Vid foten av fästningen
Arkeologisk utredning inom del av Varbergs hamnbassäng inför uppförandet av ny badanläggningGetakärr 9:1 Varbergs stad och kommunStaffan von ArbinBohusläns museumRapport 2015: 9
Vid foten av fästningenArkeologisk utredning inom del av Varbergs hamnbassäng inför uppförandet av ny badanläggning
Getakärr 9:1
Varbergs stad och kommun
Bohusläns museum Rapport 2015 :9
ISSN 1650-3368
Författare Staffan von Arbin
Grafisk form Gabriella Kalmar
Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson
Omslagsbilder Foton tagna av Staffan von Arbin. Framsida: utredningsområdet mot öster.
Baksida: dykning pågår
Tryck Bording AB, Borås 2015
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Bohusläns museum
Museigatan 1
Box 403
451 19 Uddevalla
tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73
www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
InnehållInnehåll ................................................................................................................................................................................................................................................ 3Sammanfattning ........................................................................................................................................................................................................ 6Bakgrund ....................................................................................................................................................................................................................................... 6Landskapsbild .................................................................................................................................................................................................................... 6
Natur- och kulturlandskap ......................................................................................................................................................................... 6Fornlämningsmiljö ...................................................................................................................................................................................................... 8Historiskt källmaterial ........................................................................................................................................................................................ 8Tidigare undersökningar ................................................................................................................................................................................ 9
Syfte .....................................................................................................................................................................................................................................................11Metod .................................................................................................................................................................................................................................................11Resultat .........................................................................................................................................................................................................................................13Slutsatser samt åtgärdsförslag .......................................................................................................................................13Referenser ..............................................................................................................................................................................................................................14
Litteratur .................................................................................................................................................................................................................................14Otryckta källor .............................................................................................................................................................................................................14
Tekniska och administrativa uppgifter ........................................................................................................... 15Bilagor ...............................................................................................................................................................................................................................................16
4 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
Vid foten av fästningen 5
Figur 2. Utredningsområdet mot ostnordost med Varbergs kallbadhus i bakgrunden. Till vänster om badhuset syns Grenå-färjans terminal och på den högra sidan den gamla tullstationen. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
6 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
SammanfattningPå uppdrag av Länsstyrelsen Hallands län utförde Bohusläns muse-um i december 2014 en marinarkeologisk utredning inom området för det planerade Fästningsbadet, strax nordväst om Varbergs fäst-ning vid inloppet till Varbergs hamn. Fältarbetet, som innefattade okulär avsökning med dykare samt grävning av provgropar, resul-terade inte i några fynd av arkeologiskt intresse. Efter avslutad ut-redning anser därför Bohusläns museum att ytterligare antikvariska insatser ej är nödvändiga. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen.
BakgrundBohusläns museum har enligt beslut av Länsstyrelsen i Hallands län 2014-11-18 ( dnr 431-7897-14 ) utfört en arkeologisk utredning inom en del av Varbergs hamnbassäng. Utredningen föranleddes av Varbergs kommuns planer på att uppföra en badanläggning –Fästningsbadet – i nära anslutning till Varbergs fästning ( figur 1 ). Exploateringsområdet, tillika utredningsområdet, uppgick till cirka 3 000 kvadratmeter. Inom denna yta planerades muddring ned till 0,5–0,8 meter under dagens bottennivå inom ett cirka 1 400 kvadratmeter stort område. Med tanke på den kulturhisto-riska kontexten och potentialen för okända fornlämningar gjor-de Länsstyrelsen bedömningen att en arkeologisk utredning var nödvändig. Eftersom exploateringen var att anse som ett mindre arbetsföretag kom dock arbetet att bekostas av Länsstyrelsen och inte av exploatören. Ansvarig projektledare var Staffan von Arbin som även har författat föreliggande rapport.
LandskapsbildNatur- och kulturlandskapFästningsbadet planeras att uppföras längs med och omedelbart norr om en befintlig vågbrytare vilken är belägen cirka 100 meter nordost om Varbergs fästning, på den östra sidan av inloppet till Varbergs hamn. Vågbrytaren har sitt landfäste alldeles vid foten av den klippa på vilken fästningen är uppförd. Vyerna från utred-ningsområdet domineras i övrigt av olika typer av hamnverksam-het : norr om utredningsområdet ligger Varbergs industrihamn, i nordväst Getteröns småbåtshamn och i nordost Varbergs kall-badhus och gästhamn ( figur 2 ). Vattendjupet inom utrednings-området varierar mellan fyra och fem meter. Bottenbeskaffenhe-ten i hamnområdet som helhet utgörs enligt sjökortet av finsand. Utredningen visade dock att bottnen inom den berörda exploate-ringsytan snarare består av siltiga gyttjesediment.
Vid foten av fästningen 7
Figur 3. Utsnitt ur sjökort SE4DI5DC Varberg Approach samt SE6GI5DC Varberg Berthing, med översikt över undersökningsom-rådet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :10 000. © Sjöfartsverket. Notera att fornlämningarna Varberg 124 och 125 ligger strax utanför kartvyn, i sydväst.
8 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
FornlämningsmiljöTrots att utredningsområdet ligger i direkt anslutning till Varbergs fästning ( Varberg 27 :1 ) saknas registrerade fornlämningar inom detsamma ( figur 3 ). I FMIS finns dock en handfull fartygslämning-ar eller uppgifter om fartygslämningar i områdets relativa närhet ( Varberg 124, 125, 127, 132, 135, 136 och 137 ). Den äldsta kända av dessa, Varberg 132, är daterad till 1500-talet. I anslutning till den senare påträffades också ett kulturlager från historisk tid, Varberg 131 ( se vidare under Tidigare undersökningar ). FMIS-posterna Var-berg 125 och 127 avser av allt att döma sentida fartygslämningar. Varberg 135, 136 och 137 är alla mer eller mindre tydliga geofysiska indikationer på fartygslämningar. Utifrån ekolodsbilderna i FMIS, liksom det förhållande att de är belägna inom en yta som tidiga-re varit föremål för arkeologisk utredning ( se nedan ), är det dock troligt att det rör sig om vrak efter helt moderna båtar.
Förutom ovanstående finns även några oregistrerade uppgifter från närområdet. I området mellan Klöven på Getteröns sydöstra spets och det lilla skäret Lusen påträffade dykaren Jan Karlsson enligt egen utsago i slutet av 1970-talet ett fem meter långt ek-bord från ett fartyg löst liggande på bottnen ( Karlsson 2009 ). En annan sportdykaruppgift rör ett fynd av en 1600-talskanon på grunt vatten på fästningens nordsida, det vill säga i närheten av det nu aktuella utredningsområdet ( Rönnby 1995 :8 ). Bakgrun-den till fyndet är oklar. Den troligaste förklaringen är väl att den härrör från fästningen. Slutligen ska nämnas att fynd av slagen flinta har gjorts i muddermassor från en tidigare hamnbyggna-tion ( Bengtsson muntlig uppgift ). Det är inte otänkbart att dessa fynd härrör från transgrederade boplatser från den äldre stenåldern.
Historiskt källmaterialVarbergs fästning tros ha uppförts under senare delen av 1200-talet ( figur 4 ). Skriftliga källor antyder att slottet kan ha haft en egen hamnanläggning ( Broberg 1982 :18 ). En medeltida föregångare till dagens Varberg – Getakärr – låg strax nordost om fästningsklip-pan. Att Getakärr haft en hamn framgår av ett brev från år 1366 ( Sandklef 1963 :44 ). Då marktopografin är kraftigt förändrad ge-nom omfattande utfyllnader i sen tid är dock lokaliseringen av de nämnda hamnanläggningarna fortfarande oklar. Under 1400-ta-lets första hälft flyttades staden några kilometer åt nordost. Den nya staden fick namnet Ny Varberg. Stadsrättigheterna för den gamla staden drogs in först år 1578. I sviterna efter Kalmarkriget på 1610-talet flyttades staden åter, denna gång till en plats ome-delbart sydost om fästningen. Denna stad, »Varberg på Platsarna«, brann ned år 1666 varefter staden slutligen återuppfördes på sin nuvarande plats ( Carlsson 1992 :15 ).
Vid foten av fästningen 9
Tidigare undersökningarEn större marinarkeologisk utredning har tidigare ( 1995 ) utförts i Varberg. Utredningen berörde ett cirka 190 000 kvadratmeter stort område centralt i inseglingen till själva hamnen. Utredning-en föranleddes av en planerad utbyggnad av hamnverksamheten, vilket bland annat förutsatte en fördjupning av hamnbassängen. Vid utredningen påträffades inga lämningar av antikvariskt in-tresse. Den metod som tillämpades var uppmätning med side scan sonar ( sidoseende ekolod ) med efterföljande dykbesiktningar av sonar indikationer ( Rönnby 1995 ). Någon provgropgsgrävning
Figur 4. Varbergs fästning. Foto taget mot sydost från den befintliga vågbrytaren. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
10 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
Figur 5. Utsnitt ur Utsnitt ur sjökort SE6GI5DC Varberg Berthing, med undersökningsområdet samt grävda provgropar markerade. Skala 1 :1 000. © Sjöfartsverket.
Vid foten av fästningen 11
eller provschaktning utfördes således inte. Sett så här i backspegeln hade detta kanske varit motiverat med tanke på bottnens beskaf-fenhet, områdets karaktär av historisk hamnredd samt potentialen för översvämmade stenålderslokaler.
År 2009 påträffades delar av ett fartyg vid muddring i en vik vid Getteröns småbåtshamn, på den sydöstra delen av Getterön. Fyndplatsen är belägen omkring 800 meter nordväst om det nu aktuella utredningsområdet ( Varberg 132 ). Den efterundersök-ning som senare kom att utföras av Bohusläns museum visade att fartyget varit klinkbyggt i ek och troligtvis minst 21 meter långt. Genom dendrokronologisk analys kunde fartyget dateras till 1500-talet. Förutom fartygslämningen påträffades ett kulturla-ger, vilket utifrån fynd av bland annat keramik kunde dateras till perioden 1600- till och med 1700-tal ( Varberg 131 ). Det är troligt att lagret ska knytas till den varvsverksamhet som enligt skriftliga källor skall ha bedrivits i området under åtminstone 1700-talet ( von Arbin 2009 ).
SyfteSyftet med den arkeologiska utredningen var att utreda förekomst av tidigare okända fornlämningar inom utredningsområdet. Re-sultatet är tänkt att utgöra ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen och ska tjäna som stöd i den fortsatta planeringsprocessen.
MetodUtredningen utfördes i form av okulär avsökning samt prov-gropsgrävning med dykare. Dykningarna utgick från den befint-liga vågbrytaren. Sammanlagt grävdes fem provgropar i bottnen ( bilaga 1 ). Groparna placerades utmed en öst–västlig axel centralt genom området. En av groparna kom att hamna omedelbart ös-ter om utredningsområdet, det vill säga strax utanför den aktuel-la exploateringsytan ( figur 5 ). Provgroparna grävdes med hjälp av ejektorsug och uppgrävda massor samlades i nätsäckar som togs upp och sållades på land. All dykning utfördes med ytluftsförsörj-ning och kommunikation ( figur 6 ) och riskbedömdes i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande yrkesmässig dykning ( AFS 2010 :16 ).
12 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
Figur 6. Matthew Gainsford förbereder sig inför en dykning. Thomas Bergstrand ( med ryggen mot kameran ) assisterar.
Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
Vid foten av fästningen 13
ResultatDen okulära avsökningen resulterade inte i några arkeologiska iakttagelser i bottenytan. Utöver enstaka huggspån som förekom i samtliga provgropar renderade inte heller provgropsgrävningen några fynd av arkeologiskt intresse. Groparna grävdes ned till mi-nimum 80 centimeters djup, vilket som nämnts ovan är gränsen för den planerade muddringen.
Slutsatser samt åtgärdsförslagBohusläns museum anser inte att några ytterligare antikvariska insatser är nödvändiga inom den berörda exploateringsytan. En brasklapp är dock att det med den valda utredningsmetoden inte varit möjligt att detektera eventuella lämningar djupare än cirka en meter ned i bottensedimenten. Utredningsresultatet är såle-des ingen garanti för att det inte kan finnas kraftigt överlagrade lämningar inom området. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen Hallands län.
14 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
ReferenserLitteraturvon Arbin, S. 2009. Vrak och spår av varvsverksamhet vid Getterön. Ma-rinarkeologisk efterundersökning i Getteröns småbåtshamn. Varberg 131 och 132, Getterön 2 :1, Varbergs socken och kommun. Rapport 2009 :36. Bohus-läns museum. Uddevalla.
Broberg, B. 1982. Varberg. Rapport Medeltidsstaden 31. Riksantikvarie-ämbetet och Statens historiska museer. Stockholm.
Carlsson, K. 1992. Förutsättningar för stadsbebyggelsen och dess ut-veckling. I : Person, B.-A. ( red. ). Ny Varberg – staden som blev kungsgård. Stiftelsen Hallands länsmuseer. Varberg.
Rönnby, J. 1995. Marinarkeologisk utredning : Varbergs hamn. Varberg kommun, Halland. UV Stockholm, Rapport 1995 :2. Riksantikvarieäm-betet. Stockholm.
Sandklef, A. 1963. Varbergs historia. Varberg.
Otryckta källorKarlsson, Jan, marinbiolog, Uddevalla. E-postmeddelande daterat 2009-06-26.
Bengtsson, Göran, amatörarkeolog, Varberg. Muntlig uppgift våren 2008.
Vid foten av fästningen 15
Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr : 431-7897-14Västarvet dnr : VA 860-2014Västarvet pnr : 12019
Län : Hallands länKommun : VarbergSocken : Varbergs stadFastighet : Vattenområde inom Getakärr 9 :1
Kartblad : 5B 7gLäge : X 6332778, Y 332705 Vattendjup : 4–5 meter Koordinatsystem : Sweref 99 TMHöjdsystem : RH 2000
Uppdragsgivare : Länsstyrelsen Hallands länAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Staffan von ArbinFältpersonal : Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford
Fältarbetstid : 2014-12-02Arkeologtimmar i fält : 24Undersökt yta : 3 000 m2
Arkiv : Bohusläns museums arkivFynd : Inga fynd omhändertogs
16 Bohusläns museum Rapport 2015 :9
BilagorBilaga 1. Provgropar grävda under utredningen
Bilaga 1. Provgropar grävda under utredningen
Provgrops-ID Vattendjup (m) Storlek Lagerbeskrivning Fynd
PG 1 5 0,8 m i diameter, 1,1 m djup0-0,5 svart oxiderad siltig gyttja, 0,5-1,1 grå siltig gyttja
Enstaka huggspån
PG 2 5 0,8 m i diameter, 1,2 m djup0-0,8 svart oxiderad siltig gyttja, 0,8-1,2 grå siltig gyttja
Enstaka huggspån
PG 3 5 0,8 m i diameter, 0,8 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån
PG 4 5 0,5 m i diameter, 08 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån
PG 5 5 0,6 m i diameter, 0,8 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån
Vid foten av fästningen
Arkeologisk utredning inom del av Varbergs hamnbassäng inför uppförandet av ny badanläggningGetakärr 9:1 Varbergs stad och kommunStaffan von ArbinBohusläns museumRapport 2015: 9
