PLAN B 3.0

uPPdrAg: räddA jordeN!

PLAN B 3.0

uPPdrAg: räddA jordeN!

Lester r. BrowN

AdderA förLAg

InnehållFörord 9 1. Påtröskelntillennyvärld 17 Marknadensgigantiskahaveri 20 Miljönochcivilisationen 23 Kina:denexisterandeekonomiskamodellenhållerinte 27 Tilltagandetryck,kollapsandestater 29 Civilisationenochomslagspunkten 32 PlanB–enhoppingivandeplan 35I.VÅRHOTADECIVILISATION 39 2. Oljaochlivsmedel-försämradeutsikter 41 Denkommandeoljenedgången 42 Oljeintensivmatproduktion 48 Deförändradelivsmedelsutsikterna 50 Bilarochmänniskorkonkurrerarommaten 53 Världenefteroljetoppen 57 Bristandelivsmedelstrygghetochkollapsandestater 60 3. Högretemperatur,högrehav 63 Stigandetemperaturer–allvarligakonsekvenser 64 Följdernaförskördarna 66 Himlensreservoarer 68 Isensmälter,havetstiger 71 Merdestruktivastormar 76 Koldioxidennermed80procentföreår2020 80 4. Tilltagandevattenbrist 84 Sjunkandegrundvattennivåer 85 Flodertorkarut 91 Sjöarförsvinner 93 Städervinner,jordbrukareförlorar 95 Knapphetentarsigöverlandsgränserna 97 Vattenbristskaparpolitiskapåfrestningar 99

”AllabordebeaktaBrown’sråd”–PresidentBillClinton

”Enframsynttänkare”–U.S.News&WorldReport

”Denärinspirerande…ettmästerverk!”–TedTurner

”Ettstortmästerverksombordefåmänsklighetenattvaknaupp”–KlausSchwab,WorldEconomicForum

”Enbokfylldavhoppiklimatmörkret.Ochvadsomärriktigtgläd-jandeärattalltfinnsomkringoss,redanidag.Brownvisarpåmångaavdegodaexempelsomjustnupågårruntomivärlden....Brownvisarpåallamöjligheterviharredanidagattförhindraenkommandekatastrof,omvibarasätterigångnu,medetttemposomstodettkriginfördörren.Enboksomverkligenväckerhoppmenocksåenilskaöverattalladessasakerinteredanharförverkligats.Detärdockbaraentidsfråga.”–svt.se/klimat,”Böckeromklimatetsombaramåsteläsas”

Copyright©2008EarthPolicyInstituteAllrightsreservedOriginaletstitel:PLANB3.0MobilizingtosavecivilizationÖversättning:DorisNorrgårdAlmströmochLarsAlmströmPapper:80gPremiumCream1,5Tryck:ScandbookAB,SmedjebackenGrafiskform:SpråkformiHedemoraISBN978-91-86009-04-5

AdderaFörlagBox9201012006StockholmTel.08-52503500E-postinfo@adderaforlag.sewww.adderaforlag.se

10.Planerförmänskligastäder 213 Städernasekologi 215 Nyaformerförstadenstransporter 217 Vattenförbrukningenistädernakanminskas 223 Jordbrukistaden 227 Upprustningavkåkstäder 229 Städerförmänniskor 231 11.Sparaenergiärmöjligt–ochlönarsig 235 Förbudmotglödlampan 237 Energisnålaprodukter 240 Energisnålahus 243 Förnyelseitransportsystemet 247 Bättrematerialhushållning 251 Sparaenergi–renavinsten 258 12.Övergångtillförnybarenergi 260 Vindiöverflöd 261 Hybridbilarmedplug-inochvindkraft 266 Solcellerochsolfångare 268 Geotermiskenergi 275 Växtlighetensenergikällor 277 Vattenkraftiolikaformer 280 Världensenergihushållningår2020 282III.ETTINSPIRERANDEFRAMTIDSVERK 285 13.Denstorakraftsamlingen 287 Skatte-ochbidragsväxling 289 Ensammanfattningavåtgärdernasomstabiliserarklimatet 296 Kollapsandestaterochvårtansvar 299 USAskrigstidamobilisering-vadkanvilära? 302 Mobiliseringtillcivilisationernasförsvar 304 Vårtuppdrag:räddajorden! 309 Noter 313 Författarenstack 417 Omförfattaren 422 Register 423 VårtsvenskaPlanB-team 433

5. Svårtlägeförnaturgivnasystem 102 Krympandeskogar:kostnaderavmångaslag 103 Förloradjord 107 Betesmarkbliröken 110 Öknarpåframmarsch 112 Fiskbeståndkollapsar 114 Växterochdjurdörut 118 6. Tidigateckenpånedgång 123 Vårsocialtkluvnavärld 124 Hälsoutmaningarnabliralltstörre 127 Köp-och-släng-ekonominharproblem 132 Befolkningstillväxtochkonflikteromresurserna 134 Deekologiskaflyktingarnablirflerochfler 139 Ökandepåfrestningar,kollapsandestater 141II.UTVÄGEN-PLANB 147 7. Utrotafattigdomen,stabiliserafolkmängden 149 Allmängrundläggandeutbildning 151 Stabiliserafolkmängden 154 Bättrehälsaåtalla 158 AttfåbuktmedHIV-epidemin 162 Minskajordbrukssubventionerochskulder 165 Enbudgetförattutrotafattigdomen 168 8. Återställajorden 171 Skyddaochåterställaskogar 172 Skyddaochåterskapajord 177 Återskapafiskbestånden 181 Skyddamångfaldenblandväxterochdjur 183 Planteraträdförattlagrakol 184 Vadkostardetattåterställajorden? 189 9. Enhållbarochtillräckligmatproduktion 195 Nyainsikteromjordensproduktivitet 196 Vattnetsproduktivitetkanhöjas 199 Effektivareproteinproduktion 203 Påvägnedåtinäringskedjan 209 Åtgärderpåmångafronter 210

Förord

NärElizabethKolbertintervjuadeenergianalytikernAmoryLovinsförettporträttiThe New Yorker,ställdehonenfrågaomatttänkautanfördegivnaramarna.Lovinsreplikerade:”Detfinnsingagivnaramar.” Det finns inga givna ramar. Detta är den inställning somPlanBbyggerpå.

Vårvärldförändrassnabbt.NärPlan B 2.0trycktesförtvåårse-dan,varuppgifternaomsmältandeisarbekymmersamma.Nuärdeskrämmande.

Förtvåårsedanvissteviattdetfannsettantalstatersomföllsön-der.Nuvetviattderasantalökarförvarjeår.Statersomfallersönderäretttidigtteckenpåencivilisationsomfallersönder.

Förtvåårsedanfannsdettidigabeläggförattoljeproduktioneninteallskundeökassåsommanofficielltförutspådde.Nuvetviattoljetoppenkanvaranäraförestående.Förtvåårsedankostadeoljan50dollarfatet.Närdettaskrivsislutetavår2007kostardenöver90dollarfatet.(Ijuni2008:140dollar/fat,ö.a.)

IPlan B 2.0togviuppproblemetmedattbyggafleretanoldestil-lerierförattomvandlasädtillfordonsbränsle.Vispekuleradeöveromfortsattutbyggnadskullefåspannmålsprisernaattstigaochnärmasigdetvärdesomspannmåletmotsvarariolja.NunärUSAhartillräck-ligtmeddestillerierförattomvandlaenfemtedelavlandetsspann-

Förord �

portsystemoch somåteranvänderoch återvinner allt.Och att ge-nomföraalltdettarekordsnabbt.

Business-as-usual,attfortsättasomförut(alltsåPlanA)ochförstöraekonominsekologiskagrundvalochattställaportarnavidöppnafördendestruktivaklimatförändringen,äridagintenågotrealistisktal-ternativ.DetärdagsförPlanB.

Plan B 3.0harfyraövergripandemål:attstabiliseraklimatet,sta-bilisera folkmängden,utplåna fattigdomenochåterställabalansen ijordensekologiskasystem.Icentrumföråtgärdernaförattstabiliseraklimatetstårendetaljeradplanförennedskärningavkoldioxidut-släppenmed80procentföreår2020föratthållaneredenglobalatemperaturhöjningen såmycket sommöjligt.Klimatåtgärdernahartreinslag:effektivareenergianvändning,utvecklingavförnybaraen-ergikällorochutvidgningavjordensskogstäckebådegenomattför-bjudaskogsavverkningochgenomattplanteramiljardtalsavträdföratttauppkoldioxid.

Vibefinnerossienkapplöpningmellanomslagspunkterinaturenoch ivårapolitiska system.Hinnervi fasautkolkraftverken innanGrönlandsistäckesmälteroåterkalleligt?Förmårviuppbådadenpo-litiskaviljanattstoppaavverkningeniAmazonasinnanområdetsalltstörresårbarhet förbränderskaparensituationbortomåtervändo?Kanvibistådestatersombehöverhjälp,såattdekanstabiliserafolk-mängdeninnandebrytersamman?

Det förefaller som om USA närmar sig en politisk omslags-punktnunäroppositionenmotattbygganyakolkraftverkväxer.Enlandsomfattandekampanj som slagit rot i fleradelstater, bland an-draKalifornien,Texas,Florida,KansasochMinnesota,harletttillattbygglovintegivitsellertillandrarestriktionerförsådanabyggen.

Närdennarörelsetarfart,ärdetkanskebaraentidsfrågainnandensprider sig tillattocksåomfattaatt redanexisterandekolelda-dekraftverkfasasut.Fråganäromdettakommerattsketillräckligtsnabbtförattundvikafarligklimatförändring.

IPlan B 2.0togviuppdenenormapotentialeniförnybaraener-gikällor,ochisynnerhetivindkraften.Sedandessharmanföreslagitnyaprojektförelfrånförnybarakällorienomfattningsomaldrigförrnärdetgälldefossilabränslen.ExempelvissamordnardelstatenTexasenkraftigökningavantaletvindparker, somkommerattgenykapacitetpåupptill23000megawatt,vilketmotsvararhela23kolkraftverk.

målsskördtillbilbränsleärdettaexaktvadsomsker.Majsprisernaharnästanfördubblats.Veteprisernaharmeränfördubblats.

Förtvåårsedanrapporteradeviattunderfemavdesenastesexårenhadevärldensspannmålskonsumtionvaritstörreänproduktio-nen.Nuhardetförhållitsigsåundersjuavdesenasteåttaårenochvärldensspannmålsförrådharminskatochnärmatsigdelägstanivå-ernanågonsin.

Närbördanavfortfarandeolöstaproblembaraökar,blanddemden snabba befolkningstillväxten, den tilltagande vattenbristen, dekrympande skogarna, de eroderande jordarna och betesmarkernasomförvandlastillöknar,dåbrytersvagareregeringarsammanundertrycketavstigandestress.Omvi intekanvändapåtrendernasomdriverstatertillsammanbrottkommerviinteattkunnahindraattdesönderfallandestaternablirfler.

Vissaavdetrendersomblivittydligadesenasteårtiondena–somdenkommandenedgångenivärldensoljeproduktion,denyapåfrest-ningarnapågrundavdenglobalauppvärmningenochdestigandematpriserna–skulletillochmedkunnapressaendelstarkarestatertillbristningsgränsen.

PådenekonomiskafrontenharnuKinagåttförbiUSAnärdetgällerkonsumtionenavdemestgrundlägganderesurserna.År2030,dåinkomsternaperpersoniKinaförutsägsvarapånivåmedUSAsidag,kommerdenkinesiskapapperskonsumtionenattvaradubbeltsåstorsomvärldensnuvarandeproduktion.Om1,46miljarderkineserhartrebilarpåfyrapersonerår2030,enligtamerikanskförebild,såkommerdetattfinnas1,1miljarderbilariKina.Ochlandetkommerattkonsumera98miljonerfatoljaomdagen,långtmeränvärldensnuvarandetotalaproduktion.

Denvästerländskaekonomiskamodellen–sombyggerpåfossilabränslen, bilcentrering och köp-och-släng-konsumtion – kommerinteatt fungera förKina.Omdeninte fungerar förKinasåkom-merdeninteattfungeraförIndienheller,ellerförnågotannatavde utvecklingsländer där ytterligare tre miljarder människor ocksådrömmerdenamerikanskadrömmen.Ochienalltmerintegreradvärldsekonomi,därviallaärberoendeavsammaspannmål,oljaochjärn,kommerdeninteattfungeraförindustriländernaheller.

Densvårauppgiftenförvårgenerationbeståriattbyggauppennyekonomi–enekonomisomtillallrastörstadelenfårsinenergifrån förnybarakällor, somharetthögtutvecklatmångsidigt trans-

10 PLAN B 3.0 Förord 11

12 PLAN B 3.0

Förtvåårsedanvarbensin/el-hybridbilar,somkananslutastillel-nätet,intemycketmeränettutvecklingsprojekt.Idagärfemledandebiltillverkarepåvägutpåmarknadenmedsådanaplug-in-hybrider,därdeförstaförväntaskommautår2010.

Vi har redan de tekniska verktygen att omstrukturera världensenergihushållningochattstabiliseraklimatet.Vadvinumåsteklaraavärattskapadenpolitiskaviljanattgöradetsomkrävs.Atträddacivilisationenäringensoffliggarsport.Varochenavossmåstetapåsigenledarroll.

NärvigavutdenallraförstaversionenavPlan Bförfyraårsedanmärkteviattungefär600personerförstbeställdeenbokochsedanåterkomochbeställde5,10,20,eller50exemplaravdenförattdelautblandvänner,arbetskamrater,politiskaledareochopinionsbildare.MedPlan B 2.0stegdettaantaltillmerän1500människorochsam-manslutningarsomköptemångaexemplarochdeladeutböckerna.

VikallardemsomspriderbokenförvårtPlanB-team.TedTurner,somdeladeutungefär3600exemplar till statsöverhuvuden,reger-ingsmedlemmar,direktöreridestörstaföretagen(Fortune 500-listan),tillUSAskongressochtilldeandra672miljardärernaivärlden,blevutnämndtillkaptenförPlanB-teamet.Dennabokkankostnadsfrittladdasnerfrånvårwebbplats.Tillståndatt återge eller göra utdrag ur boken kan erhållas av Reah JaniseKauffmanpåEarth Policy Institute.

Till sist:detfinns ingetheligtöverPlanB.Denärdetbästavikundeåstadkomma somalternativ tillbusiness-as-usual–vihoppasattPlanBskabidratillatträddavårcivilisation,menomnågonkanskapanågotbättrevälkomnarvidet.Världenbehöverdenbästamöj-ligaplanen.

LesterR.Brown Oktober 2007

EarthPolicyInstitute1350ConnecticutAve.NWSuite403Washington,DC20036Telefon:(202)496-9290Fax:(202)496-9325E-post:epi@earthpolicy.orgWeb:www.earthpolicy.org

För ytterligare information om frågeställningarna som diskuteras i denna bok se även www.earthpolicy.org och www.planb3.se

PLAN B 3.0uPPdrAg: räddA jordeN!

1

På tröskeln till en ny värld

Undersommaren2007komdetnyheteromdenaccelererandeis-smältningen i frenetisk takt.Tidigt i september rapporterade The Guardian iLondon:”Det arktiska istäckethardenna sommarkol-lapsat i snabbare takt ännågonsin förr,ochhavsisensutbredning iområdetharaldrigvaritsåliten.”Experterna”slogsavhäpnad”överisförlusten,närettområdenästandubbeltsåstortsomStorbritannienförsvannpåenendavecka.(1)

MarkSerreze,enavveteranernablandspecialisternapåArktisvidUSAsNational Snow and Ice Data Center,sa:”Detärhäpnadsväckande.Omnihadefrågatmig förnågraår sedannärArktis skullekunnaförloraallsinis,dåhadejagsagtår2100,ellerkanskeår2070.Mennutrorjagatt2030ärettrimligtantagande.”(2)

Någradagar senare rapporteradeThe Guardian frånett sympo-siumiIlulissatpåGrönland,attdetgrönländskaistäcketsmältersåsnabbtattdetutlösersmärre”jordskalv”närdelaravisen,medvikterpåmångamiljarderton,brytslossifrånistäcketochglidernerihavet.RobertCorell,ordförandeförArctic Climate Impact Assessment,rap-porteradeatt”vihariakttagitenkraftigaccelerationhosdessaglaciä-rer,somförflyttarsigutihavet.Isenrörsig2meteritimmenpåen5kilometerlångfrontsomär1,5kilometerdjup.”(3)

CorellberättadeattnärhanflögöverIlulissat-glaciärenhadehan”settgigantiskahåliisendärvirvlandesmältvattenmassorrannned.”Dettasmältvattengörytanhalaremellanglaciärenochmarkenunder

Kapitel 1 17

18 PLAN B 3.0

ochdessutommerdestruktivastormar,mer intensivatorkperioder,flerskogsbränderoch,självklart:issmältning.

Enbartavissmältningenkanviredanseattvårcivilisationärho-tad.OmistäcketpåGrönlandsmälter,stigerhavetsnivå7meter.Omdetvästantarktiskaistäcketbrytsupp,ochmångavetenskapsmänan-serattdetkommeratt försvinnaföredetgrönländska,sågerdettaytterligare5metershavshöjning,alltsåtillsammans12meter.(9)

The International Institute for Environment and Developmentharun-dersöktdesannolikakonsekvensernaaven10-metershöjning.Derasundersökningfrånår2007förutsademerän600miljonerflyktingarpågrundav förhöjdahavsnivåer.Flermänniskorändet idagbor iUSAochvästraEuropatillsammans,skulleblitvungnaattflyttainåtlandförattkommaundandetstigandevattnet.(10)

Nu när världen alltför sent uppmärksammar dessa trender ochnödvändighetenattfådemattvända,hållertidenpåattlöpaut.Vibefinnerossienkapplöpningmellanomslagspunktenijordensna-turligasystemochomslagspunktenivärldenspolitiskasystem.Vilketomslagkommerattinträffaförst?KommerviattnådenpunktdärsnötäcketpåGrönlandsmälterutanåtervändo?Ellerkommerviattbestämmaossförattfasautkolkraftverkentillräckligtsnabbt,såattentotalissmältningkanundvikas?

Entemperaturhöjning,somblirsåhögattjordenssnötäckenochglaciärersmälter,ärbaraenavdemångaekologiskaomslagspunktersompockarpåvåruppmärksamhet.Samtidigtsomdetbliralltvar-marepåjorden,sjunkergrundvattennivåernapåallakontinenter.Härärutmaningen att användavattnetmer effektivtoch att stabiliserafolkmängdeninnanvattenbristenblirlivshotande.(11)

Befolkningstillväxten, som bidrar till alla de problem somdiskuteras här, har sin egen omslagspunkt. Mängder av länder harutvecklatsekonomisktitillräckligthöggradförattdrastisktminskadödligheten,men ännu inte tillräckligt för attminska födelsetalen.Resultatetärattdeharfångatsiendemografiskfälla–ensituationdär en snabb folkökning skapar fattigdomoch fattigdomen skaparensnabbfolkökning.Iett sådant lägehardessa ländertill sistbaratvåmöjligheter:antingenbryterdesiguturdenondacirkeln,ellerbryterdesamman.

Underde senaste årtiondenaharvärldendragitpå sig ett väx-andeantalolöstaproblem,blandandrademsomvinämntovan.Närtrycketfråndessaolöstaproblemackumuleras,börjarsvagarereger-

den,vilketmedförattglaciärenrörsigsnabbareutihavet.VeliKallio,enfinskforskaresomharanalyserat”jordskalven”,saattdevarnågotnytt för nordvästraGrönland, och visade attmöjlighetenfinns atthelaistäcketbrytssönderochkollapsar.(4)

Corell påpekade att den av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change)förutspåddahavshöjningenfördettaårhundradepå18-59centimeterutgickfråndatasomvartvåårgamla.Hansaocksåatt idag tror endel forskare atthöjningenkanbli så stor som tvåmeter.(5)

IslutetavaugustibörjadeenartikelfrånReutersmedorden:”DenantarktiskaissmältningenskerienfartsomärhögreänvadFNskli-matpanelförutsagtochkanivärstafallpressauppvärldenshavsnivåermed2meterföreår2100,sägerenavdefrämstaexperterna.”ChrisRapley,chef förBritish Antarctic Survey sa:”BådepåGrönlandochAntarktisrörsigisensnabbareänvadglaciologernaharförutsagt.”(6)

MångamånadertidigarehadeforskarnarapporteratattGangotri-glaciären, som är den glaciär som levererarmest vatten till flodenGanges,hållerpåattsmältaalltsnabbareochskullekunnavaraheltförsvunneninomnågraårtionden.Gangesskulleisåfallblienflodsom skiftade med årstiden och ha strömmande vatten bara undermonsunperioden.(7)

GlaciärernapåTibet-Qinghai-platån,somgervattenåtGulaflo-denochChangJiang(Yangtzekiang),smälterbortmed7procentomåret.YaoTandong,enavKinas främstaglaciologer, troratt idennataktkommertvåtredjedelaravdessaglaciärerattvaraförsvunnaföreår2060.(8)

DessaglaciäreriHimalayaochpåTibet-Qinghai-platånförserallastörrefloderiAsien,inklusiveIndus,Ganges,Mekong,ChangJiangochGulaflodenmed smältvatten.Det ärvattnet fråndessaflodersombevattnarris-ochvetefälteniregionen.

Vihållerpåattöverskridanaturligatrösklarsomvi intekanseochvi gör våld på tidsgränser somvi inteuppfattar.Naturenbe-stämmertakten,menvikaninteseklockan.Tilldeandraekologiskautvecklingstendensersomunderminerarvårframtidhörkrympandeskogar, öknar som brer ut sig, sjunkande grundvatten, fiskbeståndsomkollapsar,artersomdörutochstigandetemperaturer.Ochtem-peraturen som stigermedförvärmeböljor som torkarut grödorna

Kapitel1 1�

20 PLAN B 3.0

planerare, politiska strateger eller investerande bankirer. För att enmarknadskafungeraochdeekonomiskaaktörernakunnafattaför-nuftigabeslut,måstemarknadengeossenrättvisandeinformation,inklusivedenfullakostnadenförprodukternaviköper.Menmark-nadengeross felaktiginformationidag,ochföljdenärattvi fattardåligabeslut,sådåligaattdenuhotarhelacivilisationen.

Marknadenärpåmångasättenotroliginstitution.Denfördelarresursermedeneffektivitetsomingencentralplaneringsenhetkannåupptillochdenbalanserarutansvårighettillgångochefterfrågan.Menmarknadenharnågrafundamentalasvagheter.Deninbegriperinte varornas indirekta tillverkningskostnader i priserna. Den vär-desätterintenaturenstjänsterpårättsätt.Ochdenrespekterarintetrösklarnaförhållbaravkastninginaturligasystem.Densätterdess-utomkortsiktighetförelångsiktighet,ochvisarintemyckethänsynmotframtidagenerationer.

EttavdetydligasteexemplenpådettagigantiskamarknadshaverikaniakttasiUSA,därbensinprisetpåenbensinstationimittenavår2007var0,80dollar/liter.Mendettapristäckerbarautgifternaförattupptäckaoljan,pumpauppdentillytan,raffineradentillbensinochdistribuerabensinentillbensinstationerna.Detbortserfrånkostna-dernaförattklimatetförändras,fråndesvällandemilitärautgifternaföratttillförsäkraUSAoljaidetpolitisktinstabilaMellanöstern,frånsjukvårdskostnadernaförattbehandlademsomfåttsjukdomariand-ningsorganen av att andas förorenad luft och frånkostnaderna förskattesubventionertilloljeindustrin(tillexempelbidragensomkom-penserarägarentillenoljekällaförattoljansåsmåningomkommeratttaslut).(16)

EnundersökninggjordavThe International Center for Technology Assessmentvisarattdessakostnadernuärsammanlagtnästan3,17dol-lar/literförbensinsomförbrukasiUSA.Omdettaläggstillde0,80dollar/litersomsjälvabensinenkostar,skullebensinkonsumenternabetalanästan4dollar/literförbensinen.Iverklighetenärdetmycketdyrtattförbrännabensin,menmarknadensägerossattdetärbilligt,ochsnedvriderpådetsättetpådetgrövstadenekonomiskastruktu-ren.Denutmaningregeringarvärldenöverstårinför,ärattomformaskattesystemetgenomattsystematisktinbegripadeindirektakostna-dernaiskatterna,såattmansäkerställerattprisetpåprodukteråter-

ingarbrytasner,vilketledertillvadsomidagvanligenkallas”failingstates”,sönderfallandeellerkollapsandestater.

Statersombrytersammanäretttidigtteckenpåenkollapsandecivilisation.Ländernasomtoppardenalltlängrelistanöversönderfal-landestateröverraskarinteprecis.DäringårtillexempelIrak,Sudan,Somalia,Tchad,Afghanistan,DemokratiskaRepublikenKongoochHaiti.Ochlistanbliralltlängreförvarjeår,ochgerupphovtilloro-väckande frågor: Hur många kollapsande stater tål vår civilisationinnandensjälvbrytersamman?Ingenvetsvaret,mendetärenfrågasommåsteställas.(12)

Marknadens gigantiska haveriNärNicholasStern, tidigarechefsekonompåVärldsbanken,gavutsinbanbrytandeundersökning i slutet av2006om framtidensut-gifterförklimatförändringentaladehanommarknadensgigantiskahaveri.Hanavsågdärmedattmarknadentotalthademisslyckatsmedattinbegripaklimatförändringenikostnadernaförförbränningenavfossila bränslen.Kostnaderna, hävdadehan, skullemätas i tusentalsmiljarder dollar. Skillnaden är enorm mellan de fossila bränslenasmarknadspriserochdeprisersomocksåinbegripersamhälletskost-naderförmiljön.(13)

Ursprungettillvårtdilemmaidagliggeridenmassivatillväxteni människans företagsamhet under det senaste århundradet. Sedanår1900harvärldensekonomiökattilldet20-dubbla,ochvärldensfolkmängdtilldetfyrdubbla.Ävenomdetfannsområdenredanår1900därdenlokalaefterfråganöverstegdenaturligasystemenska-pacitet,såvardetinteettglobaltproblem.Detfannsskogsskövlingpåendelhåll,menöveruttagavgrundvattenhademanintehörttalasom,överfiskevarsällsyntochkolutsläppenvarsålågaattdeintehadenågonallvarligkonsekvensförklimatet.Deindirektakostnadernafördessatidigaöverdriftervarförsumbara.(14)

Nunärekonominärsåomfattandesomdenär,kandeindirektakostnaderna för att förbränna kol – kostnaderna för luftförorening-ar, surt regn, förstörda ekosystem, och klimatförändring – överstigadedirektakostnaderna,alltsåförkolgruvedriftenochtransportentillkraftverket.Följdenavattmanförsummatatttauppdessaindirektakostnaderiräkenskapernaärattmarknadenundervärderarmångava-rorochtjänster,ochdärmedskapasekonomiskasnedvridningar.(15)

Somekonomiskabeslutsfattareärviallaberoendeavmarknadenförvägledandeinformation–antingenviärkonsumenter,företags-

Kapitel 1 21

22 PLAN B 3.0

dustrimattor,ärsynnerligenkritiskmotdenekonomisomlärsutpåmångauniversitet:”Vifortsätterattlärademsomstuderarekonomiatt litapåmarknadens ’osynligahand’, faständennaosynligahandhelttydligtärblindföryttreförhållandenochbehandlarkraftigasub-ventioner,tillexempeliformavkrigförattskyddaoljebolagensolja,somomdessasubventionervarberättigade.Kanviverkligenlitapåattenblindosynlighandkanfördelaresurserpåettrationelltsätt?”(21)

Miljön och civilisationenFörattförstådagensekologiskadilemma,ärdettillhjälpattstuderatidigarecivilisationersomocksåskapademiljöproblemåtsigsjälva.Våregencivilisation,nuibörjanav20-hundratalet,ärintedenförstasomstårinförhotetattdrabbasavenmiljöbetingadekonomiskned-gång.Fråganärhurvikommerattreagera.

SomJaredDiamondframhäveribokenUndergångklaradeendelsamhällensomsjälvaskapademiljöproblem,attändrapåsinavanoritidsåattdeundveknedgångochkollaps.För600årsedaninsågtillexempelislänningarnaattettalltförintensivtbetepådetgräsbe-vuxnahöglandetskulleledatillenomfattandejordförlustidettunnajordskiktet iområdet.I stället föratt förlorabetesmarkenochstäl-lasinförekonomisknedgånggickjordbrukarnasammanförattslåfasthurstorafårhjordarhöglandetkundebära,ochsedanfördeladedekvotersinsemellanochkundepådetsättetbibehållasinabetes-marker.Islänningarnainsågföljdernaavettalltförintensivtbeteochminskadeantaletfårtillennivåsomvarhållbar.Derasullproduktionochyllevaruindustrifortsätterattblomstraännuidag.(22)

Allasamhällenhardetintegåttlikabraförsomförislänningarna.Dentidigasumeriskacivilisationenunderdetfjärdeårtusendetf.Kr.kundevisauppframsteglångtutövervadsomförekommitnågonsintidigare. Det skickligt uttänkta och genomförda bevattningssystemmanhadeinförtgavupphovtillettmycketproduktivtjordbruk,somgavettöverskottavlivsmedel,vilketisinturgjordedetmöjligtattskapaochupprätthålladeförstastäderna.AttadministreraSumersbe-vattningssystemkrävdeensofistikeradsocialorganisation.Sumerernaanladevärldensförstastäderochutveckladedetförstaskriftspråket,kilskriften.(23)

Vilketmåttmanänanvändersåvardetenenaståendecivilisation,ochändåfannsdetettinbyggtekologisktfeliutformningenavbe-vattningssystemet,ettfelsomefterhandskulleundermineralivsmed-

speglarsamhällets fullakostnadfördemochsamtidigtkompenserafördettagenomattsänkainkomstskatterna.(17)

Enannanmarknadsförvrängningblevihögstagradtydligsom-maren1998närChangJiangsfloddaliKina,därnästan400miljonermänniskorbor,föröddesavhistoriensvärstaöversvämningar.Deska-dorpå30miljarderdollarsomblevföljden,överstegvärdetavdenkinesiskarisskördenförettheltår.(18)

Efter många veckors översvämningar meddelade regeringeni Beijing ett förbud mot att fälla träd i Chang Jiangs flodbäcken.Regeringen rättfärdigadedettamed att framhäva att träd som stårkvar ärvärda tregånger såmycket som fällda träd:det skyddmotöversvämningarsomskogarnastårtilltjänstmedvarlångtmeravär-defulltänvirketfrånträden.Isjälvaverketvarmarknadsprisetmiss-visandemedenfaktorpåtre.(19)

Dennasituationhariblandparallelleriaffärsvärlden.Påslutetav1990-taletuppträddeEnron,dettexasbaseradeenergihandelsbolagetpåomslagetpåfleraffärstidningaränkanskenågotannataffärsföretagiUSA.Detvariögonfallandeframgångsrikt.DetvarWall Streets fa-voritochUSAssjundevärdefullastebolagibörjanavår2001.Tyvärrhölldetintemåttet,förnäroberoendegranskarebörjadeskärskådaEnronsräkenskaperislutetav2001upptäcktedeattföretagethadeutelämnatvissakostnaderurredovisningen.NärmantogmeddessakostnadervarEnronvärdelöst.Aktierna, somhadesålts förupptill90 dollar styck, såldes plötsligt för småpengar. Enron var bankrutt.Sammanbrottetvartotalt.Bolagetfinnsintelängre.(20)

VigörnuprecissåsomEnrongjorde.Viutelämnarkostnaderurbokföringen,men ienmycket större skala.Vikoncentrerarosspåekonomiskanyckeltalsomekonomisktillväxtochökadinternatio-nellhandelochnyainvesteringarochsituationenserbraut.Menomvitarmedallaindirektautgifteriberäkningen,demsommarknadenintetarmednärprisetsätts,dåframträderenheltannanbild.Omvienvisasmedattuteslutadessakostnaderurbokföringen,kommerviattdrabbasavsammaödesomEnron.

Idag,merännågonsinförr,behövspolitiskaledaresomförmårsedetstorasammanhanget,somförstårförhållandetmellanekonominoch de ekologiska system som bär upp ekonomin. Och eftersomregeringariförstahandanlitarrådgivaresomärekonomer,behöverviekonomersomkantänkasåsomekologer.Olyckligtvisärdesäll-synta.RayAnderson,somskapatföretagetInterfacemedsäteiAtlanta,ochsomlederdettaföretag,somärenvärldsledandetillverkareavin-

Kapitel 1 23

24 PLAN B 3.0

deskonfliktermellanolikamayastädersomenföljdavkonkurrensenommaten.Idagärdettaområdetäcktavdjungel;naturenharhävdatsittrevir.(28)

Islänningarnakomframtillenpolitiskomslagspunktdärdelyck-adesenasigochbegränsabetetinnanförstöringenavbetethadenåtten punkt bortom återvändo. Sumererna och mayafolken lyckadesintegöradet.Tidenrannut.

Idagärvåraframstegochproblemenföljdavvärldsekonominsosedvanligtstoratillväxtdetsenasteårhundradet.Ekonominsårligatillväxtsomengångitidenmättesimiljarderdollar,mätsnuitu-sentalsmiljarder.Faktisktärdetsåattenbartökningenavtillverkadevarorochutfördatjänsterunderår2007överstegdentotalaproduk-tionenavvarorochtjänsterivärldensekonomiår1900.(29)

Fastän ekonomin växer exponentiellt, ökar inte jordens natur-ligakapacitet,somexempelvisförmåganattförseossmedsötvatten,skogsprodukterellerfiskochskaldjur.Ienforskningsrapportutgivenår2002avU.S. National Academy of ScienceskomengruppforskareunderMathisWackernagelsledningframtillattmänsklighetenssam-manlagdaefterfråganförförstagångenöverstegjordensförnyelseka-pacitetomkringår1980.Idagöverstigerdenglobalaefterfrågandenaturliga systemenskapacitet förhållbar avkastningmeduppskatt-ningsvis25procent.Dettainnebärattvitillfredsställerdagensefter-frågangenomattförbrukajordensnaturtillgångar,ochattvigenomattgöraså,bäddarförnedgångochfall.(30)

Ivårmodernahögteknologiskacivilisationärdetlättattglömmaattekonomin,och faktiskthelavårexistens,ärheltochhålletbe-roendeavjordensnaturgivnasystemochresurser.Viärtillexempelberoende av jordens klimatsystem för en miljö som gör jordbrukmöjligt,avvattenkretsloppetsomgerossvattenochdetlångsammageologiskaförloppsomförvandlarstentilldenmatjord,somhargjortattvårplanetärsåbiologisktproduktiv.

Viärnusåmångamänniskorochställersåstorakravpåjordklotetattviöveransträngerjordensnaturligaförmågaatttillfredsställavårabehov.Jordensskogarkrymper.Varjeårförvandlaralltförkraftigtbeteenormagräsarealertillöken.Attmanpumparuppgrundvattenochöverskrider den naturliga påfyllningstakten i länder där hälften avvärldensbefolkningbor,görattmångablirutantjänligtvattennärderasbrunnartorkarut.(31)

Varochenavossärberoendeavdeprodukterochtjänstersomjordens ekosystem förser oss med, från skogar till våtmarker, från

elstillgången.Vattnet,somsamladesbakomfördämningarsombyggtstvärsöverEufrat,spredsutöveråkermarkernaviaettnätverkavka-nalermedhjälpavtyngdkraften.Somideflestabevattningssystemträngdeendel avvattnetner i jorden. Idenna region,därdräne-ringenunderjordytanärsvag,steggrundvattennivåernasaktamensäkertpågrundavtillrinningen.Närvattnetstigitupptillennivåpånågondecimeterunderjordytan,börjadedetavdunstaochnärvat-tenångangickuppiatmosfärenlämnadessalternakvarijorden.Idetlångaloppetminskadesjordensproduktivitetavanrikningenavsaltiytskiktet.(24)

När saltet ackumulerades och veteskördarna minskade skiftadesumerernaöver till korn, enmer salttolerant växt.Detta skötuppsumerernasfall,mendethandladeomatttatagisymptomen,intei orsakerna. När saltkoncentrationerna fortsatte att stiga minskadekornskördarnaocksåsåsmåningom.Därefterkrymptelivsmedelstill-gången,vilketundermineradedennacivilisationsomvarsåstorpåsintid.Närjordensproduktivitetföllgjordecivilisationendetockså.(25)

Arkeologen Robert McC. Adams har undersökt platsendär det forna sumeriska riket låg på den centrala flodslättenvid Eufrat, ett område som idag ligger tomt och övergivetbortom civilisationens ytterkanter. Han beskriver hur”dynernasvirrvarr,deförlängesedanövergivnakanalernasskydds-vallarochhögarna av småstenpå ruinerna av forna bosättningarbarabidrarmedenlåg,otydligrelief.Vegetationenärknappochpåmånga ställen är dennästan helt borta… trots att denmestcentraladelen,ja,självahjärtat,avvärldensäldstastadskulturochskrivkunnigacivilisationlåghärengångitiden.”(26)

PånyavärldenssidaomAtlantenfinnervisumerernasmotsva-righetimayafolkenscivilisation,somutveckladespålåglandenidetsomnuärGuatemala.Denblomstradeefterår250e.Kr.ochkollap-sadeomkringår900.Liksomsumerernautvecklademayaindianernaett sofistikerat,mycketproduktivt jordbruk, idetta fall grundatpåupphöjdajordlotteromgivnaavkanalersomstodförvattenförsörj-ningen.(27)

På samma sätt som i Sumer berodde uppenbarligen mayakul-turensundergångpå att livsmedelsförsörjningen intekunde säkras.För denna amerikanska civilisations del var det skogsskövling ochjorderosionsomundermineradejordbruket.Klimatförändringarkanocksåhaspelatenvissroll.Livsmedelsbristenutlöstetydligeninbör-

Kapitel 1 25

26 PLAN B 3.0

sigtillSibirienochdefåländerisydöstraAsiensomfortfarandeharskogkvar–somBurma/MyanmarochPapuaNyaGuinea–förattfåtillgångtilldettimmermanbehöver.(36)

Enliknandesituationharvi förfiskbeståndensdel.Tillenbör-janvardetbaranågrafåfiskbeståndsomvarhårtpressade,främstiNordsjön,vidkusternautanföröstraNordamerikaochutanförkus-ternaiöstraAsien.Nunärfiskeflottornaäröverfullaavbåtarmedallmodernfisketeknikochmedfabriksförhållandenombord,äröverfiskeregelochinteundantag.Näringetgörsförattstoppaöverfisketkom-mernedgångenimängderavfiskbeståndattkulmineraiattdeslåsuttotalt.Endelavdem,somtorskenutanförNewfoundlandskustenochtonfiskeniAtlanten,kanskealdrignågonsinåterhämtarsig.DetpatagoniskatandfiskbeståndetiStillahavetutanförChileochstörbe-ståndetiKaspiskahavetkanskeocksåärpåvägmotenpunktbortomåtervändo.(37)

Närbrunnar torkarut,närmanförvandlarbetesmarker tillök-narochnärmatjordeneroderarbort,tvingasmänniskornaattflyttanågonannanstans.Antingeninomdetegnalandetellertillettannat.Närjordensnaturgivnaförmågaöveransträngspådetlokalaplanet,skapardekrympandeekonomiskamöjligheternaenströmavekolo-giskaflyktingar.

Denpågåendenedbrytningenavekonominsekologiskagrundvalharövertygatekologer,naturvetareochmångaandraomnödvändig-hetenattomstruktureradenglobalaekonomin,menännufinnsdetmångasominteärlikaövertygade.DetsomnuskeriKinakanskefårdemattändrasig.

Kina: den existerande ekonomiska modellen håller inteUngefärsålängejagkanminnasharvisagtattUSAärvärldensstörstakonsument,sommedfemprocentavvärldensbefolkningförbrukarentredjedelellermeravjordensresurser.Detharvaritsant.Mendetärintesantnulängre.IdagförbrukarKinameravdegrundlägganderesursernaänvadUSAgör.(38)

Närdetgällerviktigaproduktersomspannmål,kött,olja,kolochstål,förbrukarKinameravvarochenavdemänvadUSAgör,medundantagförolja,därUSAfortfarandeharettstortförsprång(ävenomdetkrymper).Kinaanvänderöver30procentmerspannmålän

korallrevtillbetesmarker.Tilldetjänsterdessaekosystemtillhanda-hållerhörvattenrening,pollinering,lagringavkol,översvämnings-skyddochskyddavmatjorden.Enfyrårigundersökningavvärldensekosystemgenomfördav1360forskare,kalladMillennium Ecosystem Assessment,rapporteradeatt15av24grundläggandenyttigafunktio-nerhosekosystemen–tjänsterdeutföråtoss–hållerpåattförsämrasellerpressasförbibristningsgränsen.Exempelvisfiskarmantrefjärde-delaravallahavsfiskebeståndpågränsenellerbortomgränsenförvaddetål,ochmångaärpåvägmotkollaps,trotsattfiskärenbetydandeproteinkällaförossmänniskor.(32)

Tropiskaregnskogarärexempelpåandraekosystemutsattaförhårttryck,ochblanddemfinnsdevidsträcktaregnskogarnaiAmazonas.Hittillsharungefärtjugoprocentavregnskogenröjtsförattantingenskapabetesmarkeråtboskapelleråkrarförsojabönsodling.Ytterligare22procentharförsvagatsgenomavverkningochvägbyggen,såattsolljusnåttnertillmarken,torkatutdenochförvandlatdentillfnös-ke.Närdethargåttsålångtförlorarregnskogensinmotståndskraftmoteldochbörjarbrinnanärenblixtslårner.(33)

ForskarnatrorattomhälftenavAmazonasskövlasellerförsvagasskulle detta kunnabli denomslagspunkt, den tröskel, bortomvil-kenregnskogenintekanräddas.Dåharvigått förbienbrytpunktmed följder som skullebli kännbara ihelavärlden.EkologenochAmazonas-expertenPhilipFearnsideanseratt”medvarjeträdsomfaller ökar vi sannolikheten för att omslagspunkten nås.”GeoffreyLeansäger, iensammanfattning iIndependentavvadmankommitframtillpåettsymposiumomAmazonas,attalternativettillregnskogiAmazonas”äribästafallentorrsavann,isämstafallenöken.”(34)

DanielNepstad,enerfarenvetenskapsmanmedbasiAmazonas,verksam vid Woods Hole Research Center, förutser framtida ”mega-bränder”somsveperöverdenallttorraredjungeln.HanpåpekarattdenmängdkolsomlagratsiträdeniAmazonasmotsvararungefär15år avkolutsläpp i atmosfären skapadeavmänniskorsverksamheter.Om vi åstadkommer den omslagspunkten så har vi utlöst ytterli-gareenklimatåterkopplingsmekanism,tagitännuettsteg,somskullekunnabidratillattslutligtavgöravårtödesomcivilisation.(35)

Det övermäktiga trycket på en viss resurs börjar vanligen i ettfåtal länder och sprider sig sedan långsamt till andra. Nigeria ochFilippinernavarengångnettoexportöreravskogsprodukter,menärnuimportörer.Thailandsomharavverkatenstordelavsinskog,haridagförbjuditskogsavverkning.DetharocksåKinagjort,ochvänt

Kapitel 1 27

28 PLAN B 3.0

såattvikanskapadennanyaekonomi,somtillåterosshållbaraeko-nomiskaframsteg.Menkanviskapadentillräckligtsnabbt,såattviundgårattdesocialasystemenbrytersamman?

Tilltagande tryck, kollapsande staterEnstatbrytersammannärettlandsregeringförlorarkontrollenöverendelellerhelasittterritoriumochintelängrekangaranterasinbe-folkningpersonligtrygghet.Närenregeringförlorarsittmonopolpåvåldsmakten,börjarlagochordningupplösas.Närenregeringintelängrekantillhandahållagrundläggandesamhällstjänstersomutbild-ning,hälsovård,ochlivsmedelstrygghet,förlorardensinlegitimitet.En regering, sombefinner sig i ett sådant läge, kanske inte längreförmårtaupptillräckligtmycketskattförattfinansieraeneffektivmyndighetsutövning.Samhällenkanbli så splittradeattde förlorardensammanhållningsomkrävsförattfattabeslut.

Kollapsandestaterförfalleroftatillinbördeskrig.Närdekrigandegruppernakämparommakten,blirdeoftaetthotmotangränsandeländer,dåinternakonflikterspridersigöverlandsgränserna.Deut-görpotentiellaövningsområdenförinternationellaterroristgrupper,somiAfghanistan,IrakochSomalia.Dekanocksåblileverantöreravdroger,somBurma/MyanmarellerAfghanistan(somår2006stodför92procentavvärldensopiumutbud).Eftersomdesaknarfungerandesjukvård,kandeförsvagadestaternablifästenförsmittsammasjukdo-mar,sompolioiNigeria.(45)

I stater som slutat fungera, där myndigheterna inte längre harkontrollen, tar vanligen andra element över makten i samhället. IAfghanistanärdetlokalakrigsherrar,iSomaliaärdetstamhövdingar,påHaitiärdetgatornasgäng.Nyahärskandegrupperkanocksåin-begripaknarknätverkochorganiseradbrottslighet.

Förrkundevärldensregeringarvarabekymradeöverattförmyck-etmaktkoncentreradesienendastat,meddetnazistiskaTyskland,kejserligaJapanochSovjetunionensomexempel.Menidagärdetdesönderfallandestaternasomutgördetstörstahotetmotdenglobalaordningen och stabiliteten. Som tidskriften Foreign Policy påpekar:”Förroroadedetvärldensledareomnågonladebeslagpåförmycketmaktföregendel;nuoroardesigöverfrånvaronavmakt.”(46)

USAsunderrättelsetjänstCIAräknarmedattdetfinnsett20-talkollapsandestater.Denbrittiskaregeringensavdelningför interna-tionell utveckling har pekat ut 46 bräckliga stater, ”fragile states”.

USA.KöttkonsumtionenärnästandubbeltsåstorsomUSAs.Kinaanvändertregångersåmycketstål.(39)

Dessatalåtergerförbrukningenperland,menvadskullehändaomKinaskonsumtionper person skullehinna ikappUSAs?Omviantarattdenkinesiskaekonominsaktarnedfrånenårligtillväxtpåtioprocent,somdenlegatpåunderdesenasteåren,tillåttaprocent,dåkommerinkomsternaperpersoniKinaattår2030hauppnåttsammanivåsomidagensUSA.(40)

Omviocksåantarattkinesernaanvändersinainkomsteristortsett likadant somdagens amerikaner gör, såkanviöversättaderasinkomstertillettkonsumtionsmönster.OmexempelvisvarjepersoniKinakonsumerarpapperpådagensamerikanskanivå,dåskullede1,46miljarderkinesernaår2030behövadubbeltsåmycketpappersomdetproducerasihelavärldenidag.Ochdåkanvisägaadjötillallavärldensskogar.(41)

Omviantarattdetår2030kommerattfinnastrebilarpåfyrapersoner i Kina, såsom i dagens USA, kommer det att finnas 1,1miljarderbilariKina.Idagfinnsdet860miljonerbilarihelavärlden.Förattfåframdelandsvägar,motorvägarochparkeringsplatsersomskullebehövas,skulleKinavaratvungetattasfalteraenlikastorarealsomdenmannuodlarrispå.(42)

Förnärvarandeproduceras85miljonerfatoljaperdagivärldenochmankommerkanskealdrigattproduceramycketmeraänså.År2030skulleKinabehöva98miljonerfatoljaomdagen.Dåkanvisägaadjötillvärldensallaoljereserver.(43)

Det vi kan lära oss av exemplet Kina är att den västerländskaekonomiskamodellen–vårbilcentreradeköp-och-släng-ekonomibaseradpåfossiltbränsle–intekommerattfungeraförKina.OchomdenintekommerattfungeraförKina,såkommerdeninteattfungeraförIndienheller.(Närvihunnittillår2030kanIndienhaenännustörrebefolkningänKina.)Ochvårmodellkommerintehelleratt fungera för deövriga tremiljardermänniskorna i utvecklings-länderna,somocksådrömmeromattfådetsomiUSA.Ochienalltmerintegreradglobalekonomi,därviallaärberoendeavsammaspannmål,oljaochstål,kommerdenintelängreattfungeraförossideindustrialiseradeländernaheller.(44)

Denalltöverskuggandeutmaningenförvårgenerationärattska-paennyekonomi–enekonomisomfårstörstadelenavsinenergifrånförnybarakällor,somharettmycketmeramångsidigttransport-systemochsomåteranvänderochåtervinnerallt.Viharjuteknikerna

Kapitel 1 2�

30 PLAN B 3.0

Idennaanalysbetygsätts ländernamedhjälpav12sociala,ekono-miska,politiskaochmilitäraindikatorer,medpoängsomgårfrån1till10.Poängensammanställsienendalandsindikator:Failed States Index.Fårettland120poäng,detmaximalaantalet,innebärdetattdettasamhälletotaltmisslyckatsivarjeavseende.(49)

PådenförstaForeign Policy-listan,baseradpådatafrånår2004ochutgivenår2005,fannsdet7ländersomhade100poängellermer.År2005hadeantaletökattill9länder,ochår2006fannsdet12sådanaländer–nästandubbeltsåmångapåtvåår.Dennakortatrendärlångtifrån statistiskt säkerställd,menbådeökningen idevärstdrabbadeländernas poängtal ochdet nästan fördubblade antalet ländermed100poängellermer,tyderpåattdetbliralltvanligareattstaterbrytersamman.(50)

Deflestaavdeländersomfannsblanddetioöverstaår2006(jfrtabell1-1)hadehögapoängpålistornaredandetvåföregåendeåren.Ienöversiktöverdataförår2006,påpekadeForeign Policyatt”detunder2006intekomframmångauppmuntrandeteckensomskulletydapåattvärldenärpåvägmotökadfredochstabilitet.”Denendaljuspunkten är förbättringen i Liberia, som låg på nionde plats år2004,pårandentillkollaps,menflyttadesigtill27:eplatsenår2006.NärLiberia,efteråravoroligheter,genomfördeettvalsomleddetillattEllenJohnson-Sirleafblevpresidentislutetavår2005,återskapa-desenvisspolitiskstabilitetochetthoppomlandetsframtid.(51)

Poängtalenpåindexetöverkollapsandestaterärnäraförknippademed demografiska och ekologiska nyckeltal.Av de 20 värst drab-badestaternauppvisar17snabbbefolkningstillväxt.Mångaavdemökarmednästan3procentomåret,alltsånästan20-dubblaspåettårhundrade,ochifemavdemfårkvinnornaigenomsnittsjubarn.Urdemografisksynvinkelhardessa17staterblivitfångadeienfälla.Deharutvecklatstillräckligtmycketekonomisktsåattdeharkunnatminskadödligheten,menintetillräckligtförattskapadeekonomiskaochsocialaförutsättningarnaförenminskadfertilitet.(52)

Medundantagavsexländerharde20ländernamedflestpoängenmycketungbefolkning–40procentellermeräryngreän15år. En så stor andel unga människor är ofta en varningssignal omframtidapolitisk instabilitet.Ungamänsomsaknarmöjligheterattfåarbete,bliroftamissnöjda,vilketgördemtillvilligaanhängareavupprorsrörelser.(53)

Inteöverraskandefinnsdetocksåofta ett sambandmellanhurbräckligenstatärochhurförstördasamhälletsekologiskagrundva-

Världsbankenfokuserarpå35ländermedlågainkomsterunderhårdpress,ochkallardemjustbräckligastater.(47)

Denmestsystematiskasatsningenförnärvarandeisyfteattanaly-serakollapsadeochkollapsandestaterskerisamarbetemellanFund for PeaceochCarnegie Endowment for International Peace.Deras ana-lysuppdaterasvarjeårochpublicerasivarjejuli-augustinummeravForeign Policy.Dennaovärderligatjänstbyggerpåtusentalsinforma-tionskälloröverhelavärlden.Dengerrikligtmedinsikterideför-ändringar somnu ärpåväg i världenoch antyder i sin turvartåtvärldenärpåväg.(48)

Tabell 1-1. De 20 värst drabbade kollapsande staterna 2006

Rang Land Poäng

1 Sudan 113,72 Irak 111,43 Somalia 111,14 Zimbabwe 110,15 Tchad 108,86 Elfenbenskusten 107,37 DemokratiskaRepublikenKongo 105,58 Aghanistan 102,39 Guinea 101,310 Centralafrikanskarepubliken 101,011 Haiti 100,912 Pakistan 100,113 Nordkorea 97,714 Burma/Myanmar 97,015 Uganda 96,416 Bangladesh 95,917 Nigeria 95,618 Etiopien 95,319 Burundi 95,220 Östtimor 94,9

Källor: Se not 51

Kapitel 1 31

32 PLAN B 3.0

fälltalltförmycketträd,ochdenmatjordsförlustsomhängdesammanmeddetta,heltenkeltblevmeränvaddekundeklaraav.(55)

Desamhälleligaomslagspunkter,somledertillnedgångellersam-manbrottgenomattettsamhälleöverväldigasavettenskilthotel-leravflerasamtidiga,ärintealltidlättaattförutsäga.Iallmänhetärdetsåattländersomärekonomisktrelativtvälutvecklade,klararatthanteranyahotmereffektivtänutvecklingsländernagör.Ettexem-pel:medanmyndigheternaiindustrialiseradeländerharförmåtthålladeHIV-smittadesandelblandvuxnaunder1procent,såharmångautvecklingsländersregeringarmisslyckatsmeddettaochkämparnumedmyckethögre infektionsnivåer.Detta är allramestuppenbartivissa sydafrikanska länder,därupp till20procentellerfleravdevuxnaärsmittade.(56)

En liknande situation gäller för befolkningstillväxten.Trots attbefolkningarnaipraktiskttagetallaindustriländer(utomUSA)harslutat öka, fortsätter en snabbökning i nästan alla länder iAfrika,Mellanösternochpådenindiskasubkontinenten.Sågottsomallade70miljonermänniskor,somvarjeårtillkommertillvärldensbefolk-ning,födsiländerdärdennaturligagrundvalenförsamhälletredansviktarunderettmassivtbefolkningstryck,alltsåiländersomhardesämstaförutsättningarnaattlivnäradem.Isådanaländerökarocksåriskenförattstatenbrytersamman.(57)

Vissaproblemtycksemellertidävenöverstigavadmerautveck-ladeländerharkapacitetatthantera.Närmaniolikaländerbörjadeupptäckaattgrundvattennivåernasjönk,kundemanrentrationelltförvänta sig att regeringarna där snabbt skulle öka effektiviteten ivattenförbrukningenochstabiliserafolkmängdenmedtankenattsta-biliseragrundvattenförråden.Tyvärrhar inteettenda land– indu-strialiseratellerej–gjortdetta.PakistanochJemenärtvåexempelpåkollapsandestater,däröveruttagochsäkerhetshotandevattenbristäröverhängande.

Ävenomnödvändighetenattskäranerkolutsläppenharvaritup-penbarenlängretid,harinteettendaland–industrialiseratellerej– lyckatsblikolneutralt.Änså längehardettavisat sigvaraalltförsvårturpolitisksynvinkelocksåfördeteknisktmestframståendelän-derna.Skullefortsattstigandekoldioxidhalteriatmosfärenkunnavisasigvaralikaomöjligaatthanteraföross,fördettidiga20-hundrataletscivilisation,somdestigandesalthalternaijordenvarförsumerernaför6000årsedan?

larär.Iettantalstatersomfinnsmedpålistan–blanddemSudan,SomaliaochHaiti–ärskogsskövlingen,förstöringenavbetesmarkerochjorderosionenomfattande.Ländermedensnabbtväxandebe-folkningståräveninförenständigminskningavbådeåkermarkochvattenperperson.Närdetkommertillenvisspunktisönderfallet–dåsnabbfolkökning,nedbrytningavdenekologiskagrundvalenoch fattigdomhar förstärktvarandra–görbristenpå stabilitetdetsvårtattdratillsiginvesteringarfrånutlandet.Tillochmedhjälpin-satserförallmänhetenfrånutländskaorganisationertrappasoftanerochstoppas,närsäkerhetenharbrutitsammansåmycketattbistånds-personalenslivärhotadeochdemåstedrasigtillbaka.

Staterssammanbrotthållersiginteprydligtinomlandsgränserna.Despridsoftatillgrannländerna,ungefärsomfolkmordetiRwandaspred sig tillDemokratiskaRepublikenKongooch så småningomdrogmedsigfleraandraländerikriget,somkrävdecirka3,9miljo-nermänniskorsliviKongounderfleraårslopp.EttfärskareexempelärattdödandetiDarfurharspriditsigtillTchad.(54)

Närantaletkollapsandestaterväxer,blirdetalltsvårareatthan-teraolikainternationellakriser.Åtgärdersomvorerelativtenklaiensundvärldsordningmellanfungerandenationer,somattfåbuktmedspridningenavsmittsammasjukdomar,kanblisvåraelleromöjligaienvärldmedmångastateriupplösning.Tillochmedattupprätthållaettinternationelltflödeavråmaterialkanblienalltförsvåruppgift.Videnvisspunktkanpolitiskinstabilitetsomspridersig,avbrytadeglobalaekonomiskaframstegen,vilkettyderpåattvimåstetatagiorsakernatillattstaterbrytersammanmedstörremedvetenhetomattproblemetärakut.

Civilisationen och omslagspunktenDesenasteårenharoronökatalltmerövertrösklar,kritiskanivåerelleromslagspunkterinaturen.Tillexempelärmångaforskarebe-kymradeöverattminskadepopulationeravenhotadartkrympertillnivåerfrånvilkadealdrigkanåterhämtasig.Marinbiologeräroroadeöverattmanöverskriderdenpunktdärytterligarefiskeutlöserattettfiskbeståndkollapsar.

Vivetattdetfannssocialaomslagspunkteritidigarecivilisationer,punkterdärdekrafter somhotadedemblevövermäktiga. Jordensökandesalthalt,somberoddepåbevattningen,blevtillexempelvidenvisstidpunktmeränvadsumerernamäktadeatthantera.Närdetgälldemayafolken,komdet till enpunktdär följderna avattman

Kapitel 1 33

Enstatssammanbrottkanskesnabbt–ochoftaoväntat.Närmanserbakåtpåtidigarecivilisationer,ärdetoftaenendaekologiskten-dens som leder till derasundergång.Mendagens länder står införmånga tendenser samtidigtochendel avdem förstärkervarandra.De tidigare civilisationerna, såsom sumererna och mayafolken varofta lokala, och deras uppgång och fall skedde isolerat från restenavvärlden.Förossärvaletiställetdetta:antingenmobiliserarviosstillsammansföratträddavårglobalacivilisation,ellerblirvialladepotentiellaoffrenfördesssönderfall.

Plan B – en hoppingivande planPlanBärutformadeftervadsombehövsföratträddacivilisationen,inteutifrånvadsområkaransesvarapolitisktgenomförbartjustnu.PlanBrättarsiginteefternågonvissvetenskapsgren,samhällssektorelleruppsättningavtrossatser.

AttförverkligaPlanBinnebärattmansätterinmångaolikaåt-gärdersamtidigt;tilldemhörutplåningavfattigdomen,stabiliseringavfolkmängdenochåterställningavjordensekosystem.Planeninbe-griperocksåattmansänkerkoldioxidutsläppenmed80procentföreår 2020 främst genom attmobiliseramänniskorna till att användaenerginmeraeffektivtochattutnyttjaförnybaraenergikällor.

Detärintebaraomfattningensomärambitiösidenhärplanenföratträddavårcivilisation,utanocksådensnabbataktmedvilkendenmåstegenomföras.Vimåstekommaigångmedsammafartsomomvihadedrabbatsavkrig–ochomstruktureravärldensenergi-sektor iett temposompåminneromomstruktureringenavUSAsindustrisektorår1942efterdenjapanskaattackenmotPearlHarbor.Denomställningen– frånatthaproduceratbilar tillattproduceraflygplan,tanksochvapen–klaradesavpåbaranågramånader.Ettavdeavgörandebeslutenidennaosedvanligtsnabbaomstruktureringvarförbudetattsäljabilar,ettförbudsomvaradeinästantreår.(61)

Vistårinförovanligtkrävandeutmaningar,mendetfinnsmycketsomkangeoss tillförsikt.Allaproblemvimåste lösakanhanterasmedhjälpavredanexisterandeteknologi.Ochnästanalltvibehövergöra,förattledainvärldensekonomipåettspårsomärekologiskthållbart,harredangjortsiettellerfleraländer.

RedanidagserviattbyggstenarnaiPlanB–alternativettillbusi-ness-as-usual –förekommersomnyatekniskalösningarpåmarknaden.Påexempelvis energifronten,kanettvindkraftverkmedavanceradkonstruktionproduceralikamycketenergisomenoljekälla.Japanska

Enannanpotentielltallvarligstressfaktorfördestyrandeärdenföreståendenedgångenioljeproduktionen.Ävenomvärldensoljeut-tagharöverstigitupptäcktenavnyaoljetillgångarmedbredmarginalundermerän20år,harendastSverigeochIslandegentligennågotsomensavlägsetliknarenplanföratteffektivtklaraavenkrympandetillgångpåolja.(58)

Dettaärinteenfullständigförteckningöverolöstaproblem,mengerändåenvissinsiktihurdeökariantalnärviförsummarattlösadeproblemsomredanfinns, samtidigt somnya läggs tillpå listan.Riskenärattdessaproblemochderasföljderhoparsig,ochbliröver-mäktiga förflerochflerregeringar, såattdet ledertillomfattandekollapserblandvärldensstaterochsåsmåningomtillhelacivilisatio-nenssammanbrott.

Densvårauppgiftenärattförutseföljdernaavväxandepåfrest-ningarpådetglobalasamfundet.Dessapåfrestningarärkansketyd-ligast i sinakonsekvenser för livsmedelstryggheten, somjuvardensvagapunktendåmånga tidigare civilisationerbröt samman.Flerasamverkande tendenser gör det svårt för världens jordbrukare atthållatempotmeddenökandeefterfråganpåmat.Mestframträdandebland dessa tendenser är det sjunkande grundvattnet, den ökandeomställningenavåkermarktillicke-jordbruksändamålochdealltmerextremaklimathändelserna,därtorka,översvämningarsamtvärme-böljorsomförbrännerskördar,ingår.Resultatetharblivitattvärldensspannmålsproduktionvarit lägreänkonsumtionenundersjuavdesenasteåttaåren,vilketharkrymptvärldensspannmålslagertilldenlägstanivånpå34år.Prisetpåmajsnästanfördubbladesochvetepri-sernanästantredubbladesmellanslutetavår2005ochslutetavår2007.(59)

Justnärdetserutsomomdetintekundeblimycketvärrepla-nerarUSA,världensbrödbod,attfördubbladenandelavspannmåls-skördensomanvändstilletanol–från16procentavskördenår2006tillungefär30procentår2008.MeddennaenormatillväxtiUSAskapacitetattomvandlaspannmåltillbränsle,rörsignuvärldsmark-nadsprisetpåspannmåluppåttillettvärdesommotsvarasavoljan.DennaillavaldaåtgärdfrånUSAssidaförattminskalandetsriskföroljebrist,harbidragittillattpressauppvärldensspannmålsprisertillnivåersomärhögreännågonsin,vilketsamtidigtskaparengloballivsmedelsotrygghetsomsaknarmotstyckeihistorien.Underdettatryckkanännuflerastaterbrytasamman.(60)

Kapitel 1 3534 PLAN B 3.0

ingenjörerharkonstrueratettvakuum-beseglatkylskåpsomanvän-derbaraenåttondelavdenel,somkylskåpenpåmarknadenbehövdeför10årsedan.Bensin/el-hybridbilarsomdrarunder5literpå100kmärdubbeltsåeffektivasomgenomsnittsbilar.(62)

Många ländererbjudergodaexempelpåolikadelaravPlanB.Danmarkexempelvis,fåridag20procentavsinelfrånvindkraftenochharplanerpåattökaandelentill50procent.Ungefär60miljo-nereuropéerfårnusinhushållselfrånvindkraftverk.Föreslutetavår2007kommerungefär40miljonerkinesiskahemattfåsittvarm-vattenfrånsolfångarepåtaket.PåIslandvärmermanuppnästan90procentavhemmenmedgeotermiskenergi.Ochgenomdettaharlandetpraktiskttagetavskaffatanvändningenavkoltilluppvärmningihemmen.(63)

PålivsmedelsfrontenharIndiensedanår1970meränfyrdubblatsinmjölkproduktion–genomattinföraenmodellmednästanen-bartskörderestersomfoderkälla.PådetsättetharIndiengåttförbiUSAsomvärldensledandemjölkproducent.VärdetavIndiensmeje-riproduktionöverstigernumeravärdetavlandetsrisskörd.(64)

FramstegeninomfiskodlingeniKinabaseraspåattmananvän-derenekologisktsofistikeradkarpodlingmedmångaarter,vilkethargjortattKinaärdetförstalandvarsfiskodlingöverträffardessfångstivärldshaven.Isjälvaverketmotsvaradede32miljonertonodladfisk,somproducerades iKinaår2005,ungefärentredjedelavvärldenssamladefiskfångsterioceanerna.(65)

ViförstårhurenPlanB-världkundeutformasnärvitänkerpådesydkoreanskabergensomåterfåttsittskogstäcke.Engångvardetettkaltochnästanträdlöstland,ochnutäckerskogar65procentavSydkorea,vilketminskaröversvämningarnaochjorderosionen,såattmandäråterskapatensundekologiskstabilitetpålandsbygden.(66)

USAharminskatsinjorderosionmed40procentunderdese-naste20årengenomattmanlagtentiondelavåkerarealeniträda.Denstörstadelenvarmycketerosionsutsatt.Manharocksåövergåtttillodlingsmetodermedmindreplöjning.Samtidigtharlandetsjord-brukareutökatspannmålsskördarnamedmerän20procent.(67)

Några av demest uppfinningsrika provenpå ledarskaphar vi-satsupp i städer.Curitiba iBrasilien, en stadpå1miljon invånare,börjadeomstrukturera sitt transportsystemår1974.Sedandessharinvånarantalettredubblatsmedanbiltrafikenminskatmed30procent.Amsterdamharutvecklatettmångsidigttransportsystem,därnästan40procentavallaresorinomstadengörsmedcykel.Parisharenplan

36 PLAN B 3.0

förattgöratransporternamångsidigareochdeninnefattarocksåenframträdanderollförcykelnochharsyftetattminskabiltrafikenmed40procent.Londonförlitarsigpåenträngselavgiftförbilkörningintillcentrum,förattuppnåliknandemål.(68)

Detärintebaraenskildadelaravdennyateknologinsomblivittillgängliga, utan rätt många kan också kombineras och på så sättskapaheltnya slutresultat.Bensin/el-hybridbilarmed störrebatte-rikapacitetochmöjlighetattanslutastillelnätet(plug-in-funktion),ikombinationmedinvesteringarivindkraftverksommatarinbilligelpånätet,innebärattdetmestaavvårvardagstrafikkundeköraspåeltillenkostnadmotsvarandeettbensinprisunder26centperliter.Ienstordelavvärldenkaninhemskvindenergiersättaimporteradolja.(69)

Utmaningenärattskapaennyekonomiochattgöradetmedenhastighetsomomdetvorekrig,innanvimissarsåmångaavna-turens tidsgränser att vårt ekonomiska systembörjar ge efter i fo-garna.Dettainledandekapitelavbokenfortsätterifemkapitel,därdestörstaekologiska,demografiskaochekonomiskahotenmotvårcivilisationåtergesisinahuvuddrag.Därpåföljersjukapitelsombe-skriverlösningarna,PlanB,bådesommålvimåsteuppnåochsomkartaövervägenframtillmålen.

Vårcivilisationharstoraproblempågrundavprocessersomvisjälvaharsattigång.Ljuspunkternaärattdethållerpåattblifartpåansträngningarnaatt fåbuktmeddetendensersomärskadliga förmiljön.Förattnämnabaraettexempel:ibörjanav2007tillkännagavAustralienattmanskulleförbjudaglödlamporföreår2010ocher-sättademmedhögeffektivalågenergilamporsomförbrukarbaraenfjärdedelavenergin.Kanadaföljdesnabbtmedettliknandeinitiativ.Europa,USAochKinaförväntasgörasammasakinomkort.Världenkanskenärmarsigenomslagspunktnärdetgällerpolitiskainitiativsomkansänkaelförbrukningenmednästan12procent,vilketskullegöradetmöjligtförossattstänga705kolkraftverk.Denna”Förbjudglödlampan”-rörelseskullekunnablidenförstastörresegernikam-penförattstabiliseraklimatet.(70)

Attfåvaramedomattbyggauppdennalivskraftiganyaekonomiärupplyftandeochdetkommerdenlivskvalitetsomdenförmedsigocksåattvara.Vikommerattfåandasfriskluft.Vårastäderkommeratt blimera framkomliga,mindre bullriga,mindre förorenade ochmerciviliserade.Envärlddärfolkmängdenharstabiliserats,skogarnabrederutsigochkolutsläppensjunkerärinomräckhållföross.

Kapitel 1 37

IVÅr HotAde CIVILIsAtIoN

2

Olja och livsmedel - försämrade utsikter

1900-taletvaroljansårhundrade.År1900produceradevärlden150miljonerfatolja.År2000producerades28miljarderfat.Enökningpåmerän180gånger.Dettavarsekletdåoljangickförbikoletsomvärldensfrämstaenergikälla.(1)

Densnabbtväxandetillgångenpåbilligoljaleddetillenexplo-sionsartad, världsomfattande tillväxt i livsmedelsproduktion, folk-mängd,urbaniseringochmobilitet.År1900levdeendast13procentavossistäder.Idaggörhälftenavossdet.Ochvärldensspannmåls-skördfyrdubbladesunder1900-talet.Människornasrörlighetexplo-deradenärtåg,bilarochflygplanbörjadeflyttapåfolkientaktochöveravståndsomknapptvarföreställbaranärsekletbörjade.(2)

Idagärvienoljebaseradcivilisationsomärtotaltberoendeavennaturtillgång,somsnartkommerattutvinnasialltmindremängder.Sedanår1981harmängdenoljasompumpatsupp,överskriditdenyafyndenmedenalltbredaremarginal.År2006pumpadevärldenupp31miljarderfatolja,menupptäcktemindreän9miljarderfatnyolja.Världensreserveravvanligoljaärpåvägnedåtårförår,ifrittfall.(3)

Fyndigheternaavvanligoljauppgårsammanlagttillungefär2bil-jonerfatochavdemärredan1biljonutvunna–denandrabiljonenfatåterstår.Mendessatal,tagnaförsig,missarenviktigpoäng.SomMichaelKlarepåpekarvardenförstabiljonenfatenkelolja”hittad

Kapitel 2 41

42 PLAN B 3.0

ningkommaninteframtill,menfleraframståendeanalytikertrornumeraattoljeproduktionenstoppärnäraförestående.(7)

Utsikternaföroljananalyseraspåmångaolikasätt.Oljebolag,ol-jekonsultföretag och regeringar i olika länder förlitar sig starkt pådatormodellerförattförutspådenframtidaoljeproduktionenochdeframtidapriserna.Sommedallasådanamodellervarierarresultatenkraftigt,alltefterkvalitetenpådedataochdeantagandensommatasinidem.

Enannanansatsutnyttjarförhållandetmellanreservernaochpro-duktionen för att få ett grepp om framtida produktionstendenser.DennatankeladesförstframavdenlegendariskeM.KingHubbertår 1956. Han var geolog hos Shell Oil och senare också hos U.S. Geological Survey. Med tanke på att oljeproduktionen har en visstypisk karaktär, gjorde Hubbert det teoretiska antagandet att mankundeförutsägadentidsomförflytermellanupptäcktstoppenavnyafyndigheterochproduktionstoppenavsjälvaoljan.HanlademärketillattupptäcktenavnyaoljereserveriUSAhadekulmineratom-kringår1930ochförutspåddedärförattUSAsoljeproduktionskullekulminera1970.Hanträffadehuvudetpåspiken.Dettaträffsäkraex-empelochandraliknande,fastänavsenaredatumochiandraländer,hargjortattmångaanalytikernumerautgårifrånhansmodell.(8)

Entredjeansatsdelarinvärldensfrämstaoljeproducerandeländeritregrupper:dedärproduktionensjunker,dedärproduktionenfort-farandestigerochdesomförefallerattvarapårandenavennedgång.Blanddefrämstaoljeproducenternatycksframställningenredanhakulmineratiettdussintalländerochfortfarandevaratydligtökandeinio.(9)

TillländernasompasserattoppenhörUSA,somnåddetoppenmed9,6miljonerfatperdagår1970,menhargåttnedtill5,1miljo-nerfatomdagenår2006,enminskningmed47procent;Venezueladärproduktionenocksånåddetoppenår1970;ochdetvåprodu-centerna iNordsjön,StorbritannienochNorge,därproduktionenkulmineradeår1999respektive2000.(10)

LändernasombefinnersigföretoppendominerasavRyssland,somnuärvärldensstörstaoljeproducent,efteratthagåttomSaudiarabienår2006.Andraländermedenbetydandepotentialattökaproduktio-nenärKanada,framföralltpågrundavsinoljesand,ochKazakstansomutvecklarsittstoraoljefält,Kashagan,iKaspiskahavet.Deandraländerna som ännu intenått toppen ärAlgeriet,Angola,Brasilien,Förenadearabemiraten,NigeriaochQatar.Libyen,somnuproduce-

Kapitel 2 43

på landellernärakusten;oljanäraytanoch samlad i stora förråd;oljaproduceradivänliga,tryggaochvälkomnandetrakter.”Denan-drahalvan,påpekarKlare,ärtuffolja”begravenlångtifrånlandellerdjuptnereunder jorden;oljasomärutspriddi småochsvårfunnaansamlingar,oljasommåsteutvinnasiovänliga,politisktfarligaellerriskfylldatrakter.”(4)

Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommervärldensoljeproduktionattnåsinkulmenochvändaneråt.Närdengördet,kommermarkenattgungaundervårafötter.Denendavärldvikännertillärenvärlddäroljeproduktionenökar.Idennyavärl-den,däroljeproduktionenintelängreexpanderarkanettenskiltlandfåmeraoljabaraomettannatlandfårmindre.

Vibevittnarnuengrundläggandeomställningiförhållandetmel-lanoljaochlivsmedel,någotsomharvaritpåkommandeunderfleraårtionden.Frånår1950till1972kundeentunna(bushel)vetehand-lasförettfatoljapåvärldsmarknaden.Prisetpåbäggevarunderdenperiodenanmärkningsvärtstabilt,imedeltalstraxunder2dollarförvardera.Sedandessharoljeprisetgåttupp.Islutetav2007kostadedetåttatunnorveteattköpaettfatolja,trotsdensenastetidenshöjdavetepriser.(5)

Jordbruksanalytikerharlängeoroatsigövervilkeneffektdekom-mandeoljeprishöjningarnaskullehapåkostnadernaförlivsmedels-produktionen,mennuärprisskillnadenså storattUSAharbörjatomvandlaspannmåltillbilbränsle.Närprisetföroljagåruppöver60dollarfatetblirdetihögstagradlönsamtattgöradetta.Manberäknaratt 16procent avUSAs spannmålsskördomvandlades till fordons-bränsleår2006.År2008kandethandlaomnärmare30procent.(6)

Gränsenmellanlivsmedels-ochenergisektornhållerpåattsuddasuteftersomdebörjatsammansmälta.Följdenblirattvärldsmarknads-prisetpåspannmålnurörsiguppåtmotsinmotsvarighetiolja.Omvärdetpåett livsmedelärstörresombränsleänsommat,kommermarknadenattföraöverlivsmedlettillenergisektorn.

Den kommande oljenedgångenNäroljeprisetstegtillöver50dollarperfatislutetavår2004riktadesallmänhetensögonpåfråganomvärldensoljetillgångarskulleräckatill–ochsärskiltuppmärksammadesfrågannärproduktionenskullekulmineraochnedgångenskullebörja.Någongemensamuppfatt-

44 PLAN B 3.0

någrastörreoljefältskulleåterståattupptäcka.”Slutsatsenmåstebliattdestorabolagensoljereserverkrymperårförår.(14)

Sadadal-Husseini,föredettachefförutforskningochproduktionpåAramco,detsaudiskanationellaoljebolaget,påpekadeienintervjuattdennyaoljeproduktionsomkommerfram,måstevaratillräckligtstor för att täckabådedenuppskattade årligaökningen i världensefterfråganpåolja,somär2miljonerfatomdagen,ochdenårligaminskningeniproduktionfrånäldreoljefält,somäröver4miljonerfatomdagen.”Detär somatt få tagpåettheltnyttSaudiarabienvartannatår”,sägerHusseini.”Detärintehållbart.”(15)

Degeologiskarönentyderpåattvärldensoljeproduktionkom-merattnåtoppensnarareförränsenare.MattSimmons,enframstå-endefinansmansominvesterariolja,sägerapropånyaoljefält:”Viharintelängrenågrabraprojektattvisaupp.Detärintefrågaompengar… om dessa oljebolag hade några fantastiska projekt, så skulle devaraifullgång[medattutvecklanyaoljefält].”KennethDeffeyes,enmycketrespekteradgeolog,tidigareanställdinomoljeindustrinochnumeraanställdvidPrinceton-universitetet,skrevisinbokBeyond Oil,somkomutår2005:”Enligtminuppfattningkommertoppenattinfinnasigislutetavår2005ellerunderdeförstamånaderna2006.”WalterYoungquistliksomA.M.SamsamBakhtiaripåIransnationellaoljebolagförutspåddebäggeattoljetoppenskullenåsår2007.(16)

Det är mycket möjligt att Deffeyes, Walter Youngquist ochBakhtiariharträffatganskarätt.IEA(International Energy Agency)rap-porterarattvärldensoljeproduktionår2005på84,39miljoner fatomdagenstegtill85,01miljonerfatomdagenår2006.Underdeförstaniomånadernaavår2007lågmedeltaletpå84,75miljonerfatomdagen,alltsånågotmindreänår2006.Omframställningenunderdetresistamånadernaav2007kommeratt stigatillräckligt föratthöjaårsmedeltalet till ennivåöverden somnåddes2006återstodatt senärdennabokskrevs.Ivilket fall somhelstharvientydligminskningavkrafteniproduktionstillväxten,sommedtankepådenstigandeefterfråganpåoljahelt säkertkommeratt ta siguttryck ihögreoljepriserunderdenkommandeperioden.(17)

Ytterligare ett sätt att utvärdera utsikterna för oljan är att heltenkeltsepåhurgamladestörstaoljefältenär.Avde20främstafältensomnågonsinupptäckts,blev18upptäcktamellanår1917(BolivariVenezuela)och1968(ShaybahiSaudiarabien).Detvåsomhittatssenare,CantarelliMexikoochEastBaghdadFieldiIrak,upptäcktesunder1970-talet,meningaharkommittillsedandess.Tillochmed

Kapitel 2 45

rar1,7miljonerfatomdagen,harplanerpåattdubblasinframställ-ningtillöver3miljonerfatomdagen,nästanlikamycketsomde3,3miljonerlandetproduceradeår1970.(11)

Dentredjegruppenavländertycksalltsånärmasigenperiodavnedgångiproduktionen–blanddemåterfinnsSaudiarabien,MexikoochKina.DetstörstafrågetecknetblanddestoraoljeproducenternaärSaudiarabien.OfficiellaföreträdareförSaudiarabienhävdarattlan-detkanproduceralångtmeraolja.MenoljefältetiGhawar,somharståttförhälftenavdensaudiskaoljeframställningen,är50årgammaltochansesavmångaanalytikerhanåttenålderdärnedgångärattvänta.Närkronjuvelenblandvärldensoljefältochandraäldresau-diskaoljefälttillstörstadelenäruttömda,återstårdetattseifallutvin-ningenfrånnyafältkommeratträckatillförattgöranågotmeränattersättaförlustenavdegamla.Någotolycksbådandevisarsaudiskaoljeproduktionsdatafördeåtta förstamånadernaår2007enfram-ställningstaktpå8,37miljonerfatomdagen,en6procentignedgångfrån8,93miljonerfatomdagenår2006.OmSaudiarabieninterörsigrejältöversinnuvarandenivå,ochdetmisstänkerjagattmanintekommerattgöra,dåståroljetoppenfördörren.(12)

Mexiko,somlevererarnästmestoljatillUSAefterKanada,haruppenbarligennåttproduktionstoppenår2004med3,4miljonerfatomdagen.GeologenWalterYoungquistpåpekarattCantarell,landetsmestbetydandeoljefält,nubefinnersigibrantnedgångochattdettaskullekunna tvingaMexikoatt importeraolja före år2015.Kina,som producerar något mer än Mexiko, håller kanske också på attnärmasigsitttoppår.Fråganäromproduktionenfaktisktkommerattökatillräckligtmycketideländersombefinnersigföretoppen,förattersättadennedgångsomärpåvägideländersombefinnersigefteroljetoppen.(13)

Enannan ledtråd tillutsikterna föroljeproduktionenärvaddestoraoljebolagensjälvagör.Ävennäroljeprisernastigittillrejältöver50dollar fatet,hardet inte skettnågradramatiskaökningar ipro-spekteringarochutveckling.Dettatyderpåattbolagenharsammauppfattningsompetroleumgeologerna,somanseratt95procentavalloljaivärldenärupptäckt.”Helavärldenharundersöktsseismisktnumeraochalltharregistrerats”,konstaterardenoberoendegeolo-gen Colin Campbell. ”Den geologiska kunskapen har gått framåtenormt under de senaste 30 åren och det är nästan otänkbart att

46 PLAN B 3.0

delavArktisochvilkamiljöreglersombordegällaförutvinningenavdeneventuellaoljasomupptäcksdär.

Vidsidanomdenvanligapetroleumen,somlättkanpumpasupptillytan,finnsdetenstormängdoljalagradioljesandochdenkanframställas från oljeskiffer. De kanadensiska oljesandsavlagringarnaiAthabasca iprovinsenAlberta,kan innehållaupp till1,8biljonerfat.Menkanskebara300miljarderfatavdetförrådetärmöjligaattutvinna.Venezuelaharockså stora lager av extra tungolja, beräk-ningsvis1,2biljonerfat.Kanskekanentredjedelutvinnasutanstörreproblem.(20)

DenoljeskiffersomfrämstfinnsiColorado,WyomingochUtahiUSAinnehållerstoramängderkerogen,ettorganisktmaterialsomkanomvandlastilloljaochgas.Underdetsena70-taletsatteUSAigångett stortprojekt förattutnyttjadenoljeskiffer somfannspåvästra sluttningenavKlippigabergen iColorado.Näroljeprisernasjönkår1982,kollapsadeoljeskifferindstrin.Exxondrog sig snabbtutursitt5-miljarder-dollar-projektiColoradoochdeövrigabola-genföljdesnartefter.Eftersomutvinningavoljauroljeskifferkrävermångafatvattenförvarjefatoljakanvattenbristsättagränserförettåterupplivande.(21)

Detendaprojektsomrörsigframåtäroljesandsprojektetipro-vinsenAlberta i Kanada. Det startades i början av 1980-talet ochproducerarnu1,4miljonerfatoljaomdagen,vilketärtillräckligtföratttillgodosenästan7procentavUSAsnuvarandeoljebehov.Menoljanfråndennaoljesandärintebilligochdenställertillmedmiljö-förstöringistorskala.(22)

Attproduceraoljaavoljesandärmycketkolintensivt.Upphettningochutvinningavoljafrånsandkräverenomfattandeinsatsavna-turgas, vars produktion i Nordamerika redan har kulminerat.RichardHeinberg,somanalyseratoljetoppen,påpekar:”Förnärva-randemåstemangrävaframtvåtonoljegrusförattfåettfatolja.”Nettoenergivinstenärlåg.WalterYoungquistnoterar:”Avtrefatut-vunnenoljakrävsdetmotsvarandetvåfatförattbetalaallenergiochandrakostnaderförattfåframoljanuroljegruset.”(23)

Alltså,ävenomdessaoljereserverisandochskifferkanvarastora,äromställningenochupprustningenförattkunnautvinnaoljanendyr,klimatförstörandeochtidsödandeprocess.Sombästkommerut-

Kapitel 2 47

Kashagan,denendastorafyndighetenpåsenaredecennier,ärmindreän de 20 största hittills. Med så många av de största oljefälten påvägattbligamlaochgåned,blirdetständigtsvårareattmotverkatrendenmedhjälp avnyaupptäckter ellerupptrappadproduktionpåexisterandeoljefält,genomattanvändameravanceradteknikförutvinning.(18)

Omår2006faktisktvisarsigvaradenhistoriskatoppenivärldensoljeproduktion,ochomframställningenstendensföljerenklockfor-madkurva,därkurvansformpåuppgångs-ochnedgångssidornaärmer eller mindre symmetrisk (som i den klassiska Hubbert’s Peak-kurvan),dåkanvianvändadensenastetidenshistoriskatrendtillattberäknadensannolikaframtidatrenden.Underdesenasteårtiondenavardetpolitikochprisersompåverkadeoljeproduktionensnivå,mennukanskevikommerinienperiodavåldrandeoljefält,dåproduk-tionstrendernaisortsettkommerattavgörasavgeologin.

Med denna utgångspunkt kan vi göra en prognos för oljepro-duktionenfråntoppåret2006tillår2020genomattheltenkeltgåtillbaka14 år till 1992.Framställningendet årethade ettmedeltalpå67miljoner fatoljaomdagen.Sedan stegden till 85miljonerfatomdagenår2006,enökningmed18miljonerfatperdag.Omproduktionsnedgångenärsymmetrisk,dåskulleframställningenperdagår2020återvara67miljonerfat,ennedgångpå21procent.Omviräknarmedenårligtillväxttaktpå1,1procentförvärldensfolk-mängdfrånår2006till2020vilketgerensammanlagdtillväxtpå16procent,såskulleoljetillgångenperpersonsjunkamedfrapperande32procentpåbara14år.Ibjärtkontrastmotdennaprojektionpå67miljonertonoljaomdagenår2020,sombaserarsigpåHubbert’s Peak-kurvan,förutspårIEAattvärldenår2020framställer106mil-jonerfatomdagen.(19)

Om produktionen faktiskt kulminerade år 2006 och om denframtidaproduktionenverkligenföljerHubbertkurvan,vilkaäral-ternativendå?Ettärattletaefteroljapåännumeraavlägsnaställen.Manberäknaralltsåatt5procentavdenvanligaoljanännuinteupp-täcktsochattendelkanfinnasiArktis.MedutsiktenattNorraisha-vetkanbliisfrittinomnågraårtionden,börjarländernasomgränsartillArktis tänka på oljeutvinning i den regionen. Börjar man letaefteroljaipolartrakternakommerdetattväckadebattommängderavgeopolitiskafrågor,blandandraomvemsomharrättentillvilken

48 PLAN B 3.0

växandeinternationellahandelnmedmatvarorskiljaproducentfrånkonsumentmed tusentalskilometer,vilketytterligare störnärings-ämnenaskretslopp.Ettexempel:USAexporterarårligenungefär80miljonertonspannmål,sominnehållerstoramängdergrundläggandeväxtnäring–kväve, fosforochkalium.Denpågåendeexportenavdessanäringsämnenskullelångsamtutarmadeamerikanskajordarnaifalldeinteersattes.(28)

Bevattningen,somärenannanenergikrävandeverksamhet,be-hövermer ochmer energi världen över, när grundvattennivåernasjunker.Nästan19procentavjordbrukssektornsenergiförbrukningiUSAgår åt till attpumpavatten.Och inågradelstater i Indien,där grundvattennivåerna sjunker, användsöverhälften av all el tillattpumpavatten frånbrunnar.Vissa trender, såsomskiftetöver tillatt intemekanisktbearbetamarken,gör jordbruketmindreoljein-tensivt,medandetstigandebruketavkonstgödsel,utbredningenavlantbruketsmekaniseringochdesjunkandegrundvattennivåernaharmotsattverkan.(29)

Även om uppmärksamheten i allmänhet riktas på energiför-brukningen i lantbruket, står denna för endast en femtedel av alldenenergisomlivsmedelssystemetanvänderiUSA.Transporterna,hanteringen, förpackningen,marknadsföringenochmatlagningenihemmensvarar för resten.Denamerikanska livsmedelssektornan-vänder likamycket energi somStorbritannien använder ihela sinekonomi.(30)

De14procentavenergin inomlivsmedelssystemet, somgåråttill att föra varorna från lantbrukaren till konsumenten, motsvarartvåtredjedelaravdenenergisomgåråttillattframställalivsmedlen.Ochuppskattningsvis16procentav livsmedelssystemetsenergiför-brukninganvändstill förpackning,frysning,torkningochliknandehanteringavlivsmedlen,somkanvaraalltfrånfrystapelsinjuicetillärtorpåburk.(31)

Stapelvaror,sådanasomvete,haravtraditionskeppatslångavägaröverhaven,exempelvisfrånUSAtillEuropa.Detsomärnyttärattman fraktar färsk fruktoch färskagrönsaker långavägar,ochmedflyg.Fåekonomiskaverksamheterärmerenergikrävande.(32)

Mat-milen – de avstånd livsmedel fraktas från producent tillkonsument–harökatpågrundavdenbilligaoljan. Iminaffär iWashingtonDCiUSAkommerdefärskavindruvornapåvinternvanligenmedflyg frånChile, så att de alltså rest nästan8000km.Till demest inkörda fraktvägarna för färska varor hör rutten från

Kapitel 2 4�

vinningenfråndessakällortroligenbaraattkunnabromsadenkom-mandenedgångenivärldensoljeproduktion.(24)

Enpåverkansomhörtilldesvårasteattmätaifrågaomoljepro-duktionenunderdenärmasteåren,ärframväxtenavvadjagkallaren”dekrympandereservernaspsykologi.”Såsnartoljebolagen,ellerdeolje-exporterandeländerna,inserattframställningenkommerattnåentopp,kommerdepåallvarattbörjatänkapåhurdeskullekunnatänjapåsinaåterståendeförråd.Närdetvisarsigatttillochmedenmåttlignerskärningiproduktionenkanfördubblavärldensoljepriser,blirdetlångsiktigavärdetpåoljansåmyckettydligare.

Oljeintensiv matproduktionModernt lantbruk är starkt beroende av fossila bränslen.De flestatraktorer går på bensin eller diesel. Bevattningspumpar använderbränslensomdiesel,naturgasochelfrånkolkraftverk.Produktionenavkonstgödselärocksåenergi-intensiv.Mananvändernaturgasförattsyntetiseradengrundläggandeammoniumbeståndsdelenkväveigödsel.Gruvdriften,tillverkningenochdeinternationellatranspor-ternaavfosfaterochkaliärsamtligaberoendeavolja.(25)

Genomatthöjaeffektivitetenkanjordbruketsberoendeavoljaminskas.InomlantbruketiUSAhardensammanlagdaanvändningenav bensin och diesel sjunkit från sin historiskt sett högsta topp år1973,dåmananvände29,1miljarderliter,nertill16miljarderliterår2005,enminskningpå45procent.Grovträknatharantaletliterbränslepertonsädsjunkitfrån125literår1973till45literår2005,enimponerandeminskningmed64procent.(26)

Bakomdennaprestationliggerenomställningtillettminimumavmekaniskbearbetning,elleringenalls,påirundataltvåfemtedelaravåkerarealernaiUSA.MenmedanjordbruketsbränsleförbrukningiUSAharminskat,stigerdenimångautvecklingsländer,itaktmedatt övergången från dragdjur till traktorer fortsätter. För en gene-ration sedan,plöjdesåkermarken iexempelvisKinahuvudsakligenmedhjälpavdragdjur.Idaggörsmycketavplöjningenmedtraktorer.(27)

Konstgödselnstårför20procentavdetamerikanskalantbruketsenergianvändning.Globaltsettkansiffranvaranågothögre.Närvårvärld urbaniseras ökar efterfrågan på konstgödsel. När människorflyttarintillstädernafrånlandsbygdenblirdetsvårareattupprätthållakretsloppetochåterföranäringsämnenfrånmänniskorslatrintillbakatilljorden,ochdåökarbehovetavkonstgödsel.Dessutomkanden

50 PLAN B 3.0

ökatjordensproduktivitetochmycketavdenökningenharberottpåoljan.(38)

Mellanåren1950och1990bidrogdensystematiskatillämpning-enavvetenskapinomjordbrukettillatthöjaspannmålsavkastningenfrånmindre än1,1 tonperhektar till nästan2,5 ton. Sädesfältensproduktivitetökademed2,1procentper år i världen somhelhet.Mensedanår1990harökningenminskattill1,2procentperår.Dåhaderedandeflestaavdeenklametodernaatthöjaspannmålsavkast-ningensattsin.(39)

Tillväxteniåkerjordensproduktivitetefter1950drevspåavtretendenser:ennästantredubblingavvärldensbevattnadeareal,entio-faldigtillväxtivärldensanvändningavkonstgödselochdensnabbaspridningen av högavkastande sorter, nämligen hybridmajs i USAochhögavkastandekortstråigtveteochrisiAsien.(40)

Trots att världens spannmålsproduktion har ökat kontinuerligt,hartaktendämpatsdesenasteårtiondena.Därförhardenintehellerkunnathållasammatemposomtillväxtenivärldensfolkmängdefter1984.Följdenärattspannmålsproduktionenperpersonkulmineradeår1984med342kg,mensjönktill302kgår2006.Manskullekunnatroatt en12procentsminskningav spannmålsskördenperpersonskulleledatillendramatiskökningavhungersnödenivärlden,mendetblev inte så.Antalethungrandemänniskor i världenminskadestarktmellanåren1950och1984ochfortsatteattminskaändatillsenaredelenav1990-talet,innanantaletgickuppigen.(41)

Minskadspannmålsproduktionperpersoninnebarinteautoma-tisktmerahungersnödpågrundavdenenormatillväxtenivärldenssojabönsskörd–från68miljonertonår1984till222miljonertonår2007.Förklaringenärenökadanvändningavsojamjöl,detprotein-rikamjölsomblirkvarnärmanharutvunnitoljan.Sojamjölanvändssomtilläggtillspannmåliboskapens,fjäderfäetsochfiskenskraftfo-der,därdetbådeersätterendelavspannmålensomanvändstillfoderochdessutomavsevärtökareffektivitetennärsjälvaspannmålenom-vandlastilldjurprotein.Fodersominnehållerungefärfyrafemtedelarspannmålochenfemtedelsojamjöl,harblivitstandardutfodringförboskap, fågelochfisk.Ökadanvändningav sojamjölmedgavalltsåattdenglobaladietenförbättradestrotsattspannmålstillgångenperpersonminskade.(42)

Ursprungligenblevsojabönornaförädladeavjordbrukareicen-tralaKinaförungefär5000årsedanochnuintardeendominerandeställninginomvärldensjordbruk.Tillväxtenisojabönsproduktionen

Kapitel 2 51

KalifornientilldettättbefolkadeöstraUSA.Merpartenavdessapro-dukterflyttasilastbilmedkylanläggning.Ienanalysavframtidenslångvägalivsmedelstransporterkonstateradeenförfattare,attdagarnakanvararäknadeförCaesar-salladsomfärdats4800km.(33)

Attförpackavarorärocksåöverraskandeenergi-intensivt;detstårför 7procent av livsmedelssektorns energianvändning. Det är inteovanligtattenerginsomgåttåttillförpackningenöverstigerenerginsommateninnehåller.(34)

EnjordbrukareiUSAfårbaraomkring20procentavdetprissomkonsumenternabetalarförmatensomjordbrukarenproducerat.Ochförvissaprodukterärandelenmycketlägre.Enanalytikerhäv-dadeheltriktigt:”Etttomtpaketfrukostflingor,somlevereradestillenlivsmedelsaffär,skullekostaungefärlikamycketsomettfullt.”(35)

Detmestenergi-intensiva ledet imathanteringenärvårakök ihemmen.Mycketmeraenergigåråttillattkylaochtillagamaten,änvadsomförbrukadesförattframställadenfrånbörjan.Destoraenergislukarnailivsmedelssektornäralltsåkylenochfrysenihem-men, inte jordbrukenstraktorer.Medandetäroljasomdominerariproducentensledavlivsmedelssystemetärdetelsomdominerarikonsumentens.Närenergiprisernastigerkommerdetmodernalivs-medelssystemet,somutveckladesnäroljanvarbillig,inteattöverlevasåsomdetnuäruppbyggt.(36)

De förändrade livsmedelsutsikterna Världensspannmålsskördharmeräntredubblatssedanår1950–från630miljonertill2miljarderton.Densnabbastetillväxtenkommel-lanåren1950och1973,dåspannmålsskördenfördubblades.På23årökadejordbrukarnaspannmålsskördarnalikamycketsomunderde11000föregåendeårenfrånjordbruketsbegynnelsetill1950.(37)

Mitten av 1900-taletmarkerade en abrupt övergång i världensjordbruk,dånyodlingavmarkerpraktiskttagetförsvann.Innandesshadedeökadeskördarnapådethelatagetberottpåattmanutvid-gatdenodladearealen,itaktmedattjordbrukarnaflyttadefråndaltill dal och så småningom från världsdel till världsdel. Ökningar iavkastningenvarvanligensålångsammaattdevaromöjligaattupp-täckaunderenmansålder.Imotsatstilldettaharsedanår1950fyrafemtedelaravtillväxtenivärldensspannmålsskördberottpåattman

52 PLAN B 3.0

motorvägarochparkeringsplatser–endelavvärldensmestproduk-tivajordbruksmark.

Bilar och människor konkurrerar om matenUnderstörstadelenavde25årsomföljdepå1978,närdetväxtbase-radeetanolbränsleprogrammetlanseradesiUSA,varinvesteringarnaidestillerier anspråkslösaochderas lilla rännil registreradesknapptpåradarskärmen.Mensåskötoljeprisernaiväguppöver60dollarfatetår2005,vilketpressadeuppbensinprisetiUSAtillöver80centperliter.Plötsligtblevinvesteringarimajsbaseradedestillerierväldigtlönsamma,vilketsläpptelosseninvesteringsyra.Investeringarnaieta-noldestilleriernaiUSA,somengångvaritberoendeavetanolsub-ventionerpå13centperliter,drevsnufrämstpåavoljepriserna,somrusadeihöjden.Vidmittenavår2007vardenberäknadekapacitetenhosdeännuintefärdigaanläggningarnaredanstörreänkapacitetenhosallaanläggningarsombyggtssedandetväxtbaseradeetanolbräns-leprogrammetstartade.Medandraord,närdessaanläggningarärfär-digställdakommerspannmålensomanvändsföretanolproduktionatthafördubblats.(47)

USAtogledningenframomBrasiliensomvärldensfrämstaeta-nolframställareår2005.MedanBrasilienanvändersockerrörsområ-material, använder fabrikanterna iUSA spannmål – för detmestamajs. De uppskattningsvis 81miljoner ton av USAs majsskörd år2007 sommananvänder till att framställa31miljarder literetanolutgör20procentavlandetshelaspannmålsskörd,mendetkommerattsvaraförmindreän4procentavfordonsbränslet.(48)

Brasilien, världens största sockerrörsproducent och -exportör,omvandlarnuhälftenavsinsockerrörsskördtillbränsle-etanol.Närnu10procentavvärldens sockerrörsskördbliretanol, stigerocksåsockerpriset.Billigtsockerkansnartvarahistoria.(49)

Tonvikten i Europa ligger på att producera biodiesel. År 2006framställdes4,5miljarderliterbiodieselavvegetabiliskoljainomEU,framför allt iTysklandochFrankrike, samt 1,6miljarder liter eta-nol, till störstadelendestilleradfrånspannmål iFrankrike,SpanienochTyskland.Förattuppnåsittmålatt10procentavdessfordons-bränslebörkomma frånvegetabiliskakällor,utnyttjarEUalltmerimportavpalmoljafrånIndonesienochMalaysia,entrendsomledertill att regnskogen kalhuggs för att ge rum för oljepalmsplantager.

Kapitel 2 53

harskettmedraketfart.IbådeBrasilienochArgentinatogsojaböns-produktionenfartefter1980.År2005hadesojabönsskördenibäggeländernanåttennivåsommotsvaradeelleröverstegspannmålsskör-den.IUSAodladessojabönorpåstörrearealeränveteredanår1990.(43)

Sistochslutligenärändåvärldenslivsmedelsutsikterstarktbero-endeavutvidgningenavdetrestoraspannmålen–vete,risochmajs.Undersjuavdesenasteåttaårenharvärldensspannmålsproduktionvaritlägreänkonsumtionen,såattvärldensförrådavspannmålsjun-kittilldenlägstanivånpå34år.Världensjordbrukarekämparredanmed att utvidga produktionen tillräckligt snabbt för att livnära 70miljonerflermänniskorvarjeårochförattlåtamiljarderkonsumen-termedlågainkomsterrörasiguppåtinäringskedjan.Nustårdein-förytterligareenutmaning,nämligenenexplosionsartadefterfråganpåspannmåltillfordonsetanol.(44)

Mennyabegränsningardykeruppförjordbrukarna,närdeför-sökertillgodosedenrekordstoratillväxteniefterfråganpåspannmål.Medandenbevattnadearealenökadeunderheladetsenastehalvsek-let,hartillgångenpåbevattningsvattenunderdettaårhundradebörjatkrympaiendelländer,därbrunnarnasinarochdetknappavattnetledsintillstäderna.OchförförstagångenharskördarnaistoraländersomKinaminskattillföljdavvattenbrist.Dettaärallratydligastnärdetgällervete, somfrämstproduceras identorrarenordligadelenavKina,därgrundvattennivåernasjunkerochbrunnarnatorkarut.Kinasveteskördnåddetoppenår1997med123miljonertonochharnusjunkittillknapptmerän100miljonerton,ennedgångpånästan20procent.(45)

Klimatförändringenär en storosäkerhetsfaktor i frågaom livs-medelsutsikterna.Ekologer somär specialiseradepågrödor, räknarmedattförvarjegradCelsiussomtemperaturenstigeröverdetnor-malaunderenodlingssäsong,kanviräknamedett10-procentsbort-fall i spannmålsavkastningen. När den globala temperaturen stigerkanviocksåförväntaossflerextremaväderhändelser,blanddemmerförödandeöversvämningarochmerintensivatorkperioder.(46)

Attåkermarktasibrukförandraändamålänjordbruksätteryt-terligarepresspåjordbrukarna.Påmångahållivärldentardenom-vandlingenalltmerafart,isynnerhetiländerdärstädernabrerutsig,som iUSAoch i tättbefolkade länder som industrialiseras i snabbtakt, somKina.FrånCentralValley iKalifornien tillChang Jiang-flodensbäckeniKinaslukarnyabyggen–bostäder,fabriker,vägar,

54 PLAN B 3.0

somhadehöjtsmed60procent.Argamexikanerifolksamlingarupptill 75000gav sigut på gatorna för att protestera, vilket tvingaderegeringenattinförapriskontrollpåtortilla.Sommaren2007organi-seradeitalienskakonsumenterpastabojkottersomprotestmotprisersomskötihöjden.Samtidigtvarbritternaoroligaförstigandebröd-priser.(56)

Urjordbrukarsynvinkelärvärldensefterfråganpåbränslefrånod-ladeväxteromättlig.SpannmåletsomkrävsförattfyllaenSUVs100literstankmedetanolenendagång,kanlivnäraenmänniskaiettheltår.MenävenomhelaUSAsspannmålsskördskulleomvandlastilletanol,skulledetpåsinhöjdtillgodose18procentavUSAsbehovavfordonsbränsle.(57)

Förr var energi- och livsmedelssektorerna åtskilda. Men medså många etanoldestillerier under uppbyggnad, för att omvandlaspannmål till bränsle, håller de två på att smälta samman. I dennanyasituationrörsigvärldsmarknadsprisetpåspannmåluppåtmotsittolje-ekvivalentavärde.Ombränslevärdethosettsädesslagöverstigerdessvärdesomlivsmedel,kommermarknadenheltenkeltattflyttaöverdennavaratillenergisektorn.Omprisetpåoljaplötsligtgårupptill100dollarfatet,kommerprisetpåspannmålattföljameduppåt.Omoljangårupp till 120dollar, såkommer spannmålen att följamed.Spannmålsprisernaärnumerasammankopplademedoljepriset.(Oljeprisetijuni2008nåddecirka140dollarperfat.Ö.a.)

Denframväxandekonkurrensenmellanägarnatillvärldens860miljoner bilar och de 2 miljarder fattigaste människorna är någotalldelesnyttochokäntförmänskligheten.Plötsligtstårvärldeninförenmoraliskochpolitiskfrågasominteharvaritaktuelltidigare:börvi använda spannmål till bilbränsle eller till att gemänniskormat?Medelinkomstenförvärldensbilägareärungefär30000dollaromåret;de2miljarderfattigastemänniskornaförtjänarimedeltalmindreän3000dollaromåret.Marknadenavgör:tankabilarna!(58)

Riskenärattdestigandespannmålsprisernakommerattledatillkaospåvärldensspannmålsmarknadochtilllivsmedelsupprorilåg-ochmedelinkomstländersomimporterarspannmål.Ensannolikföljdär att antaletkollapsande staterökar, eftersomregeringar som inteklararatterbjuda livsmedelstrygghet förlorar i legitimitet.Denpå-följandepolitiskainstabilitetenskullekunnaavbrytadeglobalaeko-nomiska framstegen. Idet läget skulle intebara livsmedelspriserna,

Kapitel 2 55

Nederländerna, somharoroatsav följdernaavdetta,omprövarnuimportenavpalmoljaförbiodieselframställning.(50)

ServipåAsien,konverteradeKinaungefär4miljonertonspann-mål–mestmajs–tilletanolår2006.Indien,liksomBrasilien,använ-derhuvudsakligensockerrör föratt framställaetanol.MalaysiaochIndonesieninvesterarkraftigtioljepalmsplantagerochnyabiodiesel-raffinaderier.(51)

Majs,somärdenfrämstafoderväxtenivärldenidagochsamtidigtdenviktigasteråvaranföretanolframställning,odlassedantioårmerallmäntänvete.År2006överstegvärldensmajsskörd700miljonerton,medanvetetlågstraxunder600miljonertonochrisetpå420miljonerton.De”trestora”stårtillsammansför85procentavvärl-densspannmålsskördpå2miljarderton.(52)

USAs majsproduktion är gigantisk; den utgör 40 procent avden globala skörden och två tredjedelar av världens majsexport.MajsskördeniIowa,denledandedelstatennärdetgällermajsodling,ärstörreänhelaspannmålsskördeniKanada.(53)

Iowa är också centrum för utbyggnaden av etanoldestillerier.RobertWisner,ekonompåIowa State University,rapporterarattef-terfråganpåmajs fråndelstatens förädlingsanläggningar, som redanvarigång,underuppbyggnadellerpåplaneringsstadietislutetavår2006,uppgicktill2,7miljardertunnor(bushel).Meninteensunderettgottåruppgårdelstatensegenskördtillmerän2,2miljardertun-nor.Närdestilleriernavillköpauppävendetspannmålsombehövsförattutfodraboskapochfågel,skulleIowaöverraskandenogsnartkunnabliendelstatmedmajsunderskott–ochintehanågonmajsattexportera.

VadsomhändermedUSAsmajsskördäremellertidenangelä-genhet för hela världen. De främsta importörerna: Japan, EgyptenochMexikomedflera,blirsärskilthårtdrabbadevidvarjeminskningavUSAsmajsexport.(54)

NärdenandelavUSAsspannmålsskördsomgårtilletanoldestil-leriernaökar,pressasprisernapålivsmedeluppihelavärlden.Isep-tember2007hademajsprisetnästanfördubblatsjämförtmedtvåårtidigare.Veteprisernahademeränfördubblatsochnåtthögrenivåerännågonsin.Sojabönornasprishadegåttuppmedmeränhälften.(55)

Deländersomförstdrabbadesavstigandematpriservarländerdärmajsärettstapellivsmedel.Mexiko,somärettavmerän20länderdärdietenärbaseradpåmajs,fickibörjanavår2007setortillapriser

56 PLAN B 3.0

fröskörd. Ett brittiskt biodieselbolag, D1 Oils, har redan planterat150000hektarjatrofaiSwaziland,ZambiaochSydafrika.Etthol-ländsktföretag,BioKing,utvecklarplanteringariSenegal.OcksåKinaövervägerenstorskaligproduktionavjatrofa.(64)

Världen efter oljetoppenDetärbarafåländersomverkligenplanerarattminskasinoljeför-brukning.FaktisktvisarprognosernaföroljeförbrukningenfrånbådeIEA och USAs energidepartement att världens oljekonsumtion ärpåväguppfråndagensungefär85miljoner fatomdagentill120miljonerfatomdagenår2030.Hurhardekommitframtilldessarosenskimrande förutsägelser? Uppenbarligen har de främst utgåttfrånefterfråganochsedanbara litatpåattdetnödvändigautbudetkommer att levereras.För att citeraThomasWheeler, redaktör förAlternative Press Review, ärmångaanalytikeroch ledarehelt enkelt“omedvetnaomdetrödavarningsljussomblinkarpåjordensbräns-lemätare”.(65)

Trotsattoljetoppenkanvaraomedelbart föreståenderäknardeflesta länderalltsåmedenmyckethögreoljekonsumtionunderdekommande årtiondena.Det är faktiskt så att debyggeruppbilin-dustrier,vägar,motorvägar,parkeringsplatserochnyabostadsområ-deniförstäderna,somomdenbilligaoljanskulleräckaievigatider.Tusentals stora jetflygplan levererasmed förväntningarpå att flyg-resornaochfrakternastadigtkommerattöka.Ändåärdetså,attienvärlddäroljeproduktionenminskar,kaningetlandförbrukamerolja,omintenågotannatlandanvändermindre.(66)

DarrinQualman,ledareförforskningenpåkanadensiskaNational Farmer’s Union, säger att ”problemet är inte bara oljetoppen. ...Problemetärkombinationenavoljetoppenochettekonomisktsys-temdär... ’ingenharledningsansvaret.’Viharettsystemdäringenhartilluppgiftattsebortomnästaårsvinst,ellertaställningtillhurproduktioneniårkankommaattpåverkavädretdetkommandeårti-ondet...ettsystemdärviharblivitalltmerberoendeavenergintrotsattingenhållerettögapåbränslemätaren.”(67)

Vissaavdenglobalaekonominsområdenkommerattblimerpå-verkadeänandra,heltenkeltförattvissaärmeroljeintensiva.Blanddemharvibilismen,livsmedelshanteringenochflygtrafiken.Detärredan uppenbart att den amerikanska fordonsindustrin är pressad.General MotorsochFord, sombägge sitter ien fällamedsitt starka

Kapitel 2 57

utanocksåNikkei-indexochDowJonespåverkasavdenenormakonverteringenavspannmåltillfordonsbränsle.

Detfinnsintenågotalternativtillmatförmänniskornasdel,mendetfinnsalternativtillattanvändalivsmedelsbaseratbränsle.Ettex-empel:defyraprocentenavUSAsfordonsbränslesomförnärvarandeutgörsavetanol,skullekunnauppnåsmångagångerom–ochtillenbråkdelavkostnaden–heltenkeltgenomatthöjastandardkravenpåbilarnasbränslesnålhetmed20procent.(59)

Ettannatsättattminskabränsleåtgångenhosbilarärattgåövertillhögeffektivabensin/el-hybridbilar,medplug-in-funktion.(Seka-pitel12.)Dåskullebilisternakunnakörakortasträckor,tillexempelpendla till arbetet,påel.Om ländermedmycketvind, somUSA,Kinaochde iEuropa, investerarkraftigt ivindparker, föratt förseelnätetmedbilligel,skullebilarnaiförstahandkunnagåpåvindkraft–ochtillenkostnadsommotsvararettbensinprispåunder26centperliter.(60)

Det är visserligen inte förnuftigt att använda livsmedel till bil-bränsleomdetpressarupplivsmedelspriserna,mendetärfulltmöjligtattframställabilbränsleavsnabbväxandeträd,liksomavjungfruhirs,präriegräsblandningarochandracellulosahaltigamaterial,sommankanodlapåannarsoanvändbarajordar.Teknikenattomvandladessacellulosamaterialtilletanolfinnsredan,menkostnadenförattprodu-ceracellulosaetanolärfortfarandedubbeltsåhögsomförspannmåls-etanol.Detbehövsmeraforskning.(61)

Enannanmöjlighet,somnuisnabbtaktfåralltmerauppmärk-samhet,ärattodlajatrofapålågvärdigmark.Dennabuskeblirövermeternhögochbäroätligagolfbollsstorafruktermedfrönsomkanomvandlastillbiodiesel.Förutomattdenärtorkhärdigochintekrä-vermycketskötselundersitt50-årigalivsförlopp,kräverjatrofaintemycketgödningellervatten.(62)

Denindiskastatsjärnvägenharplanterat7,5miljonerjatrofaplan-torlängsjärnvägslinjernaiIndienochanvänderoljanisinadiesellok.Regeringenharkartlagt11miljonerhektarlågvärdigmarksomkananvändasförattodladennabuske.Enavdetidigaentusiasterna,O.P.Singh,enhortonomitjänsthosdetindiskajärnvägsministeriet,säger:”Endagkommervarjehushållattodlajatrofa.”(63)

Jatrofadieselkanframställasför43dollarperfat,ettprissomärjämförbartmedsockerrörsetanolens,menbetydligtlägreänförandrabiobränslen.Bolagsomförädlarvegetabiliskaoljorerbjuderjordbru-kareiIndienlångfristigakontraktmedfastapriserförderasjatrofa-

58 PLAN B 3.0

Latinamerika,isydöstraAsienochiallthögregradiKina.EnflygturfrånShanghaitillBeijinggergodamöjligheterattblickautöverdenspridningavbyggnader(bådebostadshusochfabriker)somföljerinyavägarsochmotorvägars spår.Detta står i skarpkontrast tilldetättbebyggdabyarna,somformademarkanvändningenidenbefol-kadedelenavKinaundertidigareårtusenden.

Köpcentraochstoralågprisbutikerharallablivitsubventioneradeavenkonstgjortbilligolja.Menomdevidsträcktaförstädernablirisolerade på grund av höga oljepriser kommer de kanske att visasigvarabådeekologisktochekonomisktohållbara.ThomasWheelerkonstaterar:“Såsmåningomkommerdetattuppståenrejälkapplöp-ningföratttasiguturförstäderna,närvärldensoljekrisbliralltvärreochfastighetsvärdetpåvillornaiförorternarasar.”(71)

Livsmedelssektornkommerattdrabbaspåtvåsätt.Matenkom-merattblidyrarenäroljeprisernadriveruppproduktions-ochtrans-portkostnaderna.Människorsmatvanorkommerävenattförändras,såattdekommerattrörasigneråtilivsmedelskedjanochkonsumerameralokaltproduceradochmerasäsongsbetonadmat,närkostnadenförolja stiger.Matvanornakommeralltsåattblimeranpassade tillvadsomkanproduceraslokaltochvarierameritaktmedårstidernainaturen.

Flygtransporterna,bådeförpassagerareochgods,kommerattblilidande när flygbränslepriserna höjs, helt enkelt för att bränslet ärderas största driftskostnad.Trots att branschens prognoser säger attflygresornakommerattökamedungefär5procentperårunderdetkommandedecenniet,verkardettahögstosannolikt.Billigaflygresorkaninomkorthöratillhistorien.(72)

Flygfraktenkandrabbasännuhårdare,vilketkanskesåsmåningomledertillennedgångiabsolutatal.Ettavdeförstaoffrenpådesti-gandeoljeprisernasaltareskullekunnablibruketavjumbojetplantillattfraktafärskaprodukterfrånsödrahalvklotettillindustriländernapådetnorraundervintern.Prisetpåfärskavarorundericke-säsongskulleheltenkeltkunnablialltföravskräckande.

Underdenbilligaoljansårhundradebyggdemanideindustria-liseradeländernauppenomfattandebilcentreradinfrastruktur,somnukräverstoramängderenergiattunderhålla.USAharexempelvis4,2miljonerkilometerhårdgjordavägar,oftastasfaltbelagda,och2,3

Kapitel 2 5�

beroendeavförsäljningenavbensinslukandemodeller,harfåttsein-vesteringsanalytikersänkaderaskreditvärdighettillbottennivån.(68)

Modernastäderärocksåettresultatavolje-epoken.Fråndeförstastäderna,somtogformiMesopotamienförungefär6000årsedan,framtillår1900varurbaniseringenmednågrafåundantagenlång-samprocess,knappturskiljbar.Närdetförrasekletbörjade,fannsdetbaranågrafåstädermedenmiljoninvånare.Idagfinnsdetmerän400sådanastäder,och20megastädersomhar10miljonerinvånare,ellerännufler.(69)

Städernasämnesomsättningärberoendeavattmankoncentrerarmassoravmat,vattenochmaterialtilldem,ochsedanspriderutdemängderavavfallochlatrinsomuppkommer.Dettakrävermycketenergi.Häst-och-vagn-transportermedbegränsadräckviddochka-pacitetgjordedetsvårtattskapastorastäder.Menmedlastbilarochbilligoljaändradesmöjligheternatotalt.

När städer blir allt större och de närmaste soptipparna når sinbristningsgränsmåste stadsbornas avfall släpas tillmer avlägsna av-stjälpningsplatser.Medstigandeoljepriserochmerotillgängligatip-par,alltlängreifrånstäderna,blirsophanteringenalltmerberoendeavoljan.Detkankommaenpunktnärmångaköp-och-släng-pro-dukterblirsådyraattdeblirosäljbara.

Städernakommerattpåverkasavdenkommandeminskningenioljeproduktionen,mendetblir förstäderna som får tadenvärstastöten.Människor sombor i illaplanerade förstäder, somuppkomnärbostädernaväxteohämmat,äroftageografisktisoleradefrånsinaarbetenochfrånbutiker.Demåsteanvändabil,ävenomdebaraskaköpaenbitbröd.

Förorterna har skapat en pendlarkultur, där den dagliga pend-lingentur-och-returimedeltalkrävernästanentimmeomdageniUSA.MedanstädernaiEuropavanligenredanhadenåttmogenål-derinnanbilarnaspredsistorskala,såharstädernaiettmycketyngrelandsomUSAformatsavbilarna.StadsgränsernaärganskatydligaiEuropaocheuropéernamycketmotvilligaattförvandlaproduktivåkermarktillnyabostadsområden,medandäremotamerikanernainteharnågraskruplerifrågaomdensakenpågrundavenkvarlevandevildavästern-mentalitet.Dessutomansågmanlängeattdetfannsettöverskottavåkerjord.(70)

Den anskrämliga spridningen av utbredda förorter med sinaköpcentra–förortersomurestetisksynvinkelinteallssmälterinimiljön–begränsas inteenbart tillUSA.Manåterfinner likadana i

60 PLAN B 3.0

barnkanskeärabstrakt,såinnebärvarjedödsfalländåattettungtlivslutatalldelesförtidigt.(75)

Detfinnsmångasättattmätahunger.FNslivsmedels-ochjord-bruksorganisation(FAO)beräknarantalethungrandemänniskoruti-frånhurmycketdeäter.FAOsdataommåletattminskahungerntyderpåattdenlångsiktigatendensenäruppmuntrande.Menintedensenasteutvecklingen.Antalethungrigaochundernärdamännis-kor iutvecklingsländerna sjönk från960miljonerår1970 till800miljonerår1996,menharnubörjatökaigen,ochuppgicktill830miljonerår2003.(76)

FörutsägelsersomgjordesavFordRungeochBenjaminSenauervidUniversity of Minnesotaförfyraårsedanräknademedattantalethungrigaochundernärdamänniskor skulleminska till 625miljo-nerår2025.Menmanuppdateradedessaprognoser ibörjanavår2007.Nubeaktademanföljdernaförlivsmedelsprisernapåvärlds-marknadenavattdetskettenmassivöverföringavspannmåltilleta-noldestillerierna.Dåvisadeprognosernaiställetattantalethungrigamänniskorintesjunkerutanstiger–till1,2miljarderår2025.(77)

En följd av den kraftiga höjningen av spannmålspriserna är enmotsvarande kraftig minskning av livsmedelsbiståndet. Eftersombudgetenfördeorganisationersomgerlivsmedelsbiståndslåsfastettårellermeriförväg,sågörenhöjningavlivsmedelsprisernaattlivs-medelsbiståndetsvolymkrymper.USA,somärdenöverlägsetstörstalivsmedelsdonatorn,ficktillexempelseprisetpåetttonmatbiståndstigatill611dollarår2007;mankanjämföradettamed363dollarår2004.Ibristpåtilläggsanslagkommerlivsmedelsbiståndetattsjunkamed40procent.Defrämstamottagarna,somEtiopien,AfghanistanochSudan,kommerattdrabbashårt.(78)

IsamarbetegörFAOochWFPvarjeårenutvärderingavförhål-landenaifrågaomgrödorochlivsmedel,ochläggerframenlistaöverländersomharettakutbehovavlivsmedelsbistånd.Imaj2007fannsdethela33ländermedensammanlagdfolkmängdpå763miljonerpådennalista.Blanddemhade17behovavlivsmedelsbiståndfrånutlandetpågrundavinrestriderochkonflikterpåsenaretid.Mångaavdessaländerhörtillde20överstapålistanöverkollapsandestater,exempelvis Afghanistan, Burundi, Elfenbenskusten, DemokratiskaRepublikenKongo,Guinea,Pakistan,Somalia,SudanochZimbabwe.

Kapitel 2 61

miljonerkilometergrusvägarattupprätthålla,ävenomvärldensolje-produktionsjunker.(73)

Mångaländerspolitiskaledareförefallerovilligaatttaitumeddenkommandeminskningenavolja,ochattplaneraförden,trotsattdenkommerattblienavdestoraomvälvningarnaivärldensekonomiskahistoria.Trendermanidagtarförgivna,sådanasomsnabburbanise-ringochglobalisering,skullekunnaavstannanästanöverennatt,närdetblirontomoljaochdenblirmycketdyr.Ekonomiskahistoriker,somskriveromdenhärtiden,kanskekommeratttaförvanaattskiljamellanföreoljetoppen(f.o-t)ochefteroljetoppen(e.o-t).

Utvecklingsländernakommerattdrabbasdubbeltnärderasallt-jämt växande befolkning ställs mot ett minskande oljeutbud, sommedför stadigt minskande oljetillgång per person. Om man inteskyndsamtlyckasförändraenergiförsörjningenskulleensådanned-gång snartkunna innebära en sänkning av levnadsstandarden, somgörattdefattigastehamnarunderexistensminimum.OmUSA,somförbrännermerbensinände20nästaländernatillsammans,drastisktkundeminskasinoljeförbrukning,såskulledettakunnaköpatidåtvärldenförenmjukareövergångtilldentidsepoksomkommerefteroljan.(74)

Attvärldensoljeproduktionnärmarsigsintopp,gerupphovtillsvårarefrågorännågonsinsedancivilisationensbegynnelse.Kommervärldens befolkningsökning att fortsätta trots en fortsatt nedgång ivärldens oljeproduktion? Hur kommer en krympande oljetillgångattfördelasmellanländerna?Avmarknaden?Genominternationellaförhandlingarochöverenskommelser?Genomkrig?Kansjälvacivi-lisationenöverlevadepåfrestningar somärkoppladetill sjunkandeoljeproduktionientiddålivsmedelsprisernastigerochpåfrestning-arnafrånklimatförändringentornaruppsig?Ochlistanavfrågorblirbaralängre.

Bristande livsmedelstrygghet och kollapsande staterUnderdensenarehälftenav1900-taletgjordevärldenstadigafram-steg i attminskahungern,menunderövergången till detnya år-hundradet börjadedet gå bakåt. I februari 2007meddelade JamesMorris,ledareförFNsWorld Food Program(WFP)att18000barnnudörvarjedagavhungerelleravorsakersomärsammanlänkademedden.VikankonstateraattdennaförlustavungalivunderloppetavenendadagärnästanfemgångersåstorsomUSAsstridsförlusterunderfyraårskrigandeiIrak.Ävenomdettagigantiskaantaldöda

62 PLAN B 3.0

3

Högre temperatur, högre hav

Civilisationenivärldenharutvecklatsunderenperiodavanmärk-ningsvärtstabiltklimat,mendeneranärpåvägmotsittslut.Vistårpåtröskelntillennyera,enperiodavsnabbaochoftaoförutsägbaraförändringariklimatet.Detnyanormallägetärförändring.

Våren2007,medanjagförelästepåuniversitetetiKyoto,märktejag attdethade skett enbetydelsefull glidningunderdet årtiondesomgåttsedanKyotoprotokolletförhandladesfram.År1997disku-terademanklimatförändringen i futurum.Idagdiskuterarviden ipresens. Den är inte längre något som kanske kommer att hända.Denskernu.

Idagvetviintebaraatt jordenblirvarmare,vikanocksåbörjaseendel av följdernaavhögre temperaturer.Glaciärernauppepåbergensmälternästanöverallt.GlaciärernaiHimalaya,somgervat-tentillflodernasombevattnardekinesiskarisfältenochdeindiskaveteåkrarna,hållerpåattutplånasisnabbtakt.(1)

Klimatforskarnas uppmärksamhet riktas nu mot det smältandeistäcketpåGrönlandochvästraAntarktis.Omviintekanskäranerkolutsläppentillräckligtsnabbtföratträddaisarna,kommerhavsytanatt stiga 12meter. Många av världens kustnära städer kommer attdränkas;över600miljonermänniskorsomborvidkusternakommerattblitvungnaattflytta.(2)

De destruktiva följderna av högre temperaturer blir tydliga påmångafronter.Värmeböljorsombränneruppskördarnahardesenas-teårenminskatspannmålsskördarnaideviktigastematproducerande

Kapitel 3 63

Slutsatsenärattpolitiskoroochosäkerlivsmedelssituationoftagårhandihand.(79)

LändernapåWFPslistaöverakutlivsmedelsbristärfördetmestasamhällensomkommitiklämmellanminskaddödlighetochfort-satthögafödelsetal.Idennasituation,somledertillstatenssamman-brottomdentillåtsfortsätta,avbrytsjordbruketsutvecklingoftaavenminskadpersonligsäkerhet,somgördetsvårtattupprätthållatek-nisktstödåtjordbrukarnaochattklaraavtidsfristernaförleveranseravutsädeochgödsel.

Närstaterkollapsarochdenpersonligasäkerhetenförsämras,ärdet svårtattensorganiseraprogramför livsmedelsbistånd.LedarenförWFP,JamesMorris,saiendiskussionommathjälpenibörjanavår2007tillDarfur-områdetiSudan,därvåldetochbristenpåsäker-hetärgränslöst:”Vårakonvojerattackerasnästandagligen.Enavvåraförareblevdödaddärislutetavförraåret.Vårakonvojer,somkom-mergenomTchad frånLibyen, är ständigtutsatta för stora risker.”Ikollapsadeochkollapsandestaterkanlivsmedelssändningarna,hurmycketdeänbehövs,intealltidgaranteras.Ochtrotsattmänniskorsvälterärdetiblandheltenkeltintemöjligtattnådemmedmat.(80)

Det finnsmånga hotmot framtidens livsmedelstrygghet, blandandrasjunkandegrundvattennivåerochstigandetemperaturer,mendetkanskemestöverhängandehotet äröverföringenavallt störredelaravUSAsspannmålsskördtillframställningenavbränsleförbilar.EndastUSAsregeringkanträdainochbegränsadennaomfördel-ningsåattdelivshotandehöjningarnaavvärldsmarknadensspann-målspriserkanhejdas.

64 PLAN B 3.0

2006–varårdåviktigamatproduceranderegionerdrabbadesavattskördarnaslogfelpågrundavdenrekordhögavärmen.(7)

Mängdenkoldioxid(CO2)iatmosfärenharökatväsentligtsedan

denindustriellarevolutionen,ochvuxitfrån277ppm(miljondelar)till384ppmår2007.Denårligaökningeniatmosfärenskoldioxid-halt,somhörtillvärldensmestförutsägbaratendensernärdetgällermiljön,berorpådetårligautsläppetav7,5miljardertonkolfrånför-bränningavfossilabränslenoch1,5miljardertonfrånavskogningen.Dennuvarandeökningenvarjeårärnästanfyragångersåstorsompå1950-talet,mestberoendepåökadeutsläppfrånförbränningavfossilabränslen.Närmerkoldioxidsamlasiatmosfärenstigertempe-raturerna.(8)

Motbakgrundenavdessarekordhöjningarserprognosernabaraalltförsannolikaut,närdesägerattjordensmedeltemperaturkom-merattökamellan1,1och6,4graderCelsiusunderdettaårhund-rade.DessaprognoserärdesenastefrånIPCC(Intergovernmental Panel on Climate change),somärsammansattavmerän2500forskarefrånhelavärlden.År2007gavdeutensamstämmigrapportochdenbe-kräftademänniskornasrolliklimatförändringen.(9)

IPCCsprognosomtemperaturhöjningenärettglobaltmedeltal.I verkligheten kommerhöjningen att blimycket ojämnt fördelad:denkommerattblimycketstörrepålandänöverhaven,ochnär-marepolernaänvidekvatorn,samtikontinenternasinlandänvidkustområdena.(10)

Högretemperaturerminskarskördarna,förorsakarmerdestruk-tivastormar,vidgarområdenasomdrabbasavtorka,orsakarflerochmerförödandebränder,samtsmälterbergstrakternassnö-ochismas-sor,somförsermångafloderpåvårjordmedvatten.

Ienredovisning,somijanuari2005ladesframpådetårligamötetiAmerican Meteorological SocietyiSanDiegoiKalifornien,rapporte-radeettforskarteamfrånNational Center for Atmospheric Researchenkraftigökningavden landytapå jorden somdrabbats av torkadesenastedecennierna.Derapporteradeattdenmark, somvarutsattförmycket torra förhållanden,hadebrettut sig frånmindreän15procentavjordenstotalalandytapå1970-talettillungefär30procentår2002.Forskarnamenadeattendelavdennaförändringberoddepåhöjdatemperaturerochenannandelpåminskaderegnmängder,ochattdehögatemperaturernaspeladeenalltstörrerollunderdensenaredelenavperioden.HuvudförfattarenAiguoDairapportera-

Kapitel 3 65

regionerna.Rekordhögatemperaturerochtorkafickår2002spann-målsskördarnaiIndien,USAochKanadaattkrympa,vilketsänktevärldenssammanlagdaskördmed90miljonerton,såattdenham-nade5procentunderkonsumtionen.Deneuropeiskavärmeböljan,somsattenyarekordår2003,bidrogtillettytterligareunderskottivärldensspannmålsskördpå90miljonerton.IntensivhettaochtorkaiUSAsmajsbälteår2005bidrogtillettglobaltskördeunderskottpå34miljonerton.(3)

Sådana intensiva värmeböljor kostar också omedelbart män-niskoliv.År2003dogsammanlagt52000människorinioländeridenintensivavärmeböljasomsprängdevärmerekordenpåallahålliEuropa.BaraiItalienförlorademanmerän18000liv,medan14800dogiFrankrike.Merän18gångersåmångamänniskordogiEuropai denna värmebölja, som under terroristattackerna på World Trade Centerden11september2001.(4)

Försäkringsbranschen är smärtsamt medveten om sambandetmellan högre temperaturer och stormars häftighet. I takt med attersättningskravenförskadorharskjutitihöjden,hardesenasteårenmedförtennedgångivinsternaochenstarkoroförsänktkreditvär-dighetförbådeförsäkringsbolagenochdeåterförsäkringsbolagsomförsäkrardem.(5)

Försäkringsbolagenanvänderhistoriskadatasomgrundförsinaberäkningaravpremiernaiförsäkringarmotframtidastormskador,ochde insernu attdet förflutna inte längre är enpålitligvägled-ninginförframtiden.Dettaärettproblemintebaraförförsäkrings-branschen utan för oss alla.Vi förändrar jordens klimat och sätterigångprocessersomviintealltidförstår,medföljdersomviintekanförutsäga.

Stigande temperaturer – allvarliga konsekvenserForskare vidNASAsGoddard Institute for Space Studies samlar datafrånettglobaltnätverkavungefär800klimatövervakandestationer,förattmätaförändringarijordensmedeltemperatur.Derasmätningaromfattarårenfrånochmed1880.(6)

Sedanår1970harjordensmedeltemperaturstigitmed0,6gra-derCelsius.Meteorologernakankonstateraattde23varmasteåreni detta register har infallit efter 1980.Manbörjade samla in dessauppgifter år1880,ochde sjuvarmaste årenhittillshar alla infallitunderdesenastenioåren.Fyraavdessa–åren2002,2003,2005och

66 PLAN B 3.0

dandeförhållanden.Närdetblirvarmarekommerlantbruketattråkaalltmeriotaktmedsinförändradenaturmiljö.Ingenstansblirdettamerauppenbartäniförhållandetmellantemperaturochavkastning.

Eftersomgrödornaimångaländerodlasvid(ellernära)sinaop-timala temperaturer, kan även en relativt liten höjning under till-växtperiodenpåeneller tvågraderminskaspannmålsskördenidestörre matproducerande regionerna, som Nordkinesiska slätten,GangesslätteniIndienochmajsbältetiUSA.(16)

Högretemperaturerkanminskaellerrentavförhindrafotosyntesochpollinering, samt leda tilluttorkningav skörden.Ävenomenförhöjdhaltavkoldioxidiatmosfärenintebarahöjertemperaturen,utanocksåkanhaenvissgödslandeeffektochhöjaavkastningenpågrödorna,såärdehögretemperaturernasskadligaeffekterpåskör-darnastörreändengödslandeeffekten.Dettagällerförallaviktigaregrödorsdel.

IenundersökningavlokalaekosystemsuthållighetkundeMohanWaliochhanskollegervidOhio State University slåfast,attnärtem-peraturernastigerökarfotosynteseniväxter,tills temperaturennår20grader Celsius. Fotosyntesens nivå förblir sedan densamma tillstemperaturengårupp till35grader,varpådenbörjar sjunka såattfotosyntesenupphörheltochhålletnärtemperaturennår40grader.(17)

Denmestsårbaraperiodenienväxtslivscykelärtidenförpol-linering.Avvärldenstrestapellivsmedel–ris,veteochmajs–ärmaj-senmest sårbar.Förattmajsen skakunna föröka sig,måstepollenfallafrånvippornanerpådetrådformademärkena,somframträderispetsenavvarjeblivandemajskolv.Varochenavdessatrådarärfästvidvarsittställepåkolvendärettkornkanbildas.Omettmajskornskautvecklas,måsteettpollenkornfallanerpåentrådochsedantasigframtillmajskornetsplats.Omtemperaturenärovanligthög,blirtrådarnasnabbtförtorkadeochbruna,ochkandärförintefyllasinfunktionibefruktningen.

OcksåtemperaturenseffektpårispollineringenharstuderatsiendetaljstudiepåFilippinerna.Forskaredärrapporterarattpollinering-enavrisminskarfrån100procentvid34graderCelsiustillnästannollvid40grader,vilketledertillattskördenslårfel.(18)

Höga temperaturer kan dessutom torka ut växter. Medan detkanskekrävsettteamavvetenskapsmänförattförståhurtemperatu-renpåverkarpollineringenavris,såkanvemsomhelstavgöranärettslokandemajsfältlideravvärmestress.Närenmajsplantarullarihop

Kapitel 3 67

deattmerpartenavuttorkningenkoncentreradestillEuropa,Asien,Kanada,västraochsödraAfrikasamtöstraAustralien.(11)

ForskarevidUSAsDepartment of Agriculture’s Forest Service,meduppgifterombränderochtemperaturerinsamladeunder85år,rap-porteradeiaugusti2004atttillochmeden1,6gradersökningavsommartemperaturernaskullekunnafördubbladespontanabränder-nasytaide11västligadelstaternaiUSA.(12)

Överalltkommerekosystemenattpåverkasavdehögretempe-raturerna,iblandpåsättsomviintekanförutsäga.2007årsIPCC-rapport säger att enökningav temperaturenmedengradCelsiuskommerattmedföraattupptill30procentavallajordensarterriske-rarattutrotas.The Pew Center on Global Climate Changebeviljadean-slagtillenundersökning,somanalyseradeettfyrtiotalvetenskapligaforskningsrapporter,somsättertemperaturenisambandmedföränd-ringar i ekosystem.Blanddemånga förändringar som rapportera-desåterfinnsattvårenanländernästantvåveckortidigareiUSA,attträdsvalornabyggerboochläggeräggniodagartidigareändegjordeför40årsedan,ochatträvensutbredningsområdeharflyttatsålångtnorrutattdenträngtinpåfjällrävensterritorium.Inuiterharblivitöverraskadeavattrödhakarhardyktupp,enartsomdealdrigobser-veratförut.Inuiternasspråkharfaktisktingetnamnförrödhake.(13)

NWF(National Wildlife Federation) rapporterarattomtempera-turernafortsätterattstigakommerföreår2040varfemteflodsomrinnerutiStillahavetfrånnordvästraUSA,attvaraförvarmförattlax,regnbågsöringochforellskakunnaöverleva.PaulaDelGiudice,chefförNWFsnordvästraresurscentrumvarnarföratt”denglobalauppvärmningenkommerattöka trycketenormtpådet somfinnskvaravregionensbästahabitatförkallvattensfisk”.(14)

DouglasInkley,NWFsvetenskapligaexpertochframståendeför-fattaretillenrapportförWildlife Society,konstaterarapropåklimatför-ändringen:”Vistårinförhotetattdennaturvärldviidagkännertill–ochmångaavdeplatsersomviharinvesteratårtiondenavarbeteiförattskyddasomreservatochlivsrumförfloraochfauna–kommerattupphöraattfinnastillisittnuvarandetillstånd,ifallviintelyckasavvärjadettahot.”(15)

Följderna för skördarnaDagenslantbrukharformatsavettklimatsystemsominteharför-ändratsmycketunderjordbrukets11000-årigahistoria.Grödorharutvecklatsförattmaximeraavkastningenunderdessalångvarigtrå-

68 PLAN B 3.0

endagradbetydligtminskadenandelnederbördsomfalleriformavsnö,ochkraftigthöjadenandelsomfalleriformavregn.Dettagör i sin tur att översvämningarna under regnperioden ökar ochattsnösmältningen,somfyllerpåvattendragenundertorrperioden,minskar.

Intenogmeddetta,nusmälterocksåglaciärernasomförserflo-dernamedvattenundertorrperioden.Endelavdemärredanheltutraderade.IngenstansärdetmeroroandeattglaciärernasmälteräniAsien,där1,3miljardermänniskorärberoendeavflodersomrin-neruppiHimalayaochdennärbelägnaTibet-Qinghai-platånförsittvatten.(21)

Gangotri-glaciären i Indien, som till 70 procent förser Gangesmedvatten, intebara smälter–densmältermedökandefart.Omdess avsmältning fortsätter att accelerera, måste Gangotris förvän-tade livslängdmätas inågradecennierochGangeskommerattblienårstidsbundenflod,sombararinnerunderregnperioden.Förde407miljonerindierochbangladeshiersomboriGangesflodbäcken,skulledettakunnablienlivshotandevattenförlust.(22)

Situationenär särskiltutmanande iKina, somärännumerbe-roendeavflodvattenförbevattningänIndien.OfficielladataiKinavisarattglaciärernapåTibet-Qinghai-platån,somförserbådeGulaflodenochChang Jiangmedvatten, smältermed sjuprocentomåret.Gulaflodensbäcken,där147miljonermänniskorharsinahem,skullekunnaråkaut förenstorminskningavflodensflödeundertorrperioden.DenlångtstörreChangJianghotasocksåavglaciärer-nasutplåning.Bäckenets369miljonerinvånareärstarktberoendeavrisfrånfältensombevattnasmeddennaflodsvatten.(23)

YaoTandong,enavdefrämstakinesiskaglaciologerna,förutspåratttvåtredjedelaravKinasglaciärerskullekunnavaraförsvunnaföreår2060.”Attglaciärernaminskaröveralltpåplatåområdet,”sägerYao,”kommersåsmåningomattledatillenekologiskkatastrof.”(24)

Andraasiatiskaflodersomrinnerupppå”världenstak”ärIndus,ivarsbäcken178miljonermänniskoriIndienochPakistanbor;ochBramaputra,somrinnergenomBangladesh;samtMekong,somför-serKambodja,Laos,ThailandochVietnammedvatten.(25)

ITanzaniakanKilimanjarossnökläddatoppsnartvarabådesnö-ochisfri.UndersökningarutfördaavglaciologenLonnieThompsonfrånOhio State Universityvisarattmellanår1989och2000 förlo-radeAfrikashögstaberg33procent av sitt istäcke.Han förutsägerattishättanpåbergetskullekunnavaraheltochhålletbortaföreår

Kapitel 3 6�

sinabladförattminskaytansomärutsattförsolen,minskarocksåfotosyntesen. Och när klyvöppningarna på undre sidan av bladenstängersigförattminskavätskeförlusten,minskarocksåupptagning-en av koldioxid, och därmed begränsas fotosyntesen.Vid förhöjdatemperaturerförsättsmajsplantan,somunderidealiskaförhållandenärsåosedvanligtproduktiv,iettchocktillståndpågrundavvärmen.

Underdesenasteårenharekologerspecialiseradepånyttoväxterriktat sinuppmärksamhetpådetexakta sambandetmellan tempe-ratur och grödors avkastning. En av de mest omfattande av dessaundersökningar genomfördes vid IRRI (International Rice Research Institute) på Filippinerna. En grupp framstående vetenskapsmän,som är specialister på grödor, använde skördedata från försöksod-lingaravbevattnatrisochkundebekräftatumregelnsomvuxitframbland nyttoväxtekologer – nämligen att en förhöjd temperatur påengradCelsius(iförhållandetillnormen)minskaravkastningenpåvete,risochmajsmedtioprocent.IRRI-undersökningensresultatstämdeöverensmeddatafrånandraforskningsprojektpåsenaretid.Forskarnadrogslutsatsen:”Högretemperaturerförorsakadeavdenglobalauppvärmningenkommerattgöradetalltsvårareattlivnärajordensväxandebefolkning.”(19)

Två indiska forskare,K.S.KaviKumaroch JyotiParikh,utvär-derade följderna av högre temperaturer på vete- och risskördar.DebaseradesinmodellpådatafråntioolikaplatserochfannattinorraIndienminskadesinteveteavkastningennämnvärtmycketavenmedeltemperaturhöjningpåengrad,menentvågradershöjningminskadeskördarnapånästanallaplatser.Närdegranskadetempera-turförändringenförsig,leddeentvågradershöjningtillennedgångiavkastningenavbevattnatvetemedmellan37och58procent.Närde räknade sammande negativa effekterna av högre temperaturermed den positiva effekten av koldioxidgödsling, visade sig avkast-ningenminskamedmellan8och38procentpådeolikaplatserna.För ett land som förväntas öka sin folkmängd med 500 miljonermänniskorföremittenavårhundradet,ärdettaenmycketbekym-mersamutsikt.(20)

Himlens reservoarerSnö-ochismassoribergenärnaturenssötvattensreserver–ettna-turligtsättattlagravattenförattfyllapåflodernaundersommarenstorrperiod.Nuärdessareserverhotadepågrundavtemperaturhöj-ningen.Ibergstrakterkantillochmedentemperaturökningpåen

70 PLAN B 3.0

SacramentoochColorado–visarattsnönibergensomförserflo-dernamedvattenkommerattminskadrastiskt,medanvinterregnenochöversvämningarnakommerattöka.(32)

Globalaklimatmodellerförutsägerattenenergipolitiksomrullarpåigamlahjulspårkommerattledatillen70-procentigminskningav snötäcket i västraUSA föremitten av århundradet.Och i taktmed att snötäcket krymper och flödet av bevattningsvatten mins-karkommer skördarnaattminska i allthögregrad.Detta framgåravenundersökningvidU.S. Department of Energy’s Pacific Northwest National Laboratory, somdetaljgranskadeYakimaflodensdal,ettvid-sträcktfruktodlingsområdeidelstatenWashington.(33)

Jordbruket i de centralasiatiska staternaAfghanistan, Kazakstan,Kirgizistan,Tadzjikistan,TurkmenistanochUzbekistan,ärstarktbe-roende av snösmältningen frånbergskedjorna iHindukush,Pamir,ochTianShanförsittbevattningsvatten.Iran,sominteliggerlångtdärifrån,fårmycketavsittvattenfrånsmältandesnöide5700meterhögaElburz-bergenmellanTeheranochKaspiskahavet.(34)

Snö-ochismassornaivärldensstörstabergskedjorochdetvattendelagrarhartagitsförgivna,heltenkeltförattdefannsdärredaninnanjordbruketuppfanns.Nuförändrasalltdetta.Omvifortsätteratthöjajordenstemperatur,riskerarviattförloradessahimlensreser-voarer,sombådestäderochjordbrukareärberoendeav.

Isen smälter, havet stigerAttisensmälteribergsområdenpåverkarintebaraflödenivattendrag,detgörocksåatthavsnivånhöjs.Istörreskalaskullenedsmältningenav jordensmassiva istäcken–deantarktiskaochdegrönländska–kunna höja havsnivån enormt. Om istäcket över Grönland skullesmälta, skulle det höja havsnivån med 7 meter. Om istäcket övervästraAntarktisskullesmältablirföljdenenhavshöjningpå5meter.Menredanomdessa istäckenbara smälterdelvis fårdetödesdigraföljderförhavsytanshöjning.ErfarnaforskarekonstaterarattIPCCsförutsägelseromenhavsnivåhöjningunderdettaårhundradepå18till 59 centimeter redan nu är förlegade, och att en höjning på 2meterunderdennatidsperiodärfulltmöjligt.(35)

När man vill utvärdera utsikterna för det grönländska istäcketbörjarmanmedattstuderauppvärmningenavdetarktiskaområdet.Enundersökning somgjordes år 2005, Impacts of a Warming Arctic,drogslutsatsenattdearktiskaområdenavärmsuppdubbeltsåsnabbtsomrestenavplaneten.Dengenomfördesaveninternationellgrupp

Kapitel 3 71

2015.NärbelägnaMountKenyaharförlorat7avsina18glaciärer.Lokalaflodersomdessaglaciärerharförsettmedvattenhållerpåattbliårstidsbundna,vilketskaparkonfliktermellande2miljonermän-niskor,somärberoendeavdemförattfåtillgångtillvattenundertorrperioden.(26)

Bernard Francou, forskningschef på franska regeringens Institut de Recherche pour le Développement,troratt80procentavSydamerikasglaciärerkommerattutplånasinomdenärmaste15åren.FörländersomBolivia,EcuadorochPeru,somärberoendeavglaciärernaförvattentillhushållochbevattning,ärdettaintegodanyheter.(27)

Peru, som sträcker sig cirka 1600 kilometer längs Andernasenormabergsryggochdär70procentavvärldenstropiskaglaciärerfinns,harallvarligaproblem.Ungefär22procentavdeglaciärersomgervattentilldemångaperuanskafloder,somisinturledervattentill städernaidehalvtorrakustregionerna,ärnuutplånade.LonnieThompsonrapporterarattQuelccaya-glaciärenisödraPeru,sompå1960-taletminskademed6meterperår,numeraminskarmed60meteromåret.(28)

Mångaperuanskajordbrukarevattnarsittveteochsinpotatismedvattenfrånflodersomrinneruppidessaborttynandeglaciärer.Underdentorraårstidenärjordbrukarnaheltberoendeavbevattning.FörPerusbefolkningpå28miljonerkommerdekrympandeglaciärernaattsåsmåningominnebäraenkrympandelivsmedelstillgång.(29)

HuvudstadenLima,med7miljonerinvånare,fårdetmestaavsittvattenfråntrefloderhögtuppeiAndernaochdessafloderfårdelvissitt vatten från smältande glaciärer. Så länge glaciärerna smälter ärflodernasflödestarkareännormalt,mensåsnartglaciärernaärbortakommerflödetattminskadrastisktochLimakommerattdrabbasavallvarligvattenbrist.(30)

Imångajordbruksområdenärsnö-ochismassordenfrämstakäl-lantillbevattningochdricksvatten.IsydvästraUSAärexempelvisColoradoflodendenfrämstakällantillbevattningsvatten,ochdenärberoendeavsnötäcketiKlippigabergenförenstordelavsittflöde.Kalifornien,somärstarktberoendeavColoradofloden,ärdessutomberoendeav snösmältningenpåSierraNevada iöster.BådeSierraNevada och den kustnära bergsryggen ger bevattningsvatten tillKaliforniensCentralValley,världensstoraodlingsområdeförfrukt-ochgrönsaker.(31)

Preliminäraresultatfrånenanalysavstigandetemperaturersin-verkanpåtrestörreflodsystemivästraUSA–flodernaColumbia,

72 PLAN B 3.0

ochattdettaupprepadesår2006.Dennanyautveckling,ikombina-tionmednyheternaomatthavetsistäckeblirallttunnare,gerytter-ligarebeläggförattiseninteåterhämtarsigefterdenårstidsbundnasmältningen,vilketinnebärattsommarisenpåNorraishavetskullekunnaförsvinnamycketfortareänmantidigaretroddevarmöjligt.(40)

Walt Meier, en forskare vid USAs National Snow and Ice Data Center,följerförändringarnaiisenpåNorraishavet.Hanbetraktardetsomalarmerandeattvinterisenkrymper.Riskenärstorattomslags-punktenförArktisredanharnåtts,trorhan.”Människorharförsökttänkautsättattgåtillbakatilldetsomengångvar.Menvifortsätterattköralängreochlängreiniåtervändsgrändenochdetblirsvårareochsvårareattbackaut.”EndelvetenskapsmäntrorattNorraishavetskullekunnavaraisfrittomsomrarnasåtidigtsom2030.(41)

Forskarnaäroroadeöverattförstärkandeåterkopplingarbörjarut-lösas.Meddettaavsesattentrendsomredanharkommitigångbörjargemerkraftåtsigsjälv,avsigsjälv.Tvåsådanamöjligaåterkopplings-mekanismerharuppmärksammatsalldelessärskiltavforskarna.Denenaär,förArktisdel,albedoeffekten.NärdetinkommandesolljusetträffarisenpåNorraishavetreflekterasupptill70procentavdettill-bakautirymden.Bara30procenttasuppsomvärme.Mennärdenarktiskaisensmälterochdetinkommandesolljusetträffardetmycketmörkareöppnavattnet, reflekterasbara6procentav ljuset tillbakaut i rymdenoch94procent förvandlas tillvärme.Dettakan liggabakomdenaccelererandeavsmältningenaviseniNorraishavetochdenstiganderegionalatemperaturensomdirektpåverkarGrönlandsistäcke.(42)

Omall is iNorra ishavet smälterkommerdet inte attpåverkahavsnivåneftersomisenredanbefinnersigivattnet.Mendetkom-merattledatillenmycketvarmareregioniArktis,närmycketmeravdetinkommandesolljusetabsorberassomvärme.Dettaärspecielltbekymmersamt föratt störstadelenavGrönland ligger inompol-cirkeln.Närområdetkringnordpolenvärmsupp,börjarGrönlandsistäckesmälta–ochdetärupptill1,6kilometertjocktpåsinaställen.(43)

Denandra förstärkandeåterkopplingsmekanismenharocksåattgöramedissmältningen.Detsomforskarnaförrtroddevarenrättenkellinjärprocess–attenvissmängdissmälterpåytanavettistäckevarjeår,beroendepåtemperaturen–dettainsermannuärmycketmerakomplicerat.Närisenpåytanbörjarsmälta,sipprarendelav

Kapitel 3 73

på300forskarefrånACIA(Arctic Climate Impact Assessment),ochmanupptäckte att i regionerna som omgerArktis, bland andraAlaska,västraKanada och östraRyssland, har vintertemperaturerna redanstigitmed3-4graderCelsiusunderdet senastehalvseklet.RobertCorell,ordförandeförACIA,sägerattdennaregion”ärmittuppeienavdeallra snabbasteochallvarligasteklimatförändringarnapåjorden.”(36)

Inuiternaskampförattöverlevaidetarktiskaklimatet,somnuförändras så snabbt,är som”enögonblicksbildavvad somhändermedhelaplaneten.”SåbeskrevSheilaWatt-Cloutier,somsjälvärin-uit,situationeniettvittnesmålinförU.S. Senate Commerce Committee,närhontaladepå155000inuitersvägnar,bosattaiAlaska,Kanada,RysslandochpåGrönland.HonkalladeuppvärmningenavArktis”en allt avgörandehändelse i dennaplanetshistoria”och lade till:”Nusmälterjorden,bokstavligen.”(37)

ACIA-rapporten redogör för hur havsisen drar sig undan ochfördeförödandeföljderdettafårförisbjörnarna:tillochmedderasöverlevnadkanståpåspel.Ensenarerapportvisadeatt isbjörnar isinkampförattöverlevaharövergåtttillkannibalism.Ocksådesälarsomleverpåisenärhotadeochdeärgrundläggandeförinuiternasuppehälle.(38)

Sedandennarapportladesframår2005hardetvisatsigattlägetärvärreänmantidigareförstått.EngruppforkarefrånNational Snow and Ice Data Centerochfrån National Center for Atmospheric Research,sammanställde uppgifterna om Norra ishavets sommarsmältningåren 1953 till 2006 och fann att isen smältermycket snabbare änvad klimatmodellerna har förutspått. De upptäckte att under åren1979till2006accelereradehavsisensminskningomsomrarnatill9,1procentperårtionde.År2007krymptehavsiseniArktissåmycketattdenblevungefär20procentmindreändenvarår2005,somvardetföregåenderekordåret.Dettatyderpåatthavetskullekunnabliisfrittlångtföreår2050,dettidigastedatumetförutsagtavIPCCirapportenfrånår2007.JulienneStroeve,somforskaromArktis,på-pekadeattdenkrympandeiseniArktiskanhanått”enomslagspunktsomskullekunnautlösaenkaskadavklimatförändringar,somocksåpåverkarjordenstempereraderegioner.”(39)

DennaoroförstärksnärmantardelavJoséfinoComisosforsk-ningsresultat.HanärenerfarenforskarevidNASAs Goddard Space Flight Center ochhan rapporterade att år 2005krympte för förstagångentillochmedvinteristäcketpåNorraishavet,med6procent,

74 PLAN B 3.0

ismassan,Larsen A,påöstrakustenavAntarktiskahalvön,brötsuppår1995,vardetensignalattalltintestodvältilliområdet.Ochsenare,år2000,brötsigettenormtisbergmedarean11000kvadratkilome-ter–likastortsomSkåne–lossfrånRoss Ice Shelf.(48)

NärLarsen Ahadebrutitslossvardetbaraentidsfråga–medtan-kepådenförhöjdatemperatureniregionen–innandetangränsandeLarsen Bocksåskullegöradet.SånärdennorradelenavLarsenB-ishyllanrasadenerihavetimars2002vardetintenågonfullstän-digöverraskning.Ungefärvidsammatidpunktbrötsigettenormtisstycke loss frånThwaites-glaciären. Detta 5500 kvadratkilometerstoraisberghadeenytanästanlikastorsomVänern.(49)

Tillochmedveteranerblandisobservatörernaärförbluffadeöverhur snabbt upplösningen nu fortsätter. ”Farten är svindlande”, sä-gerdrDavidVaughan, somärglaciologvidBritish Antarctic Survey,somharövervakatLarsen-istäcketminutiöst.Längsdenantarktiskahalvön,inärhetenavLarsen-ishyllan,harmedeltemperaturenstigit2,5graderCelsiusdesenaste50åren.(50)

Närishyllor,somredantillstordelfinnsivattnet,brytslossfråndenismassasomliggerpålandhardetintenågonstörreinverkanpåhavsnivån i sig.Menominte ishyllornabromsarglaciärens rörelse,somvanligtvisär400-900meteromåret,skulleisenkunnarörasigalltsnabbareutfrånland,vilketisinturskulletunnautistäcketiyt-terkanternaavkontinentenAntarktis.Omdettaskullehändaskullehavsnivånstigaimotsvarandegrad.(51)

Detinternationellainstitutetförmiljöochutveckling,IIED,haranalyserat följden av en 10-meters höjning av havsnivån, och hardärigenomgivitenuppfattningomvaddetskullekunnainnebäraattvärldensstörstaistäckensmälter.UndersökningenfrånIIEDbör-jarmedattpåpekaatt634miljonermänniskorborvidkustenpåennivåupptill10meteröverhavsytan,ivaddekallarlågtbelägenkust-zon.Dennaenormtsårbarabefolkningsgruppomfattarenåttondelavvärldensstadsbefolkning.(52)

EttavdemestsårbaraländernaärKina,med144miljonerpo-tentiellaklimatflyktingar.Sedan följer IndienochBangladeshmed63respektive62miljoner.Vietnamhar43miljonersårbarainvånareochIndonesien42miljoner.Andrasomhörtillde10värstutsattaländernaärJapanmed30miljoner,Egyptenmed26miljonerochUSAmed23miljoner.(53)

Världenharaldrigupplevtensådanmassivfolkvandring.Vissaavflyktingarnaskulleheltenkeltkunnadrasiguppåtmothögrebelägen

Kapitel 3 75

vattnetnergenomsprickoriglaciärenochfungerarsomettsmörj-medelpåytornamellanglaciärenochberggrundenunderden.Dettaaccelererarglaciärflödetochisbergenskalvningnerihavetruntom-kring.Det relativt varma vattnet, somflyter igenomglaciären, förocksåmedsigvärmefrånytandjuptneriistäcketmycketsnabbareänomvärmenskulleträngainbaragenomledningrättochslätt.(44)

Många färska undersökningar rapporterar att avsmältningen avGrönlands istäcke accelererar. En undersökning som publiceradesiScience i september2006rapporteradeatthastighetenför issmält-ningenpådenvidsträcktaönhadetredubblatsunderdesenasteåren.Sammamånadgav engrupp forskarevidUniversity of Colorado utenrapportiNaturesomvisadeattmellanapril2004ochapril2006hadeGrönlandförloratismedenhastighetsomvar2,5gångersåhögsomdetvånärmastföregåendeåren.Ioktober2006rapporteradeengruppforskarevidNASAattglaciärernarannutihavetmedökan-defart.EricRignot,glaciologvidNASAs Jet Propulsion Laboratory,hävdade:”Ingentingavdettaharförutsagtsmedhjälpavnumeriskamodeller,ochdärförärallaprognoseromGrönlandsbidragtill[höj-ningenav]havsnivånlångtunderverkligheten.”(45)

Påandrasidanjordklotetharocksådettvåkilometertjockais-täcketöverAntarktisbörjat smälta.Det täckerenvärldsdel somärungefärdubbeltsåstorsomAustralienochdetinnehåller70procentavvärldenssötvatten.Ishyllor,somsträckersigutfrånlandområdetneridetomgivandehavet,börjarbrytasuppienalarmerandetakt.(46)

I maj 2007 rapporterade en grupp forskare från NASA ochUniversity of Colorado attdata från satellitervisadeenutbredd snö-smältning i de inredelarna av istäcket påAntarktis på ett områdelikastortsomSverigeslandarea.Dennasnösmältningår2005pågick900kilometerinåtland,baraungefär500kilometerfrånSydpolen.KonradSteffen,enavforskarnasomdeltog,konstaterar:”Antarktisharinteuppvisatmycketuppvärmning,omnågonalls,densenastetiden,bortsettfrånAntarktiskahalvön,mennubörjarstoraområdenvisadeförstatecknenpåeffekternaavuppvärmningen.”(47)

Ishyllorna somomgerAntarktis har byggts upp av de glaciärersomgliderutfrånkontinentennerihavetutanför.Dennalångsammaisrörelsesomhållsigångavdenständiganybildningenavispålandochsomkulminerarisönderbrytningenavistäcketideyttrekanter-na,densåkalladekalvningenavisberg,ärinteettnyttfenomen.Detsomärnyttärattdennaprocessgårsåsnabbtidag.Närdenenorma

76 PLAN B 3.0

sintillflykt.Ännuiaugusti2006,ettårefterdetattorkanenhadepas-serat,vardevärstskadadedelarnaavstadenfortfarandeutanvatten,el,avlopp,sophantering,ochtelekommunikationer.(57)

Tack vare förhandsvarningar om orkanen och myndigheternasenträgnauppmaningarattevakuerakustområdena,flyddeungefärenmiljonmänniskornorrutiLouisianaellertillgranndelstaternaTexasochArkansas.Avdessaharungefär290000ännuinteåtervänthemochkommersannoliktintehellernågonsinattgöradet.Dessaorkan-evakuerademänniskorärvärldensförstastoravågavklimatflyktingar.(58)

Katrinavardenekonomisktsettmestdestruktivaorkansomnå-gonsindragit inöver landnågonstans.Denvarenavåttaorkanersomdrabbade sydöstraUSAåren2004och2005.Följden avdenaldrigtidigareskådadeskadegörelsenärattförsäkringspremiernaharfördubblats,tredubblatsochtillochmedivissasärskiltsårbaralägenblivittiogångersåhöga.Dennaenormahöjningavförsäkringskost-naderna sänkervärdetav fastigheterna ikustområdenaochgörattmänniskor och företag lämnar starkt utsatta delstater som Florida.(59)

Den förödelse som Katrina orsakade var inte en enstaka hän-delse.Hösten1998slogorkanenMitch–enavdekraftigastestor-marna somnågonsinharuppståttpåAtlanten,medvindstyrkorpåuppemot300km/h–tillmotCentralamerikasöstrakust.Eftersomförhållandena i atmosfären förhindrade stormensnormalanordligaframfartföllungefärtvåmeterregniskyfallöverdelaravHondurasochNicaraguapåbaranågradygn.Dennadödligaflodvågfickhem,fabrikerochskolorattstörtasamman,såattbararuineråterstod.Denförstördevägarochbroar.SjuttioprocentavskördarnaochenstordelavmatjordeniHondurassköljdesbort–matjordsomhadebil-datsundermycketlångtid.Enormaslamströmmarförstördebyarochbegravdepåfleraställenmänniskornaimindresamhällen.(60)

Stormen lämnade efter sig 11000 döda.Ytterligare tusentalsåterfannsaldrig,dehadeblivitbegravdaellerutspoladeihavet.Dengrundläggande infrastrukturen – vägarna och broarna i HondurasochNicaragua–förstördestillstoradelar.HonduraspresidentFloressammanfattadedetsåhär:”Totaltsettförstördesinomloppetavnågradagarvadsomtagitossfemtioårattbyggaupp.”Skadornasomdennastormförorsakadeöverstegdenårligabruttonationalproduktenides-

Kapitel 3 77

markinomdetegnalandet.Andra–ställdainförextremträngselideinreregionernaisinahemländer–skullesökasintillflyktpåandrahåll.Bangladesh,somredannuärettavvärldensmesttättbefolkadeländer, skulle råkaut för en ännumycket störrebefolkningstäthet,när62miljonermänniskorskulleblitvungnaattflyttainblandde97miljonersomleverpåhögrebelägenmark.Skulleettglesarebefol-katlandsomUSAvaravilligtatttaemotochanpassaettinflödeavflyktingarundanhavshöjningen,samtidigtsomlandetsjälvtförsökteanpassaochbosätta23miljoneregnamedborgarepånyaställen?(54)

Någraavvärldensstörstastäderskullbliöversvämmade,heltellerdelvis,blanddemShanghai,Calcutta,LondonochNewYork.Menintenogmeddet,utanvidsträcktaområdenavproduktivåkermarkskulleocksågå förlorade.Derisfält somligger ifloddeltanochpåflodslätter iAsien skullehamnaunder saltvatten, så att världsdelenskulleberövasendelavsinlivsmedelstillgång.Dennaförlustavhög-värdigåkermarkskullevaraenparallelltillförlustenavvatteniflo-dernanärHimalayasglaciärerutplånas.(55)

Sist och slutligen är det frågan om världens regeringar är till-räckligt starka föratt ståemotdetpolitiskaochekonomiska trycksomföljeravattstoramängdermänniskormåstegesnybosättning,samtidigtsommanförlorarbostadsbebyggelseochindustriområden.Förflyttningarnaärintebaraeninreangelägenhet,eftersomstorade-lar av flyktingarna kommer att vilja flytta till andra länder. Klararregeringarnaattståemotdessapåfrestningarellerkommerflerochflerstaterattkollapsa?

Mer destruktiva stormarStigandehavsnivåerärintedetendahotetsomföljeravglobaltem-peraturhöjning.Närdetropiskaoceanernasytablirvarmareinnebärdetattmerenergistrålaruppiatmosfärenochökardrivkraftenidetropiska stormsystemen,vilket i sin tur leder till att stormarnablirmer destruktiva. Kombinationen av stigande havsnivåer, kraftigarestormarochstarkarestormfloderkanbliförödande.(56)

Hurförödandedessakombinationerkanbli,blevuppenbartislu-tetavaugusti2005,närorkanenKatrinadrabbadeNewOrleansochkustenvidMexikanskagolfen iUSA. Ivissa avgolfenskuststäderlämnade Katrinas kraftiga nio meter höga stormvåg inte en endabyggnad stående. New Orleans överlevde den första stöten, menöversvämmadesnärvallarnapålandgavefter.Istoradelaravstadentäcktevattnetalltutomtakåsarna,dittusentalsmänniskorhadetagit

78 PLAN B 3.0

enavdenkinesiskaflodenChangJiangsbäckenår1998,somocksåenligtberäkningarnakostade30miljarderdollar,ensummajämför-barmedvärdetavKinasrisskörd.Delvisberordeökadeutgifternaförskadornapåattstadsbebyggelseochindustriharutvecklatsiallthögregradvidkusterochpåflodslätter.Mendelvisberordeocksåpåalltmerförödandestormar.(67)

På västra halvklotet är det USAs kuster vid Atlanten ochMexikanska golfen samt de karibiska länderna som just nu är demestsårbararegionernaförkraftigarestormar.PåöstrahalvklotetärdetöstraochsydöstraAsien,medFilippinerna,Japan,Kina,TaiwanochVietnam,somsannoliktfårtastötennärdekraftigastormarnatarfartöverStillahavet.IBengaliskavikenärBangladeshochIndiensöstrakustsynnerligensårbara.

Västeuropa,somtraditionelltsettkanskebarabrukarhaenkraftigtförödandevinterstormpåhundraår,drabbadesavdenförstavinter-stormensomöversteg1miljarddollarår1987–denförstördeför3,7miljarderdollar,varavförsäkringarnabaratäckte3,1miljarderdollar.SedandessharVästeuropahaftniostörrevinterstormarmedförsäk-radeförlustersomrörtsigmellan1,3och5,9miljarderdollar.(68)

Närklimatetförändrasväntarextremareväderhändelser.AndrewDlugolecki,konsultinriktadpåklimatförändringenochdesseffekterför affärsdrivande verksamhet, konstaterar att skade-ersättningarnafrån händelser somhar koppling till vädret har ökatmed ungefärtioprocentomåret.”Omensådanhöjningskullefortsätta”,påpe-karhan,”skulleskade-ersättningarnaförstormarår2065överstigavärldensbruttonationalprodukt.Detärjusjälvklartattvärldenskullehagåttikonkurslångtinnandess.”Iverklighetensvärldärdetsällansomtvåsiffrigårligprocentuelltillväxtfortsätterunderfleradecen-nier,menDlugoleckisfrämstapoängärattklimatförändringenkanbliödeläggande,omstörtande,ochmycketdyr.(69)

Omvi tillåterklimatetatt skena iväg, riskerarvi skyhögakost-nader. I en rapport från slutet av år 2006 förutsadeVärldsbankensförrechefsekonomNicholasSternattdenlångsiktigakostnadenförklimatförändringen skulle kunna överstiga 20 procent av världensbruttonationalprodukt.Mankanjämförameddenkortsiktigakost-nadenförattskäranedväxthusgasernasåattklimatetstabiliseras,vil-

Kapitel 3 7�

satvåländertillsammansochkastadederasekonomiskautvecklingtjugoårbakåtitiden.(61)

År 2004 drabbades Japan av rekordmånga orkaner, tio stycken,somtillsammansställdetillmedskadorförtiomiljarderdollar.UndersammasäsongslogfyraavdetiodyrasteorkanernaiUSAshistoriatillmotdelstatenFlorida.Dessafyraorkanerskapadetillsammansför-säkringsanspråkpå22miljarderdollar.(62)

Motdennabakgrundhar försäkringsbolagoch återförsäkrings-bolag svårt att beräkna en säker nivå för premierna, eftersom dehistoriskadatasomtraditionelltharanväntsförattkalkyleraförsäk-ringsavgifterna inte längre ger någon vägledning inför framtiden.Redan länge har antalet större översvämningskatastrofer i världenvuxitförvartårtionde,från6störreöversvämningarpå1950-talettill26på1990-talet.(63)

Försäkringsbolagenärövertygadeomattnärtemperaturernasti-gerochmerenergidriverpåstormsystemen,kommerdeframtidaförlusternaattbliännustörre.Deärbekymradeochfrågarsigombranschenkanförblisolventunderbelastningenfråndeväxandeska-dorna.BekymradärmanocksåpåMoody’s Investors Service,somunderdesenastesexårenfleragångerharskrivitnerkreditvärdighetenförnågraavvärldensledandeåterförsäkringsbolag.(64)

ThomasLostersomärklimatexpertpåMunich Re,ettavdele-dande återförsäkringsbolagen, påpekar att boksluten för naturkata-strofernanu”domineras avväderförorsakad förödelse, imånga fallovanligaochextremahändelser.Vimåstestoppadettafarligaexperi-mentsommänsklighetenutsätterjordensatmosfärför.”(65)

Munich Reharpubliceratenlistaövernaturkatastrofermedför-säkradeförlusterpå1miljarddollarellermer.Denförstakom1983,närorkanenAliciadrabbadeUSA,ochorsakadeskadorför1,5mil-jarderdollariförsäkradeförluster.Innanåret2006gåttuthademanregistrerat58naturkatastrofermedenmiljarddollarellermeraiför-säkradeförluster.Avdemvartrejordbävningar,däriblanddenförö-dandetsunaminår2004 iAsien;deövriga55hadevädersamband– stormar, översvämningar, orkanerochbränder i skogochmark.Under1980-taletuppträddetresådanahändelser;under1990-taletuppträdde26;ochåren2000till2006harredan26sådanahändelserinträffat.(66)

FöreorkanenKatrinavar tvåavde störstahändelserna, sett tilldentotalaförödelsen,orkanenAndrewår1992,somförstörde60000hemochorsakadeskadorför30miljarderdollar,samtöversvämning-

80 PLAN B 3.0

står för70procentavdenissmältningsomfyllerpåGangesundertorrperioden,kanutplånasheltinomnågradecennier.(74)

Vadskullekunnahotavärldenslivsmedelstrygghetmeraänattdeglaciärersmälterbort,somgervattentilldestoraflodernaiAsienun-dertorrperioden,flodernasombevattnarregionensris-ochvetefält?Idendelavvärldendärhälftenavallamänniskorbor,skulleföljdenavattmaninteharvattenunder torrperiodenkunna leda till intebarahunger,utantillsvältienofattbaromfattning.

Livsmedelstryggheten iAsien skulle också drabbas av ytterliga-reetthårt slag,genomattfloddeltanochflodslätterdärrisetodlasskulleöversvämmasavhavet.Världsbankenpåpekar att enhöjningavhavsytanmedendast1meterskulledränkahälftenavrisfälteniBangladesh.Ävenomenhöjningavhavsnivånpå1meterintekom-merattskeöverennatt,ärdetoroandeattdetkommerattkommatillenpunktnärensådanhöjningavhavsytanintelängrekanför-hindras,ifallissmältningenfortsättermedsammafartsomidag.Denavsmältning,somskulleförorsakadetta,ärintenågotsomeventuelltskulleinträffaomjordenstemperaturhöjsytterligare,utandetärnå-gotsomharbörjatske,justnuviddennuvarandetemperaturen.(75)

Närsommarengickmotsittslutår2007visaderapporternafrånGrönlandattglaciärernaflötutihavetmedenökandefart,bortomalltsomglaciologernahadekunnatföreställasig.Enormaisstycken,somvarförsigvägdemångamiljarderton,brötsigfriaochglednerihavetochgavupphovtillsmärre”jordskalv”närdegjordedet.(76)

Närsmältvattnetgjordeytanhalmellanglaciärenochberggrun-deninunder,accelereradeisenisinrörelseutihavetochfartenstegtill2meteritimmen.Dettasnabbareflöde,liksomskalven,visarattdetärmöjligtatthelaistäcketbrytsuppochkollapsar.(77)

Förutomdetsomredansker,stårvärldeninförriskenattendelavåterkopplingsmekanismernatarfartochytterligareaccelererarupp-värmningsprocessen.ForskaresomengångtroddeattNorraishavetskullekunnabliisfrittpåsomrarnaförstnärmareår2100ansernuattdetinträffarföreår2030.Tillochmeddennatidpunktskullekunnavaraenskattningiunderkant.(78)

Dettaoroarforskarnaisärskilthöggradpågrundavalbedo-ef-fekten,föromdenstarktreflekterandehavsisenersättsmedmörkareöppetvattensåökardenmängdvärmesomabsorberasfrånsolljuset

Kapitel 3 81

kenSternberäknartill1procentavvärldensbruttonationalprodukt–medandraordenmycketlönsamaffär.(70)

Koldioxiden ner med 80 procent före år 2020År2004publiceradetidskriftenScienceenartikelavStephenPacalaochRobertSocolowvidPrinceton-universitetet,därdetframgickhurmankundebegränsadeårligakolutsläppenfrånfossilabränslentill7miljardertoniställetförattdestigertill14miljardertonunderdekommande50åren,såsomdetskulleskeommanlåterutveck-lingenfortsättaisammagamlaspår.EkologenPacalasochingenjörenSocolows mål var att förhindra att koldioxidhalterna i atmosfärenskullestigatillöver500ppmfråndenästan375ppmsomgälldedå.(71)

Debeskrev15sätt,allabeprövadetekniker,somtillår2054vartochettkundesänkakolutsläppenmed1miljardtonomåret.Vilkasjusomhelstavdessatillvägagångssättskulletillsammanskunnaan-vändasförattförhindraenökningavkolutsläppenframtillår2054.Pacala och Socolow framlägger dessutom teorin att teknologiskaframstegskullekunnabidratillattskäranerdeårligakolutsläppentill2miljardertonföreår2104,ennivåsomkanabsorberasavnaturligakolsänkorpålandochihaven.(72)

PacalasochSocolowstankegångharvarittillutomordentligtstornyttaförattdenbidragittillattbelysahurmanskakunnasänkakol-utsläppen.Underdetreårsomgåttsedanartikelnskrevshardetblivituppenbarthurbråttomdetäratthandlasnabbtochpåenmycketbredarefront.Vimåstenuocksåtastegetförbidentankemodellsombetraktarallatänkbarametoderattsänkakolutsläppensomlikvärdigaochiställetkoncentreraosspådem,somärallramestlovande.

ForskaresomJamesHansen,enavde främstaklimatexperternavidNASA,trorattdenglobalauppvärmningenaccelererarochkan-skenärmarsigenomslagspunkt,enpunktdärklimatförändringenfåttuppensådanhastighetattdenbliroåterkallelig.Dessavetenskapsmäntrorattvikanskeharettårtiondepåossattläggaomkurseninnantröskelnäröverskriden.Jaghållermedomdetta.(73)

Man räknarofta uppvad vimåste göra dekommandedecen-niernaeller föreår2050föratt”undvika farligklimatförändring”,menvistårredanmittuppeiden.TvåtredjedelaravglaciärernasomförserGulaflodenochChangJiangiKinamedvattenkommerattvarabortaår2060omdennuvarande7procentsårligaavsmältnings-taktenfortsätter.GlaciologerrapporterarattGangotri-glaciären,som

82 PLAN B 3.0

hybridbilarmedplug-in-funktion,såattdeistortsettkanköraspåelfrånvindkraft.

PlanBinbegriperengenomgripandeomstruktureringavvåren-ergisektor–ientaktsomomvihadedrabbatsavkrig–såsomUSAställdeomsinindustripånågramånaderibörjanavandravärldskri-get. (Sekapitel13.)Mycket stodpå spelunderandravärldskriget,menännumer stårpå spel idag.Fråganhärochnuäromvikanmobiliseravåra resurser tillräckligt snabbt för att räddavårglobalacivilisation.

Kapitel 3 83

mycketkraftigt.DettagördetsjälvfalletmöjligtattavsmältningenavGrönlandsistäckeaccelererarytterligare.

Enannanbekymmersamåterkopplingsslingaärattpermafrostenkantinaochfrigöramiljardtalstonkol,endeliformavmetan,somärenmycketkraftfullväxthusgasmedenglobaluppvärmningseffektpertonsomär25gångerhögreänkoldioxidens.(79)

Riskensomhängerövermänsklighetenärattklimatförändringenskullekunna skena iväg, så att det inte längre ärmöjligt atthejdasådanaprocessersomisensavsmältningochhavshöjningen.Viddetlagetskullecivilisationensframtidvaraifara.

Dennakombinationavsmältandeglaciärer,stigandehavochsvåraföljderförlivsmedelstrygghetenochlågtbelägnastädervidkusten,skullekunnabliövermäktigförmångaländersregeringarattklaraav.Idagärdetfrämstsvagastatersombörjarupplösasundertrycketavmiljöproblemsomtornaruppsig.Mendeförändringarsombeskri-vitsovanskullekunnaöveransträngatillochmeddenstarkastestat.Självacivilisationenskullekunnabörjageefterifogarnaochbrytasnerunderdessaextremapåfrestningar.

ImotsatstilldetmålsomPacalaochSocolowsätteruppomatthålladeårligautsläppenavkollikastoraändatillår2054,föreslårviiPlanBengemensamkraftansträngningförattnåen80procentignedskärningavnettokoldioxidutsläppenföreår2020.Vårtmåläratthindraattkoldioxidhalteniatmosfärenöverskrider400ppm,förattpådetsättetbegränsadenframtidauppvärmningen.(80)

Dettaärenmycketambitiössatsning.Detinnebärexempelvisattallakolkraftverkfasasutföreår2020samtidigtsomvistarktminskaranvändningenavolja.Dettaärintenågonenkelsak.

Menvikangöradennaomställninggenomattanvända tekniksomredanfinns.Detrebeståndsdelarnaidennaansträngningförattskäranerkolutsläppenäratta)stoppaavskogningensamtidigtsomnya trädplanteras för att lagrakol (sekapitel8),b)höjaenergief-fektivitetenihelavärlden(sekapitel11)ochc)utnyttjajordensför-nybaraenergikällor(sekapitel12).PlanBuppmanarossattanvändademestenergisnålateknikersomfinnsförbelysning,uppvärmningochavkylningavbyggnadersamtförtransporter.Denuppmanarossattambitiösttatillvarajordenssol-,vind-ochjordvärmeresurserföratt utvinna energi.Det innebär till exempel en total övergång till

84 PLAN B 3.0

jordensbefolkninglever,blanddemdetrestoraspannmålsproducen-terna–Indien,KinaochUSA.(2)

Förutomdessaredanvälkändaorsakertillosäkervattentillgångpåverkar numera också klimatförändringen tillgången på vatten.Stigande temperaturer förstärker avdunstningen, förändrar regn-mönstren och smälter glaciärerna som förser floderna med vattenunder torrsäsongen.Närglaciärerna smälterhotarde att förvandlaständigt strömmandefloder somGanges i IndienochGulaflodeniKina till säsongsbundnafloder,vilket försämrarbådevatten-ochlivsmedelstryggheten. Eftersom jordens klimatsystem och jordenshydrologiskacykelärsåsammanflätadepåverkarvarjeförändringavklimatetocksådethydrologiskakretsloppet.(3)

Ettavdemerasynligatecknenpåvattenbristärattflodertorkarutochattsjöarförsvinner.Detväxerocksåframpolitiskamotsätt-ningar kring denna vattenknapphet, mellan kraven från dem somboruppströmsochdemsombornedströms,bådeinomettlandochmellanolikaländer.Vattenbristenärnudessutomgränsöverskridandegenomdeninternationellaspannmålshandeln.Ländersomharnåttgränsen för sin vattentillgångbrukar vanligen försökaklara avdetväxandebehovethosstädernaochindustringenomattläggabeslagpåvattnetsomjordbruketanvändertillbevattning,ochsedanimpor-teraspannmålförattkompenseraproduktionsbortfallet.

Kopplingenmellanvattenochlivsmedelärstark.Varochenavossdrickerimedeltaldagligennästan4litervattenienellerannanform,medanvattnetsombehövsförattproduceravårdagligamatkräver sammanlagtminst2000 liter– alltså500gånger såmycket.Dettabidrartillattförklaravarför70procentavallvattenanvändninggårtillbevattningijordbruket.Ytterligare20procentanvändsavin-dustrinoch10procentavhushållen.Närnuefterfråganpåvattenväxer i alla trekategorierna, stärkskonkurrensenmellandem,ochdetärnästanalltidjordbruketsomförlorar.Trotsattdeflestaavossnumeraärmedvetnaomattvärldenstårinförenframtidmedvatten-brist,harinteallasettmönstretochförståttattdetsamtidigtinnebärenframtidmedlivsmedelsbrist.(4)

Sjunkande grundvattennivåerMångaländerpumparuppförmycketgrundvattenisinkampföratttillfredsställaväxandevattenbehov.Deflestagrundvattendepåerfyllspåefterhand,menintealla.NärflertaletgrundvattendepåeriIndienoch den grunda depån under Nordkinesiska slätten har tömts ut,

Kapitel 4 85

4

Tilltagande vattenbrist

Tchad-sjöniAfrika,somengångvarettlandmärkeförastronauterpå bana runt jorden, är idag svår för dem att lokalisera.OmgivenavländernaKamerun,Niger,NigeriaochTchad–allamedsnabbtväxandebefolkningar–harsjönnukrymptmed96procentpåfyrtioår.Regionensständigtstigandeefterfråganpåvattenförbevattningkombineradmedminskanderegnmängdertorkarutfloderochåarsomfyllerpåsjön.FöljdenärattTchad-sjönkanvaraheltutplånadinom kort och dess exakta läge bli ett mysterium för kommandegenerationer.(1)

AttTchad-sjönkrymperärinteunikt.Världenhållerpåattskapaenomfattandevattenbristsomtillstoradelarärosynlig,snabbttill-tagandeochhistorisktsettheltny.Eftersombristenihöggradberorpåattmanpumparuppförmycketgrundvatten,såupptäcksdenoftaförstnärbrunnarnatorkarut.

Dettaglobalavattenunderskottärettresultatavattefterfråganpåvattenhartredubblatsunderdetsenastehalvaårhundradet.Attmanborrat miljontals bevattningsbrunnar har pressat upp vattenuttagetförbipåfyllningstakten,vilketipraktikenbetyderattmanhållerpåatttömmagrundvattendepåerna.Mångaregeringarmisslyckasmedattbegränsavattenupptagningentillhållbaramängderochdetinnebärattgrundvattennivånidagsjunkerideländerdärmeränhälftenav

86 PLAN B 3.0

tretillattkrympalandetsspannmålsskördar.Vetet,somfrämstodlasidethalvtorranorraKina,ärsärskiltsårbartförvattenbrist.Efterentopppå123miljoner tonår1997harnu skörden sjunkit till 105miljonertonår2007,enminskningpå15procent.(9)

RapportenfrånVärldsbankenvisarattKinahållerpåattgöraslutpågrundvattenförrådenitreflodbäckennäravarandrainorr.Debe-rördaflodernaärflodenHai,somrinnergenomBeijingochTianjin,samtGulaflodenochHuai,nästaflodsöderomdenGula.Eftersomdetkrävs1000tonvattenförattproducera1tonspannmål,innebärunderskottetpånästan40miljardertonvattenomåretiHai-bäck-enet,attspannmålsskördenkommerattsjunkamed40miljonertonnärakvifärenärutplånad–såmycketspannmålkundelivnära120miljonermänniskoriKina.(10)

VattenknapphetenärvisserligenmycketallvarligiKina,menännuallvarligareärden i Indien,därmarginalernaärytterst småmellandenfaktiskamatkonsumtionenochöverlevnaden.TilldagsdatoharIndiens100miljonerbönderborrat21miljonerbrunnarochinves-terat cirka12miljarderdollar i brunnarochpumpar. I enunder-sökningavIndiensvattensituationrapporteradeFredPearce iNew Scientistatt”hälftenavIndienstraditionella,manuelltgrävdabrunn-narochmiljontalsgrundare rörbrunnar redanhar torkatut,vilketletttillenströmavsjälvmordblanddemsomärberoendeavdem.Elavbrottförekommeriepidemiskaproportioneridelstaterdärhälf-tenavelenanvändsförattpumpauppvattenfråndjuppåupptillenkilometer.”(11)

I södra Indien, i delstatenTamilNadu,medmer än 62miljo-nermänniskor,torkarbrunnarutnästanöverallt.EnligtKuppannanPalanisamipåTamilNadus jordbruksuniversitethardensjunkandegrundvattennivångjortatt95procentavsmåbrukarnasbrunnarharsinat,vilketharminskatdenbevattnadearealenidelstatenmedöverhälftenbarapådesenastetioåren.Mångabönderhardärföråtergåtttillobevattnatjordbruk.(12)

Itaktmedattgrundvattnetsjunker,tarbrunnsborrarnatillmo-difieradeoljeborrningsteknikerförattnånertillvattnet,påvissahållborrardeenhelkilometerdjupt.Isamhällendärdeunderjordiskakällornahelthartorkatut,ärallt jordbrukberoendeavregnvattenochdricksvattnetmåstelevererasmedtankbilar.TushaarShah,ledareförgrundvattenstationenvidInternational Water Management Institute

Kapitel 4 87

kommerdetmaximalauttagetautomatisktattminskatilldenmängdsombestämsavpåfyllningstakten.

Fossilagrundvattendepåerkandäremot inte fyllaspå.Förderasdel–ochdenenormaOgallala-akvifäreniUSAochdensomlig-gerdjuptunderNordkinesiskaslättensamtdensaudiskaakvifären,ärexempelpåsådana–betyderentömningattdetärslutförgott,ingetmerkanpumpasupp.Jordbrukaresommistersittbevattnings-vatten har alternativet att återgå till ett obevattnat jordbruk (medlägreavkastning)omregnmängdernaallsmedgerdet.MenitorrareområdensomisydvästraUSAelleriMellanösterninnebärförlustenavbevattningsvattenslutetförjordbruket.

Sjunkandegrundvattenpåverkarredanskördarnanegativtiendelländer,blanddemKinasomkonkurrerarmedUSAomrangenattvaravärldensstörstaspannmålsproducent.Enundersökningsomof-fentliggjordesiBeijingiaugusti2001avslöjadeattgrundvattennivånunderNordkinesiskaslätten,somproduceraröverhälftenavlandetsveteochentredjedelavdessmajs,sjunkersnabbt.Överuttagethartillstoradelarutplånatdengrundaakvifärenochtvingatbrunnsborrareatt inrikta sigpåområdetsdjupt liggandefossilavattendepåer, somalltsåintefyllspå.(5)

UndersökningenrapporteradeattunderHebeiprovinsen,ihjär-tatavNordkinesiskaslätten,sjönkmedelnivånidendjupaakvifärenmednästan3meteromåret.Runtvissaavstädernaidennaprovinssjönkdendubbeltsåsnabbt.HeQingcheng,chefförgrundvatten-övervakningen,påpekarattnärdendjupavattendepånvälärutplå-nad,harregionenförloratsinsistavattenreserv,sinendabuffert.(6)

HansoroåterspeglasienrapportfrånVärldsbanken:”HörsägenavslöjarattdedjupabrunnarnafördricksvattenruntBeijingnuharnåttnertill1000metersnivånochdärmedökarkostnadernadras-tiskt.” I ovanligt skarpa ordalag för att vara en världsbanksrapport,förutsägermanattdettaledertill”katastrofalaföljderförkommandegenerationer”ominteenbalanssnabbtkanskapasmellanvattenan-vändningenochvattentillgångenigen.(7)

USAsambassadiBeijingrapporterarattveteodlarnaivissaområ-dennupumparuppvattenfrån300metersdjup.Attpumpauppvat-tenfrånsåstoradjuphöjerkostnadernasåmycketförjordbrukarnaattdeoftatvingasattslutamedbevattningen.(8)

Sjunkande grundvattennivåer, omvandlingen av åker till andraändamålänodlingochdenuppkomnabristenpåarbetareinomjord-bruketidekinesiskaprovinsersomsnabbtindustrialiseras,bidraralla

88 PLAN B 3.0

netsnivåsjönkvarjeårunderperioden1982till2000medmellan1och2meter.(18)

IprovinsenBaluchistan,somgränsartillAfghanistan,fallergrund-vattennivåerna runt huvudstaden Quetta med 3,5 meter per år.Richard Garstang, en vattenexpert vidVärldsnaturfonden (WWF)ochdeltagare i enundersökning avPakistansvattensituation, sa år2001:”...inom15årkommerQuettainteatthanågotvattenifallnuvarandekonsumtionsnivåerfortsätter.”(19)

VattenbristeniBaluchistangällerhelaprovinsen.SardarRiazA.Khan,tidigarechefförPakistansforskningsinstitutförtorrazoneriQuetta,rapporterarattsexflodbäckenhartömtspåsinagrundvatten-depåer,såattdetidigarebevattnadeåkrarnanustårofruktbara.Khananserattinom10-15årkommerpraktiskttagetallabäckenutanfördetområde sombevattnasmedkanaler atthautplånat sittgrund-vatten,ochattprovinsensåledeskommerattförlorastoradelaravsinspannmålsskörd.(20)

Framtidanedskärningaravbevattningsvattnettillföljdavgrund-vattenbristkommerutantvivelattminskahelaPakistansspannmåls-skörd.Vetetärdenviktigastestapelfödanochävenomveteskördenilandetsomhelhetfortsätterattöka,skerdetilångsammaretaktänförut.(21)

Iran,ettlandmed71miljonerinvånare,pumparuppförmycketavsittgrundvatten.Överuttagetärimedeltal5miljardertonperår,envattenkvantitetsommotsvararentredjedelavlandetsårligaspann-målsskörd. Under den lilla men bördiga Chenaran-slätten i nord-östsjönkgrundvattnetmed2,8meterperårislutetav1990-talet.Skuldentilldettabardenyabrunnar,somborradesförbevattningpålandsbygdenoch för förbrukning idennärbelägna stadenMashad.ByarnaiöstraIranhållerpåattövergesnärbrunnarnasinar,vilketskaparenströmav”vattenflyktingar”.(22)

Saudiarabien,med25miljonerinvånare,ärlikavattenfattigtsomoljerikt.Medhjälpavkraftigasubventionerutveckladesettjordbrukgrundatpåomfattandebevattning,huvudsakligenifråndjuptliggandefossilaakvifärer.Eftermångaåravstödtillvetepriserna,somvarfemgångerhögreänvärldsmarknadsnivån,varregeringentvungenatttatagibudgetrealiteternaochskäranersubventionerna.Veteskördarnailandetsjönkfrånentopppå4,1miljonertonår1992till2,7miljonertonår2007,ensänkningpå34procent.(23)

CraigSmithskriveriNew York Times:”Seddafrånluftenliknarderundavetefältenidettatorralandskornbodskogsgrönapoker-spel-

Kapitel 4 8�

iGujarat,sägeromvattensituationeniIndien:”NärbubblanbristerkommerenoerhördanarkiattdrabbaIndienslandsbygd.”(13)

Indiensspannmålsskördharstannatpåsammanivåsedanår2000,eftersom den är pressad av både vattenbrist och förlust av åker-arealer till andra användningar. Detta är en bidragande förklaringtill att Indienåterblevenavde störstaveteimportörernaår2006.Världsbankenrapporteradeienundersökningår2005att15procentav Indiens livsmedelsutbud framställs genomattmanpumpar vat-ten frånändligagrundvattendepåer.Uttrycktpåettannat sätt:175miljonerindierlivnärsigpåspannmålsomframställsmedvattenfrånbrunnarsomsnartkommerattsina.(14)

När grundvattennivån sänks, ökar mängden energi som krävsförattpumpauppvattnet.IbådeIndienochKinamötermandenökandeefterfråganpåenergitillbevattningfrämstgenomattbyggakolkraftverk.(15)

USDA (U.S. Department of Agriculture) rapporterar att i delar avTexas,OklahomaochKansas–treavdefrämstaspannmålsproduce-randedelstaterna–hargrundvattnetsjunkitmedmerän30meter.Följden är att brunnarna sinat på tusentals jordbruk på södra de-larna av de Stora slätterna och tvingat bönderna att återgå till ettlågavkastande obevattnat jordbruk. Även om denna tömning avgrundvattenförrådenharreduceratUSAsspannmålsproduktion,gerdenbevattnadearealenendastenfemtedelavUSAsspannmålsskörd.IndienochKina får däremotnästan tre femtedelar respektive fyrafemtedelaravsinaskördarfrånbevattnadearealer.(16)

I alla de sju delstater som utnyttjar vattnet i Coloradofloden–Arizona,Colorado,Kalifornien,Nevada,NewMexico,UtahochWyoming–sjunkerarealensombevattnas,enligtenUSDA-under-sökningavåren1997-2002.Idetvådelstatersomharmestbevatt-ning,KalifornienochColorado,sjönkdenbevattnadearealenmed2respektive24procent.Undersökningenfrånår2007kommerantag-ligenattvisaattdenbevattnadearealensjunkitytterligare.(17)

Pakistan,med164miljoner invånareochenbefolkningstillväxtpå3miljonerperår,hållerocksåpåattgöraslutpåsittgrundvatten.PådenpakistanskadelenavdenbördigaslättenPunjab,liknarsänk-ningenavgrundvattennivåernaden i Indien.ObservationsbrunnarnäratvillingstädernaIslamabadochRawalpindivisarattgrundvatt-

�0 PLAN B 3.0

palestinierna. På grund av allvarlig vattenbrist har landet förbjuditbevattningavvete.Ständigakonflikterrasarmellanisraelerochpales-tinieromhurvattnetskafördelasmellandem.(29)

EfterfråganpåvattenärstörreäntillgångenocksåiMexiko,varsnuvarandebefolkningpå107miljonerväntasökatill132miljonerföreår2050.MexicoCityharvidakändavattenproblem.Pålands-bygdenlidermanocksåbristpåvatten.IdelstatenGuanajuatosomärenjordbruksbygd,sjunkergrundvattnetmed2meterellermervarjeår.IdennordvästligadelstatenSonorahämtadeböndernaförruppvattenfrån11metersdjupurHermosillo-akvifären.Idagärbrunn-narnamerän120meterdjupa.Förhelalandetgälleratt51procentavalltvattensompumpasuppurjorden,kommerfrånakvifärersomäröverutnyttjade.(30)

Eftersom man mer eller mindre samtidigt pumpar upp alltförmycket grundvatten i många olika länder, skulle utplåningen avgrundvattendepåerna, och de minskande skördarna som följer avdetta, kunnauppträda vidungefär samma tidpunkt i hela världen.Och den accelererande tömningen av akvifärerna innebär att dendagenkankommasnart–ochskapaenmatbristsomkanbliomöjligatthantera.

Floder torkar utImotsatstilldenistortsettdoldasänkningenavgrundvattnet,synsdettydligtnärfloderharkrymptihoptillenlitenrännilellerhelttor-katut,innandenåtthavet.TvåexempelpådettaärColoradoflodenochGulafloden–den förra är en storflod i sydvästraUSA,densenareärdenstörstainorraKina.Andrastoraflodersomhelt(ellernästanhelt)torkarutundertorrperiodenärNilen,Egyptenspuls-åder,ochIndussomgerstörstadelenavPakistansbevattningsvatten,samtGanges i Indiens tättbefolkade lågland iöster.Mångamindrefloderharförsvunnitheltochhållet.(31)

Dammarochavledningarhartorkatutmångafloderitaktmedattvärldensefterfråganpåvattentredubblatsunderdetsenastehalv-sekletochefterfråganpåelvuxitännusnabbare.Ochnärgrundvat-tennivånharsjunkithardekällorsomfylltpåflodernasinat,vilketminskatflödetivattendragenytterligare.(32)

Sedan1950harantaletstoradammar,sådanasomäröver15meterhöga,ökatfrån5000till45000.Varjedammberövarenflodnågotavdessflöde.Ingenjörertyckeromattsägaattdammarsombyggtsförattgeelintetarnågotvattenifrånfloderna,baraenergin,mendetta

Kapitel 4 �1

markerutströddaöverenbrunöken.Menännufleraärdespöklikakonturernaavåkrar,somlämnatsattsjunkatillbakaisanden.Deärvittnesbördomattdetvarhärsomkungariketshasardspelomjord-brukettömdededyrbaragrundvattendepåernatillsistadroppen.”Endel saudiarabiska jordbrukare pumpar nu upp vatten från brunnarsomäromkring1200meterdjupa.(24)

Ensaudiarabisk landsomfattandeundersökningår1984rappor-teradeattden fossilavattenreservenvar462miljarder ton.Hälftenavdetvattnetharviddethär laget,enligtSmith,antagligenredanförsvunnit.Dettatyderpåattdetbevattnadejordbruketskullekunnahållautännuettårtiondeellerså,förattsedantillstörstadelenför-svinna.(25)

IgrannlandetJemen,med22miljonerinvånare,sjunkergrund-vattnetunder störredelen av landetmedcirka2meter varje år, itaktmedattvattenförbrukningenöverstigerdethållbarauttagetfrånakvifärerna.IvästraJemenliggerSana-bäckenet,därdetberäknadeårligavattenuttagetpå224miljonertonöverskriderdenårligapå-fyllningenpå42miljonertonmedenfaktorpå5,ochföljdenärattgrundvattennivånsänksmed6metervarjeår.Världsbankensprog-noser visar att Sana-bäckenet – där också landets huvudstad Sanaliggerochdär2miljonermänniskorharsinahem–kanvaratorrlagtföreår2010.(26)

På jakt efter vatten i bäckenet har Jemens regering provborratbrunnarnermottvåkilometersdjup–måttsomnormaltförknippasmedoljeindustrin–menmanhar inte lyckatshittavatten. JemenmåstesnartbestämmasigföromlandetskaflyttahuvudstadenellerledavattentillSana,eventuelltienledningfrånettavsaltningsverkvidkusten,ifalllandetharrådmeddet.Bäggealternativenkommerattblidyraochkanblimyckettraumatiska.(27)

Eftersom folkmängden ökar med 3 procent årligen ochgrundvattnet minskar i hela landet, håller Jemen snabbt på att blietthydrologisktfiasko.NumeraimporterarJemenfyrafemtedelaravsittspannmål,dålandetsegenspannmålsproduktionsjunkitmedtvåtredjedelarunderdesenaste20åren.Jemensomleverpålånatvattenochlånadtidliggerpå24platspålistanöverkollapsandestaterfrånForeign Policy.(28)

ÄvenomIsraelären föregångarenärdetgällerattökabevatt-ningsproduktivitetenhållerlandetpåattutplånabäggedeakvifärerlandethuvudsakligenutnyttjar,nämligenbådegrundvattendepånvidkustenochdensomfinnsunderbergenochsomIsraeldelarmed

�2 PLAN B 3.0

miljonerinvånare–klagarpådetminskadeflödet,mendettaharinteförmåttbromsaKinasansträngningarattutnyttjakraftenochvattnetidennaflod.(39)

SammaproblemdrabbarocksåEufratochTigris,sombådarinneruppiTurkietochflytergenomSyrienochIrakpåvägtillPersiskaviken.Dettaflodsystem,platsenförSumerochandratidigacivilisa-tioner,överutnyttjasockså.StoradammarsombyggtsiTurkietochIrakharminskatvattenflödettilldetområdesomengånggjordeskälförnamnet”denbördigahalvmånen”.Deharbidragittillattförstöra80procentavdevidsträcktavåtmarkersomtidigareberikadedelta-området.(40)

I vart och ett av de flodsystem som behandlats ovan användspraktiskttagetallttillgängligtvattenirespektivebäcken.Detärklartattifallmänniskornauppströmsfårmeravatten,såfårmänniskornanedströmsmindre.Attfördelavattnetmellanrivaliserandeintressen,inomochmellanländer,ärendelavdenframväxanderesursknapp-hetenspolitik.

Sjöar försvinnerNärflödenaivattendragminskasellerutplånasheltochnärgrund-vattnetsjunkerförattdetöverutnyttjas,dåkrympersjöar,ochiblandförsvinnerdeföralltid.SomminkollegaJanetLarsenkonstaterathördesjöarsomhållerpåatttorkauttillvärldensmestvälkända,blanddemTchadsjöniCentralafrika,AralsjöniCentralasienochGalileiskasjöniMellanöstern.(41)

ReutersreporterMeganGoldinskriver:”AttgåpåGalileiskasjönäridagettkonststyckesomenvanligdödligkanklaraav”,eftersomsjönhartorkatutsåmycket.NärjagförstagångenstodvidflodenJordan,därdenrinneriniIsraelfrånSyrien,fickjagmedegnaögonsehurklendenvar.Påmångaställenskullemansäkertkalladenåellerbäck.OchändåbärJordanhuvudansvaretförattförseGalileiskasjönmedvatten,därdenrinnerininorrochutisöderochfortsättersöderutungefär105kilometerinnandenmynnarutiDödahavet.(42)

MedanJordanrinnerigenomIsraelminskardenalltmer,såattDödahavetkrymperännusnabbareänGalileiskasjön.På40årharvattenytansjunkitmedcirka25meterochDödahavetkanvarheltförsvunnetföreår2050.(43)

Blandallakrympandesjöarharingenfåttsåmycketuppmärksam-hetsomAralsjön.Desshamnstäder,somengångitidenvarcentraför

Kapitel 4 �3

ärintealldelessanteftersomvattenbassängernaökaravdunstningen.Den årliga vattenförlusten från en reservoar i torra eller halvtorraområden,däravdunstningenärhög,ärvanligtvisavstorleksordning-en10procentavreservoarenslagringskapacitet.(33)

Coloradofloden klarar sig numera sällan ända fram till havet.DelstaternaColorado,Utah,Arizona,NevadaochKalifornienärallastarktberoendeavColoradoflodensvattenochdärförfinnsdetknap-pastnågotvattenkvariflodennärdennårframtillCaliforniaviken.Dettaöverdimensioneradeuttagavvattenförstörflodensekosystem–ävenfiskbeståndet.(34)

EnliknandesituationrådericentralaAsien.FlodenAmu-Darja,som tillsammans med Syr-Darja rinner ut iAralsjön, har numeratorrlagtsavbomullsodlareuppströmsiUzbekistanochTurkmenistan.Närflödet frånAmu-Darja skurits av, ärdetbaradet förminskadeflödetiSyr-DarjasomhindrarAralsjönfrånattförsvinnahelt.(35)

GulaflodeniKina,somrinnercirka4000kilometergenomfemprovinser innan den nårGula havet, har befunnit sig under tillta-gandetryckinågradecennier.Förstagångendentorkadeutvarår1972ochsedan1985hardetoftahäntattdenintelyckatsnåframtillhavet.(36)

På skådeplatsen för en annanklassisk civilisation,nårNilennuMedelhavetmedettnödrop.VattenanalytikernSandraPostelkonsta-teraribokenPillar of SandattinnanAssuandammenbyggdes,nåddeungefär32miljarderkubikmetervatten fram tillMedelhavetvarjeår.NärdammenvarfärdighadeemellertidNilensutflödesjunkittillmindreän2miljarderkubikmeter,somenföljdavökadbevattning,avdunstningochandrautnyttjandeformer.(37)

Pakistan är liksom Egypten i allt väsentligt en flodbaserad ci-vilisation, starktberoende av Indus.Dennaflod, som rinnerupp iHimalayaochflyteråtsydvästtillIndiskaoceanen,skänkerintebaraytvatten,utanfyllerocksåpåakvifärerna,somisinturgervattenåtbevattningsbrunnarna,somsynsöveralltpådenpakistanskalandsbyg-den.MenväxandeefterfråganpåvattengörattocksåIndusbörjarbliuttorkadidetnedreloppet.Pakistan,medenbefolkningpå164miljoner,somenligtprognosernaskabli292miljonertillår2050,harstorapolitiskaproblemochrankassomnummertolvpå2007-årslistaöverkollapsandestater.(38)

IsydöstraAsienharflödetiMekongminskatsgenomdammarnasomkinesernabyggt idetövre loppet.Länderna längrener–därKambodja,Laos,ThailandochVietnamingår,medtillsammans172

�4 PLAN B 3.0

ökandebevattningiområdetharminskatvattenvolymenisjönmed80procent.(49)

Sjöar försvinner i alla världsdelar och överallt av sammaorsak:alltförkraftigavledningavvattenfrånflodernaochalltförstoraut-tagfrångrundvattendepåerna.Ingenvetexakthurmångasjöarsomhargåttförloradedetsenastehalvseklet,menvadvifaktisktvetäratttusentalssjöarnumeraendastexisterarpågamlakartor.

Städer vinner, jordbrukare förlorarVattenbristskaparspänningarmellanländerochdettageroftastoratidningsrubriker, men det är dragkampen mellan städer och jord-bruk inom enskilda länder som sysselsätter lokala politiska ledare.Vattenförbrukningens ekonomi är inte till jordbrukarnas fördel idennakonkurrens,heltenkeltförattdetkrävssåmycketvattenförattproduceramat.Detkrävsexempelvisbara14tonvattenföratttillverkaetttonstål,somärvärt560dollar,mendetbehövs1000tonvattenförattodlaetttonvete,somärvärt200dollar.Iländersomärinriktadepåattexpanderaekonominochskapaarbetstillfällenblirdetjordbruketsomfårstrykapåfoten.(50)

Mångaavvärldensstörstastäderliggeriavrinningsområdendärallt tillgängligt vatten redan förbrukas. Städer som ligger i sådanaområden,exempelvisMexicoCity,KairoochBeijing,kanöka sinvattenkonsumtionbaraomde importerarvatten från andra avrin-ningsområden,ellertardetfrånjordbruket.Iallthögregradtillgodo-serstädernaivärldennusittväxandevattenbehovgenomattberövajordbrukarnabevattningsvattnet.TilldestäderiUSAsomgörsåhärhörSanDiego,LosAngeles,LasVegas,DenverochElPaso.(51)

Konkurrensen mellan jordbruk och städer om grundvatten-resursernabliralltmerintensivöverhelaIndien.IngenstansärdenmeruppenbaräniChennai(tidigareMadras),enstadpå7miljonerpå östkusten i södra Indien. Som ett resultat av stadsledningensoförmågaattförseendelavinvånarnamedvattenhardetuppståtten blomstrande tankbilsverksamhet som köper upp vatten avjordbrukarnaochkörindettillstadenstörstigainvånare.(52)

Jordbrukarnautanförstadenfårettpris förvattnet somkraftigtöverstigervärdetavgrödansomdekundeproducerameddet.Mentyvärr tömmerde13000 tankbilarna somkörvatten tillChennaideändligadepåernaavgrundvatten.Nivåernasjunkerochgrundabrunnarhartorkatut.Såsmåningomsinarävendedjuparebrunn-

Kapitel 4 �5

handel,ärnuövergivnaochserutsomdespöklikaföredettaguld-grävarstäderna i den amerikanskavildavästern.Förut varAralsjönocksåenavvärldensstörstasötvattensförekomster,mennuhardenförloratfyrafemtedelaravsinvolymsedan1960.Fartygsomengångtrafikeratsjönsfarlederliggerkantradeisandenpådentidigaresjö-bottnen–ochingetvattensynssålångtögatnår.(44)

GrundentillAralsjönsnedgångochfallladesår1960,närcentral-styretiMoskvabeslötattområdetkringSyr-DarjasochAmu-Darjasbäckenskullebliettendaenormtbomullsfält,somskulletillgodoselandetstextilindustri.(45)

Itaktmedutvidgningenavbomullsodlingenökadeocksåavled-ningenavvattenfråndetvåflodernasomrannut iAralsjön.Ochnärsjönkrympte,höjdessaltkoncentrationentillsfiskendogut.Denblomstrandefiskerinäringensomförrproducerat50000tonomåretgickförlorad,ocharbetstillfällenapåfiskebåtarnaochifiskindustringicksammaväg.(46)

Närmanharkrymptinflödetfråndebäggeflodernapå65mil-jarder kubikmeter vattenom året till 1,5miljarder kubikmeter, ärutsikternaintegodaförattåterställasjönigen,ävenomvissalokalaframgångarharnoterats.Medennystrandlinje,somliggerupptill250kilometer fråndeursprungligahamnstäderna, ärområdenaavexponerad sjöbottenenorma.Varjedag lyfter vindarnaupp tusen-tals ton sandoch salt fråndennauttorkade sjöbotten,och fördelardeluftburnapartiklarnaöveromgivandebetesmarkerochåkrar,ochminskarderasbördighet.(47)

Påenkonferensarrangeradår1990avdensovjetiskavetenskaps-akademinomAralsjönsframtidingickdetenflygturfördeutländ-skagästerna.Viflög,ivadsomverkadevaraettklassiskt,enmotorigt,dubbelvingat flygplan från andra världskriget, ett hundratal meteröversjönssalttäcktabotten.Dåsågjagattdenliknademånensyta.Detfannsingenvegetation,ingetteckenpåliv,baratotalödslighet.

Sjöarsomförsvinnerärettfenomensomkanskeärallramestut-talatiKina.IprovinsenQinghaiivästraKina,därGulaflodenshu-vudfåragår,fannsdetengång4077sjöar.Påde20senasteårenharmerän2000försvunnit.Situationenärännumycketvärreiprovin-senHebei,somomgerBeijing.GrundvattnetsjunkeröveralltidettaområdeochHebeiharförlorat969avsina1052sjöar.(48)

OcksåiMexikoväxerfolkmängdensnabbareänvattentillgångenmedger. Landets största sjö, Chapalasjön, är den huvudsakligavattenkällan förGuadalajara,där4miljonermänniskorbor.Kraftigt

�6 PLAN B 3.0

kalifornier med vatten i ett flertal städer i den sydliga delen avdelstaten,sigtillettuppköpav137miljonertonvattenperårfrånjordbrukare under de närmaste 35åren. Denna högproduktivajord, somägsav jordbrukarna,ärofruktbarutanbevattningsvatten.Jordbrukarnasomsäljersinavattenrätterskulleviljafortsättabrukajorden,menstorstädernastjänstemänerbjuderlångtmerförvattnetän vad jordbrukarna någonsin kunde förtjäna på att bevattna sinagrödor.(58)

Varesigdethandlaromrenaexpropriationen,ellerattstädernaöverbjuderjordbrukarna(ellerheltenkeltharrådattborradjuparebrunnar),såförlorarvärldensjordbrukarekrigetomvattnet.Demås-teintebaratacklasjunkandevattentillgångimångasituationer,utanocksåenminskandeandelavdennasjunkandetillgång.Saktamensäkerthållersnabbtväxandestäderpåattsugatillsigvattnetfrånvärl-densjordbrukare,trotsattdessaförsökerproduceramatåtytterligareomkring70miljonermänniskorivärldenvarjeår.(59)

Knappheten tar sig över landsgränsernaHistoriskt setthar vattenbrist varit ett lokalt problem.Detvar re-geringensansvarivarjelandattbalanseratillgångochefterfråganpåvatten.Nuskerdetenförändringhär,närknapphetentarsigöverländernas gränser genom den internationella spannmålshandeln.Eftersomdetgåråt1000tonvattenförattproduceraetttonspann-mål,somvikonstaterattidigare,ärdetmesteffektivasättetattimpor-teravattenattiställetimporteraspannmål.Mångaländeranvänderdärförspannmålförattbalanserasinvattenbudget.Påsammasättärhandelmedframtidaspannmålpåsättochvisocksåatthandlamedframtidavatten.(60)

KinaochIndienföljsavenandragruppavmindreländermedstor vattenbrist, nämligenAlgeriet,Egypten,MexikoochPakistan.Algeriet,EgyptenochMexikoimporterarredannuenstordelavsittspannmål.Medenbefolkningsomväxersnabbareänvadvattenför-sörjningentillåterärdetmöjligtattPakistanocksåsnartkommerattvändasigtillvärldsmarknadenförattköpaspannmål.(61)

NorraAfrikaochMellanöstern–frånMarockoivästertillIrani öster – har blivit världens snabbast växande importmarknad förspannmål. Efterfrågan drivs upp både av snabb befolkningsökningochstigandevälfärd,därmycketavdensistnämndahärstammarfrånolje-exporten.Närsnartsagtvarjelandiregionenärhårtpressatavsinabegränsadevattenresurser,kandenväxandeefterfråganpåvat-

Kapitel 4 �7

narnaochberövariettslagdessasamhällenbådederaslivsmedelstill-gångochderaslivsuppehälle.(53)

År2004upptäcktekinesiskajordbrukarelängsflodenJumaned-ströms frånBeijing att floden plötsligt hade slutat rinna. En avle-dandedammhadebyggtsnärahuvudstadenförattskaffaflodvattentill Yanshan Petrochemical, en statsägd industri. Fastän jordbrukarnaprotesteradebittert,varslagetförlorat.Förde120000drabbadeby-bornanedanför dammenkan vattenförlusten lamslåmöjligheternaattförsörjasigpåjordbruket.(54)

Bokstavligen hundratals städer i andra länder hanterar sitt vat-tenbehov genom att ta det vatten, som jordbrukarna hade räknatmedattfå.IexempelvisvästraTurkietärdenhistoriskastadenIzmirnumerastarktberoendeavettbrunnsområde(ettnätverkavbrunnarsammankopplademedrörledningar)igranndistriktet,detjordbruks-prägladeManisa.(55)

PåsödradelarnaavdeStoraslätternaiUSAochidesydvästradelarnaavlandet,därpraktiskttagetalltvattennuärreserverat,kandetväxandevattenbehovetistäderochtusentalsandratätorterbaratillfredsställasgenomattmantarvattnetfrånjordbruket.Enmånads-tidskriftfrånKalifornien,The Water Strategist,ägnarflerasidoråtenuppräkningavvattenförsäljningarivästraUSAunderdenföregåendemånaden.Detgårknapptenvardagutanförsäljningar.Enforsknings-rapportfrånUniversity of Arizona,därflerän2000sådanavattenaffärerunderåren1987till2005granskades,visadeattminst8av10försälj-ningargjordesavenskildajordbrukare,ellerderasbevattningsdistrikt,tilljuststäderochkommuner.(56)

Coloradoharenavvärldensmestaktivavattenmarknader.Snabbtväxandestäder,storaochsmå,idennadelstatmedhöginvandring,köperuppjordbrukaresochranchägaresbevattningsrättigheter.IdetövrebäckenetavflodenArkansas, somomfattardelstatenssydöstrafjärdedel,harColoradoSpringsochAurora(enförorttillDenver)re-danköptvattenrätternatillentredjedelavbäckenetsjordbruksmark.Aurora har köpt rättigheterna till lika mycket vatten som tidigareanvändesförattbevattna9600hektaråkeriArkansasdalen.(57)

Städerna i Kalifornien gör ännu mycket större uppköp. År2003 köpte San Diego rätten till 247 miljoner ton vatten årligenfrån jordbrukarna i ImperialValley i stadens närhet – den störstavattenöverlåtelsenmellan landsbygdoch stad iUSAshistoria.Denöverenskommelsen gäller för de kommande 75 åren. År 2004förhandlade Metropolitan Water District, som förser 18 miljoner

�8 PLAN B 3.0

atthamisshushållatmeddennavärdefullaresursärnuöverhängandeochdetärintenågonöverdriftattpåståattföljdernaskullekunnablikatastrofalafördessaländeroch,medtankepåhurbetydelsefulladeär,förvärldensomhelhet.”(66)

Eftersomdenökadebevattningenbidrogtillatt tredubblavärl-dens spannmålsskörd mellan år 1950 och 2000, kommer det intesomnågonöverraskningattförlustavvattenföljaktligenkankrympaskördarna.Närdetgällervatten tillbevattningbefinner sigmångaländeriettklassiskt”överuttags-och-kollaps-läge”.Omländersompumparuppförmycketvattenintesnabbtvidtaråtgärderförattökaeffektiviteten i vattenförbrukningen och stabilisera grundvattenni-vån,såkanenminskningilivsmedelsproduktionensåsmåningomblioundviklig.(67)

Vattenbrist skapar politiska påfrestningarVimätervanligenvälbefinnandeiekonomiskatermer,iinkomstperperson,menvälbefinnandenärdetgällervattenmätsikubikmeterellertonperperson.Ettlandmedettårligtutbudpå1700kubik-metervattenperpersonharenrikligtillgångochharkapacitetenattutan svårigheter tillfredsställabehoven inomlantbruk, industriochhushåll.Underdennanivåbörjarsvårigheterdykaupp.Närvatten-tillgången sjunker till under 1000 kubikmeter per person drabbasmänniskoravknappheten.Under500kubikmeterochdetråderakutbrist.Pådennanivålidermänniskoravhydrologiskfattigdom–utantillräckligtmedvattenförattframställamatochiblandinteensförattkunnaskötaengrundläggandehygien.(68)

VärldensallvarligastepåfrestningarpågrundavvattenbristfinnermaniNordafrikaochMellanöstern.MedanMarockoochEgyptenhar mindre än 1000 kubikmeter per person och år, harAlgeriet,TunisienochLibyeninteens500.LändersomSaudiarabien,Jemen,KuwaitochIsraelharrentavmindreän300kubikmeterperpersonochår.EttantalländersöderomSaharastårocksåinförpåfrestandevattenbrist,tilldemhörKenyaochRwanda.(69)

Ävenommedelvärdenaförhelalandettyderpåetttillräckligtvat-tenutbudivartochettavvärldensfolkrikasteländer–Kina,IndienochUSA–liderändåvissaregionerinomdemavakutvattenbrist.DetärontomvattenöverheladennorrahälftenavKina.Dennord-västradelenavIndienlideravextremvattenbrist.OchiUSAärde

Kapitel 4 ��

tenistädernabaratillgodosesgenomattberövajordbrukarnaderasbevattningsvatten.(62)

Egypten,därdetborcirka75miljonermänniskor,harblivitenavdestörreveteimportörernaunderdesenasteåren,ikampomplatsenitätenmedJapan–enligttraditiondenstörstaimportören.NumeraimporterarEgyptennästan40procentavsittspannmål,vilketvisarpåettberoendesomorsakasavattbefolkningenväxersnabbareändenskördmankanfåmedNilensvatten.Algerietmed34miljonerinvånareimporterarmeränhälftenavsittspannmål.(63)

Generelltkansägasattdenmängdvattensombehövdesförattproduceraalltspannmålochallaandrajordbruksprodukter,somim-porteradestillMellanösternochnorraAfrikaförraåret,motsvaradehelaårsflödetiNilenihöjdmedAssuandammen.FöljaktligenkanmanbetraktaregionensvattenunderskottsomenandraflodavNilensstorlek,somflyteriniformavimporteradelivsmedel.(64)

DetpåståsoftaattframtidakrigiMellanösterntroligenkommeratt utkämpas om vattnet snarare än om oljan, men konkurrensenomvattnetägeregentligenrumpåvärldsmarknadenförspannmål.Ländernameddestarkasteekonomierna,ochintenödvändigtvisdemeddenstarkastekrigsmakten,kommerattklaradenkonkurrensenbäst.

Ommanvillvetavarbehovetavspannmålsimportkommerattkoncentrerasimorgonbörmanseeftervarvattenunderskottenväxerframidag.Hittillshardeländersomimporteratmycketavsittspann-målvaritsmå.NukanvisesnabbtväxandevattenunderskottibådeKinaochIndien,bäggemedmeränenmiljardinvånare.(65)

Somovanframgått,fårmannästangaranteratenframtidaminsk-ningilivsmedelsproduktionen,närmanpumparuppförmycketvat-ten och utplånar akvifärerna i en strävan att tillfredsställa växandeefterfråganpålivsmedel.Mångaländerskaparisjälvaverketeneko-nomibyggdpåen”livsmedelsbubbla”–därlivsmedelsproduktionenärkonstgjortförstoradgenomdetohållbarautnyttjandetavändligtgrundvatten.Vidvilkentidpunktkommervattenbristenattövergåilivsmedelsbrist?

DavidSecklerochhanskollegervidInternational Water Management Institute, världens främstavattenforskningsgrupp, sammanfattarpro-blemetträffande:”Mångaavdemestbefolkadeländernaivärlden–Kina,Indien,Pakistan,MexikoochnästanallaländeriMellanösternochnorraAfrika–harbokstavligenåktsnålskjutsgenomattutplånasinagrundvattenresurserdesenastetvå,tredecennierna.Straffetför

100 PLAN B 3.0

ärberoendeavenrättvisarefördelningavregionensvatten.Utanensådanlösningkansjälvafredsprocessenmisslyckas.(74)

Pådenglobalanivånkommerstörstadelenavdenförutseddabe-folkningsökningenpånästan3miljardermänniskortillår2050attskeiländerdärgrundvattennivånredansjunker.Destatersomärmestpressadeavvattenbristliggerocksåoftaitorraellerhalvtorraområ-den,harsnabbtväxandebefolkningochmotsättersigfamiljeplane-ring.Mångaavdeländersomtopparlistanöversönderfallandestaterärsådanadärbefolkningenökarsnabbareänvattentillgångenmedger,tilldemhörSudan,Irak,Somalia,Tchad,Afghanistan,PakistanochJemen.Omintefolkmängdenkanstabiliserasidessaländerkommerdenständigtkrympandevattentillgångenperpersonattskapaännustörretryckpåredanöveransträngdaregeringar.(75)

Ävenomdet är skrämmande attdet skapas alltmervattenbrist,såharvidenteknologisombehövsföratthöjaeffektivitetenivat-tenanvändningen,ochpådetvisetkanviköpatidförattstabiliserafolkmängden.Tilldefrämstablanddebefintligateknikernahöref-fektivarebevattningochvattenåtervinninginomindustrinochistä-derna,något somkommerattdiskuterasnärmare ikapitlen9och10.

Kapitel 4 101

sydvästligadelstaternafrånTexastillKalifornienutsattaförakutvat-tenbrist.(70)

Fastän risken för internationella konflikter om vatten är reell,så har det hittills förekommit anmärkningsvärt få krig om vatten.Vattenkonfliktertenderarsnarareattskapaspänningarinomsamhäl-lena,särskiltdärdetredanärontomvattenochbefolkningenökarsnabbt.Desenasteårenhardetuppståttvattenkonflikterienheldelländer.Denvanligasteärkanskedenkonkurrenssombeskrevsovanmellanstäderochjordbrukare,isynnerhetiländersomKina,IndienochJemen.Iandraländerförekommerkonfliktermellanolikastam-mar, som iKenya, ellermellan byar, som iKina och Indien, ellermellanbrukareuppströmsochnerströms,somiPakistanochKina.Ivissaländer–Kenya,PakistanochKina–harlokalavattenkonflikterletttillvåldochdöd.(71)

Iden torra sydvästligaprovinsenBaluchistan iPakistan sjunkergrundvattennivånöveralltefterhandsomensnabbtväxandelokalbe-folkning,utökadmedafghanskaflyktingar,pumparuppvattnetsnab-bareängrundvattendepåernakanåterhämtasig.ProvinshuvudstadenQuettahar(somvinoterattidigare)ensynnerligenbesvärligsitua-tion.NaserFaruqui,enforskarevid Canada’s International Development Research Centre, beskriver situationen som Quetta står inför: ”Därbor nu över en miljon människor, många av dem flyktingar frånAfghanistan,ochdärmedärriskenbaraalltförstorförenkonfronta-tionkringvattenresurserna,ellertillochmedenmassutvandringfrånstaden.”(72)

Intelångtvästerut,iIrak,ärmanoroadöverdammbyggenaiflo-denEufratiTurkiet,ochivissmånäveniSyrien,ochattdessaskamedföraattflodensvattenintekommeratträckatillförbasbehoveniIrak.FlödettillIrakiEufrat,somgavupphovtilldenfornasumeriskacivilisationen,harkrympttillhälftenunderdesenastedecennierna.(73)

En annan krutdurk är fördelningen av vatten mellan israelerochpalestinier.EnFN-rapportkonstateraratt”ingenstans framstårproblemetmedvattenregleringensåtillskärptsomideockuperadepalestinskaområdena.”Palestiniernasvattenbristhör tilldevärsta ivärlden.Menkonfliktenhandlarlikamycketomorättvisfördelningavvattnet somomvattenbristen i sig.Den israeliskabefolkningenärungefärdubbeltsåstorsomdenpalestinska,mendenförrafårsjugångersåmycketvatten.Detharpåpekatsattfredenidennaregion

102 PLAN B 3.0

framtid;skörderesultatenärpåvägnedåtochkanheltutebliistoradelar av landetom inget görs för attmotverka jorderosionenochjordmånensförfall.”MichaelGrunwaldrapporterariWashington Postatt nästan hälften av barnen under fem år i Lesotho är kroppsligthandikappade.”Mångabarn”,berättarhan,”ärförsvagaförattgåtillskolan.”(3)

Varmarkenänligger,inorraSyrien,Lesothoellernågonannan-stans,gårdetinteattskiljahälsanhosmänniskornasomleveravden,frånhälsanhos själva jorden.En stordel avvärldens862miljonerhungrigamänniskorleverpåjordarsomhartunnatsutgenomero-sion.(4)

Skoningslöstökandeefterfrågansätterstarkttryckpåskogar,be-tesmarkerochfiskbestånd,ochdevikersigundertrycket.Viförintarocksåmångaavdeväxt-ochdjurartersomvidelardennaplanetmed.Överhelavärldenförsvinnernuarter1000gångersnabbareännyaarterutvecklas:viharsattutrotningstaktenpåfullfartframåt.(5)

Krympande skogar: kostnader av många slagI början av december 2004 gav Filippinernas president GloriaMacapagalArroyo”orderomattmilitärenochpolisenskulleslånerpåillegalavverkningavskogarsedanstörtfloderochjordskred–ut-löstaavhejdlösskogsfällning–dödatnästan340människor,”enligtrapporter inyheterna.Femtonår tidigare, år1989,hadeThailandsregeringutfärdatett landsomfattandeförbudmotträdfällning,eftersvåraöversvämningarochstoraförlusterimänniskolivpågrundavjordskred.Ochiaugusti1998,efterfleraveckorsrekordsvåraöver-svämningariChangJiang-flodensbäckenochöverrumplandehögaskadekostnaderpå30miljarderdollar, förbjöddenkinesiska reger-ingenallträdfällningideövredelarnaavbäckenet.Förvarochenavdessaregeringarblevdetsenauppvaknandetendyrköpterfarenhet:detjänster skogarnagörsamhället, tillexempelnärdehålleröver-svämningarnaischack,kanvaramycketvärdefullareänvirketidessaskogar.(6)

Ibörjanav1900-taletberäknasjordensskogstäckehavaritungefär5miljarderhektar.Sedandesshardetkrympttillstraxunder4miljar-derhektar,meddeåterståendeskogarnaungefärjämntfördeladepååenasidantropiskaochsubtropiskaskogariutvecklingsländernaochåandrasidantempereradeochborealaskogariindustriländerna.(7)

Sedanår1990hartredjevärldenförloratcirka13miljonerhektarskogomåret.Dennaförlustavomkring3procentperårtiondemot-

Kapitel 5 103

5

Svårt läge för naturgivna system

År1938 resteWalterLowdermilk, enhögre tjänsteman inomSoil Conservation Serviceviddetamerikanskajordbruksdepartementetut-omlandsförattstuderajordbruksområdensommanodlatitusentalsår.Hanvilleförsökakommaunderfundmedhurdessaäldrecivili-sationerhadehanterat jorderosionenochupptäckteattnågrahadehushållatvälmedsinjord,bibehållitdessbördighetunderlångape-rioderavhistorien,ochattväxtlighetenfrodadesdär.Påandrahållhademanmisslyckatsmeddetta,ochkvarfannsbaraspillroravettengånglysandeförflutet.(1)

Iettavsnittavrapporten”The Hundred Dead Cities”beskriverhanenfornlämninginorraSyrien,näraAleppo,däruråldrigabyggnaderfortfarande står i skarpödslig relief,menpå enkal berggrund.På600-talethadedennaännugrönskanderegionblivitinvaderad,förstavdenpersiskaarménochsenareavnomaderfrånArabiskaöknen.Detvardåmanövergavdemetoderförjord-ochvattenskyddsomtillämpats under århundraden.Lowdermilk konstaterar: ”Härhadeerosionenfåtthärjafritt…omjordtäcketförblivitoskadat,hadeom-rådet–ävenomstädernaförstörtsochbefolkningenskingrats–kun-natbefolkasigenochstädernabyggasupp,mennunärjordskiktetärbortaäralltborta.”(2)

Nuförflyttarviossrasktframåt,tillenresaår2002somenFN-grupp gjorde för att utvärdera livsmedelssituationen i Lesotho, ettlitetlandpå2miljonermänniskorheltomgivetavSydafrika.Derasslutsatsärraktpåsak:”JordbruketiLesothostårinförenkatastrofal

104 PLAN B 3.0

Avverkningförvirketsskullfrestarocksåhårtpåskogarna,vilketärtydligastiSydostasienochAfrika.Vidsågottsomsamtligatillfällenär avverkningengenomfördav storautländskabolag, somärmeraintresseradeavattmaximeraettengångsuttagänavattvårdaskogensåattdengerenhållbaravkastningiallframtid.Närettlandsskogarvälärförsvunnaflyttarbolagenbaravidareochlämnaringetannatänförstörelseeftersig.NigeriaochFilippinernaärtvåländersomharförloratsinengångsåblomstrandeexportavtropisklövskog,såattdeidagimporterarmerskogsprodukterändeexporterar.(12)

Denkanskemest förödandeutvecklingen somdrabbar jordensåterståendenaturskogarivårtnyaårhundradeärdenexplosivatill-växten av trävaruindustrin i Kina, varifrån världen nu förses medmöbler,golv,spånskivorochandrabyggnadsmaterial.Förattsvarapåinhemskochutländskefterfrågan,harKinakastatsiginirenaavverk-ningsorgienutanför sinagränser,ofta illegalt, för att skaffa timmerfrånIndonesien,Burma/Myanmar,PapuaNyaGuineaochSibirien.Ochnuhar kinesiska bolag börjat avverka också iAmazonas ochKongobäckenet.(13)

I en artikel som blev en milstolpe beskrev reportrarna PeterGoodmanochPeterFinniWashington Postiapril2007hurkinesernaficktagpåettavvärldensfååterståendenaturligabeståndavteakpådenburmesiskasidanomgränsen.Derapporteradeattdenkinesiskechefenföravverkningen”satteenrissäckfullproppadmedkinesiskvaluta till ettvärde av8000dollar ihändernapå två agentermedkontakteridetburmesiskagränslandet...Deanvändedennahemligakassa till att muta varenda en som stod mellan Kina och teaken.Och in kom de kinesiska skogsfällarlagen. Ut forslades enormatimmerstockar,påvägarsomkinesernabyggt.”(14)

Forest Trends,enorganisationsombeståravindustrierochnatur-skyddsgrupper,uppskattarattmanmeddennuvarandeavverknings-taktenkommerattutplånadenaturligaskogarnaiIndonesienochBurma/Myanmarinomettdecenniumellerså.DesomfinnsiPapuaNyaGuineakommeratträckai16år.Desomfinnsiöstligastede-larnaavRyssland,kommerkanskeinte,trotsattdeärsåväldiganu,attklarasigimycketmerän20år.(15)

Skogsförlustpågrundavröjningföråker-ochbetesmark,oftastge-nomsvedjebruk,ärvanligastiAmazonasiBrasilien,iKongobäckenetochpåBorneo.Efteratthaförlorat93procentavsinregnskogvidAtlantenförstörBrasiliennuregnskogeniAmazonas.Dennaväldiga

Kapitel 5 105

svararenarealsomärungefärlikastorsomGrekland.Undertidenökar faktiskt skogsarealen i industriländerna med uppskattningsvis5,6miljonerhektarperår,huvudsakligengenomattövergivenjord-bruksmarkåtergårtillskogavsigsjälvochgenomattdekommersi-ellaskogsplanteringarnaspridersig.Sammantagetbetyderdettaändåattvärldenförlorarmerän7miljonerhektarskogvarjeår.(8)

Tyvärr återspeglar inte dessa officiella data från FAO allvaret isituationen. De tropiska skogar som är kalhuggna eller nedbrändaåterhämtar sig sällan.Deblirhelt enkeltbaraofruktbarmarkelleribästafalligenvuxnaavlågabuskar,menkantrotsdettabliinfördasom”skogar”idenofficiellaskogsstatistiken.Plantagerräknasocksåsomskogsområden,faständeocksåärnågotheltannatändeurskogarellergammelskogardeiblandefterträtt.

Ett institut för kartläggning av världens resurser,WRI (World Resources Institute),rapporterarattavdeskogarsomfortfarandefinns”är denöverväldigandemajoriteten inte något annat än små ellermycketstördafragmentavdeekosystemdeengångutgjorde.”Endast40procentavvärldensåterståendeskogsbeståndkanbetecknassomgammalurskog(frontier forests)somWRIdefinierarsom”stora,in-taktanaturskogssystem, relativtostördaoch tillräckligt stora för atthållahela sinbiologiskamångfaldvid liv, inklusive livskraftigapo-pulationer av det breda spektrum av arter som hör samman medrespektiveskogstyp.”(9)

Trycketpåskogarnafortsätterattöka.Förbrukningenavved,pap-perochvirkeexpanderar.Avde3,5miljarderkubikmeterskog,somfälldesivärldenår2005,användeslitemeränhälftentillbränsle.Iutvecklingsländernastårvedenförnästantrefjärdedelaravdentotalaförbrukningen.(10)

Skogsskövlingen för vedens skull är omfattande både i Sahel iAfrikaochpådenindiskasubkontinenten.Närefterfråganpåvedistädernaöverstigerdenhållbaraavkastningenfrånnärbelägnaskogar,drarsigskogarnalångsamtundanfrånstädernaialltstörrecirklar,enprocesssomtydligtsynspåsatellitfotontagnaunderenlängretids-period.Närcirklarnavidgas stiger transportkostnaderna förveden,vilketutlöser framväxtenaven träkolsindustri, eftersom träkolgerenmerkoncentreradformavenergi.MarchTurnbullskriveriAfrica Geographic Online: ”Varje stor stad iSaheläromgivenavett steriltmånlandskap.DakarochKhartoummåstevändasigtillleverantörermer än500kilometer bort för att få träkol –och ibland ända tillgrannländerna.”(11)

106 PLAN B 3.0

ochgemeraregndär.Närmarkennumeraröjtstillbeteelleråkerärmängdensomrinneravochåterförstillhavetemellertidmycketstörre,medandenmängdsomåtervinnsiinlandskretsloppetsjunkerialarmerandehöggrad.(21)

EkologenPhilipFearnside,somharägnatsittyrkeslivåtforskningiAmazonas,konstaterarattdensydligacentraladelenavBrasilien,ärberoendeavvattensomingåriettinlandskretsloppviaregnskogeniAmazonas.Närmerochmermarkröjsförbeteochodling,börjarskogarnatorkaut.Videnvisspunktblirdenförsvagaderegnskogensårbar förbrändernärblixtar slårner. I taktmed att regnskogen iAmazonasförsvagasnärmardensigenomslagspunktbortomvilkendenintekanräddas.(22)

EnliknandesituationkanutvecklasiAfrika,därskogsutplåningoch röjning fortskrider i snabb takt, när vedförbrukningen stigerochskogsbolagkalhugger storaområdenavtidigareorördaskogar.Skogstäcket iMalawi, somärett landmed14miljoner invånare iöstraAfrika, har krympt med nästan en fjärdedel sedan början av1970-talet,enminskningmeduppemot1miljonhektar.Attmanfäller träd för att tillverka träkol och framställa tobak, leder till enhändelsekedjaavsammaslagsompåHaiti.(23)

Närträdenförsvinnerökaravrinningenvidregnochlandetberö-vasevapotranspirationensvatten.HydrogeologenochkonsultenJimAnscombekonstaterar:”Trädenanvändersolenergintillattpumpavatten från grundvattennivån, genom rötter, stamoch löv, upp tillatmosfärenmedhjälpavtranspirationsprocessen.Sammantagetpum-parskogarnasomkollektivvarjedaguppmiljontalslitervattenutiatmosfären.”Beroendepådelokalaklimatförhållandenaskapardennaevapotranspirationregnpåsommaren,tillhjälpförodlingarna.Närskogarnaförsvinnerminskardessaregnochmeddemskördarna.(24)

Fler och fler länder börjar erkänna riskerna med skogsutplå-ning.BlanddeländersomnuheltellerdelvisförbjuditavverkningigammalurskogfinnsKina,NyaZeeland,Filippinerna,SriLanka,ThailandochVietnam.Tyvärrflyttarettförbudalltföroftabaraskogs-skövlingenfrånettlandtillettannat,ellersätterfartpådenillegalaavverkningen.(25)

Förlorad jordDettunnalagretavmatjordsomtäckerplanetensytapålandärgrun-den förallcivilisation.Detta lager somvanligenärungefär15cmtjockt,harbildatsunderenlånggeologisktidsrymd,dåtillkomstenav

Kapitel 5 107

skog,ungefärlikastorsomEuropa,varpådethelatagetintaktframtill1970.Sedandessharnästan20procentavdenutplånats.(16)

Kongobäckenet iAfrika,världensnäst största regnskog, sträckersigini10länder.LiksomregnskogeniAmazonas,befinnerdensigunder attack, framförallt ifrån avverkning, gruvdrift och jordbruk.Denna190miljonerhektarstoraregnskog–där400däggdjursarterhörhemma,blanddemvärldensstörstapopulationeravgorilla,bo-nobo,chimpansochskogselefant–krympermed1,6miljonerhektarperår.(17)

Densnabbaökningeniefterfråganpåpalmoljaleddetillenut-bredningstaktpå8procentomåretipalmplantageområdetpåmalay-siskaBorneo(SarawakochSabah)mellanår1998och2003.PådenindonesiskasidanavBorneo,Kalimantan,ärutvidgningenavpalm-oljeplantagernaännusnabbareochexpanderarmed11procentomåret.Ochnunärpalmoljanframstårsomenavdeledandebiodiesel-grödorna,ärdetsannoliktattodlingenstillväxttaktkommerattökaännumer.DennästangränslösaefterfråganpåbiodieseljustnuhotardeåterståendetropiskaskogarnapåBorneoochandraställen.(18)

Haiti,somharenbefolkningpå9,6miljoner,varengångitidennästanhelttäcktavskog,menbådeväxandeefterfråganpåvedochröjningförjordbruksmarkharminskatskogarnasomfångtillknappt4procentavarealen.Förstförsvinnerträden,sedanjorden.(19)

TrotsattdetengångvaretttropisktparadisärHaitinuettskräck-exempelpåettlandsomharfastnatienekologisktochekonomisktnedåtgåendespiral, somlandet intehar lyckats ta sigur.Detärensönderfallenstat,somhållsigångendastgenominternationellasys-temföröverlevnadshjälpiformavmatochekonomisktstöd.

Denbiologiskt rika regnskogenpåönMadagaskar, somharenbefolkningpå18miljonermänniskor,hållerpåattgåsammavägsomHaiti.Närträdenfälls,antingenföratttillverkaträkol,ellerförattröjaåkermarkdärlivsmedelkanodlas,kännerviigenhändelseförloppetalltförväl.Ekologernaslårlarm:snartkanönslandskapbeståaven-bartlågabuskarochsand.(20)

Skogsutplåningenaccelererarintebaravattnetsflödetillbakatilloceanen,denkanocksåminskaregnetskretslopppåland.Förom-kring 20 år sedan påpekade två brasilianska vetenskapsmän, EneasSalati,ochPeterVose, ienartikel iScienceattnärdet förr regnadehäftigt,frånmolnsomrördesiginfrånAtlanten,nerpåfriskregnskogiAmazonas,rannendastenfjärdedelavvattnetav,medantrefjärde-delaravdunstadeuppiatmosfären,förattsedanbärasvidareinåtland

108 PLAN B 3.0

7 ton per hektar somman får i Frankrike, västraEuropas främstaveteproducent.(30)

En liknande situationråder iMongoliet,därhälftenavveteåk-rarnaharövergivitsunderdesenaste20årenochvetetsavkastningdessutomminskatmedhälften,såattskördarnaharkrymptmedtrefjärdedelar.Mongoliet,somärnästantregångersåstortsomFrankrikeochharenbefolkningpå2,6miljoner,måstenuimporteranästan60procentavsittvete.(31)

Dammstormar,somharsittupphovidenyaområdenamedjord-flykt,registreras idagmycketexaktmedhjälpavsatellitbilder.Den9 januari 2005 publicerade NASA bilder av en dammstorm medenorm utbredning, där den rörde sig västerut från Centralafrika.Dettajättelikamolnavljusbruntdammsträcktesigöver5300kilo-meter.NASAkonstateradeattomstormenhadebefunnitsigiUSAsåhadedentäckthelalandetochsträcktsigutövervärldshavenvidbäggekusterna.(32)

AndrewGoudie,somärprofessorigeografividOxfordsuniver-sitet,rapporterarattdammstormariSahara–somengångitidenvarsällsynta–numeraärvardagsföreteelser.Hanberäknarattdeharblivit10gångersåvanligaunderdetsenastehalvseklet.Deländersomidennaregiondrabbatsallravärstavjordflyktpågrundavvindero-sionärblandandraNiger,Tchad,Mauretanien,norraNigeriaochBurkinaFaso.IdenallravästligastedelenavAfrika,iMauretanien,harantaletdammstormartagitettofantligtklivuppfrån2omåretibörjanav1960-talettill80omåretidagsläget.(33)

Bodélé-sänkan iTchad är upphovet till ungefär 1,3 miljardertonvindburenjordvarjeår,vilketär10gångermeränår1947närmätningarnabörjade.De2-3miljardertonavfinajordpartiklarsomlämnarAfrikavarjeåridammstormarhållerlångsamtpåatttömmavärldsdelenpådessbördighetochdessbiologiskaproduktivitet.Tilldettakommer attdammstormarna frånAfrika, som rör sigväster-utöverAtlanten,förmedsigsåmycketdammtillKaribienattdetgrumlarvattnetochskadarkorallernadär.(34)

Vattenerosionen gör sitt till för att föra bort matjorden. Dettakanmansepådeavlagringarsombildasidammarochpådeleriga,dymättadeflodersomflyterutihavet.Pakistanstvåstoradammar,ManglaochTarbela, somlagrarvatten frånIndusflodentill landetsomfattandebevattningsnätverk,förlorargrovttaget1procentavsin

Kapitel 5 10�

nymatjordgåttsnabbareändennaturligaerosionstakten.Närmat-jordstäcketväxtetillsigundereoneravtidgavdetengrogrundförväxter.Dessa i sin tur skyddarmatjorden frånerosion.Människorsverksamheterstördettaförhållande.

I stora delar av världen började matjorden någon gång under1900-talet att eroderas i snabbare takt änvadnymatjordbildades.Uppemotentredjedelavalljordbruksmarkförlorarnumeramatjordsnabbare än ny sådan bildas, och på så sätt minskas jordarealernasinbyggdaproduktivitet.Idagsönderfalleralltsågrundvalenförcivili-sationen.(26)

Denaccelererandejorderosionenunderdetförrasekletgårtyd-ligt att se iden jordflykt somskapasnärväxtligheten förstörsochvinderosionen ökar bortom all kontroll. Bland de mest framträ-dandeexemplenkannämnasdammstormarnapådeStoraslätterna(prärierna)iUSAunder1930-talet,jordflykteniSovjetunionenpå1960-talet,dagensenormaerosioninordvästraKina,ochdensompågåriSahel-områdetiAfrika.Varochenavdessaärkoppladtillettvälbekant mönster av alltför hårt bete och skogsutplåning, och avattjordbruketpressatsutpåmindrebördigamarker,sommansedantvingatslämnanärmatjordendärbörjatförsvinna.(27)

Detvarbefolkningstillväxtenpå1900-taletsomträngdeutjord-bruketpåsynnerligensårbarmarkimångaländer.Denalltförhårdaplöjningen av de Stora slätterna iUSAunder det sena 1800-taletoch tidiga1900-talet, leddeexempelvis till 1930-taletsDust Bowl-problem. Under denna tragiska period i USAs historia, tvingadeshundratusentalsjordbruksfamiljerlämnaprärien.MångautvandradetillKalifornienförattsökasigettnyttliv,enomflyttningsomfåttettodödligtvittnesbördiJohnSteinbecksromanVredens druvor.(28)

Tre decennier senare upprepade historien sig i Sovjetunionen.Planenvarattmellanår1954och1960plöjauppettgräsbevuxetområdeförveteodling,somskulleblistörreänveteåkrarnaiKanadaochAustraliensammantagna.Tillenbörjanresulteradedettaienim-ponerandeexpansionavSovjetunionensspannmålsproduktion,menframgångenblevkortlivaddåjordflyktenutveckladesävendär.(29)

Kazakstan,icentrumfördennaplanattodlauppstäppen,ficksesinspannmålsarealkulmineraviddrygt25miljonerhektarkringår1980,ochsedankrympatill15miljonerhektaridag.Menävenpådenna återstående areal gervetet imedeltal en avkastningpåbaraknappt1tonperhektar,vilketinteallskanjämförasmeddenästan

110 PLAN B 3.0

ivärlden,befinnersigslaktdjuretvanligeniendjurfabrikbaranågramånader.

Globaltsettärnästanhälftenavallabetesmarkernågotellermått-ligt försämrade, medan 5 procent är allvarligt skadade. Problemenär väldigt tydliga i helaAfrika, iMellanöstern, centralaAsien ochIndien;ökningenavboskapsmängdenföljerfolkmängden.År1950hade238miljonerafrikaner273miljonerboskapsdjur.År2006fannsdär926miljonermänniskoroch738miljonerdjur.Efterfråganfrånboskapsnäringenöverskridernuoftabetesmarkernashållbaraavkast-ningsnivåmedhälftenellerännumera.(40)

Iran,medsina71miljonerinvånare,ärettexempelpådettrycksom råder i Mellanöstern. Med 9 miljoner nötkreatur och 80miljonerfårochgetter–råvarukällantillullenförlandetsberömdamattillverkning–hållerIransbetesmarkerpåattförstörasavalltförstoraboskapshjordar.(41)

Kinastårinförliknandesvåraproblem.Regeringenharförloratkontrollenöverantaletboskapsdjurefterdeekonomiskareformernaår1978,somflyttadeöveransvaretförjordbruketfrånstatligtorga-niseradeproduktionsenhetertilljordbruksfamiljerna.ResultatetharblivitattKinasnötboskap,fårochgetterstadigtökariantal.MedanUSA,medenliknandekapacitetifrågaombetesmarker,har97mil-jonernötkreatursåharKinaennågotstörrehjordpå115miljoner.MenmedanUSAendasthar9miljonerfårochgetter,såharKina366miljoner.KoncentreradetillKinasvästraochnordligaprovinserärfårenochgetternaigångmedattförstöralandetsskyddandeväxt-täcke.Sedangörvindenresten,blåserbortmatjordenochförvandlarenproduktivbetesmarktillöken.(42)

Inästanallautvecklingsländeröverstigernuboskapensfoderbe-hovdetsombetesmarkernakanavkastapåetthållbartsätt.BehovetavfoderiIndienärlångtstörreäntillgångenochföljdenärmiljontalsutmärglade,improduktivaboskapsdjur.(43)

Närjordenförsämraspågrundavöverbetningminskardeteko-nomiskautbytet,eftersomproduktionenminskar. Ide första stadi-ernaavöverbetningvisarsigkostnadernagenomattmarkenfårenlägre produktivitet.Mennär processen fortskrider förstörs vegeta-tionen,vilketledertillerosion,ochsåsmåningomtillattmanskaparofruktbarmarkochöken.Såsmåningombörjaralltsåenytterligareökningavmängdenboskapattmedföraenminskningavdenbiolo-

Kapitel 5 111

lagringskapacitetvarjeår,itaktmedattdefyllsavslamfrånavrin-ningsområdendärskogenavverkats.(35)

IdetbergigaEtiopien,medstarkterosionsutsattajordarpåbrantsluttandemarker,förlorarmanenligtberäkningarnästan2miljardertonmatjordvarjeår,bortspoladeavregnen.Dettaärenavanledning-arnatillattEtiopienalltidtycksbefinnasigpågränsentillhungers-nöd,ochaldrigkapabeltattbyggaupptillräckligaspannmålsreserverförattskapaenlivsmedelstrygghetvärdnamnet.(36)

Betesmark blir ökenEntiondelavjordenslandytaäråkermark,menenfyragångersåstorytaärbetesmarker:marksomärförtorr,förbrantsluttande,ellerintetillräckligtbördigförattkunnaodlas.Dennaareal–40procentavjordenslandyta,mestadelshalvtorr–föderhuvuddelenavvärldens3,3miljardernötkreatur, fårochgetter.Eftersomdessa är idisslare,djur med ett komplicerat matsmältningssystem, är det möjligt fördemattsmältaväxtfibrerochförvandlademtillbiff,lammstekochmjölk.(37)

Uppskattningsvis200miljonermänniskor i världen får sittup-pehällegenomattdeärherdefolksomvallarsinakor,fårochgetter.Många länder iAfrika är starkt ekonomiskt beroende av sina bo-skapshjordarförlivsmedelocharbetstillfällen.Detsammagällerstorabefolkningsgrupper i Mellanöstern, Centralasien, Mongoliet ochnordvästra Kina. Eftersom man äger betesmarkerna gemensamt idessaherdesamhällenärdetsvårtatthindraöverbetning.(38)

Iandradelaravvärldenägsbetesmarkernaavenskildaranchägare.IAustralien, där betesmark är den dominerande marktypen, finnsdet 100 miljoner får, fem gånger fler än de mänskliga invånarna.Ekonomiersombyggerpågräsätandeboskapärförhärskandeockså1087iArgentina,Brasilien,MexikoochUruguay.OchpådeStoraslätternaiNordamerikatasdehalvtorramarker,somintelämparsigförveteodling,uppavbetandeboskap.(39)

Dessaidisslare,somsåovanligteffektivtomvandlarväxtfibrertillmat,gerocksåläderochull.Världensläder-ochylleindustrier,somförsörjermiljontalsmänniskor, ärberoendeavbetesmarker fördetråmaterialdeutnyttjar.

Allmänhetengörsoftauppmärksampådenrollsomdjurfabrikerspelarinötköttsproduktionen.Mendenandelavnötboskapensomfinns idjurfabrikerärbaraen litenbråkdel avdet storaantal sombetargräs.TillochmediUSA,somhardeallraflestadjurfabrikerna

112 PLAN B 3.0

boskapendrabbadesavsvältochbybornaförloradesittlivsuppehälle.(48)

GrannlandetAfghanistanstårinförenliknandesituation.Registan-öknenärpåvandringvästerutochinkräktarpåjordbruksområdena.EttUNEP-teamrapporteraratt”uppemot100byarhar försvunnitunder sandenochdammet somblåst in.” I landetsnordvästradelarförflyttar sig sanddyner inöver jordbruksmarken i deövredelarnaavAmu-Darja-bäckenet,dåvindarnasframfartintehejdasavnågonstabiliserandevegetation,eftersomdennaharförsvunnitpågrundavvedeldningochbete.UNEP-teametstöttepåsanddynersomvar15meterhögaochblockeradevägarnasåattbefolkningenvartvungenattskapanya.(49)

Kinas ökenspridning är kanske den värsta i världen.WangTao,somärenavKinasfrämstaökenforskare,rapporterarattunderåren1950till1975förvandladesvarjeårimedeltal1560kvadratkilometermarktillöken.Mellanår1975och1987ökadeförlustentill2100kvadratkilometerperår.Menfrånår1987tillmillennieskiftethadeförlustenstigitsåatt3600kvadratkilometermarkvarjeårförvandlastillnyaökenområden.(50)

Kinabefinnersignuikrig.Detärinteinvaderandearméersomlägger beslag på landets territorium, utan öknar på frammarsch.Gamlaöknarryckerframochnyautvecklassomgerillatrupperochslårtillnärmanminstanardet,ochtvingarBeijingattkämpapåflerafronter.WangTaorapporterarattunderdetsenastehalvsekletharun-gefär24000byarinorraochvästraKinaövergivitsheltellerdelvisdärförattdeharbegravtsavdrivandesand.(51)

FolketkännerbaraalltförvältilldedammstormarsombörjaridenordvästradelarnaavKinaochivästraMongoliet,menrestenavvärldenhörvanligtvisomdennasnabbtväxandeekologiskakatastrofförstnärdammstormarnarörsigutöverregionensgränser.Den18april2001blevvästraUSA–frånArizonaisödertillgränsenmotKanadainorr–täcktavdamm.Detkomfrånenofantligtstordamm-storm,somhadesittursprunginordvästraKinaochMongolietden5april.Denvar1800kmbrednärdenlämnadeKinaochbarmedsigmiljonertonmatjord,enresurssomdetkommeratttaårhundradenattersättagenomnaturligaprocesser.(52)

Nästanexaktettårsenare,den12april2002täcktesSydkoreaavenväldigdammstormfrånKina,somfickmänniskornaiSeoulattrent bokstavligt kippa efter andan. Skolor stängdes, flyg ställdes inochklinikernaöverhopadesavpatientermedsvårigheterattandas.

Kapitel 5 113

gisktproduktivaarealen,ochdettaminskarjordensmöjlighetattbärauppencivilisation.(44)

Öknar på frammarschÖkenspridning,detvill sägadenprocess somförvandlarproduktivjordtillofruktbarmarkgenomöverutnyttjandeochmisshushållning,är tyvärr alltför vanligt förekommande.Allt somgör att det skyd-dandegrästäcketochträdenförsvinner,lämnarmatjordensårbarförvind-ochvattenerosion.Ideförstastadiernaavökenspridning,försdeminstapartiklarnabortmedvindenochskaparsådanadammstor-marsombeskrevsitidigareavsnitt.Närdefinapartiklarnaärborta,bärs även de grövre partiklarna – sanden – bort med vindarna, ilokalasandstormar.

Ökenspridning i stor skala förekommer allramest iAfrikaochAsien – två regioner som tillsammans har 5miljarder av världens6,7miljardermänniskor.BefolkningenlängsAfrikasnorrakustträngsalltmerihopmellanhavochökenavSaharasframmarschmotnorr.(45)

IdetvidsträcktabältetfrånvästtillöstidethalvtorraAfrika,mel-lanSaharasökenochdeskogbevuxnaområdenaisöder,liggerSahel,ettområdedärjordbrukareochherdarkonkurreraromsammamar-ker.IdessaländerfrånSenegalochMauretanienivästertillSudan,EtiopienochSomaliaiöster,förvandlaslandtillökenavdeexplosivakravenfråndetväxandeantaletmänniskorochhusdjur.(46)

Nigeria,medAfrikasstörstabefolkning,förlorar351000hektarbetesmarkochåkervarjeårgenomökenspridning.MedanNigeriasmänskligabefolkningväxtefrån34miljonerår1950till145miljo-nerår2006,enfyrdubbling,växtelandetsboskapsmängdfråncirka6miljonertill67miljoner,ochblevalltså11gångersåstor.Detnä-ringsbehov som Nigerias 16 miljoner nötkreatur och 51miljonerfårhar,överstigerdenhållbaraavkastningenfrånbetesmarkernaochdärförförvandlaslandetsnorradelarlångsamttillöken.OmNigeriafortsätteruppmot289miljonermänniskorår2050,kommermark-förstörelsenbaraattaccelerera.(47)

Iranhållerocksåpåattförlorasinkampmotöknen.MohammadJarian,somärchefförIransanti-ökenspridningsorganisation,rappor-teradeår2002attsandstormarhadebegravt124byaridensydöstraprovinsenSistan-Baluchistan, såattman tvingatsövergedem.Dendrivandesandenhadetäcktöverbetesmarkerna,vilketleddetillatt

114 PLAN B 3.0

folkmängden,menbaraknappthälften så snabbt, varför tillgångenpåfiskochskaldjururhavenharstigitfrån7kilogramperpersonivärldenår1950till14kilogramperpersonidag.Toppnoteringenpå17kilogramperpersoninträffadedockredanår1988.(57)

När befolkningen växer och de moderna handelssystemen förlivsmedelgerflermänniskortillgångtillfiskochskaldjur,ökarkon-sumtionen.Människorsaptitpåsådanaprodukterväxernusnabbareänvadvärldshavensfiskbeståndkantillgodosepåetthållbartsätt.Idagfiskas 75procent av dem antingen på gränsen för hållbarhet, ellerbortomden.Följdenärattmångafiskbeståndärpånedåtgåendeochattnågraredanharkollapsat.(58)

Oceanernasfiskbestånd står införmångaolikahot,mendet äröverfiskesomdirekthotarderasöverlevnad.Fångsternaivärldshavenökadenärnyateknikerutvecklades,alltifrånekolodförattspårafisk-stimtillenormadrivnätvilkanusammanlagtärtillräckligtlångaföratträckajordenruntfleravarv.

I enbanbrytandeundersökninggjord av ett kanadensiskt-tysktforskarteam,publiceradiNature år2003,drogmanslutsatsenatt90procentavdestorafiskarnaivärldshavenhadeförsvunnitpådesenas-te50åren.RansomMyers,enfiskebiologvidkanadensiskaDalhousie University ochledarefördennaundersökningsäger:”Frånjättestorblåspjutfisktillväldigblåfenadtonfisk,fråntropiskahavsabborrartillantarktisktorsk,hardetindustriellafiskettömtvärldenshavpåfisk.Detfinnsintelängrenågonlivsmedelsreservihaven.”(59)

Myersläggertill:”Sedanår1950,närdetindustriellafisketbörja-de,harviisnabbtaktminskatdennagrundlägganderesurstillmindreän10procent–intebaraivissadelaravvärlden,intebaraförvissaartersdel,utanförhelabeståndavdessastorafiskarterfråntropikernatillpolerna.”(60)

Fisketkollapsarvärldenöver.Det500årgamlatorskfisketiKanadaslogfelibörjanav1990-taletochgjordeomkring40000fiskareochandrasomarbetadeifiskenäringenarbetslösa.FisketutanförkusteniNewEnglandlågintelångtefter.OchiEuropaärtorskbeståndenpånedgångochnärmarsigfrittfall.Liksomdenkanadensiskators-kenkandeneuropeiskahautplånatstillenpunktbortomåtervändo.Länder,sominteklararavattrespekteranaturensegnagränserochattstoppaöverfiske,stårinförnedgångochkollapsifiskbestånden.(61)

ObönhörligtfiskeavblåfenadtonfiskiAtlantenharminskatföre-komstendärmedhela94procentochnumerakanmanfå100000dollarförettstortexemplarsomsäljstillTokyossushi-restauranger.

Kapitel 5 115

Handelnsjönk.Koreanernaharnubörjatfruktaankomstenavvaddekallar”denfemteårstiden”,detvillsägadammstormarnaundervinternochdentidigavåren.(53)

Dessatvådammstormar,blanddettiotalstörredammstormarsomnumeraförekommervarjeåriKina,ärtydligateckenpådenekolo-giskakatastrofsomutspelarsiginorraochvästraKina.Överbetningenbärdenhuvudsakligaskulden.(54)

En amerikansk ambassadrapport med rubriken Desert Mergers and Acquisitions återger satellitbilder som visar hur två öknar inorra delen av centrala Kina utvidgar sig och sammansmälter tillen enda, större öken som täcker Inre Mongoliet (Nei Mongol)och provinsen Gansu. Längre västerut i provinsen Xinjianghåller två ännu större öknar – Takla Makan och Kumtag –påattförenas.Motorvägarna,somgårigenomdetkrympandeområ-detmellanöknarna,översvämmasregelbundetavsanddyner.(55)

Också iLatinamerikabreröknarnaut sig,både iBrasilienochMexiko.Ungefär58miljonerhektarärdrabbadeiBrasilienochdeekonomiskaförlusternaberäknastill300miljonerdollarperår,tillstörstadelenkoncentreradetilllandetsnordöstradel.Mexikoärännumersårbart,medsinmycketstörreandeltorraochhalvtorraarealer.Förstöringen av åkermark pressar numera ungefär 700000 mexi-kanerattlämnalandsbygdenvarjeårpåjaktefterjobbinärbelägnastäderelleriUSA.(56)

Imångaländerblirdenöverdimensioneradebetningen,plöjning-enochträdfällningenalltmerintensiv,justdeverksamhetersomska-parökenspridning,itaktmedattantaletmänniskorochboskapsdjurfortsätterattstiga.Attsättastoppförökenspridningensförstörelseavproduktivmarkkannuhängapåattmanklararatt sätta stoppförtillväxteniantaletmänniskorochboskapsdjur.

Fiskbestånd kollapsar Efter andra världskriget pressade accelererande befolkningstillväxtoch stadigtökande inkomsteruppefterfråganpåfiskoch skaldjurirekordtakt.Samtidigtblevdetmöjligtförfiskarnaatträttautbudeteftervärldensväxandeefterfrågangenomindustrialiseringenavfisket–exempelvisgigantiskafartygmedinfrysningskapacitet,vilketmed-gavatttrålarnautnyttjadeavlägsnahav.

Resultatetblevattfiskfångstenpåvärldshavenstegfrån19mil-jonertonår1950till93miljonertonår1997,denstörstafångstenihistorien.Fiskfångstenblevalltså5gångersåstor.Samtidigtökade

116 PLAN B 3.0

Bissaukaninkomstenfrånfiskelicensernauppgåtillhälftenavreger-ingensskatteintäkter.(66)

Tilldeafrikanska folkens storaolyckahåller ävenderasfiskbe-ståndpåattkollapsa.LokalafiskareiSenegalkundeengångsnabbtfyllasinasmåbåtarmedfisk,mennumerakandetgåmångadagarnärdeinteenskanfångasåmycketfiskattdettäckerderasbränsle-kostnader.Medensenegalesiskstamäldstesord:”FattigdomenkomtillSenegalmeddessafiskeavtal.”(67)

Något nordligare, i Mauretanien, rapporterar John Millerfrån hamnstaden Nouadhibou i en artikel i Wall Street Journal.Han berättar om en 39-årig fiskare, Sall Samba, som har sexbarn. Denne har varit tvungen att lämna två av sina tre fiskebå-tar uppe på land. Han har tidigare regelbundet fiskat bläckfisk.”Förrkundemanfiskamitt i hamnen”,berättadehan, ”mendetendamankandraupphärnuförtidenärvatten.”(68)

Menöverfisketärintedetendahotetmottillgångenpåfiskochskaldjurivärlden.Omkring90procentavfiskensomleverivärldsha-venärberoendeavvåtmarkervidkusten,mangrovesumpmarkerellerfloderförattförökasig.Meränhälftenavmangroveskogarnaitropis-kaochsubtropiskaländerharnugåttförlorade.Våtmarkernavidkus-tenharförsvunnitiännuhögregradiindustriländerna.Dekustnäravåtmarkerna i Italien,vilkaär lekvatten förmångaavMedelhavetsfiskbestånd,harminskatsmedhårresande95procent.(69)

Skadorpåkorallrevenpågrundavhögretemperaturihavsvattnetochförsurningavvärldshavenorsakadavhögrehalteravkoldioxidiatmosfären,liksomskadorpågrundavföroreningarochavlagringar,hotarrevensomärlek-ochyngelplatserförfiskitropiskaochsub-tropiskavatten.Mellanår2000och2004ökadeandelen förstördakorallrevivärlden–desomhadeförlorat90procentavsinalevandekoraller–från11till20procent.EnrapportfrånGlobal Coral Reef Monitoring Networkvisaratt24procentavdeåterståenderevenlöperöverhänganderiskattkollapsa,medanytterligare26procentstårin-förbetydandeförlusterdenärmastedecennierna,förorsakadeavalltstörrepåfrestningarsommänniskorskapat.Närrevenbrytersamman,ochförfaller,dådrabbasfiskbeståndensomärberoendeavdempåsammasätt.(70)

EnrapportomkorallreviKaribienfrånWorld Resources Institutekonstateraratt35procentavdekaribiskarevenärhotadeavutsläppfrån avlopp, vattenbaserade sediment och föroreningar från konst-gödsel, och att 15 procent är hotade av förorenande utsläpp från

Kapitel 5 117

Detkommerattdröjaåratalinnansådanalånglivadearteråterhämtarsig,ävenomfisketskullestoppasheltochhållet.FångstenavstöriKaspiska havet, fisken somger världens dyrbaraste kaviar, föll frånrekordet27700tonår1977tillbara461tonår2000.Kvotenförår2007sattestill368ton.Överfisket,tillstordelolagligt,bärstörstaansvaretfördennaenormanedgång.(62)

Chesapeake-vikeniUSAsomgavmerän16000tonostronomåret för50år sedan,producerarnumeraunder500 tonperår.Enförödandekombinationavöveruttag,föroreningar,ostronsjukdomarochigenslamningpågrundavjorderosionliggerbakomdetta.(63)

Tillochmedblandländersomärvanaattsamarbeta,somEU-länderna,kandetvaraensvåruppgiftatt förhandla framfångstbe-gränsningarsomliggerpåenhållbarnivå.Iapril1997nåddemanefterutdragna förhandlingarenöverenskommelse iBrysselomattminskafiskekapaciteteniEUsfiskeflottamed30procentförhotadeartersomtorsk,sillochsjötungaiNordsjön,ochmed20procentföröverfiskadebestånd,exempelvis torsken iÖstersjön,denblåfenadetonfiskenochsvärdfiskenutanfördeniberiskahalvön.EU-ländernalyckades alltså äntligenuppnåenöverenskommelseomattminskafångsterna, men nedskärningarna var inte tillräckliga för att hejdanedgångenifiskbeståndenidenhärdelenavvärlden.(64)

Fångsternaavnordsjötorsk, stöttepelaren iStorbritanniensfiske,sjönkfrån300000tonperårimittenav1980-talettillunder50000tonde senaste åren.År2006 sänktesdenårligakvoten till23000ton,menfiskbeståndetfortsatteattkrympa,vilketleddetillattkvo-terna skars nermedytterligare 14procent år 2007.HistorienomEUsfiskehushållningoch sänkningenavfiskekvoternaharhandlatomattmangjortalltförlite,alltförsent.EU-byråkraternaärpinsamtmedvetnaomattKanadasenormatorskbeståndvidNewfoundlandinteharåterhämtatsigsedankollapsenår1992,trotsdettotalaförbudmottorskfiskesomfinnsdärsedandess,ochändåharEUkonsekventmisslyckatsmedattingripatillräckligtfort.(65)

När något fiskbestånd kollapsar, utsätts de kvarvarande förännu större tryck. Lokal knapphet blir snabbt global knapphet.BegränsningarnaavfångstenideöverfiskadeEU-vattnenhargjortattdenstarktsubventioneradeEU-fiskeflottanharstyrtsöderuttillAfrikasvästkustochköpt rättigheterattfiskautanförkusternavidGuinea-Bissau,Marocko,Mauretanien,KapVerdeochSenegal.DärkonkurrerardemedfiskeflottorfrånJapan,Kina,Ryssland,SydkoreaochTaiwan. För utblottade länder somMauretanienochGuinea-

118 PLAN B 3.0

gångiutvecklingen,enalltomfattandeutarmningavlivetpåjorden.Den senaste av dessamassutplåningar uppträdde för cirka 65mil-jonerårsedan,troligenförorsakadavattenasteroidkrockademedvårplanet,såattdetsprutadeutstoramängderdammochannatlöstmaterialiatmosfären.Denpåföljandenedkylningenutrotadedino-sauriernaochåtminstoneenfemtedelavalladeandradåexisterandelivsformerna.(76)

Vibefinnerossidagietttidigtstadiumavdensjättestorautplå-ningen.Imotsatstilltidigareutplåningar,somberoddepånaturligafenomen,hardennasittursprungimänniskorshandlingar.Förförstagången i jordens långaexistensharenartutvecklats (omutvecklaärdeträttaordet)sålångtattdennaartkanutrotaenstordelavalltsomlever.

Närolika livsformer försvinner,minskasdennyttanaturenkangeoss,såsompollinering,spridningavfrön,insektsbekämpningochkretsloppförnäringsämnen.Enstegradutrotningavarterförsvagarlivetsväv,ochomdettafortsätterkandetrivauppväldigahålivä-venochalltsåledatilloåterkalleligaförändringarijordensekologiskasystem.

Arteravallaslaghotasavattderaslivsrumförstörs.Ettavdevärstahotenmotjordensbiologiskamångfaldärförlustenavtropiskaregn-skogar.Närmanbrännernerregnskogarna,eldarmanisjälvaverketuppettavdestoraförrådenavgenetiskinformation.Våraefterkom-mandekanskeendagkommerattbetraktavårtutbreddauppeldandeavdettagenetiskabibliotekpåungefärsammasättsomvibetraktarnedbränningenavbiblioteketiAlexandriaår48f.Kr.

När livsrummet förändras förväxterochdjurpågrundav sti-gandetemperatur,kemiskaföroreningarellerinförandeavexotiskaarter,kandetocksåledatillattantaletdjur-ochväxtarterminskar.Medanmänniskornaökariantalminskarantaletartersomvidelarplanetenmed.Menvårtödeäroupplösligtförenatmedhurdetgårföralltannat livpå jorden.Omdenrikamångfaldav livviärvdestadigtgörsfattigareochfattigare,kommervisjälvaocksåattblifat-tigareefterhand.

Procenttalen för fåglar,däggdjurochfiskar somär sårbara,ellerbefinnersigiomedelbarfaraförutrotning,måstenuskrivasmedtvåsiffror:12procentavvärldensnästan10000 fågelarter;20procent

Kapitel 5 11�

kryssningsfartyg.Iekonomiskatermerskapardekaribiskakorallre-venvarorochtjänsterförminst3,1miljarderdollaromåret.(71)

DehäpnadsväckandekorallreveniRödaHavet,somhörtilldeallramestöverdådigtvackrarevenihelavärlden,hotasavutplåningpågrundavdestruktivafiskemetoder,muddring,sedimentochav-loppsutsläpp.Alltsomminskargenomsläppetavsolljusihavetskadarkorallernastillväxtochledertillattdedör.(72)

Föroreningarnaskaparmycketförödelse;detframgårtydligtavdedödazoner somförorsakasavnäringsläckage frånkonstgödselochavlopp.MississippiiUSAförmedsignäringsämnenfrånmajsbältetochavloppfrånstäderlängssinvägutiMexikanskagolfen.Tillflödetavnäringsämnen skaparenormaalgblomningar.Näralgerna sedandörochförmultnarförbrukardedetfriasyretivattnetochdådörfiskarna.Pådetsättetuppstårettdöttområdevarjesommaribukten,endödzonsomkanblistörreänVärmlandochNärketillsammans.(73)

UNEPrapporteradeår2006attdetfannsflerän200dödazonerivärldensoceanerochsjöar,jämförtmed149tvåårtidigare.TilldedödazonermanräknadeinhördedesomfinnsiÖstersjön,Svartahavet,Thailandviken,FosulaguneniGhanaochMontevideobukteniUruguay.Idessahavets”öknar”finnsdetingatrålfiskarefördärfinnsingenfisk.(74)

Kommersielltfiskehandlarnumeratillstordelomettmotsatsför-hållande:ekonomisklönsamhetidagellerimorgon?Regeringarnaiolikaländerförsökerskyddamorgondagensfångstergenomatttvingayrkesfiskarnaattlåtabåtarnaliggastilla,medanfiskarsamhällenaslitsmellanbehovetavinkomsteridagochframtidensutkomstmöjlighe-ter.Ironisktnogärenavanledningarnatillattdetfinnsöverkapacitetifiskeflottanattregeringarnaunderlångatiderharbeviljatsubven-tioneradelånförinvesteringarinyabåtarochfiskeredskap.(75)

Den växande globala efterfrågan på fisk och skaldjur kan intelängretillfredsställasgenomökandefångsterivärldshaven.Omdenallsskatillfredsställassåärdetgenomutvidgadodlingavfisk.Mensåsnartfiskarhållsinhägnadeelleridammarmåstedematas,oftastmed majs- eller sojamjöl, vilket ytterligare intensifierar trycket påmarkresurserna.

Växter och djur dör utArkeologiska data visar att det förekommit fem stora perioder avutrotningsedanlivetuppkom,varochenavdeminnebarentillbaka-

120 PLAN B 3.0

kämpningsmedelochförstörelseavlivsmiljönkanhaspelatenroll.Närmanintekännertillorsakenbakomdenkraftiganedgångenärdetsvårtattvidtaåtgärdersomkanhejdaden.(81)

Ytterligareennedgång,medbörjanislutetavår2006ochmedomedelbaraekonomiskakonsekvenser,gällerbin,somärdefrämstapollinerarnaavfrukterochgrönsakeriUSA.Enundersökningblanddeamerikanskabiodlarna,genomfördmellan september2006ochmars2007avApiary Inspectors of America,upptäckteattbinainästanenfjärdedelavUSAsbisamhällenheltenkeltförsvanntillföljdavvadvetenskapsmännenkallarcolony collapse disorder.Storamängderbisam-hällenhardrabbatsavsammaödeiEuropa,BrasilienochGuatemala.(82)

Forskarnaärförbluffadeövervadfransmännenharbetecknatsom”galnabisjukan”.Binsomlämnarsinkupaförattsamlahonung(ochpollineraväxter)bliruppenbarligenförvilladeochåtervänderaldrig.Denfrämstamisstanken,närdettaskrivs,riktasmotIAPV(Israeli acute paralysis virus) somkanhauppstått iAustralien.Ominte forskarnasnabbtkandiagnosticeradennasjukdomhosbina,ochkommerpåförebyggandeåtgärder,skullevärldenkunnadrabbasavenaldrigtidi-gareskådadstörningifrukt-ochgrönsaksproduktionen.(83)

Hotetmotfiskarnaärkanskedetstörstaavalla.Huvudorsakernaäröverfiske,vattenföroreningarochdetalltförstorauttagetavvat-tenfrånfloderochandrasötvattensekosystem.Uppskattningsvis65procentavfiskarternasomundersöktesavIUCNochsomförrlevdeisjöarochvattendragiNordamerikaärantingenutrotadeellerifa-rozonen.AvEuropassötvattensfiskarvarungefär109avde265artersomundersökteshotade,starkthotadeellerakuthotade.Entredje-delavSydafrikas97fiskarterkräversärskiltskyddifallutrotningskakunnaundvikas.(84)

Havslädersköldpaddan, som är en av de allra äldsta djurarternaochsomkanvägaupptill360kg,hållerocksåmycketsnabbtpåattförsvinna.Antalet sjönk från 115000 år 1982 till 34500 år 1996.I bokolonin på Playa Grande och Playa Langosta på Costa Ricasvästkustminskadeantaletbobyggandehonorfrån1504år1989till62år2003,varpådetstegnågottill174år2004.JamesSpotilaochhanskollegervarnarisinartikeliNature:”...omdessasköldpaddorska kunna räddas krävs det omedelbara åtgärder för att minimeradödlighetenpågrundavfisketochförattmaximeraproduktionenavnykläcktasköldpaddor.”(85)

Kapitel 5 121

avvärldens5416däggdjursarter;och39procentavdefiskartersomanalyserats.(77)

Blanddäggdjurenärdetde296kändaarternaavprimater,för-utommänniskan,somärmestifarozonen.IUCN(World Conservation Union)rapporteraratt114avdessaarterärutrotningshotade.Ungefär95avvärldensprimatarterleveriBrasilien,därförstörelsenavderaslivsrumutgörettuttalathot.Ocksåjaktäretthot,särskiltivästraochcentralaAfrika,därdenalltmerförsämradelivsmedelssituationenochdenyligenbyggdavägarnaförtimmertransportertillsammansskaparenlivligkommersmed”bush-meat”.(78)

Bonobo-apornaivästraAfrika,somhörtilldestoraaporna,menärmindreänchimpanserna iöstraAfrika,ärkanskevåranärmastelevande släktingar både genetiskt och i fråga om socialt beteende.Mendennaanknytningskonardemintefrånbush-meat-handeln,intehellerderashabitatfrånattförstörasavskogsägarna.BonoboernaharvaritkoncentreradetilldetätaskogarnaiDemokratiskaRepublikenKongo,ensönderfallandestatmedenlångvarig inrekonflikt,mensedanår1980harderasantalsjunkitfrånungefär100000tillendast10000idag.Underloppetavenmänniskogenerationhar90procentbonoboernautplånats.(79)

Tackvareattfåglarsålättkaniakttasärdeenmycketanvändbarindikatorpådenbiologiskamångfalden.Omkring70procentavde9817kändafågelarternaminskariantal.Avdemberäknas1217arterbefinna sig iomedelbar fara förutplåning.Försämringoch förlustavlivsmiljönhardrabbat91procentavallahotadefågelarter.Såharexempelvis61fågelarterblivitlokaltutrotadegenomdenutbreddaförlustenav regnskogarpå låglandet iSingapore.Endel arter somförrvarittalrikaharkanskeredandecimeratssåkraftigtattdealdrigmerakanåterhämtasig.Stortrappen,somengångitidenförekomallmäntiPakistanochomgivandeländer,harnuutrotatsgenomjakt.10avjordens17pingvinarterärhotadeellerallvarligthotade,poten-tiellaofferförglobaluppvärmning.BiologenÇaganSekercioglufrånStanforduniversitetetleddeenspecialundersökningavsituationenförvärldensfåglarochhansäger:”Viförändrarvärldensåtilldengradattinteensfåglarnaklararavattanpassasig.”(80)

SynnerligenoroväckandeärdensenastetidensbrantanedgångavdepopulärastesångfåglarnaspopulationeriStorbritannien.Underdesenaste30årenharpopulationernaavvälkändaartersomlövsångare,taltrastochgråflugsnapparesjunkitmed50-80procent;ochingentycksvetavarför,ävenomdetfinnsspekulationeromattgiftigabe-

122 PLAN B 3.0

6

Tidiga tecken på nedgång

Trots att framstegen fortsätter på många håll, börjar oroväckandeteckenpånedgångnuframträda.Underdeförstaårenavdettamil-lenniumskakadeFNsdemograferomvärlden,dådetillkännagavattmedellivslängden i 38AIDS-drabbade afrikanska länder söder omSaharahadesjunkittillbara45år,10årundervaddenskullehavaritförutanAIDS.(1)

Förförstagångenimoderntidhardenförväntadelivslängden,ettbetydelsefulltmåttpåutveckling,sjunkitförenstorandelavmänsk-ligheten. Det misslyckande som samhällets ledare i tiotals ländergjordesigskyldigatillnärdeintehindradespridningenavAIDs,görattframstegenrentbokstavligtförvandladestillbakslag.Ärdettasam-manbrottidetpolitiskasystemetenanomali?Ellerärdetetttidigtteckenpåattkomplexitetenideframväxandeproblemenöverväldi-garsvagarenationellaregeringar?

ProblemenbegränsarsigintebaratillAfrika.Denförväntadelivs-längdenförmäniRysslandharsjunkittill59år,medandenår1990varuppeiungefär64år.MedenlivshotandegradavföroreningariKinadördärflermänniskoricanceräninågonannansjukdom.USA,somharensynnerligenproduktivekonomimenettproblem-fyllt samhälle,har idag960000 jordbrukareoch2miljoner fångari sina fängelser – fångarna är alltsåmer ändubbelt såmånga somjordbrukarna.(2)

Klyftanmellanrikaochfattigablirbaravidareochvidare,vilketpressardet internationella systemetalltmer.Skillnaderna i förvän-

Kapitel 6 123

Ettavdehotsomtilltar snabbastmotmångfaldenavfloraochfauna,ärdenovanligtkraftigautvidgningenav jordbruket somnuärpågång iBrasilien,genomattmanröjermark föratt födauppboskap,odlasojabönor,ochpåsenaretid,förattproducerasocker-rörtilletanol.JordbrukareochranchägareröjervidsträcktaområdeniAmazonasbäckenetoch i cerradon,ett savannliknandeområde likastortsomEuropa,belägetsöderomAmazonasflodensbäcken.Ävenommanhar införtmekanismer föratt skyddadenrikabiologiskamångfaldeniAmazonas,somexempelvisregelnattenjordägareintefårröjameraänenfemtedelavdenmarkhanäger,såsaknarreger-ingenförmåganattsetillattdenefterlevs.(86)

LiksomAmazonasärävencerradonbiologisktrik.Därlevermångastoradäggdjur,inklusivemanvarg,jättebälta,jättemyrslok,hjortochfleraolikaarteravstorakattdjur–jaguar,puma,ozelotochjaguarun-di.Cerradonkanvisaupp607fågelarter,inklusivenandu(enkusintillstrutsen)somkanbli1,5meterhög.Uppskattningsvis1000sortersfjärilarharidentifierats.Conservation Internationalrapporteraratt cer-radonocksåärväxtplatsenföromkring10000växtarter;avdemärminst4400endemiska,inteåterfunnanågonannanstans.(87)

Ettannathotmotartervärldenöver–ochettsomoftaunder-värderas–äratt främmandearter införs,vilketkanförändra lokalahabitatoch samhällen så att inhemska arter slåsutheltochhållet.Icke-inhemskaarterkanexempelvisbäraskuldentillhotetmot29procentavfågelarternapåIUCNsrödalista.Förväxternasdelkanfrämmandeartervaraorsakentillhoteti5procentavfallenpålistan.(88)

Ansträngningarnaatt räddafloraoch faunaharav tradition in-riktats på att skapa naturparker och naturreservat.Tyvärr är dettatillvägagångssättkanske inte längre såeffektivt, föromvi intekanstabiliseraklimatet,såfinnsdetinteettendaekosystempåjordenvikanrädda.Alltkommerattförändras.

Idennyavärldsomviärpåvägini,ärskyddetavdenbiologiskamångfaldenintelängreensåenkelsaksomattavsättavissalandom-råden,inhägnademochkallademnationalparkerellernaturreservat.Framgången för sådana ansträngningar är beroende av om vi kanstabiliserabådeklimatetochfolkmängden.

Påplussidanfinnsattvinuharmerinformationännågonsinförromjordenstillståndochomlivetpåden.Ävenomkunskapintekanersätta handling, är kunskap en förutsättning för att rädda jordensnaturgivnasystem–ochdencivilisationsomnaturenbärupp.

124 PLAN B 3.0

miljonermänniskorlever.För25årsedanvarnäringstillståndetun-gefärlikadantiAsienstvåbefolkningsgiganter,IndienochKina,mensedandessharKinautrotatdetmestaavhungern,medanIndienhargjortmycketbegränsadeframsteg.UnderdetsenastekvartssekletharKinaaccelereratövergångentillmindrefamiljer.MedandetmanharvunnitpåökadlivsmedelsproduktioniIndienihöggradharslukatsavbefolkningsökningen,hardenökadeproduktionen iKina förstochfrämstanväntstillatthöjalivsmedelskonsumtionenperperson.(5)

Näringsbristenskördarsinastörstaofferblanddeunga,somärmestsårbarapågrundavsinsnabbafysiskaochmentalautveckling.IbådeIndienochBangladeshvägernästanhälftenavallabarnunderfemårförliteochlideravnäringsbrist.IEtiopienär47procentavbarnenundernärda,medansiffrornaförNigeriaär29procent–ochdettaärtvåavAfrikasmestfolkrikaländer.(6)

Trotsattdetinteäröverraskandeattdesomärutsattaförmatbristochharalltförlågkroppsviktfördetmestaleveriutvecklingsländer-na,ärdetkanskeöverraskandeattdeflestaavdemleverpålandsbyg-den.Mendeundernärdaägervanligeningenjord,ellerocksåleverdepåsåsmåjordlotterattdeärpraktiskttagetjordlösa.(7)

Denegativaföljdernaavattvaraundernärdbörjarredanvidföd-seln.EnFN-rapportberäknaratt20miljonerspädbarnmedförlågfödelseviktfödsvarjeåravmammorsomocksåliderbristpånäring.Undersökningenvisarattdessabarndrabbasavbeståendeföljderiformav”nedsatt immunförsvar,neurologiska skadorochhämmadkroppsligtillväxt.”DavidBarkerfrånuniversitetetiSouthamptoniStorbritannienkonstaterarmycketsakligt,att”60procentavallany-föddaiIndienskulleha lagts inpåintensiv-vårdsavdelningifalldehadeföttsiKalifornien.”(8)

Sjukdomsmönstrenåterspeglarocksådenalltmervidgadeklyftanmellanrikaochfattiga.Denfattigastemiljardenlidermestavinfek-tionssjukdomar–malaria, tuberkulos, dysenteri,mässling, luftvägs-infektioner ochAIDS.Näringsbrist gör att spädbarnoch småbarnärännumeramottagliga för sådana infektionssjukdomar.Otjänligt,förorenatdricksvattenförorsakarstörredödlighetblanddemvilkasimmunsystemförsvagatsavhungerochmiljontalsmänniskordörtillföljdavdettavarjeår.Menblanddenrikastemiljardenmänniskorivärldenärdevanligastedödsorsakernaiställetkoppladetillsjuk-domarsomharsambandmedhögålderochmedlivsstilsöverdrifter,

Kapitel 6 125

tadlivslängdärstörreännågonsin,såattmänniskoriBotswanaochSwazilandigenomsnittleverimindreän40årochmänniskoriJapanochSverigeleveri80årellermer.EnavorsakernatilldennastoraskillnadiförväntadlivslängdärHIV-epidemin;enannanärhungern.Antalethungrandemänniskorivärldenminskadeundernågrade-cennier,menunderdetsena1990-taletvändetendensenuppåtochantaletfortsätterattstiga.(3)

Stressfaktorernasomhotarvårcivilisationtarsigidagmångaut-tryck.Pådetekonomiskaplanetservidemideninkomstklyftasomständigtvidgasmellanvärldensrikaochfattiga.Socialttardesigut-tryckienalltbredareklyftapåutbildningensochhälsovårdensom-råde.När det gällermiljön visar de sig i en allt starkare ström avekologiskaflyktingar,sedanproduktivjordförvandlatstillökenochbrunnartorkatut.Pådetpolitiskaplanetmärksstressfaktorernainomsamhällenikonflikterombasresursersomåkerjord,betesmarkerochvatten,ochkanskemestgrundläggandeavallt,idetväxandeantaletsönderfallandestater.

Vår socialt kluvna världDensocialaochekonomiskaklyftanmellanvärldensrikastemiljardmänniskorochdenfattigastemiljardenharingenmotsvarighettidi-gareihistorien.Ochdetärintebaraenvidklyfta,denutvidgashelatiden. Den fattigaste miljarden människor är fångade i en fälla påknapptöverlevnadsnivåochdenrikastemiljardenblirbaraförmög-nare förvarje år.Den ekonomiskaklyftan syns i kontrasternanärdet gäller näring, utbildning, sjukdomsmönster, familjestorlek ochförväntadlivslängd.

FAOberäknaratt862miljonermänniskorärundernärdaochoftahungriga.Ettmycket störreantal,ungefär1,6miljardermänniskorärövergöddaochöverviktiga,deflestaavdemlideravettöverdri-vetkalori-intag,förlitemotion,ellerenkombinationavdessabåda.Medannästan1miljardmänniskororoarsigföromdeskafånågotattäta,finnsdet1,6miljardermänniskorsomoroarsigöverattdeäterförmycket.(4)

Hungernärfattigdomenssynligasteansikte.Desomärkroniskthungriga får inte tillräckligtmedmat förattuppnå full fysiskochmentalutvecklingochföratthållaenbehövlignivåavfysiskaktivi-tet.Majoritetenavdemsomintefårtillräckligtmedmatochvägeralldeles för lite, är koncentrerade till Indiens subkontinent och tillAfrikasöderomSahara–regionerdär1,4miljarderrespektive800

126 PLAN B 3.0

fattigasteländernadörimedeltal95spädbarnavtusen–detärnästan12gångersåmånga.(14)

Sambandetmellanfattigdomochohälsaärmycketstarkt,mendetharluckratsuppförstörstadelenavmänsklighetentackvareekono-miskutveckling.Utmaningenärnuattbrytadennakopplingfördenåterståendeminoritetensomintehartillgångtilltjänligtdricksvatten,vacciner,utbildningochgrundläggandehälsovård.

Hälsoutmaningarna blir allt störreFlerochflerhotmothälsandykerupp i formavnya infektions-sjukdomar, till exempel sars,WestNile-virusetoch fågelinfluensan.Dessutombörjarackumulationenavkemiskaföroreningarimiljöndrabbaossiallthögregrad.Medanviförstårossganskabrapåsmitt-samma sjukdomar, så ärmånga avmiljögifternashälsoeffekter intekändaännu.

Till de värsta infektionssjukdomarna hör malaria, som skördarmerän1miljonoffervarjeår,89procentavdemiAfrika.Antaletsmittade,somoftalideravsjukdomenstörstadelenavlivet,ärmång-dubbeltstörre.EkonomenJeffreySachs,ledareförEarth InstitutevidColumbia University,beräknar attnedsattproduktivitethos arbetareochandrakostnaderisambandmedmalaria,sänkerdenekonomis-katillväxtenmedenhelprocentenhetiländerdärbefolkningenärstarktutsattförsmittan.(15)

Trotsattsjukdomarsommalariaochkoleraskaparstoraproblem,finnsdetimoderntidingenannansjukdomsomdrabbatsåmångamänniskordirektellerindirektsomHIV-epidemin.Föratthittanå-gotsomliknarensådanpotentielltförödandeförlustavmänniskoliv,måstevigåtillbakatillsmittkoppornasomslogutdeinföddaame-rikanskasamhällenapå1500-talet,ellertillböldpesten,somdödadeungefärenfjärdedelavEuropasbefolkningpå1300-talet.HIVärenepidemiavvärldshistoriskaproportionersom,ifalldenintebegränsassnart,skullekunnakrävaflermännisko-offerunderdettaårhundradeänvadallakrigunderdetförrakrävdesammantaget.(16)

HIV-infektionenharspriditsöverhelavärldenalltsedanviruset,somjuangriperdetmänskligaimmunförsvaret,identifierades1981.Islutetavår2006hadedesmittadesantalstigittill86miljoner.Avdessaharhittillsmerän40miljonerdött.Idaglever25miljonerHIV-

Kapitel 6 127

tillexempelhjärt-kärlsjukdomar,fetma,rökning,matvanormedförmycketfett,samtbristpåmotionochannanfysiskaktivitet.(9)

Detfinnsocksåendemografiskskillnad.Nästanenmiljardmän-niskorleveriländerdärfolkmängdenärstabilpådetstorahela.Menenannanmiljard(påettungefär)leverdäremotiländerdärbefolk-ningenförväntasblidubbeltsåstor,ellerännustörre,föreår2050.(10)

Även utbildningsnivåerna återspeglar den skarpa åtskillnadenmellanrikaochfattiga.Ivissaindustriländer,exempelvisKanadaochJapan, tarnumer änhälften av allaungamänniskor examenefter12eller14årsskolgång.Iutvecklingsländernafårdäremot72mil-jonerbarnilågstadieåldernintegåiskolaalls.TrotsattdetgåttöverfemhundraårsedanGutenberguppfanntryckpressenärungefär781miljonermänniskoranalfabeter.EftersomdeintekanläsaärdeocksåutestängdafrånbruketavdatorerochInternet.Utanprogramförattökaläskunnighetenblandvuxnaärderasutsikterattslippafattigdo-menintesärskiltgoda.(11)

Världensanalfabeterärkoncentreradetillenhandfullavdemerfolkrika länderna,deflestaavdemiAsienochAfrika.Mest fram-trädande är Bangladesh, Egypten, Etiopien, Indien, Indonesien,Kina, Nigeria och Pakistan,och dessutom Brasilien och Mexico iLatinamerika.Från1990till2000gjordeKinaochIndonesienstoraframstegiformavökadläskunnighet.Andraländersomgjordebe-tydelsefullaframstegvarBrasilien,MexikoochNigeria.Men,ifyraandraländermedstorbefolkning–Bangladesh,Egypten,IndienochPakistan–ökadeantaletanalfabeter.(12)

Analfabetismochfattigdomtenderarattförstärkavarandra,därförattkvinnor som intekan läsabrukarhamycket större familjer änläskunnigakvinnorochdärförattvarjeårsskolgånghöjerchansernatill bättre inkomst med 10-20 procent. I exempelvis Brasilien harkvinnorsomäranalfabeterimedeltalöver6barn,medanläskunnigabarahar2.(13)

Attvara fattigbetyderoftaattvarasjuk.Liksommedanalfabe-tismen,ärohälsaochfattigdomtättsammankopplade.Hälsaharettnärasambandmedtillgångtilltjänligtvatten,vilketöverenmiljardmänniskorsaknar.Sjukdomarsomsmittargenomvattnettarlivetavflerän3miljonermänniskorvarjeår,oftastpågrundavdysenteriochkolera, och mest bland barnen. Spädbarnsdödligheten i överflöds-samhällenaärigenomsnitt8spädbarnpåtusenlevandefödda;ide50

128 PLAN B 3.0

derHIV–för5dollarpersamlag,likamycketsomdetkostaratthyraoxarförendagsplöjning.”(21)

HIV-epideminiAfrikaärnuettutvecklingsproblemsomhotarintebara attunderminera framtida framsteg,utanockså attomin-tetgöra redan uppnådda förbättringar. Epidemin hotar livsmedels-tillgången, underminerar utbildningsväsendet och skrämmer bortutländskainvesteringar.Denövermannarregeringarochledertillflersönderfallandestater.StephenLewisansågredannärhanvarFNssär-skildasändebudförHIV/AIDSiAfrika,attepideminkanövervinnasochsmittotrendernakanvändas,mendetkrävsinternationellhjälp.Attmisslyckasmed att fulltutfinansieraThe Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malariaär,sägerhan,”medhjälptillmassmordgenomlikgiltighet.”(22)

AlexdeWaal,enrådgivaretillFNsekonomiskakommissionförAfrikaochtillUNICEF,geri New York Timesenträffandesamman-fattningavföljdernaavepidemin:”PåsammasättsomHIVförstörkroppensimmunsystemharHIV-ochAIDS-epidemiernainvalidise-ratdetpolitiskasystemet.Följdenärattdevärstdrabbadeafrikanskaländernaharutsattsförettsocialtsönderfallsomnunåttennynivå:de afrikanska samhällenas förmåga att stå emot hungersnöd hållersnabbtpåattförstöras.Hungerochsjukdomharbörjatattförstärkavarandra.Huroroväckandedennautsiktänär,såmåstevibekämpabådasamtidigt,annarskommerviinteattlyckasövervinnanågonavdem.”(23)

MedanHIV-epideminärkoncentreradtillAfrikaskadarluft-ochvattenföroreningarmänniskorshälsaöverallt.Engemensamunder-sökning gjord av University of California och Boston Medical Centervisarattomkring200sjukdomar,frånCP-skadatilltestikelatrofi,allaharett sambandmedföroreningar.Andrasjukdomarsomkanvaraförorsakadeavföroreningar,ärblandandrahela37formeravcancer,ochdessutomhjärtsjukdomar,njursjukdomar,högtblodtryck,diabe-tes,hudsjukdomar,bronkitis, hyperaktivitet, dövhet, spermieskador,samtAlzheimersochParkinsons.(24)

IngenstansförstörmiljöföroreningarnamänniskorshälsaihögregradäniKina,därcancersomdödsorsaknuharblivitvanligareänhjärt-,hjärn-ochkärlsjukdomar.Hälsoministerietgjordeenunder-sökning i 30 städer och 78 län (publicerad år 2007) och fann att

Kapitel 6 12�

positivamänniskoriAfrikasöderomSahara,menendastomkring1miljonbehandlasmedvirushämmandemediciner.(17)

Antaletsmittadeökar.IbristpåeffektivbehandlingstårdedelaravAfrika söder om Sahara som har de högsta andelarna smittadeinför förfärliga förluster i människoliv. Länder som Botswana ochZimbabwe skulle kunna förloramer än en femtedel av sin vuxnabefolkninginomettårtionde.(18)

HIV-epideminpåverkarvarendasidaavlivetochvarjesektoravekonomin. Livsmedelsproduktionen per person, som redan annarssläpatefterideflestaafrikanskaländersöderomSahara,sjunkernusnabbtiendelavdem,närantaletarbetarepååkrarnasjunker.Dennedåtgåendespiralenifamiljernasvälfärdstartaroftastnärdenför-stavuxnamedlemmenfallerofferförsjukdomen.Detnormalalivs-mönstretbelastasdådubbeltsåhårt,eftersomvarjepersonsomblirsjukochoförmögenattarbeta,måstetasomhandavenannanvuxenförattfåvård.(19)

Utbildningendrabbasocksånärlärarkårenkrymperpågrundavviruset.Förelevernasdelblirdetså,attnärdenenaellerbådaför-äldrarnadörmåstebarnenstannahemmafrånskolan,heltenkeltförattdetintefinnstillräckligtmedpengartillskolavgifterochtillattköpaböcker.

Följderna för sjukvården är lika förödande.Påmånga sjukhus isödraochöstraAfrikaärnuenmajoritetavsängplatsernaupptagnaavAIDS-offren,såattdetfinnsmindreutrymmefördemsomharandrasjukdomar.Redanöveransträngda läkare och sjuksköterskor pressasoftatillbristningsgränsen.Medsjukvårdssystemsomnumerainteenskangebassjukvårdstigerocksåantaletdödaitraditionellasjukdomar.DenförväntadelivslängdensjunkerintebarapågrundavAIDSutanocksåförattdenallmännasjukvårdenbrytsneravden.(20)

I kölvattnet på epidemin blirmiljontals barn föräldralösa.Manförutserattdetår2010iAfrikasöderomSaharakommerattfinnas18miljonerbarnsomharförloratdenenaellerbådaföräldrarnapågrundavAIDS.DetharaldrigfunnitsmiljontalsgatubarniAfrikaförut.Denutvidgade familjen, somtidigareklaradeavatt införlivabarnsommistsinaföräldrar,försvagassjälvavatthaförloratsåmångavuxna,ochlämnarbarnenattbegravasinaföräldrarochsedanklarasigpåegenhand.Förendelflickor ärdenendautvägenatt säljas.k. ”överlevnadssex”. Michael Grunwald skriver från Swaziland iWashington Post: ”Pålandsbygdensäljertonårsflickorsex–ochspri-

130 PLAN B 3.0

trafiken.OchiUSAkräverluftföroreningarna70000livvarjeår,attjämförasmedlandets45000dödsfallitrafiken.(30)

EttbrittisktforskarteamrapporteraromenöverraskandeuppgångförAlzheimersochParkinsonssjukdomarsamtförmotorisk-neuro-logiska sjukdomar i allmänhet i tio industriländer – sex i Europaoch dessutom USA, Japan, Kanada ochAustralien. I England ochWalesökadeantaletpersonersomdogavdessahjärnsjukdomarfrån3000perår i slutetav1970-talet till10000 i slutetav1990-talet.Underen18-årsperiodmeräntredubbladesmännensdödlighetstalidessademenssjukdomar,främstAlzheimers,ochkvinnornasnästanfördubblades.Dennaökningärkoppladtillenökningikoncentra-tionen avbekämpningsmedel, industriutsläpp,bilavgaseroch andraförorenareavmiljön.Enundersökningpubliceradår2006avHarvard School of Public HealthfannattlångvarigkontaktmedlågahalteravbekämpningsmedelökaderiskenförattutvecklaParkinsonssjukdommed70procent.(31)

Forskarnabliralltmerabekymradeöverdeolikaformeravpåver-kanfrånkvicksilver,ettstarktnervgift,somnugenomträngermiljöni snart sagtalla ländermedkolkraftverkochimångaavdemmedguldgruvor.Guldgruvorna släpper till exempelutuppskattningsvis130000kgkvicksilvervarjeåriAmazonasekosystem,ochkolkraft-verkiUSAsläpperutnästan45000kgkvicksilveriluftenårligen.USAsmyndighetförmiljöskydd(EPA)rapporteraratt”kvicksilverfrånkraftverkenhamnarivattendrag,förorenarfloderochsjöarochförgiftarfisken.”(32)

År2006utfärdade48av50stateriUSA,allautomAlaskaochWyoming,sammanlagt3080varningarförattätafiskfrånlokalavat-tendragdärförattkvicksilverhaltenvarsåhög.EPAsforskningsresul-tatvisaratt1kvinnaav6ibarnafödandeålderiUSAhartillräckligtmedkvicksilveriblodetförattskadaettfosteriutvecklingen.Dettabetyder att 630000 av de 4miljoner spädbarn, som föds i landetvarjeår,kanråkautförneurologiskaskadordärförattdeutsattsförkvicksilverredanförefödseln.(33)

Ingenvetexakthurmångakemikaliersomframställsidag,meneftertillkomstenavsyntetiskakemikalierharantaletsomanvändssti-gittillöver100000.Ettslumpmässigtblodprovpåamerikanervisarutansvårighetmätbaramängderav200kemikaliersominteexiste-radeför100årsedan.(34)

Deflestaavdessanyakemikaliersgiftighetsgradharintetestats.Desommanvetärgiftigasättsupppåenlistaövernästan650kemikalier

Kapitel 6 131

cancernärpåstarkframmarsch.Iendel”cancerbyar”minskarbe-folkningenpågrundavdennasjukdom.(25)

ProvinsenJiangsu,somliggervidkustenstraxnorromShanghai,ärbådeenavKinasmestnyrikaprovinserochenavdemestcan-cerdrabbade.Trotsattendast5procentavlandetsbefolkningbordärharman12procentavlandetsdödsfallicancer.Enavflodernaipro-vinsenvarmättadav93olikacancerframkallandeämnen;deflestaavdemhärstammandefrånorenadefabriksutsläpp.(26)

PanYue,biträdandeministerviddetkinesiskamiljöskyddsverket,anserattKinaär”farligtnäraettkrisutbrott”.Orsakenär,anserhan,attmarxismenhargivitvikaför”enhämningslös jaktpåmateriellvinningutandenminsta gnuttamoral.Den traditionella kinesiskakulturenmedsinbetoningpåharmonimellanmänniskornaochna-turen”,sägerhan,”harlämpatsöverbord.”(27)

DennyarealitetenärattförvarjeårblirKinabararikareochsju-kare.Trotsattmanoftakommermedproklamationersomuppmanartillattgenomföraföroreningsminskandeåtgärder,såärdetsällannå-gonbryrsigomsådanaofficiellauttalanden.Ännuhardenkinesiskaregeringenintevisatnågonverkligbeslutsamhetnärdetgällerattfåstopppåföroreningarna.Detkinesiskamiljöskyddsverketharfärreän300anställda,ochallafinnsiBeijing.Denmotsvarandeamerikanskamyndigheten,EPA,harikontrasttilldenkinesiska17000anställda,ochdeflestaavdemarbetarpåregionalakontorruntomilandet,därdekanobserveraochövervakaföroreningarpådenlokalanivån.(28)

MenävenUSAkännerfortfarandeavföljdernaavföroreningarna.Ijuli2005offentliggjordeEnvironmental Working GrouptillsammansmedCommonwealenanalysavblodfrånnavelsträngenfrån10slumpmässigtvaldanyföddapåsjukhusiUSA.Dehittadesammanlagt287kemikalieridessatest.”Avde287kemikalierviupptäckte…vetviatt180ärcancerframkallandehosmänniskorellerdjur,217ärgiftigaförhjär-nanochnervsystemet,och208förorsakarmedföddafelelleronormalutveckling idjurförsök.” Varjemänniskapå jordenhardel idennakroppsligabelastningpågrundavgiftigakemikalier,menspädbarnenlöperstörrerisker,eftersomdebefinnersigietthögstsårbart,livsav-görandestadiumavtidigutveckling.(29)

WHO rapporterar att uppskattningsvis 3miljonermänniskor ivärldendörvarjeåravluftföroreningar–tregångersåmångasomi

132 PLAN B 3.0

PennsylvaniaochtillochmedVirginia,ja,endelavtipparnafannspå500kmavstånd.(37)

EftersomNewYorkproducerar12000tonavfallvarjedagochmankanantaattenlångtradareklararenlastpå20tonavfall,krävsdet600ekipageomdagenförattflyttaavfalletbortfrånNewYorkCity.Dessalastbilarbildarenkonvojpå14km–somhindrartrafiken,förorenarluftenochhöjerkolutsläppen.DennadagligakonvojfickbiträdandeborgmästarenJosephJ.Lhota,somleddestängningenavFreshKills-tippen,attkonstateraattansträngningarnaattgörasigavmedstadensavfallnumeraär”somendagligmilitärmanöver.”(38)

I andradelstaterfinnskommuner somkämparmed sinadåligafinanserochärvilligaatttaemotNewYorksavfall–ifalldefårtill-räckligtbrabetalt.Någraserdetsomenekonomiskvälsignelse.Mendelstaternasregeringarmåstedåhanteraökandevägunderhållsutgif-ter,trafikstockningar,ökadeluftföroreningarochhotandevattenföro-reningarpågrundavläckagenfrånsoptipparna,samtklagomålfrånangränsandekommuner.

År2001 skrevVirginiasguvernör JimGilmore tillborgmästareRudyGiulianiochklagadeöveranvändningenavVirginiasomav-stjälpningsplatsförNewYorksavskräde.”JagförstårproblemensomNewYork står inför”,påpekadehan,”menWashingtons, Jeffersons,ochMadisonshemstatharingensomhelstavsiktattbliNewYorksavstjälpningsplats.”(39)

AvfallsbekymmerärintenågotsombarastadenNewYorkkännerav.Toronto,Kanadasstörstastad,stängdesinsistaåterståendesoptippden31december2002ochskepparnuhelasittsopbergpå750000tonperårtillWayneCountyiMichiganiUSA.IronisktnogfraktarNewJersey,somtaremotNewYorksavfall,ocksånumeraupptill1000tonrivningsavfallde1000kilometernatill–WayneCountyiMichigan.(40)

DenendatillgängligasoptippeniAten,detantikaochmodernaGreklandshuvudstad,blevöverfullunderslutetavår2006.EftersomkommunledningarnaiGreklandintevarvilligaatttaemotAtensav-fall,börjadestadensdagligaavfallsproduktionpå6000tonattsamlaspåhögpågatorna,vilketskapadeenavfallskris.Landetbörjaräntli-genuppmärksammavadStavrosDimas,EUsmiljökommissionärochsjälvgrek,kallarenavfallshierarki,därmanförstochfrämstbörför-

Kapitel 6 133

sommåsterapporterastillEPAifallindustrinsläpperutdemimiljön.TRI(Toxics Release Inventory)somnuärtillgängligpåInternet,gerupplysningarkommunförkommun,såattlokalagrupperfårtillgångtilldedatamanbehöverföratttaställningtilleventuellahotmotde-rashälsaochmiljö.SedanTRIinfördesår1988harderapporteradegiftigakemiskautsläppensjunkitdramatiskt.(35)

Köp-och-släng-ekonomin har problemEnannanuppenbartohälsosamtrendärdenväxandeflodenavsoporsom förknippas med en köp-och-släng-ekonomi. Engångsartiklaruppfanns först strax efter andra världskriget som ett sätt att försekonsumenternamedbekvämaprodukterochsomettverktygförattskapajobbochihållandeekonomisktillväxt.Juflervarorsomprodu-ceradesochkastadesbort,såresonerademan,destoflerarbetstillfällenskulledetfinnas.

Detsomsåldeengångsartiklarvarbekvämligheten.Konsument-ernavälkomnadeexempelvispappersvarianternaiställetföratttvättahanddukarochservetter.Pådetsättetharvigåttfråntygtillpap-pernärdetgällernäsdukar,handdukar,servetterochbörjatanvändaengångsförpackningartilldryckeriställetförreturglas.Tillochmedbutikskassarnavianvänderförattbärahemköp-och-släng-varornaiblirendelavsopproduktionen.

Köp-och-släng-ekonominärpåkollisionskursmedjordensgeo-logiskabegränsningar.Förutomattmanfåttbristpåmarkförsoptip-parinärhetenavstäderna,ärvärldenocksåsnabbtpåvägattfåbristpådenbilligaolja,somanvändsföratttillverkaochtransporteraen-gångsartiklar.Ochkanskeänmergrundläggande:detfinnsintetill-räckligtmycketlättillgängligtbly,tenn,koppar,järnmalmochbauxitförattbärauppköp-och-släng-ekonominytterligareenellertvåge-nerationer.Medantagandetattutvinningenväxermed2procentperårharU.S. Geological Surveyberäknatattvärldens,ekonomisktsett,utvinningsbarareserverräckeri17årförbly,19årförtenn,25årförkoppar,54årförjärnmalmoch68årförbauxit.(36)

Kostnadenförattsläpabortavfallfrånstädernaökaritaktmedattsoptipparnainärhetenfyllsuppocholjeprisernastiger.Enavdeförstastorstädernasomfylldeuppsinanärbelägnasoptippartillbrist-ningsgränsenvarNewYork.Närdenlokalaavstjälpningsplatsenvid FreshKills,stängdesförgottimars2001,upptäcktemanattstadenmåstefraktasinasoportillsoptippariandradelstater–NewJersey,

134 PLAN B 3.0

limerinorrochkristnaisöder.Densenastekonflikten,sombörjade2003iDarfur-regionenivästraSudan,illustrerardäremotdentillta-gandespänningenmellantvåmuslimskagrupper–kamelhjordsägareoch självhushållningsjordbrukare. Regeringstrupperna backar upparabiskamilitiagrupper, somägnarsigåtenalltomfattandeslaktpåsvartasudaneseriettförsökattdrivabortdemfrånderasjordbruks-marker,såattdeöverlevandemåsteflyförsinalivtillflyktinglägerigrannlandetTchad.Hittillsharomkring200000människordödatsiDarfurkonfliktenochytterligare250000hardöttiflyktinglägrenavhungerochsjukdomar.(45)

Bakgrunden tillDarfur ärdensamma somSahels, dethalvtorraområdetmedbetesmarkerochjordbrukutanbevattning,somsträckersigtvärsöverAfrikafrånSenegalivästertillSomaliaiöster.IdetnorraSahelförvandlasbetesmarkernatillökensåattboskapsskötaretvingassöderutochinpåjordbrukarnasområden.Avtaganderegnmängderochöverbetningsamverkariförstörelsenavbetesmarkerna.

Långtinnanregnmängdernaavtogsåddesfrönatillkonflikten,närSudansbefolkningökadefrån9miljonermänniskorår1950till39miljonerår2007,enmeränfyrfaldiguppgång.Samtidigtökadenöt-boskapsmängdenfrånknappt7miljonertill40miljoner,nästansexgångersåmånga.Antaletfårochgetterökadetillsammansfrånunder14miljonertill113miljoner,enökningpååttagånger.Ingabetes-markerkanöverlevasåsnabbaihållandeökningariantaletbetandedjur.(46)

FörhårtbeteochförhårdplöjningiNigeria,där148miljonermänniskor trängs på en area drygt dubbelt så stor som Sverige,förvandlarbådegräsbevuxnamarkerochodlingsmarktillöken,såattboskapsskötareochjordbrukarekommerikrigmedvarandraförsinöverlevnad.MedSominiSenguptasordienrapportiNewYork Times ijuni2004:“Påsenareår,näröknenharspridits,trädhuggitsnerochbefolkningenökatkraftigtbådeblandboskapsskötareochjordbrukare,harkonkurrensenommarkenbarablivitvärre.”(47)

Tyvärrsammanfalleruppdelningeniboskapskötareochjordbru-kareoftameduppdelningenimuslimerochkristna.Konkurrensenommarken,förstärktavreligiösaolikheterochkombineradmedettstortantal frustreradeungamänmedvapen,har skapatnågot somNew York Timesbeskriversomen”explosivblandning”,som”hargi-vitbränsleåtdensenastetidensorgieravvåldöverheladennafrukt-baracentralanigerianskadelstat[Plateau].Kyrkorochmoskéerharplundrats.Grannarharblivitfiender.Hämndattackerharspriditsig

Kapitel 6 135

hindrauppkomstenavavfallochsedansetillattrestenåteranvänds,återställselleråtervinns.(41)

Enavdenyastekrisernapå sopfrontenhållerpåattutvecklas iKina,därmängdenavfall somproducerasväxer snabbt, liksomalltannatidettaland.Xinhua,enkinesisknyhetsbyrå,rapporterarattenundersökningmedluftburenfjärranalysavslöjade7000soptippar,varochenstörreän50kvadratmeter,iförstädernatillBeijing,Tianjin,ShanghaiochChongqing.En stor andel avKinas sopor återvinns,brännsellerkomposteras,menenännustörreandelstjälpsutpåsop-tippar(därsådanafinns)ellerheltenkelthopaspåtommaytor.(42)

Densvårauppgiftenärattersättaköp-och-släng-ekonominmeden spara-återanvänd-återvinn-ekonomi. Myndigheterna borde be-kymrasigmindreomhurmanskagörasigavmedsopornaochfun-deramerpåhurmanundvikerattöverhuvudtagetproduceradem.

Befolkningstillväxt och konflikter om resursernaNärdetblirbristpååkermarkochvattenintensifieraskonkurrensenomdessalivsviktigaresurserinomsamhället,isynnerhetmellandeförmögnaochdemsomärfattigaochfråntagnasinaägodelar.Närdelivsuppehållanderesursernaperpersonständigtkrympertillföljdavbefolkningstillväxtriskerarlevnadsstandardenförmiljontalsmännis-korattsjunkaunderexistensminimum,vilketkanledatillohanterligasocialaspänningar.(43)

Tillgångpååkerjordellerannanmarkärenhuvudfråganärdetgäller sociala spänningar.Den växande befolkningen i världenharhalverat spannmålsarealenperperson, från0,23hektar år1950 till0,10hektarår2007.Entiondelshektarärintemeränenhalvvil-latomtienvälmåendeförortiUSA.Dennapågåendeminskningavspannmålsarealenperpersongördetsvårtförvärldensjordbrukareatt dessutompå ett adekvat sätt livnärade70miljonermänniskorsomvärldensbefolkningökarmedvarjeår.(44)

Närodlingsarealenperpersonkrymperiområdenmedstorain-slagavsjälvhushållning,hotardetintebarasamhälletsförsörjning,dethotarsjälvaöverlevnaden.Spänningarinomlokalsamhällenatrappasuppnärjordlotternaiettområdekrympersåattdeblirmindreänvadsombehövsföröverlevnad.

SahelbältetiAfrika,medenavvärldenssnabbastväxandebefolk-ningar,ärettområdedärkonflikterspridersig.IdetbetungadeSudanhar2miljonermänniskordöttochöver4miljonerärpåflyktinomlandetidenutdragnakonflikt,somvaratimerän20år,mellanmus-

136 PLAN B 3.0

ningen.Dettaminskadeandelenorganisktmaterialijordenochdåsjönkåkrarnasfruktbarhet.(52)

När jordenshälsa försämrades, försämradesocksåhälsanhosdemänniskorsomvarberoendeavden.Såsmåningomfannsdetheltenkeltintetillräckligtmedmatsåattmankundeklarasig.Enstillaförtvivlanbreddeutsig.Somienbygddrabbadavtorkakundeenendatändstickasättadenibrand.Ochantändningenkommedenflygplanskraschden6april1994.IdenomkompresidentenJuvenalHabyarimana.OrsakenvarattplanetbeskjutitsnärdetnärmadesighuvudstadenKigali.Kraschenutlösteenorganiseradattackfrånhu-tuernas sida, vilket ledde till att ungefär 800000 människor, bådetutsierochickeextremahutuer,dödadesinom100dagar.Ivissabyarslogshelafamiljerihjäl,såattdetinteskullefinnasnågraöverlevandekvarsomkundekrävautsinrätttilldenmarkfamiljenägde.(53)

Mångaandraafrikanskaländer,fördetmestalandsbygdspräglade,ärinnepåettliknandespårsomRwandanärdetgällerbefolkningen.Tanzaniasbefolkningpå40miljonerår2007väntasökatill85mil-jonerföre2050.Eritrea,därengenomsnittsfamiljharsexbarn,be-räknasväxafrån5miljonertill11miljonerår2050.BefolkningeniDemokratiskaRepublikenKongokommersannoliktattblitregång-ersåstorgenomenökningfrån63till187miljoner.(54)

Afrikaärintedetendaexemplet.IIndienliggerspänningenmel-lanhinduerochmuslimeraldriglångtunderytan.Närvarjeefterträ-dandegenerationgörytterligareuppdelningaravredantidigaresmåjordlotterblirtrycketpåmarkarealernaintensivt.Trycketpåvatten-resursernablirännustörre.

EftersomIndiensbefolkningväntasökafrån1,2miljarderinvå-nareår2007till1,7miljarderår2050,förefallerdetoundvikligtattenkollisionuppstårmellanettalltstörreantalmänniskorochkrym-pandevattentillgång.RiskenfinnsattIndienskullekunnaråkautförsåstorasocialakonflikterattRwandasverkarsmåijämförelse.SomGasanakonstaterarärförhållandetmellanbefolkningenochnatursys-temenenfrågaominrikessäkerhet,enfrågasomkanalstrakonflikterlängsgeografiska,etniskaochreligiösaskiljelinjerochmellanolikastammar.(55)

När länderdelarpåsammaflodsystemäroenighetmellandemomfördelningenavvattnetenvanligkällatillinternationellapolitis-kakonflikter,isynnerhetdärbefolkningenökarsåattflodensvattenintelängreräckertill.IngenstansärdenpotentiellakonfliktenvärreänmellanEgypten,SudanochEtiopieniNilensdalgång.Jordbruket

Kapitel 6 137

tillsregeringentillslut,imittenavmaj[2004],utfärdadeundantags-tillstånd.”(48)

Liknandeklyftorfinns detmellanboskapsskötareoch jordbru-kareinorraMali,konstateradeNew York Times:”Svärdochpåkarharbyttsutmotkalasjnikovarallteftersomökenspridningenochbefolk-ningstillväxtenharförvärratkonkurrensenmellandehuvudsakligensvarta afrikanska jordbrukarna och de boskapsskötare, som etniskthärstammarfråntuaregerochfulani.Stämningarnaärtillspetsadepåbäggesidor.Oenigheternahandlarjunäralltkommeromkringomuppehälletoch,ännuviktigare,omettsättattleva.”(49)

Rwandaharblivitenklassiskfallstudieihurtilltagandebefolk-ningstryckkangåöver ipolitisk spänning,konfliktochsocial tra-gedi.JamesGasana,somvarRwandasmiljö-ochjordbruksminister1990-92 ger några bakgrundsuppgifter. Som ordförande för jord-brukskommissionenilandetår1990,varnadehanförattmanutanen”grundläggandeomvandling i landets [Rwandas] jordbruk inteskullevarakapabelattlivnärabefolkningenpåettadekvatsättmednuvarandetillväxttakt.”Medanlandetsbefolkningsexperterförutsågstora framtidabefolkningsökningar, saGasanaår1990atthan intekundeförståhurRwandaskullekunnaklaraattökatill10miljonerinvånareutanattdetuppstodsocialtkaos”ifallmanintegörviktigaframsteginomjordbruket,likavälsominomandraekonomiskaom-råden.”(50)

Gasanablevsannspåddnärhanvarnadeförettkommandesocialtkaos.Hanbeskriverocksåhursyskonärvdejordeftersinaföräldrarochhurodlingslottersomredanvarsmåfragmenteradesytterligarenärdetfannsimedeltalsjubarnperfamilj.Mångajordbrukareför-söktehittanyjord,ochbörjadeodlapåbrantsluttandeberg.Redanår1989varnästanhälftenavRwandasuppodlademarkbelägenpåsluttningarsomlutade10-35grader,alltsåmarksommaniallmänhetanservaraobrukbar.(51)

År1950hadeRwandaenbefolkningpå2,4miljoner.Redanår1993hadedentredubblatstill7,5miljoner,vilketgjordelandettilldetmesttättbefolkadeiAfrika.Närbefolkningenväxte,växteocksåefterfråganpåved.År1991varefterfrågandubbeltsåstorsomdenhållbaraavkastningenfråndeegnaskogarna.Närträdenförsvannan-vändemanstråochandraresterfrångrödortillbränslevidmatlag-

138 PLAN B 3.0

problem.Honsäger:”Vitalaromutvecklingsländerochutveckladeländer,mendethäräravvecklingsländer.”(59)

De ekologiska flyktingarna blir fler och flerÖknarnasutbredningiAfrikasöderomSahara,framföralltiSahel-länderna,görattmiljontalsmänniskorfördrivsfrånsinahem–tving-ade att antingen flytta söderut eller utvandra till norraAfrika. EnFN-konferensår2006omökenspridningeniTunisienförutsågatttillår2020skullekanskeupptill60miljonermänniskorutvandrafrånAfrikasöderomSaharatillNordafrikaochEuropa.Dennaströmavutvandrareharredanvaritpåvägimångaår.(60)

Imittenavoktober2003upptäckteitalienskamyndigheterenbåtmedflyktingarfrånAfrikapåvägtillItalien.Dehadedrivitomkringimeräntvåveckorochmångaavpassagerarnahadedött,eftersomderasbränsle,matochvattenhadetagitslut.Tillenbörjanhadedehivatdeavlidnaöverbord.Mendethadekommittillenpunktnärde,somännuvarvidliv,hadeblivitsåsvagaattdeinteorkadelyftadedödakropparnaöverrelingen.Bildenavdedödaochdelevandesomdeladesammabåthadeenligtenräddningsarbetarepåmintom”enscenfrånDantesdiktInferno”.(61)

MantroddeattflyktingarnavarsomaliersomhadegåtttillsjössifrånLibyen,mendeöverlevandevägradeuppgesittursprungsland,eftersomdevarräddaförattskickastillbaka.Vivetinteomdevarpolitiska,ekonomiskaellerekologiskaflyktingar.SönderfallnastatersomSomaliaproducerarallatresorterna.VivetocksåattSomaliaärenekologiskkatastrofmedöverbefolkning,överbetningochdäravorsakadökenspridning, somhar förstört landets ekonomigrundadpåboskapsskötsel.(62)

Den30april2006upptäckteenmansomfiskadeutanförkus-tenavBarbados,en6meterlångbåtpådrift,medkropparnaav11ungamänombord,kropparsomvar”praktiskttagetmumifierade”avsolenochsaltvattenstänket.Närslutetnalkades,hadeenavpas-sagerarnalämnatettmeddelandeinstoppatmellantvåkroppar:”JagskulleviljasändaminfamiljiBasada[iSenegal]ensummapengar.Förlåtmigochfarväl.”Densomskrivitmeddelandethördetydligentillengrupppå52personersomhadelämnatSenegalpåjulaftonenombordpåenbåtpåvägtillKanarieöarna,ensprångbrädapåvägentillEuropa.Uppenbarligendrevdeurkursochhamnadeefter3200kilometeridetKaribiskahavet.Dennabåtärinteunik.Detförstaveckoslutetiseptemberår2006togpolisenbåtarfrånMauretanien,

Kapitel 6 13�

iEgypten,därdetsällanregnar,ärheltochhålletberoendeavvattenfrånNilen.EgyptenfårnulejonpartenavNilensvatten,menlandetsnuvarandebefolkningpå75miljonerberäknasbli121miljonerre-danår2050,vilketalltsåkommerattökaefterfråganpåspannmålochvattenenormt.Sudanmedsina39miljonermänniskor, somredannuärdjuptberoendeavNilensvattenförattproduceramat,förvän-tashaenbefolkningpå73miljonerår2050.OchantaletinvånareiEtiopien,landetsomharkontrollöver85procentavNilenskällor,beräknasexpanderafrån83till183miljoner.(56)

Eftersomdet redan idag bara finns småmängder vatten kvar iNilennärdennårMedelhavet,kommerEgyptenattfåmindreifallantingenSudanellerEtiopientarutmera,vilketgördetännusvårareförEgyptenattlivnäraytterligare46miljonermänniskor.ÄvenomdetfinnsenvattenrättighetsöverenskommelsemellandetreländernafårEtiopienbaraenminimalandelavvattnet.MedtankepåattmansträvartillettbättrelivochattkällornatillNilenhörtilldefånatur-resurserEtiopienhar,kommerlandetsäkerligenattviljatautmeravatten.(57)

LängrenorrutdelarTurkiet,SyrienochIrakpåvattnetiEufrat-Tigris-systemet.Turkiet,somharkontrollöverkällorna,utvecklarnuettenormtprojektvidTigrisförattökamängdenvattentillbevatt-ning och kraftverk. Syrien och Irak är oroade, eftersom de ocksåkommeratthabehovavmeravatten,dåbäggeländernaberäknasför-dubblasinabefolkningarpå20respektive29miljonerinvånare.(58)

IområdetkringAralsjönicentralaAsienfinnsdetettproblematisktarrangemangmellanfemländeromhurmanskadeladetvåfloderna,Amu-DarjaochSyr-Darja somrinnerut i sjön.Vattenefterfrågan iKazakstan, Kirgizistan,Tadzjikistan,Turkmenistan och Uzbekistanöverskrider redan vattenflödet i de två floderna med 25 procent.Turkmenistan,somliggeruppströmsvidAmu-Darja,planerarattut-vecklaytterligareenhalvmiljonhektarbevattnatjordbruk.Regionen,somplågasavständigaoroligheter,saknardetsamarbetesombehövsföratthanteradeknappavattenresurserna.TillrågapåalltplanerarAfghanistan,somharkontrollenöverAmu-Darjaskällflöden,attan-vändaendelavdessvattenförsinegenutveckling.GeografenSarahO’Hara vid universitetet iNottingham studerar regionens vatten-

140 PLAN B 3.0

kandeframryckandeöknarnaiKinasjordflyktsområdenkommaattjagaivägtiotalsmiljoner.(68)

FörIransdelhandlardetredanomtusentalsbyarsomövergivitspågrundavökenspridningochvattenbrist.InärhetenavDamavand,enlitenstadungefärentimmesbilresafrånTeheran,har88byarbli-vitövergivna.OchnäröknentaröveriNigeriaärjordbrukareochboskapsskötaretvungnaattflytta.Demåstetränga ihopsigpådenkrympandearealenavproduktivjord.Flyktingarundanökensprid-ningenhamnarvanligentillslutidestörrestäderna,mångaavdemikåk-ochslumområdenpåockuperadmark.Mångautvandrartillandraländer.(69)

Enannandrivkraftbakomflyktingströmmarna, somnugör siggällandeochsomeventuelltfårenenormkraft,ärdenstigandehavs-nivån. Flyktingströmmarna på grund av sjunkande grundvattenni-våerochökenspridningärredanpåväg.Desomberorpåstigandehavhar juststartat,menomfattningenskullesåsmåningomkunnahandlaomhundratalsmiljonermänniskor,vilketgerossytterligareenanledningattstabiliserabådeklimatetochfolkmängden.

Ökande påfrestningar, kollapsande staterEfteretthalvtårhundradeavnyastatsbildningarifornakolonierochefterupplösningen avSovjetunionen, riktasdet internationella in-tresset idag i stället mot staters sönderfall. Sönderfallande stater ärnuettviktigtproblemområdeinominternationellpolitik.SomFund for Peace ochCarnegie Endowment for International Peace konstaterar:”Kollapsadestaterhargjortenanmärkningsvärdodysséfrånperiferintilldenabsolutamittpunktenidenglobalapolitiken.”(70)

Somnoterades iKapitel1hardessaorganisationer tillsammansupprättatenlistaöver60staterochordnatdempåbasisav”derassårbarhetförvåldsammainternastridigheterochsamhälleligtförfall.”DennaanalyssompubliceratsiForeign Policygrundaspå12sociala,ekonomiska,politiskaochmilitäraindikatorer.DensätterSudanöverstpålistanöverkollapsadestaterochdärunderIraq,Somalia,ZimbabweochTchad.Tre olje-exporterande stater finns bland de översta 20sönderfallande staterna–Sudan, IraqochNigeria. IndonesienochIranärlängrenerpålistan.Pakistan,somjustnufinnspålistans12:eplats,ärdenendasönderfallandestatenmedatomvapenarsenal.(71)

Treavde12indikatorernasomanväntsförattkonstrueradennaForeign Policy-rangordningär:ojämnutveckling,förloradregerings-legitimitet och starkt befolkningstryck. Ojämn utveckling betyder

Kapitel 6 141

med sammanlagt nästan 1200 människor ombord, ett nytt rekord.(63)

Förde centralamerikanska ländernasdel – inklusiveHonduras,Guatemala,NicaraguaochElSalvador–ärdetoftaMexikosomärporten tillUSA.År 2006 rapporterademexikanska immigrations-myndigheter att man fängslat och utvisat ungefär 240000 illegalainvandrare,enökningmed74procentsedanår2002.(64)

I stadenTapachula vid gränsenmellanGuatemalaochMexikostårungamän,somletarefterarbete,längsjärnvägsspårenochväntarpågodstågsomrörsiglångsamtgenomstadenpåvägnorrut.Någraavdeungamännenlyckastasigupppåetttåg.Andragördetinte.PåhärbärgetJesús el Buen Pastorhar25amputerademänfunnitetthem,efteratthatappatgreppetochfallitundertåget,närdeförsökttasigombord.Fördessaungamänärdetta”slutetpåderasdrömomettbättreliviAmerika”,sägerOlgaSánchezMartínez,föreståndareför härbärget.Enpräst på orten, FlorMaríaRigoni, kallar de härutvandrarnasomförsökertasigupppågodstågen”fattigdomenska-mikazepiloter.”(65)

IdagärdetenvardaglighändelseattkropparsköljsilandiItalien,Spanien ochTurkiet, följden av desperata handlingar av desperatamänniskor.OchvarjedagriskerarmexikanerlivetiArizonaöknenisinaförsökattskaffasigettarbeteiUSA.Omkring500mexikanerlämnarlandsbygdenvarjedagochövergerjordlottersomärförsmåellerföreroderadeattförsörjasigpå.Antingensökerdesigtillmexi-kanskastäderellerförsökerdetasigillegaltiniUSA.MångaavdemsomförsökerkorsaökneniArizonagårunderidenobarmhärtigahettan–otaligalikupptäcksvarjeårlängsArizonasgräns.(66)

Detärtroligtattdetblirvanligtmed”vattenflyktingar”,eftersomdenöverväldigandemajoritetenavdenästan3miljardermänniskorsom tillkommer i världen före år 2050, kommer att leva i länderdärgrundvattnetsjunkerredannu.Dessaflyktingarkommerattblivanligast ifrån torra och halvtorra områden, där befolkningen blirstörreänvattentillgångenmedgerochdärförsjunkernerivattenfat-tigdom.ByarinordvästraIndienövergesitaktmedattgrundvatten-reservernatömsochmänniskornaintelängrekanhittanågotvatten.MiljontalsbyborinorraochvästraKinaochidelaravMexikokanbehövaflyttapågrundavvattenbrist.(67)

Framryckandeöknardriverocksåivägmänniskorochklämmerpå så sätt in växande befolkningar på ständigt mindre geografiskaytor.MedanUSAsDust Bowl-problemfördrev3miljonermänniskor,

142 PLAN B 3.0

också, närmänniskorkämpar för att överleva. Skogar, betesmarkeroch åkerarealer blir förstörda och det hela skapar en nedåtgåendeekonomiskspiral.

Blanddemestiögonfallandetecknenpåattenstatkollapsatärattlagochordningbrutitsammanochattinvånarnadärförförloratdenpersonligasäkerheten.PåHaitiärdetbeväpnadegängsomhärskarövergatorna.Detärvanligtattdekidnappar(ochkräverlösenför)vanligamänniskorpåorten,sområkarvarasålyckligtlottadeattdehörtillde30procentavarbetskraftensomharenanställning.OchiAfghanistanärdetlokalakrigsherrar,intedenegentligaregeringen,somharkontrollöverlandsbygdenutanförKabul.Somalia,somnu-merabaraexisterarpåkartan,behärskasavstammarnasledare,somvarochenhävdarrättentillendelavdetsomengångvarettland.(77)

Vissa av dessa länder är inblandade i långvariga inbördeskon-flikter. Demokratiska Republiken Kongo, som täcker stora delaravKongoflodensbäckenihjärtatavAfrika,varskådeplatsenförettinbördeskrig från år1998 till 2003ochhar sedandessgenomliditåtskilliga våldsutbrott. Denna utdragna konflikt har krävt nästan 4miljoner livochdrivitmångamiljonermänniskor frånderashem.Enligt den internationella räddningskommittén är den allra störstadelenavdödsfalleninteorsakadeavvåld,utanavhunger,sjukdomariluftvägarna,diarréochandrasjukdomar.(78)

Sönderfallande staterärenväxande internationell angelägenhetdärförattdeärenkälla till terrorism,knark,vapenochflyktingar.Afghanistanvar intebaraett träningsläger för terroristerutanblevocksåsnabbt,underdeallieradesockupationavlandet,världensfräm-staheroinleverantör.NuärIrak,somärnummertvåpå2007årslistaöverkollapsandestater,nummerettpålistanöverländersomtränarterrorister.FlyktingarfrånRwanda,blanddemtusentalsbeväpnadesoldater,bidrogtilldestabiliseringenavKongo.The Economistpåpeka-deidecember2004:”Liksomenallvarligtstördindivid,ärensönder-fallenstatenfaraintebaraförsigsjälv,utanocksåfördennärmasteomgivningen,ochävenlångtutanfördennärmstakretsen.”(79)

ImångaländerförsökerFNochandrainternationelltorganise-radefredsbevarandestyrkorupprätthållafreden,oftautanframgång.Bland de länder där FNs fredsbevarande styrkor är på plats finnsDemokratiskaRepublikenKongo,SierraLeoneochLiberia.Andraländer med multinationella fredsbevarande styrkor ärAfghanistan,

Kapitel 6 143

oftastattetttuntskiktavbefolkningenackumulerarförmögenhetåtsig,medanstoradelaravsamhälletkanlidaavförsämradelivsvillkor.Denna ojämlikhet, ofta sammankopplad med politisk korruption,skaparoroochkanledatillinrikeskonflikter.(72)

Regeringar,sommisslyckasmedattpåetteffektivtsätthanteraproblemsomdykeruppochmedatt tillhandahållagrundläggandetjänster,uppfattassomvärdelösa.Dettalederoftatillattdelaravbe-folkningeniställetsättersintilltrotillkrigsherrar,stamhövdingarel-lerreligiösaledare.Förlustavpolitisklegitimitetäretttidigtteckenpåenstatsnedgång.

Dentredjeindikatornärdetdemografiskatrycket.Imångaavdeländersomharvaritmedomensnabbbefolkningstillväxtunderfleraårtiondenharregeringarnadrabbatsavdemografiskutbrändhet,dådeintekunnathanteradenständigtminskandearealenavåkermarkochsjunkandetillgångentillrentvattenperperson,ochintehellerklaratattbyggaskoloritillräckligtsnabbtaktfördeexpanderandeårskullarnaavbarn.(73)

Sudan,somtopparlistanpåkollapsandestater,ärettklassisktex-empelpåettlandsomfångatsidendemografiskafällan,ensituationdärlandetharutvecklatstillräckligtmycketekonomisktochsocialtförattminskadödligheten,menintetillräckligtmycketförattsnabbtminskafertiliteten.Följdenärattkvinnorimedeltalharfembarn,långtmer ände två sombehövs för återväxten,och folkmängdenpå39miljonerökarmed2400omdagen.UnderdettatryckbryterSudan–liksommångaandraländer–merochmersamman.(74)

Allautomtvåavde20värstutsattaländernapålistanöversönder-fallandestaterharfastnatidennademografiskafälla.UndantagenärZimbabweochNordkorea.Dedrabbadeländernakommerknappastattkunnabrytasigurfällanpåegenhand.Dekommerattbehövahjälputifrånannarsfortsätterdenpolitiskasituationenheltenkeltattförvärras.(75)

Attutländskainvesterareintelängreärintresseradeochattarbets-löshetendärförökar,hörocksåtillnedgångssyndromet.EntidigareundersökninggjordavPopulation Action Internationalvisarattenavnyckelindikatorerna förpolitisk instabilitet iett samhälleärantaletarbetslösaungamän,ochdessatalärhögailändernahögstupppåForeign Policy-listan.(76)

Ett annatkännetecken för staterpånedåtgående är attden fy-siskainfrastrukturensönderfaller–vägarnaochenergi-,vatten-ochavloppssystemen.Omsorgen omde naturliga systemen försummas

144 PLAN B 3.0

färdtillMekka,haspriditsmittansåattdenkommittillbakatillendel länder, så somIndonesien,TchadochSomalia,vilka redanvarpoliofria.ReaktionenfrånSaudiarabiskamyndigheterblevattkrävapoliovaccineringavallayngrebesökarefrånländerdärpoliofallrap-porterats.(84)

I slutetavår2007harpolionfortfarandefotfäste iAfghanistan,Nigeria,IndienochPakistan,ochenstakafallrapporterasfortfarandeisammanlagt10länder.Närinfektionenåterkommerikollapsandestater,kandethändaattmålet–envärldfrifrånpolio–nugliderundan, trots att det redan har uppnåtts i ungefär 190 länder. Omdetinternationellasamfundetintekanhanterafenomenetmedkol-lapsandestaterpåetteffektivtsätt,kanocksåandramålbliomöjligaattuppnå.(85)

Kapitel 6 145

Haiti,ochSudan.Alltförofta ärdessa styrkorbara symboliskaochlångtifråntillräckligaförattsäkrastabiliteten.(80)

LändersomHaitiochAfghanistanöverleveridageftersomdeom-fattasavinternationellabidragssystemföratträddaliv.Ekonomiskabidrag– inklusive,ochdet är värt att läggamärke till, livsmedels-försändelser–hjälpertillattupprätthålladem.Mendefårändåintetillräckligtmedbidragförattövervinnadealltstarkarenedbrytandetendenserna och ersätta dem med nationell stabilitet och hållbaraekonomiskaframsteg.(81)

I en tid av tilltagandeglobaliseringochekonomisk integrationberordetglobalasystemetsfunktion,ochdärmeddeenskildastater-nasvälfärd,påettnätverkavsamarbetemellanfungerandenational-stater.Närenregeringtapparförmåganattregerakandenintelängretauppskatter,ännumindrebetalaavpåskuldertillutlandet.Flerkol-lapsandestaterinnebärflerosäkrafordringar.Ansträngningarnaattfåbuktmeddeninternationellaterrorismenärberoendeavsamarbetemellanfungerandenationalstater,ochdessaansträngningarförsvagasnärstaterbrytersamman.

Attskyddautrotningshotadearterkräverocksånästanalltidetttättinternationellt samarbete. I länder somDemokratiskaRepublikenKongo,därmyndigheternaharkollapsat,råderdetkaosochhung-ern är omfattande. Där har populationen av låglandsbergsgorillorgåttnermyckettvärt.DettatemauppreparsiggångpågångiAfrika,därsåmångaavvärldensåterståendestoradäggdjursarterärkoncen-trerade.(82)

Eller tänk på det internationella nätverk somhar uppsikt överspridningenavsmittsammasjukdomar,sådanasomfågelinfluensa,sarsochpolio, eller sjukdomar somdrabbardjur, somgalnako-sjukanochmul-ochklövsjukan.År1988togdetinternationellasamfundetinitiativ tillattutrotapolionmedåtgärder somtogmodellavdenmycketframgångsrikakampanjenförattutrotamässlingen.Måletvarattbliavmeddennamycketfruktadesjukdom,somtidigareförlama-deimedeltal1000barnvarjedag.Framtillår2003hadesjukdomenutrotatsiallautomettfåtalländer,tilldesenarehördeAfghanistan,Indien,NigeriaochPakistan.(83)

År2003börjadereligiösaledareinorraNigeriamotsättasigvac-cineringsprogrammetmedmotiveringenattdetvarenintrigförattspridaAIDSoch sterilitet. Följden blev att antalet poliofall ökadesnabbtiNigeria;detredubbladespådetreföljandeåren.Underdentidenkandenigerianskamuslimer somgjorde sinårligapilgrims-

IIutVägeN - PLAN B

7

Utrota fattigdomen,stabilisera folkmängden

DetnyamillennietbörjademedeninspirerandeupptaktnärländernasomärmediFNantogmåletattminskaantaletmänniskorsomleverifattigdommedhälftentillår2015.Ochår2007sågvärldenutattvarapåvägattuppnådettamål.Detfinnstvåstarkaorsaker:KinaochIndien.DenekonomiskatillväxteniKinapånästan10procentperårunderdesenastedecenniernaochIndiensaccelerationtill7procentomåretpåsenaretid,hartillsammanslyfthundratalsmiljonermän-niskorurfattigdomen.(1)

FörKinasdelsjönkantaletmänniskorsomleverifattigdomfrån648miljonerår1981till218miljonerår2001,denstörstaminsk-ningenavfattigdomihistorien.Indiengörocksåimponerandeeko-nomiskaframsteg.ManmohanSinghtillträddesompremiärministerår2004ochunderhansdynamiskaledningtacklasfattigdomdirektgenomförbättringariinfrastrukturenpåbynivå.Riktadeinvestering-aravsättsfördefattigasteblanddefattiga.(2)

Omdet internationella samfundetaktivtbackaruppdennaan-strängning i det reformvänliga Indien, skulle ytterligare hundratalsmiljonerfattigakunnalyftasuppurfattigdomen.NärnuIndienärpågångekonomisktkanvärldenbörjakoncentrerasigintensivtpådenresterandefattigdom,somnuärkoncentreradtillAfrikasöder

Kapitel 7 14�

150 PLAN B 3.0

ledamotenRichardOttawayslutsatsenatt”millenniemålenärsvåraelleromöjligaattuppnåmednuvarandenivåeravbefolkningstillväxtideminstutveckladeländernaochregionerna.”(7)

NärMarthaCampbellochhenneskollegersammanfattaderap-portensslutsatserienartikeliScienceredogjordedeförbehovetav”enbetydandeökningavstödtillländernasfamiljeplanering,isyn-nerhet förde2miljardermänniskor som idag leverpåmindre äntvådollaromdagen.”Ävenomdetkommedisenastelaget,harFNsedandessgodkäntettnyttmålsomangerattallaskahatillgångtillreproduktivhälsasenastår2015.(8)

Världensländerharnuknappastnågotannatvalänattsträvatillettmedeltalpåtvåbarnperpar.Detfinnsfaktisktingetrimligtalter-nativ.Ingenpopulationsomständigtökarellerminskaräridetlångaloppethållbar.

I en värld som blir allt mera integrerad och där det finns alltflerkollapsandestater,hardetblivitenfrågaomnationellsäkerhetattutrota fattigdomenoch stabilisera folkmängden.Attdämpabe-folkningstillväxtenbidrartillattutrotafattigdomenochsamtidigtdeoroande,påfrestandesymptomenpåden–ochomvänt,attutrotafat-tigdomenbidrartillattgörabefolkningstillväxtenlångsammare.Närtidenlöperifrånossärdetuppenbarthurangelägetdetärattgåframpåbäggefronterna.

Allmän grundläggande utbildningEttsättattminskaklyftanmellanrikaochfattigadelaravsamhälletärattgaranteraattallafårgåigrundläggandeskola.Dettainnebärattsetillattde72miljonerbarnsomintegåriskolafårmöjlighetattgöradet.Barnsomintefåttdeltainågonorganiseradutbildningalls,startarsinalivmedettallvarligthandikapp,somnästangaranterarattdekommerattstannakvariytterstafattigdomochattklyftanmellanfattigaochrikakommerattfortsättaattvidgasig.Ienmerochmerintegreradvärldblirdennaalltbredareklyftaisigsjälvenkällatillinstabilitet.Nobelpristagareniekonomi,AmartyaSen,slårhuvudetpåspiken:”Bristenpåläs-,skriv-ochräknekunnighetärettstörrehotmotmänsklighetenänterrorismen.”(9)

I ansträngningarna att uppnå allmän grundläggande utbildningsenastår2015harVärldsbankentagitledningenmedsin”Utbildningåtalla”-plan,därvarje landmedenväluttänktplan förattuppnåallmängrundutbildningkananhållaomekonomisktstöd.Detrehu-vudsakligakravenärattlandetlämnarinenrimligplanförattuppnå

Kapitel 7 151

omSaharaochåtskilligamindreländeriLatinamerikaochcentralaAsien.

Ettflertal länderiSydostasiengörocksåimponerandelandvin-ningar,blanddemThailand,VietnamochIndonesien.Omingastör-reekonomiskabakslagdrabbardem,kommerdessaframstegiAsiennästangaranteratattledatillattmanuppnårFNsmillenniemål,atthalverafattigdomentillår2015.FaktisktrapporteradeVärldsbankenår2007ienutvärderingavarbetetmedattuppnåmillenniemålenattallaregioneritredjevärlden,därAfrikaärdetiögonfallandeun-dantaget,varpårättspårnärdetgällerattföreår2015halveraantaletmänniskorsomleverifattigdom.(3)

MenAfrika söder om Sahara – med 800 miljoner människor– sjunkeralltdjuparener i fattigdomen.Hunger,analfabetismochsjukdomärpåframmarsch,vilketgörattvärldensomhelhetintegåttsåmycketframåt,trotsframstegeniKinaochIndien.Afrikabehöversärskilduppmärksamhet.Dekollapsandestaternaärsomgruppocksåpåvägatthalkabakåt;eninterregionalgenomgångavVärldsbankenslistaöversårbarastatervarinteuppmuntrande,eftersomdenextremafattigdomenidessaländernuuppgårtill50procent,vilketärhögreänår1990.(4)

Atthalveraantaletmänniskorsomleverifattigdomsenastår2015äralltsåettavFNsmillenniemålförutveckling.Andramålsomingårär:halveringavantalethungrande,allmängrundläggandeutbildningföralla,halveringavantaletmänniskorsomsaknarrentdricksvattenoch framgångsrikbekämpningav infektionssjukdomar, i synnerhetHIVochmalaria.Näraförbundnameddessamålärmålenattminskamödradödlighetenmedtrefjärdedelarochdödlighetenförbarnun-derfemårmedtvåtredjedelar.(5)

Medanmålet atthalvera fattigdomen till år2015 tycksvarapåvägattbliuppnått,gällerdetsammainteförmåletatthalveraanta-lethungrande.Antaletbarnmedgrundläggandeskolutbildningtycksemellertidökabetydligt,mendettaberoristortsettpåframstegensomgjortsiIndien.(6)

NärFNsatteuppmillenniemålenuteslötsegendomligtnogmålsomhandladeomfolkmängdenellerfamiljeplanering.Enmotreak-tionblevattenbrittiskparlamentsgrupp,UK All Party Parliamentary Group on Population Development and Reproductive Health,underpar-lamentsledamotenChristineMcCaffertysledningsammankalladetillrådslagmedinternationellasakkunnigaföratttaställningtilldetta.Ienrapportijanuari2007omvadmankomframtilldrogparlaments-

152 PLAN B 3.0

studerapålärarhögskoloriutbytemotkontraktpåattdeskaunder-visa,exempelvis i femår,kundeblienmycket lönsaminvestering.Dettaskullemedverkatillattsäkerställaattdemänskligaresursernafannstillgängligaförattuppnåmåletskolaföralla.Detskulleocksågynnaenframmarschföralldenbegåvningsomfinnsinomdefat-tigastesamhällsskikten.

GeneSperlinganserattvarjeplanbordeinnefattaåtgärderförattfåmeddebarnsomärsvårastattnåiettsamhälle,isynnerhetfattigaflickorpålandsbygden.HanpåpekarattEtiopienärenföregångarehärmedsinaGirls Advisory Committees.Representanterfördessasö-keruppdeföräldrarsomförsökerarrangeratidigaäktenskapförsinadöttrar,ochuppmuntrardemattlåtaflickornagåkvariskolan.Vissaländer,blandandraBrasilienochBangladesh,erbjuderfaktisktsmåstipendieråtflickorellerbidragtillderasföräldrarnärdetbehövs,ochhjälperpåsåsättflickorfrånfattigafamiljerattfåengrundläggandeutbildning.(13)

I taktmedatt världenblir alltmerekonomiskt integrerad,blirvärldensnästan800miljonervuxnaanalfabeteralltmerhandikappa-de.Dennabristkanbäståtgärdasgenomattmansätterigångalfabe-tiseringsprojektförvuxna,därmanistorutsträckningförlitarsigpåfrivilliga.Detinternationellasamfundetskullekunnaerbjudastartbi-drag,såattmanfickutbildningsmaterialochtillgångtillutomståenderådgivarevidbehov.BangladeshochIran,sombäggeharframgångs-rikaprogramföralfabetiseringavvuxna,ärhärgodaexempel.(14)

Ettextra tillskott i storleksordningen tiomiljarderdollar,utöverdetsomanvändsidag,ärvadsombehövsförattuppnåallmängrund-läggandeutbildningivärlden.Nuförtidendåutbildningintebaragerbarntillgångtillböcker,utanocksåtilldatorerochInternet,ärdetintelängreacceptabeltattdetfinnsbarnsomaldrigfårgåiskolan.(15)

Få stimulansåtgärder föratt förmåbarnattgå i skolanär såef-fektiva som att servera gratis skollunch, i synnerhet i de fattigasteländerna.Sedanår1946harvarjebarnidenoffentligaskolaniUSAhafttillgångtillettskollunchprogram,somgaranteratåtminstoneenbramåltidomdagen.Mankan inte förneka fördelarnameddettanationellaprogram.(16)

Barnsomärhungrigaellersjukagårmisteommångadagariskolan.Ochävenomdeärnärvarandeså lärdesig inte likabra.JeffreySachsvidEarth Instituteframhäver:”Sjukabarnståroftainförlivslångnedsattproduktivitetpågrundavavbrotteniskolgångentillsammansmednedsattintellektuellochkroppsligkapacitet.”Så

Kapitel 7 153

grundutbildningföralla,bidrarmedenbetydandeandelavsinaegnaresursertillattförverkligaplanen,ochattmanharbudget-ochre-dovisningsmetodersommedgerinsyn.Omdettaskulleinförasfulltut skulle alla barn i fattiga länder få en grundläggandeutbildningfrånochmedår2015,vilketskullehjälpademattbrytasiguturfat-tigdomen.(10)

Vissa framstegpåvägmotdettamålhar redangjorts.År2000höllungefär78procentavbarnenpåattgenomgågrundskola,menår2005hadeandelenstigittill83procent.Landvinningarnaharvaritstoramenojämntfördelade,såattVärldsbankenhardragitslutsatsenattendast95av152utvecklingsländer(frånvilkamanharuppgifteratttillgå)kommerattnåmåletattgeallmängrundskoleutbildningår2015.(11)

Fattigdomengårvanligeniarv.Denöverväldigandemajoritetenavdemsomleverifattigdomidagärbarntillmänniskorsomharlevti fattigdom.Nyckeln tillbefrielse frånden inpräglade fattigdomenärutbildningochisynnerhetutbildningavflickorna.Närkvinnorsutbildningsnivå höjs, sjunker födelsetalen. Mödrar som har minstfemårsskolgångförlorarfärrespädbarnisambandmedförlossningochtidigasjukdomar,änderasmedsystrarmedlägreutbildning.År2001drogekonomenGeneSperlingienundersökningav72län-derslutsatsenatt”enutvidgningavkvinnorsutbildningutöverdenmestgrundläggandenivånkanvaradenallrabästahävstångenförattuppnåbetydandesänkningaravreproduktionen.”(12)

Grundläggandeutbildningtenderarattökajordbruketsprodukti-vitet.Deutvecklingsorganisationerinomlantbruketsomkananvändasigavskriftligtmaterialförattspridainformation,harenuppenbarfördel.Detsammagällerjordbrukarensomkanläsabruksanvisningenpåenpåsekonstgödsel.Attkunnaläsabruksanvisningenpåenför-packninginsektsgiftkanräddaliv.

IentiddåHIVspridersig,ärskolordenetableradekanalsomkanundervisaungamänniskoromriskenattblismittad.Denrättatidpunktenattinformeraochuppfostrabarnenifrågaomvirusetochdelivsstilarsomgerupphovtillspridningen,ärnärbarnenännuärunga– inte förstnärde redanharblivit smittade.Ungdomarkanockså mobiliseras att genomföra upplysningskampanjer bland sinajämnårigakamrater.

Ettmycketstortbehoviutvecklingsländernaärökadlärarutbild-ning,isynnerhetideländerdärlärarnasantalsjunkerpågrundavAIDS.Stipendiertilllovandeeleverfrånfattigafamiljersåattdekan

154 PLAN B 3.0

däremotfåsinfolkmängdmeränfördubbladföreår2050,blanddemEtiopien,DemokratiskaRepublikenKongoochUganda.(22)

FNsprognoseromvärldensbefolkningstillväxthargjortsutifråntreolikaantagandenomfertilitetsnivåerna.Prognosenpådenmel-lerstanivånärdensomvanligenanvändsochdengörgällandeattvärldensbefolkningväxertill9,2miljarderföreår2050.Prognosenfördenhöganivånger10,8miljarder.Denlåganivånsprognos,somgörantagandetattvärldensnabbtskullekommanerunderåterväxt-nivån,till1,6barnperpar,sägerattpopulationennårsintoppstraxunder8miljarderår2041ochsedansjunker.Ommåletärattutplånafattigdom,hungerochanalfabetism,såharviknappastnågotannatvalänatttadenlägreprognosensommål.(23)

Attminskavärldensbefolkningstillväxt innebäratt allakvinnorsomvillplanerafamiljestorlekenskullehatillgångtilldefamiljepla-neringstjänsterdevillha.Tyvärrharidag201miljonerparintetill-gångtilldenservicedebehöver.FörreföreträdarenförU.S. Agency for International Development,J.JosephSpeidelkonstateraratt”ommanfrågarantropologernasomleverocharbetarmedfattigamänniskoruteibyarna...vittnardeoftaomattkvinnornaleveriständigskräckför sinnästagraviditet.Devill absolut intebligravida.”Denkan-skeviktigasteochmestbrådskandepunktenpådenglobaladagord-ningenärjustattöverbryggafamiljeplaneringsklyftan.Fördelarnaärenormaochkostnadernaminimala.(24)

En godnyhet är att de länder somvill hjälpa par att begränsaantaletbarnsnabbtkangöradet.MinkollegaJanetLarsenfannattpåbaraettårtiondeminskadeIrantillväxttaktenhossinbefolkningfrånennäranogrekordartadnivåtillenavdelångsammasteblandutvecklingsländerna.NärayatollaKhomeiniövertogledningeniIranår1979monteradehangenastnerdeväl etablerade familjeplane-ringsprogrammenochförespråkadeiställetstorafamiljer.KrigetmedIrakpågickmellanår1980och1988ochKhomeinivillesefamiljermedmångabarnförattökaantaletsoldaterförislam.Hansmålvarenarmépå20miljoner.Somsvarpåhansvädjandenskötfertilitets-nivåernaihöjden,såattIransårligabefolkningstillväxtnåddeentopppå4,2procentibörjanav1980-talet,ennivåsomnärmarsigvadsomärbiologisktmöjligt.Närdennaenormatillväxtbörjadeblibetung-andeförekonomiochmiljö,insåglandetsledareattöverbefolkning,miljöförstöringocharbetslöshetundermineradeIransframtid.(25)

År1989gjordeIransregeringenhelomvändningochlandetåter-skapade sitt familjeplaneringsprogram. Imaj 1993 stiftademan en

Kapitel 7 155

närmanbörjarserveralunchpåskolornailåginkomstländer,skju-terskolnärvaronihöjden,barnenskunskapsprestationerblirbättre,ochdestannarkvarochgårfleraåriskolan.(17)

Särskiltflickorhar fördel avdetta.När skolandrardem till sigmedlunch,gårdekvarlängretid,giftersigsenareochfårfärrebarn.Dettaärentredubbelvinst.Attinföraettskollunchprogramide44länder,somhardelägstainkomsterna,skulleuppskattningsviskosta6miljarderdollaromåret,utöverdetsomFNidaggeruttillåtgärderförattminskahungern.(18)

Detbehövsocksåstörreansträngningarförattförbättrabarnensnäringsintagredaninnandeuppnårskolåldern,såattdesedankandranyttaavskolluncherna.FörresenatornGeorgeMcGovernkon-stateraratt”ettprogramförkvinnor,spädbarnochbarn(WIC),därmanerbjudernäringsrikakomplementtillmatenåtbehövandegra-vidaochammandemödrar”bordeocksåvaratillgängligtidefattigaländerna.Grundatpå33årserfarenhet,ärdettydligtattWIC-pro-grammetiUSAharvaritenormtframgångsriktifrågaomförbättratnäringsintag,hälsaochutvecklinghosbarnunderskolåldernilågin-komstfamiljer.Omdettaskulleutvidgas,såattdetnåddegravidaochammandekvinnorochsmåbarnide44fattigasteländerna,skulledethjälpatillattutrotahungernblandmiljontalssmåbarn,påettstadiumideraslivnärdetkundegöraenväldigskillnad.(19)

Ävenomdekostarenheldelärdessaåtgärder intedyra, jäm-förtmeddeårligaförlusternaiproduktivitetförorsakadeavhunger.McGovernanserattdettainitiativkanbidratillatt”dikautdehung-ernsochvanmaktensträskmarkersomärdenpotentiellagrogrundvarifrånterroristerrekryteras.”Ienvärlddärenormaförmögenhetersamlarsighosderikaärdetinterimligtattbarnmåstegåhungrigatillskolan.(20)

Stabilisera folkmängdenUngefär43länderharidagenistortsettstabilellerenlångsamtav-tagandefolkmängd.Iländermeddenlägstafertiliteten,blandandraJapan,Ryssland,TysklandochItalien,kommerfolkmängdentroligenattminskanågotunderdetkommandehalvseklet.(21)

Enstörregruppländerharminskatfertilitetentillåterväxtnivåel-lerjustunder.Deärpåvägmotstabilfolkmängdefterattstoragrup-peravungamänniskorhartagitsigigenomsinareproduktivaår.TilldennagrupphörKinaochUSA.Entredjegruppländerberäknas

156 PLAN B 3.0

småningomhade840000mexikanerskrivitinsigpåläs-ochskriv-kurserefteratthatittatpåserien.(29)

SabidotogupppreventivmedelsfråganiensåpoperamedtitelnAcompáñeme,ungefär:Följ med mig.Underloppetavettårtiondebi-drogdennadramaserietillattminskafödelsetaleniMexikomed34procent.(30)

UtanförMexikotogandrasnabbtuppdennaidé.PMC(Population Media Center)iUSAharunderWilliamRyersonsledningtagitini-tiativettillprojektiungefärfemtonländerochharplanerpåattsättaigångifleraandra.PMCsarbeteiEtiopienunderdesenasteårensloppäretttalandeexempel.Derasdramaserieiradiomedutsändningarpåamhariskaochoromiffahar tagituppolika frågoromreproduktivhälsaochjämställdhet,somexempelvisHIV/AIDS,familjeplaneringochflickorsutbildning.Enundersökningtvååreftersändningsstar-tenår2002komframtillatt63procentavdenyaklienter,somsöktefördennatypavfrågorpåEtiopiens48servicecentra,uppgavattdehadelyssnatpånågonavPMCsdramaserier.(31)

BlanddegiftakvinnoriAmhara-regionensomlyssnadepådra-maserierna, ökade de som använde någon familjeplaneringsmetodmed55procent.ManligalyssnaresöktesigtillHIV-testfyragångeroftareändesomintebrukadelyssna,medankvinnligalyssnaretes-tadestregångeroftareänkvinnorsominteföljdeserierna.Antaletbarnperkvinnasjönktillimedeltal4,3från5,4.Ochefterfråganpåpreventivmedelökademed157procent.(32)

Utgifternaförattståtilltjänstmedgynekologiskhälsovårdochfamiljeplaneringsrådgivning är små jämförtmed fördelarna. JosephSpeideluppskattar att enutvidgning av sådanhälsovård, så att allakvinnoriutvecklingsländernahadetillgångtilldem,skullekostanär-mare17miljarderdollariytterligaremedelfrånbådeindustriländerochutvecklingsländer.(33)

FNberäknarattommangavde201miljonerkvinnor,somintehar tillgång till effektiva barnbegränsningsmetoder den service debehöver, så skulle52miljoner ickeönskadegraviditeter,22miljo-nerframkalladeaborteroch1,4miljonerfallavspädbarnsdödlighetkunnaförhindras.Kortsagt,samhälletskostnaderförattinteuppfyllakravenpåfamiljeplaneringkanvarahögreänvadviharrådmed.(34)

En övergång till mindre familjer ger riklig ekonomisk utdel-ning.IfrågaomBangladeshharanalytikerdragitslutsatsenattvarjegång regeringengerut62dollarpå att förhindraoönskadegravi-diteter,spararden615dollariutgifterförandrasocialatjänster.En

Kapitel 7 157

landsomfattandelagomfamiljeplanering.Resursernahosettflertalav regeringens departement, bland andra de för utbildning, kulturochhälsa,mobiliseradesförattuppmuntramindrefamiljer.Iransra-diofickansvaretföratthöjamedvetandetombefolkningsfrågorochomutbudetavbarnbegränsningsmetoder.Omkring15000”hälsanshus”ellerklinikerskapadesförattmänniskornapålandsbygdenskul-lefåtillgångtillhälsovårdochfamiljeplanering.(26)

Religiösa ledarevardirekt involveradeinågotsomkomattbliettkorståg förmindre familjer. Iran infördehelauppsättningenavbarnbegränsningsmetoder, inklusivemöjligheten tillmanlig sterili-sering–somförstamuslimskaland.Allaformeravbarnbegränsning,blanddempreventivmetodersomp-pillerochsterilisering,varkost-nadsfria.IsjälvaverketblevIranenföregångare:detendalandetsomkräverattparskagenomgåenkursommodernapreventivmetoderinnandekanfåäktenskapslicens.(27)

Förutomdirektahälsovårdsinsatserstartademanpåbredbasåt-gärder föratthöjakvinnors läs-och skrivkunnighet,och lyckadesutvidgadenfrån25procentår1970tillmerän70procentår2000.Flickorsskolgångökadefrån60procenttill90procent.Televisionenanvändes för att sprida informationom familjeplaneringöverhelalandet;pådetsättetutnyttjademanfördelenatt70procentavlands-bygdenshushållharTV.Tackvaredessaansträngningarharfamilje-storlekeniIransjunkitfrånsjubarntillfärreäntre.Frånår1987till1994skarIrannerfolkmängdensökningstaktmedhälften.Landetsgenomsnittliga tillväxtär1,3procentår2006,obetydligthögreänUSAs.(28)

Medanforskarnasuppmärksamhetinriktatspåvilkenrollskolut-bildningspelarförfödelsetalensnedgång,kansåpoperorpåradioochTVännusnabbarepåverkafolksattitydertillreproduktivhälsa,jäm-likhetmellankönen,familjensstorlekochmiljöskydd.Envälskrivensåpoperakanhaettdjuptinflytandepåkortsiktpåbefolkningstill-växten.Denkostarrelativtliteochkanpågåsamtidigtsommanbyg-gerutdetformellautbildningsväsendet.

HurkraftfulltdettatillvägagångssättärvisadesavpionjärenMiguelSabido, vicepresident påTelevisa,Mexikosnationella televisionsnät,närhangjordeenseriesåpopera-avsnittomanalfabetism.Dagenef-terdetattenavrollfigurernaihanssåpoperagjordeettbesökpåettkontorförläs-ochskrivfrämjande,föratthanvillelärasigattläsaochskriva,dök250000människorupppådessakontoriMexicoCity.Så

158 PLAN B 3.0

pågrundavdiarréblandspädbarnochbarnietttättbefolkatland,drabbatavfattigdomochmedenlågutbildningsnivå.(38)

EfteratthasettdenstoraframgångenmedBRACsmodell,an-vändeUNICEFsammametodisittvärldsomfattandeprogramförattbehandla symptompåuttorkning förorsakadeavdiarré.Dennaglobalaframgångmedenanmärkningsvärtenkelmetod,sominbe-griperattdrickaenmildsaltlösning,harvaritextremteffektivochminskatantaletdödsfallpågrundavdiarréblandbarnfrån4,6mil-jonerår1980till1,6miljonerår2006.BaraiEgyptensänktedennabehandlingmedoralsaltlösningdödlighetenidiarréblandbarnmed82procentmellanåren1982och1989.Fåinvesteringarharräddatsåmångalivtillensålågkostnad.(39)

Kampen mot smittsamma sjukdomar pågår på bred front.Tilldeviktigastelivräddandeverksamheternasombekostasmedprivatamedelivärldenidag,hörvaccineringenavbarn.BillochMelindaGatesstiftelsesträvartillattöverbryggaotillräcklighetenivaccine-ringsprogrammenoch har till år 2006 investeratmer än 1,5mil-jarderdollar, för att skyddabarn från smittsamma sjukdomar sommässling.(40)

Ytterligare investeringarkanhjälpamånga länder, som inteharrådmedvaccinermotbarnsjukdomar,ochintekanupprätthållasinavaccineringsprogram.Närdeinteharpengarattinvesteraidag,måstedessaländerbetalaettmyckethögreprisiframtiden.Detfinnsintemångasituationerdärbaranågrakronorsutgiftperbarnkangörasåstorskillnadsomiettvaccineringsprogram.(41)

Det var ett av det internationella samfundets finaste ögon-blick när smittkoppor hade utrotats, ett FN projekt underVärlds-hälsoorganisationens (WHO) ledning. Denna framgångsrika segeröverenfruktadsjukdom,somkrävdeettglobaltvaccineringsprogram,räddarintebaramiljontalslivutanspararocksåhundratalsmiljonerdollarvarje år ikostnader förvaccineringmot smittkoppor–ochmiljarderdollarisjukvårdsutgifter.RedandennaendaprestationkanensamberättigaFNsexistens.(42)

Påettliknandesättharenglobalkampanjförtsförattutrotapolio,ensjukdomsomgjortmiljontalsbarntillkrymplingar.ÄvendennakampanjgenomfördesunderWHOsledning,genomeninternatio-nellsammanslutningdärRotary International, UNICEF, U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC)ochTedTurnersFN-stiftelseingick.Sedanår1988harRotary Internationalbidragitmedimpone-rande600miljoner dollar till detta projekt. Sponsrad av samman-

Kapitel 7 15�

investering i prevention och mödravård samt familjeplanering gerutrymmeförstörrebudgetresurserperbarntillutbildningochhäl-sovård,vilketisinturhjälpertillattövervinnafattigdomen.Förgi-varländernaskulleeninsatsföratttäckaheladetfelandebelopppå7,9miljarder dollar, som behövs för att garantera att man överalltivärlden skulleha tillgång tillpreventionoch familjeplanering,gekraftfullsocialutdelningiformavförbättradutbildningochhälso-vård.(35)

Bättre hälsa åt allaMedanhjärtsjukdomar,fetma,rökningochcancer(sompådethelatagetärsjukdomsorsakerkoppladetillåldrande)dominerarhälsofrå-gorna i industriländerna,är smittsjukdomardetalltöverskuggandehälsoproblemetiutvecklingsländerna.FörutomAIDS,ärdetframförallt sjukdomar somdiarré, lungsjukdomar, tuberkulos,malaria ochmässling.Dödlighetenblandbarnenärhög.

Utvecklingenförattuppnåmillenniemåletattminskabarnadöd-lighetenmedtvåtredjedelartillår2015släparefterrentbedrövligt.År2005vardetbara32av147utvecklingsländersomvarpågodvägattnåmålet.Ochi23länderharbarnadödlighetenantingenförbli-vitdensammaellerstigit.Ochbara2avde35bräckligastaternapåVärldsbankenslistaärpåvägattuppnådettamåltillår2015.(36)

Attutplånahungernochattsäkratillgångenpårentvattenåtdenomkring1,1miljardmänniskorsomsaknardet,ärtvåväsentligavä-gartillhälsaföralla.Denrealistiskamöjlighetenimångastäderidagkanvara atthoppaöver attbyggadyravattenburna avloppssystemochreningsverk,ochiställetväljavattenfriasystemföravskrädeshan-tering, sådana som inte sprider sjukdomar. (Se ävenbeskrivningenavtorrkomposttoaletterikapitel10.)Dennaväxlingskullesamtidigtbidra till att lindravattenknappheten,minska spridningenav sjuk-domsalstrare i vattendragochbidra till att sluta näringskretsloppet–ytterligareenmöjlighetmedtredubbelvinst.(37)

Ettavdemestimponerandehälsoframstegenärresultatetavenkampanjsomenfögafiradgräsrotsrörelse,BRAC,iBangladeshtoginitiativ till.Denundervisadevarjemor i landethurmanhemmakangöraendrickbarlösning,förattmotverkauttorkningviddiarré,genomattheltenkelttillsättasockerochsalttillvatten.BRAC,somärgrundadavFazleHazanAbed,lyckadeskraftigtminskadödsfallen

160 PLAN B 3.0

total.Defallsomfortfarandefinnsbegränsastillettmindreantalafri-kanskaländer,framföralltSudanochGhana.(47)

Vissaavdeallrafrämstaorsakernatillförtidigdödärlivsstilsre-laterade, som till exempel rökning.WHO beräknar att 5,4 miljo-nermänniskordogår2005avtobaksrelateradesjukdomar,fleränavnågonenskildsmittsamsjukdom.Idagfinnsdetomkring25kändahotmotmänniskorshälsamedkopplingtilltobaksbruk,blanddemhjärtsjukdomar,stroke,lungsjukdomar,mångaformeravcancerochvanligimpotens.Rökfråncigaretterdödarflermänniskorvarjeåränallaandraluftföroreningartillsammans–merän5miljonerrespek-tive3miljoner.(48)

Det har gjorts imponerande framsteg för att minska rökning.Efterattunderettsekelhaskapateningroddvanaattanvändatobakvänder sigvärldennu ifråncigaretterna, ledda avWHOskampanjTobacco Free Initiative.KampanjenfickökadslagkraftnärFramework Convention on Tobacco Control,detförstainternationellafördragetsomvarheltinriktatpåenhälsofråga,antogsenhälligtiGenèveimajår2003.Blandannatkräverfördragetattskatternapåcigaretterhöjs,attrökningbegränsaspåoffentligaplatserochattstarkavarningstextertryckspåcigarettförpackningarna.FörutomWHOsinsatser,arbetarBloomberg Global Initiative to Reduce Tobacco Use,grundatavNewYorksborgmästareMichaelBloomberg,påattminskarökningeniländermedlågaellermedelstorainkomster,blanddemKina.(49)

Ironiskt nog leder nu det land som tobaken härstammar ifrån,världen bort från bruket.Antalet cigaretter som röks per person iUSAharsjunkitfrånsommest2814år1976till1225år2006–enminskningpå56procent.Sermanpåhelavärlden,därvändningenneråtsläparefterUSAsmedcirkatolvår,såharbruketsjunkitfrånenhistorisktopppå1027röktacigaretterperpersonår1988till859år2004,enminskningpå16procent.Mediernas rapporteringomkonsekvensernaförhälsanavrökning,obligatoriskavarningstexterpåcigarettaskarnaomhälsoskadornasamtdrastiskahöjningaravskattenpåcigaretterharallabidragittilldenstadiganedgången.(50)

Faktisktminskarrökningeninästanalladefrämstarökandelän-derna,ochblanddemfinnssådanabastionersomFrankrike,KinaochJapan.Antaletcigaretterröktaperpersonharsjunkitmed20procentiFrankrikesedantoppenår1991,med5procentiKinasedanhögstavärdetår1990ochmed20procentiJapansedan1992.(51)

EfterattmanenatsomThe Framework Convention togenradlän-dertillkrafttagmotrökningår2004.Irlandinfördeettlandsomfat-

Kapitel 7 161

slutningenharGlobal Polio Eradication Initiativekunnatbidratillattantaletinsjuknadeipolioivärldensjönkfrånungefär350000omåret1988tillunder700år2003.(43)

Islutetavår2007fannsdetbara10ländersomfortfaranderap-porteradepoliofall,blanddemAfghanistan,Burma/Myanmar,Indien,Pakistanochettantal ländericentralaAfrikaochpåAfrikashorn.Antalet rapporterade fall i världenminskade från ungefär 2000 år2006till545underdenioförstamånadernaår2007.Enåteruppta-genkampanjiNigeriavarnäraattutrotapoliodär.(44)

För sammanslutningen såg det ut som om en total utraderingavpolionvarinomräckhåll.Menännuengångvardetdenhårdalinjensreligiösatjänstemän,nuiavlägsnaområdenavPakistan,sombörjade säga att vaccineringsprogrammet var en amerikanskkom-plott för att göra människor ofruktsamma. Hälsovårdspersonal harattackeratsoch fördrivits fråndelar avdennordvästragränsprovinsiPakistandärpoliovirusetfortfarandefinns.Tvåavdemhardödats.En litengruppmänniskor, somvägradeatt samarbeta,kundealltsåförhindraattdennafruktadesjukdomblevutrotadföralltid.(45)

Enavdemeraanmärkningsvärdaframgångarnanärdetgällerhäl-sovårdenärattmannästan lyckatsmedutrotningenavsjukdomendracunculiasis–enkampanjleddavdenamerikanskeföredettapre-sidenten JimmyCarterochCarter Center.Dethandlarommaskar,vilkaslarvermänniskorfårisignärdedrickerofiltreratvattenfrånsjöarochfloder.Larvernaväxertillsiginneimänniskokroppenochbliriblandmerän60cmlånga,varefterdelångsamtkryperutgenomhudenienmycketsmärtsamprocess,somdriveroffrettillvansinnetsbrantdådenkanpågåimångaveckor.(46)

Närdetintefinnsvaccinsomkanhindrasmittanochingenmed-icinattbehandladenmed,ärutrotningenberoendeavattdricksvatt-netfiltreras.Ommänniskorintefårisiglarvernautrotasnämligenmasken,eftersomdenbarakanöverlevasomparasitienmänniskaskropp.SexårefterattCDCstartadeenvärldsomfattandekampanjår1980togCarter Centeröverledningenochharsedandesslettan-strängningarnamedbiståndfrånpartnerssomWHO,UNICEFochGates Foundation.Antalet människor som drabbats av masken harminskatfrån3,5miljonerår1986till25217fallår2006–enhäp-nadsväckande nedgång på 99 procent. I de tre länder där maskenförekomutanförAfrika,Indien,PakistanochJemen,ärutrotningen

162 PLAN B 3.0

hursjukdomensprids,detärintenågonmedicinskgåta.IAfrikahardettidigarevaritförknippatmedsocialautstötningsmekanismerattensnämnasjukdomen,mennuharregeringarnabörjatutformaef-fektiva program för att upplysa ompreventiva åtgärder.Det förstamåletärattsnabbtminskaantaletnyasjukdomsfall,såattdetblirlägreänantaletsomdöravsjukdomen,ochpådetsättetsänkaantaletsmit-tadesomkanöverförasmittantillandra.

Attkoncentrerasigpådegrupperiettsamhällesomärdemestsannolikasmittspridarnaärsärskilteffektivt.Afrikanskalastbilsföraresombärpåsmittanochsomreserlångthemifrånöverlångaperioder,köperofta sexoch spriderHIV fråndet ena landet till det andra.Prostitueradespelarocksåencentralrollispridningenavsjukdomen.Indienhartillexempel2miljonerprostitueradekvinnor,somimed-eltalhartvåkunderomdagenvardera.AttutbildadessaprostitueradeomHIV-riskerna,ochhurlivsviktigtdetärattanvändakondom,gerenormutdelning.(57)

Ytterligareenmålgruppärmilitären.Närsoldaterharblivitsmit-tade,vanligen förattdeköpt sex, återvänderde till sinahemorterochspridervirusetvidare.INigeria,därfyraprocentavdevuxnaärHIV-smittade,infördedenförrepresidentenOlusegunObasanjofriutdelningavkondomertillallmilitärpersonal.EnfjärdemålgruppärnarkomanersomdelarpåsprutorochdennagruppspelarenstorrollivirusetsspridningidetidigareSovjetrepublikerna.(58)

Grundförutsättningen för att hantera HIV-hotet är att mandistribuerar tillräckligt många kondomer. Grovt räknat behövsdet 13,1miljarder kondomer om året i utvecklingsländerna ochÖsteuropa.Ytterligare 4,4 miljarder kondomer behövs som pre-ventivmedel.Mentrotsatt17,5miljarderkondomerbehövs,ärdetbara1,8miljarder somdelasut,vilketgöratt15,7miljarder fattas.Eftersomdebarakostar3,5centperstyck,eller550miljonerdol-lartotalt,ärkostnadenföratträddalivgenomattdelautkondomermycketliten.(59)

Kondombortfalletärenormt,menkostnadenförattdelauttill-räckligtmångaäralltsåliten.IenmycketvälgjordundersökningmedtitelnCondoms Count: Meeting the Need in the Era of HIV/AIDSkon-staterarPopulation Action International att ”kostnaderna för att förseanvändarnamedkondomer–vilket inbegriper förbättring av till-gänglighet, logistik och distribution, samt ökning avmedvetenhe-tenochfrämjandeavanvändningen–ärmångagångerstörreänförsjälvapreventivmedlet.”Omviantarattdessakostnaderärsexgånger

Kapitel 7 163

tande förbudmot rökningpå arbetsplatser,bareroch restauranger;Indienförbjödrökningpåoffentligaplatser;NorgeochNyaZeelandförbjöd rökning på barer och restauranger och Skottland förbjödrökningioffentligabyggnader.Bhutan,ettlitetlandiHimalaya,in-klämtmellanIndienochKina,harförbjuditförsäljningavtobakheltochhållet.(52)

Ettantalländerharsedandessgåttinförenradolikaåtgärderförattbegränsarökningochpassivrökning.År2005förbjödsrökningpåallmännaplatseriBangladesh,ochItalienförbjödrökningiallaavgränsadeallmännautrymmenblanddembareroch restauranger.MeranyligenharEngland förbjudit rökningpåarbetsplatseroch iavgränsadeallmännautrymmenochFrankrikehållerpåatt stegvisinföraettliknandeförbudår2008.(53)

IUSAfinnssträngarestriktionerpårökandetochisjudelstaterslutadeUnion Pacific Corporationattanställarökaresomenekonomiskåtgärdförattminskasjukutgifterna.General Millsinfördeentilläggs-avgift på 20dollar imånadenpå sjukförsäkringsavgifterna för an-ställdasomröker.Alladessaåtgärderhjälpermarknadenattåterspeglarökningenskostnaderpåettmerrättvisandesätt.(54)

Sammanfattningsvis,enundersökningfrånWHOår2001analy-seradeekonominisjukvårdeniutvecklingsländernaochdrogslut-satsenattommantillhandahölldenmestgrundläggandesjukvården,avdetslagsomkundegesvidenhälsovårdscentralpåbynivå,skulledet medföra enorma ekonomiska fördelar för utvecklingsländernaochförvärldensomhelhet.Författarnaberäknadeattommangavbashälsovård iutvecklingsländerna skulledetkrävabidragpå sam-manlagt27miljarderdollarår2007,uppräknattill38miljarderdollarår2015,eller imedeltal33miljarderdollaromåret.Förutomdenelementärasjukvårdeninnefattardessa33miljarderfinansieringenavGlobal Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malariaochavallmänvac-cineringavbarnihelavärlden.(55)

Att få bukt med HIV-epideminTrotsattdetgörs framsteg iattbegränsaspridningenavHIVblev4,3miljonermänniskor smittadeunder2006.Merän40miljonerhardöttavAIDShittills,tvåtredjedelaravdemiAfrika,sjukdomensepicentrum.(56)

När det gäller att övervinna HIV-epidemin, som till den gradharsattkäpparihjuletförekonomiskaochsocialaframstegiAfrika,hängeralltpåupplysningsarbetetomhurmanskyddarsig.Manvet

164 PLAN B 3.0

deinteskyndarsigattbegränsavirusetsomredanharfåttettstarktfotfästeinomderasgränser.(65)

Minska jordbrukssubventioner och skulderAttutplåna fattigdomen inbegripermycketmer än internationellahjälpprogram. För många utvecklingsländer spelar förändringar avjordbrukssubventionerna i givarländerna och skuldavskrivningarfaktisktenännustörreroll.Enframgångsrikexportorienteradjord-brukssektor–somdrarfördelavlågtavlönadarbetskraftochnatur-tillgångarsomjord,vattenochklimatförattförbättrainkomsternapålandsbygdenochförtjänautländskvaluta–erbjuderenväguturfattigdomen.Mensorgligtnogärdennavägblockeradförmångaut-vecklingsländeravderikaländernasegennyttigajordbrukssubventio-ner.Sammanlagtärjordbrukssubventionernaiderikaländerna,vilkauppgårtill280miljarderdollar,pådethelataget2,5gångersåstorasomutvecklingsbiståndetsomgesutavdessaländersregeringar.(66)

Storleken på EUs jordbruksbudget är häpnadsväckande, denuppgårnämligentillöverentredjedelavEUstotalaårsbudget.Dentornarocksåuppsigoroväckandestarktpådenglobalahorisonten.BlandderikaländernastodEUmedsina25länderår2005för134miljarderdollar avde280miljarderdollar som rika ländergavutiformavbidragtilldetegnajordbruket.USAgavut43miljarderdollarijordbruksstöd.Dessabidraguppmuntraröverproduktionavjordbruksprodukter,somsedanskickasutomlandsmedhjälpavytter-ligareettstöd,nämligenbidragtillexporten.Följdenblirnerpressadevärldsmarknadspriser,isynnerhetförbomull,enavdeprodukterdärutvecklingsländernaharmestattförlora.(67)

ÄvenomEUstårförmeränhälftenavde104miljarderdollarsomgesiutvecklingsbiståndavallaländersammanlagt,motverkadestidigaremycketavdenekonomiskafördelenmeddessabidragavattEUvarjeårdumpadeungefär6miljonertonsockerpåvärldsmark-naden.Dettaärenjordbruksvaradärutvecklingsländernaharenjäm-förelsevisstorfördel,somdebordetillåtasattförtjänapå.LyckligtvismeddeladeEUår2005attmanskulleminskasittstödtilljordbru-karnamed40procent,ochpådet sättetdämpaöverproduktionensomsänkervärldsmarknadspriset.Den rikavärldenhar inte längrerådmed en jordbrukspolitik, som fångarmiljonermänniskor i en

Kapitel 7 165

störreänprisetpåsjälvakondomerna,skulledetändåbarakosta3miljarderdollarattundanröjabristenpåkondomer.(60)

Detärsorgligtattdenamerikanskaregeringentonarneranvänd-ningenavkondomer,trotsattdeärdenendatillgängligametodenattförhindrasexuellspridningavHIV.Iställetinsisterarmanpåattavhållsamhetskageshögstaprioritet.Ävenomdetvoreönskvärtattuppmuntraavhållsamhet,kaneneffektivkampanj förattbekämpaHIV-epideminintefungerautankondomer.(61)

EttavdefåländeriAfrikadärmanframgångsriktlyckatssänkadeHIV-smittadesantal,efterattepideminhadefåttrejältfotfäste,ärUganda.UnderpresidentYoweriMusevenisfastapersonligaledningsjönkandelensmittadevuxnakraftigtunder1990-taletochharsedanförblivitstabilsedanår2000.Senegalsatteinbeslutsammaåtgärderredantidigtförattbegränsavirusetsspridningochharnuensmitt-spridningblandvuxnapåmindreänenprocentidag;därmedärlan-detenmodellförandraafrikanskaländer.(62)

Enallvarligbegränsningijämförelsemedbehovetärdeekono-miskaresursernaochdensjukvårdspersonalsomfinnstillgängligförnärvarande förattbehandlamänniskor somredanärHIV-positiva.Detfannstillexempel4,6miljonermänniskorsomuppvisadesymp-tompåAIDS iAfrika söderomSaharaår2006.Ändåfickendastdrygt 1miljon den virushämmande medicinering som är allmänttillgängligiindustriländerna.Menävenombaraenfjärdedelavdemsombehövdedetfickvård,vardetiallafalldubbeltsåmångasomföregåendeår.(63)

Detfinnsenväxandemängdbevisförattutsiktenattfåbehand-linguppmuntrarmänniskor att testa sig förHIV.Denhöjerocksåuppmärksamhetenochförståelsennärdetgällerdennasjukdomochhur den smittar.Ochommänniskor vet att de är smittade är detmöjligtattdeförsökerundvikaattsmittaandra.Idenmånbehand-lingenförlängerlivet,ochdetgördenmedimedeltal15åriUSA,såärdetintebaradetendahumanaattgöra,detärocksåekonomisktförnuftigt.Närett samhällevälhar investerat i individersuppväxt,utbildningochinskolningpåjobbet,ärvärdetavenförlängningavarbetslivstidenhögt.(64)

AttbehandlaHIV-smittadepatienterärrelativtdyrt,menattig-norerabehovetavbehandlingärett strategisktmisstag,heltenkeltförattbehandlingenstärkeransträngningarnaattökaskyddet.Afrikabetalaretthögtprisförsinuppskjutnareaktionpåepidemin.Detut-görenbildavframtidenförandraländer,somIndienochKina,ifall

166 PLAN B 3.0

ochhälsovård,dåkanskuldavskrivningverkligenbidra tillatthöjalevnadsstandardenidennafattigdomenssistastörrebastion.(73)

I juli 2005 möttes ledarna för industriländernas G8-grupp iGleneagles i Skottlandochkomöverens om att avskriva demul-tilaterala skulder, som ett flertal av de fattigaste länderna hade tillVärldsbanken,InternationellaValutafonden(IMF)ochtillAfrikanskautvecklingsbanken.Detta initiativ somomedelbartgällde18avdefattigasteskuldtyngdaländerna(14iAfrikaochfyraiLatinamerika),erbjöddessaländerhjälpattlevauppigen.Uppemot20ytterligareländersomhörtilldefattigaste,skullehafördelavdettainitiativomdekundekvalificerasigfördet.Enkombinationavpåtryckningarioffentlighetenfrånderörelsersompåsenareårbedrivitkampanjerförskuldavskrivning,ochettstarktledarskapfråndenbrittiskareger-ingens sida, varnyckelfaktorerna fördennabanbrytande åtgärd attminskafattigdomen.(74)

ÅretefterGleneagles-mötetrapporteradeOxfam InternationalattIMFhadeavskrivit19ländersskulder,detförstaviktigastegettillattuppnådetmålomskuldlättnadersommankommitöverensompåG8-mötet.FörZambiasdelinnebardetattnärskuldenpå6miljar-derdollaravskrivitskundepresidentLevyMwanawasameddelaattbassjukvårdennuvaravgiftsfri.EllermedOxfamsord:”Minoritetensprivilegiumblevnuallasrättighet.”IöstraAfrikameddeladeBurundiattmanskulleslopaskolavgifterna,såatt300000barnfrånfattigafamiljerkundebörjaiskolan.SkuldlättnadenanvändesiNigeriaförattinrättaenfondförfattigdomsbekämpningochendelavdennakommerattanvändasförattutbildatusentalsnyalärare.(75)

Om det internationella samfundet fortsätter att avskriva skul-derkommerdet att innebära avgörande steg iutrotningenav fat-tigdomen. Men det finns fortfarande stort utrymme för framsteg.ÅtagandetiGleneaglesundanröjerbaraenmindredelavdefattigasteländernasskuldertillinternationellalångivare.Förutomde19ländersomhittillsbeviljats lättnader,finnsdetminst40ytterligare ländermedlågainkomsterochidesperatbehovavhjälp.Gruppernasomarbetarförskuldavskrivning,blanddemOxfam International,anserattdetäromänskligtatttvingamänniskorsomharinkomsterpåknapptendollaromdagen,attanvändaendelavdendollarntillattbetala

Kapitel 7 167

evig fattigdomsfälla, genom att blockera deras viktigaste vägut urden.(68)

Ytterligare hjälp att höja världsmarknadens sockerpriser kanskekommerfrånettoväntathåll.Stigandeoljepriser tyckskunnahöjasockerprisernanärdetbyggsuppflerochflerraffinaderiersomfram-ställeretanolavsockerrör.Isjälvaverketkanskesockerprisetbörjarföljaoljeprisetuppåt,vilketskullegeenstarkekonomiskstimulansåtdeekonomieriutvecklingsländernadärnästanalltsockerrörivärl-denproduceras.(69)

Händelseutvecklingenpåsenaretidkanocksåhöjabomullspri-serna.ProduktionssubventioneriUSAharunderlångtidmöjliggjortförjordbrukarnadärattexporterabomulltilllågapriser.Dessasub-ventionertillungefär25000amerikanskabomullsodlareärstörreänUSAsekonomiskabiståndtillallade800miljonermänniskorsomboriAfrikasöderomSahara.OcheftersomUSAärdenstörstabom-ullsexportörenivärlden,pressardessasubventionernerprisernaförallabomullsexportörer.(70)

USAs bomullssubventioner har emellertid ställts inför engage-ratmotståndfrånfyrabomullsproducerandeländericentralaAfrika:Benin,BurkinaFaso,MaliochTchad.DessutomharBrasilienmedframgångutmanatUSAsbomullssubventionerinomramenförWorldTradeOrganization(WTO).Genomattanvändasigavsiffror frånUSAsjordbruksdepartementövertygadeBrasilienWTO-panelenattUSAsbomullssubventionerpressadenervärldsmarknadsprisernaochskadadedebrasilianskabomullsproducenterna.Tackvaredetta be-stämdepanelenår2004attUSAmåsteavskaffasubventionerna.(71)

SomenföljdavWTO-avgörandetår2004slopadeUSAendelavsinaexportkreditgarantierochbetalningartillinhemskafabrikerochexportörer förattdessaskulleköpabomullodladiUSA.BrasilienvidhöllemellertidsinargumentationattUSAsbidragtilljordbrukar-nafortfarandesänktevärldsmarknadensbomullspriser.Återigenav-gjordeWTOärendettillBrasiliensförmån.Trotsdettadirektivantogdetamerikanskarepresentanthusetsommaren2007denjordbrukslagsominnehöllbomullssubventioner,vilketbrötmotWTOsregler.(72)

Tillsammans med slopandet av skadliga jordbrukssubventioner,utgörskuldavskrivningenväsentligdelavenbredaresatsningpåattutrotafattigdomen.NärtillexempelAfrikasöderomSaharagerutfyragångersåmycketpengarpåattskötasinaskuldersompåsjuk-

168 PLAN B 3.0

förattuppnåallmängrundutbildning,bekämpainfektionssjukdomar,somAIDS,tuberkulosochmalaria,erbjudahälsovårdsomomfattarsexualupplysning, barnbegränsning,mödra-ochbarnavård, samt fåbuktmedHIV-epidemin.Deåtgärdersomdiskuteratsidettakapitelberäknassammanlagtkostaytterligare77miljarderdollaromåret.(Setabell7-1.)(79)

Tabell 7-1. Plan B-budget: Ytterligare årliga ekonomiska insatser som krävs för att uppnå grundläggande sociala mål

Mål Kostnader(miljarderdollar)

Allmängrundläggandeutbildning 10Avskaffandeavanalfabetismblandvuxna 4Skollunchprogramide44fattigasteländerna 6Mödra-ochbarnavårdsinsatseride44fattigasteländerna 4Reproduktivhälsaochfamiljeplanering 17Allmängrundläggandehälsovård 33Överbryggandeavkondomklyftan 3

Summa 77

Källa:se not 7�.

Detyngstainvesteringarnaiensådansatsninghandlaromutbildningochhälsa,somärhörnstenarbådenärdetgällerutvecklingenavdetmänskligakapitaletochstabiliseringenavfolkmängden.Utbildningeninnefattarbådeallmängrundläggandeutbildningochenglobalkam-panjförattavskaffaanalfabetismblandvuxna.Hälsovårdeninnefat-targrundläggandeåtgärderförattbegränsainfektionssjukdomarochstartarmedvaccineringavbarn.(80)

SomJeffreySachsoftapåpekat,harviförförstagångenihisto-riendettekniskakunnandetochdeekonomiskaresursernaattut-plåna fattigdomen.Och somviovankonstaterathardetgjorts endelimponerandelandvinningardesenaste15åren.TillexempelharKina intebara starktminskatantaletmänniskor somlever i fattig-

Kapitel 7 16�

räntorochamorteringar.Deharlovattryckapåtillsallaskuldersomdessaländerharäravskrivna.(76)

En budget för att utrota fattigdomenMånga länder somhar varitmed om en snabb folkökning undermånga decennier, visar tecken på demografisk utmattning. Länderansträngstilldetytterstanärdesamtidigtkämparmedattutbildaettväxandeantalbarn,skapajobbåtalltfleraungaarbetssökandeochhanteramiljökonsekvensernaavenökande folkmängd.Omdåettnyttstörrehotdrabbardem–somtillexempelHIV-epidemin–hän-derdetoftaattregeringarnainteklararattskötadethela.

Problem som rutinmässigt tas omhand i industriländerna blirstorskaliga humanitära krislägen i utvecklingsländerna. Den ökadedödlighetenimångaafrikanskaländermarkerarennytragisktrendivärldensdemografi.Nubehövsensamordnadinsatsfrånländernasregeringarochdet internationella samfundet, såattövergångentillmindrefamiljerkanaccelerera.Sålängeensådaninsatssaknaskanhändelseutvecklingenimångaländertrappasuppbortomallkontrollochledatillallthögredödlighet,ochtillattpolitiskinstabilitetochekonomisknedgångkanbredautsig.

Detfinnsenannanmöjlighet,imotsatstilldessadystrautsikter,nämligenatthjälpaländersomvilldämpasinbefolkningstillväxtattgöradet snabbt.Detta förmed sigvad ekonomerbrukarkalla en”demografiskbonus”.Närett land snabbtgåröver tillmindre fa-miljerminskar antalet barnochungdomar–det vill sägade sombehöveromsorgochutbildning–iförhållandetillantaletvuxnasomarbetar.Mindre familjerökarproduktiviteten;också sparandetochinvesteringarnaökar,ochdenekonomiskatillväxtenaccelererar.(77)

Japan skar ner sin befolkningstillväxt med hälften mellan åren1951och1958,därmedvarlandetettavdeförstasomdrogfördelavdennademografiskabonus.SydkoreaochTaiwanföljdeispåren,ochnupåsenaretidharKina,ThailandochVietnamhaftfördelavtidigarebrantanedgångarifödelsetalen.Dennaeffekthållerisigbaraettfåtaldecennier,mendetärvanligentillräckligtförattfålandetatttastegetinidenmodernatidsåldern.Faktisktharingetutvecklings-land,utomnågrafåoljerikaländer,lyckatsmedattutvecklasutanattbromsabefolkningstillväxten.(78)

Åtgärdernasombehövsförattutplånafattigdomenochskyndapåövergångentillmindrefamiljeräruppenbara.Manmåsteblandannatövervinnafleraunderskottifinansieringen.Häringårvadsomkrävs

170 PLAN B 3.0

8

Återställa jorden

Vi ärberoende av jordensnatursystem för att få produkter– frånbyggmaterialtillfiskochskaldjur–likavälsomavnaturenstjänsteråtoss,fråndämpningavöversvämningartillpollineringavskördarna.Omåkermarkeneroderarbortochskördarnakrymper,omgrund-vattennivåernasjunkerochbrunnarnasinar,ombetesmarkernaför-vandlastillökenochboskapendör,ärviillaute.Omcivilisationensekologiska grundval fortsätter att utarmas kommer så småningomsjälvavårcivilisationattgåunder.

I kapitel 5 diskuterade vi skogsskövlingen, jorderosionen, ochödeläggelsen avHaitis landsbygd.CraigCox, direktör förSoil and Water Conservation SocietymedhuvudkontoriUSA,harstuderatdendesperata situationenpåHaiti.Hanpåminneromattmångamän-niskorfortfarandeinteharmöjlighetattskyddasinamestgrundläg-ganderesurser,trotsattdetvorebrafördempåsikt.”Ekologiskaochsocialakollapserhar förstärktvarandra iennedåtgåendespiralochresulteratifattigdom,ekologiskutarmning,socialaorättvisor,sjukdo-marochvåld.”TyvärrärdennasituationsomCoxbeskriverjustvadsomväntarflerochflerländer,omviinteåterställerjordenshälsa.(1)

Detkommer att kräva enoerhörd internationell kraftansträng-ningattåterställa jorden–ännumeromfattandeochkrävandeändenoftaframhävdaMarshall-planen,sombidrogtillattåteruppbyggadet krigshärjade Europa och Japan. Och ett sådant initiativ måsteocksågenomförasmedenhastighetsomomvimobiliseradeförettkrig.Annars kommer ekologiskutarmning att leda till ekonomisk

Kapitel 8 171

dom inom landets gränser,utanockså genom sinhandeloch sinainvesteringsåtgärderhjälptfattigaländerattutvecklas.KinainvesterarbetydandebeloppiAfrika,investeringarsomoftaärkoppladetillatthjälpaafrikanskaländerattutvecklasinatalrikamineral-ochenergi-resurser,någotsomKinaharbehovav.(81)

Atthjälpalåginkomstländernaattbrytasiguturdendemogra-fiska fällan är en synnerligen lönsam investering för världens rikaländer,ettsättattminskaantaletkollapsandestater.Industriländernassatsningarpåutbildning,hälsaochskollunchärutantvekanenhu-manitärresponspåvärldensfattigasteländersutsattasituation.Menigrundenkanmanbetraktadessasatsningarsominvesteringarsomkommerattformadenvärldsomvårabarnskalevai.

172 PLAN B 3.0

använderintebaramycketmindrevedäntraditionellaspisar;desläp-perocksåutmindreföroreningar.(4)

KenyaärocksåvärdlandförettprojektmedsolenergispisarsomstödsavSolar Cookers International.Dessabilligaspisarsomtillverkasavpappochaluminiumfolieochkostarungefärtiodollarperstyck,värmermatenlångsamt.Deminskarvedbehovetkraftigt,eftersomdekankokaenfullständigmåltidmedmindreäntvåtimmarssolsken,ochtillettmycketlågtpris.Dekananvändasförattpastöriseravattenochpåsåsätträddaliv.(5)

Idetlångaloppetärnyckelntillettminskattryckpåskogarnaiutvecklingsländernaattman lyckas få framalternativaenergikällor.Närmanersättervedenmedsolenergispisar,ellertillochmedkok-plattorsomdrivsmedelfrånvindkraftellernågonannanenergikälla,kommerskogarnaattavlastas.

Trotsattintaktaskogsområdenärsåvärdefullaförsamhälletharmangenomlagstiftningendastskyddat290miljonerhektaravvärl-densskogarfrånattavverkas.Ytterligareungefär1,4miljarderhektarärolönsammaattavverkaantingenförattvirketharlågtvärdeellerförattskogarnaliggerolämpligttillrentgeografiskt.Avdenåterstå-endearealsomärmöjligattutnyttjaär665miljonerhektarfortfa-randeopåverkadeavmänniskorochnästan900miljonerhektarärhalvnaturligamenbestårinteavplanteradskog.(6)

När skogar skyddats genomnationell lagstiftning harman intealltid gjort det bara för att säkra virkesproduktionen på sikt, utansnarare för att skogarna skakunna fortsätta att tillhandahållaovär-derligatjänstersomtillexempelöversvämningskontroll.Ländersomharinförtlagstadgatskyddavskogar,haroftagjortdetförstefterattmanhardrabbatsavdenegativakonsekvensernaavomfattandeav-skogning.EttexempelärFilippinernasomförbjuditallavverkningideflestaåterståendegammelskogarnaochurskogarna,ochsomgjortdettamestförattlandetharblivitsåsårbartnärdetgälleröversväm-ning,erosionochjordskred.Filippinernatäcktesengångitidenavrikligabeståndav tropisk lövskog,menefter åratal avmassivakal-hyggenförloradelandetbådeskogsprodukternaochskogstjänsterna,ochbleviställettvungetattimporteramerskogsprodukteränmanexporterade.(7)

Folkrörelserochideellaorganisationerhararbetatiåratalförattskydda skogar mot kalhyggen och nu ser man hållbart skogsbruksom ytterligare ett sätt att skydda skogar. Om enbart mogna trädväljsutochfällskanenskogsproduktivitetupprätthållasialloänd-

Kapitel 8 173

nedgångochstaterssönderfall,alltsåsammaödesomdrabbadetidi-garecivilisationersomöverträddenaturenströsklarochignoreradedesstidsgränser.

Skydda och återställa skogarAttskyddajordensnästan4miljarderhektaråterståendeskogarochatt återplantera dem som redan har gått förlorade, är två centralauppgifter för att återställa jordenshälsa, denviktiga basen för dennyaekonomin.Attminskaavrinningennärdetregnarochdärmedtendensen till översvämningar och jorderosion, att skydda regnetskretslopp inne över land och att möjliggöra en återhämtning avgrundvattennivån,kräverattmanbådeminskarpressenpåbefintligaskogarochåterplanterarskog.(2)

Iallaländerfinnsdetenstoroutnyttjadmöjlighetattminskaså-danefterfrågansomskadarjordensskogstäcke.Iindustriländernalig-gerden störstapotentialen i attmankanminskadenmängd skogsomgåråttillpapperochiutvecklingsländernaärframgångenbero-endeavommankanminskavedeldningen.

Gradenavpappersåtervinningidetioländersomhörtilldefräm-sta pappersproducerande länderna, spänner över en vid skala: frånKinaochFinlandidensämreändan,vilkaåtervinner33respektive38procentavdetpapperdeanvänder,tillSydkoreaochTysklanditäten,somåtervinner77respektive66procent.Världensstörstapap-persförbrukare,USA,liggerlångtefterSydkorea,menharhöjtdenandelavpappretsomåtervinnsfrånungefärenfjärdedelibörjanav1980-talet till50procentår2005.Omalla länderskulleåtervinnalikamycketpappersomSydkoreaskullemängdenmassavedsoman-vändsförattproducerapapperivärldenminskamedentredjedel.(3)

Pappersanvändningen återspeglar kanske mer än någon annankonsumtion den sopskapande mentalitet som utvecklades under1900-talet.Vi har en ofantlig potential attminska pappersanvänd-ningenbaragenomattersättadetpappersomanvändstillhanddu-kar,servetter,blöjorochbutikskassar,medalternativavtygsomkanåteranvändas.

Detstörstaenskildaanvändningsområdetförträdärsombränsleochdettasvararfördrygthälftenavalltträsomavlägsnasfrånsko-garna.Vissa internationella hjälporganisationer inklusiveAID (U.S. Agency For International Development) stöderprojektföreffektivan-vändningavved.EttavAIDsmeralovandeprojektärutdelningenav780000högeffektivavedspisartillbrukareiKenya.Dessaspisar

174 PLAN B 3.0

vatorn,medandäremotavkastningenfrånträdplanteringarökarmednärhetentillekvatorn.Deförragynnasavdelångasommardagarnaochdesenareavförhållandendärtillväxtkanskeåretrunt.(12)

IöstraKanadaproducerarenhektarträdplanteringigenomsnitt4kubikmeter träper år. I sydöstraUSAdärdenmestomfattandeamerikanskaplanteringenfinns,äravkastningen10kubikmeter.MeniBrasilienkannyareplantagerkommaupptillnästan40kubikme-ter.Medanmajsskördarna iUSAärnästantregångerså storasomiBrasilien,förhållerdetsigtvärtommedavkastningenfrånskogen,därBrailienharenfördelmednästan4mot1.FörattproduceraenvissmängdträbehöverBrasilienendastenfjärdedelavdenarealsombehövsiUSA,vilketbidrartillatt förklaravarförproduktionenavpappersmassaökarallramestiområdennäraekvatorn.(13)

Beräkningaravdenframtidatillväxtenvisarattträdplanteringariblandmedfördelkanetableraspåredanavskogadeochdåvanligenföröddalandområden.Dekanocksåkommatillpåexisterandesko-garsbekostnad.Detfinnsdessutomenkonkurrensmedjordbruket,eftersom jordar som är lämpliga för grödor också ger bra resultatnärmanodlarskogpådem.Vattenbristärytterligareenhämmandefaktor.Snabbväxandeskogsplanteringarkrävernämligenrikligtmedfuktighet.

IntedestomindreförutsägerFAOattuttagetskullekunnameränfördubblasunderdekommandetreårtiondenaitaktmedattträd-planteringarnasarealökarochavkastningenblirstörre.Detäriallrahögstagradtänkbartattplanteringarnaenvackerdagskullekunnatillfredsställastörstadelenavvärldensbehovavindustrivirkeochpådetsättetkunnabidratillattskyddavärldensåterståendeskogar.(14)

ReedFunk,professoriväxtbiologividRutgers University,trorattstoradelaravdeavskogadelandområdenakananvändasförattodlamiljarderträdsomkangeföda,framföralltnötter,samtbränslenochandranyttigheter.ProfessorFunkmenarattnötterkankompletteraköttsomenproteinkällaavhögkvalitetilivsmedelsförsörjningeniutvecklingsländerna.Hananserocksåatt träd somodlaspådehäravskogadelandområdena,kommerattvaraanvändbaraförattutvinnaetanoltillfordonsbränslen.(15)

Endelmycketstarkterosionsutsattjordbruksmarkiindustrilän-dernaharmed tiden fått nytt skogstäcke genomnaturlig återväxt.NewEngland,engeografisktsettoländigdelavUSA,ärettexempelpå detta.Området koloniserades tidigt av européer och drabbadesavsviktandeproduktivitethosåkermarkendärförattjordmånenvar

Kapitel 8 175

lighet.Världsbankenhar först helt nyligenbörjat övervägahållbartskogsbrukpåettmerasystematisktsätt.År1997anslötsigbankentillVärldsnaturfonden(WWF)ochtillsammansbildademanThe Alliance for Forest Conservation and Sustainable Use;år2005hadedebidragittillattavsätta55miljonerhektarsomnyaskyddadeområdenochattcertifiera22miljonerhektarskog.Vidmittenavår2005tillkännagavalliansenattdessmålärattfåneravskogningenivärldentillnollföreår2020.(8)

Detfinnsflera andra program förmärkning av skogsproduktersom informerar miljömedvetna konsumenter om att produkternahärstammarfrånskogarsomskötspåetthållbartsätt.DetsträngasteinternationellaprogrammetärFSC(Forest Stewardship Council) somcertifierasavfolkrörelser.Ungefär88miljonerhektarskogi76län-derharcertifierats,alltsåuppgivitsvaraansvarsfulltsköttaskogar,avorgansomgodkäntsavFSC.BlanddeländersomledernärdetgällerskogsområdensomcertifieratsfinnsKanadamednästan18miljonerhektar,Rysslandmedmerän15miljonerhektar,Sverigemed11miljonerhektar,USAmed9miljonerhektar,ochPolenochBrasilienmedvarderanära5miljonerhektar.(9)

Skogsplanteringar kan minska pressen på jordens återståendeskogarsålängedeinteersättergammalskog.År2005hadevärlden205miljonerhektarskogsplanteringarvilketärenytasommotsva-rarnästanentredjedelavde700miljonerhektar somanvänds förspannmålsodling. Skogsplanteringar producerar för det mesta vedtillpappersbrukellerträfiberfabriker.Träfiberprodukterersätteriallthögregradäktaträvaror,närvärldensvirkesmarknadochbyggnads-industrieranpassar sig tillenkrympande tillgångpå stora timmer-stockarfrånnaturligaskogar.(10)

Produktionenavrundvirke(timmer)påskogsplanteringarupp-skattastill432miljonerkubikmeterperår,vilketuppgårtill12pro-cent av världens virkesproduktion. Detta innebär att lejonparten,ungefär88procentavvärldensproduktionavtimmer,kommerfrånnaturligaskogsbestånd.(11)

Sexländerstårför60procentavskogsplanteringarna.Kinasomharmycketliteursprungligskogkvar,hardeöverlägsetstörstaplan-teringarnamed54miljonerhektarplanteradskog.IndienochUSAkommerdärnästmed17miljonerhektarvardera.Ryssland,KanadaochSverigeliggerintelångtefter.Allteftersomodlingenavträdökarförflyttarverksamhetensingeografiskatyngdpunkttilldefuktigatro-pikerna.Spannmålsskördarnatenderarattökamedavståndetfrånek-

176 PLAN B 3.0

medvetenhetilandetomdetjänsterskogarnagöråtsamhälletochmänniskorna.(20)

Påandrasidanjordklotet,iNiger,börjadejordbrukarnapå1980-talet–hotadeavallvarligtorkaochökenspridning–attlåtasjälvsåddaakacieträdplantorståkvarpåsinaåkrarnärdeförbereddedessaförodling.När dessa träd växte till sig bromsade de vindens framfartochminskadesåjorderosionen.Akacian,enärtväxt,binderkväveochberikardärmedjordenochbidrartillatthöjaavkastningenavgrö-dan.Undertorrperiodengerlövenochbaljornafoderåtboskapen.Trädenökarocksåtillgångenpåved.(21)

Dettatillvägagångssätt,attmanlåter20-150småplantorperhek-tarståkvarochväxaupp,vilketskettpåomkring3miljonerhektariNiger,hargettnyttlivåtjordbrukssamhällenadär.Omviantarattimedeltal40trädperhektaruppnårfullstorlekkommerdetattge120miljonerträd.Dennaodlingsmetodharocksåvaritbetydelsefullförattåteruppodla250000hektarredanövergivenjord.Nyckelntilldennaframgångvarattmanöverlätträden,äganderättentilldem,frånstatentillindividuellajordbrukaresåattdesenarefickansvaretförattskyddaträden.(22)

Ifall man ersatte subventionerna till timmervägar med bidrag tillträdplantering,skulledethjälpatillattskyddaskogstäcketihelavärlden.Världsbankenhardenadministrativakapacitetenattledaettinternationelltprogram,somskulleefterliknaSydkoreasframgångnärdetgälleratttäckabergochhöjdermedträd.

Dessutom kan FAO och bilaterala hjälporganisationer arbetamedenskilda jordbrukare inationella agroforestry-program för attintegreraträdöveralltdärdetärmöjligtijordbruksverksamheterna.Välvalda,välplaceradeträdgerskugga,skyddarmotvind-ochjord-erosionochkanfixerakvävesåattbehovetavkonstgödselminskar.

Attmanminskarvedanvändningengenomattutvecklaeffektivarevedspisarochnya sättatt lagamat,attmansystematisktåtervinnerpapperochförbjuderengångsartiklaravpapper,hörtilldeåtgärdersomlättartrycketpåjordensskogar.Menenglobalansträngningförattåterställaskogstäcketkanintebliframgångsrikomdenintekom-binerasmedenstabiliseringavfolkmängden.Medensådanintegre-radplan,koordineradlandförland,kanjordensskogaråterställas.

Skydda och återskapa jordIalllitteraturomjorderosionåterkommeruttrycket”förlustavskyd-dandevegetation”gångpågång.Underdetsistahalvaårhundradet

Kapitel 8 177

tunnochstenigochåkrarnasluttandeochkänsligaförerosion.NärdenmycketproduktivajordbruksmarkeniMellanvästernochpådeStora slätterna plöjdes upp under 1800-talet, minskade trycket påjordbruksmarkeniNewEnglandochmedgavattodladearealeråter-gicktillskog.SkogstäcketiNewEnglandharökatfrånatthavaritomkringentredjedel,närdetvarsomminstför200årsedan,tillfyrafemtedelar idag,ochåtervinnernu långsamt sinursprungligahälsaochmångfald.(16)

En i viss mån liknande situation föreligger i delar av f.d.Sovjetunionenochiettflertalösteuropeiskaländer.Närcentralpla-neringersattesavmarknadsbaserat lantbruk ibörjanav1990-talet,övergavsimproduktivamarkersombefannsigiutkanterna.Exaktasiffrorärsvåraattfåtagpå,menmiljontalshektaråkerväxernuigenochblirskogpånytt.(17)

Sydkorea är påmånga sätt enmodell för skogsåterställning förrestenavvärlden.Närkoreakrigetslutadeföretthalvtsekelsedan,vardetbergigalandetpådethelatagetkalhugget.Medbörjankring1960,underledningavdenmyckethängivnepresidentenParkChungHee,satteSydkoreasregeringigångansträngningarnaattåterställalandetsskogar. Med hjälp av de bykooperativ man skapade, mobiliseradeshundratusentalsmänniskorattgrävadikenochskapaterrasserförattfrämjaträdensväxtpåkalaberg.Se-KyungChong,forskarevidKorea Forest Research Institute,skriver:”Resultatetblevattskogaråterupp-stodsomgenomettmirakelurdenofruktbaramarken.”(18)

Idagtäckerskogar65procentavlandet,enarealpåomkring6miljonerhektar.NärjagkördeigenomSydkoreainovember2000,fylldes jagavtacksamhetochtillförsiktnär jagsåghurträdenstodhögaochgrönskandepåbergsomförengenerationsedanvarkala.Vikanåtergejordendessskogstäcke!(19)

IdetbergigaTurkietsomunderårtusendenasloppavverkatnäs-tanhelasittskogstäcke,harenavdefrämstamiljögrupperna,TEMA(Türkiye Erozyona Mücadele, Agaclandirma) gjort skogsplantering tillsin viktigaste verksamhet.TEMA som grundades av två välkändaturkiskaaffärsmän,HayrettinKarucaochNihatGokyigit,startadeår1998 en10-miljarder-ekollon-kampanj för att återställa skogstäck-etochminskaavrinningenoch jorderosionen.Sedandesshar850miljoner ekollon planterats. Detta program skapar också en större

178 PLAN B 3.0

jordbrukarenattfångauppvatten,höjajordensmullhaltochminskaenergianvändningen.(25)

IUSAdärjordbrukarnaunder90-taletavkrävdesenskyddsplanförerosionsutsattjordförattvaraberättigadetillbidragförsinapro-dukter,spredsdenminimalajord-bearbetningenfrån7miljonerhek-tarår1990tillettområdepå25miljonerhektarår2004.Metodenäridagallmäntanvändimajs-ochsojabönsproduktioneniUSA,ochharspriditssnabbtiheladenvästradelenavjordklotet.Dentilläm-padesår2006på25miljonerhektariBrasilien,20miljonerhektariArgentina och 13miljoner hektar iKanada, samt på 9miljonerhektariAustralien.(26)

När jordbrukarnavälbehärskarmetoden,kanbruketspridasigsnabbt.Särskiltomländernasregeringargördetekonomisktattrak-tivtellerkräverattjordbrukarnagörplanerförattskyddaåkerjordenifall de ska vara berättigade till subventioner för sin skörd. FärskaFAO-rapporterbeskriverenbegynnandetillväxtijordbrukmedmi-nimalbearbetningdesenasteåreniEuropa,AfrikaochAsien.(27)

Ocksåandrametoderanvändsförattstoppaerosionochöknarsintrångpåodlingsmark.Algeriet som försökerhejdaSaharas fram-ryckningnorrut,tillkännagavidecember2000attlandetkoncentre-radesinfrukt-ochvinodlingtilldensödradelenavlandet,ihoppomattdessaperennaodlingarskaförhindraattdenodlademarkenförvandlastillöken.Marockosregeringreageradeijuli2005påall-varligtorkamedatttillkännageattmanskulleanvända778miljonerdollartillattavskrivajordbrukaresskulderochattomvandlaspann-målsodlingtillmindresårbaraoliv-ochfruktträdsodlingar.(28)

AfrikasöderomSaharaharattkämpamedenliknandesituation,nämligenöknensomförflyttarsigsöderutöverSahel-områdetshelabredd,frånSenegalvidAfrikasvästkusttillDjiboutipåöstrasidan.Ländernaärbekymradeöverdenväxandefolkvandringennärbetes-markerochåkrarförvandlastillöken.FörattmotverkadettahardenAfrikanskaUnionen startat Saharas grönamur-kampanjen.Dennaplan, ursprungligen föreslagen av Olusegun Obasanjo när han varpresidentiNigeria,gårutpåplantera300miljonerträdpå3miljo-nerhektarmarkiettlångtbälte,somsträckersigtvärsöverAfrika.Senegalsomförnärvarandeförlorar50000hektarproduktivåker-markvarjeår,kommerattsäkradengrönamureniväster.Densene-

Kapitel 8 17�

harviavlägsnatsåmycketavdetskyddandetäcketgenomattska-pakalhyggen, låtaboskapbeta sönder jordenochplöjaöverdrivetmycket,attvihållerpåattsnabbtförloradet jordlager,sombyggtsuppunderlångaperioderavgeologisktid.Ommanvillskyddadenbiologiskaproduktivitetenhosenåkerarealsomärmycketutsattförerosion,måstemanplanteragräsellerträdpådeninnandenharblivitödelagd.

På1930-talethotadedammstormarattförvandladeStoraslätt-ternaiUSAtillenenormöken.DettavarentraumatiskupplevelsesomleddetillrevolutionerandeförändringarijordbruksmetodernaiUSA.Blanddemfinnerviskyddsbältenavträd(raderavträdplan-teradeintillåkrarnaförattbromsavindenochpådettasättminskavinderosionen).Manbörjadeävenså i strängar:mansåddevetepåvarannansträngochlätdenandraliggaiträdavarjeår.Strängodlingtillåterattjordensfuktighetackumuleraspåsträngensomliggeriträ-damedangrödansomplanteraspåvarannansträngminskarvindenshastighetochsåledeserosionenpåarealensomliggeriträda.(23)

År1985skapadekongresseniUSAmedstarktstödfrånmiljörö-relsenettsärskiltprogram,CRP(Conservation Reserve Program),förattminskajorderosionenochkontrolleraöverproduktionenavbasvaror.Redanår1990hademanlagt14miljonerhektaravdelandområdensomvarmycketerosionskänsligaunderpermanentvegetationstäckemedhjälpavtioårskontrakt.Dettaprograminnebarattenjordbru-karefickbetaltförattplanteragräsellerträdpåkänsligaåkerarealer.Attmantog14miljonerhektarurdriftmedhjälpavCRP,samtidigtsommanutnyttjadeskyddsåtgärderpå37procentavallaåkerjordar,minskadeUSAsjorderosionfrån3,1miljardertontill1,9miljardertonunderde15årenfrån1982till1997.Dettaärettgottexempelförrestenavvärlden.(24)

Ettannatverktygiuppsättningenavjordskyddsmetoderärskonsambearbetningavjorden.Detärenrelativtnymetodsominnebärattmanbearbetarjordensålitesommöjligt.Iställetfördentraditionellametodenattplöjaochharvaåkrarnaförattförberedasåbäddenochsedananvändamekaniskametoderföratthållaogräsetischacknärgrödansåttsirader,borrarjordbrukarnaheltenkeltnerfrönadirektgenomresternaavdenförragrödan,neriostördjordochbekämparogräsetmedogräsgifter.Denendastörningenavjordenärdensmalaspringaijordytandärfrönasåtts,restenavjordenlämnasostörd,täcktav skörderester och därförmotståndskraftigmot både vatten- ochvinderosion.Förutomattdeminskarerosionhjälperdessaverktyg

180 PLAN B 3.0

genatthålladjureninhägnadeochgedemfoder.Indiensommedframgångharanammatdennametodisinblomstrandemejerinäring,ärhärenmodellförandraländer.(34)

Närmanvillskyddavårplanetsjordlagerkrävsdetocksåförbudmotattkalhuggaskogar.Iställetbörmananvändasigavselektivav-verkning,helt enkelt därför attmedvarjekalhuggning följer storajordförlustertillsskogenåterhämtatsig.Produktivitetensjunkeryt-terligareförvarjegångmangörså.Omjordensskogs-ochgrästäckenåterställsochomskonsamt jordbruk tillämpas skyddarman jordenmoterosion,minskaröversvämningarochlagrarkol.Dettaärett sättattåterställajordensåattdenkanlivnäranästageneration.

Återskapa fiskbeståndenIdecennierharolikaregeringarförsökträddavissafiskbeståndgenomattbegränsafångstenavenskildafiskarter.Iblandhardettafungerat,iblandhardetmisslyckatsochfiskbeståndenharkollapsat.Påsenareår har en annan metod fått ökat stöd, nämligen att skapa marinareservat.Dessareservatdärfiskeärförbjudetfungerarsomnaturligakläckningsområden.Debidrar till att skapapopulationstillväxtochåterhämtningideområdensomomgerreservaten.

IJohannesburgår2002påtoppmötetförhållbarutveckling,lo-vadekustländernaattskapanationellanätverkavmarinareservatsomtillsammans skulle kunna bilda ett globalt nätverk. På World Parks CongresssomhöllsiDurbanår2003rekommenderadedelegaternaattmanskulleskydda20-30procentavvarjemarinthabitatfrånfiske.Dettaskulleblienökningfrånde0,6procentavoceanernasomidagingåridemarinareservatenavmycketvarierandestorlek.Mankanjämförameddenästan13procentavjordenslandytasombeståravskyddadeområden.(35)

Engruppvetenskapsmän frånStorbritannienunder ledning avdoktorAndrew Balmford från Conservation Science Group vid uni-versitetetiCambridgeanalyseradekostnadernaförattdrivamarinareservatistorskalamedstödavdatafrån83relativtsmå,välsköttareservat.Dekomframtillattkostnadenförattskötareservatsomin-begrep30procentavvärldshavenskulleuppgåtillmellan12och14miljarderdollaromåret.Idennakalkylingickintedeintäktersomsannoliktskullebliföljdenavattfiskbeståndenåterhämtadesig,någotsomskullesänkadefaktiskakostnaderna.(36)

Detsomstårpåspel,närmanövervägerattskapaellerinteskapaettglobaltnätverkavmarinareservat,ärskyddetavdenårligafisk-

Kapitel 8 181

galesiskemiljöministernModouFadaDiagnesäger:”Iställetförattväntapåattöknenskakommatillossmåstevislåtillmotden.”(29)

KinaharocksåengageratsigiattplanteraettbälteavskogförattskyddalandetfrånGobiöknensombrederutsig.Dennagrönamur,enmodernversionavdenkinesiskamuren,ärplaneradattblicirka4480kilometerlång.DenskasträckasighelavägenfrånBeijingsut-kantervästerutgenomInreMongoliet(NeiMongol).FörutomdettaplanerarKinaattbetalajordbrukarnaidehotadeprovinsernaförattdeplanterarträdpåsinaåkrar.Måletärattplanteraträdpå10miljo-nerhektar,drygtentiondelavKinasnuvarandespannmålsareal.(30)

AnsträngningarnaatthejdaöknensutbredningochattåterhävdamarkenförproduktivaändamåltariInreMongolietsiktepåattplan-terabuskarsomhörhemmaiöknen,förattstabiliserasanddynerna.Ochpåmångahållhar getteroch får förbjuditshelt. I landskapetHelin söder omprovinshuvudstadenHohhot, har planteringen avökenbuskarpåövergivnaåkrarstabiliseratjordenpålandskapetsför-sta7000hektarstoraåterhämtningslott.Utifråndennaframgånggårmannuvidaremedattutvidgaansträngningenattåtervinnamark-områden.(31)

StrateginiHelinhandlaromattersättaenstordelavfårenochgetternamedmjölkboskap,manharnämligenplaneratattökaantaletmjölkkor från30000år2002till150000 föreår2007.Boskapenhålls inom stängsel och utfodras med stjälkarna av majs, vetehalmochskördenfrånentorktåligfoderväxtsompåminneromalfalfaochsommanodlarpååtervunnenmark.Regionenstjänstemänräknarmedattdettaprogramkommerattfördubblainkomsternailandska-petunderdettaårtionde.(32)

FörattminskatrycketpålandetsbetesmarkervillBeijingatther-defolkenskaminskasinafår-ochgethjordarmed40procent.Menisamhällendärrikedommätsiantaletdjurochdärdeflestafamiljerleverifattigdom,ärdetintelättattgörasådananedskärningar.Deförblirdärförosannolika,ifallintealternativasättattklarauppehälleterbjudsherdefolken,såsommanföreslagitiHelin.(33)

Denendaframkomligavägenförattavskaffaöverbetepådetvåfemtedelaravjordens landytasomklassificerassombetesmarker,ärattminskastorlekenpåboskapshjordarna.Denöverdimensionerademängdenboskap,specielltfårochgetter,äterintebarauppalltsomgrönskar,utanderashovarpulveriserarocksåden skyddande jord-skorpasombildasnärdetregnarochsomhejdarvinderosionpåettnaturligtsätt.Undervissaförhållandenärdenendaframkomligavä-

182 PLAN B 3.0

årefterattmarinreservaten skapadeshadepopulationstäthetengåttuppmed91procent,fiskensmedelstorlekökatmed31procentochartmångfaldenstigitmed20procent.(40)

Attskapamarinareservatharhögstaprioritet,detärställtutomallttvivel,ifallmanvillhaettlångsiktigtskyddfördemarinaekosys-temen.Samtidigtbehövsocksåandraåtgärder.Ensådanärattminskautsläppen avdenäringsämnen från gödsel ochorenat avlopp somskaparvärldenscirka200dödazoner.(41)

Sistochslutligenkrävsdetattregeringarnaupphörmedsubven-tionertillfisket.Detfinnsnusåmångatrålareattderasfångstpotentialärnästandubbeltsåstorsomdenhållbarafångstenihaven.Attskötaettnätverkavmarinareservatsomomfattade30procentavvärlds-haven,skullekostaendast12-14miljarderdollar–mindreände22miljarderdollariskadligasubventionersomvärldensregeringardelarutidagtillfiskerinäringen.(42)

Skydda mångfalden bland växter och djurFörattskyddajordenshäpnadsväckandebiologiskamångfaldmåstevigenomföratvåalldelesgrundläggandeåtgärder,åenasidanstabili-serafolkmängdenochåandrasidanstabiliseraklimatet.Omvärldensbefolkningenligtprognosernastigertill9miljarderinnanvihunnittillmittenavårhundradet,kommerkanskeotaligaväxt-ochdjurar-terattheltenkeltblibortträngdafrånvårplanet.Omkoldioxidhaltenochtemperaturenfortsätterattstigakommervarjeekologisktsystemattbliförändrat.

EttskälförPlanB-måletattstabiliserafolkmängdenvid8miljar-derföreår2040ärattskyddajordensrikamångfaldavliv.Eftersomdetbliralltsvårareattökaåkrarnasproduktivitetkommerenfortsattbefolkningstillväxtatttvingajordbrukareatthugganerännumeravde tropiska skogarna iAmazonas,Kongobäckenet och på de yttreöarnaiIndonesien.(43)

Ennyckeltillattskyddabådesötvattensarterochmarinaarterärattmanklararatthanteravattenfråganitideravtilltagandevatten-brist.Närflodertömsochtorkarut,föratttillfredsställaväxandeef-terfråganpåvattenistädernaochökandebehovavbevattningsvattenijordbruket,kanfiskarternainteöverleva.

Detmestvälkändaochpopulärasättetärkanskeattskyddaväxt-ochdjurartergenomattskapareservat.Miljontalskvadratkilometerharförvandlatstillnaturskyddsområden.Faktisktförhållerdetsigsåattcirka13procentavjordenslandytanumeraingårinationalparker,

Kapitel 8 183

fångstenvärd70-80miljarderdollarochdess fulltmöjligaökning.Balmford sa: ”Vårundersökningvisar att vi skulleha rådmed attskyddahavenochderasresurserialloändlighetförmindresummoränvinuläggerutpåsubventionernatillattrovfiskadempåetteko-logisktohållbartsätt.”(37)

Medförfattaren till denna brittiska forskningsrapport, CallumRobertsfrånuniversitetetiYork,framhävdeattvi”knapptharbörjatmeduppgiftenattskapamarinanationalparker.HäriStorbritannieningårenynkafemtiondelsprocentavvårahavimarinanaturreser-vatochendastienfemtiondelavderassammanlagdaarealärfiskeförbjudet.”Ändåförstörshavengenomohållbartfiske,föroreningarochexploateringavmineraler.Ommanskapadeglobalanätverkavmarina reservat–”havensSerengeti” somnågonharutnämntdemtill–skulledetävenskapameränenmiljonjobb.Robertshävdadeocksåattdetallraeffektivasteommanvilllåtahavsbaseradevarelser”levalängre,växasigstörreochalstrameravkomma”ärattavsättaområdendärfiskeärförbjudet.(38)

Jane Lubchenco, f.d. ordförande för American Association for the Advancement of Science, underströkkraftigtgiltigheteniRobertsbud-skap,närhonpubliceradeettställningstagandeundertecknatav161av demest framstående havsforskarna, somkrävde brådskande åt-gärderförattskapaettvärldsomfattandenätverkavmarinareservat.Medhänvisningtillettstortantalundersökningaravmarinanatio-nalparkerhävdadehonatt”världenöverharmanolikaerfarenhe-ter,menigrundenärbudskapetettochdetsamma:marinareservatfungerarochdegördetsnabbt.Nuärfråganintelängreifallmanskaavgränsaochtill100procentskyddavissaområdenihavet,utanvardebörskapas.”(39)

Undertecknarna konstaterade att livet i havet återhämtade sigsnabbt bara reservaten väl hade skapats. En undersökning av blå-fiskbeståndetivattnenutanförNewEnglandskust,visadeattyrkes-fiskarna,somvåldsamtmotsattesigattmaninfördeettreservat,nuförespråkardet, förattdehar settattdetökatområdetsblåfiskpo-pulation40gånger.IenundersökningfrånMaine-buktenförbjödsallafiskemetodersomutsattebottenfiskförriskerinomtremarinareservat,tillsammans17000kvadratkilometer.Heltoväntatfrodadeskammussloridennaostördamiljöochderasantalökademedupptill14gångerinomfemår.Attbeståndetbyggdesupppådettasättinomreservaten ökade också kraftigt kammusselpopulationerna utanfördem.De161ovannämndavetenskapsmännenpåpekadeattettpar

184 PLAN B 3.0

tonkolsomsläppsutiatmosfärenårligen,ochbidrartilldenglobalauppvärmningen.(47)

DenfrämstaanledningentillskogsskövlingenitropikernaiAsienär en snabbt tilltagande efterfrågan på trä. Men i Latinamerika ärdet iställetdenväxandeefterfråganpå sojabönorochnötkött somskövlarskogeniAmazonas.OchiAfrikahandlardethuvudsakligenombehovetavvedtillmatlagningochröjningenavnyaarealerförjordbruk,dådenbrukadeåkermarkenblivitalltsämreochövergivits.Tvåländer,IndonesienochBrasilien,står förmeränhälftenavallavskogning.DemokratiskaRepublikenKongo somocksåbefinnersighögtpålistan,ärenkollapsandestatochharsvårtatthushållamedskogen.(48)

PlanB-målenärhärattfåettslutpånettoavskogningenvärldenöverochattbindakolgenommångaolikaträdplanteringsinitiativochgenomatt tillämpaförbättrademetoderatt taomhandjordbruks-marken.Idagärvärldensskogar,eftersomdekrymper,enbetydandekällatillkoldioxidutsläpp.Måletärattutvidgajordensskogstäcke,attlåtaflerträdväxaochtauppkoldioxid.

Ävenomdetkanverkalångsöktattförbjudaavskogningharmil-jöhänsynpressattre länder–Thailand,FilippinernaochKina–attinföraförbudmotavskogning,heltellerdelvis.Allatreförbudenin-fördesefterförödandeöversvämningarochslamströmmarsomför-orsakades av att skogstäcket hade försvunnit. Efter att ha drabbatsavrekordförlusterpågrundavmångaveckorsoavbrutnaöversväm-ningariChangJiangsbäcken,kundeKinasledarekonstateraattnärskogsbruket inte betraktades med den enskilde avverkarens ögonutanurhelasamhälletssynpunkt,vardetheltenkeltinteekonomisktförnuftigtattfortsättaavskogningen.Maninsågattdentjänstträdengjordenärdestodkvarochdämpadeöversvämningarvartregångersåvärdefullsomvirketnärträdenhadefällts.MedtankepådettatogsedanBeijingdetosedvanligastegetattbetalaavverkarnaförattbörjamedträdplantering–defickbeskogaiställetföravskoga.(49)

Andraländersomhuggernerstoraskogsområdenkommerocksåattfåupplevaettflertalmiljöeffekter,tilldemhöröversvämningarna.OmregnskogenibrasilianskaAmazonasfortsätterattkrympakandetävenhändaattdenfortsätteratttorkaut,såattdenblirlättantändlig.Och ifall regnskogen iAmazonas brinner upp blir den till störstadelenersattavökenochbuskvegetation.Regnskogenskulleförlorasinförmågaatt iettkretsloppförseområdenlängreinåt landmedregnvatten,jordbruksregionernasöderöverinbegripna.Viddetlaget

Kapitel 8 185

naturskyddsområdenochnaturreservat.Medytterligareresurserföratt stärkaskyddet skulleendelavdessaområdeniutvecklingslän-dernakunnalevaupptillnamnet,trotsattdenuexisterarendastpåpappret.(44)

Förungefär20år sedan ladeNormanMyersochandraveten-skapsmänframidénomhot spotsmedavseendepåbiologiskmång-fald,områdensomhadeensärskiltrikfloraochfaunaochsomdärförförtjänadeattfåettskyddutöverdetvanliga.De34hot spotssompe-kadesuttäckteengångitidennästan16procentavjordensyta,mennutäckerdemindreän3procent,främstförattmanförstörtväxtersochdjurshabitat.Attmankoncentreraransträngningarnaattskyddadenbiologiskamångfalden till justdessa regionermedettmycketriktbiologisktlivärnumeraenallmänstrategiblandregeringarochgruppersomarbetarförattskyddabiologiskmångfald.(45)

USAantogår1973The Endangered Species Act.Dennalagförbju-dervarjeverksamhetsomkanskadaenhotadart,exempelvisattröjanyaarealer för jordbrukochbebyggelseellerattutdikavåtmarker.Detfinns ett stort antal arter iUSA,bland andra denvithövdadehavsörnen,somnuskullevarautrotadeomdeintevoreskyddadeavdennalag.Ochnuuppfattaslagenavendelnaturskyddsförespråkaresomenmöjlighävstångikampenförattbekämpadenglobalaupp-värmningen,pågrundavbehovetatt skyddaartersomärspeciellthotadeavvarmareklimat,tillexempelkorallerochisbjörnar.(46)

Det traditionella sättetatt skyddaväxt-ochdjurarter,nämligenattbyggaettstaketkringettområdeochkalladetnationalparkel-lernaturreservat,ärintelängretillräckligt.Omviintekanstabiliserabådefolkmängdenochklimatetfinnsdetinteettendaekosystempåjordensomvikanrädda.

Somart harmänniskan enormt stor påverkanpåhurbeboeligvårplanetärförmiljontalsandraartersomvidelardennajordmed.Därförharviocksåettenormtstortansvar.

Plantera träd för att lagra kol Lägetår2007innebarattdekrympandeskogarnaitropiskaregionersläppteut2,2miljardertonkolomåret.Samtidigttogdeexpande-randeskogarnaidetempereraderegionernaupp0,7miljardertonkolomåret.Slutresultatetäralltsåettnettopåungefär1,5miljarder

186 PLAN B 3.0

företagetatt18procentavdennatekniskapotentialskullekunnaför-verkligas.Isåfallskulledetinnebäraattmanplanteradeskogpå171miljonerhektarmark.Dennaareal–störreändenmanodlarsädpåiIndien–skulletaupp3,5miljardertonkoldioxidomåret,elleröver950miljonertonkol.Dentotalakostnadenförattbindakoltillettprisav210dollarpertonskulledåbli200miljarderdollar.Fördelatpåtioårskulledettainnebäraattmaninvesterade20miljarderdollaromåretförattgestabiliseringenavklimatetenstor,ochmöjligenheltavgörande,uppbackning.Dennaglobalabeskogningsplanförattsänkakoldioxidhalteniatmosfären,därdetmestaharförorsakatsavindustriländerna,bordeocksåbekostasavdem.Enoberoendeinsti-tutionskulleskapasförattadministrera,finansieraochövervakadettaomfattandeträdplanteringsprojekt.(52)

FörutomVattenfallsbeskogningsidéfinnsdetredanmångaträd-planteringsprojektpågångsomstartatsavolikaskäl,föratthejdakli-matförändring,ökenspridningocherosionochförattgörastädermerbeboeliga.DenvärldsomfattandeBillion Tree Campaignsomstartadesår 2007 hör hit, liksom många städers trädplanteringsprojekt, denkommandekinesiskagrönamurenochSaharasgrönamur,samtstoraansträngningarattutökaträdplanteringeniettstortantalländer.

Just En-miljard-träd-kampanjen inspirerades av kenyanskanWangariMaathai,mottagareavNobelsfredspris;honhadetidigareorganiseratkvinnoriKenyaochmånganärliggandeländerattplan-tera30miljonerträd.FNsmiljöprogramUNEPsomadministrerarEn-miljard-träd-kampanjen rapporterade att man i oktober 2007hade fått försäkringaromatt sammanlagt 1,2miljarder träd skulleplanterasföreåretsslut.Avdessahaderedan431miljonerträdplan-terats.Blandde ledandeländernafinnsMexikodärmanförbunditsigattplantera250miljonerträd,ochEtiopiensomlovatplantera60miljonerträdtillminneavlandetstusenårsjubileum.Senegalställdeuppmedettlöfteom20miljonerträd.(53)

Någradelstatsregeringarochprovinsstyrelserharockså lovatattbidra.DelstatenParanáiBrasilien,därmansatteigångettprojektförattplantera90miljonerträdår2003förattåterställasinastrandområ-den,förbandsigattplantera20miljonerträdår2007.UttarPradesh,Indiens mest folkrika delstat, mobiliserade 600000 människor attplantera10,5miljonerträdpåenendadagijuli2007,dåmanplan-terade trädpå jordbruksmark, i statsägda skogarochpå skolgårdar.

Kapitel 8 187

skulle en snabbtväxande lokalmiljökatastrof gåöver i enekono-miskkatastrof,ocheftersomettbrinnandeAmazonasskullesläppautmiljardertonkoliatmosfären,skullehelaplanetenbliutsattförenaccelererandeuppvärmning.(50)

På samma sätt som den statliga oron över följderna av fortsattavskogning så småningomgick förede lokala intressena,börjarnude globala intressena att gå före de nationella, när avskogningenharblivit en storpådrivande faktor i denglobalauppvärmningen.Avskogningenärintelängreenfrågaomlokalaöversvämningar,utanocksåomglobalhavshöjning, samtdemånga andra sidoeffekternaavklimatförändringen.Naturenharheltenkelthöjtkravenpåattviskyddarskogarna.

För att uppnå noll nettoavskogning krävs det attmanminskardettryckattavskogasomföljeravfolkökning,stigandevälfärd,till-komsten av nya etanolfabriker och biodieselraffinaderier, samt detsnabbtväxandebruket avpapper.Att skydda jordens skogar inne-bärattmanbromsarbefolkningstillväxtensåsnabbtsommöjligt.Fördemav jordens invånare som lever iöverflödochäransvariga fördenväxandeefterfråganpånötköttochsojabönor,somorsakarattskogarnaiAmazonasskövlas,betyderdetattmanmåsterörasigneråtinäringskedjan.Ettframgångsriktförbudmotskogsutplåningkanskeocksåkräverett förbudmotattkonstrueraytterligarebiodieselraf-finaderierochetanoldestillerier.

Motbakgrunden av en allt störreoroöver kopplingenmellanskogenochklimatetharettledandesvensktenergiföretag,Vattenfall,undersöktdenstorskaligapotentialeniattodlaskogpåföröddamar-keriavsiktattbindakoldioxid.Manbörjarmedattslå fastattdetfinns1,86miljarderhektarmarksomharförstörtshärivärlden,marksomengångvaritskog,åkerellerbetesmark.Avdennaarealharhälf-ten, 930 miljoner hektar, en rimlig chans att återvinnas så att detblir lönsamt.Ungefär840miljonerhektaravdessafinns i tropiskaområden,därenåterställningskulle innebäramycketmereffektivakolsänkor. (Varjenyligenplanterad trädplanta i tropikernabinder imedeltal50kilogramkoldioxid frånatmosfärenvarje årunder sintillväxtperiodpå20-50år,jämförtmed13kilogramkoldioxidperårförträdsomväxeridetempereradeområdena.)(51)

Vattenfall beräknar att den tekniskt maximala kapaciteten hosdessa930miljonerhektaräratt absorberaomkring21,6miljardertonkoldioxidomåret.Omman,somendelienstrategiförattstabi-liseraklimatet,värderadekolsänkortill210dollarpertonkol,dåtror

188 PLAN B 3.0

fjäderfätilljorden,utvidgardenbevattnadearealenochihögregradgårtillbakatillettlantbrukmedbådegrödorochdjur,samtattmanplanterarträdpåmindregivandejordbruksmark.

RattanLal,enerfarenagronompåcentretförkolhanteringoch-lagringvidiOhio State University,harberäknathurmycketkolsommöjligenskullekunnalagrasmedhjälpavolikametoder(blandandrasådanasomovanräknadesupp).Enutvidgningavbruketavtäckgrö-dorförattskyddajordenundericke-odlingssäsongskulletillexempelkunnalagramellan68och338miljonertonkolvarjeårivärlden.Ommanberäknardentotalakolsänkningenförallademetoderhanräknarupp,ochanvänderdetlägrevärdethanuppgivitförvarochenavmetoderna,fårmanenmöjligkolsänkapå400miljonertonkolvarjeår.Sammanställermanmeraoptimistiskttalenfråndenövreändanavintervalletförvarjemetod,gerdetensummapå1,2mil-jardertonkolårligen.Förvårkolbudgetantarvi,kanskeiunderkant,att600miljonertonkolkanlagrassomettresultatavattmangårinfördessakolbindandelantbruksmetoder.(59)

Vad kostar det att återställa jorden?Trotsattviivissafall intehardetaljeradeuppgifter,kanviigrovadragräknautvaddetskullekostaattåtergejordendessskogstäcke,attskyddamatjorden,återställabetesmarkerochfiskbestånd,stabili-seragrundvattennivåerochskyddadenbiologiskamångfalden.Därdetintefinnsstatistiskadataochliknandeinformation,tarvihjälpavvissaantaganden.Måletärinteattfåframenuppsättningexaktatal,utanenserierimligaberäkningarsomunderlagtillenbudgetförattåterställajorden.(Setabell8-1.)(60)

Attkalkylerakostnadernaförattåterställaskogarnaärkompliceratföratt såmångaolika tillvägagångssätt används.Så somframgick itidigare avsnitt är exemplet Sydkorea den stora framgångsberättel-sen.Därharmanlyckatsplanteranyskogpådeengångkalhuggnahöjderna och bergen genom att mobilisera den lokala arbetskraf-ten.Andraländer,blanddemKina,harförsöktskapaenomfattandeskogsrestaurering,menmestadelsundermyckettorrareförhållandenochmedmycketmindreframgång.(61)

Närmanberäknarkostnadenförattåterskapaskogen,ärdetut-vecklingsländernasomståricentrum,eftersomdenskogkläddaarea-lenredanökariindustriländernapånorrahalvklotet.Förattmotsvaradenväxandeefterfråganpåvediutvecklingsländernakommerdetattkrävasattdenskogbevuxnaarealenökarmedungefär55miljoner

Kapitel 8 18�

Ommåletenmiljardträduppnåsochhälftenavdemöverleverskulledessaträdbinda5,6miljonertonkolomåret.(54)

Oberoende av En-miljard-träd-kampanjen tillkännagav HelenClarke,premiärministerpåNyaZeeland,iseptember2007ettimpo-nerandepaketavstegvisanedskärningaravkoldioxidutsläppen,blanddemattmanskulleutvidgadenskogtäcktaarealenmed250000hek-tartillår2020.Dettaskullesammanlagtgecirka125miljonerträd,eller30förvarjeinvånareilandet.(55)

Mångaavvärldensländerplanterarträd.FörattkylanedstadenharmantillexempeliTokyoplanteratträdochbuskarpåbyggnaderstak.Manvillpåsåsättmildradenförhöjdatemperatursomförekom-meristäderochkallas”urbanheatislandeffect”.WashingtonD.C.hartagitdeförstastegenienomfattandekampanjsomskaåterskapastadensskyddandegrönavalvavträd.(56)

Enanalysavvärdetiattplanteraträdpågatorochiparkeromfat-tadefemstäderivästraUSA–frånCheyenneiWyomingtillBerkeleyiKalifornien–ochmankundedraslutsatsenattförvarjedollarmaninvesterade i att plantera och sköta träden uppstod en samhällelignytta somöversteg två dollar.En grönskande skärm avuppvuxnaträdienstadskuggarbyggnaderochkansänkaluftenstemperaturmed3-6graderCelsiusochminskarpådetvisetdenenergisomgåråt till luftkonditionering. I städermed strängkylapåvintern, somiCheyenne,sänkervintergrönaträduppvärmningskostnadernage-nomattdämpablåsten.Fastigheternasvärdepåträdkantadegatorärvanligen3-6procenthögreänpågatormedbaranågrafåträd,elleringaalls.(57)

Attplanteraträdärbaraenavmångaverksamhetersombidrartillattmärkbart sänkamängdenkoldioxid iatmosfären.Envariantpådetta,somdessutominnebärenbraanvändningavförstördjord,ärattplanterajatrofa,såsommangöriAfrikaochAsien.Jatrofaärendrygameternhögperennbuske,somgerfrönsomkananvändasförattproducerabiodiesel.Denkantäckajorddäringetannatväxerochdentaruppkoldioxid.(58)

Det finns också ett antal jordbruksmetoder som kan ökaden mängd kol som lagras i form av organiskt material i jorden.Odlingsmetodersomminskarjorderosionenochhöjeråkermarkensproduktivitetledervanligenocksåtillenhögrekolhaltijorden.Tilldessametoderhörattmangåröverfrånkonventionellplöjningtillminimal jordbearbetning,eller ingenalls, samt till ettmerautbrettbrukavtäckgrödor,liksomattmanåterförallgödselfrånboskapoch

1�0 PLAN B 3.0

Omtusenplantorkostar40dollar,såsomVärldsbankenberäknar,ochomentypiskplantåtgångärungefär2000styckenperhektar,dåkos-tarplantorna80dollarperhektar.Arbetslönernaförträdplanteringärhöga,meneftersomenstordelavarbetetmedattplanteradessaträdskulleutgörasavfrivilligainsatser,mobiliseradelokalt,sågörviantagandetattdetskullekosta400dollarperhektar,inklusivebådeplantorocharbete.Medentotalarealpå150miljonerhektar,somskulleplanterasunderdenärmaste10åren,rördetsigomungefär15miljonerhektaromåretà400dollarvar,alltsåentotalårsutgiftpå6miljarderdollar.(64)

Närmanplanterarträdförattskyddajorden,minskaöversväm-ningarochgeved,lagrardetocksåkol.Meneftersomdetärlivsavgö-randeattstabiliseraklimatet,räknarvikostnadernaförträdplanteringsomsyftartillatttauppkoldioxidseparat.Görvisåenligtdeprinci-persomföreslåsavVattenfallsåskulledetskapaelleråterskapaskogpå171miljonerhektarnuofruktbarjordöveren10årsperiod.Eftersomdetskullevaraenihögregradkommersiellverksamhet,heltinriktadpåattåtertaödelagdmarkochskapakolsänkor,skulledetblidyrare.Användermanvärdet210dollarpertonlagratkol,skulledetkostanärmare20miljarderdollaromåret.Mankanjämföramedatt20miljarderdollarärmindreäntvåmånadersmilitärautgifterförUSAskrigiIrak.(65)

Mankanskyddavärldensmatjordgenomattminskaerosionensåattdeninteblirsnabbareänbildningenavnyjord.Dåkrävstvåtyperavåtgärder.Fördetförstabörmanretirerafråndenstarktero-sionsutsattamarksomintekanodlaspåetthållbartsätt–dethandlaromungefärdentiondelavvärldensåkermarksomstår förknappthälftenavall skadligerosion.FörUSAsdelhardetta inneburitattmanundantagit14miljonerhektar.Kostnaden för atthålladennamarkutanförproduktionenär125dollarperhektar.Tioårskontraktförbinderjordbrukarnaattplanteradennakalamarkmedgräsellerträdochsammanlagtblirdeårligautbetalningarnanästan2miljarderdollar.(66)

Fördet andrabörmanbörjamed skyddsåtgärderpåden åter-stående areal som drabbats av omfattande erosion – alltså erosionsomärstarkareändennaturligaåterbildningstaktenförmatjord.Dethärprogrammethandlaromattuppmuntrajordbrukarnaatttillämpaskyddsåtgärder somkonturodling, strängodlingochalltoftare även

Kapitel 8 1�1

hektar.Att förankramatjordenochåterställadenhydrologiska sta-biliteten skullekrävaytterligareomkring100miljonerhektar för-delade på tusentals avrinningsområden i utvecklingsländerna.Medhänsyntillenvissöverlappningmellandessatvåkategorier,minskarvisumman155miljonertill150miljonerhektar.Dessutombehövsytterligare30miljonerhektartillproduktionavtimmer,papperochandraskogsprodukter.(62)

Baraenlitendelavdennaträdplanteringkommerattskeiplan-tager.Mycketavdenkommerdäremotattskeiutkanternaavbyar,längsåkerkanterochvägar,påsmåodlingslotterpåmarginellmarkochpåkalabergssluttningar.Arbetskraftenkommerattkommafrånlokalsamhällena;endelkommerattvarabetald,endelideell.Enstordelavarbetetkommerattskevidlågsäsongpålandsbygden.Dekine-siskajordbrukaresomnuplanterarträddärdeförutodladespannmålkompenserasmedspannmålfrånstatensförrådunderenfemårspe-riod,medanträdenetablerarsig.(63)

Tabell 8-1. Plan B-budget: Årliga tilläggsanslag som behövs för att återställa vår jord

Åtgärd Kostnader(miljarderdollar)

Trädplanteringförattminskaöversvämningarochförattbevarajordlagren 6

Trädplanteringföratttauppkoldioxid 20Skyddavmatjordenpåodladearealer 24Återställandeavbetesmarkerna 9Återställandeavfiskbestånden 13Skyddavdenbiologiskamångfalden 31Stabiliseringavgrundvattnet 10

Summa 113

Källa: se not 60.

1�2 PLAN B 3.0

världensallrafattigaste.Alternativettillåtgärder–attmanignorerarförsämringen–medförenförlust intebaraav jordområdenaspro-duktivitet,utanocksåavförsörjningen,ochdetledersåsmåningomtillmiljontalsflyktingar.Återställandetavdessasårbaralandområdenkommerocksåattbidratillattbindakol,ävenomviinteräknarindettaijustdenhärkalkylen.(71)

Att återställafiskbestånden i världshavenkretsar i främsta rum-metkringattåstadkommaettvärldsomspännandenätverkavmarinareservat,somskulleomfattaistortsett30procentavhavensyta.Fördennaberäkningutnyttjarvidedetaljeradekalkylersomlagtsframavdetbrittiskateametsomciteradesovan.Derasuppskattningavkost-nadernaäristorleksordningen13miljarderdollaromåret.(72)

För skyddet av flora och fauna är räkningennågot högre.The World Parks Congressberäknarattdenårligaytterligarefinansieringsomskullebehövasförattskötaochskyddaområdensomredanäravsattasomnaturreservat,uppgårtillungefär25miljarderdollaromåret.Områdensomdärutöverskullebehövas,inklusivedehot spotsavbiologiskartrikedomsomännuinteavsattssomskyddadeområden,skullemöjligendessutomkosta6miljarderdollaromåret,vilketsam-manlagtger31miljarderdollar.(73)

Förstabiliseringenavgrundvattnetharviingenberäkning,endastengissning.Nyckelntillattstabiliseragrundvattnetärattökavattnetsproduktivitetochfördettaharvideerfarenhetersomgjordesdåvärl-densystematisktbörjadehöjajordensproduktivitetföretthalvtsekelsedan.Debyggstenarsombehövsförattutvecklaenjämförbarmo-dellförvattnetsdelär:forskningförattutvecklameravattensnålabe-vattningsmetoderoch-tekniker,spridningavdessaforskningsröntilljordbrukareochekonomiskstimulanssomuppmuntrarjordbrukareatttatillsigochanvändadessaförbättrademetoderochtekniker.

Menarealendärmankanökavattnetsproduktivitetäremellertidmycketmindreändenarealdärmankundeökajordensproduktivitet.I självaverketbevattnasendastcirkaen femtedelavvärldensåkrar.Närmanvill sprida forskningsresultatenombevattningfinnsdet irealitetentvåmöjligheter.Detenaärattarbetaviainformationskana-lersomskapatsförattfåutinformationtilljordbrukarnaomettbrettspektrumavfrågor,därenavdemärbevattning.Ettannatalterna-tivärattarbetamedhjälpavdevattenbrukarorganisationersomhar

Kapitel 8 1�3

minimalelleringenjordbearbetningalls.DessautgiftergåriUSApåsammanlagtrunt1miljarddollaromåret.(67)

Generaliserarmandessauppskattningarsåattdegällerhelavärl-den,kanmanantaattomkring10procentavvärldensodladearealärmycketerosionsutsattochbordeplanterasmedgräsellerträdinnanmatjordengårheltförloradochbaraofruktbarmarkkvarstår.USAochKina,somärdetvåfrämstamatproducerandeländernaochstårförentredjedelavvärldensspannmålsskörd,harbäggedetofficiellamåletattavståfrånattodlapåentiondelavåkermarken.Sannoliktskulledethandlaomenmycketmindreandelän10procentiEuropa,medandetiAfrikaochiländernakringAndernaskullekunnarörasigomenväsentligthögreandel.Förvärldensomhelhetförefallerdet vara ett rimligtmål att konvertera 10 procent av denmycketerosionsutsattaodlingsytantillgräs-ellerträdplantering.Eftersomdetkostaristortsett2miljarderdollariUSA,somstårförenåttondelavvärldensodladeareal,skulledetförvärldensomhelhethandlaomcirka16miljarderdollaromåret.(68)

OmviantarattrestenavvärldenharbehovavskyddsåtgärderföratthållaerosionenunderkontrollungefärsomiUSA,multiplicerarviåterigendeamerikanskautgifterna(runt1miljarddollar)medåttaochfår såensummapå8miljarderdollar förvärldensammanlagt.Detvåtypernaavåtgärder–16miljarderförattslutaodlapåmycketerosionsutsattjordoch8miljarderförattbörjamedskyddsåtgärder– skapar tillsammans summan24miljarder förvärlden somhelhet.(69)

Förattfåframuppgifteromhurmycketdetkostarattskyddaochåterställabetesmarker,vänderviosstillFNsPlan of Action to Combat Desertification.Dennaplansättervärldenstorraregionerifokus,vilketinbegripernästan90procentavallabetesmarker.Manräknarmedattdetskullekostacirka183miljonerdollarsammanlagtunderen20-årsåterställningsperiod,alltså9miljarderdollaromåret.Tilldeallraväsentligaste åtgärderna hör förbättrad hushållning med betesmar-kerna,ekonomiskstimulansattavståfrånalltförstoraboskapshjordarochförnyelseavvegetationstäcketmedhjälpavåterhämtningsperio-derdåbeteskulleförbjudas.(70)

Dettaärettprojektsomkostar,menvarjeinvesteraddollariåter-ställandeavbetesmarkerger2,50dollartillbakaiinkomsterfråndenökade produktiviteten i betesmarkens ekosystem. Ur samhällssyn-punktärdetjuävensåattländermedstoraboskapsskötandebefolk-ningar,därbetesmarkernaförsämrasallramest,utanundantaghörtill

1�4 PLAN B 3.0

�

En hållbar och tillräcklig matproduktion

Iapril2005gavWorldFoodProgrammeochdenkinesiskareger-ingentillsammanstillkännaatthjälpsändningarnamedlivsmedeltillKinaskulleupphöravidslutetavåret.Förettlanddärhundratalsmil-jonermänniskorgickkroniskthungrigaförengenerationsedan,vardettaenstorprestation,enmilstolpe.Kinaharintebaragjortsigfrittfrånsittberoendeavlivsmedelsbistånd,utanharocksånästanöverennattblivitvärldenstredjestörstagivareavlivsmedelsbistånd.(1)

DenavgörandefaktorniKinasframgångvardeekonomiskare-formernaår1978,somavveckladelandetssystemförkollektivajord-brukochersattedemmedfamiljejordbruk.Ivarjebydelademanutjordentillfamiljernaochgavdemlångtidsarrendenpåderasjordlot-ter.Dettaskiftetogtillvaradenkinesiska landsbygdsbefolkningensenergi och uppfinningsrikedom, vilket ökade spannmålsskördarnamed50procentfrånår1977till1986.Kinautrotadedetmestaavhungernilandetpåmindreänettårtiondemedhjälpavensnabbtväxandeekonomi somhöjde inkomsterna, endämpad folkökningochenökande spannmålsskörd– faktumärattmanutrotademerhungerpåkortaretidännågotlandnågonsingjortunderhistorisktid.(2)

MedanhungernvaritpåvägattförsvinnaiKina,hardensprittsigiAfrikasöderomSaharaochpådelaravdenindiskasubkontinenten.

Kapitel � 1�5

bildats imånga länder.Fördelenmeddessaorganisationerärattdeuteslutandeärinriktadepåvattenfrågor.(74)

Eneffektivhushållningmedunderjordiskavattenreserverkräverkunskapomvilkenmängdvattensompumpasuppochivilkentaktakvifärernafyllspå.Imångaländerärsådaninformationheltenkeltinte tillgänglig.Förattkommaunderfundmedhurmycketvattensompumpasuppkandetkrävasattmansätterinmätarepåvatten-pumparna,ungefärsommanhargjortiJordanienochMexiko.(75)

Ivissaländerkandetkapitalsombehövsförattfinansieraettpro-gramförattökavattenproduktivitetenkommafrånindragnasubven-tioner,somidagoftauppmuntrartillslöserimedbevattningsvatten.Iblandhandlardetomsubventioneravenergi,somiIndien.Andragångerfinnsdetsubventionersomtillhandahållervattenlångtunderdenfaktiskakostnaden,somiUSA.Omdessasubventionertasbortkommervattenprisetattstigakraftigtochdärigenomuppmuntraettmereffektivtanvändande.Närdetgällerdeytterligareresursersombehövsvärldenöver, inklusivenödvändig forskningochdeneko-nomiska stimulansen till jordbrukare att använda mera vattensnålametoderochtekniker,antarviattdetbehövsentilläggsfinansieringpå10miljarderdollar.(76)

Sammanlagtkommeråterställandetavvår jordattkrävaenyt-terligarekostnadpå113miljarderdollaromåret.Mångakommerattundra:Harvärldenrådmeddetta?Iställetärdenendarimligafrågan:Harvärldenrådattintegöradessainvesteringar?

1�6 PLAN B 3.0

2,1procentomåret.Detsäkradeensnabbtillväxtivärldensspann-målsproduktion.Menfrånår1990till2007ökadedenbaramed1,2procentomåret.Dettaberordelspåattavkastningenefterhandialltmindregradsvararpåytterligarekonstgödningochdelspåatttill-gångenpåbevattningsvattenärbegränsad.(7)

Härkrävsnytänkandeomhuråkermarkensproduktivitetskahö-jas.Ettsättärattutvecklagrödorsomärmeratåligamottorkaochköld.MajsförädlareiUSAharutvecklatmajssortersomärmeratork-tåliga, vilkethargjort attmajsproduktionenharkunnat expanderaväster ut till Kansas, Nebraska och South Dakota. Kansas, som ärUSAsfrämstaveteproducerandedelstat,harutnyttjatenkombinationav torktåliga sorter i vissaområdenochbevattning i andra för attutvidgamajsodlingentilldengradattdennadelstatnuproducerarmeramajsänvete.PåmotsvarandesättexpanderarmajsproduktionenimeranordligadelstatersomNorthDakotaochMinnesota.(8)

Ettannatsättatthöjamarkensproduktivitet,ifalljordensfuktig-hetmedgerdet,ärattökaarealernasomgerfleraskördaromåret.Faktiskthardentregångerstörrespannmålsskördenivärldenjämförtmedår1950ihöggradberottpåimponerandeökningaravmultiplaskördariAsien.NågraavdevanligastekombinationernaärveteochmajsinorraKina,veteochrisinorraIndien,samtdubblaellertre-dubblarisskördarisödraKina,södraIndienochirisodlandeländerisydöstraAsien.(9)

Närdetblevvanligareatttauttvåskördarperårgenomattodlahöstveteochmajspåslättlandet inorraKina, sattedet fartpådenkinesiskaspannmålsproduktionensåattdennåttsammanivåersomiUSA.Höstvetetgernästan4tonperhektar.Majsengerigenomsnitt5ton.Tillsammanskandessatvågrödor,odladeiväxelbruk,geenavkastningpå9tonperhektarochår.Kinasdubblarisskördaravkas-tar8tonperhektar.(10)

För fyrtio år sedanproduceradenorra Indienendastvete,menmeduppkomsten av vete- och rissorter sommognar tidigare ochgerhögreavkastning,harvetetkunnatskördasitidförattmansedanskakunnaplanteraris.DennakombinationavveteochrisanvändsnuallmäntihelaPunjabochHaryana,samtidelaravUttarPradesh.Veteavkastningenpå3tonochrisavkastningenpå2tongertillsam-mans5tonspannmålperhektar,vilketbidrartillattlivnäraIndiensbefolkningpå1,2miljarder.(11)

NordamerikaochVästeuropaharettvissthittillsintefulltanväntutrymmeföratttautdubblaskördarperåreftersommantidigare

Kapitel � 1�7

Enavföljdernaärdärförattantaletmänniskoriutvecklingsländernasomhungrarharökatfrånhistorienslägstanivåförintesålängese-dan,nämligen800miljonerår1996,till830miljonerår2003.Utanettstarktledarskap,kommerderekordhögaellernästanrekordhögaspannmålspriserna under senare delen av år 2007 troligen att ökaantalethungrandemänniskorytterligareochdåkommerbarnenattfålidaallravärst.(3)

Enavförklaringarnatillattvärldensspannmålsskördartredubb-lats sedanår1950ärdensnabbaövergångeniutvecklingsländernatillhybridmajs frånUSAoch till vete-och rissortermedhögav-kastning, ursprungligen utvecklade i Japan.Utbredningen av dessahögstproduktivautsäden,ikombinationmedentredubblingavdenbevattnadearealenochen11-dubblingavvärldenskonstgödselan-vändning,hartredubblatvärldensspannmålsskörd.Ökadbevattningochanvändningavkonstgödselharpådet storahelaundanröjtdebegränsningariavkastningsomberottpåbristerijordensfuktighetochnäringsinnehållistoradelaravvärlden.(4)

Mennuförändrasutsikterna.Nustårjordbrukarnainförkrympan-detillgångpåbevattningsvatten,minskandeeffektavökadgödsling,stigande temperaturer, förlust av åkermark till andra användnings-områden,stigandebränslekostnaderochenkrympandeuppsättningavkastningshöjandetekniker.

Samtidigt står de inför en snabbt växande efterfrågan på jord-bruksprodukter,intebarafrånde70miljonerytterligaremänniskorsomtillkommervarjeår,utanocksåfrånungefär5miljardermän-niskor som vill öka andelen köttprodukter i sin konsumtion, ochdessutomfråndemiljontalsbilistersomgårövertillbiobränslenpro-duceradeavjordbruketförattersättaenalltmindretillgångpåbensinochdiesel.(5)

Detta bidrar till att förklara varför spannmålsproduktionen harvaritmindreänkonsumtionenundersjuavdesenasteåttaåren,vil-kethargjortattvärldensspannmålsförrådärmindrenuännågonsinsedan1974.Jordbrukareochagronomerstårinförengigantiskut-maning.(6)

Nya insikter om jordens produktivitetUppsättningenavnyajordbruksmetodersomännuintetagitsibrukminskar.Därmedgårdetalltmertrögtattökajordbruksmarkenspro-duktivitet.Dennatendenskanmärkasöverhelavärlden.Mellanåren1950och1990 stegvärldens spannmålsavkastningperhektarmed

1�8 PLAN B 3.0

dubblasinspannmålsavkastningpånågrafååritaktmedattjordensbördighetbyggsupp.(15)

Enannanfråga,somoftaförbises,ärhurarrendeförhållandenpå-verkarproduktiviteten.DennafrågatogsupptillbehandlingiKinaimars2007närdenkinesiskanationella folkkongressenantognyalagaromskyddaväganderätten.Jordbrukaresomhadeinnehaftsinarrendejordgenom30-årsavtalfickytterligareskyddmotkonfiske-ringavmarkenfrånlokalamyndigheterssida.Underettantalårharnämligenlokalamyndigheter,oftaförattutvecklanågotnyttprojekt,fråntagitsammanlagtomkring40miljonerjordbrukaredenjorddeodlat.Etttryggtägarskapuppmuntrarjordbrukareattinvesteraiochutvecklasinjord.EttinstitutförlandsbygdsutvecklingiKinagjordeenundersökningsomfannattjordbrukaremeddokumenteradrätttilljordenvardubbeltsåbenägnaattgöralångsiktigainvesteringarisinjord,somattskapaväxthus,fruktträdgårdarochfiskdammar.(16)

Trotslokalaframstegärdetmyckettydligtattdetgårtrögtattökalivsmedelsproduktioneniallmänhet.Dettatvingarossattnoggran-nareövervägahurvikanstabiliserafolkmängden,förflyttaosslängrenerpånäringskedjanochanvändabefintligaskördarmeraproduk-tivt. En acceptabel global balans mellan livsmedel och befolkningkannuberopåommanlyckasstabiliserafolkmängdensåsnabbtsommöjligtochminskadenohälsosamthögakonsumtionenavköttpro-dukter i rika länder, samtbegränsaomvandlingen av livsmedel tillfordonsbränslen.

Vattnets produktivitet kan höjasNunärvattenbristharblivitetthinderförökadlivsmedelsproduk-tionbehövervärldensättainåtgärderföratthöjavattnetsproduktivi-tet,istilmeddensatsningsomnästantredubbladejordbruksmarkensproduktivitetunderdensenarehalvanav1900-talet.Markenspro-duktivitetmäts vanligen i ton spannmål per hektar eller liknande.Ettjämförbartnyckeltalförbevattningsvattenärhurmångakilogramspannmål somkanproducerasper tonvatten.Globalt sett ärdettamedeltalnuungefärettkilogramspannmålpertonvatten.(17)

Eftersom det krävs tusen ton vatten för att producera ett tonspannmål,ärdet inteöverraskandeatt70procentavvärldensvat-tenanvändstillbevattning.Därförärdetencentraluppgiftatthöjajustbevattningenseffektivitetnärmanvillnådetövergripandemåletatthöjavattnetsproduktivitet.Attanvändameravattensnålabevatt-ningsmetoderochväxlaövertillgrödorsomkrävermindrevatten

Kapitel � 1��

införtrestriktionerpåmarkanvändningeniavsiktattbegränsaöver-skotten.År1996avskaffademaniUSAbegränsningarnapådenod-ladearealenochdetöppnadenyamöjligheterförattfåfleraskördarper år. Den vanligaste kombinationen i USA är att man först sårhöstveteochsedansojabönorpåsommaren.Eftersomsojabönorbin-derkväveminskardetta växelbruk jordbrukarnasbehov att spridakonstgödseltillvetet.(12)

EnsamordnadansträngningiUSAförattbådekorsaframsor-ter sommognar tidigareochattutvecklaodlingsmetoder somgermöjlighettillfleraskördarperår,kundefrämjaavkastningenväsent-ligt.Omkinesiskajordbrukareistorutsträckningkanodlaveteochmajsfördubbelskörd,dåskulleUSAsjordbrukarepåmotsvarandebreddgradochmedliknandeklimatmönster,kunnagörasammasak,ombaradenagronomiskaforskningenochjordbrukspolitikenskullevarainriktadepåattstödadetta.

Västeuropamedsinamildavintrarochsitthögavkastandehöst-vete,kundekanskeocksåskördatvågångerihögregrad,tillsammansmednågotsommarspannmål,såsommajs,ellermedenoljeväxtsomkansåspåhösten.Påandrahåll,tillexempeliBrasilienochArgentina,råderdetenomfattandefrostfriodlingssäsong,somtillåterintensivtjordbrukmedmeränenskörd,oftaveteellermajs ikombinationmedsojabönor.(13)

Mångaländer,blanddemUSA,JapanochdeflestaiVästeuropa,harenkonstgödselanvändningdärytterligaretillförselinteharnågonstörre effektpå avkastningen.Mendetfinns fortfarandevissa stäl-len,tillexempelstörstadelenavAfrika,därytterligarekonstgödningskullehjälpatillatthöjaavkastningen.TyvärrsaknarAfrikasöderomSaharadeninfrastruktursomkrävsföratttransporteragödselnpåettekonomisktsätttilldebyardärdenbehövs.TillföljdavutarmningavjordenstagnerarspannmålsavkastningenistoradelaravAfrikasöderomSahara.(14)

EnuppmuntrandereaktionpådennasituationiAfrikaärattmannu samtidigt odlar spannmål och träd av ärtväxtfamiljen.Trädenväxerlångsamttillenbörjan,vilketmedgerattspannmålsgrödornakanmognaochskördas.Sedanväxerträdensnabbttillnågonmetershöjdellermer,ochfällerlövsomgerkväveochorganisktmaterial–ochbäggeärverkligenbristvaroriAfrikasjordar.Vedenkansedanutnyttjassombränsle.Dennaenklateknik,anpassadtilllokalaförhål-landen,utveckladavforskarevidThe International Centre for Research in Agroforestry in Nairobi,hargjortdetmöjligtförjordbrukareattför-

200 PLAN B 3.0

översvämning eller fåror, medan en övergång till droppbevattningvanligenminskarvattenåtgångenmedhälften.(21)

Använder man droppsystem som ett alternativ till bevattning ifårorökardetävenavkastningen,eftersommanfårenjämntillförselavvattenmedminimalaförlusterfrånavdunstning.Droppsystemenärbådearbetsintensivaochvattensnåla,ochdärförbrailändermedöverskottpåarbetskraftochbristpåvatten.(22)

Ettantalsmåländer–Cypern,IsraelochJordanien–ärihögstagradberoendeavdroppbevattning.Närdetgällerdetrestorajord-bruksproducenternaanvändsdennameraeffektivateknikännubarapå 1-3procent av denbevattnade arealen i IndienochKina, ochungefär4procentiUSA.(23)

Underdesenasteårenharenminiversionavdroppbevattnings-systemenutvecklats förattbevattnaen liten trädgårdmedungefär100växter(somtäcker25kvadratmeter).Dennabeståripraktikenavenhinkmedenmjukplastslangsomspridervattnet.Någotstörresystemmed tunnorkanbevattna125kvadratmeter. I bägge fallenhöjermanuppbehållarennågotsåatttyngdkraftenspridervattnet.Stora droppsystem, som utnyttjar plaströr som lätt kan flyttas, blirockså alltmerpopulära.Dessa enkla systemkan tjänas inpå ett år.Genomattsamtidigtminskavattenkostnadenochökaavkastningen,kandemycketpåtagligtökainkomstenförsmåbönder.(24)

SandraPostelberäknarattenkombinationavdessadroppbevatt-ningsmetoderiolikastorlekarpåett lönsamtsättskullekunnabe-vattna10miljonerhektaravIndiensåkermark,vilketärnästanentiondelavdentotala.HonanserattdetfinnsenliknandepotentialiKina,därmannuocksåutvidgararealenfördroppbevattningförattsparapådeknappavattenresurserna.(25)

IdenindiskadelstatenPunjabsomharenomfattandeodlingmeddubbla skördaravveteochris,har snabbt sjunkandegrundvatten-nivåer lett till att delstatens jordbrukskommission år 2007 rekom-menderadeattmanskötupputplanteringenavrisfrånmajtillslutetavjuniellerbörjanavjuli.Dettaskulleminskabevattningsbehovetmedomkringentredjedeleftersomutplanteringenskullesamman-fallamedankomstenavmonsunregnen.Dennaminskningavgrund-vattenförbrukningenskullebidratillattstabiliseragrundvattennivån,somharsjunkitfrån5meterundermarkytantill30meterpåvissahållidelstaten.(26)

Organisationsförnyelserkanunderlättameraeffektivtutnyttjandeavvattnet–isynnerhetommanöverföransvaretatthållaigångbe-

Kapitel � 201

medgerattdenbevattnadearealenökas,ävenmedoförändradtillgångpåvatten.Ommanavskaffarekonomiskabidragtillvatten-ochen-ergianvändning,bidragsomuppmuntrartillslöserimedvatten,kanvattnetspris stiga tilldennivåmarknadenavgör.Högrevattenprisuppmuntrarallaförbrukareattanvändavattnetmeraeffektivt.Lokalasammanslutningar av vattenförbrukare på landsbygden, som direktengagerarjustdemsomanvändervattnet,harredanhöjtvattnetspro-duktivitetimångaländer.(18)

Dataombevattningsvattnets effektivitet i ytvattenprojekt –detvillsägadammarsomlevererarvattentilljordbrukaregenomettnät-verk avkanaler–visar attgrödorna aldrig till 100procentnås avbevattningsvattnetheltenkeltförattendelavdetavdunstar,endelsipprarnerijordenochendelrinnerbort.SandraPostelochAmyVickers,somärspecialisterpåattanalyseraregleringenavvattenan-vändningen,harupptäcktatt”effektivitetsgradenförbevattningmedytvattenliggermellan25och40procentiIndien,Mexiko,Pakistan,FilippinernaochThailand;mellan40och45procentiMalaysiaochMarocko;ochmellan50och60procentiIsrael,JapanochTaiwan.”Effektivitetenförbevattningsvattnetpåverkasintebaraavtypenochbeskaffenheten av bevattningssystemet, utan också av temperatur,luftfuktighet och jordmånstyp. I varma, torra regioner är avdunst-ningenavvattnetbetydligtstörreänisvalare,fuktigareområden.(19)

Videttmöteimajår2004redogjordedenkinesiskeministernförvattenresurser,WangShucheng,ganskadetaljeratförmighurmanplaneradeatthöjaeffektivitetenidetkinesiskabevattningssystemetfrån43procentår2000till51procentår2010ochsedantill55pro-centår2030.Stegenhanbeskrevinbegrepenhöjningavvattenpriset,införandeavincitamentatttillämpamervattensnålametoderochattutvecklalokalaorgansomkantaansvarfördennaprocess.Ommanuppnåddedessamål,menadehan,skullemansäkraenframtidalivs-medelstrygghetförKina.(20)

Enhöjningaveffektivitetenibevattningeninnebäriallmänhetattmangårifråndetmindreeffektivasystemetmedöversvämningellervattenfåror.Iställetutnyttjassprinklerssomvattnaruppifrån,el-lerdroppbevattningsomärdenallramesteffektivabevattningen.Gårmanövertillsprinklersystemmedlågttryckminskasvattenförbruk-ningenmeduppskattningsvis30procentjämförtmedsystemetmed

202 PLAN B 3.0

såtörstiggröda.PåliknandesättbegränsarEgyptenrisproduktionenochsatsarpåveteistället.(31)

Allaåtgärderföratthöjaavkastningenpåbevattnadåkermarkhö-jerocksåproduktivitetenhosbevattningsvattnet. Samma sakgällerallametoderatthöjaeffektiviteteniomvandlingenavspannmåltillanimalisktprotein,fördetresulterarisjälvaverketiattvattnetspro-duktivitetökar.

Ifallmänniskorsomkonsumerarohälsosammamängderköttpro-dukter,rörsigneråtinäringskedjanminskarvattenförbrukningen.IexempelvisUSAär den årliga spannmålskonsumtionen (både sommatochfoder)ungefär800kilogramperpersonimedeltal.Enmått-ligminskningikonsumtionenavkött,mjölkochäggskullelättkunnaminskaspannmålsförbrukningenperpersonmed100kilogram.Med300miljoner invånare iUSA, skulle en sådan sänkning skära nedspannmålsförbrukningenmed30miljonertonochförbrukningenavbevattningsvattenmed30miljarderton.(32)

Detbehövsenbreduppsättningavmetoderförattminskavat-tenförbrukningentillenhållbarnivåförvärldensgrundvattendepåerochvattendrag– intebara inom lantbruketutan inomekonominiallaavseenden.Deallramestuppenbaraåtgärderna, förutommervattensnålabevattningsmetoderochmervatteneffektivagrödor,in-begriperattmaninförmervatteneffektivaindustriprocesserochattmananvändermervattensnålahushållsmaskiner.Återanvändningavvattnetfrånstädernaärenannanuppenbaråtgärdmanbörövervägailändersomstårinförakutvattenbrist.

Effektivare proteinproduktionEtt annat sätt att höja bådemarkens och vattnets produktivitet ärattproduceradjurproteinermereffektivt.Eftersomcirka37procent(omkring740miljonerton)avvärldensspannmålsskördanvändstillattproduceradjurproteinkanävenenlitenhöjningaveffektivitetensparaenstormängdspannmål.(33)

Världensköttproduktionökadefrån44miljonertonår1950till240miljonertonår2005,vilketmeränfördubbladekonsumtionenperperson, från17kilogramtill39kilogram.Mjölk-ochäggkon-sumtionenharocksåökat.Ivarjelanddärinkomsternaharstigit,harköttkonsumtionenocksågjortdet,vilketkanskeåterspeglarensmaksomutvecklatsunderfyramiljoneråravjägar-ochsamlartillvaro.(34)

Havsfisketharplanatutochnötköttsproduktionenpåbetesmar-kerlikaså,ochförattökamängdendjurproteinharvärldenistället

Kapitel � 203

vattningssystemenfråncentralamyndighetertilllokalavattenbrukar-föreningar.Imångaländerorganiserarsigböndernalokaltsåattdekanaxladettaansvarocheftersomdeharettekonomisktintresseiattvattnetskötsväl,ärdebenägnaatttahandomdetbättreänvadenavlägsencentralmyndighetkangöra.(27)

Mexikoliggerlängstframmenärdetgällerattskapavattenbrukar-föreningar.År2002sköttejordbrukarföreningarmerän80procentavMexikosoffentligtbevattnadeåkermark.Enfördelförregeringenavdennareformärattkostnadenförattupprätthållabevattningssys-temetliggerpådetlokalaplanet,vilketminskartrycketpåstatsfinan-serna.Dettainnebäroftaattföreningarnamåstetautstörreavgifterförbevattningsvattnet,menförjordbrukarnaärproduktionsfördelensåstor,närdefårskötasinegenvattentillgång,attdetmeränvälupp-vägerdennaytterligareutgift.(28)

Vattenförbrukarnas sammanslutningar iTunisien har hand ombådebevattnings-ochhushållsvatten.Därharantaletföreningarökatfrån340år1987till2575år1999ochdetäckerenstordelavlan-det. Många andra länder har nu sådana organisationer som skötervattenresurserna.Ävenomdeförstagruppernaorganiseradesföratttahandomstoraoffentligtutveckladebevattningssystem,harnågranyligenbildadegrupperskapatsocksåförattskötalokalbevattningmedgrundvatten.Derasmålärattstabiliseragrundvattnetsnivå,såattmanskakunnaundvikautplåningavgrundvattendepånochdetekonomiskaavbräckensådanförlustskullemedföraförlokalsamhäl-let.(29)

Låg vattenproduktivitet är ofta resultatet av låga vattenpriser. Imångaländerledersubventionertillirrationelltlågavattenprisersomgerintrycketattdetfinnsgottomvatten,trotsattdetisjälvaverketärtvärtom.Närvattnetblirenbristvara,måstedetprissättassomensådan.RegionalamyndigheterinorraKinahöjernuvattenprisernaismåstegförattavskräckaslöseri.Etthögrevattenprispåverkarallavattenförbrukare;detuppmuntrarinvesteringarivattensnålabevatt-ningsmetoder,industriprocesserochhushållsmaskiner.(30)

Detsomkrävsnuärennyinställning,ettnytttänkandeomvat-tenförbrukning.Ommanexempelvis gåröver tillmervattensnålagrödornärhelstdetärmöjligt,bidrardetstarkttillökadvattenpro-duktivitet.RisproduktioneniBeijingsomnejdfasasutförattrisären

204 PLAN B 3.0

innebäroftaattmangroveskogenvidkusternaförstörsförattskapaodlingsytorförräkorna.(38)

Världensvattenbrukdominerasemellertidavskaldjurochväxtä-tandearter– framföralltkarp iKinaochIndien,menävenmal iUSAochtilapiaimångaländer.Detärhärdenstoratillväxtpotentia-lenföreffektivproduktionavdjurproteinfinns.

Kinasomärvärldensstörstaproducentavodladfisk,stårförhäp-nadsväckandetvåtredjedelaravdentotalaproduktionen.VattenbruketiKinaproducerar i främsta rummetfisk (mestkarp) somtas framinneilandetisötvattendammar,sjöar,reservoarerochpårisfält,menocksåskaldjur(mestostron,sandmusslorochandramusslor)somof-tastodlasikusttrakterna.(39)

MedtidenharKinaocksåutvecklatenfiskodling,därmanut-nyttjar fyraolikakarpartertillsammans,artervilkasnäringfinnspåolikanivåerinäringskedjan,vilketinnebärattmanefterliknarnatu-rensegetekosystemisjöar.Silverkarpochmarmorkarpleverpåattsila vattnet på växt- respektivedjurplankton.Gräskarpen äter somnamnetantyderförstochfrämstdelaravväxter,medandenvanligakarpenhittarsinfödapåbottnenochleverpådött,finfördelatorga-nisktmaterial.Defyraarternabildaralltsåettlitetekosystem,därvarochenharsinnisch.Dettasystemmedfleraarter,somomvandlarfodertillhögvärdigtproteinmedenosedvanligeffektivitet,hjälpteKinaattproduceraungefär14miljonertonkarpår2005.(40)

ÄvenomfågelproduktionenharvuxitsnabbtiKinaliksomian-drautvecklingsländer,förefallerdenlitenijämförelsemeddenfeno-menalatillväxtenivattenbruk.DagensvattenbruksavkastningiKina–på30miljoner ton– ärdubbelt så stor som fågelproduktionen,vilketgörlandettilldetförstastörrelanddärfiskodlingenhargåttförbifågelproduktionen.(41)

Kinasvattenbrukär fördetmesta integreratmed lantbruket, såattböndernakanutnyttjaavfallet, somgris-ochankgödsel, till attgödsladammarna,ochpådetsättetstimuleratillväxtenavplanktonsomfiskarnaleverav.Fiskpolykulturökaroftadammarnasprodukti-vitetmedminst50procentjämförtmedmonokulturerochanvändsallmäntibådeKinaochIndien.(42)

När inkomsterna nu stiger i det tättbefolkadeAsien följer an-dra länder i Kinas fotspår när det gäller vattenbruk.Till dem hörThailandochVietnam.År2001utformadeexempelvisVietnamenutvecklingsplanför700000hektarlandiMekongdeltatmedtanke

Kapitel � 205

växlatövertillspannmålsbaseradproduktion.Närefterfråganpåköttstiger,byterkonsumenternautnöt-ochgrisköttmotfågelochfisk,somomvandlarspannmåltillproteinmesteffektivt.Hälsoaspekternagörattkonsumenternaiindustriländernaförstärkerdennatrend.

Olikadjuromvandlar spannmål tillproteinmedmycketvarie-randegradaveffektivitet.Förnötboskapinomhuskrävsdetungefär7kilogramspannmålförattproduceraenviktökningpåettkilogramhosdetlevandedjuret.Förgrisarnasdelärbehovetöver3kilogramspannmål förettkilogramsviktökning, för fågeldrygt2kilogram,medanväxtätandearteravodladfisk(somkarp,tilapiaochmal)be-hövermindreän2kilogram.Närmarknadenstyrproduktionenövertillmeraspannmålseffektivaprodukter,ökardetproduktivitetenbådehosmarkenochvattnet.(35)

Världens produktion avnötkött som till största delen kommerfrånbetesmarker,ökademindreän1procentomåretfrån1990till2006.Tillväxteniantaletdjurfabrikervarminimal.Grisproduktionenväxtemed2,6procentperårochfågelproduktionenmednästan5.Densnabbatillväxtenifågel–från41miljonertonår1990till83miljonertonår2006gjordeattfågelgickomnötår1995,såattfågelintogandraplatseftergris.Grisproduktionenivärlden,därhälftenskeriKina,gickförbinötboskapsproduktionenår1979ochharfort-sattattvidgaavståndettilldeandrasedandess.(36)

Detsnabbtväxandeutbudetavodladfisksommycketeffektivtomvandlar spannmål till animaliskt protein, kan också komma attgåomnötköttsproduktioneninomdetnärmastedecenniet.Isjälvaverketharvattenbruketvaritdensnabbastväxandekällantillanima-lisktproteinalltsedanår1990,tillstordeljustberoendepåattväxt-ätandefiskaromvandlar vegetabiliskt foder till protein så effektivt.Avkastningenfrånvattenbrukökadefrån13miljonertonår1990till48miljonertonår2005,entillväxtpåmerän9procentomåret.(37)

Allmänhetensintresseharfrämstinriktatspåfiskodlingarsomärineffektivaurmiljösynpunktellerförstörekologiskasystem,tillex-empelodlingenav lax (somärenrovfisk)ochräkor.Företag sombedriversådanodlingharenproduktionpå4,7miljonerton,min-dreän10procentavvärldenshelafiskodling,mendeväxersnabbt.Laxärineffektivteftersomdenutfodrasmedannanfisk,vanligeniformavfiskmjölsomantingengörsavresternafrånfiskfabrikerel-lerav”skräpfisk”somfångatssärskiltfördettaändamål.Räkodlingar

206 PLAN B 3.0

21miljonertill96miljonerton.År1997gickIndienförbiUSAochblevvärldensledandeproducentavmjölkochandramejeriproduk-ter.(50)

Den tändandegnistan som satte igångdenna explosiva tillväxt,var att drVergheseKurien, en företagsamung indier, år 1965or-ganiseradeNational Dairy Development Board,enparaplyorganisationförmejerikooperativ.Mejerikooperativensfrämstasyftevarattmark-nadsföramjölkenfrånsmåbesättningar,somiallmänhetbestodavtvåellertrekor,ochutgöraenlänkmellandenväxandemarknadenförmejeriprodukterochmiljontalsfamiljeribyarnadärmanendasthadeettlitetöverskottattsälja.(51)

Närmanvälhadeskapatenmarknadförmjölksporradedetenfyrfaldigavkastningstillväxt.Iettlanddärproteinbristenhämmartill-växtenhossåmångabarn,ärdettafaktumattmanlyckatsökamjölk-tillgången–frånmindreänetthalvtglasperpersonomdagenför30årsedan,tillettheltglasidag–ettstortframsteg.(52)

DetmestanmärkningsvärdaärattIndienharbyggtuppvärldensstörstamejeri-industrinästanheltpåväxtfibrer–vetehalm,rishalm,majsstjälkarochgrässomsamlasfrånvägrenar.Ochändåöverstigervärdetavmjölkensomårligenproducerasnurisskördens.(53)

Enannannymodellförproteinproduktion,somocksåärbero-endeavidisslandedjurochväxtfibrer,harvuxitframifyraprovinseriöstraKina–Hebei,Shandong,HenanochAnhui–därdetärvanligtatt odla för dubbel skörd med kombinationen höstvete och majs.Ävenomvetehalmenochmajsstjälkarnaoftaanvändssombränsletillmatlagning,hållerbyinvånarepåattgåövertillandraenergikällorfördettaändamål,vilketgörattdekangeboskapendettafoder.Genomatttillförasmåmängderkväveiformavurintilldettafibermaterialkan man få mikrofloran i det komplicerade fyrmagade matspjälk-ningssystemethosnötboskapattomvandlafibrerna tilldjurproteinpåettmereffektivtsätt.(54)

DessafyrajordbruksprovinseriKina,somkallasbiffbältetavtjäns-temännen,använderskörderestertillattproduceramycketmernöt-köttändevidsträcktabetesmarkernaidenordvästraregionernagör.NärmananvänderskörderesterförattproduceramjölkiIndienochnötköttiKina,fårjordbrukarnautenandraskördavdenursprungli-gaspannmålsskörden,vilketkraftigthöjerbådemarkensochvattnetsproduktivitet.(55)

Ävenomdessanyamodellerförproteinproduktionharutvecklatsi IndienochKina, sombådaär tättbefolkade,kan liknandesystem

Kapitel � 207

påakvakulturochnuproducerasdärmerän1miljontonfiskochräkor.(43)

Den främsta produkten iUSAs vattenbruk ärmal, somkrävermindreäntvåkilogramfoderperkilogramlevandevikt.USAsårligamalproduktionpå270000ton(knapptettkgperperson)ärsamladisödern.Mississippiärvärldensstörstaproducentavmal,meddrygt60procentavUSAsproduktion.(44)

Närvitänkerpåsojabönorsomendelavvårdiet,dåservitofu,vegetariskafärserochliknandeköttersättningarframföross.Mendetmestaavvärldenssnabbtväxandesojabönsskördkonsumerasindirektnärviäternöt-ochgriskött,fågel,mjölk,äggochodladfisk.Ävenomdetinteärensynligdelavvårdiet,såharinblandningenavsojamjölifodergivornarevolutioneratvärldensfoderindustriochihögstagradhöjteffektivitetennärspannmålomvandlastilldjurprotein.(45)

År2007produceradevärldensjordbrukare222miljonertonso-jabönor–1tonpå9tonspannmål.Avdessakonsumeradesungefär20miljonertondirektsomtofuellerköttersättning.Mestadelenavdeåterstående202miljonertonnen(frånsettdetsomtogsundanförutsäde)pressadesförattfåut37miljonertonsojaolja,somseparera-desfråndetvärdefullamjöletmedhögproteinhalt.(46)

Decirka160miljonertonproteinriktsojamjölsomåterstårefterattoljanextraheratsgessomfodertillnötboskap,grisar,kycklingarochfiskar.Enkombinationavsojamjölochsädiförhållandetendelsojatill fyradelarsädförstärkeravsevärteffektivitetennärsädom-vandlastilldjurprotein,iblandnästanfördubblasden.(47)

Världenstrestörstaköttproducenter–Kina,USAochBrasilien–ärnumerastarktberoendeavsojamjölsomproteintillskotttillfo-dergivorna.(48)

Användningenavsojamjölidjurfoderbådeersätterendelsädba-seratfoderochhöjereffektivitetenmedvilkendenåterståendesädenomvandlastilldjurprodukter.Dettabidrartillattförklaravarfördenandel av världens spannmålsskörd, som används till foder, inte harökatdesenaste20åren,trotsattproduktionenavkött,mjölk,äggochodladfiskharstigit.Detförklararocksåvarförvärldenssojabönspro-duktionblivitnästan14gångerstörresedan1950.(49)

Stigandetryckpåmark-ochvattenresurserharletttillattenheldelnyalovandesystemharutvecklatsförproduktionavdjurprotein,och tilldemhörmjölkproduktionen i Indien,enproduktion sombaseraspåväxtfibrersnarareänspannmål.Landetsmjölkproduktionharsedanår1970blivitmeränfyragångersåstornärdenökatfrån

208 PLAN B 3.0

ligheterna att förbättramänniskorsvillkorunderdetta århundrade.(59)

På väg nedåt i näringskedjanEnavde frågor som jagoftast får är:”Hurmångamänniskorkanjordenklaraav?”Jagsvararmedenmotfråga:”Påvilkennivåavlivs-medelskonsumtion?”I runda tal:påUSAsnivåmed800kilogramlivsmedelochfoderperpersonochår,skullevärldensårligaspann-målsskördpå2miljardertonbarakunnalivnära2,5miljardermän-niskor.På Italienskonsumtionsnivåpånästan400kilogramperår,skulledennuvarandeskördenkunnaförsörja5miljardermänniskor.Ommanutgår frånde 200kilogram spannmål som i genomsnittkonsumerasperåravindier,skullejordenkunnalivnäraenbefolk-ningpå10miljarder.(60)

I alla samhällendär inkomsterna stiger, förflyttar sigmänniskoruppåtinäringskedjanochätermerdjurproteiniformavnöt-ochgriskött, fågel, mjölk, ägg, skaldjur och fisk. Sammansättningen avdjurprodukter kan variera med geografi och kultur, men överallttycksändåmänniskornaövergåtillenkostmedmerdjurproteinfråndjurhållning,såsnartköpkraftenökar.

Närkonsumtionenavköttprodukter, fågelochodladfiskökar,ökarocksåspannmålsförbrukningenperperson.Avdeungefär800kilogramspannmålsomkonsumerasperpersonochåriUSA(drygt2kilogramomdagen)ätermanungefär100kilogramdirektsombröd,pasta och andramjöl-, gryn-ochflingprodukter.Menden störstadelenavspannmålenkonsumerasindirektiformavköttfrånboskapochfågel.MänniskoriIndienkonsumerardäremotstraxunder200kilogramspannmålperpersonochår,ellerungefäretthalvtkilogramomdagen.Manäternästanallspannmåldirektföratttillfredsställabehovet av energi frånbasmaten.Detfinns intemycket spannmåltillgängligtförattomvandlastillköttprodukter.(61)

Idetre ländersomhänvisadestillovan,ärdenförväntadelivs-längdenhögstiItalien,ävenomUSAssjukvårdsutgifterperpersonärmyckethögre.Desombefinnersigmycketlågt,ellermyckethögtpånäringskedjan,leverintelikalängesomdesombefinnersigmitt-emellan.Desomäterenmedelhavskost, sominnehållerolika slagskött,ost,fiskochskaldjur,menimåttligamängder,är friskareochlever längre.Människor som leverhögtuppe inäringskedjan, sommangöriUSAochKanada,kanförbättrasinhälsagenomattrörasignedåt.FördemsomleverilåginkomstländersomIndien,dären

Kapitel � 20�

tillämpasiandraländerallteftersombefolkningstrycketintensifieras,efterfråganpåköttochmjölkökar,ochjordbrukaresökernyasättattomvandlaväxtproduktertilldjurprotein.

Världenäridesperatbehovavflernyametoderförproteinpro-duktionistilmeddessa.Köttkonsumtionenväxerdubbeltsåfortsombefolkningen, äggkonsumtionen växer nästan tre gånger så snabbtochtillväxteniefterfråganpåfisk–bådefrånhavenochfrånfiskod-lingar–ärocksåsnabbareänbefolkningstillväxten.(56)

Medanvärldenharmångaårserfarenhetavattlivnäraytterligare70miljonermänniskoromåret,såharvärldeningenerfarenhetavattcirka5miljardermänniskorsamtidigtsträvaruppåtinäringsked-jan.Förattfåenaningomvaddettainnebär,kanmantänkapåvadsomhäntiKina,därenrekordsnabbtväxandeekonomiförtydligatvanligen långsammarehistoriska förloppochvisathurmatvanornaförändrasnärinkomsternastigersnabbt.Sånyligensom1978bestodköttkonsumtioneniKinafördetmestaavanspråkslösamängdergris-kött.Sedandessharkonsumtionenavkött–gris,nöt,fågelochlamm–stigitmångagångerom,såattKinastotalaköttkonsumtionpressatsuppochblivitlångtstörreänUSAs.(57)

Samtidigtsomenmeramångsidigdietkraftigtharförbättratnä-ringssituationeniKina,ärdetfortfarandevanligtmedsjukdomarpågrund av näringsbrist i de flesta utvecklingsländerna.Till exempelhar hälften av alla kvinnor i utvecklingsländerna anemi, världensvanligastenäringsbrist.Mat sominnehållermycket stärkelseochfålivsmedelmedhögajärnvärden,såsomgrönabladgrönsaker,skaldjur,nötterochröttkött,resulterariförlågajärnhalteridieten,vilketisinturkanledatilllågfödelseviktförbarnen,samthögdödlighetblandspädbarnochmödrar.(58)

Hoppingivande nog har ett årtionde av forskning inomMicronutrient Initiative,medsäteiKanada,lyckatsmedattberikasaltmedbådejodochjärnsamtidigt.Påsammasättsomjodberikningenavsaltutrotadesjukdomarförorsakadeavjodbrist,såkanocksåjärn-berikningenutrotasjukdomarorsakadeavjärnbrist.Dettadubbelbe-rikadesalthartillattbörjamedinförtsiIndien,KenyaochNigeria.Utsikten att utrota sjukdomar förorsakade av järnbrist till en årligkostnadav20centperpersonärenavdemestspännandenyamöj-

210 PLAN B 3.0

längstner idenglobalaekonomins rangordning tapparnu sitt re-danosäkrafotfästeochdukarunder.Billigmathörkanskeredantillhistorien.

Setturetthistorisktperspektivhar ansvaret för att trygga livs-medelstillgångenframföralltvilatpåjordbruksdepartementen.Underandrahalvanav1900-taletvardetenrelativtenkelsakattförsäkrasigomentillräckligmängdspannmålpåvärldsmarknaden,eftersomdetfannsenkapacitetattproducerameränvadsombehövdes.Närhelstvärldens spannmålsskörd visade sig vara i underkant och prisernabörjadestiga,satteUSAsjordbruksdepartementigångproduktionenpådenåkermark,sommanlåtit ståobrukadsomendelavettåt-gärdsprogram föratt reglera tillgången;dåökadeutbudetochpri-sernastabiliserades.Dennaepoktogslutår1996närUSAintelängreföljdesittårligaprogramförattlåtaåkrarståobrukade.(65)

Menidaghörlivsmedelstrygghetenivåröverbefolkade,klimat-förändradeochvattenfattigavärldtillhelasamhälletsangelägenheterochärenfrågaföralladepartementochministrar.Eftersomhungernästanalltidärenföljdavfattigdomärutrotningenavhungernbe-roendeavattfattigdomenutrotas.Ochdärbefolkningenväxerförbisinaresurseravjordochvatten,blirutrotningenavhungernocksåberoendeavattfolkmängdenstabiliseras.VårtPlanB-målärattsta-biliseravärldensfolkmängdvid8miljardersnivånföreår2040.Dettakommerinteattblilätt,menomviingetgörkanbefolkningstillväx-teniställetstannaupppågrundavökandedödlighet.

Den nya verkligheten är den att energidepartementen kan hastörre inflytandepå framtidens livsmedelstrygghet än jordbruksde-partementen. Det främsta hotet mot livsmedelstryggheten idag ärklimatförändringentill följdavförbränningavfossilabränslen.Detär på energidepartementens ansvar attminimera värmeböljor somförstörgrödorna,atthindraavsmältningenavglaciärernasomförserAsiensstoraflodermedvattenundertorrperioden,samtatthindraattistäckensmältersåattdeförorsakaröversvämningaridefloddeltanochpådeslättersomproducerarenstordelavAsiensrisskördar.

Ochdärvattenbristärenallvarligarebegränsningförökadmat-produktionänbristpåmark,blirdetdepartementetmedansvarförvattenfrågorsommåstegöravadsomkrävsföratthöjaeffektivitetenianvändningenavvattnet.Bådeförvattenochenergiliggerdevik-

Kapitel � 211

stärkelserikstapelvarasomriskanståför60procentellermeravhelakaloriintaget,kanenmerproteinrikfödaförbättrahälsanochhöjadenförväntadelivslängden.(62)

Inom agronomin studerar vi ofta hur klimatet påverkar livs-medelstillgången,menintehurdetviäterpåverkarklimatet.Samtidigtsomviganskavälförstårkopplingenmellanklimatförändringenochbränsleförbrukningenibilarnasomviköper,harviinteenliknandeinsiktihurklimatetpåverkasavolikatyperavmatvanor.GidonEshelochPamelaA.MartinfrånUniversity of Chicagoharbehandlatdennafråga.Debörjarmedattkonstateraattdenenergimängd,somanvändsi livsmedelssektorn för att få framdet typiskt amerikanskaurvaletavmatochdenenergimängdsomanvändsförpersontransporterna,är i stort sett lika stora. I själva verket är förhållandet mellan demera och de mindre kolintensiva transportalternativen ungefär 4till1.Ochförhållandetmellandemeraochdemindrekolintensivadietalternativenärocksåungefär4till1.NärdetgällerbilardrarenToyotaPrius,enbensin/el-hybridknapptenfjärdedelavdetbränsleenChevroletSuburbanSUVbehöver.Påmotsvarandesättförhållerdetsigmedmatvanor,envegetariskdietkräveromkringenfjärdedelavdenenergisomendietdärrikligtmedröttköttingår.Ommangårövertillenvegetariskdietfrånenmedmycketröttkött,spararmaninutsläppavväxthusgaserilikahöggradsomommangårövertillenPriusfrånenSuburbanSUV.(63)

Attlantbrukarnainkluderarsojamjölifodergivornaförattspann-målskaomvandlastilldjurproteinmeraeffektivt,attkonsumenternagåröver tillmer spannmålseffektiva former avdjurproteinochattkonsumenternarörsignedåtinäringskedjan–alltdettakanbidratillattminskaanspråkenpåland,vattenochkonstgödsel.Dettaminskarocksåkolutsläppenochbidrarpådetsättettillattstabiliseraklimatet.

Åtgärder på många fronterNärdettaskrivsibörjanavoktober2007,serdetintesärskiltlovandeutförframtidenslivsmedel.Spannmålsprisernahardesenastedagar-nanåttdehögstanivåernaihistorisktid.Vetetharkostatöver9dollarpertunna(bushel,cirka35liter)iUSAförförstagångennågonsin–merändubbeltsåmycketsomföregåendeår.Internationelltlivs-medelsbiståndharskuritsnereftersomdestigandespannmålsprisernakrockarmedfastslagnabudgetramar.(64)

Omvifortsättermedbusiness-as-usualsåkommerantalethung-randemänniskorattökalavinartat.Alltfleravdemsombefinnersig

212 PLAN B 3.0

10

Planer för mänskliga städer

NärjagåktegenomTelAvivfrånmitthotelltillettkonferenscent-rumförnågraårsedankundejagintelåtabliattläggamärketilldenöverväldigandemängdenbilarochparkeringsplatser,deraspåträng-andenärvaro.DetvaruppenbartattTelAviv,somharbrettutsigfrånatthavaritenmycketlitenbosättningför50årsedantillenstorstadpåungefärtremiljonerinvånareidag,harvuxitframunderbilismensepok.Detgickuppförmigattförhållandetmellanparkerochparke-ringsplatserkanskeärdenbästaenskildaindikatornpåhurbradetgårattlevaienstad–ettteckenpåomstadenärutformadförmänniskorellerförbilar.(1)

TelAvivärintedenendastadenivärldensomväxersnabbt.Nästeftersjälvafolkökningenärurbaniseringenvårtidsmestdomineran-debefolkningstrend.År1900bodde150miljonermänniskoristäder.Menår2000vardet2,8miljardermänniskor,vilketär19gångersåmycket.Ochår2008bormeränhälftenavossistäder–någotsomförförstagångenihistoriengörosstillenstadslevandeart.(2)

År1900 fannsdetbaraenhandfull städer somhadeenmiljoninvånare.Idagfinnsdet414städersomharsåmångaellerfler.Ochdetfinns20megastädermed10miljonerellerännufler.Tokyosbe-folkningpå35miljonerpersonerärstörreänhelaKanadas.MexicoCityspopulationpå19miljonerärnästanlikastorsomAustraliens.

Kapitel 10 213

tigastemöjligheternanumerapåefterfrågesidan,iatthöjaeffektivite-tenianvändningen,inteiettökatutbud.

I en värld med för små (och krympande) åkerarealer kommervärldenslivsmedelstrygghetdirektattpåverkasocksåavbeslutsomfattasavkommunikationsdepartementifråganommanskautvecklabilcentrerade system, eller om man ska utveckla mera mångsidigakommunikationer med transportformer som kräver mindre mark,somspårvägar,bussarochcyklar.Dentrafikpolitiksominriktaspåettmermångsidigttransportsystemochminskaranvändningenavfossilabränslenkommerocksåattbidratillattstabiliseraklimatet.

Beslutsomfattasavolikaregeringaromproduktionavfordons-bränslengjordaavlivsmedelpåverkarredanspannmålstillgångenoch-priserna.Eftersomdet har uppstått en sådan turbulens på världs-marknaden för spannmålnu i slutet avår2007, ärdethög tidattUSAs regering stoppar ytterligare tillstånd till spannmålsbaseradeetanolfabriker.

Och sist och slutligen spelar vi individer en viktig roll.Vad viväljerattgöra–tabilenellercyklatilljobbet–kommerattpåverkakolutsläppen,klimatförändringenochlivsmedelstryggheten.Hurstorbilvikörtillstormarknadenkanpåverkahurdyrtdetblirnärviståristormarknadenskassa.Omvileverhögtuppepånäringskedjanharvienmöjlighetattröraossnedåtochförbättravårhälsasamtidigtsomvibidrar till att stabiliseraklimatet.Livsmedelstryggheten ärnågotsomangårossalla–ochliggerpåallasansvar.

214 PLAN B 3.0

skilttydligtideflestastädersbudgeteftersomparkeransesvaralyx.Istället”tilldelasvägarna,detoffentligautrymmetförbilar,oändligtmycketmera resurserochutsätts för färrebudgetnedskärningaränparkerna,detoffentligautrymmetförbarn.Varför”,frågarhan,”ansesdeoffentligautrymmenaförbilarviktigareändeoffentligautrym-menaförbarn?”(7)

Peñalosaärinteensamomatthylladennanyastadsfilosofi.Numerafinnsdetöveralltmyndighetersomexperimenterarochförsökerpla-nerastäderförmänniskorochintebilar.Bilarnautgörettlöfteomrörlighetochtjänardettasyfteienmiljösomövervägandepräglasavlandsbygd.Menienvärldsomalltmerpräglasavstadsbebyggelsefinnsdeteninbyggdkonfliktmellanbilismenochstaden.Närmannåttenvisspunktochbilarnaharmångdubblatsiantal,skaparbilarnaintelängrerörlighetutanstillastående.(8)

På en del håll i både industri- och utvecklingsländer har manbörjatökarörlighetenistädernahögstgenomgripandetackvareattmansöktsigbortfrånbilismen.JaimeLerner,tidigareborgmästareiCuritibaiBrasilien,varenavdeförstasomplaneradeochanpassadeett alternativt transportsystem, som inte efterapar de västerländska,utan är både billigt och pendlarvänligt. Sedan 1974 har Curitibastransportsystemomstruktureratstotalt.Trotsatt40procentavinvå-narnaägerbilarspelardessaingenstörrerollistadenstransporter.Attåkabuss,cyklaellergådominerartilldengradattmeränhälftenavallaresoristadenskermedbuss.Stadensbefolkninghartredubblatssedan1974,mendessbiltrafikharminskatmedhäpnadsväckande30procent.(9)

Städernas ekologiStäderkräverenkoncentrationavlivsmedel,vatten,energiochrå-varorsomnaturenintekantillhandahålla.Detärensvåruppgiftförstädersstyrelseröveralltivärldenattförasammandessamängderavråvarorochattsedanspridautdemigeniformavsopor,avloppochföroreningarivattenochluft.

Framväxtenavmodernastäderärkoppladtillutvecklingeninomtransportväsendet, till en början sjöfart och tågtrafik, men det varförst bilens förbränningsmotor i kombination med billig olja somskapadedenrörlighetförmänniskorochvaror,somisintursattefartpådenenaståendestadstillväxtenunder1900-talet.

Detidigastädernaförlitadesigpålivsmedelochvattenfråndennärmastomgivandelandsbygden,menidagärstäderoftaberoende

Kapitel 10 215

NewYork,SãoPaolo,Mumbai(Bombay),Delhi,Shanghai,CalcuttaochJakartakommerintelångtefter.(3)

Städernaivårvärldstårinföroerhördaproblem.IMexicoCity,Teheran,Calcutta,Bangkok,Shanghaiochhundratalsandrastäderärluftenintelängreofarligattandas.Ivissastäderärluftensåförorenadattnärmanleverochandasdär,ärdetsomattrökatvåpaketcigaret-teromdagen.Lungsjukdomarförekommerallmänt.FörvarjeårökariUSA antalet timmar sompendlaremåste tillbringapå gatorochmotorvägarsomkorkatsigenavtrafikstockningar,ochfrustrationenväxer.(4)

Somenreaktionpåsådanaförhållandenservinuhurnyaidealförstadsplaneringväxerfram.EkologenFrancescaLymanhävdarattdennaplaneringsfilosofi”försökeråterupplivadentraditionellastads-planeringenfråndentiddåstäderskapadesförmänniskornaiställetförbilarna.”Enavdemestanmärkningsvärdamodernaurbanaför-vandlingsprocessernakaniakttasiBogotáiColombia,därEnriquePeñalosa var borgmästare under tre år. När han tillträdde år 1998frågadehanintehurlivetskullekunnaförbättrasförde30procentsomhadebil;hanvillevetavadsomkundegörasförde70procent–majoriteten–sominteägdenågonbil.(5)

Peñalosa insåg att städer som har trivsamma miljöer för barnochgamlaockså skulle fungera föralla.Påbaranågra fåårgjordehankvalitetenistadslivettillnågotheltannat,medsinvisionavenstadplaneradförmänniskorna.UnderhansledarskapförbjödmaniBogotábilparkeringpågångbanorna,ochskapadeellerrustadeupp1200parker,infördeenmycketframgångsrikochsnabbbussbaseradkollektivtrafik,anladehundratalskilometercykelvägarochgågator,minskaderusningstrafikenmed40procentochplanterade100000träd,samtengagerademedborgarnalokaltidirektaförbättringaravderasegennärmasteomgivning.NärPeñalosagenomdrevdettaska-padehanenkänslaavstolthethosBogotás8miljonerinvånareochgjordepåsåsättstadensgatoridettakonfliktplågadelandsäkrareängatornaiWashingtonDC.(6)

Peñalosapåpekaratt”offentligautrymmeniallmänhetochparkerisynnerhetskahahögkvalitetförfotgängare–detärbevispåverk-lig,fungerandedemokrati.”Hankonstaterardessutom:”Parkerochoffentligautrymmenärocksåviktigaiettdemokratisktsamhälleförattdeärdeendaställenadärmänniskormötssomjämlikar…Parkerärlikaväsentligaförenstadsfysiskaochemotionellahälsasomvat-tenförsörjningen.”Hankonstaterarocksåattdettainteframgårsär-

216 PLAN B 3.0

tillstadensfrämstaaffärsgata,ochfolkälskardet.Innanmanstängdeavengata,förvandladeenlitenparkeringsplatstillenpark,återställdeånochgjordehuvudgatanlättillgängligifrån’naturbältet’detvillsägaån,hadestadskärnan40procenttommaaffärslokaler;ochidagfinnsdetingalediga.Självfalletärdetpopulärt.Mankansittapåenrestau-rangvidåndärenfriskfläktsusariträdenienvärldsomintestörsavbilbullerochstinkandeavgaser.”(14)

FörRegisterblirstadsplanenochdessbyggnaderendelavdetlo-kalalandskapetsåattmandrarnyttaavdenlokalamiljön.Byggnadernakantillexempelplanerassåattdekanvärmasochkylasavnaturensåmycketsommöjligt.Städernasproduktionavfärskfruktochgrönsa-kerkommerattväxaframpåledigalotterochutpåtakenitaktmedattoljeprisernaökar.Städerkanpådethelatagetfungerapååtervun-netvattensomrenasochanvändsgångpågång.”Spola-och-glöm”-vattensystemetkommerattvisasigalltfördyrtförmångastädermedvattenbristienvärldefteroljetoppen.(15)

Ienvärldmedjord-,vatten-ochenergibristkommernämligenkostnadenförvarochenavdessaresurserattstigakraftigt,ochför-ändravillkorenförhandelnmellanlandsbygdochstäder.Ändasedanbörjanavdenindustriellarevolutionenharhandelsvillkorenvarittillstädernas fördel, eftersom städernaharhaftkontrollenöverkapitalochteknologi,deknapparesurserna.Menomjordochvattenblirdeknappasteresurserna,dåkanskelandsbygdsbefolkningen,somharkontrollöverdessaresurser,någongångfårövertaget.MedenPlanB-ekonomisombaserarsigpåförnybarenergi,kommerenpropor-tionelltsettstörreandelavdenenergin,isynnerhetvindenergiochväxtbaseradebränslen,attkommafrånnärbelägnalandsbygdsområ-den.(16)

Nya former för stadens transporterDenbästaavallamöjligavärldar–närdetgälleratttillgodosebeho-venavrörlighet,billigatransporterochenhälsosamstadsmiljö–ska-pasnärstädernastransportsystemgrundarsigpåenkombinationavjärnväg,nätverkavbusslinjer,cykelvägarochgångbanor.

Ettspårbaseratsystemläggergrundentillenstadstransportsystem.Rälsenärgeografisktlåstochtillhandahållerettpermanenttransport-medelsommänniskorkanlitapå.Närspårenvälärutlagdablirknut-

Kapitel 10 217

av avlägsnakällornärdet gäller grundläggandebehov.ExempelvishämtarLosAngelesstörstadelenavsittvattenfrånColoradofloden,som ligger ungefär 970 kilometer därifrån. Mexico Citys ständigtväxandebefolkning,somleverpå3000meterhöjd,ärnuberoendeav att till stora kostnaderpumpauppvatten150kilometer längrebortochsedanlyftauppdet1000meterellermer,förattförbättrastadensotillräckligavattentillgång.BeijingplaneraratttasittvattenfrånChangJiangsbäcken,cirka1200kmdärifrån.(10)

Livsmedlentransporterastillochmedännulängresträckor,vilketTokyo är ett exempel på. Staden får visserligen fortfarande sitt risfråndetsynnerligenproduktivajordbruketiJapan,ochdetjapanskajordbruketäromsorgsfulltskyddatavregeringspolitiken,menändåkommervetettillstörstadelenfråndeStoraslätternaiNordamerikaochfrånAustralien.DenmajsmanbehöveriTokyokommerfördetmestafråndenamerikanskaMellanvästern.Sojabönornaimporterasbåde fråndenamerikanskaMellanvästernochdenbrasilianska cer-radon.(11)

Denoljasomanvändsföratttransporteraresurserinochuturstädernahämtasoftafrånavlägsnaoljefält.Stigandeoljepriserdrabbarstäderna,mendekommeriännuhögregradattdrabbadeförortersommångastäderhargivitupphovtill.Denökandebristenpåvat-tenochdenhögakostnadenförenerginsomgåråttillatttranspor-teravattenöverlångaavstånd,kanbörjabegränsaenheldelstäderstillväxt.

MotdenhärbakgrundenmenarRichardRegister,författaretillbokenEcocities: Rebuilding Cities in Balance with Nature, attdetärhögtidattgrundligttänkaom,närdetgällerstadsplanering.HanhållermedPeñalosaomattstäderbordeplanerasförmänniskorochinteförbilar.Hangårtillochmedännulängreochtalaromfotgängarstäder– samhällen somärplanerade så attmänniskor intebehöverbilar,eftersomdekangåtillfotsditdevill,ellertaallmännakommunika-tioner.(12)

Registersägerattenstadbordebetraktassomettfungerandesys-tem: inte i termer av sina delar utan i termer av sin helhet. Hanargumenterarocksåövertygandeförattstäderbordeintegrerasidetlokalaekosystemet,snarareänatttvingasigpådet.(13)

Hanbeskrivermedstolthetintegrationenidetlokalaekosystemetavdenkaliforniska stadenSanLuisObispo,med43000 invånare,belägennorromLosAngeles:”[Den]harettvackertå-restaurerings-projekt,därettflertalgatorocharkaderkantadeavbutikeransluter

218 PLAN B 3.0

hastighetpådeväsentligastegenomfarternaökademed21procent.Efterinförandetavträngselavgiftenhardendagligaströmmenavbi-larochsmåtaxibilartillcentralaLondonunderrusningstidsjunkitmed70000,enminskningmed36procent,medanantaletcyklarharökatmed50procent.(21)

I juli2005höjdesträngselavgiftentill8pund.EftersomenstordelavinkomsternafrånträngselavgiftenanvändstillattmoderniseraochutvidgabussnätetharLondonbornafortsattattgåövertillbussarfrånbilar.(22)

Ijuli2007meddeladeMilanoattstadenskulletauten”förore-ningsavgift”på14dollarförfordonsomkördeinistadenshistoriskacentrumunderdagtidpåvardagarna.Andrastädersomnutarställ-ningtillliknandeåtgärderärblandandraNewYork,SãoPaulo,SanFransiscoochBarcelona.(23)

BorgmästareniParis,BertrandDelanoë,somblevvaldår2001,ficktatagiluftförorenings-ochtrafikstockningsproblemsomhördetilldevärstaiEuropa.Hanbeslötatttrafikenmåsteskärasnedmed40procenttillår2020.Detförstastegetvarattinvesteraienbättrependling för kransområdena för att säkra att alla iParismedom-nejdhadetillgångtillkollektivapendlingsmöjligheteravhögkvalitet.Nästastegvarattskapaexpressfilerpåhuvudgenomfartsledernaförbussarochcyklar,vilketsamtidigtminskadeantaletfilerförbilarna.Närbussarnablev snabbarebörjadeflermänniskoranvändadennaformavtransport.(24)

EtttredjeinitiativiParisvarattmanskapadeettuthyrningspro-gramförcyklaricity,därmanislutetav2007skulleha20600cyklarredopå1450cykelstationerpåolikahållistaden.Manfårtillgångtillcyklarnamedsittkreditkortochmankanväljamellanavgifterförendag,enveckaellerettår,vilketkostarfrån1dollaromdagenupptill40dollarförettheltår.Avdeförstamånadernaattdömaharcyklarnablivitotroligtpopulära.PatrickAllin,en38-årigparisareochentu-siastiskcykelanvändaresägerattdeärtoppenförsamtal:”Viärintelängreheltensammaivårabilar–videlarmedoss.Detharverkligenändratstämningenhär;folksnackarmedvarannpåstationernaochtillochmedvidtrafikljusen.”(25)

NärSergeSchmemannskriveromdettaprojektiNew York Timesserhandetsomen”läxaförallastorastäder:dettaärenidésomtidennuärmogenför.”ViddethärlagetärborgmästareDelanoëpågod

Kapitel 10 21�

punkternaiettsådantsystemdesjälvklaraställenadärmankommerattkoncentreraaffärsbyggnader,butikerochhöghusmedbostäder.

Omdetbästavaletärtunnelbanor,spårvägssystempåytan,ellerbådatvå,berordelvispåstadensstorlekochgeografi.Megametropolerbrukarvanligtvistillgripaetttunnelbanesystemförattskaparörlighet.Förmedelstorastäderärspårvägstrafikoftaettattraktivtalternativ.

Somviredanharkonstateratitidigareavsnittharendelavdemestuppfinningsrika allmänna transportsystemen utvecklats i CuritibaochBogotá, där storamängdermänniskorhar gått över frånbilartillbussar.BogotássnabbabussförbindelserBRT(Bus Rapid Transit),istadenkallatTransMilenio,användersigavseparatasnabbfilerförattutandröjsmål förflyttamänniskor.Systemetharbliviten framgångsomkopierasintebaraisexandracolombianskastäderutanocksåpåandrahåll:MexicoCity,SãoPaulo,Hanoi,Seoul,TaipeiochQuito.OchBeijing är en av 20 kinesiska städer somnu också utvecklarsystemmedBRT.(17)

Åtskilliga städer iAfrika håller också på att planera BRT-sys-tem. Och till och med städer i industriländer: Ottawa,Toronto,Minneapolis,LasVegasoch–tillallasförtjusning–LosAngelesharinförtellerövervägernuBRT-system.(18)

Någrastäderminskartrafikstockningarnaochluftföroreningarnagenomatt avgiftsbeläggabilarnanärdekör in i staden.Singaporesomlängevaritenföregångarenärdetgällernytänkandeistadstra-fiken,harinförtenskattpåallavägarsomlederintillstadenscent-rum.Elektroniskacensoreridentifierarvarjebilochtarsedanutenavgiftpåägarenskreditkort.DettasystemharminskatantaletbilariSingapore,vilkethargjortattinvånarnafåttbådestörrerörlighetochrenareluft.(19)

Singapore har fått sällskap av tre norska städer –Oslo,BergenochTrondheim–liksomavLondonochStockholm.ILondon,därenbilsmedelhastighet förnågra fåår sedanvar jämförbarmedenhästdragenkärras förhundraår sedan,antogmanenträngselavgiftibörjanavår2003.Denursprungligaavgiftenpåfempundpåallamotorfordonsomkördeinistadenscentrummellanklockan7.00och18.30sänkteomedelbartantaletbilar,vilketgjordeatttrafikenflötfriareochsamtidigtminskadebådeföroreningarnaochbullret.(20)

Underdetförstaåretsedandennyaavgifteninfördesökadeanta-letpersonersomanvändebussförattåkaintillstadenscentrummed38procent,förseningarnaminskademed30procentochfordonens

220 PLAN B 3.0

varaintresseradavattgesittstödåtenlagomgator-med-alltidenamerikanskakongressen.(29)

Ländersomharenvälutveckladkollektivpendeltrafikistädernaochlängehaftnätverkavcykelbanorharettmycketbättrelägenärdetgällerattmotstådepåfrestningarsomkommermedennedgångioljeproduktionen,ändeländerdärbilarärdetendatransportalterna-tivet.Medettfulltutbudavolikaalternativförgång-ochcykeltrafik,kanantaletbilresorlättskärasnedmed10-20procent.(30)

Cykeln är en formavpersonlig transportmedmånga fördelar.Den minskar trängseln, sänker luftföroreningarna, minskar fetman,ökardenfysiskahälsan,släpperinteutkoldioxidsomstörklimatetochliggerpåenprisnivåinomräckhållförmiljardermänniskorsominteharrådmedbil.Cyklarökarrörlighetensamtidigtsomdemins-kartrafikstockningarnaochjordarealernasomasfalteras.Sexcyklarkanvanligenfåplatspåsammavägutrymmesomenendabil.Närdetgällerparkeringärfördelarnaännustörre;20cyklarkanutnyttjasammautrymmesomkrävsförattparkeraenendabil.(31)

Cykelnärintebaraettflexibelttransportmedel,denärettidea-liskt sätt att återställabalansenmellankaloriernavi äterochkalo-riernaviförbrukar.Möjlighetentillmotionärocksåvärdefullisigsjälv.Regelbundenmotionavdetslagsommanfårnärmancyklartillarbetet,minskarhjärt-ochkärlsjukdomar,benskörhet,ledsjukdomarochstärkerimmunförsvaret.

Fåmetoder attminskakolutsläppen är så effektiva somatt vidkortaresorbytautbilenmotcykeln.Encykelärettunderverkaveffektivingenjörskonst,eftersomeninvesteringi10kilogrammetallochgummiökareffektenavenindividsrörlighetmedenfaktorpåtre.Enöverslagskalkylsägermigattpåmincykelfårjaglättut11kilometerperpotatis.Enbilärextremtineffektivijämförelse,efter-somenbilkräverminstetttonmaterialredanföratttransporteraenendaperson.

CyklarskapacitetattskaparörlighetförenbefolkningmedsmåinkomsterharkraftfulltdemonstreratsiKina.År1976produceradeKina6miljonercyklar.Efterreformernaår1978somleddetillenöppen marknadsekonomi och snabbt ökande inkomster, börjadecykelproduktionenattklättrauppåtochnåddenära70miljonerår2006.Den storaökningen sedanår1978 till500miljonercykelä-gareiKinautgjordehistoriensstörstaökningavmänskligrörlighet.Cyklarna tog över landsvägar och stadsgator. Även om Kinas niomiljonerprivatbilar,ochden trängselde skapar, fårväldigtmycket

Kapitel 10 221

vägattnåsittmålattskäranedtrafikenmed40procentochkolut-släppenmedsammaandel.(26)

USA somhar släpat långt efterEuropanärdetgäller att skapamångsidigasystemförstadstransporter,haröveralltfåttupplevanyavindar genom complete streets-rörelsen, ett gator-med-allt-initiativsomvill säkraattgatorocksåskavarafotgängar-ochcykelvänliga,intebarabilvänliga.Mångaamerikanskasamhällensaknartrottoarer,gång-ochcykelbanor,vilketgördetsvårtförfotgängareochcyklisterattrörasigtryggt,isynnerhetdärgatornaärstarkttrafikerade.Ista-denCharlotteiNorthCarolinasägertrafikplaneringschefenNormSteinman:”Viharintebyggttrottoarerpå50år.Gatorsomutformatsavtrafikingenjörerpå60-,70-,80-och90-talen,ärpådetstorahelatillbaraförbilar.”(27)

Dennaendast-för-bilar-modellharnuifrågasattsavdetnationellaförbundet förgator-med-allt,enkraftfull sammanslutningavmed-borgargrupper,blandandraNatural Resources Defense Council,medenmiljonmedlemmar,ochAARP, somorganiserar38miljoner äldreamerikaner, och mängder av lokala och nationella cykelfrämjandeorganisationer.Gator-med-alltärenrörelsesomuppståttgenomatt”enstörtflodavproblemtryckerpåmedsamladkraft”,sägerRandyNeufeld,koordinatorförChicagoland Bicycle Federationskampanjförhälsosammagator,Healthy Streets.Bland frågornamärksoronöverdenepidemiartade fetman,det stigandebensinpriset,detakutabe-hovetattskäranedkoldioxidutsläppen,luftföroreningarnaochfram-komlighetsproblemenfördealltäldrestoraårskullarna.Deäldresomboristadsområdenutantrottoarerochsomintelängrekörbil,ärirealitetenfångarisinaegnahem.(28)

The National Complete Streets Coalition, som leds av BarbaraMcCann,rapporteradeomlägetijuli2007:gator-med-allt-programfinnsredani14delstateroch52städer.Manväntadesigatttvåavlandetsmestfolkrikadelstater,KalifornienochIllinois,ocksåskulleanslutasig.Enavanledningarnatillattdelstaterharblivitintresseradeavattinföralagaromdetta,ärattmaninsettattdetblirbilligareatttamedcykelvägarochtrottoarerochannanliknandeinfrastrukturienbyggnadsplanfrånbörjaniställetförattbyggatilldemsenare.SomMcCannkonstateradeärdet”billigareattgöradeträttmedengång.”DettaäranledningentillattsenatorTomHarkinfrånIowauppges

222 PLAN B 3.0

Roelof Wittink,somärchefförI-ce,poängterar:”Ommanplanerarbaraförbilarnadåkännersigförarnasom’KingoftheRoad’.Dettaförstärkerattitydenattcyklarärgammaldagsochbaraanvändsavdefattiga.Menommanplanerarförcyklarändrardetpåallmänhetensattityd.”(37)

BådeiNederländernaochJapanharmangjortsamordnadean-strängningar att sammanväva cyklingoch järnvägspendling genomservicesomtillexempelcykelparkeringvidjärnvägsstationernasomgördetenklareförcyklisternaattpendlamedtåg.KombinationencyklingochtågpendlinghariJapanökattilldengradattdetfinnsstationersomharinvesteratiflervåningsparkeringshusförcyklarheltisammastilsomförbilarna.(38)

Enkombinationavjärnvägochcykel,ochisynnerhetintegre-ringenavdemtillettendaövergripandetransportsystem,görattenstadbliravsevärtmerbeboeligänenstadsomförlitarsignästanute-slutandepåprivatbilismen.Buller,föroreningar,trafikstockningarochfrustrationerminskar.Bådeviochjordenmårbättreavdet.

Vattenförbrukningen i städerna kan minskasDetärengammaldagsmetodattvattenanvändsbaraenendagångförattspädautochspridautmänskligtochindustrielltavfall.Denmetodenharblivitförlegadbådetackvarenyteknikochpågrundavvatten-brist.Vattnetledsjuinistäderna,smutsasavmänniskornasochindu-strinsutsläpp,ochlämnarstadenfarligtförorenat.Giftigaindustriellarestproduktersomsläppsutivattendrag,elleribrunnar,trängerocksåigenomtillgrundvattendepåerochgörvattnet–bådeytvattnetochdetunderjorden–farligtattdricka.

Dagens teknologiska tillvägagångssätt för att hantera hushållensavlopp,ärattanvändaväldigamängdervattenförattspolabortdet,helstviaettavloppssystem,därdetkanskebearbetas,innandetsläppsutiettnärbelägetvattendrag.Dettaspola-och-glöm-systemtaruppnäringsämnen som härstammar från åkerjorden och dumpar demvanligtvis i åar, älvar,floder, sjöar ellerhav.Men intenogmed attjordbruket förlorar näringsämnen, dessutom bidrar övergödningentillmångavattendrags dödoch till cirka200döda zoner i havenskustområden.Dettaföråldradesystemärdyrtochvattenintensivt,detbrytersöndernäringenskretsloppochdetkanvaraenavdefrämstaorsakernatillsjukdomarochdödsfall.(39)

SunitaNarainfrånCenter for Science and EnvironmentiIndienar-gumenterarövertygandemotvattenbaseradeavloppssystemmedre-

Kapitel 10 223

uppmärksamhet, är det cykeln som skapar personlig rörlighet förhundratalsmiljonerkineser.(32)

Många städer siktar in sig på cyklar för ett stort antal använd-ningsområden.IUSAfinnsdetnumerapolisersompatrullerarpercykelinästan75procentavdepoliskårersomtjänstgöridistriktmed50000invånareellermer.Istadsmiljöärpoliserpåcykelmerapro-duktivablandannatförattdeärrörligareochkankommaframtillenolycks-ellerbrottsplatssnabbareochtystareänpoliseribilar.Degörvanligen50procentfleringripandenperdagänpoliseribilar.Ochkostnaderna föratthålla igångencykelärenbagatell i jämförelsemedkostnadenförenpolisbil.(33)

Cykelbudsserviceärvanligivärldensstörrestäderheltenkeltförattmedcykelkanmanbärautsmåpaketsnabbareänmedmotorfor-donochtillettlägrepris.Itaktmedatte-handelnexpanderarstigerbehovetav snabba,pålitligabudtjänster i städerna.För företag sombyggersinmarknadsföringpåInternetbetydersnabbaleveranserflerkunder.Uppskattningsvis300cykelbudsföretagärverksammaiNewYorkochkonkurreraromaffäreristorleksklassen700miljonerdollaromåret.(34)

Villmantillfulloutnyttjacykelnsmöjligheterärdetviktigastattman skapar ett cykelvänligt tranportsystem.Detta innebär attmanser till attdetfinnsbådecykelvägaroch särskiltutmärktafiler förcyklarna.Till förebilderna när det gäller att planera cykelvänligatransportsystem i industriländerna hör holländarna, danskarna ochtyskarna.(35)

Nederländernasomotvivelaktigtliggerfrämstblandindustrilän-dernanärdetgällerattuppmuntracykling,harlagtinenvisionavcykelns roll i en övergripande, cykelfrämjande plan som de kallarBicycle Master Plan.Förutomattmanskaparcykelvägarochcykelfileriallaholländskastädergersystemetocksåoftacyklisternaföreträdeframommotortrafikanterna,närdetgällerförkörsrättochtrafikljus.Vissatrafiksignalerlåtercyklarnastartaförebilarna.Omkring30pro-cent av alla stadsresor iNederländerna skermed cykel.Detta kanjämförasmedenendaprocentiUSA.(36)

INederländerna harman skapat en intresseorganisation, kalladI-ce(Interface for Cycling Expertise), förattdelamedsigavdenhol-ländskaerfarenhetennärdetgällerutformningenavmodernatrans-portsystem som tydligt och klart sätter cyklarna främst. GruppensamarbetarmedgrupperiBrasilien,Colombia,Ghana,Indien,Kenya,Sydafrika,SriLanka,TanzaniaochUgandaförattunderlättacykling.

224 PLAN B 3.0

därdeidaganvänds,blandannatisvenskahyreshus,amerikanskavil-lorochkinesiskabyar.(44)

Intresset förekologiska sanitetssystem,eller ecosan, somdetoftakallas,skjuterfartallteftersomvattenbristenförvärras.Sedanår2005har internationella ecosan-konferenser hållits i många länder, blandandra Indien, Sydafrika, Syrien, Mexiko och Kina. Denna rörelsemeddetsvenskautvecklingsorganetSIDAispetsenharprojektattvisauppiåtminstoneettdussintalländer.Ännuärinteecosanallmäntaccepteratochtillämpat,menvinnernusnabbtgehör.(45)

Den första större tätorten som kommer att byggas med torr-komposttoa i varje hushåll ligger i utkanten avDongsheng i InreMongoliet.Stadenärplaneradför7000invånareochväntasståfärdigislutetav2007.Idettasystemledsurinen,sominnehåller80pro-centavdenäringsämnensomutsöndrasavmänniskokroppen,tillenseparatbehållare.Dentas tillvaraochåtervinnsdirektpå jordarnasomgödningskomplement.Bådemänniskorsavföringochmatresterkomposterastillenrikhumussomblirhygienskochanvändssomekologiskgödning.Förmångaavde2,6miljardermänniskor somsaknargodasanitäraförhållandenkankomposterandetoalettervaralösningen.(46)

Kina har kommit att bli världsledande på detta område, med100000urinseparerandetorrkomposttoaletterifunktion.Blandan-draländerdärdessatoaletterdemonstreraselleranvändsfinnsIndien,Uganda,Sydafrika,Mexiko,BoliviaochsjuländeriVästafrika.Närtoaletternavälärsepareradefrånavloppssystemetblirdetenmycketlättareprocedurattåtervinnavattnetfrånhushållen.(47)

Detallraeffektivastestegmankantaförattökavattenproduk-tiviteten,ärförstädernasdelattskaffasigetthelhetssystemförvat-tenreningochåteranvändning,ettkretsloppdärsammavattenbrukasomochomigen.Meddettasystemförlorarmanbaranågonprocentavvattnetgenomavdunstningvarjegångdetåteranvänds.Dentek-nologisomärtillgängligidag,gördetfulltmöjligtattgenomgåendeåteranvändaenstadsvattentillgångar,såattstädernapådethelatagetkundeslutagöraanspråkpådeknappavattenresurserna.

Vissa städer sommåstehanteraalltknapparevattenresurserochstigandevattenutgifter,harbörjatåtervinnasittvatten.Singporekö-per sitt vatten frånMalaysia till ett högt pris och har börjat åter-användavattnet,ochminskarsådenimporterademängden.Fören

Kapitel 10 225

ningsverk, eftersom dessa varken är miljömässigt eller ekonomisktgenomförbaraiIndien.Honkonstaterarattenindiskfamiljpåfempersoner somproducerar 250 liter exkrement om året skulle för-bruka150000litervattenomdeanvändeenvattentoaförattbliavmeddet.(40)

SomIndiensavloppssystemärutformatidagärdetisjälvaverketettspridningssystemförsjukdomsalstrare.Dettarenlitenmängdför-orenatmaterialochanvänderdetförattgöraenormamängdervat-tenolämpligtförmänniskorattanvända.Narainsägerattbåde”vårafloder och våra barn dör” av det. Indiens regering, liksommångaandra utvecklingsländers, jagar utan framgång målet att skapa vat-tenbaseradeavloppssystemmedreningsverkföralla,utanatt lyckasöverbryggadenbredaklyftanmellandetjänstersombehövsochdetjänstersomstårtillbuds,menärintehellerbereddatterkännaattdettaärenekonomisktorimliglösning.(41)

Dennaspridningavsjukdomsalstrareärettväldigthotmotall-mänhetenshälsa.Globaltsettkräverdåligasanitäraförhållandenmedbristandepersonlighygienårligencirka2miljonerbarnsliv,vilketmotsvararentredjedelavde6miljonermänniskorsomdöravhung-erochnäringsbristvarjeår.(42)

Lyckligtvis finns det en lågbudgetlösning: den komposterandetoan.Dettaärenenkel,vattenfriochluktlöstoakoppladtillenlitenkompostanläggning. Den torra komposten förvandlar avföring tilljordliknandehumus,sompådethelatagetärluktlösochutgörknappt10procentavdenursprungligavolymen.Hushållenskomposterbaraavfallkanocksåhanterasisammakompost.Dessakompostanläggningarmåstetömmasungefärengångomåret,beroendepåutformningochstorlek.Uppköparehämtarregelbundethumusenochsäljerdensomjordförbättringsmedel.Organisktmaterialåterförspåsåsätttilljorden,samtidigtsombehovetavenergikrävandekonstgödselminskar.(43)

Denna teknologiminskar kraftigt hushållens vattenförbrukningjämförtmedvattenklosetter,och sänkerdärmedvattenräkningarnaoch energiförbrukningen när man pumpar och renar vattnet. Enbonusärattdetocksåminskaravfallsvolymernaomkomposterbarthushållsavfallingårisystemet,liksomattdetlöserproblemetattblikvitt avloppsvattnet, och dessutom återställer det näringsämnenaskretslopp.U.S. Environmental Protection Agencyharnuenlistaöverettflertalgodkändatorrtoamärken.UrsprungligenutveckladeiSverigefungerardessatoaletterbraunderettbrettspektrumavförhållanden

226 PLAN B 3.0

engångentid,dådetfannsmycketfärremänniskorochlångtmindreekonomiskverksamhet.

Jordbruk i stadenNärjagdeltogienkonferensiutkantenavStockholmhösten1974promenerade jag förbienkoloniträdgård inärhetenavetthöghusmedbostäder.Detvarenidylliskbrittsommareftermiddagochmångamänniskorskötteomsinaträdgårdarpåenkortpromenadsavståndfrånsinahem.Merän30årsenarekanjagfortfarandeåterkallabil-denavdennamiljö,tackvaredenutstrålningavförnöjsamhet,somomgavdemsomarbetadeisinaträdgårdar.Devarheltupptagnaavatt producera inte bara grönsaker utan i vissa fall också blommor.Jagkommer ihågatt jag tänkte:”Dettaär tecknetpåettciviliseratsamhälle”.

Ijuni2005rapporteradeFAOattjordbrukistäderochistädernasnärmaste omgivning förser ungefär 700miljoner invånare i städervärldenövermedmat.Dethandlarfördetmestaomsmåarealer–le-digatomter,trädgårdarochtillochmedtakodlingar.(51)

InomochinärhetenavDares-Salaam,somärTanzaniasförrahu-vudstad,finnsdetungefär650hektaråkerdärmanodlargrönsaker.Denhäråkerarealengerintebarastadentillgångtillfärskaproduk-ter,utanocksåenutkomstför4000jordbrukare,somodlarsinasmålotterintensivtåretrunt.PådenraktmotsattasidanavkontinentenuppvisarettFAO-projektattstadsboriDakariSenegalkanprodu-ceraupptill30kilogramtomaterperkvadratmetervarjeårgenomattskördakontinuerligtiträdgårdaruppepåtaken.(52)

IHanoiiVietnamkommer80procentavdefärskagrönsakernafrånjordbrukareiellerstraxintillstaden.Jordbrukiellernärastadenproduceraräven50procentavdessgrisköttochfågel.Hälftenavsta-denssötvattensfiskproducerasavföretagsammafiskodlareistaden.40procentavtillgångenpåäggproducerasistadenelleridessnärmasteomgivningar. Stadsjordbrukare återanvänder på ett uppfinningsriktsättavfall,bådefrånmänniskorochdjurhållning,förattgenäringåtsinaväxterochgödafiskdammarna.(53)

FiskodlarenäraCalcuttaiIndiensköterreningsdammarmedfiskochdessadammartäckernästan4000hektarochproducerar18000tonfiskvarjeår.Bakterieridammarnabryternerdetorganiskaavfal-letistadensavloppsvatten.Dettastöderisinturdensnabbatillväxtenavalgersomutgörfödaförettflertalolikatyperavväxtätandefiskar.Anläggningarna skapar en stadig tillgångpåfisk i staden,fisk som

Kapitel 10 227

delstäderkandetbliettöverlevnadsvillkorattmanskaparettegetfullständigtvattenkretslopp.(48)

Enskilda industriföretagmedvattenbrist börjar frångåmetodenattanvändavattenförattgörasigkvittfabrikernasutsläpp.Vissafö-retaghållerisärolikatyperavspillvattenochbehandlardemvarochenindividuelltmedlämpligakemikalierochmembranfiltrering;deförberederdärmedvattnetföråteranvändning.PeterGleick,huvud-författaretillrapportenThe World’s Watersomgesutvartannatår,skri-ver:”Faktisktbörjarvissaindustrier(inomområdensompapperochmassa, industritvätt och metallytbehandling) utveckla system medslutnakretslopp,däralltavloppsvattenåteranvändsinternt,medyt-terligarebehovavbarasmåmängderfärsktvatten,förattkompenserafördetvattensomtasuppavprodukterna,ellerförångas.”Industringårsnabbareframåtänstäderna,mendeteknikersomdeförraut-vecklarkanocksåanvändasföråtervinningavvattenistäderna.(49)

Påhushållensnivåkanvattenocksåsparasgenommeravattensnå-laduschmunstycken,snålspolandetoaletter,vattensparandedisk-ochtvättmaskiner.Vissaländerharantagitstandardkravförvattenåtgångochförmärkningavprodukterungefärpåsammasättsomnärdetgällerelförbrukningen.Närkostnadenförvattnetstiger,vilketound-vikligenkommerattske,kommerinvesteringarikomposterandeto-aletterochmeravattensnålahushållsapparaterattblialltmerattraktivafördeenskildahushållen.

Tvåhushållsartiklar–toaletterochduschar–stårtillsammansföröverhälftenavhemmensvattenförbrukninginomhus.Medantradi-tionellatoaletteranvänder23litervattenvargångmanspolar,ärdennuvarandelagstadgademaximalaspolningsvolymenförnyatoaletteriUSAsänkttill6liter.Nyatoalettermedettdubbelspolningssystemtackvaretvåknapparanvänder4literförattspolaurinoch6literförattspolafekalier.Ommanbyterutettduschmunstyckesomger20literperminutmotettsomger10literperminutsåsänksjuvatten-förbrukningenmedhälften.NärdetgällertvättmaskineranvänderenmodellmedhorisontellaxelutveckladiEuropa40procentmindrevattenändetraditionellatoppmatademodellernaiUSA.(50)

Den existerande, vattenbaserade avloppsekonomin är i längdeninte hållbar.Det finns helt enkelt förmånga hushåll, fabriker ochdjurindustrierförattvi,påvåröverbefolkadeplanet,baraskakunnafortsättaattspolabortsådantsomvivillbliavmed.Attgöradetärtanklöstochförlegaturmiljösynpunkt–ettförfarandesomhörtill

228 PLAN B 3.0

bevuxna,skräpigaochfarligamötesplatser–tillfrodiga,vackraochtryggaträdgårdar,somgernäringåtkroppochsjäl.”(59)

Enföreteelsesomhörnärasammanmeddenväxandeodlings-verksamhetenistäder,ärtorgförsäljningavlokaltodladeprodukter,därjordbrukareienstadsomgivningproducerarfärskafrukterochgrönsaker, kött, mjölk, ägg och ost för direkt försäljning till kon-sumenterpåtorgistäderna.Detfinnsenstark längtanefter färskaprodukteravhögkvalitetochenönskanattstödjalokalajordbrukare,vilketharökatantaletsåkalladefarmers marketsiUSAfrån1755år1994tillnästan5000islutetav2007.Dennafolkrörelseförenstörrekonsumtionavlokaltproduceradmatnårnuocksårestaurangerna,somerbjuderlokaltproduceradmatpåsinamenyer,ochävenalltflerstorasnabbköpsomsäljer lokalproduktion, fastdeännuärganskafå. Både restauranger och stormarknader har möjligheten att slutadirekta avtal med lokala jordbrukare som levererar vissa fastställdamängderavsäsongensprodukter.(60)

Tarvihänsyntilldennästanoundvikligaframtidaprishöjningenpåolja,blirdetännutydligareattdetfinnsekonomiskafördelarmedattutvidgabådeodlingarnaistädernaochkonsumtionenavlokaltodladmat.Förutomattmanfårfärskareprodukter,kommerodlingenatthjälpamiljontalsmänniskorattupptäckadesocialafördelarnaochdetpsykiskavälbefinnandet somen stadsträdgårdoch lokaltodladmatkange.

Upprustning av kåkstäderMellanår2000och2050beräknasvärldensbefolkningväxamed3miljarder,menbaraenlitendelavdennaökningväntasskeiindu-striländernaellerpålandsbygdeniutvecklingsländerna.Nästanhelaökningenkommerattskeistäderiutvecklingsländerochenstordelavdenislumområdenpåockuperadmark.(61)

Kåkstäder–omdet såhandlarom favelas iBrasilien,barriadas iPeru,ellergecekonduiTurkiet–bestårvanligenavenbosättning,därdetbormycketfattigamänniskorsominteägernågonjord.Deharheltenkeltbara slagit signerpå ledigmark, iprivatelleroffentligägo.(62)

Livetidessabosättningarpräglasavoerhörtolämpligaboendeför-hållandenochbristandetillgångtillkommunalatjänster.SåsomHariSrinivas,koordinatorförGlobal Development Research Center,skriver,hardessainvandrarefrånlandsbygdentillstädernagjort”detdrastiskavalet att olagligt ockupera ett ledigt styckemark för att bygga ett

Kapitel 10 22�

genomgåendeäravhögrekvalitetändensomsaluförspåmarknadeniCalcutta.(54)

TidskriftenUrban AgriculturebeskriverhurShanghaiisjälvaverketharskapatenåteranvändningszonförnäringsämnenruntomstaden.Stadens förvaltningar sköter 300000 hektar åkerjord för att skapakretsloppavstadensavträdesgödsel.HälftenavShanghaisgris-ochfågelkött,60procentavdessgrönsakeroch90procentavmjölkenochäggenkommerfrånstadenellerfrånregionensomomedelbartomgerden.(55)

ICaracasiVenezuelaharmangenomettprojektsomregeringenstöderochFAOassisterar,skapat8000mikroträdgårdar,påvarderaenkvadratmeter,istadensgårdskvarter,mångaavdeminomettparstegfrån familjenskök.Så snartengrödaharmognat skördasdenochersätts omedelbart med nya plantor.Varje kvadratmeter som skör-daskontinuerligtförmårproducera330salladshuvuden,18kilogramtomater eller 16 kilogram kål per år.Venezuelas mål är att uppnå100000mikroträdgårdarilandetsstadsområdenoch1000hektarur-banakompostbaseradeträdgårdarruntomihelalandet.(56)

Detfinnsenlångtraditionavkoloniträdgårdarieuropeiskastäder.NärenbesökareflygeriniPariskanhanseettstortantalkoloni-trädgårdar i utkanten av staden. Community Food Security Coalition rapporteraratt14procentavLondons8miljonerinvånareprodu-cerarendelavsinmatsjälva.OchiVancouver,Kanadasstörstastadpåvästkusten,ärdenjämförbarasiffran44procent,vilketärimpo-nerande.(57)

ManfrågadekoloniodlareidenamerikanskastadenPhiladelphiavarfördevilleskötaenträdgård.Ungefär20procentgjordedetföravkopplingensskull,19procentsaattdetvarbraförderaspsykiskahälsaoch17procentattdetvarbrafördenfysiskahälsan.Ytterligare14procentodladeförattdevillehadefärskaprodukteravhögrekvalitetsomenodlingslottkundegedem.Andrasaattdetvarmestekonomisktmedtankepåutgifterochbekvämlighet.(58)

Ivissaländer,somUSA,finnsdetenormaännuinteutnyttjademöjlighetertillträdgårdsodlingistäderna.EnundersökningpåvisadeattChicagohar 70000 lediga lotter ochPhiladelphia 31000. Serman till hela landet torde de lediga lotterna uppgå till hundratu-sentals.RapportenUrban Agriculturesammanfattarskälentillattträd-gårdsodlingistädernaärsåönskvärd.Odlingenhar”enuppbyggandeinverkan…då tomma lotter förvandlas från anskrämliga–ogräs-

230 PLAN B 3.0

arrendeochsmålån,somgörattdekanförbättrasittboendemedtiden,stegförsteg.(65)

Detberorheltpådelokalamyndigheternaommanbörjarrustauppslumområdena,ellerej,omdetaransvarfördemellerignore-rardem.Framstegennärdetgällerattutrotafattigdomenochskapastabila progressiva boendemiljöer hänger på om man kan etablerakonstruktivakontaktermedmyndigheterna.Offentligtstöddamöj-lighetertillmikrokrediterkanintebaraunderlättaenkontaktmellanstadensmyndigheterochbosättare,utanocksågenytthoppåtinvå-narnaikåkstäderna.(66)

Ävenompolitiskaledareskulleönskaattkåkstädernaskulleöver-gestillslut,ärdenkrassaverklighetendenattdekommerattfort-sättaattbredautsig.Densvårauppgiftenbeståriattintegrerademistadenslivpåetthumantsättsomskaparhopp,genommöjlighetenattgöraförbättringar.Alternativetärväxandemissnöje,socialamot-sättningarochvåld.

Städer för människor Nu ibörjan avdetnya årtusendetblir det alltmeruppenbart förstadsbor,bådeiindustri-ochutvecklingsländer,attdetfinnsenin-byggdkonfliktmellanbilenochstaden.Förorenadstadsluftfrånbi-larnautvecklarsigtillenförstarangenshälsofrågaihundratalsstäder.Allt värre trängsel skaparökandedirektakostnaderbåde i tidochbensin.

Enannankostnadsomhänförsigtillbilarärpsykisk,bilistenbe-rövaskontaktenmednaturen–detkundekallas”asfalt-komplex”.Enväxandemängdbevisläggsframförattmänniskorharettmed-fött behov av kontakt med naturen. Både ekologer och psykolo-ger har varitmedvetna omdetta redan en tid. Ekologer, ledda avHarvardbiologenE.O.Wilson,harställtuppden”biofiliahypotes”,somgårutpåattdesomberövaskontaktmednaturenlideravdetpsykisktochattdettabristtillstånd leder tillmätbarnedsättning avvälbefinnandet.(67)

Samtidigtharpsykologernamyntat sittegetbegrepp–ekopsy-kologi–därdeläggerframsammaargument.TheodoreRoszak,enbanbrytarepådettaområde,citerarenundersökningavhurtillfrisk-nandetvarieradeblandpatienternapåettsjukhusiPennsylvania.Devilkasrumvättemotträdgårdarmedgräs,träd,blommorochfåglar

Kapitel 10 231

rudimentärttaköverhuvudet”heltenkeltförattdetärderasendamöjlighet.Debehandlasoftamedantipati,omintemedapati,avfö-reträdareförmyndighetersombetraktardemsomintränglingarochproblemskapare.Vissa serkåkstäderna somen social ”ondska” sommåsteutplånas.(63)

Ettavdebästasättenattgörainvandringentillstädernahanter-ligärattförbättravillkorenpålandsbygden.Dettainnebärintebaraattgegrundläggandesocialservice,somtillexempelhälsovårdochutbildningåtbarnen,såsombeskrevsikapitel7,utanocksåattupp-muntraindustriellainvesteringarismåstäderöverhelalandet,iställetförbara idedominerande städerna, somexempelvisMexicoCityochBangkok.Ensådanpolitikdämparflyktingströmmenintillstor-städerna,ochgördenlångsammareochmervälordnad.

Städernastillväxtiutvecklingsländernapräglasoftaavdenopla-neradekaraktärenhoskåkstäderna.Låtermanbosättarnaslåsignervarhelstdetgår–påbrantasluttningar,flodbankarelleriandrahög-riskområden–blirdetsvårtattgegrundläggandeservicesomtrans-porter, vattenoch renhållning.Curitiba som ligger i tätennärdetgällerattutformadennyastadsmodellen,haravsattområdenförkåk-bosättningar.Genomatthasådana,särskiltplaneradeområden,kanprocessenåtminstonestruktureraspåettsättsomstårisamklangmedutvecklingsplanenförstaden.(64)

Tilldenenklastebasservicenmankangeienkåkstadhörvat-tenposter somger rent rinnandevattenochkommunalakompos-terandetoaletterutplacerademedjämnamellanrumibosättningen.Dennakombinationkanspelaenviktigrollföratthållasjukdoms-spridningen i schack i överfulla kåkstäder.Regelbundenbusstrafikgördetmöjligtförarbetaresomborikåkstadenattåkatillsinajobb.OmCuritiba-modellentillämpadesallmänt,kundeparkerochandraallmänningarinförlivasibosättningenfrånförstabörjan.

Vissapolitiskaelitervillheltenkeltutplånakåkstädernagenomatt köraöverdemmed schaktmaskiner,mendet skulle bara döljasymptomenpåfattigdomenistäderna,intebehandlaorsakenbakomden.Människorsomförlorardet lilladeharkunnat investera i sittboende,blirinterikaregenomdemoleringen,utanfattigare,liksomsjälvastaden.Enmycketbättrelösningärattrustauppboendetpåplats.Nyckelfaktorn idenprocessenärattgebosättarnaett tryggt

232 PLAN B 3.0

därmedettsystemskapatfördenbråkdelavbefolkningensomharbil.Detfinnsmångasättattomstrukturera transportsystemetsåattdettillfredsställerallamänniskorsbehov,intebaradeförmögnas,såattdetskaparrörlighetochintestagnation,ochsåattdetfrämjarhälsaniställetförattskadaden.Ettavsättenärattavskaffadesubventioner,oftaindirekta,sommångaarbetsgivarebetalarförparkeringsplatser.IsinbokThe High Cost of Free ParkingberäknarDonaldShoupattiUSAärsubventionertillparkeringutanförgatornavärdaåtminstone127miljarderdollaromåret,vilketuppenbarligenuppmuntrarmän-niskorattköra.(72)

År1992krävdeKalifornienattarbetsgivarnaskulleerbjudaan-ställdaattväljamellanparkeringssubventionernaochkontantersomkundeanvändasavmottagarenantingentillattbetalaförkollektiv-trafikeller för attköpaencykel. Ide företagdärman samlade inuppgifterminskadedennapolicyändringbilanvändningenmedcirka17procent.PådetnationellaplanettogsenformuleringmedidenlagsomkallasThe 1��8 Transportation Equity Act for the 21st Centuryattbeskattningenskulleändras,såattdesomanvändekollektivtrafikellerbilpoolerskullefådelavsammaskattefriasubventionersomdesomfickfriparkering.Vadsamhälletbordesträvatillärinteparke-ringssubventionerutanparkeringsavgifter–avgiftersomåterspeglarkostnadernaförtrafikstockningarochfördenförsämradelivskvalite-tenidestädersomövertagitsavbilarochparkeringsplatser.(73)

Många städer inrättar bilfria områden, bland andra Stockholm,Wien,PragochRom.Parisarnanjuteravett totalförbudmotbilarlängsvissasträckoravSeinenpåsön-ochhelgdagarochserframemotattgöraenstordelavinnerstadentrafikfrimedbörjanår2012.(74)

Förutomattmansäkraratttunnelbanorärvälfungerandeochbil-liga, vinner en annan idé ocksåmark, nämligen attman gör demattraktiva,rentavtillkulturellacentra.IMoskvakallastunnelbanesys-temetmedsinakonstverkpåstationerna,heltberättigatförRysslandskronjuvel.PåUnionstation iWashington,DC,därstadenstunnelba-nesystemkopplas sammanmed fjärrtågen, ärdet arkitekturen somtjusarögat.Sedanrestaureringenblevklar1988,ärstationenensocialsamlingspunkt,medbutiker,konferenslokalerochettriktutbudavrestauranger.

Ettavdemerauppfinningsrikasättenattuppmuntraanvändning-en avkollektivtrafikhittarman i StateCollege, en liten stadmed40 000invånareicentralaPennsylvania,därPenn State Universityärbeläget. För att minska trafikträngseln på universitetsområdet och

Kapitel 10 233

återhämtadesigsnabbareändesomlågpårum,somvättemotenparkeringsplats.(68)

Under modern tid har budgettilldelningar för transporter i deflestaländergenomgåendevaritstarktsnedvidna,såattmanfavorise-ratmotorvägarochgator,bådenärmanbyggtochunderhållitdem–särskiltiUSA.Skamanskapastädersomärtrivsammareattlevai,ochgedenrörlighetsommänniskorönskar,krävsdetattmanomför-delarbudgetmedlenfrångatorochmotorvägarochiställetutvecklarallmännakommunikationerochskaparframkomlighetförcyklister.

Spännandenyhetervittnaromatten förändringärpåväg;detkommer dagligenbevis på intresset att omstrukturera städerna förmänniskorna, inte förbilarna.IUSAharallmänhetenökatsittut-nyttjandeavkollektivtrafikenmed2,4procentperårsedan1996ihelalandet,vilketvisarattmänniskorstegförstegavstårfrånattkörabilochtarallmännakommunikationersombussar,tunnelbanaochspårvagn i stället.Höjda bensinpriser uppmuntrar pendlare att åkakollektivtellertacykeln.(69)

Borgmästare,kommunalrådochstadsplanerarevärldenöverbör-jartänkaomnärdetgällerbilensrollistädernastransportsystem.EngruppframståendevetenskapsmäniKinatogställningemotBeijingsbeslutatt satsapåettbilcentrerat transportsystem.Depåpekadeettenkelt faktum:Kinahar inte tillräckligtmedmark för attbådegeutrymmeåtbilarnaochdessutomlivnärasinbefolkning.Dettastäm-mer i lika hög grad för Indien och dussintals andra tättbefolkadeutvecklingsländer.(70)

Vissastäderplanerartransportsystemsomgerrörlighet,renluftochmotion–iskarpkontrastmotstädersombaraerbjudermerträngsel,luftföroreningarochmycketfåtillfällentillmotion.När95procentavdemsomarbetarienstadärberoendeavbilenförattpendla,somiAtlantaiGeorgia,harstadenstoraproblem.MankanjämföramedAmsterdam,därbara40procentavarbetspendlingen skermedbil,medan35procentpendlarmedcykelellergår,och25procentan-vänderkollektivtrafiken.PendlingsmönstretiKöpenhamnärnästanidentisktmedAmsterdams.MindreänhälftenavallapendlareiParisutnyttjarbil,ochtillochmeddennaandelminskar,efterhandsomborgmästarenDelanoëstruktureraromtransportsystemet.Ävenomdessaeuropeiskastäderäräldre,ochoftahartrångagatorärtrafik-stockningenidemlångtmindreäniAtlanta.(71)

Omutvecklingsländernastransportplanerarefortsätterattkoncen-treraoffentligamedeltillstödförbilarna,kommerdeatttillslutsitta

234 PLAN B 3.0

11

Spara energi är möjligt– och lönar sig

Nu smälter glaciärerna i Himalaya som förser de stora floderna iAsienmedvattenunder torrperioden,det framgickovan ikapitel3.Endelglaciärerkanutplånasheltinomnågrafåårtionden,vilketskulle leda till enminskad spannmålsskörd idennadel avvärlden.VipåpekadeocksåattomistäcketpåGrönlandochvästraAntarktissmälterkommerhavsnivånattstiga12meter.

Klimatförändringenkanförorsakaissmältningmedkonsekvensersomärtillräckligtallvarligaförattökaantaletkollapsandestater,isåhöggradattsjälvacivilisationenbörjarbrytasamman.Vistårdärmedinförencivilisationshotandeklimatförändring:nukrävsenkraftfullsänkningavkolutsläppen–ochdetbrådskar.Vibehöverinteväntapåframtidatemperaturökningarförattupptäckaattviharstorapro-blem.Denavsmältningjagnyssnämndeärskälnogatt sätta inenkatastrofplanförattskäranerkolutsläppen.

EttavmåleniPlanBärattåterupprättabalansenmellankolut-släppenochnaturensförmågaattlagrakol,genomattskäranednet-toutsläppenavkoldioxidmed80procenttillår2020.Dettakommerattbromsaökningenavkoldioxidiatmosfärenochstabiliserahaltentillunder400ppm(miljondelar),vilketärenmåttlighöjning frånhaltenår2007,nämligen384ppm.PlanB-måletkommerocksåattbidratillatthålladenframtidatemperaturökningentillettminimum.

Kapitel 11 235

åtgärdabristenpåparkeringsplatser,beslötuniversitetetår1999atterbjudadetbussbaseradekollektivtrafiksystemetenmiljondollaromåretiutbytemotettobegränsatantalfriaresorföruniversitetetsstu-denter, lärareochövrigpersonal.Resultatetblev attbussåkandet iStateCollegeskötihöjdenmed240procentpåettår,vilketkrävdeatt trafikföretaget gjorde kraftiga investeringar i nya bussar för attklaradennyapassagerartillströmningen.Dettainitiativfrånuniver-sitetetssidaharskapatettlångttrivsammareuniversitetsområde–entillgångirekryteringenavbådestudenterochlärare.(75)

Medandetnyamillennietfortskriderharvärldentagituppbilar-nasrollistädernatillomprövning,ienspårväxlingsomblirdenmestavgörandeförtransportfilosofinpåettsekel.Denkrävandeuppgiftenbeståriattgöranyaplanerförsamhällenasåattkollektivtrafikenblirstommen i stadstransporternaochgatornablir inbjudande för fot-gängareochcyklister.Dettainnebärocksåattparkeringsplatserersättsav parker, lekplatser och spelplaner.Det ärmöjligt att utforma enurbanlivsstilsomsystematisktåterställerhälsangenomattintegreramotionidedagligarutinerna,ochsamtidigtminskarkolutsläppochluftföroreningar.

236 PLAN B 3.0

procent,påettungefär,frånandraförnybarakällor.(Ettamerikansktmedelhushållförbrukaromkring10000kWhelperår).(2)

Eftersomkol står för40procent avvärldensel,men svarar föröver70procentavelsektornskoldioxidutsläpp,ärdenförstapriori-teringenattminskaefterfråganpåelsåmycketattmankanundvikaattkonstrueranågranyakolkraftverk.Inästakapitelskavifokuserapåhurkolkraftverkenkanfasasut.Dettakanskeförfallerattvaraennyidé,isynnerhetförenergiplanerareiländersomKinaochIndien,mendetärden inte iexempelvisEuropa.Tysklandhar skuritnedkolförbrukningenmed37procentsedan1990genomhöjdeffekti-vitetochgenomattersättakolmedelfrånvindkraft.Storbritannienharminskatkolförbrukningenmed43procent,huvudsakligenge-nomattanvändanaturgasfrånNordsjöniställetförkol.(3)

I början av2007hademanplanerpåbortåt150nyakolkraft-verk iUSA.Men sedanbörjade allmänhetensmotstånd förstärkas.Kaliforniensomimporterar20procentavsinel,förbjödnyakontraktomelimportfrånkolkraftverk.Ettflertalandradelstater,blanddemFlorida,Texas,Minnesota,WashingtonochKansas följde exempletochvägradeutfärdalicenserförkolkraftverk,ellerförhindradebyg-gandetavsådanapåandrasätt.(4)

Kolets framtidutsattes för ett avslöjandebakslag i juli 2007dåCitygroup sänkte rekommendationerna för aktier i kolbolag överhelalinjenochråddekundernaattskiftaövertillaktieriandraen-ergiformer.IaugustidrabbadeskoletavytterligareettdråpslagnärmajoritetensledareiUSAssenat,HarryReidfrånNevada,somhademotsattsigtrekolkraftverksomplaneradesihansegendelstat,med-deladeatthanutvidgadesinoppositionmotattbyggakolkraftverktillattgällahelavärlden.InvesteringsanalytikerochpolitikerbörjarnuinsevadsomvarituppenbartredanentidförforskaresomJamesHansenvidNASA:detärinteförnuftigtattbyggakolkraftverknueftersomviblirtvungnaattjämnademmedmarkeninomnågrafåår.(5)

Förbud mot glödlampanKanskedensnabbaste,enklasteochlönsammastemetodenattminskaelförbrukningen ivärlden–och samtidigt sänkakolutsläppen–ärattbytautglödlamporna.Genomattersättadeineffektivaglödlam-porna,somfortfarandeanvändsistorutsträckningidag,mednyalåg-energilampor (CFL) kan vi minska elförbrukningen för belysningmed tre fjärdedelar.Energin somsparasgenomattersättaen100-

Kapitel 11 237

Engrundläggandeekonomiskomstruktureringitidförattundvikakatastrofalklimatstörningkommer attvara en storutmaning,menhurskavikunnasenästagenerationiögonenomviinteförsöker?(1)

Vårplanattskäranerkoldioxidutsläppenmed80procenttillår2020inbegriperattfåstopppåavskogningenochdessutomenännumer ambitiös ansträngning att skära ner förbrukningen av fossilabränslen.Detsenaremåletärtvådelat–delsatthöjaeffektivitetenienergianvändningenförattmotverkaallförutseddtillväxtiefterfrå-gan,vilkettasupptilldiskussionidettakapitel,ochdelsenutveck-lingavjordensstoramångfaldavförnybaraenergikällorsåattmanskakunnastängaallakol-ocholje-eldadekraftverkförgott,vilketkommerattdiskuterasinästakapitel.

NärviharlagtuppPlanBharviuteslutitdenoftadiskuterademöjlighetenattavskiljaochlagrakoldioxidianslutningtillkolkraft-verk.Medtankepådehögakostnadernaochbristenpåinvesteraresomärintresseradeidenteknologin,finnsdetallaskälatttvivlapåattlagringavkoldioxidkommerattbliekonomisktgångbartinågonbetydandeomfattningföreår2020.

Och på liknande sätt räknar vi inte med någon utbyggnad avkärnkraften.Viantarattdenyakärnkraftverksomtasibrukpåolikahållivärldenheltenkeltkommerattersättadegamlasomstängsav,utannågon total tillväxt ikapacitet.Omvi använderettpris sominbegriper samtligakostnader–medkravpåkraftverksbolagenattståförutgifternaförattförvaradetradioaktivaavfallet,förattned-monterakärnkraftverketnärdetärutslitet,ochförattförsäkrareak-torernamedtankepåeventuellaolyckorochterroristattacker–ärkärnkraftsutbyggnadpå enkonkurrensutsatt elmarknadhelt enkeltinteekonomisktlönsam.

Förutom de ekonomiska kostnaderna finns det också politiskafrågor.Omvimenarattenutbyggnadavkärnkraftenärenviktigdelavvår framtidaenergiförsörjning,gällerdetdå föralla länderellerbaranågrafå?Omdetsenareärfallet,vemskasättauppA-ochB-listanöverländerna?Ochvemskasetillattlistornaefterlevs?

Förjämförelsensskullskanämnasattvärldenår2006produceradesammanlagt 18500Twh.Av dessa kom två tredjedelar från fossilabränslen(40procentfrånkol,6procentfrånoljaoch20procentfrånnaturgas),15procentfrånkärnkraft,16procentfrånvattenkraftoch2

238 PLAN B 3.0

Global Environment Facility–ersättaallasinaglödlampormedmeraenergisnålbelysninginomettårtionde.(12)

Greenpeace uppmanar Indiens regering att förbjuda glödlam-pornaförattskäranedkolutsläppen.Eftersomungefär640miljoneravde650miljonerlamporsomårligensäljsidennasnabbtväxandeekonomiäravdengamlaineffektivasorten,finnsdetenormamöj-ligheter att skära ned kolutsläpp, minska luftföroreningar, undvikamångaelavbrottoch(förkonsumenterna)attsparapengar.(13)

För industrins del finns exemplet Philips, världens största be-lysningstillverkare,somkommerattslutasäljaglödlamporiEuropaföreår2016.OchEuropean Lamp Companies Federation(glödlamps-tillverkarnashandelsförening)gersittstödtillenskärpningavEUsstandardkravpåbelysning,vilketskulleledatillattmanfasarutglöd-lamporna.(14)

Återförsäljare ansluter sigockså tillövergången.Wal-Mart,värl-dens största butikskedja, satte igång en marknadsföringskampanj inovember2006förattökasinförsäljningavlågenergilampormedmåletattsälja100miljonerföreslutetavår2007,ochpåsåsättmeränfördubbladenårligaförsäljningenavsådanalampor.OchCurrys,denstörstakedjanblandbrittiskaelbutiker,lovadeår2007attmanskulleslutasäljaglödlampor.(15)

Ikontorsbyggnader,butikerochfabriker,därmanredanfördetmestaanvänder lysrör,ärdet lättatt sänkaelförbrukningengenomattgåövertilldenyastemodellerna, somärännumerenergisnålaänCFL-lamporna.Eftersomlysrörenhar lång livslängdharmångaav dem som används idag en gammaldags,mindre energisparandekonstruktion.(16)

DeallranyastebelysningsteknikernalysdioderellerLED-lamporanvänderbara en femtedel avdenel sombehövs fördenugam-malmodigaglödlamporna.Redan idaghar stadenNewYorkersattvanligaglödlampormedLED-lamporimångaavtrafikljusen,vilketsänktstadenselräkningförunderhållochelmed6miljonerdollaromåret.LED-lamporkostarfortfarandemycket,vilketgörattkon-sumenternaännuintehartagitdemtillsiginågonhögregrad.(17)

Förutomattövergåtillnyalamptyperkanmansparamycketen-ergigenomattbarasläckalamporsominteanvänds.Detfinnsmångametoder att minska den el som går åt till belysning; till dem hörrörelsedetektorersomsläckerljusetnärutrymmenastårtomma,tillexempelpåtoaletter, ihallar,korridorerochtrapphus.Istäderkanmananvändadimrar för attminska styrkan i gatubelysningenoch

Kapitel 11 23�

wattsglödlampamedenlikvärdigCFL-lampa,beräknadpålampanslivslängd,räckerförattkörahybridbilenToyotaPriusfrånNewYorktillSanFrancisco.(6)

Undersinlivslängdkommervarje13wattsCFL-lampaattsän-kaelräkningarnamedsammanlagtrunt30dollar.OchävenomenCFL-lampakanskekostardubbelt såmycket somenglödlampa såhållerden10gångerlängre.Eftersomdenanvändermindreenergigerdenocksåmindrekoldioxidutsläpp.Varje lampaminskarundersinlivslängdelförbrukningenmotsvarande91kgkol.Jumindrekolsomeldasuppdestomindre luftföroreningar, vilket gör energisnålbelysningtillettuppenbartattraktivtalternativ för snabbtväxandeekonomiersomplågasavförorenadluft,somKinaochIndien.(7)

Världenärkanskepåvägattnåenpolitiskomslagspunkt,dåmanöverger de ineffektiva glödlamporna. I februari 2007 meddeladeAustralienattmanskullefasautförsäljningenavglödlamporföreår2010ochersättademmedCFL-lampor.Kanadaföljdesnabbtefter;glödlampsförsäljningenskullefasasuttillår2012.(8)

Undermitten avmars 2007 tog en sammanslutning av ameri-kanskamiljögrupperettgemensamtinitiativmedPhilips LightingförattstartaenövergångtillenergisnålarelamporihelaUSA,meddessuppskattningsvis4miljarderlamphållareföreår2016.(9)

Etthalvtårinpå2007hade15delstateriUSAantingenantagitel-lerhöllpåattövervägaenlagstiftningförattförbjudaförsäljningenavglödlampor.DenföreslagnalageniNewYorkskulletillexempelfasautglödlampornatillår2012,fyraårtidigareänsammanslutningenstidsgräns.Ochnärettdussintalandradelstatertaruppbegränsningaravanvändningenavglödlamporpåettellerannatsättökartrycketattstiftalagarförattgenomföradennaövergångihelalandet.(10)

EUmedsina27medlemsländermeddeladeimars2007attmanplanerade att skära ned kolutsläppenmed 20 procent till år 2020,där endel av sänkningen skulle skegenomatt ersätta glödlampormedCFL-lampor.EnfolkrörelseiStorbritannien,Ban the Bulb,harsedanbörjanavår2006sattettstarkttryckbakomkravetattförbjudaglödlamporna.OchiMoskvaharstadensstyranderedanuppmanatinvånarnaattövergåtilllågenergilampor.(11)

Brasiliensomdrabbadesavelbristihelalandetåren2000-2002,tog tag i problemet med ett långtgående program för att ersättaglödlampor med CFL-lampor. Följden blev att ungefär hälften avlamporna nu beräknas vara av det senare, effektivare slaget. Kinameddeladeår2007attmanhadeplanerpåatt– i samarbetemed

240 PLAN B 3.0

dessakravskullebörjatillämpasår2008såskulledeenligtACEEEsberäkningarsänkaelförbrukningenår2020med52miljarderkWh,vilketskullevaratillräckligtförattundvikaattytterligare16kolkraft-verkbyggs.Minskningenikoldioxidutsläppår2020,ommaninfördedessa krav, skulle motsvara 8 miljoner färre bilar på vägarna. Ochännubättre: för varje investeraddollar imer energisnåla apparaterspararkonsumenternaöver4dollarpåel-ochgasräkningarna.(21)

NuärdetKinasomärdenstorautmaningennärdetgälleren-ergieffektiviteten i elapparater och vitvaror. År 1980 produceradelandetsegnatillverkareendast50000kylskåp,praktiskttagetallaförinhemsktbruk.År2004produceradede30miljonerkylskåp,73mil-joner färg-TV-apparateroch24miljoner tvättmaskiner,många förexport.(22)

Utbredningenavsådanamodernaapparateridekinesiskastads-miljöerna är i stort sett densamma som i de industrialiserade län-derna.Detgår133färg-TV-apparaterpå100hushållistäderna,96tvättmaskiner och 70 luftkonditioneringsapparater. På landsbygdenharman75färg-TV-apparateroch40tvättmaskinerpå100hushåll.DennafenomenalatillväxtibruketavelapparaterochvitvaroriKina,tillsammansmeddenosedvanliga tillväxten inomindustrin,gjordeattelförbrukningenunderperiodenmellan1980och2004blevsjugångersåhög.ÄvenomKinainfördestandardkravfördeflestaap-paratertillår2005såövervakasefterföljdenintestrikt.(23)

EnannanbetydelsefulldelavvärldendärapparaterförekommerimängderärEU,med490miljonerinvånare.Greenpeacepåpekarattävenomeuropéernaimedeltalanvänderungefärhälftensåmycketelsomamerikanernaellerkanadensarna,hardeändåstoramöjligheterattminska sin förbrukning.Ettkylskåp iEuropadrar till exempelbaraungefärhälftensåmycketelsomettkylskåpiUSA,mendemesteffektivapåmarknadenidagförbrukarendastenfjärdedelavdenelsomettgenomsnittligteuropeisktkylskåpdrar–ettenormttillfälleattgöraförbättringar.(24)

Meneffektivitetenkanhöjasmera ändå.Demest effektiva ap-paraternapåmarknadenöverträffarhelatidenmedrågedeeffektivi-tetskravsomframfördesovan.Ochteknikensframsteghöjerständigtmöjligheternaatteffektivisera.

Inomde industrialiserade ländernaärdet japanskaTop Runner-programmetdetmestdynamiska systemet förattuppgradera stan-dardkraven på apparaternas effektivitet. I ett sådant system sätterdagensmesteffektivaapparaterstandardenfördemsomsäljsimor-

Kapitel 11 241

tajmrarförattstängaavutomhusbelysningpåmonumentochandraupplystaställen,närmänniskornasover.Dimrarkanocksåanvändasförattdrafördelavdagsljuset,såattmanminskarljusstyrkanibelys-ningeninomhus.

Ommanövergicktilllågenergilamporihemmen,tilldemoder-nastelysrörenpåkontor,ibutikerochfabrikersamttillLED-lampori trafikljusen, skulledet sänkadenandelavvärldenselförbrukningsomanvändsförbelysningfrån19procenttill7procent.Dettaskullesparasåmycketelattmanslappbygga705kolkraftverk.Somenjäm-förelsekannämnasattdetidagfinns2370kolkraftverkivärlden.(18)

Idagensvärld,medständigtnyabeläggfördenglobalauppvärm-ningenochdessföljder,behövsdetensnabbochavgörandesegerikampenförnedskärningarikolutsläppenochförenstabiliseringavklimatet.Ensnabbövergångtilldenmestenergisnålabelysningstek-nikenskullegeossjustensådanseger–detskullegefartochkraftåtännustörreframstegförklimatstabiliseringen.

Energisnåla produkterTrotsattmångamänniskorkännertillattCFL-lamporförbrukarbaraenfjärdedelavdenelsomglödlamporkräverärdetbetydligtfärresomvetattdetfinnsen liknandespännviddnärdetgällerenergi-effektivitetenhosmångaelapparaterochvitvaror,somtillexempelkylskåp.(19)

Den amerikanska energilagstiftningen från 2005 innehöll ettkravpåhögreeffektivitetienergianvändningen,vilketkommerattminskaefterfråganpåelisåhöggradattmankanundvikaattbygga29kolkraftverk.Andrabestämmelseridennalag–exempelvisskat-telättnader för attuppmuntraattmeraenergisnål teknik införs,enövergångtillattförenavärme-ochelproduktion,samtattmangårinför real-time pricingpåelen(enåtgärdsomavskräckerfrånonödigelförbrukningnärefterfråganärsomhögst)–skullesänkaefterfrågansåmycketattmankundeundvikaattbyggaytterligare37kolkraft-verk.Energisparkravochandraåtgärderidennalagkommerocksåattminska förbrukningenavnaturgasbetydligt.Sammanlagtkom-merdessaåtgärderattreducerakonsumenternasel-ochgasräkningarår2020medöver20miljarderdollar.(20)

Med hänsyn till de senaste tekniska framstegen höjdeACEEE(American Council for an Energy-Efficient Economy) ribban för ytter-ligare 15 produkter i sitt förslag imars 2006.Till dessa produkterhörvärmepannoribostäder,pooluppvärmareochDVD-spelare.Om

242 PLAN B 3.0

ringen, skullede energisnålare apparaternabli ekonomisktmycketmeraattraktiva.

Ävenomvisaknartillräckligauppgifterförattgöraendetaljeradberäkningavdenelsomkansparasgenomattgåövertillmeravan-ceradeeffektivitetskravförel-apparater,ärviövertygadeomattenglobaluppsättningsådanakravpådem,koppladetillprestandahosdemestenergisnålamodellernapåmarknaden,skulleledatillenergibe-sparingarnärdetgällerelapparaterpånärmare12procentellermer,alltsåinivåmedvadvärldenspararpåenergisnålarebelysning.Omsåärfalletskullefördelarnamedenergisnålareapparaterochbelysningensammakunnagöradetmöjligtförossattundvikaattbygga1410kolkraftverk–alltsåflerände1382nyakoleldadekraftverksomen-ligtIEA(International Energy Agency)planerasföreår2020.(29)

Energisnåla husByggnadsbranschenbäransvaretförenstordelavvärldenselförbruk-ning,råmaterialåtgångochavfallsproduktion.IUSAstårbyggnader–näringslivetsochhushållens–för70procentavelförbrukningenochöver38procentavkoldioxidutsläppen.Sermantillhelavärldenstårbyggbranschenför40procentavmaterialförbrukningen.(30)

Eftersombyggnaderståri50-100årellerlängre,antarmanoftaattförhöjdenergieffektivitetibyggnadssektornärenprocesssomkräverlångtid.Mensåärintefallet.Adekvataåtgärderkanigamlabyggna-derminskaenergiåtgångenmed20-50procent.Nästasteg,nämligenattmanheltgårövertillkolfriel,sommanantingenproducerarpåplatsellerköperförattvärma,kylaochgebelysningfåravslutaför-nyelsen.Ochstraxharmanfåttframettnollutsläppshus!(31)

Byggnadsbranschen och fastighetsbolagen har insett värdet avgrönahus.Enaustraliensiskfirma,Davis Langdon,påpekarattalltfleruppleveratt”inomkortkommericke-ekologiskabyggnaderattvarahopplöstgammaldags”vilketisinturskaparenvågavförnyelsebådeinombygg-ochfastighetsbranschen.Dessutom,sägerDavis Langdon,”atttamiljöhänsynärattsäkrasinatillgångarmedtankepåframti-den.”(32)

En ideell organisation i USA, USGBC (U.S. Green Building Council)–somärmycketkändförsittcertifierings-ochpoängsätt-ningsprogram kallat LEED (Leadership in Energy and Environmental Design)–är främstpåområdet.Dess frivilligacertifieringsprogramharsattsåhögakravattdeöverträffardeamerikanskamyndigheter-nascertifieringsprogramEnergy Star förbyggnader.LEEDhar fyra

Kapitel 11 243

gon.MeddettaprogramharJapanmellanåren1990och2007för-sökthöjasinaeffektivitetskravpåenskildaapparatermed15till83procent,beroendepåapparaten.Dettaärenpågåendeprocesssomhelatidenutnyttjarframstegenitekniken.(25)

Ienanalysavmöjligaenergibesparingartillår2030iolikatyperavapparater,satteOECD(Organisation for Economic Co-operation and Development)allademöjligabesparingarnaavelsomgåråtistandby-lägenallrahögstpålistan.Året2007uppskattadesdennadelavel-förbrukningen,somgickåttillapparateristandby-lägeivärlden,till10procentavdentotalaelförbrukningen.FördeenskildahushållensdelinomOECD-ländernavarieradeelentillstandbyfråndetlägstavärdetpåkanske30watttilldethögstapåöver100watt,förhushållibådeUSAochNyaZeeland.Eftersomdennaelanvändsdygnetruntblirdensammanlagdaelförbrukningenbetydande,trotsattwatt-talenärrelativtlåga.(26)

Vissaregeringarsätteretttakfördenmängdelsomstandby-lägetfårdra(påTV-apparater,datorer,mikrovågsugnar,DVD-spelareochliknande apparater) till en watt per apparat. Sydkorea, exempelvis,kräveren1-wattsgränspåstandby-lägeförmångaapparatertill2010.Australiengörsammasakförnästanallaapparatersdelföre2012.(27)

EnamerikanskundersökninguppskattarattcirkafemprocentavhushållseleniUSAgåråttillapparaterpåstandby.Omdennaför-brukningsjönktill1procent,vilketskullevaralättattåstadkomma,skulledetminskaelanvändningensåmycketattmankundeundvikaatt bygga17kolkraftverk.OmKina skulle sänka sina standby-för-lusterpåmotsvarandesättskullelandetkunnaundvikaattbyggaettännustörreantalkolkraftverk.(28)

Klimatförändringenärenglobalföreteelsesomkräverettglobaltansvar.Detärhögtidattinföraeffektivitetskravöverhelavärldenförallaelapparater,därnivånavgjordesavdemestelsnålaapparaternapåmarknadenidag,somidetjapanskaTop Runner-programmet.Kravenskulleskärpasmednågraårsmellanrumsåattmandrognyttaavdenyastetekniskalandvinningarna.

Den främsta anledningen till att konsumenterna inte köper demestenergisnålaapparaternaärattdenförbättradeutformningenochisoleringenökardeinitialakostnaderna.Menomsamhälletdäremotinfördeenkolskatt, som tarhänsyn till de sjukvårdskostnader somorsakasavluftföroreningarnaochtillkostnadernaförklimatföränd-

244 PLAN B 3.0

kvadratmetergolvyta,eller19000hektar–jämförbartmed25000fotbollsplaner.(38)

Chesapeake Bay Foundationhar enkontorsbyggnad för sina100anställdanäraAnnapolisiMarylandiUSA,denförstabyggnadsomlyckadeserövraenplatina-utmärkelse.Denharblandannatenjord-värmepump som sköter uppvärmning och nedkylning, solfångarepåtaket förvarmvattenberedningochsmidigtutformadekompos-terandetoaletter,somproducerarenrikhumussomskagödsladetomgivande landskapet.Toyotaskontor iNordamerika, iTorrence iKalifornien,där2000anställdaarbetar,varenavdeförstabyggnader-nasomlevdeupptillLEED-guldkraven.Denutmärkersiggenomatthaenansenligsolcellsanläggning,somtäckerenstordelavelbehovet.Kombinationenavvattenfriaurinalerochregnvattenåtervinninggörattmanklararsigmed94procentmindrevattenänenkonventio-nelltutformadbyggnadavsammastorlek.Mindrevattenförbrukningbetydermindreenergiförbrukning.(39)

Den54våningarhögaBankofAmerica-skyskrapaniNewYork,somenligtplanernaskaöppnasibörjanav2008,blirdenförstastorabyggnaden som lever upp till en platina-utmärkelse. Den utrustasmedettegetbidragandekraftverkochkommeratttavarapåregn-vattnet,återanvändaavfallsvattenochanvändaåtervunnetmaterialisjälvabygget.DetnyabyggnadskomplexetvidWorldTradeCenterharutformatssåattdetskaklarakravenförguld-certifiering.(40)

En 60-vånings kontorsbyggnad med guld-utmärkelse un-deruppbyggnad iChicagokommer att användaflodvatten för attkylanerbyggnadenpåsommarenochbyggnadenstakkommerattvara täckt av växter för att minska avrinning och värmeförluster.Energisparåtgärderkommerattsparaägaren800000dollarvarjeårisänktelräkning.Denfrämstahyresgästen,Kirkland and Ellis LPP,enadvokatbyråiChicago,krävdeatthusetskulleguld-certifierasochattdettaskulleskrivasinihyreskontraktet.(41)

DelstatenKaliforniengavCapital E,ettmiljömedvetetkonsult-företaginombyggbranschen,iuppdragattanalyseraekonominför33LEED-certifieradebyggnader.Undersökningenkomframtillattcertifieringenhöjdebyggkostnadernamed43dollarperkvadratme-ter,meneftersomdelöpandeutgifternaliksomdeanställdasfrånvaroochpersonalomsättningenvarlägreochproduktivitetenhögreäniicke-certifieradehus,sågjordestandard-ochsilver-certifieradebygg-naderenvinstunderde20förstaårenpå530dollarperkvadratmeter

Kapitel 11 245

certifieringsnivåer–certifierad, silver,guldochplatina.EnLEED-certifieradbyggnadmåsteklaraminimikravifrågaommiljökvalitet,materialförbrukning,energi-ochvatteneffektivitet.LEED-certifie-radebyggnadertilltalarköparnaförattsådanahusharlägrelöpandekostnader, högre hyresnivåer ochnöjdare och friskare invånare änkonventionellahus.(33)

LEED-certifieringskravenförnybyggenladesframår2000.Allabyggherrarsomvillfåetthuscertifieratmåstebegäraencertifieringochbetalaförden.År2004börjadeUSGBCocksåcertifierainte-riörenikommersiellabyggnaderochhyresgästernasförbättringaravexisterandebyggnader.Manharplaneratattläggaframcertifierings-kravförsmåhusislutetavår2007.(34)

Ser man på LEED-certifieringskriterierna och på exempel påLEED-byggnader, så fårmaneninblickidemångaolikasätt somkangörahusmerenergisnåla.Certifieringsprocessenförnyabygg-naderbörjarmedsjälvavaletavbyggplatsen,gårvidaretillenergi-ochvatteneffektiviteten,materialenmananväntochinomhusmiljönskvalitet.Närdetgällervalavbyggplatsgercertifieringenpoängförhus sombefinner signära allmännakommunikationer, exempelvisspårvagnar, pendeltågochbussar. Förutomdetta är högre certifie-ringberoendeavomdetfinnscykelställochduschmöjligheter förpersonalen.För attbli certifierademåstenyabyggnadermaximeratillgångentilldagsljus,såattminst75procentavdenanvändaytanfårdagsljus.(35)

Närdetgällerenerginfårmanhögrepoänggenomattöverträffadesträngakravsomställspåeffektivitetenförcertifieringpåbasnivå.Ytterligarepoängdelasutförattmanutnyttjarförnybarenergi,blandannat solceller på taket för att alstra el, solfångare på taket för attvärmauppvattenochutrymmen,ochförattmanköpermiljömärktel.(36)

NuväxerbådemedlemsantaletiUSGBCochantaletansökning-aromcertifieringavhussnabbt.Lägetiaugusti2007varattorgani-sationenhade10688medlemsorganisationer, företag,myndigheter,miljögrupper och andra ideella sammanslutningar. Medlemskårenhar10-dubblatssedanår2000.(37)

HittillsharLEEDcertifierat748nyabyggnaderiUSA,ochharungefär5200ansökningaromcertifieringförbyggnadersomhållerpå att uppföras. Kommersiella byggnader, som antingen har certi-fieratsellerregistrerats förcertifiering,omfattarcirka190miljoner

246 PLAN B 3.0

organisationersominbegriperAmerican Institute of Architects,USGBCochU.S. Conference of Mayors.(46)

Mazriapåpekarattdetbehövsomskolninginomyrketpåde124arkitekturhögskolorna i landet ”så att arkitekturen vänds ifrån dethuvudlösaochpassivaberoendetavfossilabränslentillenarkitektursomärtättknutentilldennaturligavärldsomvileveri.”Detärar-kitekternasansvar,anserMazria,”attinbegripamiljönsåattbehovetavfossilabränslenväsentligtminskaselleravskaffashelt.”Dagensar-kitektoniskabegreppochbyggnadsteknikergördetlättförarkitekterattutformanyabyggnadermedhälftenavdeenergibehovsomnu-varandebyggnaderhar.Tilldeteknikersomkantillämpashörnatur-ligtdagsljus,solpanelerpåtaketförelproduktion,naturligventilation,energisparandefönster,minskadvattenförbrukning,energisnålarebe-lysningsteknikerochrörelsedetektorerförbelysning.(47)

Förnyelse i transportsystemetFörutomdenöverhängandenödvändighetenattstabiliserakoldiox-idhalteniatmosfären,finnsdetfleraandratvingandeskälförländeröverallt på jorden att förnya sina transportsystem, bland annat förattvara förbereddapåden sjunkandeoljeproduktionen, lindra tra-fikstockningarna och minska luftföroreningarna. Den amerikanskabilcentreradetransportmodellen,medtrebilarpåfyrapersoner,somstoradelaravvärldenskulleviljauppnå,kommerantagligeninteattfungeraidetlångaloppetensiUSA,änmindrepåallaandrahåll.(48)

Utformningenavframtidenstransportsystemkretsarkringbilensalltmeraförändraderoll.Denharisinturpåverkatsavövergångenfrånenpådethelatagetlandsbygdsdomineradvärldtillensomdo-minerasavstäder.År2020kommernästan55procentavossmännis-korattboistäder,därbilarnasbetydelseminskar.IEuropahardennaprocessredanpågåttlängeochbilförsäljningeninästanallaländerharkulmineratochhållerpåattsjunka.(49)

Närvärldensoljeproduktionliggernäratoppen,kommerdetinteattfinnastillräckligtmycketolja(somärlönsamattutvinna)föratthållaigångenexpansionavvärldensbilmängdistilmedUSAs,el-lerensatthållaigångbilarnaiUSA.Oljekriserärnuenbetydandesäkerhetsrisk.JustUSA,där88procentavde133miljonermänniskorsomharettarbetependlartilljobbetmedbil,ärfarligtsårbart.(50)

Stigandeoroförklimatförändringenochenönskanomattbe-gränsakolutsläppenbörjargenomsyratransportpolitikenblandstäder,

Kapitel 11 247

och guld- och platina-certifierade byggnader gör en vinst på 720dollarperkvadratmeter.(42)

År2001bildadesenglobalvariantavUSGBC,kalladWorld Green Building Council.Ursprungligenbestoddettaav”grönabyggråd”frånsexandraländer.Menredaniaugusti2007fannsdetLEED-certifie-radeprojektpåvägiungefär41länder,blanddemBrasilien,Kanada,IndienochMexiko.(43)

Pådet internationellaplanetstartadeocksåClinton Foundation imaj2007ettprogramförattbyggaomgamlabyggnaderisyfteattspara energi, ett projekt inom ramen förClinton Climate Initiative.DettaprogramsomsamarbetarmedC40,enklimatinriktad ledar-skapsgruppförstorstäder,skaparsamverkanmellanfemavvärldensstörstabankeroch fyra avde främsta energibolagen, för att till enbörjanarbetamedengrupppå16städerochidembyggaomfast-igheterochdärmedsänkaenergiförbrukningenmed20-50procent.Till dessa städer hör några av världens största, nämligenBangkok,Berlin, Karachi, London, Mexico City, Mumbai, NewYork, RomochTokyo.Varochen avbankerna–ABN AMRO,Citi,Deutsche Bank,JP Morgan ChaseochUBS–harförbunditsigattinvesteraupptill1miljarddollaridennasatsning,tillräckligtmycketförattmeränfördubblavärldensnuvarandeenergibesparanderenoveringar.(44)

Världens fyra största energibolag – Honeywell, Johnson Controls,SiemensochTrane–kommerattutförade faktiskaombyggnadsåt-gärderna.Ochviktigastavallt,degickmedpåattgegarantierförattallaombyggnaderskulleblilönsamma.Attsänkaenergiförbrukning-enochkolutsläppenkanvaramycket lönsamt.NärdettaprogramstartadepåpekadeUSAsföredettapresidentBillClintonattbankerochenergibolagskullegöragodaaffärer,fastighetsägarnaskullesparapengarochkolutsläppenskulleminska.(45)

Arkitekter engarerar sig också. En klimatmedveten arkitektfrånNewMexico,EdwardMazria,har skapatprojektetThe 2030 Challenge. Det främsta målet är att landets arkitekter ska utformabyggnaderår2030sominteförbrukarnågotfossiltbränsle.Mazriaframhäverattbyggnadssektornärdenfrämstakällantillväxthusgaser,mycketstörreäntransportsektorn.Därförmenarhanatt”detärarki-tekternasomharnyckelntillattvridanerdetglobaltermostatet.”FörattuppnåsittmålharMazriaorganiseratensammanslutningavflera

248 PLAN B 3.0

skulleväljadenmodernavärldenssjuunderverk,skulledetjapanskasystemetmedhöghastighetstågheltklarthaenplatsblanddem.(56)

Visserligenkomdenförstaeuropeiskahöghastighetsförbindelsen,Paris-Lyon,inteigångförrän1981,mensedandessharmaniEuropagjortenorma framsteg.Läget ibörjanavår2007varattdet fanns4900kilometerhöghastighetsjärnvägibruk,ochdekommerattutö-kasmedytterligare2750kilometertillår2010.MåletäratthaettsammanhängandejärnvägssystemöverhelaEuropaochinförlivadenyaöstligaEU-länderna,blandandraPolen,TjeckienochUngern,iettnätförhöghastighetstågföreår2020.(57)

Så fort höghastighetslinjer börjar fungeramellan städermedförde en brant uppgång i antalet personer som tar tåget.När exem-pelvisförbindelsenParis-Bryssel,medettavståndpå310kilometerochenrestidmedtågpåknapptenochenhalvtimmeöppnades,stegandelentågresenärerpåsträckanfrån24till50procent.Andelenbilresenärersjönkfrån61till43procentochdekoldioxidintensivaflygresornaförsvannnästanhelt.(58)

Koldioxidutsläppen per passagerare och kilometer på EuropashöghastighetstågärentredjedelavvadbilarsläpperutiEuropaochbaraenfjärdedelavdeneuropeiskaflygtrafikensutsläpp.IPlanB-ekonominkommerkoldioxidutsläppenfråntågenattvarapraktiskttagetnoll,eftersomdekommerattkörapåmiljömärktel.Förutomattdeärbekvämaochsmidigaminskardessatågförbindelserluftföro-reningarna,trängseln,bullretocholyckorna.Debefriarocksåpassa-gerarnafrånfrustrationenövertrafikstockningarochlångaköervidflygplatsernassäkerhetskontroller.

Befintligainternationellaförbindelser,somdenmellanParisochBryssel,kompletterasnuavförbindelsermellanParisochStuttgart,FrankfurtochParisochennyförbindelsemellankanaltunnelnochLondon,somsänkerrestidenförsträckanLondon-Paris tillknappttvåtimmaroch20minuter.Pådenyarelinjernakörtågenuppemot320km/h.The Economist drar slutsatsen att höghastighetstågennuerövrarEuropa.(59)

Detfinns en stor klyftamellan höghastighetstågen i JapanochEuropaåena sidanoch i restenavvärldenådenandra.USAharen”höghastighetslinje”,Acela Express,somförenarWashington,NewYorkochBoston,mentyvärrkommervarkenhastighetenellertill-förlitligheteninärhetenavtågensiJapanochEuropa.(60)

Kina har börjat utveckla höghastighetståg mellan en del av destörrestäderna.DetnyatågetmellanBeijingochShanghai, taget i

Kapitel 11 24�

regionerochländer.Förutomenavgiftpå16dollaromdagen,förbi-larsomkörinicentralaLondon,harborgmästarenKenLivingstoneår2007föreslagitenavgiftpå50dollaromdagenförstadsjeeparsomkörinistaden,eftersomdeharsåhögakoldioxidutsläpp.Dennahäp-nadsväckandebeskattning får stort stödblandLondonborna,näm-ligeniförhållandettreför,enemot.NewYorkövervägerocksåattinföraenavgiftförbilarsomkörinistaden.(51)

BorgmästarnabådeiNewYorkochSanFranciscoharmeddelatattallataxibilariderasstäderkommerattvarahybridbilartillår2012,en åtgärdmedmålet att sänkakoldioxidutsläppen,bränsleförbruk-ningenochdelokalaluftföroreningarna.NewYorksmålärattersättadenuvarande13000taxibilarna,somdrar17literper100kilometer,medbilarsomdrar5till8literper100km.(52)

Manvillintebarastabiliseraklimatet;ettproblemförbilisternäs-tanöverallt ärökande trafikstockningaroch fullständigt trafikkaos,vilketbådeökar frustrationenochkostnaderna förattgöraaffärer.IUSAhartidsåtgångenförarbetstagarnaspendlingökatoavbrutetsedanbörjanav1980-talet.Bilenkommedlöftenomrörelsefrihet,menvidenvisspunktslårdetväxandeantaletbilarienalltmerur-baniseradvärldöverimotsatsen:orörlighet.(53)

Medan framtidens transporter inom städerna blir enblandningavlättspårtrafik,bussar,cyklar,bilarochgångtrafik,kommerfram-tidens resormellan städernapå sträckorupp till 800kilometer atttillhörahöghastighetstågen.Japanhartagitledningeniutvecklingenavdennareseform.Desnabbajapanskatågen,Shinkansen, kankörasihastigheterupptill300km/hochtransporterarnästanenmiljonpassagerareomdagen.Påvissaavdemestutnyttjadehöghastighets-linjernamellanstäderavgårdettågvartredjeminut.(54)

Detbörjadeår1964medden520kilometerlångasträckanfrånTokyotillOsaka,ochidagharJapanettnätverkförhöghastighetstågpå 2200 kilometer, som binder samman nästan alla större städer ilandet.

EnavdemestanvändaförbindelsernaärdenursprungligalinjenTokyo-Osaka,därsnabbtågendagligentransporterar117000passa-gerare.Restidenpåtvåtimmaroch30minutermellandetvåstä-dernakanjämförasmedattsträckantaråttatimmarattköramedbil.Höghastighetstågenspararbådetidochenergi.(55)

Trotsattdejapanskasnabbtågenhartransporteratmiljardtalspas-sagerareunder40år ihögahastigheterhardet inte skett enendadödsolycka. Förseningarnahar ettmedeltal på 6 sekunder.Omvi

250 PLAN B 3.0

bilindustrinpåettmerabränslesnåltspår.Fördettredje,omUSAskakunnanåPlanB-måletattminskakoldioxidutsläppenberorpåommangår införenmassivväxlingavbudgetmedelfrånmotorvägs-byggenövertilljärnvägsbyggenförpendeltågochhöghastighetstågmellanstäderna.(64)

Bättre materialhushållningSättenattproducera,hanteraochgörasigavmedmaterialivårmo-dernasoptillväxtekonomiärettslöseriintebaramedmaterialenutanockså med energin. I naturen överlever linjära en-vägsflöden intelänge.Ochföljaktligenkandeintehelleröverlevalängeidenväxan-deglobalaekonomin.Köp-och-släng-ekonominsomharutvecklatsunderdetsenastehalvseklet,ärenavvikelsesomnusjälvärfärdigförhistorienssoptipp.

MöjlighetenattkraftigtminskamaterialförbrukningenutreddesförstiTyskland,tillattbörjamedavFriedrichSchmidt-Bleekibör-janav1990-taletochsedanavErnstvonWeizsäcker,enledandemil-jöförkämpeityskaBundestag.Dehävdadeattmodernaindustriellaekonomierskullekunnafungeramycketeffektivtävenommängdenheltobrukaderåmaterialminskadestillenfjärdedelavdenaktuellaförbrukningen. Några år senare visade Schmidt-Bleek, som grun-dade l’Institut du Facteur 10 iFrankrike,attenännustörrehöjningavproduktivitetenhosresurserna,medenfaktorpåtio,låggottochvälinomräckhållförredanexisterandeteknologiochaffärsledning,under förutsättning att den rätta stimulansen ges från de politiskabeslutsfattarnashåll.(65)

År2002skrevdenamerikanskearkitektenWillianMcDonoughoch den tyske kemisten Michael Braungart i samarbete bokenCradle to Cradle: Remaking the Way We Make Things.Dedrogslutsat-senattspillochföroreningarmåsteundvikashelt.”Föroreningar”,saMcDonough,”ärteckenpåmisslyckaddesign.”(66)

Industrin,därframställningavplast,konstgödsel,stål,cementochpapperingår,stårförmerän30procentavvärldensenergiförbruk-ning. Den petrokemiska, som producerar sådant som plast, konst-gödsel och tvättmedel, är den största förbrukaren av energi inomtillverkningsindustrinochstårförungefärentredjedelavdenglobalaindustrinsenergiförbrukning.Eftersomenstordelavindustrinsan-vändningavfossilabränslengårtillråvarorföratttillverkaplasterochandramaterial,kanökadåtervinningminskaråvarubehovet.Globaltkanständigtökadåtervinningochövergångtilldagensmesteffektiva

Kapitel 11 251

brukår2007, förkortade restiden från12 till10 timmar.Kinahar6000kmrälssomkanklaratåghastigheterupptill200km/h.Manharplaneratattfördubblaspårlängdenförsnabbatågtillår2020.(61)

Det ärnödvändigt attman iUSAgåröver från att investera ivägarochmotorvägartill järnvägaristället,bådemedtankepåattsänkakolutsläppenochattförberedasigpådenminskandeoljetill-gången.År1956inleddeUSAspresidentDwightEisenhowermo-torvägsutbyggnadenmellandelstaternaochförsvaradedetprojektetgenomatthänvisatilldennationellasäkerheten.Idagärbådehotetfrånklimatrubbningenochosäkerhetenifrågaomtillgångenpåoljaargument för attbyggaett elektrifierat järnvägssystem förhöghas-tighetståg,såvälförpassagerar-somförgodstrafik.Denrelativtlillamängdytterligareelsomkrävsfördetta,skullekunnafåsfrånförny-barakällor,framföralltivindkraftsparker.(62)

Persontrafiken skullekunnabyggasefter japanskocheuropeiskmodell.Enhöghastighetsförbindelsetvärsöverkontinentenmedenmedelhastighetpå270km/hskullemedgeenresapå15timmarfrånkusttillkust,inklusivestoppviddestörrestädernapåsträckan.Detfinnsettmotsvarandebehovattutvecklaettelektrifieratjärnvägsnätförgodstågen,vilketihögstagradskulleminskabehovetavlångvägalastbilstransporter.

Alla betydande globala ansträngningar att skära ner koldioxid-utsläppfråntransportermåstebörjamedUSA,somförbrukarmerbensinändeföljande20ländernatillsammans,ochdåingårJapan,Kina,Ryssland,TysklandochBrasilien.Med238miljonerfordonavvärldens860miljoner,ellercirka28procentavvärldens samman-lagdafordonspark,harUSAintebaradenstörstabilparkenutanärocksånäratoppenifrågaomkörsträckaperbilochnärabottennärdetgällerbränslesnålhet.(63)

TrenyaåtgärderbehövsiUSA.Enärattinföraenvettigbränsle-skatt.Attmanstegvisförinenbensinskattpå11centperlitervarjeårunderdekommande12åren(såattdettotalaprisetökasmed1,32dollarperliter)ochkompenserardettamedensänkningavinkomst-skattenskullehöjaUSAsbensinskatttilldecirka1,30dollarperlitersomgälleridagiEuropaochJapan.Tillsammansmedprishöjningarpå självabensinenborde en sådan skatt vara fullt tillräcklig för attuppmuntraövergångentillmerbränslesnålabilar.

Enandraåtgärdärattökakravenpåbränslesnålhetfrånde10,7li-terper100kilometersomställtspåbilarsåldaår2006till5,2literper100kmtillår2020.Dettaskullebidratillattledaindenamerikanska

252 PLAN B 3.0

cementproducentersammantagetminskaenergiförbrukningenice-mentindustrinmed42procent,omdebarautnyttjadedenmestef-fektivatorkningsprocesssomfinnsjustnu.(71)

Enomstruktureringavtransportsystemetharocksåenväldigpo-tentialattminskamaterialförbrukningen.Genomattmanförbättrarkollektivtrafikenistädernakantillexempelen12tonsbussersätta60bilarsomväger1,5tonvar,ellertillsammans90ton,ochminskamaterialförbrukningenmed87procent.Varjegångnågonbeslutarsigförattersättaenbilmedencykel,minskarmaterialförbrukningenmed99procent.(72)

Denstorautmaningenförstäderöveralltivärldenärattåtervinnaalladeolikatypernaavsoporochavfall,eftersomåtervinningenbaraanvänder en bråkdel av den energi sombehövs för att producerasammaprodukteravtidigareoanväntråmaterial.Praktiskttagetallapappersprodukterkannumeraåtervinnas,inklusivepaketförfrukost-flingor,reklambrevochpapperspåsar,intebaratidningarochtidskrif-ter.Mankanocksååtervinnaglas,deflestaplaster,aluminiumochandramaterial,exempelvisfrånbyggnadersomrivs.Långtutveckladeindustriländermedstabilfolkmängd(somiEuropaochJapan)kaniförstahandanvändasigavdenmängdmaterialsomredaningåriekonomin,snarareänoanvändaråmaterial.Metallersomstålochalu-miniumkananvändasochåteranvändasiettständigtkretslopp.(73)

Ettavdemesteffektivasättenattuppmuntraåtervinningärattinföraensoptippsskatt.EttfärsktexempelärstatenNewHampshiresomharinförtettprogramkallat”betaladetdukastar”.Kommunernauppmuntrasatttautenavgiftavinvånarnaförvarjesoppåse.Dettaharminskatmängdensoporochavfalltilltipparnaiallrahögstagrad.IstadenLyme,mednästan2000invånare,därmaninfördeensop-tippskatt,stegandelenåtervunnetavfallfrån13procentår2005till52procentår2006.(74)

MängdenåtervunnetmaterialiLymestegocksåbrantfrån89tonår2005till334tonår2006.Här ingickwell-papp, somkansäljasför90dollarperton,osorteratpapperför45dollarpertonochalu-miniumför1500dollarper ton.Dettaprogramminskar samtidigtstadens soptippsavgifter och skapar en kommunal inkomst genomförsäljningenavsorteradesoportillåtervinning.(75)

SanJoséiKalifornienstyrredan62procentavsittavfallikom-munenbort från tipparna till återanvändningochåtervinning.Nufokuserarmandärpådetstoraflödetavavfall frånbygg-ochriv-ningsprojekt.Dettamaterialkörstillettavdetvådussinföretagsom

Kapitel 11 253

tillverkningsmetoderminskaenergiåtgångeninomdenpetrokemiskaindustrinmed32procent.(67)

Denglobala stålindustrin som framställdemer än1,2miljardertonår2006ärdennäststörstaenergiförbrukareninomtillverknings-sektorn. Den står för 19procent av industrins energiförbrukning.Energibesparingsåtgärder,somattinförademesteffektivamasugnarsomfinns idag,ochen fullständigåtervinningav stål skullekunnaminskaenergiförbrukningeninomstålindustrinmed23procent.(68)

Närmanvillminskamaterialförbrukningengäller det att åter-vinnastål,sommedbredmarginalanvändsmeränallaandrametallertillsammans.Stålförbrukningenärstörstinombil-,vitvaru-ochbygg-nadsindustrin.IUSAåtervinnspraktiskttagetallabilar.Deärhelten-keltalltförvärdefullaförattståochrostapånågongudsförgätenskrot.Återvinningsgraden för elapparater och vitvaror i USA uppskattastill90procent.Förplåtburkarärden60procentochnärdetgällerbyggnadsstålärden97procentförbalkar,menbara65procentförarmeringsjärn.OchdetstålsomintetastillvaravarjeårskulleräckatillföratttillfredsställabehoveninomUSAsbilindustri.(69)

Stålåtervinningenbörjadeöka förmeränengenerationsedannärmanuppfunnitdenelektriskaljusbågsugnen,enteknologisomframställerstålavskrotochförbrukarendastenfjärdedelavdenener-gimängdsomskullekrävasförattframställadetfråntidigareoanvändråvara.Elektriskaljusbågsugnarsomanvänderskrotstårnuförhälftenellermeravallstålproduktionimerän20länder.Ettfåtalländer,tilldemhörVenezuelaochSaudiarabien,använderelektriskaljusbågsug-nartillallsinstålframställning.Trotsattdetidagråderbristpåskrotochattdettabegränsarmöjligheternaattheltgåövertillelektriskaljusbågsugnarsåkommermeraskrotattblitillgängligtår2020närutvecklingsländernabörjarpensionerasinåldrandeinfrastruktur.Omtre fjärdedelar av stålproduktionen skulle växla över till elektriskaljusbågsugnarsomutnyttjarskrotskulleenergiförbrukningeninomstålindustrinkunnaskärasnedmednästan40procent.(70)

Cementindustrin, som framställde2,3miljarder tonår2006, ärenannanstoraktörifrågaomindustriellenergiförbrukning,dådenstårför7procentavindustrinsenergianvändning.Kina,mednästanhälftenavvärldenscementproduktion,framställermerände20föl-jandeländernagörtillsammans,ochändågörKinadetosedvanligtineffektivt.OmKinaskulleanvändasammatekniskametodersomJapan, skulle landet kunna minska energiförbrukningen i cement-framställningenmed45procent.Sermantillhelavärldenskullealla

254 PLAN B 3.0

somharbyggtjetplanikonkurrensmedvarandrainästan40år,nutävlaromvemsomkanmonteranerdemmesteffektivt.Förstastegetärattrenrakaplanenpåalltsomkansäljas,såsommotorerna,land-ningsställen,ugnarnaipentrytochhundratalsandraföremål.Påenjumbojetkandessaviktigakomponentersäljasförsammanlagtupptillfyramiljonerdollar.Sedankommerdenslutligaisärplockningen,ochåtervinningenavaluminium,koppar,plastochandramaterial.Inästaomgångkanskealuminietdykeruppibilar,cyklarellerettnyttflygplan.(80)

Måletärattåtervinna90procentavflygplanet,ochattkanskeendagnå95procentellermer.Eftersommerän3000flygplanredanhartagitsurbruk,ochflerstårpåtur,hardennapensioneradeflygflottablivitenveritabelaluminiumgruva.(81)

Närdatorernablirföråldradepåbaranågrafååritaktmeddentekniskautvecklingen,blirbehovetattsnabbtkunnaplockaisärochåtervinnademenhögprioriteradmensvåruppgiftdådennyaekolo-giskaekonominskapas.IT-företagiEuropahartagituppåtervinningavdatorkomponenteristorskala.Eftersomeuropeiskareglerkräveratttillverkarnabetalarföruppsamlingen,isärmonteringenochåter-vinningenavdegiftigamaterialeniIT-utrustningen,hartillverkarnabörjatfästaviktvidhuralltingskaplockasisär,fråndatorertillmo-biltelefoner.Nokiatillexempelharformgivitenmobilsompraktiskttagetplockarisärsigsjälv.(82)

PåklädfrontenharPatagonia,ettföretagsomsäljerkläderförfri-luftsliv,startatettåtervinningsprogramförkläderochförstiturstårgamlakläder avpolyesterfiber. I samarbetemedTeijin, ett japansktföretag,återvinnernuPatagoniaintebarapolyesterplaggsomdesjälvasäljer,utanocksåsådanasomderaskonkurrentersålt.Patagoniaupp-skattarattplaggsomgjortsavåtervunnenpolyester,ochsommanintekanskiljafrånplaggavnyspunnenpolyester(direktfrånråolja),krävermindreänenfjärdedelavenergin.Meddennaframgångbak-omsigharPatagoniabörjatarbetamednylonplaggochharplanerpåattocksååtervinnabomulls-ochyllekläder.(83)

Förutom åtgärderna som uppmuntrar återvinning av materialfinnsdetde somuppmuntraråteranvändningavprodukter,exem-pelvisförpackningarfördrycker.Finlandhartillexempelförbjuditanvändningavengångsburkarförläskedrycker.PrinceEdwardIslandiKanadahar lagtett liknandeförbudpåalladryckesförpackningar

Kapitel 11 255

specialiseratsigpååtervinningistaden.Tillexempellevererasvarjedagupptill300tonrivningsmaterialtillföretagetPremier Recycle,därdetmedstorskicklighetfördelaspåolikaåtervinnbarahögaravbe-tong,metallskrot,träochplast.Endelavmaterialetsäljsavföretaget,endelskänkermanbortochförendelbetalarföretagetförattnågonskataemotdet.(76)

Innandettaprogramkomigångåteranvändeselleråtervannsen-dast omkring 100000 ton årligen av stadens blandade bygg- ochrivningsmaterial.Nuärmanuppeinästan500000ton.Metallskrotetsomräddasgårtillåtervinningsverk,träetkanblikompostellerträflisföratteldamedikraftverkochbetongenkanåteranvändasnärmanbyggervägbankar.Genomattplockanerenbyggnadiställetförattbara spränga den, kan det mesta av materialet i den återanvändaselleråtervinnas,vilketminskarenergiförbrukningenochkolutsläp-penkraftigt.SanJoséhållerpåattblienförebildförstäderöveralltivärlden.(77)

Tyskland,ochpåsenaretidävenJapan,kräverattproduktersombilar,elapparaterochvitvaror,samtkontorsutrustningmåsteutformassåattdetärenkeltatttaisärdemochåtervinnakomponenterna.Detjapanskaparlamentetstiftadeimaj1998ensträngåtervinningslagförapparater,somförbjuderbortslängningavvitvarorochapparater,somtvättmaskiner,datoreroch luftkonditioneringsaggregat.Närkonsu-menterna måste stå för kostnaden för att apparaterna demonteras,genomattbetalaenavgifttillettåtervinningsföretag,vilketkangåpå60dollarförettkylskåpeller35förentvättmaskin,blirtrycketstarktpåattapparaterskautformassåattdeblirlättareochbilligareatttaisär.(78)

Mycketnäraanknutettilldettasynsättäråterframställning.Inomden tunga industrin harCaterpillar tagit ledningen.På sin fabrik iCorinthiMississippiåterställerdedagligenungefär17lastbilslasterdieselmotorer. Dessa motorer, uppsamlade från Caterpillars kunder,plockasisärförhandavarbetaresomintekastarbortenendakom-ponent,inteensenbultellerskruv.Närmotornvälärisärplockad,sättermanihopdenigen,sedanallaslitnadelarharreparerats.Motornmansåfårframärsågottsomny.Caterpillarsåterframställningsavdel-ningtarin1miljarddollaromåretpåförsäljningenochväxermed15procentomåret,ochbidrarpådetvisetpåettimponerandesätttillföretagetsbokslut.(79)

Enannanindustripåvägattväxaframäråtervinningenavflyg-plan.DanielMichaelsskriveriWall Street JournalattBoeingochAirbus,

256 PLAN B 3.0

allmänhetens förtroende för säkerheten och kvaliteten i det kom-munalavattnet.MedforskarenvidNatural Resources Defense CouncilGinaSolomonsord:”Vattenpåflaskaärpådethelatagetenmarknadbyggdpåängslan.”(88)

Framställningenavdenästan28miljarderplastflaskornasoman-vänds föratt förpackavattenenbart iUSAkräver17miljoner fatolja. Inberäknarmanenergin föratt frakta1miljardflaskorvattenvarannanveckafrånfabrikertillställenadärdesäljs,iblandhundratalskilometer,ochenerginsomgåråttillatthållademkyldavisardetsigattflaskvattensindustrin iUSAförbrukar50miljoner fatoljavarjeår.(89)

Engodnyhetärattmänniskorbörjarförståhurklimatförstörandedennaindustriär.Borgmästareiamerikanskastäderinserattdeslösarmiljontalsavskattebetalarnasdollarpåattköpavattenpåflaskaåtsinaanställda–vattensomkostar1000gångermeraänkranvattnet,somredanfinnstillhandsistadensbyggnader.SanFranciscosborgmästareGavinNewsomharförbjuditanvändningenavstadensbudgetmedeltillattköpavattenpåflaskaochattdrickavattenpåflaskaistadensbyggnader,pådessmarkochpåallatillställningarsomsponsrasavsta-den.AndrastädersomtillämparenliknandestrategiärLosAngeles,SaltLakeCityochSt.Louis.NewYorkhardragitigången5miljonerdollarsreklamkampanjförattvisahurbrastadenskranvattenärochdärgenombefriastadenfrånflaskvattenochdemängderavlastbilarsomlevererardem,ochskaparstockningaritrafiken.(90)

Förattsammanfatta:detfinnsenbetydandeglobalpotentialattminskakolutsläppengenomattminskamaterialförbrukningen.Detbörjarmeddestörstametallerna–stål,aluminiumochkoppar–däråtervinningendastkräverenbråkdelavdenenergisomgåråtförattproduceradessametallerfråntidigareoanvändmalm.Detfortsättermedformgivningenavbilar,hemelektronikochandraprodukter,såattdessaärlättaatttaisärochderaskomponenterkanåteranvändaselleråtervinnas.

Hushållsavfallkan,såsomovanframgick,sorterasochåtervinnasellerkomposteras imyckethöggrad.Medhjälpavnedmonteringskullenästanalltbyggnadsmaterialkunnaåteranvändaselleråtervin-nas.Enövergång till påfyllbarabehållare fördryckerkanbidra tillen 90-procentig minskning av materialförbrukningen och kolut-släppeninomdryckesindustrin.Återframställningavprodukter,somCaterpillar görmeddieselmotorer, bidrar till attminskakoldioxid-utsläppen.Enstegvisutfasningavenergi-intensivaicke-nödvändiga

Kapitel 11 257

somintegårattfyllapåigen.Ibäggefallenärresultatetenmarkantminskningavavfallsflödettillsoptipparna.(84)

För varje påfyllning drar en återanvänd glasflaska bara 10pro-centavdenenergi,somkrävsförattåtervinnaenaluminiumburk.Rengöring,steriliseringochnyetiketteringavenanvändflaskakrä-verbaraliteenergi,jämförtmedattåtervinnaburkaravaluminium,somharensmältpunktpå660graderCelsius.Attförbjudaickepå-fyllbara förpackningar ger en femfaldig vinst – man minskar ma-terialförbrukningen, kolutsläppen, avfallsmängden, samt luft- ochvattenföroreningarna.Härfinnsockså transportbränsleatt sparaef-tersombehållarnaheltenkelt skickas tillbaka förpåfyllning tilldetursprungligatappställetellerbryggeriet,medsammalastbilarsomkörutdem.(85)

En annan allt mer attraktiv möjlighet att skära ned koldioxid-utsläpp är att motarbeta energi-intensiva men, för att använda entermfrånandravärldskriget,onödigaindustrier.Guldindustrinochindustriersomproducerarvattenpåflaskaärutmärktaexempel.Denårliga produktionen av 2500 ton guld kräver att man pressar 500miljonertonguldmalmgenomtillverkningsprocessen;detärmeränentredjedelavdenmängdnyutvunnenmalmsomårligengåråtförattframställastål.Etttonstålkräverattmanhanterartvåtonmalm.Istarkmotsatstilldettakräveretttonguldattmanhanterar200000tonguldmalm.Atthantera500miljonertonguldmalmslukarenor-mamängderenergi–ochsläpperutlikamycketkoldioxidsom5,5miljonerbilar.(86)

Ur klimatsynpunkt är detmycket svårt att rättfärdiga att tappavattenpåflaska,vilketisjälvaverketoftaärkranvatten,sedantrans-portera det över långa avstånd och sälja det för häpnadsväckandepriser.Ävenomskickligmarknadsföringharövertygatmångakon-sumenter om att vatten på flaska är säkrare och hälsosammare änvaddekanfåfrånsinakranarhareningåendeundersökninggjordavVärldsnaturfondenWWFintekunnathittanågrabevisfördettapåstående.WWFpåpekarattiUSAochEuropafinnsdetflerkravsom styr kranvattnets kvalitet än flaskvattnets. För dem sombor iutvecklingsländerdärvattnetinteärpålitligt,ärdetbetydligtbilligareattkokaellerfiltreravattnetänattköpadetpåflaska.(87)

CharlesS.FishmanskriveritidskriftenFast Company att:”närenhelindustriväxeruppmedsyftetattsäljaossnågotsomviintebehö-ver...dåärdetvärtattfrågasighurdetgicktill,ochvadföljdenblir.”Isjälvaverketärdennaindustrisreklamutformadförattundergräva

258 PLAN B 3.0

mangenomattheltenkeltgåövertilldemesteffektivatorknings-processernakanminskaenergiförbrukningenmed42procent.(92)

Detfinnsvinsteratthämtagenomenergisparåtgärderibyggna-der–ävenäldrebyggnader–därenupprustningkanminskaen-ergiåtgångenmed20-50procent.Sompåpekadesovan,innebärensådanminskningavenergiförbrukningentillsammansmedattmananvändermiljömärktelföruppvärmning,nedkylningochbelysningattdetkanbli lättareatt skapakolneutralabyggnaderänvikanskeföreställdeoss.

Ettenkeltsättattuppnådessavinsterärattinföraenkolskattsomskullebidratillatthelakostnadenförförbränningavfossilabränslenskulle bli synlig.Vi rekommenderar attmanhöjer kolskattenmed20dollarpertonvarjeårdekommande12åren,såattdensåsmå-ningomuppgårtill240dollar.Trotsattdetkanskeförefallervaraetthögtpris,täckerdetintetillnärmelsevisdeindirektakostnadernaförattutnyttjafossilabränslen.Viharidettakapitelstöttpåendelpo-sitivaöverraskningarnärviundersöktmöjligheternaatthöjaener-gieffektiviteten–potentialenärhär stor.Nu skavi senärmarepåhurvärldensförnybaraenergikällorutvecklas,fördärfinnsdetlikaspännandemöjligheter.

Kapitel 11 25�

industriersomguldframställningochflaskvattenproduktionkommerocksåattledaossnärmaremålet,envärlddärhaltenavkoldioxidiatmosfärenåterärstabil.

Spara energi – rena vinstenSyftetmeddettakapitelärattpekautåtgärdersomkanmotverkaden30-procentstillväxtienergiåtgångsomIEAförutsägerföråren2006-2020.Viärövertygadeomattdeföreslagnaåtgärdernakom-merattmotverkaden förutsedda tillväxten i energiförbrukningen,medgodmarginal.Enövergångtillmeraenergisnålbelysningskulletillexempelräckaförattsänkavärldenselförbrukningmed12pro-cent.(91)

Närdetgällerapparaterochvitvarorärnyckelntillstörreenergi-effektivitetattmanställerinternationellastandardkravpådem,såattkravenmotsvarardemesteffektivamodellernapådagensmarknad,ochattmansedanhöjerkravnivånitaktmeddetekniskaframstegen.Medtankepådenpotentialsomfinnsförattökaapparaternasener-gieffektivitet,skulledeninbesparadeenerginframtill2020åtmins-tonemotsvarabesparingarnaibelysningssektorn.

Vi kan också omedelbart minska bensinförbrukningen genomattgåövertillbränslesnålarebilar,omstruktureratransportsystemenistadsmiljöochbyggautsnabbajärnvägsförbindelsermellanstäder,enligtdenmodellsomanvändsiJapanochEuropa.Dennaförflytt-ningavtyngdpunkten,frånbildomineradetransportsystemtillmeramångsidigasystem,märkstydligt idehandlingsprogramhundratalsborgmästare följer när de varje dag kämpar mot trafikstockningaroch luftföroreningar. De kommer på uppfinningsrika metoder attbegränsaintebaraanvändningenavbilarutanocksåsjälvabehovetavbilar.Bådestädernaskaraktärochbilarnasframtidarollkommerattförändraskraftigtavattnästanallakommunalainitiativminskarbilarnasnärvaroistäderna.

Inomindustrinfinnsdetenoerhördpotentialattminskaenergi-förbrukningen.Denpetrokemiskabranschenskullekunnaskäranerenergiförbrukningenmed32procentgenomattövergåtilldemesteffektiva produktionstekniker som finns idag och genom att åter-vinnaenstörredelavplasten.Mankanskäraner23procentavener-giförbrukningenistålframställningengenomeffektivitetsvinster.Ochnärdetgällercementliggerännustörrefördelarinomräckhåll,där

260 PLAN B 3.0

släppenmed80procent.Högstprioriteratärattersättaallkol-ocholjeproduceradelmedelfrånförnybarakällor.

DePlanB-mål förutvecklingavförnybaraenergikällor föreår2020,sompresenterasidettakapitelbaserarsigintepåvadmanvan-ligtvisföreställersigärpolitisktgångbart,utanpåvadvitrorärnöd-vändigtförattförhindraenoåterkalleligklimatförändring.DettaärintePlanA,attgåpåigamlahjulspår.DettaärPlanB–enmobili-seringavallakrafter,somomkrigetvaröveross,enresponssomståriproportiontilldethotsomdenglobalauppvärmningenutgörmotvårframtid.

Kanviutveckladenförnybaraenergintillräckligtsnabbt?Vitrordet.Trendernapåsenaretidnärdetgällerspridningenavmobiltele-fonerochdatorergerossenföreställningomhursnabbtnyteknikkanspridas.Närväldensammanlagdaförsäljningenavmobiltelefo-nerhadenåttenmiljonår1986,varfältetöppetförenexplosionsar-tadtillväxtochantaletmobiltelefonabonnenterfördubbladesundervartochettavdeföljandetreåren.Underdedärpåföljande12årenmeränfördubbladesantaletmobiltelefonägarevartannatår.Redanår2001fannsdet995miljonermobiler–en1000-faldigökningpåbara15år.År2007fannsdetflerän2miljardermobiltelefonabon-nenterivärlden.(3)

Försäljningenavdatorer följdeenliknandekurva.År1983sål-desungefärenmiljon,menår2003beräknadesdethandlaom160miljoner,enuppgångpå160gångerpå20år.Nukanviseliknandetillväxtsiffror för den förnybara energiteknologin. Försäljningen avsolcellerfördubblasvartannatårochdenårligatillväxtenikapacitetförvindkraftenliggerintelångtefter.Precissominformations-ochkommunikationssektorernaharförändratstilloigenkännlighetunderdetvåsenastedecennierna,kommerocksåenergisektornattgöradetunderdetkommandeårtiondet.(4)

Detfinnsentydligskillnad.Omstruktureringenavinformations-och kommunikationssektorerna präglades av teknikens utvecklingoch marknadskrafterna. Men omstruktureringen av energisektornkommerdessutomattdrivaspåavinsiktenattvårglobalacivilisationsödekanberopåattvigenomfördennaomstruktureringmedenfartsomomvidrabbatsavkrig.

Vind i överflödEnglobalundersökningavvindkraftgenomfördavforskarnaCristinaArcherochMarkJacobsonvidStanford-universitetetkomframtill

Kapitel 12 261

12

Övergång till förnybar energi

Såsom1800-taletvarkoletsårhundrade,och1900-taletoljans,kom-mer 2000-talet att tillhöra solen, vindenoch energin från jordensinre.Europablevår2006denförstavärldsdelensomgickinidennyaenergiepoken.Dåblevnämligenförförstagångentillväxtenikapaci-tetenattproduceraelstörreinomdeförnybarakällornaäntillväxteninomdegamla.Samtidigtökadekapaciteten förelproduktion frånvindocksåiUSA,med27procentår2006,medandenkolbaseradesjönknågot.(1)

VikanseattenergihushållningenenligtPlanBredanväxerframpåmångahåll.DelstatsregeringeniTexassamordnarenomfattandeutvidgning av vindkraften som skulle kunna ge 23000 megawattny elproduktionskapacitet, motsvarande 23 kolkraftverk. Ungefär160miljonermänniskoriKinafårnusittvarmvattenmedhjälpavsolfångarepåtaken.PåIslandärnästan90procentavhushållenupp-värmdamedgeotermiskenergi.60miljonermänniskoriEuropafårsinelfrånvindkraftverk.OchpåFilippinernafår19miljonermän-niskorsinelfrångeotermiskakraftverk.(2)

Iföregåendekapitelbeskrevvihurmankanmotverkadenför-väntadeökningenienergiförbrukningtillår2020genomeffektivi-sering.Dettakapiteltartagiutmaningenattanvändaförnybarenergii enomfattning sombidrar till attminskadeglobalakoldioxidut-

262 PLAN B 3.0

dedanskaplanerarnaenergipolitikenupp-och-ner.Deavserattlåtavindenblistommenielproduktionenochdenfossilakraftenfyllautnärvindkrafteninteräckertill.(10)

Redanimångaårhardefemländernaitopp–medungefär70procent av världens vindkraftsproduktion – dominerat tillväxten ibranschen,mendettaförändrasnunärdenglobliserasoch70andraländerbörjarutnyttjasinavindresurser.TilldemhörKina,FrankrikeochKanada,somallafördubbladesinvindkraftsproduktionunderår2006.(11)

Ett avde tidigabekymrenmedvindkraftenvar faran att fåglarskadades,mendettakanövervinnasgenomattundersökaochväljautlämpligaplatser,såattområdensominnebärriskförfåglarnakanundvikas. De senaste undersökningarna visar att fåglar förolyckasmycketsällanpågrundavvindkraftverkijämförelsemedhurmångasomdödasgenomattdeflygeriniskyskrapor,krockarmedbilarellerfångasavkatter.(12)

Andrakritikeräroroadeöverhurdetskaseut.Närvissamän-niskorserpåvindkraftverkserdeenförfulningavlandskapet.Andraserenenergikällasomräddarcivilisationen.Ochävenomdetfinnseninställningsomsäger”intehärhososs”,såärreaktionen”gärnahärhososs”mycketvanligare.PåvissahålliUSA,exempelvisblandranchägareiColoradoellermjölkbönderinorradelenavstatenNewYork,ärkonkurrensenomvindparker intensiv.Dettaär inteöver-raskande,eftersomenendastormodernvindturbinkanproduceraelför300000dollarpåettår.Jordbrukarefårvanligen,utannågoninvestering föregendel,3000-10000dollaromåret i royalties förvarjevindkraftverksomsättsupppåderasmark.(13)

Enavvindkraftensfördelarärattdenkräversålitemarkjämförtmedandra förnybaraenergikällor.Enmajsodlare inorraIowakanexempelvisavsätta1000kvadratmetermarktillettvindkraftverk,somvarjeårkanproducerael för300000dollar.Markenskullekunnaproducera1400litermajs,somkange450literetanol,värd300dol-lar.Eftersomsjälvavindkraftverkenändåupptarmindreän1procentavareanienvindparkkanjordbrukarentillgodogörasigbådeener-ginochskördenfrånsammaareal.Snartkommertusentalsranchä-garepådevindrikaStoraslätternaattförtjänamerapåsinaroyaltiesfrånelänpåattsäljaboskap.(14)

Förnärvarandehämmasutbyggnadenavvindkraftfrämstavhurmångamanförmårbygga.Mendenviktigafråganärhurstordelavvärldensenergibehovsomvindkraftenkantillgodose.Förattsedet

Kapitel 12 263

attomviutnyttjadeenfemtedelavvärldensanvändbaravindenergisåskulledetgeosssjugångersåmycketelsomdensomförbrukasivärldenidag.TillexempeliKina–medvidsträcktablåsigaslätterinorrochväst,oräkneligabergsryggarochenlångkustlinje,medrik-ligvind–harmantillräckligtmedanvändbarvindenergiförattmedlätthetkunnafördubbladennuvarandeelproduktionskapaciteten.(5)

Redanår1991gavUSAsenergidepartement (DOE)uten in-venteringavvindresursernaochpåpekadeidenatttrevindrikadel-stater–NorthDakota,KansasochTexas–hadetillräckligtmycketanvändbarvindenergiförattkunnasvaraförhelaUSAsbehovavel.Framstegeninomvindkraftsteknikenharsedandessgjortdetmöjligtför kraftverken att fungera vid lägre hastigheter och att omvandlavindtillelmeraeffektivt.Ocheftersomdeidagär100meterhöga,iställetförknappt40,kandetillgodogörasigbetydligtstarkarevindaroch störreochpålitligarevindomfång,ochgenererar20gånger såmycketelektricitetsomturbinersominstalleradesibörjanav1980-talet,närdenmodernavindkraftenbörjadeutvecklas.Meddennanyaturbinteknologi skullede tre staterna somDOEpekadeutkunnatillgodoseintebaraUSAselbehovutanheladessenergibehov.(6)

DessutomkomenutvärderinggjordavDOEår2005framtillattenbartvindkraftentillhavs(upptill80kilometerfrånkusten)kansvaraför70procentavlandetselbehov.Europautnyttjarredanendelavsinvindkrafttillhavs.Enanalysutfördår2004avGarrad Hassans konsultgrupp för vindenergi drog slutsatsen att ifall de europeiskaregeringarnamålmedvetetutveckladedeenormaresursernatillhavsskullevindkraftenkunnaståförallhushållseliEuropaår2020.(7)

Från år 2000 till 2007 ökade världens vindkraftskapacitet från18000megawatttilluppskattningsvis92000megawatt.Ibörjanavår2008kommerdenatthanåttmilstolpen100000megawatt.Frånår2000räknathardenvuxitmed25procentomåretochfördubblatsvarttredjeår.(8)

Världsledandenärdetgäller totalkapacitet ärTyskland, följt avUSA,Spanien,IndienochDanmark.Sermantillandelenvindkraftavettlandshelaelbehov,såliggerDanmarkfrämstmed20procent.Trenordligatyskadelstaterfåridagmerän30procentavsinelfrånvindkraft.FörhelaTysklandrördetsigom7procent–ochdetökarhelatiden.(9)

Danmarkgårnuinförattökavindensandelavlandetseltill50procent,därdetmestaavdenytterligareelenskulleutvinnastillhavs.Närmantogfastapåattvindenkundeblidenfrämstaelkällanvände

264 PLAN B 3.0

utbyggnadavkraftledningarförattsäkraattbäggegickframåtsamti-digt,såattmanskulleundvikahönan-ägget-problemet.(20)

Ocksåettantalkraftledningarmellandelstaterbyggsutellerdisku-teras.InorradelenavcentralaUSAkopplasvindparkeriöstraNorthDakotaochSouthDakotatillställverkiMinnesotaochWisconsin.Engruppoperatörerharförslagitenledning,somskullekopplaihopdestoravindresursernaiKansasochOklahomamedsydöstraUSAochöverföra el från föreslagna vindparkermed 13000megawattskapacitet. En annan grupp i övre Mellanvästern överväger kraft-ledningarsomskulleförenavindrikedomeniDakota-staternameddentättbefolkadeöstkusten.IvästerharguvernörernaiKalifornien,Nevada,UtahochWyomingkommitöverensomattbyggaen”ny-byggarlinje” som skulle förenaWyomings billiga vindresursermedSaltLakeCity,LasVegasochdeteltörstigaKalifornien.(21)

IEuropaharmanföreslagitettsuperelnättillhavs,frånÖstersjöntillNordsjönochsöderuttillSpanienskust.Bakomidénliggerettirländsktutvecklingsföretag,Airtricity,medvindparkeriettflertallän-derochABB,ettframståendeföretaginomutbyggnadavenergi-in-frastruktur.DettaelnätskulleintebarabidratillatttavarapåEuropasenormavindpotentialtillhavs,detskulleocksåkopplasammanlän-dernasegnaelnätochpåsåsättunderlättamereffektivelanvändningiheladennavärldsdel.Tillenbörjanföreslårdetvåföretagenettpro-jektpå10000megawattienvindparkiNordsjönmellanTyskland,StorbritannienochNederländerna,vilketskullegeeltill6miljonerhushåll.(22)

VindkraftenståricentrumförenergihushållningeniPlanB.Denfinns i överflöd, är billig och förekommer allmänt; den är lätt attutvidgaochgårsnabbtattkommaigångmed.Oljekällorsinarochflötseravkoltarslut,menjordensvindresurserkaninteutplånas.

IPlanBingårenkraftansträngningförattutvecklaenvindkrafts-kapacitetpå3miljonermegawatttillår2020.Dettakrävernästanenfördubblingavkapacitetenvartannatår,ijämförelsemeddetsenasteårtiondetsfördubblingvarttredjeår.Måletinnebär1megawattper2500invånare,ommanräknarenligtprognosernasomsägerattvärl-denhar7,5miljarderinvånareår2020.Danmark–med1megawattper1700personer–ärredanlångtförbidettamål.Spanienkommeratthauppnåttmåletföreår2010ochTysklandstraxdärpå.(23)

Dettaklimatstabiliserandeprogramskullekrävaattmandekom-mande12åreninstalleradesammanlagt1,5miljonervindkraftverkpå2megawatt.Detlåterkanskeöverväldigandeattmanskulletillverka

Kapitel 12 265

isittsammanhang,skavigranskavadolikaregeringarharförplaner,hurstoravindparkersomärunderuppbyggnadellerföreslagnaochvilkaelöverföringsnätsomplaneras.(15)

USAsofficiellamålärattendagfå20procentavlandetselfrånvindkraften.Detinnebärattmanmåsteutvecklaminst300000me-gawatts produktion. Eftersom 1 megawatt vindkraftskapacitet kanförse300hushålliUSAmedelskulleenvindkraftsutbyggnadiden-naskalamotsvarabehovethos90miljonerhushåll.IFrankrikesomförstnutartagivindkraften,harregeringenmålet14000megawattvindkraftföreår2010.Spanien,somredanharenkapacitetpånästan12000megawatt,siktarpå20000tillår2010.(16)

På det lokala planet iUSAharTexas, som länge ledde landetsoljeproduktion, tagit ledningenockså förvindkraften.GuvernörenRickPerrysamladeengruppvindparksutvecklareochelnätsbyggareförattkopplasammandetblåsigavästraTexasochdessnordligastedelmeddelstatensfolkrikaorter.Dettapaketskullekunnaledatillatt23000megawattvindkraftskapas,tillräckligtförattmotsvarahus-hållseleni7miljonerhem.(17)

Elbolaget Southern California Edison planerar ett 4500-mega-wattsvindprojektisödraKalifornien.IöstradelenavcentralaSouthDakotaharClipper Windpowerköptvindkraftsrättigheterpåsåmycketmarkatten3000-megawattskapacitetkanskapas.Ochnärdetgäl-lerhelaUSAöverstigerföreslagnavindparkernuislutetavår2007uppskattningsvis100000megawatt,nästan10gångersåmycketsomredanfinns.(18)

Katabatic PowerochDeutsche Bankplanerarenvindparkpå3000megawattiBritishColumbiaiKanada,därmanskullefåframtill-räckligtmedeltill900000hushåll.Storbritannienharenvindparkpågångtillhavspå1000megawatt,London Array,iSevernsflodmyn-ningochenannan1500-megawattsvindpark,Atlantic Array,utanförDevonskust,underplanering.Tysklandplanerarettflertalvindparkertillhavsisammastorleksordning.OchKinaharflera1000-megawattsvindparkerpåritbordet.(19)

En ytterligare fingervisning om omfattningen av framtidensvindkraft ges av hurmycket kraftledningar sombyggs och plane-ras. Lagstiftarna iTexas, Colorado, New Mexico, Kalifornien ochMinnesota iUSAkombinerade sitt stöd för storavindparkermed

266 PLAN B 3.0

Ännumeraspännandeärattenuppladdningavbatteriernamedelfrånvindkraftunderlågförbrukningstimmarnaskullevarasåbilligattdetmotsvaradeettbensinprispåmindreän30centperliter.Dennamodifieringavhybriderna,såattdekördesmestpåel,skulleminskaden återstående bensinförbrukningen med ytterligare 60 procent.(Avdenursprungligabensinförbrukningenskulledåbaraåterstå40%av50%=0,40⋅0,50=0,20=20%.Ö.a.)Manskullepåsåsättnåenminskningavdagensbensinförbrukningmed80procent.(28)

Mendetta är inte allt.AmoryLovins, enpionjärnärdetgällerattminskaenergiförbrukningen,påpekarattommananvändelättahögteknologiskapolymerkompositeriställetförstålibilenskaross,kundeman ”i stort sett fördubbla effektiviteten hos en hybrid avnormal storlek, utan att i någon väsentlig grad höja tillverknings-kostnaden.”Ommanalltsåbyggerbensin/el-hybriderochanvänderdenyahögteknologiskapolymerkompositerna,somintroducerasavBoeing i dess nya787 Dreamliner jumbo jet, så kanman skära nerdeåterstående20procentenavbensinförbrukningenmedytterligarehälften,vilketalltsågerentotalreduktionpå90procent.(29)

Modellen med vindkrafts-el-drivna plug-in-hybridbilar kräverintenågondyrnyinfrastruktur,eftersomnätverketavbensinstatio-nerochelnätetredanfinnspåplats.Enundersökningår2006utfördavdenamerikanskaregeringensPacific Northwest National Laboratoryuppskattadeatt84procentavdenelsomlandetsbilar,skåpbilarochstadsjeeparskullebehöva,omdevarutrustademedenplug-in-funk-tion,skullekunnatasomhandavdenexisterandeelektriskainfra-strukturen,eftersomuppladdningentill störstadelenskulleskeomnatten,dådetfinnsöverloppsproduktion.(30)

Många kommentatorer oroar sig över att vindkraften varierar,mendettakanpådethelatagetövervinnasgenomattintegreralo-kalaoch regionalaelnät till ett starkt landstäckandenätverk,någotsom i alla fall är nödvändigt (iUSA, ö.a.) för attman ska kunnahantera elbehoven effektivare. Eftersom inte ens två vindkraftverkhar identiskavindförhållanden,görvarjeytterligarevindparkinomettstortnätattvariationernautjämnas.Medmångavindparkeriettomfattandenätverkförsvinnerdetmestaavvariationerna.(31)

Enannanbetydelsefullkällatillstabilitetkommerövergångentillhybridbilarmedplug-in-funktionattvara,eftersombilbatteriernaärett system för att lagra vindenergi.Omman hade ett smart elnätskullebilisternamedvinstkunnasäljaeltillbakatillnätetvidbehovunder hög efterfrågan. I själva verket skapar övergången till plug-

Kapitel 12 267

ensådanenormmängdkraftverk,tillsmanjämförmedde65miljo-nerbilarvärldentillverkarvarjeår.Enkostnadpå3miljonerdollarperfärdigtverkskulleinnebärainvesteringarpå4500miljarderdol-lardenärmaste12åren,eller375miljarderdollaromåret.Mankanjämföramedvärldenskapitalutgifterföroljaochgas–deberäknasuppgåtill1000miljarderdollaromårettill2016.(24)

Vindkraftverkkanmassproducerasvidlöpandeband.FaktisktärdenavställdakapacitetenhosUSAsbilindustritillräckligförattpro-duceravindkraftverken sombehövs för attnådetglobalamålet iPlanB.(25)

Fabrikernasomlagtsnerfinnsjufortfarande,ochlikasåfinnsdetskickliga arbetare idessa samhällen somär ivriga att återgå till ar-betet.DelstatenMichigan, ihjärtat avdenblåsigaStora sjö-regio-nen,hartillexempelmeränsinbeskärdadelavnedlagdabilfabriker.DetspanskaföretagetGamesa,enledandetillverkareavvindturbiner,sattenyligenigångenverksamhetienövergiven U.S. Steel-fabrikiPennsylvania.(26)

Hybridbilar med plug-in och vindkraft Ikapitel10diskuteradeviåtgärdersomstädersätterinförattminskabilbehovet.Menävenmedfärrebilar,harvärldenettdesperatbehovav en ny typ av energi för fordon, en ny bränslekälla. Lyckligtvishargrundenfördettalagtsmedtvånyateknologiskalandvinningar:bensin/el-hybridbilarna,somToyotavarförstutemed,ochdehög-teknologiskavindkraftverken.

ToyotaPrius–enstorsäljande,medelstorhybridbil–harenim-ponerandebränsleförbrukningpå5liter/100kmiblandadstads-ochlandsvägskörningijämförelsemed12liter/100kmförengenom-snittlig ny personbil från USA. USA skulle lätt kunna halvera sinbensinförbrukningbaragenomattbytautdenamerikanskabilparkenmothögeffektivahybridbilar.Ingenförändringiantaletfordonelleriantaletkördamil,barakörademmeddenmesteffektivateknologisomfinnspådagensmarknad.(27)

Närnuhybridbilarharetablerat sigpåmarknadenärdet ingetstortstegatttillverkaplug-in-hybridersomkankörashuvudsakligenpåel.Genomattsättainettstörrebatteriibensin/el-hybriderna,föratthöjaderaskapacitetattlagrael,ochgedemenanslutningsmöjlig-het,såattbatteriernakanladdasuppviaelnätet,skullebilisternakun-napendla,åkaochhandlaellertabilenförandrakortaresor,nästanbaramedhjälpavel.Bensinskullebarabehövasförenstakalångresor.

268 PLAN B 3.0

Solfångaresomanväntsallmäntförattvärmauppvattenanvändsnuocksåförattgevärmeibyggnader.Istoraanläggningarutnyttjasbådesolfångare,somkoncentrerarsolljusetförattkokavattenochprodu-ceraelfrånångkraft,ochstorasolpaneleravihopmonteradesolceller.Sådanakommersiellakraftverkkanlevereraeltilltusentalshem.

Till den senaste tidens mest spännande utvecklingar i världeninomsolsektornhörkanskeattmaninstalleratomkring40miljonersolfångareförvarmvattenberedningpåhustakiKina.Detfinns2000kinesiskaföretagsomtillverkarsoldrivnavarmvattenberedareatthapåtaketochdennarelativtenklaochbilligateknikanvändsintebaraallmänt i städerna,utanharockså tagit språngetöver tillbyar somännuinteensharel.Försålitesom200dollarkanmanibyarnanufåensolfångareinstalleradpåsitthustak,såattmanförförstagång-enkanduschaivarmtvatten.DennateknologihartagitKinamedstorm,såattmarknadenredanärmättadpåsinahåll.OchännumerspännandeärattBeijingharplanerpåattmeränfördubbladagens124miljoner kvadratmeter solfångare för varmvattenberedning till300miljonerföreår2020.(37)

EnerginsomtastillvaragenomdessainstallationeriKinamotsva-rarelensomproducerasav54kolkraftverk.AndrautvecklingsländersomIndienochBrasilienkanskeockså snart får semiljontalshus-hållgåövertilldennabilligateknikförvarmvattenberedning.Dettasprångutpå landsbygdenutanelnätpåminneromhurmobiltele-fonernahoppadeöverstegetmedfastatelefonledningarochkundeförsemiljontalsmänniskormedteletjänsteriställetförattdefortfa-randeskullehafåttköaförvanligatelefonlinjer.Soldrivnavarmvat-tenberedarepåtaketärsåväldigtattraktivaförattdegernästangratisvarmvatten,närvälinstallationskostnadenärbetald.(38)

Soldrivna varmvattenberedare på taken sprids också snabbt iEuropa där energipriserna är relativt höga. Främst iEuropa liggerÖsterrike,där15procent av allahushållnu får sitt varmvattenpådettasätt.OchliksomiKinaharivissaösterrikiskabyarnästanallahushållsolfångarepåtaket.Tysklandliggerocksålångtframme.JanetSawinpåWorldwatch Institutepåpekarattungefär2miljonertyskarnuborihemdärbådebostadenochvattnetvärmsuppavsolfångarepåtaket.(39)

InspireradavattmandesenasteåreniEuropasåsnabbttagittillsig solfångarepå taket,harESTIF(European Solar Thermal Industry Federation)sattuppdetambitiösamålet500miljonerkvadratmeter,ellerenkvadratmetersolfångarepåtakenperinvånareiEuropaföre

Kapitel 12 26�

in-hybrider,medsinellagringskapacitetochback-up-bensintank,enbuffertmotväxlingarnaivindkraftstillgångensåattvindkraftenkanvarastommeniPlanB-energihushållningen.(32)

Gårmanövertillbränslesnålaplug-in-hybridbilarikombinationmedattmanbyggertusentalsvindparkerihelaUSA,kommerdetattföryngralandsbygdenochheltavgörandeminskaUSAsunderskottihandelsbalansen.Menännuviktigareärattdetskullekunnaskäranerbilarnaskoldioxidutsläppmedungefär90procent,vilketskullegöraUSAtillettföredömeförandraländer.(33)

Detsnabbtväxandestödetförplug-in-hybriderharkommittilluttryck iengräsrotssammanslutning iUSA,kalladPlug-In Partners.I slutet av 2007 hade Plug-In Partners 617 medlemsorganisationer,blandandra169elbolag,168företag,71stadsstyrelseroch67miljö-grupper.Endelavmedlemmarnaharlagtenslagsförhandsorderpåplug-in-bilaroch-skåpbilar;blanddemsomgjortsåfinnsdelstatsre-geringeniNewYorkState,energibolagenSouthern California Edisonoch Pacific Gas and Electric. Dessa intresseanmälningar omfattar numerän11000fordonochordernakommerattgåtilldetförstaföre-tagsomkommerutpåmarknadenmedenplug-in-hybrid.(34)

TilldeföretagsomtänkertillverkadessafordonhörNissan,Toyota,GM (General Motors, med sin Chevrolet Volt) och Ford (med sinAirstream).RedannutestasChryslersDodge Sprinterplug-in-hybrid-skåpbilaravolikafirmor,blandandraPacific Gas and Electric.Deförstaföretagen somkommerutmedplug-in-hybridbilarpåmarknadenkommerkanskeattupptäckaattdetärsvårtatthållajämnastegmedefterfrågan.(35)

Chevrolet Volt, somkommerattbörja säljas år2010,kommerattkunnagå60kilometerpåenbartel.Pålängresträckorladdarenlitenbensinmotoruppbatterietigen.Förde78procentavamerikanernasomborhögst30kilometerfrånsittarbeteblirdetmöjligtattpendlautanatt användanågonbensin.Fördemsomhar längrevägärenuppladdningocksåpåarbetsplatsenettalternativ.UtifrånanalyseravamerikanernasbilkörningsmönsterberäknarGMattVoltenkommerattdra1,5liter/100km,eftersomdenbensindrivnauppladdarenbarabehöveranvändasdåochdå.Detärdennautsiktattfåmycketlågabensinkostnadersomgörattkundervillköpaplug-in-hybridbilar.(36)

Solceller och solfångareEttflertal teknikeranvändsnu förattutnyttja solensenergi,blandandra både solfångare för värme och solceller för elproduktion.

270 PLAN B 3.0

ge0,7kilowattvärme,dåfårvienglobalsolvärmekapacitetpå1100gigawattvärmeår2020–ochdetmotsvarar690kolkraftverk.(44)

Denenormaplaneradeutvidgningenavuppvärmningavvattenochhusmedsolenergiiindustriländernaskullekunnastänganågraexisterandekolkraftverkochminska användningen avnaturgas, dåsolfångarnaersätterel-ochgasdrivnavarmvattenberedare. I ländersomKinaochIndienkommeremellertidsolfångarnaattheltenkeltminskabehovetavnyakolkraftverk.

EnavorsakernatilldenexplosionsartadetillväxtenisolenergiföruppvärmningavvattenochhusiEuropaochKinaärattdetärsålönsamt.Igenomsnittbetalardetsigiindustriländernapåmindreäntioårtackvarelägreelräkningar.(45)

Allteftersomkostnadensjunkerförkombisystempåtaketkom-merantagligenandraländerattgörasomIsraelochSpanienochkrä-vaattallanyabyggnaderförsesmedtakanordningarföruppvärmningavvattenochhus.Dettaärintenågonövergåendemodenyck,utandessatakinstallationerärsnabbtpåvägattblivardagligaföreteelser,närprisetpåfossilabränslenstiger.(46)

Det hittills vanligaste sättet att utnyttja solenergin har varit attanvändasolljusetdirektförattvärmauppvatten,menvärldenssnab-bastväxandeenergikällaärändåsolceller,somomvandlarsolljustillel.Världen har nu anläggningar som ger 8600 megawatt.Trots attsolcellerfortfarandeärenlitenelkälla,växerbruketavdemmedöver40 procent per år, och fördubblas vartannat. År 2006 installeradessolcellerpå1150megawattiTyskland–såattTysklandblevdetförstalandetsominstallerademerän1gigawatt(1000megawatt)underettår.(47)

ÄndatillsnyligenproduceradesmestsolcelleriJapan,TysklandochUSA,menettflertalenergiskanyaaktörerharpåsistoneträttframinombranschen,ifrämstaledetföretagiKina,Taiwan,Filippinerna,SydkoreaochFörenadeArabemiraten.KinagickomUSAifrågaomsolcellstillverkning år 2006.Kanhända attTaiwan gör det år 2007.Idagfinnsdetmängderavföretagsomtävlarpåvärldsmarknadenochpressarframinvesteringaribådeforskningochtillverkning.(48)

Fördenästan1,6miljardermänniskorsomleverisamhällensomännuinteärkoppladetillelnätetärdetnuoftabilligareattinstallerasolcellertakförtakänattbyggaettcentraltelverkochettelnätsomskanåuttillabonnenterna.FörbyboriAndernatillexempel,sombaraharhaftljusgjordaavtalgsomendabelysning,ärdenmånatliga

Kapitel 12 271

år2020,vilketärmerände0,74kvadratmeterperpersonsomredanfinnsiIsrael,somliggerfrämstivärlden.Deflestainstallationernaärtänktaattblikombisystemsomvärmerbådevattenochutrym-men.(40)

År 2007 var de europeiska solfångarna talrikast i Tyskland,ÖsterrikeochGrekland,menFrankrikeochSpanienharnuocksåbörjatsatsapådem.ÅtgärdernaiSpanienfickextraskjutsavennyregelfrånochmedmars2006somkrävdeattsolfångareskullemon-teraspåallanyaochrenoveradehus.ESTIFberäknarattEUharenlångsiktigpotentialattutveckla1200gigawattvärmeförvattenochbostäderfrånsolenergi,vilketinnebärattsolenskullekunnaståförenstordelavEU-ländernasbehovavuppvärmning.(41)

USAsindustriföruppvärmningavvattenmedsolfångarepåtakharhittillsinriktatsigpåennischpåmarknaden–mansåldenäm-ligen10miljonerkvadratmetervarmvattenberedareförswimming-poolermellanåren1995och2005.Menmeddennautgångspunktärindustrinförbereddpåenmassmarknadförsolfångaretillvarmvattenochinomhusmiljöer.(42)

Viharnudedatasombehövsförattgöranågrakalkylerförhelagloben.DåKinaharsattmålet300miljonerkvadratmeterförsol-fångaretillvarmvattenberedningföreår2020,ochESTIFharmålet500miljonerkvadratmeterföreår2020,bordeeninstalleringav200miljonerkvadratmeterföreår2020iUSAintevarabortomräckhållmedtankepådeskattelättnadersommannyligenslagitfast.Japan,somnuhar11miljonerkvadratmeter solfångare somvärmeruppvatten på taken, men som importerar nästan allt sitt fossila bräns-le,skullelättkunnanå80miljonerkvadratmeterföreår2020.OmKina,USAochJapan,ochdessutomEU,uppnårmålenkommerdetillsammansatthaenkapacitetpå1080miljonerkvadratmeter förvarmvattenochvärmeföreår2020.Dettaskullebli0,45kvadrat-meterperpersondådetfinns2,4miljardermänniskoridessaländer,alltsåfortfarandebetydligtunderIsraelsnivåidag.(43)

Omutvecklingsländernas5miljardermänniskorår2020skulleha0,1kvadratmetervarmvattenberedarkapacitetpåtakperperson,alltsåungefärsomiKinaellerTurkietidag,skulledettaaddera500miljo-nerkvadratmetertilldenglobalasumman,vilkendåskulleöverstiga1,5miljarderkvadratmeter.Omviantarattvarjekvadratmeterkan

272 PLAN B 3.0

bränslekostnaderochmycketliteunderhåll,ärdetbarainvesteringensomräknas,ochivanligafallkrävsdetdåettlån.VärldsbankenochFNs miljöprogram UNEP har uppmärksammat detta och gått inmedhjälpprogramförattbiståmedlånpådetlokalaplanetgenomkreditsystem,somkanfinansieradettabilligasättattfåel.Ettstart-lånfrånVärldsbankenharhjälpt50000husägareiBangladeshattfåsolcellssystem. En andra och mer omfattande finansieringsomgångkommerattgöradetmöjligtförytterligare200000familjerattgöradetsamma.(54)

Investerarna inriktar sig nu också på storskaliga solcellselverk.Enanläggningpå20megawatthållerpåattbyggasiSydkorea,ochberäknasblifärdigislutetavår2008ochdenkommerattblidenstörsta i världen.Mendenkommer snart att överträffas av en40megawattsanläggningsombyggsnäraLeipzigiTyskland.Dennabe-räknasbörjaproduceraelår2009.ISpanienharBP Solarettkon-traktpåattbyggaungefär278småelkraftverkmedensammanlagdkapacitet på 25megawatt.Vid sitt högkvarter iMountainView iKalifornienharGoogle–ettavdemånga företagsominvesterar isolcellsel–installeratenuppsättningsolcellerpå1,6megawattförattomvandlasolljustillel.(55)

Flerochflerländer,staterochprovinserställeruppmålförsol-cellsinstallationer.TillexempelJapanplanerarattsolcellerskage4800megawattskapacitetår2010,ettmålmantroligenkommerattöver-träffa.DelstatenKalifornienhar sattuppmålet3000megawatt tillår2017.PåUSAsöstrakuststrävardelstatenMarylandattnåsolen-ergi-installationerpå1500megawattföreår2022.OchiKinasiktarShanghai insigpå100000solcellsanläggningarpåtaken,ävenomdetförenstadmed6miljonertakbaraärenbörjan.AlltsomalltärdenglobalaPlanB-budgetensprognosinställdpåattdetbörfinnas1190gigawattsolcellskapacitetår2020.(56)

Ett annat lovande sätt att utnyttja solens energi är att användaljusettillattupphettavattenochångantillattskapael.Dennasolvär-meteknik–oftakalladkoncentreradsolenergi–använderheltenkeltreflektorermedettautomatisktsystemförattriktaindemsåattsol-ljusetkoncentreraspåettslutetkärl,sominnehållervattenellernå-gonannanvätska,såatttemperaturenstigersåhögtsom400graderCelsiusochångaproduceras.Kalifornienbyggdeupp354megawattsolvärmedrivenkapacitetredanförnästan20årsedan,meneftersomelenfrånfossilabränslenvarsåbillig,togintressetförinvesteringarisolvärme-energislut.Närnubådeprisernapåfossilabränslenoch

Kapitel 12 273

utgiften fören solcellsinstallationöver30månadermindreändenmånatligautgiftenförljusen.(49)

Indiskabyborsomännuinteharnågonelindragenochsombarahartillgångtillfotogenlamporstårinförenliknandekostnadskalkyl.Attinstalleraettsolcellssystemihemmet,inklusivebatterier,kostariIndienungefär400dollar.Ettsådantsystemkangeeltilltvå,treellerfyrasmåapparaterellerlampor,ochdeanvändsallmäntihemmenochbutikernaiställetfördeförorenandeochalltdyrarefotogenlam-porna.Påettårförbrukarenfotogenlampanästan76literfotogenochomfotogenenkostar80centperliterinnebärdet60dollarperårochlampa.Ettsolcellssystemsomersattetvålamporskullelönasigredanefterfyraår.(50)

Manberäknaratt1,5miljarderfotogenlamporanvändsidag.Destårförendast0,5procentavbelysningenihemmen,menstårändåför 29 procent av alla koldioxidutsläpp som skapas av belysning ihemmen.Dedrarmotsvarande1,3miljonerfatoljaomdagen,vilketmotsvararungefärhalvaoljeproduktioneniKuwait.Ommankundeersättadessalampormedsolcellsinstallationerskulledetminskavärl-densoljeförbrukningmed1,5procentochminskadeårligakolut-släppenmed52miljonerton.(51)

FörindustriländernasdelberäknarMichaelRogolochhanskon-sultföretagPHOTONatttillår2010kommerheltintegreradefö-retag, somomfattar alladelar av solcellstillverkningen, att installerasystemsomproducerarelför12centperkwhisoldränktaSpanienoch18 centperkwh i södraTyskland.Ävenomprisetpå el frånsolcellerkommerattsjunkaunderprisetförsedvanligelpåmångaorter,kommerdettainteautomatisktattledatillfullskaligövergångtillsolceller.MensomenVDienergibranschenuttrycktedet:”TheBigBangärpågång.”(52)

Försäljningenavsolcellerfördubblasnuvartannatårochkommertroligenattfortsättaattgöradetåtminstonetillår2020.Denberäk-nadeförsäljningenpåöver5000megawattår2008kommerattstigatill320000megawattår2020.Viddetlagetskulledensammanlagdainstalleradekapacitetenöverstiga1miljonmegawatt(1000gigawatt).Trotsattdennaprognoskanverkaöverdriven,kommerdenkanskeiverklighetenvisasigvaraiunderkant.Omde1,6miljardermännis-korsomsaknarelidagskullefådettillår2020,dåberordettroligenpåattdeinstalleratsolcellssystemförhemmabruk.(53)

Närenbyboköperettsolcellssystem,köperhonellerhanisjäl-va verket tillgång till el under 25 år. Eftersom det inte blir några

274 PLAN B 3.0

watttillår2020,ettmålsommycketvälkanöverträffasnäroronförklimatförändringenbliralltstarkare.(62)

Geotermisk energiDetärallmäntkäntblanddemsomärinsattaienergifrågorattjor-denvarjetimmenåsavtillräckligtmycketsolenergiföratttillgodosevärldensbehoviettheltår,menfåmänniskorvetattvärmenidetioöverstakilometrarnaavjordskorpaninnehåller50000gångersåmycket energi somallavärldens sammanlagdaolje-ochgasförråd.Trotsdettaöverflödharman,globaltsett,barautnyttjat9300mega-wattavdengeotermiskaenerginsproduktionskapacitet.(63)

Attrelativtliteharinvesteratsiattutvecklajordensinrevärme-resurserberordelvispåolje-,gas-ochkolindustrinsdominans,ochattdehartillhandahållitbilligenergigenomattuteslutadeindirektakostnadernaförattförbrännafossilabränslen.Underdetsenasteår-tiondethardenutvunnageoenerginvuxitmedknappt3procentomåret.HälftenavvärldensframställningskapacitetärkoncentreradtillUSAochFilippinerna.Fyraandraländer–Mexiko,Indonesien,ItalienochJapan–svararfördetmestaavåterstoden.Alltsomalltomvandlarungefär24ländernugeotermiskenergitillel.FilippinernaochElSalvadorhörtillföregångarna;dennaenergiformstårför25respektive22procentavderaselförbrukning.(64)

Förutomdenna typ av användningutnyttjasgeotermiskvärmedirekt,utanattomvandlastillel.Uppskattningsvis100000megawattgeotermiskenergi–runt10gångermeränvadsomomvandlastillel–användsdirektförattvärmaupphusochväxthusellersompro-cessvärmeinomindustrin.ExempelärblandannatvarmabadiJapan,husuppvärmningpåIslandochvärmeiväxthusiRyssland.(65)

Entvärvetenskapligforskargrupp,sammansattav13forskareochingenjörersomMIT(Massachusetts Institute of Technology)kallatsam-manår2006,utvärderademöjligheternaattproduceraelfrånUSAsgeotermiska energi. Gruppen tog hänsyn till den nyaste tekniken,blandannatdensomanvändsavolje-ochgasbolagenvidborrningochvidförstärktoljeutvinning(därmanutvinnerytterligareoljage-nomattpumpanergasiborrhålen)ochkomframtillattförstärktageotermiskasystemskullekunnaanvändasförattutveckla100000megawattselproduktionskapacitetiUSAföreår2050,vilketskullemotsvara250kolkraftverk.Förattfulltutförverkligadennapoten-tial uppskattade MIT-gruppen att regeringen måste investera uppemot1miljarddollarigeotermiskforskningochutvecklingunder

Kapitel 12 275

oronöverklimatförändringenökar,harintressetförsolvärme-energivaknatigen.Exempelpådennyavågenärett64-megawattssolvär-mekraftverkiNevada,färdigställtår2007,ochettliknandesomhål-lerpåattbyggasiSpanien,samtettförslagomenanläggningpå300megawattiFlorida.(57)

De mest framträdande regionerna med den solintensitet somkrävs för att solvärmekraftverk ska löna sig, är sydvästra USA,Nordafrika,MedelhavsområdetiEuropa,Mellanöstern,Centralasienoch ökenområdena i Pakistan, nordvästra Indien, samt norra ochvästraKina.(58)

DrömmenomattanvändaSaharasenormasolenergiförattleve-reraeltillEuropakansnartbliverklighet.Ijuni2007offentliggjordeAlgerietsinaplanerpåattbyggasolvärmekraftverkpå6000mega-wattförexporttillEuropaperkabel.Manbörjadebyggapåett150megawattsnaturgas/solenergi-hybridkraftverkijuli2007,därgasenhelt taröverpånattendå solen inte lyser.Dettakraftverk ligger iHassiR’mel,420kilometersöderomhuvudstadenAlger.(59)

Smärtsamtmedvetetomattlandetsolje-ochgasexportintekom-merattfortgåievighet,hardenalgeriskaregeringenskapatettnyttbolag,New Energy Algeria,somskaskötautvecklingenochexportenavsolenergi.VDTewfikHasniframhäverattderas”potentiellasol-värmekraftärfyragångerstörreänvärldensenergikonsumtion”.Manharplaneratattåren2010-12lägganerundervattenskablarsomkopp-larsammansolvärmekraftverkeniSaharamedelnätetiEuropa.(60)

Det somgör solvärme-energi såattraktivt i soligaklimatärattman får ut som mest på dagen, då behovet av luftkonditioneringliksomhushållensbehovärsomstörst.EnundersökningsomASES(American Solar Energy Society)gjordekomframtillattsydvästraUSA,somärsåriktpåsol,harisolenergienpotentiellproduktionskapaci-tetpå7000gigawattel,ungefär7gångerUSAsnuvarandeproduk-tionskapacitetfrånallakällor–ochdåhademanuteslutitdemindrelovandeområdena.Ommanantarattdetävenfortsättningsvisfinnsen30procentsskattereduktionförinvesteringarianläggningarsomutnyttjarsolenergiochattprisetpåkolstigertill35dollarperton,dåhävdarASES-undersökningenatthela80gigawattkanutvecklasavdennapotentialtillår2030.(61)

GreenpeaceochESTIAharutformatenvärldsomfattandeplanförattutveckla600000megawattskapacitetfrånsolvärmekraftverkföreår2040.Viföreslårettmeranärliggandemålpå200000mega-

276 PLAN B 3.0

ror,kommerdettaalternativtroligenattblibetydligtmerpopulärtdekommandeåren.(71)

Blandde16ländersomanvändergeotermiskenergiförvatten-brukfinnsKina,IsraelochUSA.IexempelvisKalifornienproduce-rar15fiskodlingarrunt4500tontilapia,strimmighavsabborreochmalvarjeår,medhjälpavunderjordisktvarmvatten.(72)

Antaletländerdärmanbörjattatillvarageotermiskenergibådeförelochvärmeökarsnabbt.Detgörävenspektretavolikatyperavanvändning.Rumänienanvänderexempelvissingeotermiskaenergitill fjärrvärme, tillväxthusochtillatt försehemochfabrikermedhettvatten.(73)

Underjordisktvarmvattenanvändsallmäntförbadochsimhallar.Japan har till exempel 2800 spa-anläggningar, 5500 offentliga badoch15600hotellochgästgiverier,somanvändergeovärmtvatten.Islandanvändergeotermiskenergiförattvärmauppungefär100of-fentligasimbassänger.Deflestaavdemliggerutomhusochäröppnaåret runt. 1200 simbassänger värms upp med geotermisk energi iUngern.(74)

Omfyraavde folkrikaste ländernasomliggervid ring of fire–USA,Japan,KinaochIndonesien,medtillsammansnästan2miljar-dermänniskor–skullegåinpåallvarförattinvesteraiutvecklingavsinageotermiskaresurser,skulledelättkunnagörageotermiskenergitillenavvärldens främstakällor förel.När redanUSAochJapantillsammansharenpotentialpå240gigawattgeotermiskelproduk-tion,ärdetintesvårtattföreställasigenvärldmed200gigawattelframställdmedjordvärmeföreår2020.(75)

Växtlighetens energikällorItaktmedutplåningenavolje-ochnaturgasförrådenriktarsigvärl-densuppmärksamhetmotenergifrånväxter.Häringårbiprodukterfrån skogs- och sockerindustrin, avfall från städerna, restprodukterfrånboskapsskötseln,energigrödor,skörderesterochavfallfrånträdochträdgårdaristäderna–alltdettakananvändasförattframställael,värmeellerfordonsbränslen.

Inom skogsindustrin, både sågverk och pappersbruk, har avfalllängeanväntsförattproducerael.Amerikanskabolagbrännerskogs-avfallbåde föratt framställavärmeför sinaegnaprocesseroch förattfåframeltillförsäljningtilllokalaelbolag.Störstadelenavden

Kapitel 12 277

denärmastkommandeåren,detvillsägaungefärvadettendastortkolkraftverkkostar.(66)

Ävenutandenna forskningsinsatshadeungefär61geotermiskaprojektsattsigångellerbörjatutvecklasiUSAibörjanavår2007.OmUSAkanutveckla100000megawattgeotermiskproduktions-kapacitet,hurmycketskulledåinteandraländer,mångamedbättrenaturliga förutsättningar, kunna få fram med samma tekniker? EnutvärderingmedtioårpånackenfrånJapanvisaratt landetskullekunnautvecklaenproduktionskapacitetpå69000megawatt.Medförstärktageotermiskasystemskulledettalättkunnafördubblastill140000megawatt.(67)

Indonesienmed500vulkaner,128avdemaktiva,harutantvivelmycketstörrepotential.Landetkanfåallsinelfrånbillig,lättåtkomliggeotermiskenergiochnäroljeproduktionensjunkerärIndonesienlyckosamt,eftersomlandetärrikligtförsettmedenenergikällasomalltidkommerattbestå.(68)

Dengeotermiskaenerginspotentialattlevererael,attvärmabo-städerochattförseindustrinmedprocessvärmeärstor.TillländernasomärrikapågeotermiskenergihördesomomgerStillahavet idensåkalladering of fire.HäringårChile,Peru,Colombia,Mexiko,USA,Kanada,Ryssland,Kina, Japan, Filippinerna, Indonesien ochAustralien.Andrageotermisktrikaländerärdesomliggerlängsdetöstafrikanskaförkastningssystemet,somKenyaochEtiopien,ochlän-dernaruntöstraMedelhavet.(69)

När det gäller direkt användning av geotermisk energi lederIslandochFrankrike.PåIslandutnyttjasdentillattvärmauppnästan90 procent av hushållen, vilket i stort sett har eliminerat använd-ningenavkolidettasyfte.Dengeotermiskaenerginstårförmeränen tredjedel av Islands totala energiförbrukning. Ungefär 200000franska hushåll får både värme och varmvatten från omkring 70geotermiskauppvärmningsanläggningar,somkonstrueradesefterdetvåstoraoljeprishöjningarnapå1970-talet.EnskildahemiUSAfårgeotermiskvärmedirektlevereradiRenoiNevadaochiKlamathFallsiOregon.AndraländersomharomfattandefjärrvärmesystembaseradepågeovärmeärKina,JapanochTurkiet.(70)

Geotermiskenergiärenidealiskvärmekällaförväxthusinord-ligaklimat.Ryssland,Ungern,IslandochUSAhörtilldemångalän-dersomanvänderdenförattfåframfärskagrönsakerundervintern.Medökandeoljepriser,somhöjertransportkostnadernaförfärskva-

278 PLAN B 3.0

tahandomgödselnirötkammareochframställabådemetanochennäringsrik fast rest som lantbrukarenkan återföra till åkrarna somgödning.Metanetmansamlatuppkanförbrännasförattgevärmeochel.(81)

Företagochallmännyttigabolagutnyttjarocksådenmetansomproducerasisoptipparnärdetorganiskamaterialetinedgrävtavfallsönderfaller,vilketkangevärmetillindustrierellerproducerabådeelochvärme ikraftvärmeverk. Interface–världens störstamattfab-rik–näraAtlantaiGeorgia,övertygadestadenomdetvettigaiattinvestera3miljonerdollarföratttavarapåmetanetfråndenkom-munala soptippenochbygga en14kilometer lång ledning till enInterface-fabrik.Biogasen i denna ledning,medett pris 30procentundervärldsmarknadspriset står för20procentav fabrikensbehov.Soptippenberäknasgemetani40år,vilketgörattstadenförtjänar35miljonerdollarpåsinursprungliga3miljonerdollarsinvestering.FörInterface betyderdetta lägreproduktionskostnaderoch att företagetkantillgodoräknasigminskningeniutsläpptaväxthusgasersomettbidragtillattgöraföretagetklimatneutralt.(82)

Grödorkanocksåanvändasförattproducerafordonsbränsle,blandannat både etanolochbiodiesel.År2007produceradevärlden50miljarderliterbränsle-etanoloch9miljarderliterbiodiesel.HälftenavetanolenkomfrånUSA,entredjedelfrånBrasilienochrestenfrånettdussinandraländer,främstblanddemKinaochKanada.NästanenfjärdedelavbiodieselnframställdesiTyskland,deandrastörretill-verkarnavarUSA,FrankrikeochItalien.(83)

USA, som rusade förbi Brasilien i etanolframställning år 2005,använder sig allra främst av majs som råvara. Då man förutser attUSAs produktion av etanol kommer att nästan fördubblas mellanår 2007 och slutet av år 2008, kommer USAs utbud att stiga till50miljarder literperår.Dettakanskeredanöverstigerdenmängdamerikanskspannmålsomkanomvandlastillbränsleutanattdrivauppvärldensmatprisertilloacceptabelthöganivåer.OchattutvidgasockerrörsetanoleniBrasilieninnebäretthögretryckpådenregnskogsomännufinnskvariAmazonas.Enövergångtillhybridbilarsomkanladdasfrånelnätetmedvind-ochsolenergiskullekunnaundvikadetta.(84)

I mitten av år 2007 minskade tillväxttakten för investeringar ietanolochbiodiesel,eftersomprisetpåråvarornastegbådeföreta-noldestillerierochbiodieselraffinaderierocheftersomskyhögaspann-målspriser utlöste alarmsignaler till matkonsumenter överallt. Man

Kapitel 12 27�

elproduktionpånästan10gigawattsomfåsavväxteriUSAkommerfrånförbränningavskogsavfall.(76)

Träresteranvändsocksåallmänt i stadsområdenförkombineradvärme-ochelproduktion,därvärmennormaltanvändsförfjärrvär-mesystem.ISverigeharnästanhälftenavallahushållochaffärsfastig-heteranslutitstillfjärrvärmesystem.Sånyligensomår1980användesimporteradoljatillöver90procentavvärmenidessasystem,menår2005hadeoljantillstordelersattsavträflis,soporochbrunkol.(77)

StadenSt.PauliMinnesotaiUSA,därdetbornästan300000människor,börjadeutvecklafjärrvärmeförmerän20årsedan.Manbyggde ett kombinerat kraftverk för värmeoch el, ochutnyttjadeträdavfallfrånstadensparker,träavfallfrånindustrinochträfrånandrakällor.Kraftvärmeverket,somanvänderminst250000tonavfallsträperår,levererarnufjärrvärmetillungefär80procentavinnerstads-området, eller till mer än 2,6 kvadratkilometer golvyta i bostäderochaffärsfastigheter.Dennaövergångtillträavfallersattepådethelatagetkol,vilketsamtidigtsänktekolutsläppenmed76000tonårli-gen,lösteavfallsfråganförträavfalletsdelochgavvärmeochelfrånenhållbarkälla.(78)

Sockerindustrinharnyligenbörjateldauppsockerrörsresterförattproducerabådevärmeochel.DettafickettkraftigtuppsvingiBrasiliennärföretagensominneharsockerrörsbaseradeetanoldestil-lerierinsågattmankundebrännabagass,detfibermaterialsomblirkvarnärmanpressatut sockersaften,och samtidigt framställabådevärmenförfermenteringenochelattsäljatilllokalaelbolag.Dettasystem,somnuärväletableratidenbrasilianskaetanolindustrin,ärpåvägattspridastillsockerfabrikeriandraländer,därmanproducerarresterande80procentavvärldenssockerskörd.(79)

Istädernakanmanockså,närväldeåtervinnbaramaterialenta-gitsundan,eldasoporförattproduceravärmeochel.20miljonerkonsumenteriEuropafårsinvärmefrånvärmeverkdärsoporeldasupp.Tyskland,med65verk,gårtillsammansmedFrankrikeispetseniEuropa,medanungefär89anläggningarföravfallsförbränningiUSAförvandlar20miljonertonsoportillelåt6miljonerkonsumenter.(80)

EftersomboskapochfågeliUSAnuproducerasikoncentreradestoraanläggningar,harbruketattbrytanergödselisyrefriarötkam-mareförattproducerametanspriditsigsnabbt.AES Corporation,ettavvärldensstörstaelbolag,hargjortdettillenaffärsidéattframställametanfrångödsel.AESupprättarkontraktmedlantbrukareomatt

280 PLAN B 3.0

ännuidag.Underdesenastefemårenharintressetförtidvattenkraft-verksnabbtbrettutsig.Sydkoreahartillexempelbörjatbyggaett254-megawattsprojektpåsinvästkust.Närdetstårfärdigtår2009kommerdettaverkattlevereratillräckligtmedelförattförsörjadennärbelägnastadenAnsanmedenhalvmiljoninvånare.Videnanlägg-ning50kilometerlängrenorrrutplaneraringenjörernaett812-me-gawattstidvattenkraftverketvidInchon.(90)

IntesålångtdärifrånplanerarKinaett300-megawattstidvatten-kraftverkiYalu-flodensmynningnäraNordkorea.Mycketlängresö-derutplanerarNyaZeelandettprojektpå200megawattihamnenKaiparavidlandetsnordkust.(91)

Jättelikaprojektövervägsnuiettflertalländer,blanddemIndien,StorbritannienochRyssland.Indienplanerarattbyggaen63kilo-meterlångdammtvärsöverKhambhat-vikenpålandetsnordvästkustmedenkapacitetpå7400megawatt.Storbritannienharenheldelpolitikersomtryckerpåföretttidvattenkraftverkpå8600megawattiSevernsutlopppå landets sydvästkust.Ryskaplanerarediskuterarockså 10000-megawatts anläggningar som utnyttjar tidvattnet. EnsådanskabyggasiOchotskahavetpåöstkustenochenannanärföre-slageniVitahavetinordvästraRyssland,näraFinland.(92)

IcentrumförintressetiUSAärdemindretidvattenkraftverken.Federal Energy Regulatory Commission har givit preliminära tillståndförprojekt iPuget-sundet,SanFrancisco-buktenochEastRiver iNewYork.Oceana Energy Company-projektetiSanFrancisco-buktenkommeratthaenkapacitetpå40ellerflermegawatt.Förutomdessaföreslagnaprojekthar38ansökningarlämnatsinfrånstatervidbådeväst-ochöstkusteniUSA.(93)

Trots att vågkraften ligger några år efter tidvattenkraften, drarden till sig intresse från både ingenjörer och investerare. I norraKalifornienharelbolagetPG&Eöverlämnatenplanomattuppföratvå40-megawattsvågparkerutanförstatensnorrakust.OljegigantenChevronharansöktomtillståndattbyggaenvågparkpåupptill60megawattintelångtdärifrån.(94)

The South West of England Regional Development AgencyinbjödtillanbudfrånföretagatttestasinteknikiWave Hub-projektet utanförCornwallskust.Myndighetenkommerattbjudapåkabelanslutning-arnatillStorbritanniensnätfråndehavsbaseradeverkenpåupptill20megawatt. Irlandhar detmest ambitiösamålet för vågkraftsut-

Kapitel 12 281

hariEuropasatthögamålförbiodieselanvändningochsamtidigtharmanlitenpotentialattodlameraoljeväxter.BiodieselraffinaderiernavändersigdåtillMalaysiaochIndonesienföratt fåpalmolja,menskövlingenavregnskogförattskapapalmplantagerdärväckeroroihelavärlden.(85)

Effektivateknikerhållernupåattutvecklas,förattomvandlacel-lulosahaltigamaterialtilletanol,blandannatjungfruhirs,vedflis,halmochmajsstjälkar.Jungfruhirsochhybridpopplarskullegerelativthögetanolavkastningpåmarginellmark,mendetdröjer antagligenettdecenniuminnancellulosaetanolkantävlamedmajsetanol.(86)

ASES(American Solar Energy Society)visarienanalysattommaneldaruppcellulosagrödorförattdirektproduceraelblirdetmycketmereffektivtänommanomvandlardemtilletanol.Fråganärhurmycket växtmaterial skulle kunna bidra till världens energiutbud.ASESuppskattar attUSA skullekunnaproducera110gigawattelgenomattförbrännagrödorsomjungfruhirsochsnabbväxandeträd,alltsåungeför10gångermeränidag.Dennaförutseddatillväxtutgårifrånattden förväntadeökningenavcellulosaväxtskördarna främstskullegåtillelproduktion,ochintetilletanolframställning.Viförutserattanvändningenavväxtmaterialihelavärldenförattproduceraelskullekunnabidramedenkapacitetpå200gigawatttillår2020.(87)

Vattenkraft i olika formerUngefär16procentavvärldenselkommerfrånvattenkraft, främstfrån stora dammar.Vissa länder som Brasilien och DemokratiskaRepublikenKongofårdetmestaavsinelfrånfloder.Storadamm-byggenhadeettuppsvingunderenperiodeftermittenav1900-talet,menbromsadesuppefterhandsomalltfärregynnsammaplatserfördammbyggenåterstod.Dessutomblevoppositionenalltstarkaremotattmänniskorskullefördrivasochproduktivmarköversvämmas.(88)

Småskaligaprojektbyggsfortfarande.År2006byggdessmådam-marmedensammanlagdkapacitetpå6000megawattpådenkinesis-kalandsbygden.Imångabyarpålandetärdessadenendametodenattfåel.Kinabyggervisserligenflestsådanasmåskaligaverk,menmångaandra ländergördetockså,eftersomekonomiska skäl talaralltmerfördeförnybarakällornaiställetförfossilabränslen.Detfinnsocksåettväxandeintresseförturbinersomplacerasiströmfåranochintekräverendamm;därmedstördeintemiljönilikahöggrad.(89)

Det första stora tidvattenkraftverket La Rancemedenkapacitetpå240megawattbyggdesför40årsedaniFrankrikeochfungerar

282 PLAN B 3.0

dettillytanochtransporteradettillkraftverken–vanligenhundratalskilometermedjärnväg.Ungefär42procentavUSAsfraktgodsärkolsomtransporterasmeddiesellok.(99)

Tabell 12-1. Världens energiproduktion från förnybara källor år 2006 och Plan B-målen för år 2020. (Gigawatt el respektive värme.)

Källa 2006 Målförår2020

Elproduktionskapacitet:

Vind 74 3000Solcellerpåtak 9 1090Solkraftverk 0 100Solvärmeverk 0 200Geotermiskenergi 9 200Biomassa 45 200Vattenkraft 850 1350

Summa: 987 6140 (+5153)

Värmeproduktionskapacitet:

Solfångarepåtak 100 1100Geotermiskenergi 100 500Biomassa 220 350

Summa: 420 1950 (+1530)Källa:se not �7.

Kapitel 12 283

veckling:500megawattvågkraftskapacitettillår2020,tillräckligtförattståför7procentavlandetsel.(95)

Viberäknarattde850gigawatt(850000megawatt)vattenkraftsomutvannsivärldenår2006kommerattväxatill1350gigawatttillår2020.Enligtofficiellakinesiskaberäkningarkommer270gigawattatttillkommadär,ifrämstarummetfrånstoradammaridesydvästradelarnaavlandet.Deövriga230gigawattenivårberäknadetillväxttillår2020skullekommaifrånstoradammarpåolikahåll,fortfaran-deunderuppbyggnadiländersomBrasilienochTurkiet,ochfrånettstortantalsmåvattenkraftsanläggningar,samtettsnabbtväxandeantaltidvattensprojekt (varav en del beräknas ge flera gigawatt) och ettstortantalmindrevågkraftsprojekt.Omintressetförtidvatten-ochvågkraftfortsätterattstiga,kanmanutansvårighetöverträffade500gigawattytterligarekapacitetivatten-,tidvatten-ochvågkraftsombehövsförattuppnåPlanB-målet1350gigawattår2020.(96)

Världens energihushållning år 2020Avvecklingenavdefossilabränslenabörjarmedelbranschen,därmantillår2020kundeutveckla5153gigawattnykapacitetmedhjälpavförnybarakällor,varavöverhälftenfrånvind.(Setabell12-1.)Dettaskullemeränvälräckaförattersättaallkolocholjaoch70procentavdennaturgas somnu används för att producera el.Tillkomstenav1530gigawatt termiskenergi till2020 skulleminskabruketavbådeoljaochgasföruppvärmningavhusochvatten.Ungefärtvåtredjedelaravdennatillväxtkommerattkommafrånsolfångarepåhustak.(97)

Defrämstaskillnadernaienergihushållningenmellanår2006ochPlanBförår2020ärattelsomproducerasmedfossilabränslenskulleminskamed90procent.Dettakompenserasmedrågegenomattel-produktionenfrånförnybarakällorskullebli6gångersåstor.Närdetgällertransporterochkommunikationerräknarvimedennedgångiförbränningenavfossilabränslenmedungefär70procent.Dettabe-rorintebarapåenövergångtillhybridbilarsomdelvisgårpåel,utanocksåpåhögeffektivaplug-in-hybridersomfrämstutnyttjarelfrånförnybarakällor.Dessutomärdetmycketeffektivaremedelektriskalokänmeddiesellok.(98)

Nära förknippad med denna allmänna omstrukturering av en-erginärettflertalindirektaenergibesparingar.Ettexempel:närkolfasas ut somett sätt att utvinna el, behövs inte längre de enormamängderenergisomtidigareanvändestillattutvinnakolet,fåupp

284 PLAN B 3.0

IIIett INsPIrerANde

frAMtIdsVerK

Dennyaenergihushållningenbyggerintelikamycketpåenergifrånförbränningutanmycketmerapåendirektutvinningavenergifrånvind,solochjordensjälv.Idennyaekonominskulletillexempelbilarnafördetmestakörapåvindenergi.

Elen kommer alltså att spela en mycket mer framträdande rollidennyaenergihushållningen.År2020kommerdenattvaradenfrämstaenergikällan,intebaraförbilar.Ocksåitågtrafikenkommerelattersättadiesel.Idennyaekonominkommerdessutommångabyggnaderattfungeramedel–uppvärmningen,nedkylningenochbelysningenkommerattheltochhålletskemedkolfriförnybarel.

På samma sätt som teknikerna för den förnybara energin gårframåt,utvecklasocksådeteknikersomkommerattledatillettnyttbättreelnät,somutnyttjarsmartamätare,föratthelatidenövervakadenelektriskaströmmenochgenyavalmöjligheterihemmen.Enkonsumentkanvälja,exempelvismellanattköradiskmaskinenunderefterfrågetoppenochbetala9centperkilowattimmeförelen,ellerattköradenklockantrepåmorgonenför5centkilowattimmenistället.Att ge konsumenterna sådana valmöjligheter kan sänkade-raselräkningarochbidratillattelbolagenkanklaraefterfråganmedmindrekapacitet.(100)

Medande fossilabränslenabidrogtillattglobaliseraenergihus-hållningensåkommerövergångentillförnybarakällorattgöradenlokaligen.Viförutserattdennaenergiövergångkommerattdrivaspåfrämstavalltstörreoroöverklimatförändringen,stigandeoljepriserochenskatteväxlingsominnefattardeindirektakostnadernaavattförbrännafossilabränslen.Detäruppmuntrandeattvetaattvinuhardettekniskakunnandetförattbyggauppennyenergihushållning,sominteärklimatrubbande,sominteförorenarluftenochsomintetarslutsålängesolenfinns.Fråganärintelängreomvikanutveckladen,utanomvikanutveckladeninnanklimatförändringenskenarivägbortomallkontroll.

13

Den stora kraftsamlingen

Detfinnsmycketviintevetomframtiden.Menensaksomvifak-tisktvetärattbusiness-as-usualintekommerattkunnafortsättalängetill.Omfattandeförändringaräroundvikliga.Kommerdeattskeförattvisjälvasnabbtharsattigångenomstruktureringavekonomin,ellerförattvi integjortvadsomkrävts,såattcivilisationenbörjatbrytasned?

Atträddavårcivilisationkommerattkrävaengigantiskkraftan-strängningsommåstegenomförasmedenfartsomomvidrabbatsavettanfallskrig.DenjämförelsesomliggerossamerikanernärmastärdengångendåUSAmobiliseradeallakrafterunderandravärlds-kriget.Mentillskillnadfråndetkapitletihistorien,dådethandladeomettenda lands fullständigaomställningavdenegnaekonomin,gårPlanB-mobiliseringenutpåalltavgörande,beslutsamhandlingiglobalskala.

På klimatfronten har nu den officiella uppmärksamheten flyt-tatövertillförhandlingaromettpost-Kyoto-protokollförattsänkakolutsläppen.Mendetkommeratttaåratalianspråk.Vimåstegöranågotnu.Viharheltenkeltintetidattförhandlaifleraårochsedanlåtadetgåytterligareårinnanratificeringenavettnyttinternationelltavtalärklar.

Detärhögtidattenskildaländertaregnainitiativ.PremiärministerHelenClarkepåNyaZeelandharhär tagit ledningen. I slutet avår2007meddeladehonattNyaZeelandkommerattökadenför-nybaraandelenavlandetselproduktion,främstfrånvattenkraftoch

Kapitel 13 287

288 PLAN B 3.0

ärriskernamedvårglobalaekonomisbokföringssystem,somocksålämnarkostnaderutanförbokföringen,långtallvarligare.

Närmanvillskapaenglobalekonomisomkanbärauppekono-miskaframstegärhuvuduppgiftenattåstadkommaenärligmarknad,enmarknadsomuttryckerdenekologiskasanningen.Förattskapaenärligmarknadmåsteviomstruktureraskattesystemetsåattskattenminskaspåarbeteochiställethöjspåolikamiljöskadligaverksamhe-tersåattdeindirektakostnadernainbegripsimarknadspriserna.

Omvikanfåmarknadenatttalasanningdåkanviundgåattbliförblindadeavettfelaktigtbokföringssystemsomledertillkonkurs.SomØysteinDahle, f.d. verkställandedirektör förExxon iNorgeochNordsjön,harpåpekat:”Socialismenkollapsadeförattdenintetillätmarknadenatttalaekonomisksanning.Kapitalismenkanbrytasamman för att den inte tillåtermarknaden att tala ekologisk san-ning.”(3)

Skatte- och bidragsväxling Nödvändigheteniattåstadkommaenskatteväxling–attminskain-komstskatterna samtidigt sommanhöjer avgifternapåmiljöfarligaaktiviteter – har fått stort stöd bland ekonomer. Motiverad av deökadehälso-ochsjukvårdsutgifternapågrundavkolbrytningenochluftföroreningarna, kostnaderna för sura regn och kostnaderna förklimatrubbningen,skulleenskattpåkoluppmuntrainvesteringarirena,förnybaraenergikällorsomvind-ochsolenergi.(4)

Enmarknadsomtillåtsvarablindfördeindirektakostnadernanärvarorochtjänsterprissättsärirrationell,slösaktigoch,närdetkom-mertillkritan,självdestruktiv.DetärexaktvadNicholasSternhän-visadetillnärhanbeskrevfiaskotattinteinbegripakostnadernaförklimatförändringeniprisetpåfossilabränslensom”detmeststorska-ligamisslyckandetförmarknadensomvärldennågonsinskådat.”(5)

Detförstastegetförattskapaenärligmarknadärattberäknadeindirektakostnaderna.Denbästamodellenfördettaärkanskedenamerikanskaregeringensundersökningavkostnadernaförsamhälletpågrundavrökning;dengjordesavCDC(The Centers for Disease Control and Prevention). År 2006 beräknade CDC att cigarettrök-ningenkostadesamhälletomkring10,47dollarperpaketnärmanräknadeinbådeutgifternaförattbehandlarökningsrelateradesjuk-

Kapitel 13 28�

geovärme,från70procenttill90procentframtillår2025.Landetharplanerpåattminskasinakolutsläpppercapitafråntransportvä-sendetmedhälftentillår2040.MenutöverdettatänkermaniNyaZeelandutvidgadenskogsbevuxnaarealenmed250000hektartillår2020,vilket till slut skullebindaungefär1miljon tonkolvarjeår.Ytterligareåtgärderkommerattpublicerasdekommandemåna-derna.Utmaningenförettlandär,sägerClarke,”attvågasiktapåattblikolneutralt.”(1)

Denvästerländskaekonomiskamodellen–denbilcentreradeköp-och-släng-ekonomin,sombaserarsigpåfossilabränslen–kommerinteattöverlevanågonlängretid.Detvetvi,genomvåranalysavdenglobalauppvärmningen,detaccelererandesönderfalletavekonominsekologiskagrundvalochvåraberäkningaravdenframtidaresursför-brukningen iKina.Vibehöverbyggauppennyekonomisomfårsinenergifrånförnybarakällor,somharettmångsidigttrafik-ochtransportsystem,ochsomåteranvänderochåtervinnerallt.

Vi kan faktiskt beskriva denna nya ekonomi ganska detaljerat.Denstora fråganärhurvi ska taosshärifrånochdit innandetärför sent.Kanvi uppnå sådana politiska omslagspunkter att det blirmöjligtförossattskärabortkolutsläppeninnanvikommertilleko-logiskaomslagspunkterdärglaciärernaiHimalayasmälterochaldrigmera återhämtar sig? Kommer vi att kunna hejda avskogningen iAmazonasinnanregnskogentorkarut,blirlättantändligochförvand-lastillödemark?

TänkomforskarnaomtreårtalaromförossattviväntadeförlängemedattskäranedkolutsläppenochattGrönlandsistäckesmäl-terochattdetärförsentattgöranågotåtdet?Hurskulledenin-siktenpåverkaoss,attdetärvisomärskuldtillenframtida7metershöjningavhavsnivånochatthundratalsmiljonermänniskordrivspåflykten.Hurskulledetpåverkavårbildavosssjälva,våruppfattningomvilkaviär?(2)

Omviväntartillsdetärförsentskulledetkunnaskapaklyftori samhället i sammastil somderedanmeravälkändasamhällsklyf-tornamellanraserocholikareligiösaochetniskagrupper.Vadskavidåsvaranärvårabarnfrågar:”Hurkundenigöradettamotoss?Hurkundeniutsättaossförettsådantkaos?”Dettaärfrågorsomvimåstetänkaigenomnu–föromvisvikerochintehandlartillräckligtsnabbt,såärdetjustdessafrågorsomkommerattställastilloss.

Somviharsettovan:ettbokföringssystemsomutelämnadekost-nadergjordeattEnron,ettavUSAsstörstaföretag,gickomkull.Tyvärr

2�0 PLAN B 3.0

USAibörjanav2007,dåskullebensinenkostanästan4dollarperliter.Dettaärverkligakostnader.Någonbetalardem.Omintevi,såvårabarn.Nunärdessakostnaderblivitberäknade,kandeläggastillgrundförattbeskattabensinen,påsammasättsomCDC-analysenanvändesföratthöjaskatternapåcigaretter.(9)

Bensinensindirektakostnaderpå3,17dollarperliterkansessomen utgångspunkt för att höja skatterna så att priset uttrycker denekologiskasanningen.Bensinskatterna i Italien,Frankrike,TysklandochStorbritannien,somimedeltalliggerpå1,16dollarperliter,harnåtthalvvägsdit.BensinskatteniUSAärimedeltal12centperliter,cirkaentiondelavdeniEuropa,vilketärendelavförklaringentillattmaniUSAförbrukarmerbensinänsammanlagtide20ländersomföljernästpålistanöverstorförbrukarna.(10)

Ommanstegvisinfördeenbensinskattsomökademed10centperliterochårunderdenärmaste12åren,såattmanuppnådde1,20dollarperliter,ochkompenserademedensänkningavinkomstskat-ten,kundebensinskatteniUSAstigatilldennivåpå1-1,30dollarperlitersomnuärregeliEuropaochJapan.Dettaskullefortfarandeintekommainärhetenavdeindirektakostnaderpå3,17dollarsomidaghörsammanmedförbränningavenliterbensin,mentillsam-mansmedbensinensegenprisökningskulledetvaratillräckligtförattuppmuntramänniskorattanvändaförbättradealternativinomkol-lektivtransporternaochförbilisterattköpahybridbilarmedplug-in-funktion.Sådanabilarharmanlovatlevereratillförsäljningår2010.

Dessakol-ochbensinskatterkanskeverkarhöga,mendetfinnsåtminstoneettmycketbelysandetidigarefall.Inovember1998gicktobaksindustriniUSAmedpåattbetala251miljarderdollartilldel-statsmyndigheternaiersättningförsjukvårdsutgifternapågrundavrökningsrelaterade sjukdomar – nästan 1000 dollar per invånare iUSA.Dennaavgörandeöverenskommelsevar,strängttaget,enretro-aktivskattpåcigarettersomhaderöktsidetförgångna,enskattsomutformatsföratttäckadeindirektakostnaderna.Förattbetaladennaenormaräkninghöjdeföretagencigaretternaspris,vilketgjordeattprisetkomnärmaredefaktiskakostnadernaochytterligareminskaderökandet.(11)

Enkolskattår2020på240dollarpertonkolförefallerkanskevältilltagen,mendetärdeninte.OmbensinskatternaiEuropa,vilkaut-formadesförattskapaintäkterochavskräckafrånonödigtberoendeavimporteradolja,skullebetraktassomenkolskatt,skulledessa1,16dollarperlitermotsvaraenkolskattpå1815dollarperton.Dettaär

Kapitel 13 2�1

domarochförloradproduktivitethosdenarbetskraftsomdrabbadesavohälsan.(6)

Dennakalkylgerenramförskattehöjningarpåcigaretterna.IdagbetalarrökarnaiChicago3,66dollariskattperpaket.NewYorkCityliggerintelångteftermed3dollarperpaket.PådelstatsnivåharNewJerseydenhöstaskatten–därharmanhöjtskattenunderfyraavdefemsenasteårentill2,58dollar.Eftersomen10procentsprishöjningiallmänhetminskarrökningenmed4procent,ärfördelarnaavskat-tehöjningarnaförfolkhälsanbetydande.(7)

Enomstruktureringavskatternakanocksåanvändasförattskapaettärligtprissättningssystempåekologiskatjänster.Såkanexempelvisskogsekologerberäknavärdetavdetjänstersomträdengörsamhället,tillexempelattträdenbegränsaröversvämningarochtaruppkoldi-oxid.Närmanharpreciseratdetta,kanmanräknaindetvärdetiträ-densprissomettförhöjtvärdeförträdpårot.Densomsedanönskarhugganerettträdskulleblitvungenattbetalaenskattsommotsva-radevärdetavdetjänstersomdetträdetstodför.Timmermarknadenskulledågrundaspåekologisktärligapriserochdeprisernaskulleminskaavverkningenavträdochuppmuntratillåteranvändningavvirkeochpapper.

Detmesteffektivaverktygetnärmanvillomstruktureraenergi-hushållningenförattstabiliserakoldioxidnivåernaivärldenärenkol-skatt.Dennabordebetalasavdeprimäraproducenterna–olje-ochkolbolagen–och skullegenomsyraheladen fossilaenergisektorn.Skattenpåkolskulleblinästandubbeltsåstorsompånaturgasheltenkeltförattkolharettmyckethögrekolinnehåll.Somvisettika-pitel11,föreslårvienglobalkolskattpå240dollarpertonsombordeinförasstegvisientaktpå20dollaromåretmellanåren2008och2020.Såsnartentidsplanförattstegvisinförakolskattenochsänkainkomstskattenblivitfastställd,kandenyaprisernaanvändasavallaekonomiskabeslutsfattareförattfattaklokarebeslut.(8)

Förbensinskattensdelhittarmandenmestdetaljeradetillgäng-ligaanalyseniThe Real Price of Gasoline avThe International Center for Technology Assessment.Demångaindirektakostnadernaförsamhället– bland demklimatförändringen, skattelättnaderna och subventio-nerna till oljeindustrin, och vården av dem som drabbats av luft-vägssjukdomar kopplade till bilavgaser –uppgår till omkring 3,17dollarper liter,någotmeränsamhälletsutgifter förrökningenpercigarettpaket.Omdennaexternaellersamhälleligakostnadläggstilldetmedelprispåcirka0,79dollarperlitersombensinenkostadei

2�2 PLAN B 3.0

fordon–vilketärmerändubbeltsåmycketsomstadensmedelin-komstperperson.”(15)

Omkring2500ekonomer,blanddemåttaNobelpristagareieko-nomi, har uttryckt sitt stöd för modellen med skatteväxlingar. N.GregoryMankiw,ekonomiprofessorvidHarvard-universitetet,skrevi tidskriften Fortune: ”Att skära ned inkomstskatterna medan manhöjerskattenpåbensinskulleledatillsnabbareekonomisktillväxt,minskadträngselitrafiken,tryggarevägarochminskadriskförglo-baluppvärmning–alltihoputanattsättadenlångsiktigasoliditetenistatsfinansernapåspel.Dettaärkanskedetnärmasteengratislunchsomekonominkanerbjuda.”(16)

Attmangertillståndförenvissbegränsadverksamhetochorga-niserarhandelmedtillstånden(cap-and-trade),äriblandettalternativtillattläggaomskatternaavmiljöskäl.Denhuvudsakligaskillnadenmellandemärattmedhjälpavtillståndenkanenregeringskapaengräns för hurmycket av en viss verksamhet som tillåts, till exem-pelhurmycketfiskman tillåterfiskarna att fånga,och sedan låtermanmarknadenavgöraprisetnärdessatillståndauktionerasut.Medmiljöskatter däremot är priset för den miljöskadliga verksamheteninbegripeniskattensstorlekochmarknadenavgörsedanhurmycketsådan verksamhet somkommer att ske till det priset.Bägge dessaekonomiskainstrumentkananvändasförattgöradetdyrareattsysslamedekologisktansvarslösverksamhet.

Pådenstatliganivånharbruketavsäljbaratillstånd(medtakförverksamhetens omfattning) varit effektivt.Tillstånden har haft enspännviddfrånbegränsningarihurstorfångstenfåttvarainomettvisstaustraliensisktfisketillbegränsningar i svavelutsläppeniUSA.När exempelvis regeringen i Australien oroades av överfisket påhummer,beräknademanhurstorenhållbarfångstavhummervar–däreftergavmanuttillståndattfångahögstdenkvantiteten.Fiskarnakundesedangebudpåvaddevillebetalafördessatillstånd.Isjälvaverketbestämderegeringenhurmångahumrarmanfickfångavarjeårochlätmarknadenbestämmavadtillståndenvarvärda.Ändasedandettasystematthandlamedtillståndbörjadeanvändasår1986harhummerbeståndetoch-fisketstabiliseratsochförefallernufungerapåenhållbargrund.(17)

Trotsattsäljbaratillståndärpopuläraiaffärskretsar,ärtillståndenmerakompliceradeattadministreraochintelikabegripligasomskat-ter.EdwinClark,f.d.högtuppsattekonominomVitahusetsCouncil on Environmental Qualitypåpekarattsäljbaratillstånd”kräverattman

Kapitel 13 2�3

ettförbluffandehögttal,somöverstigerallaförslaghittillsomskatterpåkolutsläppellerpriserpåutsläppsrätter.Dettyderpåattdediskus-sionermanförtiofficiellasammanhangomkolpriseriintervallet15-50dollarpertonalldelesuppenbartliggeridenanspråkslösaändanavdetmöjligaprisintervallet.DehögabensinskatternaiEuropaharbidragittillenoljesnålekonomiochtilllångtstörreinvesteringarikollektivtrafikmedhögkvalitet,såattmanärmycketmindresårbarförstörningaritillförselnavolja.(12)

Skatteväxling är inte något nytt i Europa. En fyraårsplan somantogs iTysklandår1999växlade systematisktöver från skatterpåarbetetillbeskattningavenergin.Redanår2003hadedennaplanminskatdeårligakoldioxidutsläppenmed20miljonertonochhjälpttillattskapaungefär250000nyajobb.Planenhadeocksåsattökandefartpådenförnybaraenergisektorn,vilketskapatcirka64000jobbbarainomvindindustrinföreår2006,ochmanförutsägerattdessaskagåupptill103000tillår2010.(13)

Mellanår2001och2006växladeSverigeskatttillettvärdeavuppskattningsvis 2miljarder dollar så att inkomtskatten minskade,medan skatten på miljöskadliga verksamheter ökade. Mycket avdennaväxlingpåomkring500dollarperhushåll innebarattmeraskatttogsupppåvägtransporter,därskattenpåfordonochbränslestegbrant.Elektricitetenfickocksåbärauppendelavövergången.EkologiskskatteväxlinghållerpåattblienvardagsföreteelseiEuropa,därFrankrike,Italien,Norge,SpanienochStorbritannienocksåan-vändersigavdettapolitiskaverktyg.UndersökningarbådeiEuropaochUSAvisar attminst 70procent av väljarna stöder ekologiskaskatteväxlingsreformernärinnebördenklargörsfördem.(14)

Miljöskatteranvändsnuifleraolikasyften.Somvinoteratovanblirdetalltvanligareattstatligellerkommunalskatttasutföravfall.Enheldel städerhardessutombörjatbeskattabilarna somkör inidem.Andra läggerheltenkeltskattpåsjälvabilägandet.SkatteniDanmarkpåennyinköptbilärhögreänsjälvabilpriset.Ennybil,somkunde säljas för25000dollar,kostarköparenmer än50000dollar.Andraregeringargårnupåsammalinje.New York Times-repor-ternHowardFrenchskriverattShanghai,somhållerpåattstorknapågrundavbilarna,”harhöjtavgiftenförattregistreraenbilvarjeårsedanår2000,såattavgiftenfördubblats,tillcirka4600dollarper

2�4 PLAN B 3.0

som förorsakas av flygtrafikens avgaser, kostnaderna för klimatför-ändringen,medflera,läggertillnästan7,5miljarderdollartillsam-manräkningen.Subventioneringen iStorbritannienuppgår till426dollarperinvånare.Dettaärsamtidigtenskattepolitikmedinbyggdregression,heltenkelt förattendelav landetsbefolkninginteharrådattflyga,menändåhjälpertillattsubventioneradennahögkost-nadsformförresande,tillförmånförderasmycketmeravälbeställdalandsmän.(22)

Trotsattvissaledandeindustrinationerharminskatsinabidragtillfossilabränslen–främstkol,detbränslesomrubbarklimatetvärstavalla–såharUSAutökatsinabidragtillfossilabränslenochatomin-dustrier.DouglasKoplow,grundareavEarth Track,beräknadeår2006ienundersökningattUSAsårligastatligaenergisubventionerharettsammanlagtvärdeför industrinpå74miljarderdollar.Avdessa fårolje-ochbensinindustrin39miljarderdollar,kol8miljarderdollarochkärnkraften9miljarderdollar.IentiddådetfinnsettstortbehovavattsparapåoljeresursernagerUSAsskattebetalaresubventionertillattutplånadem.(23)

Påsammasättsomdetfinnsettbehovavskatteväxling,finnsdetocksåbehovavbidragsväxling.Envärldsomstårinförenklimatför-ändringsomförstörekonomin,kantillexempelintelängreförsvarabidragtillattbyggautbruketavkolocholja.Attbytautdessabi-dragmotbidragtillattutvecklaklimatvänligaenergikällorsomvind,sol,biomassaochgeovärmekommerattmedverkatillattstabiliserajordens klimat.Att växla subventionerna från vägbyggen till järn-vägsbyggen skulle imånga sammanhangöka rörlighetenochändåminskakolutsläppen.Ochattbytautde22miljarderdollarsomfis-kenäringenfåribidrag(somuppmuntrardetdestruktivaöverfisket)ochiställetanvändadessamedeltillattskapamarinareservat,såattfiskbeståndenskulleåterhämtasig,voreettenormtstegframåtnärdegällerattbyggauppvärldshavensfiskbeståndigen.(24)

Närvärldsekonominärtyngdavproblemochmångaregeringarmåstehanteraunderskott i statsbudgeten,kande föreslagnaskatte-och bidragsväxlingarna hjälpa till att skapa balans i räkenskaperna,skapanya arbetstillfällenoch räddaden ekologiska grundvalen förekonomin.Skatte-ochbidragsväxlinggereffektivareenergiförbruk-

Kapitel 13 2�5

skaparkompliceraderegleranderamar,definierar tillstånden, skaparreglerförhandelnochhindrarmänniskorfrånattstruntaitillstån-den.”Imotsatstillattläggaomskatterna,somärnågotdeflestakän-nervältill,ärsäljbaratillståndenmodellsominteärallmäntkänd,vilketgördetmycketsvårareattskapaettbrettstödfördenmodel-len.(18)

Manharberäknatattvärldensskattebetalarevarjeårgerbort700miljarderdollaribidragtillmiljöskadligaverksamheter,sådanasomförbränningavfossilabränslen,överuttagavgrundvatten,skogssköv-lingochöverfiske.EnundersökningfrånEarth Council,Subsidizing Unsustainable Development,påpekaratt”detärsvårtatttroattdetärsant,attvärldengerborthundratalsmiljarderdollarvarjeåribidragtillsinegenundergång.”(19)

Iranutgörettklassisktexempelpåextremasubventionerdålandethar sattoljepriset för inhemsktbruktillen tiondelavvärldsmark-nadspriset,vilketinnebärettstarktstödförbilägandeochbensinkon-sumtion.Omdenna37miljarderdollarstoraårligasubventionskullefasasut,rapporterarVärldsbanken,skulleIranskolutsläppsjunkamedhäpnadsväckande49procent.Dennaförändringskulledessutomför-stärka ekonomingenomatt frigöra skattemedel för investeringar ilandetsekonomiskautveckling.Iranärintedetendafallet.Bankenrapporterar också att om man tog bort energisubventioner skullekolutsläppeniIndienminskasmed14procent,iIndonesienmed11procent,iRysslandmed17procentochiVenezuelamed26procent.Kolutsläppenskullekunnaskärasnerimängderavländerheltenkeltgenomattavskaffaallabidragtillfossilabränslen.(20)

Vissa länder gör detta redan.Belgien, Frankrike och Japan harfasatutallabidragtillkolet.Tysklandminskadesinasubventionertillkolfrån2,8miljarderdollarår1989till1,4miljarderår2002,sam-tidigtsomkolförbrukningensänktesmed38procent.Landetsplanärattheltfasautdettaunderstödtillår2018.Efterhandsomolje-prisernaharhöjtsharettantalländerkraftigtminskatelleravskaffatsubventioner(somharhållitbränsleprisernabetydligtlägreänvärlds-marknadspriset)pågrundavdenbetungandeutgiftdetinneburitförstaten.TilldessahörKina,IndonesienochNigeria.(21)

EnundersökninggjordavStorbritanniensgrönaparti,Aviation’s Economic Downside,beskriverivilkenomfattningdenbrittiskaflyg-branschenfårbidrag.Bidragskalasetbörjarmed18miljarderdollariskattelättnader,därentotalfrihetfrånstatligskattingår.Externaellerindirekta kostnader som inte betalas, som att behandla sjukdomar

2�6 PLAN B 3.0

Tabell 13-1. Minskning av koldioxidutsläpp och bindning av koldioxid i Plan B år 2020

Åtgärd Mängd(miljonertonkol)

Omställningavenergislag Utbyteavfossilabränslen motförnybaraförelochvärme 3140 Omläggningavtransportsystemet 1190 Minskningavoljaochkoliindustrin 100

Biologiskbindningavkol Slutpånettoavskogningen 1500 Trädplanteringföratttauppkoldioxid 950 Jordbrukförattbindakol 600

Totalminskningavkoldioxidår2020 7480Koldioxidutsläppår2006 9180

Procentuellminskningav2006-årsutsläpp 81,5

Källa:se not 25

Vinöjerossintemedattbarastoppaavskogningen.Vivillökaantaletträdpåjordenföratttauppkoldioxid.Ommangerföröddamarkerettskogstäckekommerdetattlagramerän950miljonertonkolomåret.Dettainbegriperintedenlikaambitiösaplanenattplanteraträdförattfåbuktmedöversvämningar,minskaavrinningennärdetreg-narsåattgrundvattnetkanfyllaspå,ochförattskyddamarkenfrånatterodera.(28)

Ettannatinitiativförattlagrakolpåbiologiskväggårutpåattbrukajordenmeddettaiåtanke.Häringårattspridabruketavmi-nimaljordbearbetningpååkrarna,attanvändameratäckodlingun-dermellansäsongennärdenhuvudsakligagrödaninteodlas,ochattoftareutnyttjaperennaväxteriställetförettåriga.Detsenareskulleexempelviskunnainnebäraattmanodlademerajungfruhirs(switch-

Kapitel 13 2�7

ning,sänkerkolutsläppenochminskarförstöringenavmiljön–ensituationdärmanvinnerpåmångaolikasätt.

En sammanfattning av åtgärderna som stabiliserar klimatet Tidigareibokenharvitagitupphuvudskälentillattvimåstesän-kanettokoldioxidutsläppenmed80procent till2020 förattmini-mera den framtida temperaturökningen. Här ska vi sammanfattaPlanB-åtgärdernaförattåstadkommadetta,därdet ingårbådeattminskaanvändningenav fossilabränslenochattökadebiologiskakolsänkorna.

Ommanersätterfossilabränslenmedförnybaraenergikällorförattproduceraelochvärme,kommerdetattminskakoldioxidutsläp-penår2020medmerän3,1miljardertonkol.(Setabell13-1.)Denstörstaenskildanedskärningenikoldioxidutsläppenskulleberopåattmanfasarutkolkraftverken,enåtgärdsomocksåkommerattsänkaantaletdödapågrundavluftföroreningar,nu3miljonermänniskoromåret.Andranedskärningarföljeravattingenoljakommerattut-nyttjasförattproduceraelochavatt70procentavnaturgasenocksåskärsbort.(25)

För transportsektornsdelkommerdenmycket starktminskadeförbrukningenavoljaattfåkolutsläppmotsvarandenästan1,2mil-jardertonkolattförsvinna.Dennaminskningberorihöggradpåenövergångtillhybridbilarmedplug-in-funktion,somkanköraspåkolfrielfråntillexempelvindkraft.Restenberorhuvudsakligenpåattmanövergårfrånlastbilartilltågnärdetgällerdelångvägatrans-porternaochpåattmanigods-ochpersontrafikenövergårtilltågsomdrivsmedelfrånförnybaraenergikällor.(26)

Förnärvarandeärnettoavskogningenpåjordenskuldtillkolut-släppmotsvarandeuppskattningsvis 1,5miljarder ton kol om året.PlanB-måletärattsättastoppföravskogningentillår2020;därmedfårmanheltslutpådennakällatillkolutsläpp.Idénattförbjudaträd-fällningkanförefallany,menfaktumärattenradländerredanharinförttotalaellerpartiellaförbud.(27)

2�8 PLAN B 3.0

nyaformeravenergi,såsysselsätterdenförnybaraenergi-industrinredanflerarbetareändegamlaindustriområdenafossilabränslenochkärnkraft.Eftersomenökadsysselsättningärettallmäntmålihelavärlden,ärdettaverkligenmycketvälkomnanyheter.(34)

Omstruktureringenavenergihushållningensomhärharbeskrivitsihuvuddragkommerintebaraattradikaltsänkakoldioxidutsläppenochdärmedbidratillattstabiliseraklimatet,utankommerocksåattfåmycketavdeluftföroreningarviharidagattförsvinna.Attviskullehaenmiljöfrifrånföroreningarärnågotsomvirentavharsvårtattföreställaoss,heltenkeltförattingenavossnågonsinharupplevtenenergisektorsomintevarihögstagradförorenande.Arbeteikolgru-vorkommeratthöratillhistorien.Yrkessjukdomenkoldammlungakommer att försvinna efterhand, liksomvarningar till allmänhetenomhälsoriskerpågrundavextremaluftföroreningar.

Ochsistmeninteminst,imotsatstillinvesteringarnaioljefältochkolgruvor,däruttömningoch stängning äroundvikliga, ärdenyaenergikällornaouttömliga.Trotsattvindkraftverk,solcellerochsol-värmepanelerkommerattkrävaettvisstunderhållochnågongångmåstebytasutkandenursprungligainvesteringenståsigförallfram-tid.Dessakällorkommerinteattsina.

Kollapsande stater och vårt ansvar Omantaletkollapsandestaterfortsätterattöka,kommerdentrendenvidenvisspunktattslåöverienkollapsandecivilisation.Dessastatersomdrabbatsavnedgångutgöretthotmotdenpolitiskastabilitetenidetinternationellasystemet.Pånågotsättmåstevilyckasfådesön-derfallandestaternapårättköl.Ensakförefallerheltklar:business-as-usualdugerinte.

Kollapsandestaterärenrelativtnyföreteelseochkräverettnyttgensvarochansvar.Historisktsett,vilketuppmärksammadesikapi-tel1,hardetfrämstahotetmotdeninternationellastabilitetenochsäkerhetenförenskildaländerutgjortsavattmaktenharkoncentre-ratstillettendaland.Idagbestårhotetmotsäkerhetenimaktförlustochiattnationalstatersjunkernerianarkiochkaos.Dessasönder-fallande staterblir ställendär terrorister får sin träning (som i IrakochAfghanistan),därnarkotikaproduceras (somiAfghanistanochBurma/Myanmar)ochdärvapenhandelbedrivs(somiSomaliaochNigeria).

Målensomdiskuteradestidigareiboken,nämligenstabilisering-en av folkmängden, utrotningen av fattigdomenoch återställandet

Kapitel 13 2��

grass)iställetförmajsförattproducerabränsle-etanol.Dessametoderkanbindauppskattningsvis600miljonertonkolperår.(29)

Närmangenomfördessaåtgärder–byterfrånfossilabränslentillförnybarakällorinomelproduktion,gårövertillplug-in-hybridbi-larochtillfulltutelektrifieradejärnvägar,förbjuderavskogningochlagrarkolgenomattplanteraträdochförbättrajordbruksmetoderna–gerdetillsammansenminskningavkoldioxidutsläppentillår2020medmerän80procentavdagensnivåer.Dennaminskningkommerattstabiliserakoldioxidhaltenunder400ppm,vilketbegränsardenframtidatemperaturhöjningen.(30)

Ovanägnadevihelakapitel11åthurmankananvändaenergimeraeffektivt,alltsåhurvikangöravadvibrukargöra,menmeraenergisnålt.Mendessutomfinnsdetenofantligt storpotential försänkningaravkolutsläppengenomandraåtgärder,somattslutagöravissasakervibrukargöra,ellergöradempåettannatsätt.Tillexem-pel togJapanspremiärminister JunichiroKoizumisommaren2006uppattjapanskamänskulleuppmuntrasattinteanvändakavajochslipspåsinakontor,förattsparaenergi.Dettabetyddeatttermostatenkundehöjas,vilketminskadeelförbrukningenförluftkonditionering,utanökatobehag.(31)

Vår kalkyl över koldioxidnedskärningarna tar inte upp livs-stilsförändringar av denna typ, men de kan göra enorm skillnad.StadsplanerarenRichardRegisterberättaromettmötemedenvän,somärcykelaktivistochvarkläddientröjamedtexten”Jagharjustlyckatsgåner1600kilogram.Frågamighur.”Somsvarpåfrågan,sahanatthanhadesåltbilen.Bytermanuten1600kilogramsbilmoten10kilogramscykelminskarmansjälvfalletenergiåtgångendras-tiskt,mendetminskarocksåmaterialåtgångenmed99procent,vilketindirektspararytterligareenergi.(32)

Förändringarimatvanornakanocksågörastorskillnad.Ikapitel9framgickdetattskillnadenienergiåtgångmellanmatvanordärenstorandelnötköttingårochenhuvudsakligenvegetariskdietärpådethelatagetlikastorsomskillnadenmellanattköraenChevroletSuburbanSUVochenToyotaPriushybridbil.Slutsatsenärattommanätermycketnötköttsåkanmangörabådesigsjälvochvårcivi-lisationenstortjänstgenomattflyttasignedåtinäringskedjan.(33)

Förländerpåallahåll,ochsärskiltutvecklingsländer,ärdetengodekonomisknyhetattenergihushållningeniPlanBärmycketmeraarbetsintensiv än business-as-usual, som grundas på fossila bränslen.FöratttaexempletTyskland,somlederutvecklingeniövergångentill

300 PLAN B 3.0

skapagrundläggandeskolutbildningåtallainvånare,samtstärkaettlagenligt styreochgodordninggenomattbyggaupppolisenochrättsväsendet.

DGS skulle ta itu med narkotikaproduktionen och den inter-nationella narkotikahandeln. Det skulle göra sådana frågor somskuldavskrivningochtillgångtillmarknadentillviktigainslagidenamerikanska politiken. DGS skulle ge en klar inriktning åt USAsbidragtillförhoppningsvisväxandeinternationellasatsningarpåattminskaantaletkollapsandestater.Dettaorganskulleocksåuppmunt-raprivatainvesteringarisönderfallandestatergenomattutfärdalåne-garantier,såattenstarkutvecklingfrämjas.

USAkundeocksåhanytta av attman skapade en amerikanskungdomskårförsamhällstjänst,somskulleorganiseralandetsungdo-martillettårsobligatorisksamhällstjänst.Dekundegörasintjänstihemlandetellerutomlands,beroendepåegetintresseochlandetsbehov.Hemmakundedeundervisaiskolorifattigastadsdelarocharbetamedprojekt somrestaurerarmiljön;dekundeplantera trädochbidra till att återställaochupprätthålla infrastrukturen inatio-nalparker,ungefär somCivilian Conservation Corpsgjordepå1930-talet.Iutvecklingsländernakundedebidrapåmångaolikasätt,blandannatgenomattundervisaomochhjälpa tillattorganisera famil-jeplanering, trädplanteringochprogram förmikroutlåning.Dennaverksamhet skulleengageraungdomaratthjälpavärlden, samtidigtsomdekundeutvecklaenkänslaavmedborgarstolthetochsocialtansvar.(38)

Det finns en stor potential hos äldre människor. USA har ettsnabbtväxandeantalpensionärersomärmycketkunnigapåområ-densommanagement,bokföringochredovisning,juridik,utbildningochmedicin–människorsomgärnavillgöranågotnyttigt.Derasskicklighetskullekunnamobiliserasgenomenfrivilligseniorkårförsamhällstjänst.Denenormatillgångenpåorganisatoriskledarerfaren-hetidennaåldersgruppskullekunnakanaliserassåattdenkomtillnyttadärsådanerfarenhetsaknasidesönderfallandestaternasreger-ingarochmyndigheter.

Redannufinnsdetsjälvfalletettantalfrivilligorganisationersomförlitarsigpåförmågan,energinochengagemangethosbådeame-rikanskaungdomarochseniorer,somPeace Corps,Teach for AmericaochSenior Corps.Menförhållandenaäridagsådanaattdetkrävsen

Kapitel 13 301

av jorden(ochdessekologiskahälsa)äroumbärliga,menvimåsteocksåriktainkraftansträngningarpåattomedelbartochdirekttaitumedproblemetmedkollapsandestaterochstatersomärifarozonen.StorbritannienochNorgeharerkäntattdesönderfallandestaternabehöversärskilduppmärksamhetochharbäggeupprättatbistånds-fondersomettverktygförrespons.Deärdeförstaländersomharinrättatsärskildainstitutionermeddettasyfte.(35)

FörnärvarandeärUSAsansträngningaratt samspelamedsvagaochkollapsandestatersplittrade.Ettflertalamerikanskaministerierärinblandade,blandandrautrikes-,finans-ochjordbruksdepartemen-ten, för attnämnanågra få.Och inomutrikesdepartementetfinnsdetfleraolikaavdelningarsomberörsavdennafråga.Bristenpåettsamlat grepp påpekades av den amerikanska Hart-Rudman-kom-missionen om nationell säkerhet under 20-hundratalet: ”AnsvaretförkrisförebyggandeochkrisresponsäridagutsprittpåenmångfaldavdelningarinomAID[U.S. Agency for International Development]ochavdelningarinomutrikesdepartementet,ochblandettflertalstatssek-reterareiutrikesdepartementetochchefenförAID.Ipraktikenhardärföringenledningenochansvaret.”(36)

Vad somkrävs nu är ett nytt organpå regeringsnivå – ett de-partementförglobalsäkerhet–somskulleutformaettsamlatpoli-tisktprogramiförhållandetillvarjeenskildsvagochkollapsandestat.Denna rekommendation,ursprungligen framlagd i en rapport frånCommission on Weak States and U.S. National Securityvisaratthotenmot säkerhetennumera intekommer frånmilitärmakt i likahöggradsomfråndetendensersomundergräverstater,tillexempelsnabbbefolkningstillväxt,fattigdom,alltmerförsvagadekologiskgrundvalochtilltagandevattenbrist.DettanyaorganskulleinnefattaAID(nuenavdelninginomUSAsutrikesdepartementet)ochalladeolikabi-ståndsprogramtillutlandet,somnuliggerunderandradepartement,ochskulledärmedövertaansvaretförUSAsutvecklingsbiståndöverhelalinjen.Utrikesdepartementetskullebiståmeddiplomatstödochbidra till den samlade ansträngningen att avvärja den svaga statenssammanbrott.(37)

Detnyadepartementet förglobal säkerhet (DGS) skullefinan-sierasgenomattöverföramedel frånmilitärbudgeten. I självaver-ketskulleDGS-budgetenblidennyaförsvarsbudgeten.Denskulleinriktaspådeviktigasteorsakernatillattstaterbrytsner,ochbiståför att stabilisera folkmängden, återuppbyggadeekologiska systemsomsamhällenärberoendeavförattfungera,utrotafattigdomoch

302 PLAN B 3.0

av1944,alltsåundernästantreår,framställdespådethelatagetintenågrabilariUSA.(41)

Förutomförbudetmotframställningochförsäljningavbilarförprivatbrukstoppadesbyggandetavlandsvägarochvägaribostads-områden och nöjeskörning förbjöds. Strategiska varor – där däck,bensin,brännoljaochsockeringick–varransoneradefrånbörjanavår1942.Genomattmanskarnerkonsumtionenavsådanavarorfri-gjordemanmateriellaresursersomvaravgörandeförkrigsansträng-ningarna.(42)

Såblev1942ettrekordår;aldrigtidigareilandetshistoriahadeenlikastorutvidgningavindustriellproduktionförekommit–ochalltförmilitärtbruk.Krigstidensbehovavflygplanvarofantligt.Dettaomfattadeintebarastridsflyg,bombplanochspaningsplan,utanock-såplanförtrupp-ochmaterieltransporter,förattkunnaförakrigpåavlägsnafronter.Frånbörjanavår1942ochtillslutetav1944över-träffadeUSAde förstuppställdamålenmångagångerom: i ställetför60000flygplanframställdes229600,enflottasåenormattdetärsvårtattensidagkunnaföreställasigden.Likaimponerandevarattvidslutetavkrigethademerän5000fartygadderatstilldecirka1000somår1939hadeutgjortheladenamerikanskahandelsflottan(43)

IbokenNo Ordinary TimebeskriverDorisKearnsGoodwinhurolikaföretagställdeom.Entändstiftsfabrikhördetilldeförstasomgickövertillproduktionavmaskingevär.Snartframställdeenkamin-tillverkareiställetlivbåtar.Enkarusellfabrikgjordeartillerilavetter;ettleksaksföretagframställdekompasser;entillverkareavkorsettergjordegranatbälten;ochenfabriksomtidigareframställtflipperautomaterbörjadegörapansarbrytandegranater.(44)

Närmansertillbakaärsnabbheteniövergångenfrånfredstidatillkrigstidaekonomiförbluffande.AttmanutnyttjadeUSAsindustriellakraftervarenalltavgörandefördelfördeallierade,därmedtoghelakrigetenannanvändning.TysklandochJapan,somredanhadespäntkrafternatilldetytterstakundeintebjudamotståndmotdettakraft-uppbåd.WinstonChurchill brukadeofta citera sinutrikesminister,SirEdwardGrey:”USAärsomengigantiskångmaskin.Närmanvälfåttuppvärmenfinnsdetingagränserförhurmycketkraftdenkanproducera.”(45)

Dennamobiliseringavresursernapånågrafåmånadervisarattettland,ochrentavhelavärlden,kanomstruktureraekonominmycketsnabbtbaramanärövertygadomattdetärnödvändigt.Mångamän-

Kapitel 13 303

mera ambitiös och systematisk satsning på att dra nytta av dennareservkapacitet.

Världenharoförmärktgått in i ennyepok,därdet intefinnsnågon säkerhet för ett enskilt land utan samtidig global säkerhet.Vimåsteblimedvetnaomdettaochomstruktureravåraansträng-ningaroch inriktademsåattdestämmeröverensmeddennanyaverklighet.

USAs krigstida mobilisering - vad kan vi lära?Närviövervägerenmobiliseringföratträddavårcivilisationupp-täckervibådelikheterocholikheterijämförelsemedmobiliseringeninförandravärldskriget.Pådentideningickenekonomiskomstruk-turering,menden förblevkortvarig.Enmobilisering föratt räddavårnuvarandecivilisationkräverdäremoten långsiktigekonomiskomstrukturering.

MenUSAsinträdeiandravärldskrigetgerossenlärorikfallstudieisnabbmobilisering.UrsprungligenmotsattesigUSAattbliindragetikrigetochreageradeförstefterdendirektaattackenmotlandet,iPearlHarborden7december1941.Menreageradegjordeman.Efteratthaförpliktatsigtillattdeltamedallakrafter,bidrogUSAsinsatsertillattvändakrigetsförlopp,vilketleddetillattdeallieradestyrkornasegradeinomtreochetthalvtår.(39)

När president Roosevelt höll sitt tal om nationens läge den 6januari1942,enmånadefterbombningeniPearlHarbor,sloghanfastvilkamålenförlandetsvapenproduktionskullevara.HansadeattUSAplaneradeattframställa45000tanks,60000flygplan,20000luftvärnsartilleripjäserochhandelsfartygmedetttonnagepå6mil-jonerton.Hantillade:”Ochingenskakommaochsägaattdetintegårattgenomföra.”(40)

Ingenhadenågonsinsettmakentillensådanenormvapenpro-duktion.RooseveltochhansmedarbetareinsågattvärldensstörstakoncentrationavindustriellakrafterpådentidenfannsiUSAsbil-industri.TillochmedunderdepressionenproduceradeUSAminst3miljonerbilaromåret.EfterdettaberömdatalstämdeRooseveltmötemedledarnainombilindustrinochklargjordefördemattlan-detstarktförlitadesigpådemförattuppnåvapenproduktionsmålen.Ursprungligenvilledefortsättaatttillverkabilarochbaraläggatillvapenproduktionen.Vaddedåännuintevisstevarattförsäljningenavnyabilarsnartskulleförbjudas.Frånbörjanavår1942tillslutet

304 PLAN B 3.0

gällerreproduktionochfamiljeplaneringförallakvinnoriutveck-lingsländerna,uppgårtill17miljarderdollaromåret.(47)

Detkrävsytterligare9,5miljarderkondomerförattöverbryggakondomklyftanochstoppaspridningenavHIViutvecklingsländernaochöstraEuropa.Kondomernakostar550miljonerdollarochpre-ventivupplysningomAIDSochsjälvakondomdistributionengårpå2,75miljarder,alltsådrygt3miljarderdollar.Kostnadenförattbyggautde44fattigasteländernaslunchverksamhetiskolornagårpå6mil-jarderdollar.Manuppskattaratt4miljarderdollarperårskulletäckakostnadernaförattupprättabarnavårds-ochmödravårdscentraler idessa länder.Sammanlagt skulleutgifterna förattuppnågrundläg-gandesocialamåluppgåtill77miljarderdollaromåret.(48)

Somframgickikapitel8ärenutrotningavfattigdomendömdattmisslyckas,omdenintekombinerasmedenansträngningattåterstäl-lajorden.Attskyddamatjordsskiktet,återplanteraskogenöverhelajordklotet,återställafiskbeståndenivärldshavenochvidtaandranöd-vändigaåtgärderskullekostauppskattningsvisytterligare113miljar-derperår.Detvådyrasteverksamheterna,attskyddadenbiologiskamångfaldenför31miljarderdollarochattbevaramatjordenpåodladmark för 24miljarder, står tillsammans för nästanhalva den årligautgiftenförattåterställajorden.(49)

KombinerarmandesocialamålenochåterställandetavjordenienendabudgetförPlanB,blirresultatetattytterligare190miljarderdol-larmåsteläggasovanpådagensutgifter,vilketpådetstorahelaskullemotsvaraentredjedelavdennuvarandemilitärbudgeteniUSAochen sjättedel avdeglobalamilitärautgifterna. (Se tabell13-3.)Manskullekunnasägaattdettaärdennyaförsvarsbudgeten,nämligendensomtaritumeddeallvarligastehotenmotvårsäkerhet.(50)

Kapitel 13 305

niskor–ävenomdetännuinteärmajoriteten–ärredanövertygadeomattdetnukrävsengenomgripandeekonomiskomstrukturering.Dennabokssyfteärattövertygaännuflermänniskoromdennanöd-vändighet,ochpåsåvisbidratillattstyrkeförhållandenaförskjutstillfördelfördekraftersomarbetarförförändringochhopp.

Mobilisering till civilisationernas försvarAttmobiliseraföratträddacivilisationeninnebärattomstruktureraekonomin,återställadenaturligabärandesystemsomekonominvilarpå, utplåna fattigdomen, stabilisera folkmängden och klimatet ochframförallt,återskapahopp.Viharteknikerna,deekonomiskamedlenochdefinansiellaresursernaattgöradetta.USA,detrikastesamhällesomnågonsinharfunnits,harresursernaattledadennakraftsamling.JeffreySachspåEarth InstitutevidColumbia Universitysammanfattardettaväl:”Dentragiskaironinivårtidärattderikaländernaärsårika,ochdefattigasåfattiga,attommanbarasatteinnågrafåytter-ligarepromilleavderikasBNPförattbyggauppdefattigaländernaunderdekommandeårtiondena,skulledetkunnaåstadkommanågotsomaldrigförrvaritmöjligtimänsklighetenshistoria:nämligensetillattdegrundläggandebehovenavhälsovårdochutbildninggaran-terasåtallafattigabarnivärlden.Hurmångaflertragediermåsteviuthärdaidettalandinnanvivaknaruppochinservåregenkapacitetatthjälpadenhärvärldenattbliensäkrareochmeravälmåendeplats,integenomvårmilitäramakt,utangenomattskänkaliv?”(46)

Detärintemöjligtattsättaenexaktprislapppådeförändringarsombehövsförattledavårcivilisationbortifrånnedgång-och-kol-laps-spårettillettsomklararattbärauppekonomiskaframsteg.Menvikanåtminstone ta framnågragrova skattningar avhur storadenödvändigainsatsernabordevara.

Vikonstateradeikapitel7attdenytterligarefinansieringutifrån,sombehövsförattexempelvisuppnåallmängrundutbildningiut-vecklingsländer,handlaromhögst10miljarderdollaromåret. (Setabell13-2.)Finansieringenavettläs-ochskrivprogramförvuxnasombyggerpåstorafrivilliginsatserskullekostaytterligare4miljar-derdollaromåret.Atttillhandahålladennödvändigastehälsovårdeniutvecklingsländernaberäknaskosta33miljarderenligtWHO.Detytterligaretillskottsombehövsförattklarahälsovårdstjänsternärdet

306 PLAN B 3.0

tillsammans328miljarderdollaromåretpåmilitären.Rysslandläg-gerut35miljarderdollarochKina50miljarder.DärmedärUSAsmilitärautgifternuungefärlikastorasomallaandraländersmilitärautgiftersammantagna.(51)

Tabell 13-3: Olika länders och hela världens militärutgifter år 2006i jämförelse med Plan B-budgeten

Land: Utgifter(miljarderdollar)

USA 560Storbritannien 59Frankrike 53Kina 50Japan 44Tyskland 37Ryssland 35Italien 30Saudiarabien 29Indien 24Allaandra 314Världensmilitärutgifter 1235PlanB-budgeten 190

Källa: se not 51.

Islutetavår2007hadededirektaamerikanskautgifternaförkrigetiIrak,somharpågåttlängreänandravärldskriget,stigittillungefär450miljarderdollar.EkonomernaJosephStiglitzochLindaBilmesharvisatattomallakostnadermedräknas,somexempelvisdenlivs-långa vård som behövs för hemkomna krigsveteraner med hjärn-skadorellermedfördärvadpsykiskhälsa,såkommerkrigetattkostaungefär2biljoner(2000000000000)dollartillslut.Menändåkandethändaatt Irak-krigetblirett avvärldensdyraste felsteg inte såmycketpågrundavhurstarktdetbelastatUSAsbudget,utanföratt

Kapitel 13 307

Tabell 13-2. Plan B-budgeten: Ytterligare årliga utgifter som krävs för att uppnå de sociala målen och för att återställa vår jord

Mål Kostnader(miljarderdollar)

Grundläggandesocialamål

Allmängrundläggandeutbildning 10Avskaffandeavanalfabetismblandvuxna 4Skollunchprogramide44fattigasteländerna 6Mödra-ochbarnavårdsinsatseride44fattigasteländerna 4Reproduktivhälsaochfamiljeplanering 17Allmängrundläggandehälsovård 33Överbryggandeavkondomklyftan 3

Summa 77

Återställandeavjorden

Trädplanteringförattminskaöversvämningarochförattbevarajordlagren 6Trädplanteringföratttauppkoldioxid 20Skyddavmatjordenpåodladearealer 24Återställandeavbetesmarkerna 9Återställandeavfiskbestånden 13Skyddavdenbiologiskamångfalden 31Stabiliseringavgrundvattnet 10

Summa 113

Totalt 190

Källa:se not 47.

TyvärrfortsätterUSAattinriktasigpåattbyggauppenalltstarkarekrigsmakt,utanatttanågonstörrehänsyntilldehotsomfortsattmiljö-förstöring,fattigdomochbefolkningstillväxtutgör.Militärbudgetenför2006,sominbegrep118miljarderdollarförkrigsutgifteriIrakochAfghanistan,innebarattdemilitärautgifternaförUSAsdelupp-gick till560miljarderdollar.AndraNATOmedlemmar spenderar

308 PLAN B 3.0

Tillexempel:deeffektivitetsvinstersomminskarberoendetavoljaminskarocksåkolutsläppenochluftföroreningarna.Åtgärdernaförattutplånafattigdomenbidrarsamtidigttillattstabiliserafolkmängden.Skogsrestaureringenbinderkol,fyllerpågrundvattnetochminskarjorderosion.Närvivälharskapattillräckligtmångatrendermedrättinriktning,kommerdeattförstärkavarandra.

Världenbehöverenrejälframgångifrågaomattminskakolutsläp-penocholjeberoendet,såatthoppetkanförstärkas.OmexempelvisUSA skulle lansera en kraftfull övergång till bensin/el-hybridbilaroch samtidigt investera i tusentals vindparker skulle amerikanernakunnagöradeflestaavsinakortatransportermedhjälpavvinden-ergiochdärmedrejältsänkatrycketpåvärldensoljereserver.(53)

Medtankepåattsåstordelavdenamerikanskabilindustrinstårstillavoredetenganskaenkelprocess,attställaomendelavpro-duktionslinjernatillproduktionavvindkraftverk,såattlandetsnabbtskullekunnadranyttaavdenenormavindenergipotentialsomfinnsatt tillgå.Detta skulle vara enganska anspråkslös satsning i jämfö-relsemedomställningenunder andravärldskriget,menden skullehjälpavärldenattinseattdetärfullkomligtmöjligtattomstruktureraenekonomiochattdettakangörassnabbt,lönsamtochpåettsättsomstärkerdennationella säkerheten,bådegenomattminskabe-roendetavsårbaraoljeleveranserochgenomattundvikaförödandeklimatförändring.

Vårt uppdrag: rädda jorden!Enavdefrågorsomjagoftafårnärjagäruteochtalariolikaländerär:”Närvinuharsåstoramiljöproblemivärlden,harvidånågonchansattlösadem?”Alltså:”Kanviundvikaekonomisknedgångochettsammanbrottförcivilisationen?”Mittsvaräralltiddetsamma:”Detberorpådigochmig,påvadduochjaggörförattvändapådehärtrenderna.Detbetyderattvimåsteblipolitisktaktiva.Mankaninteräddavårcivilisationgenomattbaratittapå.”

Förändringarnaivåromvärldharvaritsåstoraochskettsåsnabbtattviännuinteriktigtharhunnitfattakonsekvenserna.Hittillsharomtankenomvårabarnvisatsig iattviskaffatdembästamöjligahälsovårdochutbildning.Menomvinuintehandlarsnabbtförattåterställajordensekologiskasystem,utrotafattigdomenochstabilisera

Kapitel 13 30�

detharriktatbortvärldensuppmärksamhetfrånklimatförändringenochandrahotmotsjälvacivilisationen.(52)

Detärdagsförbeslut.Liksomtidigarecivilisationersomfickpro-blemmedmiljön,kanvibeslutaossförattfortsättaigamlahjulspårochlikgiltigttittapånärvårmodernaekonomiförsämrasochtillslutkollapsar,ellersåkanvimedvetetbytatillettnyttspår,tillettsättattlevasommöjliggörekonomiskaframsteg.Omvi idennasituationintevidtarnågraåtgärderallsärdetipraktikenettbeslutattstannakvarpånedgångs-ochsammanbrottsspåret.

Ingenkan idagpåståattvi intehar resursernaattutrota fattig-domen,stabiliserafolkmängdenochskyddajordensgrundläggandenaturtillgångar.Vikanbefriavärldenfrånhunger,analfabetism,sjuk-domarochfattigdom.Vikanocksååterställavårplanetsmatjordar,skogarochfiskbestånd.Enöverföringavensjättedelavvärldensmili-tärabudgettillPlanB-budgetenskullevarameräntillräckligtförattväxlaövervärldentillettspårsomärbärkraftigtnogförframsteg.Viärkapablaattbyggauppettglobaltsamhälle,därallajordensfolkfårsinagrundläggandebehovtillfredsställda–envärldsomskulletillåtaossattbetraktaosssjälvasomciviliseradevarelser.

Dennaekonomiskaomstruktureringhängerpåenskattereform,somlyckasgöramarknadenärlig.Duglighetstestet fördetpolitiskaledarskapetkommerattvaraomledarnaklararavattförnyaskatte-systemet.Skatteväxling,inteytterligarekostnader,ärnyckelntillnyaenergivanor.

Detärlättattläggauthundratalsmiljarderdollarsomettsvarpåterrorhot,men den krassa verkligheten är att det inte krävs någrastora resurser för att skapa stora störningar i enmodernekonomi:därförkanettministeriumförinrikessäkerhetiUSAintegaranteramer än ett minimalt skydd mot självmordsberedda terrorister hurhögbudgetdetministerietänhar.Utmaningenärinteattskapaetthögteknologisktmilitärtsvarpåterrorismen,utanattbyggauppettglobaltsamhällesomärekologiskthållbartochsomärjämlikt–ettsamhällesomgerallahoppettillbaka.Sådanaansträngningarskullevarameraeffektivaförattbekämpaterrorismenännågonhöjningavdemilitärautgifternaellernågranyavapensystem,demåsedanvarahuravanceradesomhelst.

Nedgångsfaktorerharenbenägenhetattförstärkavarandra,mendetkanframgångsfaktorerocksågöra.Åtgärdersommotverkarde-struktivatrender,ellersomsätterigångnyakonstruktivatrender,ärlyckligtvisoftaömsesidigtförstärkande,deärvinna-vinnalösningar.

310 PLAN B 3.0

tidigarecivilisationer,somocksåbefannsigiekologiskasvårigheter,läsbokenUndergångavJaredDiamondellerA Short History of ProgressavRonaldWright.(55)

Om du tycker om att skriva, prova att skriva en insändare tilltidningenpådinortomnödvändighetenatthöjaskatternapåverk-samhetersomärskadligaförmiljönochattkompenseradettamedattsänkainkomstskatten.Försökdigpåattskrivaettbrevtillchefre-daktören.Sättihopenegenutskickslistaföre-postochskapabraru-tinerförattunderlättautskickavanvändbarinformationtillvänner,arbetskamraterochlokalaopinionsbildare.

Aldrigförrharenutmaninghaftdennaomfattning.Aldrigförrharettuppdragvaritsåviktigtochbrådskande,somdetvinumåsteaxla.Mendetvimåstegörakangöras.Detärfulltmöjligtattklaradet.

Slådignerochtänkutenegenindividuellplanochtidtabellförhurduvillhjälpatillatträddajorden.Vimåstestyravärldenbortfrånettspårsomlederdirekttillekonomisknedgång.Nugällerdetattsatsapåhållbaraekonomiskaframsteg.

Ställuppdinaegnamål.Hittaandramänniskoridittegetsam-hällesomdukansamarbetamedförattuppnådessamål.Tatagienfrågasomkännsmeningsfullfördig,tillexempelattgenomföraskat-teväxlingar, förbjuda de ineffektiva glödlamporna, fasa ut kolkraft-verkenellerarbetaförentrafikplaneringsomgynnarfotgängareochcyklisteridinkommun.Vilkauppgifterskullekunnavaramerspän-nandeochgivande?

Valetärvårt-dittochmitt.Menvimåstevälja.Antingenfortsät-terviattlevasomvigöridag(PlanA)ochförstördeekosystemsomvårcivilisationärberoendeav.EllerocksågårviinförPlanBochblirdengenerationsomändrarriktning,ochsertillatthållbaraframstegräddarvårjord.Valetkommerattgörasavvårgeneration,mendetkommerattvaraavgörande för livetpå jordenunderalla framtidagenerationer.

Kapitel 13 311

folkmängdenkommervårabarnsvärldattundergrävasekonomisktochsönderfallapolitiskt.

Detvåöverordnadeutmaningarnaärattomstruktureraskatternaochattomprioriterabudgetposterna.Atträddacivilisationenkräverattmanläggeromskatterna,såattmanförmårmarknadernaatttalaekologisksanning.OchdåmåstemanprioriteraomibudgetenförattfrigöraresursertillPlanB.

Skrivellermejlatilldefolkvaldaombehovetavskatteväxlingförattskapaenärligmarknad.Påminndemomattföretagsomuteslötkostnaderursinabokslutföreföllattgåbraidetkortaperspektivet,menkollapsadeändåpålångsikt.

Ellerännuhellre:Samlaihoplikasinnadevännerochstämmötemeddemsomniharröstatpå,förattdiskuteravarförvibehöverhöjamiljöskatternaochsänkainkomstskatterna.Förberedmötetgenomattformuleraenkortsammanfattningavdetsomniärbekymradeöverochdepolitiskaåtgärdernianserbehövs.Nifårmycketgärnaladdanerinformationenomskatteväxlingidethärkapitletfrånvårwebbplats(seförordet)ochanvändadenidettaarbete.

Talaomfördemsomduharröstatpå,attenvärldsomanvändermeräntusenmiljarderdollar(1000000000000)omårettillmili-tärautgifterheltenkeltäriotaktmedverklighetennärframtidenförvårcivilisationstårpåspel.Frågademom190miljarderdollarärenorimligutgiftföratträddavårjord.Frågademomenomläggningavensjättedelavvärldensmilitärabudgettillatträddacivilisationenärförmycket.LåtdembekantasigmedPlanB.PåminndemomhurUSAmobiliseradeunderandravärldskriget.(54)

Påvisa det kloka i att inbegripa familjeplanering, utrotning avhunger,återplanteringavskogochutvecklingavförnybarenergiiinternationellabiståndsprogram.Begärenhöjningavdennatypavbiståndochensänkningavdemilitäraanslagen.Framhållatthög-teknologiskavapensystemärvärdelösanärdetgällerförsvarmotdenya hoten mot vår säkerhet. Någon måste tala på våra barns ochbarnbarnsvägnar,därförattdetärderasvärldochderasframtidsomärifarozonen.

Kortsagt,vimåsteövertalavårafolkvaldarepresentanterochan-dra ledare attverka förde förslag sombeskrivs iPlanB.Vimåstearbetafördessaförslagdärförattframtiden–bådevårochvårabarns–hängerpådet.

Fördjupadigiekologiskafrågor.Omdutyckteattdennabokvarvärdefull,berättaomdenförandra.Omduvillvetahurdetgickför

Noter

Kapitel 1. På tröskeln till en ny värld 1.DavidAdam,“Ice-FreeArcticCouldbeHerein23Years,”Guardian (London),5september2007.

2.Ibid.

3.PaulBrown,“MeltingIceCapTriggeringEarthquakes,”Guardian (London),8september2007.

4.Ibid.

5.Ibid.

6. Alister Doyle, “Sea Rise Seen Outpacing Forecasts Due toAntarctica,”Reuters,23augusti2007.

7.EmilyWax,“ASacredRiverEndangeredByGlobalWarming,”Washington Post,17juni2007.

8.CliffordCoonan,“China’sWaterSupplyCouldbeCutOffasTibet’sGlaciersMelt,”The Independent (London),31maj2007;“GlacierStudyRevealsChillingPrediction,”China Daily,23september2004.

9.U.N.EnvironmentProgramme(UNEP),Global Outlook for Ice and Snow (Nairobi:2007),s.103;J.Hansenetal.,“ClimateChangeandTraceGases,”Philosophical Transactions of the Royal Society A, vol.365(15juli2007),ss.1949–50.

10.GordonMcGranahanetal.,“TheRisingTide:AssessingtheRisksofClimateChangeandHumanSettlementsinLowElevationCoastalZones,”Environment and Urbanization,vol.18,no.1(april2007),ss.17–37; U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

11.LesterR.Brown,Outgrowing the Earth (NewYork:W.W.NortonandCompany,2004),ss.101–02;U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

Noter: Kapitel 1 313

20. Eric Pfanner, “Failure Brings Call for Tougher Standards:Accounting for Enron: Global Ripple Effects,” International Herald Tribune, 17 januari 2002; aktienoteringar från www.marketocracy.com,läst9augusti2007.

21.WorldBusinessAcademy,“Interface’sRayAnderson:Mid-CourseCorrection,”Global Reconstruction,vol.19,issue5(2juni2005);RayAnderson,“ACallforSystemicChange,”talvidNationalConferenceonScience,Policy,&theEnvironment:EducationforaSecureandSustainableFuture,Washington,DC,31januari2003.

22. Jared Diamond, Undergång: Civilisationernas uppgång eller fall (Norstedts,2005).

23.SandraPostel,Pillar of Sand (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),ss.13–21.

24.Ibid.

25.Ibid.

26. Robert McC.Adams citerad i JosephTainter, The Collapse of Complex Societies (Cambridge, U.K.: Cambridge University Press,1988),s.1.

27. “Maya,” Encyclopedia Britannica, online encyclopedia, läst 13september2007.

28.GuyGugliotta,“TheMaya:GloryandRuin,”National Geographic,augusti2007.

29.Maddison,op.cit.not14;IMF,World Economic Outlook Database 2007,elektroniskdatabas,påwww.imf.org/external/pubs,uppdateradapril2007.

30.MathisWackernageletal.,“TrackingtheEcologicalOvershootoftheHumanEconomy,”Proceedings of the National Academy of Sciences,vol.99,no.14(9juli2002),ss.9,266–71;GlobalFootprintNetwork,WWF,andZoologicalSocietyofLondon,Living Planet Report 2006 (Oakland,CA:GlobalFootprintNetwork,2006),s.14.

31.Brown,op.cit.not11,ss.101–02;PeterH.Gleicketal.,The World’s Water 2004–2005 (Washington,DC:IslandPress,2004),s.88;U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

32.MillenniumEcosystemAssessment(MA),Ecosystems and Human

Noter: Kapitel 1 315

12. Fund for Peace and Carnegie Endowment for InternationalPeace,“The Failed States Index,” Foreign Policy, juli/augusti 2005,juli/augusti2006,ochjuli/augusti2007.

13. Nicholas Stern, The Stern Review on the Economics of Climate Change (London:HMTreasury,2006).

14.AgnusMaddison,“WorldPopulation,GDP,andPerCapitaGDP,1-2003AD,”påwww.ggdc.net/maddison,läst8augusti2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

15.KostnadenförattförbrännakolfrånDSSManagementConsultantsInc.andRWDIAirInc.,Cost-Benefit Analysis: Replacing Ontario’s Coal-Fired Electricity Generation (Ontario,Kanada:april2005),s.v.

16. U.S. Department of Energy (DOE), Energy InformationAdministration, “Weekly Retail Gasoline and Diesel Prices,” påtonto.eia.doe.gov/dnav/pet/pet_pri_gnd_dcus_nus_w.htm, läst 8augusti2007.

17.InternationalCenterforTechnologyAssessment(ICTA),The Real Cost of Gasoline: An Analysis of the Hidden External Costs Consumers Pay to Fuel Their Automobiles (Washington,DC:1998);ICTA,Gasoline Cost Externalities Associated with Global Climate Change: An Update to CTA’s Real Price of Gasoline Report (Washington,DC:september2004);ICTA,Gasoline Cost Externalities: Security and Protection Services: An Update to CTA’s Real Price of Gasoline Report (Washington,DC:januari2005);TerryTamminen,Lives Per Gallon: The True Cost of Our Oil Addiction (Washington,DC:IslandPress,2006),s.60;justeradtill2007årsprisermedBureauofEconomicAnalysis,“Table3–PriceIndicesforGrossDomesticProductandGrossDomesticPurchases,”GDP and Other Major Series, 1�2�–2007 (Washington,DC:augusti2007);DOE,op.cit.not16.

18. Munich Re, Topics Annual Review: Natural Catastrophes 2001 (München,Tyskland: 2002), ss. 16–17; värdet av Kinas vete- ochrisskördarfrånUSDA,Production, Supply and Distribution,elektroniskdatabaspåwww.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad12juli2007,m.hj. a. priser från International Monetary Fund (IMF), International Financial Statistics,elektroniskdatabas,påifs.apdi.net/imf.

19.“ForestryCutsDownonLogging,”China Daily,26maj1998;ErikEckholm,“ChinaAdmitsEcologicalSinsPlayedRoleinFloodDisaster,”New York Times,26augustii1998.

314 Noter: Kapitel 1

CarsandCropsCompetingforLand,”Issue Alert (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,14februari2001);USDA,op.cit.not18.

43.BP,Statistical Review of World Energy 2007 (London:2007);U.N.Population Division, op. cit. not 10; International EnergyAgency(IEA),OilMarketReport(Paris:juli2007).

44.U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

45.CarlottaGall,“OpiumHarvestatRecordLevelsinAfghanistan,”New York Times,3september2006;AniaLichtarowica,“ConqueringPolio’sLastFrontier,”BBC News,2augusti2007.

46.FundforPeaceochCarnegieEndowment,juli/augusti2005,op.cit.not12.

47.WorldBank,Global Monitoring Report 2007: Millennium Development Goals (Washington, DC: 2007) s. 5; Department for InternationalDevelopment,Why We Need to Work More Effectively in Fragile States (London:januari2005),ss.27–28.

48. Fund for Peace och Carnegie Endowment, juli/augusti 2005,2006,och2007,op.cit.not12.

49.FundforPeaceochCarnegieEndowment,juli/augusti2005,op.cit.not12.

50. Fund for Peace och Carnegie Endowment, juli/augusti 2005,2006,och2007,op.cit.not12.

51.Table1–1frånIbid.

52.U.N.PopulationDivision,op. cit.not10;Fund forPeaceochCarnegieEndowment,juli/augusti2007,op.cit.not12.

53.U.N.PopulationDivision,op. cit.not10;Fund forPeaceochCarnegie Endowment, juli/augusti 2007, op. cit. not 12; RichardCincotta och Elizabeth Leahy,“PopulationAge Structure and ItsRelation to Civil Conflict: A Graphic Metric,” Woodrow Wilson International Center for Scholars Environmental Change and Security Program Report,vol.12(2006–07),ss.55–58.

54.LydiaPolgreen,“InCongo,HungerandDiseaseErodeDemocracy,”New York Times,23juni2006;RichardBrennanochAnnaHusarska,“InsideCongo,AnUnspeakableToll,”Washington Post,16juli2006;LydiaPolgreen,“HundredsKilledNearChad’sBorderWithSudan,”

Noter: Kapitel 1 317

Well-Being: Synthesis (Washington, DC: Island Press, 2005); MA,Ecosystems and Human Well-Being: Policy Responses (Washington,DC:IslandPress,2005),s.180.

33. Geoffrey Lean,“A Disaster toTake Everyone’s BreathAway,”Independent (London), 24 juli 2006; Daniel Nepstad, “ClimateChangeandtheForest,”Tomorrow’s Amazonia: Using and Abusing the World’s Last Great Forests (Washington,DC:TheAmericanProspect,september2007).

34.Lean,op.cit.not33.

35.Ibid.;Nepstad,op.cit.not33.

36. U.N. Food and Agriculture Organization (FAO), ForesSTAT,elektroniskdatabas,påfaostat.fao.org,uppdaterad22december2006;PatrickB.Durstetal.,Forests Out of Bounds: Impacts and Effectiveness of Logging Bans in Natural Forests in Asia-Pacific(Bangkok:FAO,Asia-PacificForestryCommission,2001);Eckholm,op.cit.not19;AndyWhiteetal.,China and the Global Market for Forest Products: Transforming Trade to Benefit Forests and Livelihood (Washington,DC:ForestTrends,mars2006),s.12.

37.FAO,The State of World Fisheries and Aquaculture 2004 (Rom:2004),ss.24,30–32;TedWilliams,“TheLastBluefinHunt,”iValerieHarmset al., The National Audubon Society Almanac of the Environment (NewYork:Grosset/Putnam,1994), s.18;KonstantinVolkov,“TheCaviarGameRules,”Reuters-IUCNEnvironmentalMediaAwardwinner,2001;CamilloCatarci,World Markets and Industry of Selected Commercially-Exploited Aquatic Species (Rom:FAO,2004).

38. The New Road Map Foundation, “All-Consuming Passion:WakingupfromtheAmericanDream,”datablad,EcoFuture,uppdaterat17januari2002.

39.USDA,op.cit.not18;InternationalIronandSteelInstitute,Steel Statistical Yearbook 2006 (Bryssel:2006),ss.77–79.

40.IMF,op.cit.not29;U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

41.U.N.PopulationDivision,op.cit.not10;FAO,op.cit.not36.

42. Ward’s Automotive Group, World Motor Vehicle Data 2006 (Southfield,MI:Ward’sAutomotiveGroup,2006);asfaltarealberäknadmed0.02hektarperbil frånLesterR.Brown,“PavingthePlanet:

316 Noter: Kapitel 1

2007), s. 4,medkapacitetsfaktor frånNationalRenewableEnergyLaboratory, Power Technologies Energy Data Book (Oak Ridge,TN:DOE,augusti2006);FlemmingHansen,“DenmarktoIncreaseWindPowerto50%by2025,MostlyOffshore,”Renewable Energy Access,5december2006;GlobalWindEnergyCouncil,“GlobalWindEnergyMarketsContinuetoBoom-2006AnotherRecordYear,”pressrelease(Bryssel:2februari2007),medeuropeiskpercapitakonsumtionfrånEuropeanWind EnergyAssociation,“Wind Power on Course toBecomeMajorEuropeanEnergySourcebytheEndoftheDecade,”press release (Bryssel: 22 november 2004); Kinas vattenvärmareberäknade från Renewable Energy Policy Network for the 21stCentury,Renewables Global Status Report, 2006 Update(Washington,DC:WorldwatchInstitute,2006),s.21,ochfrånBinghamKennedy,Jr., Dissecting China’s 2000 Census (Washington, DC: PopulationReferenceBureau, juni 2001); IcelandNationalEnergyAuthorityandMinistriesofIndustryandCommerce,Geothermal Development and Research in Iceland (Reykjavik,Island:april2006),s.16.

64.FAO,FAOSTAT,elektroniskdatabas,påfaostat.fao.org,uppdaterad30juni2007.

65. FAO, FISHSTAT Plus, elektronisk databas, på www.fao.org,uppdateradmars2007.

66. Se-Kyung Chong, “Anmyeon-do Recreation Forest: AMillenniumofManagement,” iPatrickB.Durstetal., In Search of Excellence: Exemplary Forest Management in Asia and the Pacific,Asia-PacificForestryCommission (Bangkok:FAORegionalOffice forAsiaandthePacific,2005),ss.251–59.

67. Daniel Hellerstein, “USDA Land Retirement Programs,” iUSDA, Agricultural Resources and Environmental Indicators 2006 (Washington,DC: juli 2006);USDA,EconomicResearchService,Agri-Environmental Policy at the Crossroads: Guideposts on a Changing Landscape,AgriculturalEconomicReportNo.794(Washington,DC:januari2001);USDA,op.cit.not18.

68.CityofAmsterdam,“BikeCapitalofEurope,”påwww.iamsterdam.com/visiting_exploring, läst 23 augusti 2007; Molly O’Meara,Reinventing Cities for People and the Planet,Worldwatch Paper 147(Washington,DC:WorldwatchInstitute,juni1999),s.47;befolkningfrånU.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects: The 2005

Noter: Kapitel 1 31�

New York Times,14november2006.

55.Postel,op.cit.not23,ss.13–21;Gugliotta,op.cit.not28.

56.UNAIDS,“HIVandAIDSEstimatesandData,2003and2005,”2006 Report on the Global Aids Epidemic (Geneve:maj2006).

57.U.N.PopulationDivision,op.cit.not10.

58.Colin J.Campbell,“ShortWrittenSubmissionto theNationalPetroleumCouncil,”e-posttillFrancesMoore,EarthPolicyInstitute,14augusti2007,s.5;“IcelandLaunchesEnergyRevolution,”BBC News,24december2001;JohnVidal,“SwedenPlans tobeWorld’sFirstOil-FreeEconomy,”The Guardian (London),8februari2006.

59. USDA, op. cit. not 18; Chicago Board of Trade, “MarketCommentaries,”förveteochmajs,påwww.cbot.com,lästolikadagari september 2007; historiska varupriser från futures.tradingcharts.com,läst3oktober2007.

60. Etanol behov år 2008 från Renewable Fuels Association,“EthanolBiorefineryLocations,”påwww.ethanolrfa.org,uppdaterad28 september 2007; 2008 års spannmålsskörd från InteragencyAgriculturalProjectionsCommittee,Agricultural Projections to 2016 (Washington,DC:USDA,februari2007);2006årsmajsanvändningtill etanol från USDA Economic Research Service, Feed Grains Database, på www.ers.usda. gov/Data/FeedGrains, uppdaterad 28september2007; 2006 års spannmålsskörd frånUSDA,op. cit. not18.

61.JohnB.Rae,The American Automobile Industry (Boston:ThwaynePublishers,1984),ss.87–97.

62.JamesBrooke,“JapanSqueezestoGettheMostofCostlyFuel,”New York Times, 4 juni 2005; hybrid-miltal baserat på nya EPA-beräkningar på www.fueleconomy.gov, läst 23 augusti 2007; totaltmedeltalfrånRobertM.Heavenrich,Light Duty Automotive Technology and Fuel Economy Trends: 1�75 Through 2006 (Washington,DC:EPAOffice ofTransportation and Air Quality, juli 2006), uppdateradm.hj.a.EPAOfficeofTransportationandAirQuality,“EPAIssuesNewTestMethodforFuelEconomyWindowStickers,”regulatoryannouncement(Washington,DC:EPA,december2006).

63.AndelenvindkraftiDanmarkberäknadm.hj.a.BP,op.cit.not43,ochGlobalWindEnergyCouncil,Global Wind 2006 Report (Bryssel:

318 Noter: Kapitel 1

posttillFrancesMoore,EarthPolicyInstitute,14augusti2007.

4.MichaelT.Klare,“EnteringtheToughOilEra,”TomDispatch.com,16augusti2007;Campbell,op.cit.not3.

5.Historiskadata från InternationalMonetaryFund, InternationalFinancial Statistics, on-line databas, på ifs.apdi.net, uppdaterad juli2007; senaste vetepriser från Chicago Board of Trade, “MarketCommentaries,”påwww.cbot.com,lästolikadagariseptemberochoktober2007.

6. Gary Schnitkey, Darrel Good och Paul Ellinger, “Crude OilPriceVariability and Its Impact on Break—Even Corn Prices,”Farm Business Management, 30 maj 2007; 2006 års spannmål tilletanol från U.S. Department of Agriculture (USDA), EconomicResearch Service (ERS), Feed Grains Database, på www.ers.usda.gov,uppdaterad28 september2007;2006 års spannmålsskörd frånUSDA, Production, Supply and Distribution, elektronisk databas påwww.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad12 september2007;2008etanolbehovfrånRenewableFuelsAssociation,“EthanolBiorefineryLocations,”påwww.ethanolrfa.org,uppdaterad28september2007;2008 års spannmålsskörd från InteragencyAgricultural ProjectionsCommittee,Agricultural Projections to 2016 (Washington,DC:USDA,februari2007).

7. U.S. Department of Energy (DOE), Energy InformationAdministration(EIA),“SelectCrudeOilSpotPrices,”påwww.eia.doe.gov/emeu/international/crude1.html, uppdaterad 20 oktober2007; JohnVidal, “The End of Oil Is CloserThanYouThink,”Guardian (London), 21 april 2005;Alfred J. Cavallo,“Oil: CaveatEmpty,”Bulletin of the Atomic Scientists,vol.61,no.3(maj/juni2005),ss.16–18.

8.Vidal,op.cit.not7;M.KingHubbert,“NuclearEnergyandtheFossil Fuels,” uppsats framlagd vid vårmötet i Southern DistrictDivisionofProduction,AmericanPetroleumInstitute,mars1956.

9.DOE,EIA,“Table4.1:WorldCrudeOilProduction,1970–2006,Selected Countries,” på www.eia.doe.gov/emeu/international/oilproduction.html,läst14september2007.

10.ProduktionstalgällerråoljafrånDOE,op.cit.not9;Vidal,op.cit.not7;DOE,EIA,“Petroleum(Oil)Production,”International Petroleum

Noter: Kapitel 2 321

Revision Population Database,elektroniskdatabas,påesa.un.org/unup,uppdaterad2006;SergeSchmemann,“ILoveParisonaBus,aBike,aTrain and inAnythingbut aCar,”New York Times, 26 juli 2007;RandyKennedy,“TheDayTheTrafficDisappeared,”New York Times Magazine,20april2003,ss.42–45.

69.CalCars,“AllAboutPlug-InHybrids,”påwww.calcars.org, läst22augusti2007.

70.TimJohnston,“AustraliaIsSeekingNationwideShifttoEnergy-SavingLightBulbs,”New York Times,21februari2007;RobGillies,“CanadaAnnounces Greenhouse GasTargets,” Associated Press, 25april2007;MatthewL.Wald,“AU.S.AlliancetoUpdatetheLightBulb,”New York Times, 14mars 2007; Ian Johnston,“TwoYears toChangeEULightBulbs,”Scotsman (U.K.),10mars2007;DeborahZabarenko,“ChinatoSwitchtoEnergy-EfficientLightbulbs,”Reuters,3oktober2007;energibesparingaraveffektivarebelysningberäknadeavEarthPolicyInstitutem.hj.a.IEA,Light’s Labour’s Lost: Policies for Energy-Efficient Lighting (Paris:februari2006),ochIEA,World Energy Outlook 2006 (Paris:2006).

Kapitel 2. Olja och livsmedel - försämrade utsikter1.OljeproduktionsdatafrånInternationalEnergyAgency(IEA),Oil Market Report (Paris:augusti2001), inklusiveolja,flytandenaturgasochprocessvinster;historiskadatafrånU.S.DepartmentofDefense,Twentieth Century Petroleum Statistics (Washington, DC: 1945),citerat i Christopher Flavin och Seth Dunn, “Reinventing theEnergySystem,”iLesterR.Brown,ChristopherFlavinochHilaryFrench,State of the World 1��� (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),s.25;kolfrånSethDunn,“CoalUseContinuesRebound,”iLesterR.Brownetal.,Vital Signs 1��8 (NewYork:W.W.Norton&Company,1998),ss.52–53.

2.U.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects: The 2005 Revision (NewYork: 2006), s. 1; U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007; spannmålsproduktionenår1900ärförfattarensuppskattningbaseradpåhistoriskatrender.

3.IEA,Oil Market Report (Paris:oktober2007);ColinJ.Campbell,“ShortWrittenSubmissiontotheNationalPetroleumCouncil,”e-

320 Noter: Kapitel 1 och 2

24april2005.

21.GargiChakrabarty,“Shale’sNewHope,”Rocky Mountain News,18oktober2004;WalterYoungquist,“AlternativeEnergySources,”iLeeC.Gerhard,PatrickLeahyochVictorYannacone,eds.,Sustainability of Energy and Water through the 21st Century,ProceedingsoftheArborDayFarmConference,8–11oktober2000 (Lawrence,KS:KansasGeologicalSurvey,2002),s.65;Cavallo,op.cit.not7.

22.Collier,op.cit.not20;AlbertaEnergyandUtilitiesBoard,Alberta Energy Resource Industries Monthly Statistics, på www.eub.ca, läst 8augusti2007;BP,BP Statistical Review of World Energy (London:juni2007).

23.“ExxonSaysN.AmericaGasProductionHasPeaked,”Reuters,21juni2005;Collier,op.cit.not20;RichardHeinberg,“TheEndoftheOilAge,”Earth Island Journal,vol.18,no.3(Hösten2003).

24.Youngquist,op.cit.not20;Youngquist,op.cit.not21,s.64;Vidal,op. cit. not 7;WWF-Canada,“Oil SandsPushingCanadaFurtherfromKyoto,WWFandUKThink-TankWarn,”pressrelease(Toronto:6juni2007).

25.DanielleMurray,“OilandFood:ARisingSecurityChallenge,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,9maj2005);“Energy Use inAgriculture,” i USDA, U.S. Agriculture and Forestry Greenhouse Gas Inventory: 1��0–2001,TechnicalBulletinNo.1907(Washington,DC:GlobalChangeProgramOffice,OfficeoftheChiefEconomist,2004),s.94.

26.JamesDuffield,USDA,e-brevtillDanielleMurray,EarthPolicyInstitute,31mars2005; JamesDuffield,USDA,e-brev tillFrancesMoore, Earth Policy Institute, 17 augusti 2007; USDA, Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

27. ConservationTechnology Information Center, “ConservationTillageandOtherTillageTypesintheUnitedStates—1990–2004,”i2004 National Crop Residue Management Survey (WestLafayette,IN:PurdueUniversity,2004);Duffield,e-brevtillMurray,op.cit.not26;traktoranvändningochantalhästarfrånU.N.FoodandAgricultureOrganization (FAO),FAOSTAT Statistics Database, på apps.fao.org,uppdaterad4april2005.

28.EnergiåtgångförkonstgödselfrånDuffield,e-brevtillMurray,op.

Noter: Kapitel 2 323

Monthly,påwww.eia.doe.gov/ipm/supply.html,uppdaterad12juli2007.

11.DOE,op.cit.not9;Klare,op.cit.not4;PaulaDittrick,“CGES:OPEC Pushing Limits of Oil Production Capacity,” Oil and Gas Journal,20oktober2004.

12. Neil Chatterjee,“‘Peak Oil’ Gathering Sees $100 CrudeThisDecade,”Reuters,26april2005;AdamPorter,“ExpertSaysSaudiOilMayHavePeaked,”Al Jazeera,20februari2005;JamesD.Hamilton,“RunningDry?”The Atlantic,oktober2007;IEA,op.cit.not3.

13.DOE,op.cit.not9;Vidal,op.cit.not7;WalterYoungquist,geolog,brevtillförfattaren,12september2007.

14.MichaelT.Klare,“TheEnergyCrunchtoCome,”TomDispatch.com,22mars2005;JadMouawad,“BigOil’sBurdenofTooMuchCash,”New York Times,12februari2005;MarkWilliams,“TheEndofOil?”Technology Review,februari2005;Vidal,op.cit.not7.

15.PeterMaass,“TheBreakingPoint,”New York Times Magazine,21augusti2005.

16. James Picerno,“IfWe Really Have the Oil,” Bloomberg Wealth Manager, september 2002, s. 45; Klare, op. cit. not 14; Kenneth S.Deffeyes,Beyond Oil: The View from Hubbert’s Peak (NewYork:HillandWang,2005);RichardC.DuncanochWalterYoungquist,“EncirclingthePeakofWorldOilProduction,”Natural Resource Research,vol.12,no.4(december2003),s.222;A.M.SamsanBakhtiari,“WorldOilProductionCapacityModelSuggestsOutputPeakby2006–07,”Oil and Gas Journal,26april2004,ss.18–20.

17.IEA,op.cit.not3;IEA,Oil Market Report (Paris:maj2007).

18.FredrikRobelius,Giant Oil Fields—The Highway to Oil (Uppsala:UppsalaUniversityPress,9mars2007).

19.IEA,op.cit.not3;IEA,Oil Market Report (Paris:juli1993);U.N.PopulationDivision,World Population Prospects, op. cit. not 2; IEA,World Energy Outlook 2006 (Paris:2006),ss.85,492.

20.RobertCollier,“CanadianOilSands:VastReservesSecond toSaudiArabiaWillKeepAmericaMoving,ButataSteepEnvironmentalCost,”San Francisco Chronicle,22maj2005;Vidal,op.cit.not7;WalterYoungquist,“SurveyofEnergyResources:OilShale,”Energy Bulletin,

322 Noter: Kapitel 2

www.ers.usda.gov/Data,uppdaterad22juni2007.

36.Murray,op.cit.not25,ss.1,3;Duffield,e-brevtillMurray,op.cit.not26;JohnMiranowski,“EnergyDemandandCapacitytoAdjustinU.S.AgriculturalProduction,”presentationvidAgriculturalOutlookForum2005,Arlington,VA,24februari2005,s.11.

37.1950–59datafrånWorldwatchInstitute,Signposts 2001,CD-Rom(Washington, DC: 2001); 1960–2006 data från USDA, Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

38.1950–59spannmålsdatafrånWorldwatchInstitute,op.cit.not37;1960–2006data frånUSDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

39.Worldwatch Institute, Signposts 2002, CD-Rom (Washington,DC:2002);USDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

40.LesterR.Brown,Outgrowing the Earth (NewYork:W.W.Norton&Company,2004),ss.60–69.

41.USDA,Production, Supply and Distribution, op. cit. not 6;U.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not2;FAO,FAOSTAT Food Security,elektroniskdatabas,påwww.fao.org/faostat,uppdaterad30juni2006.

42.USDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6;Brown,op.cit.not40,s.50.

43. USDA, Production, Supply and Distribution, op. cit. not 6; KellyDay Rubenstein et al., Crop Genetic Resources: An Economic Appraisal (Washington,DC:USDAEconomicResearchService,maj2005),s.19.

44. USDA, Production, Supply and Distribution, op. cit. not 6; U.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not2.

45. USDA, Production, Supply and Distribution, op. cit. not 6; U.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not2;MichaelMa,“Northern Cities Sinking asWaterTable Falls,” South China Morning Post,11augusti2001;andelenavKinasspannmålsskördpåNordkinesiskaslättenbaseradpåHongYangochAlexanderZehnder,“China’sRegionalWaterScarcityandImplicationsforGrainSupplyandTrade,”Environment and Planning A,vol.33(2001)ochpåUSDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

Noter: Kapitel 2 325

cit.not26;USDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

29.DOE,EIA,Annual Energy Outlook 2003 (Washington,DC:2004);“Table 20: Energy Expenses for On-Farm Pumping of IrrigationWaterbyWaterSourceandTypeofEnergy:2003and1998,”iUSDA,NationalAgriculturalStatisticsService,2003 Farm & Ranch Irrigation Survey, Census of Agriculture (Washington, DC: 2004); Fred Pearce,“AsianFarmersSucking theContinentDry,”New Scientist.com,28augusti2004.

30. Murray, op. cit. not 25; DOE, EIA, “Total Primary EnergyConsumption, All Countries, 1980–2004,” på www.eia.doe.gov/emeu/international/energyconsumption.html,läst2augusti2007.

31. Murray, op. cit. not 25; M. Heller och G. Keoleian, Life-Cycle Based Sustainability Indicators for Assessment of the U.S. Food System (AnnArbor,MI:CenterforSustainableSystems,UniversityofMichigan,2000),s.42.

32. U.S. Department of Transportation (DOT), Bureau ofTransportation Statistics (BTS), Freight Shipments in America (Washington,DC:2004),ss.9–10;AndyJones,Eating Oil—Food in a Changing Climate (London:SustainandElmFarmResearchCentre,2001),s.2isammanfattningen.

33. “Shipment Characteristics by Three-Digit Commodity andModeofTransportation:2002,”iBTSochU.S.CensusBureau,2002 Commodity Flow Survey (Washington,DC:december2004);Jones,op.cit.not32;JamesHowardKunstler,författaretillGeography of Nowhere, iThe End of Suburbia: Oil Depletion and the Collapse of The American Dream,dokumentärfilm(Toronto,ON:TheElectricWallpaperCo.,2004).

34. Heller och Keoleian, op. cit. not 31, s. 42; energiinnehåll ilivsmedel och förpackningar beräknade avDanielleMurray,EarthPolicy Institute, m.hj.a. USDA för livsmedelsinformation ochförpackningsenergikostnader från David Pimentel och MarciaPimentel,Food, Energy and Society (Boulder,CO:UniversityPressofColorado,1996).

35. Center for American Progress, Resources for Global Growth: Agriculture, Energy and Trade in the 21st Century (Washington, DC:2005); USDA, ERS,“Price Spreads from Farm to Consumer,” på

324 Noter: Kapitel 2

no.15(7april2006),s.355;EricUnmacht,“FacedwithSoaringOilPrices,IndonesiaTurnstoBiodiesel,”Christian Science Monitor,5juli2006;NaveenThukral,“MalaysiaApproves 52Biodiesel Plants SoFar,”Reuters,16augusti2006.

52.USDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

53.Ibid.;USDA,Crop Production 2006 Summary (Washington,DC:2007).

54.RobertWisner,e-brevtillJanetLarsen,EarthPolicyInstitute,2januari 2007, data uppdaterade 29 december 2006 i förberedelserför Iowa StateUniversityCropAdvantage seminar,CedarRapidsochBurlington,IA,4–5januari2007;historiskamajsproduktionsdataförIowapåUSDA,NationalAgriculturalStatisticsService,“QuickStats,” Agricultural Statistics Database, på www.nass.usda.gov, läst 27december2006.

55.MadelenePearsonochDanielleRossingh,“WheatPriceRisestoRecord $9 aBushel onGlobalCropConcerns,”Bloomberg, 12september2007;vete,sojaochmajsfrånChicagoBoardofTrade,op.cit.not5;historiskavarupriserfrånfutures.tradingcharts.com,läst3oktober2007.

56. Ronald Buchanan, “Mexico Protest Prompts Food PriceAssurance,”Financial Times,1februari2007;CarolynSaid,“NothingFlataboutTortillaPrices:SomeinMexicoCost60PercentMore,LeadingtoaSeriousStruggleforLow-IncomePeople,”San Francisco Chronicle, 13 januari 2007; “Italy Urged to go on Pasta Strike,”BBC News, 13 september 2007; KarenAtwood,“Rising Price ofWheatSignalsEndofLow-CostFood,WarnsPremierChief,”The Independent (London),5september2007.

57.LesterR.Brown,“DistilleryDemandforGraintoFuelCarsVastlyUnderstated:WorldMaybeFacingHighestGrainPricesinHistory,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,4januari2007); omvandling från majs till etanol är författarens beräkningbaseradpåCollins,op.cit.not48;energiinnehållietanolirelationtillbensinfrånORNL,op.cit.not48;USAsbensinkonsumtionår2007frånDOE,op.cit.not48;USDA,Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

58.Ward’s Communications, Ward’s World Motor Vehicle Data 2006

Noter: Kapitel 2 327

46.ShaobingPengetal.,“RiceYieldsDeclinewithHigherNightTemperature from Global Warming,” Proceedings of the National Academy of Sciences,6juli2004,ss.9971–75;IntergovernmentalPanelon Climate Change, Summary for Policymakers in Climate Change 2007: Impacts, Adaptation, and Vulnerability (NewYork: CambridgeUniversityPress,2007),ss.15–16.

47.F.O.Licht,“TooMuchTooSoon?WorldEthanolProductiontoBreakAnotherRecordin2005,”World Ethanol and Biofuels Report,vol. 3, no. 20 (21 juni 2005), ss. 429–35;DOE,WorldCrudeOilPrices,ochU.S.AllGradesAllFormulationsRetailGasolinePrices,påtonto.eia.doe.gov,läst31juli2007;RenewableFuelsAssociation,op.cit.not6.

48. F.O. Licht, “World Ethanol Production 2007 to Hit NewRecord,”World Ethanol and Biofuels Report,vol.5,no.17(8maj2007);majsanvändningföretanolregleringsåret2007frånseptember2007tillaugusti2008, frånUSDA,ERS,op.cit.not6;omvandling frånmajs till etanol är författarens beräkning baserad påKeithCollins,chefsekonom,USDA,vittnesmål inför theU.S.SenateCommitteeon Environment and Public Works, 6 september 2006, s. 8;energiinnehållietanolirelationtillbensinfrånOakRidgeNationalLaboratory(ORNL),“BioenergyConversionFactors,”påbioenergy.ornl.gov/papers/misc/energy_conv.html,läst3augusti2007;USAsbensinkonsumtion år 2007 från “Table 2: Energy Consumptionby Sector and Source,” iDOE,EIA, Annual Energy Outlook 2007 (Washington, DC: februari 2007); USDA, Production, Supply and Distribution,op.cit.not6.

49. Sergio Barros, Brazil-Sugar-Annual Report-2006, GAIN Report BR6002 (Washington, DC: USDA, Foreign Agricultural Service,april 2006); CEPEA, Indicadores de Preços—Açúcar Cristal, påwww.cepea.esalq.usp.br/acucar,läst31juli2007.

50.F.O.Licht,op.cit.not48;“StungbyBadExperience,DutchProposeTough Criteria for Importing Sustainable Biofuels,” International Herald Tribune,26april2007;“EUMinistersAgreeBiofuelTarget,”BBC News,15februari2007.

51.F.O.Licht,op.cit.not48;etanolutvinningfrånmajsärförfattarensberäkningbaseradpåCollins,op.cit.not48;F.O.Licht,“E-5MandatetobeIntroducedbyMay,”World Ethanol and Biofuels Report,vol.4,

326 Noter: Kapitel 2

69.U.N.HumanSettlementsProgramme,The State of the World’s Cities 2004/2005 (London:Earthscan,2004), ss.24–25;U.N.PopulationDivision, Urban Agglomerations 2005, väggkarta (NewYork: mars2006).

70.U.S.CensusBureau,“AmericanSpendMoreThan100HoursCommuting toWork EachYear, Census Bureau Reports,” pressrelease(Washington,DC:30mars2005).

71.Wheeler,op.cit.not65.

72.MichelineMaynard,“SurgingFuelPricesCatchMostAirlinesUnprepared,Adding to the Industry’sGloom,”New York Times, 26april2005;“Revealed:TheRealCostofAirTravel,”The Independent (London),29maj2005;DOTochFAA,FAA Aerospace Forecasts—Fiscal Years 2006–2017 (Washington,DC:2006),s.63.

73.“Table1–4:PublicRoadandStreetMileageintheUnitedStatesbyType of Surface,” i BTS, National Transportation Statistics 2007 (Washington,DC:DOT,2007).

74.GerhardMetschies,“PainatthePump,”Foreign Policy,juli–augusti2007.

75.EdithM.Lederer,“U.N.:HungerKills18,000KidsEachDay,”Associated Press, 17 februari 2007; Iraq Coalition Casualty Count,icasualties.org/oif,uppdaterad31juli2007.

76. Loganaden Naiken, “Keynote Paper: FAO Methodology forEstimatingthePrevalenceofUndernourishment,”påwww.fao.org/docrep/005/y4249e/y4249e06.htm,läst1augusti2007;FAO,op.cit.not41.

77.C.FordRungeochBenjaminSenauer,“HowBiofuelsCouldStarvethePoor,”Foreign Affairs,maj/juni2007.

78. Missy Ryan, “Commodity Boom Eats into Aid forWorld’sHungry,”Reuters,5september2007.

79.FAO,CropProspectsandFoodSituation,no.3,maj2007;FundforPeaceochCarnegieEndowmentforInternationalPeace,“TheFailed States Index 2007,” Foreign Policy, juli/augusti 2007; U.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not2.

80.Lederer,op.cit.not75.

Noter: Kapitel 2 32�

(Southfield,MI: 2006), s. 240; inkomstberäkningar frånWorldBank,“GNI Per Capita 2006,Atlas Method and PPP,” World Development Indicators,påsiteresources.worldbank.org,uppdaterad1juli2007,ochfrånU.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not2.

59.Majsanvändtilletanolår2007frånUSDA,Feed Grains Database,op.cit.not6;omvandlingfrånmajstilletanolärförfattarensberäkningbaseradpåCollins,op.cit.not48;energiinnehållietanolirelationtillbensinfrånORNL,op.cit.not48;USAsbensinkonsumtionår2007frånDOE,op.cit.not48.

60.CaliforniaCarsInitiative(CalCars),“AllAboutPlug-InHybrids(PHEVs),” på www.calcars.org/vehicles.html, läst 27 december2006.

61.PatrickBarta,“JatrophaPlantGainsSteaminGlobalRace forBiofuels,”Wall Street Journal,24augusti2007.

62.Ibid.

63. Ibid.; Ben Macintyre,“Poison Plant Could Help to Cure thePlanet,”The Times (London),28juli2007.

64.Barta,op.cit.not61;RebeccaRenner,“GreenGoldinaShrub:EntrepreneursTarget the JatrophaPlant as theNextBigBiofuel,”Scientific American,juni2007.

65.IEA,op.cit.not3;2030frånDOE,EIA,International Energy Outlook 2007 (Washington,DC:maj2007),s.29,ochfrånIEA,World Energy Outlook 2006,op.cit.not19,s.86;ThomasWheeler,“It’stheEndoftheWorldasWeKnowIt,”Baltimore Chronicle,3augusti2004.

66.“Table1–12:U.S.SalesorDeliveriesofNewAircraft,Vehicles,Vessels, and Other Conveyances,” i BTS, National Transportation Statistics 2005 (Washington,DC:DOT,2005).

67.DarrinQualman,“‘PeakOil’:TheShort,Medium, andLong-Term,”Union Farmer Monthly,vol.56,no.4(augusti2005).

68.OliverPrichard,“SUVDriversReconsider,”Philadelphia Inquirer,1juni2005;DannyHakimochJonathanFuerbringer,“FitchCutsG.M.toJunk,CitingPoorS.U.V.Sales,”New York Times,24maj2005;FitchCorporateRatings,påfitchratings.com,läst8augusti2007.

328 Noter: Kapitel 2

up to 2030: Forestry Sector Deep-Dive (Stockholm:juni2007),s.27.

9. IntergovernmentalPanelonClimateChange (IPCC), Summary for Policymakers, in Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change (CambridgeochNewYork:CambridgeUniversityPress,2007),s.13;IPCC,“IntergovernmentalPanelonClimateChangeandItsAssessmentReports,”faktablad,påwww.ipcc.ch/press,läst27juli2007.

10.IPCC,Summary for Policymakers,op.cit.not9,s.15.

11.NationalCenterforAtmosphericResearchochUCAROfficeof Programs, “Drought’s Growing Reach: NCAR Study PointstoGlobalWarmingasKeyFactor,”press release (Boulder,CO:10januari2005);AiguoDai,KevinE.TrenberthochTaotaoQian,“AGlobalDatasetofPalmerDroughtSeverity Index for 1870–2002:RelationshipwithSoilMoistureandEffectsofSurfaceWarming,”Journal of Hydrometeorology,vol.5(december2004),ss.1117–30.

12. Donald McKenzie et al., “Climatic Change, Wildfire, andConservation,”Conservation Biology,vol.18,no.4(augusti2004),ss.890–902.

13. Camille Parmesan och Hector Galbraith, Observed Impacts of Global Climate Change in the U.S. (Arlington,VA: Pew Center onGlobalClimateChange,2004);DeNeenL.Brown,“SignsofThawinaDesertofSnow,”Washington Post,28maj2002;IPCC,Summary for Policymakers,op.cit.not9,s.13.

14.PattyGlick,FishOutofWater:AGuidetoGlobalWarmingandPacificNorthwestRivers (Seattle:NationalWildlifeFederation,mars2005);ElizabethGillespie,“GlobalWarmingMayBeMakingRiversTooHot:Cold-WaterFishWillStruggle,ReportSays,”Seattle Post-Intelligencer,24mars2005.

15.DouglasB. Inkley et al.,Global Climate Change and Wildlife in North America (Bethesda,MD:TheWildlifeSociety,december2004);J.R.Pegg,“GlobalWarmingDisruptingNorthAmericanWildlife,”Environment News Service,16december2004.

16.JohnE.Sheehy,InternationalRiceResearchInstitute,e-brevtillJanetLarsen,EarthPolicyInstitute,1oktober2002;PedroSanchez,“The Climate Change–Soil Fertility–Food Security Nexus,” tal,

Noter: Kapitel 3 331

Kapitel 3. Högre temperaturer, högre hav1.U.N.EnvironmentProgramme(UNEP),Global Outlook for Ice and Snow (Nairobi:2007).

2.Ibid.

3.U.S.Department ofAgriculture (USDA),Production, Supply and Distribution, elektronisk databas, på www.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad 11 juni 2007; Janet Larsen, “Record Heat Wave inEuropeTakes35,000Lives,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,9oktober2003);USDA,NationalAgriculturalStatisticsService,“CropProduction,”newsrelease(Washington,DC:12augusti2005).

4. Janet Larsen,“Setting the Record Straight: More than 52,000EuropeansDiedfromHeatinSummer2003,”Eco-Economy Update (Washington, DC: Earth Policy Institute, 26 juli 2006); NationalCommissiononTerroristAttacksUpontheUnitedStates,The �/11 Commission Report (Washington, DC: U.S. Government PrintingOffice,2004).

5.“AwfulWeatherWe’reHaving,”The Economist, 2 oktober 2004;RichardMilne,“HurricanesCostMunichReReinsurance,”Financial Times,6november2004.

6. J. Hansen, NASA’s Goddard Institute for Space Studies (GISS),“GlobalTemperatureAnomalies in 0.1 C,” på data.giss.nasa.gov/gistemp/tabledata/GLB.Ts.txt, uppdaterad juni 2007; stationer förklimatkontroll frånRetoA.Ruedy,GISS, e-brev till Janet Larsen,EarthPolicyInstitute,14maj2003.

7.TemperaturförändringberäknadfrånHansen,op.cit.not6;skördarfrån USDA, op. cit. not 3; USDA, Grain: World Markets and Trade (Washington,DC:fleramånader).

8.Koldioxiddata frånPieterTans,“Trends inAtmosphericCarbonDioxide–MaunaLoa,”NOAA/ESRL, påwww.cmdl.noaa.gov, läst16 oktober 2007, med historiska uppskattningar från Seth Dunn,“CarbonEmissionsDip,”iWorldwatchInstitute,Vital Signs 1��� (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),ss.60–61;utsläppfrånfossilabränslenberäknadefrånInternationalEnergyAgency,World Energy Outlook 2006 (Paris:2006),s.493;utsläppfrånskogsavverkningfrånVattenfall,Global Mapping of Greenhouse Gas Abatement Opportunities

330 Noter: Kapitel 3

28. Leslie Josephus, “GlobalWarmingThreatens Double-TroubleforPeru:ShrinkingGlaciersandaWaterShortage,”Associated Press,12februari2007;Citation World Atlas (Union,NJ:HammondWorldAtlasCorporation,2004).

29.Josephus,op.cit.not28;U.N.PopulationDivision,op.cit.not20.

30. James Painter,“Peru’sAlarmingWaterTruth,” BBC News, 12mars2007;U.N.PopulationDivision,Urban Agglomerations 2005 Wall Chart,påwww.un.org/esa/population,läst28september2007.

31.MichaelKiparskyochPeterGleick,Climate Change and California Water Resources: A Survey and Summary of the Literature (Oakland,CA: Pacific Institute, 2003); Timothy Cavagnaro et al., Climate Change: Challenges and Solutions for California Agricultural Landscapes(Sacramento,CA:CaliforniaClimateChangeCenter,2006).

32.JohnKrist,“WaterIssuesWillDominateCalifornia’sAgendaThisYear,”Environmental News Network,21februari2003.

33.MichaelJ.Scottetal.,“ClimateChangeandAdaptationinIrrigatedAgriculture–A Case Study of theYakima River,” i UCOWR/NIWRConference,Water Allocation: Economics and the Environment (Carbondale, IL: Universities Council onWater Resources, 2004);PacificNorthwestNationalLaboratory,“GlobalWarmingtoSqueezeWesternMountainsDryby2050,”pressrelease(Richland,WA:16februari2004).

34.UNEP,op.cit.not1,s.131;MehrdadKhalili,“TheClimateofIran:North,South,Kavir(Desert),Mountains,”San’ate Hamlo Naql,mars1997,ss.48–53.

35.UNEP,op.cit.not1,s.103;IPCC,Summary for Policymakers,op.cit.not9,s.13;PaulBrown,“MeltingIceCapTriggeringEarthquakes,”Guardian (London),8september2007.

36.ArcticClimateImpactAssessment(ACIA),Impacts of a Warming Arctic (Cambridge: Cambridge University Press, 2004); ACIAswebbplats på www.acia.uaf.edu, uppdaterad 13 juli 2005;“RapidArcticWarming Brings Sea Level Rise, Extinctions,” Environment News Service, 8november2004;UNEP,op.cit.not1,s.103.

37.J.R.Pegg,“TheEarthisMelting,ArcticNativeLeaderWarns,”Environment News Service,16september2004.

Noter: Kapitel 3 333

Sustainable Food Security for All by 2020, Bonn,Tyskand, 4–6september2002;USDA,op.cit.not3.

17.MohanK.Walietal.,“AssessingTerrestrialEcosystemSustainability,”Nature & Resources,oktober–december1999,ss.21–33.

18.Sheehy,op.cit.not16;Sanchez,op.cit.not16.

19.ShaobingPengetal.,“RiceYieldsDeclinewithHigherNightTemperature from Global Warming,” Proceedings of the National Academy of Sciences,6juli2004,ss.9971–75;Proceedings of the National Academy of Sciences, “Warmer EveningTemperatures Lower RiceYields,”pressrelease(Washington,DC:29juni2004).

20.K.S.KaviKumaroch JyotiParikh,“Socio-Economic Impactsof Climate Change on Indian Agriculture,” International Review for Environmental Strategies, vol. 2, no. 2 (2001), ss. 277–93; U.N.Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database,på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

21.UNEP,op.cit.not1,s.131.

22.EmilyWax,“ASacredRiverEndangeredbyGlobalWarming,”Washington Post,17juni2007;UNEP,op.cit.not1,s.131.

23.CliffordCoonan,“China’sWaterSupplyCouldbeCutOff asTibet’s Glaciers Melt,” The Independent (London), 31 maj 2007;UNEP,op.cit.not1,s.131;bevattningavrisfrån“YangtzeRiver–Agriculture,”Encyclopedia Britannica,uppslagsverkpånätet,läst25juli2007.

24.JonathanWatts,“HighestIcefieldsWillNotLast100Years,StudyFinds:China’sGlacierResearchWarnsofDesertsandFloodsDuetoWarming,”Guardian (London),24september2004;“GlacierStudyRevealsChillingPrediction,”China Daily, 23september2004.

25.UNEP,op.cit.not1,s.131.

26. Lonnie G.Thompson, “Disappearing Glaciers Evidence of aRapidlyChangingEarth,”AmericanAssociationfortheAdvancementof Science Annual Meeting, San Francisco, februari 2001; “ThePeakofMtKilimanjaroAsItHasNotBeenSeenfor11,000Years,”Guardian (London),14mars2005;BancyWangui,“Crisis Looms as RiversAround Mt. Kenya Dry Up,”EastAfricaStandard,1juli2007.

27.EricHansen,“HotPeaks,”OnEarth,hösten2002,s.8.

332 Noter: Kapitel 3

48. “Breakaway Bergs Disrupt Antarctic Ecosystem,” Environment News Service,9maj2002;“GiantAntarctic IceShelvesShatterandBreakAway,”Environment News Service,19mars2002.

49.NSIDC,“AntarcticIceShelfCollapses,”pånsidc.org/iceshelves/larsenb2002, 19 mars 2002; “Breakaway Bergs Disrupt AntarcticEcosystem,”op.cit.not48;“GiantAntarcticIceShelvesShatterandBreakAway,”op.cit.not48.

50.“GiantAntarcticIceShelvesShatterandBreakAway,”op.cit.not48;VaughanciteradiAndrewRevkin,“LargeIceShelfinAntarcticaDisintegratesatGreatSpeed,”New York Times,20mars2002.

51.MichaelByrnes,“NewAntarcticIcebergSplitNoThreat,”Reuters,20maj2002.

52. Gordon McGranahan et al.,“The RisingTide:Assessing theRisksofClimateChangeandHumanSettlementsinLowElevationCoastal Zones,” Environment and Urbanization, vol. 18, no. 1 (april2007),ss.17–37.

53.Ibid.

54.Ibid.;U.N.PopulationDivision,op.cit.not20.

55. International Institute for Environment and Development,“ClimateChange:StudyMapsThoseatGreatestRiskfromCyclonesandRisingSeas,”press release (London:28mars2007);CatherineBrahic,“CoastalLiving–AGrowingGlobalThreat,”New Scientist.com,28mars2007;UNEP,op.cit.not1.

56. Thomas R. Knutson och Robert E. Tuleya, “Impact ofCO2-Induced Warming on Simulated Hurricane Intensity andPrecipitation: Sensitivity to the Choice of Climate Model andConvective Paramterization,”Journal of Climate, vol. 17, no. 18 (15september2004),ss.3477–95.

57. Lester R. Brown, “Global Warming Forcing U.S. CoastalPopulationtoMoveInland,”Eco-Economy Update (WashingtonDC:EarthPolicyInstitute,16augusti2006);vattenochel frånConnieKline,“NewOrleansLooksLikeKatrinaHitYesterday;U.S.NeedstoStepUp,”Ventura County Star,6augusti2006;sophanteringfrånSusanSaulny,“Despite aCity’sHopes, anUnevenRepopulation,”New York Times,30juli2006;telekommunikationerfrånGaryRivlin,“PatchyRecovery inNewOrleans,”New York Times,5april2006;

Noter: Kapitel 3 335

38.ACIA,op.cit.not36;StevenArmstrupetal.,“RecentObservationsofIntraspecificPredationandCannibalismamongPolarBearsintheSouthernBeaufortSea,”Polar Biology,vol.29,no.11(oktober2006),ss.997–1002.

39. Julienne Stroeve et al., “Arctic Sea Ice Decline: Faster thanForecast,”Geophysical Research Letters, vol. 34 (maj 2007);NationalSnow and Ice Data Center (NSIDC),“Arctic Sea Ice Shatters allPreviousRecordLows,”pressrelease(Boulder,CO:1oktober2007);Stroeveciteradi“ArcticIceRetreating30YearsAheadofProjections,”Environment News Service,30april2007.

40. Marc Kaufman, “Decline in Winter Arctic Ice Linked toGreenhouse Gases,” Washington Post, 14 september 2006; JoséfinoC.Comiso,“AbruptDecline in theArcticWinterSea IceCover,”Geophysical Research Letters,vol.33,30september2006.

41.DavidAdam,“MeltdownFearasArcticIceCoverFallstoRecordWinterLow,”Guardian (London),15maj2006.

42. NSIDC, “Processes:Thermodynamics: Albedo,” på nsidc.org/seaice/processes/albedo.html,läst26juli2007.

43.UNEP,op.cit.not1.

44. H. Jay Zwally et al., “Surface Melt-Induced Acceleration ofGreenland Ice-Sheet Flow,” Science, vol. 297 (12 juli 2002), ss.218–22.

45. J. L. Chen, C. R.Wilson och B. D.Tapley,“Satellite GravityMeasurementsConfirmAcceleratedMeltingofGreenlandIceSheet,”Science,vol.313(29september2006),ss.1958–60;IsabellaVelicognaochJohnWahr,“AccelerationofGreenlandIceMassLossinSpring2004,”Nature,vol.443(21september2006),ss.329–31;S.B.Luthkeetal.,“RecentGreenlandIceMassLoss fromDrainageSystemfromSatelliteGravityObservations,”Science,vol.314(24november2006),ss.1286-89;“GravityMeasurementsConfirmGreenland’sGlaciersPrecipitousMeltdown,”Scientific American,19oktober2006.

46.U.S.DepartmentofEnergy,EnergyInformationAdministration,“Antarctica:FactSheet,”påwww.eia.doe.gov,september2000.

47.UniversityofColoradoiBoulder,“NASA,CU-BoulderStudyShowsVastRegionsofWestAntarcticaMeltedinRecentPast,”pressrelease(Boulder:15maj2007).

334 Noter: Kapitel 3

LouisPerroy,“ImpactsofClimateChangeonFinancialInstitutions’Medium toLongTermAssets andLiabilities,” presenterad för theStapleInnActuarialSociety,14 juni2005;MunichRe,Topics Geo Significant Natural Catastrophes in 2004, 2005, and 2006 (München:2005,2006,and2007).

67. Munich Re, Topics Annual Review: Natural Catastrophes 2001 (München:2002),ss.16-17;värdetavKinasvete-ochrisskördfrånUSDA,op.cit.not3,m.hj.a.priser frånIMF, International Financial Statistics, elektronisk databas, på ifs.apdi.net/imf, uppdaterad juni2007.

68. Munich Re,“Natural Disasters,” op. cit. not 66; Munich Re,Significant Natural Catastrophes in 2005 and 2006,op.cit.not66.

69.AndrewDlugolecki,“ClimateChangeandtheFinancialServicesIndustry,” tal vid öppnandet av the UNEP Financial ServicesRoundtable, Frankfurt, Tyskland, 16 november 2000; “ClimateChangeCouldBankruptUsby2065,”Environment News Service,24november2000.

70.SirNicholasStern,The Stern Review on the Economics of Climate Change (London:HMTreasury,2006),ss.vi–ix.

71. S. Pacala och R. Socolow,“StabilizationWedges: Solving theClimateProblemfortheNext50YearswithCurrentTechnologies,”Science,vol.305(13augusti2004),ss.968–72.

72.Ibid.

73. “Earth’s Climate Approaches Dangerous Tipping Point,”Environment News Service,1juni2007;JamesHansenetal.,“ClimateChangeandTraceGases,”Philosophical Transactions of the Royal Society A,vol.365(2007),ss.1925–54.

74.Wax,op.cit.not22;Coonan,op.cit.not23;Watts,op.cit.not24;“GlacierStudyRevealsChillingPrediction,”op.cit.not24.

75.WorldBank,World Development Report 1���/2000 (NewYork:OxfordUniversityPress,september1999).

76.Brown,op.cit.not35.

77.Ibid.

78.Adam,op.cit.not41.

Noter: Kapitel 3 337

avloppssystem från “Katrina Recovery Deemed a Mixed Bag,”Associated Press,15augusti2006.

58. Peter Grier,“The Great Katrina Migration,” Christian Science Monitor,12september2005;LouisianaRecoveryAuthority,Migration Patterns: Estimates of Parish Level Migrations Due to HurricanesKatrina and Rita (BatonRouge,LA:augusti2007),ss.7–9.

59. NationalWeather Service National Hurricane Center, NHC Archive of Hurricane Seasons,påwww.nhc.noaa.gov,uppdaterad juni2007;KevinE.Trenberth,“WarmerOceans,StrongerHurricanes,”Scientific American, juli 2007; JosephTreaster, “HighWinds,ThenPremiums,”New York Times,26september2006.

60.JanetN.Abramovitz,“AvertingUnnaturalDisasters,”iLesterR.Brownet al.,State of the World 2001 (NewYork:W.W.Norton&Company,2001)ss.123–42.

61.StormensdödstalfrånNationalClimaticDataCenter,NationalOceanic & Atmospheric Administration, “Mitch: The DeadliestAtlanticHurricaneSince1780,”påwww.ncdc.noaa.gov,uppdaterad1juli2004;FloresciteradiArturoChavezetal.,“AftertheHurricane:ForestSectorReconstruction inHonduras,”Forest Products Journal,november/december 2001, ss. 18–24; BNP från InternationalMonetaryFund(IMF),World Economic Outlook Database,påwww.imf.org,uppdateradapril2003.

62. Michael Smith, “BadWeather, Climate Change CostWorldRecord $90 Billion,” Bloomberg, 15 december 2004;“Insurers SeeHurricaneCostsasHighas$23Billion,”Reuters,4oktober2004.

63.“AwfulWeatherWe’reHaving,”op.cit.not5;MunichRe,TopicsGeo Annual Review: Natural Catastrophes 2006 (München:2007), s.47.

64.“DisasterandItsShadow,”The Economist,14september2002,s.71;“Moody’sDowngradesMunichRe’sRatingsto‘Aa1,’”Insurance Journal, 20 september 2002; Moody’s Investor Service, “IssuerResearch” för Munich Re, Hanover Re och Swiss Re, på www.moodys.com,läst26juli2007.

65.TimHirsch,“ClimateChangeHitsBottomLine,”BBC News,15december2004.

66. Munich Re,“Natural Disasters: Billion-$ Insurance Losses,” i

336 Noter: Kapitel 3

4. JacobW.Kijne,Unlocking the Water Potential of Agriculture (Rom:U.N. Food and Agriculture Organization (FAO), 2003), s. 26;vattenanvändningfrånShiklomanov,op.cit.not2,s.53.

5.MichaelMa,“NorthernCitiesSinkingasWaterTableFalls,”South China Morning Post,11augusti2001;andelenavKinasspannmålsskördfrån Nordkinesiska slätten baserad på HongYang ochAlexanderZehnder, “China’s RegionalWater Scarcity and Implications forGrainSupplyandTrade,”Environment and Planning A,vol.33(2001),ochpåUSDA,op.cit.not2.

6.Ma,op.cit.not5.

7.WorldBank,China: Agenda for Water Sector Strategy for North China (Washington,DC:april2001),ss.vii,xi.

8.JohnWade,AdamBransonochXiangQing,China Grain and Feed Annual Report 2002 (Beijing:USDA,21februari2002).

9.VeteproduktionfrånUSDA,op.cit.not2.

10.WorldBank,op.cit.not7,s.viii;beräkningarbaseradepåattdetkrävs1000tonvattenförattprodcera1tonsädiFAO,Yield Response to Water (Rom:1979).

11.AntalbönderochbrunnsinvesteringarfrånPeterH.Gleicketal.,The World’s Water 2006–2007 (Washington,DC:IslandPress,2006),s.148;antalbrunnarochtaktenigrundvattentömningenfrånFredPearce,“AsianFarmersSuckingtheContinentDry,”New Scientist.com,28augusti2004.

12.Pearce,op.cit.not11;TamilNadusbefolkningfrån2001årsdata,“TamilNaduataGlance:AreaandPopulation,”påwww.tn.gov.in.

13.Pearce,op.cit.not11.

14.SpannmålsproduktionochimportfrånUSDA,op.cit.not2;JohnBriscoe, India’s Water Economy: Bracing for a Turbulent Future (NewDelhi:World Bank, 2005); befolkningsdata från U.N. PopulationDivision,op.cit.not1.

15. Energi använd till grundvattenpumpning frånTingju Zhu etal., “Energy Price and Groundwater Extraction for Agriculture:Exploring the Energy-Water-Food Nexus at the Global andBasinLevel,”presenteradvidLinkagesBetweenEnergyandWaterManagementforAgricultureinDevelopingCountries,Hyderabad,

Noter: Kapitel 4 33�

79. IPCC,Summary for Policymakers, op. cit. not 9, s. 33; SergeyA.Zimovetal.,“Permafrost and theGlobalCarbonBudget,”Science,vol.312,no.3780(16juni2006),ss.1612–13.

80.Talet400ppmberäknatm.hj.a.uppgiftomfossilabränslenfrånG.Marlandetal.,“Global,Regional,andNationalCO2Emissions,”iTrends: A Compendium of Data on Global Change (OakRidge,TN:Carbon Dioxide Information and Analysis Center, Oak RidgeNational Laboratory, 2007), förändrade utsläpp p.gr.a. förändradmarkanvändning frånR.A.Houghton and J. L.Hackler,“CarbonFlux to the Atmosphere from Land-Use Changes,” i Trends: A Compendium of Data on Global Change (Oak Ridge,TN: CarbonDioxide Information and Analysis Center, Oak Ridge NationalLaboratory,2002),medkoldioxidreduktionskurvaciteradiJ.Hansenetal.,“DangerousHuman-MadeInterferencewithClimate:AGISSModelEStudy,”Atmospheric Chemistry and Physics,vol.7 (2007), ss.2287–312.

Kapitel 4. Tilltagande vattenbrist1. U.N. Environment Programme (UNEP), Africa’s Lakes: Atlas of Our Changing Environment (Nairobi: 2006);M.T.Coe och J.A.Foley,“HumanandNaturalImpactsontheWaterResourcesoftheLakeChadBasin,” Journal of Geophysical Research (Atmospheres),vol.106,no.D4(2001),ss.3349–56;befolkningsinformationfrånU.N.Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database,påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

2.TredubbladvattenanvändningfrånI.A.Shiklomanov,“AssessmentofWaterResourcesandWaterAvailabilityintheWorld,”Report for the Comprehensive Assessment of the Freshwater Resources of the World (St.Petersburg,Ryssland:StateHydrologicalInstitute,1998),citeradiPeterH.Gleick,The World’s Water 2000–2001 (Washington,DC:IslandPress,2000),s.52;spannmålsproduktionfrånU.S.DepartmentofAgriculture(USDA),Production, Supply and Distribution,elektroniskdatabas, på www.fas.usda.gov/psd/psdonline, uppdaterad 11 juni2007.

3. EmilyWax,“A Sacred River Endangered by GlobalWarming,”Washington Post, 17 juni 2007; Clifford Coonan, “China’sWaterSupplyCouldbeCutOffasTibet’sGlaciersMelt,”The Independent (London),31maj2007.

338 Noter: Kapitel 3 och 4

Ruth S. Meinzen-Dick och MarkW. Rosegrant, eds., Overcoming Water Scarcity and Quality Constraints (Washington,DC:InternationalFoodPolicyResearchInstitute,oktober2001).

28.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;JemensvattensituationfrånWard,Political Economy of Irrigation Water Pricing,op.cit.not26;spannmålsproduktionochimportfrånUSDA,op.cit.not2,uppdaterad13september2005;FundforPeaceochCarnegieEndowmentforInternationalPeace,“TheFailedStates Index2007,”Foreign Policy,juli/augusti2007,s.57.

29.DeborahCamiel,“Israel,PalestinianWaterResourcesDowntheDrain,”Reuters,12juli2000.

30.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;TushaarShahetal.,The Global Groundwater Situation: Overview of Opportunities and Challenges (Colombo, Sri Lanka: InternationalWater Management Institute,2000);KarinKemper,“GroundwaterManagementinMexico:Legaland Institutional Issues,” i Salman M.A. Salman, ed., Groundwater: Legal and Policy Perspectives, Proceedings of aWorldBankSeminar(Washington, DC:World Bank, 1999), s. 117; U.N. DevelopmentProgramme(UNDP),Human Development Report 2006 (Gordonsville,VA:PalgraveMacmillan,2006),s.146.

31.Colorado,Ganges, IndusochNilen frånPostel,op.cit.not16,ss. 59, 71–73, 94, 261–62; Gula floden från Lester R. Brown ochBrianHalweil,“China’sWaterShortagesCouldShakeWorldFoodSecurity,”World Watch,juli/augusti1998,s.11.

32.Tredubbladvattenanvändning frånShiklomanov,op.cit.not2,s.52.

33. SandraPostel,Last Oasis (NewYork:W.W.Norton&Company,1997),ss.38–39;WorldCommissiononDams,Dams and Development: A New Framework for Decision-Making (London:IslandPress,2000),s.8.

34.Postel,op.cit.not16,ss.261–62;JimCarrier,“TheColorado:ARiverDrainedDry,”National Geographic,juni1991,ss.4–32.

35.UNEP,Afghanistan: Post-Conflict Environmental Assessment (Geneve:2003),s.60.

36.BrownochHalweil,op.cit.not31.

37.Postel,op.cit.not16,ss.71,146.

Noter: Kapitel 4 341

Indien, januari 2007; kol frånU.S.DepartmentofEnergy,EnergyInformationAdministration,Country Analysis Briefs: India ochCountry Analysis Briefs: China (Washington,DC:uppdateradjanuari2007ochaugusti2006).

16. USDA, Agricultural Resources and Environmental Indicators 2000 (Washington,DC:februari2000),Chapter2.1,s.6;bevattnadandelberäknad från FAO, ResourceSTAT, elektronisk databas, på faostat.fao.org/site/405/default.aspx, uppdaterad 30 juni 2007; skörd frånUSDA,op.cit.not2;SandraPostel,Pillar of Sand (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),s.77.

17. USDA,“Table 10: Irrigation 2002 and 1997,” 2002 Census of Agriculture,vol.1(Washington,DC:juni2004),ss.319–26.

18.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;sjunkandegrundvattenfrån “Pakistan: Focus on Water Crisis,” U.N. Integrated Regional Information Networks News,17maj2002.

19.“Pakistan:FocusonWaterCrisis,”op.cit.not18;Garstangciteradi“WaterCrisisThreatensPakistan:Experts,”AFP,26januari2001.

20. Sardar RiazA. Khan,“Declining Land Resource Base,” Dawn (Pakistan),27september2004.

21.USDA,op.cit.not2.

22.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;överuttagfrånChenaranAgriculturalCenter,MinistryofAgriculture,enligtHamidTaravati,publisher,Iran,e-brevtillförfattaren,25juni2002.

23.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;CraigS.Smith,“SaudisWorryasTheyWasteTheirScarceWater,”New York Times,26januari2003;spannmålsproduktionfrånUSDA,op.cit.not2.

24.Smith,op.cit.not23.

25.Ibid.

26.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;JemensvattensituationfrånChristopherWard,“Yemen’sWaterCrisis,”baseradpåenföreläsningvidBritishYemeniSocietyiseptember2000,juli2001;ChristopherWard,The Political Economy of Irrigation Water Pricing in Yemen (Sana,Jemen:WorldBank,november1998).

27. Marcus Moench,“Groundwater: Potential and Constraints,” i

340 Noter: Kapitel 4

tonvattentill1tonsädfrånFAO,op.cit.not10;stålprisfrånIMF,International Financial Statistics,påifs.apdi.net,juli2007;veteprisfrånChicagoBoardofTrade, “Market Commentaries,” fleradagar,påwww.cbot.com.

51.NoelGollehonochWilliamQuinby,“IrrigationintheAmericanWest:Area,WaterandEconomicActivity,”Water Resources Development,vol.16,no.2(2000),ss.187–95;Postel,op.cit.not33,s.137.

52.R.Srinivasan,“ThePoliticsofWater,”Info Change Agenda,nummer3(oktober2005);U.N.PopulationDivision,op.cit.not49.

53.Srinivasan,op.cit.not52;Pearce,op.cit.not11.

54. “China Politics: Growing Tensions Over Scarce Water,” The Economist,21juni2004.

55.Shahetal.,op.cit.not30.

56.GollehonochQuinby,op.cit.not51;The Water Strategist,fleranummer,påwww.waterstrategist.com;JedidiahBreweretal.,“WaterMarketsintheWest:Prices,TradingandContractualForms,”Arizona Legal Studies Discussion Paper No. 07-07 (8februari2007).

57.Arkansasflodbäcken från JoeyBunch,“WaterProjectsForecasttoFallShortofNeeds:StudyPredicts10%DeficitinState,”Denver Post,22juli2004.

58.DeanMurphy,“PactinWestWillSendFarms’WatertoCities,”New York Times, 17 oktober 2003;Tim Molloy,“CaliforniaWaterDistrictApprovesPlantoPayFarmersforIrrigationWater,”Associated Press,13maj2004.

59.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1.

60.FAO,op.cit.not10.

61.SpannmålfrånUSDA,op.cit.not2.

62.SpannmålfrånUSDA,ForeignAgriculturalService,Grain: World Markets and Trade (Washington,DC:variousyears).

63.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1; spannmål frånUSDA,op.cit.not2.

64.NilensflödefrånPostel,op.cit.not16, s.77; spannmålsimportfrånUSDA,op.cit.not2;beräkningbaseradpå1000tonvattentill1

Noter: Kapitel 4 343

38.Ibid.,ss.56–58;U.N.PopulationDivision,op.cit.not1;FundforPeaceochCarnegieEndowment,op.cit.not28.s.57.

39.Moench,op.cit.not27;U.N.PopulationDivision,op.cit.not1.

40. Curtis J. Richardson et al.,“The Restoration Potential of theMesopotamianMarshesofIraq,”Science,vol.307(25februari2005),ss.1307–10.

41.JanetLarsen,“DisappearingLakes,ShrinkingSeas,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,7april2005).

42.MeganGoldin,“Israel’sShrinkingSeaofGalileeNeedsMiracle,”Reuters, 14 augusti 2001; Jordanflodens minskning från AnnetteYoung,“MiddleEastConflictKillingtheHolyWater,”The Scotsman,12september2004.

43. Caroline Hawley,“Dead Sea‘to Disappear by 2050,’” BBC, 3augusti2001;GidonBromberg,“WaterandPeace,”World Watch,juli/augusti2004,ss.24–30.

44. Quirin Schiermeier, “Ecologists Plot to Turn the Tide forShrinkingLake,”Nature,vol.412(23augusti2001),s.756.

45. “Sea to Disappear within 15Years,” News 24, 22 juli 2003;CarolineWilliams,“LongTime No Sea,” New Scientist, 4 januari2003,ss.34–37.

46.FredPearce,“PoisonedWaters,”New Scientist,21oktober1995,ss.29–33;Williams,op.cit.not45.

47.Larsen,op.cit.not41;NASA,EarthObservatory,“AralSea,” påearthobservatory.nasa.gov/Newsroom/NewImages/images.php3?img_id=16277,läst25januari2005;AlexKirby,“Kazakhs‘toSaveNorthAralSea,’”BBC,29oktober2003.

48.LiHeng,“20NaturalLakesDisappearEachYearinChina,”People’s Daily,21oktober2002;“GlaciersReceding,WetlandsShrinkinginRiverFountainheadArea,”China Daily,7januari2004.

49. Jim Carlton,“Shrinking Lake in MexicoThreatens Future ofRegion,” Wall Street Journal, 3 september 2003; U. N. PopulationDivision, World Urbanization Prospects: 2005 Revision, elektroniskdatabas,påesa.un.org/unup,uppdateradoktober2006.

50.Vattenåtgång för att göra stål från Postel, op. cit. not 33; 1000

342 Noter: Kapitel 4

RavagesAfricans’Crops,”Washington Post,7januari2003.

4.FAO,Number of Undernourished Persons,påwww.fao.org/faostat/foodsecurity,uppdaterad30juni2006.

5.SpeciesSurvivalCommission,2000 IUCN Red List of Threatened Species (Gland, Schweiz, och Cambridge: World ConservationUnion–IUCN,2000),s.1.

6.Teresa Cerojano,“Decades of Illegal Logging Blamed for HighDeathTollinPhilippineStorm,”Associated Press,1december,2004;ThailandfrånPatrickB.Durstetal.,Forests Out of Bounds: Impacts and Effectiveness of Logging Bans in Natural Forests in Asia-Pacific (Bangkok:FAO,Asia-PacificForestryCommission,2001);MunichRe,“MunichRe’sReviewofNaturalCatastrophesin1998,”pressrelease (München: 19 december 1998); Harry Doran, “HumanActivitiesAidForceofNature:MassiveDestructionHasWorsenedtheFloodsWhichHaveStruckThroughoutHistory,ButLessonsAreBeingLearned,”South China Morning Post,24juli2003.

7.VärldensbeskogadearealfrånFAO,Global Forest Resources Assessment 2005 (Rom:2006),s.16.

8.Ibid.,ss.xii–xvi.

9.ForestFrontiersInitiative, The Last Frontier Forests: Ecosystems and Economies on the Edge (Washington,DC:WorldResourcesInstitute(WRI),1997).

10.FAO,ForesSTAT,elektroniskdatabas,påfaostat.fao.org,uppdaterad22december2006.

11.AlainMarcoux,“PopulationandDeforestation,”iPopulation and the Environment (Rom: FAO, 2000); MarchTurnbull,“Life in theExtreme,”Africa Geographic Online,4april2005.

12. Nigel Sizer och Dominiek Plouvier, Increased Investment and Trade by Transnational Logging Companies in Africa, the Caribbean, and the Pacific (Belgien:WorldWideFundforNature(WWF)ochWRIForestFrontiersInitiative,2000),ss.21–35;LesterR.Brown,“Nature’sLimits,”iLesterR.Brownetal.,State of the World 1��5 (NewYork:W.W.Norton&Company,1995),s.9.

13.PeterS.GoodmanochPeterFinn,“CorruptionStainsTimberTrade,”Washington Post,1april2007;EvanOsnos,“ChinaFeedsU.S.

Noter: Kapitel 5 345

tonsädfrånFAO,op.cit.not10.

65.U.N.PopulationDivision,op.cit.not1; spannmål frånUSDA,op.cit.not2.

66. David Seckler, David Molden och Randolph Barker,“WaterScarcityintheTwenty-FirstCentury,”WaterBrief1(Colombo,SriLanka:InternationalWaterManagementInstitute,1999),s.2.

67.USDA,op.cit.not2;FAO,op.cit.not16.

68.UNDP,op.cit.not30,s.135.

69. FAO, AQUASTAT, elektronisk databas, på www.fao.org/nr/aquastat,uppdaterad11februari2003.

70.Medeltalförländerfrånibid.;WorldResourcesInstitute,Annual Renewable Water Supply per Person by River Basin, 1��5, påearthtrends.wri.org/maps_spatial,uppdaterad2000.

71.“WorldConflictChronology,”tabelliGleicketal.,op.cit.not11,ss.192–213;UNDP,op.cit.not30,ss.177–78;“AtLeast14KilledasKenyanTribesClashoverScarceWaterSupplies,”AP, 25januari2005;“PakistanisClashOverWater,12Hurt,”Reuters,20juni2006.

72.NaserI.Faruqui,“RespondingtotheWaterCrisisinPakistan,”Water Resources Development,vol.20,no.2(juni2004),ss.177-92.

73.PeteHarrison,“IraqCallsforWaterTreatytoAvertCrisis,”Reuters,23augusti2007.

74.UNDP,op.cit.not30,s.216.

75.BefolkningsprognosfrånU.N.PopulationDivision,op.cit.not1.

Kapitel 5. Svårt läge för naturgivna system 1.WalterC.Lowdermilk,Conquest of the Land Through 7,000 Years,USDA Bulletin No. 99 (Washington, DC: U.S. Department ofAgriculture (USDA), Natural Resources Conservation Service,1939).

2.Ibid.,s.10.

3. U.N. Food andAgriculture Organization (FAO),“FAO/WFPCropandFoodAssessmentMissiontoLesothoSpecialReport,”påwww.fao.org,läst29maj2002;MichaelGrunwald,“BizarreWeather

344 Noter: Kapitel 4 och 5

Endangers Malawi Ecosystems,” Environment News Service, 16november2004.

25.PatrickB.Durstetal.,Forests Out of Bounds: Impacts and Effectiveness of Logging Bans in Natural Forests in Asia-Pacific (Bangkok:FAO,Asia-PacificForestryCommission,2001);ZhuChunquan,RodneyTayloroch Feng Guoqiang, China’s Wood Market, Trade and Environment (MonmouthJunction,NJ,ochBeijing:SciencePressUSAInc.ochWWFInternational,2004).

26.Entredjedelärförfattarensberäkning.

27.YangYoulin,VictorSquiresochLuQi,eds.,Global Alarm: Dust and Sandstorms from the World’s Drylands (Bangkok:SecretariatoftheU.N.ConventiontoCombatDesertification,2002),ss.15–28.

28.JohnSteinbeck,Vredens druvor (Bonnier,1944,2002.).

29.FAO,The State of Food and Agriculture 1��5 (Rom:1995),s.175.

30. Ibid.; USDA, Production, Supply and Distribution, elektroniskdatabas, på www.fas.usda.gov/psdonline, uppdaterad 12 juli 2007;avkastning frånFAO,ProdSTAT,elektroniskdatabas,på faostat.fao.org,uppdaterad30juni2007.

31. U.N. Environment Programme (UNEP), Mongolia: State of the Environment 2002 (Pathumthani, Thailand: Regional ResourceCentreforAsiaandthePacific,2001),ss.3–7;USDA,op.cit.not30;U.N.PopulationDivision,op.cit.not19.

32. National Aeronautics and Space Administration (NASA)Earth Observatory, “Dust Storm off Western Sahara Coast,” påearthobservatory.nasa.gov,läst9januari2005.

33.PaulBrown,“4x4sReplacetheDesertCamelandWhipUpaWorldwideDustStorm,”Guardian (London),20augusti2004.

34.Ibid.

35. Asif Farrukh, Pakistan Grain and Feed Annual Report 2002 (Islamabad,Pakistan:USDAForeignAgriculturalService,2003).

36. UNEP, Africa Environment Outlook: Past, Present, and Future Perspectives (Nairobi:2002),påwww.unep.org/dewa/Africa.

37.LandarealberäkningfrånStanleyWood,KateSebastianochSaraJ.Scherr,Pilot Analysis of Global Ecosystems: Agroecosystems (Washington,

Noter: Kapitel 5 347

DemandforWoodasForestsSuffer,”Chicago Tribune,18december2006.

14.GoodmanochFinn,op.cit.not13.

15.AndyWhiteetal.,China and the Global Market for Forest Products (Washington,DC:ForestTrends,2006).

16. Skogsförlust vid Atlanten från World Land Trust, “REGUAProject,Brazil,”påwww.worldlandtrust.org/projects/brazil.htm,läst6september2007;återståendedelavAmazonasberäknadfrånWWF,“Amazon Deforestation,” på www.panda.org/about_wwf/where_we_work/latin_america_and_caribbean, läst 6 september 2007,och frånRaymondColitt,“AmazonDeforestationDropsSharply:BrazilianGov’t,”Reuters,10augusti2007.

17.ChristianTsoumou,“BritainGivesUS$98MlntoProtectCongo-Forests,”Reuters,29mars2007.

18.MarioRautner,MartinHardionoochRaymondJ.Alfred,Borneo: Treasure Island at Risk (Frankfurt:WWFGermany,juni2005),s.7.

19.U.N.PopulationDivision,World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007;FAO,op.cit.not7,s.193.

20.U.N.PopulationDivision,op.cit.not19;“Madagascar’sRainforestFacesDestruction,”Guardian (London),29juni2003.

21. Eneas Salati och Peter B.Vose,“Amazon Basin:A System inEquilibrium,”Science,vol.225(13juli1984),ss.129–38.

22.PhilipFearnsideciteradiBarbaraJ.Fraser,“PuttingaPriceontheForest,”LatinamericaPress.org,10november2002;PhilipM.Fearnside,“The Main Resources of Amazonia,” bidrag till Latin AmericanStudiesAssociationXXInternationalCongress,Guadalajara,Mexico,17–19april1997;GeoffreyLean,“DyingForest:OneYeartoSavetheAmazon,”The Independent,23juli2006;GeoffreyLean,“ADisastertoTakeEveryone’sBreathAway,”The Independent,24juli 2006.

23. U.N. Population Division, op. cit. not 19; Malawi Ministryof Mines, Natural Resources, and the Environment, State of the Environment Report for Malawi 2002 (Lilongwe,Malawi:2004);FAO,op.cit.not7,s.196.

24.AnscombeciteradiCharlesMkoka,“UncheckedDeforestation

346 Noter: Kapitel 5

50.WangTaoetal.,“AStudyonSpatial-temporalChangesofSandyDesertified Land During Last 5 Decades in North China,” Acta Geographica Sinica,vol.59(2004),ss.203–12.

51.WangTao,ColdandAridRegionsEnvironmentalandEngineeringResearch Institute (CAREERI),ChineseAcademyofSciences, e-brev till författaren, 4 april 2004;WangTao,“The Process and ItsControlofSandyDesertificationinNorthernChina,”CAREERI,Chinese Academy of Sciences, seminarium om ökenspridning iLanzhou,China,maj2002.

52.AnnSchrader,“LatestImportFromChina:Haze,”Denver Post,18april2001;Brown,op.cit.not33.

53.HowardW.French,“China’sGrowingDesertsAre SuffocatingKorea,” New York Times,14april2002.

54.FörantaldammstormariKinaseTable1–1iLesterR.Brown,JanetLarsenochBernieFischlowitzRoberts,The Earth Policy Reader (NewYork:W.W.Norton&Company,2002),13.

55. U.S. Embassy, “Desert Mergers and Acquisitions,” Beijing Environment, Science, and Technology Update (Beijing:19juli2002),s.2.

56.SeTable5–2iLesterBrown,Outgrowing the Earth (NewYork:W.W.Norton&Company,2005),ss.86–87.

57.FAO,FishStat Plus,elektroniskdatabas,påwww.fao.org,uppdateradmars2007.

58. FAO, The State of World Fisheries and Aquaculture 2006 (Rom:2007),s.29.

59.RansomA.MyersochBorisWorm,“RapidWorldwideDepletionofPredatoryFishCommunities,”Nature,vol.432(15maj2003),ss.280–83; Charles Crosby,“‘Blue Frontier’ is Decimated,” Dalhousie News,11juni2003.

60.MyersochWorm,op.cit.not59;Crosby,op.cit.not59.

61.MyersochWorm,op.cit.not59.

62.StephenLeahy,“AtlanticBluefinGoingWayofNorthernCod,”Interpress Service News Agency, 24 augusti 2007;TedWilliams,“TheLast Bluefin Hunt,” iValerie Harms et al., The National Audubon

Noter: Kapitel 5 34�

DC:InternationalFoodPolicyResearchInstituteandWRI,2000),s.3;boskapsstorlekfrånFAO,op.cit.not30.

38.Herdefolkensstorlekfrån FAO, The State of Food Insecurity in the World 2003 (Rom2003),s.15;FAO,op.cit.not30.

39.FAO,op.cit.not30;U.N.PopulationDivision,op.cit.not19.

40. Robin P.White, Siobhan Murray och Mark Rohweder, Pilot Analysis of Global Ecosystems: Grassland Ecosystems (Washington,DC:WRI,2000);FAO,op.cit.not30;U.N.PopulationFund(UNFPA),State of World Population 2006 (NewYork:2006),98;SouthernAfricanDevelopmentCoordinationConference,SADCC Agriculture: Toward 2000 (Rom:FAO,1984).

41.U.N.PopulationDivision,op.cit.not19;FAO,op.cit.not30.

42.FAO,op.cit.not30.

43. B. S. Sathe, “Dairy/Milk Production,” i Livestock Investment Opportunities in India, FAOWeb site, påwww.fao.org/DOCREP/ARTICLE/AGRIPPA/657_en00.htm,läst9september2005.

44. H. Dregne et al.,“A NewAssessment of theWorld Status ofDesertification,”Desertification Control Bulletin,no.20,1991.

45.U.N.PopulationDivision,op.cit.not19.

46.“Case Studies of Sand-Dust Storms inAfrica andAustralia,” iYangYoulin,VictorSquiresochLuQi,eds.,Global Alarm: Dust and Sandstorms from the World’s Drylands (Bangkok:SecretariatoftheU.N.ConventiontoCombatDesertification,2002),ss.123–66.

47.GovernmentofNigeria,Combating Desertification and Mitigating the Effects of Drought in Nigeria, Revised National Report on theImplementation of the United Nations Convention to CombatDesertification(Nigeria:april2002);U.N.PopulationDivision,op.cit.not19;boskapsstorlekfrånFAO,op.cit.not30.

48. Iranian News Agency, “Official Warns of ImpendingDesertification Catastrophe in Southeast Iran,” BBC International Reports,29september2002.

49.UNEP,Afghanistan: Post-Conflict Environmental Assessment (Geneve:2003),52.

348 Noter: Kapitel 5

2004),s.9.

71.LaurettaBurkeochJonathanMaidens,Reefs at Risk in the Caribbean (Washington,DC:WRI,2004),ss.12–14,27–31.

72.MohammedKotbetal.,“StatusofCoralReefsintheRedSeaandGulfofAdenin2004,”iWilkinson,op.cit.not70,ss.137–39.

73.UNEPochGlobalProgrammeofActionfortheProtectionoftheMarineEnvironmentfromLand-BasedActivities,The State of the Marine Environment: Trends and Processes (Haag:2006);NancyRabalaisoch GeneTurner,“Dead Zone Size NearTop End,” press release(Cocodrie,LA:LouisianaUniversitiesMarineConsortium,28 juli2007).

74.UNEP,“FurtherRiseinNumberofMarine‘DeadZones’,”pressrelease(BeijingandNairobi:19oktober2006);UNEP,GEO Yearbook 2003 (Nairobi:2004),58.

75.OECD,OECD Environmental Outlook (Paris:2001),ss.109–20.

76.DavidQuammen,“PlanetofWeeds,”Harper’s Magazine,oktober1998.

77.SpeciesSurvivalCommission,2007 IUCN Red List of Threatened Species,påwww.iucnredlist.org,uppdaterad12september2007.

78.Ibid.;TRAFFIC,Food for Thought: The Utilization of Wild Meat in Eastern and Southern Africa (Cambridge:2000).

79.DannaHarman,“Bonobos’Threat:HungryHumans,”Christian Science Monitor,7juni2001;“Video:NewBonoboApePopulationDiscovered,”National Geographic News,6mars2007.

80.SpeciesSurvivalCommission,op.cit.not77;“GreatIndianBustardFacing Extinction,” India Abroad Daily, 12 februari 2001; ÇaganSekercioglu, Gretchen C. Daily och Paul R. Ehrlich,“EcosystemConsequencesofBirdDeclines,”Proceedings of the National Academy of Sciences,vol.101,no.52(28december2004).

81.MichaelMcCarthy,“MysteryoftheSilentWoodlands:ScientistsAre Baffled as Bird Numbers Plummet,” Independent (London),25 februari 2005; BritishTrust for Ornithology,“ToughTime forWoodlandBirds,”pressrelease(Thetford,Norfolk,St.Br.:25februari2005);J.A.Thomasetal.,“ComparativeLossesofBritishButterflies,Birds,andPlantsandtheGlobalExtinctionCrisis,”Science,vol.303

Noter: Kapitel 5 351

Society Almanac of the Environment (NewYork:Grosset/Putnam,1994),s.185;CallumRoberts,The Unnatural History of the Sea (Washington,DC:IslandPress,2007),s.280;KonstantinVolkov,“TheCaviarGameRules,”Reuters-IUCNEnvironmentalMediaAwardwinner,2001;2007årskvotfrånUNEP,“2006BanonCaviarLifted,”pressrelease(Geneve:2januari2007).

63.SkördarfrånNationalMarineFisheriesService,NationalOceanicochAtmosphericAdministration,Annual Commercial Landing Statistics,elektronisk databas, på www.st.nmfs.noaa.gov/st1/commercial/landings/annual_landings.html,uppdaterad12februari2007.

64.CarolineSouthey,“EUPutsNewCurbsonFishing,”Financial Times,16april1997.

65.AlexKirby,“UKCodFishing‘CouldbeHalted’,”BBC News,6november2000;;NorwayMinistryofFisheriesandCoastalAffairs,“NorwayandEUAgreeFishQuotasfor2006,”pressrelease(Oslo:2december2005);EuropeanCommission,“CouncilDecisionon2007FishQuotasConfirmsGradualApproachtoSustainableFisheries,”press release (Bryssel: 21 december 2006); European Commission,“OutcomeoftheFisheriesCouncilof16-20December2002,”påec.europa.eu/fisheries/press_corner,uppdaterad23december2002;IndraniLutchmanetal., Indicators of Environmental Integration: Final Report (London: Institute forEuropeanEnvironmentalPolicy, juni2006).

66.DiadieBa,“Senegal,EUPrepareforFisheriesDealTussle,” Reuters, 28maj2001;CharlesClover, The End of the Line: How Overfishing is Changing the World and What We Eat (London:EburyPress,2004),ss.37–46.

67.Clover,op.cit.not66,38.

68.JohnW.Miller,“GlobalFishingTradeDepletesAfricanWaters,”Wall Street Journal,23juli2007.

69.LaurettaBurkeetal.,Pilot Analysis of Global Ecosystems: Coastal Ecosystems (Washington, DC: WRI, 2001), ss. 19, 51; förlust avvåtmark i kustområden frånLesterR.BrownochHalKane,Full House (NewYork:W.W.Norton&Company,1994).

70. CliveWilkinson, ed., Status of Coral Reefs of the World: 2004 (Townsville,Australien: Global Coral Reef Monitoring Network,

350 Noter: Kapitel 5

2.CanceriKinafrånWorldHealthOrganization(WHO),“DeathbyCauses,SexandMortalityStratuminWHORegions,Estimatesfor2002,”World Health Report 2004 (Geneve:maj2004);U.N.PopulationDivision, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, elektroniskdatabas,påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007; “NumberofInmatesinStateorFederalPrisonsandLocalJailsbyGender,Race,HispanicOrigin,andAge,juni30,2006,”BureauofJustice Statistics, U.S. Department of Justice, på www.ojp.gov/bjs/prisons.htm,uppdaterad18juli2007;U.S.EnvironmentalProtectionAgency(EPA),“Ag101:AgriculturalDemographics,” faktablad,påwww.epa.gov/oecaagct,läst3september2007.

3.FörväntadlivslängdfrånWHO,World Health Statistics 2007 (Geneve:2007),ss.22–31;hungerfrånFAO,Number of Undernourished Persons,påwww.fao.org/faostat/foodsecurity,uppdaterad30juni2006.

4.FAO,op.cit.not3;WHO,“ObesityandOverweight,” faktablad(Geneve:september2006).

5.FAO,The State of Food Insecurity in the World 2006 (Rom:2006),ss.8,32,33;FAO,The State of Food Insecurity in the World 2002 (Rom:2002);U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

6.FAO,The State of Food Insecurity in the World 2005 (Rom:2005),s.33.

7.FAO,The State of Food Insecurity in the World 2004 (Rom:2004).

8.GaryGardnerochBrianHalweil,“NourishingtheUnderfedandOverfed,”iLesterR.Brownetal.,State of the World 2000 (NewYork:W.W.Norton&Company,2000),ss.70–73.

9.WHOochUNICEF,Global Water Supply and Sanitation Assessment 2000 Report (NewYork:2000),ss.v,2;WHO,op.cit.not2.

10. Stabil befolkningberäknad frånPopulationReferenceBureau,Datafinder, elektronisk databas, på www.prb.org/DataFind/datafinder7.htm, uppdaterad 2007; fördubblingsprognos från U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

11.“PopulationThatHasAttainedTertiaryEducation(2003),”iOECD,Education at a Glance 2005 (Paris:2005);barnsomintegåriskolafrånUnitedNations,Millennium Development Goals Report 2007 (NewYork:2007), 11; vuxnas brist på läskunnighet frånUNESCO,EFA Global Monitoring Report 2007: Strong Foundations (Paris:2006),2.

Noter: Kapitel 6 353

(19mars2004),ss.1879–81.

82.DennisVanEngelsdorpetal.,“AnEstimateofManagedColonyLossesintheWinterof2006–2007:AReportCommissionedbytheApiary InspectorsofAmerica,”American Bee Journal (juli 2007), ss.599–603;AlexeiBarrionuevo,“BeesVanish,andScientistsRaceforReasons,”New York Times,24april2007.

83.JoelGarreau,“Honey,I’mGone,”Washington Post,1juni2007;Erik Stokstad, “Puzzling Decline of U.S. Bees Linked toVirusfromAustralia,”Science,vol.317, issue5843(7september2007), ss.1304–05.

84.SpeciesSurvivalCommission,2004 IUCN Red List of Threatened Species (Gland,Schweiz,ochCambridge:IUCN,2004),89;SpeciesSurvivalCommission,op.cit.not77.

85. James R. Spotila et al., “Pacific Leatherback Turtles FaceExtinction,”Nature,vol.405(1juni2000),ss.529–30;“LeatherbackTurtlesThreatened,”Washington Post, 5 juni 2000; Pilar SantidriánTomilloetal.,“ReassessmentoftheLeatherbackTurtle(Dermochelys coriacea)NestingPopulationatParqueNacionalMarinoLasBaulas,CostaRica:EffectsofConservationEfforts,”Chelonian Conservation and Biology,vol.6,no.1(2007),ss.54–62.

86. David Kaimowitz et al., Hamburger Connection Fuels Amazon Destruction (Jakarta, Indonesia: Center for International ForestryResearch,2004).

87.ConservationInternational,“TheBrazilianCerrado,”påwww.biodiversityhotspots.org, läst 19 juli 2007; Center for AppliedBiodiversity Science, “Hotspots Revisited: Cerrado,” på www.biodiversityscience.org/publications/hotspots/Cerrado.html, läst19 juli 2007; fjärilsantal från Helena C. Morais et al.,“CaterpillarSeasonality in a Central Brazilian Cerrado,” Revista de Biología Tropical,vol.47,no.4(1999),ss.1025–33.

88.SpeciesSurvivalCommission,op.cit.not77.

Kapitel 6. Tidiga tecken på nedgång1. U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2002 Revision—Volume III: Analytical Report (NewYork:2004),ss.136–58,169.

352 Noter: Kapitel 5 och 6

29; Michael Grunwald, “Sowing Harvests of Hunger in Africa,”Washington Post,17november2002.

22.StephenLewis,pressmeddelande,NewYork,8januari2003;EdithM.Lederer,“Lackof Funding forHIV/AIDS isMassMurder byComplacency,SaysU.N.Envoy,”Associated Press,9januari2003.

23.AlexdeWaal,“WhatAIDSMeansinaFamine,”New York Times,19november2002.

24. Sarah Janssen, Gina Solomon och Ted Schettler, Chemical Contaminants and Human Disease: A Summary of Evidence (Boston:AllianceforaHealthyTomorrow,2004);GeoffreyLean,“USStudyLinks More than 200 Diseases to Pollution,” Independent News (London),14november2004.

25. JonathanWatts,“Beijing Blames Pollutants for Rise in KillerCancers,”Guardian (London),22maj2007.

26.Ibid.

27.PanYue,“View:China’sGreenDebt,”Daily Times (Pakistan),1december2006.

28.KentEwing,“BehindtheHysteriaAboutChina’sTaintedGoods,”Asia Times,18juli2007;EPA,“AboutEPA,”påwww.epa.gov,läst25juli2007.

29. Jane Houlihan et al., Body Burden: The Pollution in Newborns (Washington,DC:EnvironmentalWorkingGroup,2005).

30. Bernie Fischlowitz-Roberts, “Air Pollution Fatalities NowExceedTrafficFatalitiesby3to1,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,september2002),somciterarWHO,“AirPollution,”Fact Sheet 187 (Geneve:revisedseptember2000);dödsfallitrafikolyckorfrånWHO,“EstimatedTotalDeaths,byWHOMemberState, 2002,” tabell nedladdad från WHO Web site, “Burden ofDiseaseStatistics,”www.who.int/healthinfo;USAsdödsfallfrånJoelSchwartz,citeradeiHarvardSchoolofPublicHealth,“AirPollutionDeadlierThanPreviouslyThought,”pressrelease(Cambridge,MA:2mars2000).

31. C. Pritchard, D. Baldwin ochA. Mayers,“Changing PatternsofAdult (45–74years)NeurologicalDeaths in theMajorWesternWorldCountries1979–1987,”Public Health, vol.118, issue4 (juni

Noter: Kapitel 6 355

12.HilaireA.Mputu,Literacy and Non-Formal Education in the E-� Countries (Paris:UNESCO,2001),ss.5–13;UNESCOInstituteforStatistics,“NationalIlliteracyRatesYouths(15–24)andAdults(15+),”påwww.uis.unesco.org,uppdaterad19juni2007.

13.GeneB.Sperling,“TowardUniversalEducation,”ForeignAffairs,september/oktober2001,ss.7–13.

14.TillgångpårentvattenfrånWorldBank,Global Monitoring Report 2007: Millennium Development Goals (Washington, DC: 2007), 13;Peter H. Gleick, Dirty Water: Estimated Deaths from Water-Related Disease 2000–2020 (Oakland, CA: Pacific Institute, 2002); U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

15.DödstalberäknadefrånU.N. Population Division, World Population Prospects: The 2004 Revision (NewYork: 2005), och frånWHO/UNICEF, World Malaria Report 2005 (Geneve: 2005); Sachs frånCenter for International Development at Harvard University andLondon School of Hygiene and Tropical Medicine, “ExecutiveSummary forEconomicsofMalaria,”påwww.rbm.who.int, läst3augusti2005.

16. Fler döda iAIDS än av krig frånLawrenceK.Altman,“U.N.ForecastsBig Increase inAIDSDeathToll,”New York Times, 3 juli2002.

17.Totala dödstal och historiska uppskattningar beräknade m.hj.a.UNAIDSstatistics inWorldwatchInstitute,Signposts 2004, CD-Rom(Washington,DC:2004)ochUNAIDS,AIDS Epidemic Update (Geneve:olikaår);AfrikasöderomSaharafrånUNAIDS,2006 AIDS Epidemic Update (Geneve:december2006),s.10.

18.UNAIDS,2006 Report on the Global AIDS Epidemic (Geneve:maj2006),ss.2–6,320,488.

19. UNAIDS, 2004 Report on the Global AIDS Epidemic (Geneve:2004),ss.39–66;FAO,“TheImpactofHIV/AIDSonFoodSecurity,”27thSessionoftheCommitteeonWorldFoodSecurity,Rom,28maj–1juni2001.

20.UNAIDS,op.cit.not18,95.

21. UNAIDS, UNICEF och U.S. Agency for InternationalDevelopment, Children on the Brink 2004: A Joint Report on New Orphan Estimates and a Framework for Action (Washington,DC:2004),

354 Noter: Kapitel 6

Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicy Institute, april2002);beräkningaravförfattaren,uppdateradmedTheCityofNewYorkDepartmentofSanitation,“DSNY-FactSheet,”uppdaterad27oktober2003;KirkJohnson,“ToCity’sBurden,Add11,000TonsofDailyTrash,”New York Times,24mars2001;LhotaciteradiLipton,op.cit.not37.

39.GilmoreciteradiLipton,op.cit.not37.

40. JoelKurth,“N.J.PilesDemolitionTrashonMichigan,”Detroit News, 28 december 2004; City ofToronto, Canada, SolidWasteManagement Division,“Facts aboutToronto’sTrash,” faktablad, påwww.toronto.ca/garbage/facts.htm, uppdaterad 10 augusti 2006;Lipton,op.cit.not37.

41.NikiKitsantonis,“Athens Is in theGripof aGarbageCrisis,”International Herald Tribune, 28januari2007.

42.“FastUrbanizationDumpsGarbageinChineseCities,”Xinhua News Agency,18augusti2006.

43.GüntherBaechler,“WhyEnvironmentalTransformationCausesViolence: A Synthesis,” Environmental Change and Security Project Report,Issue4(våren1998),ss.24–44.

44.U.S.DepartmentofAgriculture(USDA),Production, Supply, and Distribution Country Reports (Washington,DC:oktober1990);2007års spannmålsareal från USDA, Production, Supply and Distribution,elektroniskdatabas,påwww.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad10augusti2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

45.“TimeforActiononSudan”(editorial),New York Times,18juni2004;“A First Step to Save Darfur” (editorial), New York Times, 3augusti 2007; Coalition for International Justice,“Estimates fromRetrospectiveMortalitySurveysinDarfurandChadDisplacementCamps,Circafebruari2003–april2005,”påwww.cij.org,april2005;“Sudan,”iU.S.CentralIntelligenceAgency,The World Fact Book,påwww.cia.gov/library/publications,uppdaterad6september2007.

46.U.N.PopulationDivision,op.cit.not2;boskapsstorlekfrånFAO,Prod-STAT,elektroniskdatabas,påfaostat.fao.org,uppdaterad30juni2007.

47.SominiSengupta,“WheretheLandisaTinderbox,theKillingIsaFrenzy,”New York Times,16juni2004;U.N.PopulationDivision,op.

Noter: Kapitel 6 357

2004),ss.268–83;JulietteJowit,“PollutantsCauseHugeRiseinBrainDiseases:ScientistsAlarmedasNumberofCasesTriplesin20Years,”The Observer (London),15augusti2004;A.Ascherioetal.,“PesticideExposureandRiskforParkinson’sDisease,”Annals of Neurology,vol.60,issue2(augusti2006),ss.197–203.

32. Global Environment Facility, UNDP och United NationsIndustrial Development Organization, “Removal of Barriers totheIntroductionofCleanerArtisanalGoldMiningandExtractionTechnologies,” UNDP Global Mercury Project Inception Document GLO/01/G34 (Washington,DC: april 2002), s. 8; IlanLevinochEricSchaeffer,Dirty Kilowatts: America’s Most Polluting Power Plants (Washington, DC: Environmental Integrity Project, juli 2007), 2;EPA,“EPADecidesMercuryEmissionsfromPowerPlantsMustBeReduced,”pressrelease(Washington,DC:15december2000).

33.EPA,OfficeofScienceandTechnology,“NationalListingofFishAdvisories:2005–06NationalListing,”faktablad(Washington,DC:juli 2007);KathrynMahaffey,EPA,Methylmercury:EpidemiologyUpdate,presentationvidTheNationalForumonContaminantsinFish,SanDiego,CA,januari2004,påwww.epa.gov/waterscience.

34. Anne Platt McGinn, Why Poison Ourselves? A Precautionary Approach to Synthetic Chemicals,WorldwatchPaper153(Washington,DC:WorldwatchInstitute,2000),s.7;200kemikalierikroppenfrånPete Myers, paneldiskussion om Emerging Environmental Issues,på USAID Environmental OfficersTrainingWorkshop,“MeetingtheEnvironmentalChallengesof the21stCentury,”AirlieCenter,Warrenton,VA,26juli1999.

35. EPA, “Toxics Release Inventory (TRI) Program,” faktablad,på www.epa.gov/tri, uppdaterad 9 juni 2006; EPA, “EPA IssuesNewToxics Report, Improves Means of Reporting,” press release(Washington,DC:11april2001).

36. Calculated from U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries 2007 (Washington,DC:U.S.GovernmentPrintingOffice,2007).

37.EricLipton,“TheLongandWindingRoadNowFollowedbyNewYorkCity’sTrash,”New York Times,24mars2001.

38. Lester R. Brown,“NewYork: Garbage Capital of theWorld,”

356 Noter: Kapitel 6

Washington Post, 2 juni 2006; Mar Roman,“A New Record ForAfricansRiskingBoatRoutetoEurope,”Washington Post,4september2006.

64.GingerThompson,“MexicoWorriesAboutItsOwnSouthernBorder,”New York Times,18juni2006.

65.“Mexico’sImmigrationProblem:TheKamikazesofPoverty,”The Economist,31januari2004.

66. Frank Bruni, “Off Sicily, Tide of Bodies Roils ImmigrantDebate,”New York Times,23september2002;FloraBotsford,“SpainRecoversDrownedMigrants,”BBC News,25april2002;“BoatSinksOffCoastofTurkey:OneSurvivorand7BodiesFound,”AFP,22december 2003; Mary Jordan och Kevin Sullivan,“Trade BringsRiches,ButNottoMexico’sPoor,”Washington Post,22mars2003;Robert McLeman och Barry Smit,“Climate Change, MigrationandSecurity,”Commentary No. 86 (Ottawa:CanadianSecurityIntel-ligence Service, 2 mars 2004); antaldödaiArizonasökenfrån“HumaneApproachtoBorder,”Denver Post,24april2003.

67. Övergivna byar i Indien frånTushaar Shah et al., The Global GroundwaterSituation:OverviewofOpportunitiesandChallenges(Colombo, Sri Lanka: InternationalWater Management Institute,2000);U.N.PopulationDivision,op.cit.not2,42.

68.WangTao, Cold and Arid Regions Environmental and Engineering Research Institute (CAREERI),ChineseAcademyofSciences,e-brevtillförfattaren,4april2004;WangTao,“TheProcessandItsControlofSandyDesertificationinNorthernChina,”CAREERI,ChineseAcademy of Sciences, seminarium om ökenspridning i Lanzhou,Kina,maj2002.

69.IranianNewsAgency,“OfficialWarnsofImpendingDesertificationCatastrophe in Southeast Iran,” BBC International Reports, 29september2002;Nigeriasregering,op.cit.not47,6.

70. Fund for Peace och Carnegie Endowment for InternationalPeace,“TheFailedStatesIndex,”Foreign Policy,juli/augusti2005,ss.56–65.

71. Fund for Peace och Carnegie Endowment for InternationalPeace,“TheFailedStatesIndex,”Foreign Policy,juli/augusti2007,ss.54–63.

Noter: Kapitel 6 35�

cit.not2;Nigeriasregering,Combating Desertification and Mitigating the Effects of Drought in Nigeria,NationalReportontheImplementationof the United Nations Convention to Combat Desertification(Nigeria:november1999).

48.Sengupta,op.cit.not47.

49.Ibid.

50.JamesGasana,“RememberRwanda?”World Watch, september/oktober2002,ss.24–32.

51.Ibid.

52.U.S.CensusBureau,PopulationDivision,InternationalProgramsCenter,International Database,påwww.census.gov/ipc/www/idbacc.html,uppdaterad26april2005;Gasana,op.cit.not50.

53.Gasana,op.cit.not50;EmilyWax,“AttheHeartofRwanda’sHorror:General’sHistoryOffersCluestotheRootsofGenocide,”Washington Post,21september2002.

54.U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

55.Ibid.;Gasana,op.cit.not50

56.U.N.PopulationDivision,op.cit.not2;SandraPostel,Pillar of Sand (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),ss.141–49.

57.U.N.PopulationDivision,op.cit.not2,43;Postel,op.cit.not56,ss.141–49.

58.Postel,op.cit.not56,ss.141–49;U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

59. O’Hara citerad i MichaelWines, “Grand Soviet Scheme forSharingWater in CentralAsia is Foundering,” New York Times, 9december2002.

60.“ScientistsMeetinginTunisCalledforPriorityActivitiestoCurbDesertification,”UN News Service,21juni2006.

61.AlanCowell,“MigrantsFoundoffItalyBoatPiledWithDead,”International Herald Tribune, 21oktober2003.

62.Ibid.

63. Miranda Leitsinger, “African Migrants Die an Ocean Away,”

358 Noter: Kapitel 6

amidtheGreenery,”Washington Post,22juli2007.

83.RolandOgbonnaya,“PolioPandemic...IsNigeriaWinningtheFight?”This Day (Lagos),22juli2007.

84.DavidBrown,“ABlowtoAnti-PolioCampaign,”Washington Post,10maj2005;DonaldG.McNeil,Jr.,“Muslims’NewTackonPolio:AVaccine enRoute toMecca,”New York Times, 20 augusti 2005;Tredubbling av nigerianska poliofall från“Wild Poliovirus 2000–2007,”iWHOGlobalPolioEradicationInitiative,“WildPoliovirusWeeklyUpdate,”påwww.polioeradication.org,uppdaterad2oktober2007.

85.“WildPoliovirus2000–2007,”op.cit.not84;antalpoliofrialänderberäknatfrånCeliaW.Dugger,“NigeriaandIndiaCitedinRiseofPolioCases,”New York Times,13oktober2006.

Kapitel 7. Utrota fattigdomen, stabilisera folkmängden1.U.N.GeneralAssembly,“UnitedNationsMillenniumDeclaration,”resolution antagen av Generalförsamlingen, 8 september 2000;WorldBank,Global Monitoring Report 2007: Millennium Development Goals (Washington,DC:2007),s.39;InternationalMonetaryFund(IMF),WorldEconomicOutlook,elektroniskdatabas,www.imf.org,uppdateradmars2007.

2.WorldBank,World Development Report 2005 (NewYork:OxfordUniversity Press, 2004); Jeffrey D. Sachs, “IndiaTakes the Lead,”Korea Herald,4augusti2004.3.UnitedNations,“Poverty,Percentageof Population Below $1 (PPP) Per Day, Percentage,” Millennium Development Goals Indicators Database,uppdaterad27juli2007;WorldBank,op.cit.not1,ss.1,3.

4. U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007;G-8leaders,“GleneaglesCommuniquéonAfrica,ClimateChange,EnergyandSustainableDevelopment,”dokumentfrånG8-toppmötet,Gleneagles,Skottland,juli2005;kollapsandestaterfrånWorldBank,op.cit.not1,s.4.

5.U.N.GeneralAssembly,op.cit.not1.

6.WorldBank,op.cit.not1,ss.1–6;FAO,Number of Undernourished Persons, på www.fao.org/faostat/foodsecurity, uppdaterad 30 juni

Noter: Kapitel 6 och 7 361

72.FundforPeaceochCarnegieEndowment,op.cit.not70.

73.FundforPeaceochCarnegieEndowment,op.cit.not71.

74.Ibid.;U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

75.U.N.PopulationDivision,op.cit.not2.

76. Richard Cincotta, Robert Engelman och DanieleAnastasion,The Security Demographic: Population and Civil Conflict After the Cold War (Washington,DC:PopulationActionInternational,2003).

77.GingerThompson,“ANewScourgeAfflictsHaiti:Kidnappings,”New York Times,6juli2005;MadeleineK.AlbrightochRobinCook,“TheWorldNeedstoStepItUpinAfghanistan,”International Herald Tribune, 5oktober2004;DesmondButler,“5-YearHuntFailstoNetQaedaSuspectinAfrica,”New York Times,14juni2003.

78.Abraham McLaughlin,“CanAfrica SolveAfrican Problems?”Christian Science Monitor, 4 januari 2005;MarcLacey,“Beyond theBulletsandBlades,”New York Times,20mars2005;“WorldRefugeeDay:TestimonyofAnneC.Richard,InternationalRescueCommittee,”införUSHouseofRepresentativesCommitteeonForeignAffairsSubcommittee onAfrica and Global Health,Washington, DC, 20juni2007.

79.“Afghanistan:TheIgnoredWar,”iChristyHarvey,JuddLegumochJonathanBaskin,The Progress Report (Washington,DC:AmericanProgress Action Fund, 2005); Fund for Peace och CarnegieEndowment,op.cit.not71;McLaughlin,op.cit.not78;“AFailingState:The Himalayan Kingdom Is a Gathering Menace,” TheEconomist,4december2004.

80.FN,“UnitedNationsPeacekeepingOperations,”bakgrundsnotpå www.un.org/Depts/dpko/dpko/bnote.htm, 31 juli 2007;“US Official Calls for NATO Flexibility inAfghanistan,” AFP, 6september2007;MarcLacey,“CongoTribalKillingsCreateaNewWaveofRefugees,”New York Times,6mars2005.

81.U.N.WorldFoodProgramme(WFP),“NewOperationProvidesWFP FoodAid to 550,000 Haitians,” news release (Rom: 5 maj2005);WFP,“IndiaHelpsWFPFeedAfghanSchoolchildren,”newsrelease(Rom:17maj2005).

82. Stephanie McCrummen,“In an Eastern Congo Oasis, Blood

360 Noter: Kapitel 6

(NewYork:Simon&Schuster:2001),kapitel1.

17.JeffreySachs,“ANewMapoftheWorld,”The Economist,22juni2000;GeorgeMcGovern,“YesWeCANFeedtheWorld’sHungry,”Parade,16december2001.

18.McGovern,op.cit.not17.

19.Ibid.

20.Ibid.

21.UppgifteromländermedstabilaellersjunkandefolkmängderfrånPopulationReferenceBureau(PRB),Datafinder,elektroniskdatabas,påwww.prb.org/DataFind/datafinder7.htm,uppdaterad2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not4.

22.U.N.PopulationDivision,op.cit.not4;UnitedNations,“TotalPopulation (Both Sexes Combined) By MajorArea, Region andCountry,Annuallyfor1950–2050,”tabelliWorld Population Prospects: The 2006 Revision, Extended Dataset, CD-ROM (Rom: 15 juni2007).

23.U.N.PopulationDivision,op.cit.not4.

24. Program forAppropriateTechnology in Health (PATH) ochU.N. Population Fund (UNFPA), Meeting the Need: Strengthening Family Planning Programs (Seattle:2006),ss.5–11;citatfrånAllPartyParliamentaryGroup,op.cit.not7,s.22.

25.JanetLarsen,“Iran’sBirthRatePlummetingatRecordPace,”iLesterR.Brown,JanetLarsenochBernieFischlowitz-Roberts,The Earth Policy Reader (NewYork:W.W.Norton&Company,2002),ss.190–94;seävenHomaHoodfarochSamadAssadpour,“ThePoliticsof Population Policy in the Islamic Republic of Iran,” Studies inFamilyPlanning,mars2000,ss.19–34ochFarzanehRoudi,“Iran’sFamilyPlanningProgram:RespondingtoaNation’sNeeds,”MENA Policy Brief, juni2002;IransbefolkningsökningfrånUnitedNations,World Population Prospects: The 2004 Revision (NewYork:2005).

26.Larsen,op.cit.not25.

27.Ibid.

28.Ibid;folkökningstaktfrånPRB,2005 World Population Data Sheet,wallchart(Washington,DC:augusti2005)ochfrånU.N.Population

Noter: Kapitel 7 363

2006;UNICEF,Excluded and Invisible: The State of the World’s Children 2006 (NewYork:2005),ss.vii,114–17.

7.AllPartyParliamentaryGrouponPopulationDevelopmentandReproductive Health, Return of the Population Growth Factor: Its Impact on the Millennium Development Goals (London:HerMajesty’sStationeryOffice,januari2007),ss.1,3–9;MarthaCampbelletal.,“ReturnofthePopulationGrowthFactor,”Science,vol.315(16mars2007),ss.1501–02.

8. Campbell et al., op. cit. not 7; Martha Campbell, diskussionmedJanetLarsen,EarthPolicyInstitute,8oktober2007;AllPartyParliamentaryGroup,op.cit.not7,s.4.

9. United Nations, Millennium Development Goals Report 2007(NewYork:2007),s.11;HilaireA.Mputu,LiteracyandNon-FormalEducationintheE-9Countries(Paris:UNESCO,2001),s.5;PollyCurtis,“LackofEducation‘aGreaterThreatthanTerrorism’:Sen,”Guardian (London),28oktober2003.

10.PaulBlustein,“GlobalEducationPlanGainsBacking,”Washington Post, 22 april 2002;World Bank, “World Bank Announces FirstGroupofCountriesfor‘EducationForAll’FastTrack,”pressrelease(Washington,DC:12juni2002);GeneSperling,“TheG-8—Send104MillionFriendstoSchool,”Bloomberg News,20juni2005.

11.WorldBank,op.cit.not1,ss.5,24.

12. Gene Sperling, “Toward Universal Education,” Foreign Affairs,september/oktober2001,ss.7–13.

13. Gene Sperling,“EducateThemAll,” Washington Post, 20 april2002.

14.UNESCO,EFA Global Monitoring Report 2007: Strong Foundations (Paris:2006),s.2;U.N.CommissiononPopulationandDevelopment,Thirty-sixthSession,Population,Education,andDevelopment,pressreleases,31mars–4april2003;UNESCO,“WinnersofUNESCOLiteracyPrizes2003,”pressrelease,27maj2003.

15. U.K.Treasury, From Commitment to Action: Education (London:DepartmentforInternationalDevelopment,september2005).

16.GeorgeMcGovern,The Third Freedom: Ending Hunger in Our Time

362 Noter: Kapitel 7

Boston Globe, 5februari2003.

42.SachsochCommissiononMacroeconomicsandHealth,op.cit.not39;WHO,“Smallpox,”faktabladpåwww.who.int,läst10oktober2005.

43.WHO,“Polio Eradication: Now MoreThan Ever, Stop PolioForever,”påwww.who.int/features/2004/polio/en,läst17september2007;RotaryInternational,“AboutPolioPlus,”påwww.rotary.org/foundation/polioplus/index.html,läst17september2007.

44.Poliofallfrån“WildPoliovirus2000–2007,”iWHOGlobalPolioEradication Initiative,“Wild PoliovirusWeekly Update,” på www.polioeradication.org,uppdaterad2oktober2007;NigeriafrånWHO,Global Polio Eradication Initiative: Annual Report 2006 (Geneve:2007),s.6.

45“PakistanPolioDriveisSuspended,”BBC News,8augusti2007.

46. Michele Barry, M.D., “The Tail of Guinea Worm-GlobalEradicationWithout a Drug orVaccine,” New England Journal of Medicine,vol.356,no.25(21juni2007),ss.2561–64.

47.Ibid.;länderinformationfrån“ReportedCasesofDracunculiasisbyCountry,1972–2005,”iPeterH.Gleick,The World’s Water 2006–2007 (Washington,DC:PacificInstitute,2006),ss.293–97.

48.Dödsfallp.g.a.tobakfrånWHO,“ChronicObstructivePulmonaryDisease(COPD),”faktablad(Geneve:november2006);“TheTobaccoEpidemic:A Crisis of Startling Dimensions,” i Message From theDirector-GeneraloftheWorldHealthOrganizationforWorldNo-Tobacco Day 1998, på www.who.int; luftföroreningar frånWHO,“AirPollution,”FactSheet187(Geneve:rev.september2000).

49. Alison Langley, “Anti-Smoking Treaty Is Adopted by 192Nations,” New York Times, 22 maj 2003; information omWHOTobacco Free Initiative på www.who.int/tobacco/index.cfm;avtalsmålochBloomberg frånAlexiA.WrightochIngridT.Katz,“TobaccoTightrope—BalancingDiseasePreventionandEconomicDevelopmentinChina,”New England Journal of Medicine,vol.356,no.15(12april2007),ss.1493–96.

50. Cigarettkonsumtion från U.S. Department of Agriculture(USDA), Production, Supply and Distribution, elektronisk databas, påwww.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad31augusti2006,ochfrån

Noter: Kapitel 7 365

Division,op.cit.not4.

29.PamelaPolston,“Lowering theBoom:PopulationActivistBillRyersonisSavingtheWorld—One‘Soap’ataTime,”Seven Days,påwww.populationmedia.org/archives/archives2.html, läst 5 oktober2007.

30.Ibid.

31.Ibid.

32.Ibid.

33.YtterligarekostnaderfrånJ.JosephSpeideletal.,Family Planning and Reproductive Health: The Link to Environmental Preservation (SanFrancisco: Bixby Center for Reproductive Health and ResearchPolicy,UniversityofCalifornia,2007),s.10,ochfrånJ.JosephSpeidel,diskussionmedJ.MatthewRoney,EarthPolicyInstitute,16oktober2007.

34.PATHochUNFPA,op.cit.not24,s.18.

35.“Bangladesh:NationalFamilyPlanningProgram,”Family Planning Programs: Diverse Solutions for a Global Challenge (Washington,DC:PRB,1994);klyftorfrånSpeideletal.,op.cit.not33,s.10,ochfrånSpeidel,op.cit.not33.

36.WorldBank,op.cit.not1,s.5.

37.Bristpårentvattenfrånibid.,s.13.

38.MustaqueChowdhury,Health Workforce for TB Control by DOTS: The BRAC Case, Joint Learning Initiative Working Paper 5-2 (GlobalHealthTrust,2004).

39.JeffreyD.SachsochtheCommissiononMacroeconomicsandHealth, Macroeconomics and Health: Investing in Health for Economic Development (Geneve:WHO,2001);“UNICEFListsTopCausesofChildDeaths,”Reuters,13september2007;RuthLevineochWhatWorksWorkingGroup,Millions Saved: Proven Successes in Global Health (Washington,DC:CenterforGlobalDevelopment,2004).

40. Bill and Melinda Gates Foundation, “Vaccine-PreventableDiseases,” på www.gatesfoundation.org/GlobalHealth, läst 13september2007.

41. JohnDonnelly,“U.S. SeeksCuts inHealthProgramsAbroad,”

364 Noter: Kapitel 7

Epidemic (Geneve:maj2006),s.421.

59. Kondombehov från UNFPA, Donor Support for Contraceptives and Condoms for STI/HIV Prevention 2005 (New York: 2005);kondomkostnadfrånUNFPA,Achieving the ICPD Goals: Reproductive Health Commodity Requirements 2000–2015 (New York: 2005);Nada Chaya och Kai-Ahset Amen, med Michael Fox, Condoms Count: Meeting the Need in the Era of HIV/AIDS (Washington,DC:PopulationActionInternational,2002).

60.ChayaochAmen,medFox,op.cit.not59;kondomkostnadfrånUNFPA,Achieving the ICPD Goals,op.cit.not59.

61.“WhoPaysforCondoms,”iChayaochAmen,medFox,op.cit.not59;CommunicationsConsortiumMediaCenter,“U.N.SpecialSessiononChildrenEndsinAcrimony,”PLANetWIRE.org,14maj2002;Adam Clymer,“U.S. Revises Sex Information, and a FightGoesOn,”New York Times,27december2002.

62.UNAIDS,Report on the Global HIV/AIDS Epidemic (Geneve:juni2000),ss.9–11;UNAIDS,op.cit.not58,ss.20,446,487;UNAIDS,“Uganda: Country Situation Analysis,” på www.unaids.org/en/Regions_Countries,läst14september2007.

63.UNAIDSochWHO,op.cit.not56,s.10;behandladepatienterår2005frånUNAIDSochWHO,Progress on Global Access to HIV Antiretroviral Therapy: An Update on “3 by 5” (Geneve:2005),ss.7,13.

64. Clive Bell, Shantayanan Devarajan och Hans Gersbach,“TheLongrunEconomicCost ofAIDS:Theory and anApplication toSouthAfrica,”PolicyResearchWorkingPaperSeries(Washington,DC:WorldBank,2003);“AIDSSummit:TheEconomicsofLettingPeople Die,” Star Tribune, 16 juli 2003; Deborah Mitchell, “HIVTreatment:2MillionYearsofLifeSaved,”Reuters Health,28februari2005.

65.“AIDSSummit,”op.cit.not64.

66.OECD,Agricultural Policies in OECD Countries: At a Glance 2006 (Paris:31juli2006),ss.18,19;OECD,“DevelopmentAidfromOECDCountriesFell5.1%in2006,”pressrelease(Paris:3april2007);“TheHypocrisyofFarmSubsidies,”New York Times,1december2002.

67.EuropeanCommission,General Budget of the European Union for the Financial Year 2007: The Figures (Bryssel:februari2007),s.4;OECD,

Noter: Kapitel 7 367

TomCapehart,Tobacco Outlook (Washington,DC:USDAEconomicResearch Service, 24 april 2007); per capita-beräkningar m.hj.a.befolkning frånU.N.PopulationDivision,op. cit.not4;DanielYee,“SmokingDeclinesinU.S.—Barely,”CBS News,10november2004.

51.USDA,op.cit.not50;percapita-beräkningarm.hj.a.befolkningfrånU.N.PopulationDivision,op.cit.not4.

52. Smoking Bans Around theWorld,” Reuters, 10 januari 2005;“NewZealandStubsOutSmokinginBars,Restaurants,”Reuters,13december2004.

53.“BangladeshBansSmokinginManyPublicPlaces,”Reuters,15mars2005;Italienfrån“EuropeansBackPublicSmokingBan,”BBC News,31maj2006;“EnglandSmokingBanTakesEffect,”BBC News,1juli2007;FrankrikefrånHowardK.Kohetal.,“MakingSmokingHistoryWorldwide,”New England Journal of Medicine,vol.356,no.15(12april2007),ss.1496–1498.

54. BernardWysocki, Jr.,“Companies GetToughWith Smokers,ObesetoTrimCosts,”Wall Street Journal,12oktober2004.

55.SachsochCommissiononMacroeconomicsandHealth,op.cit.not39.

56.JointUnitedNationsProgrammeonHIV/AIDS(UNAIDS)ochWHO,2006 AIDS Epidemic Update (Geneve:december2006),s.3;totaltantaldödaberäknatm.hj.a.UNAIDSsstatistik iWorldwatchInstitute,Signposts 2004, CD-Rom(Washington,DC:2004),ochiUNAIDSochWHO,AIDS Epidemic Update (Geneve:olikaår).

57. Nita Bhalla,“TeachingTruck DriversAboutAIDS,” BBC, 25juni2001;C.B.S.VenkataramanaochP.V.Sarada,“ExtentandSpeedofSpreadofHIVInfectioninIndiaThroughtheCommercialSexNetworks:APerspective,”Tropical Medicine and International Health,vol.6,no.12(december2001),ss.1040–61,citeradi“HIVSpreadViaFemaleSexWorkersinIndiaSettoIncreaseSignificantlyby2005,”Reuters Health,26december2001.

58.MarkCovey,“TargetSoldiersinFightAgainstAIDSSaysNewReport,”press release (London:Panos Institute,8 juli2002);“FreeCondomsforSoldiers,”South Africa Press Association, 5augusti2001;HIV förekomst från UNAIDS, 2006 Report on the Global AIDS

366 Noter: Kapitel 7

theG8Summit?”Oxfam Briefing Note (London:29juli2005).

75.OxfamInternational,“TheViewFromtheSummit—GleneaglesG8OneYearOn,”information(Oxford,U.K.:juni2006).

76.AbidAslam,“18PoorCountriestoSeeDebtSlateWipedClean,Saving$10MillionPerWeek,”One World US,26september2005;OxfamInternational,op.cit.not75.

77.UNFPA,The State of World Population 2004 (NewYork:2004),ss.14–15.

78. United Nations, World Population Prospects: The 2004 Revision (NewYork:2005);UNFPA,op.cit.not77,s.39.

79.KostnaderförattklarasocialamåliTabell7–1baseradepåföljandekällor:allmängrundläggandeutbildningfrånU.K.Treasury,op.cit.not15;avskaffandeavanalfabetismblandvuxnaärförfattarensberäkning;satsningpå skollunch frånMcGovern,op. cit.not17;mödra-ochbarnavårdsinsatserärförfattarensberäkningavenutvidgningavU.S.’sWomen,Infants,andChildrenprogram,baseradpåibid.;reproduktivhälsaoch familjeplanering frånSpeidelet al.,op.cit.not33, s.10,och från Speidel, op. cit. not 33; allmän grundläggande hälsovårdfrån Sachs och Commission on Macroeconomics and Health, op.cit.not39;överbryggandeavkondomklyftanberäknatfrånUNFPA,Donor Support for Contraceptives and Condoms,op.cit.not59,ochfrånUNFPA,Achieving the ICPD Goals,op.cit.not59.

80.SachsochCommissiononMacroeconomicsandHealth,op.cit.not39.

81.Ibid.;WuXiaoling,“StatementofMadamWuXiaoling,DeputyGovernor of the People’s Bank of China,” tal vid 39th AnnualMeeting of the Board of Governors of theAfrican DevelopmentBank(Group),Kampala,Uganda,25–26maj2004.

Kapitel 8. Återställa jorden1.CraigA.Cox,“ConservationCanMeanLifeorDeath,”Journal of Soil and Water Conservation,november/december2004.

2. Återstående skogar från “Table 2.1. Distribution of Forests bySubregion 2005,” i FAO, Forest Resources Assessment (FRA) 2005 (Rom:2006).

Noter: Kapitel 7 och 8 36�

AgriculturalPolicies,op.cit.not66, ss.18–22;“TheHypocrisyofFarmSubsidies,”op.cit.not66.

68. OECD, “Development Aid,” op. cit. not 66; “South Africa:WeaningStatesOffSubsidies,”Africa News,19augusti2005.

69.Sekapitel2förutförligarediskussionomoljepriserochetanol.

70.Antalbönder frånOxfamInternational,“OxfamDismissesUSCotton Market Access Offer as ‘Empty Promise’,” press release(London:15december2005);JulianAlstonetal.,Impacts of Reductions in US Cotton Subsidies on West African Cotton Producers(Boston:OxfamAmerica,2007);OECD,OECD Statistics, elektroniskdatabas,påstats.oecd.org/wbos, uppdaterad 25 september 2007; U.N. PopulationDivision,op.cit.not4.

71. Elizabeth Becker, “Looming Battle Over Cotton Subsidies,”New York Times, 24 januari 2004;ElizabethBecker,“U.S.WillCutFarmSubsidiesinTradeDeal,”New York Times,31juli2004;RandySchnepf, U.S. Agricultural Policy Response to WTO Cotton Decision (Washington, DC: Congressional Research Service, uppdaterad 8september2006).

72. Schnepf, op. cit. not 71; Mark Drajem och Carlos Caminada,“WTORulesAgainstU.S.inCottonDisputeWithBrazil(Update1),”Bloomberg News,27juli2007;AlanBjerga,“Bush’sOppositionto‘Soviet’FarmBillMayGetPlowedUnder,”Bloomberg News,23juli2007.

73.“Ending theCycleofDebt,”New York Times, 1oktober 2004;skuldernaskostnaderfrånWorldBank,Little Data Book on External Debt in Global Development Finance 2007 (Washington,DC:2007),s. 8; kostnader för hälsovård beräknade från IMF, World Economic and Financial Surveys: Regional Economic Outlook—Sub-Saharan Africa (Washington, DC: september 2006), ss. 36, 43, från DavidGoldsbrough,“IMFProgramsandHealthSpending,”presenteradvidGlobalConferenceonGearingMacroeconomicPoliciestoReversetheHIV/AIDSEpidemic,Brasília,Brasilien,20november2006,ochfrånU.N.PopulationDivision,op.cit.not4.

74. “G8 Finance Ministers’ Conclusions on Development,” PreSummitStatementbyG-8FinanceMinisters,London,10–11juni2005;OxfamInternational,“Gleneagles:WhatReallyHappenedat

368 Noter: Kapitel 7

Study: Results and Analysis (Rom: FAO Forestry Department,december2006);spannmålsareafrånU.S.DepartmentofAgriculture(USDA), Production Supply and Distribution, elektronisk databas, påwww.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad10augusti2007.

11.R.JamesochA.DelLungo,“ComparisonsofEstimatesof‘HighValue’WoodWithEstimatesofTotalForestPlantationProduction,”tabell i The Potential for Fast-Growing Commercial Forest Plantations to Supply High Value Roundwood (Rom:FAOForestryDepartment,februari2005),s.24;FAO,op.cit.not3.

12.Plantageareali“Table4.TotalPlantedForestArea:ProductiveandProtective—61SampledCountries,”iDelLungo,BallochCarle,op.cit.not10,ss.66–70;AshleyT.Mattoon,“PaperForests,”World Watch,mars/april1998,ss.20–28.

13.PlantageavkastningfrånMattoon,op.cit.not12;majsavkastningfrånUSDA,op.cit.not10.

14.FAO,op.cit.not6,s.185;ChrisBrownochD.J.Mead,eds.,“FutureProductionfromForestPlantations,”Forest Plantation Thematic Paper (Rom:FAO,2001),s.9.

15.ReedFunk,brevtillförfattaren,9augusti2005.

16.M.Davis et al.,“NewEngland—AcadianForests,” iTaylorH.Rickettsetal.,eds.,Terrestrial Ecoregions of North America: A Conservation Assessment (Washington, DC: Island Press, 1999); David R. Foster,“HarvardForest:AddressingMajorIssuesinPolicyDebatesandintheUnderstandingofEcosystemProcessandPattern,”LTERNetworkNews:TheNewsletteroftheLongTermEcologicalNetwork,vår/sommar1996;U.S.ForestService,“2006ForestHealthHighlights,”olikabladpåfhm.fs.fed.us,läst2augusti2007.

17.C.Csaki,“AgriculturalReformsinCentralandEasternEuropeandtheFormerSovietUnion:StatusandPerspectives,”AgriculturalEconomics, vol. 22 (2000), ss. 37–54; Igor Shvytov, Agriculturally Induced Environmental Problems in Russia, Discussion Paper No. 17(Halle,Tyskland: Institute ofAgricultural Development in CentralandEasternEurope,1998),s.13.

18. Se-Kyung Chong, “Anmyeon-do Recreation Forest: AMillenniumofManagement,” iPatrickB.Durstetal., In Search of Excellence: Exemplary Forest Management in Asia and the Pacific,Asia-

Noter: Kapitel 8 371

3.FAO,ForesSTAT Statistics Database,påfaostat.fao.org,uppdaterad22december2006;U.S.EnvironmentalProtectionAgency,Municipal Solid Waste Generation, Recycling, and Disposal in the United States: Facts and Figures for 2005 (Washington,DC:2005).

4.VedensandelavtotalaavverkningenfrånFAO,op.cit.not3;DanielM. Kammen,“From Energy Efficiency to Social Utility: LessonsfromCookstoveDesign,Dissemination,andUse,”iJoséGoldembergochThomasB.Johansson,Energy as an Instrument for Socio-Economic Development (NewYork:U.N.DevelopmentProgramme,1995).

5.KevinPorter,“FinalKakumaEvaluation:SolarCookersFilledaCriticalGap,”iSolarCookersInternational,Solar Cooker Review,vol.10,no.2(november2004);kostnaderfrån“BreakthroughinKenyanRefugeeCamps,” på solarcooking.org/kakuma-m.htm, läst 30 juli2007.

6.FAO,Agriculture: Towards 2015/30, Technical Interim Report (Geneve:EconomicandSocialDepartment,2000),ss.156–57.

7. JohannaSon,“Philippines:RowRagesOverLiftingofBanonLumber Exports,” InterPress Service, 17 april 1998; JohnAglionby,“PhilippinesBansLoggingAfterFatalFloods,”Guardian (London),6 december 2004; Republic of the Philippines,“President OkaysSelectiveLiftingofLogBan,”pressrelease(Manila:7mars2005).

8.Alliance for Forest Conservation and Sustainable Use,“WWF/WorldBankForestAllianceLaunchesAmbitiousProgramtoReduceDeforestation andCurb Illegal Logging,” press release (NewYork:World Bank/WWF, 25 maj 2005); certifierad areal från AllianceforForestConservationandSustainableUse,“WorldBank/WWFAlliance for ForestConservation& SustainableUse:Questions&Answers,”WorldBank/WWF,påwww.worldwildlife.org/alliance,läst30juli2007;nyskyddadarealfrånAllianceforForestConservationandSustainableUse,“WWF/WorldBankAllianceTargets,”påwww.worldwildlife.org/alliance,läst30juli2007.

9.ForestStewardshipCouncil,FSC Certified Forests (Bonn,Tyskland:2005),ss.34,40,53;ForestStewardshipCouncil,“FSCCertification:Maps,Graphs,andStatistics(juli2007),”PowerPoint-presentation,påwww.fsc.org/en/whats_new/fsc_certificates/maps,läst30juli2007.

10.A.DelLungo,J.BallochJ.Carle,Global Planted Forests Thematic

370 Noter: Kapitel 8

Institute, 6 och 11 augusti 2007; Kanada från Doug McKell, SoilConservation Council of Canada,“No-till Census Data-Canada,”presenteradvidmöteiConfederationofAmericanAssociationsfortheProductionofSustainableAgriculture,BellaVista,Paraquay,12–14september2007.

27.FAO,op.cit.not26.

28.“AlgeriatoConvertLargeCerealLandtoTree-Planting,”Reuters,8december2000;SouhailKaram,“Drought-HitNorthAfricaSeenHuntingforGrains,”Reuters,15juli2005.

29. Godwin Nnanna, “Africa’s Message for China,” China Dialogue,18april2007;International Institute forSustainableDevelopment,“African Regional Coverage Project,” Eighth African UnionSummit—information,vol.7,issue2(Geneve:7februari2007),s.8;FederalRepublicofNigeria,MinistryofEnvironment,“GreenWallSahara Programme,” på www.greenwallsahara.org, läst 17 oktober2007.

30.EvanRatliff,“TheGreenWallofChina,”Wired,april2003;WangYan,“China’s Forest Shelter Project Dubbed‘Green GreatWall’,”Xinhua News Agency,9juli2006;SunXiufangochRalphBean,China Solid Wood Products Annual Report 2002 (Beijing:USDA,2002).

31.FörfattarensdiskussionmedtjänstemänfrånHelinCounty,InreMongoliet(NeiMongol),17maj2002.

32.Ibid.

33. U.S. Embassy, Grapes of Wrath in Inner Mongolia (Beijing: maj2001).

34. Indiens mejeriindustri frånA. Banerjee,“Dairying Systems inIndia,”World Animal Review,vol.79/2(Rom:FAO,1994).

35. Andrew Balmford et al., “The Worldwide Costs of MarineProtectedAreas,”Proceedings of the National Academy of Sciences, vol.101, no. 26 (29 juni 2004), ss. 9694–97;“Costs of aWorldwideSystemofMarineParks,”pressrelease(York:TheUniversityofYork,12 juli 2004); aktuell storlek på skyddad areal frånWorldWildlifeFund (WWF),“Problems: InadequateProtection,” påwww.panda.org,läst9augusti2007.

36.Balmfordetal.,op.cit.not35;TimRadford,“MarineParksCan

Noter: Kapitel 8 373

PacificForestryCommission (Bangkok:FAORegionalOffice forAsiaandthePacific,2005),ss.251–59.

19.Ibid.

20.Turkish Foundation for Combating Soil Erosion (TEMA), påenglish.tema.org.tr,läst31juli2007.

21. U.S. Embassy, Niamey, Niger,“Niger: Greener NowThan 30YearsAgo,” rapport i telegram efter nationell FRAME-workshop,oktober2006;ChrisReij,“MoreSuccessStoriesinAfrica’sDrylandsThanOftenAssumed,”presentationvidNetworkofFarmers’ andAgricultural Producers’ Organisations of West Africa (ROPPA)ForumonFoodSovereignty,7–10november2006.

22.U.S.Embassy,op.cit.not21;Reij,op.cit.not21.

23.SecretariatoftheU.N.ConventiontoCombatDesertification,“TheGreatNorthAmericanDustBowl:ACautionaryTale,”Global Alarm Dust and Sandstorms from the World’s Drylands (Bangkok:2002),ss.77–121.

24.JeffreyZinn,ConservationReserveProgram:StatusandCurrentIssues (Washington, DC: Congressional Research Service, 8 maj2001);USDA,EconomicResearchService,Agri-Environmental Policy at the Crossroads: Guideposts on a Changing Landscape (Washington,DC:2001).

25. USDA, Natural Resources Conservation Service, CORE4 Conservation Practices Training Guide: The Common Sense Approach to Natural Resource Conservation (Washington, DC: augusti 1999);Rolf Derpsch, “Frontiers in Conservation Tillage and Advancesin Conservation Practice,” i D. E. Stott, R. H. Mohtar och G. C.Steinhardt,eds.,Sustaining the Global Farm,valdarapporterfrånthe10th International Soil Conservation Organization Meeting, atPurdueUniversityochUSDA-ARSNationalSoilErosionResearchLaboratory,24–29maj1999(Washington,DC:2001),ss.248–54.

26. Conservation Technology Information Center, PurdueUniversity,“NationalTillageTrends (1990–2004),” från the 2004 National Crop Residue Management Survey Data; FAO, Intensifying Crop Production with Conservation Agriculture,påwww.fao.org/ag,läst20maj2003;Brasilien,ArgentinaochAustralienfrånRolfDerpsch,jordbrukskonsulent, e-brev till J. Matthew Roney, Earth Policy

372 Noter: Kapitel 8

“NewTool to Fight GlobalWarming: Endangered Species Act,”Christian Science Monitor, 7 september2007;U.S.Fish andWildlifeService-Alaska,“PolarBearConservationIssues,”påalaska.fws.gov/fisheries/mmm/polarbear/issues.htm,uppdaterad5oktober2007.

47.Vattenfall,Global Mapping of Greenhouse Gas Abatement Opportunities up to 2030: Forestry Sector Deep-Dive (Stockholm:juni2007),s.1.

48.Ibid.,s.6;WorldResourcesInstitute,Climate Analysis Indicator Tool,elektroniskdatabaspåcait.wri.org,uppdaterad2007.

49.“ForestryCutsDownonLogging,”China Daily,26maj1998;ErikEckholm,“ChinaAdmitsEcologicalSinsPlayedRoleinFloodDisaster,”New York Times,26augusti1998;ErikEckholm,“Stunnedby Floods, China Hastens Logging Curbs,” New York Times, 27september1998;ChrisBrown,PatrickB.DurstochThomasEnters,Forests Out of Bounds: Impacts and Effectiveness of Logging Bans in Natural Forests in Asia-Pacific (Bangkok,Thailand:FAORegionalOfficeforAsiaPacific,2001);JohnAglionby,“PhilippinesBansLoggingAfterFatalFloods,”Guardian (London),6december2004.

50. Geoffrey Lean,“A Disaster toTake Everyone’s BreathAway,”The Independent (London), 24 juli 2006;DanielNepstad,“ClimateChangeandtheForest,”Tomorrow’s Amazonia: Using and Abusing the World’s Last Great Forests (Washington,DC:TheAmericanProspect,september2007);S.S.Saatchietal.,“DistributionofAbovegroundLiveBiomassintheAmazonRainforest,”Global Change Biology,vol.13,no.4(april2007),ss.816–37.

51.Vattenfall, op. cit. not 47, s. 16; kolbindning per träd beräknadmedantagandet500trädperha,frånUNEPBillionTreeCampaign,“FastFacts,”påwww.unep.org/billiontreecampaign,läst10oktober2007;växtperiodfrånRobertN.StavinsochKennethR.Richards,The Cost of U.S. Forest Based Carbon Sequestration (Arlington,VA:PewCenteronGlobalClimateChange,januari2005),s.10.

52.Vattenfall,op.cit.not47,ss.1,16;växelkursen1,40mellandollarocheuro,från“BenchmarkCurrencyRates,”påwww.bloomberg.com/markets,läst17oktober2007.

53. UNEP Billion Tree Campaign, på www.unep.org/billiontreecampaign,läst12oktober2007;“MexicoCelebratesDíadelArbolwithaCommitmenttoPlant250MillionTrees,”påwww.

Noter: Kapitel 8 375

SolveGlobalFishCrisis,ExpertsSay,”Guardian (London),15 juni2004.

37.Balmfordetal.,op.cit.not35;Radford,op.cit.not36.

38.Radford,op.cit.not36;RichardBlack,“ProtectionNeededfor‘MarineSerengetis,’”BBC News,6augusti2003;Balmfordetal.,op.cit.not35.

39.AmericanAssociationfortheAdvancementofScience(AAAS),“Leading Marine Scientists Release New Evidence that MarineReservesProduceEnormousBenefitswithinTheirBoundariesandBeyond,”pressrelease(Washington,DC:12mars2001);“ScientificConsensus Statement on Marine Reserves and Marine ProtectedAreas,”presenteradvidAAASsårsmöte,15–20februari2001.

40.AAAS,op.cit.not39;“ScientificConsensusStatement,”op.cit.not39,s.2.

41.R.J.Diaz,J.NestlerodeochM.L.Diaz,“AGlobalPerspectiveon theEffects of Eutrophication andHypoxia onAquaticBiota,”i G. L. Rupp och M. D.White, eds., Proceedings of the 7th Annual Symposium on Fish Physiology, Toxicology and Water Quality, Estonia, 12–15 May 2003 (Athens,GA:U.S.EnvironmentalProtectionAgency,EcosystemsResearchDivision, 2004);UNEP,GEO Yearbook 2003 (Nairobi:2004).

42.WWF,Hard Facts, Hidden Problems: A Review of Current Data on Fishing Subsidies (Washington,DC:2001),ss.ii;Balmfordetal.,op.cit.not35;Radford,op.cit.not36;värdetavfiskesubventionerinnehåller”dåliga” subventioner och bränslesubventioner enl. beräkning iFisheriesCenterUniversityofBritishColumbia,Catching More Bait: A Bottom-Up Re-Estimation of Global Fisheries Subsidies (2ndVersion)(Vancouver,BC:TheFisheriesCenter,2006),s.21.

43.U.N.PopulationDivision,World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database,påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

44.WWF,op.cit.not35.

45. Conservation International,“Biodiversity Hotspots,” på www.biodiversityhotspots.org,läst31juli2007.

46.U.S.FishandWildlifeService,“TheEndangeredSpeciesActof1973,”påwww.fws.gov/endangered,läst31juli2007;MarkClayton,

374 Noter: Kapitel 8

Supplies in the Developing Countries,ForestryPaper42(Rom:1983);trädplanteringförattbindakoldioxidfrånVattenfall,op.cit.not47,s.16;återställandeavbetesmarkernafrånUNEP,Status of Desertification and Implementation of the United Nations Plan of Action to Combat Desertification(Nairobi:1991),ss.73–92;återställandeavfiskbeståndenfrånBalmfordetal.,op.cit.not35;skyddavdenbiologiskamångfaldenfrånWorld Parks Congress, Recommendations of theVth IUCNWorldParksCongress(Durban,SouthAfrica:2003),ss.17–19,ochfrånWorld Parks Congress,“The DurbanAccord,” på www.iucn.org/themes/wcpa,läst19oktober2007;stabiliseringavgrundvattnetärförfattarensberäkning.

61.Se-KyungChong,“Anmyeon-doRecreationForest:AMillenniumofManagement,”iDurstetal.,op.cit.not18.

62.BrownochWolf,op.cit.not60,s.175.

63. RunshengYin et al.,“China’s Ecological Rehabilitation:TheUnprecedentedEffortsandDramaticImpactsofReforestationandSlopeProtectioninWesternChina,”iWoodrowWilsonInternationalCenterforScholars,ChinaEnvironmentForum,ChinaEnvironmentSeries,Issue7(Washington,DC:2005),ss.17–32.

64.BrownochWolf,op.cit.not60,s.176.

65.Vattenfall, op. cit. not 47, s. 16;Amy Belasco,The Cost of Iraq, Afghanistan and Other Global War on Terror Operations Since �/11(Washington,DC:CongressionalResearchService,16juli2007).

66.BrownochWolf,op.cit.not60,ss.173–74.

67.Ibid.,s.174.

68.Ibid.

69.Ibid.

70. UNEP, op. cit. not 60, med dollarnoteringar omvandlade från1990 till 2004 m.hj.a. inflationsuppgifter från U.S. Department ofCommerce, Bureau of EconomicAnalysis,“Table C.1. GDP andOtherMajorNIPAAggregates,”iSurvey of Current Business,september2005,s.D–48.

71. H. E. Dregne och Nan-Ting Chou, “Global DesertificationDimensions andCosts,” i Degradation and Restoration of Arid Lands (Lubbock,TX:TexasTech.University,1992);UNEP,op.cit.not60.

Noter: Kapitel 8 377

unep.org/billiontreecampaign/CampaignNews, läst 26 oktober2007; Etiopiens åtagande från DanielWallis, “UNWins Pledgesto Plant a BillionTrees,” Reuters, 22 maj 2007; Senegals åtagandefrån“GlobalTreePlantingCampaignPutsDownaBillionRootson International Biological Diversity Day,” på www.unep.org/Documents.Multilingual,läst12oktober2007.

54.“TheStateofParanainBrazilUndertakesaMajorReforestationProject,” på www.unep.org/billiontreecampaign/CampaignNews,läst12oktober2007;“31juli—TheGreenestDayoftheCalendarinIndiaandaTreePlantingRecordby600,000Volunteers,”påwww.unep.org/Documents.Multilingual,läst12oktober2007;kolbindningmedantagandetatttrefjärdedelaravträdenplanterasitropikernaochenfjärdedelitempereraderegioner,m.hj.a.Vattenfall,op.cit.not47,s.16.

55. Ministry for the Environment, New Zealand’s Climate Change Solutions: An Overview (Wellington,NewZealand:september2007),s.19;U.N.PopulationDivision,op.cit.not43;beräkningarunderantagandeav500vuxnaträdperhektar.

56.Chang-RanKim,“TokyoTurnstoRooftopGardenstoBeattheHeat,”Reuters,7augusti2002;Washington,D.C.,programfrånCaseyTrees,påwww.caseytrees.org,läst12oktober2007.

57.KathyWolf,“UrbanForestValues:EconomicBenefitsofTreesin Cities,” faktablad (Seattle,WA: Center for Urban Horticulture,november1998);GregMcPhersonetal.,“MunicipalForestBenefitsandCostsinFiveUSCities,”Journal of Forestry,december2005,ss.411–16.

58.PatrickBarta,“JatrophaPlantGainsSteaminGlobalRace forBiofuels,”Wall Street Journal,24augusti2007.

59. Rattan Lal, “Soil Carbon Sequestration Impacts on GlobalClimateChangeandFoodSecurity,”Science,vol.304(11juni2004),ss.1623–27.

60.Tabell8–1frånföljande:trädplanteringförattminskaöversvämningochbevarajordlagrenochskyddavmatjordenpåodladearealerfrånLester R. Brown och Edward C.Wolf,“Reclaiming the Future,”iLesterR.Brownetal.,State of the World 1�88 (NewYork:W.W.Norton&Company,1988),s.174,m.hj.a.datafrånFAO,Fuelwood

376 Noter: Kapitel 8

Revision Population Database,påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

6.USDA,op.cit.not1.

7.Ibid.;WorldwatchInstitute,op.cit.not4.

8. USDA, National Agricultural Statistics Service (NASS), Crop Production 2006 Summary (Washington,DC: januari 2007);USDA,NASS,QuickStats,elektroniskdatabas,påwww.nass.usda.gov/Data_and_Statistics/Quick_Stats,läst28september2007.

9.USDA,op.cit.not1;WorldwatchInstitute,op.cit.not4.

10.JohnWade,AdamBransonochXiangQing,China Grain and Feed Annual Report 2002 (Beijing:USDA,2002);USDA,op.cit.not1.

11.AvkastningviddubblaskördarfrånUSDA,India Grain and Feed Annual Report 2003 (NewDelhi:2003);U.N.PopulationDivision,op.cit.not5;USDA,op.cit.not1.

12.RichardMagleby,“SoilManagementandConservation,”iUSDA,Agricultural Resources and Environmental Indicators 2003 (Washington,DC:februari2003),kapitel4.2,s.14.

13.USDA,op.cit.not1;RandallD.Schnepfetal.,Agriculture in Brazil and Argentina (Washington,DC:USDAEconomicResearchService(ERS),2001),ss.8-10.

14. FAO, ResourceSTAT, elektronisk databas, på faostat.fao.org/site/405/default.aspx,uppdaterad30juni2007;USDA,op.cit.not1.

15. Pedro Sanchez, “The Climate Change–Soil Fertility–FoodSecurity Nexus,” sammanfattningen (Bonn: International FoodPolicyResearchInstitute,4september2001).

16.EdwardCody,“ChineseLawmakersApproveMeasuretoProtectPrivatePropertyRights,”Washington Post,17mars2007;JimYardley,“ChinaNearsPassageofLandmarkPropertyLaw,”New York Times,9mars2007;ZhuKeliangochRoyProsterman,“FromLandRightstoEconomicBoom,”China Business Review,juli–augusti2006.

17. Worldwatch Institute, op. cit. not 4; USDA, op. cit. not 1;vattenanvändning för spannmålsproduktion från FAO, Crops and Drops (Rom:2002),s.17.

18.Vattenbehov för spannmålsproduktion frånFAO,Yield Response

Noter: Kapitel � 37�

72.Balmfordetal.,op.cit.not35.

73.WorldParksCongress,Recommendations of the Vth IUCN World Parks Congress,op.cit.not60;WorldParksCongress,“TheDurbanAccord,”op.cit.not60.

74.Bevattnad åkerareal frånFAO,FAOSTAT Statistics Database, påapps.fao.org,landdatauppdaterade4april2005.

75. Jordanien frånTom Gardner-Outlaw och Robert Engelman,Sustaining Water, Easing Scarcity: A Second Update (Washington,DC:PopulationActionInternational,1997);MexikofrånSandraPostel,Last Oasis (NewYork:W.W.Norton&Company,1997),ss.150–51.

76.SandraPostel,Pillar of Sand (NewYork:W.W.Norton&Company,1999),ss.230–35;Postel,op.cit.not75,ss.167–68.

Kapitel 9. En hållbar och tillräcklig matproduktion1.“LastFoodShipmentSignalsEndof25-YearWFPAidtoChina,”Asian Economic News,8april2005;U.S.DepartmentofAgriculture(USDA), Production, Supply and Distribution, elektronisk databas, påwww.fas.usda.gov/psdonline, uppdaterad 10 augusti 2007; U.N.WorldFoodProgramme,“ChinaEmergesasWorld’sThirdLargestFoodAidDonor,”pressrelease(Rom:20juli2006).

2.XieWeiochChristianDeBresson,China’s Progressive Market Reform and Opening (Geneve: U.N. Industrial Development Organization,2001);USDA,op.cit.not1.

3.FAO,The State of Food Insecurity in the World 2006 (Rom:2006),s.8;MadelenePearsonochDanielleRossingh,“WheatPriceRisestoRecord $9 aBushel onGlobalCropConcerns,”Bloomberg, 12september2007.

4.ThomasR.Sinclair,“LimitstoCropYield,”paperpresenteratvidthe1999NationalAcademyColloquium,PlantsandPopulations:IsThereTime?Irvine,CA,5–6december1998;PatrickHeffer,Short-Term Prospects for World Agriculture and Fertilizer Demand 2005/06-2007/08 (BuenosAires,Argentina:InternationalFertilizerIndustryAssociation,januari2007);1950–1960datafrånUSDA,iWorldwatchInstitute,Signposts 2001,CD-Rom(Washington,DC:2001);USDA,op.cit.not1.

5. U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006

378 Noter: Kapitel 8 och �

(FAS),“EgyptianRiceAcreageContinuestoExceedGovernment-DesignatedLimitations,”ForeignCountries’PoliciesandPrograms,FASonline,läst28september2007;“RiceCroppedforWater,”China Daily,9januari2002.

32.U.N.PopulationDivision,op.cit.not5; spannmålskonsumtionfrån USDA, op. cit. not 1; vattenberäkning baserad på 1,000 tonvattenför1tonsädfrånFAO,op.cit.not18.

33.USDA,op.cit.not1.

34.FAO,FAOSTAT,elektroniskdatabaspåfaostat.fao.org,uppdaterad30juni2007;1950årsdatafrånWorldwatchInstitute,op.cit.not4.

35.Omvandlingsgradenför foder till fågelberäknadfrånuppgifteri RobertV. Bishop et al., The World Poultry Market-Government Intervention and Multilateral Policy Reform (Washington,DC:USDA,1990); omvandlingsgraden spannmål till nötkött baserad påAllenBaker,FeedSituationandOutlookstaff,ERS,USDA,diskussionmedförfattaren,27april1992; svindata frånLelandSouthard,Livestockand Poultry Situation and Outlook staff, ERS, USDA, diskussionmedförfattaren,27april1992;fiskfrånRosamondL.Nayloretal.,“EffectofAquacultureonWorldFishSupplies,”Nature,vol.405(29juni2000),ss.1017–24.

36.USDA,op.cit.not1.

37.FAO,FishStat Plus,elektroniskdatabas,påwww.fao.org,uppdateradmars2007;Nayloretal.,op.cit.not35.

38.Naylor et al., op. cit. not 35;FAO,op. cit. not 37;Taija-RiittaTuominenochMarenEsmark,Food for Thought: The Use of Marine Resources in Fish Feed (Oslo:WWF-Norway,2003).

39.FAO,op.cit.not37.

40.S.F.Li,“AquacultureResearchandItsRelationtoDevelopmentin China,” i World Fish Center, Agricultural Development and the Opportunities for Aquatic Resources Research in China (Penang,Malaysia:2001),s.26;FAO,op.cit.not37.

41.FAO,op.cit.not37;FAO,op.cit.not34.

42.Nayloretal.,op.cit.not35;W.C.Nandeeshaetal.,“BreedingofCarpwithOviprim,”iIndianBranch,AsianFisheriesSociety,India, Special Publication No. 4 (Mangalore,Indien:1990),s.1.

Noter: Kapitel � 381

to Water (Rom: 1979); vattenanvändning från I. A. Shiklomanov,“AssessmentofWaterResourcesandWaterAvailabilityintheWorld,”Report for the Comprehensive Assessment of the Freshwater Resources of the World (St.Petersburg,Ryssland:StateHydrologicalInstitute,1998),citeradiPeterH.Gleick,The World’s Water 2000–2001 (Washington,DC:IslandPress,2000),s.53.

19.SandraPostelochAmyVickers,“BoostingWaterProductivity,”iWorldwatch Institute, State of the World 2004 (NewYork:W.W.Norton&Company,2004),ss.51-52.

20.WangShucheng,diskussionmedförfattaren,Beijing,maj2004.

21.FAO,op.cit.not17,s.17;AlainVidal,AlineComeauochHervéPlusquellec, Case Studies on Water Conservation in the Mediterranean Region (Rom:FAO,2001),s.vii.

22.FAO,op.cit.not17,s.17;Vidal,ComeauochPlusquellec,op.cit.not21,s.vii.

23.PostelochVickers,op.cit.not19,s.53.

24.SandraPosteletal.,“DripIrrigationforSmallFarmers:ANewInitiativetoAlleviateHungerandPoverty,”Water International,mars2001,ss.3–13.

25.Ibid.

26.“Punjab’sDepletingGroundwaterStagnatesAgriculturalGrowth,”Down to Earth,vol.16,no.5(30juli2007).

27.Förmerinformationomvattenanvändarföreningar,seR.MariaSalethochArialDinar,Water Challenge and Institutional Response: A Cross-Country Perspective (Washington,DC:WorldBank,1999),s.26.

28.Ibid.,s.6.

29.WorldBankandSwissAgencyforDevelopmentandCooperation,SummaryReport,MiddleEast andNorthAfricaRegionalWaterInitiativeWorkshoponSustainableGroundwaterManagement,Sana,Jemen,25–28juni2000,s.19.

30.PeterWonacott,“ToSaveWater,ChinaLiftsPrice,”Wall Street Journal, 14 juni 2004.

31. USDA, op. cit. not 1; USDA, Foreign Agricultural Service

380 Noter: Kapitel �

Database, på www.imf.org/external/pubs/ft/weo, uppdaterad 11april2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not5;FAO,op.cit.not34.

58. Micronutrient Initiative, Double Fortification of Salt: A Technical Breakthrough to Alleviate Iron and Iodine Deficiency Disorders Around the World (Ottawa, Kanada: 2005);Alan Berg, tidigare tjänsteman vidVärldsbankensnäringsprogram,diskussionmedförfattaren,13mars2007.

59.Ibid.

60.författarensberäkningarfrånUSDA,op.cit.not1;U.N.PopulationDivision,op.cit.not5.

61.USDA,op. cit.not1;U.N.PopulationDivision,op. cit.not5;FAO,op.cit.not34.

62. OECD,“Total Expenditure on Health Per Capita, US$ PPP,”tabell,OECD Health Data 2007-Frequently Requested Data,påwww.oecd.org,juli2007;FAO,op.cit.not34.

63.GidonEshelochPamelaA.Martin,“Diet,Energy, andGlobalWarming,” Earth Interactions, vol. 10, no. 9 (april 2006), ss. 1–17;USDA,op.cit.not1;U.N.PopulationDivision,op.cit.not5.

64.PearsonochRossingh,op. cit.not3;ChicagoBoardofTrade,“Market Commentaries,” på www.cbot.com, olika datum; IMF,International Financial Statistics (Washington,DC:2007);MissyRyan,“CommodityBoomEats IntoAid forWorld’sHungry,”Reuters, 5september2007.

65. USDA, ERS, Natural Resources and Environment Division,Agricultural Resources and Environmental Indicators, 1��6–1��7,AgriculturalHandbookNo.712(Washington,DC:1997).

Kapitel 10. Planer för mänskliga städer1.U.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects: The 2005 Revision Population Database,elektroniskdatabas,påesa.un.org/unup,uppdaterad2006.

2. Stadsbefolkningen år 1900 frånMarioPolèse,“Urbanization andDevelopment,” DevelopmentExpress, no. 4, 1997;U.N. PopulationFund(UNFPA),State of World Population 2007 (NewYork:2007),s.1.

Noter: Kapitel � och 10 383

43.“MekongDeltatoBecomeBiggestAquaticProducerinVietnam,”Vietnam News Agency, 3 augusti 2004;“The Mekong Delta GoesAheadwiththeWTO,”Vietnam Economic News Online,8juni2007;FAO,op.cit.not37.

44.Nayloretal.,op.cit.not35;USAsmalproduktionfrånUSDA,NASS,Catfish Production (Washington,DC:februari2003),s.5.

45. USDA, op. cit. not 1; Suzi Fraser Dominy, “Soy’s GrowingImportance,” World Grain, 13 april 2004.

46.USDA,FAS,Oilseeds: World Markets and Trade (Washington,DC:augusti2007).

47.USDA,op.cit.not1.

48.Ibid.

49.Äldre statistik iWorldwatchInstitute,op.cit.not4;USDA,op.cit.not1.

50.FAO,op.cit.not34.

51.S.C.DhallochMeenaDhall,“DairyIndustry—India’sStrengthinItsLivestock,”Business Line,Internet-upplaganavFinancial Daily från TheHindugroupofpublications,7november1997; se ävenSurinderSud,“IndiaIsNowWorld’sLargestMilkProducer,”India Perspectives,maj1999, ss. 25–26;A.Banerjee,“DairyingSystems inIndia,”World Animal Review,vol.79,no.2(1994).

52.USDA,op.cit.not1;U.N.PopulationDivision,op.cit.not5.

53.DhallochDhall,op.cit.not51;Banerjee,op.cit.not51;FAO,op.cit.not34.

54. Wade, Branson och Xiang, op. cit. not 10; produktion ochanvändningavKinasskörderesterfrånGaoTengyun,“TreatmentandUtilizationofCropStrawandStoverinChina,”Livestock Research for Rural Development,februari2000.

55. USDA, ERS,“China’s Beef Economy: Production, Marketing,Consumption,andForeignTrade,”International Agriculture and Trade Reports: China (Washington,DC:juli1998),s.28.

56.FAO,op.cit.not34;U.N.PopulationDivision,op.cit.not5.

57. Kinas ekonomiska tillväxt från IMF, World Economic Outlook

382 Noter: Kapitel �

MinistryofWaterResources,Country Report of the People’s Republic of China (Marseilles,Frankrike:WorldWaterCouncil,2003),ss.60–61.

11. U.S. Department ofAgriculture, ForeignAgricultural Service,Grain: World Markets and Trade and Oilseeds: World Markets and Trade(Washington,DC:variousissues).

12.RichardRegister,“LosingtheWorld,OneEnvironmentalVictoryataTime—AndaWaytoSolveThatProblem,”essä(Oakland,CA:EcocityBuilders,Inc.,31augusti2005);RichardRegister,Ecocities: Rebuilding Cities in Balance with Nature: Revised Edition (GabriolaIsland,BC:NewSocietyPublishers,2006).

13. Register,“Losing theWorld, One EnvironmentalVictory at aTime,”op.cit.not12.

14.Ibid.;befolkningsberäkningfrånU.S.CensusBureau,Population Finder, elektronisk databas, på factfinder.census.gov, läst 16 augusti2007.

15. Register,“Losing theWorld, One EnvironmentalVictory at aTime,”op.cit.not12.

16.Sekapitel12förenlängrediskussionavenergisektorn.

17. JayWalljasper, “Unjamming the Future,” Ode, oktober 2005,ss. 36–41; Bus Rapid Transit Policy Center, Transport Innovator (newsletter), vol. 3, no. 4 (juli/augusti 2007); BRT InformationClearinghouse, “Existing BRT Programs,” på path.berkeley.edu/informationclearinghouse/brt/existing.html,läst27september2007;YinglingLiu,“BusRapidTransit:AStepTowardFairnessinChina’sUrbanTransportation,”China Watch (Washington,DC:WorldwatchInstitute,9mars2006).

18.Walljasper,op.cit.not17;BusRapidTransitPolicyCenter,op.cit.not17;BRTInformationClearinghouse,op.cit.not17.

19. Molly O’Meara Sheehan, “Making Better TransportationChoices,”iLesterR.Brownetal.,State of the World 2001 (NewYork:W.W.Norton&Company,2001),s.116.

20.William D. Eggers, Peter Samuel och Rune Munk, Combating Gridlock: How Pricing Road Use Can Ease Congestion (NewYork:Deloitte,november2003);TomMiles,“LondonDriverstoPayUK’sFirst CongestionTax,” Reuters, 28 februari 2002; Randy Kennedy,

Noter: Kapitel 10 385

3. Molly O’Meara, Reinventing Cities for People and the Planet,Worldwatch Paper 147 (Washington, DC: Worldwatch Institute,juni 1999), ss. 14–15; U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database,elektroniskdatabas,på esa.un.org/unpp, uppdaterad 2007; “The 30 Largest UrbanAgglomerations Ranked By Population Size,”TableA.11, i U.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects: The 2005 Revision (NewYork:oktober2006).

4.ChristopherFlavin,“HearingonAsia’sEnvironmentalChallenges:Testimony of Christopher Flavin,” Committee on InternationalRelations, U.S. House of Representatives, Washington, DC, 22september2004;SubirBhaumik,“AirPollutionSuffocatesCalcutta,”BBC News,3maj2007;DavidSchrankochTimLomax,2005 Urban Mobility Study (CollegeStation,TX:TexasTransportation Institute,maj2005).

5.FrancescaLyman,“TwelveGates to theCity:ADozenWays toBuild Strong, Livable, and Sustainable Cities,” Words and Pictures Magazine, Issue 5 (2007); Lisa Jones,“ATale ofTwo Mayors:TheImprobableStoryofHowBogota,Colombia,BecameSomewhereYouMightActuallyWantToLive,”Grist Magazine,4april2002.

6.ClaudiaNanninga,“EnergyEfficientTransport—ASolution forChina,”Voices of Grassroots,november2004;EnriquePeñalosa,“ParksforLivableCities:LessonsfromaRadicalMayor,”huvudanförandevidtheUrbanParksInstitute’sGreatParks/GreatCitiesConference,Chicago,30juli2001;SusanIves,“ThePoliticsofHappiness,”Trust for Public Land,9augusti2002;Jones,op.cit.not5.

7.Peñalosa,op.cit.not6.

8.Jones,op.cit.not5;O’Meara,op.cit.not3,s.47.

9.O’Meara,op.cit.not3,s.47;WalterHook,“BusRapidTransit:TheUnfoldingStory,”iWorldwatchInstitute,State of the World 2007 (NewYork:W.W.Norton&Company,2007),ss.80–81;U.N.PopulationDivision,op.cit.not1.

10.LosAngelesfrånSandraPostel,Last Oasis,rev.ed.(NewYork:W.W.Norton&Company,1997),s.20;MexicoCityfrånJoelSimon,Endangered Mexico (SanFrancisco:SierraClubBooks,1997);Chinese

384 Noter: Kapitel 10

30.Minskadbilkörningberäknadavförfattaren.

31.O’Meara,op.cit.not3,s.45.

32.KinascykelproduktionberäknadfrånUnitedNations,Yearbook of Industrial Statistics (NewYork:olikaår)ochfrånIndustrial Commodity Statistics Yearbook (NewYork:olikaår);“WorldPlayersintheBicycleMarket,” tabell i JohnCrenshaw,Bicycle Retailer and Industry News,e-brev till Janet Larsen, Earth Policy Institute, 8 oktober 2007;cykelägare frånSongMoochWenChihua,“TurningFullCycle,”China Daily,28september2006;bilariKinafrånWard’sAutomotiveGroup,Ward’s World Motor Vehicle Data 2006 (Southfield,MI:2006),s.16.

33.Andel poliskårer beräknad från Matthew Hickman och BrianA. Reaves, Local Police Departments, 2003 (Washington, DC: U.S.DepartmentofJustice,BureauofJusticeStatistics,maj2006),ss.3,13;antalingripandenfrånenmedlemavpoliskåreniWashington,DC,diskussionmedförfattaren.

34.GlennCollins,“OldFormofDeliveryThrivesinNewWorldofE-Commerce,”New York Times,24december1999.

35.O’Meara,op.cit.not3,ss.47–48.

36.Ibid.;BarbaraMcCann,“CompletetheStreets!”Planning Magazine: Special Transportation Issue,maj2005.

37.Walljasper,op.cit.not17;InterfaceforCyclingExpertise(I-ce),Locomotives: Annual Report 2006 (Utrecht,Nederländerna:december2006),ss.3–4;I-ce,“Locomotives,”påwww.cycling.nl/frameset.htm,läst21augusti2007.

38.O’Meara,op.cit.not3,ss.47–48;Japanfrånförfattarenspersonligaobservation.

39.SunitaNarain,“TheFlushToiletisEcologicallyMindless,”Down to Earth,28februari2002,ss.28–32;dödazonerfrånU.N.EnvironmentProgramme,“Further Rise in Number of Marine‘Dead Zones’,”pressrelease(Nairobi:19oktober2006).

40.Narain,op.cit.not39.

41.Ibid.

42.WHO,World Health Report 2007 (Geneve:2007),s.4;U.N.Food

Noter: Kapitel 10 387

“The Day theTraffic Disappeared,” New York Times Magazine, 20april2003,ss.42–45;JamesSavage,“CongestionChargeReturnstoStockholm,”The Local,1augusti2007;omvandlingavpundtilldollarden16oktober2007,frånwww.bloomberg.com/invest/calculators/currency.html.

21.TransportforLondon,Central London Congestion Charging: Impacts Monitoring—Second Annual Report (London: april 2004), ss. 2, 39;Transport for London, Central London Congestion Charging: Impacts Monitoring—Fifth Annual Report (London:juli2007),ss.21,22,47.

22.TransportforLondon,Fifth Annual Report,op.cit.not21,ss.3,7.

23.“Milan to Impose‘PollutionCharge’onCars,”Reuters, 23 juli2007;“CongestionChargingSweepsTheWorld—ARashofCitiesRound the Globe is Set toTravel the Same Road as London,”Guardian (London),15februari2004;AaronO.Patrick,“LifeintheFasterLane:HowLondonCarCurbsInspiredU.S.Cities,”Wall Street Journal,20juli2007.

24.SergeSchmemann,“ILoveParisonaBus,aBike,aTrainandinAnythingbutaCar,”New York Times,26juli2007;KatrinBennhold,“ANewFrenchRevolution’sCreed:LetThemRideBikes,”New York Times,16juli2007.

25.Bennhold,op. cit. not 24;AlexandraTopping,“FreeWheeling:Paris’sNewBikeSystem,”Washington Post,23september2007.

26. Schmemann, op. cit. not 24; La Fédération de Paris du PartiSocialiste, ed., Ce Que Nous Avons Fait Ensemble (Paris: Office ofMayorBertrandDelanoë,2007),ss.20-25.

27. John Ritter, “Narrowed Roads Gain Acceptance in Colo.,Elsewhere,”USA Today,29juli2007;JohnRitter,“‘CompleteStreets’ProgramGivesMoreRoomforPedestrians,Cyclists,”USA Today,29juli2007.

28. National Complete Streets Coalition, “Complete the Streets:Who We Are,” på www.completestreets.org/whoweare.html, läst16 augusti 2007; AARP, “AARP: Creating a New Health CareParadigm,” på www.aarp.org/about_aarp/new_paradigm.html, läst16augusti2007;Ritter,“NarrowedRoads,”op.cit.not27.

29. Ritter,“Narrowed Roads,” op. cit. not 27; Ritter,“‘CompleteStreets’Program,”op.cit.not27.

386 Noter: Kapitel 10

51. “Farming in Urban Areas Can Boost Food Security,” FAO Newsroom,3juni2005.

52.Ibid.

53. Jac Smit, “Urban Agriculture’s Contribution to SustainableUrbanisation,”Urban Agriculture,augusti2002,s.13;HubertdeBon,“Dry andAquatic Peri-urban and Urban Horticulture in Hanoi,Vietnam,”iRenévanVeenhuizen,ed.,Cities Farming for the Future—Urban Agriculture for Green and Productive Cities (Philippines: ETC-UrbanAgriculture,2006),ss.338-39.

54. Smit, op. cit. not 53, s. 13; dammarea frånNitaiKundu et al.,“PlanningforAquaticProductioninEastKolkataWetlands,” ivanVeenhuizen, op. cit. not 53, ss. 408–09; fiskproduktion från StuartBuntingetal.,“UrbanAquaticProduction,”ivanVeenhuizen,op.cit.not53,s.386.

55.Smit,op.cit.not53,s.12.

56.“GardeningforthePoor,”FAONewsroom,2004;P.BradleyochC.Marulanda,“AStudyonMicrogardensThatHelpReduceGlobalPovertyandHunger,”Acta Horticulturae (ISHS),vol.742(2007), ss.115–23.

57. Katherine H. Brown ochAnne Carter, Urban Agriculture and Community Food Security in the United States: Farming from the City Center to the Urban Fringe (Venice,CA:CommunityFoodSecurityCoalition, oktober 2003), s. 10; U.N. Population Division, World Urbanization Prospects,op.cit.not3.

58.BrownochCarter,op.cit.not57,s.7.

59.Ibid.

60.U.S.DepartmentofAgriculture,AgriculturalMonitoringService,“FarmersMarketGrowth,”påwww.ams.usda.gov/farmersmarkets/FarmersMarketGrowth.htm, läst17augusti2007;2007årsuppgiftbaseradpåtillväxtent.o.m.år2006.

61.U.N.PopulationDivision,World Population Prospects,op.cit.not3;U.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects,op.cit.not3,ss.1–5.

62. Hari Srinivas, “Defining Squatter Settlements,” Global

Noter: Kapitel 10 38�

andAgricultureOrganization(FAO),The State of Food Insecurity in the World 2005 (Rom:2005).

43.U.S.EnvironmentalProtectionAgency(EPA),“WaterEfficiencyTechnologyFactshee—CompostingToilets,”faktablad(Washington,DC:september1999);JackKieffer,Appalachia—ScienceinthePublicInterest,Humanure: Preparation of Compost from the Toilet for Use in the Garden (MountVernon,KY:ASPIPublications,1998).

44. EPA, op. cit. not 43; EPA, “Wastewater Virtual TradeshowTechnologies,” på www.epa.gov/region1/assistance/ceitts/wastewater/techs.html,uppdaterad10september2007.

45. EcoSanRes (ESR) och Stockholm Environment Institute(SEI),EcoSanRes Phase 2 Project Document: 2006–2010 (Stockholm:22 februari 2006), s. 14; ESR,“Conferences,” på www.ecosanres.org/newspublications.htm, uppdaterad 21 september 2007; ESR,“EcologicalSanitationResearch,”påwww.ecosanres.org,uppdaterad21september2007.

46. ESR,“China-Sweden Erdos Eco-Town Project, Dong Sheng,InnerMongolia,China,”påwww.ecosanres.org/asia.htm,uppdaterad21september2007;ESR,“Sweden-ChinaErdosEco-TownProject,Dongsheng,InnerMongolia,”FactSheet11(Stockholm:maj2007);näringsämneniurinfrånInnovative Practices to Enhance Implementation of WSSD Targets-Swedish Initiative for Ecological Sanitation, Water and Sanitation, Background Paper No. 20, presenterad vid 8th SpecialSessionoftheGoverningCouncil/GlobalMinisterialEnvironmentForum, Jeju,SouthKorea,29–31mars2004;antalmänniskor somsaknar goda sanitära förh. från U.N. Development Programme,Human Development Report 2006 (NewYork:2006),s.33.

47.AntalkomposttoaletterfrånInnovative Practices,op.cit.not46;ESRochSEI,op.cit.not45.

48.Tony Sitathan,“Bridge OverTroubledWaters,” Asia Times, 23augusti 2002;“Singapore Opens Fourth Recycling Plant toTurnSewageintoWater,”Associated Press,12juli2005.

49.PeterH.Gleick,The World’s Water 2004–2005: The Biennial Report on Freshwater Resources (Washington,DC:IslandPress,2004),s.149.

50.Ibid.

388 Noter: Kapitel 10

2007;seävenJ.H.Crawford,Carfree Cities (Utrecht,Nederländerna:InternationalBooks,juli2000).

75. Lyndsey Layton, “Mass Transit Popularity Surges in U.S.,”Washington Post, 30 April 2000; Bruce Younkin, manager of fleet operations, PennStateUniversity,StateCollege,PA,diskussionmedJanetLarsen,EarthPolicyInstitute,4december2000.

Kapitel 11. Spara energi är möjligt - och det lönar sig1.Talet400ppmberäknatm.hj.a.utsläpp från fossilabränslen iG.Marland et al.,“Global, Regional, and National CO2 Emissions,”i Trends: A Compendium of Data on Global Change (Oak Ridge,TN: Carbon Dioxide Information and Analysis Center, OakRidge National Laboratory, 2007), och utsläpp från förändradmarkanvändning frånR.A.Houghtonoch J.L.Hackler,“CarbonFlux to the Atmosphere from Land-Use Changes,” i Trends: A Compendium of Data on Global Change (Oak Ridge,TN: CarbonDioxide Information and Analysis Center, Oak Ridge NationalLaboratory,2002),medkoldioxidreduktionskurvaciteradiJ.Hansenetal.,“DangerousHuman-MadeInterferencewithClimate:AGISSModelEStudy,”Atmospheric Chemistry and Physics,vol.7 (2007), ss.2287–312;384ppmfrånPieterTans,“TrendsinAtmosphericCarbonDioxide—MaunaLoa,”NOAA/ESRL,påwww.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends,läst16oktober2007.

2. InternationalEnergyAgency (IEA),World Energy Outlook 2006 (Paris: 2006), s. 493; elkonsumtion per hushåll i USA från U.S.DepartmentofEnergy(DOE),EnergyInformationAdministration(EIA), Regional Energy Profile—U.S. Household Electricity Report (Washington,DC:juli2005).

3. IEA, op. cit. not 2; kolreducering från DOE, EIA, International Energy Annual 2005 (Washington,DC:–oktober2007),TableE.4.

4.BillMoore,“CaliforniaBansFuturePurchaseofCoal-GeneratedPower,”EV World,282007;RebeccaSmith,“Coal’sDoubtersBlockNewWaveofPowerPlants,”Wall Street Journal,25juli2007;CaliforniaEnergy Commission, “California’s Major Sources of Energy,” påwww.energy.ca.gov,uppdaterad10oktober2007;MatthewL.Wald,“Citing GlobalWarming, Kansas Denies Plant Permit,” New York Times,20oktober2007.

Noter: Kapitel 10 och 11 3�1

Development Research Center Web site, www.gdrc.org/uem/define-squatter.html,läst9augusti2005.

63.Ibid.

64.O’Meara,op.cit.not3,s.49.

65.RasnaWarah,The Challenge of Slums: Global Report on Human Settlements 2003 (NewYork:U.N.HumanSettlementsProgramme,2003).

66.Srinivas,op.cit.not62.

67.E.O.Wilson,Biophilia (Cambridge,MA:HarvardUniversityPress,1984);S.R.KellertochE.O.Wilson,eds.,The Biophilia Hypothesis (Washington,DC:IslandPress,1993).

68.TheodoreRoszak,MaryGomesochAllenKanner,eds.,Restoring the Earth, Healing the Mind (SanFrancisco:SierraClubBooks,1995).

69. Kollektivtrafikens tillväxttakt beräknad från American PublicTransportationAdministration,“UnlinkedPassengerTripsByMode,Millions,” i 2007 Public Transportation Factbook (Washington, DC:2007),s.12.

70. Ding Guangwei och Li Shishun, “Analysis of Impetuses toChange ofAgricultural Land Resources in China,” Bulletin of the Chinese Academy of Sciences,vol.13,no.1(1999).

71.MollyO’MearaSheehan,City Limits: Putting the Breaks on Sprawl,WorldwatchPaper156(Washington,DC:WorldwatchInstitute,juni2001),s.11;SchrankochLomax,op.cit.not4.

72. Jim Motavalli, “The High Cost of Free Parking,” E: The Environmental Magazine,mars–april2005;DonaldShoup,The High Cost of Free Parking (Chicago: American Planning AssociationPlannersPress,2005), s.591;DanielB.Klein,“FreeParkingVersusFreeMarkets,”The Independent Review,vol.XI,no.2(Hösten2006),ss.289-97.

73.O’Meara,op.cit.not3,s.49;DonaldC.Shoup,“CongressOkaysCashOut,”Access,Hösten1998,ss.2-8.

74.“ParisToCutCityCentreTraffic,”BBC News,15mars2005;J.H.Crawford,“CarfreePlaces,”påwww.carfree.com,läst17augusti

3�0 Noter: Kapitel 10

withEnergySavingLamps,”pressrelease(Bryssel:7december2006);EuropeanLampCompaniesFederation,“EuropeanLampIndustryCommitstoaGovernmentShifttoEnergyEfficientLightingintheHome,”pressrelease(Bryssel:1mars2007).

15.Wal-Mart, “With Consumers Facing High Utility Costs andEnvironmentalChallenges,RetailerOffers Simple Solution,”pressrelease(Bentonville,AR:29november2006);attWal-Martärvärldensstörstaåterförsäljarefrån“SalesforWorld’sTop250RetailersShow6PercentGainOverPreviousYear,”pressrelease(NewYork:Deloitte&ToucheUSALLP,11januari2007);HillaryOsborne,“CurrystoStopSellingIncandescentBulbs,”Guardian (London),13mars2006.

16.DOE,“EnergyEfficiencyofWhiteLEDs,”faktablad(Washington,DC:oktober2006).

17. “Company Profile: Expanding LED Possibilities at SamsungElectromechanics,”LEDs Magazine, april2007;AnthonyDePalma,“ItNeverSleeps, but It’sLearned toDouse theLights,”New York Times,11december2005.

18. Energibesparingar med effektivare belysning beräknad m.hj.a.IEA,op.cit.not6,ochIEA,op.cit.not2;motsvarigheteniformavkolkraftverkberäknadm.antagandenaattkolkraftverkigenomsnitthar 500 megawatts kapacitet, är i drift 72 procent av tiden ochgenererar3,15miljarderkilowattimmarelperår.

19.IEA,op.cit.not6,s.38.

20. Steven Nadel, The Federal Energy Policy Act of 2005 and Its Implications for Energy Efficiency Program Efforts (Washington, DC:American Council for an Energy-Efficient Economy (ACEEE),september2005).

21.StevenNadeletal.,Leading the Way: Continued Opportunities for New State Appliance and Equipment Efficiency Standards (Washington,DC:ACEEE,mars2006),s.v.

22. Jiang Lin, “One Rice-cooker, Two Cell Phones, and ThreeTVs:ConsumerAppliances and theEnergyChallenge forChina,”BusinessForum China,november/december2005,s.19.

23.JiangLin,“ApplianceEfficiencyStandardsandLabelingProgramsinChina,”Annual Review of Energy and the Environment,vol.27(2002),ss.349–67.

Noter: Kapitel 11 3�3

5.StevenMufson,“CoalRushReverses,PowerFirmsFollowPlansforNewPlantsStalledbyGrowingOpposition,”Washington Post,4september2007;JamesHansen,“WhyWeCan’tWait,”The Nation, 7maj2007;MartinGriffith,“ReidOpposesNewCoal-firedPowerPlantsWorldwide,”Las Vegas Sun,18augusti2007.

6.IEA,Light’s Labour’s Lost: Policies for Energy-efficient Lighting (Paris:2006),ss.25,29;LarryKinnery,Lighting Systems in Southwestern Homes: Problems and Opportunities, förberedelse för DOE, Building America Program through the Midwest Research Institute, National RenewableEnergy Laboratory Division (Boulder, CO: Southwest EnergyEfficiencyProject,2005),ss.4–5.

7.U.S.EnvironmentalProtectionAgency(EPA)ochDOE,“EnergyStarChangeaLight,ChangetheWorld:2006CampaignFactsandAssumptionsSheet,”faktablad(Washington,DC:23april2007).

8. Ministry for the Environment and Natural Resources,“WorldFirst!AustraliaSlashesGreenhouseGasesfromInefficientLighting,”press release (Canberra,Australien: 20 februari 2007);RobGillies,“CanadaAnnouncesGreenhouseGasTargets,”AP,25april2007.

9.“AllianceCallsforOnlyEnergy-EfficientLightinginU.S.MarketBy2016,JoinsCoalitionDedicatedtoAchievingGoal,”pressrelease(Washington,DC:AlliancetoSaveEnergy,14mars2007).

10. Information om föreslagen och genomförd lagstiftning omglödlamporsamladfråndelstaternaavEarthPolicyInstitute,oktober2007.

11.IanJohnston,“TwoYearstoChangeEULightBulbs,”Scotsman (U.K.),10mars2007;MattPrescott,“LightBulbs:NotSuchaBrightIdea,” BBC News, 3 februari 2006; U.K. Ban the Bulb campaignpåwww.banthebulb.org; JamesKilner,“MoscowTellsResidents toChangeTheirLightBulbs,”Reuters,28februari2007.

12.IEA,op.cit.not6,s.375;DeborahZabarenko,“ChinatoSwitchtoEnergy-EfficientLightbulbs,”Reuters,3oktober2007.

13.“GreenpeaceUrgesIndiatoBantheBulb,”Reuters,17april2007;GreenpeaceIndia,“GreenpeaceLaunchesaSignatureDriveAgainstthe Inefficient Bulbs in India,” press release (New Delhi: 19 april2007).

14.Philips,“PhilipsCallsforActiontoReplaceIncandescentBulbs

3�2 Noter: Kapitel 11

39. National Renewable Energy Laboratory,“The Philip MerrillEnvironmentalCenter—HighlightingHighPerformance”(Golden,CO: april 2002);“Toyota Seeks Gold for New Green Buildings,”GreenBiz.com, 23april2003;“TheGreenStampofApproval,”Business Week,11september2006.

40.NickCareyochIlainaJonas,“Feature—GreenBuildingsNeedMoreIncentivesinUS,”Reuters,15februari2007;TarynHolowka,“WorldTrade Center Going for LEED Gold,”USGBC News, 12september2006.

41.CareyochJonas,op.cit.not40.

42. Barnaby J. Feder,“Environmentally Conscious Development,”New York Times,25augusti2004.

43. Information om World Green Building Council på www.worldgbc.org;USGBC,op.cit.not33.

44.Ibid.;“ClintonUnveils$5BillionGreenMakeover forCities,”Environment News Service,16maj2007.

45.“ClintonUnveils$5BillionGreenMakeoverforCities,”op.cit.not44.

46.Mazria,op.cit.not31;informationom2030Challengepåwww.architecture2030.org.

47.Mazria,op.cit.not31.

48. U.N. Population Division, op. cit. not 24;Ward’sAutomotiveGroup,World Motor Vehicle Data 2006 (Southfield,MI:2006),s.202.

49.U.N.PopulationDivision,World Urbanization Prospects: The 2005 Revision Population Database, på esa.un.org/unup,uppdaterad2006;Ward’sAutomotiveGroup,op.cit.not48.

50. U.S. Bureau of the Census,“Most of Us Still Drive toWorkAlone— Public Transportation Commuters Concentrated in aHandfulofLargeCities,”pressrelease(Washington,DC:132007).

51.KenLivingstone,“ClearUptheCongestion-PricingGridlock,”New York Times,2juli2007;växelkursförpundtilldollar16oktober2007.

52.SaraKugler,“NYC’sTaxiFleetGoingGreenby2012,”Associated Press, 22 maj 2007; City and County of San Francisco, Office of

Noter: Kapitel 11 3�5

24.U.N.PopulationDivision,World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007;Greenpeace, “Your Energy Savings,” på www.greenpeace.org/international/campaigns/climate-change.

25.MarianneHaugetal.,Cool Appliances: Policy Strategies for Energy Efficient Homes (Paris:IEA,2003).

26. Ibid.;AlanK.Meier,A Worldwide Review of Standby Power Use in Homes (Berkeley, CA: Lawrence Berkeley National Laboratory,2002).

27. Lloyd Harrington et al., Standby Energy: Building a Coherent International Policy Framework—Moving to the Next Level (Stockholm:EuropeanCouncilforanEnergyEfficientEconomy,mars2007).

28.Meier,op.cit.not26.

29.Denplaneradeelproduktionenfrånkolkraftverkår2020är4352miljarderkwhstörreänår2006enl.IEA,op.cit.not2,s.493.

30.U.S.GreenBuildingCouncil(USGBC),“BuildingsandClimateChange,” faktablad (Washington, DC: 2007); USGBC, “GreenBuildingFacts,”faktablad(Washington,DC:augusti2007).

31.ByggnaderslivslängdfrånEdwardMazria,“It’stheArchitecture,Stupid!WhoReallyHoldstheKeytotheGlobalThermostat?TheAnswerMightSurpriseYou,”World and I,maj/2003;energibesparingirenoveradebyggnaderfrånClintonFoundation,“EnergyEfficiencyBuildingRetrofitProgram,”faktablad(NewYork:maj2007).

32.DavisLangdon,The Cost & Benefit of Achieving Green Buildings (Sydney:2007).

33.USGBC,“AboutLEED,”faktablad(Washington,DC:2007).

34.USGBC,“GreenBuildingFacts,”op.cit.not30;USGBC,“LEEDforNewConstruction”(Washington,DC:2007).

35.USGBC,Green Building Rating System for New Construction and Major Renovations,Version2.2(Washington,DC:oktober2005).

36.Ibid.

37.USGBC,“GreenBuildingFacts,”op.cit.not30.

38.Ibid.

3�4 Noter: Kapitel 11

Sustainability Accountable,PuttingResourceProductivityintoPraxis(Carnoules,Frankrike:Factor10Club,1998),s.5.

66.WilliamMcDonoughochMichaelBraungart,Cradle to Cradle:Remaking the Way We Make Things (NewYork: North Point Press,2002);RebeccaSmith,“BeyondRecycling:ManufacturersEmbrace‘C2C’Design,”Wall Street Journal,3mars2005.

67.ClaudeMandiletal.,Tracking Industrial Energy Efficiency and CO2 Emissions (Paris:IEA,2007),ss.39,59–61.

68. International Iron and Steel Institute (IISI), “Crude SteelProduction by Process,” World Steel in Figures 2007 på www.worldsteel.org,läst16oktober2007;Mandiletal.,op.cit.not67,ss.95–96.

69. U.S. Geological Survey (USGS), “Iron and Steel Scrap,” iMineral Commodity Summaries (Reston,VA: U.S. Department oftheInterior,2007),ss.86–87;“SteelRecyclingRatesataGlance,”faktablad(Pittsburgh,PA:SteelRecyclingInstitute,2007);MississippiDepartmentofEnvironmentalQuality,“RecyclingTrivia,”påwww.deq.state.ms.us,läst17oktober2007.

70. En fjärdedel av energin från Mandil et al., op. cit. not 67, s.106;minskadenergianvändningberäknad frånIISI,op.cit.not75;McKinseyGlobal Institute,Curbing Global Energy Demand Growth: The Energy Productivity Opportunity (Washington,DC:maj2007).

71.Mandiletal.,op.cit.not67,ss.139–142;energibesparingmedjapanskteknologifrånU.N.EnvironmentProgramme,Buildings andClimateChange:Status,ChallengesandOpportunities(Paris:2007),s.19;energibesparingp.g.a.övergångtilleffektivaretorkningsprocessberäknadfrånMandiletal.,op.cit.not67.

72.BussviktfrånJohnShonseyetal.,RTD Bus Transit Facility Design Guidelines and Criteria (Denver,CO:RegionalTransportationDistrict,februari 2006); bilvikt från Stacy C. Davis och SusanW. Diegel,Transportation Energy Data Book: Edition 26 (OakRidge,TN:OakRidgeNationalLaboratory,DOE,2007),s.415;antalbilarperbussfrånAmericanPublicTransportationAssociation,The Benefits of Public Transportation–An Overview (Washington,DC:september2002).

73.EnergibesparingmedskrotiställetförjärnmalmfrånMandilet

Noter: Kapitel 11 3�7

theMayor,“MayorNewsomUrgesTaxiCommission toApproveResolutionRequiringTaxiEmissionstobeReducedby50%OverNextFourYears,”pressrelease(SanFrancisco:122007).

53.DavidSchranketal.,The 2007 Urban Mobility Report (CollegeStation,TX:TexasTransportationInstitute,september2007).

54. Hiroki Matsumoto, “The Shinkansen: Japan’s High SpeedRailway,” vittnesmål inför Subcommittee on Railroads, PipelinesandMaterials(Washington,DC:CommitteeonTransportationandInfrastructure,19april2007).

55.Ibid.

56.Ibid.

57. Inaki Barron,“High Speed Rail:The Big Picture,” vittnesmålinför the Subcommittee on Railroads, Pipelines and Materials(Washington,DC:CommitteeonTransportationandInfrastructure,19april2007).

58.Ibid.

59.“AHigh-SpeedRevolution,”The Economist,5juli2007.

60.JohnL.Mica,“OpeningStatementofRep.ShusterfromToday’sHearing on High Speed Rail,” press release (Washington, DC:CommitteeonTransportationandInfrastructure,19april2007).

61.“BulletTime,”The Economist,17maj2007.

62.“ThePeople’sVote:100DocumentsthatShapedAmerica,”U.S. News and World Report,22september2003.

63.GerhardMetschies,“PainatthePump,”Foreign Policy,juli/augusti2007;Ward’sAutomotiveGroup,op.cit.not48,ss.202,244.

64. Genomsnittlig bränsleförbrukning från U.S. Department ofTransportation, Summary of Fuel Economy Performance (Washington,DC: oktober 2006), uppdaterad till ny m.hj.a. EPA, Office ofTransportation and Air Quality, “EPA Issues New Test Methodfor Fuel Economy Window Stickers,” regulatory announcement(Washington,DC:december2006).

65.ErnstUlrichvonWeizsäcker,AmoryB.Lovins,ochL.HunterLovins,Factor Four: Doubling Wealth, Halving Resource Use (London:Earthscan,1997);FriedrichSchmidt-Bleeketal.,Factor 10: Making

3�6 Noter: Kapitel 11

Summaries (Reston,VA:U.S.Departmentof the Interior,2005), ss.72–73, 84–87; guldmalmsdata beräknade från New Jersey MiningCompanyReserves&Resources,“EstimatedOreReserves,”påwww.newjerseymining. com, uppdaterad 31 december 2006; järnmalmfrånMandiletal.,op.cit.not67,s.115;CO2beräkningavutsläppm.hj.a.GavinM.Mudd,“ResourceConsumptionIntensityandtheSustainability of Gold Mining,” 2nd International Conference onSustainabilityEngineeringandScience,Auckland,NyaZeeland,20–23februari2007;USGS,Mineral Commodity Summaries,elektroniskdatabas på minerals.usgs.gov/products/index.html, uppdateradjanuari2007;EPA,Emission Facts: Average Annual Emissions and Fuel Consumption for Passenger Cars and Light Trucks (Washington,DC:april2000).

87.CatherineFerrier,Bottled Water: Understanding a Social Phenomenon (Surrey,U.K.:WWF,2001).

88.CharlesFishman,“MessageinaBottle,”Fast Company,Issue117(juli2007),s.110;SolomonciteradiPaulaHunt,“WhyareWeStillGuzzlingthatBottledWater?”San Antonio Express,8augusti2007.

89.Oljekonsumtionberäknadm.hj.a.antaletplastflaskor förvatteni JenniferGitlitzetal.,Water, Water Everywhere: The Growth of Non-carbonated Beverages in the United States (Washington,DC:ContainerRecyclingInstitute,februari2007),ochiPacificInstitute,“BottledWaterandEnergy,”faktablad,(Oakland,CA:2007).

90.BillMarsh,“ABattleBetweentheBottleandtheFaucet,”New York Times,15juli2007;CeciliaM.Vega,“MayortoCutOffFlowofCityMoney forBottledWater,”San Francisco Chronicle, 22 juni2007; Doug Smeath, “RockyWants to Deep-Six H2O Bottles,”Deseret Morning News, 22 juni 2007; Ross C.Anderson, Salt LakeCityMayor,nationellpresskonferenspertelefon,ThinkOutsidetheBottleCampaign,9oktober2007.

91.IEA,op.cit.not2,s.492;IEA,op.cit.not6.

92.Mandiletal.,op.cit.not67,ss.39,59–61,95–96,139–42.

Kapitel 12. Övergång till förnybar energi1. Christoph Podewils, “There’s a Lot of Water in the Wine:RenewableEnergyLobbyCriticizestheEU’sHighlyPraisedGoalforAlternative Energy,” PHOTON International, april 2007, s. 14;

Noter: Kapitel 11 och 12 3��

al.,op.cit.not67,s.106.

74.“New HampshireTown Boosts Recycling with Pay-As-You-Throw,”Environment News Service,21mars2007;befolkningsdatafrånTownofLymeWebsite,påwww.lymenh.gov.

75.“New HampshireTown Boosts Recycling with Pay-As-You-Throw,”op.cit.not74.

76.SueMcAllister,“CommercialRecyclingCenters:TurningDebrisintoTreasure,”San Jose Mercury News,10april2007.

77.Ibid.

78. JunkoEdahiro, Japan forSustainability, e-brev till JanetLarsen,EarthPolicyInstitute,16oktober2007;TimBurt,“VWisSet for$500mRecyclingProvision,”Financial Times,12februari2001;MarkMagnier,“Disassembly Lines Hum in Japan’s New Industry,” Los Angeles Times,13maj2001.

79. Brian Hindo, “Everything Old is New Again,” BusinessWeek Online,25september2006.

80.DanielMichaels,“BoeingandAirbusCompetetoDestroyWhatTheyBuilt,”Wall Street Journal,12007.

81.Ibid.

82.“FTReport—WasteandtheEnvironment:EUTacklesGadgetMountain,”Financial Times,18april2007;NokiaexempelfrånJeremyFaludi,“PopGoestheCellPhone,”Worldchanging,4april2006.

83. Rick Ridgeway,Vice President, Environmental Initiatives andSpecialMediaProjects,Patagonia, Inc.,diskussionmed författaren,22augusti2006.

84.FinlandinBrendaPlattandNeilSeldman, Wasting and Recycling in the United States 2000 (Athens,GA:GrassRootsRecyclingNetwork,2000);PrinceEdwardIslandGovernment,“PEIBanstheCan,”påwww.gov.pe.ca,läst15augusti2005.

85.BrendaPlattochDougRowe,Reduce, Reuse, Refill! (Washington,DC:InstituteforLocalSelf-Reliance,2002);energiniDavidSaphire,Case Reopened: Reassessing Refillable Bottles (NewYork: INFORM,Inc.,1994).

86. Guldproduktionen från USGS, “Gold,” i Mineral Commodity

3�8 Noter: Kapitel 11

juli–augusti2005,s.212.

6.D.L.Elliott,L.L.WendellochG.L.Gower,An Assessment of the Available Windy Land Area and Wind Energy Potential in the Contiguous United States (Richland,WA:PacificNorthwest Laboratory, 1991);C. L. Archer och M. Z. Jacobson, “The Spatial and TemporalDistributionsofU.S.WindsandWindPowerat80mDerivedfromMeasurements,”Journal of Geophysical Research,16maj2003.

7.W. Musial och S. Butterfield, Future of Offshore Wind Energy in the United States (Golden,CO:DOE,NationalRenewableEnergyLaboratory (NREL), juni 2004); USAs elkonsumtion från DOE,EIA,Electric Power Annual 2005 (Washington,DC:november2006);GarradHassanandPartners,Sea Wind Europe (London:Greenpeace,mars2004).

8.“WindMarketGlobalStatus2007,”Windpower Monthly, mars2007,s.37;GWEC,“GlobalWindEnergyMarketsContinuetoBoom—2006AnotherRecordYear,”pressrelease(Bryssel:2februari2007).

9. GWEC, Global Wind 2006 Report (Bryssel: 2007), s. 7; andelenvindel i Danmark beräknad m.hj.a. BP, Statistical Review of World Energy 2007 (London:2007),ochGWEC,op. cit.dennanot, s. 4,medkapacitetsfaktorfrånNREL,Power Technologies Energy Data Book (Golden,CO:DOE, augusti 2006);data förTyskland från JanetL.Sawin,“WindPowerBlowingStrong,”iWorldwatchInstitute,Vital Signs 2006–2007 (NewYork:W.W.Norton&Company,2006).

10.FlemmingHansen,“DenmarktoIncreaseWindPowerto50%by2025,MostlyOffshore,”Renewable Energy Access,5december2006.

11.GWEC,op.cit.not9.

12.LaurieJodziewicz,AmericanWindEnergyAssociation(AWEA),e-brevtillförfattaren,16oktober2007;GWECochGreenpeace,op.cit.not1.

13.Ett2megawattsvindkraftverksomarbetar36procentavtidengenererar 6,3 miljoner kilowattimmar el per år; kapacitetsfaktorfrånNREL,op.cit.not9;elprisfrånDOE,Wholesale Market Data,elektroniskdatabaspåwww.eia.doe.gov/cneaf/electricity,uppdaterad4oktober2007;vindroyaltiesärförfattarensberäkningm.hj.a.Unionof Concerned Scientists, “Farming the Wind: Wind Power and

Noter: Kapitel 12 401

GlobalWind Energy Council (GWEC) och Greenpeace, Global Wind Energy Outlook 2006 (Bryssel: 2006); U.S. Department ofEnergy (DOE), Energy InformationAdministration (EIA), Electric Power 2006 (Washington,DC:oktober2007),s.26.

2.“TexasDecisionCouldDoubleWindPowerCapacityintheU.S.,”Renewable Energy Access,4oktober2007;motsvarigheten i formavkolkraftverkberäknadm.antagandenaattkolkraftverkigenomsnitthar 500 megawatts kapacitet, är i drift 72 procent av tiden ochgenererar3,15miljarderkilowattimmarelperår;ettgenomsnittligtvindkraftverk arbetar 36 procent av tiden; Islands användning avgeotermisk energi från Iceland National Energy Authority ochMinistriesof IndustryandCommerce,Geothermal Development and Research in Iceland (Reykjavik, Island: april 2006), s. 16; europeiskkonsumtion per capita från European Wind Energy Association(EWEA),“Wind Power on Course to Become Major EuropeanEnergySourcebytheEndoftheDecade,”pressrelease(Bryssel:22november2004);KinassolfångareberäknadefrånRenewableEnergyPolicyNetworkfor the21stCentury(REN21),Renewables Global Status Report, 2006 Update (Washington,DC:WorldwatchInstitute,2006),s.21,ochfrånBinghamKennedy,Jr.,Dissecting China’s 2000 Census (Washington,DC:PopulationReferenceBureau,juni2001);Filippinerna från Geothermal EnergyAssociation (GEA),“WorldGeothermalPowerUp50%,NewUSBoomPossible,”pressrelease(Washington,DC:11april2002).

3. International Telecommunications Union, “Mobile CellularSubscribersper100People,”ICT Statistics Database,påwww.itu.int/ITUD/icteye,uppdaterad2007;MollyO.Sheehan,“MobilePhoneUseBooms,”WorldwatchInstitute,Vital Signs 2002 (NewYork:W.W.Norton&Company,2002),s.85.

4. PC-data från Computer Industry Almanac Inc, “25-Year PCAnniversaryStatistics,”press release,påwww.c-i-a.com,14augusti2006; solcellsproduktion (försäljning) från Worldwatch Institute,Vital Signs 2005,CD-Rom(Washington,DC:2005);PaulMaycock,PrometheusInstitute,Photovoltaic News,vol.26,no.3(mars2007),s.6,ochtidigarenummer.

5.CristinaL.ArcherochMarkZ.Jacobson,“EvaluationofGlobalWindpower,”Journal of Geophysical Research,vol.110(30juni2005);JeanHuetal.,“Wind:TheFutureisNow,”Renewable Energy World,

400 Noter: Kapitel 12

Energy Weekly,vol.26,no.1247(6juli2007);CarlLevesque,“NowProposed atPUC,CAPX2020TransmissionProjectWouldHaveBigWindImplications,”Wind Energy Weekly,vol.26,no,1253(17augusti2007).

22.“Pan-EuropeanWindEnergyGridProposed,”Renewable Energy Access,10maj2006;“AirtricityandABBPushforEuropeanOffshoreSupergrid,”Wind Directions,juli/augusti2006,s.7;ChrisVeal,European Offshore Supergrid Proposal: Vision and Executive Summary (Dublin:Airtricity,2006);etteuropeiskthushållselkonsumtionärimedeltal5000kilowattimmarperårfrånState of the Environment in the South West 2006 (Rotherham,St.Br.:EnvironmentAgency,2006),s.22.

23. Vindkraftskapaciteten från GWEC, op. cit. not 9, ss. 4, 8;befolkningsdata från U.N. Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database,påesa.un.org/unpp,uppdaterad2007.

24. Ward’s Automotive Group, World Motor Vehicle Data 2006 (Southfield, MI:Ward’sAutomotive Group, 2006), s. 218; pris påinstallerat vindkraftsverk frånWindustry, “How Much DoWindTurbines Cost?,” på www.windustry.org, läst 21 oktober 2007;“TrillionsinSpendingNeededtoMeetGlobalOilandGasDemand,AnalysisShows,”International Herald Tribune,15oktober2007.

25.HarryBraun,The Phoenix Project: Shifting from Oil to Hydrogen with Wartime Speed,skriveninförRenewableHydrogenRoundtable,World Resources Institute,Washington, DC, 10–11 april 2003, ss.3–4.

26.ChristianParenti,“BigisBeautiful,”The Nation,7maj2007.

27. Prius bränsleförbrukning baserad på nya beräkningar avEnvironmental Protection Agency (EPA) på www.fueleconomy.gov, läst 23 augusti 2007; genomsnittlig bilpark från Robert M.Heavenrich,Light Duty Automotive Technology and Fuel Economy Trends: 1�75 Through 2007 (Washington,DC:EPA,OfficeofTransportationandAirQuality,september2007).

28.BränslebesparingarnaärförfattarensberäkningaruppdateradefrånLesterR.Brown,“TheShortPathtoOilIndependence,”Eco-Economy Update (Washington,DC:EarthPolicyInstitute,13oktober2004);Lionel Laurent,“Boeing’s Dreamliner,Airbus’s Nightmare,” Forbes,

Noter: Kapitel 12 403

Agriculture,”påwww.ucsusa.org/clean_energy.

14.RenewableFuelsAssociation(RFA),Homegrown for the Homeland: Ethanol Industry Outlook 2005 (Washington,DC:2005);mängdermajsochetanolapproximeradefrånAllenBakeretal.,“EthanolReshapestheCornMarket,”Amber Waves,vol.4,no.2(april2006),ss.32,34.

15.GodfreyChua,“WindPower2005inReview,Outlookfor2006andBeyond,”Renewable Energy Access,6januari2006.

16.USAochSpanienfrånGWEC,op.cit.not9;“SpanishWindPowerIndustryAttacksNewRules,”Reuters,2februari2007;“EWEAAimsfor22%ofEurope’sElectricityby2030,”Wind Directions (november/december2006),s.34;ett1megawattsvindkraftverksomarbetar36procentavtidengenererar3,15miljonerkilowattimmarelperårochgenomsnittshushålletiUSAkonsumerar10000kilowattimmarperår;genomsnittlighushållskonsumtioniUSAfrånDOE,EIA,Regional Energy Profile—U.S. Household Electricity Report (Washington,DC:juli2005);kapacitetsfaktorfrånNREL,op.cit.not9.

17.CarlLevesque,“WindCompaniesMake$10BillionInvestmentCommitment,”Wind Energy Weekly, vol. 25, no. 1211 (6 oktober 2006); “TexasDecisionCouldDoubleWindPowerCapacityintheU.S.,”op.cit.not2.

18.PaulKlein,MediaRelationsGroup,SouthernCaliforniaEdison,diskussionmed JonathanDorn,EarthPolicy Institute, 22oktober2007;JimDehlsen,ClipperWind,diskussionmedförfattaren,30maj2001; föreslagna vindparker från Kathy Belyeu,AWEA, diskussionmedJonathanDorn,EarthPolicyInstitute,22oktober2007.

19.“BritishColumbia,”WT News,WindToday,1stQuarter2007,s.30;“UKPlansWorld’sBiggestOffshoreWindfarm,”Reuters,18maj2007;Yang Jianxiang,“China ShowingAll Signs ofMajorMarketStatus,”Windpower Monthly, mars2007,s.38;TysklandshavsbaseradevindkraftfrånEWEA,Wind Force 12 (Bryssel:2002);“ChinatoBuildOffshoreWindComplex,”Associated Press,15augusti2005.

20. Mike Jacobs, “U.S. States Hatch Solution to Transmission‘Chicken-Egg’Dilemma,”Renewable Energy Access,7maj2007.

21.Ibid.;LeonardAnderson,“WesternU.S.StatesPlanMajorPowerSystem,”Reuters,5april2005;CarlLevesque,“SPPStudyEnvisionsTransmissionProjectLinking13,000MWofWindwithEast,”Wind

402 Noter: Kapitel 12

38.Solfångarepåtaketharenkapacitetav0,7kilowattperkvadratmeteroch en kapacitetsfaktor som motsvarar solcellernas (22 procent);nominellkapacitetfrånEuropeanSolarThermalIndustryFederation(ESTIF),“Worldwide Capacity of SolarThermal Energy GreatlyUnderestimated,”ESTIF News (10november2004);kapacitetsfaktorfrånNREL,op.cit.not9.

39.OlePilgaard,Solar Thermal Action Plan for Europe (Bryssel:ESTIF,2007); Janet L. Sawin, “Solar Industry Stays Hot,” iWorldwatchInstitute,op.cit.not9,s.38.

40.Pilgaard,op.cit.not39;Sawin,op.cit.not39.

41. Uwe Brechlin, “Study on Italian Solar Thermal Reveals aSurprisinglyHighContributiontoEUMarket:130MWthin2006,”press release (Bryssel:ESTIF,24april2007);Sawin,op.cit.not39;LesNelson,“Solar-WaterHeatingResurgenceAhead?”Solar Today,maj/juni2007,s.28;Pilgaard,op.cit.not39.

42.Nelson,op.cit.not41,s.27.

43.JapanssolfångarefrånSawin,op.cit.not39;befolkningsdatafrånU.N.PopulationDivision,op.cit.not23.

44.Befolkningsdata frånU.N.PopulationDivision,op.cit.not23;Kina beräknat från REN21, Renewables 2005 Global Status Report (Washington, DC: REN21 Secretariat ochWorldwatch Institute,2006);REN21,op.cit.not2,s.21;TurkietfrånSawin,op.cit.not39;nominellkapacitetfrånESTIF,op.cit.not38.

45.Nelson,op.cit.not41,s.26.

46.Ibid.,s.28.

47.SolcellsinstallationerochtillväxttaktfrånWorldwatchInstitute,op.cit.not4;Maycock,op.cit.not4;AnneKreutzmannetal.,“ExceedingExpectations:SurveyIndicatesmorethan1GWInstalledinGermanyin2006,”PHOTON International,april2007.

48.TravisBradford,“23rdAnnualDataCollection—Final,”PV News,vol.26,no.4(april2007),s.9;TravisBradford,“WorldCellProductionGrows40%in2006,”PV News,vol.26,no.3(mars2007),ss.6–8.

49.InternationalEnergyAgency(IEA),World Energy Outlook 2006 (Paris:2006);“PowertothePoor,”The Economist,10februari2001,ss.21–23.

Noter: Kapitel 12 405

9 juli 2007; elkostnad jämförbar med bensin från Roger Duncan,“Plug-InHybrids:Pollution-FreeTransportontheHorizon,”Solar Today,maj/juni2007,s.46.

29.AmoryB.Lovinsetal.,Winning the Oil Endgame: Innovation for Profits, Jobs, and Security (Snowmass,CO:RockyMountainInstitute,2004),s.64.

30.MichaelKintner-Meyeretal.,Impacts Assessment of Plug-in Hybrid Vehicles on Electric Utilities and Regional U.S. Power Grids —Part 1: Technical Analysis (Richland,WA:DOE,PacificNorthwestNationalLaboratory,2006).

31.RandySwisher,AWEA,e-brevtillförfattaren,16oktober2007.

32.JosephRommochPeterFox-Penner,Plugging into the Grid: How Plug-in Hybrid Electric Vehicles Can Help Break America’s Oil Addiction and Slow Global Warming (Washington, DC: Progressive PolicyInstitute, 2007); Roger Duncan,“Plug-In Hybrids: Pollution-FreeTransportontheHorizon,”Solar Today,maj/juni2007,s.47.

33. Martin Crutsinger, “U.S. Trade Deficit a Record 6.5% ofEconomy,”Associated Press,15mars2007.

34.LisaBraithwaite,Plug-InPartnersNationalCampaign,e-brevtillJonathanDorn,EarthPolicyInstitute,19oktober2007.

35.BenHewitt,“Plug-inHybridElectricCars:HowThey’llSolvethe Fuel Crunch,” Popular Mechanics, maj 2007; Pacific Gas andElectricCompany,Greening Fleets with New Technologies,påwww.pge.com/about_us/environment,läst20oktober2007.

36.GeneralMotors(GM),“FuelSolutions,”påwww.chevrolet.com/electriccar, läst 23oktober2007; andel amerikaner sombor inom30kmfrånsinarbetsplatsfrånPlug-InPartnersNationalCampaign,Building a Market for Gas-Optional Flexible-Fuel Hybrids, brochure(Austin,TX:2007).

37. Kinas solfångare beräknade från REN21, op. cit. not 2, s. 21;Kennedy, Jr.,op.cit.not2;RyanHodum,“KunmingHeatsUpasChina’s ‘Solar City’,” China Watch (Washington, DC:WorldwatchInstituteochGlobalEnvironmentalInstitute,5juni2007);tredubblingav solfångare från Emma Graham-Harrison,“China Solar PowerFirmSees25PercentGrowth,”Reuters,4oktober2007.

404 Noter: Kapitel 12

62.Brakmannetal.,op.cit.not58.

63.KarlGawelletal.,International Geothermal Development Directory and Resource Guide (Washington,DC:GEA,2003);REN21,op.cit.not2,s.17.

64. Geotermisk tillväxttakt m.hj.a. Eric Martinot, Tsinghua-BPClean Energy Research and Education Center, e-brev till JosephFlorence,EarthPolicyInstitute,12april2007,ochREN21,op.cit.not44;Filippinernaselurgeotermiskenergifrån“WorldGeothermalPowerUp50%,NewUSBoomPossible,”pressrelease(Washington,DC:GEA,11april2002);totaltantalländermedgeotermiskelfrånKarlGawelletal.,2007 Interim Report: Update on World Geothermal Development (Washington,DC:GEA,1maj2007),s.1;ElSalvadorsgeotermiskaelfrånRuggeroBertani,“WorldGeothermalGeneration2001–2005: State of the Art,” Proceeding of the World Geothermal Congress (Antalya,Turkey:24–29april2005),s.3.

65.JeffersonTesteretal.,The Future of Geothermal Energy: Impact of Enhanced Geothermal Systems (EGS) on the United States in the 21st Century (Cambridge, MA: Massachusetts Institute ofTechnology,2006);JohnW.LundochDerekH.Freeston,“World-WideDirectUsesofGeothermalEnergy2000,”Geothermics,vol.30(2001),ss.34,46,51,53.

66.Testeretal.,op.cit.not65.

67.USA-projektfrånGawelletal.,op.cit.not64,s.11;JapanfrånHalKane,“GeothermalPowerGains,”iLesterR.Brownetal.,Vital Signs 1��3 (NewYork:W.W.Norton&Company,1993),s.54;DOE,EIA,“Japan,” EIA Country Analysis Brief (Washington, DC: uppdateradaugusti2004).

68.PeterJanssen,“TheTooSlowFlow:WhyIndonesiaCouldGetAllItsPowerFromVolcanoes—ButDoesn’t,”Newsweek,20september2004.

69.World Bank,“Geothermal Energy,” preparerad under the PBPowerandWorldBankpartnershipprogram,www.worldbank.org,läst23januari2003.

70. IcelandNationalEnergyAuthorityochMinistriesof Industryand Commerce, Geothermal Development and Research in Iceland (Reykjavik,Island:april2006),s.16;WorldBank,op.cit.not69.

Noter: Kapitel 12 407

50.“SolarLoansLightUpRuralIndia,”BBC News,29april2007.

51.IEA,Light’s Labour’s Lost: Policies for Energy-efficient Lighting (Paris:2006),ss.201–02;KuwaitsoljeproduktionfrånDOE,EIA,International Petroleum Monthly,påwww.eia.doe.gov/emeu,uppdaterad12oktober2007.

52. Christoph Podewils, “As Cheap as Brown Coal: By 2010, akWhofPVElectricityinSpainWillCostAround9¢toProduce,”PHOTON International,april2007.

53.Solcellsproduktion(försäljning)frånWorldwatchInstitute,op.cit.not4;Maycock,op.cit.not4;antalsomsaknarelfrånIEA,op.cit.not49.

54.SybilledeLaHamaide,“BangladeshSeeksWorldBankLoanforSolarPower,”Reuters,26april2007.

55. Dana Childs,“South Korea Building Largest Solar InstallationinWorld,” Inside Greentech, 10maj2007;“Santander andBPSolarPartner in Major Euro Photovoltaic Project,” Green Car Congress,24 april 2006; Google, Solar Panel Projects på www.google.com/corporate,uppdaterad20oktober2007;“GoogleSetsPrecedentforCleanBusinessPractices,”Renewable Energy Access,23oktober2006.

56.Sawin,op.cit.not39;SaraParker,“MarylandExpandsRPS:1,500MWSolarby2022,”Renewable Energy Access,12april2007.

57.“LargestSolarThermalPlant in16YearsNowOnline,”Energy Efficiency and Renewable Energy News, 13 juni 2007;Asjylyn Loderetal.,“FPLUnveilsPlansforaSolarPlant,”St. Petersburg Times,27september2007.

58.GeorgBrakmannetal.,Concentrated Solar Thermal Power—Now! (Bryssel: European Solar Thermal Power Industry Association,2005).

59.“AlgeriaAimstoExportPower—SolarPower,”Associated Press,11augusti2007;“AlgeriaPlanstoDevelopSolarPowerforExport,”Reuters,19juni2007.

60.“AlgeriaAimstoExportPower—SolarPower,”op.cit.not59.

61.CharlesF.Kutscher,Tackling Climate Change in the U.S.—Potential Carbon Emissions Reductions from Energy Efficiency and Renewable Energy by 2030 (Boulder,CO:AmericanSolarEnergySociety,2007).

406 Noter: Kapitel 12

ofGrain,”Financial Times, 22 februari 2007;NigelHunt,“BiofuelBandwagon Slows as Feedstock Prices Surge,” Reuters, 5 oktober2007; Bill Guerin,“European Blowback forAsian Biofuels,” Asia Times,8februari2007.

86.USDA,Biomass as Feedstock for a Bioenergy and Bioproducts Industry: The Technical Feasibility of a Billion-Ton Annual Supply (Washington,DC:april2005).

87.Kutscher,op.cit.not61,s.127.

88.IEA,op.cit.not49,ss.219,479;IEA,Member Countries and Countries Beyond the OECD,elektroniskdatabas,påwww.iea.org/Textbase,läst20oktober2007;InternationalRiversNetwork,“FrequentlyAskedQuestionsaboutDams,”faktablad(Berkeley,CA:2004).

89.“RuralAreasGet IncreasedHydroPowerCapacity,”Xinhua,7maj2007.

90.ChoeSang-Hun,“SouthKoreaSeeksCleanerEnergySources,”International Herald Tribune,9maj2007;ChoeSang-Hun,“AsTidesEbb andRise,SouthKoreaPrepares toSnareThem,” International Herald Tribune,31maj2007.

91.“China Endorses 300 MW Ocean Energy Project,” Renewable Energy Access, 2 november 2004;“Company Plans 200-MegawattTidalPowerPlantinNewZealand,”Energy Efficiency and Renewable Energy News,29november2006;Sang-Hun,“AsTidesEbbandRise,”op.cit.not90.

92. Sang-Hun, “As Tides Ebb and Rise,” op. cit. not 90; IgorVeletminsky,“AnatolyChubaisWantsRussiatoLeadtheWorldinTidal Power,” FreeEnergy.ca, 26 februari 2007, på www.freeenergy.ca/news.

93. “Company Plans 200-Megawatt Tidal Power Plant in NewZealand,” op. cit. not 91; Oceana Energy Company, “OceanaSubsidiarySignsCollaborativeAgreementwithPG&E,CityofSanFrancisco,”pressrelease(Washington,DC:19juni2007);DanPower,Oceana Energy Company, diskussion med Jonathan Dorn, EarthPolicyInstitute,22oktober2007.

94. Robert Silgardo et al., Finavera Renewables Inc.: Where There is Wind There is a Wave (Toronto,ON:DundeeSecuritiesCorporation,18juni2007);FederalEnergyRegulatoryCommission,Hydrokinet-

Noter: Kapitel 12 40�

71.LundochFreeston,op.cit.not65,ss.34,51,53.

72.WorldBank,op.cit.not69.

73.Ibid.

74.LundochFreeston,op.cit.not65,ss.46,53.

75.U.N.PopulationDivision,op.cit.not23.

76.Kutscher,op.cit.not61,s.118;EIA,“NetGenerationbyOtherRenewables,”påwww.eia.gov/cneaf,uppdaterad10oktober2007.

77. Swedish Energy Agency, Energy in Sweden 2005 (Eskilstuna:november2005),s.37.

78.BefolkningsdatafrånU.S.BureauoftheCensus,State & County Quickfacts, elektronisk databas, på quickfacts.census.gov, uppdaterad31augusti2007;AndersRydaker,“BiomassforElectricity&HeatProduction,” presentation vid Bioenergy North America 2007,Chicago,IL,16april2007.

79.WorldAllianceforDecentralizedEnergy,Bagasse Cogeneration— Global Review and Potential (Washington, DC: juni 2004), s. 32;sockerproduktion från U.S. Department of Agriculture (USDA),Commodities and Products,elektroniskdatabas,påwww.fas.usda.gov/commodities,uppdateradmaj2007.

80.Waste toEnergyConference,“PowerandHeat forMillionsofEuropeans,”pressrelease,(Bremen,Tyskland:20april2007).

81.RobinPence,“AESAgriVerde:AnAES-AgCertJointVenture,”faktablad(Arlington,VA:AESCorporation,maj2006).

82.RayC.Anderson,presentationvidChicagoClimateExchange,Chicago,IL,14juni2006.

83.F.O.Licht,“WorldFuelEthanolProduction,”World Ethanol and Biofuels Report,vol.5,no.17(8maj2007),s.354;F.O.Licht,“World-BiodieselProduction(tonnes),”World Ethanol and Biofuels Report,vol.5,no.14(23mars2007),s.291.

84.F.O.Licht,“WorldFuelEthanolProduction,”op.cit.not83;RFA,Ethanol Biorefinery Locations,påwww.ethanolrfa.org,uppdaterad28september2007.

85. Fiona Harvey et al.,“Biofuels Growth Hit by Soaring Price

408 Noter: Kapitel 12

Opportunities up to 2030: Forestry Sector Deep-Dive (Stockholm:juni2007),s.16.

2.GrönlandshavshöjningfrånU.N.EnvironmentProgramme,Global Outlook for Ice and Snow (Nairobi:2007),s.103.

3.Dahle,diskussionmedförfattaren,StateoftheWorldConference,Aspen,CO,22juli2001.

4.RedefiningProgress,The Economists’ Statement on Climate Change (Oakland, CA: 1��7).

5.NicholasStern,The Stern Review on the Economics of Climate Change (London:HMTreasury,2006),s.27.

6.CentersforDiseaseControlandPrevention,Sustaining State Programs for Tobacco Control: Data Highlights 2006 (Atlanta,GA:2006).

7. Cigaretternas dödlighet från WHO, “Chronic ObstructivePulmonaryDisease(COPD),”faktablad(Geneve:november2006);Campaign for Tobacco Free Kids, “Top Combined State-LocalCigaretteTax Rates,” faktablad (Washington, DC: Campaign forTobaccoFreeKids,1juli2007);CampaignforTobacco-FreeKids,“RaisingCigaretteTaxesReducesSmoking,EspeciallyAmongKids(And the Cigarette Companies Know It),” faktablad (Washington,DC:CampaignforTobaccoFreeKids,11juni2007).

8. Kolinnehåll i drivmedel från Oak Ridge National Laboratory(ORNL), Bioenergy Conversion Factors, på bioenergy.ornl.gov/papers/misc/energy_conv.html,läst15oktober2007.

9. Indirektakostnader för bensinberäknadem.hj. a. InternationalCenterforTechnologyAssessment(ICTA),The Real Price of Gasoline,ReportNo.3(Washington,DC:1998),s.34,ochuppdateradmedICTA, Gasoline Cost Externalities Associated with Global Climate Change: An Update to CTA’s Real Price of Gasoline Report (Washington,DC:september2004),ICTA,Gasoline Cost Externalities: Security and Protection Services: An Update to CTA’s Real Price of Gasoline Report (Washington,DC:januari2005),TerryTamminen,Lives Per Gallon: The True Cost of Our Oil Addiction (Washington,DC:IslandPress,2006),s.60,ochBureauforEconomicAnalysis,“Table3—PriceIndicesforGrossDomesticProductandGrossDomesticPurchases,”GDP and Other Major Series, 1�2�–2007 (Washington,DC:augusti2007);U.S.DepartmentofEnergy(DOE),EnergyInformationAdministration

Noter: Kapitel 13 411

ics– Issued and Pending Permits,elektroniskdatabas,påwww.ferc.gov/industries,uppdaterad6augusti2007.

95.“WaveHubNamesFourthDeveloperforWaveEnergyFarm,”Renewable Energy Access,15maj2007;EuropeanCommission,Report on the Workshop on Hydropower and Ocean Energy—Part I: Ocean Energy,13juni2007,ss.1,3;IEA,op.cit.not88.

96.LilaBuckley,“HydropowerinChina:ParticipationandEnergyDiversity Are Key,” China Watch (Washington, DC: WorldwatchInstituteochGlobalEnvironmentalInstitute,24april2007);“RuralAreasGetIncreasedHydroPowerCapacity,”op.cit.not89;PallaviAiyar,“China:AnotherDammedGorge,”Asia Times, 3 juni 2006;Gary Duffy,“Brazil GivesAmazon Dams Go-Ahead,” BBC News,10juli2007;PatrickMcCully,Before the Deluge: Coping with Floods in a Changing Climate (Berkeley,CA:InternationalRiversNetwork,2007),ss.22–23.

97.Tabell12–1avEarthPolicyInstitute,medprognoserförår2020citeradeihelakapitletochmed2006årstalberäknadem.hj.a.följandekällor: solceller på tak iWorldwatch Institute, op. cit. not 4 ochMaycock,op.cit.not4;vindfrånGWEC,op.cit.not8;geotermiskenergifrånGawelletal.,op.cit.not64ochfrånREN21,op.cit.not2;biomassafrånREN21,op.cit.not2;vattenkraft,inklusivetidvatten-ochvåg-,frånIEA,Renewables in Global Energy Supply: An IEA Fact Sheet,ss.13,25,påwww.iea.org/textbase;solfångarepåtakfrånIEA,Solar Heating and Cooling Program, Solar Heat Worldwide: Markets and Contribution to the Energy Supply 2005 (Paris:april2007);REN21,op.cit.not2;REN21,op.cit.not44;geotermiskenergifrånTesteretal.,op.cit.not65,s.9.

98.GM,op.cit.not36.

99. Bureau ofTransportation Statistics, Freight in America: A New National Picture (Washington,DC:januari2006),ss.7,28.

100.AshleaEbeling,“WhatWouldYouPaytoStayCool?”Forbes,15augusti2007.

Kapitel 13. Den stora kraftsamlingen1.“NewZealandCommitsto90%RenewableElectricityby2025,”Renewable Energy Access, 26 september2007;kolbindningberäknadm.hj.a.Vattenfall, Global Mapping of Greenhouse Gas Abatement

410 Noter: Kapitel 12 och 13

15.“New HampshireTown Boosts Recycling with Pay-As-You-Throw,”Environment News Service,21mars2007;TomMiles,“LondonDriverstoPayUK’sFirstCongestionTax,”Reuters,28februari2002;EnergyCouncil,Energy Efficiency Policies and Indicators (London:2001),Annex1;HowardW.French,“ACity’sTrafficPlansAreSnarledbyChina’sCarCulture,”New York Times,12juli2005.

16.N.GregoryMankiw,“GasTaxNow!”Fortune,24maj1999,ss.60–64.

17.Australien i JohnTierney,“ATale ofTwoFisheries,”New York Times Magazine,27augusti2000;SouthAustralianSouthernZoneRockLobsterFisheryManagementCommittee,Southern Zone Rock Lobster Annual Report 2005–2006 (Adelaide, Australien: oktober2006),s.2.

18.EdwinClark,brevtillförfattaren,25juli2001.

19.André de Moor och Peter Calamai, Subsidizing Unsustainable Development (San José, Costa Rica: Earth Council, 1997); BarbaraCrossette,“SubsidiesHurtEnvironment,Critics SayBeforeTalks,”New York Times,23juni1997.

20.Världsbanken,World Development Report 2003 (NewYork:OxfordUniversity Press, 2003), ss. 30, 142; International EnergyAgency(IEA),World Energy Outlook 2006 (Paris:2006),s.279.

21. Belgien, Frankrike och Japan från Seth Dunn, “King Coal’sWeakeningGriponPower,”World Watch,september/oktober1999,ss. 10–19; kolsubventioner iTyskland från Robin Pomeroy, “EUMinisters Clear German Coal Subsidies,” Reuters, 10 juni 2002;DOE,EIA,International Energy Annual 2005 (Washington,DC:juni–oktober 2007),Tabell E.4; CraigWhitlock, “German Hard-CoalProductiontoCeaseby2018,”Washington Post,30juli2007;Kinas,IndonesiensochNigeriasnedskärningarfrånGTZTransportPolicyAdvisoryService,International Fuel Prices 2007 (Eschborn,Tyskland:april2007),s.3.

22. JohnWhitelegg och Spencer Fitz-Gibbon, Aviation’s Economic Downside, 3rd ed. (London: Green Party of England & Wales,2003); dollaromvandling baserad på växelkurser i augusti 2007 iInternationalMonetaryFund,“RepresentativeExchangeRatesforSelectedCurrenciesinAugust2007,”Exchange Rate Archives by Month,

Noter: Kapitel 13 413

(EIA),This Week in Petroleum (Washington,DC:olikanummer).

10. American Petroleum Institute, State Gasoline Tax Report (Washington DC: augusti 2007); DOE, EIA, “Weekly (Monday)RetailPremiumGasolinePrices,SelectedCountries,”påwww.eia.doe.gov/emeu,uppdaterad9juli2007;GerhardMetschies,“PainatthePump,”Foreign Policy,juli/augusti2007.

11. U.S. Department ofAgriculture, Economic Research Service,“CigarettePriceIncreaseFollowsTobaccoPact,”Agricultural Outlook,januari–februari1999.

12. DOE, op. cit. not 10; kolskattjämförelser beräknade m.hj.a.DOE,EIA,Emissions of Greenhouse Gasses in the United States 2001 (Washington,DC:2002), s.B–1;DOEEIA,Annual Energy Review 2006 (Washington,DC:2007),s.359.

13. Markus Knigge och Benjamin Gorlach, Effects of Germany’s Ecological Tax Reforms on the Environment, Employment and Technological Innovation: Summary of the Final Report of the Project(Berlin:EcologicInstitute for International and European Environmental Policy,augusti2005);GermanWindEnergyAssociation,A Clean Issue—Wind Energy in Germany (Berlin:maj2006),s.4;DonaldW.Aitken,“GermanyLaunchesitsTransition:HowOneoftheMostAdvancedIndustrialNationsisMovingto100PercentEnergyfromRenewableSources,”Solar Today,mars/april2005,ss.26–29.

14.UppskattningavsvenskskatteväxlingbaseradpåPaulEkinsochStefanSpeck,“EnvironmentalTaxReform inEurope:EnergyTaxRatesandCompetitiveness,”planeradutg.2007;MinistryofFinance,Sweden,“TaxationandtheEnvironment,”pressrelease(Stockholm:25maj2005);hushållsstorlekfrånTargetGroupIndex,“HouseholdSize,”GlobalTGIBarometer (Miami:2005);befolkning frånU.N.Population Division, World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database, på esa.un.org/unpp,uppdaterad2007;AndrewHoernerochBenoîtBosquet,Environmental Tax Reform: The European Experience (Washington, DC: Center for a Sustainable Economy,2001); European EnvironmentAgency, Environmental Taxes: Recent Developments in Tools for Integration,EnvironmentalIssuesSeriesNo.18(Köpenhamn:2000);miljöskattestödfrånDavidMalinRoodman,The Natural Wealth of Nations (NewYork:W.W.Norton&Company,1998),s.243.

412 Noter: Kapitel 13

32.RichardRegister,e-brevtillförfattaren,16oktober2007.

33.GidonEshelochPamelaA.Martin,“Diet,Energy, andGlobalWarming,”Earth Interactions,vol.10,no.9(2006);USDA,Production Supply and Distribution, elektronisk databas, på www.fas.usda.gov/psdonline,uppdaterad12oktober2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not14.

34.FederalMinistryfortheEnvironment,NatureConservationochNuclear Safety, Renewable Energy-Employment Effects: Impact of the Expansion of Renewable Energy on the German Labor Market (Berlin:juni2006);“GermanPlantoCloseCoalMines,”BBC News,29januari2007;MichaelLevitin,“GermanySaysAufWiedersehentoNuclearPower,GutenTagtoRenewables,”Grist.com,12augusti2005.

35.CommissiononWeakStatesochU.S.NationalSecurity,On the Brink: Weak States and U.S. National Security (Washington,DC:CenterforGlobalDevelopment,2004),s.27.

36.TheU.S.CommissiononNationalSecurityinthe21stCentury,Road Map for National Security: Imperative for Change (Washington,DC:februari2001),s.53.

37.CommissiononWeakStatesochU.S.NationalSecurity,op.cit.not35,ss.30–32.

38.“Roosevelt’sTreeArmy:AHistoryoftheCivilianConservationCorps,”påwww.cccalumni.org/history1.html,läst18oktober2007.

39.För informationommobilisering, seFrancisWalton,Miracle of World War II: How American Industry Made Victory Possible (NewYork:Macmillan,1956).

40.FranklinRoosevelt,“StateoftheUnionAddress,”6januari1942,påwww.ibiblio.org/pha/7-2-188/188-35.html.

41.HaroldG.Vatter,The US Economy in World War II (NewYork:ColumbiaUniversityPress,1985),s.13;AlanL.Gropman,Mobilizing U.S. Industry in World War II (Washington, DC: National DefenseUniversityPress,augusti1996).

42.DorisKearnsGoodwin,No Ordinary Time—Franklin and Eleanor Roosevelt: The Home Front in World War II (NewYork: Simon &Schuster, 1994), s. 316;“PointRationingComes ofAge,”Business Week,19februari1944.

Noter: Kapitel 13 415

påwww.imf.org/external, avläst16augusti2007;U.N.PopulationDivision,op.cit.not14.

23.DougKoplow,Subsidies in the U.S. Energy Sector: Magnitude, Causes, and Options for Reform (Cambridge, MA: EarthTrack, november2006).

24. Värdet av fiskesubventioner inkl. “dåliga” subventioner ochbränslestöd enl. skattning i Fisheries Center, University of BritishColumbia,Catching More Bait: A Bottom-Up Re-Estimation of Global Fisheries Subsidies (2ndVersion)(Vancouver,BC:TheFisheriesCenter,2006),s.21.

25.Table13–1beräknadmedkolreduktionerifossilabränslenochtransporterenligtIEA,op.cit.not20, s.493, i industrienligtIEA,Tracking Industrial Energy Efficiency and CO2 Emissions (Paris: IEA,2007),slutpåavskogningochskogsplanteringfrånVattenfall,op.cit.not1,bindningavkolijordarenligtförsiktiguppskattningiRattanLal,“SoilCarbonSequestrationImpactsonGlobalClimateChangeand Food Security,” Science, vol. 304 (11 juni 2004), ss. 1623–27;dödsfall frånVärldshälsoorganisationen,“Air Pollution,” fact sheet187(Geneve:bearbetadseptember2000).

26.IEA,op.cit.not20,s.493.

27.Vattenfall,op.cit.not1.

28.Ibid.

29.Lal,op.cit.not25.

30. Talet 400 ppm beräknat varvid utsläpp från fossila bränslenhämtats från G. Marland et al., “Global, Regional, and NationalCO2Emissions,”iTrends: A Compendium of Data on Global Change (OakRidge,TN:CarbonDioxideInformationandAnalysisCenter(CDIAC),ORNL,2007),ochutsläppfrånförändradmarkanvändningfrån R. A. Houghton och J. L. Hackler, “Carbon Flux to theAtmosphere from Land-Use Changes,” i Trends: A Compendium of Data on Global Change (Oak Ridge,TN: CDIAC, ORNL, 2002),med minskning av CO2 återgiven i J. Hansen et al.,“DangerousHuman-Made InterferencewithClimate:AGISSModelEStudy,”Atmospheric Chemistry and Physics,vol.7(2007),ss.2287–312.

31.“DitchtheTieJapanTellsWorkersas‘CoolBiz’DriveBegins”,AFP,1juni2006;U.N.PopulationDivision,op.Cit.not14.

414 Noter: Kapitel 13

43.“WarProduction—TheJob‘ThatCouldn’tBeDone’,”Business Week,5maj1945;DonaldM.Nelsen,Arsenal of Democracy: The Story of American War Production (NewYork: Harcourt, Brace and Co.,1946),s.243.

44.Goodwin,op.cit.not42.

45.SirEdwardGreyciteradiWalton,op.cit.not39.

46.JeffreySachs,“OneTenthof1PercenttoMaketheWorldSafer,”Washington Post,21november2001.

47.Tabell13–2ärenföljdavTabell7–1och8–1;sediskussionenikapitel7förmerinformationomsocialamålochfinansiering.

48. SeTable 7–1 och tillhörande diskussion i kapitel 7 för merinformation.

49. SeTable 8–1 och tillhörande diskussion i kapitel 8 för merinformation.

50.Table13–3beräknadfrånStockholmInternationalPeaceResearchInstitute (SIPRI),Military Expenditure Database, elektroniskdatabaspåwww.sipri.org,uppdateradjuni2007,medUSAsmilitärautgifterfrånCenter forArmsControl andNon-Proliferation,“AnalysisofthePentagon’sFiscalYear2006SupplementalFundingRequest,”påwww.armscontrolcenter.org,läst14september2007.

51.SIPRI,op.cit.not50.

52.AmyBelasco,The Cost of Iraq, Afghanistan, and Other War on Terror Operations Since �/11 (Washington, DC: Congressional ResearchService,16juli2007);LindaBilmesochJosephStiglitz,The Economic Costs of the Iraq War: An Appraisal Three Years After the Beginning of the Conflict (Cambridge,MA:NationalBureauofEconomicResearch,februari2006).

53. För mer information om plug-in-hybrider och vindenergi, sekapitel12.

54.SIPRI,op.cit.not50.

55. Jared Diamond, Undergång: Civilisationernas uppgång eller fall (Norstedts,2005);RonaldWright,A Short History of Progress (NewYork:CarrollandGrafPublishers,2005).

416 Noter: Kapitel 13

Författarens tack

Omdetbehövsenhelbyförattgeettbarnengoduppväxtsåbe-hövsdet,somjagharpåpekatförut,enhelvärldförattskapaenbok.Detbörjarmeddetarbetesommångatusenvetenskapsmänochfors-kareutförpåolikaområden,ochsomvidrarnyttaav,ochdetslutarmedallasomöversätterboken.Viståritacksamhetsskuldtillalladessaforskareochöversättareochmångaandra.

VåregenforskargrupppåEPI(EarthPolicyInstitute)underJanetLarsens ledninghargått igenombokstavligen tusentals forsknings-rapporter, artiklar och böcker och samlat, sorterat och analyseratunderlagettilldennabok.Janetharocksåhjälptmigattutformahu-vuddrageniPlan B 3.0.SomforskareochförfattareärJanetmittalterego,minvärdefullastekritikerochsamtalspartneromnyaidéer.

ElizabethMygattoch JosephFlorenceharbidragit till att star-ta forskningen inför Plan B 3.0. När Liz och Joe fortsatte till ettnyttjobbrespektivehögskolananslötsigJonathanG.Dorn,FrancesMooreochJ.MatthewRoneytilloss.Forskarlaget förPlan B 3.0 medJonathan,Fran,ochMatt,leddaavJanet,ärettavdemesttalang-fullaochenergiskasomjagnågonsinhaftnöjetattarbetamed.Jagärmyckettacksammotvarochenavdem.

En del författare skriver, men den här dikterar.Tack till GinaMathias som skrivit ut de tidiga utkasten och Consuela (Sway)Headricksomskrevutdesenaste.Jo,mångautkastblevdet.

VårviceverkställandedirektörReahJaniseKauffmanlederintebarainstitutet,såattjagfårkoncentreramigpåforskningen,utanhonsköterocksåinstitutetskontakterutåt.Häringårblandmycketannatattkoordineravårtvärldsomspännandenätverkavförläggare,attor-ganiserakampanjerochresorsamtattsamarbetamedmedia.

ReahJanisesproduktivitetochmångsidighetharvaritavgörandeförinstitutetsframgångar.Vårt21årlångaarbetetillsammansvittnaromhurvärdefullhonärförmig.

Författarens tack 417

418 PLAN B 3.0

JunkoEdahiro,MarkEllis,ReedFunk,NathanGlasgow,BillHeenan,Ryde James, Dale Kemery, Felix Kramer, Rattan Lal, MarjorieLallemand,AlbertoDelLungo,EricMartinot,MarkMcHenry,KyleNickel,RichardRegister,WilliamRyerson,AdamSchafer,RichardSchimpf,JohnE.Sheehy,JonathanSiekmann,J.JosephSpeidel,JamesSpotila, JeffTester, JasnaTomic,PeterVanderborght,MartinVorum,BrianP.Wallace,WangTao,SarahWilliams,RobertWisnerochWalterYoungquist.

SomalltidstårviitacksamhetsskuldtillvårredaktörLindaStarke,sombidragitmedsinnästan30-årigainternationellaerfarenhetavattredigeraekologiböckeroch-rapporter.Honharmedsäkerhandre-digeratintebaradennabokutanallaminaböckerunderdennatid.

Boken har producerats på rekordkort tid tack vare ElizabethDoherty,somsköttkorrekturläsningen.IndexetharskickligtskapatsinomsnävtidsmarginalavKateMertes.

ViharstödavettnätverkavengageradeförlagiutgivningenavvåraPlanB-böckerochuppdateringarpå cirka23 språk: arabiska,bulgariska,danska,engelska,franska,indonesiska,italienska,japanska,katalanska,kinesiska,koreanska,marathi,persiska(farsi),polska,por-tugisiska,rumänska,ryska,spanska,svenska,thailändska,tjeckiska,tur-kiskaochukrainska.Detfinnstreförlagpåengelska,tvåpåspanska,ochtvåpåkinesiska.

Översättningarnaharoftagjortsavmiljöengageradepersoner. IIranöversätterdet äktaparetHamidTaravatiochFarzanehBahar,som båda är läkare och ledare i en ideell miljöorganisation, EPIspublikationer till farsi. För sin översättning av Plan B har de fåttennationellutmärkelse.Miljö-och jordbruksdepartementetköperregelbundetettstortantalböckerförattdelautblandpersonalen.

IKinaharLinZixinordnatutgivningenavminaböckerimerän20år.LinZixinlederintebarapersonligenöversättningen,hanser också till att böckerna når ut. Den kinesiska regeringen fästerviktvidböckerna.BådepremiärministernWenJiabaoochPanYue,somärbiträdandecheffördetstatligamiljöskyddsverket,harciteratPlan B 2.0ioffentligatalochartiklar.Denkinesiskautgåvanbelöna-desmedetteftertraktatnationelltbokprisår2005fråndetkinesiskanationalbiblioteket.

IJapanharSokiOda,somgrundadeWorldwatch Japanförcirka20årsedan,ståttispetsenförvårautgivningarocharrangeratbok-kam-panjer.Hanärouttröttlig i sinaanstängningaratt spridabudskapetochharigodtidplaneratfördenjapanskautgåvanavPlan B 3.0.

MillicentJohnson,vårförsäljningschefförtrycksaker,tarhandomvår utgivningsavdelningoch fungerar somkontorets generalsekre-terare och bibliotekarie. Millicent, som med gott humör hanterardetusentalsbokbeställningarna,sätterenäraiattalltidexpedieraenordersammadag.

Blanddemsomharläst,kommenteratochbidragittilldenslutligaversionenvilljagnämnaminakollegerpåEPI.Varochenavdemhargått igenommanusetminst tvågånger.Dessutomharettdus-sintalkompetentapersonersomintehörtillinstitutetbidragit.PeterGoldmarksomimångaårhargivitutInternational Herald Tribuneharanväntsinstoraerfarenhetföratthjälpaossattsemanusetsstarkaochsvagasidor.Peterärsamtidigtenavbokensvarmasteanhängareochenavdesskunnigastekritiker.

Edwin (Toby)Clark,med både ingenjörs- och ekonomutbild-ning,hartillämpatsinrikaerfarenhetimiljöfrågorfråndecenniersarbetesomanalytikervidCouncil on Environmental QualityochsomhandläggarevidU.S. Environmental Protection Agency.Hanharförbätt-ratmanuskriptetmedbådeövergripandestrukturellasynpunkterochdetaljeradekommentarersidaförsida.

William Mansfield, medlem av EPIs styrelse med omfattandeekologisk erfarenhet, bland annatflera år sombiträdande chef vidFNsmiljöprogram,harföreslagitmångaviktigaförbättringar.

DougochDebraBaker,harståtttillhandsmedsinbredaveten-skapligabildningfrånfysiktillmeteorologi,ochharkapitelförkapi-telgivitbådekonstruktivaochuppmuntrandesynpunkter.MaureenKuwanoHinkleharställtsin26årlångaerfarenhetavattarbetamedjordbruksfrågorinomEnvironmental DefenseochAudubon Societytillförfogandenärhonhargåttigenombokentvågångerochgivitvär-defullasynpunkterochuppmuntranefterhand.

Blanddemsomgåttigenomenstakakapitelfinnsenergianalyti-kernWilliamBrown,somvaritsärskiltbehjälpligmedkapitel2ochRandall Swisher, verkställande direktör vid American Wind Energy Association,somhjälpttillmedattvässakapitel12.

Andrasomlästhelaellerdelaravmanuskriptetochgivitvärde-fullasynpunkterärBrianBrown,JosephFlorence,GailGorhamochHadanKauffman.

Mitttackriktasocksåtillpersonersomvaritutomordentligthjälp-sammamedspecifikaupplysningar:AlanBerg,LisaBraithwaite,ColinJ.Campbell,MarthaM.Campbell,SohKoonChng,KenCreighton,JohnCrenshaw,ChristieR.Dawson,RolfDerpsch,JamesDuffield,

Författarens tack 41�

420 PLAN B 3.0

telser,fysiskkomedi,ljudeffekter,musikochkontaktmedpublikenförattväckasamhällenochföreningartillinsiktommöjligheterna,fördelarnaochlivskvalitetenidennyaeko-ekonomin.

Al och Anne Mielen har grundat SOSE (Save Our Ship Environmental Institute)förattinformeralokalagrupperomPlanB.Trotsattdealdrigarbetatmedmiljöfrågorförut,hardeblivitinspi-reradeatthjälpatillmedattspridabudskapetefteratthalästPlan B 2.0.DerasmålärattskapaavdelningaröverhelaUSA.

JagvillävenpersonligentackamedlemmarnaivårtPlanB-team—decirka1600personersomköptminstfemexemplaravPlan B 2.0 förattge tillvänner,arbetskamraterochopinionsbildare.ViärsärskilttacksammaöverattTedTurner,kaptenenförPlanB-teamet,delatutmerän3600exemplartillpersonerinyckelpositioner.

Vi står i tacksamhetsskuld också till våra grundare. Utan derasstödskulledennabokintehakommittill.BlanddemfinnsFNsbe-folkningsfond,Mitsui & Co. Environment FundochåtskilligastiftelsersomAppleton,Farview,McBride Family,Laney Thornton,Shenandoah,Summit,ochWallace Genetic. JagvillsärskilttackaLannan Foundationfördessgenerösatre-årsstipendium.

EarthPolicyInstitutefårocksåstödfrånindividuelladonatorer.IsynnerhetvilljagtackaFredStanback,AndrewStevenson,ochenanonymdonatorgenomOppenheimerFunds Legacy Programförstorapersonligagåvor.BlandandraenskildadonatorerfinnsRayAnderson,DougochDebraBaker,SusanBeck,JunkoEdahiro,WilliamFoster,JudithGradwohl,PaulGrowald,MaureenHinkle,ScottochHellaMcVay,RickOmlor,EcoWorks Foundationochmångafler.

TillsistmitttacktillmedarbetarnapåW. W. Norton & Company:AmyCherry,vårredaktör,AndrewMarasia,somgivitbokenensnabbproduktionsplan,IngsuLiu,artdirectorsomutformatomslaget,BillRusin,marknadsdirektörochDrakeMcFeely,verkställandedirektörsomjagvilltackasärskiltföralltstöd.DetärenfröjdattfåarbetamedsåskickligayrkesmänniskorochatthafåttböckerutgivnapåW. W. Nortonimerän30år.

Ochtacktiller,våraläsare.Sistochslutligenberorbokensfram-gångändåpåerocherainsatseromviskakunnagenomföraPlanB.

GianfrancoBologna,somharvaritenavminagodavänneriöver25år,ordnarmedutgivningenavvåraböckeriItalien.SomledareförWWF–Italyärhanuniktvälplaceradförattbiståidettaarbete.

Rumäniens förrepresident Ion Iliescu, sombörjadegeutvåraböcker för ungefär tjugo år sedan, när han ledde förlaget Editura Tehnica,harordnatintebarautgivningen,utandessutomoftalyckatspublicerasamtidigtmeddenengelskspråkigautgåvan.Hanfårskick-lighjälpavRomanChirilapåEditura Tehnica.

ITurkietharTEMA,denfrämstamiljöorganisationensomarbetaralldeles särskiltmedatt återskapa skogstäcketpå landsbygden,givitutminaböckerimångaår.Dehartidigtförberettkampanjernafördennautgåva.

Yul Choi är grundare av Korean Federation for Environmental Movementochnu ledare förKorea Green Foundation.Hanhargivitutminaböcker i SydkoreaochövervakarnuutgivningengenomDoyosae publishing.

Mest imponerandeärdetnärenskildapersonerstigerframlik-somurtommaintetochser tillattPlanBgesutochblirkänd.IPortugalharkonstnärenAntonioCerveiraPinto,EmanuelPimentafrånEuropean Environment TribunalochJulioSarmento,borgmästareiTrancoso,samarbetatiöversättningenavPlan B 2.0.Dehardelatut4000gratisexemplaråtportugisiskaregeringsmedlemmar,framstå-endeakademiker,universitetsbibliotek,och ledare i andraportugi-sisktalandeländer.

IFrankrikeharastrofysikernPierre-YvesLongaretti satt fartpåutgivningen av Plan B 2.0 i samarbete med PhilippeVieille, somgrundatettbiotech-företag.Pierre-Yveshar intebaraöversattbo-ken, en stor arbetsinsats i sig själv,utan även lagt till fotnoter somkopplatanalysentillsituationeniFrankrike.PhilippeåsinsidaharengageratCalmann-Lévy,somärettavdeledandefranskaförlags-husen.DessutomharPierre-YvesochPhilippegrundatdenideellarörelsenAlternative PlanetaireförattarbetamedattgenomföraPlanBiFrankrike.

ProfessorBerndHammviduniversitetetiTrierharblivitsåim-poneradavvårtarbeteatthanpersonligensetttillattetttysktförlag,Kai Homilius Verlag,givitutPlan B 2.0.

Det finns också de som sprider Plan B-budskapet med andramedel. Ett exempel: inspirerade av Plan B 2.0 har Bill och DaveMettleriQuiet RiotskapatennyföreställningmedtitelnOne Home, One Family, One Future.Dennaunderhållningsduoanvänderberät-

Författarens tack 421

Register

ABB~265ACIA~72agroforestry~177,198Airtricity~265akvakultur(seävenvattenbruk)~206akvifär~86,87,89-92,98,194albedo~73,81Amazonas~11,26,105-107,122,131,183,185-186,279,288Anderson,Ray~22antalbarnsomdöravhunger~60Antarktis~18,19,63,71,74,75,235Arizonasöken~140Arktis~17,46,47,71-73BantheBulb~238bensinskatt~250,290-292bidragtillmiljöskadligaverksamheter~294BigBang~272bilaravkomposit~267Bodélé-sänkan~109bonobo~106,120brunnsborrning~86,87brytpunkt(seävenomslagspunkt)~26bräckligastater~29,30,158busstrafik,BRT~214,218,219,230,232,234cancer~123,129,130,158,161cap-and-trade~293Carter,Jimmy~160Caterpillar~254CDC~159,160,289,291cementindustri~251-253,258cerradon~122,216certifieringavbyggnader~243-245CFL-lampor~237-240ChangJiang~18,21,22,52,69,79,80,103,185,216

Om författaren

LesterR.BrownärledareförEarth Policy Institute,somhangrundadeimaj2001ochsomärenideelltvärvetenskapligforskningsorgani-sationiWashington,D.C.medsyftetattskapaenbildavenhållbarframtidochenplanförhurviskakunnaförverkligaden.

LesterBrownharavWashington Postbeskrivitssom”enavvärl-densmestinflytelserikatänkare”.TidningenThe Telegraph of Calcuttaharkallathonom“miljörörelsensguru.”Redanår1986badkongres-sensbibliotekiUSAomattendagfåhansefterlämnadepappertillsinaarkiv.

Förungefär30årsedanbidrogBrowntillattutvecklabegreppethållbarutveckling,vilkethanhar använt i sinutformningaveko-ekonomin.HanhargrundatochlettWorldwatch Instituteunderdessförsta26år.Undersinlångakarriär,somstartademedtomatodling,harBrownförfattatellervaritmedförfattaretillöver50böckerochblivitutnämndtillhedersdoktor24gånger.Hansböckerharöversattstillöver40språk.BrownärMacArthur Fellowochharfåtttaemotenstormängdpriserochutmärkelser,blandandraFNsmiljöpris1987,WWFsguldmedalj1989ochBlue Planet Prizeår1994försina”ena-ståendebidragtillattlösaglobalamiljöproblem.”År1995närMarquis Who’s WhofiradesinfemtiondeutgåvavaldedeLesterBrowntillenav50 Great Americans.Tilldesenasteutmärkelsernahördenitalien-skepresidentensmedalj,KungligaSkogs-ochLantbruksakademiensGeorgochGretaBorgströmpris(2005)ochenhedersprofessurviddenkinesiskavetenskapsakademin.BrownboriWashington,D.C.

422 Om författaren Register A-C 423

failingstates~19FAO~61,104,124,175,177,179,227,228farmersmarket~229Fearnside,Philip~26,107Finland~172,255fiskodling~36,118,204,205,208,277flaskvatten~256-258flyktingar~19,27,75-77,89,100,124,135,139-141,143,193,230FN~18,60,61,100,102,123,125,129,139,143,149-151,154,155,157,159,187,192,273ForestTrends~105fotogen~272FSC~174fångarjämförtmedbönderiUSA~123förstärktoljeutvinning~275förstärktageotermiskasystem~275,276försäkringspremier~64,77,78galnabi-sjukan~121Gamesa~266Ganges~18,67,69,81,85,91Gasana,James~136,137Gates,BillochMelinda~159,160gator-med-allt~220,221giftigakemikalier~131Google~273grundvatten,fossilt~86,89,90Grönland~11,17-19,63,71-74,81,82,235,288Gulafloden~18,69,80,85,87,91,92,94guldindustrin~131,256,258Haiti~20,29,30,32,106,107,143,144Hansen,James~80,237havensSerengeti~182havslädersköldpadda~121Helin~180herdefolk~110,112,180Himalaya~18,63,69,76,92,162,235,288hotspots~184,193Hubbert,M.King~43höghastighetståg~248-251IEA~45,46,57,243,258

Clarke,Helen~188,287,288Coloradofloden~70,71,88,91,92,216Corell,Robert~17,18,72Curitiba~36,215,218,230cykelbud~222cykelorganisationenI-CE~222,223cykelstationeriParis~219cyklandepoliser~222Dahle,Øystein~289dammbyggen~91-93,96,100,280-282dammstormar~108,109,112-114,178Danmark~36,262,265,292datorernasutveckling~261Delanoë,Bertrand~219,232Diamond,Jared~23,311diarré,medelmot~158,159dimrar~239,240droppbevattning~200,201dubblaskördar~197,201,207DustBowl~108,140dödazoner~118,183,223EarthTrack~295ecosan~225ekologisksanning~289,291,310En-miljard-träd-kampanjen~187,188energisubventioner~294,295engångsartiklar~132,177Enron~22,288ESTIF~269,270etanol~9,34,52-56,61,122,166,175,186,212,263,278-280,298Etiopien erosion~110 flickorsskolgång~153 radioprogram~157 trädplantering~187 undernärdabarn~125 vattenkonflikt~137,138Eufrat~23,24,93,100Facteur10~251FailedStatesIndex~31

424 Register C-F Register F-I 425

kolkraftverk,kostnadattuppföra~275,276kollapsandestater(seävensönderfallandestater)~19,20,29-33,55,60-62,90,92,141-145,150,151,170,185,235,299-301kolneutral~33,288kolskatt~242,259,290,291korallrev~25,109,117,118,184kraftledningarförvindkraft~264,265Kurien,Verghese~207kvicksilver~131kyotoprotokoll~63,287kärnkraft~236,295,299LaRance~280LarsenA~75LarsenB~75Larsen,Janet~93,155LED-lampor~239,240LEED~243-246Lerner,Jaime~215LiberiaspresidentEllenJohnson-Sirleaf~31Livingstone,Ken~248livsmedelskonsumtionivärlden~209livsstilsförändringar~234,298ljusbågsugnar~252Lowdermilk,Walter~102lysdiod~239Maathai,Wangari~187malaria~125,127,129,150,158,162,169Mankiw,Gregory~293massmord,medhjälptill~129maya~24,25,32,35Mazria,Edward~246,247McGovern,George~154medelhavskost~209megabränder~26Meier,Walt~73metan~82,278,279mikrokrediter~231mikroträdgårdar~228millenniemål~150,151,158minimaljordbearbetning~178,181,188,192,297

IMF~167Indien andelbevattnatjordbruk~88 avloppssystem~158,223,224 mejerikooperativ~36,207 vattenförsäljning(tankbil)~95Indus~18,69,91,92intensiv-vårdsavdelning~125Interface~22,279inuiter~66,72IPCC~18,65,66,71,72Iran bevattning~71,89 bränslesubventioner~294 familjeplanering~155,156 sandstormar~112 ökenspridning~141IRRI~68isbjörnar~72,184islänningarna~23,24IUCN~120-122Japan,höghastighetståg~248-250Japan,trädplanteringpåtak~188jatrofa~56,57,188jungfruhirs~56,280,297järnberikatsalt~208karp~36,204,205Katrina~76-78kemikalier,syntetiska~131Kilimanjaro~69Kina andelbevattnatjordbruk~88 asfalteraförbilar~28 biffbältet~207 cykelproduktion~221 fiskodling~36,205 grönamuren~180,187kläder,återvinning~255koldioxidiatmosfären~65kolkraftverk,antal~240

426 Register I-K Register K-M 427

Register,Richard~216,217,298regnskog,avverkning~26,53,105,106regnskog,bränder~26,107,119,185,288regnskog,inlandsregn~106,107,185Reid,Harry~237reproduktivhälsa~151,156,157,169,306ringoffire~276,277Roszak,Theodore~231RotaryInternational~159Rwanda~32,99,136,137,143rökning~126,158,161,162,289-291rötningavgödsel~278,279Sachs,Jeffrey~127,157,169,304Sahara,kabeltillEuropa~274Saharasgrönamur~179,187Sahel~104,108,112,134,135,139,179salt,järnberikat~208sandstormar~112Schmidt-Bleek,Friedrich~251Serreze,Mark~17Shinkansen~248SIDA~225skollunch~153,154,169,170,306skonsamjordbearbetning~178,181,188,192,297slum~141,229,231smartelnät~267,284smittkoppor~127,159Socolow,Robert~80,82sojabönor~26,51,52,54,122,179,185,186,198,206,216sojamjöl~51,118,206,210solvärmekraftverkiAlgeriet~274soptipp~58,132,134,251,253,256,279soptippsskatt~253spannmålsförbrukningperperson~209spannmålspris~34,42,55,61,62,196,210spannmålsproduktion~34,50-52,54,99,196,203,209spisar,somspararved~172,173standby-läge~242Stern,Nicholas~20,79,80,289Stockholm~218,227,233

mobiltelefonernasutveckling~261moral~130MunichRe~78Myers,Norman~184Myers,Ransom~115Narain,Sunita~223,224NewOrleans~76NewYork,sophantering~132,133Nilen~91,92,98,137,138Nokia~255Nordsjön~27,43,116,237,265,289Norge~43,162,292,300Norraishavet~46,72,73,81NyaZeeland~188,287,288nöttersomproteinkälla~175OECD~242omslagspunkt~11,19,24,26,32,33,37,72,73,80,107,238,288Oxfam~167Pacala,Stephen~80,82palmolja~53,54,106,280pappersåtervinning~172,253,290Pearce,Fred~87PearlHarbor~35,302Peñalosa,Enrique~214-216pendlare,pendling~56,58,214,215,219,223,232,247,248,266,268permafrost~82Peru,glaciärersomkrymper~70pingviner~120PlanA~11,261,311PlanB-budgeten~169,190,273,306-308PlanB-mål~11,183,185,211,235,251,261,282,283,296PlanB-målförvindkraft~265Plug-InPartners~268polio~29,144,145,159,160Postel,Sandra~92,200,201Quelccaya-glaciären~70radio,dramaserie~157Rapley,Chris~18real-timepricing~240

428 Register M-R Register R-S 42�

kolsubventioner~294 pappersåtervinning~172 skatteväxling~292 solceller~271-273 solfångare~269,270 vindkraft~262,265Undergång,avJaredDiamond~23,311UNEP~113,118,187,273UNICEF~129,159,160USGBC~243,244,246,247vaccinering~144,145,159,160,162,169vattenbruk~204-206,277vattenbrukarföreningar~193,202Vattenfall~186,187,191vattenförsäljning~96vattenkraft,turbiniströmfåran~280Watt-Cloutier,Sheila~72Weizsäcker,Ernstvon~251WFP~60-62WHO~130,159,160-162,304vindkraftochfåglar~263vindkraftsmål~265,283vindkraftverk,massproduktionibilfabriker~266vindkraftverk,nyteknik~262WorldFoodProgram~60-62,195WorldResourcesInstitute~104,117WorldwatchInstitute~269WTO~166världen antalanalfabeter~126 antalhungrande~61 antalkolkraftverk~240 befolkningstillväxt~33,155 boskapsmängd~110 elproduktion~236 fiskfångst~36,114 fordonspark~250 köttproduktion~203 livsmedelskonsumtion~209 militärutgifter~307

stålåtervinning~252,254subventionertill bomull~166 energi~295 fiske~116,118,182,183 flyg~294,295 jordbruk~165 kol~294 köpcentra~59 miljöskadligverksamhet~294 oljeindustrin~290,295 parkering~233sumererna~23-25,32,33,35superelnät~265Sverige~34,124,174,224,278,292switchgrass,sejungfruhirs~Sydkorea,pappersåtervinning~172Sydkorea,trädplantering~36,176,177sångfåglar~120såpopera~156,157säljbaratillstånd~293,294sönderfallande stater (seävenkollapsande stater)~10,19,29,101,120,124,129,141-143,299-301tajmrar~240Tandong,Yao~18,69Tao,Wang~113Tchadsjön~84,93terrorism~143,144,151,308Thompson,Lonnie~69,70tidvattenkraftverk~280,281Tigris~93,138toaletter,komposterande~224-226,230,245TopRunner-programmet~241,242trädplanteringpåtak~188trängselavgift~37,218,219Turkiet,trädplantering~176Turner,Ted~12,159Tyskland grönajobb~298,299 kolförbrukning~237

430 Register S-T Register T-V 431

Vårt svenska Plan B-team

OmdutyckteattbokenvaranvändbarochvillattandraocksåskaläsadenkandublimedlemivårtsvenskaPlanB-team.Förattblimedlemköperdufemellerflerexavbokenfrånwww.planb3.setillrabatteratpris.

Sistaordetärintesagtmeddenhärboken.LesterR.BrownochEarthPolicyInstitutetarhelatidenuppnyaaspekterochutvecklaranalysenavderedanexisterandeiregelbundetåterkommandePlanB-uppdateringar.

FöljutvecklingengenomattprenumererapådemgratisfrånEPI,såkommerdemede-postefterhand.

Översättningen av boken har vi gjort utan ersättning bara föratt vi tycker att den är viktigochbra.Vikommer att fortsätta attöversättauppdateringarnasåattdeskafinnasfritttillgängligapåvårwebbplats.

Bokensamerikanskaförlaga, liksomallauppdateringarochEPIssamladeforskningkanladdasnergratisfrånwww.earthpolicy.orgochfrån1/122008kommerocksådennasvenskaversionavPlan B 3.0attfinnastillgängligpåwww.plan3b.se.

LåtossallabidratillattskapaenaktivPlanB-rörelseiSverige!

DorisNorrgårdAlmströmochLarsAlmströmÖversättarna

oljeproduktion~28,41,45 planeradekolkraftverk~243 produktionavbiodiesel~279 produktionavbränsle-etanol~279 skogsareal~103 spannmålsproduktion~34,50,51,54 utsläppavkoldioxid~65 vindkraftspotential~262Världsbanken~20,30,79,81,86-88,90,150-152,158,167,174,177,191,273,294VärldsnaturfondenWWF~89,174,256Västantarktis~19,63,71,235Yue,Pan~130återframställning~254,257återkopplingsmekanismer~26,73,81,82återvinning~101,172,226,251-255ärligmarknad~289,310övergödning~124,223

432 Register V-Ö Vårt svenska Plan B-team 433