljning, se över samverkan med polis och primärvård, återfallsprogram och tydliggöra gruppen missbrukare med somatiska och psykiska symptom.

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartlägga den grupp som uppbar försörjningsstöd under februari 2008

Skattningsenkät som fylldes i av handläggarna

Individer med invandrar bakgrund och unga människor under 25 år överrepresenterade. Majoritet saknar grundskole- eller gymnasieutbildning.

Viktigt att samverka kring den grupp som framträder, gemensamt ansvar att framgent frigöra resurser hos dessa individer.

Date post:	20-Nov-2023
Category:	Documents
Upload:	mdh
View:	0 times
Download:	0 times

Kunskap och kvalitet i socialtjänsten : En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete...

Documents