Myndigheter,  samhällsinforma4on  och  marknadsföring  

 Var  går  gränserna  och  vilka  utmaningar  står  svenska  

myndigheter  inför?  

Myndigheternas  svenska,    Helsingfors  19/11-­‐2010  

 Claes  Ohlsson,  Göteborgs  universitet  

 [Generaldirektör  Ingemar  Hansson  om  SkaKeverket]:              "Förr  var  det  mer  av  en  kontrollmyndighet.  Det  har  skeK  en  

aRtydförändring  de  senaste  10-­‐20  åren.  Bemötande  och  tydlighet  är  vik4gt.  Utgångspunkten  är  all4d  aK  folk  vill  göra  räK  för  sig.  Det  är  vik4gt  för  medborgarnas  förtroende  för  oss  och  vi  hamnar  all4d  högt  upp  i  olika  former  av  förtroendemätningar."  (SvD  Näringsliv  10-­‐11-­‐14).    

 

(bild  från  SkaKeverkets  hemsida,  www.skaKeverket.se)  

           "DeKa  är  eK  totalt  misslyckande  av  PPM.  Hela  

myndigheten  har  havererat.  De  har  inte  lyckats  förklara  för  svenska  folket  hur  vik4gt  det  är  aK  engagera  sig  i  siK  sparande.  På  det  här  säKet  riskerar  vi  aK  offra  en  hel  genera4on."  [....]  

           "Myndigheten  har  utvecklats  4ll  en  teknisk  operatör  som  gömmer  sig.  Istället  borde  de  vara  ute  på  gator,  torg  och  skolor  och  prata  fondval.  De  enda  de  informerar  om  är  hur  själva  pensionssystemet  är  uppbyggt  och  det  är  alldeles  för  krångligt  för  aK  någon  ska  lyssna."  (Claes  Hemberg  från  företaget  Avanza  citeras  i  E24,  2006-­‐12-­‐05)  

         "Vi  har  informerat  och  jag  tror  aK  massmedia  har  hjälpt  4ll  aK  sprida  informa4onen.  Men  med  facit  i  hand  borde  vi  kanske  ha  informerat  mer."  (PPM:s  fondchef  Mats  Öberg  svarar  på  kri4ken,  E24,  2006-­‐12-­‐05)  

 Myndigheternas  serviceskyldighet      4  §  Varje  myndighet  skall  lämna  upplysningar,  vägledning,  råd  och  annan  sådan  hjälp  4ll  enskilda  i  frågor  som  rör  myndighetens  verksamhetsområde.  Hjälpen  skall  lämnas  i  den  utsträckning  som  är  lämplig  med  hänsyn  4ll  frågans  art,  den  enskildes  behov  av  hjälp  och  myndighetens  verksamhet.  

 Förvaltningslag  (1986:223)    

   Språkanvändningen  i  offentlig  verksamhet      11  §  Språket  i  offentlig  verksamhet  ska  vara          vårdat,  enkelt  och  begripligt.  

   Språklag  (2009:600)    

•  samhällsinforma,on,  offentlig  informa4on  4ll  medborgarna  om  myndighetsbeslut  och  aktuella  samhällsfrågor,  t.ex.  "Anslagstavlan"  i  TV  och  handboken  "Samhällsguiden".  För  aK  beteckna  eK  ömsesidigt  informa4onsutbyte  mellan  myndigheter  och  medborgare  används  uKrycket  samhällskommunika5on.      (NE,  samhällsinforma5on)  

•  Samhällsinforma4on  är  informa4on  från  stat,  kommun,  poli4ska  par4er  och  religiösa  samfund.  Enligt  Postens  bestämmelser  skall  samhällsinforma4on  delas  ut  4ll  alla,  även  de  som  har  en  dekal  med  "nej  tack  4ll  reklam"  vid  sin  brevlåda.  En  telefonkatalog  innehåller  oia  samhällsinforma4on.    (Wikipedia,  samhällsinforma5on)  

•  I  modern  marknadsföring  säKs  kunden  i  centrum.  EK  företag  som  är  inställt  på  aK  iden4fiera  och  4llfredsställa  de  föränderliga  behoven  hos  existerande  och  poten4ella  kunder,  samt  låter  deKa  tänkande  genomsyra  hela  organisa4onen,  brukar  man  kalla  för  eK  marknadsorienterat  företag.      (NE,  marknadsföring)  

•  Även  marknadsföring  av  icke-­‐kommersiella  produkter  omfaKar  bytesprocesser  som  i  huvudsak  avser  tjänster  eller  idéer  inom  områden  som  kultur,  poli4k,  välgörenhet  och  offentlig  service.  Det  är  naturligtvis  inte  möjligt  aK  i  alla  avseenden  överföra  den  kommersiella  marknadsföringsmodellen  4ll  dessa  områden,  men  väl  det  grundläggande  synsäKet.      (NE,  marknadsföring)  

•  Kjellgren,  Hanna  (2002).  Staten  som  informatör  eller  propagandist?  Om  statssyners  betydelse  för  svensk  informa5onspoli5k.  Göteborg:  Statsvetenskapliga  ins4tu4onen.    

•  Rothstein,  Bo  (2004).  Från  reformbyråkra4er  4ll  ideologiska  statsapparater.  NyA  Norsk  TidsskriC.  295-­‐305.    

•  Hej,  det  är  från  Försäkringskassan!  (Löfgren,  1988)  

•  EK  informaliserat  och  in4miserat  språkbruk  och  eK  allt  större  fokus  på  kommunika4on  med  den  enskilda  individen  

Utmaningar  

•  Behovet  av  tydlighet  när  informerande  och  marknadsförande  drag  ska  samsas  i  kommunika4onen  

•  Resurser:  räcker  pengar  och  personal?  •  Språk  och  kommunika4on  är  mer  än  form