1
Uppsala Universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Mastersprogram i politik och internationella studier
Mastersuppsats
Demokrati och etnonationalism
En jmfrande analys av hanteringen av den baskiska frgan i Spanien och
Frankrike
Av: Salam Kadirzada
Handledare:
Anna Jarstad
2
Abstract
Master essay in Politics and International studies:
Democracy and Ethnonationalism,
A comparative analysis of managing of the Basque question in Spain and France
by Salam Kadirzada
Supervisor: Anna Jarstad
The aim of this thesis is to explain why the Basque issue in Spain became violent, wile in
France peaceful. The importance of this question is more acknowledged when we know
that the Basques from both countries are the same people and a democratic political
system rules in both countries.
In search for the answer, this thesis is carried out in two steps. The first one is a
theoretical investigation about the relationship between autonomy and ethno national
relations in order to find a theoretical explanation. Furthermore, in the theoretical part a
short presentation of Consociational democracy model and the Integrative democracy
model has been done, in order to find a more detailed explanation of the relationship.
The second step of the thesis is an empirical comparative analysis of Spanish and
French Basque issues. This part is divided in two case studies, namely Spain and France,
and each part follows a comparative investigation between the theoretical part and the
political systems of these countries. The comparison is a way to find possible similarity
between these democracy and the political systems in Spain and France. Furthermore, the
final conclusions about Basque issues in both countries are drawn basically of the
connection between the political systems and these democracy models.
Keywords: Autonomy, Basques, Consociational Democracy, ETA, Euskadi, Euskera,
Federalism, France, Integrative Democracy, Iparralde, PNV, Spain.
3
Frkortningar och ordfrklaringar ................................................................................... 4
1. Inledning ..................................................................................................................... 5
1.1 Bakgrund ............................................................................................................... 5
1.2 Syfte och frgestllningar ...................................................................................... 6
1.3 Disposition ............................................................................................................ 6
2. Teori och metod .......................................................................................................... 7
2.1 Teori ...................................................................................................................... 7
2.1.1 Begreppsfrklaring ......................................................................................... 7
2.1.2 Autonomins effekt p etnonationella relationer ............................................. 10
2.1.3 Autonomi, politiska partier och valsystem ..................................................... 15
2.1.4 Konsociational kontra integrativ demokrati ................................................... 18
2.1.5 Sammanfattning och hypoteser...................................................................... 21
2.2 Metod .................................................................................................................. 22
2.2.1 Metod och val av fall .................................................................................... 22
2.2.2 Material och tidigare forskning ..................................................................... 24
3. Spanien och Baskien .................................................................................................. 28
3.1 Bakgrund ............................................................................................................. 28
3.2 Politiskt system och demokratimodell .................................................................. 29
3.2.1 Det politiska systemet ................................................................................... 29
3.2.2 Den demokratiska modellen .......................................................................... 31
3.3 Konfliktens utveckling ......................................................................................... 33
3.4 En teoretisk och empirisk analys .......................................................................... 35
3.5 Sammanfattning ................................................................................................... 46
4. Frankrike och Baskien ............................................................................................... 48
4.1 Bakgrund ............................................................................................................. 48
4.2 Politiskt system och demokratimodell .................................................................. 49
4.2.1 Det politiska systemet ................................................................................... 49
4.2.2 Den demokratiska modellen .......................................................................... 51
4.3 Frankrikes politik mot ETA ................................................................................. 52
4.4 En teoretisk och emirisk analys ............................................................................ 53
4.5 Sammanfattning ................................................................................................... 62
5. Avslutning ................................................................................................................. 63
5.1 Ngra slutsatser ................................................................................................... 63
5.2 Dagens situation och ett frslag ........................................................................... 64
Reference: ..................................................................................................................... 66
4
Frkortningar och ordfrklaringar
EA Euskal Askatasuna (Baskiens Frihet)
EE Euskadiko Ezkerra ( Baskiens Vnster )
ELA Eusko Langileen Alkartasuna ( Basiska arbetar solidaritet)
ETA Euskadi ta Askatasuna (Baskien och Frihet)
Euskadi Sjlvstndigt/eller sjlvstyrande Baskien
Euskal Herria Det traditionella baskiska omrdet
Euskera Baskiska Sprket
Fueros Baskiskt traditionellt sjlvstyre
GAL Spanska polisens hemliga antiterrorgrupp
Gesto Samarbetsorganisationen fr fred i Baskien
HB Herri Batasuna, Folkets Union (ETA:s politiska gren)
Ikurrina Baskernas symboliska flagga
Iparralde Franska Baskien
IK Iparretarrak ( ETA:s motsvarighet i Iparralde)
IU Vnster Unionen (Spanien)
Lehenderkari Basiska regionens president
PCF Frankrikes Kommunist Parti
PNV Partido Nacionalista Vasco (Baskiska Nationella Partiet)
PP Partido Popular ( Folkpartiet i Spanien)
PSOE Spanska Socialdemokratsiska Arbetarpartiet
PS Socialistpartiet ( i Frankrike)
UDF Union fr ett Demokratiskt Frankrike
5
1. Inledning
Winston Churchill:
Democracy is the worst form of government, except for all
those other forms that have been tried from time to time.
1.1 Bakgrund
Baskien som ett delat omrde mellan Spanien och Frankrike har varit ett konfliktflt
mellan basker och respektive stat. I massmedia har konflikten beskrivits som en konflikt
enbart mellan ETA och spanska staten. Drmed har resten av de viktiga konfliktparterna,
speciellt Frankrike, kommit i skymundan.1 Konflikten mellan basker och franska staten
har vissa liknande srdrag som den mellan basker och spanska staten, men frekomsten
av vld har inte varit lika brett som i det spansk-baskiska fallet.
Frgan r varfr konflikten har varit mer intensiv p den spanska sidan jmfrt med
den franska. Frsta frklaringen kan utg frn politiska systemet i respektive stat som kan
ha lett till olika utfall. Faktum r att det inte rcker att endast frlita sig p underskning
om lndernas politiska system. Karaktren hos den baskiska etnonationella konflikten har
sjlvklart flera andra frklarande faktorer som br uppmrksammas.
Konflikten i Baskien liksom mnga andra konflikter har varit freml fr akademisk
forskning, fast forskning om konfliktresolutioner r mer intressant. Demokratiska
alternativ har mnga vervgande metoder som kan anvndas fr lsningen av konflikter,
drfr diskussioner om vilken demokratimodell r bttre alternativ pgtt lnge. En del
forskare som Arend Lijphart, Timothy D Sisk och Donald Horowitz freslr
tillmpningen av konsociational eller integrativ demokrati i multinationella lnder som
drabbats av interna konflikter. Dessa demokratimodeller karaktriseras av egna fr- och
nackdelar fr relationen mellan rivaliserande grupper, men vikten ligger i vilka
befogenheter kan verltas till minoriteter i varje modell. verltande av
autonomibefogenheter har varit en framstende lsning av etnonationella konflikter.
1 Se: Johan Erikson (1998), Vrldspolitikens Dagsfrgor 11, Baskien delat folk, delat land
6
En viktig utmaning infr fredsfrhandlingar r missnjda rster frn grupper som ser
sig som frlorare vare sig landet r demokratiskt eller icke-demokratiskt. Motstndarna
frsker stoppa utvecklingen fr att f legitim effekt p utvecklingen. Vldsamma
handlingar kan anvndas om de anser att deras politiska prestige frsvagas till fljd av
freden. Israel och Indien r demokratiska exemplar som inte har kunnat n fred p.g.a.
interna etnonationella konflikter. Spansk-baskiska relationen r inte heller ett undantag
fall i vilket demokratiska faktorer br fungera perfekt.
1.2 Syfte och frgestllningar
Syftet med denna uppsats r en empirisk underskning av den baskiska konflikten i
Spanien och Frankrike. Studien skall besvara frgan om varfr de tv demokratiska
lndernas strategier inte har lett till samma utfall i Baskien. Jag kommer att gra en
jmfrande analys mellan lndernas politik i Baskien. Baskiens geopolitiska situation
kommer att beskrivas utifrn och i frhllande till bgge lndernas politiska system. Det
teorietiska underlaget anvnds fr kartlggning av de konfliktlsningsmetoder som
tillmpas i bde lnderna. Jag kommer att fokusera p de autonomirttigheter som
baskerna har ftt i varje land. Studien vill besvara fljande huvudfrga:
Varfr har den baskiska konflikten fortsatts med delvis vldsamma metoder i Spanien
efter vergngen till demokrati, medan vldet har undvikits i Frankrike?
1.3 Disposition
Den teoretiska ramen i avsnitt 2 r analys av territoriell autonomis effekt p
etnonationella relationer. Avsnittet r ven en redogrelse av uppsatsens metodologi med
en detaljerad beskrivning av de tillmpade metoderna inklusive hur valet av fallstudierna
gtt till. Avsnitt 3 och 4 utgr uppsatsens empiriska delar som r analys av Spaniens
respektive Frankrikes konflikthanteringsmetoder. De empiriska delarna bestr av en
analyserande redogrelse av lndernas politiska system och deras konsekvenser fr
baskerna. Lndernas administration utgr en viktig analysindikator i de empiriska
delarna. Lndernas konstitution kommer att anvndas fr underskningen av interna
maktfrhllanden och hur befogenheterna regleras.
7
2. Teori och metod
2.1 Teori
2.1.1 Begreppsfrklaring
Autonomi
Autonomi r ett politiskt system som tillter verfringen av befogenheter frn
centralmakten till en autonom enhet. Den autonoma enheten kan vara baserat p grunder
s som territoriella, etniska eller andra tillmpbara baser.2 Definitionen av autonomi kan
gras utifrn respektive grunder beroende p vilken som utgr grunden fr en given
autonomi. Den vanligaste kategoriseringen av autonomi sker p territoriella eller icke-
territoriella former.3 Territoriella former utgr autonomiska system som tillter
institutionella befogenheter t en grupp mnniskor som r koncentrerade i ett srskilt
omrde. Befolkningen i det autonoma territoriet kan skilja sig frn resten av landets
befolkning p grund av s vl sprkliga som religisa eller andra termer.4 Befolkningens
sjlvdefinition mste vara tillrcklig stark fr att utgra en faktor fr samhrighet mellan
medlemmar i den befolkningen. Ernest Gellner5 betonar att kulturell samhrighet r ett
bra medel fr sjlvdefinitionen, medan Benedict Andersson6 hvdar att en frestlld
gemenskap utgr en avgrande faktor fr sjlvdefinitionen hos en grupp mnniskor.
Icke-territoriell autonomi r tilltelse av rttigheter till en grupp mnniskor som inte
ndvndigtvis r koncentrerade i ett territorium. En grundlggande faktor r karaktren
hos den givna gruppen som kan definieras p en av fregende grunder, men
befogenheterna berr snarare lgre ansatser n dem i territoriella autonomier. 7
Den viktigaste skillnaden mellan territoriella och icke-territoriella autonomier handlar
om hur mycket makt en autonom enhet har ftt i frhllande till centralmakten. Det s
2 Se: Marc Weller and Stefan Wolff (2005), Autonomy, Self-governance and Conflict Resolution, sid. 12 3 Se: Genevieve Nootens (2005), Nations, states and the sovereign territorial ideal, kapitel 3 i Ephraim
Nimni (2005), National Cultural Autonomy and its Contemporary Critics, sid. 55-56 4 Weller and Wolff (2005), sid. 13 5 se Gellner, Ernest (1997), Nationalism, sid. 3-4 6 se Anderson, Benedict (1991), Den frestllda gemenskapen, reflexioner kring nationalismens ursprung
och spridning 7 Weller and Wolff (2005), sid. 13
8
kallade fr graden av autonomi utgr ocks ifrn de befogenheter ett autonomiskt system
innehar. I icke-territoriella autonomier tilldelas lgre grad av befogenheter jmfrt med
territoriella autonomier. Lgre befogenheterna beror oftast p att mlgruppen saknar
territoriell koncentration, men icke-territoriella autonomier kan ocks tillmpas i de fall
dr gruppen r territoriell koncentrat.8 Alla territoriella autonomier liknar inte varandra
och de besitter inte samma legitima maktbefogenheter heller. Den minimala graden av
territoriell makt kan rra sig om administrativa rttigheter, medan den hgsta graden har
rtt till egen lagstiftande institution, egen rttsystem och andra rttigheter.9 Vissa
territoriella autonomier kan betraktas som semifederationer, eftersom deras politiska
status r mycket hgt i relation till centralmakten. Det senare fallet beror ocks p hur
resten av landets politiska system r konstruerat. Om det finns andra liknande autonoma
omrden, kan det politiska systemet betraktas som semifederation s lnge maktbalansen
mellan omrdena r asymmetrisk.
Konstitutionella garantier r ett viktigt mtt att mtta styrkan hos en autonom enhet.
Autonomisystem utan konstitutionella garantier kan vara mindre stabila p.g.a. politiska
konfrontationer mellan centralmakten och det autonoma styret. Tydliga garantier minskar
endast politiska spnningar, men konfrontationer frekommer nd. Den territoriella
definitionen kommer att utgra utgngspunkten fr analysen i den hr studien.
Vldsam konflikt
Konflikt r det tillstnd i vilket minst tv motparter bekmpar varandra fr att driva fram
eller frsvara sina intressen. Jo mer motparternas fredliga relationer minskar, desto hgre
blir konfliktens intensitet. Vldsam konflikt r d konfrontationerna bedrivs med militra
medel och konfliktparterna anvnder de militra medel som behagar deras intresse mot
sina rivaler. Militra medel r effektiva i etnisk-interna konflikter som i mellanstatliga
konfrontationer. Militr vertag innebr mjlighet fr hgre grad av politiskt inflytande
och bttre vertag vid eventuella frhandlingar.10
8 Se: John McGarry and Margaret Moore (2005), Karl Renner, power sharing and non-territorial autonomy,
kapitel 5 i Ephraim Nimni (2005), National Cultural Autonomy and its Contemporary Critics, sid. 79 9 Weller and Wolff (2005), sid. 15 10 Se: Donald Horowitz (1985) Ethnic Groups in conflict, sid. 443-444
9
Frgan om monopol p militra handlingar har varit en del av konfliktforskning, inte
minst forskningen om interna konfrontationer. Max Webber menar att endast stater har
monopol p legitimt vld, men detta innebr inte att icke-statliga organisationer saknar
militr kapacitet. Smskaliga vldshandlingar definieras oftast som terrorhandlingar, men
det r snarare den svages vapen mot en verlgsen fiende. Den gemensamma principen
fr alla militra vldshandlingar, oavsett deras storlek, r de politiska syften bakom
vldet. Termen politiskt vld r ett faktum i mnga interna konflikter. Det viktiga r inte
hur sjlva handlingen genomfr, utan snarare vilken strategi eller vilket politiskt ml som
ska uppns11
. Fokusen p politiska ml gr att vissa vldsamma handlingar kategoriseras
som politiskt vld, vilket utgr frn det klassiska uttrycket mlet rttfrdigar
handlingen. Problemet r hur forskare avsiktigt ndrar analysens verkliga fokus med
hjlp av flera politiska termer. Staters vldsamma handlingar betraktas som
krigshandlingar, medan icke-statliga organisationers ofta som terrorhandlingar. Staters
vldshandlingar mot civila betraktas inte i lika hg grad som kriminella jmfrt med
icke-statliga organisationers vldshandlingar. Faktum r att alla konfliktparter anvnder
sina militra resurser s effektivt som mjligt fr att uppn sina ml. Studiens definition
av politiskt vld r vldshandlingar som genofrs i politiska syften.
Multinationellt land
Ett land definieras som multinationellt nr mer n en etnonationell grupp existerar i
landet och varje grupp strvar efter egna politiska ml inom och/eller utanfr landets
politiska system, enligt Philip Resnick.12
Risken fr konfrontationer r ganska stor nr
gruppernas intresse hamnar i kollision med varandra. Drmed kan provokationen av
politiska oroligheter vara mycket lttare i multinationella lnder jmfrt med
mononationella lnder. Arend Lijphart delar Resnicks uppfattning vad gller
sociopolitiska klyftor i multinationella samhllen. Lijphart definierar grupper baserat p
det s kallade fr segmental cleavages som utgr grunden fr politiska respektive
sociala dispyter. Segmental cleavages kan definieras p grundval av religis, ideologisk,
11 Se: Peter Janke (1988), A Plan of Action, i Combating the terrorism, democratic responses to political
violence; edited by H.H Tucker, sid. 179 12 se kapitel 3 av Philip Resnick i Ramn Miz & Ferran Requejo (2005), Democracy, Nationalism and
Multiculturalism, sid. 43
10
sprklig, regional eller kulturell karaktr. Politiska partier, intresseorganisationer och
andra sociala rrelser brukar bilda associationer baserade p en eller flera av ovanstende
utmrkande egenskaperna. Dessa segmental cleavages krver politiskt erknnande och
utnyttjar organisationernas uppmrksamhet fr inflytande ver samhllets politiska
processer.13
I den hr studien kommer sprkliga skillnader anvndas fr definitionen av en
etnonationell grupp. Detta innebr att etnonationella grupper br ha sprkliga egenskaper
fr att ett land definieras som ett multinationellt land.
2.1.2 Autonomins effekt p etnonationella relationer
Det r sllan en enda faktor som ligger bakom en konflikt och lsningen varierar
beroende p vilken faktor eller vilka faktorer som orsakar konflikten. Territoriella
utmaningar och etnonationella rttigheter utgr viktiga dynamiker bakom mnga
konflikter i multinationella lnder. Konfliktpartnerna br som princip besitta vissa
maktfaktorer fr att kunna vara pverkande konfliktparter. Maktfaktorerna kan vara bland
annat befolkningsmngd, befolkningskoncentration i ett specifikt omrde, naturtillgngar
etc. Lsningen av territoriella och etnonationella konflikter krver fr det mesta liknande
lsningsalternativ.
Territoriella konfliktlsningar kan genomfras p flera stt, men delning och
samlevnad utgr tv viktiga riktlinjer. Delning r d konfliktparterna vljer att dela landet
i nya sjlvstndiga stater, vilket inte gr utan problem i de flesta fall.14
Delningen av
Pakistan och Indien r ett exempel som har orsakat en del strider mellan lnderna.
Striderna r en eftergift av gamla rivaliteter som tvingade parterna till delningen av den
Indiska halvkontinenten. Fredliga relationen mellan Tjeckien och Slovakien r en
eftergift av den fredliga samlevnaden i den frna Tjeckoslovakien. Samlevnadslsningar
bestr av flera territoriella modeller som konfederation, federation eller autonomi och
icke-territoriella lsningar.15
De territoriella modellerna brukar vara svrare att
13 se Lijphart, Arend (1977), Democracy in Plural Societies, A Comparatvie Exploration, sid. 3-4 14 Se: Peter Wallensteen (1994), Frn krig till fred, om konfliktlsning i det globala systemet, sid. 210 15 Wallensteen (1994), sid. 194-222
11
praktiseras av olika skll. Frgan r hur resolutioner kan accepteras och tillmpas nr
olika grupper strvar efter egna intressen.
Mnga forskare anser att hanteringen av etnonationella konflikter r lttare i
demokratiska lnder, trots att demokratiska system sjlva drabbas av politiska kriser16
och av politiskt vld i vissa fall. Detta har uppmrksammats av John Stuart Mill fr
nrmare ett par hundra r sen. Han anser att demokratiska institutioner inte r s effektiva
i samhllen dr etnonationella grupper strvar efter egna ml p andras bekostnad.17
Andra forskare som t.ex. Benjamin Reilly delar inte Mills uppfattning och betonar att
demokrati r ett ndvndigt system i multinationella lnder. Intressekonflikter uppstr
frsts i alla samhllen och demokratiska metoder kan inte heller vara perfekta som
konfliktslsningsmetoder. Reilly anser att samarbete och msesidig frstelse mellan
frna rivaler bli ndvndig ven i demokratiska styren.18
Det innebr att demokratiska
medel inte garanterar fredliga frhllanden i ett samhlle.
Mnniskligheten har drabbats av lngvariga rivaliteter sedan urminnes tider, drfr
har man ocks frskt utveckla olika resolutioner fr hanteringen av rivaliteter.
Demokrati och dess olika varianter r moderna metoder fr att gra upp med
konfrontationer. Demokratiska modeller som mjliggr verltande av maktbefogenheter
inom ramen fr territoriella och icke-territoriella autonomier verkar vara mer effektiva i
multinationella lnder. Idn om autonomier r en del av decentraliseringskontexten som
kan strcka sig frn minimala kulturella rttigheter till konfederationer. David A. Lake
och Donald Rotchild pongterar att decentralisering r en lngsiktig lsning av
etnonationella konflikter i multinationella samhllen.19
Argumenten fr decentralisering
utgr frn vad Yashi Ghai kallar fr territoriella reorganisationer av stater. Han
pongterar att de flesta inbrdeskrig har uppsttt p.g.a. etniska gruppers kamp om
territoriella maktbefogenheter eller fr att stora etniska grupper snarare vill behlla sin
dominans ver en stat.20
16 Miz & Requejo (2005), sid. 97 17 Benjamin Reilly (2001), Democracy in Divided Societies, electoral eninering for conflict management,
sid. 1 18 Reilly (2001), sid. 5-7 19 David A Lake and Donald Rotchild (2005), 20 Se Yashi Ghai (2008)
12
Vad r det som gr att vissa grupper kmpar fr autonomi, medan andra r emot
tillmpningen av autonomimodeller? Den frgan kan besvaras utifrn olika perspektiv.
Fr de grupper som r emot autonomi handlar utmaningen om deras dominans ver
statens territoriella integritet, ppekar M G Smitt. Till skillnad frn Smitt pongterar
Gabriel A. Almonds att grupper som kmpar fr autonomi vill ha politisk befogenhet
ver sina intressen baserat p autonomistyre. Almonds understryker att maktdelning r
positiv fr fredliga relationer mellan etnonationella grupper. Han menar att erknnande
av kulturell pluralism p lng siktig leder till hllbar fred, medan ensidig hegemoni oftast
leder till konflikter i multinationella lnder.21
Det r inte ndvndigt att kampen om autonomi ska sluta med allt eller inget
resultaten. Autonomimodeller bygger p asymmetriska maktfrhllanden mellan en
centralmakt och autonoma enheter22
, men det r trots allt msesidig vinst fr alla rivaler.
Den stora etniska gruppen fr behlla sin dominans ver staten, medan andra grupper fr
befogenheter ver sina nationella frgor.23
land i Finland och Hong Kong i China r
exempel p autonoma erfarenheter som inte krnkte lndernas territoriella integritet.
Dessa autonomier liksom andra exemplar terspeglar frgan om verlevnadsinstinkten
hos etnonationella grupper som kmpar fr sina maktbefogenheter. Befogenheterna
frbttrar verlevnadsvillkoren gentemot rivalerna. Aktuella maktresurser r oftast
avgrande fr vilken form av autonomi varje etnonationell grupp kmpar fr och vilka
befogenheter mjligen fr av sina rivaler vid fredsfrhandlingar.
Frndringar i staters politiska system r inte riskfria. Denna tanke gller ven
tillmpningen av autonomi i multinationella lnder. Barbara Walter pongterar att det inte
rcker med att konfliktpartnerna kommer verens om territoriell maktdelning. Det viktiga
r om tillmpningen accepteras, drfr anser Walter att tillmpningen av territoriella
maktdelningar r mindre sannolika jmfrt med politiska eller kulturella
modeller.24
Frklaringen fr varfr det r svrt att tillmpa territoriella maktdelningar r
mnga, men Sisk analyserar problematiken i en bredare kontext. Han menar att
21 Lijphart (1977), sid. 8-9,18-19 22 Ghai (2008) 23 Lake and Rotchild (2005) 24
Se: Barbara F. Walter, Committing to Peace: The Successful Settlement of Civil Wars,
New Jersey: Princeton University Press, 2002.
13
maktdelning inte r sjlva lsningen, utan snarare en mellanliggande resolution.
Maktdelning r, ppekar Sisk, en struktur fr fredlig samlevnad efter inbrdeskrig och det
r endast ett system fr hantering av konflikter.25
Tillmpningen av territoriell autonomi medfr stora risker fr den politiska
utvecklingen om etniska grnser r oklara. Scenariot leder till majoritet-minoritet
dilemma i vilket ingen grupp vill vara minoritet. Rivaliteten om grnser blir en kamp om
vilken grupp har rtt att vara majoritet i en given autonomi och vilken fr vara minoritet.
Samma rivalitet handlar om msesidig misstnksamhet och lg tillit mellan rivaliserande
grupper. Varje handling frn ena gruppen vcker misstnksamhet hos andra grupper.
Drfr r det svrt att skapa tilltro mellan konfliktparter under post-konflikt perioder.
Territoriell autonomi r ett principiellt erknnande av en grupps dominans ver det
autonoma styret, medan andra grupper fr vara minoritet i samma omrde. Frgan r hur
den nya dominerande gruppen agerar om minoriteter krver hgre befogenheter just i den
nyskapade autonomin. Utmaningen blir mer komplicerad om minoriteten hr samman
med en dominerande grupp i en granregion eller med en grupp som dominerar ver ett
granland. Konflikten i Nordirland r ett exempel som terspeglar liknande scenario.
Katolikernas minimala krav var samma befogenheter som protestanterna, om Nordirland
inte frenades med den sjlvstndiga Irland. Utvecklingen har lett till en lngdragen
blodig konflikt mellan katoliker och protestanter. Sisk betraktar problemet som parternas
missnje mot autonomilsningar. Han menar att det finns alltid missnjda rster mot
autonomiresolutioner, dock kan missnjet bidra till desintegration och krav p hgre
rttigheter; t.ex. sjlvstndighet.26
Rivaliserande gruppers intresse fr samma territorium r en annan eftergift av oklara
grnser. Territoriet kan vara strategiskt fr flera grupper som anser sig tillhra deras
hemland eller utgra deras hemland. Det hnder sllan att relationerna blir fredliga om ett
omrde fr den viktiga statusen fr flera grupper. Ingen grupp tnker ge upp kampen om
kontrollen ver detta omrde s ltt som mjligt. Det mste finnas mnga vervgande
faktorer fr att ngon grupp eller ngra av grupperna ovilligt acceptera sina rivalers
25
Timothy D Sisk, Power sharing after civil wars: Matching problem to solutions, kapitel
14 i Contemporary Peacemaking: Conflict, Peace Processes and Post-War
Reconstruction, eds. Darby, John & Mac Ginty, Roger, 2008. 26 Sisk (2008)
14
kontroll ver territoriet i frga. Serbers och albaners intresse fr Kosovo terspeglar
scenariot. Det var det internationella stdet fr albanerna som tvingade serberna till
frlust i kampen om Kosovo.
Territoriella autonomier tillmpas i de flesta fall baserat p etnisk koncentration i ett
omrde. Etnisk koncentration och territoriell autonomi r viktiga faktorer fr att utkrva
strre befogenheter. Crawford Young anser att sdana kombinationer inte har positiv
effekt p politiska frhllanden om vissa politiska organisationer vill utnyttja situationen.
Young pongterar att etnicitet har en bred diskursiv potentiell som kan verfras till
vld.27
Drmed anses etnisk baserade autonomier ha strre kapacitet fr politiskt vld,
eftersom folklig mobilisering r lttare om den etniska gruppen r koncentrerad och har
autonomi befogenheter.28
Chaim Kaufmann pongterar att politiskt vld ocks har andra
frklaringar n bara kapaciteten hos det autonoma styret. Han menar att etniska konflikter
uppstr mellan grupper som anser sig vara annorlunda frn sina rivaler p mnga stt.29
Sammankomsten av dessa faktorer kan frvandlas till en laddad sociopolitisk dynamik
som extrema organisationer enkelt kan utnyttja i sitt politiska agerande.
Territoriella och icke-territoriella autonomier har ocks frdelar fr politiska
frhllanden. Sisk betraktar territoriella befogenheter som modeller fr konflikthantering.
Det r en stor framgng att rivaliserande grupper kommer verens om hanteringen av
sina tvister inom ramen fr autonomimodeller. Lijphart bekrftar att autonomi inte
garanterar fredliga relationer fr all framtid, men han vervger att det finns mnga bra
frdelar med autonomilsningar.30
Autonomi befogenheter behver inte alltid leda till
nya konfrontationer. Den kortvariga strategin r stabilisering av det politiska lget via
ngon av autonomimodellerna. Quebec i Kanada r ett lyckat exempel p verltande av
territoriella rttigheter. Det terstr ven det faktum att Kanada har lng erfarenhet av
stabil demokrati och intern fred jmfrt med Spanien, men folket i Quebec hade
27
Se: Crawford, Young, explaining the conflict potential of ethnicity, kapitel 1 i
Contemporary Peacemaking: Conflict, Peace Processes and Post-War Reconstruction,
eds. Darby, John & Mac Ginty, Roger, 2008. 28 Se: Svante E. Cornell (2002), Autonomy and Conflict: Ethnoterritorality and Separatism in the South
Caucasus- Cases in Georgia, sid.17 29
Se: Chaim Kaufmann, 1996. 'Possible and Impossible Solutions to Ethnic Civil Wars',
International Security 20(4): 136-175. 30 Lijphart(1977), sid. 41
15
mjlighet att utropa sin sjlvstndighet i den sista folkomrstningen om de var missnjda
med sin situation i Kanada.
Autonomi kan ocks vara ett alternativ till ett scenario i vilket en grupp med statliga
resurser str emot en annan grupp som saknar dessa resurser. Ingen sida kan totalt
tillintetgra den andra, medan bde fr knna p en del fysikiska skador p.g.a.
vldsamma attacker som uppstr mellan dem. Autonomi har drfr flera tilltalande inslag
nr liknande konfrontationer uppstr, ppekar Wallensteen.31
Han menar att lsningen r
en balans mellan den autonoma regionens befogenheter och centralmakten32
, trots att
sdana resolutioner kan frsvaga samhrigheten mellan de etnonationella grupperna,
menar Lijphart.33
Kravet p sjlvstndighet r en av de faktorer som kan frsvaga samhrighetsbandet
mellan folket i den autonoma regionen med resten av landet. Den territoriella autonomin
erbjuder goda politiska mjligheter som bland annat etnonationell koncentration, legitim
styre fr den koncentrerade gruppen och legitima grnser. Dessa mjligheter saknas i
icke-territoriella autonomier. Hr r det ndvndigt att analysera situation i en strre
kontext d.v.s. att stta den autonoma regionen i kontrast till andra problematik. Har landet
genomgtt ett inbrdeskrig, kan det vara mindre sannolikt att autonomilsningar
avfrdas. Om lsningen iakttas utifrn separatiska alternativ mot hegemonisk auktoritet,34
finner jag en radikal ndring i bda sidornas politiska krav. Det r dessa lsningar som
gr att autonomin kan vara stort bidrag fr fredliga relationer mellan konfliktparterna.35
2.1.3 Autonomi, politiska partier och valsystem
Politiska partiers fria verksamhet och allmnna val utgr tv viktiga demokratiska
indikatorer i ett demokratiskt samhlle. Dessa indikatorer har komplicerad och knslig
roll i multinationella lnder. Etnonationella grupper stdjer oftast partier som
representerar deras nationella karaktr. Trenden r mer vsentligt i samhllen med stora
31 Wallensteen (1994), sid. 222 32 Wallensteen (1994), sid.222 33 Lijphart(1977), sid. 48-49 34 Sisk (1996), sid. 34 35 Lijphart (1977), sid. 89
16
etniska klyftor, eftersom det finns flera vervgande faktorer fr organisering av etniskt
partier, betonar Horowitz. Med andra ord menar han att etniska partier r ett svar p den
interna ndvndigheten av gruppen som en gemenskap och p den externa
ndvndigheten i frhllande till andra etniska grupper. Etnonationella partier kan orsaka
politiska oroligheter p.g.a. det s kallade fr sammankomsten mellan etniska konflikter
och partipolitik av Horowitz. Han understryker att etnonationella partier r
huvudorsaken bakom verfringen av etniska konflikter till partipolitik36
Effekten av sammankomsten mellan partipolitik och etniska konflikter r mycket
destruktiv fr lsningen av konflikter, i takt med att det blir svrare att skilja konfliktens
etniska dimension frn den partipolitiska dimensionen. Konkurrensen mellan sametniska
partier frsmrar nnu mer mjligheterna fr fredsfrhandlingar. Horowitz pongterar att
rivalitet mellan sametniska partier inte kan undvikas.37
Det finns flera orsaker som driver
sametniska partier till rivalitet med varandra. Rekrytering av medlemmar och
sympatisrer r en grundlggande orsak, eftersom de r beroende av samma folk i sin
politiska verksamhet. Frlorat std fr ena partiet anses ka konkurrenternas politiska
inflytande.
Det fra scenariot r en general beskrivning av etnonationella partiers effekt p
politiken. Det politiska systemet br ha vissa mjligheter fr att partierna ha ett verkligt
utrymme fr sin aktivitet. Varje partisystem och valsystem har sjlvklart egna effekter p
etniska relationer och p det politiska tillstndet.38
Effekten beror p de legala
mjligheterna som underlttar partiernas delaktighet i processerna. Tv-partisystem t.ex.
uppfyller inte krav p plural representation i multinationella lnder, drfr anser Lijphart
att multipartisystem r ndvndigt system fr internstabilitet. Han pongterar att tv-
partisystem fungerar bttre i homogena lnder, men inget relevant system i
multinationella lnder39
Majoritetsvalsystem och Proportionell Representation (PR) utgr valsystemens tv
huvudkategorier om kombinationen av bgge inte rknas som en tredje kategori. Bde
modellerna har sjlvklart flera olika varianter, men de behller grundprinciperna
36 Horowitz (1985), sid. 291-294 37 Horowitz (1985), sid. 342- 344 38 Horowitz (1985), sid. 628 39 Lijphart (1977), sid. 63-64
17
majoritet och proportionalitet. I PR valsystem frdelas parlamentets mandat efter antalet
rster40
, vilket anses vara mer rttvist jmfrt med majoritetssystemet. Etnonationella
minoriteter har mjlighet att f mandat i parlamentet om deras befolkningsmngd
uppfyller representationskraven.41
I majoritetsvalsystem tillmpas
majoritetsrepresentation d.v.s. att varje kandidat mste ha std av en tillmpad
kvalificerad majoritet fr att vara en vinande kandidat i sin valkrets.42
Majoritetsvalsystem exkluderar oftare sm etnonationella grupper frn verklig politisk
inflytande. Detta system gynnar ofta grupper med stor befolkningsmngd, medan
missgynnar grupper med begrnsade befolkningsmngd.
En intressant analys r relationen mellan valsystem och politiska partier med
autonomistyren och hur dessa pverkar varandra. I ett generellt perspektiv kan den
msesidiga effekten inte frnekas, men vilken pverkar mer de andra r en komplicerad
och tidskrvande analys. Icke-territoriella autonomier verkar ha mindre effekt p
valsystemet, i och med att mlgruppen ofta saknar en riktig befolkningskoncentration i ett
territorium. En mjlighet r d hela landet utgr en enda valkrets fr PR-valsystem och
politiska partier fr presentera en nationell vallista. Tillmpas detta terstr d att se om
befolkningsmngden uppfyller krav p representations kriterier.
Territoriella autonomier r en omfattade politisk resurs fr etnonationella partier. I
fregende sektion analyserades de effekter som territoriella autonomier har p relationen
mellan etnonationella grupper. Det politiska parti som kontrollerar en autonom region,
ocks kan frverkliga sin agenda, vilket r en annan viktig faktor fr konkurrensen
mellan sametniska partier. Befolkningens politiska stllning r avgrande fr partiernas
politiska status, men allmnna val r det enklaste mttet p folkligt std. Frgan r med
vilka mtt kan man ta reda p illegala partiers samhllsposition? Ett alternativ som inte
leder till skert resultat r underskning av legala partier som tros associerar med de
illegala organisationerna.
Valresultaten i territoriella autonomier visar en verklig bild av
befolkningsfrhllandena och politiska partiers agenda. Om en etnonationell grupp har
40 Se: Leduce, Lawrence, Richard G. Neimi & Pippa Norris,(2006), Comparing Democracies 2, new
challenges in the study of elections and voting,. 41 Se: Andrew Reynolds (2005), Electroal System Design: The New International IDEA Handbook, sid. 57-
58 42 LeDuc med flera, 2006, sid. 43-44 och ven Farrel (2001), sid. 97-98
18
befolkningsvertag brukar detta visa sig i valresultaten ocks. Folket vljer i frsta hand
att rsta p de partier som representerar deras nationella krav. Detta profilerar sig bttre i
PR-valsystem som proportionell mandatfrdelning. Horowitz definierar detta scenario
som partiprofilering av politiken, medan majoritetsvalsystem profilerar folkets enighet
kring ett parti eller en kandidat.43
I det senare fallet kan andra minoriteter i det autonoma
omrdet bli verkrda av den stora gruppen. Risken fr konfrontationer r stor om det
inte finns andra mekanismer fr inkludering av dessa minoriteter i politiken.
Territoriella autonomier kan likas analyseras utifrn msesidig relation mellan
befolkningskoncentration och politiska partier. Ett parti kan agera radikalt bland ett
koncentrerat folk och drmed anvnda allmnna val som ett verktyg fr att legitimera sin
radikala politik. Folkliga mobiliseringar bakom ett partis radikala politik r mycket lttare
i territoriella autonomier. Valresultat bevisar sjlvklart graden av folkets std fr den
radikala politiken. I territoriella autonomier brukar finnas rster som krver hgre
befogenheter, dribland sjlvstndighet ocks. Dessa rster blir stort problem fr
centralmakten att handskas med, men de blir alvariga om de frvandlas till politiskt vld.
Scenariot reflekterar en rad legala paradoxer som hamnar i krock med varandra. En
legitim territoriell autonomi leder till etnisk koncentration som stder ett vldsamt parti
med radikal politisk agenda. Varje led av den spiralen r knslig och drfr r det svrt
att ndra p situationen. Autonomin kan inte avskaffas och befolkningen kan inte flyttas
heller. Vill man sl hrt mot partiet, br man trotsa det folk som stdjer partiet. Manas
partiet till fredliga handlingar, krvs sjlvklart ngot i genvlde. Detta scenario r ett
resultat av kombinationen mellan territoriella autonomier med politiska partier och
valsystem, men det r inte ndvndigt att scenariot upprepas i alla territoriella autonomier
med samma frutsttningar.
2.1.4 Konsociational kontra integrativ demokrati
I fregende analys har lsarna uppmrksammats om autonomis effekt p etnonationella
relationer, valsystem och politiska partier. Den hr sektionen r kort redogrelse av
43 Horowitz (1985), sid. 628
19
konsociational och integrativ demokrati. Presentationens syfte r kartlggning av de
politiska utrymmena respektive demokratimodell erbjuder.
Konsociational demokrati
Arend Lijphart r en fregngare i forskningen kring konsociational demokrati som
konfliktslsningsmodell. Han ppekar att modellen bestr av de fyra principerna stora
koalitioner, msesidig vetortt, proportionalitet och slutligen autonomi.44
Konsociationala
modeller har goda frutsttningar fr olika etnonationella grupper att f politiska
befogenheter. Sisk pongterar att modellen r pragmatiskt i multinationella lnder med
stora etniska klyftor, speciellt i lnder som har drabbats av etniska konflikter.45
Koalitionsprincipen r en ppen plattform fr nya politiska sammanslutningar under
en och samma mandatperiod. Olika politiska partier har mjlighet att g i koalition med
varandra s lnge koalitionen gynnar deras intresse. Samma princip gller ven
etnonationella partier som representerar sitt folks vlja i parlamentet.46
Vetorttprincipen har vckt mnga diskussioner, de flesta med skarpt kritiker riktade
mot vetortten. Kritikerna menar att en minoritet kan avfrda majoritetens vilja, trots att i
grunden alla grupper har rtt att anvnda veto om vissa beslut strider emot deras intresse.
Frdelen med vetortt r en viss maktbalans som rder mellan ingende grupper i
koalitionen. Politiska beslut fr konsensus legitimitet av alla grupper som ingr i
koalitionen.47
Autonomiprincipen som en annan konsociational princip sammanfaller med olika
territoriella decentraliseringsmodeller. Principen legaliserar regionalt sjlvstyre fr en
minoritet som utgr en egen majoritet i det autonoma omrdet.48
Sektion (2.1.2) handlar
om fr- och nackdelar med autonomi. Fr mer information om autonomi manas lsarna
att vnda till den sektionen. Proportionalitet utgr den fjrde principen som tillmpas p
grundval av proportionell representation efter allmnna val till parlament eller andra
beslutande organ.
44 Lijphart (1977), sid. 25 45 Se Timothy D. Sisk (1996), Power Sharing and International Mediation in Ethnic Conflicts, sidor 35-36 46 Sisk (1996), sid. 36 47 Lijphart (1977), sid. 36-37 och ven Sisk (1996), sid. 33 48 Lijphart(1977), sid. 41
20
Alla principerna r bra frutsttningar fr delaktighet i ett lands politiska system. De
gynnar mycket etnonationella minoriteter som kan agera sida vid sida med stora grupper.
Konsociational demokrati r inte perfekt modell och har egna brister som alla andra
mnskliga verk. Det r omjligt att tillmpa alla dessa principer p en och samma gng i
ett fall. Kritiken mot dessa principer r relevanta, men inte tillrcklig att avfrda
konsociational demokrati i sin helhet. Modellen r i frsta hand ett alternativ till icke-
demokratiska system i multinationella lnder. Ett konsociationalt styre r sjlvklart
mycket bttre n politisk anarki i ett land. Det r under sdana situationer som
konfliktparter mste vervga ett beslut som gynnar alla intresse.
Integrativ demokrati
Integrativ demokrati bestr av de tre principerna presidentsystem, lokalfederation och
majoritetsvalsystem. En viktig strategi fr tillmpningen av integrativa modeller r
utvidgad samarbete mellan rivaliserande grupper. Horowitz anser att detta kan
frverkligas om statliga institutioner har kapacitet att integrera konfliktparterna.49
Sisk
ppekar att msesidig frtroende mellan alla etnonationella grupper utgr en
grundlggande villkor fr fredlig samlevnad inom modellen.50
Demografiska frhllanden mellan etnonationella grupper har stor effekt p hur den
politiska atmosfren ser ut i integrativa modeller. Majoritetsvalsystem mjliggr stora
gruppers systematisk-legitima vertag ver landets politiska institutioner. Den stora
gruppen har ven mjlighet att vlja en president som tillhr den egna etnonationella
gruppen. Ju mer demografiska frhllandena r ojmna, desto hgre blir den politiska
orttvisorna mellan en majoritet och minoriteter. Om det rder en harmonisk politisk
situation51
, beror skert detta p ett hgt asymmetriskt frhllande som en minoritet
tvingas acceptera.
Presidentens roll r folkets enighet nr parlamentet och andra institutioner inte kan
uppfylla detta ml.52
Folkets enlighet i multinationella lnder r svr uppgift, drfr
menar Horowitz att verltande av lokala befogenheter till etnonationella grupper ocks
49 Horowitz (1985), sid. 601, 623, 652 50 Sisk (1996), sid. 41 51 Horowitz (1985), sid. 601, 652 52 Sisk (1996), sid. 44
21
r ndvndigt. Han definierar detta fr lokalfederation vars syfte r kompromiss och
samarbete mellan alla grupper p lokal niv. Samarbetet ska till och med hlla
konfrontationerna p lokal niv och inte verfras till nationell niv. Lokalfederationer
underlttar regeringens arbete p lokalniv och blir ett hinder infr rivaliteternas
spridning till andra regioner.53
Den bilden av lokalfederation r fr optimistisk och bortser frn samhllen med stora
etniska klyftor. Lokalfederation kan fungera endast i samhllen med svaga etnonationella
motsttningar. Ett land med intensiva etnonationella motsttningar kan dremot inte
hllas ihop med lokalfederation. Kritiken gller ven de andra principerna i integrativa
demokratimodeller. Integrativa modeller garanterar freden om etnonationella
motsttningar inte r intensiva eller om demografiska asymmetrin r mycket hgt.
2.1.5 Sammanfattning och hypoteser
De flesta fredsforskare bekrftar att hanteringen av etnonationella konflikter r lttare i
demokratiska lnder, trots att det inte finns garantier fr hllbarfred i demokratiska
system heller. Ett demokratiskt system utgr bara en frutsttning fr hanteringen av
konflikter och andra konfliktfaktorer terstr att elimineras. De flesta konflikter uppstr
p.g.a. kontrollen ver maktresurser, drmed br lsningen av dem vara lttare med
liknande alternativ. Maktresurser r de element som r livsviktiga fr verlevnad eller fr
att bevara hegemoni beroende p vilken position konfliktparterna befinner sig i. Till fljd
av den idn betonar forskarna att verltande av befogenheter br leda till lsningen av
konflikter, men intensiveringen av motsttningar kan inte uteslutas.
Autonomi och dess varianter har tillmpats fr lsningen av etnonationella konflikter
i mnga multinationella lnder. Autonomins karaktr bygger p verltande av rttigheter
till de etnonationella grupper som krver sina rttigheter. Befogenheterna r strre i
territoriella autonomier jmfrt med icke-territoriella autonomier. Dessa modeller
behver inte ndvndigviss att accepteras av alla inblandade parter. Det r oftast de
politiska omstndigheterna som tvingar konfliktparterna till kompromiss och hantering av
53 Horowitz (1985), sid. 601- 613
22
konfrontationerna. Autonomi resolutioner ses drfr inte som slutliga lsningar utan
snarare som modeller fr hantering av konflikter. Jag drar fljande hypotes ur fregende
teoretiska analys av autonomi:
Territoriell autonomi kar risken fr etnonationella konflikter.
Hypotesens belgg krver sjlvklart flera empiriska studier av lnder dr territoriell
autonomi har tillmpats. Resultatet frn ffallstudier kan inte generaliseras till andra fall.
Varje fall skiljer sig frn de andra i ngon aspekt. Drmed undviker jag att dra generella
slutsatser baserat p resultat av de empiriska delarna i den hr uppsatsen.
2.2 Metod
2.2.1 Metod och val av fall
Studiens teoriska del r en kvalificerad analys av autonomimetoder fr lsningen av
etnonationella konflikter. Autonomi r ett omfattande begrepp som krver kvalitativa
metoder fr att kunna analyseras.54
Teoridelen innehll ocks en kort presentation om
konsociational och integrativ demokrati fr kartlggning av de principer som
sammanfaller med autonomimodeller.
De empiriska delarna r en jmfrelseanalys mellan Spaniens och Frankrikes stt att
hantera baskiska konflikten. Jmfrelseanalysmetoder utgr viktiga verktyg fr
illustrering av lndernas interna maktfrhllanden, enligt Lennart Lundquist.55
Det finns
frsts flera faktorer bakom de flesta konflikter och den baskiska frgan r inte undantag
i sitt slag. Argumenten fr jmfrelseanalysen mellan Frankrike och Spanien r
mjligheten att illustrera flera faktorer som kan ha pverkat situationen i bgge lnderna,
inte minst historiska faktorer.56
Jag kommer att jmfra varje lands politiska system med
demokratimodellerna. Underskningen fokuseras fortsttningsvis p den effekt lndernas
politiska system har p baskernas situation.
54 Inspiration frn Walln, Gran (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, sid. 73 om begrepp som
r mngtydiga och krver tolkningsmetoder fr att uppfattas. 55 Se: Lundquist, Lennart (1993), Det vetenskapliga studiet av politik, sid. 101-103 56 Se: Backman, Jarl (1998), Rapporter och Uppsatser, sid. 62
23
Det r svrt att avgrnsa det franska fallets tidsperiod p.g.a. franska revolutionens
effekter p dagens franska statssystem. Revolutionens nationalistiska budskap har orsakat
en del ptagliga problem fr baskerna. Jag kommer att ha en historisk verblick p det
franska fallet, men det r femte republikens konstitutionella principer som r studiens
utgngspunkt. I det spanska fallet kommer jag att fokusera p post- Francoperioden fram
till 2000-talet. Francoperioden utgr en historisk bakgrund fr bttre frstelse av
hndelsefrloppet efter vergngen till demokrati.
De tv klasiska jmfrande metoderna The Method of Agreement och The Method of
Difference utgr tv viktiga verktyg fr jmfrelser av fallstudier. Metoderna fokuserar
p kausala samband mellan beroende(utfall) och oberoende variabler i fallstudier som har
antingen mnga likheter eller nstan inga likheter. Method of Agreement r anvndbar
fr studier av de fall som har mnga likheter med varandra vad gller utfall och
orsaksfaktorer, medan Method of Difference r praktiskt fr fall som r mycket olika. I
Method of Agreement frklaras likheter med likheter, medan i Method of Difference
frklaras olikheter med olikheter.57
Den hr studien skall frklara varfr det blev olika utfall av samma etnonationella
konflikt i tv grannlnder. Fljande stycke r en kortfattad kartlggning av fallstudiernas
karaktr. Spanien r en parlamentarisk monarki med autonomi administration, medan
Frankrike r en centralstyrd republikansk demokrati. Spanien har Proportionell
representation (PR) valsystem, medan Frankrike tillmpar Two Round System (TRS).58
I
Spanien har vld delvis frekommit efter vergngen till demokratin, medan Frankrike
inte har drabbats av vld efter vergngen till femte republiken. Fallens egenskaper kan
frtydligas med hjlp av tabell 2.1. De faktorer som karaktriserar lnders politiska
system pekar p fler olikheter mellan lnderna, inte minst utfallet. Den beroende
variabeln (vld) r redan klar, men oberoende variabler (orsaksfaktorer) oklara. Med
andra ord menar jag att utfallet redan r klart, men det terstr att frklara varfr det
uppstod vldsamheter i Spanien och nstan inget vld frekom i Frankrike. Jag anser att
Method of Difference r en adekvat metod fr den hr studien.
57 Se: Denk, Thomas (2002), Komparativ metod- frstelse genom jmfrelse, sid. 56-58 58 CIA-The World Factbook
24
Tabell 2.1: versikt ver Frankrikes versa Spaniens politiska system59
Fallen Frankrike Spanien
Politiskt system Republikans demokrati Parlamentarisk demokrati
Partisystem Flerparti Flerparti
Aktuellfrga Baskien Baskien
Administration Centralstyre Semifederation
Valsystem TRS PR
Konfliktens karaktr Inget vld Vld frekommer
Studiens hypotes r: territoriell autonomi kar risken fr etnonationella konflikter.
Tabell 2.1 visar administrativa skillnader mellan lnderna. Territoriell autonomi r
grundligen en form av administration som har speciell status inom landets politiska
system. I teoridelen har jag presentat flera territoriella faktorer som orsakar
konfrontationer mellan etnonationella grupper. Spaniens administration fljer territoriell
autonomi, medan Frankrike r centralstyrd. Frgan r om vldets frekomst i Spanien kan
tolkas som hypotesens belgg. Detta terstr att analyseras i de empiriska delarna.
Drmed utgr administrationen en viktig indikator fr analysen i de empiriska delarna.
2.2.2 Material och tidigare forskning
Materialet till uppsatsen r valt efter det strategiska urvalet d v s att forskaren p frhand
bestmmer vilken materialkategori som ska anvndas i forskningsprocessen.60
Fokus p
demokrati, nationalism, etniska konflikter och de valda fallstudierna har varit
grundlggande fr hur materialet valdes. Detta innebr att mngfalden av materialet var
en taktik fr att kartlgga konfliktens helhetskontext, men ven fr att minska effekten av
det s kallas fr tendensisa berttelser om Baskien. Mngfalden av materialet kar,
enligt Esaiasson, trovrdigheten i berttelsen, d v s att vad materialet sger om
hndelsefrloppet.61
Jag anvnde den taktiken fr att frbttra kartlggningen av baskiska
konfliktens olika vinklar och fr identifiering av de faktorer som orsakar konflikten.
59 En del av fakta r tagen frn CIA- The World Factbook 60 Esaiasson, (2003), sid.244 61 Esaiasson, ( 2003), sid. 315
25
Det primra materialet, d v s att lndernas konstitution, politiska system, partisystem,
valresultat mm, behver inte utsttas fr samma kllkritiska granskning som sekundra
material. Anledningen r att trovrdigheten av realia inte pverkas av tendensisa
faktorer i samma utstrckning som sekundrkllor. I fljande rad presenterar jag
kortfattat ngra verk av det sekundra materialet som har anvnts mer utfrlig i
teorianalysen och fallstudierna. Med tanke p den pgende baskiska konflikten och
materialets samtidighet har jag inte gjort en trovrdighets kllkritik av dessa bidrag. Min
motivering begrundas p Esaiasson samtidighets tanke. Han menar att en sekundrklla
som ligger nrmare i tiden r mer trovrdig n en primrklla som ligger lngre bort i tid.
Jag har snarare fokuserat p vad dessa bidrag berttar om konflikten fr att hitta en
gemensam dynamisk bakom konflikten.
Det vl genomarbetade verket Democracy in Plural Society av Arend Lijphart har
kommit till stor anvndning i den teoretiska delen. Lijphart har exemplifierat viktiga
stndpunkter om den roll som Konsociational demokrati kan spela i plurala samhllen.
Han har gjort en noggrann forskning om frdelar- respektive nackdelar med
konsociationala demokratimodeller i multinationella lnder. Hans komparativa studie av
flera lnders politiska system utvecklar de teoretiska stndpunkterna i praktiken. Verket
r lrorikt och erbjuder mnga perspektiv om hur konsociationala demokratimodeller r
praktiska fr lsningen av konflikter.
Det vlknda verket Ethnic Groups in Conflict av Donald L Horowitz r inspirerande
om orsakerna bakom etnonationella konflikter och deras lsningsalternativ. Horowitz
teoretiserar olika dimensioner av etniska konflikter och de faktorer som orsakar etniska
motsttningar. Den teoretiska delen omfattar en del jmfrande analys om olika teorier
som berr etniska relationer. Han gr en omfattande analys av politiska partiers
respektive valsystems effekt p etniska konflikter i multinationella lnder. En viktig
faktor bakom etniska konflikter r etniska partiers roll som sammanfr partipolitik med
etniska konflikter, enligt Horowitz. Partipolitiska intressen betraktas som ett systematiskt
hinder fr lsning av konflikter. Verket inkluderar ven militarisering av etniska
konflikter, vilket frsvrar en normalisering av relationerna. Han har gjort en noggrann
kombination av respektive faktorer som pverkar frekomsten av etniska konflikter.
Horowitz har inte njt sig med att bara teoretisera och analysera konfliktfaktorer, utan har
26
ven presenterat flera frslag p strategier, taktiker och tekniker om hur dessa konflikter
kan lsas eller frslag p hur vldet istllet kan verfras till politiska motsttningar.
Timothy D Sisk har med sitt lttlsta verk Power Sharing and International
Mediation in Ethnic Conflicts hjlpt mig i jmfrelsen av den Konsociationala
demokratimodellen med den integrativa modellen. Han kategoriserar konflikter i olika
typer som i sin tur provas in i olika demokratimodeller. Han frsker senare ge frslag p
hur varje typ av konflikt bst kan lsas utifrn en av demokratimodellerna. Han menar att
en grundlggande princip fr lsningen av etniska konflikter r maktdelning mellan
konfronterande grupper.
Inte att frglmma r Democracy, Nationalism and Multiculturalism av Ramn Miz
och Rerran Requejo fr dess inspiration om demokratin i plurala samhllen. Verkets
ndaml r att underska hur demokratin kan pverka multikulturella samhllen som har
en viss trend av motsttningar mellan de olika etniska grupperingarna som bor i landet.
John Darby and Roger Mac Ginty presenterar detaljerat den spansk-baskiska
relationen i The Managment of Peace Procesess, (2000). De belyser konfliktens
utveckling och konfliktparternas strategi som hamnar i rampljuset fr konfliktteoretiska
analyser. Darby och Mac Gintys presentation blir tydligare om lsaren lgger till Jos M
Magone beskrivning av spanska partipolitiska frhllanden som redovisas i
Contemporary Spanish Politics (2004). Magone fokuserar mycket p politiska partiers
roll i det spanska politiska systemet. Han redogr fr hur de politiska partierna utnyttjar
den basiska konflikten fr sina partipolitiska intressen.
Daniele Conversis The Basques, the Catalans and Spain, Alternative Rodes to
Nationalist Mobilisation (1997) r en sociokulturell analys av den spansk-baskiska
konflikten. Han lyfter upp effekten av intern migration p konfliktens sociokulturella
dimension i allmnet och demografiska omvandlingars effekt p sprkets frndrade roll
i synnerhet. Immigrationen till baskiska omrden har minskat den baskiska regionala
homogeniteten, enligt Conversi.
Carol J Greenhouses Democracy and Ethnography, Constructing Identities in
Multicultural Liberal States (1999) r inte endast en analys av konfliktens vldsamheter.
Verket handlar ven om effekten av konflikten p baskernas identitet som blivit svagare
till fljd av vldsamheterna. Greenhouses beskrivning skildras utfrligt av Ludger Mees
27
som belyser spansk-baskiska frgan frn brjan till idag. Mees klarlgger den baskiska
identitetens roll i den nationella rrelses olika dimensioner i Nationalism, Violence and
Democracy, The Basque Clash of Identities (2003). Mees menar att vldet utmattade
baskerna och deras kampvilja avtog med tiden.
Jan Mansvelt Beck utmanade tystnaden om franska baskers situation nr han
presenterade sitt verk Territory and Terror, Conflicting Nationalism in the Baque
Country (2005). Mansvelt Beck redogr utfrligt fr franska baskers politiska liv under
femte republiken. Han lyfter upp partipolitiska och kulturella organisationers verksamhet
inom det franska systemet. Mansvelt Beck bortser inte frn Frankrikes interna reformer
och deras inverkan p baskernas sociopolitiska utveckling. Sprkreformer och
administrativa omorganisation r tv faktorer som lmnat viktiga spr vad gller den
basiska nationalismen, vilket bekrftas av Alistair Cole i Governing and Governance in
France (2008).
Jag avslutar den korta presentationen av tidigare forskning med Hans Sjbergs verk
Frankrike, politik och samhllsutveckling (1980) som r en enkel och detaljerad skildring
av Frankrikes politiska system. Detta verk har bidragit stort till att stta mig in i det
franska systemets praktiska roll som utgr frn konstitutionen.
28
3. Spanien och Baskien
3.1 Bakgrund
Baskien, baskernas historiska omrde, har varit delat mellan Spanien och Frankrike
ganska lnge. Fyra av Baskiens sju provinser tillhr Spanien varav Navarra utgr en egen
autonomi sedan den nya konstitutionen antogs av folkomrstningen 1978.62
Sabino Arana
Goiri anses vara grundaren av den baskiska nationalismen nr han etablerade Partido
Nacionalista Vasco (PNV) under 1890-talet.63
Arana frskte frena det traditionella
baskiska omrdet, Euskal Herria, i en sjlvstndig basisk konfederation, Euskadi.
Termen Euskadi har ftt stor politisk betydelse fr mnga basker och fr tillfllet kopplas
begreppet till den autonoma regionen i Spanien.64
Tragiska hndelser har varit en viktig faktor fr blomstringen av den baskiska
nationalismen under lng tid. Grnsdragningen mellan Frankrike och Spanien har
betraktats som ett stort trauma fr basker, eftersom grnsen systematiskt hindrar baskers
enighet. De baskiska traditionella sjlvstyren, fueros, avskaffades av franska
revolutionrer som strvade efter Paris hegemoni ver hel Frankrike.65
Baskiska nationalister stdde republikanerna mot konservatister under 1900-latets
inbrdeskrig. Belningen fr deras std var President Jose Antonio Aguirrs erknnande
av baskernas symboliska flagga, ikurrina, 1936. Aguirrs beslut varade inte lnge innan
Franco tog ver makten.66
Francoregimens politik mot baskerna strkte nnu mer den
baskiska patriotismen, drfr kallar Johan Eriksson Franco fr baskiska patrioternas
bste vn. Flygattacken mot Guernica under april 1937 radikaliserade den baskiska
nationalismen, eftersom Guernica har en helg symbol fr baskerna. PNV mobiliserade
mnga basker mot Franco, men till slut kunde PNV inte fortsatta sitt motstnd. Mnga
PNV medlemmar gick i exil. Francos kulturella politik mot baskerna r fortfarande
62 Se: Carol J. Greenhouse (1998), Democracy and Ethnography, Constructing Identities in Multicultural Liberal States, sid. 163 - 164 63 Se: Ludger Mees (2003), Nationalism, Violence and Democracy, The Basque Clash of Identities, sida 5 64 Eriksson (1998), sida 4-5 65 Ibid. sida 6 66 Mees (2003), sida 16- 17
29
ptagligt. Frbud av baskiska sprket och omvandling av baskiska ortnamn till
kastilianska utgjorde tv principer i Francos kulturella fortryck.67
En radikal avbrytargrupp frn PNV grundande ETA (Euskadi ta Askatasuna, Baskien
och Frihet) under 1959 nr de ansg att PNV har blivit passiv mot Francoregimen. ETA:s
kulturella insatser har inte varit lika knda som organisationens vldsamma handlingar.
Kulturell satsning p baskiska sprket, euskera, och baskisk mytologi kade ETA:s
inflytande.68
I mitten av 1970-talet splittrades ETA i tv fraktioner, nmligen en militr
fraktion ETA-milis och en politisk-militr fraktion ETA-poli-milis. En rad
hndelsefrlopp efter Francos bortgng fick ETA-milis att grunda Herri Batasuna
(Folkets Union, HB). Detta var en taktik fr delaktig i den politiska utvecklingen via
icke-militra metoder. ETA-poli-milis var inte lika stark som ETA-milis och hade mindre
kapacitet att utmrka sig som ETA-milis. ETA-poli-milis upplstes i organisationens
sjunde konferens i september 1982 och mnga av dess medlemmar, etarras, integrerades
i Euskadiko Eskuerra (Baskiens Vnster, EE). ETA-milis blev ETA:s legitima
representant framver i takt med upplsningen av ETA-poli-milis.69
vergngsperioden
var en komplicerad maktkampsperiod mellan kung Juan Carlos I, republikaner och
Francoanhngare i Spanien. Spanska polisen fortsatte sin jakt p ETA som ocks fortsatte
sina militra aktioner.70
Detta avsnitt handlar om baskernas politiska situation i Spanien
efter vergngsperioden till demokratin. Analysen ska besvara frgan om varfr
konflikten fortsatte delvis med vldsamma metoder efter vergngen till demokrati.
3.2 Politiskt system och demokratimodell
3.2.1 Det politiska systemet
Spaniens politiska system r en parlamentarisk monarki, fast konstitutionens frsta artikel
betonar att makten utgr frn folket.71
Spaniens administration bestr av 17 autonoma
67 Eriksson (1998), sida 6-7 och ven Heywood, Paul (1999), Politics and Policy in Democratic Spain: No
Longer Different? Sid. 132 68 Greenhouse(1998), sid. 167 69 Se: J. Martin Ramirez & Bobbie Sullivan (1987) The Basque Conflict, kapitel 6 i Etnich Conflict;
international perspective edited by Jerry Boucher, Dan Landis and Karen Arnold Clark, sid. 128-129 70 Eriksson (1998), sid. 8 71
Article 1 [State Principles, Sovereignty, Form] av konstitutionen (1) Spain constitutes itself into a social and democratic state of law which advocates liberty,
30
omrden och tv autonoma stder.72
Regioner och etniska grupper har rtt till autonomi
enligt artiklarna 2 och 143-158, men statens territoriella integritet mste respekteras.73
Senaten (Senado) r parlamentets (Cortes) ena kammare. Senatorerna vljs av
provinser och autonoma regioner. Varje autonom region har rtt till en senator och en
extra senator fr varje en miljon invnare, medan varje provins har befogenhet att vlja
fyra senatorer.74
De autonoma regionernas parlament vljer 48 senatorer och provinserna
vljer 208 senatorer i direkta folkliga val. I senatsvalet tillmpas Limeted Vote System
(LV) d v s att varje vljare fr vlja en senator mindre n antalet valbara platser fr varje
provins.75
Parlamentets representant hus (Congreso de Deputados) bestr av 350 mandat
som vljs i folkliga val. Fr detta val tillmpas List Proportional Representation (List-
PR) i vilket partierna presenterar egna vallistor.76
Spanien har ett flerpartisystem som r
en bild av landets ideologiska, etniska och regionala uppdelning.
justice, equality, and political pluralism as the superior values of its legal order. (2) National sovereignty belongs to the Spanish people from whom emanate the powers of the state. (3) The political form of the Spanish State is the parliamentary Monarchy. 72 CIA-The World Factbook Spain och Lijphart (2008), sid. 118 73
Article 2 [National Unity, Regional Autonomy] The Constitution is based on the indissoluble unity of the Spanish nation, the common and indivisible homeland of all Spaniards, and recognizes and guarantees the right to autonomy of the nationalities and regions which make it up and the solidarity among all of them. 74
Article 69 [Senate] av konstitutionen (1) The Senate is the chamber of territorial representation. (2) In each province, four senators will be elected by universal, free, equal, direct, and secret suffrage by the voters of each of them under the terms established by an organic law. (3) In the island provinces, each island or grouping of them with a representation or insular council shall be a voting district for the purposes of the election of senators, three of them going to each of the major islands - Grand Canary, Mallorca, and Tenerife - and one each to the following islands or groupings: Ibiza-Formentera, Menorca, Fuerteventura, Gomera, Hierro, Lanzarote, and La Palma. (4) The cities of Ceuta and Melilla shall elect two senators each. (5) The Autonomous Communities shall also designate one senator and one additional senator for each million inhabitants in their respective territories. The designation shall be made by the legislative assembly, or in its absence, by the higher collective body of the Autonomous Community pursuant to the provisions of the Statutes, which in any case, shall insure adequate proportional representation. (6) The Senate is elected for four years. The term of the senators shall end four years after their election or on the day of the dissolution of the Chamber. 75 Se: Andrew Reynolds (2005), Electoral System Design: The New International IDEA Handbook, sid. 60,
117 76 CIA-The World Factbook Spain
31
Det politiska systemet tillter inte bara rtten till regional administration. Minoriteters
kulturella och sprkliga rttigheter erknns. Konstitutionens artikel tre garanterar en
officiell status fr minoriteternas sprk i deras regionala styre vid sidan av statens
officiella sprk, kastilianska. Den officiella statusen lgger staten att bedriva en
sprkpolitik som frmjar minoriteternas sprkliga respektive kulturella intressen.
Kulturella mngfalden betraktas om en viktig rikedom fr Spanien.77
3.2.2 Den demokratiska modellen
Spaniens politiska system sammanfaller med den konsociationala demokratimodellen i
tv principer. Koalitionsprincipen tillmpas inte, men strsta partiet brukar bilda
regering. Det har hnt att olika partier har sttt bakom regeringspartiet utan krav p ngra
ministerposter i regeringskansliet. Mandatperioden 1996-2000 r ett exempel d regional-
nationalist partierna PNV (Baskien), CiU (Katalonien), CC (Kanariearna) och
regeringspartiet (PP- Partido Popular) samarbetade.78
Autonomi och proportionalitet tillmpas efter konstitutionens bestmmelser.
Artiklarna 2, 143-158 i konstitutionen tillter territoriell autonomi fr regionerna.
Autonomi r den hgsta territoriella befogenheten som tilldelas till en administrations
enhet.79
Proportionalitetsprincipen r praktiserad inom ramen fr valsystemet.
Proportionaliteten gller bde i spanska parlamentets representanthus och i de autonoma
regionernas parlament. I tabell 3.1 presenteras ett exempel p proportionalitet i Baskien
77
Article 3 [Official Language] (1) Castilian is the official Spanish language of the state. All Spaniards have the duty to know it and the right to use it. (2) The other languages of Spain will also be official in the respective autonomous communities, in accordance with their Statutes. (3) The richness of the linguistic modalities of Spain is a cultural patrimony which will be the object of special respect and protection. 78 Guelke (2004), sid. 34 79
Article 137 [Municipalities, Provinces, Autonomous Communities] The State is organized territorially into municipalities, provinces, and the Autonomous Communities which may be constituted. All these entities enjoy autonomy for the management of their respective interests.
32
under flera rs valperioder. Siffrorna r i procent och det totala resultatet visar att icke-
basiska partier ocks har starkt fste bland befolkningen i Baskien.
Tabell 3.1 80
: Valresultat fr spanska parlamentet SP och basiska parlamentet BP.
Val r PNV HB EE EA vriga
Total baskisk nationalism
Icke-basiska partier totalt
SP 77 28.8 4.3 6.3 39.4 60.6 100
SP 79 27.6 15.0 8.0 50.6 49.4 100
BP 80 38.0 16.5 9.8 0.9 65.2 34.8 100
SP 82 32.0 14.8 7.7 54.5 45.5 100
BP 84 42.0 14.6 8.0 1.0 65.6 34.4 100
SP 86 28.0 17.8 9.1 54.9 45.1 100
BP 86 23.7 17.5 10.9 15.8 67.9 32.1 100
SP 89 22.7 16.8 8.8 11.1 59.4 39.6 100
BP 90 28.5 18.3 7.8 11.4 66.0 34.0 100
SP 93 23.9 14.5 9.8 48.2 51.8 100
BP 94 29.9 16.3 10.3 56.5 43.5 100
SP 96 25.4 12.5 8.3 46.2 53.8 100
BP 98 27.9 17.9 8.7 54.5 45.1 100
Flera etniska, regionala och ideologiska partier r aktiva i Spaniens politik. Spanska
Socialdemokratsiska Arbetarpartiet (PSOE), Folkpartiet (PP) och Vnster Unionen (IU)
agerar i hela landet, medan de andra partierna r etnisk-regionala med rtter i sina
regioner. SPOE och PP har konkurrerat om Spaniens politik sedan vergng till
demokratin. Etnisk-regionalist partierna har konkurrerat mot varandra och mot SPOE/PP
i sina hemregioner. CiU, ERC (katalanskt), PNV, ETA/HB, EE (baskiska), BNG
(galiciskt), CC (Kanariearna), CHA (Aragon), PA (Andalusien) utgr de viktigaste
etnisk- regionalistiska partierna.81
PSOE, PP och delvis IU har kunnat spela en viktig
politisk roll som sammanfaller med partier i integrativa demokratimodeller. PP och PSOE
har frskt ka sitt inflytande i framfr allt Katalonien, Baskien och Galicien. Regional-
nationalistiska partierna har kunnat utmana PP och PSOE tack vare starkare nationell
mobilisering i respektive regioner.82
80 Tagen frn Darby and Mac Ginty (2000), sid. 157. Jag har lagt till icke-baskiska partier som PP och
PSPE och det totala resultatet. Det kursiverade tjocka raden r resultat till basiska parlamentet (BP). Resten
av siffrorna r valresultat i basiska regionen till spanska parlamentet (SP). 81 Se: Magone, Jos M (2004) Contemporary Spanish Politics, sid. 90-105 82 Magone (2004), sid. 111
33
3.3 Konfliktens utveckling
Demokratiprocessen vlkomnades inte av dem som frlorade p ett demokratiskt
Spanien. Francoanhngaren Antonio Tejeros militrkupp misslyckades nr kung Juan
Carlos bestmt stdde demokratin.83
Folkomrstningen om den nya konstitutionen fick
inte stort std i Baskien, trots att baskerna betalade ett hgt pris i kampen mot
Francoregimen. ETA tolkade baskernas lga std som ett politiskt krav p
sjlvstndighet. Organisationen betraktade autonomin som statens strategiska plan fr
evigt vertag ver Baskien och ett hinder infr Euskadis framtida sjlvstndighet.
Drmed var det eskalerande vldet mellan ETA och spanska polisen ingen
verraskning.84
ETA var emot folkomrstningen om Baskiens autonomi som tillts av
konstitutionen. ETA ledarnas argument fr motstndet utgick frn baskernas lga std fr
konstitutionen.85
En frklaring fr baskernas nej kan vara den politiska atomsfren kring
folkomrstningen om konstitutionen. Den frberedande kommittn definierade
konstitutionen som sjlva demokratin, d v s motstnd mot konstitutionen var lika med
antidemokrati. Mnga politiska fretrdare uppfattade processen som en dikotomi mellan
demokrati och diktatur, ppekar Laura Desfor Edles.86
Baskiska nationalister
argumenterade fr det baskiska traditionella sjlvstyret, fueros, om sjlvstndigheten inte
skulle frverkligas. Mnga basker betraktade drfr fueros som sin konstitution.87
Parallellt med det eskalerande vldet grundades Baskiska autonomin som hade egen
nationalsng och flagga, ikurrirna. I det frsta baskiska parlamentsvalet (1980)
etablerades ett baskiskt sjlvstyre med PNV:s Carlos Garaikoetxea som lehenderkari
(baskisk president). Baskiska nationalismen kontrollerade regionens alla myndigheter,
men utvecklingen delade till slut baskiska samhllet i olika politiska positioner.88
83 Magone (2004), sid. 19 84 Mansvelt Beck (2005), sid. 156 157 85 Mees (2003), sid. 52 86 Edles, Laura Desfor (1998), Symbol and ritual in the new Spain, the transition to democracy after
Franco, sid. 105 87 Edles (1998), sid. 134-137 88 Greenhouse (1998), sid. 172 157
34
Autonomin hade konstitutionell legitimitet av artiklarna 2, 3 och 141-158 som
erknde den regional-etniska autonomin i Spanien. Euskera fick officiell status, men
kastilianska borde behlla sin officiella status i Baskien. Mnga basker som var positiva
till den fredliga utvecklingen tog avstnd frn ETA:s politiska vld. PNV anordnade
mnga demonstrationer fr freden. Kampen fr fred spred sig till civilbefolkningen och
mnga organisationer blev engagerade. Gesto (Samarbetsorganen fr fred i Baskien)
arrangerade tusentals tysta manifestationer fr fred frn 1988 till 1998. Allmnhetens
std fr freden kade trycket p politikerna i Baskien och Madrid fr ett avgrande stopp
av vldet.89
Det frsta decenniet av baskisk autonomi och ETA:s vld har pverkat den baskiska
identiteten bland baskerna i allmnhet och ungdomar i synnerhet. Nya markrer ersatte
lngsamt grunderna fr kollektiv identitet. Baskisk historia och sprk (Euskera) var
viktiga funktioner fr baskisk gemenskap under 1980-talet, dock frlorade dessa vrden
sin viktiga roll under 1990-talet. Tron p gemenskap p grundval av baskisk karaktr
minskade och euskera hll p att frlora sin centrala funktion som ett
kommunikationssprk.90
Frndringen kade stdet fr freden och minskade sympatin fr ETA och dess
politiska gren Herri Batasuna (HB). Det minskande intresset handlade inte bara om
ETA:s politiska vld. Det handlade lika mycket om organisationens ofrndrade strategi
fr sjlvstndigheten. Man har konstaterat att intresset fr dessa inte fanns i lika hg grad
som tidigare, vilket tvingade ETA till frndringar i sin taktik.91
Baskiska polisen blev en drivande konfliktpart mot ETA nr spanska staten frskte
stlla basker mot basker i en ny taktik mot ETA. Statens nya politik tog p krafterna
under 1990-talets pgende vldsamheter i Baskien. Skeptikerna betraktade inte ETA:s
verraskande vapenvila i september 1998 som slut p vldet. Det ddliga attentatet p
den konservative Jose Zamarreno skedde i juni samma r.92
Trots mordattentaten
vlkomnades ETA:s vapenvila av PNV och andra fredliga organisationer. Skeptikerna
menade att ETA:s taktik var endast en propaganda kampanj fr HB i det baskiska
89 Darby and Ginty (2000), sid. 167 90 Greenhosue (1998), sid. 172 173 91 Greenhosue (1998), sid. 174 176 92 Eriksson (1998), sid. 15
35
parlamentsvalet som skulle ga rum under 1998. HB fick 17.9 procent 93
av rsterna,
vilket var deras nstbsta valresultat sedan vergngen till demokratin. Skeptikerna hade
rtt med tanke p baskernas 12.5 procentiga 94
std fr HB i spanska parlamentsvalet
1996 som var HB:s nstsmsta valresultat sedan 1977.
PNV accepterade frhandlingar med ETA, nr utvecklingen verraskades av spanska
regeringens beredskap fr dialog med ETA. Regeringen hade alltid avvisat frhandlingar
om ETA inte lmnade ifrn sig sina vapen.95
Konfliktparterna kom verens om fortsatt
vapenvila och fredsfrhandlingar enligt avtalet mellan den spanske premirministern
Lizarra (PP) och den baskiske presidenten Ardanza (PNV). Baskiens suvernitet som den
viktigaste frgan accepterades av alla parter. Suverniteten innebar inte direkt
sjlvstndighet, utan ett status quo med territoriellt samarbete mellan Navarra, Euskadi
och Iparralde franska Baskien inom ramen fr en iberisk federation. HB vann stort p
utvecklingen och blev tredje strsta partiet efter PP och PNV i baskiska parlamentsvalet
som hlls i oktober 1998.96
3.4 En teoretisk och empirisk analys
Baskiska opinionen var inte enig om sin framtid inom Spaniens demokratiska system.
Ludgers Mees anser att opinionens splittring var en effekt av baskiska partiers politik och
deras historiska plats i den baskiska nationalismen. Han hvdar att baskiska
nationalismens historia inte r ETA:s historia. Arana grundade PNV under en period av
misslyckad spansk nationalstatsbildning, medan ETA:s verksamhet pbrjades under en
period av etablerad stat. Drfr vxte tv parallella dimensioner av konflikten efter
Francos bortgng: den vldsamma dimensionen under ETA:s ledning och den politiska
med PNV i spetsen.97
Tillmpningen av baskiska autonomin r en territoriell hantering av en gammal
konflikt mellan basker och spanska staten. Det autonoma styret har hga befogenheter fr
93 Se: tabell 3.1 94 Se: tabell 3.1 95 Eriksson. sid. 18 - 19 96 Darby och Ginty (2000), sid. 179 - 188 97 Darby and Mac Ginty (2000), sid. 154 155
36
att vara en autonom region. Rtten till eget parlament och lehendekari (president) r tv
av de rttigheter som r i rang med federala modeller.98
Problemet r att den territoriella
lsningen inte kan vertyga alla inblandade parter, vilket r naturligt enligt Sisk.99
ETA
och dess HB r den missnjda rsten som krver sjlvstndighet fr Baskien. ETA:s
missnje utgr frn organisationens politiska agenda, nmligen baskernas rtt till
sjlvstndighet och terfreningen av baskerna i bde Spanien och Frankrike. ETA tolkar
baskernas lga std fr konstitutionen som krav p sjlvstndighet. Folkomrstningen om
Baskiens autonomi hade en stor konstitutionell brist som saknade andra konstitutionella
alternativ om baskerna sade nej till autonomin. Bristen handlade om sdana alternativ
som Wallensteen kategoriserar fr samlevnads alternativ och delning.100
En ofrutsebar
framtid vntade Baskien om baskerna hade sagt nej till autonomin, trots att ETA ropade
fr sjlvstndighet och PNV pminde spanska regeringen om baskernas rtt till
sjlstndighet med jmna mellanrum.
Dialogen mellan Madrid och Basiska fretrdare r en bekrftelse av de ider som
betonade att lsningen av etnonationella konflikter r lttare i demokratiska system. Detta
har ppekats av Reilly 101
och skillnaderna mellan Francos politik och nuvarande
regimens politik r mycket stora. Francos politik blev allt mer brutalt under 1960-talet,
drfr avbrt ETA sin fredliga politik och genomfrde den frsta militra aktion r 1968.
Samma r tillts undervisningen av euskera i grundskolor.102
ETA:s misstnksamhet mot
autonomiresolutionen kan vara relevant om den jmfrs med President Aquirrs
erknnande av baskernas rttigheter under 1930-talet. Franco dk upp under en tid d
baskerna hll p att frhandla sin framtid med Madridregimen. Nuvarande baskiska
scenariot har vissa likheter med 1930-talet, drfr kunde ETA inte lita p den
demokratiska regimen heller.
Basiska autonomin r en mellanliggande resolution av den territoriella utmaningen,
d.v.s. att lsningen r varken baskernas sjlvstndighet eller spanska regeringens
98 Se: Artiklarna 143-158 i spanska konstitutionen 99 Sisk (2008) 100 Wallensteen (1994), sid. 194-222. Samlevnad alternativen r bland annat federation, konfederation och
icke-territoriella lsningar. Delning r d parterna delar landet i nya sjlvstndiga stater. 101 Reilly (2001), sid. 5-7 102 Se: Edward Moxon-Browne (1988) The Violent Bid for Basque Autonomy i Combating the terrorism,
democratic responses to political violence; edited by H.H Tucker, sid. 157
37
centralisering. Metoden bygger p asymmetriskt maktfrhllande103
mellan basker och
kastilianer. Uppgrelsen liknar Lake och Rotchild decentraliseringen design104
i vilken
kastilianer dominerar ver Spanien, medan basker fr territoriell autonomi i sin egen
region. Den ojmna statusen r en av faktorerna fr ETA:s missnje, eftersom
befolkningsfrhllandet p sikt anses leda till baskernas assimilering bland kastilianer s
lnge Baskien inte r sjlvstndigt. Kastilianer utgr omkring 74 procent av Spaniens 47